Sök i Ratio Lex

Angående överlåtelse av vissa fastigheter m. m

15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:121, Angående överlåtelse av vissa fastigheter m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 121.

1

Nr 121.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse

av vissa fastigheter m. m.; given Stockholms

slott den 11 mars 1949.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

i statsrådet å Stockholms slott den 11 rnars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen

anmäler chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson,

frågor om överlåtelse av vissa fastigheter m. m. och anför därvid följande.

1—r,ss 4» Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 121.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Med bifall till Kungl. Maj ds därom i propositionen 1948:241 framlagda

förslag har riksdagen i skrivelse 1948:424 bemyndigat Kungl. Maj:t, bland

annat, att under budgetåret 1948/49 utan riksdagens samtycke i varje särskilt

fall besluta om försäljning av kronan tillhörig fast egendom, såframt taxeringsvärdet

eller det vid särskild uppskattning utrönta saluvärdet å egendomen

uppgår till högst 40 000 kronor. Yad sålunda medgivits skall gälla

jämväl beträffande byte av kronan tillhörig fast egendom.

Järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ha nu anmält fyra särskilda försäljningsärenden, i vilka värdet av den

till överlåtelse föreslagna egendomen överstiger 40 000 kronor. I dessa fall

erfordras alltså riksdagens medgivande till överlåtelserna.

Statens järnvägar.

l:o.

Med skrivelse den 23 november 1948 bär järnvägsstyrelsen underställt

Kungl. Maj:ts prövning en mellan järnvägsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen,

å ena, samt Solna stad, å andra sidan, den 10 juni, den 1 oktober

och den 23 november 1948 dagtecknad överenskommelse angående överlåtelse

till staden av avloppsledningen Järva—Lilla Värtan samt reningsverket

vid Ålkistan med tillhörande markområde.

överenskommelsen torde såsom bilaga (Bilaga 1) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Järnvägsstyrelsen erinrar till en början, att en huvudavloppsledning från

Nederjärva till Lilla Värtan ävensom erforderliga anslutningsledningar från

berörda områden anlades under åren 1920—1922 för att åstadkomma tillfredsställande

avledning av spillvatten från statens järnvägars lokstation vid

Hagalunds övre och vissa under arméförvaltningen hörande kasernanläggningar.

Huvudavloppsledningen bekostades gemensamt av statens järnvägar

och arméförvaltningen, under det att kostnaderna för anslutningsledningarna

bestredos av respektive parter var för sig. I samband härmed medgavs Solna

kommun, numera Solna stad, rätt att till huvudavloppsledningen ansluta av

kommunen anlagd avloppsledning Solna—Järva. I vederlag härför erlades

ett bidrag av 30 000 kronor till utförandet av huvudledningen, varjämte statsmyndigheterna

tillförsäkrades rätt att utan särskild anslutningsavgift verkställa

erforderliga anslutningar till kommunens ledning intill en viss avloppsvattenmängd.

Kommunen åtog sig vidare att med en andel av 40 % deltaga i

kostnaderna för huvudledningens skötsel och underhåll.

På grund av den växande bebyggelsen och därmed följande större förorening

av avloppsvattnet visade det sig sedermera, fortsätter järnvägsstyrelsen,

nödvändigt att komplettera ledningen med ett reningsverk. Sedan frågan förelagts

riksdagen genom proposition 1939: 115 och Kungl. Maj:t den 28 april

1939 godkänt mellan järnvägsstyrelsen och kommunen den 30 augusti 1937 och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Eungl. Maj:ts proposition nr 121.

den 30 oktober 1939 dagtecknat avtal i ämnet, uppfördes genom statens järnvägars

försorg under åren 1939—1940 ett reningsverk vid Ålkistan invid

Brunnsviken. Enligt avtalet åtog sig Solna kommun att till 60 % bestrida

anläggningskostnaden för reningsverket. Återstående kostnadsandel fördelades

mellan statens järnvägar och arméförvaltningen. Med avseende på reningsverkets

skötsel och underhåll, som enligt avtalet skulle ombesörjas av statens

järnvägar, förband sig Solna kommun likaledes att lämna ett kostnadsbidrag

av 60 %, varjämte kommunens bidrag till kostnaderna för huvudavloppsledningens

skötsel och underhåll samtidigt höjdes från 40 till 60 %.

I statens järnvägars räkenskaper har för avloppsledningen Järva—Lilla

Värtan bokförts en anläggningskostnad av 174 000 kronor, vilket belopp under

tiden 1923—48 nedskrivits till 60 900 kronor, och för statens järnvägars andel

i reningsverket en anläggningskostnad av 79 448 kronor, vilket belopp under

tiden 1945—48 nedskrivits till 71 765 kronor. Anläggningarna ha icke bokförts

såsom investering under försvarets fastighetsfond.

