Kungl. Maj:ts proposition nr 119
1949-03-11 · 38 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 38 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1949:119, Kungl. Maj:ts proposition nr 119
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 119.
1
Nr 119.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förändring i
avseende å löneställning och antal beträffande vissa
ordinarie befattningar vid kommunikaiionsverken
m. m.; ginen Stockholms slott den 11 mars 1949.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas aviåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Torsten Nilsson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 11 mars 1949.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, föreliggande
framställningar om ändring i avseende å löneställning och antal beträffande
vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken in. in. samt anför
därvid följande.
1 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 119.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 119.
Postverket.
Postdirektionernas arbetsförhållanden m. m. Den 26 mars 1947 uppdrog
generalposlstyrelsen åt första byråns driftavdelning att verkställa översyn
över postdirektionernas arbetsförhållanden och arbetsmetoder. I juli 1948
framlade avdelningen sina utredningsresultat och förslag. Med anledning av
utredningen föreslår styrelsen, att befattningen postinspektör införes i personalförteckningen
i Ca 29, att ett antal för närvarande på förordnande uppehållna
befattningar vid postdirektionerna uppföres på ordinarie stat samt
att vissa tjänster vid dessa tjänsteställen uppflyttas i lönegrad.
För närvarande finnas 7 postdistrikt, nämligen Södra (S D), Västra (V D),
Östra (Ö D), Stockholms (Sth D), Mellersta (M D), Nedre norra (N ND)
och Övre norra (Ö ND). Chefen för postdistrikt är postdirektör (Cp 10).
Som souschef tjänstgör vid varje postdistrikt en överkontrollör (Ca 27).
Den nya organisationen av postdirektionerna innebär, att varje postdirektion
— under postdirektören och dennes souschef, vilken sistnämnde föreslås
uppflyttad till postinspektör i Ca 29 — skall organiseras på en driftoch
personalavdelning, en trafikavdelning, en kameralavdelning (dock att
de kamerala ärendena vid postdirektionen i Ö ND skola handläggas inom
drift- och personalavdelningen) samt en registratorsexpedition.
Det har befunnits lämpligt att inom drift- och personalavdelningarna hålla
kompetens- och arbetsområdena åtskilda för de tjänstemän, som vid dessa
avdelningar skola leda handläggningen av drift- resp. personalärendena.
Driftledaren föreslås placerad i överkontrollörs grad (Ca 27) vid envar av
postdirektionerna i S D, V D, Ö D, Sth D och M D och i förste kontrollörs
grad (Ca 25) vid postdirektionen i N ND. Personalledaren åter placeras i
förste kontrollörs grad vid envar av de fem förstnämnda postdirektionerna
och i kontrollörs grad (Ca 23) vid sistnämnda postdirektion. Vid postdirektionen
i Ö ND beräknas postinspektören kunna leda handläggningen av de
vid postdirektionen till en gemensam avdelning sammanförda drift-, personal-
och kameraiärendena.
Föreståndarna för trafikavdelningarna föreslås vid samtliga postdirektioner
placerade i förste kontrollörs grad.
För föreståndarna för kameralavdelningarna vid postdirektionerna i S D
och V D föreslås förste kontrollörs grad. Vid postdirektionerna i Ö D, Sth D
och M D ifrågasättes kontrollörs grad, medan förste postassistents grad
(Ca 21) ansetts tillfyllest för kameralavdelningens föreståndare vid postdirektionen
i N ND.
Registratorsexpeditionerna anses böra förestås vid postdirektionen i Ö
ND av kontorist (Ca 13) och vid postdirektionerna i övriga distrikt av kansliskrivare
(Ca 15).
För här angivna ändamål skulle alltså erfordras 7 postinspektörer, 5 överkontrollörer,
15 förste kontrollörer, 4 kontrollörer, 1 förste postassistent,
6 kansliskrivare och 1 kontorist, tillhopa 39 ordinarie befattningar.
3
Kungl. Maj. ts proposition nr 119.
Behovet av ordinarie befattningar i övrigt vid de olika postdirektionerna
framgår av följande sammanställning.
Distrikt
Kon- trollör
Ca'' 23
Förste
postas- sistent
Ca 21
Kontors- skrivare
Ca 19
Kansli- skrivare
Ca 15
Kon- torist
Ca 13
Kansli- biträde
Ca 11
Kontors- biträde
Ca 8
Summa
S D................
3
8
1
4
4
4
24
V D................
2
8
1
—
3
4
4
22
Ö D................
2
7
1
—
2
4
3
19
Sth D..............
2
n
1
—
3
5
7
29
M D................
2
7
1
—
2
3
2
17
N ND..............
1
3
_
1
2
—
5
12 1
0 ND..............
2
3
-
-
2
—
2
9
Summa
14
47
o
1
18
20
27
132
Enligt förslaget erfordras således sammanlagt 171 ordinarie befattningar.
Till jämförelse må nämnas, att totala antalet befattningar vid postdirektionerna
för närvarande utgör 168, av vilka 114 äro ordinarie och 54 tillfälliga.
Den nya organisationen av postdirektionerna beräknas medföra en årlig
kostnadsökning av omkring 123 000 kronor. Den har delvis genomförts
och beräknas vara helt genomförd den 1 juli 1949.
Generalpoststyrelsen.
Styrelsen har beträffande förslaget om införande av p o s t inspektör
i Ca 2 9 anfört i huvudsak följande.
Postdirektören har till allmänt åliggande att i enlighet med bestämmelserna
i instruktionen för postdirektionerna och övriga av styrelsen utfärdade
föreskrifter övervaka de postala anordningarna inom distriktet samt att
i mån av befogenhet själv vidtaga eller hos styrelsen föreslå erforderliga
åtgärder.
Det vore orimligt att påfordra att alla initiativ, ställningstaganden och
beslut skola ankomma på postdirektören personligen. Postdirektören kan i
mångt och mycket endast medhinna att uppdra riktlinjerna för distriktets
skötsel. I och med att postdirektörens befogenhet och verksamhetsområden
mer och mer utvidgats, framträder i ännu högre grad än hittills behovet
av att såsom hans närmaste man anställes en väl kvalificerad tjänsteman.
De åligganden, som för närvarande åvila postdirektören äro alltför betungande.
Därest postdirektören överhuvud taget skall kunna bära den arbetsbörda,
som följer med ansvaret för postdistriktets allmänna och driftekonomiska
skötsel är det därför nödvändigt, att genom delegering av beslutanderätt
befria honom från en icke oväsentlig del av de löpande göromålen.
Därigenom utvinnes även, att han i större utsträckning kan ägna
sig åt den för en ekonomisk drift betydelsefulla administrationen och översynen
av distriktet. I anslutning till det anförda ämnar styrelsen på souschefen
överlåta bl. a. beslutanderätten i vissa viktigare personalfrågor, vilka
postdirektören hittills personligen avgjort.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 119.
I detta sammanhang vill styrelsen framhålla, att den ytterligare decentralisering
av arbetsuppgifter och beslutanderätt, som nyligen genomförts,
och som ur organisatorisk-rationell synpunkt sett befunnits nödvändig med
hänsyn till de senaste årens oerhörda stegring av poströrelsen, ställt nya
krav på distriktsledningen. I den mån ärenden av administrativ eller ekonomisk
art överflyttas till underordnat organ, ökas behovet av övervakning
från den överordnade myndigheten. Sedan postmästarna nu fått en
avsevärt ökad befogenhet måste man därför ställa större fordringar än
tidigare på förmågan även hos postdirektörens ställföreträdare att bedöma
ändamålsenligheten av de åtgärder postmästarna vidtagit med stöd av dem
sålunda tillerkänd befogenhet.
När postdirektören av tjänsteresa eller eljest är förhindrad att å stationsorten
utöva sin tjänst, har souschefen att avgöra de ärenden, beträffande
vilka postdirektören icke förbehållit sig att själv fatta beslut. Vid sidan av
detta ställföreträdarskap, har souschefen att i första hand biträda postdirektören
med distriktets allmänna skötsel. En stor del av postdirektörens
inspektions- och inventeringsverksamhet åvilar jämväl souschefen. I samma
män som personalen och antalet postanordningar ökat och postverket tillförts
nya rörelsegrenar bar sistnämnda arbetsuppgift blivit allt mera krävande
och ansvarsfull. I enlighet med föreskrifterna i postdirektionsinstruktionen
inspekteras och inventeras postkontor, som förestas av postmästare
av klasserna 27—31 i regel av postdirektören. Som ett viktigt led i strävandena
att lätta postdirektörernas arbetsbelastning, blir det emellertid nödvändigt
att i anslutning till omorganisationen av postdirektionerna överföra
bl. a.°det stora flertalet inspektioner och inventeringar av postkontor av
klass 27 från postdirektören till dennes ställföreträdare.
Av vad anförts framgår, att det på de i Ca 27 placerade souscheferna (överkontrollörerna)
vid postdirektionerna måste ställas synnerligen höga krav
icke bara i fråga om allmän erfarenhet och duglighet utan även i fråga om
administrativ skicklighet och ledaregenskaper samt vilja att ta ansvar.
Dessa fordringar komma att bli ännu större efter omläggningen av postdirektionsarbetet.
Styrelsen är medveten om att dessa tjänster redan nu
äro för lågt värderade i lönehänseende. Enligt styrelsens bestämda uppfattning
synes en uppflyttning av här ifrågavarande souschef stjänster från Ca
27 till lägst Ca 29 ofrånkomlig''.
Vid en dylik uppflyttning anses för tjänsterna icke lämpligen kunna användas
någon av nuvarande benämningen å tjänster i Ca 29 vid postverket.
Postdirektionsutredningen har föreslagit titeln postinspektör, vilket förslag
understötts av postdirektörerna och posttjänstemännens förening. Styrelsen
finner en sådan titel lämplig och med hänsyn till souschefernas åligganden
adekvat.
Såsom förut framhållits erfordras efter omorganisationen av postdirektionerna
5 överkontrollörer och 15 förste kontrollörer. Då för närvarande
för ändamålet disponeras 5 förste kontrollörsbefattningar föreslår styrelsen
inrättande av 5 överkontrollörs- och 10 förste k o ntrollörstjänst
er. Till stöd härför anför styrelsen i huvudsak följande.
En av huvudpunkterna i omorganisationsförslaget är uppdelningen av
verksamheten vid postdirektionerna i naturligt avgränsade avdelningar. En
sådan uppdelning är erforderlig för att förvaltningsförfarandet skall kunna
effektiviseras och påskyndas. Uppdelningen är vidare nödvändig, därest
— med utnyttjande av den vertikala arbetsfördelningsformens fördelar —
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 119.
det ökade personalbehovet skall kunna fyllas huvudsakligen med arbetskraft
ur den s. k. kontorskarriären. En grundförutsättning för att syftemålet
med organisationsförändringen skall ernås, är emellertid att posterna
som avdelningschefer besättas med tjänstemän med mycket goda kvalifikationer.
Sådan avdelningschef måste nämligen hl. a. äga förmåga att organisera,
planera, leda och förtroendefullt samarbeta med över- och underordnad
personal icke endast vid postdirektionerna utan även och främst
vid de postdirektionen underlydande postanstalterna. Det synes därför motiverat,
att i första hand de tjänstemän, som närmast skola handha de ur
driftsekonomisk synpunkt viktigaste grenarna av postdirektionernas verksamhet,
placeras i relativt höga lönegrader, något som även är angeläget
för att undvika alltför täta ombyten å de högre befälstjänsterna. Då dessa
avdelningschefer därtill komma att — utrustade med avsevärt utvidgade
befogenheter — få arbeta förhållandevis självständigt, synes en högre lönegradsplacering
än mer motiverad.
Vad beträffar drift- och personalavdelningarna har det befunnits lämpligt
att i princip hålla kompetens- och arbetsområdena åtskilda för de tjänstemän,
som inom dessa avdelningar skola leda handläggningen av drift- resp.
personalärendena. Det är sålunda avsett, att personalledaren icke skall stå
i lydnadsförhållande till driftledaren eller tvärtom. Den senare bör av här
nedan anförda skäl erhålla den högre tjänsteställningen. Däremot har det
synts ändamålsenligt, att drift- och personalledarna få disponera över gemensam
kanslipersonal. En dylik samordning av arbetsuppgifterna beräknas
skapa de bästa förutsättningarna för en utjämning av arbetsbelastningen.
I detta sammanhang bör också bemärkas, att ett beslut i en driftfråga mycket
ofta måste åtföljas av en postdirektionens åtgärd med avseende på personaldisponeringen.
Vid en var av de fem största postdirektionerna finnes en förste kontrollörstjänst.
Innehavarna av dessa tjänster äro numera samtliga placerade
som föreståndare för de s. k. personalavdelningarna, där de ha att leda
handläggningen av såväl drift- som personalärenden. Den hastigt fortgående
rörelseutvecklingen har emellertid lett till ait förste kontrollörerna måste
ägna övervägande delen av sin arbetstid åt större organisationsundersökningar
m. m. vid distriktets olika postanstalter. Det tillkommer vidare förste
kontrollören att på uppdrag av postdirektören verkställa bl. a. inspektion
och inventering av mindre postkontor samt postexpeditioner ävensom vissa
andra förrättningar, t. ex. utredningar i disciplinära ärenden m. m. Den sålunda
inträdda förskjutningen i förste kontrollörens arbetsuppgifter till att
väsentligen avse rena driftärenden har i praktiken medfört, att ledningen
av drift- och personalärendena vid flera postdirektioner redan måst uppdelas
på eu driftledare och eu personalledare. För ändamålet ha inrättats
tillfälliga befattningar.
Driftledaren inom vart och ett av de fem sydliga postdistrikten kommer
att i praktiken få svara för att personaluppsättningen vid postanstalterna,
av vilka åtskilliga förestås av postmästare i Ca 27 och högre lönegrad, är
riktigt avvägd efter växlingarna i trafikomfånget, att övertidstjänstgöringen
begränsas, all postanordningarna äro lämpligt organiserade otc. Vidare skall
i hans åliggande ingå all planera och leda överhuvudtaget alla stora undersökningar
inom distriktet av betydelse för verkets driftekonomi. Under
sådana förhållanden synes det styrelsen självklart, att driftledaren bör ges
eu jämförelsevis hög löneställning. Styrelsen finner det sålunda motiverat,
att driftledaren vid eu var av postdirektionerna i S D, V I), Ö D, Sth I) och
M D med hänsyn till arten och vikten av göromålen placeras i överkontrollörs
grad (Ca 27). Vad N NI) beträffar anser styrelsen i likhet med post
-
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 119.
direktionsutredningen, att skälen för driftledarens inplacering i Ca 27 icke
är så starkt framträdande som i fråga om de nyssnämnda fem distrikten.
Styrelsen föreslår därför, att driftledaren i N ND erhåller förste kontrollörs
(Ca 25) tjänsteställning.
Med den befogenhet, som kommer att tilläggas personalledarna vid postdirektionerna
i S D, V D, Ö D, Sth D och M D följer ställningstaganden av
sådan grannlaga art och sådan räckvidd, att en placering i lägre grad än
förste kontrollörs enligt styrelsens uppfattning näppeligen kan komma i
fråga. Vid postdirektionen i N ND anses personalledaren av samma skäl,
som åberopats beträffande driftledaren, böra placeras i kontrollörs grad
(Ca 23f.
