Sök i Ratio Lex

Angående anslag till fångvårdsstgrelsen m. m

1949-03-18 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:128, Angående anslag till fångvårdsstgrelsen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

1

Nr 128.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till

fångvårdsstgrelsen m. m.; given Stockholms slott den

18 mars 19b9.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

1 Bihang till riksdagens protokoll 19fr9. 1 samt. Nr 128.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 18 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Sträng,

Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg.

Den 9 april 1948 överlämnade den enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den

6 juni 1947 tillsatta decentraliseringsutredningen en med nr 15 betecknad

promemoria, innefattande förslag till vissa förenklingar av förvaltningsförfarandet

inom fångvårdsstyrelsens verksamhetsområde bl. a. genom decentralisering

av beslutanderätten i olika slag av ärenden från styrelsen till

underordnade myndigheter. I huvudsaklig överensstämmelse med vad därvid

förordats har Kungl. Maj :t beträffande de hithörande frågor, vilka för

sin lösning kräva riksdagens medverkan, i propositionen nr 127 till innevarande

års riksdag framlagt förslag om vissa ändringar i lagen den 21 december

1945 om verkställighet av frihetsstraff in. m.

Genom beslut den 30 juni 1947 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens organisationsnämnd

att verkställa en översyn av fångvårdsstyrelsens organisation.

Med skrivelse den 14 december 1948 har organisationsnämnden, som samrått

med decentraliseringsutredningen angående en ändamålsenlig arbetsfördelning

i förevarande frågor mellan nämnden och utredningen, efter

fullgjort uppdrag överlämnat en promemoria med vissa av den verkställda

översynen föranledda förslag. Enär dessa vid tiden för slatsverkspropositionens

avlåtande voro föremål för remissbehandling, upptogos anslagen

till avlöningar och omkostnader för fångvårdsstyrelsen i riksstatsförslaget

för nästa budgetår, i avbidan på särskild proposition i ämnet, med allenast

beräknade belopp, motsvarande de i gällande riksstat för sådant ändamål

uppförda anslagen. Jag anhåller nu att få upptaga dessa frågor till fortsatt

behandling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Mcij.ts proposition nr 128.

3

Fångvårdsstyrelsens nuvarande organisation.

Enligt gällande instruktion av den 21 juni 1946, nr 395, (jfr prop. 225/

1946 s. 50 f.) är fångvårdsstyrelsen under överdirektörens ledning organiserad

på fyra byråer, nämligen kanslibijrån med straffregistret, socialbyrån

med centrala fångregistret, kameralbyrån och arbetsbyrän. Byråerna förestås

av byråchefer och straffregistret av en byrådirektör.

Fördelningen av ärendena mellan de särskilda byråerna sker i huvudsak

enligt följande grunder. På kanslibyrån handläggas ärenden om fångvårdens

allmänna organisation, om de intagnas behandling och förmåner in. in.

samt om personal inom styrelsens verksamhetsområde; på avdelningen för

straffregistret handläggas icke andra ärenden än sådana som avse registret.

Socialbyrån handlägger bl. a. ärenden om straffdoms befordran till verkställighet,

om de intagnas placering på anstalt, om beräkning av strafftid,

om nåd och villkorlig frigivning, om kriminalvård i frihet samt om centrala

fångregistret. Till kameralbyråns handläggning höra ärenden om den ekonomiska

förvaltningen, om anslagsäskanden, om byggnads- och underhållsai

beten samt andra ärenden av ekonomisk natur. På arbetsbyrån slutligen

handläggas ärenden om planering och organisation av arbetsdriften samt

om de intagnas sysselsättande däri m. in.

Beträffande styrelsens personalorganisation hänvisas till statsliggaren s.

151 f. (jfr prop. 225/1946 s. 50 f.).

Organisationsnämndens förslag.

Organisationsnämndens undersökning har icke varit begränsad till kontorstekniska

detaljer utan har i första hand omfattat överväganden rörande

organisationen i stort såsom styrelsens byråindelning in. in. Nämnden har

därvid bl. a. förutsatt, att de i decentraliseringsutredningens promemoria nr

15 framlagda förslagen komma att genomföras.

Vad angår styrelsens ämbetsbefattning uppmärksammas, att verksamheten

vid sti affregistret har föga samband med styrelsens övriga arbetsuppgifter.

Registret, vars huvudändamål är alt göra det möjligt för domstolarna

att iakttaga föreskrifter om tidigare kriminalitets återfallsverkan,

intager däilör en förhållandevis fristående ställning. Någon organisatorisk

eller annan fördel vinnes icke med att sammanslå straff registret med styrelsens

centrala fångregister. Däremot synes ett register, som nu föres hos

statens kriminaltekniska anstalt, vara så närbesläktat med straffregistret,

att åtskilligt dubbelarbete skulle kunna undvikas och även andra fördelar

vinnas genom sammanslagning av dessa båda register. På grund härav föreslås,

all sli affregistret den 1 juli 1949 överflyttas till kriminaltekniska anstalten.

Efter överflyttningen skulle särskild chef för straffregistret icke

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

erfordras. Personalbehovet för registrets del beräknas efter vissa rationaliseringsålgärder

kunna begränsas till 1 aktuarie och 3 biträden.

I fråga om ärendenas fördelning inom styrelsen framhålles, att handläggningen

av olika slags ärenden angående enskilda intagna för närvarande är

uppdelad på flera byråer. En åtgärd avseende en intagen bör emellertid ofta

ses som en detalj i ett vårdprogram och icke som en isolerad företeelse. Det

är därför av värde, att alla avgöranden av icke generell art rörande de intagna

träffas på samma byrå. Ifrågavarande ärenden föreslås därför bliva sammanförda

till en byrå, lämpligen socialbyrån.

Efter avlägsnande från kanslibyrån av straffregistret och ärenden rörande

enskilda intagna skulle för handiäggning på byrån återstå ärenden rörande

styrelsens, anstalternas och skyddskonsulentorganisationens personal samt

en förhållandevis liten grupp allmänna ärenden. Dessa kvarstående ärendesgrupper

omfatta mindre än hälften av kanslibyråns nuvarande ärenden,

bortsett från straffregistret. Med hänsyn härtill synes en kanslibyrå icke

längre erforderlig, därest kameralbyrån ombildas till en administrativ byrå

med en kameral- och en personalsektion. Genom att till en byrå sammanföra

de olika slag av personalärenden, som nu äro uppdelade mellan kanslibyrån

och kameralbyrån, möjliggöres även viss förenkling beträffande personalregistrering

in. m.

I anslutning till det anförda föreslås ändring av fångvårdsstyrelsens

byråindelning, innebärande att styrelsen organiseras på

tre byråer, nämligen en socialbyrå för ärenden rörande enskilda intagna,

undervisning (utbildning av fångvårdens personal och undervisning av de

intagna) samt fångregistrering, en administrativ byrå för kamerala ärenden

samt ärenden rörande styrelsens, fångvårdsanstalternas och skyddskonsulentorganisationens

personal samt en arbetsbyrå för samma ärenden som nu

tillhöra denna byrå. Under tiden för anstaltsväsendets omorganisation bör

styrelsens egen organisation givas en för handläggningen av härmed sammanhängande

ärenden särskilt ägnad utformning. Detta bör ske genom att

en tjänsteman, förslagsvis en förste byråsekreterare, direkt underställes överdirektören

med uppgift att bereda och föredraga dessa ärenden. Härigenom

underlättas den samordning av arbetet på de olika byråerna, som i flertalet

hithörande frågor erfordras på grund av att dessa beröra mer än en byrås

verksamhetsområde.

I fråga om byråernas inre organisation in. in. föreslås följande.

Socialbyrån uppdelas på tre sektioner för resp. ärenden rörande

enskilda intagna, undervisningsärenden och centrala fångregistret. I förening

med överflyttning av ärenden av förstnämnda slag från nuvarande

kanslibyrån överföres därifrån till socialbyrån en amanuens som i ungefärligen

lika omfattning bör biträda vid handläggningen av dylika ärenden och

undervisningsärenden. Genom att, på sätt decentraliseringsutredningen föreslagit,

åt anstalternas styresmän anförtro strafftidsberäkning i klara fall

samt genom att införa förenklade och arbetsbesparande former för de mera

svårbedömbara fallens behandling inom styrelsen frigöres för viss personal

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 128.

