Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt , efterlevande till vissa i statens tjänst anställda per soner

1949-03-18 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:134, Angående understöd åt , efterlevande till vissa i statens tjänst anställda per soner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

1

Nr 134.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd åt

, efterlevande till vissa i statens tjänst anställda per
soner;

given Stockholms slott den 18 mars 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden under

punkterna l:o—9:o hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sven Andersson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 18 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Sträng,

Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Statsrådet Andersson anmäler uppkomna frågor om understöd åt efterlevande

till i det följande angivna personer och anför därvid.

Vid beviljande under riksdagens medverkan av pension i individuella

fall åt änkor efter befattningshavare, som icke förvärvat familj epensionsrätt

för sina efterlevande, har plägat föreskrivas, att änkan skall äga upp1

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 134.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 1Z>4.

bära pension under sin återstående livstid, så länge hon förblir änka. I fråga

om änkepensioner, som beviljas enligt gällande familjepensionsreglementen,

ävensom rilcsdagspensioner, som tillträtts före den 1 juli 1947 och

omreglerats enligt kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 657) angående omreglerad

tjänste- och familjepension m. in., gäller, att änkepension utgår

till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren

avlider, eller, där pensionsrätten upphör av annan anledning, till

och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört. Nu sistt

angivna regler i fråga om tidpunkten, intill vilken änkepension skall utgå,

böra gälla även beträffande sådana av Kungl. Maj :t och riksdagen i individuella

fall beviljade änkepensioner, som tillträtts efter den 30 juni 1947,

och jag förutsätter, att beslutet om änkepensioner i dylika individuella fall

skall innefatta befogenhet för vederbörande myndighet att verkställa utbetalning

i enlighet med dessa regler, utan hinder av att Kungl. Maj :ts

och riksdagens beslut i förenklande syfte avfattats på sätt först angivits.

1 :o.

Ingenjören hos arméns fortifikationsförvaltning Lasse Anders Valdemar

Bärgs barn. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Bärg var född den 18 april 1904 och avled den 11 januari 1948;

att han förutom anställningar i kommunal och enskild tjänst innehaft

anställning i statens tjänst under sammanlagt 7 år 9 månader 23 dagar,

nämligen dels hos statens arbetslöshetskommission såsom tekniskt biträde

under tiden 27 juli 1931—10 januari 1932 och såsom biträdande arbetsledare

under tidsperioderna 11 januari 1932—17 februari 1934 och 12 mars

1934—31 december 1935 dels ock såsom ingenjör å arméns fortifikationsförvaltnings

byggnad skontor från och med den 1 augusti 1944 intill sin

död;

att Bärg under sin anställning hos arméns fortifikationsförvaltning åtnjöt

månadsarvode, vilket till en början utgjort 650 kronor men därefter

successivt stigit så att han vid tiden för dödsfallet uppburit en månadslön

av 832 kronor 50 öre i ett för allt;

att han vid sin död såsom dödsbodelägare efterlämnade hustrun AnnaBritta

Ingeborg Bärg, född Pettersson, samt följande minderåriga barn i

tidigare äktenskap med Margit Elisabet Källman, född Carstens, nämligen

döttrarna Maud Jenny Margareta, född den 1 januari 1935, och Viveka

Gith Emelia, född den 31 december 1938, samt sönerna Lars-Olof Johan

Ludvig, född den 3 februari 1940, och Bengt Anders Johan, född den 4

juni 1941;

att äktenskapet mellan barnens moder, vilken är född år 1915, och Bärg

upplöstes genom äktenskapsskillnad den 10 mars 1947, varefter modern

den 27 december 1947 ingick nytt äktenskap;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

att vårdnaden om barnen efter äktenskapsskillnaden genom skillnadsdomcn

tillagts fadern men efter dennes frånfälle överflyttats å modern;

att bouppteckningen efter Bärg utvisade en behållning av omkring 20 200

kronor;

att fru Källman tidigare haft vissa tillfälliga anställningar men att hon

nu uteslutande måste ägna sig åt hemmet och familjen;

att hon ej förfogar över något kapital och icke åtnjuter pension eller

understöd av något slag;

att hennes man, som är bilförare, uppbär lön med 566 kronor i månaden

men i övrigt icke äger några tillgångar; samt

att han har att betala understöd till ett barn utom äktenskapet.

Bärgs efterlevande äro författningsenligt icke berättigade till familjepension.

Fru Källman har hos Kungl. Maj :t anhållit att komma i åtnjutande av

understöd av statsmedel för sina i äktenskapet med Bärg födda barn.

Fortifikationsförvnltningen har tillstyrkt uppfostringsbidrag'' åt barnen

och därvid bl. a. framhållit, att vårdnaden om barnen minskade möjligheten

för fru Källman att genom eget arbete tillföra familjen inkomster samt

att fru Källman icke heller torde kunna påräkna någon ekonomisk hjälp

till barnens försörjning från sin nuvarande make på grund av dennes begränsade

inkomster.

Försvarets civilförvaltning har i avgivet utlåtande anfört, att ämbetsverket

ansåge skäligt, att Bärgs efterlämnade minderåriga barn erhölle årligt

understöd av statsmedel. Den omständigheten, att Bärg innehaft anställning

i statens tjänst under allenast omkring 7 år 10 månader liksom det förhållandet

att bouppteckningen efter Bärg utvisade en behållning av omkring

20 000 kronor, varav hälften tillfölle barnen, torde enligt ämbetsverkets mening

icke utgöra hinder för beviljande av uppfostringsbidrag. Barnen borde

erhålla uppfostringsbidrag med ett belopp för varje barn av 840 kronor för

år, motsvarande före den 1 juli 1946 utgående understöd å 384 kronor.