Föreståndarna för postdirektionernas trafikavdelningar inneha kontrollörs
grad (Ca 23). Denna lönegradspiacering är enligt styrelsens uppfattning
oskäligt låg. Postdirektionsutredningen har förordat en vittgående delegering
av beslutanderätt till dessa avdelningschefer. Styrelsen har funnit åtgärden
av behovet påkallad. Genom den ökade befogenheten kommer ansvarsställningen
för trafikavdelningarnas föreståndare att bli en helt annan
än den nuvarande. För att kunna bereda och föredraga inkommande framställningar
om nyinrättande av trafikanordningar eller utbyggnad och anpassning
i övrigt efter trafikvolym och ortsförhållanden m. in. av redan
befintliga dylika anordningar, måste trafikledaren vidare besitta gott omdöme
och uppslagsrikedom. Jämväl den kontinuerliga översynen av landsbygdens
postförhålianden ställer stora krav på trafikavdelningarnas föreståndare
icke minst i fråga om planeringsarbetet. Vid denna översyn gäller
det sålunda att exempelvis avgöra huruvida postbefordringslinjer lämpligen
kunna omregleras eller sammanslås eller om mindre poststationer kunna
indras och ersättas med andra enklare postanordningar till förbilligande av
driftkostnaderna. Slutligen kommer inordnandet i trafikavdelningarna av
nuvarande reklamations- (kontroll-) avdelningar, d. v. s. avdelningarna för
handläggning av, förutom reklamationer, ärenden rörande bl. a. felaktigheter
beträffande postförsändelser, utebliven post, expeditionella fel och
försummelser vid postutväxling, att medföra ökat ansvar för avdelningschefen.
Det anförda måste anses utgöra ett fullgott motiv för den av postdirektionsutredningen
föreslagna inplaceringen av föreståndarna för trafikavdelningarna
vid postdirektionerna i förste kontrollörs grad (Ca 25).
Kameralavdelningen förestås för närvarande, vid postdirektionen i S D
av en kontrollör (Ca 23) och vid postdirektionen i V D av en t. f. förste
kontrollör (Ca 25). Vid sistnämnda postdirektions kameralavdelning uppehälles
icke den fasta kontrollör stjänsten under tiden.
Postdirektionsutredningen bär föreslagit, att de göromål och befogenheter,
som äro förenade med uppdragen såsom vicevärd för postverkets fastigheter
i Malmö och Göteborg, skola överflyttas till kameralavdelningarna vid
postdirektionerna i S D resp. V D och att föreståndarna för dessa avdelningar
i samband därmed uppflyttas från kontrollörs (Ca 23) till förste
kontrollörs grad (Ca 25). Styrelsen, som finner det ändamålsenligt, att förvaltningen
av de förhållandevis stora fastigheter, varom här är fråga, införlivas
i vederbörande kameralavdelningars tjänsteåligganden, biträder förslaget
icke minst med beaktande av att anordningen kommer att innebära
kostnadsminskning. Det belopp, som inbesparas i vicevärdsarvoden, är nämligen
större än de ökade avlöningskostnaderna.
Vicevärdsarvodena uppgå för år räknat vid S D till 1 360 kronor och vid
V D till 1 750 kronor.
När styrelsen föreslår, att föreståndarna för kameralavdelningarna vid
Kungl. Maj. ts proposition nr 119.
7
postdirektionerna i S D och V D placeras i förste kontrollörs grad (Ca 25)
har hänsyn även tagits till den omständigheten, att dessa postdirektioners
kameralavdelningar även i övrigt äro de största.
Statens lönenämnd.
Lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot de av generalpoststyrelsen
föreslagna förändringarna i postdirektionernas organisation
eller den ifrågasatta lönesättningen. Vad särskilt angår postinspektörstjänsterna
i Ca 29 har lönenämnden funnit den föreslagna löneställningen motiverad
med hänsyn till souschefens ställning såsom postdirektörens närmaste
man och ställföreträdare samt de därmed förenade arbetsuppgifterna.
Departementschefen.
De av generalpoststyrelsen på grundval av verkställd utredning rörande
postdirektionerna beslutade förändringarna av direktionernas organisation
innebära bl. a. viss omfördelning av arbetsuppgifterna icke blott inom direktionerna
utan även mellan styrelsen och direktionerna samt mellan direktionerna
och de underlydande postanstalterna. Den nya organisationen
har delvis genomförts och beräknas vara helt genomförd den 1 juli 1949.
Enligt min mening innebär den nya organisationen en rationell anpassning
av personalbehovet efter de ökade krav, som trafikutvecklingen lett
till. Den omvärdering av lönesättningen för vissa tjänster, som styrelsen föreslagit,
föranleder icke någon erinran från min sida. Jag tillstyrker därför,
att benämningen postinspektör införes i tjänsteförteckningen i Ca 29 samt
att de sju överkontrollörer, som vid postdirektionerna fungera som postdirektörernas
närmaste män och ställföreträdare, uppflyttas till postinspektörer.
Vidare tillstyrker jag, att de fem befattningshavare, som vid postdirektionerna
i de fem sydliga distrikten leda handläggningen av driftärendena,
erhålla överkontrollörs tjänsteställning samt att förste kontrollörs tjänsteställning
avses för de fem befattningshavare, som vid nämnda postdirektioner
leda handläggningen av personalärendena liksom för den befattningshavare,
som vid postdirektionen i Nedre norra distriktet leder handläggningen
av driftärendena. Samma tjänsteställning bör avses för de kontrollörer,
som för närvarande förestå postdirektionernas trafikavdelningar, samt
de två kontrollörer, som vid postdirektionerna i Södra och Västra distrikten
förestå kameralavdelningarna.
Vid bifall härtill skulle alltså 7 postinspektörer i Ca 29 införas i den av
riksdagen fastställda personalförteckningen. Vidare skulle antalet överkontrollörer
i Ca 27 minskas med 2 och antalet förste kontrollörer i Ca 25 ökas
med 10.
Beträffande den av Kungl. Maj :t fastställda personalförteckningen innebär
styrelsens av mig tillstyrkta förslag ökning av antalet kontrollörer i Ca
23 med 1, antalet förste postassistenter i Ca 21 med 15, antalet kontorsslcrivare
i Ca 19 med 5, antalet kansliskrivare i Ca 15 med 3, antalet kontorister
i Ca 13 med 16 och antalet kanslibiträden i Ca 11 med 7 samt minskning
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 119.
av antalet postassistenter i Ca 19 med 11 och antalet postexpeditörer i Ca
15 med 2. Förslag om härav föranledda förändringar i personalförteckningen
för tjänster i högst Ca 23 torde sedermera få underställas Kungl. Maj :t.
Inrättande av 2 förste kontrollörstjänster i Ca 25 och 1 byråsekreterartjänst
i Ca 24. Förste kontrollörstjänsterna äro avsedda för postkontoren i Skellefteå
resp. Örnsköldsvik. Byråsekreterartjänsten erfordras för avdelningen
för ärenden av driftekonomisk och organisatorisk art inom första byrån.
Generalpoststyrelsen.
Styrelsen erinrar, att statsmakterna år 1947 godkänt av styrelsen framlagt
förslag till omorganisation av postkontoren. Enligt detta förslag skulle
souschef stjänsterna vid postkontoren av klass 1 A (numera 29) med undantag
av de fyra största postkontoren placeras i Ca 25. De föreslagna båda
förste kontrollörstjänsterna vid postkontoren i Skellefteå
resp. Örnsköldsvik motiveras av den uppflyttning av dessa postkontor till
klass 29, som ägt rum den 1 juli 1948 i anledning av den då genomförda
klassificeringen av trafikanstalterna.
Den arbetsledande och kontrollerande personalen vid postkontoret i Skellefteå
utgöres, förutom postmästaren, av en kontrollör, som vid sidan av
redogörargöromålens handhavande nödgats fungera både som postmästarens
närmaste man och som driftledare, en förste postassistent i Ca 21 och
en överpostexpeditör i Ca 19. Under postkontoret lyder ett mycket stort antal
postanordningar (4 postexpeditioner, 49 poststationer, 41 postombud, 14
lådbrevbäringslinjer, 2 lantbrevbäringslinjer, 32 postföringslinjer, 45 lösväskbefordringar,
12 tidningsbefordringar, 4 brevlådbefordringar och 26 lösväskvårdare).
Detta medför ett betydande administrativt arbete. Postkontorsområdet,
som omfattar en folkrik bygd, befinner sig i ständig utveckling.
varför postmästaren måste ägna eu avsevärd tid åt trafikärenden samt
åt förhandlingar med befolkningen och postföringsentreprenörerna. Inspektionsresor
och andra förrättningar utom stationsorten ta en betydande tid
i anspråk.
För att bereda postmästaren och kontrollören erforderlig arbetslindring
har det efter verkställd undersökning visat sig nödvändigt att fr. o. in. den
1 november 1948 överflytta icke blott vissa av postmästarens åligganden och
befogenheter utan även huvudparten av kontrollörens personalledning på en
souschef (t. f. förste kontrollör). Härigenom har kontrollören-redogöraren
kunnat överta en del av förste postassistentens mera kvalificerade arbetsuppgifter.
De övriga ha överförts på överpostexpeditören, som i stället befriats
från andra göromål, vilka överflyttats på personal i kontorskarriären.
Efter denna göromålsförskjutning, huvudsakligen uppifrån och nedåt, har
förste postassistenttjänsten icke behövt uppehållas. Omorganisationen, som
visat sig vara ändamålsenlig, synes böra bli bestående. Den medför icke någon
ökning av antalet befälstjänstemän.
Även vid postkontoret i Örnsköldsvik är postmästarens arbetsbörda alltför
stor. Postkontoret bär ett vidsträckt förvaltningsområde, som bl. a. omfattar
6 postexpeditioner, 39 poststationer, 18 postombud, 1 diligenslinje, 16
lådbrevbäringslinjer, 31 lantbrevbäringslinjer, 21 postföringslinjer, 20 lösväskbefordringar,
5 tidningsbefordringar, 8 brevlådbefordringar och 33 lösväskvårdare.
Postkontorets belägenhet i ett tätbebyggt och under snabb ut
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 119.
9
veckling varande handels-, industri- och sjöfartscentrum påkallar ständiga
initiativ och utredningar från postkontorsledningens sida. Tjänsteresor ta
en stor del av postmästarens arbetstid i anspråk.
Med hänsyn till de omfattande administrativa göromålen vid postkontoret
har den arbetsledande och kontrollerande personalen — en kontrollör (redogörare),
en förste postassistent i Ca 21 och en överpostexpeditör — tid
efter annan måst tillföras förstärkning genom uppehållande av tillfälliga
befattningar.
Även vid postkontoret i Örnsköldsvik erfordras en särskild souschef. Då
en omorganisation med hänsyn till postkontorsledningens stora arbetsbelastning
icke tålde uppskov, medgav styrelsen, att en förste kontrollörstjänst
i Ca 25 fr. o. in. den 1 juli 1948 finge uppehållas på förordnande.
Sedan den 1 augusti 1948 utgår vikariatslön till den förordnade tjänstemannen.
Då förste kontrollömtjänsten-souschefstjänsten icke för framtiden
kan undvaras, synes den böra uppföras på ordinarie stat. Genom styrelsens
driftavdelning har undersökts möjligheten att i samband med förste
kontrollörstjänstens inrättande åstadkomma en sådan göromålsförskjutning
uppifrån och nedåt, att någon av de biträdande befälstjänstemännen
kunde ersättas med tjänsteman i kontorskarriären. Vid undersökningen
konstaterades, att förutsättningar för ett dylikt utbyte av tjänster icke för
närvarande föreligga. Däremot bär genom andra organisatoriska ändringar
en eljest oundgänglig ökning av den för kassatjänst erforderliga personalen
kunnat undvikas.
Avdelningen för ärenden av driftekonomisk och organisatorisk art inrättades
den 1 juli 1944. Den förestås av en byrådirektör, som till sitt förfogande
bär 2 förste byråsekreterare i Ca 29, 1 byråsekreterare i Ca 24, 1 kontrollör
i Ca 23 och 2 förste postassistenter i Ca 21. Den föreslagna b y råsek
r eterar tjänsten erfordras på grund av att den nuvarande personalen
är otillräcklig för avdelningens omfattande och viktiga arbetsuppgifter.
Vid avdelningens inrättande förutsattes också, att personalstyrkan
skulle successivt ökas.
De båda förste byråsekreterarna ha till främsta uppgift att leda större
organisations- och rationaliseringsundersökningar. De biträdas därvid ofta
av andra tjänstemän vid driftavdelningen, vilka måste självständigt svara
för vissa avsnitt av undersökningarna och vara behjälpliga med undersökningsresultatets
sammanfattning och redovisning. På grund av knappheten
på personal inom driftavdelningen har det icke varit möjligt att bereda förste
byråsekreterarna erforderlig biträdeshjälp.
Trots att tillräcklig personal sålunda icke kunnat avdelas för de större
organisatiofisundersökningarna har även den för göromål av mera löpande
karaktär disponibla personalen varit alltför knapp. De talrika och för postverkets
personalkostnader synnerligen betydelsefulla ärendena om personalbeståndet
vid de olika tjänsteställena ha icke alltid kunnat ägnas en så ingående
prövning, som vore önskvärd. Endast i relativt ringa utsträckning
har det varit möjligt att verkställa undersökningar på ort och ställe.
På grund av (ten otillräckliga personal som stått till driftavdelningens
förfogande, har det varit nödvändigt att tills vidare uppskjuta undersökningar
av stor betydelse för postverkets driftsekonomi. Bland de frågor, som påkalla
mera omfattande undersökningar under den närmaste tiden, må nämnas
brevbäringens organisation och brevbärarpersonalens arbetsförhållanden,
kassatjänsten och kassatjänstemännens arbetsförhållanden samt om
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 119.
klassificering av postkupéerna. Det synes även oundgängligt att snarast
möjligt verkställa självkostnadsberäkningar för olika rörelsegrenar inom
postverket. Redan påbörjade undersökningar om möjligheterna att i ökad
utsträckning använda mekaniska hjälpmedel i posttjänsten böra utvidgas
och intensifieras. Icke minst med hänsyn till det nuvarande läget på arbetsmarknaden
synes det angeläget att tillvarataga alla möjligheter att minska
postverkets behov av arbetskraft.
Innehavaren av den nya byråsekreterartjänsten skulle närmast få till
uppgift att självständigt företaga vissa organisations- och personalundersökningar
vid olika tjänsteställen.
Statens lönenämnd.
Generalpoststyrelsens ifrågavarande förslag ha icke givit lönenämnden
anledning till särskilt uttalande.
Departementschefen.
Ej heller jag har funnit anledning till erinran mot generalpoststyrelsens
ifrågavarande förslag. Jag tillstyrker därför, att de föreslagna förste kontrollörs-
och byråsekreterartjänsterna upptagas i den av riksdagen fastställda
personalförteckningen för postverket. I samband härmed kan en förste
postassistentstjänst i Ca 21 indragas. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t
att meddela beslut härom.
Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Generalpoststyrelsen har
vidare föreslagit uppflyttning av dels kamrern å bankavdelningen från Ca
29 till byrådirektör i Ca 31, dels förste byråsekreteraren för allmänna ärenden
å bankavdelningen från Ca 27 till Ca 29, dels föreståndaren för postverkets
skattekontor från förste kontrollör i Ca 25 till förste revisor i Ca 27,
dels kontrollören å samma kontor från Ca 23 till revisor i Ca 24, dels ock
kontrollören å statens intressekontor från Ca 23 till aktuarie i Ca 24.