5

på byrån den arbetstid, som i övrigt är behövlig för handläggning av de från

andra byråer överförda ärendena angående enskilda intagna.

I sin den 31 december 1947 avgivna promemoria beträffande det framtida

ordnandet av driften vid fångvårdsanstalterna (jfr prop. 220/1948 s. 2) har

nämnden bl. a. föreslagit, att skolundervisning i vanliga former endast skall

förekomma vid ungdomsanstalterna samt att undervisning av de intagna

vid övriga anstalter skall omfatta korrespondensundervisning med och utan

extra handledning, handledning vid andra självstudier än korrespondensstudier,

ledning av studiecirklar samt kortare kurser i allmänbildande ämnen.

Undei visningsarbetet skall enligt förslaget bedrivas av lärare, yrkesmän

och inom folkbildningsarbetet sysselsatta personer, vilka äro bosatta i

respektive anstalters närhet. Härigenom och genom att platsantalet vid de

största anstalterna i den blivande anstaltsorganisationen avses bliva väsentligt

lägre än nu förekommande platsantal vid de större anstalterna skulle

lärarassistenter icke längre komma att erfordras. Ett genomförande av förslaget

kräver, att styrelsens centrala ledning av undervisningsarbetet förstärkes.

Detta kan lämpligen ske på så sätt att nuvarande arvodesbefattning

för sakkunnig i undervisningsfrågor utbytes mot en på socialbyrån placerad

heltidsbefattning, förslagsvis i byrådirektörs ställning. På denne befattningshavare

skall även ankomma att leda utbildningsarbetet bland fångvårdens

personal.

Med viss teknisk och arbetsorganisatorisk rationalisering (övergång till

dossier- och hålkortssystem m. m.) beträffande förandet av centrala fångregistret

kan en icke obetydlig arbetslättnad vinnas. De ändringar, som härvid

ifrågasättas, grunda sig till en del på decentraliseringsutredningens förslag,

att fångvårdsstyrelsen beträffande icke häktade, till frihetsstraff dömda

personer skall — för att befrias från onödigt arbete med registrering och

anstaltsanvisning — från domstol erhålla utskrift endast av verkställbara

domar. Den med registerföringen sysselsatta personalen, för närvarande 1

förste amanuens och 9 kontors- och skrivbiträden, beräknas sålunda kunna

minskas med 3 biträden.

Efter nu angivna personalförändringar beräknas personalbehovet för den

i vissa avseenden omorganiserade socialbyrån omfatta 1 byråchef, 1 byrådirektör,

2 förste byråsekreterare, 1 aktuarie, 3 amanuenser samt 7 kontorsoch

skrivbiträden.

Den nya administrativa byrån föreslås skola bestå av en personal-

och en kameralsektion.

På personalsektionen skola handläggas alla slags personalärenden med

undantag av frågor rörande utbildning. De huvudsakliga ärendesgrupperna

komma sålunda att omfatta ärenden rörande personalbehov, personalstater

med anslagsbehov för avlöningar och andra personalkostnader, tjänstgöringsplaner,

anställnings- och avlöningsförhållanden, befordringar, personalregistrering

samt avlöningsuträkning.

Personalen på personalsektionen föreslås skola utgöras av 2 förste byråsekreterare,

av vilka den ene skall vara sektionschef, och 1 kontorist. Befatt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

ningen för sektionschefen nyinrättas och motiveras främst av ett framträdande

behov av en tjänsteman med huvudsaklig uppgift att företaga fortlöpande

revision av fångvårdsanstalternas personaluppsättningar och tjänstgöringsplaner.

Den andra befattningen såsom förste byråsekreterare motsvaras

av en dylik tjänst på nuvarande kanslibyrån. Kontoristtjänsten ersätter

en kanslibiträdesbefattning på kameralbyrån.

Kameralsektionens arbetsuppgifter komma att skilja sig från den nuvarande

kameralbyråns såtillvida att ärenden angående enskilda intagna och

anstaltsväsendets omorganisation samt personalärenden, inklusive avlöningsuträkning

med skatteredovisning, icke skola handläggas på sektionen. Genom

denna väsentliga minskning av arbetsomfånget kommer behov av en

på kameralbyrån placerad förste byråsekreterare, vars huvuduppgift är att

uppsätta skrivelser, icke att föreligga för sektionens del. Kvarstående göromål

av sådant slag kunna utföras av en amanuens och eu assistent på tid

som för dem frigöres. Deras befattningar böra därvid lämpligen utbytas

mot en byråsekreterar- och en kansliskrivartjänst. Vidare kan, med viss

förenkling av expeditionsarbetet, den från kameralbyrån överflyttade biträdespersonalen

minskas med 1 kanslibiträde och 1 kontorsbiträde.

Med hänsyn till det anförda föreslås följande personal för kameralsektionen,

nämligen 1 kamrerare, 1 byråsekreterare, 1 kassör (kansliskrivare),

1 kansliskrivare, 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Vid administrativa byrån bör härjämte finnas placerad viss för byråerna

gemensam personal. Sålunda räknas med behov av — förutom styrelsens

nuvarande vaktpersonal — 1 kanslibiträde och 3 kontors- eller skrivbiträden

för utförande av alla administrativa byråns, en del av socialbyråns och

en del av arbetsbyråns skrivgöromål m. in. Härtill kommer en för administrativa

byrån och socialbyrån gemensam registrator, vilken efter undantagande

av vissa ärendesgrupper från diarieföring och genomförande av olika

förenklingar i arbetsrutinen ensam bör kunna ombesörja diarieföringen för

dessa byråer.

År betsby rån uppdelas i en jordbruks-, en verkstads- och en byggnadssektion.

Den tekniska ledningen av verkstadsdriften utövas för närvarande i huvudsak

av verkstädernas arbetsledare. Med hänsyn till driftens omfattning

— antalet däri sysselsatta intagna uppgår till omkring 650 och antalet befattningshavare

till omkring 90; produktionsvärdet har en storleksordning

av 3,5 miljoner kronor — synes ekonomiskt gynnsamt att förstärka styrelsen

med teknisk sakkunskap. På grund härav föreslås, att en förste byråingenjörsbefattning

inrättas vid arbetsbyrån. Befattningshavaren bör förutom

åt verkstadsdriften ägna uppmärksamhet åt möjligheterna att rationalisera

handräckningsarbetet vid anstalterna. Med hänsyn till sina arbetsuppgifter

hänföres denne befattningshavare liksom en av byråsekreterarna

(byråchefens sekreterare) icke till någon särskild sektion.

En för faktureringsgöromål för närvarande avsedd amanuens ersättes med

en kansliskrivare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

Genomförandet av vissa rationaliseringsförslag m. in. medför, att en till

byrån anknuten assistenttjänst, tillhörande fångvårdsstaten, icke längre

blir behövlig för de göromål, som nu tillhöra tjänsten. Med hänsyn till den

särskilda uppmärksamhet som styrelsen under (fen närmaste tiden måste

ägna åt arbetsdriften vid de minsta anstalterna och åt den nyligen igångsatta

verksamheten med arbetsterapi vid fångvårdens sinnessjukavdelningar

föreslås emellertid, att ifrågavarande tjänst icke indrages förrän efter ett

å två år.

Med ett rationaliserat system för diarieföring och arkivering in. m. kan

arbetsbyråns biträdespersonal minskas med 1 biträde.

Då i övrigt icke föreslås någon ändring beträffande byråns personalorganisation,

skulle denna komma att omfatta 1 byråchef, 1 förste byråingenjör,

1 förste byråinspektör, 1 byråsekreterare, 3 amanuenser, 1 kansliskrivare,

1 kanslibiträde och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål. Därtill

kommer under ett eller två år 1 assistent, tillhörande fångvårdsstaten.