Statskontoret bär anfört, att ämbetsverket i likhet med försvarets civilförvaltning

funne skäligt, att Bärgs efterlämnade barn komme i åtnjutande

av årligt uppfostringsbidrag. Med hänsyn till i ärendet föreliggande omständigheter

ville ämbetsverket föreslå, att bidragsbeloppet bestämdes till

för varje barn 658 kronor för år, motsvarande före den 1 juli 1946 utgående

understöd å 300 kronor. Med de föreslagna bidragen, som syntes böra

utgå till och med utgången av den kalendermånad, varunder barnen uppnådde

19 års ålder, borde följa rörligt tillägg enligt senast fastställda

grunder.

Med hänsyn till de ömmande omständigheter, som föreligga i detta fall,

vill jag icke motsätta mig, att förslag förelägges riksdagen om uppfostringsbidrag

åt Bärgs efterlämnade minderåriga barn. Beträffande storleken av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

uppfostringsbidragen biträder jag statskontorets förslag. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att vart och ett av ingenjören hos arméns fortifikationsförvaltning

Lasse Anders Valdemar Bärgs i äktenskap med

Margit Elisabet Källman, född Carstens, födda minderåriga

barn Maud Jenny Margareta, Viveka Gith Emelia, Lars-Olof

Johan Ludvig och Bengt Anders Johan må från och med den

1 februari 1948 till och med utgången av den kalendermånad,

varunder barnet uppnår 19 års ålder, från anslaget

till diverse pensioner och understöd in. in. uppbära ett årligt

uppfostringsbidrag å 658 kronor.

2:o.

Eldaren vid Dalregementet Vilhelm Edvin Erikssons änka. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Eriksson var född den 29 november 1901 och avled den 30 mars 1948;

att han tjänstgjort som extra eldare vid Dalregementet mot ersättning i

form av arvode under skilda tidsperioder — i regel 3 å 4 månader för år —

från maj 1931 till augusti 1939;

att han därefter innehaft eldaranställning vid regementet i en följd från

och med den 22 januari 1940 intill sin död, därvid han varit avlönad såsom

extra tjänsteman intill utgången av oktober 1946 och såsom kollektivavtalsanställd

arbetare under tiden därefter;

att hans sammanlagda tjänstetid i statstjänst -säd dödstillfället uppgick

till 11 år 4 månader 15 dagar;

att han vid sin död efterlämnade änkan Ester Viktoria Eriksson, född

Forsberg den 7 maj 1899, och en gift dotter;

att änkefru Eriksson icke äger andra tillgångar än halva andelen av en

fastighet med ett taxeringsvärde av 10 000 kronor;

samt att änkefru Eriksson enligt läkarintyg på grund av sjukdom (sockersjuka,

neuros in. in.) är för närvarande och troligen för all framtid

oförmögen till arbete.

Statens pensionsanstalt har vid prövning den 5 juni 1948 av en av änkefru

Eriksson hos anstalten gjord ansökning om familjepension enligt 1947

års familjepensionsreglemente för arbetare funnit sig förhindrad att bifalla

ansökningen, enär Erikssons tjänstgöringstid såsom arbetare icke varit

av sådan längd, som erfordrats för tillämpning å honom av vederbörande

tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare.

Änkefru Eriksson har därefter i en den 25 augusti 1948 dagtecknad, till

Kungl. Maj:t ställd ansökning anhållit att komma i åtnjutande av pension.

Försvarets civilförvaltning bär i utlåtande över sistnämnda ansökning

anfört, att ämbetsverket funne det skäligt, att änkefru Eriksson komme i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 134. 5

åtnjutande av något understöd i en eller annan form såsom bidrag till uppehället.

Statskontoret liar i utlåtande den 12 oktober 1948 förordat utverkande

av pension åt änkefru Eriksson med belopp, som skulle ha utgått, om 1947

års familjepensionsreglemente för arbetare varit för henne gällande. Ämbetsverket

har därvid anfört följande.

Av utredningen i ärendet framgår, att mannen Eriksson varit arvodesanställd

eller extra tjänsteman under sammanlagt 9 år 11 månader 15 dagar

samt kollektivavtalsanställd arbetstagare under 1 år 5 månader. På grund av

att arbetaranställningen sålunda omfattat endast 17 månader hade han ej

blivit underkastad 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare, i följd

varav pension ej kunnat beredas hans efterlevande med tillämpning av tamiljepensionsreglementet

för arbetare.

Enligt statskontorets mening hade den tid Eriksson innehaft tjänstemannaanställning

rimligen bort få räknas såsom kvalifikationstid (väntetid)

för arbetarpensionsreglementenas tillämplighet. Hade så skett, hade sökanden

utan vidare varit berättigad till författningsenlig pension. I detta sammanhang

kan erinras, att frågan om den arbetande personalens anställningsformer

efter förslag av försvarets tjänsteförteckningssakkunniga (SOU

1946: 94 sid. 32 o. f.) är föremål för utredning av 1948 års anställningsutredning.

1 direktiven för utredningen har uttalats att bl. a. avsaknaden av

enhetliga riktlinjer rörande tillämpningen i olika fall av anställningsformerna

löneplansreglerad tjänstemannaanställning och kollektivavtalsanställning

haft till följd vissa olägenheter, främst i form av relativa variationer

från tid till annan i löneinkomst och övriga med anställningen förenade

förmåner för arbetstagargrupper, vilka kunna anses vara jämställda med

avseende å ansvarsställning och arbetsuppgifter.

