Sök i Ratio Lex

Angående bidrag till restaurering av vissa domkyrkor

1949-03-11 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:118, Angående bidrag till restaurering av vissa domkyrkor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

1

Nr 118.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag till

restaurering av vissa domkyrkor; given Stockholms

slott den 11 mars 1949.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. Quensel.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 11 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

statsrådet Quensel frågor om bidrag till restaurering av domkyrkorna i

Uppsala, Linköping och Strängnäs.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 19h9. 1 saml. Nr 118.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

1. Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka.

Vid flera tillfällen har riksdagen underställts frågor om skydds- och restaureringsarbeten

å Uppsala domkyrka, senast genom uttalanden av riksdagens

år 1948 församlade revisorer i deras berättelse (del I, sid. 130 ff.,

jfr del II, sid. 110 ff.). Revisorerna ha lämnat en redogörelse för vad som

dittills förekommit i ämnet, till vilken redogörelse jag torde få hänvisa. Här

skall blott lämnas en kort överblick.

Domkyrkan undergick åren 1886—1893 en omfattande restaurering under

ledning av intendenten H. Zettervall. Redan efter ett par årtionden

visade det sig, att allvarliga misstag begåtts vid restaureringen, huvudsakligen

genom att cement använts i stor utsträckning till konstruktioner

och utsmyckning. Cementpartiema absorberade nämligen fukt och vittrade

delvis sönder. Vatten trängde genom murtäckande cementkonstruktioner

ned i tegelmurarna, där murfogar av cement hindrade avdunstningen med

påföljd att teglet utsattes för förstörelse.

För att förhindra olyckor och hejda den fortskridande förstörelsen ha

skyddsåtgärder måst vidtagas. För skyddsarbeten och därmed sammanhängande

åtgärder ha medel anvisats på sätt framgår av följande samman
-

ställning:

1935 och 1936: av domkyrkans medel.................. kronor 20 000

1938: av domkyrkans medel......................... » 35 000

av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter...... » 60 000

1939: av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter........ » 189 600

1941 och 1943: reservationsanslag..................... » 208 000

1944: reservationsanslag ............................. » 45 000

Summa kronor 557 600.

För utredning om en mera permanent restaurering av domkyrkan tillsattes

år 1937 en sakkunnigkommitté (domkyrkokommittén), vilken efter

omfattande undersökningar avgav sitt betänkande år 1940. Kommitténs

förslag avsåg även förbättring av domkyrkans arkitektoniska gestaltning.

Med anledning av kommitténs förslag anordnades en allmän arkitekttävling,

för vilket ändamål riksdagen år 1944 anvisade ett reservationsanslag

av 73 000 kronor. En för granskning av tävlingsförslagen tillsatt prisnämnd

prisbelönade och inköpte vissa tävlingsförslag. Kungl. Maj:t har den 22

oktober 1948 på begäran av byggnadsstyrelsen samt domkapitlet och domkyrkoförsamlingen

i Uppsala uppdragit åt prisnämnden att anordna en omtävling

mellan författarna till dessa förslag och granska därvid framkomna

nya förslag.

För oundgänglig översyn och besiktning av domkyrkans murpartier anvisade

Kungl. Maj:t den 1 augusti 1947 högst 10 000 kronor av förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter. Med anledning härav har domkapitlet

i Uppsala uppdragit åt professor emeritus II. Kreiiger att verkställa besiktning

av domkyrkan. Kreiiger har därefter vid upprepade tillfällen besiktigat

domkyrkans yttre. Efter att tidigare icke ha funnit större skador

föreligga meddelade Kreiiger i en inspektionsrapport den 7 oktober 1948,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

att han på en del ställen lunnit en påtaglig försämring av murverket, sannolikt

beroende på den stora nederbörden under augusti och september

1948. Det syntes därför troligt, att det våren 1949 skulle befinnas nödvändigt

att radikalt iståndsätta byggnaden. Att bibehålla provisoriet under

längre tid kunde leda till synnerligen stora skador, varjämte iståndsättandet

komme att draga avsevärt större kostnader. Det vore därför nödvändigt

att omedelbart klargöra, hur restaurationen skulle ske. Under år 1949

kunde reparationsarbeten möjligen undvaras men sannolikt komme en del

ommurningsarbeten att bli nödvändiga. Härför erforderliga dyrbara ställningsarbeten

borde organiseras så, att de kunde tjäna restaureringen.

Riksdagens revisorer ha uttalat bland annat följande:

Dnligt vad revisorerna inhämtat torde definitivt restaureringsförslag på

grundval av den nya pristävlingen vara att emotse först vid sådan tidpunkt,

att medel för arbetenas utförande kunna äskas tidigast vid 1950 års riksdag.

Med hänsyn till den tid som åtgår för ritningars uppgörande m. m.

synes det sannolikt, att restaureringen kan taga sin början först år 1951.

Därmed skulle igångsättandet av restaureringsarbetena ha fått anstå under

1.3 ä 14 år från det domkyrkans byggnadsfråga officiellt upptogs till prövning

genom Kungl. Maj:ts beslut om domkyrkokommitténs tillsättande. Enlig

t revisorernas mening innebär detta en avsevärd tidsutdräkt. Visserligen

får icke bortses från att betydande svårigheter måste vara förbundna med

att nå fram till en lösning av förevarande komplicerade problem. Det vill

dock synas, som om ett definitivt resultat lättare hade kunnat åvägabringas,

därest redan från början en närmare samordning mellan arkitektonisk

och byggnadsteknisk sakkunskap kommit till stånd. Då nu en omtävling

beslutats, vilja revisorerna uttala den förväntan, att de byggnadstekniska

synpunkterna på frågan därvid komma att tillbörligt beaktas.

Även om sålunda ett godtagbart förslag till restaurering kan förväntas

föreligga inom loppet av några år, synes det revisorerna med hänsyn till

därmed förbundna kostnader tveksamt, huruvida nuvarande statsfinansiella

läge medgiver förverkligandet av ett så omfattande projekt som det här

gäller. Oberoende härav är det emellertid uppenbart, att ytterligare dröjsmål—om

också endast under ett eller annat år—med igångsättande av erforderliga

iståndsättningsarbeten måste innebära avsevärda risker. Såsom revisorerna

genom personligt besök kunnat konstatera, befinner sig nämligen

domkyrkans yttre f. n. i sådant tillstånd att mera permanenta skyddsåtgärder

med det snaraste behöva vidtagas. Revisorerna vilja i detta sammanhang

erinra om att sedan år 1930 över en halv miljon kronor anvisats

för nu berörda ändamål, utan att dock den fortskridande förstörelsen kunnat

definitivt hejdas.

