Sök i Ratio Lex

Angående anslag till vattendomstolarna

17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:139, Angående anslag till vattendomstolarna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 139.

1

Nr 139.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till vattendomstolarna;

given Stockholms slott den 18 mars

1919.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över j ustitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 18 mars 1919.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Sträng,

Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen

anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg,

följande.

Vid anmälan till årets statsverksproposition av vattendomstolarnas anslagsbehov

(II ht s. 47 f.) anförde jag bland annat, att en särskild utredningsman

tillkallats för att utreda frågan om inrättande av en särskild vattendomstol

för nedre Norrland in. in. samt att förslag i ämnet eventuellt

komme att föreläggas årets riksdag i särskild proposition. Med utgångspunkt

1 Bihang till riksdagens protokoll 19k9. i samt. Nr 139.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

från den dittillsvarande vattendomstolsorganisationen upptogos anslagen till

avlöningar och omkostnader för vattendomstolarna till 775 000 kronor resp.

119 200 kronor, varvid gjorda framställningar om höjningar av anslagen i

viss utsträckning beaktats. Sedan utredningsmannen — hovrättsrådet Olof

Riben — den 10 februari 1949 överlämnat en promemoria med förslag till

delning av Norrbygdens vattendomstol och denna promemoria varit föremål

för remissbehandling, anhåller jag nu att få ånyo anmäla dessa anslagsfrågor.

Vattendomstolarnas nuvarande organisation.

Rikets vattendomstolar äro fyra till antalet, nämligen Norrbygdens, Österbygdens,

Söderbygdens och Västerbygdens vattendomstolar. Bestämmelser

lörande vattendomstolarnas domsområden in. in. ha meddelats i kungörelsen

den 7 oktober 1932, nr 451.

Vattendomstol består i regel av en vattenrättsdomare såsom ordförande

samt två vattenrättsingenjörer och två vattenrättsnämndemän. Av ingenjörerna

skall den ene ha sakkunskap särskilt i fråga om byggande i vatten

(vattenbyggnadsteknisk ingenjör) och den andre särskilt beträffande torrläggning

av mark (agrikulturteknisk ingenjör). Utom av vattenrättsdomare

och vattenrättsingenjörer skall enligt gällande bestämmelser den fasta personalen

vid varje vattendomstol utgöras av en vattenrättssekreterare och

en vattenrättsamanuens. Härtill kommer icke rättsbildad biträdespersonal.

Till följd av stor arbetsbelastning ha vattendomstolarna sedan lång tid

tillbaka i betydande omfattning måst arbeta med extra personal. En översikt

rörande den nuvarande personalorganisationen lämnades i 1948 års statsverksproposition

(II ht s. 73, 77 f.). Reträffande personalens löneställning

hänvisas till statsliggaren s. 135 f.

Norrbygdens vattendomstol, med kansli i Umeå, har till domsområde

Norrland ned till norra gränsen för Ljusnans nederbördsområde. Den särskilt

vid denna domstol på grund av exploateringen av Norrlands vattenkraft

fortgående ökningen av arbetsbördan har nödvändiggjort, att en extra

avdelning, vanligen kallad B-avdelningen, där inrättats den 1 juni 1945, bestående

av en extra vattenrättsdomare, två extra vattenrättsingenjörer och

en extra vattenrättssekreterare. Sedermera ha arbetskrafterna vid denna

domstol successivt ytterligare utökats. För innevarande budgetår äro sålunda

medel anslagna till avlöning av följande befattningshavare utöver de

nämnda (bortsett från biträdespersonal): på huvudavdelningen en biträdande

vattenrättsdomare, två extra vattenrättsingenjörer, en extra vattenrättssekreterare

och en biträdande vattenrättssekreterare samt på B-avdelningen

en biträdande vattenrättsdomare under sex månader och en biträdande

vattenrättssekreterare.

B-avdelningen har enligt vattenöverdomstolens förordnande att handlägga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 139■ 3

mål från den del av vattendomstolens domsområde, som omfattar Ångermanälvens

och söder därom belägna vattensystem utom Indalsälvens. Dess

huvudsakliga arbetsfält utgöres av Ångermanälvens och Ljungans vattensystem.