Innebörden av organisationsnämndens förslag i fråga om fångvårdsstyrelsens

bvråindelning in. in. framgår av följande plan.

Perso
nal
sektion
-

Kamera

1-

sektion

Arbetsbyrå

Socialbyrå

Överdirektör

Administrativ byrå

Personal ej

tillhörande

sektionerna

Föredragande i ärenden

ang. anstaltsväsendets org.

Jord
bruks
sektion
-

Verk
stads
sektion
-

nads
sektion
-

Sekt. för

undervisn.

ärenden

Sekt. för

ärenden

rör. ensk.

intagna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

Förslagens inverkan på personalens storlek och sammansättning in. m.

sammanfattas sålunda:

Personal vid undersökningstillfället

(våren 1948)

Föreslagen personal

I. Hos styrelsen.

1

överdirektör

1

överdirektör

4

byråchefer

3

byråchefer

1

byrådirektör

4

förste byråsekreterare

5

förste byråsekreterare

1

kamrerare

1

kamrerare

1

förste byråingenjör

1

förste byråinspektör

1

förste byråinspektör

3

byråsekreterare

4

byråsekreterare

1

aktuarie

1

aktuarie

2

assistenter

6

amanuenser

4

amanuenser

1

kansliskrivare

3

kansliskrivare

1

kontorist

1

registrator

1

registrator

3

kanslibiträden

2

kanslibiträden

Övrig biträdespersonal:

Övrig biträdespersonal:

9

vid fångregistret

6

vid fångregistret

12

i övrigt (exkl. straffreg.)

8

i övrigt

4

expeditionsvaktpersonal

4

expeditionsvaktpersonal

Straff registret:

II. Hos straffregistret.

1

byrådirektör

1

aktuarie

1

aktuarie

5

biträdespersonal

3

biträdespersonal

60

Öl

Utöver den i sammanställningen upptagna personalen skall enligt nämndens

förslag under ett å två års tid en assistent finnas vid arbetsbyrån.

Minskningen av straffregistrets personal förutsättes äga rum först någon

tid efter det att registret överflyttats till statens kriminaltekniska anstalt.

I och med tillkomsten av en byrådirektör stjänst för undervisningsärenden

erfordras icke längre någon arvodesanställd sakkunnig i dylika ärenden

(till arvode för detta ändamål ha för budgetåret 1948/49 anvisats 2 004

kronor).

Den årliga lönekostnaden för personalorganisationen vid undersökningstillfället

överstiger med något mer än 40 000 kronor motsvarande kostnad

för den föreslagna personalorganisationen. Syftet med den föreslagna organisationen

är emellertid främst, att den för fångvårdsstyrelsen skall underlätta

fullgörandet av styrelsens arbetsuppgifter. Den minskade kostnaden

bör därför betraktas som en sekundär fördel.

För fångvårdsanstalternas del innebära några av förslagen smärre lättnader

i expeditionsarbetet. Det ekonomiska utbytet av arbetsdriften vid anstalterna

ävensom värdet av denna drift ur värd- och utbildningssynpunkt

bör kunna förbättras efter genomförande av de förslag, som avse arbetsbyrån.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

9

Yttranden.

Fångvårdsstyrelsen. Nämndens förslag innebära otvivelaktigt i många avseenden

betydande fördelar. Emellertid skilja sig nämndens och styrelsens

uppfattningar på väsentliga punkter.

Förslaget om överflyttning av straffregistret till statens kriminaltekniska

anstalt avstyrkes bestämt. Straffregistret har ett starkt begränsat användningsområde

och är underkastat synnerligen stränga sekretessbestämmelser.

Annorlunda förhåller det sig med anstaltens register, som har till ändamål

att sprida så många och fylliga uppgifter som möjligt om dömda personer.

För att en sammanslagning av de båda registren skall kunna ske, måste

anstaltens register underkastas samma bestämmelser beträffande användningsområde

och sekretess som nu gäller för straffregistret, en begränsning

som skulle göra anstaltens register oanvändbart för de syften som föranlett

dess uppläggande. Det är vidare icke välbetänkt att överväga åtgärder för

straffregistrets förflyttning, innan den oklara frågan om registrets framtida

omfattning blivit närmare utredd. En begränsning av straffregistrets personal

kan vidtagas, även om registret bibehålies hos styrelsen.

I motsats till organisationsnämnden har styrelsen endast i begränsad omfattning

kunnat biträda decentraliseringsutredningens förslag i fråga om

överflyttning av beslutanderätten i åtskilliga ärenden från styrelsen till de

lokala anstaltsorganen m. m. Styrelsen utgår därför från att någon mera

betydande minskning i styrelsens arbetsbörda icke skall kunna ernås på

denna väg. Bland annat räknar styrelsen sålunda med samma personalbehov

för strafftidsberäkning som hittills.

Organisationsnämndens förslag att till gemensam handläggning på en

byrå samla alla ärenden rörande intagna och frigivna i syfte att låta varje

särskild åtgärd utgöra del i ett gemensamt vårdprogram och att göra den

individuella behandlingen av de dömda mera effektiv är i princip en riktig

tanke. Detta syfte har dock i nämndens förslag kommit att förfelas genom

att de arbetsuppgifter, som skulle sammanföras på socialbyrån, blivit så

talrika och omfattande, att det skulle bliva ogörligt för byråns chef att såsom

sig bör överblicka och leda verksamheten. En ytterligare utvidgning

av socialbyråns verksamhet kommer att ske, därest ett av styrelsen framlagt

förslag till organisatoriska förstärkningar inom kriminalvården i frihet genomföres

(SOU 1949: 6). Den av nämnden föreslagna minskningen av personalen

vid centrala fångregistret kan icke tillstyrkas. Styrelsen vitsordar

emellertid, att de föreslagna tekniska förbättringarna på åtskilliga punkter

möjliggöra mera fullständiga och mera snabba undersökningar än vad registrets

nuvarande uppläggning tillåter, bland annat genom det föreslagna

införandet av hålkortsslagning.

Liksom socialbyrån är kameralbyrån så arbetstyngd att den icke kan

övertaga ytterligare ärenden utan att organisationen och den vårdande verksamheten

tager skada. Den av nämnden föreslagna administrativa byrån

skulle komma att fungera huvudsakligen som kameralbyrå. Med rådande

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

arbetsanhopning skulle det icke vara möjligt för byråchefen att hinna ägna

annat än sporadisk uppmärksamhet åt personalärendena, vilka i stället finge

handläggas av en förste byråsekreterare. För personalärenden liksom för

utbildnings- och rekryteringsfrågor fordras emellertid en föredragande med

myndighet att genomföra de ömtåliga uppgifter som utnämningar och befordringar

utgöra. En särskild byråchef för kansliärenden är därför oumbärlig;

detta även med hänsyn därtill att det är oundgängligt att åtminstone en av

byråcheferna (hittills chefen för kanslibyrån) såsom förutvarande anstaltstjänsteman

besitter på egen erfarenhet byggd kännedom om huru anstaltsliv

och behandlingsmetoder verkligen fungera.

I enlighet med det anförda anser styrelsen en allmän organisation av

styrelsen såsom hittills på fyra byråer vara mest ändamålsenlig. Bibehålies

denna organisation, tillstyrkes icke förslaget om inrättande av en befattning

för en överdirektören omedelbart underställd förste byråsekreterare med

uppgift att handlägga ärenden angående anstaltsväsendets organisation. En

dylik anordning förefaller icke vara effektiv, och garanti saknas för att

tjänstemannen skall få full sysselsättning med allmänna organisationsfrågor.

Med hänsyn till den befattning som arbetsbyrån ovillkorligen måste taga

med ifrågavarande ärenden är det naturligare, att en tjänsteman på denna

byrå får till huvudsaklig uppgift att, såsom redan i stor utsträckning sker,

ägna speciell uppmärksamhet åt dessa frågor.