Av nu anförda skäl finna revisorerna det i hög grad angeläget, att _

utan avvaktan på omtävlingens utgång — genom anlitande av byggnadsteknisk

expertis en ingående översyn av Uppsala domkyrka utan dröjsmål

verkställes samt att förslag jämte kostnadsberäkning och tidsplan för ett

effektivt iståndsättande av domkyrkans yttre och bärande delar uppgöres

på sådant sätt, att eu framtida restaurering så litet som möjligt föregripes.

Härför erforderliga medel böra enligt revisorernas mening äskas snarast

möjligt, så att åtgärder för arbetenas igångsättande kunna vidtagas redan

våren 1949.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

Domkapitlet har helt instämt i revisorernas sistnämnda uttalande. Med

hänsyn till domkyrkoexteriörens skröpliga tillstånd, vilket syntes förvärras

med accelererande hastighet, kunde man icke uppskjuta nödiga skyddsåtgärder,

tills restaurationsplanen förelåge, då detta kunde taga avsevärd

tid. På grund härav hemställde domkapitlet, att Kreiiger måtte erhålla uppdrag

att uppgöra förslag till kyrkans försättande i hållbart skick.

Kungl. Maj:t uppdrog den 4 februari 1949 åt Kreiiger att uppgöra förslag

jämte kostnadsberäkningar rörande sådana skyddsåtgärder, som prövades

ofrånkomliga för att försätta domkyrkan i hållbart skick med bibehållande

i möjligaste mån av dess nuvarande utseende.

Sedan Kreiiger upprättat förslag dels till vissa omedelbart behövliga

skyddsarbeten, kostnadsberäknade till 118 000 kronor, vilket belopp borde

utanordnas under innevarande budgetår, dels till andra skydds- och

förstärkningsåtgärder, kostnadsberäknade till 220 000 kronor, vilket belopp

borde anvisas för budgetåret 1949/50, har domkapitlet gjort framställning

om anvisande av de sålunda föreslagna beloppen. Kreiiger har om

förslaget yttrat bland annat:

Anslaget av 118 000 kronor.

Följande omedelbara åtgärder erfordras:

1) avlägsnande av vissa murverks- och cementstenspartier vid tvärskeppens

södra och norra ingångsportar ävensom murningsarbeten, lagningar

och intäckningar samt ombyggnad av cementstenslisterna till tegellister,

allt i enlighet med upprättad arbetsbeskrivning jämte två ritningar;

2) rivnings-, täcknings- och rensningsarbeten å vissa murade partier av

korpartiet öster om tvärskeppen samt inhägnande av korpartiet till en

sammanlagd längd av cirka 138 meter;

3) uppförande av skyddstak över ingångarna vid södra och norra tvärskeppen

i enlighet med två upprättade ritningar.

Kostnaderna för dessa åtgärder beräknas — i anslutning till av byggnadsfirman

Anders Diös gjorda kostnadskalkyler — till respektive 94 360,

6 662 och 6 000 kronor eller sammanlagt 107 022 kronor. Härtill kommer

11 000 kronor för mitt arbete, bestående i undersökningar, utförande av

ritningar (även för arbetets ytterligare bedrivande), råd och anvisningar

under arbetets gång samt kontroll. Således erfordras ett anslag av 118 000

kronor.

De under 1) och 2) upptagna arbetena böra igångsättas senast i slutet

av april. Uppförandet av skyddstaken bör däremot påbörjas omedelbart.

Anslaget av 220 000 kronor.

Ytterligare arbeten äro nödvändiga för att skydda kyrkan mot klimatiska

påverkningar. Utredning härom har ännu icke kunnat göras, men då framställning

om anslag för ändamålet måste göras redan nu, har jag gjort en

uppskattning av kostnaderna, därvid en del svårbedömbara frågor uppskjutits

till budgetåret 1950/51. Preliminärt föreslås följande arbeten komma

till utförande under budgetåret 1949/50:

a) undersökningar utföras å samtliga fasadpartier, inberäknat taken,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

särskilt med avseende på uppkomna skador och fukthalt. Erforderliga ritningar

och kontrollberäkningar utföras.

b) Cementstenslisterna vid basen av de höga tornspirorna på de ställen,

där s. k. toureller1 tidigare befunnit sig, avlägsnas och ersättas med koppartäckta

tegellister.

c) De i stället för tourellerna anbragta provisoriska huvarna av brädpanel

och galvaniserad plåt avlägnas och ersättas med impregnerat trä och

kopparplåt med erforderlig luftning.

d) Cementstenstäckningar och listverk å en del kontreforter2 på de stora

tornen överses, eventuellt avlägnas, och beklädnad utföres med impregnerat

trä och kopparplåt med erforderlig luftning.

e) En del av de lägst sittande cementstensfrisema avlägsnas och ersättas

med tegelmurverk och kopparklädda tegelstenslister. En del dylika friser

kunna kanske anstå till 1950/51.

f) Vattenavledningen från samtliga tak överses och åtgärder till förbättrande

påbörjas.

g) Arbetets utförande kontrolleras.

En del smärre omkastningar av arbetena kunna möjligen visa sig nödvändiga.

Det är icke möjligt att utan en mera ingående kännedom angående omfattningen

av uppkomna skador göra en tillförlitlig kostnadsberäkning, men

med den preliminära kännedom jag äger om byggnaden anser jag mig kunna

approximativt beräkna anslagsbehovet för skydds- och förstärkningsåtgärder

vid domkyrkan under budgetåret 1949/50 till 220 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig i stort sett intet ha att erinra mot det

till 118 000 kronor kostnadsberäknade förslaget till skyddsåtgärder. Största

delen av de föreslagna rivningsarbetena syntes under alla omständigheter

bli nödvändiga vid den kommande restaureringen. Styrelsen förutsatte

emellertid, att omfattningen av rivningarna närmare avvägdes under arbetets

gång. Styrelsen funne det olämpligt att nu utföra taklistanordning på de

båda tvärskeppsarmarna och deras strävpelare efter mönster av den nya

taklisten på sydfasaden. Här syntes istället ett visserligen fullt effektivt

men enklare provisorium böra komma till utförande i avvaktan på den

slutliga utformningen. Byggnadsstyrelsen tillstyrkte framställningen om

anslag till ändamålet. Framställningen angående ett anslag på 220 000 kronor

för ytterligare skyddsåtgärder på domkyrkan saknade tillräckligt preciserat

förslag för att kunna närmare bedömas. I stort sett vore emellertid

intet att erinra mot däri föreslagna åtgärder och med hänsyn till vikten av

att medel till erforderliga åtgärder funnes tillgängliga, tillstyrkte byggnadsstyrelsen

framställningen.