Generalpoststyrelsen.
I postsparbanken och postgirorörelsen innestående medel uppgå till i
runt tal 2,9 miljarder kronor. Vid överläggningar och beslut i ärenden rörande
medelsförvaltningen består styrelsen av generaldirektören, tre postsparbanksfullmäktige
och postsparbankschefen, tillika föredragande. De
ekonomiska spörsmålen måste i viss utsträckning anförtros åt postsparbankschefens
närmaste medarbetare, kamrern å bankavdelningen.
Detta sammanhänger med att postsparbankschefen, som även har att
utöva den allmänna ledningen av bankavdelningens organisation i stort,
måste ägna en avsevärd del av sin tid åt de omfattande och komplicerade
personal-, organisations- och rationaliseringsfrågor, som ständigt äro aktuella
inom ett företag av bankavdelningens storlek och struktur.
Då bankavdelningen numera torde vara landets största kreditinstitut,
måste av kamrern självfallet krävas ekonomisk blick, gott omdöme och utpräglad
ansvarskänsla för att han skall kunna bereda ärenden, som röra
11
Kangl. Maj.ts proposition nr i 19.
medelsförvaltningen. Varje mera betydelsefullt ställningstagande måste
föregås av ingående undersökningar och kalkyler, vilka som regel utföras
av kamrern. Det är därför av vikt, att han icke blott kan i möjlig mån förutse
fluktuationer i postsparbankens och postgirots ekonomiska ställning utan
även förmår att bedöma det allmänt ekonomiska läget. Härför krävs, att
han uppehåller god kontakt med andra kreditinstitutioner samt att han
äger erforderlig kännedom om dessas verksamhet. Han måste dessutom ingående
förhandla med lånesökande eller representanter för låntagarintressen.
Kamrern, som enligt den för styrelsen gällande arbetsordningen skall närvara
vid styrelsens behandling av utlåningsärenden, har att föranstalta om
de expeditioner, som föranledas av styrelsens beslut. Han ansvarar därvid
för att medel, som skola tillställas låntagare, behörigen utanordnas samt att
vederbörliga skuldförbindelser och säkerhetshandlingar avlämnas. Han har
vidare att tillse, att räntor och amorteringar in. in. å lån inbetalas i rätt tid
samt vid utebliven betalning föreslå lämpliga åtgärder. Han skall övervaka
att för lån lämnade borgensförbindelser icke preskriberas samt svara för att
utlämnade lån vederbörligen uppsägas i och för konvertering ävensom föreslå
därav betingade åtgärder. Det åligger kamrern att besluta om likvider
i avräkning med styrelsens byrå för ekonomi- och revisionsärenden samt
med de ämbetsverk, för vilka bankavdelningen har att utföra vissa uppdrag,
att besluta om överflyttning på annan person av betalningsansvar för inteckningslån
samt att med kontrasignation av annan tjänsteman utkvittera värdehandlingar,
deponerade hos myndigheter eller institutioner. Kamrern är
föreståndare för bankavdelningens kamrersexpedition, där bokslut upprättas
för postsparbanken och postgirot samt alla expeditionella göromål avseende
medelsförvaltningen utföras.
Genom den kraftiga utvidgningen av bankavdelningens verksamhet har
postsparbankschefens arbete ökat i sådan grad, att det blivit nödvändigt att
bereda honom arbetslättnad. Detta synes lämpligen kunna ske på så sätt
att kamrern vid den slutliga handläggningen i styrelsen anmäler de medelsplaceringsärenden,
som han tidigare förberett. Härigenom skulle den postsparbankschefen
nu åliggande generella föredragningsskyldigheten väsentligt
underlättas. Om kamrern även ålägges en sådan föredragningsskyldighet
i medelsförvaltningsärenden synes han icke rättvisligen kunna placeras i
lägre lönegrad än Ca 31.
Det åligger förste b g råsekreteraren för allmänna ärenden
å bank av delningen att biträda postsparbankschefen med handläggning
av större ärenden av organisatorisk och ekonomisk art, att verkställa
utredningar m. in. Tjänsten erhöll sin nuvarande lönegradsplacering den 1
juli 1936.
Arten och omfattningen av de arbetsuppgifter, som numera åvila förste
byråsekreterarna för allmänna ärenden, böra ses mot bakgrunden av postsparbankens
och postgirots starka utveckling sedan år 1936. Den ursprungliga
verksamheten har ökats synnerligen kraftigt och arbetet har komplicerats
genom tillkomsten av ett flertal nya arbetsgrenar, t. ex. sparklubbsrörelsen,
bestyren med sparavtal, sparobligationer och rikskontoinlåningen
samt postgirots befattning med källskattelikvider.
Postsparbanken och postgirot äro inga monopolföretag. De måste bedrivas
under aktpågivande av motsvarande verksamhet inom sparbanker och banker
och med beaktande av att företagen bliva ekonomiskt bärkraftiga. De
skola helt finansiera sig själva och givetvis helst även lämna vinst. Då
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 119.
emellertid in- och utbetalningar m. in. ske genom postanstalterna och arbetet
därstädes icke kan ordnas enbart med sikte på vad som för postsparbanken
och postgirot vore lämpligast, måste dessas verksamhet bedrivas under
ständig anpassning till de rent postala möjligheterna. Av tjänstemännen
å bankavdelningen, särskilt dem i mera framskjuten ställning, måste därför
fordras, att de förstå att bedöma föreliggande spörsmål ur såväl allmänt
bank- och affärsmässig som postal synpunkt. Kravet härpå blir naturligtvis
särskilt accentuerat beträffande förste byråsekreteraren för allmänna ärenden,
vilken har att omedelbart under postsparbankschefen och med föredragning
för honom (som ofta ensam beslutar i saken) verkställa eller föranstalta
om erforderliga utredningar samt föreslå åtgärder och utforma förslag.
Särskilt postgirot tas i ständigt ökad omfattning i bruk av statliga myndigheter
och allmännyttiga företag. Detta kan mången gång icke ske utan
vidtagande av särskilda dispositioner. I de överläggningar och förhandlingar,
som härför fordras, företrädes bankavdelningen i regel av förste byråsekreteraren
för allmänna ärenden.
I anledning av skatteuppbördsreformen inrättades den 1 januari 1947
en särskild "vdelning inom generalpoststyrelsen, postverkets skatterevision,
vilken i främsta rummet skulle utöva kontroll över de olika skatteavdelningarna.
Redan under budgetåret 1947/48 visade det sig emellertid nödvändigt
att inom styrelsen skapa ett organ för central ledning av skatteavdelningarnas
arbete. Denna ledning anförtroddes skatterevisionen. I samband
därmed ändrades dess namn till postverkets skattekontor. Skatterevisionen
förestods under tiden 1 januari—30 juni 1947 av en t. f. förste
kontrollör. Den 1 juli 1947 uppfördes tjänsten på ordinarie stat. Från och
med den 1 mars 1948 åtnjuter innehavaren av tjänsten vikariatslön som
förste revisor.
Då en mera ingående erfarenhet numera vunnits rörande arten och omfattningen
av de göromål, som åvila föreståndaren för skattekontoret, synes
frågan om tjänstens lönegradsplacering å ordinarie stat böra upptagas till
förnyad prövning. Därvid bör i första hand beaktas, att tjänsteinnehavaren
har att utöva den centrala ledningen av hela den postala skatteuppbördsorganisationen
med dess 24 skatteavdelningar och omkring 325 anställda
samt med en bokförings- och redovisningsskyldighet, som för uppbördsåret
1947/48 omfattade i runda tal 21 400 000 skatteposter och 3 085 000 000
kronor. Det är givetvis av största vikt, att denna stora organisationsapparat
fungerar så effektivt och friktionsfritt som möjligt. Huvudansvaret härför
vilar på skattekontorets föreståndare.
Med hänsyn till detta ansvar och de stora krav på kunnighet, initiativ och
organisationsförmåga, som måste ställas på föreståndaren, kan en placering
i Ca 29 enligt styrelsens mening anses väl motiverad. En dylik löneställning
för skattekontorets föreståndare vore också naturlig och skälig med tanke
på hans ledande och kontrollerande ställning i förhållande till den i Ca 27
placerade föreståndaren för postverkets skatteavdelning i Stockholm. Styrelsen
bär emellertid i avvaktan på närmare erfarenhet om hur arbetet kan
ställa sig i framtiden ansett sig nu böra inskränka sig till att föreslå, att
förste kontrollör stjänsten på skattekontoret utbytes mot en förste revisorstjänst
i Ca 27, d. v. s. samma lönegrad som föreståndaren innehar på grund
av vikariatslöneförordnande.
Föreståndaren för skattekontoret har som närmaste man en kontrollör i
13
Kungl. Maj. ts proposition nr 119.
Ca 23. Denne har bl. a. till åliggande att på ort och ställe verkställa revision
vid de skatteavdelningar, som förestås av förste postassistent i Ca 22
och Ca 21 (6 resp. 7), medan föreståndaren själv reviderar övriga skatteavdelningar,
vilkas föreståndare äro placerade i Ca 23 (8), Ca 25 (2) och
Ca 27 (1).
Med nämnda uppdelning av revisionsarbetet vid skatteavdelningarna har
vunnits, att revision alltid — utom beträffande skatteavdelningen inom
styrelsens bankavdelning — utföres av tjänsteman i högre lönegrad än föreståndaren
för resp. skatteavdelning. Detta måste ur alla synpunkter anses
lämpligt.
Även ur andra synpunkter synes en höjning av kontrollörstjänsten vara
väl motiverad. Föreståndaren för skattekontoret är frånvarande på grund av
förrättningsresor omkring 90 dagar per år. Under tiden för resorna förordnas
icke särskild vikarie för föreståndaren utan kontrollören har att svara
för det löpande arbetet inom skattekontoret, att verkställa brådskande utredningar,
att besvara förfrågningar från skatteavdelningar, myndigheter,
företag och enskilda personer, vilka göromål eljest till stor del åvila föreståndaren.
Enbart detta torde motivera en höjning av kontrollörstjänsten.
Vid källskattesystemets införande förlädes skatteavdelningarna för Stockholms
stad och Stockholms län till styrelsens bankavdelning och samordnades
där med statens intressekontor under gemensam ledning av en förste
byråsekreterare i Ca 27, som förestod intressekontoret. Fr. o. in. den 1 december
1947 bär förste byråsekreteraren måst helt ägna sig åt ledningen av
skatteavdelningarna. Åt kontrollören å statens intressekontor
anförtroddes därvid ledningen av intressekontoret. I anledning därav förordnades
han att med vikariatslön bestrida göromål, som eljest ankomma
på tjänsteman i Ca 24.
Även om intressekontorsrörelsen, såsom väntat var, minskats åtskilligt,
är antalet intressekonton fortfarande ganska stort, ca 19 000. Personalstyrkan
å intressekontoret uppgår till ett 50-tal tjänstemän. Verksamheten är
alltjämt av sådan art och omfattning, att den ställer stora krav på föreståndaren.
Denne är numera ensam befälstjänsteman å intressekontoret,
sedan en tidigare å kontoret placerad förste postassistent överflyttats till
skatteavdelningarna.
Intresseko,ntorsrörelsens säregna natur nödvändiggör att föreståndaren
bär förmåga att sakkunnigt och förstående ta sig an intressekontorets kunder
vid de överläggningar i ekonomiska spörsmål som ofta påfordras. Han
måste dessutom kunna väl företräda intressekontoret och därmed postverket
vid samtal och förhandlingar med företag och institutioner av olika
slag, med vilka intressekontoret har förbindelse i samband med likvideringar
för intressekontor sklientelets räkning. Föresitåndarbefattningen synes
därför icke böra placeras i lägre grad än Ca 24.
Statens löneniimnd.
Don föreslagna uppflyttningen av kamrern å bankavdelningen till Ca 31
föranleder icke erinran från löncnämndens sida. Lönenämnden förutsätter
emellertid härvid, att kamrern, som enligt gällande arbetsordning skall
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 119.
närvara vid styrelsens behandling av utlåningsärenden, ålägges att självständigt
föredraga de ärenden, som han förberett.
Förslaget om uppflyttning av föreståndaren för postverkets skattekontor
från förste kontrollör i Ca 25 till förste revisor i Ca 27 och av kontrollören i
Ca 23 å samma kontor till revisor i Ca 24 föranleda i och för sig icke någon
erinran från lönenämndens sida. Med anledning av vad styrelsen anfört till
stöd för dessa förslag vill lönenämnden emellertid framhålla, att det enligt
lönenämndens mening ingalunda är nödvändigt, att en reviderande tjänsteman
är placerad i högre lönegrad än den tjänsteman, vilkens verksamhet
han har att granska.
I övrigt ha styrelsens förslag icke givit lönenämnden anledning till särskilt
uttalande.
Departementschefen.
Liksom lönenämnden har jag icke funnit anledning till erinran mot uppflyttningen
av kamrern å bankavdelningen till byrådirektör i Ca 31. Jag
förutsätter emellertid därvid, att befattningshavaren ålägges att självständigt
föredraga de ärenden, som han förberett.
Vad styrelsen beträffande relationen mellan löneställningen för reviderande
och reviderad tjänsteman anfört såsom motiv för uppflyttning av de
bägge tjänstemännen å postverkets skattekontor anser jag mig icke kunna
tillmäta någon betydelse vid bedömande av löneställningen. Liksom lönenämnden
anser jag nämligen icke nödvändigt, att en reviderande tjänsteman
skall vara placerad i högre lönegrad än den tjänsteman, vilkens verksamhet
han har att granska. Då jag likväl tillstyrker styrelsens förslag i
denna del, sker det med hänsyn till arten och omfattningen av de arbetsuppgifter,
som åvila ifrågavarande tjänstemän.
Vad styrelsen i övrigt föreslagit föranleder icke någon erinran från min
sida.
Vid bifall härtill torde å Kungl. Maj :t få ankomma att meddela beslut
om minskning av antalet kontrollörstjänster i Ca 23 med två.
Av departementschefen avstyrkta förslag. Utöver de förslag, för vilka
jag i det föregående redogjort, har generalpoststyrelsen hemställt om dels
uppflyttning av postmästaren vid Stockholms bangårdspostkontor från Ca
29 till Ca 31, dels ock inrättande vid skatteavdelningen av en ingenjörstjänst
i Ca 24.
Statens lönenämnd bär ifrågasatt om icke med uppflyttningen av postmästartjänsten
bör anstå, i avbidan på att samtliga underavdelningarna vid
bangårdspostkontoret skola träda i full verksamhet. Lönenämnden har dock
icke velat motsätta sig styrelsens förslag. Mot den föreslagna ingenjörstjänsten
har lönenämnden icke haft annat att erinra än att lönenämnden
framhållit, att 24 lönegraden hittills icke utnyttjats för ordinarie ingenjörstjänster
vid kommunikationsverken.
Vad sålunda förekommit föranleder icke annat uttalande från min sida
än att jag för närvarande icke är beredd att tillstyrka ifrågavarande förslag.
Kungl. Maj.ts proposition nr 119.