Framställningar om inrättande av en ny vattendomstol m. m.

Tanken att inrätta en ny ordinarie vattendomstol har under senare år

upprepade gånger varit aktuell.

I gemensam framställning den 23 februari 1944 hemställde sålunda vattenfallsstyrelsen

och svenska vattenkraftföreningen, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå 1945 års riksdag att inrätta ytterligare en vattendomstol i Norrland.

Med anledning bl. a. av denna framställning förordnades f. d. vattenrättsdomaren

greve H. A. Hamilton att inom justitiedepartementet biträda med

utredning ang. vattendomstolarnas arbetsförhållanden. I den skrivelse till

departementschefen, varmed utredningsmannen i augusti 1944 redovisade

sitt uppdrag, framhöll han, att enligt hans mening starka skäl förelågo för

en ökning av vattendomstolarnas antal till fem. Då utredningsmannen ansåg

försiktigheten kräva, att man ännu någon tid avvaktade huru förhållandena

skulle gestalta sig — varvid han bl. a. framhöll, att den dåvarande stora arbetsbördan

hos vattendomstolarna i någon mån var beroende på de särskilda

förhållanden som förorsakats av världskriget — framlade han dock

icke något förslag till inrättande av en ny vattendomstol. I stället föreslog

han vissa förstärkningar av vattendomstolarnas arbetskrafter. Sådana blevo

också efter förslag av Kungl. Maj :t beviljade av 1945 års riksdag (jfr prop.

148/1945). Såvitt angår Norrbygdens vattendomstol blev förstärkningen —

genom inrättande av B-avdelningen — betydligt större än utredningsmannen

föreslagit.

Under de sista åren ha flera framställningar gjorts om att överföra Bavdelningen

vid Norrbygdens vattendomstol till ordinarie stat, senast av

vattenöverdomstolen, som i sin petitaskrivelse för budgetåret 1949/50 föreslagit,

att avdelningen måtte utbrytas till en självständig vattendomstol

fr. o. in. den 1 juli 1949. Frågan om inrättande av en särskild vattendomstol

för nedre Norrland har även aktualiserats genom en interpellation vid

1947 års riksdag (jfr II kammarens prot. nr 19 s. 20 f.).

I detta sammanhang torde få anmälas en av vattenfallsstyrelsen och Bergeforsens

kraftaktiebolag i skrivelse den 22 december 1948 gemensamt gjord

framställning om skyndsam förstärkning av arbetskraften vid Norrbygdens

vattendomstol för behandling av ett där anhängigt mål angående Bergeforsens

kraftverk. I skrivelsen har anförts bl. a. följande: Kraftverket, vars

uppförande ännu icke påbörjats, är avsett för tillgodogörande av vattenkraften

i den nedersta fallsträckan i Indalsälven. Sökande i målet är Berge
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kurigl. Maj:ts proposition nr 139.

forsens kraftaktiebolag, vars aktier till 60 % tillhöra vattenfallsstyrelsen och

till 40 % Hammarforsens kraftaktiebolag. Med hänsyn till föreliggande

kraftbehov har tidpunkten för färdigställandet av kraftverket fastställts

till sommaren 1954. Utbyggnadsarbetets vidlyftiga beskaffenhet nödvändiggör,

att arbetet påbörjas senast under sommaren 1949. Vattenrättsdomaren

och extra vattenrättsdomaren vid Norrbygdens vattendomstol ha emellertid

meddelat, att de med hänsyn till andra mål anse det omöjligt att medhinna

någon handläggning av Bergeforsmålet i behövlig tid. Ett uppskov med

Bergeforsens utbyggnad kan med hänsyn till såväl bolagsintressenternas

kraftbehov som landets kraftförsörjning icke vara försvarbart. Det är därför

nödvändigt att skyndsamt förstärka arbetskraften vid Norrbygdens vattendomstol

med en ny extra vattenrättsdomare. Med hänsyn till målets

storleksordning och ovanliga svårighetsgrad är det nödvändigt, att den nya

befattningen förenas med sådana löneförmåner, att till densamma kan erhållas

en högt kvalificerad och i vattenrättsliga frågor väl erfaren jurist.