Med biträdande av den ståndpunkt, som statskontoret intagit i förevarande

ärende, förordar jag, att pension beredes änkefru Eriksson med belopp,

som skulle ha tillkommit henne såsom familjepension enligt 1947 års familjepensionsreglemente

för arbetare, om tjänste- och familjepensionsreglementena

för arbetare blivit gällande för mannen från och med den tidpunkt,

då han anställdes såsom arbetare med lön enligt kollektivavtal eller

den 1 november 1946. En efter dessa grunder uträknad pension för änkefru

Eriksson skulle utgöra 1 227 kronor för år jämte rörligt tillägg. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att eldaren vid Dalregementet Vilhelm Edvin Erikssons

änka Ester Viktoria Eriksson, född Forsberg, må från och

med den 1 april 1948 under sin återstående livstid, så länge

hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. in. uppbära en årlig pension av 1 227 kronor.

3 :o.

Förre ritaren vid Karlskrona örlogsvarv Frans Oscar August Holmqvists

änka. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Holmqvist var född den It december 1869 och avled den 6 februari

1948;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

att han antogs till daglönare vid ingenjördepartementets maskinverkstad

i Karlskrona den 7 januari 1887 och befordrades till månadslönare den 1

oktober 1913;

att han från och med den 1 juli 1928 erhöll ställning av extra ordinarie

tjänsteman (ritare av l:a klass) med lön enligt 15:e lönegraden i den i

kungörelsen den 22 juni 1928, nr 215, intagna löneplanen för extra ordinarie

civila och civilmilitära befattningshavare vid försvarsväsendet;

att han erhöll avsked med utgången av september månad 1934 efter en

anställningstid i statens tjänst av 47 år 8 månader;

att Holmqvist vid sin död efterlämnade änkan Vilhelmina (Mina) Holmqvist,

född Olsson, vilken är född år 1869 och med vilken han ingått äktenskap

år 1917, och två barn i ett tidigare äktenskap;

samt att bouppteckningen efter Holmqvist utvisade en behållning av omkring

2 700 kronor.

Genom beslut av 1934 års riksdag (prop. nr 245, p. 2; bankoutsk. uti. nr

42, p. 7; riksd. skr. nr 278) tillerkändes Holmqvist, som i sin anställning

vid försvarsväsendet icke kunnat vinna delägarrätt i flottans pensionskassa,

en årlig pension av 2 160 kronor.

Änkefru Holmqvist bär hos Kungl. Maj :t anhållit att komma i åtnjutande

av pension.

Försvarets civilförvaltning bär tillstyrkt utverkande av pension åt änkefru

Holmqvist till belopp av 1 320 kronor för år jämte rörligt tillägg enligt

senast fastställda grunder. Ämbetsverket bär därvid erinrat, att — enär

Holmqvist avgått ur tjänst före ikraftträdandet den 1 juli 1937 av 1936 års

allmänna familjepensionsreglemente -— änkefru Holmqvist icke vore berättigad

åtnjuta pension enligt detta reglemente eller senare utfärdade familjepensionsbestämmelser

för befattningshavare i statens tjänst.

Statskontoret har anslutit sig till vad försvarets civilförvaltning sålunda

föreslagit.

9

Med biträdande av myndigheternas förslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre ritaren vid Karlskrona örlogsvarv Frans Oscar

August Holmqvists änka Vilhelmina (Mina) Holmqvist, född

Olsson, må från och med den 1 mars 1948 under sin återstående

livstid, så länge hon förblir änka, från anslaget till

diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig

pension av 1 320 kronor.

4:o.

Förre fattigvårds- och barnavårdskonsulenten Carl Oskar Strids änka. Av

handlingarna i ärendet inhämtas,

att Strid var född den 17 maj 1875 och avled den 22 augusti 1948;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

att han åren 1913—1918 innehade avlönad kommunal fattigvårdstjänst

inom Snöstorps kommun i Hallands län;

att Kungl. Maj :t den 13 december 1918 förordnade Strid att från och med

den 1 januari 1919 tills vidare vara fattigvårdskonsulent i femte distriktet;

att Strid jämlikt stadgandet i 20 § andra stycket lagen den 6 juni 1924

(nr 361) om samhällets barnavård från och med lagens ikraftträdande den

1 januari 1926 innehade jämväl befattningen såsom barnavårdskonsulent

inom berörda distrikt;

att Strid kvarstod i tjänst intill utgången av juni 1941, vid vilken tidpunkt

han kunde åberopa en anställningstid i statens tjänst av 22 år 6 månader;

att Strid, i enlighet med för fattigvårds- och barnavårdskonsulenter i avlöningshänseende

gällande bestämmelser, för år räknat åtnjöt lön med

3 000 kronor, varifrån avdrogs ett mot pensionsavgift svarande belopp av

200 kronor, tjänstgöringspenningar med 1 500 kronor, två åiderstillägg om

vartdera 500 kronor samt ortstillägg med 500 kronor, varjämte han åtnjöt

tillfällig löneförbättring med 1 000 kronor för år ävensom dyrtidstillägg enligt

för befattningshavare vid statens oreglerade verk gällande grunder;

att han vid sin död efterlämnade änkan Maria Elise Strid, född Magnusson

den 6 oktober 1869, samt fyra vuxna barn;

att bouppteckningen efter Strid utvisade en behållning i boet av omkring

27 640 kronor;

att tillgångarna utgjordes bl. a. av insats i fastighetsförening å 17 310 kronor

och fordran hos samma förening å 7 408 kronor;

samt att änkefru Strid icke äger andra tillgångar än de i bouppteckningen

upptagna och icke har annan inkomst än folkpension med 83 kronor för

månad.