15
Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle
beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen
ökning av antalet byrådirektörer i Ca 31 från 5 till 6, ökning av antalet förste
byråsekreterare i Ca 29 från 10 till 11, uteslutning av 1 kamrer i Ca 29, införande
av 7 postinspektörer i Ca 29, minskning av antalet förste byråsekreterare
i Ca 27 från 12 till 11, ökning av antalet förste revisorer i Ca 27 från
1 till 2, minskning av antalet överkontrollörer i Ca 27 från 14 till 12, ökning
av antalet förste kontrollörer i Ca 25 från 45 till 56, ökning av antalet
aktuarier i Ca 24 från 2 till 3, ökning av antalet byråsekreterare i Ca 24
från 15 till 16 och ökning av antalet revisorer i Ca 24 från 8 till 9.
I tjänsteförteckningen skulle postinspektör införas och kamrer uteslutas i
Ca 29.
Telegrafverket.
Uppflyttning av 1 byråingenjör från Ca 29 till förste byråingenjör i Ca
30, 3 sektionsingenjörer från Ca 29 till förste sektionsingenjörer i Ca 30, 3
ingenjörer från Ca 25 till Ca 27 och 5 ingenjörer från Ca 23 till Ca 25 samt
inrättande av 1 ingenjörstjänst i Ca 25. Byråingenjören är placerad på tekniska
byråns stationsavdelning. Sektionsingenjörerna förestå Sundsvalls resp.
Umeå och Östersunds sektioner. Av de tre till uppflyttning från Ca 25 till
Ca 27 föreslagna ingenjörerna tjänstgör en på tekniska byråns transmissionsavdelning,
en vid huvudverkstaden i Nynäshamn och en vid televerkstaden
i Vänersborg. De fem till uppflyttning från Ca 23 till Ca 25 föreslagna
ingenjörerna fördela sig med en på kabelkontoret, en å vardera av
distriktsbyråerna i Malmö och Sundsvall samt en å vartdera av ingenjörskontoren
för Malmö stadssektion och Karlskrona sektion. Den nya ingenjörstjänsten
i Ca 25 är avsedd för huvudverkstaden i Nynäshamn.
Telegrafstyrelsen.
I fjol föreslog styrelsen, att en byråingenjörstjänst på tekniska byråns
stationsavdelning skulle uppflyttas till förste byråingenjör.
Förslaget vann emellertid icke statsmakternas bifall. Till stöd för detsamma
hade styrelsen anfört följande.
Inom tekniska byråns stationsavdelning är organiserad en underavdelning,
som handhar allmänna utredningar i automatiseringsfrågor och frågor
rörande konstruktion och planering av större automatstationer. Denna underavdelning
förestås av en tillförordnad byrådirektör med en byråingenjör
(Ca 29) såsom närmaste man och ställföreträdare.
Här ifrågavarande underavdelnings arbetsuppgifter ha under de senare
åren undergått en utomordentligt stark ökning. Såsom belysande härför må
framhållas, att avdelningen den 1 januari 1941 handlade frågor för automatiserade
storstationer med sammanlagt 333 000 anslutna apparater, vilket
antal den 1 januari 1943 stigit till 466 000, motsvarande 46 % av hela dåvarande
apparatbeståndet inom telegrafverkets nät. Den 1 januari 1947 upp
-
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 119.
gick motsvarande antal till 652 000 anslutna apparater, utgörande omkring
50 % av hela apparatbeståndet. Härtill har kommit en stark ökning av konstruktions-
och planeringsarbetet för nyautomatisering. Hit hör bland annat
införandet av s. k. halvautomatisk rikstrafik, vilken enbart under de närmaste
två åren är avsedd att färdigställas i en utsträckning, som beräknas
medföra en årlig inbesparing av telefonistlöner med ca 3 miljoner kronor.
Då kostnaden för den tekniska utrustningen för den halvautomatiska
rikstrafiken utgör allenast en del av ett enda års telefonistlönebesparing,
inses vikten av att det vidare planeringsarbetet på detta område får fortgå
utan avbrott eller inskränkning.
Den utveckling, som ovan antytts, har resulterat i en oerhörd stegring av
den arbetsbörda och det ansvar, som åvilar nämnda underavdelnings föreståndare
och hans närmaste man. Detta har lett till att förberörde byråingenjör
fått sig ålagt att självständigt bearbeta allt flera av de av avdelningen
behandlade, ofta utomordentligt invecklade frågorna. Härtill kommer,
att underavdelningens föreståndare har att förestå stationsavdelningen
vid förfall för avdelningsdirektören, och i sådana fall måste ansvaret för
underavdelningen övertagas av byråingenjören.
De angivna förhållandena ha medfört, att allt större krav måst ställas på
byråingenjören, krav vilka icke längre stå i rimligt förhållande till hans
nuvarande tjänsteställning. En höjning av tjänsten är därför synnerligen
val motiverad, och detta så mycket mer, som personer med de kvalifikationer,
som äro nödvändiga för innehavaren av här ifrågavarande befattning
äro mycket eftersökta på den privata marknaden.
Då den fortsatta utvecklingen ytterligare stärkt de skäl, som anförts för
den föreslagna höjningen, har styrelsen ansett sig böra förnya sitt förslag.
Styrelsen upplyser, att befattningshavaren den 1 maj 1948 förordnats till
extra ordinarie förste byråingenjör.
Av de norrländska sektionerna förestås tre, nämligen Sundsvalls,
Umeå och Östersunds sektioner, av sektionsingenjörer (Ca 29).
Den i flera avseenden särpräglade strukturen av linjesektionerna i Norrland,
vilken främst sammanhänger med dessa sektioners stora geografiska
utsträckning och som karakteriseras av deras vittutgrenade stolplinjenät och
det särskilt stora antalet stationer inom resp. områden, ställer speciellt stora
krav på föreståndarna vid ledandet av sektionernas verksamhet, krav
som ytterligare accentueras av natur- och klimatförhållandena in. m. i berörda
trakter av landet. Med hänsyn härtill och i betraktande av den betydande
utveckling, som dessa sektioner jämsides med verket i dess helhet
undergått och alltfort undergår i fråga om såväl arbetenas omfattning som
deras art, finner styrelsen de här omhandlade befattningshavarnas löneställning
för låg.
På tekniska byråns t r a n s mis s ion s av d el ni ng tjänstgör
närmast under den byråingenjör, som förestår sektionen för telegrafstationsutrustningar,
en ingenjör i Ca 25 med förordnande att inneha befattning
som extra ordinarie ingenjör i 27 lönegraden.
Sistnämnde ingenjör förestår sektionens ritkontor, där han har att svara
för utförandet av rit- och konstruktionsarbetena. Det åligger honom vidare
att uppgöra förslag till större civila och militära fjärrskriftsanläggningar
Kungl. Maj.ts proposition nr 119.
17
och leda därmed sammanhängande konstruktionsarbete. Han skall därjämte
ha överinseende över montagearbeten på av sektionen planerade anläggningar
och i samband med ombyggnad eller nybyggnad av telegrafstationer
handha planeringen av nya telegraflokaler. Dessutom skall han vid
behov tjänstgöra såsom vikarie för sektionens föreståndare.
Under de senaste åren ha arbetsuppgifterna inom sektionens verksamhetsområde
avsevärt ökats och nya viktiga tekniska detaljer tillkommit, vilka
förhållanden medfört en motsvarande ökning av ifrågavarande ingenjörs
arbetsbörda och ansvar. Då någon minskning i arbetsuppgifterna icke är att
förvänta utan i stället motsatsen, synes det väl motiverat, att för befattningen
i fråga inrättas en ordinarie ingenjörstjänst i 27 lönegraden.
År 1947 föreslog styrelsen höjning till Ca 27 av två ingenjör stjänster i
Ca 25, den ena på driftskontoret vid huvudverkstaden i Nynäshamn
och den andra vid televerkstaden i Vänersborg. Förslagen,
som upprepades år 1948, ha icke vunnit statsmakternas bifall. Till
stöd för desamma anförde styrelsen år 1947 följande.
Den å driftskontoret vid huvudverkstaden i Nynäshamn placerade ingenjören
tjänstgör såsom personalchef för arbetarpersonalen och större delen
av tjänstemannapersonalen vid verkstadsavdelningens samtliga verkstäder.
Arbetarpersonalen uppgår för närvarande till drygt 1 500 personer och tjänstemannapersonalen
till ca 300 personer. I samband med planerad utvidgning
av verkstadsrörelsen, avsedd att genomföras inom de närmaste åren,
torde arbetarpersonalen komma att ökas till 2 500 å 3 000 personer.
Personalchefen svarar för erforderlig rekrytering av ovan angiven personal
för de olika verkstäderna, en uppgift, som under nu rådande förhållanden
med såväl brist på arbetskraft som stegrad rörlighet hos personalen
är mycket maktpåliggande och torde bli än mer krävande i samband med
ovannämnda utökning av personalen. I samband med planeringsorganisationen
ombesörjer personalchefen de personalförflyttningar mellan huvudverkstadens
olika arbetsavdelningar, som kunna bliva påkallade dels med
hänsyn till personalbeståndets rätta avvägning mellan avdelningarna och
dels i syfte att i möjligaste mån utnyttja de enskilda arbetarnas individuella
förmåga och erfarenhet. Han har även att handlägga frågor rörande tilllämpningen
och tolkning av gällande kollektivavtal. Han svarar därjämte
för den inom verkstadsavdelningen anordnade verkstadsskolan samt för övrig
specialutbildning av verkstadspersonal.
Ärendenas rätta handläggning och arbetsuppgifternas ändamålsenliga utförande
förutsätter god förtrogenhet med verkstadsavdelningens hela arbetsområde
och dess mångfald av skiftande arbetsoperationer, god organisationsförmåga,
psykologisk blick och gott handlag samt ställer stora krav
på vederbörandes omdömesförmåga.
Vid televerkstaden i Vänersborg, vilken är stadd i livlig utveckling, är antalet
anställda för närvarande ca 300 och beräknas inom de närmaste åren
få sin personalstyrka fördubblad. Tillverkningen omfattar en mångfald olika
objekt, såsom reläer, reläsatser, samtalsräknare, telefonväxlar, korskopplingsplintar
in. in. Ledarskapet vid eu verkstad av denna storleksordning
och med så skiftande tillverkning förutsätter hos utövaren, förutom god
organisationsförmåga och initiativkraft, även eu vidsträckt teknisk erfarenhet.
Sådana kvalifikationer krävas icke minst för den allmänna skolningen
och utbildningen av arbetarpersonalen, vilken vid anställandet i regel icke
2 Bihang till riksdagens protokoll 1949. t samt. Nr 119.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 119.
besitter någon vana vid sådan tillverkning, varom här är fråga. De krav,
som sålunda måste ställas på föreståndaren för sagda verkstad, ha sedan
verkstadens start undergått och komma att i fortsättningen undergå en
successiv skärpning. Härtill kommer det ansvar, som åvilar befattningshavaren
i fråga i egenskap av platschef.
Båda de ifrågavarande ingenjörerna tilldelades den 1 juli 1946 å resp.
befattningar fortlöpande förordnanden såsom ingenjör i nuvarande 27 lönegraden
och ha den 1 maj. 1948 förordnats inneha befattningar såsom extra
ordinarie ingenjörer i nämnda lönegrad.
På tekniska byråns transmissionsavdelning är placerad en ingenjör i
Ca 23, vilken delvis har sin tjänstgöring förlagd till kabelkontor et.
Han har till uppgift att leda arbetet på den till kabelkontoret förlagda delen
av transmissionsavdelningens ritkontor, att som närmaste man biträda den
byråingenjör, som å kabelkontoret och transmissionsavdelningen förestår
arbetet med planering av riks- och landskabelanläggningar, att granska och
bearbeta från distrikten inkomna förslag till landskabelanläggningar samt att
uppgöra specifikationer för och utarbeta förslag till inköp, avseende kablar
och pupinutrustning. De arbetsuppgifter, som denne ingenjör fått sig ålagda,
ha under de senare åren blivit alltmera ansvarsfulla och omfattande.
Han har av styrelsen den 1 mars 1946 förordnats bestrida göromål såsom
ingenjör i 25 lönegraden och den 1 maj 1948 att innehava extra ordinarie
befattning i sistnämnda lönegrad.
Såväl år 1947 som år 1948 föreslog styrelsen uppflyftning från Ca 23 till
Ca 25 av 4 ingenjörer, nämligen en ingenjör på vardera av d i s t r i k t sbijråerna
i Malmö och Sundsvall samt en på vartdera av
ingenjörskontoren för Malmö stadssektion och Karlskrona
sektion. Förslagen ha icke vunnit statsmakternas bifall.
Den allmänna utvecklingen av telegrafverkets rörelse bär medfört en ytterligare
skärpning av fordringarna på innehavarna av dessa befattningar.
Styrelsen anser en höjning av tjänsterna till Ca 25 icke längre böra uppskjutas.
Ingenjören på distriktsbyrån i Malmö svarar för på byrån förekommande
ärenden angående arbetsplaner och förslag beträffande nät- och ledningsarbeten,
frågor angående starkströmskoncessioner samt transmissions- och
stationsområdesfrågor ävensom ärenden rörande militära nät och ledningar;
han leder och fördelar tillika arbetet å distriktsbyråns ritkontor.
Ingenjören på distriktsbyrån i Sundsvall bär att inför distriktschefen
självständigt svara för behandlingen av distriktets samtliga husbyggnadsoch
fastighetsärenden. Hit höra även frågor rörande förhyrning, underhåll
och ändringar av förhyrda lokaler. Befattningshavaren bär härutöver att
verkställa utredningar i diverse tekniska frågor och besörja distriktets civilförsvar
särenden.
Ingenjören på ingenjör skontoret för Malmö stadssektion uppgör arbetsförslag,
kartor, kabelskarvningsschemor in. m., planerar samtliga kabel- och
nätarbeten samt beräknar kabelbrunnar och övervakar dessas utförande ur.
teknisk synpunkt.
Kungi. Maj:ts proposition nr 119. 19
Ingenjören på ingenjörskontoret för Karlskrona sektion slutligen föreslår
planeringskontoret för sektionen.
Vid huvudverkstad<en i Nynäshamn är såsom föreståndare
för verkstadsavdelningens byggnadskontor placerad en extra ordinarie ingenjör
i 25 lönegraden. Byggnadskontoret har till uppgift att uppgöra ritningar
för om- och tillbyggnader vid samtliga verkstäder samt för de kontinuerliga
förbättrings- och reparationsarbeten, som utföras å telegrafverkets
bostadsfastigheter i Nynäshamn.
Av byggnadskontorets föreståndare krävas goda kunskaper i modern byggnadsteknik
samt en vidsträckt erfarenhet i frågor, som gälla industriella
byggnadsproblem. De arbetsuppgifter, som åligga honom beträffande förbättrings-
och reparationsarbeten å bostadsfastigheterna, förutsätta vidare,
att han är väl insatt i bostadstekniska och bostadssociala frågor.
Tjänstemannen i fråga är 39 år gammal, anställdes i telegrafverkets
tjänst år 1939 och antogs i nuvarande befattning den 1 november 1944. Styrelsen
anser att han nu bör beredas ordinarie anställning.
Statens lönenämnd.
Med hänsyn till de speciella krav, som ställas på föreståndarna för linjesektionerna
i Norrland, har lönenämnden icke funnit anledning till erinran
mot styrelsens förslag beträffande föreståndarna för sektionerna i Sundsvall,
Umeå och Östersund.
I övrigt ha styrelsens ifrågavarande förslag icke givit lönenämnden anledning
till särskilt uttalande.