Järnvägsstyrelsen framhåller härefter, att Solna stad numera är den största

intressenten i här berörda anläggningar och att det därför ansetts lämpligt

och mest ändamålsenligt, att anläggningarna i fråga överlåtas på staden,

som därefter skulle svara för desammas skötsel och underhåll mot vederbörligt

kostnadsbidrag från övriga parter. Den träffade överenskommelsen är

formulerad så, att statens järnvägar och fort.ifikationsförvaltningen tillförsäkras

oförändrad rätt till anläggningarnas utnyttjande nu och framdeles.

Med hänsyn härtill och då det kan förutsättas, att överlåtelsen ej heller kommer

att innebära någon försämring för statsmyndigheterna, i vad gäller de

årliga drift- och underhållskostnaderna, har det ansetts skäligt, att anläggningarna

överlämnas utan särskild ersättning från stadens sida.

Solna stadsfullmäktige ha genom lagakraftvunnet beslut den 27 september

1948 för stadens del godkänt överenskommelsen.

Domänstyrelsen, som den 30 december 1948 yttrat sig över järnvägsstyrelsens

framställning, meddelar, att styrelsen icke har något att erinra mot ifrågavarande

överlåtelse till Solna stad på de i överenskommelsen angivna villkoren.

Reningsverket torde efter erforderlig utvidgning kunna utnyttjas i

samband med exploateringen av den del av kronoegendomen Bergshamra, som

försålts till staden jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 8 juni 1945.

För överlåtelsens genomförande torde enligt styrelsen riksdagens medverkan

vara erforderlig. I anslutning till ett godkännande av överenskommelsen

torde Kungl. Maj:t även böra meddela beslut om av marköverlåtelsen föranledd

nedskrivning av statens järnvägars fond.

Departementschefen. Avloppsledningen Järva—Lilla Värtan anlades för

områden, som disponerades av statens järnvägar och försvarsviisendet. Ledningen

var emellertid redan från början av stor betydelse för Solna stad, som

bidrog till anläggningskostnaden och till ledningens underhåll m. m. Sedan

år 1939 har emellertid genom stadens ökade folkmängd och bebyggelseutveck
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

lingen avloppsledningen till större delen kommit att tillgodose stadens behov.

På grund härav har stadens andel i underhållskostnaden höjts till 60 %. Likaså

har staden med 60 % bidragit till anläggnings- och driftkostnaderna för det

vid Ålkistan uppförda reningsverket, vars byggande påfordrats för att undanröja

vissa sanitära olägenheter. Järnvägsstyrelsen har därför ansett det lämpligt,

att ledningen och reningsverket med tillhörande markområde överlåtas

å staden, samt har underställt Kungl. Maj:t för godkännande en mellan styrelsen

och fortifikationsförvaltningen, å ena, samt Solna stad, å andra sidan,

träffad överenskommelse i frågan.

Enligt överenskommelsen skall staden övertaga anläggningarna utan ersättning

men mot upplåtande av rätt till anslutning utan särskild avgift till ledningarna

Solna—Järva och Järva—Lilla Yärtan. Staden skall svara för ledningarnas

och reningsverkets skötsel och underhåll. Underhålls- och administrationskostnaderna

för ledningen Järva—Lilla Värtan och reningsverket

skola fördelas mellan parterna efter de avloppsvattenmängder, som tillföras

ledningsnätet. Jag anser för min del, att överenskommelsen bör godtagas. Med

hänsyn till den överlåtna egendomens värde har riksdagens medgivande till

överlåtelsen ansetts böra inhämtas.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, på förslag av järnvägsstyrelsen

efter samråd med riksräkenskapsverket, meddela beslut angående erforderliga

bokföringsföreskrifter i anledning av överlåtelsen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna förevarande överenskommelse

mellan järnvägsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen,

å ena, samt Solna stad, å andra sidan, angående överlåtelse

till staden av avloppsledningen Järva—Lilla Värtan m. m.

2:o.

Med skrivelse den 1 mars 1949 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning ett den 20 december 1948 och den 1 mars 1949 dagtecknat

bytesavtal, varigenom statens järnvägar till Jönköpings stad överlämna områden

om tillhopa 23 336,5 mä mot det att staden till statens järnvägar avstår

områden om sammanlagt 111 592,r. m2, vilka områden utmärkts å tio skrivelsen

bilagda kartblad. Någon mellanavgift. skall ej utgå, enär vardera parten till

kommande mark värderats till avrundat 48 000 kronor.

Avtalet torde såsom bilaga (Bilaga 2) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Järnvägsstyrelsen meddelar i sin förenämnda skrivelse, att stadsfullmäktige

i Jönköping genom lagakraftvunnet beslut den 10 december 1948 godkänt

bytesavtalet. Bostadsstyrelsen har vidare den 28 februari 1949 förklarat sig

icke ha något att erinra mot det föreliggande avtalet och de föreslagna

å-priserna för marken.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 121.