Yttrande över framställningen har infordrats från vattenöverdomstolen,

som i sin tur hört vattenrättsdomaren och den extra vattenrättsdomaren

vid Norrbygdens vattendomstol.

Vattenrättsdomaren har bl. a. framhållit, att den mycket långa dämningssträcka,

varom i Bergeforsmålet är fråga, i betydande mån påverkas av årsoch

korttidsregleringarna i Indalsälvens vattensystem, vilka här beröra ett

stort antal sakägare, och att det därför i och för sig är önskvärt, att samma

domare och vattenrättsingenjörer handlägga nämnda mål och det vid domstolen

anhängiga målet angående korttidsreglering vid Stadsforsen, i vilket

samtliga regleringars verkningar på ifrågavarande sträcka behandlas.

Handläggningen av vartdera målet förutsätter nämligen kännedom om det

andra målet. Målet angående korttidsreglering vid Stadsforsen handlägges

liksom övriga mål angående korttidsregleringar i Indalsälven — av den

oidinarie vattenrättsdomaren med biträde av de ordinarie vattenrättsingenjörerna.

Med hänsyn till de besvärliga arbetsförhållandena vid vattendomstolen

anser emellertid vattenrättsdomaren övervägande skäl tala för bifall

till förslaget om inrättande av en ny extra vattenrättsdomarbefattning. Då

det är osäkert, om han kan beredas kontinuerlig sysselsättning med enbart

Bergeforsmålet, bör han vara beredd att handlägga även andra mål.

Vattenöverdomstolen har uttalat, att den nuvarande arbetskraften vid

Norrbygdens vattendomstol icke är tillräcklig för att Bergeforsmålet skall

kunna handläggas med erforderlig skyndsamhet. Enär det med hänsyn till

landets kraftförsörjning synes angeläget, att utbyggandet icke fördröjes,

anser vattenöverdomstolen, att den begärda förstärkningen av den rättsbildade

personalen vid vattendomstolen bör komma till stånd. Beträffande besättandet

av den nya domarbefattningen hänvisar vattenöverdomstolen till

ett i sina anslagsäskanden för nästa budgetår framställt förslag om inrättande

vid vattendomstolarna av två extra ordinarie domartjänster i högre

lönegrad än befattningarna såsom biträdande vattenrättsdomare. Om sådana

tjänster inrättas, kan åt den ena av dessa domare anförtros handlägg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 139.

ningen av Bergeforsmålet. Då Indalsälvens nederbördsområde enligt vattenöverdomstolens

mening bör tillföras den nya vattendomstol, som bildas genom

utbrytning av B-avdelningen, bör den nu ifrågasatta befattningen anknytas

till den nya domstolen.

Utredningsmannens förslag.

Beträffande arbetsbördan vid Norrbygdens vattendomstol

framhåller utredningsmannen, att densamma bäst belyses av den utökning

av arbetskrafterna, som blivit nödvändig. I detta hänseende erinras

om att domstolen sedan 1945 arbetar på två fullständiga avdelningar och

att därefter ytterligare förstärkningar successivt beslutats, vilka dock på

grund av personalbrist in. in. icke helt kunnat genomföras. Att med statistiska

uppgifter ge en riktig bild av arbetsbördans ökning är enligt utredningsmannen

svårt för alt icke säga ogörligt. För att ge åtminstone en viss

föreställning om utvecklingen har dock utredningsmannen lämnat en sammanställning

av dylika uppgifter (ang. antalet inkomna mål, sammanträdesdagar,

protokollssidor m. in. per år).