Departementschefen.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har telegrafstyrelsen tidigare
framfört flertalet av här omförmälda förslag utan att dessa vunnit statsmakternas
bifall. I samtliga fall har detta berott på att lönenämnden
ställt sig avvisande mot förslagen. Då lönenämnden numera övergivit sina
tidigare betänkligheter, anser jag mig icke böra motsätta mig bifall till vad
styrelsen föreslagit. Ej heller styrelsens förslag i övrigt ha givit mig anledning
till erinran. Vid bifall härtill torde å Ivungl. Maj :t få ankomma att meddela
beslut om minskning av antalet ingenjörstjänster i Ca 23 med fem.
Uppflyttning av 1 förrådsintendent från Ca 27 till Ca 29, 1 förste kontrollör
från Ca 25 till förste byråsekreterare i Ca 27, 1 förste kontrollör från Ca 25
(ill överkontrollör i Ca 27 samt 3 kontrollörer från Ca 23 till förste kontrollörer
i Ca 25. EU vart av telegrafverkets lyra huvudförråd förestås av
en förrådsintendent i Ca 27. Till uppflyttning till Ca 29 föreslås den förrådsintendent,
som tjänstgör som föreståndare för Östra förråd sområdet''(Stockholm).
Den till uppflyttning till förste byråsekreterare föreslagne förste
kontrollören tjänstgör på kabelkontoret, under det att den till uppflyttning
till överkontrollör föreslagne förste kontrollören är placerad vid Gö
-
20
Kungl. Maj. ts proposition nr 119.
teborgs telefonstation. De tre kontrollörerna tjänstgöra vid stationerna i
Halmstad resp. Falun och Sundsvall.
Telegrafstyrelsen.
I sitt personalstatförslag den 21 september 1943 upptog styrelsen till behandling
frågan om lönegradsplaceringen för föreståndarna för huvudförråden
(förrådsintendenterna). Efter att närmare ha redogjort för
den då nyligen genomförda omorganisationen av förrådsväsendet vid telegrafverket
och den härigenom inträdda förändringen i fråga om föreståndarnas
arbetsuppgifter och ansvar anförde styrelsen bland annat följande.
Styrelsen har haft under övervägande att föreslå den nya föreståndarebefattningens
inplacering i A 26, i vilken lönegrad motsvarande befattning vid
statens järnvägar finnes införd. Denna lönegradsplacering synes vara väl
motiverad av vederbörandes arbetsuppgifter och ansvar, men styrelsen anser
sig likväl för närvarande endast böra föreslå befattningens upptagande i
A 24 under benämningen förrådsintendent.
Förslaget godkändes av statsmakterna, att gälla fr. o. m. den 1 juli 1944.
Av de fyra beviljade förrådsintendenttjänsterna ha fortfarande endast tre
tillsatts, då huvudförrådet i Västanfors i avsaknad av byggnadstillstånd
ännu icke kunnat färdigställas.
Anledningen till att styrelsen nöjde sig med att föreslå en placering i dåvarande
A 24 trots att förrådsintendenternas arbetsuppgifter syntes väl motivera
en placering i A 26 var den, att förrådsorganisationen då var så pass
ny och oprövad. Erfarenheterna från de år, som gått sedan dess, ha visat,
att placeringen i A 24 (Ca 27) är för låg i förhållande till vederbörandes
arbetsbörda och ansvar. Hur arbetsuppgifterna ökat rent kvantitativt belyses
av följande omsättningssiffror för åren 1942 och 1947. .
Förrådsområde
1942
1947
7 900 000
17 600 000
14 301''0 ''0
22 600 000
21800 000
77 600 000
Norra (Västanfors) .................................
12 500 000
20 000 0< ’0
Summa
56 500000
137 800 000
Penningvärdets förändring har visserligen medverkat till stegringen av den
ekonomiska omslutningen, men den kvantitativa utvecklingen är likvisst
mycket betydande.
I styrelsens nyssnämnda skrivelse ha särskilt framhållits vissa speciella,
förrådsintendenterna åvilande arbetsuppgifter, bland annat inköp och impregnering
av stolpar. Stolpanskaffningen är nu uppe i ca 200 000 st per år.
Arbetet härmed är mycket betungande, då förutsättningen för att kunna
genomföra affärer till acceptabla priser är personlig kontakt med och bear
-
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 119.
betning av producenterna-skogsägarna. ökningen av stolpinköpen har i och
för sig medfört en stegring av förrådsintendenternas arbetsvolym. Härtill
kommer, att det under senare år visat sig allt svårare att uppnå rimliga köpeavtal.
Med den ökade stolpanskaffningen ha följt ökade bestyr med impregnering
av virket.
Med hänsyn till att endast tre av befattningarna nu behöva tagas i anspråk,
kan tillsättandet av den fjärde tjänsten (i Västanfors) lämpligen
såsom hittills göras beroende av Kungl. Maj :ts särskilda medgivande.
Vid telegrafverkets kabelkontor förestås kassa- och kansliavdelningen
av en förste kontrollör (Ca 25). Avdelningens personal uppgår för närvarande
till 18 befattningshavare. Föreståndaren har att självständigt handlägga
kabelkontorets personal- och instruktionsärenden, avtalsfrågor för
kabelkontorets säsonganställda arbetare samt ärenden rörande fastigheter,
såsom inköp av tomter för överdragsstationer, fastighetsdeklarationer, relaxationsärenden,
hyreskontrakt för kabelkontorets ambulerande kontoi och
förråd m. m. Honom åvilar också att träffa överenskommelser om nyttjanderätt
till mark för nedläggande av kablar, att förberedelsevis behandla frågor
om expropriation samt att handlägga ärenden beträffande tillstand, som
erfordras från vissa myndigheter för kabelarbetenas bedrivande. Härjämte
har han att i stor utsträckning svara för kabelkontorets omfattande skriftväxling.
De under senare år alltmer intensifierade rikskabelarbetena ha medfört,
att antalet tjänstemän och arbetare vid kabelkontoret måst kraftigt utökas.
Sålunda utgjorde antalet tjänstemän den 1 januari 1943 67 och den 1 januari
1948 143, medan antalet arbetare under högsäsong under denna femårsperiod
stigit från 400 till 680.
Utvecklingen inom kabelkontorets arbetsområde har haft till följd en
betydande ökning av kassa- och kansliavdelningens arbetsuppgifter. I samband
härmed ha fordringarna på avdelningens föreståndare alltmer skärpts,
och telegrafstyrelsen har därför funnit en uppflyttning i tjänstegrad av befattningshavaren
nödvändig. Styrelsen har meddelat honom förordnande att
bestrida göromål såsom förste byråsekreterare i nuvarande 27 lönegraden
den 1 januari 1946 och har, räknat fr. o. m. den 1 maj 1948, antagit honom
till extra ordinarie i sistnämnda lönegrad.
Vid Göteborgs telefonstation tjänstgör en förste kontrollör (Ca
25) såsom föreståndare för lokal- och landsavdelningen, vilken avdelning
omfattar lokalstationerna i Göteborg med nummerbyrån, telefonvakten och
namnanropsstationen ävensom de inom göteborgsområdet befintliga växelstationerna.
Nu omhandlade befattningshavare förestår därjämte stationens
personal- och avlöningsbyrå; han ansvarar sålunda bland annat för all nyrekrytering
av personal till telefonstationens samtliga trafikavdelningar.
Den kraftiga utvecklingen av lokal- och landsavdelningen framgår därav,
att antalet telefonabonnemang inom göteborgsområdet, vilket den 1 januari
1938 uppgick till 54 438, fem år senare var 73 835 och den 1 januari
1948 stigit till 106 141. Den synnerligen starka tillväxten i rörelsen ställer
22
Ktingl. Maj. ts proposition nr 119.
allt större fordringar på nu omhandlade befattningshavare vid ledningen av
åi-betet å de honom underställda avdelningarna. Det automatiska kopplingssystemet,
vilket är infört vid lokalstationerna i Göteborg och undan för
undan införes även vid växelstationerna, medför stora krav på befattningshavaren
i fråga om tekniskt kunnande samt erfarenhet beträffande trafiktekniska
spörsmål.
Styrelsen finner det angeläget, att befattningshavaren beredes en tjänsteställning,
som bättre än hans nuvarande svarar mot de honom åvilande arbetsuppgifternas
art och omfattning.
Station er na i Halmstad, Falun och Sundsvall ha numera
nått den storlek, att en uppflyttning till förste kontrollörs grad av
de vid dessa stationer placerade kontrollörerna måste anses starkt påkallad.
Ifrågavarande befattningshavare tjänstgöra såsom befäl vid telefontjänsten
närmast under resp. telegrafkominissarier och fungera såsom dessas närmaste
män och ställföreträdare. Utvecklingen av telefonrörelsen inom vederbörande
centralstationsområden framgår av att antalet telefonapparater
under tiden 1 januari 1941—1 juli 1948 stigit vid stationen i Halmstad
från 10 982 till 19 635, vid stationen i Falun från 9 696 till 16 424 och vid
stationen i Sundsvall från 10 696 till 17 670. Antalet lokalsamtal under å
ena sidan år 1940 och å andra sidan tiden 1 juli 1947—30 juni 1948 utgjorde
vid stationen i Halmstad 12 174 000 resp. 21 962 000, vid stationen i
Falun 12 260 000 resp. 23 159 000 och vid stationen i Sundsvall 14 814 000
resp. 23 864 000. Antalet rikssamtalsexpeditioner utgör för samma tidsperioder
vid stationen i Halmstad 2 484 800 resp. 3 928 400, vid stationen i Falun
2 308 900 resp. 3 524 500 och vid stationen i Sundsvall 2 598 300 resp.
3 929 100.
Statens lönenämnd.
Då årsomsättningen vid Östra förrådsområdet (Stockholm) är vida större
än vid övriga av telegrafverkets förråd, anser lönenämnden, att föreståndaren
för detta förråd i första hand bör komma i åtnjutande av en lönegradsuppflyttning;
med höjning av övriga förrådsintendenter synes däremot
tills vidare böra anstå.
I övrigt ha styrelsens ifrågavarande förslag icke givit lönenämnden anledning
till särskilt uttalande.
Departementschefen.
Liksom lönenämnden anser jag mig böra tillstyrka, att föreståndaren för
östra förrådsområdet‘(Stockholm) uppflyttas från Ca 27 till Ca 29. Tjänstebenämningen
förrådsintendenl bör vid bifall härtill införas i tjänsteförteckningen
i Ca 29. Med uppflyttningen av övriga förrådsintendenter synes
mig däremot böra tills vidare anstå.
Vad styrelsen i övrigt föreslagit föranleder icke någon erinran från min
sida. Vid bifall härtill torde å Kungl. Maj :t få ankomma att meddela beslut
om minskning av antalet kontrollör stjänster i Ca 23 med tre.
23
Kungl. Maj. ts proposition nr 119.
Av departementschefen avstyrkta förslag. Utöver de förslag, för vilka jag
i det föregående redogjort, har telegrafstyrelsen hemställt om dels uppflyttning
av tre förste byråingenjörer, nämligen föreståndarna för provningsanstaltens
leveransprovningsavdelning, stationsavdelningens inom tekniska
byrån sektion för allmänna utredningar i automatiseringsfrågor m. m.
och transmissionsavdelningens inom samma byrå sektion för telefontransmissionsärenden
in. in., från Ca 30 till byrådirektörer i Ca 31, dels uppflyttning
av chefen för tekniska avdelningen vid huvudverkstaden i Nynäshamn
från förste verkstadsingenjör i Ca 30 till byrådirektör i Ca 31, dels
uppflyttning av föreståndaren för sektionen för Malmö stationer från sektionsingenjör
i Ca 29 till förste sektionsingenjör i Ca 30, dels uppflyttning
av en kontrollör på distriktsbyrån i Göteborg från Ca 23 till förste kontrollör
i Ca 25, dels uppflyttning av två ingenjörer, en på förrådsbyråns
bilavdelning och en på samma byrås tekniska avdelning, från Ca 23 till Ca
25, dels ock särskilt arvode till föreståndaren för husbyggnadsavdelningen.
Statens lönenämnd anser, att tills vidare bör anstå med uppflyttningen
av förste byråingenjören på provningsanstalten. Övriga föreslagna uppflyttningar
till byrådirektörsgraden ha däremot icke föranlett någon erinran
från lönenämndens sida. Höjningen av föreståndaren för sektionen för
Malmö stationer bör anstå. Enligt vad lönenämnden inhämtat, har styrelsen
för avsikt att genomföra viss omfördelning av arbetsuppgifterna vid
fem av verkets sex distriktsbyråer, varvid trafikinspektörens närmaste man
och ställföreträdare, f. n. kontrollör, skulle erhålla ställning såsom förste
kontrollör. Med hänsyn till arten och omfattningen av de göromål, som numera
åvila kontrollören å distriktsbyrån i Göteborg, vill lönenämnden icke
framställa erinran mot kontrollörstjänstens uppflyttning till förste kontrollörsgraden.
Såsom av det anförda framgår, torde emellertid ett bifall till
förslaget i denna del kunna komma att framdeles medföra krav på liknande
tjänsteförändring vid andra distriktsbyråer. Lönenämnden ifrågasätter på
grundval av inhämtade upplysningar, huruvida i nuvarande läge tillräckliga
skäl föreligga för inrättande av ingenjörstjänster i 25 lönegraden på
förrådsbyråns bilavdelning och tekniska avdelning. I fråga om det särskilda
arvodet till föreståndaren för husbyggnadsavdelningen framhåller
lönenämnden, att den föreslagna sammanlagda ersättningen till befattningshavaren
uppgår till i det närmaste samma belopp som lönen i Cp 9.
Vad sålunda förekommit föranleder icke annat uttalande från min sida
än att jag för närvarande icke är beredd att tillstyrka ifrågavarande förslag.
Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle
beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen
ökning av antalet förste byråingenjörer i Ca 30 från 18 till 19, ökning av
antalet förste sektionsingenjörer i Ca 30 från 20 till 23, minskning av antalet
byråingenjörer i Ca 29 från 20 till 19, införande av 1 förrådsintendent
i Ca 29, minskning av antalet sektionsingenjörer i Ca 29 från 9 till 6,
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 119.
minskning av antalet förrådsintendenter i Ca 27 från 4 till 3, ökning av
antalet förste byråsekreterare i Ca 27 från 16 till 17, ökning av antalet
ingenjörer i Ca 27 från 12 till 15, ökning av antalet överkontrollörer i Ca
27 från 13 till 14, ökning av antalet förste kontrollörer i Ca 25 från 24 till
25 och ökning av antalet ingenjörer i Ca 25 från 30 till 33.
I tjänsteförteckningen skulle förrådsintendent införas i Ca 29.
Statens järnvägar.
Inrättande av 1 förste byråingenjörstjänst i Ca 30, 3 byråingenjörstjänster
i Ca 29 och 1 ingenjörstjänst i Ca 27. Förste byråingenjörstjänsten är avsedd
för bantekniska byråns broavdelning. Av de tre byråingenjör stjänsterna
äro två avsedda för elektrotekniska byrån, den ena för dess avdelning för
elektrifieringsarbeten och den andra för dess kraftförsörjningsavdelning.
Den tredje byråingenjörstjänsten avses för maskintekniska byråns elektrolokavdelning.
Ingenjörstjänsten slutligen är avsedd för bantekniska byråns
husbyggnadsavdelning.
Järnvägsstyrelsen.