Förslagen om inrättande av två nya befattningar såsom byrådirektör på

socialbyrån resp. förste byråingenjör på arbetsbyrån avstyrkas. Behovet av

förstnämnda tjänst tager sikte på ett av organisationsnämnden i annat sammanhang

framfört förslag att vid de mindre anstalter, som verkställighetsreformen

förutsätter, ersätta de heltidsanställda lärarassistenterna med

timlärare. Det är emellertid icke möjligt att indraga samtliga lärarassistenter,

utan ett antal sådana måste bibehållas vid de större anstalterna. Den

nuvarande anordningen med ett arvodesanställt sakkunnigt biträde hos styrelsen

är därför tillräcklig. Vad åter angår frågan om förstärkning av arbetsbyrån

med en befattningshavare med teknisk sakkunskap är styrelsen

ense med nämnden om att åtgärder äro påkallade för ytterligare omläggning

och modernisering av arbetsdriften och handräckningsarbetet. Denna

uppgift löses dock bättre genom att utomstående experter anlitas i varje

särskilt fall än genom att en särskild befattningshavare anställes för ändamålet.

Styrelsen föreslår därför, att ett särskilt belopp ställes till förfogande,

att disponeras till ersättning åt dylika experter.

En amanuenstjänst på arbetsbyrån bör, såsom nämnden föreslagit, ersättas

med en kansliskrivartjänst.

Den av nämnden till indragning efter ett å två år ifrågasatta assistenttjänsten

disponeras för närvarande av arbetsbyrån men är placerad vid fångvårdsanstalten

på Långholmen. Med hänsyn till svårigheten att nu bedöma

det framtida behovet av denna befattning ansluter styrelsen sig till förslaget,

att densamma må av arbetsbyrån tagas i anspråk under viss tid.

Genom vissa föreslagna rationaliseringsåtgärder kan arbetsbesparing

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

11

åstadkommas på bl. a. kameralbyråns räkenskapsavdelning. Av där för

närvarande tjänstgörande fyra biträdena bär nämnden ansett två bliva tillfyllest.

Styrelsen finner icke möjligt att räkna med mindre än tre biträden för

avdelningens uppgifter. "Försök bör vidare göras att på en för byråerna gemensam

skrivcentral utföra kansli- och kameralbyråernas, en del av socialbyråns

och en del av arbetsbyråns skrivgöromål. Härför erfordras 1 kanslibiträde

och 4 kontors- eller skrivbiträden, d. v. s. ett biträde mer än vad

nämnden för liknande ändamål föreslagit. Detta sammanhänger bland annat

med att styrelsen avstyrkt decentraliseringsutredningens förslag om

delegering av strafftidsberäkningar till anstalternas styresmän.

En organisation enligt styrelsens förslag skulle bliva omkring 20 000

kronor dyrare än den av nämnden beräknade lönekostnaden för styrelsen.

Statskontoret.1 Statskontoret ansluter sig i princip till organisalionsnäinndens

förslag beträffande straffregistret. Då emellertid frågan om överflyttning

av de hos kriminaltekniska anstalten förda registren till annan myndighet

för närvarande är föremål för överväganden, synas åtgärder tills

vidare icke böra vidtagas för att överföra straffregistret till anstalten. En

omedelbar sammanslagning av registren, på sätt nämnden föreslagit, skulle

för övrigt föregripa den översyn av gällande bestämmelser angående registrering

av brott och förseelser, som 1948 års riksdag begärt (skr. nr 365).

Till dess en överflyttning av straffregistret till annan myndighet blir aktuell,

synes registret liksom hittills böra stå under ledning av en byrådirektör.

Vad angår fångvårdsstyrelsens byråindelning och de olika byråernas arbetsuppgifter

ansluter sig statskontoret till organisationsnämndens förslag.

Även om straffregistret tills vidare kvarbliver hos styrelsen, lära hinder icke

möta att redan nu omorganisera styrelsen på sätt nämnden föreslagit. Fångvårdsstyrelsens

centrala ledning av undervisningsarbetet vid fångvårdsanstalterna

bör förstärkas genom utbyte av befattningen som arvodesanställd

sakkunnig i undervisningsärenden mot en heltidsanställd tjänsteman i byrådirektörs

ställning, och befattningarna såsom lärarassistent böra i samband

härmed indragas. Däremot har ämbetsverket icke blivit övertygat om

behovet av en förste byråingenjörstjänst på arbetsbyrån utan anser ändamålsenligt,

att styrelsen liksom hittills vid behov får anlita specialister utom

styrelsen.

Statens lönenämnd.'' Organisationsnämndens förslag rörande överflyttning

av straffregistret till kriminaltekniska anstalten föranleder icke något

uttalande från lönenämnden. Därest sådan förflyttning icke skulle komma

till stånd och registret även i fortsättningen skall fylla samma funktion som

för närvarande, bör tjänsten såsom föreståndare hänföras till högst 27 lönegraden.

Lönenämnden kan icke finna, att vad fångvårdsstyrelsen anfört mot en

sammanslagning av kansli- och kameralbyråerna utgör tillräcklig anledning

all frångå organisationsnämndens förslag härom.

1 Statskontorets och lönenämndens yttranden avse såväl organisationsnämndens förslag som

fångvårdsstyrelsens utlåtande övér detta

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

Därest en tjänst finnes böra inrättas för en förste byråsekreterare, direkt

underställd överdirektören, med uppgift att bereda och föredraga ärenden

rörande anstaltsväsendets omorganisation bör tjänsten placeras i 29 lönegraden.

Då det synes mindre klart, om behovet av tjänsten är varaktigt, bör

den tillsvidare givas karaktär av extra. För den tjänst som enligt organisationsnämndens

förslag skulle inrättas i stället för nuvarande arvodesbefattning

i undervisningsfrågor kan på grundval av det föreliggande utredningsmaterialet

icke tillstyrkas högre lönegrad än 29. Med hänsyn till att innehavaren

av den förste byråsekreterartjänst, som av organisationsnämnden

föreslås skola nyinrättas för administrativa byråns personalsektion, skall

tjänstgöra såsom sektionschef föreslås, att denna tjänst inplaceras i 29

lönegraden. Om behov föreligger av en förste byråingenjör, föreslås nämnda

lönegrad även för dennes tjänst, varvid de begränsade befordringsmöjligheterna

inom fångvårdsstyrelsen särskilt beaktats.

Med anledning av fångvårdsstyrelsens förslag om särskilt belopp för anlitande

av experter såsom förstärkning av arbetsbyråns personal ifrågasätter

lönenämnden vidare, om icke anställandet av dylika experter är en väl

löslig form för tillgodoseende av styrelsens behov av teknisk sakkunskap.

Styrelsen för statens kriminaltekniska anstalt. Styrelsen ansluter sig i

princip till förslaget om straffregistrets sammanförande med det vid anstalten

förda personregistret. Härigenom skulle bland annat vinnas en icke

oväsentlig besparing genom personalminskning och en lättnad i polis- och

åklagarmyndigheternas arbetsbörda. Emellertid är uppgiftslämnandet från

straffregistret mycket restriktivt och präglas i hög grad av omtanke om

skydd för den förut straffade, medan anstaltens personregister tillkommit

för att tillfredsställa polismyndigheternas krav på personupplysningar, vilka

i många fall äro av utslagsgivande betydelse för kriminalpolisens spaningsarbete.

Med överflyttning av straffregistret bör därför anstå, till dess

nya bestämmelser utfärdats angående kriminalitetsregistreringen.

Anslagsäskanden för budgetåret 1949/50.

[1.] Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar.

Anslag

Nettoutgift

1947/48 ....................

598 500

574 400

1948/49 (statsliggaren s. 151) . .

627 000

1949/50 (förslag) ............

580 500

rkanden.