T detta sammanhang torde även böra till behandling upptagas en sedan

år 1947 på Kungl. Maj:ts prövning beroende framställning av domkapitlet

om att 9 000 kronor måtte anvisas för undersökningar å tornens utsidor i

syfte att fastställa, om och i vad mån de gamla baltiska blinderingarna (infällda

putsade ytor) finnas kvar under de ytskikt, som anbragtes vid den

1 Små torn. 9 Stödjemurar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

Zettervallska restaureringen. Beloppet avser huvudsakligen uppsättande

av ställningar. Byggnadsstyrelsen har tillstyrkt framställningen. Statskontoret

har uttalat sig mot medelsanvisning för annat än nödvändiga skyddsåtgärder.

Föredraganden. Under åren 1935—1944 ha betydande belopp anvisats

för vissa yttre arbeten å Uppsala domkyrka. Dessa arbeten avsågo dels

skyddsarbeten men särskilt under åren 1939—43 i icke ringa omfattning

även en begynnande restaurering av försökskaraktär. Syftet med de vidtagna

skyddsåtgärderna har varit att förebygga olyckor och hejda förstörelsen

i avvaktan på en genomgripande varaktig restaurering av domkyrkan.

Frågan om helgedomens framtida gestaltning har ännu icke erhållit sin

lösning. Sasom riksdagens revisorer framhållit äro givetvis betydande svårigheter

förbundna med åstadkommandet av en sådan lösning, och även

när ett godtagbart förslag föreligger, måste kanske genomförandet av kostnads-

eller andra skäl uppskjutas. Domkyrkans yttre befinner sig emellertid

i sådant tillstånd, att man nu återigen måste företaga omfattande skyddsarbeten.

Det synes mig vara av största vikt att skyddsåtgärderna denna

gång bli så grundliga, att ytterligare extra ordinära dylika arbeten kunna

undvikas för tiden intill dess den slutliga restaureringen kan begynna. Samtidigt

måste hållas i sikte, att den framtida restaureringen så litet som möjligt

föregripes.

Domkapitlets förslag avser i första hand omedelbart erforderliga arbeten

för en kostnad av 118 000 kronor. Dessa arbeten, vilka avses skola påbörjas

senast i april innevarande år, innebära huvudsakligen uppsättande av

skyddstak och andra åtgärder vid tvärskeppens ingångar samt vissa skyddsarbeten

vid korpartiet. Enligt besiktningsmannen, professorn H. Kreiiger,

måste man därutöver räkna med en grundlig översyn av samtliga fasadoch

takpartier, särskilt med avseende på uppkomna skador och fukthalt,

i förening med rivning i förebyggande syfte av vissa cementstenspartier

m. in. och deras ersättande med hållbarare anordningar. Dessa åtgärder böra

påbörjas under nästa budgetår. Eftersom denna preliminära plan för en

andra etapp av skyddsarbetena bland annat innefattar en grundlig genomgång

av alla yttre partier för att befintliga eller befarade skador skola kunna

omprövas, kunna givetvis ytterligare framställningar om iståndsättningsoch

säkerhetsåtgärder visa sig bli behövliga.

Mot ifrågavarande förslag, såvitt de nu kunna bedömas, har jag icke

funnit anledning till erinran. Då de ifrågasatta skyddsarbetena synas

brådskande, torde de begärda anslagen böra anvisas, ehuru arbetsprogrammet

av tidsskäl delvis måst framläggas i preliminärt skick. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles meddela beslut om anslagens

disposition, därvid även den av byggnadsstyrelsen berörda frågan om utförande

av viss taklistanordning bör upptagas till prövning. Framställningen

om särskild medelsanvisning för undersökningar rörande de tidigare s. k.

baltiska blinderingarna på tornen kan jag icke för närvarande biträda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

Beträffande de aktuella skyddsarbetenas finansiering må erinras om att

kostnaderna för de i det föregående omnämnda åtgärderna, för vilka medel

anvisats under åren 1935—1944, bestritts av domkyrkokassan så långt dess

medel lämnat tillgång därtill och i övrigt av statsmedel. Statsmakterna ha

därvid utgått ifrån, att därmed icke definitivt avgjorts, huruvida kostnaderna

skulle definitivt stanna på statsverket, utan det har — i avvaktan

på ställningstagandet till det slutliga restaureringsförslaget — tills vidare

lämnats öppet om och i vad mån andra för domkyrkans bestånd ansvariga

borde bidraga till utgifterna för skyddsarbetena under provisorietiden. På

samma sätt torde böra göras även nu. De nu aktuella kostnaderna böra

sålunda tills vidare förskjutas av statsverket.

Det föreslagna anslaget av 118 000 kronor bör uppföras såsom reservationsanslag

på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Anslaget

å 220 000 kronor bör anvisas för nästa budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) till Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1948/49 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

118 000 kronor;

b) till Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka för budgetåret

1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 220 000 kronor.

2. Restaurering av Linköpings domkyrka.

I skrivelser den 17 september 1943 och den 3 februari 1949 har domkyrkostyrelsen

i Linköping gjort framställning om anslag av statsmedel till

restaurering av Linköpings domkyrka.

I 1943 års framställning åberopades ett av länsarkitekten K. A. Larsson

och byggnadsingenjören D. Hodin efter besiktning av domkyrkan utarbetet,

den 4 september 1943 dagtecknat förslag till reparationsarbeten å domkyrkan.

Av förslaget inhämtas, att vissa reparationer måste utföras å kyrkan,

om icke dess bestånd skall äventyras. I synnerhet taket, tornet, takstolarna

över Andreaskoret och strävpelarna äro behäftade med betydande

brister. Besiktningsmännen beräknade kostnaderna för oundgängligen nödvändiga

reparationsarbeten till 225 500 kronor. Dessutom framhöllo besiktningsmännen

såsom önskvärt att vissa andra åtgärder vidtoges för att undanröja

olägenheter och för att försätta kyrkorummet i värdigt skick. Bland

dessa åtgärder må nämnas förbättring av värmeledningssystemet, eventuell

nybyggnad av pannrum samt inrättande av toalettrum.