Med hänsyn till den betydande utökning av arbetsuppgifterna, som genom
teknikens och järnvägsdriftens fortgående utveckling samt statsbanenätets
ökade omfattning inträtt å bantekniska byråns broavdelning,
hemställde styrelsen i fjol om inrättande av en förste byråingenjör sbefattning
för denna avdelning, i samband varmed en byråingenjörsbefattning ansågs
kunna indragas. Styrelsen lämnade därvid en kortfattad redogörelse
för de konstruktionsuppgifter av olika slag, som påvila avdelningen, samt
underströk vidare de stora krav i fråga om tekniskt kunnande och förmåga
att självständigt organisera och leda arbete, vilka måste ställas på den som
avdelningsföreståndarens ställföreträdare tjänstgörande befattningshavaren,
för vilken den föreslagna tjänsten var avsedd. Befattningen i fråga blev emellertid
icke medtagen i det förslag, som av Kungl. Maj :t förelädes 1948 års
riksdag. Enär utvecklingen under år 1948 ytterligare framhävt det ökade
behovet av kvalificerad teknisk arbetskraft i arbetsledningen å broavdelningen
förnyar styrelsen sin framställning. Förslaget avser nu en ny befattning.
Verkställd undersökning har visat, att antalet statens järnvägar tillhöriga
broar under de senast förflutna 10 åren ökat från omkring 2 600 till ca 4 200.
Härav kommer en ej ringa del på den under år 1948 inträdda avsevärda
utökningen av statsbanenätet. En minst lika betydande stegring föreligger
i fråga om husbyggnader och andra anläggningar, beträffande vilka förekommande
konstruktionsarbeten ingå i broavdelningens verksamhet. Helt
nya arbetsuppgifter, såsom exempelvis bergrumskonstruktioner, ha därjämte
tillkommit under senare år. Antalet närmaste medhjälpare till avdelningsföreståndaren
är det oaktat alltsedan år 1920 oförändrat och utgöres
av 2 byråingenjörer.
Kungl. Maj:ts proposition, nr 119.
25
Frånsett den ytterligare utökning av arbetets omfattning, som är att förutse
genom ett fortsatt statsförvärv av enskilda järnvägar, beräknas broavdelningen
under en längre följd av år komma att belastas med projekteringsarbeten
för ny- och ombyggnader av järnvägsbroar i större omfattning
än normalt. För ombesörjande på ett tillfredsställande sätt av destsa projekteringsarbeten
-—- avseende åtgärder, varav trafiksäkerheten är beroende —
liksom förekommande arbetsuppgifter i övrigt, är devt enligt styrelsens mening
ofrånkomligt att successivt vidtaga en utbyggnad av broavdelningens
organisation. För närvarande vill styrelsen dock begränsa sig till att, vad
gäller mera kvalificerade medhjälpare till avdelningsföreståndaren, föreslå
utökning av personaluppsättningen med en förste byråingenjörsbefattning.
Såsom föreståndare för elektrotekniska byråns avdelning
för elektrifieringsarbeten fungerar en arbetschef. Dennes närmaste
man är sedan långt tillbaka extra ordinarie byråingenjör. Då depna
tjänst är behövlig för framtiden, bör den uppföras på ordinarie stat.
Å elektrotekniska byråns kraftförsörjningsavdelning
har den tjänsteman, som är byrådirektörens ställföreträdare och
närmaste man, sedan den 1 juni 1945 till den 1 juli 1948 innehaft vikariatsförordnande
i Ca 29 och sedan sistnämnda datum tjänst som extra ordinarie
byråingenjör. De med denna tjänst förenade arbetsuppgifterna äro bestående
och av den kvalificerade art, att de fullt ut motsvara göromål, som ankomma
på byråingenjör. Inrättandet på ordinarie stat av en dylik tjänst, vilken ingår
i normalplanen för byråns personaluppsättning, anses nu icke längre
böra uppskjutas.
Arbetsuppgifterna å maskintekniska byråns elektrolokavdelning
ha alltid varit av både mekanisk och elektrisk natur, men ha
ofta ett inbördes sammanhang. Någon särskild uppdelning har hittills därför
ej förekommit men med den kraftiga ökningen av kvalificerade arbetsuppgifter,
som betingas av utvecklingen, är det nödvändigt, att en uppdelning
nu sker. Som en början härtill kommer en å avdelningen tjänstgörande
ingenjör i Ca 25 att anförtros de arbeten, som huvudsakligen äro av elektrisk
natur. Enär denne, tjänstemans arbetsuppgifter äro av högt kvalificerad
art och motsvara byråingenjör stjänst, erhöll han redan den 1 september
1946 vikariatsförordnande såsom byråingenjör och innehar sedan den 1 januari
1948 extra ordinarie byråingenjörsbefattning. Då behovet av byråingenjörsbefattning
för dessa arbetsuppifter är bestående, bör en sådan
befattning nu inrättas på ordinarie stat.
Styrelsen föreslog i fjol, att en ny ingenjörsbefattning i Ca 27 skulle inrättas
å bantekniska byråns husbyggnad savdelning.
Befattningen avsåg uppförande på ordinarie stat av en den 1 september
1946 inrättad extra ordinarie ingenjörsbefattning i Ce 27, vars innehavare
är specialutbildad inom det möbelarkitektoniska fackområdet och under en
följd av år uteslutande sysselsatts med möblerings- och inredningsförslag
för tågfärjor, person- och restaurangvagnar, resebyråer och andra tjänstejokaler
in. in. Vid framläggande av proposition i ärendet till 1948 års riksdag
uttalade departementschefen, att han för det dåvarande icke vore be
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 119.
redd att tillstyrka styrelsens förslag i denna del. Då behovet av en kvalificerad
inredningsexpert blivit allt mer framträdande med hänsyn till aktuella
nybyggnadsprojekt av betydande storleksordning, hemställer styrelsen om
inrättande för angivna ändamål av en ingenjörsbefattning i Ca 27.
Statens lönenämnd.
Lönenämnden har förklarat sig icke vilja framställa någon erinran mot
att ingenjörstjänsten å bantekniska byråns husbyggnadsavdelning uppföres
på ordinarie stat i Ca 27.
I övrigt ha järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag icke givit lönenämnden
anledning till särskilt uttalande.
Departementschefen.
Då behovet av de nya tjänster, om vilka här är fråga, synes mig tillfredsställande
styrkt, har jag liksom lönenämnden icke funnit anledning till erinran
mot järnvägsstyrelsens förslag. Jag tillstyrker alltså, att 1 förste byråingenjörstjänst
i Ca 30, 3 byråingenjörstjänster i Ca 29 och 1 ingenjörstjänst
i Ca 27 inrättas vid statens järnvägar.
Inrättande av 1 expeditionsföreståndartjänst, 1 förste styrmanstjänst av
klass 1, 1 kontrollörstjänst och 1 revisorstjänst, samtliga i Ca 24. Av ifrågavarande
tjänster avses expeditionsföreståndartjänsten för fraktgodsexpeditionen
vid Halmstad C, förste styrmanstjänsten för tågfärjan Starke, kontrollörstjänsten
för kontrollkontoret och revisorstjänsten för revisionskontorets
avdelning för pensionsgranskning.
Järnvägsstyrelsen.
Omslutningen vid fraktgodsexpeditionen vid Halmstad
C framgår av att antalet årligen behandlade godsexpeditioner från tiden
för statsförvärvet av Halmstad—Nässjö järnvägar ökat från 321 700 till
332 000 år 1947.
Expeditionens poängtal beräknat enligt de riktlinjer, som på sin tid uppdrogos
av 1938 års personalkommission, torde kunna uppskattas till 150—
160. Då enligt nämnda kommissions förslag, vilket sedermera blivit fastställt,
fraktgodsexpeditioner med ett poängtal av minst 100 borde förestås
av expeditionsföreståndare i Ca 24, har styrelsen från och med den 1 januari
1948 meddelat vikariatslöneförordnande för föreståndaren å fraktgodsexpeditionen
i Halmstad såsom expeditionsföreståndare i nämnda lönegrad.
Trafiken vid platsen väntas bliva bestående och expeditionen är enligt
styrelsens mening av sådan storleksordning, att — även om en förskjutning
av poänggränserna för de olika föreståndarbefattningarna skulle komma
till stånd — föreståndarskapet för ifrågavarande expedition med säkerhet
bör bestridas av expeditionsföreståndare.
I början av år 1946 träffades överenskommelse med polska statsbanorna
om upprätthållande av färjeförbindelse mellan Sverige och Polen. Då
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 119.
härigenom tågfärjan Starke kom att utnyttjas i reguljär trafik gemensamt
med de båda övriga färjorna på trelleborgsrouten, befanns det
nödvändigt att ha viss besättning fast placerad även på Starke. Härför erforderliga
högre befattningar begränsades dock till ett antal av två, nämligen
en befälhavar- och en övermaskinistbefattning. Dessa befattningar erhöllos
från och med den 1 juli 1948. Dessutom erhöllos redan från och med
den 1 januari 1948 vissa begärda lägre befattningar.
Det totala behovet av fast besättning å Starke var dock — såsom redan
vid detta tillfälle angavs — betydligt större än vad som svarade mot antalet
begärda och erhållna befattningar. Sedan dess har emellertid trafiken
på de båda trelleborgsrouterna ökat i sådan grad, att behov beräknas föreligga
att ständigt ha tågfärjan Starke i trafik dels för avbyte av de båda
övriga färjorna vid översyn, dels som förstärkning för avveckling av godstrafiken.
Eu ökning av den permanenta besättningen är därför erforderlig.
Försiktigheten bjuder dock att, vad beträffar högre befattningar, nu endast
en förste styrmansbefattning av klass 1 inrättas.
Enligt nu gällande personalförteckning är antalet kontrollörsbefattningar
fastställt till 16. Innehavarna av dessa befattningar, som äro placerade
å kontrollkontoret, handha resekontrollen och den därmed förenade
inspektionen av stationernas, resebyråernas och biljettredovisningsställenas
sätt att sköta kassa-, räkenskaps- och redovisningsgöromålen. Antalet
inventeringsställen beräknas efter förstatligandet av Norsholm—Västervik—Hultsfreds
järnvägar uppgå till 2 213. Då ett visst antal extra inventeringar
tillkommer, anses ett inventeringstal av 2 300 kunna fastställas för
år 1949. Enär varje kontrollör beräknas kunna utföra högst 132 inventeringar
per år, erfordras ytterligare en kontrollörsbefattning för resekontrollen.
Genom övertagandet av såväl enskilda järnvägarnes pensionskassa som
vissa andra pensionskassor i samband med förstatligandet av de enskilda
järnvägarna bar antalet pensionsärenden av skilda slag kraftigt ökat under
de senare åren. Revisionskontorets avdelning för p e nsionsgranskning
har därigenom vållats avsevärt merarbete. Dit hörande
mera kvalificerade arbeten, vilka åvila befattningshavare i revisors
grad, medhinnas därför ej längre av de revisorer, som huvudsakligen sysselsättas
med dylika ärenden, utan har handläggningen av en del av dessa
uppgifter överflyttats på en befattningshavare å övergångsstat i Ca 24.
Denne tjänsteman har sålunda tilldelats bland annat granskningen av livräntor
och skaderegleringar. Det synes därför skäligt, att han erhåller placering
å aktiv stat.
Statens lönenämnd.
Lönenämnden har förklarat, att järnvägsstyrelsens förslag om en kontrollörstjänst
för resekontroll icke föranleder någon erinran från lönenämndens
sida.
1 övrigt ha styrelsens ifrågavarande förslag icke givit lönenämnden anledning
till särskilt uttalande.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 119.
i
Departementschefen.
De förslag till nya befattningar, för vilka jag här redogjort, äro samtliga
betingade av rörelsens allmänna utveckling eller utvecklingen av speciella
rörelsegrenar. Liksom lönenämnden finner jag icke anledning till erinran
mot vad järnvägsstyrelsen föreslagit. Jag tillstyrker därför, att 1 expeditionsföreståndartjänst,
1 förste styrmanstjänst av klass 1 samt 1 kontrollörs-
och 1 revisorstjänst, samtliga i Ca 24, inrättas vid statens järnvägar.
Uppflyttning av 1 baningenjör från Ca 29 till förste baningenjör i Ca 30,
1 verkstadsingenjör från Ca 29 till förste verkstadsingenjör i Ca 30, 1 ingenjör
från Ce 24 till Ca 27, 1 ingenjör från Ca 23 till Ca 27 samt 4 ingenjörer
från Ca 23 till Ca 25. Baningenjören förestår 20 bansektionen med huvudort
1 Boden. Verkstadsingenjören är närmaste man till verkstadsföreståndaren
vid huvudverkstaden i Örebro. Ingenjören i Ce 24 tjänstgör på maskintekniska
byråns ånglok- och motoravdelning; ingenjören i Ca 23 på samma byrås
elektrolokavdelning. Av de fyra ingenjörerna tjänstgör en på bantekniska
byråns värme- och sanitetstekniska avdelning, medan de tre övriga äro placerade
såsom tekniska assistenter vid 1, 5 och 10 maskinsektionerna (huvudort
i Stockholm resp. Malmö och Göteborg).
Järnvägsstyrelsen.
Enligt 1938 års personalkommissions beräkning uppgick poängtalet för
2 0 bansektionen (med huvudort i Boden) under år 1938 till 1314.
Den undre gränsen för sektioner med förste baningenjör som föreståndare
sattes av nämnda kommission till omkring 1 500, varför 20 bansektionen vid
detta tillfälle hänfördes till de mindre sektionerna med baningenjör som
föreståndare.
Sektionens arbetsomfattning har emellertid, sedan kommissionen verkställde
sina beräkningar, högst väsentligt ökats och dess poäng uppgick sålunda
för år 1946 till 2 878. Detta poängtal är dock med hänsyn till den prisstegring,
som sedan år 1938 ägt rum, icke direkt jämförligt med de av personalkommissionen
uträknade poängtalen. Om prisstegringen i runt tal beräknas
uppgå till 50 procent, reduceras det förenämnda poängtalet till 2 180,
vilket tal ungefär torde motsvara vad personalkommissionen bort komma
fram till, därest nuvarande arbetsomfattning vid sektionen då kunnat läggas
till grund för beräkningarna.
Med hänsyn till den arbetsökning, som sålunda ovedersägligen uppstått å
20 bansektionen sedan kommissionen verkställde sina förberörda undersökningar,
och då ökningen beräknas bliva av bestående art, har styrelsen sedan
början av år 1947 meddelat föreståndaren för nämnda sektion förordnande
som förste baningenjör. Detta förordnande utgår numera som vikariatslöneförordnande.
Vid huvudverkstaden i Örebro utgöres verkstadsföreståndarens
närmaste man och ställföreträdare av en verkstadsingenjör. Vid denna verk
-
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 119.
stad, som är den ojämförligt största av statens järnvägars huvudverkstäder,
ombesörjes numera underhåll av samtliga statens järnvägars fordonstyper
utom godsvagnar ävensom viktigare tillverkningar för statens järnvägars
övriga avdelningar. När verkstaden år 1918 blev huvudverkstad, sysselsattes
där omkring 1 000 arbetare, medan antalet för närvarande utgör omkring
1 500. Under nämnda tid har verkstaden genomgått en betydande omdaning
med en fortskridande rationalisering av underhållsarbetet och härav följande
ökad kapacitet, varjämte nya arbetsuppgifter, såsom underhåll av
elektrolok och motorfordon av skilda slag tillförts verkstaden. På grund
av denna utveckling och därav föranledda högre fordringar på de tekniska
tjänstemännens kvalifikationer ha vissa avdelningsingenjörer vid verkstaden
erhållit förbättrad lönegradsplacering. Likaså har verkstadsföreståndarens
tjänsteställning, som år 1918 var maskindirektör, höjts till verkstadsöveringenjör,
först i C 6 (Cp 10) och från och med den 1 juli 1948
till Cp 11. Dennes närmaste man innehar emellertid fortfarande samma
tjänsteställning som för 30 år sedan. Styrelsens i fjol framförda förslag
om uppflyttning av befattningen till förste verkstadsingenjör vann icke statsmakternas
bifall.