Utredningsmannen påpekar, att arbetsbelastningen på vattendomstolsorganisationen

åtminstone i Norrland för överskådlig tid framåt blir beioende

av den fortsatta utbyggnaden av vattenkraften och anför

i anslutning därtill:

En redogörelse för kraftproduktionens och kraftkonsumtionens hittillsvarande

och för framtiden beräknade utveckling har lämnats i det av särskilda

sakkunniga i december 1947 avgivna betänkandet ang. åtgärder mot

spekulation i vattenkraft in. in. (SOU 1947: 81, s. 54 f.). Enligt denna redogörelse

ökade landets totala produktion av elektrisk energi — ångkraft inbegripen

— under perioden 1912—30 i genomsnitt med 223 MkWh/ar ( = miljoner

kilowattimmar per år) och under perioden 1931—39 med 495 MkWh/

år. Efter en tillfällig nedgång med 430 MkWh under 1940 inträdde under

åren 1941—40 en ökning med i genomsnitt 1 018 MkWh/år. Ångkraftens

andel i ökningen är förhållandevis liten, för perioden 1941—46 omkring 7 %.

Vid försök att beräkna kraftbehovets framtida ökning ha de sakkunniga

stannat vid 800 MkWh/år såsom ett antagligt ehuru naturligtvis mycket osäkert

medelvärde för ökningen på längre sikt. I dagens läge torde man åtminstone

för de närmaste åren räkna med ett betydligt högre värde. I det

på offentligt uppdrag utarbetade, i oktober 1948 utkomna långtidsprogrammet

för 1947—52/53 (SOU 1948:45, s. 19) angives kraftproduktionens ökning

under sexårsperioden 1947—53 till 8 miljarder kWh eller 1 300 MkWh/

år. Enligt den prognos, som senast uppgjorts av den s. k. centrala driftsledningen,

skulle belastningsökningen under de närmaste åren komma att

uppgå till omkring 1 200 MkWh/år. Den ökning av kraftproduktionen, som

skall tillgodose det stigande kraftbehovet, måste uppenbarligen i huvudsak

baseras på vattenkraft. Det ovannämnda långtidsprogrammct betecknar också

den fortsatta utbyggnaden av vattenkraften såsom en av de viktigaste

grundvalarna för utvecklingen av högre produktion och effektivitet och tillmäter

därför verksamheten eu hög prioritet vid tillvaratagandet av landets

produktiva resurser.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

Av en vid utredningsmannens promemoria fogad, från Svenska vattenkraftföreningen

erhållen tabell över Sveriges utbyggnadsvärda vattenkraft, angivande

hur mycket av den totala vattenkraften i respektive vattendrag som för

närvarande är utbyggt och som kan väntas vara utbyggt år 1955, framgår, att

den fortsatta utbyggnadsverksamheten intill 1955 främst kommer att vara inriktad

på Norrland och i synnerhet på mellersta och nedre Norrland. Utredningsmannen

framhåller, att inriktningen på Norrland är en given följd av

att vattenfallen i de mera betydande vattendragen i övriga delar av landet

till största delen redan äro utbyggda. Efter 1955 måste utbyggnadsverksamhetens

koncentration till Norrland bliva ännu mera utpräglad, varjämte

en förskjutning från mellersta och nedre till övre Norrland torde komma

att gora sig märkbar. Utredningsmannen finner uppenbart, att man med

hansyn till den fortsatta utbyggnadsverksamheten icke inom överskådlig tid

kan vänta någon minskning av arbetet med vattenrättsskipningen inom

Norrbygdens vattendomstols nuvarande område, betraktat såsom en enhet.

Snarare kan man åtminstone till en början vänta en ökning i samband

med förberedelserna till större utbyggnader i vissa av de nordliga älvarna

— främst Skellefte och Ume älvar — medan ännu det arbete, som föranledes

av utbyggnaderna i Ångermanälven, Indalsälven och Ljungan, pågår

för fullt. På längre sikt kan man förutse en förskjutning av arbetets tyngdpunkt

från den södra till den norra delen av donistolsoinrådet.