Domkyrkostyrelsen hemställde — under åberopande av att domkyrkan

saknade medel att bestrida kostnaderna för de föreslagna reparationerna —

att ett statsanslag av 225 500 kronor måtte beviljas för de nödvändiga

yttre reparationsarbetena. Domkyrkostyrelsen anförde vidare följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

Domkyrkostyrelsen anser sig böra framhålla, att ny värmeledning i domkyrkan

är oundgängligen nödvändig, om domkyrkan skall kunna användas

som gudstjänstlokal året om. Kostnaden för denna värmeledning liksom för

iordningställande av sakristian, för nödvändiga toalettanordningar m. m.

synes dock enligt domkyrkostyrelsens åsikt Linköpings domkyrkoförsamling,

som avgiftsfritt disponerar domkyrkan som gudstjänstlokal, böra bestrida.

På uppdrag av byggnadsstyrelsen granskade dåvarande byrådirektören

hos byggnadsstyrelsen N. Royen på platsen restaureringsförslaget och gjorde

vissa andra undersökningar. I en den 3 september 1944 avgiven promemoria

tillstyrkte Royen de föreslagna restaureringsåtgärderna. Han framhöll

därvid, att det vore av särskild vikt att föreslagna åtgärder för att täta

kyrkans och tornets yttertak vidtoges samt att skadade takstolar reparerades.

Royen förordade dessutom, att kyrkan besiktigades av kulturhistoriker

för avgörande av vilka åtgärder som lämpligen borde vidtagas

beträffande utvändiga ornament och prydnader. Vidare undersökte Royen

kyrkans grundförhållanden och anförde därom bland annat följande.

Av verkställda grundundersökningar och mätningar framgår, att kyrkans

murar under tidernas lopp undergått ganska stora rörelser såväl lodrätt som

i sidoled. Sålunda luta alla kyrkomurarna och de invändiga pelarna med

undantag av tre utåt. Efter allt att döma torde man få räkna med fortsatta

rörelser hos murarna, försåvitt icke förebyggande åtgärder vidtagas. Detta

kan ske antingen genom att anordna inifrån kyrkorummet synliga stag,

vilket dock förmodligen anses olämpligt, eller genom att förstärka grunden

genom att nedföra denna till bärkraftig botten. Dylik grundförstärkning

betingar emellertid en kostnad av storleksordningen 75 000 kronor och kan

ej anses oundgängligen nödvändig för närvarande, enär murarnas rörelser

fortgå med ringa hastighet och någon katastrofrisk ej föreligger.

Riksantikvarieämbetet tillstyrkte i utlåtande den 10 oktober 1944 framställningen

med följande tillägg:

Riksantikvarieämbetet, som låtit på platsen granska restaureringsförslaget,

får ur kulturhistorisk synpunkt anföra, att de förestående arbetena böra

utföras under daglig kontroll av kulturhistoriskt skolad fackman samt att

arvodesbelopp härför bör inräknas i kostnaderna. Kontrollen torde kunna

utövas genom landsantikvarien i Linköping och kan beräknas draga en kostnad

av cirka lOO kronor per månad under hela arbetstiden. Det synes ämbetet

ändamålsenligt att i samband med de föreslagna skydds- och förstärkningsarbetenas

utförande byggnadens utvändiga skulpturala utsmyckning,

särskilt vissa kapitäl- och profilpartier å fönstrens spröjsverk, undersökes i

och för konservering med dekosit. Några förenklingar i den relativt nyhuggna

dekorativa utsmyckningen kan ur kulturhistorisk synpunkt icke tillstyrkas.

Byggnadsstyrelsen förklarade sig i utlåtande den 22 november 1944 i

princip intet ha att erinra mot det i preliminärt skick föreliggande restaureringsförslaget.

Styrelsen ansåg dock, att förstärkning av kyrkans grund

även borde ske. Med tillägg av 75 000 kronor härför och av 15 000 kronor

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

för oförutsedda utgifter tillstyrkte styrelsen anvisande av (225 000 +

+ 75 000 + 15 000 =) 315 000 kronor. Styrelsen anförde bland annat:

Förslaget avser huvudsakligen underhållsarbeten, som styrelsen anser

med det snaraste böra komma till utförande särskilt vad beträffar yttertak

och takstolar. Förslaget upptager visserligen icke grundförstärkning, men

den verkställda undersökningen har, såsom framgår av berörda promemoria,

givit vid handen, att förstärkning av grunden förr eller senare blir nödvändig

för att förhindra, att valvtrycket framkallar ökad lutning på murar och

pelare med åtföljande sprickbildningar och ännu större risker. Med hänsyn

härtill anser styrelsen det knappast välbetänkt, att de planerade omfattande

reparationsarbetena komma till utförande utan att samtidigt genom

grundförstärkning byggnadsverkets stabilitet tryggas. Kostnaderna för

grundförstärkningen kunna beräknas till 75 000 kronor.

För mötande av oförutsedda utgifter finner byggnadsstyrelsen det tillrådligt,

att den begärda anslagssumman dessutom ökas med 15 000 kronor.

Kammarkollegiet tillstyrkte ett statsanslag av 158 000 kronor. Kollegiet

anförde bland annat:

De av domkyrkostyrelsen och byggnadsstyrelsen ifrågasatta reparationsoch

förstärkningsarbetena ha vitsordats vara nödvändiga för domkyrkans

bestånd. Kollegiet har fördenskull icke något att erinra emot arbetenas utförande

i den omfattning nuvarande ekonomi och arbetsförhållanden medgiva.

Beträffande finansieringen av de av byggnadsstyrelsen till ett sammanlagt

belopp av 315 500 kronor beräknade kostnaderna för arbetenas utförande

har domkyrkostyrelsen förklarat att domkyrkan, vars egna tillgångar

i första hand lära böra svara för domkyrkans underhåll, saknar medel

att bestrida reparationerna.

Däremot synes Linköpings domkyrkoförsamling, för vilken domkyrkan

utgör församlingskyrka, icke kunna undgå att bidraga med någon del av

kostnaden. I motsats till åtskilliga andra domkyrkoförsamlingar i gamla

Sverige lämnar Linköpings församling icke — i form av hyra eller dylikt —

årligt bidrag till domkyrkans underhåll. Beträffande domkyrkoförsamlings

skyldighet att deltaga i underhåll av domkyrka och i vilken omfattning

dylik skyldighet bör utkrävas får kollegiet hänvisa till sitt den 10 januari

1944 avgivna, i propositionen 1944: 127 (sid. 6) angående bidrag till restaurering

av Skara domkyrka refererade utlåtande. I enlighet härmed synes

Linköpings domkyrkoförsamling skäligen böra bidraga till domkyrkans

underhåll åtminstone med belopp, som motsvarar vad annan lika stor församling

skäligen utgör till underhåll av sin kyrka, samt i allt fall till kostnader

för arbeten, som uteslutande iiro till församlingens gagn och bekvämlighet.