Under hänvisning till det anförda och då järnvägsstyrelsen finner villkoren

vara för statens järnvägar antagbara, hemställer styrelsen, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att godkänna det träffade avtalet.

Departementschefen. Med biträdande av järnvägsstyrelsens förslag hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna ifrågavarande bytesavtal

mellan järnvägsstyrelsen och Jönköpings stad.

Statens vattenfalls verk.

3:o.

Med skrivelse den 16 november 1948 har vattenfallsstyrelsen till Kungl.

Maj ds prövning överlämnat ett den 5 och 16 november 1948 dagtecknat, av

styrelsen — under förutsättning av Kungl. Maj ds godkännande senast den 1

juni 1949 — ingånget avtal om försäljning till Vänersborgs stad mot en köpeskilling

om 205 000 kronor av fastigheten 11/64 mantal Starkekärr l8 samt de

områden av r/s mantal Gudmundstorp l1, 1U mantal Brinkebergskulle l1 samt

stadsägorna n:ris 68 och 74 + 79, vilka äro belägna öster och norr om en på

tvenne avtalet bifogade kartor med röd färg markerad linje.

Avtalet torde såsom bilaga (Bilaga 3) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Vattenfallsstyrelsen framhåller, att de av försäljningen berörda markområdena

icke äro behövliga för styrelsens behov. De försålda fastigheterna, med

undantag för den i Trollhätte kanals egendom ingående Brinkebergskulle l1,

benämnas gemensamt egendomen Fridhem, vilken år 1908 inköptes av vattenfallsstyrelsen

för en köpeskilling av 50 300 kronor. Egendomen Fridhem är

för närvarande åsatt ett taxeringsvärde av 70 000 kronor. Fastigheten Brinkebergskulle

l1 är icke särskilt för sig taxerad.

De försålda områdena innehålla tillhopa en areal av omkring 84 hektar.

Den avtalade köpeskillingen, 205 000 kronor, som beräknats med hänsyn till

de olika delområdenas uppskattade framtida tomtvärde, utgör i genomsnitt

24,4 öre per m2.

Bostadsstyrelsen har i yttrande den 17 januari 1949 meddelat, att styrelsen

icke har något att erinra mot det föreslagna försäljningspriset.

Departementschefen. I likhet med vattenfallsstyrelsen anser jag, att försäljning

av ifrågavarande fasta egendom må. äga rum på föreslagna villkor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna ifrågavarande mellan

vattenfallsstyrelsen och Vänersborgs stad träffade avtal.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. ilaj:ts proposition nr 121.

Väg- och vattenbyggnadsverket.

4:o.

I skrivelse den 3 mars 1949 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt

om Kungl. Majrts bemyndigande att till direktören Ivar E. Jonsson mot en

köpeskilling av 27 400 kronor försälja ett i Södertälje kanalverk ingående

markområde om 1 061, i mä, vilket motsvarar den administrativt bildade tomten

nr 2 i kvarteret Melonen i Södertälje. Området erfordras icke för kanaländamål.

Väg- och och vattenbyggnadsstyrelsen meddelar i sin förenämnda skrivelse,

att mellan vattenfallsstyrelsen och Elias Jonsson, Södertälje, ingåtts ett den

12 och 16 september 1935 dagtecknat avtal, varigenom styrelsen på i avtalet

närmare angivna villkor till Jonsson upplåtit nyttj anderätten till ifrågavarande

fastighet under tiden från den 1 oktober 1935 till en månad från den

dag, då förevarande kvarter efter fastställande av ny stadsplan blivit tomtindelat.

Jämlikt avtalet tillförsäkras nyttj anderättshavaren rätt att vid upplåtelsetidens

utgång för en köpeskilling av 27 400 kronor och på de villkor i

övrigt, som framgå av ett vid avtalet fogat formulär till köpeavtal, förvärva

fastigheten. Såsom ersättning för nyttjanderätten skulle nyttjanderättshavaren

vid avtalets underskrivande erlägga 15 000 kronor, vilket belopp, därest uppgörelsen

av nyttjanderättshavaren fullbordades genom köp, skulle avräknas å

köpeskillingen, 27 400 kronor. Å resterande del av köpeskillingen, 12 400 kronor,

skulle nyttjanderättshavaren under upplåtelsetiden till styrelsen gälda

3V2 % ränta. Avtalet har genom tillägg den 17 och 18 januari 1938 av Elias

Jonssons dödsbodelägare transporterats på direktören Ivar E. Jonsson. Såsom

framgår av ett vid avtalet fogat kvitto har till vattenfallsstyrelsen inbetalats

i avtalet omförmäld ersättning för nyttjanderätten m. m. Nyttjanderättshavarna

ha vidare gäldat ränta å omförmälda 12 400 kronor och samtliga

fastigheten besvärande skatter och andra avgifter.