I anslutning till 1947 års sakkunnigbetänkande berör utredningsmannen

ä^en frågan, vid vilken tidpunkt tillgodogörandet av landets utbyggnadsvärda

vattenkraft kan tänkas vara fullbordat. Under antagande att den utbyggnadsvärda,

ännu outbyggda vattenkraften — ca 36 000 MkWh/år__

till 2A kan betecknas såsom högvärdig och till V, såsom lågvärdig ha de sakkunniga

beräknat, att den högvärdiga kraften skall vara utbyggd omkring

år 1980 och den lagvärdiga bortemot år 2000. Denna beräkning, vars osäkerhet

de sakkunniga själva framhålla, förutsätter en ökning av kraftbehovet

på lång sikt med 800 MkWh/år. Utredningsmannen påpekar, att slutstadiet

givetvis rycker närmare, om man räknar med större årlig ökning och en i

motsvarande mån intensivare utbyggnadsverksamhet. Såsom den tidpunkt,

då utbyggnadsverksamheten tidigast kan vara i stort sett avslutad, angives

ar 1970. Med hänsyn till ovissheten om den framtida tekniska utvecklingen

har därvid den lågvärdiga kraften lämnats å sido och endast den kraft, som

för närvarande betraktas såsom högvärdig, medräknats.

Den hittillsvarande utvecklingen vid Norrbygdens vattendomstol och programmet

för den fortsatta utbyggnaden av Norrlands vattenkraft ställa det

enligt utredningsmannens mening utom varje tvivel, att domstolens nuvarande

område kommer att giva full sysselsättning åt två fullständigt organiserade

vattendomstolar under allra minst 20 år framåt. Vid sådant förhållande

finner utredningsmannen det icke böra råda någon tvekan om

att det är sakligt motiverat att om bilda B -a v delningen till en

självständig vattendomstol. Såsom skäl för att denna åtgärd

bör vidtagas utan dröjsmål framhålles först och främst principen, att do
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

marämbeten såvitt möjligt skola vara ordinarie tjänster. Det understrykes

härvid, att kravet på en trygg och självständig ställning är fullt ut lika välgrundat

beträffande vattenrättsingenjörerna som i fråga om vattenrättsdomaren.

Såsom en annan viktig synpunkt anföres rekryteringen till vattendomstolarna.

Det framhålles, att inrättandet av en ny ordinarie vattendomstol

skulle nedbringa behovet av iclce-ordinarie arbetskrafter inom vattenrättsskipningen

och antagligen också i någon man minska den på senare

tid tydligt manifesterade motviljan hos de yngre hovrättsjuristerna mot att

ge sig in på denna bana.

Utredningsmannen framhåller, att ett överförande av B-avdelningens befattningshavare

på ordinarie stat icke ovillkorligen behöver innebära, att eu

ny självständig vattendomstol inrättas. Skäl kunna enligt utredningsmannens

mening anföras för att formellt bibehålla Norrbygdens vattendomstols

nuvarande område såsom en domkrets. Skälen för att inrätta en ny självständig

domstol med eget domsområde anses emellertid väga betydligt tyngre.

Främst åberopas härvid möjligheten att för denna domstol välja den för

dess verksamhet lämpligaste förläggningsorten. På grund härav föreslås, att

B-avdelningen fr. o. m. den 1 juli 1949 ombildas till en självständig vattendomstol.

Domsområdet för den nya domstolen skall enligt förslaget omfatta Ångermanälvens

och söder därom belägna nederbördsområden intill norra gransen

för Ljusnans nederbördsområde. I detta hänseende fastslår utredningsmannen,

att Ångermanälvens, Indalsälvens och Ljungans nederbördsområden

böra ingå i domsområdet. I fråga om Ångermanälven och Ljungan är

detta tämligen givet redan med hänsyn därtill, att domstolens verksamhet

skall utgöra en direkt fortsättning av arbetet vid B-avdelningen, vilken har

praktiskt taget alla nu anhängiga mål — däribland åtskilliga mycket stora

_ rörande de båda nämnda älvarna under behandling. Det kan icke heller

råda någon tvekan om att Indalsälven, som ligger mellan Ångermanälven och

Ljungan, i princip bör lyda under samma vattendomstol som dessa båda

älvar. Ifrågavarande tre vattensystem utgöra ur flera synpunkter — med

hänsyn till geografisk närhet, topografiska förhållanden, kommunikationer,

näringsliv in. m. — en naturlig enhet, som obetingat bör sammanhållas inom

en och samma vattendomstols jurisdiktionsområde.