Jämte de nu föreslagna arbetena anser domkyrkostyrelsen ny värmeledning

i domkyrkan oundgängligen nödvändig, om domkyrkan skall kunna

användas som gudstjänstlokal året om. Kostnaden för denna värmeledning

liksom för iordningställande av sakristian samt för toalettanordningar in. in.

bör enligt domkyrkostyrelsens mening bestridas av domkyrkoförsamlingen.

Häri instämmer kollegiet. Enligt vad pastorsämbetet i skrivelse den 9 oktober

1945 upplyst ha kostnaderna för anordnande av ny värmeledning och

övriga ifrågasatta på församlingens bekostnad sålunda ankommande arbe
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

ten preliminärt beräknats till minst 200 000 kronor. För bestridande delvis

av dessa kostnader finnas tillgängliga vissa av kyrkofullmäktige beviljade

anslag.

Utöver kostnaden för sistberörda arbeten anser emellertid kollegiet, att

domkyrkoförsamlingen utan dess nämnvärda betungande bör kunna bidraga

till nu ifrågasatta förbättringsarbeten med åtminstone halva kostnaden

eller 157 500 kronor. I detta sammanhang må framhållas, att vid

restaurering av domkyrkor i åtskilliga tidigare fall insamling på frivillighetens

väg skett av bidrag till kostnadernas bestridande. Såvitt handlingarna

utvisa synes något försök i sådant hänseende icke ha vidtagits i detta fall.

Till restaurering av domkyrkan i Linköping har bidrag tidigare lämnats

av statsmedel. Även till iståndsättande av andra domkyrkor ha dylika bidrag

utgått. Vidmakthållandet i värdigt skick av sådana kulturminnesmärken

som det, varom nu är fråga, har sålunda ansetts vara en angelägenhet

icke blott för den närmast berörda orten utan även för hela riket. Då domkyrkoförsamlingen

med hänsyn till kyrkans karaktär av jämväl stiftskyrka

skäligen icke kan åläggas ansvaret för hela kostnaden samt domkyrkans

egna tillgångar såsom nämnts icke kunna lämna tillgång härtill, torde jämväl

i förevarande fall bidrag av statsmedel få anlitas. Det av statsmedel erforderliga

beloppet skulle, därest medel på frivillighetens väg icke anskaffas,

komma att belöpa sig till 158 000 kronor. Anslaget torde dock böra återbetalas

av domkyrkans medel, därest och i den mån domkyrkans medel i en

framtid på grund av ökade inkomster förslå därtill.

Statskontoret har biträtt vad kammarkollegiet anfört och föreslagit.

Genom beslut den 7 december 1945 har Kungl. Maj:t fastställt inkomstoch

utgiftsstat för domkyrkan, att lända till efterrättelse tills vidare under

fem år från och med den 1 januari 1946.1 staten äro inkomsterna upptagna

till 9 460 kronor. De största utgiftsposterna utgöra underhåll av domkyrkobyggnaden

(1 700 kronor), underhåll av domkyrkans övriga fastigheter

(4 000 kronor) samt ränta och amortering av domkyrkans lån av år 1941

(1 700 kronor).

Med skrivelsen den 3 februari 1949 har domkyrkostyrelsen överlämnat ett

av Larsson och Hodin den 22 januari 1949 upprättat nytt restaureringsförslag,

föranlett av det förändrade kostnadsläget och behovet av ytterligare

reparationer å domkyrkan.

De tidigare och nu beräknade kostnaderna för restaureringen framgå av

följande sammanställning:

Tidigare Nu beräk
beräknade

nade kost
-

kostnader nader

kronor kronor

Reparationsarbeten ......................... 225 500 396 700

Merkostnad för koppartak................... — 110 000

Dekositbehandling vid södra lilla portalen..... — 2 700

Brandskyddsåtgärder ....................... — 90 000

Grundförstärkning .......................... 75 000 90 000

Arvoden till arkitekt m. m................... — 30 000

Oförutsedda utgifter ........................ 15 000 30 000

Summa kronor 315 500

749 400.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 118.

Av det nya förslaget inhämtas, att skadorna på domkyrkan förvärrats.

Domkyrkoförsamlingen har numera utfört vissa förbättringar på byggnaden,

nämligen intäckning av långskeppets valvkupor med glasullitmattor,

insättande av branddörr mellan tornet och långskeppet samt vissa andra

smärre åtgärder. I sitt tidigare förslag ha besiktningsmännen räknat med

omtäckning av skiffertaket på långskeppet. Den nu förordade täckningen

med kopparplåt har ansetts medföra betydande fördelar i form av viktminskning,

tätare och underhållsfriare täckning m. m. De föreslagna brandskyddsåtgärderna

innebära främst, att ledningar dragas till brandposter och

uttag i tornet och långskeppet samt att högtryckspump installeras i underjordisk

byggnad på betryggande avstånd från kyrkan. Vidare ha besiktningsmännen

ånyo framhållit behovet av förbättrad värmeledning m. m.

Domkyrkostyrelsen har hemställt om största möjliga anslag av statsmedel

för restaurering av domkyrkan i enlighet med det nya förslaget. Domkyrkostyrelsen

har förordat, att domkyrkan försåges med koppartak.

Riksantikvarieämbetet har tillstyrkt, att ett lämpligt belopp reserverades

för restaurering av lilla sydportalen. Frågan om sättet för detta arbetes utförande

syntes dock böra ytterligare utredas. Ämbetet ställde sig tveksamt

till lämpligheten av att i detta fall använda dekosit. Mot förslaget att ersätta

skifferbeläggningen på yttertaket med koppar hade ämbetet ur antikvarisk

synpunkt intet att erinra. Arbetena borde följas av kulturhistorisk

kontrollant.

Byggnadsstyrelsen har, ehuru även det nya förslaget vore synnerligen

ofullständigt, funnit behovet av däri upptagna åtgärder ännu mera trängande

än år 1944. En övergång från täckning med skiffer till täckning med

koppar på domkyrkans tak ansåge sig styrelsen emellertid icke kunna förorda,

då icke tillräckligt vägande skäl för en sådan åtgärd torde föreligga.

Styrelsen tillstyrkte, att för reparation av domkyrkan i huvudsaklig överensstämmelse

med det nya förslaget samt till förstärkning av kyrkans grund

medel snarast möjligt måtte anvisas intill ett belopp av 640 000 kronor.