Sedan stadsplanen numera fastställts och tomtindelning skett, har direktören

Ivar E. Jonsson, under hänvisning till det med vattenfallsstyrelsen ingångna

avtalet, hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anhållit att få genom

köp förvärva den av honom nyttjade fastigheten.

Av den utredning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställt i ärendet framgår,

att fastigheten vid nyttj anderättsavtalets ingående befann sig i mindre

gott skick och att värdet av densamma vid sagda tidpunkt icke torde nämnvärt

hava överstigit den avtalade köpeskillingen eller 27 400 kronor. Att överenskommelsen

med vattenfallsstyrelsen på sin tid erhöll formen av ett nyttjanderättsavtal

med rätt för nyttjanderättshavaren att vid nyttjanderättstidens

utgång förvärva fastigheten synes ha berott på att förevarande kvarter icke

var tomtindelat.

Direktör Jonsson har under den tid han nyttjat fastigheten verkställt förbättringar

och reparationer för sammanlagt 18 000 kronor. Den å fastigheten

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majits proposition nr 121.

belägna byggnaden, som är ett boningshus i två våningar med en kvadratyta

av 14,2 8 X 8,4 5 m, har sålunda erhållit nytt tegeltak, reveterats samt försetts

med värmeledning. Vidare har Jonsson låtit verkställa ombyggnad av köket

samt planering av trädgården. Målning och tapetsering har verkställts. Fastigheten,

vars taxeringsvärde är 50 400 kronor (byggnadsvärde 32 400 kronor +

markvärde 18 000 kronor), har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett ha

ett nuvärde av omkring 75 000 kronor. Av detta följer, att Jonsson, därest

han erhåller tillfälle förvärva fastigheten, tillföres densammas värdestegring.

Då det emellertid vid nyttjanderättskontraktets ingående var parternas

avsikt, att försäljning av fastigheten skulle ske, synes enligt styrelsen det

förhållandet, att stadsplanefrågor lagt hinder i vägen för omedelbar försäljning,

icke böra förhindra, att försäljning nu sker på ursprungligen avsedda

villkor.

Departementschefen. Det mellan vattenfallsstyrelsen och Elias Jonsson år

1935 träffade nyttjanderättsavtalet angående ifrågavarande område synes ha

upprättats för att, så länge fastighetsförhållandena omöjliggjorde en överlåtelse

av området med äganderätt, träda i stället för en dylik överlåtelse.

Med hänsyn till att upplåtelsetiden i avtalet räknats till en månad från den dag

det kvarter, inom vilket området är beläget, efter fastställelse av ny stadsplan

blivit tomindelat samt sådan tomtindelning nu ägt rum, torde kronan nu böra

avstå området på de vid nyttjanderättsupplåtelsen överenskomna villkoren.

Området med därå uppfört boningshus är taxerat till 50 400 kronor men anses

enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ha ett nuvärde av ca 75 000 kronor.

Nuvarande nyttjanderättshavare har dock utgivit 18 000 kronor för reparationer

och förbättringar å fastigheten. Med hänsyn till att fastighetens värde

i kronans ägo måste anses överstiga 40 000 kronor har jag ansett mig böra

inhämta riksdagens medgivande till överlåtelsen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att ifrågavarande område må försäljas på de villkor, som vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit.

Till vad föredragande departementschefen under punkterna

l:o—4:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämma, behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hård af Segerstad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Bilaga 1.

Överenskommelse

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen och Kungl. Fortifikations förvaltningen, här

nedan kallade statsmyndigheterna, under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande,

å ena sidan, samt Solna stad, under förutsättning av stadsfullmäktiges

godännande å andra sidan, angående avloppsledningarna Solna—Järva

och Järva—Lilla Värtan samt reningsverket vid Ålkistan.

1. Statsmyndigheterna överlåta utan ersättning och med full äganderätt till

staden dels avloppsledningen Järva—Lilla Värtan, å närslutna 24 bansektionens

ritning nr 131 (senast kompletterad den 12 februari 1947) angiven med

blå färg, dels ock lägenheten Bergshamra l4 i Solna stad med därå belägna

reningsverk. Angående rätten att hava ledningen framdragen över kronoegendomen

Bergshamra och Ulriksdals kungsgårds ägor finnes härom stadgat i

Kungl. Majrts brev den 5 mars 1920, som skall respekteras av staden. Tillträdet

äger rum vid månadsskiftet efter det Kungl. Maj:t godkänt denna överenskommelse.