Fångvårdsstyrelsen (skr. 25/1 1949) har utformat sina

anslagsäskanden

anslutning till sitt yttrande över organisationsnämndens förslag. Styrelsen,

som sålunda utgår från att styrelsen fortfarande skall vara organiserad på

fyra byråer, hemställer att anslaget nedsättes med 37 500 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

13

Ökning Minskning

1. Kanslibyrån.

2 aktuarietjänster Ce 24 på straffregistret indragas 25 488

2. Socialbyrån.

1 biträde Ca 8 indrages......................... 5 592

3. Kameralbyrån.

Kansliskrivare Ca 15 i stället för kanslibiträde Ca It 1 224

2 biträden Ca 8, Ce 6 indragas................... 10 320

Extra skrivhjälp .............................. 2 500

4. Arbetsbyrån.

Förste byråsekreterare Ca 27 i stället för byråsekreterare

Ca 24 ................................. 684

Kansliskrivare Ca 15 i stället för amanuens Ce 23 3 456

1 amanuens Ce 20 indrages...................... 9 108

1 biträde Ca 8 indrages......................... 5 592

Sakkunniga för fångvårdens arbetsdrift .......... 5 000

5. Omplacering av personal mellan kansli- och kameral
byråerna

in. m................................. 3 420

6. 1 aktuarie Ce 24 för vikariatsbehov, in. m........... 12 744 6 000

7. Omräkning.

Medelreserv till Kungl. Maj :ts förfogande ........ 6 228

Reglerad befordringsgång för amanuens- och biträ
despersonal

.................................. 3 368

Löneklassuppflyttningar ........................ 12 272

Avrundning ................................... 88

37 792 75 292.

— 37 500

Motiv.

1. Kanslibyrån. Straffregistrets personal består av — förutom avdelningens

chef byrådirektören — 1 aktuarie i Ca 24, 2 aktuarier i Ce 24 (reglerad befordringsgång)1

samt 4 kontors- eller skrivbiträden. Erfarenheten har visat,

att göromålen kunna skötas med en aktuarie under förutsättning att det nuvarande

antalet biträden bibehålies.

2. Socialbyrån. Vid inrättande av en för byråerna gemensam skrivcentral

kan den med registrerings- och skrivgöromål för närvarande sysselsatta

personalen minskas med ett biträde i Ca 8 på vardera social- och arbetsbyrån

(jfr punkt 4).

3. Kameralbyrån. Ett biträde bör ställas till kamrerarens förfogande för

att bereda denne någon avlastning i hans stora arbetsbörda (jfr SOU 1949: 6

s. 133). Detta kan med minsta kostnad ske, om kanslibiträdestjänsten på

kameralbyrån uppflyttas till kansliskrivaretjänst med huvudsaklig uppgift

att biträda kamreraren.

1 Dessa båda tjänster höllos obesatta vid organisationsnämndens undersökning (jfr s. 8).

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj.ts proposition nr 128.

För kameralbyråns räkenskapsavdelning finnas medel anvisade för fem

biträdesbefattningar i kontorsbiträdes- och lägre grad. Antalet biträden på

avdelningen kan genom vissa rationaliseringsåtgärder nedbringas till tre. I

enlighet härmed föreslås indragning av 1 tjänst i Ca 8 och 1 tjänst i Ce 6.

För att täcka räkenskapsavdelningens behov av extra arbetskrafter erfordras

därvid å andra sidan en anslagsökning med 2 500 kronor.

4. Arbetsbyrån. Styrelsen har avstyrkt organisationsnämndens förslag att

för ärenden rörande anstaltsväsendets organisation inrätta en befattning

som förste byråsekreterare, direkt underställd överdirektören. I stället skulle

en tjänsteman på arbetsbyrån få i uppdrag att ägna speciell uppmärksamhet

åt dessa frågor. I anslutning härtill föreslås, att nuvarande ordinarie byråsekreterar

tjänst på byrån uppflyttas till förste b vråsekreterar tjänst i

Ca 27.

I enlighet med organisationsnämndens förslag bör en med fakturering

sysselsatt amanuens på arbetsbyrån utbytas mot eu kansliskrivare. Då arbetsuppgiften

är av bestående art, bör befattningen uppföras på ordinarie

stat.

För uppehållande av en assistenttjänst i Ca 20, vars innehavare bestrider

högre extra ordinarie befattning, ha för arbetsbyrån medel anvisats till en

amanuens i Ce 20. Amanuensbefattningen kan indragas.

Ett biträde i Ca 8 kan indragas i samband med att skrivcentral inrättas

(jfr punkt 2).

Medel böra anvisas till experter i tekniska frågor (jfr s. 10). För nästa

budgetår beräknas härför ett belopp av 5 000 kronor. Beloppet bör sedermera

kunna successivt nedbringas.

5. På kanslibyrån finnes en amanuens i Ce 20, som tillika är innehavare

av en kansliskrivartjänst i Ca 15 på övergångsstat. Sistnämnda tjänst har

överförts på övergångsstat för att ersättas med en — på styrelsens personalförteckning

samtidigt uppförd — kontorisltjänst i Ca 13, avsedd för

styrelsens registrator. Denna kontoristtjänst får ej besättas så länge kansliskrivaren

kvarstår i tjänst. På kameralbyrån finnes en vakant assistenttjänst

i Ca 20, vilken tillfälligt ersatts med en amanuenstjänst i Ce 20.

Enligt organisationsnämndens förslag skall assistenttjänsten på kameralbyrån

nedflyttas till kansliskrivartjänst. Fångvårdsstyrelsen tillstyrker detta

förslag på så sätt att den på övergångsstat uppförda kansliskrivarbefattningen

på kanslibyrån överföres till ordinarie stat och flyttas till kameralbyrån.

Härigenom skulle den för registratorsgöromål avsedda kontoristbefattningen

kunna besättas med ordinarie innehavare. Samtidigt föreslår

styrelsen, att assistenttjänsten överflyttas från kameralbyrån till kanslibyrån

och avses för amanuensen på sistnämnda byrå. Styrelsens förslag

innebär alltså, att amanuenstjänsten i Ce 20 på kanslibyrån ersättes med

assistenttjänsten i Ca 20 på kameralbyrån, alt den i stället för assistenttjänsten

inrättade amanuenstjänsten i Ce 20 på kameralbyrån ersättes med

den nu på övergångsstat uppförda kansliskrivartjänsten i Ca 15 samt att i

samband därmed kontoristtjänsten i Ca 13 — som inrättats för att ersätta

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

kansliskrivartjänsten — besättes med ordinarie innehavare. I enlighet härmed

har anslaget nedräknats med löneskillnaden Ce 20—Ca 15 och Ca 15—

Ca 13 (1 920 + 1 500) 3 420 kronor.

6. Med hänsyn till arbetsuppgifternas speciella natur (bland annat tjänstgöring

på straffregistret och socialbyrån med centrala fångregistret) föreligga

svårigheter att finna kompetenta vikarier att uppehålla de juridiska

befattningarna hos styrelsen. Det är därför nödvändigt att äga tillgång till

en aktuarie att användas för vikariat vid behov. Förslaget innebär, att en

av de aktuariebefattningar i reglerad befordringsgång, som äro obehövliga

för straffregistret (jfr punkt 1), bibehålies hos styrelsen utan att vara avsedd

för viss byrå. Nu anvisade medel till vikarier böra därvid nedsättas

med uppskattningsvis 6 000 kronor.

7. Från och med budgetåret 1946/47 står till Kungl. Maj :ts disposition

en icke utnyttjad medelsreserv, motsvarande lönen för ett extra ordinarie

kanslibiträde. Därest styrelsen organiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad styrelsen förordar, bör anslaget nedsättas med häremot svarande

belopp.

Anslagsökningarna under denna punkt äro av automatisk natur. Orsaken

till att ett förhållandevis högt belopp yrkas för löneklassuppflyttningar är,

att medel för ändamålet under en följd av år icke anvisats under ordinarieposten.

I övrigt hemställer styrelsen, att följande tjänster på arbetsbyrån

uppföras på ordinarie stat, nämligen befattningarna för byråchefen i Ce 33,

för förste byråinspektören i Ce 27, för en byråsekreterare i Ce 24 och för

ett kanslibiträde i Ce It. Ifrågavarande befattningshavare äro nu innehavare

av följande ordinarie tjänster, vilka därvid skulle kunna indragas,

nämligen resp. en på styrelsens övergångsstat uppförd byrådirektörstjänst

i Ca 31, en på övergångsstaten för statens sinnessjukhus uppförd befattning

såsom lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare i Ca 22, en

assistenttjänst i Ca 20 hos styrelsen och en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 hos

styrelsen.