Utredningsmannen behandlar närmare spörsmålet, huruvida man bör inskränka

sig till att uppdela Norrbygdens vattendomstols nuvarande domsområde

på två domstolar eller huruvida en omreglering bör ske, som berör

även andra vattendomstolars domsområden, men stannar med hänsyn till

de nuvarande arbetsförhållandena inom vattendomstolarna vid en lösning

tills vidare enligt förstnämnda alternativ. I norr skulle gränsen för den nya

domstolens område sammanfalla med norra gränsen för Ångermanälvens

nederbördsområde, vilken gräns skulle ansluta sig till den faktiskt genomförda

uppdelningen av Norrbygdens vattendomstols område mellan huvudavdelningen

och B-avdelningen.

Såsom benämning på den nya vattendomstolen föreslår utredningsman
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. \laj:ts proposition nr 139.

nen Mellanbygdens vattendomstol. Kansliet föreslås förlagt till Östersund,

Vllken stad särskilt ur kommunikationssynpunkt anses böra tillerkännas

företräde framför Umeå och Sundsvall, vilka orter enligt utredningsmannens

mening praktiskt taget äro de enda som eljest kunna komma i fråga.

Utsikter förefinnas att bereda den nya domstolen lokaler i Östersund från

och med den 1 juli 1950. Denna tidpunkt anses också vara lämplig för domstolens

överflyttning från Umeå till Östersund. Med hänsyn till risken för att

lokalfrågans lösning på ett eller annat sätt kan fördröjas finner utredningsmannen

det dock försiktigast att låta det få ankomma på Kungl. Maj:t att

fi amdeles fastställa tiden för överflyttningen.

I ett särskilt avsnitt i promemorian behandlas övergångsf rågo r

beträffande mål från Indalsälvens nederbördsområde.

Vissa praktiskt svårlösta frågor uppkomma nämligen till följd därav,

att åtskilliga stora kraftverks- och regleringsmål från Indalsälvens nederbördsområde,

vilkas fortsatta behandling kommer att taga flera år i anspråk,

1. n. handläggas vid huvudavdelningen. Utredningsmannen anför härom:

Å ena sidan ar det önskvärt, att den nya domstolen redan från början i

sa stor utsträckning som möjligt får svara för vattenrättsskipningen inom

den centrala del av dess arbetsfält, som Indalsälvens vattensystem utgör. Ä

andra sidan ar det uppenbart, att ett ombyte av domare eller ingenjörer eller

badadera i mål, som redan varit föremål för handläggning vid vattendomstolen,

alltid medför ett visst dubbelarbete, som helst bör''undvikas Protokollen

från undersökningar och syner innehålla f. ö. ingalunda någon fullständig

redovisning av vad som därvid iakttagits och inhämtats av betvdelse

för malens avgörande. Beträffande åtskilliga mål är det därför praktiskt

r^dvändigt, att åtminstone flertalet av de ledamöter, som närvarit vid

hittills hallna undersökningar och syner, även i fortsättningen få deltaga i

malens behandling. En omedelbar överflyttning till den nya domstolen av

samtliga mål från Indalsälven skulle betyda, att flera års arbete av den nuvaiande

vattenrättsdomaren bleve till ringa eller ingen nytta. Detsamma gäller

åtminstone den agrikulturtekniske vattenrättsingenjören.

I promemorian angivas vissa grupper av nu anhängiga mål från Indalsälvens

nederbördsområde, vilka enligt utredningsmannens mening även efter

inrättandet av den nya domstolen tills vidare böra handläggas av domare

och ingenjörer vid Norrbygdens vattendomstol. Dit höra framför allt mål om

regleringar inom Kallsjögrenens sjösystem samt mål om företag och åtgärder

i huvudälven mellan Storsjön och havet. Den senare gruppen omfattar

bl. a. målet angående Bergeforsens kraftverk. Utredningsmannen delar icke

vattenöverdomstolens mening, att detta mål lämpligen skulle kunna hand1

aggas av en till den blivande nya domstolen knuten extra vattenrättsdomare.

Såsom avgörande skäl mot en sådan anordning framhålles behovet av alt

effektivt kunna samordna handläggningen av Bergeforsmålet med handläggningen

av andra mål rörande nedre Indalsälven, vilka icke kunna överlämnas

till den nya domstolen.