2. Staden medgiver statsmyndigheterna rätt till anslutning utan särskild

anslutningsavgift till den staden tillhöriga avloppsledningen Solna—Järva,

angiven med grön färg å förenämnda ritning, för en avloppsvattenmängd av

intill 40 liter i sekunden från staten tillhöriga markområden, statsmyndigheterna

obetaget att i män av behov upptaga förhandlingar med staden rörande

eventuell ökning av denna kvantitet.

3. Staden medgiver statsmyndigheterna rätt till anslutning utan särskild

anslutningsavgift till avloppsledningen Järva—Lilla Värtan för de staten tillhöriga

ledningar, som nu äro anslutna eller framdeles komma att anslutas till

ledningen. Av staden till denna ledning gjorda anslutningar få såsom hittills

totalt tillföra ledningen en avloppsvattenmängd av högst 100 liter i sekunden.

4. Skötsel och underhåll av avloppsledningarna Solna—Järva och Järva—

Lilla Värtan samt reningsverket ombesörjes av staden. Skötsel och underhåll

av statsmyndigheterna tillhöriga ledningar ombesörjes och bekostas av respektive

ägare.

5. De för skötsel och underhåll av avloppsledningen Järva—Lilla Värtan

och reningsverket bokförda kostnaderna med tillägg av 10 % för av staden

verkställda utredningar, arbetsledning och administration fördelas mellan

statsmyndigheterna och staden efter de avloppsvattenmängder, som tillföras

ledningsnätet.

Statsmyndigheternas andelar i kostnaderna erläggas till staden halvårsvis

i januari och juli månader efter från staden erhållna räkningar.

Bestämning av avloppsvattenmängderna skall ske snarast efter undertecknandet

av denna överenskommelse genom av parterna utsedd mätningsmans

försorg och därefter upprepas vart 5:e år i och för justering av parternas

andelar i kostnaderna för påföljande 5-årsperiod. Kostnaderna för bestämningen

fördelas efter avloppsvattenmängdema.

6. Därest det framdeles befinnes nödvändigt att utvidga eller förändra ledningarna

Solna—Järva och Järva—Lilla Värtan samt reningsverket skall särskild

överenskommelse härom träffas mellan statsmyndigheterna och staden.

7. Av statens järnvägar träffade avtal med enskilda angående anslutningar

till ledningen Järva—Lilla Värtan övertagas av staden snarast möjligt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

8. Statsmyndigheterna äga rätt att träffa avtal beträffande anslutningar

till de av staten ägda ledningarna. Innan dylika avtal träffas, skall staden beredas

tillfälle att avgiva yttrande i frågan.

9. Överenskommelsen mellan Järnvägsstyrelsen och Solna kommun av den

21 juni och 10 juli 1923 med senare tillägg och överenskommelsen mellan

statens järnvägar och arméförvaltningens fortifikationsstyrelse av den 14

mars och 19 april 1941 i vad densamma gäller underhåll och drift samt ändring

och utvidgning av de gemensamt begagnade anläggningarna mellan anslutningarna

vid Nederjärva och utloppet i Lilla Värtan upphöra att gälla,

sedan Kungl. Maj:t godkänt denna överenskommelse.

10. Tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av denna överenskommelse

skall hänskjutas till avgörande av skiljemän enligt lag.

Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm den 10 juni 1948. Solna den 1 oktober 1948.

Kungl. Fortifikationsförvaltningen

Nils Carlqvist.

G. Nordberg. / G. Fredelius.

För Solna stad

Solna drätselkammare

Carl A. Andersson.

Ordförande

Frans Orbell.

G. Bergw

Stockholm den 23 november 1948

Kungl. Järnvägsstyrelsen

G. Dahlbeck.

H. Sandström.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Bilaga 2.

Bytesavtal.

Mellan Statens järnvägar, här endan kallade S. J., å ena, samt Jönköpings

stad, här nedan kallad staden, å andra sidan, har under förutsättning av dels

Kungl. Maj:ts och dels stadsfullmäktiges i Jönköping godkännande träffats

följande avtal angående reglering av äganderättsförhållanden mellan S. J. och

staden.

S. J. överlåter till staden nedannämnda områden, vilka äro avsedda att avstyckas

och erhålla följande, av stadsingenjören Einar Adéll föreslagna stadsägobeteckningar:
-

Stadsägan

1776 i

Sofia

församling innehållande

........ 4 152: —

m2

»

1777 »

y>

»

»

........ 109:50

»

1778 »

»

»

»

........ 6 694: —

»

»

1779 »

»

»

»>

........ 40: —

»

»

1780 »

»

»

»

........ 5 066: —

»

»

1781 »

»

»

»

........ 80: —

»

1782 »

»

»

»

........ 1 440: —

y.