Yttranden.

Statskontoret. Den föreslagna löneställningen för den förste byråsekreterare,

som enligt såväl organisationsnämndens som fångvårdsstyrelsens förslag

huvudsakligen skall syssla med ärenden angående anstaltsväsendets

organisation, har icke givit statskontoret anledning till erinran.

Ämbetsverket ansluter sig till styrelsens förslag, enligt vilket en på övergångsstat

uppförd kansliskrivarbefattning sättes i stället för den ordinarie

assistenttjänsten på kameralbyrån. Däremot finner statskontoret icke anledning

att, såsom styrelsen förordat, bibehålla ifrågavarande assistenttjänst

för att därmed bereda en amanuens i Ce 20, tillika innehavare av nämnda

kansliskrivartjänst på övergångsstat, högre ordinarie befattning. Assistenttjänsten

bör sålunda avföras ur personalförteckningen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

Med anledning av förslaget om uppflyttning av ett kanslibiträde på kameralbyrån

till kansliskrivare uttalar ämbetsverket, att frågan om inplacering

i lönegrad över den reglerade befordringsgången av nya biträdestjänster

bör upptagas till prövning vid den allmänna översyn av löneförmånerna

för biträdespersonal inom styrelsen, som kan väntas i samband med pågående

utredning rörande löneställningen för dylik personal.

Statskontoret motsätter sig icke ordinariesättning av de därtill föreslagna

tjänsterna på arbetsbyrån. Mot det belopp, 5 000 kronor, som beräknats till

ersättning åt sakkunniga för fångvårdens arbetsdrift, har statskontoret ej

något att erinra.

Statens lönenämnd erinrar, i likhet med statskontoret, om den översyn

av lönegradsplaceringen för biträdespersonal som är avsedd att komma till

stånd genom 1947 års biträdesutredning.

Departementschefen.

Fångvårdsstyrelsens nuvarande organisation tillkom år 1946, varvid antalet

byråer tillfälligt utökades från två till fyra. Vid anmälan i propositionen

225/1946 av denna fråga anförde jag (s. 62 f.), att styrelsen under de

närmaste åren komme att få så många arbetskrävande uppgifter i samband

med verkställighetsreformens genomförande, att en tillfällig anordning med

fyra byråer kunde anses motiverad. Senast under år 1948, då en av styrelsens

byråchefer komme att uppnå pensionsåldern, borde en utredning rörande

styrelsens permanenta organisation ha kommit till stånd.

Genom den av statens organisationsnämnd nu företagna organisationsundersökningen

har den avsedda utredningen blivit verkställd. Nämndens förslag

bygga delvis på den förutsättningen att av decentraliseringsutredningen

förordade åtgärder inom styrelsens verksamhetsområde bliva genomförda,

varigenom en icke obetydlig lättnad i styrelsens nuvarande arbetsbörda

skulle åstadkommas. Särskild proposition (nr 127) har avlåtits med förslag

till de ändringar i gällande verkställighetslag, som äro erforderliga för att

i huvudsakliga delar genomföra decentraliseringsutredningens förslag. I den

mån de ifrågasatta decentraliseringsåtgärderna icke kräva riksdagens medverkan

är jag av den uppfattningen att de i allt väsentligt böra genomföras.

Vid bedömandet av huru fångvårdsstyrelsens framtida organisation skall

vara gestaltad, kan man därför utgå från i stort sett samma förutsättningar

som organisationsnämnden.

Organisationsnämndens förslag avse att ge styrelsens organisation en

mera ändamålsenlig utformning. I detta syfte föreslår nämnden, bland annat,

ändring i nuvarande grunder för ärendenas fördelning inom styrelsen,

så att ärenden av likartad natur, vilka nu i stor utsträckning handläggas

på olika byråer, bliva sammanförda till samma byrå. I samband härmed

föreslås, att antalet byråer i styrelsen minskas från fyra till tre. Vidare

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 128.

17

föreslås, att vissa befattningar i högre lönegrader inrättas för speciella, hittills

i viss mån eftersatta viktiga uppgifter ävensom för att tillgodose behovet

av särskild teknisk eller annan sakkunskap. Härjämte framlägger

nämnden förslag om arbetsbesparande åtgärder i organisatoriskt och kontorstekniskt

hänseende in. in. Statskontoret och statens lönenämnd ha i

stort sett biträtt organisationsnämndens förslag. Fångvårdsstyrelsen däremot,

som förutsatt att decentraliseringsutredningens förslag skulle komma

att genomföras endast i mycket begränsad omfattning, har i huvudsak motsatt

sig den föreslagna omorganisationen.

Den verkställda organisationsundersökningen har enligt min mening givit

vid handen, att styrelsens nuvarande byråindelning medfört en mindre

önskvärd splittring beträffande handläggningen av ärenden med inbördes

samband. Särskilt i fråga om ärenden, som avse enskilda intagna, måste det

ur vårdsynpunkt innebära stora fördelar att dessa ärenden, som nu äro

splittrade på flera byråer, i största möjliga utsträckning sammanföras till

en byrå. På sätt organisationsnäinnden föreslagit böra därför de grupper

av ärenden angående enskilda intagna, sam nu handläggas på kanslioch

kameralbyråerna, överflyttas till socialbyrån. Sistnämnda byrå kommer

vid genomförandet i väsentlig omfattning av decentraliseringsutredningens

förslag att erhålla en lättnad i sin nuvarande arbetsbörda. Även

om hänsyn tages till den utvidgning av socialbyråns verksamhet, som

senare kan bliva en följd av styrelsens i annat sammanhang framlagda

förslag om utbyggande av kriminalvården i frihet, kan byråns arbetsbörda

och personalstyrka icke antagas bliva större än vad som är normalt för

byråer med liknande arbetsuppgifter inom den centrala statsförvaltningen.

Vid bifall till den i det följande föreslagna personalorganisationen skulle

byråns personal komma att bestå av 8 befattningshavare förutom personalen

vid centrala fångregistret (f. n. 1 amanuens och 9 biträden).

Ytterligare fördelar kunna, såsom nämnden framhållit, vinnas genom att

till en och samma byrå föra de olika slag av personalärenden, som nu äro

uppdelade mellan kansli- och kameralbyråerna. En sammanslagning av dessa

båda byråer synes icke behöva möta betänkligheter under förutsättning att

ärenden angående enskilda intagna och angående anstaltsväsendets omorganisation

icke skola behandlas på den nya byrån. Frågan om lokaliseringen

av straffregistret, som närmare skall beröras i det följande, bör, med hänsyn

till den fristående ställning avdelningen för registret intager inom styrelsen,

icke inverka på frågan om styrelsens byråindelning. På grund av det

anförda tillstyrker jag organisationsnämndens förslag om sammanslagning

av kansli- och kameralbyråerna till en administrativ byrå. Den nya byråns

arbetsbörda torde lika litet som den i viss mån omorganiserade socialbyråns

bliva större än vad som kan anses vara normalt. Personalen på byrån

föreslås i det följande komma att bestå av 10 befattningshavare. Till byrån

skulle dessutom formellt anknytas viss för flera byråer gemensam personal,

nämligen registratorn, personalen på skrivcentralen samt vaktpersonalen.

2 Dihang till riksdagens protokoll liH!). i samt. Nr 128.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

Med anledning av organisationsnämndens förslag att till statens kriminaltekniska

anstalt överflytta det nu till kanslibyrån anslutna straffregistret

må erinras, att gällande bestämmelser angående brottsregistrering för

närvarande äro föremål för översyn av strafflagberedningen. Vidare har 1948

års polisutredning bland annat att överväga, huruvida icke kriminaltekniska

anstaltens åliggande att föra vissa register bör överflyttas till annan

myndighet. I avvaktan på resultaten av dessa utredningar torde straffregistret

tills vidare böra kvarbliva hos fångvårdsstyrelsen. Detta förhållande bör

dock, som nämnts, icke utgöra hinder för en omorganisation av styrelsen enligt

nämndens förslag. Enär innehavaren av byrådirektör stjänsten vid straffregistret

under hösten 1949 kommer att uppnå pensionsåldern, bör föreskrift

meddelas därom att tjänsten efter dennes avgång skall uppehållas på

förordnande.