Genom beslut av 1941 års riksdag (prop. nr 262, p. 1; bankoutsk. uti. nr

49, p. 1; riksd. skr. nr 323) tillerkändes Strid en årlig pension av 4 752 kronor.

Fattigvårds- och barnavårdskonsulenter saknade intill den 1 juli 1944,

då konsulenterna erhöllo ställning såsom extra ordinarie tjänstemän, och

alltså vid tidpunkten för Strids avgång ur tjänst såväl tjänste- som familjepensionsrätt.

Detta förhållande sammanhängde med den för dem gällande

anställningsformen. Frågan om beredande av pensionsrätt åt konsulenterna

hade även före år 1944 varit föremål för övervägande, men spörsmålet därom

hade därvid ansetts icke böra upptagas till prövning i avbidan på slutförandet

av utredningar rörande den sociala hjälpverksamhetens ordnande

(jfr prop. 49/1932 och 99/1944 s. 3—5 o. 8).

Änkefru Strid har hos Kungl. Maj :t hemställt om erhållande av pension.

Socialstyrelsen har tillstyrkt änkefru Strids ansökning.

Statskontoret bär i avgivet yttrande anfört i huvudsak följande.

Statskontoret vill med anledning av föreliggande ansökan erinra, att statsmakterna

tidigare i flera fall (senast prop. nr 49/1941, p. 4; bankoutsk. uti.

nr 16, p. 4; riksd. skr. nr 120) tillerkänt änkor efter fattigvårds- och barna
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

vårdskonsulenter understöd med 900 kronor för år. I dessa fall synes pensioneringen

i stort sett hava följt de normer, som eljest plägat tillämpas vid

beviljande av familjepensioner vid sidan av gällande bestämmelser. Förslag

har emellertid varit väckt att ordna pensioneringen av efterlevande

efter här avsedda befattningshavare efter andra grunder än de vid riksdagspensionerna

brukliga, innebärande bl. a. att den s. k. behovsprövningen

skulle bortfalla.

Därest föreliggande framställning skulle bedömas med hänsynstagande

till den restriktiva praxis, som av statsmakterna brukat iakttagas vid beviljande

av familjepensioner och som i fråga om behovsprövningen sålunda

innefattar krav på vederbörandes oförmåga att försörja sig, synes med hänsyn

till behållningen i dödsboet efter mannen Strid understöd åt sökanden

knappast kunna ifrågakomma. Statskontoret finner sig därför svårligen kunna

tillstyrka ansökningen.

Med hänsyn till den långa tid, varunder Strid tjänstgjort såsom fattigvårds-

och barnavård skonsulent, och med beaktande jämväl i viss mån av

det förhållandet, att det kan förutsättas att dylik befattning skulle ha varit

förenad med pensionsrätt vid tidpunkten för Strids avgång ur tjänst, därest

icke lösningen av frågan om ifrågavarande konsulenters anställningsförhållanden

fördröjts genom dess samband med socialvårdsorganisationen, vill

j,a§ ehuru några i ekonomiskt hänseende särskilt ömmande omständigheter

näppeligen föreligga i detta fall — icke motsätta mig, att pension utverkas åt

änkefru Strid. Pensionen synes mig böra bestämmas till 1 913 kronor för år

jämte rörligt tillägg, motsvarande efter vederbörlig omreglering det i statskontorets

utlåtande omförmälda pensionsbelopp å 900 kronor, som tidigare

tillerkänts änkor efter fattigvårds- och barnavårdskonsulenter.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre fattigvårds- och barnavårdskonsulenten Carl Oskar

Strids änka Maria Elise Strid, född Magnusson, må från

och med den 1 september 1948 under sin återstående livstid,

så länge hon iörblir änka, från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av

1 913 kronor.

5:o.

Muddermästaren hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen Henning Adolf Johanssons

änka. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Johansson var född den 1 augusti 1890 och avled den 23 september

1947;

att han efter tjänstgöring under tiden 23 september 1921—9 maj 1941

såsom muddermästare hos statens vattenfallsverk erhöll anställning såsom

muddermästare hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen från och med den 10

maj sistnämnda år;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

att han från och med den 1 oktober 1942 var underkastad bestämmelserna

i det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 25 september 1942 antagna

anställningsreglementet för fast anställda tjänstemän vid styrelsens

hamnbyrås distriktsorganisation och därvid uppbar arvode, motsvarande lön

enligt löneklass 16 civila icke-ordinariereglementet;

att han under sin anställning hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tjänstgjorde

på mudderverket »Stockholm» inom styrelsens förutvarande östra och

södra hamnarbetsdistrikt och i samband med mudderverkets övergång i privat

ägo den 19 juli 1946 från och med sistnämnda dag beviljades tjänstledighet

för att tills vidare under någon tid tjänstgöra på mudderverket

även efter dess övergång till ny ägare;

att han under nyssnämnda tjänstledighet avled på grund av olyckshändelse

utom arbetet;

att han vid sin död efterlämnade änkan Alma Charlotta Johansson, vilken

är omkring 66 år gammal och med vilken han ingått äktenskap år

1914, samt en myndig son;

samt att bouppteckningen efter Johansson utvisade en behållning av omkring

19 000 kronor, väsentligen bestående av en fastighet, taxerad till 23 000

kronor.

•

Hos Kungl. Maj :t har änkefru Johansson anhållit att komma i åtnjutande

av pension.