»

446 »

Kristina

»

»

........ 3 39 i: —

»

»

448 *

»

........ 42: —

>

»

449 »

»

»

»

........ 303: —

>

»

450 »

»

»

........ 326: —

»

»

451 »

»

........ 365:50

»

550 »

Ljungarums

»

»

........ 481:50

»

»

551 »

»

........ 71: —

>>

»

552 »

»

»

»

........ 451: —

»

»

553 »

»

»

»

........ 324: —

»

Summa 23 336: 50

m*

Staden överlåter till S. J. nedannämnda områden, vilka äro avsedda att avstyckas

och erhålla följande, av stadsingenjören Einar Adéll föreslagna stadsägobeteckningar:
-

Stadsägan

6 F i

Sofia

församling innehållande ____

... 10423

—

m2

»

ÖB»

»

»

319

—

»

52 A»

»

»

»

910

50

»

»

53 B »

»

»

»

569

—

»

51 A»

»

»

... 1 748

—

»

»

54 A »

»

»

» ....

... 1294

50

»

»

1772 >

»

»

» ....

14

50

»

»

1218 A »

»

»

»

232

—

»

91 »

»

»

»

490

—

»

»

9 J »

»

»

... 2 356

—

»

»

1773 »

»

»

»

168

—

»

»

1036 B»

»

»

292

—

»

»

1774 »

»

»

»

... 1326

—

»

1775 *

»

»

270

—

»

9 K»

»

»

»

... 11295

—

»

»

1783 »

»

... 44 484

—

»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121. 11

Stadsägan

436 i Kristina församling innehållande

........ 14: —

Hl“

437 »i »

........ 26 190: —

»

243 D» » »

»

........ 685:50

»

»

308 A» »

»

........ 186:50

»

309 A» » »

........ 106: —

»

»

310 A» » »

»

........ 115: —

»

»

440 » » »

........ 50: —

»

»

442 » »

»

........ 152: —

»

»

218 A»

........ 113: —

»

»

441 » » »

»

........ 53: —

»

»

234 A» » »

»

........ 229: —

»

»

443 » »

»

........ 159:50

»

444 » » »

........ 1 320: —

»

»

278 A» » »

........ 1144: —

»

445 » » »

»

........ 49: —

»

279 A» » »

........ 476: —

»

342 C»

........ 452:50

»

342 D>

»

........ 766:50

3>

206 A» Ljungarums »

»

........ 1 537: —

»

»

208 B» » »

»

........ 56: —

»

»

208 St

»

........ 204: —

»

»

205 B» » »

........ 685:50

»

205 A» »

»

........ 657:50

Summa 111 592:50

m2

De med förestående bytesavtal avsedda markområdena bava utmärkts å tio

särskilda, av stadsingenjören Einar Adéll upprättade kartblad (Blad nr 1—

Blad nr 10), vilka kartblad även avsetts att vid blivande avstyckningsförrättningar

användas som sådan karta, vilken omförmäles i 5 kap. 11 § lagen den

12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad.

För bytet gälla följande villkor i övrigt:

1. De i bytet ingående markområdena, vilka överlåtas gravationsfria, tillträdas

av respektive nye ägare omedelbart efter det detta avtal vederbörligen

godkänts av Kungl. Maj:t, dock att områdena med stadsägobeteckningarna

n:ris 1774 och 1036 B i Sofia församling icke få av S. J. tillträdas, förrän

Kortebovägen därstädes blivit omlagd och tagen i bruk.

2. Enär värdet å de av staden till S. J. överlåtna markområdena enligt

bilagda, av stadsingenjören Einar Adéll upprättade, som Bil. A betecknade

handling uppgår till enahanda belopp, som värdet å de av S. J. till staden

överlåtna områdena, skall någon mellanavgift vid bytet icke av någondera

sidan gäldas.

3. Broar och vägportar inom järnvägsområdet skola i samband med blivande

dubbelspårs anläggning eller andra större arbeten för S. J. till- eller

eventuellt ombyggas efter överenskommelse mellan S. J. och staden.

4. Staden berättigas att i de till S. J. nu överlåtna markområdena nedlägga

och bibehålla ledningar för vatten och avlopp ävensom att för underhåll och

reparation av dylika ledningar hava tillträde till S. J.-område allt enligt föreskrifter,

som lämnas av vederbörande banbefäl. Behöva ledningarna ändras

för något S. J:s ändamål, häri inbegripet av S. J. påkallade säkerhetsanordningar,

skall detta ske på deras bekostnad.

5. Staden upplåter till S. J. utan avgift nyttjanderätten till ett område om

110 in2, å kartblad nr 4 betecknat med »A», så länge nämnda område erfordras

för S. J:s behov.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

6. Staden förbinder sig att utan kostnad för S. J. uppsätta hägnad av

betongstolpar och nätstängsel i blivande gränslinje efter den omlagda Kortebovägen

(= linjen b 321—b 1141—b 1140—b 396—b 395 å kartblad nr 5) i

stället för den befintliga, S. J. tillhöriga hägnaden i nuvarande gatugränsen.