Beträffande arbetsbyrån föreslås ej några förändringar av beskaffenhet

att påverka frågan om byråindelningen. Personalen på denna byrå skulle

komma att bestå av 11 befattningshavare.

Fångvårdsstyrelsen skulle alltså organiseras på tre byråer, nämligen socialbyrån,

administrativa byrån, till vilken straffregistret bör höra, och arbetsbyrån.

I fråga om byråernas arbetsuppgifter och uppdelning i sektioner

ansluter jag mig i huvudsak till organisationsnämndens förslag. Ett närmare

ställningstagande till dessa frågor torde få ske i samband med att ny instruktion

för styrelsen fastställes.

För handläggning av de viktiga frågor rörande fångvårdens allmänna

organisation, särskilt anstaltsväsendet, vilka äga samband med verkställighetsreformens

genomförande, kräves under en övergångstid viss förstärkning

av styrelsen. Behovet härav bör på sätt organisationsnämnden föreslagit

tillgodoses genom att till överdirektörens förfogande ställa en för beredning

och föredragning av hithörande ärenden skickad tjänsteman. Denne,

som utan tvivel kommer att beredas full sysselsättning under övergångstiden,

bör under överdirektören bland annat vara en samordnande kraft

inom styrelsen vid behandlingen av nu avsedda frågor. Med hänsyn till

göromålens art synes lämpligt att för ifrågavarande uppgift anlita en med

anstaltsväsendet väl förtrogen befattningshavare, tillhörande fångvårdsstaten.

Under sin tjänstgöring hos styrelsen bör han äga åtnjuta ett tilläggsarvode

enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande. Särskilda medel torde

icke behöva beräknas för ändamålet utan kunna inrymmas i det belopp,

som eljest äskas för icke-ordinarie personal.

Enligt organisationsnämndens förslag skulle i styrelsens permanenta organisation

ingå tre nya befattningar, nämligen en byrådirektör för undervisningsärenden

på socialbyrån, en förste byråsekreterare (sektionschef) på

administrativa byråns personalsektion och en förste byråingenjör på arbetsbyrån.

Vad angår behovet av den för undervisningsärenden avsedda tjänsten vill

jag framhålla vikten av att de intagnas undervisning och sysselsättning under

fritid ordnas på ett tillfredsställande sätt. Denna angelägenhet kräver

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

19

särskild uppmärksamhet i betraktande av att en förskjutning mot lägre åldersgrupper

under senare år gjort sig märkbar beträffande klientelet. Vissa

riktlinjer, efter vilka en omdaning av undervisningsväsendet lämpligen bör

ske, ha uppdragits av organisationsnämnden. Även om, såsom fångvårdsstyrelsen

uttalat, lärarassistenter i viss utsträckning tills vidare måste bibehållas

vid — förutom ungdomsanstalterna — vissa större anstalter, torde

redan nu till stor del en omläggning av undervisningsarbetet kunna äga

rum. För genomförande härav och utövande i fortsättningen av den centrala

ledningen på området bör därför i enlighet med nämndens förslag till styrelsens

socialbyrå knytas en heltidsanställd befattningshavare med lämplig

utbildning och erfarenhet samt med praktiskt handlag. Befattningshavaren,

på vilken även skall ankomma att leda utbildningsarbetet bland fångvårdens

personal, bör i sitt arbete upprätthålla intim kontakt med, bland andra,

skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning och organisationer,

verksamma inom folkbildningsarbetet. En stor del av arbetstiden bör ägnas

åt besök vid fångvårdsanstalterna. Särskild vikt bör läggas vid sådan um

dervisning av intagna, som mera direkt kan komma dem till godo vid deras

yrkesutövning efter frigivningen. Vad beträffar befattningshavarens löneställning

kan jag, i likhet med lönenämnden, icke tillstyrka placering i högre

lönegrad än 29. Befattningen bör inrättas såsom extra ordinarie och lämpligen

tilläggas benämningen förste byråsekreterare. Då vid sidan härav behov

alltjämt kommer att förefinnas av nuvarande arvodesanställde sakkunnige

i undervisningsärenden, böra åtminstone tills vidare medel beräknas härför.

Den av organisationsnämnden föreslagna förste byråsekreterartjänsten

nödvändiggöres, därest — såsom i det föregående tillstyrkts — kansli- och

kameralbyråerna sammanslås till en administrativ byrå, i samband varmed

en byråchefstjänst indrages. En av huvuduppgifterna för denne befattningshavare

bör vara att ägna fortlöpande uppmärksamhet åt de viktiga frågor

som röra anstalternas personaluppsättningar och tjänstgöringsplaner. Beträffande

löneställningen ansluter jag mig till lönenämndens förslag, enligt

vilket den nyinrättade tjänsten, som bör uppföras på extra ordinarie stat,

inplaceras i 29 lönegraden.

Med förslaget att inrätta en förste byråingenjörstjänst åsyftar organisationsnämnden

att tillföra styrelsen stadigvarande teknisk sakkunskap. Fångvårdsstyrelsen

och statskontoret anse tillfyllest, att styrelsen liksom hittills

äger möjlighet att i fall av behov anlita utomstående experter. För egen del

finner jag, i likhet med lönenämnden, en fastare anordning påkallad för

att tillgodose styrelsens behov på ifrågavarande område. Detta är enligt min

mening motiverat framför allt ur vårdsynpunkt. För att på rätt sätt anpassa

fångvårdens arbetsdrift efter verkställigbetsreformens krav är det nämligen

av största värde att styrelsen inom sig äger tillgång till en kvalificerad tekniker

med insikt i de speciella problem som sysselsättningsfrågorna inom

fångvården erbjuda. Befattningshavaren bör samtidigt ha driftsekonomisk

inriktning och blick för var inom arbetsdriften rationaliseringsåtgärder

främst böra vidtagas. Han bör även kunna bedöma, om förhållandena i de

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kunql. Maj:ts proposition nr 128.

enskilda fallen äro sådana att experter böra rådfrågas. Nuvarande möjligheter

att av arbetsdriftens medel utgiva konsultationsarvoden böra därför

bibehållas. Den nye befattningshavaren bör vidare på rätt sätt tillvarataga

anlitade specialisters råd och anvisningar, omsätta dem i praktiken med

hänsyn till fångvårdens krav samt tillse att de icke så småningom eftersättas.

Arbetstiden bör i stor utsträckning utnyttjas för besök vid anstalterna.

Tvivel torde icke råda därom, att en tekniker av detta slag får kontinuerlig

sysselsättning och är ekonomiskt väl motiverad inom en verksamhet

av så stor omfattning som fångvårdens arbetsdrift. I anslutning till vad

lönenämnden anfört föreslår jag, att befattningen, som tills vidare bör givas

extra ordinarie ställning, inplaceras i 29 lönegraden.

Medan de av mig tillstyrkta organisatoriska förändringarna å ena sidan,

såsom framgår av det föregående, innebära att vissa nya befattningar inrättas,

möjliggöra de å andra sidan, delvis i förening med vissa förenklingar i

arbetsrutinen in. in., en icke obetydlig minskning av styrelsens nuvarande

personal. Med en ändrad byråindelning följer sålunda, att byråchefstjänsten

i Ca 33 på kanslibyrån och en förste byråsekreterartjänst i Ca 27 på kameralbyrån

bliva obehövliga och kunna indragas resp. uppföras på övergångsstat.

I fråga om biträdespersonalen — bortsett från dylik personal vid centrala

fångregistret och straff registret — tillstyrker jag organisationsnämndens

förslag om indragning av fyra kontors- eller skrivbiträdesbefattningar

i samband med att en för byråerna gemensam skrivcentral inrättas m. m.

Med hänsyn till svårigheten att exakt bedöma behovet anser jag mig dock

härvid böra förorda, att visst belopp, motsvarande lönen till två kontorsbiträden,

övergångsvis ställes till Kungl. Maj :ts förfogande såsom reserv. Indragning

av ytterligare biträdestjänster kan antagligen ske efter genomförandet

av nämndens förslag om viss rationalisering av centrala fångregistret.