Väg- och vattenbijggnadsstgrelsen har tillstyrkt pension åt änkefru Johansson

och därvid anfört följande.

Från och med den 1 juli 1947 är verkets arbetsledarpersonal, däribland

muddermästarna, underkastad bestämmelserna i det av styrelsen den 15 december

1947 fastställda arbetsledarereglementet. Genom Kungl. Maj :ts beslut

den 19 december 1947 har rätt till tjänste- och familjepension från och med den

1 juli 1947 kunnat beredas åt vissa av de under reglementet hänförliga

befattningshavarna, däribland samtliga muddermästare hos verket. Muddermästaren

Johansson hade vid tidpunkten för dödsfallet icke hunnit-inplaceras

under arbetsledarereglementet. Därest så skett, torde Johansson med

hänsyn till kvalifikationer och tidigare åtnjutna löneförmåner hava hänförts

till sådan i reglementet angiven arvodesgrupp, att han kommit i åtnjutande

av den rätt till tjänste- och familjepension, som tillkommer statstjänsteman

i lönegraden Ce 17.

Med hänsyn till muddermästaren Johanssons 26 år långa och väl vitsordade

statliga tjänstetid och särskilt i betraktande av att han endast till

följd av att styrelsens arbetsledarereglemente icke hunnit färdigställas till

den 1 juli 1947, såsom varit avsikten, gått förlustig den rätt till familjepension,

som eljest skulle kommit honom och hans efterlevande till del, finner

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen starka skäl tala för, att änkan tillerkännes

pension av statsmedel.

Statskontoret har tillstyrkt pension åt änkefru Johansson till belopp av

1 611 kronor för år jämte rörligt tillägg och till stöd härför anfört följande.

Av vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i ärendet anfört framgår, att

styrelsen den 15 december 1947 fastställt ett arbetsledarereglemente att gälla

fr. o. in. den 1 juli 1947 ävensom att samtliga muddermästare hos väg- och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 134-

vattenbyggnadsverket inplacerats i nämnda reglemente och på grund härav

jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 19 december 1947 erhållit pensionsrätt enligt

1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen, likaledes

fr. o. m. den 1 juli 1947. Denna retroaktiva tillämpning av nämnda reglementen

har emellertid icke kommit i fråga beträffande Johansson, enär han

avlidit den 23 september 1947. Otvivelaktigt hade han emellertid, därest

dödsfallet icke inträffat, fr. o. m. den 1 juli 1947 erhållit tjänste- och familj

epensionsrätt i angiven ordning, oavsett det förhållandet, att han sedan

den 19 juli 1946 åtnjutit tjänstledighet för att under en övergångstid fortsätta

tjänstgöringen å ett mudderverk, som övergått i enskild ägo. Med

hänsyn till vad sålunda förekommit vill statskontoret för sin del förorda,

att Johanssons efterlevande hustru tillförsäkras en familjepension, som bestämmes

till samma belopp, som skulle ha tillkommit henne, därest maken

vid frånfället ägt pensionsrätt jämlikt Kungl. Maj :ts förenämnda beslut

den 19 december 1947. Pensionen skulle under angivna förutsättning ha

bestämts på följande sätt. Den av Johansson vid dödstillfället innehavda

befattningen skulle enligt vad i ärendet upplysts ha hänförts till lönegraden

Ce 17. Vid frånfället återstod för honom 5 år 11 månader 9 dagar intill pensionsåldern

— 63 år — den 31 augusti 1953. Under antagande tillika att rätt

enligt gällande praxis medgivits honom att tillgodoräkna två tredjedelar av

den tidigare anställningstiden i statens tjänst — den 23 september 1921 —

19 juli 1946 -—■ eller 16 år 6 månader skulle han alltså såsom tjänstår för

pension kunnat, åberopa 22 år 5 månader 9 dagar. Pensionen för Johanssons

änka skulle under sådana omständigheter med tillämpning av familjepensionsunderlaget

för lönegrad Ce 17 ha utgjort (2 148 — 30/120 X 2 148 = )

1 611 kronor för år. Härtill kommer rörligt tillägg enligt senast fastställda

grunder.

Även jag finner mig kunna förorda, att pension av statsmedel beredes

änkefru Johansson. Pensionen synes i överensstämmelse med statskontorets

förslag böra utgå med belopp, som skulle ha tillkommit henne, därest

mannen med stöd av Kungl. Maj :ts i ärendet omförmälda beslut den 19 december

1947 vid sin död varit tillförsäkrad pensionsrätt. I enlighet härmed

hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att muddermästaren hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

Henning Adolf Johanssons änka Alma Charlotta Johansson

må från och med den 1 oktober 1947 under sin återstående

livstid, så länge hon förblir änka, från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av

1 611 kronor.

6 :o.

E. o. för rådskontoristen vid väg- och vattenbyggnadsverket Fritz Valdemar

Albert Helmer Nilssons änka och barn. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Nilsson var född den 2 december 1898 och avled den 7 februari 1947;

att han under tiden 3 mars 1931—12 december 1936 innehade anställning

såsom arbetsledare hos statens arbetslöshetskommission;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

att han från och med den 20 decemher 1943 intill sin död var anställd vid

väg- och vattenbyggnadsverket såsom förrådskontorist i lönegraden Eo 9

vid vägförvaltningen i Kronobergs län men från och med den 1 novembei

1945 tjänstgjorde som biträde åt övervägmästaren för enskild väghållning

i samma län, varvid han ansågs tillhöra lönegraden Ex 13 och erhöll aivode

motsvarande löneklass 10;

att han vid sin död efterlämnade änkan Ingeborg Dorotea Nilsson, född

Frei i den 2 april 1912, samt två barn, vilka äro födda respektive 1941 och

1944;

att bouppteckningen efter Nilsson utvisade en behållning av omkring 800

kronor;

samt att statskontoret den 22 april 1947 med stöd av bestämmelserna i allmänna

familjepensionsreglementet tillerkänt de efterlevande familjepension

med utgångspunkt från att Nilsson vid sin död tillhörde lönegrad Eo

9, vilken pension från och med den 1 juli 1947 utgör för år räknat 2 75/

kronor 40 öre jämte rörligt tillägg.