Det nya stängslet skall underhållas av S. J. och på deras bekostnad.

7. Staden medgives att å S. J:s område dels hava sin nuvarande strandpromenad

kvar, dels att anlägga ny sådan från Vattengränd österut till stadens

pumpverk. Strandpromenaderna få disponeras av staden tills S. J. ha behov

av marken. Underhållet av desamma skall verkställas och bekostas av staden.

8. Staden medgiver S. J. rätt att utan kostnad dels hava sin banförmansstuga

och sitt bostadshus nr 9 vid Östertull kvarstående och dels disponera

därtill hörande, genom detta avtal till staden överlåtna tomtområde, dock

längst tills dubbelspåret därstädes blivit fullbordat.

Likaledes äger Jönköpings stad rätt att utan kostnad hava kvar bostadshuset

å stadsägan nr 9 K i Sofia församling intill dess markområdet därstädes

tages i anspråk för järnvägsändamål.

9. Staden förbinder sig att till Svenska Gulf Oil Company A/B upplåta

nyttjanderätt till kvarteret Generatorn för en tid av 25 år, räknat från den 1

april 1947, så länge bolaget begagnar markområdet för bilserviceändamål.

Som ytterligare villkor för sådan upplåtelse skall dock gälla, att bolaget —

under förutsättning, att vederbörligt byggnadstillstånd därtill kan erhållas —

omedelbart låter i byggnad å området inreda för allmänheten avsedda herroch

damtoiletter av beskaffenhet, som kan av drätselkammaren godkännas.

Upplåtelse skall ske på nu gällande villkor, varvid dock vid fallande penningvärde

skälig reglering av arrendet skall verkställas.

10. Kostnaderna för lagfart gäldas av kontrahenterna, vardera för sitt fång,

och förbinda sig kontrahenterna att tillhandahålla sin medkontrahent för lagfarts

vinnande nödiga åtkomst-handlingar, ävensom karta och gravationsbevis

rörande de överlåtna områdena.

Stockholm den 1 mars 1949. Jönköping den 20 december 1948.

Kungl. Järnvägsstyrelsen På Drätselkammarens vägnar:

Erik Vpmark.

Johan Skoog.

/ Bror Johannesson.

H. Sandström.

Herrar Johan Skoogs och Bror Johannessons egenhändiga namnteckningar

bevittnas:

B. Pripp.

I. Knall.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 121.

13

Bilaga 3.

Emellan Kungl. Vattenfallsstyrelsen å Kungl. Maj:ts och Kronans vägnar,

här nedan kallad Styrelsen, å ena, samt Vänersborgs stad, här nedan kallad

Staden, å andra sidan, har träffats följande

Köpeavtal.

§ 1.

Styrelsen överlåter och försäljer till Staden följande fastigheter inom

Vänersborgs stad, nämligen:

dels 11/64 mantal Starkekärr nr 1, litt. A, l8,

dels de delar av Vs mantal Gudmundstorp nr 1, l1, 1U mantal Brinkebergskulle

nr 1, l1, samt stadsägorna nris 68 och 74 + 79, som äro belägna öster och

norr om en på bifogade kartor, bilagorna 1 och 2, med röd färg markerad linje,

vilka delar skola avstyckas.

§ 2.

Staden skall, med i § 5 här nedan angivna inskränkningar, tillträda de försålda

fastigheterna den 1 juli 1949.

§ 3.

Köpeskillingen för de enligt detta avtal försålda fastigheterna är tvåhundrafemtusen

(205 000) kronor, vilken köpeskilling gäldas kontant av Staden till

Styrelsen den 30 juni 1949.

§ 4.

Fastigheterna försäljas fria från inteckningar.

§ 5.

Staden övertager vid tillträdet Styrelsens skyldigheter på grund av följande

nyttjanderättsavtal:

1. Arrendekontrakt av den 29 februari och 1 april 1944 med herr Sven

Johansson rörande jordbruksdelen av egendomen Fridhem;

Medgivande av den 25 maj och 10 juni 1944 att disponera jakträtten på

egendomen Fridhem;

2. Följande tio avtal rörande lägenhetsarrenden å egendomen Fridhem,

nämligen avtal den 12—24 mars 1924 med Gustaf Adolf Johansson, den 12—24

mars 1924 med Martin Andersson, den 15—24 mars 1924 med A. J. Eriksson,

den 14—24 mars 1924 med Karl Emil Johansson, den 17—28 januari 1925 med

Gunnar Gustafsson, den 12—24 mars 1924 med Karl Gustav Larsson, den

15—24 mars 1924 med Alfr. Strandbergs sterbhus, den 13—24 mars 1924 med

O. Svensson, den 26 mars 1924 med Karl Augustsson och den 1—10 juli 1926

med John Hjert;

3. Avtal den 3—7 februari 1940 med Aktiebolaget Fridhems Tegelbruk

rörande lertäkt;

4. Följande avtal rörande markområden på Brinkebergskulle, nämligen

avtal den 2—6 september 1927 med C. G. Bondeson för handelsbod och den

23 december 1932 med Harry Berger för garage.