Därest statsmedel för ändamålet beviljades, borde föreskrivas, att fullständigt,

av arbetsbeskrivning och erforderliga ritningar åtföljt förslag till

restaureringsarbetena skulle uppgöras och underställas styrelsens prövning

för att sätta styrelsen i stånd att tillräckligt ingående granska och kontrollera

planerade åtgärder, materialbehandlingar, konserveringar och dylikt

samt att lämna de föreskrifter och anvisningar, som för arbetenas fackmässiga

och pietetsfulla bedrivande kunde befinnas erforderliga.

Kyrkorådet i Linköpings domkyrkoförsamling har förklarat sig för sin

del intet ha att erinra mot de föreslagna reparationsåtgärderna. I synnerhet

ansåge kyrkorådet det vara fördelaktigt, att långskeppet, vars skiffertiickning

aldrig hölle tätt och som ständigt måste lagas, täcktes med kopparplåt,

som bildade en varaktigare, tätare och underhållsfriare täckning

och dessutom innebure en välbehövlig minskning av det stora takets på
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

frestande tyngd. Kyrkorådet funne vidare följande reparationsarbeten nöd
-

vändiga:

Ny värmeledning................................... kronor 133 480

Nytt ångpannehus .................................. » 56 000

Sanitära anordningar................................ » 17 220

Innanfönster ...................................... » 38 800

Ny ringanordning................................... » 8 000

Iordningställande av altarringen...................... » 2 500

Summa kronor 256 000.

Kyrkorådet ämnade föreslå kyrkofullmäktige, att domkyrkoförsamlingen

skulle svara för dessa kostnader. Däremot ansåge kyrkorådet, att kostnaderna

för yttre reparationsarbeten rimligtvis borde bestridas genom anslag

av statsmedel.

Kyrkorådet har i detta sammanhang erinrat att församlingen under senare

år utöver givna årliga omkostnader för domkyrkans bruk som gudstjänstrum

fått vidkännas utgifter för en sammanlagd kostnad av omkring

69 000 kronor.

Kyrkorådet har vidare upplyst, att skattekronorna i domkyrkoförsamlingen

enligt 1948 års taxering utgjorde 949 117 kronor 65 öre. Uttaxeringen

till samtliga kyrkliga behov utgjorde 50 öre per skattekrona.

Föredraganden. Såsom av ärendet framgår, konstaterades redan för flera

år sedan så betydande skador på Linköpings domkyrka, att åtgärder för att

avhjälpa dem befunnos oundvikliga. Det ansågs emellertid, främst med hänsyn

till det dåvarande läget på byggnadsmarknaden, lämpligt att uppskjuta

avgörandet av den föreliggande framställningen om anslag till restaureringsarbetena.

Ett fortsatt uppskov med en restaurering synes emellertid nu icke

längre försvarligt. Det nu föreliggande preliminära restaureringsförslaget avser

huvudsakligen reparationsarbeten i egentlig mening, nästan uteslutande å

domkyrkans yttre, samt grundförstärkning och brandskyddsåtgärder. I fråga

om kyrkans tak, vars skifferbetäckning enligt det tidigare förslaget skulle

förnyas, har numera såsom ett väsentligt dyrare alternativ upptagits beläggning

med kopparplåt. I motsats till byggnadsstyrelsen anser jag mig av

praktiska skäl böra tillstyrka detta senare alternativ, som även i längden

torde vara det mest ekonomiska. Icke heller mot restaureringsförslaget i

övrigt har jag funnit anledning till någon väsentlig erinran. Fullständigt och

närmare utformat förslag till restaureringen torde i vanlig ordning böra

underställas byggnadsstyrelsen för prövning och fastställelse. Därvid torde

styrelsen böra avgöra i ärendet uppkomma frågor om konservering av viss

utsmyckning och om kulturhistorisk arbetskontroll. Kostnaderna för restaureringen

ha beräknats till omkring 750 000 kronor. Dessa beräkningar torde

böra godtagas. I restaureringsförslaget har framhållits, att utöver här berörda

åtgärder erfordras vissa inre förbättringar av kyrkan, bland annat omläggning

av värmeledningen, iordningställande av sakristian och anordnan
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

13

de av toaletter. Därjämte ha vissa andra åtgärder angivits såsom önskvärda.

Domkyrkostyrelsen har dock förutsatt, att kostnaderna härför helt skulle

bestridas av domkyrkoförsamlingen.

Såsom kammarkollegiet anfört i ärendet har riksdagen tidigare godtagit

principen att vidmakthållandet i värdigt skick av sådana kulturminnesmärken

som det, varom här är fråga, är en angelägenhet icke blott för den

närmast berörda orten utan även för hela riket. Vid flera tillfällen har riksdagen

också anslagit betydande belopp för att möjliggöra restaurering av

domkyrkor. Sålunda har statsbidrag utgått till tidigare restaurering av Linköpings

domkyrka samt till iståndsättande av domkyrkorna i Uppsala,

Visby, Strängnäs, Skara och Västerås. Statsbidrag synes dock i princip

ha lämnats blott i den mån kostnaderna icke kunnat bestridas av vederbörande

domkyrka eller rimligen bort bestridas av vederbörande domkyrkoförsamling

samt i den mån insamlade medel icke lämnat tillgång för ändamålet.

Vad angår nu ifrågavarande restaurering av Linköpings domkyrka, har

kammarkollegiet framhållit, att domkyrkans egna tillgångar icke förslå till

bestridande av någon del av kostnaderna. Kollegiet har ansett, att kostnaderna

för den yttre restaureringen borde delas lika mellan domkyrkoförsamlingen

och staten. Även om domkyrkoförsamlingens ekonomiska bärkraft

för närvarande får betecknas såsom relativt gynnsam, har jag — med

beaktande särskilt av de betydande utgifter för omläggning av värmesystemet

m. m., som församlingen har att motse — ansett mig böra godtaga

kammarkollegiets förslag rörande fördelningen av kostnaderna för den yttre

restaureringen. Statsbidraget torde således böra bestämmas till (V2 av

750 000 =) 375 000 kronor och utgå under förutsättning att övriga kostnader

bestridas av domkyrkoförsamlingen eller på annat sätt. Av det erforderliga

statsanslaget torde för nästa budgetår böra anvisas 175 000 kronor,

vilket belopp bör uppföras såsom reservationsanslag.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att såsom Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 175 000 kronor.

3. Vissa förbättringsarbeten å Strängnäs domkyrka.

Domkapitlet i Strängnäs har hemställt, att ett statsbidrag av 200 000

kronor måtte anvisas för vissa förbättringsarbeten å Strängnäs domkyrka,

nämligen dels installation av ny värmeledning jämte anordnande av innanfönster

och värmeisolering av valven, dels omläggning av koppartaket på

tornet jämte reparation av takstommen, dels ock utförande av vissa brandskyddsanordningar

i tornet och vindarna.