Väg- och vattenbyggnndsstijrelsen har hos Kungl. Maj :t hemställt, att

Kungl. Maj :t måtte hos riksdagen utverka pensionstillägg åt Nilssons efterlevande

till sådant belopp, att de sammanlagda pensionsförmånerna bleve

desamma, som om Nilsson vid sin död varit förrådsmästare i lönegraden

Eo 12. Styrelsen har till stöd för denna hemställan anfört bl. a. följande.

Genom beslut av 1946 års riksdag höjdes förrådskontoristbefattningarna

vid vägförvaltningarna från och med den 1 juli samma år till förrådsmästartjänster

i lönegraden Eo 12. Under hösten 1946 tillsattes de flesta av

dessa befattningar, varvid uteslutande förrådskontorister kommo i fråga. Att

Nilsson, som styrelsen funnit vara en av de mest förtjänta förrådskontoristerna,

icke utnämndes i detta sammanhang berodde på att styrelsen

som avsåg att befordra Nilsson till ännu högre befattning, nämligen såsom

vågmästare för enskild väghållning i lönegrad Eo 13 i Blekinge län ansåg,

att tillsättandet av återstående förrådsmästartjänster och ett antal nyinrättade

vägmästartjänser borde ske samtidigt. Det syntes därför icke lämpligt

att först utnämna Nilsson till förrådsmästare i Kronobergs län för att

sedan i omedelbar anslutning härtill utnämna honom till vågmästare i Blekinge

län. På grund av mellankommande omständigheter kunde emellertid

ifrågavarande vägmästartjänster icke tillsättas förrän i april 1947. Det kan

fastslås som ett faktum, att Nilsson, därest styrelsen icke avsett att befordra

honom till vågmästare, skulle ha blivit förrådsmästare i Eo 12 redan

på hösten 1946.

Då anledningen till att Nilsson icke hann att erhålla den förrådsmästartjänst,

vartill han var självskriven, uteslutande hänför sig till omständigheter

sammanhängande med att han på grund av sin duglighet ansågs böra

erhålla ännu högre tjänst, synes det icke vara rätt, att hans efterlevande

skola komma i sämre ställning än om han vid sin död varit förrådsmästare

i Eo 12. Enligt styrelsens mening tala därför synnerligen starka skäl för att

de efterlevande tillerkännas ett särskilt pensionstillägg, så att pensionsförmånerna

bliva desamma som skulle ha utgått, därest Nilsson hunnit befordras.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

Statskontoret har förklarat sig av principiella skäl icke kunna understödja

framställningen.

Med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört och upplyst

finner jag skäligt, att åt Nilssons efterlevande utverkas sådan pensionsförbättring,

att de i överensstämmelse med styrelsens förslag komma i åtnjutande

av pension, såsom om Nilsson vid sin död tillhört lönegraden

Eo 12 (nuvarande lönegraden Ce 16). De principiella invändningar, som

kunna riktas emot beviljande av familjepension med utgångspunkt från

högre lönegrad än den, som befattningshavaren vid frånfället tillhört, synas

mig i detta fall på grund av de föreliggande särskilda omständigheterna icke

böra tillmätas avgörande betydelse. En förhöjning av pensionsförmånerna åt

Nilssons efterlevande i enlighet med vad nu förordats skulle innebära, att

pensionsförmånerna komme att från och med tidpunkten för senaste pensionsreglering

uppgå till 3 100 kronor 80 öre för år jämte rörligt tillägg.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att e. o. förrådskontoristen vid väg- och vattenbyggnadsverket

Fritz Valdemar Albert Helmer Nilssons efterlevande

må komma i åtnjutande av familjepension, såsom om Nilsson

vid sitt frånfälle innehaft befattning i lönegraden Eo 12 enligt

civila icke-ordinariereglementet.

7 ro.

Kontrollören vid sockerbeskattningen Jöns Bengtssons änka. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Bengtsson var född den 25 maj 1874 och avled den 8 oktober 1947;

att han innehade förordnande såsom biträdande kontrollör vid sockerbeskattningen

från år 1906 till och med den 30 juni 1929, vid vilken tidpunkt

förordnandet upphörde i anledning av sockerbeskattningens avveckling;

att Bengtsson, vilkens effektiva tjänstgöringstid i statstjänst utgjorde nära

23 år, i samband med anställningens upphörande av riksdagen tillerkändes

en pension av 1 992 kronor för år, vilken pension efter omreglering från och

med den 1 juli 1947 utgått med 3 480 kronor för år;

att han vid sin död efterlämnade änkan Emma Kristina Bengtsson, född

Assarsson den 9 januari 1885, samt en dotter, född år 1910;

att bouppteckningen efter Bengtsson utvisade en behållning av omkring

3 400 kronor;

att änkefru Bengtsson icke härutöver äger några tillgångar men för närvarande

erhåller någon inkomst av inackordering;

samt att änkefru Bengtsson av dottern, vilken är gift med en statstjänsteman

och i äktenskapet med denne har fyra minderåriga barn, icke kan påräkna

något bidrag till sitt uppehälle.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 134. 13

Änkefru Bengtsson har hos Kungl. Maj :t anhållit att komina i åtnjutande

av pension.