De avgifter enligt förestående avtal, som belöpa sig på tiden efter tillträdesdagen,

skola tillfalla köparen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

§ 6.

Vid avstyckning av försåld fastighet skall följa rätt dels för styckningsfastigheten

till såväl stamfastighetens utfartsvägar som ock nödig utfartsväg

över stamfastigheten, dels för stamfastigheten och därifrån tidigare avskilda

fastigheter till nödig utfartsväg över styckningsfastigheten.

§7-

Styrelsen fritages från ersättningsskyldighet gent emot Staden och blivande

ägare av de försålda fastigheterna för skador, som kunna uppstå genom

förändringar i vattenstånden i Vänern eller Karls grav på grund av nu tilllåtna

åtgärder.

§ 8.

För Starkekärr l8 och de försålda delarna av Gudmundstorp l1 och Brinkebergskulle

l1 gäller följande.

a) De områden, som på bifogade karta markerats med gul färg, få icke bebyggas;

dock äger Styrelsen rätt att inom dessa områden utan ersättning dels

för all framtid bibehålla nu befintliga elektriska kraftledningar, dels framdraga

och för all framtid bibehålla nya sådana ledningar.

b) Styrelsen äger även rätt att över respektive fastighetsdelar från Vargön

framdraga och för all framtid bibehålla en elektrisk kraftledning för högst

130 000 volt driftspänning mot ersättning, som skall utgöra 15 öre per kvadratmeter

ianspråktagen mark.

c) Styrelsen äger vidare rätt att utan ersättning över samma områden dels

för all framtid bibehålla nu befintliga elektriska kraftledningar för Styrelsens

detalj distribution av elektrisk kraft samt dels framdraga och för all framtid

bibehålla nya sådana ledningar.

d) Styrelsen skall äga tillträde till fastigheterna för tillsyn samt reparation

och underhåll av Styrelsens kraftledningar.

e) Vid en blivande planläggning av de försålda områdena skall Staden låta

i planen inlägga kraftledningsgator av erforderlig bredd för Styrelsens under

a) och b) här ovan angivna ledningar.

f) Om det för ett rationellt utnyttjande av områdena skulle visa sig angeläget,

att sträckningen av Styrelsens ledningar ändras, är Styrelsen skyldig att

på Stadens bekostnad vidtaga sådan ändring. Därest sådan ändring sker omkring

tidpunkt, då stolpbvte eller annan ombyggnad ändock skulle utförts,

skall vid bestämmandet av den ersättning, som Staden skall erlägga, skälig

hänsyn härtill tagas.

§ 9.

De inskränkningar i rätten att förfoga över försålda fastigheter, som omförmäles

i §§ 7 och 8 här ovan, skola gälla såsom å resp. fastigheter lagda

besvär och last till förmån för strömfallsfastigheten, stadsägan nr 630 + 645 +

646 + 647 + 691 + 695 + 696 + 697 + 698 + 699 + 1171 + 1172 uti Trollhättans

stad, och äger Styrelsen att till säkerhet för deras bestånd utan Stadens

vidare hörande erhålla servitutsinteckning i fastigheterna med bästa förmånsrätt.

Innan sagda servitutsinteckning meddelats, är Staden skyldig att vid överlåtelse

av mark tillförbinda nya ägare att tåla ifrågavarande servitut.

§ io.

Staden betalar alla kostnader för avstyckning m. m. samt för erhållande av

lagfart, ävensom skatter och onera för fastigheter, vilka ha särskilda taxeringsvärden,

för tiden från och med tillträdesdagen, och för övriga fastigheter

från och med det de blivit särskilt för sig taxerade.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

§ 11-

Detta avtal är för parterna bindande endast under förutsättning, att detsamma

godkännes av Kungl. Maj:t senast den 1 juni 1949.

Härav äro två lika lydande exemplar upprättade och utväxlade.

Vänersborg den 5 november 1948.

Vänersborgs Stads Drätselkammare

Karl Ericson.

/ Karl A. Kvidén.

Herrar Karl Ericsons och Karl A

bevittna:

Britt Andréasson.

Stockholm den 16 november 1948.

Kungl. Vattenfallsstyrelsen

Gösta Nilsson.

Karl Tjulander. / Axel Ander.

Kvidéns egenhändiga namnteckningar

Ingegerd Carlberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:188 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan staten och Stockholms stad rörande del av Marieb erg sområ a1 i texten
  2. SU 1949:96 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående överlåtelse av vissa fastigheter m. m. s. 8 i texten