Beträffande ifrågavarande arbeten inhämtas av handlingarna bland

annat:''

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

Värmeledning m. m. Domkyrkan undergick åren 1908—1910 en

genomgripande restaurering, varvid bland annat den nuvarande värmeledningen

med lågtrycksånga installerades. Värmeledningen är nu synnerligen

bristfällig och måste med det snaraste ersättas. Under den kalla årstiden

kan tillräckligt hög temperatur ej hållas i kyrkan.

Enligt av domkapitlet åberopat förslag, uppgjort den 12 september 1947

av Aktiebolaget Calor & Sjögren, skulle ångvärmeledningen ersättas med

en varmvattenvärmeledning. Därvid skulle bland annat befintliga pannor

omändras samt nya ledningar, radiatorer och luftvärmningsaggregat insättas.

Förslaget har den 14 april 1948 godkänts av byggnadsstyrelsen, dock

med vissa erinringar, som angivits i en av styrelsens värmetekniska avdelning

upprättad promemoria.

För att en tillfredsställande uppvärmning av kyrkan skulle kunna erhållas

har det ansetts nödvändigt, att fönstren förses med innanfönster samt att

takvalven över själva kyrkorummet och gravkoren värmeisoleras med

stenull.

Torntaket. Vid restaureringen 1908—1910 utfördes inga arbeten

å tornet. Redan då var koppartaket på tornet i dåligt skick. Till följd av takets

otäthet har vatten trängt in under plåten och förorsakat förmultning

av bjälkar.

Brandskyddsanordningar. Med hänsyn till brandrisken anses

tornet böra förses med brandbottnar och sprinkleranordning samt domkyrkans

vindar böra erhålla moderna brandskyddsanordningar, bland annat

branddörrar och automatiska alarmanordningar.

Kostnader. På grundval av infordrade anbud har domkapitlet angivit

kostnaderna på följande sätt:

A. Värmeledning m. m.: kronor

värmeledning ............................ 58 200

håltagningar och efterlagningar............. 13 600

inkliidning av radiatorer i koret m. m. samt oförutsedda

utgifter ........................ 14 600

innanfönster ............................. 14 100

isolering av valven........................ 21 975

B. Torntaket:

kopparplåt .............................. 31 794

byggnadsställningar och inre reparationer .... 48 000

C. Brandskyddsanordningar:

alarmanordningar ........................ 18 000

övriga anordningar........................ 27 700

D. Oförutsedda utgifter för B. och C..........''

kronor

122 475

79 794

45 700

12 031

Summa kronor 260 000.

Sedan domkapitlet anmodat kyrkliga samfälligheten mellan Strängnäs

stadsförsamling och Strängnäs landsförsamling att bekosta installationen

av ny värmeledning i domkyrkan, ha samfällighetens kyrkofullmäktige vid

sammanträde den 21 maj 1948 beslutit anslå 60 000 kronor för ändamålet,

under förutsättning att förutnämnda värmeisoleringsåtgärder vidtoges samtidigt

med installationen och helt bekostades av domkyrkan.

Vad angår finansieringen i övrigt av förbättringsarbetena å domkyrkan,

har domkapitlet upplyst, att domkyrkan den 1 juli 1948 ägde reserverade

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

medel å 130 195 kronor 15 öre, från vilket belopp dock avginge 12 16G kronor

93 öre för reparationer å biskopsgården, varför verkliga summan utgjorde

118 028 kronor 22 öre. Då domkyrkan inom en mycket snar framtid

måste bygga ny ladugård å domkyrkohemmanet Norra Norrby, vilket skulle

draga en kostnad av 82 800 kronor, komme de reserverade medlen till största

delen att tagas i anspråk härför och torde ytterligare icke kunna anlitas.

För bestridande av det — efter avdrag av samfällighetens bidrag — återstående

beloppet av 200 000 kronor borde därför statsmedel utgå.

Riksantikvarieämbetet har tillstyrkt domkapitlets framställning.

Byggnadsstyrelsen har yttrat, att styrelsen tidigare godkänt förslag till

ny värmeledning och innanfönster i domkyrkan. Beträffande övriga arbeten

torde detaljförslag senare böra underställas byggnadsstyrelsen. Då styrelsen

ansåge det angeläget, att de i framställningen avsedda arbetena komme

till utförande och icke funne anledning till erinran mot kostnadsberäkningen,

tillstyrkte byggnadsstyrelsen, att 200 000 kronor ställdes till förfogande av

statsmedel som bidrag till utförande av arbetena.

Statskontoret har ansett kostnaderna för arbetena böra bestridas med

60 000 kronor av domkyrkan, med 100 000 kronor av samfälligheten och

med 100 000 kronor av staten. Ämbetsverket har anfört i huvudsak följande:
Statskontoret

vill erinra, att bidrag av statsmedel för restaurering av

domkyrkor ansetts böra utgå endast i den mån kostnaderna härför icke

kunnat bestridas av vederbörande domkyrka eller rimligen bort bestridas

av vederbörande domkyrkoförsamling samt i den mån insamlade medel

icke lämnat tillgång för ändamålet (se prop. 1946: 374, sid. 7).

Domkapitlet i Strängnäs har framhållit, att av domkyrkans reserverade

medel, för närvarande uppgående till omkring 118 000 kronor, ett belopp

av 82 800 kronor erfordrades för nya ekonomibyggnader å ett domkyrkans

hemman. Med hänsyn till att hemmanet i fråga torde kunna bära en del av

sistnämnda kostnader synes dock ett belopp av 60 000 kronor skäligen

kunna av domkyrkan disponeras för nu ifrågavarande reparationer.

Vad angår församlingens bidrag, vill statskontoret erinra, att statsmakterna

vid beviljande år 1944 av anslag till restaurering av Skara domkyrka

godtogo ett bidrag av Skara domkyrkoförsamling å 120 000 kronor, motsvarande

12/33 av de kostnader, som icke täcktes av insamlade medel

(prop. 1944: 127, riksd. skriv. 1944: 229). Förhållandena för Strängnäs domkyrkoförsamlings

vidkommande synas fullt jämförbara, eniir församlingen

— såvitt framgår av staten för domkyrkan — icke bidragit till domkyrkans

underhåll men väl ägt samma ekonomiska förutsättningar härför som Skara-församlingen.

Enligt statskontorets mening lärer därför Strängnäs-församlingen

böra svara för minst så stor del av reparationskostnaderna, som

tidigare godtagits som församlingens bidrag till Skara domkyrkas restaurering.