Kontrollstyrelsen har ansett i ärendet föreliggande omständigheter icke

vara av beskaffenhet att motivera utverkande av pension.

Statskontoret har anfört, att enligt ämbetsverkets mening änkefru Bengtsson

uppfyllde de villkor, som enligt hittills tillämpad praxis ansetts böra

uppställas för erhållande av familjeunderstöd av statsmedel, varför ämbetsverket

för sin del funne sig böra tillstyrka den av änkefru Bengtsson gjorda

ansökningen. Vad beträffar storleken av pensionen ansåge statskontoret, att

pensionsbeloppet med hänsyn till längden av kontrollören Bengtssons anställningstid

och storleken av den honom tillerkända pensionen lämpligen

borde fastställas till 1 096 kronor för år jämte rörligt tillägg enligt 1947 års

grunder.

Med hänsyn till i ärendet upplysta förhållanden anser jag mig böra förorda,

att pension utverkas åt änkefru Bengtsson, att utgå från och med ingången

av innevarande år. I enlighet härmed och då det av statskontoret

föreslagna pensionsbeloppet synes mig skäligt, hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kontrollören vid sockerbeskattningen Jöns Bengtssons

änka Emma Kristina Bengtsson, född Assarsson, må från och

med den 1 januari 1949 under sin återstående livstid, så

länge hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner

och understöd in. in. uppbära en årlig pension av 1 096 kronor.

8:o.

Lantmäteritekniska biträdet Germund Hessels änka och barn. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Hessel var född den 2 mars 1889 och avled den 24 februari 1947;

att han under tiden från och med den 1 september 1927 intill sin död

var av lantmäteristyrelsen förordnad såsom lantmäteritekniskt biträde hos

distriktslantmätaren i Nylands distrikt och därunder fullgjorde en effektiv

tjänstgöring av sammanlagt omkring 13 år 11 månader;

att han dessförinnan under åren 1925—1926 utan lantmäteristyrelsens

förordnande biträtt distriktslantmätare;

att han såsom lantmäteritekniskt biträde åtnjöt avlöning av vederbörande

distriktslantmätare, vilken avlöning under åren 1938—1946 uppgick till i

medeltal 1 920 kronor för år, varjämte han från och med år 1937 av statsmedel

uppbar avlöningsförbättring i form av ålderstillägg, för år 1946 uppgående

till 1 350 kronor, samt från och med sistnämnda år jämväl provisorisk

avlöningsförbättring av statsmedel med 600 kronor;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

att han vid sin död efterlämnade änkan Sigrid Katarina Johanna Aurora

Hessel, född Leijon den 18 augusti 1900, samt sonen Lars Tore Germund

Hessel, född den 6 maj 1941;

att bouppteckningen efter Hessel utvisade en behållning av omkring 5 500

kronor;

samt att änkefru Hessel saknar yrkesutbildning och på grund av sjukdom

icke äger full arbetsförmåga.

Lantmäteristyrelsen har hos Kungl. Maj :t hemställt om utverkande av

pension åt Hessels änka och barn och därvid anfört bl. a. följande.

Före omorganisationen av lantmäteriets distriktsorganisation den 1 januari

1948 voro de lantmäteritekniska biträdena anställda och avlönade av

lantmätarna men förordnades av lantmäteristyrelsen och erhöllo viss avlöningsförbättring

av statsmedel samt rätt till resekostnads- och traktamentsersättning.

Sedan den nya distriktsorganisationen genomförts, äro dylika

biträden statsanställda och inplacerade å reglerad lönestat. Med hänsyn till

Hessels relativt långa tjänstetid torde han, om han levat, ha inplacerats i

lönegrad Ce 19 eller lägst lönegrad Ce 16, i vilket fall hans änka och barn

blivit författningsenligt berättigade till pension. Billighet och rättvisa synas

lantmäteristyrelsen tala för att pension utverkas åt Hessels efterlevande.

Statskontoret har erinrat, att statsmakterna tidigare beviljat understöd åt

efterlevande efter lantmäteritekniskt biträde, som innehaft anställning under

villkor, som gällde före omorganisationen av lantmäteriets distriktsorganisation

den 1 januari 1948 (prop. till 1943 års riksdag nr 126, p. 6;

bankoutsk. uti. nr 33, p. 10; riksd. skr. nr 148), samt i anslutning härtill

anfört följande.

Enär det icke styrkts, att änkefru Hessel på grund av sjukdom är oförmögen

att genom arbete försörja sig, kan statskontoret emellertid för sin

dericke förorda, att pension beredes henne. Statskontoret vill däremot icke

motsätta sig, att av riksdagen utverkas ett årligt uppfostringsbidrag för

makarnas minderårige son med ett belopp av 492 kronor, utgörande i fall

som det förevarande tidigare tillämpat bidragsbelopp å 300 kronor, omräknat

enligt kungörelserna nr 508/1939 och 575/1946. Efter omräkning enligt

kungörelsen nr 657/1947 kommer uppfostringsbidraget att från och

med den 1 juli 1947 uppgå till 658 kronor, varå utgår rörligt tillägg enligt

senast fastställda grunder.

Med hänsyn till föreliggande omständigheter synes det mig skäligt, alt

Hessels efterlämnade familj kommer i åtnjutande av understöd av statsmedel.