Självfallet har dock den ovan relaterade utvecklingen avsevärt ökat arbetsbördan
och framför allt ansvaret på jämväl verkstadsföreståndarens
närmaste man, som i denna egenskap numera har att självständigt handlägga
vissa ärenden ävensom att utföra inspektionstjänst och därmed förenad
ordergivning inom huvudverkstaden. Dessutom innehar han förestandarskapet
för en av verkstadens driftsavdelningar.
På maskintekniska byråns ånglok- och motoravdelning
handläggas bland annat ärenden angående lokomotorer, förbränningsmotorvagnar
och rälsbussar. Den ingenjör i Ce 24, som närmast har att
taga befattning med dessa ärenden, måste äga betydande specialkunskaper
och en ingående kännedom om den mångfald typer, som hänföres till nämnda
fordonsgrupper. Med hänsyn till de krävande arbetsuppgifterna har det
ansetts skäligt att tilldela ifrågavarande ingenjör vikariatslöneförordnande i
Ca 27 från och med den 1 juli 1947. Då behov av en kvalificerad arbetskraft
för nu nämnda arbeten kommer att förefinnas allt framgent, anses det motiverat,
att en ordinarie ingenjörsbefattning i Ca 27 inrättas.
Vid maskintekniska byråns elektrolok a vdelning har en
avsevärd ökning ägt rum i fråga om ärenden rörande elektromotorvagnar.
De nyligen levererade elektromotorvagnarna komma att följas av ytterligare
liknande vagnar men av delvis helt ny konstruktion. Sålunda planeras såväl
fjärrtågsvagnar som motorvagnar för medeldistans- och lokaltrafik. Dessa
vagnar kräva ett omfattande konstruktionsarbete, varjämte de fordra en
provdrift på relativt lång sikt. De prov, som ständigt pågå för att få fram
förbättringar i olika avseenden i fråga om elektrolok och elektromotorvagnar,
medföra likaledes att i forskningshänseende högt kvalificerat arbete ständigt
måste utföras å byråns elektrolokavdelning. Den tjänsteman, en ingenjör
i Ca 23, som det åligger att närmast handlägga ärenden angående elektro
-
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 119.
motorvagnar samt att planera och övervaka pågående prov inom detta verksamhetsområde,
har sedan den 1 juli 1947 innehaft förordnande såsom ingenjör
i Ca 27. Han bör nu beredas ordinarie anställning i denna lönegrad.
Inom bantekniska byråns värme- och sanitetstekniska
avdelning har statshanenätets vidgade omfattning och utvecklingen
inom det värme- och sanitetstekniska området efter hand kommit att ställa
allt större krav på det konstruktionsarbete, som åligger denna avdelning.
Ehuru flertalet tjänstemän i någon mån kommit att syssla med de anläggningar
av olika slag, som förekomma inom fackområdet, har det i rationaliseringssyfte
visat sig lämpligt att låta resp. befattningshavare specialisera
sig pa särskilda konstruktionsuppgifter. En dylik specialuppgift avser restauranglokalers
inredning med erforderliga sanitets-, ventilations- och varmvattenanordningar
och annan utrustning. Konstruktionsarbetet för dessa
anläggningar handhaves för närvarande av en ingenjör i Ca 23, vilkens specialområde
även omfattar maskinella tvättstugor. Med hänsyn till den erfarenhet
och de kvalifikationer, som krävas för en tekniskt och ekonomiskt
tillfredsställande lösning av hithörande konstruktionsproblem, är det enligt
styrelsens mening väl motiverat att för ifrågavarande arbetsuppgifter inrätta
en ingenjörsbefattning i Ca 25.
I fjol hemställde styrelsen om inrättande av tre ingenjörsbefattningar i
Ca 25 för sektionsföreståndarnas tekniska assistenter å 1, 5 och 1 0 in askinsekttonerna.
Statens lönenämnd avstyrkte dock förslaget under
framhållande, att någon differentiering av sektionsföreståndarnas tekniska
assistenter på olika lönegrader icke hittills ansetts böra ske. Ett bifall till
styrelsens hemställan komme därför att innebära inrättande av ett nytt slag
a\ tjänster för dessa befattningshavare. Enligt lönenämndens mening lämnade
den föreliggande framställningen icke tillräckligt underlag för att nu
taga ställning till denna fråga. Framställningen föranledde därför icke någon
åtgärd.
Till stöd för sitt nu upprepade förslag om uppflytlning av ifrågavarande
ingenjörsbefattningar åberopar styrelsen en sammanställning av poängberäkning
för maskinsektionerna, i vilken uppgift dock saknas de från och
med den 1 juli 1948 nyinrättade sektionerna, vilka ännu ej kunnat poängberäknas.
Av sammanställningen framgår att sektionerna äro av högst varierande
storleksordning och att särskilt 1, 5 och 10 maskinsektionerna intaga
en i förhållande till de övriga mycket dominerande ställning. De ifrågavarande
sektionernas storlek har medfört, att vissa högt kvalificerade arbetsuppgifter
måst överlämnas åt sektionsföreståndarens assistent för mera
självständig handläggning i likhet med vad fallet är vid de största bansektionerna,
där emellertid närmaste mannen till föreståndaren är placerad i
Ca 25. De arbetsuppgifter, som sålunda åvila sektionsföreståndarnas assistenter
å nämnda tre maskinsektioner, äro därför utan gensägelse av mera
kvalificerad art, än de som i regel åvila övriga ingenjörer i Ca 23, varför en
uppflyttning av dem till Ca 25 måste anses synnerligen väl motiverad.
Kungl. Maj:ts proposition nr 119.
31
Statens tönenämnd.
Lönenämnden har ansett sig böra frånfalla sin i fjol framställda erinran
mot höjd lönegradsplacering för verkstadsf öreståndarens närmaste man vid
huvudverkstaden i Örebro. Lönenämnden har därvid särskilt beaktat, att
tjänsten varit hänförd till motsvarande lönegrad i 30 år, ehuru verkstaden
undergått en betydande utveckling under denna tid.
Då arbetsuppgifterna för sektionsföreståndarnas tekniska assistenter å 1,
5 och 10 maskinsektionerna torde kunna jämställas med dem för sektionsföreståndarnas
närmaste man på vissa av de bansektioner, vid vilka finnas
inrättade ingenjörstjänster i 25 lönegraden, anser sig lönenämnden icke böra
motsätta sig järnvägsstyrelsens förslag beträffande nämnda tekniska assistenter.
I övrigt har styrelsens ifrågavarande förslag icke givit lönenämnden anledning
till särskilt uttalande.
Departementschefen.
På skäl, som lönenämnden angivit, anser jag mig böra tillstyrka järnvägsstyrelsens
förslag om uppflyttning av närmaste mannen till verkstadsföreståndaren
vid huvudverkstaden i Örebro från verkstadsingenjör i Ca 29 till
förste verkstadsingenjör i Ca 30 samt sektionsföreståndarnas tekniska assistenter
vid 1, 5 och 10 maskinsektionerna från Ca 23 till Ca 25. Ej heller
i övrigt föranleda styrelsens här berörda förslag någon erinran från min
sida. Vid bifall härtill''torde å Kungl. Maj :t få ankomma att meddela beslut
om minskning av antalet ingenjörstjänster i Ca 23 med två inom styrelsen
och tre vid driftsavdelningen.
Uppflyttning av 1 förste byråsekreterare från Ca 30 till byrådirektör i Ca
31, 1 bokhållare från Ca 21 till byråsekreterare i Ca 24 samt inrättande av
en byråsekreterartjänst i Ca 24 i samband med indragning av 1 kontorsskrivartjänst
i Ca 19. Förste byråsekreteraren förestår drifttjänstbyråns allmänna
avdelning. Övriga förslag beröra godstaxebyråns kommersiella avdelning
och godstrafikbyråns transportavdelning.
Järnvägsstyrelsen.
I förslaget om inrättande av högre tjänster för år 1947 hemställde styrelsen
om uppflyttning av förste byråsekreterarbefattningen i dåvarande A 20
(Ca 29) på drifttjänstbyråns allmänna avdelning till
byrådirektörsbefattning. I enlighet med statens lönenämnds förslag upptogs
dock denna tjänst av Kungl. Mäj:t endast som förste byråsekreterare i A 27
(Ca 30). Detta biträddes av riksdagen och befattningen i fråga inrättades
från och med den 1 juli 1947.
På allmänna avdelningen handläggas personalärenden, avseende personalstat,
personaluppsättning, tjänstgöringsföreskrifter, besvärsärenden, tillämpningsföreskrifter
samt eu mångfald andra frågor.
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 119.
Arbetsbördan på avdelningen har avsevärt ökat genom tillkomsten av nya
författningar och förhandlingsöverenskommelser, som intimt beröra driftsavdelningens
stora personalstock. Detta har bidragit till att än mer öka både
antalet ärenden, som handläggas på byråns allmänna avdelning, som ock
antalet hänvändelser dit från linjeexpeditioner, personalorganisationer och
enskilda tjänstemän. Från den 1 juli 1948 ha dessutom de till trafikförvaltningen
Göteborg—Dalarne—Gävle hörande stora järnvägarna ävensom Gotlands
järnväg och västra smalspårsnätets järnvägar inlemmats i statens järnvägar.
Härigenom har drifttjänstbyrån tillförts nya och stora arbetsuppgifter,
som icke minst berört och beröra byråns allmänna avdelning. Denna
utveckling har ännu icke avstannat, eftersom redan från och med den 1
juli 1949 ytterligare enskilda järnvägar planenligt skola införlivas med
statens järnvägar. Med hänsyn till anförda förhållanden anser styrelsen det
vara synnerligen väl motiverat, att ifrågavarande tjänst som föreståndare
för drifttjänstbyråns allmänna avdelning höjes till byrådirektörs grad.
Å godstaxebyråns kommersiella avdelning tjänstgör
en bokhållare, vilken med förordnande som byråassistent i Ca 23 fungerar
såsom arbetsledare för avdelningens tre utredningsgrupper, vardera bestående
av en bokhållare och en kontorsskrivare. Enligt för avdelningen utarbetad
organisationsplan skall byråassistenten i regel föredraga fraktnedsättningsärenden
för avdelningsföreståndaren samt granska koncept till utgående
skrivelser rörande fraktnedsättningar. Närmare detaljerat te sig arbetsuppgifterna
sålunda.
Avdelningens föreståndare överlämnar till byråassistenten — med eller
utan direktiv och kommentarer — alla från trafikanter, trafikombud etc. inkomna
framställningar och förslag om fraktnedsättningar. Denne fördelar i
sin tur ärendena på de tre utredningsgrupperna, eventuellt med särskild anvisning
om vad som bör beaktas vid utredningen. Då sådan utförts, återkommer
ärendet till byråassistenten, som därefter har att föredraga detsamma
för föreståndaren för beslut eller — i mera kvalificerade fall —- för vidare
föredragning för byråchefen. Förslagskoncept till svar och order uppsättas
under arbetets gång antingen av vederbörande utredningsgrupp, ofta efter
konferens med byråassistenten, eller ock av denne själv.
Givetvis kommer byråassistentens förslag eller tillrådan att spela en mycket
viktig roll vid de olika fallens behandling. Som främste målsman för den
egentliga fraktnedsättningsbehandlingen — föreståndaren och dennes ställföreträdare
ha ju även vidare arbetsuppgifter — har byråassistenten att
bevaka enhetligheten vid ärendenas handläggning. Allt detta förutsätter god
kännedom om de konkurrerande transportmedlens prissättningar och transportmöjligheter
liksom ock om de större industriföretagens produktion, försäljningsområden
och inbördes konkurrens. Ofta händer också att byråassistenlen
kommer i förhandlingsmässig kontakt med de nedsättningssökande
trafikanterna. Hans arbete är av stor ekonomisk betydelse för verket och är
därjämte förenat med ett avsevärt internt ansvar. Tilläggas må att arbetsomfattningen
på senare tid ökats högst väsentligt genom införlivandet av
Kungl. Maj.ts proposition nr 119.
33
trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle järnvägar och västgötabanorna.
Det anses därför synnerligen välmotiverat — både i och för sig samt
vid jämförelse med andra motsvarande befattningar hos styrelsen — att
befattningen i fråga placeras i Ca 24, varvid en bokhållarbefattning kan indragas.
Arbetet på godstrafikbyråns transportavdelning har
under de senaste åren ökat oavbrutet såväl kvantitativt som kvalitativt bland
annat på grund av förstatligandet av enskilda järnvägar. En följd av den
allmänt ökade arbetsbördan å avdelningen har blivit, att en del arbeten, som
tidigare handhafts av byråsekreterare, till exempel arbetet md transportplanerna
för fraktstyckegods, måst överflyttas på en tjänsteman i bokhållares
grad. Utarbetandet av dessa planer kräver god förfarenhet, noggrannhet och
rutin samt god kännedom om de lokala förhållandena på linjen, om tågplaner,
transportvägar m. in. Planerna omarbetas helt vid varje tidtabellsskifte
men kräva dessutom ett kontinuerligt arbete för att anpassas efter de variationer
i fråga om tåglägen, konkurrensförhållanden in. in., som uppstå under
tidtabellsperioden och som beröra godstransporttjänsten.
Bland övriga arbetsuppgifter, som åvila nämnde bokhållare, må även nämnas
utarbetandet av publikationen »Fortaxan», som innehåller uppgifter, föreskrifter
och taxor för godsbefordringen å billinjer, som utföra transporter
i samarbete med järnvägarna, ävensom uppgifter om och taxor för de stationsorter,
där hemforsling och avhämtning av järnvägsgods äga rum. Publikationen
utges i ny upplaga varje år men kompletteras kontinuerligt, när
ny godsforslingstjänst eller nya billinjer tillkomma. Han har vidare att utföra
större utredningar och att handlägga viktigare allmänna ärenden,
bland annat sådana som stå i samband med av olika statliga myndigheter
och institutioner utfärdade föreskrifter, som beröra transporttjänsten. Han
måste därför hålla sig å jour med de föreskrifter berörande transporttjänsten,
som utfärdas av generaltullstyrelsen, medicinalstyrelsen, handelskommissionen,
livsmedelskommissionen med flera, och har att utarbeta förslag
till de tillämpningsföreskrifter, som för järnvägens del bliva erforderliga
med anledning av nya författningar och förordningar på dessa områden.