Det belopp å 60 000 kronor, som redan anvisats, hänför sig till sådana

invändiga arbeten i domkyrkan, kostnadsberäknade till 122 475 kronor,

vilka voro aktuella vid tiden för beslutet om medelsanvisningen. Till de

arbeten för 137 525 kronor, som därefter framkommit såsom nödvändiga,

nämligen omläggning av torntaket och installerande av brandskyddsanordningar,

synes församlingen skäligen kunna bidraga med 40 000 kronor. För
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

samlingens bidrag skulle sålunda uppgå till sammanlagt 100 000 kronor,

ett belopp som ungefär motsvarar Skara domkyrkoförsamlings bidrag.

Statsverkets bidrag torde följaktligen kunna begränsas att icke överstiga

(260 000 — 60 000 — 100 000 =) 100 000 kronor.

Kammarkollegiet, som funnit ytterligare utredning i ärendet önskvärd,

har anslutit sig till statskontorets mening beträffande bestridandet av restaureringskostnaderna.

Kollegiet har anfört huvudsakligen följande:

Utredningen i ärendet synes ge vid handen, att de föreslagna förbättringsarbetena

böra komma till utförande. Kollegiet ifrågasätter dock, huruvida

icke vissa kostnadsposter, vilka ej stödja sig på utarbetade detalj förslag, äro

väl approximativa för att med önskvärd säkerhet kunna läggas till grund

för beräkning av anslagsbehovet. Önskvärt synes ock ha varit, att samfälligheten

fått tillfälle yttra sig i vad mån den vore beredd att bidraga till

bekostande av arbetena å torntaket och brandskyddsanordningarna, något

vartill rådrum bör finnas, då behovet av dessa förbättringsarbeten ej synes

vara överhängande. Med reservation för vad sålunda framhållits får kollegiet

anföra följande.

Domkyrkan bör kunna lämna bidrag till bestridande av ifrågavarande

kostnader. Enligt gällande stat för domkyrkan räknas med en årlig avsättning

till reserverade medel av 1 850 kronor. Den motsedda kostnaden

för ny ekonomibyggnad å domkyrkohemmanet Norra Norrby bör till så

stor del som möjligt bäras av hemmanet självt, vars arrende i staten för

närvarande är upptaget till allenast 700 kronor. Ränteförlusten på grund

av ianspråktagandet av reserverade medel synes enligt vad domkyrkosysslomannen

i ärendet anfört komma att uppvägas av ökade inkomster

från hemmanets skog. Kollegiet finner därför det av statskontoret föreslagna

bidraget från domkyrkan lämpligt avvägt.

Kyrkliga samfällighetens anbud om bidrag till bekostande av ny värmeledning

bör bedömas med hänsyn till att därvid förutsatts, att kostnaden

för planerade värmeisolerade åtgärder helt skulle bestridas av domkyrkan.

Dessa åtgärder kunna beräknas medföra en betydande besparing av bränsle

för kyrkans uppvärmning. Enär bränslet bekostas av samfälligheten, får

denna genom de värmeisolerande åtgärderna kompensation för en stor del

av sitt bidrag. Det synes skäligt, att samfälligheten lämnar bidrag även till

bekostande av omläggning av koppartaket på tornet samt de föreslagna

brandskyddsanordningarna. I betraktande av omständigheterna anser kollegiet

det av statskontoret föreslagna beloppet 40 000 kronor kunna godtagas.

Ett statsbidrag till förbättringsarbetena synes sålunda kunna begränsas

till högst 100 000 kronor.

Föredraganden. De ifrågasatta arbetena å Strängnäs domkyrka äro kostnadsberäknade

till inalles 260 000 kronor och avse installation av ny värmeledning

jämte andra åtgärder för åstadkommande av bättre uppvärmning

samt reparation av tornets betäckning och förbättring av brandskyddet.

Behovet av dessa arbeten har vitsordats av byggnadsstyrelsen. Särskilt angeläget

torde det emellertid vara, att värmeledningssystemet förnyas, då

det nuvarande är helt föråldrat och när som helst kan upphöra att fungera.

På värmeledningsinstallationen och därmed sammanhängande åtgärder be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr It8.

löper ett belopp av 122 475 kronor. Då övriga arbeten torde vara av mindre

brådskande beskaffenhet, synes det försvarligt att låta anstå någon tid med

dessa. Kyrkliga samfälligheten mellan Strängnäs stads- och landsförsamlingar

har anslagit 60 000 kronor till bekostandet av den nya värmeledningen.

Med hänsyn härtill återstår ett belopp av 62 475 kronor att bestrida.

Det synes mig rimligt att icke betunga samfälligheten med ytterligare

utgifter för detta ändamål. Domkyrkans medel synas icke heller för närvarande

böra tagas i anspråk för detta ändamål i någon större utsträckning,

då dessa medel, såsom utredningen visar, inom kort måste anlitas för betydande

utgifter för en ekonomibyggnad. Därtill kommer, att ytterligare kostsamma

restaureringsarbeten i domkyrkans inre enligt vad i ärendet framhållits

torde bli aktuella inom en nära framtid. Jag har därför kommit till

den uppfattningen, att staten bör lämna ett statsbidrag av 60 000 kronor

till installationen av ny värmeledning och därmed sammanhängande värmeisoleringsåtgärder.

Jag förutsätter därvid, att samfälligheten bidrager med

ett lika stort belopp och att återstående kostnader, d. v. s. 2 475 kronor

jämte vad som kan tillkomma i form av oförutsedda utgifter, bestridas av

för domkyrkan reserverade medel.

I fråga om övriga kostnader, t. ex. för tornets restaurering, är utredningen

i ärendet ofullständig bland annat i det avseendet, att samfälligheten icke

beretts tillfälle att yttra sig om huruvida den vill bidraga till bestridande av''

dessa kostnader. I likhet med kammarkollegiet och statskontoret anser jag

det rimligt att så sker. Liksom dessa myndigheter ifrågasätter jag även,

om icke domkyrkans reserverade medel skulle kunna åtminstone till en del

disponeras för dessa ytterligare arbeten.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till vissa förbättringsarbeten å Strängnäs

domkyrka för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

Vad föredragande statsrådet sålunda under punkterna

1—3 hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt

förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition av''

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Nyborg.

2 — Bihang till riksdagens protokoll lSliö. 1 sand. Nr 118.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:284 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1949/50 till bidrag till restaurering av Linköpings och Strängnäs a1 i texten
  2. SU 1949:165 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1949150 till bidrag till restaurering av Linköpings och Strängnäs domkyrkor. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1949:156 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag till vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka. a1 i texten
  4. SU 1949:78 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag till vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka. s. 1 i texten