I likhet med lantmäteristyrelsen vill jag härvid förorda, att dylikt

understöd beredes familjen såväl i form av pension åt änkan som genom

uppfostringsbidrag åt den minderårige sonen. Jag vill såsom stöd för denna

min ståndpunkt även erinra därom att — såsom lantmäteristyrelsen framhållit

— Hessel, därest han levat ännu något år, torde ha erhållit extra ordinarie

befattning, förenad med såväl tjänste- som familjepensionsrätt. Pensionen

och uppfostringsbidraget synas böra få åtnjutas räknat från och med

månaden näst efter den, varunder mannen avlidit, eller sålunda från och

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

med den 1 mars 1947 samt för tiden intill den 1 juli 1947 utgå med, för

år räknat, 630 respektive 492 kronor jämte rörligt tillägg och kristillägg

enligt då gällande grunder. Efter omräkning från och med den 1 juli 1947

enligt kungörelsen nr 657/1947 kommer pensionen att utgå med 840 kronor

samt uppfostringsbidraget med 658 kronor, i båda fallen jämte rörligt tilllägg

enligt numera gällande grunder. Uppfostringsbidraget synes böra utgå

till och med den kalendermånad, varunder sonen uppnår 19 års ålder.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lantmäteritekniska biträdet Germund Hessels änka

Sigrid Katarina Johanna Aurora Hessel, född Leijon, samt

makarnas minderårige son Lars Tore Germund må från och

med den 1 mars 1947 från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. in. uppbära, änkan en årlig pension å

630 kronor under sin återstående livstid, så länge hon förblir

änka, samt sonen ett årligt uppfostringsbidrag å 492

kronor till och med utgången av den kalendermånad, varunder

han uppnår 19 års ålder.

9: o.

Assistenten hos civilförsvarsstvrelsen Karl Hans Petrus Brodéns änka. Av

handlingarna i ärendet inhämtas,

att Brodén var född den 24 februari 1897 och avled den 23 december 1947;

att han anställdes såsom extra kanslibiträde hos luftskyddsinspektionen

den 20 oktober 1938 samt hos inspektionen förordnades till tillfällig sakkunnig

den 16 maj 1939 och till bokhållare den 1 april 1941;

att han i samband med inrättandet av civilförsvarsstyrelsen förordnades

till assistent hos styrelsen den 1 oktober 1944;

att hans avlöningsförmåner senasl utgjordes av arvode å 820 kronor för

månad;

att Brodén, därest han kvarstått i tjänst, sannolikt skulle ha erhållit pensionsberättigande

anställning den 1 juli 1948, då lönereglering genomfördes

för civilförsvarsstyreisens personal;

att han vid sitt frånfälle efterlämnade änkan Margareta Charlotta Elisabet

Brodén, född Möller den 1 juli 1896, med vilken han ingått äktenskap

den 19 november 1938;

samt att bouppteckningen efter Brodén utvisade brist.

I ärendet ha ingivits dels ett den 6 mars 1948 utfärdat läkarintyg, utvisande

att änkefru Brodén, som tidigare varit kontorist, måst på grund av

skrivkramp i höger hand och arm helt upphöra med kontorsarbete, dels ock

ett den 1 mars 1949 dagtecknat läkarintyg, vari anföres, att änkefru Brodén,

förutom av typisk skrivkramp, lider av utpräglad neurasteni (dålig

sömn, depression, allmän trötthet) samt att hon på grund av skrivkram
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

pen är med säkerhet oförmögen att försörja sig genom arbete, där skrivning

för hand eller med maskin ingår, och att det på grund av hennes allmänna

klenhet kan med till visshet gränsande sannolikhet sägas, att hon icke heller

är arbetsför i något annat yrke.

Änkefru Brodén har hos Kungl. Maj :t anhållit att komma i åtnjutande

av pension.

Civilförsvarsstyrelsen har anfört, att styrelsen funne starka skäl tala för

att pension tillerkändes änkefru Brodén.

Statskontoret har i utlåtande den 28 september 1948 i anslutning till då

föreliggande läkarintyg, utvisande att änkefru Brodén lede av skrivkramp,

anfört, att ämbetsverket icke kunda tillstyrka åtgärder för beredande av

pension åt änkefru Brodén, enär nämnda sjukdom icke syntes i så hög grad

nedsätta hennes arbetsförmåga, att hon därigenom skulle vara oförmögen

att för framtiden arbeta för sin försörjning.

Med hänsyn till vad numera blivit upplyst rörande änkefru Brodéns hälsotillstånd

och arbetsförmåga och med beaktande av omständigheterna i

övrigt i ärendet — främst det förhållandet att Brodén avlidit endast kort

tid före den tidpunkt, då han eljest sannolikt skulle ha erhållit pensionsberättigande

befattning — vill jag icke motsätta mig, att förslag förelägges

riksdagen om pension åt änkefru Brodén. Såsom ett skäligt pensionsbelopp

vill jag förorda 1 320 kronor för år, vartill bör komma rörligt tillägg enligt

senast fastställda grunder. Pensionen synes mig böra få utgå räknat från

och med den 1 januari 1949.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att assistenten hos civilförsvarsstyrelsen Karl Hans Petrus

Brodéns änka Margareta Charlotta Elisabet Brodén, född

Möller, må från och med den 1 januari 1949 under sin återstående

livstid, så länge hon förblir änka, från anslaget

till diverse pensioner och understöd m. in. uppbära en årlig

pension av 1 320 kronor.

Vad föredraganden under punkterna l:o—9:o hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Olov Sommar.

497373. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1949:26 Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar beträffande understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer, att ut s. 2 i texten