Då emellertid omläggningen av registret icke kan genomföras förrän under

loppet av nästa budgetår, är det icke påkallat att nu ifrågasätta någon begränsning

av registrets personal.

De i samband med fångvårdsstyrelsens anslagsäskanden framlagda förslagen

att indraga en amanuenstjänst på arbetsbvrån och två extra ordinarie

aktuarietjänster på straff registret tillstyrkas. Amanuenstjänsten har

inrättats för att tillfälligt ersätta en assistenttjänst i Ca 20, vars innehavare

uppehåller en extra ordinarie byråsekreterarbefattning. Enär sistnämnda

befattning i det följande föreslås överförd till ordinarie stat, kan assistenttjänsten

avföras ur styrelsens personalförteckning. Genom personalbegränsningen

vid avdelningen för straffregistret skulle återstående befattningar

vid avdelningen komma att motsvara den sedan åtskillig tid där sysselsatta

personalen.

Vad beträffar ifrågasatta tjänsteförändringar m. m. tillstyrker jag organisationsnämndens

förslag, att en vakant assistenttjänst i Ca 20 på nuvarande

kameralbyrån och en för faktureringsgöromål avsedd amanuenstjänst

på arbetsbyrån utbytas mot kansliskrivarbsfattningar. För den administrativa

byrån bör därvid, på sätt fångvårdsstyrelsen förordat, utnyttjas en

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

21

nu på övergångsstat uppförd befattning som kansliskrivare. Assistenttjänsten

bör indragas. Den nya kansliskrivartjänsten på arbetsbyrån bör givas

extra ordinarie ställning. Med prövning av fångvårdsstyrelsens förslag om

uppflyttning av ett kanslibiträde till kansliskrivare( hos kamreraren) och

organisationsnämndens förslag om uppflyttning av ett dylikt biträde till

kontorist (på administrativa byråns personalsektion) bör anstå till den översyn

av lönegradsplaceringen för biträdespersonal, som skall komma till stånd

genom 1947 års biträdesutredning. Däremot torde icke vara något att erinra

mot att byråchefen, förste byråinspektören och en byråsekreterare, alla

extra ordinarie tjänstemän på arbetsbyrån, överföras till ordinarie stat.

I enlighet med det anförda och efter omflyttning mellan byråerna av

vissa befattningar på sätt organisationsnämnden förutsatt skulle personalen

på de olika byråerna erhålla följande sammansättning.

Administrativa byrån: 1 byråchef Ca 33, 1 förste byråsekreterare

Ce 29, 1 kamrerare Ca 27, 1 förste byråsekreterare Ca 27, 1 amanuens Cf 17

—Ce 24, 2 kansliskrivare Ca 15, 1 kontorist Ca 13, 1 förste expeditionsvakt

Ca 11, 2 kanslibiträden Ca 11, 2 expeditionsvakter Ca 9, 1 expeditionsvakt

Ce 9, 5 kontorsbiträden Ca 8 samt på straffregistret 1 byrådirektör

Ca 31, 1 aktuarie Ca 24, 1 kontor sbiträde Ca 8, 3 biträden Cf 4—Ce 8.

Socialbyrån: 1 byråchef Ca 33, 1 förste byråsekreterare Ca 29, 1 förste

byråsekreterare Ce 29, 1 förste byråsekreterare Ca 27, 1 aktuarie Ca 24,

3 amanuenser Cf 17—Ce 24, 2 kontorsbiträden Ca 8, 8 biträden Cf 4—Ce 8.

Arbetsbyrån: 1 byråchef Ca 33, 1 förste byråingenjör Ce 29, 1 förste

byråinspektör Ca 27, 2 byråsekreterare Ca 24, 2 amanuenser Cf 17—Ce 24,

1 kansliskrivare Ce 15, 1 kanslibiträde Ce 11, 2 biträden Cf 4—Ce 8.

Tillräckliga skäl att ha en särskild aktuariebefattning inrättad för byråernas

vikariatsbehov föreligga enligt min mening icke.

På grund av det anförda uppräknas anslaget med 46 500 kronor för tre

nyinrättade tjänster i 29 lönegraden, nämligen 2 förste byråsekreterare och

1 förste byråingenjör. Någon ytterligare uppräkning är, enligt vad en kontrollräkning

av anslaget givit vid handen, icke erforderlig. Å andra sidan

nedsättes anslaget med 80 000 kronor, i runt tal motsvarande lönerna för 1

byråchef, 1 förste byråsekreterare, 2 aktuarier, 1 amanuens och 2 kontorsoch

skrivbiträden, med 6 800 kronor för nedflyttning av vissa tjänster till

lägre lönegrader in. in. samt med 6 200 kronor, utgörande en nu till Kungl.

Maj:ts förfogande stående outnyttjad reserv.

Anslaget nedsättes alltså med (80 000 + 6 800 -f- 6 200 — 46 500) 46 500

kronor.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 290 900 (+ 4 100)

kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj: t, oförändrat 13 900 kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinaric personal 216 900 (—- 45 500) kronor;

rörligt tillägg 58 800 (—

5 100) kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

Anslaget uppföres alltså med (290 900 -|- 13 900 + 216 900 -(- 58 800)

580 500 (— 46 500) kronor.

I personalförteckningen böra erforderliga ändringar vidtagas.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande personalförteckning för fångvårdsstyrelsen:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör ................................ Co 17

3 byråchefer .................................. Ca 33

1 byrådirektör ................................ Ca 31

1 förste byråsekreterare ........................ Ca 29

1 förste byråinspektör ........ Ca 27

2 förste byråsekreterare ........................ Ca 27

1 kamrer are ................................... Ca 27

2 aktuarier .................................... Ca 24

2 byråsekreterare .............................. Ca 24

2 kansliskrivare ................................ Ca 15

1 kontorist .................................... Ca 13

1 förste expeditionsvakt ........................ Ca 11

2 kanslibiträden .............................. Ca 11

2 expeditionsvakter ............................ Ca 9

9 kontorsbiträden .............................. Ca 8

Tjänsteman å övergångsstat.

1 förste byråsekreterare ........................ Ca 27

Extra ordinarie tjänstemän i högre

lönegrad än Ce 2 4.

1 förste byråingenjör........................... Ce 29

2 förste byråsekreterare ........................ Ce 29;

b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen,

att tillämpas under budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... kronor 290 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis.. » 13 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ » 216 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 58 800

Summa kronor 580 500;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

23

c) till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 580 500 kronor.

[2.] Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader.

1947/48 ......................

1948/49 (statsliggaren s. 152)

1949/50 (förslag) ..............

Anslag

69 500

71 500

72 500

Nettoutgitt

76 000

Enligt gällande omkostnadsstat för fångvårdsstyrelsen ha anvisats bl. a.

9 000 kronor till reseersättningar och 52 000 kronor till övriga expenser. Utgifterna

för dessa ändamål uppgingo under sistförflutna budgetår till 9 700

kronor resp. 52 800 kronor.

Fångvårdsstyrelsen (skr. 25/1 1949) föreslår, att anslaget nedsättes med

2 000 kronor, avseende posten till reseersättningar.

DEPARTEMENTSCHEFEN.

Med hänsyn till den personalorganisation för fångvårdsstyrelsen, som förordats

under föregående punkt, bör anslagsposten till reseersättningar bibehållas

vid oförändrat belopp. För att möta ytterligare utgifter, som uppstå

vid genomförandet av organisationsnämndens personalbesparande förslag,

huvudsakligen avseende omläggning av centrala fångregistret, bör beräknas

ytterligare 1 000 kronor till övriga expenser. Anslaget bestämmes i enlighet

härmed till (71 500 + 1 000) 72 500 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 72 500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla.

Ur protokollet:

Åke Mossler.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:201 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1949/50 till fångvårdsstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckt motion a1 i texten
  2. SU 1949:113 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1949150 till fångvårdsstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckt motion. s. 4 i texten