Ofta blir härvid fråga om att självständigt förhandla med vederbörande
myndigheter och institutioner. Han är därjämte avdelningsföreståndaren behjälplig
med redigeringen av statens järnvägars författning Godstransportföreskrifter
del I, som innehåller allmänna bestämmelser om behandlingen
av lik, levande djur, gods av olika slag och försändningssätt samt vissa slag
av tjänsteförsändelser under transporter. Det är även avsett, alt innehavaren
av här berörda tjänst skall påläggas eu ny arbetsuppgift. För att nedbringa
statens järnvägars utgifter för förkommet och skadat gods ha olika åtgärder
tidigare vidtagits av styrelsen. Trots detta ha kostnaderna för förkommet
och skadat gods icke visat någon tendens att minska. Behovet av en intensifierad
upplysningsverksamhet och övervakning på detta område framstår
därför som en betydande angelägenhet, och är det avsett att här ifrågavarande
tjänstehavare skall särskilt ägna sig åt arbetet för minskning av
skador ä godset under transporten.
På grund av de många och kvalificerade arbetsuppgifter, som äro förenade
med denna tjänst, anser styrelsen, att tjänstens placering i Ca 24 är väl motiverad.
Bokhållarbefattningen kan dock icke indragas, enär arbeten, som
it Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 119.
34
Kungl. Maj. ts proposition nr 119.
böra handläggas av tjänsteman i bokhållares grad, på grund av den allmänna
arbetsökningen för närvarande måste handhavas av tjänsteman av kontorsskrivares
grad. En kontorsskrivarbefattning kan däremot indragas.
Statens lönenämnd.
Av vad järnvägsstyrelsen anfört som motiv för uppflyttning av vissa
tjänster till byrådirektörsgraden synes lönenämnden framgå, att tjänsten
som förste byråsekreterare på drifttjänstbyråns allmänna avdelning i första
hand bör uppflyttas.
Lönenämnden finner vidare de med de bägge övriga befattningarna förenade
göromålen så pass kvalificerade, att lönenämnden icke funnit anledning
till erinran mot deras hänförande till byråsekreterargraden.
Departementschefen.
Ej heller jag har funnit anledning till erinran mot järnvägsstyrelsens förslag.
Jag tillstyrker därför, att förste byråsekreteraren på drifttjänstbyråns
allmänna avdelning uppflyttas till byrådirektör samt att de två föreslagna
byråsekreterartjänsterna i Ca 24 upptagas i personalförteckningen. Vid bifall
härtill torde å Kungl. Maj :t få ankomma att meddela beslut om minskning
inom styrelsen av antalet bokhållartjänster i Ca 21 med en och antalet
kontorsskrivartjänster i Ca 19 med en.
Av departementschefen avstyrkta förslag. Utöver de förslag, för vilka jag i
det föregående redogjort, har järnvägsstyrelsen hemställt om dels uppflyttning
av ombudsmannen från Ca 31 till byråchef i Ca 33, dels uppflyttning av
de två föreståndarna för förrådsbyråns tekniska avdelningar från förste byråingenjörer
i Ca 30 till byrådirektörer i Ca 31, dels inrättande av en trafikinspektörstjänst
i Ca 29 på persontrafikbyrån, dels inrättande av en förste
byråsekreterartjänst i Ca 27 på persontaxebyråns inländska avdelning, dels
uppflyttning av två ingenjörer vid huvudverkstäderna från Ca 25 till Ca 27,
dels uppflyttning av tre bokhållare, en på reklamavdelningen, en på persontrafikbyråns
vagnavdelning och en på samma byrås reseavdelning, från Ca
21 till byråsekreterare i Ca 24, dels ock uppflyttning av fyra byråassistenter
på kontrollkontoret från Ca 23 till kontrollörer i Ca 24.
Statens lönenämnd finner skäl tala för uppflyttning av ombudsmannen
till Ca 33 med benämningen byråchef men förbiser icke, att en sådan uppflyttning
kan komma att medföra krav på förbättrad lönegradsplacering för
andra dylika tjänster inom statsförvaltningen. Såsom jag i det föregående
framhållit, synes lönenämnden av vad styrelsen anfört såsom motiv för uppflyttning
av två förste byråingenjörer och en förste byråsekreterare till byrådirektörsgraden
framgå, att tjänsten såsom förste byråsekreterare i första
hand bör uppflyttas. Därest förhållandena nödvändiggöra inrättande av en
trafikinspektörstjänst på persontrafikbyrån, har lönenämnden icke funnit
anledning till erinran mot den föreslagna lönegradsplaceringen Beträffande
förste byråsekreterartjänsten på persontaxebyråns inländska avdelning fin
-
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 119.
ner lönenämnden lämpligt, att med den slutliga prövningen av tjänstens lönegradsplacering
får anstå, tills den nu arbetande personalkommissionen
avgivit utlåtande i ämnet. Med uppflyttningen av de två ingenjörerna vid
huvudverkstäderna samt de tre bokhållarna på reklamavdelningen och persontrafikbyrån
anser lönenämnden böra tills vidare anstå. Däremot har lönenämnden
icke velat motsätta sig förslaget om uppflyttning av de fyra byråassistenterna
på kontrollkontoret till kontrollörer.
Ledamoten Ruist har i särskilt yttrande förordat inrättande av den föreslagna
förste byråsekreterartjänsten på persontaxebyråns inländska avdelning
och den föreslagna uppflyttningen av ingenjörsbefattningarna vid huvudverkstäderna,
medan ledamoten Sjöberg förklarat sig kunna biträda
förslaget om uppflyttning av fyra byråassistenter på kontrollkontoret endast
i vad avser en tjänst å huvudavdelningen för trafik med utlandet.
Vad sålunda förekommit föranleder icke annat uttalande från min sida
än att jag för närvarande icke är beredd tillstyrka ifrågavarande förslag.
Nya tjänster i anledning av statsförvärv av enskild järnväg. I annat sammanhang
(prop. nr 60) föreslås, att Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar
införlivas med statsbanenätet den 1 juli 1949. Vid bifall härtill erfordras
å ordinarie stat 1 stationsinspektorstjänst i Ca 25 samt å övergångsstat
1 förste byråsekreterar- och 1 ingenjör stjänst i Ca 27.
Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle
beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen
ökning av antalet byrådirektörer i Ca 31 från 21 till 22, ökning av antalet
förste baningenjörer i Ca 30 från 28 till 29, ökning av antalet förste byråingenjörer
i Ca 30 från 6 till 7, minskning av antalet förste byråsekreterare
i Ca 30 från 8 till 7, ökning av antalet förste verkstadsingenjörer i Ca 30 från
4 till 5, minskning av antalet baningenjörer i Ca 29 från 12 till 11, ökning av
antalet byråingenjörer i Ca 29 från 19 till 22, minskning av antalet verkstadsingenjörer
i Ca 29 från 4 till 3, ökning av antalet ingenjörer i Ca 27
från 25 till 28, ökning av antalet ingenjörer i Ca 25 från 69 till 73, ökning av
antalet stationsinspektorer i Ca 25 från 41 till 42, ökning av antalet byråsekreterare
i Ca 24 från 38 till 40, ökning av antalet expeditionsföreståndare
i Ca 24 från 30 till 31, ökning av antalet förste styrmän av klass 1 i Ca 24
från 3 till 4, ökning av antalet kontrollörer i Ca 24 från 16 till 17 samt ökning
av antalet revisorer i Ca 24 från 6 till 7.
Statens vattenfallsverk.
Uppflyttning av 2 ingenjörer från Ca 27 till byråingenjörer i Ca 29. Ifrågavarande
bägge befattningshavare tjänstgöra vid Trollhätte kraftverk, den
ene som maskiningenjör vid kraftverkets driftavdelning och den andre som
linjeingenjör.
36
Kungi. Maj:ts proposition nr 119.
Vattenfallsstyrelsen.
Befattningen som maskiningenjör inrättades år 1940. Sedan dess
har maskinutrustningen i götaälvsstationerna ökats väsentligt, och maskiningenjörens
arbetsuppgifter ha icke blott härigenom utan även av andra
orsaker utökats. Maskininstallationen, som år 1935 angavs till 18 stora turbiner
och 21 stora generatorer, omfattar nu 20 stora turbiner och 23 stora
generatorer, ökningen i antalet är visserligen icke så stor, men huvudmaskineriets
effekt har ökat från 175 000 till 275 000 kW. Därtill kommer, att de
båda nytillkomna aggregaten, d. v. s. maskinerna i Hojumstationen med tillhörande
hjälpmaskinen, äro mer komplicerade än de äldre aggregaten, varigenom
större krav måste ställas på tillsynen samtidigt som alla revisionsarbeten
på dessa maskiner ställa större krav på den ledande personalen.
Maskiningenjören handlägger alla frågor rörande turbiner, generatorer,
lyftanordningar och hissar, luckor och andra liknande vattenavstängningsanordningar,
isgrindsuppvärmning och islänsor samt invallningen mellan
Trollhättan och Vargön jämte tillhörande pumpanordningar. I dessa arbetsuPP»i^er
ingå sålunda alla underhålls- och revisionsarbeten på nämnda anläggningsdelar
ävensom eventuella ombyggnader på dessa delar. Han skall
vidare övervaka, att erforderlig reservmateriel för sådana anläggningsdelar
finnes, och över huvud dirigera och övervaka allt arbete på kraftstationernas
mekaniska anläggningsdelar. Utöver nämnda arbetsuppgifter handlägger
maskiningenjören alla brandskydds- och luftskyddsfrågor vid kraftstationerna.
Till hans åligganden hör därjämte upprättande av anslags- och driftkostnadsstater
för dessa stationer. Slutligen bör även nämnas, att maskiningenjören
ålagts att förrätta inspektioner av turbinmaskinerierna i kraftverkets
mindre kraftstationer vid Floda, Melltorp, Assmebro och Strömmen,
totalt sju turbiner. Maskiningenjörens sakkunskap tages även i anspråk
av styrelsen och andra kraftverksförvaltningar bl. a. därigenom att han i
viss utsträckning anlitas för kontrollantskap beträffande styrelsens turbinbeställningar
hos Nohab.
Befattningen som l i n j e i n g e n j ö r tillkom år 1942. Sedan dess har
linjeingenjörens arbetsuppgifter undergått en väsentlig ökning, företrädesvis
därigenom att kraftverkets linjeavdelning under senare år dels måst
anlitas för nybyggnad av primärlinjer, som tidigare ombesörjts av styrelsens
stamlinjebyggnadsavdelning, dels därigenom att linjeavdelningen även fått
taga hand om en del större sekundärlinjearbeten. För närvarande äro sålunda
cirka 100 km ledningar för 130 och 50 kV under byggnad. Sedan
dessa färdigställts, komma de till kraftverket hörande primärlinjerna att
omfatta en längd av ca 1 600 km, vilket innebär 30 % ökning i förhållande
till år 1941. Sedan förenämnda nu pågående primärlinjearbeten färdigställts,
komma ytterligare primärlinjer att erfordras inom kraftverkets avsättningsområde.
Åtskilliga sådana äro redan nu projekterade.
Med hänsyn till den alltjämt föreliggande kraftiga ökningen av kraftavsättningen
bearbetas för närvarande av styrelsen flera projekt för att tillgodose
kommande kraftbehov inom olika delar av Trollhätte kraftverks av
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 119.
37
sättningsområden. Styrelsen planerar därjämte ett nytt ångkraftverk i göteborgstrakten.
Allt detta innebär emellertid en planläggning av nya linjesträckningar
och nya transformatorstationer, vid vilken linjeingenjören
vid kraftverket måste biträda och därvid göra ingående undersökningar ute
i terrängen. Med hänsyn till de svårigheter, som framdragningen av linjerna
för de högsta spänningarna (200 och 380 kV) innebär, speciellt med hänsyn
till bebyggelsen i mera tätbebyggda trakter, ställa dessa undersökningar
stora krav på vederbörandes erfarenhet och förutseende.
Statens lönenämnd.
Lönenämnden har. icke funnit vattenfallsstyrelsens ifrågavarande förslag
föranleda något särskilt uttalande från lönenämndens sida.
Departementschefen.
För egen del finner jag vad vattenfallsstyrelsen anfört motivera en förbättrad
löneställning för ifrågavarande befattningshavare. Jag tillstyrker
därför, att två ingenjör stjänster uppflyttas från Ca 27 till byråingenjörstjänster
i Ca 29.
Av departementschefen avstyrkta förslag. Utöver de förslag, för vilka jag
i det föregående redogjort, har vattenfallsstyrelsen hemställt om uppflyttning
av dels en byråchef från Ca 33 till ekonomidirektör i Cp 14, dels två byråchefer
från Ca 33 till kanslidirektörer i Cp 14, dels en förste revisor på styrelsens
revisionskontor från Ca 27 till Ca 29, dels ock en byråassistent på
trycksakskontoret från Ca 23 till byråsekreterare i Ca 24.
Statens lönenämnd anser, att resultatet av pågående utredning rörande
löneställningen för byråchefer in. fl. högre tjänstemän bör avvaktas, innan
frågan om förevarande byråchefers löneställning upptages till avgörande.
Med hänsyn särskilt till att revisionsavdelningen inom vattenfallsstyrelsen
är av väsentligt mindre omfattning än motsvarande avdelningar inom övriga
kommunikationsverk, kan lönenämnden icke finna, att vad styrelsen anfört
bör föranleda ändrad löneställning för förste revisorn. Lönenämnden
kan ej heller finna, att byråassistentens arbetsuppgifter utgöra grund för
uppflyttning av befattningen i fråga.
Vad sålunda förekommit föranleder icke annat uttalande från min sida
än att jag för närvarande icke är beredd tillstyrka ifrågavarande förslag.
Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle
beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen
ökning av antalet byråingenjörer i Ca 29 från 8 till 10 och minskning av
antalet ingenjörer i Ca 27 från 7 till 5.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 119.
Luftfartsverket.
Å luftfartsstyrelsens personalförteckning finnas uppförda fem tjänster
såsom kontorist i Ca 13, av vilka en är avsedd för styrelsens registrator och
en för styrelsens kassör.
Styrelsen erinrar, att styrelsen i sina anslagsäskanden för budgetåret
1947/48 föreslog inrättande av en registratorsbefattning i Ca 15. Förslaget
föranledde emellertid icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Sedan 1947 års biträdesutredning
numera framlagt förslag rörande den högre biträdespersonalens
ställning m. in., anser sig styrelsen böra förnya sin framställning.
Styrelsen framhåller bl. a., att registratorns arbetsuppgifter och ansvar komma
att undergå en väsentlig ökning i och med att styrelsen i sin helhet inflyttar
i gemensamma lokaler. Befattningen bör upptagas under benämningen
kansliskrivare. Samma tjänsteställning bör givas åt kassören. För bifall
till dessa förslag erfordras, att benämningen kansliskrivare för luftfartsverkets
del införes i tjänsteförteckningen. Härtill kräves riksdagens medgivande.
Vad sålunda förekommit föranleder icke annat uttalande från min sida
än att jag för närvarande icke är beredd tillstyrka ifrågavarande förslag.
Hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
1 :o) bemyndiga Kungl. Maj :t att i de av riksdagen godkända
personalförteckningarna för post- och telegrafverken, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk vidtaga de ändringar,
jag i det föregående förordat;
2:o) medgiva, att i tjänsteförteckningen må vidtagas av
mig i det föregående förordade ändringar;
3:o) bemyndiga Kungl. Maj :t att å övergångsstat uppföra
de tjänster och utfärda de övergångsbestämmelser i övrigt,
som vid genomförandet av förberörda förslag må erfordras.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hård af Segerstad.
Stockholm 1949. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
490919
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1949:218 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1949/50 till ta/ndläkarhög skolorna. a1 i texten
- SU 1949:120 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommuni s. 1 i texten