Bland redan anhängiga större mål, vilkas handläggning enligt förslaget

skall övertagas av den nya domstolen, må nämnas ett flertal mål angående

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 139. 9

regleringar inom de till Indalsälvens biflöden Långan och Hårkan hörande

sjösystemen.

Med hänsyn till det samband, som ofta föreligger mellan äldre och nyare

mål rörande samma vattendrag, förutser utredningsmannen, att det i viss

utsträckning kommer att bliva nödvändigt att låta även sådana mål från

Indalsälvens nederbördsområde, som inkomma efter den nya domstolens

inrättande, handläggas av domare och ingenjörer vid Norrbygdens vattendomstol.

Förslaget avser icke, alt de mål från Indalsälvens nederbördsområde,

som fortfarande skola handläggas av befattningshavare vid Norrbygdens

vattendomstol, nödvändigtvis skola vara bundna vid denna till dess de blivit

fullständigt avgjorda. Avvecklingen av åtskilliga bland de ifrågavarande

reglerings- och kraftverksmålen måste av skäl, som närmare utvecklas i

promemorian, bliva ett arbete på mycket lång sikt. Utredningsmannen förutsätter

emellertid, att de mera akuta frågorna skola bliva slutdömda inom

en någorlunda överskådlig tid — förslagsvis omkring 5 år — och att

målen därefter i så att säga sanerat skick skola överlämnas till den domstol

dit de rätteligen höra. Han understryker vikten av att det fortsatta

arbetet med målen planlägges så, att tidpunkten härför icke undanskjutes

längre än nödvändigt.

Den formella behörigheten för befattningshavare vid Norrbygdens vattendomstol

att efter B-avdelningens utbrytning handlägga mål från Indalsälvens

nederbördsområde skall enligt förslaget ordnas så, att vattenöverdomstolen

får bemyndigande att beträffande vissa mål eller mål från vissa delar

av området förordna, att de tills vidare skola handläggas vid Norrbygdens

vattendomstol.

I ett sista avsnitt av promemorian behandlas frågor om personalbehov

och rekrytering. Inledningsvis framhålles, att B-avdelningens

utbrytning till en självständig vattendomstol innebär, att den extra vattenrättsdomartjänsten

och de båda till avdelningen knutna extra ingenjörstjänsterna

ombildas till ordinarie tjänster, att befattningen såsom extra

vattenrättssekreterare ersättes med en befattning såsom vattenrättssekreterare

samt att en ny amanuensbefattning inrättas. I övrigt behandlas frågan

om personalbehovet såväl vid den nya Mellanbygdens vattendomstol som

vid den efter delningen kvarstående Norrbygdens vattendomstol särskilt

för olika kategorier av befattningshavare.

Vad angår domare föreslås, att vid Norrbygdens vattendomstol —

utöver den biträdande vattenrättsdomare som redan finnes — placeras eu

extra eller biträdande domare med uppgift att handlägga Bergeforsmålet

och vissa andra större mål rörande Indalsälven. Han skall sålunda över

huvud biträda med avvecklingen av domstolens engagemang i denna älv.

Det anses troligt, att hans arbetskraft därigenom kommer att helt tagas

i anspråk åtminstone under några år framåt. Innehavaren av den vid huvudavdelningen

nu inrättade biträdande domarbefattningen kommer enligt

utredningsmannen alt efter B-avdelningens utbrytning erhålla full syssel
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungi. Maj:ts proposition nr 139.

sättning inom det norra domsområdet, och behovet av befattningen kommer

för avsevärd tid framåt att vara permanent. Om den domare som förordnas

att handlägga Bergeforsmålet mot förmodan icke skulle få full

sysselsättning med detta och andra mal från Indalsälven, skulle den möjlighet

att på honom avlasta mål från det norra domsområdet, som därigenom

skulle yppa sig, vara mycket välkommen. Vid Mellanbygdens vattendomstol

kommer enligt utredningsmannen för de närmaste åren ett permanent

behov av en extra eller biträdande domare att föreligga, även om

mål från Indalsälvens nederbördsområde till en början överföras till domstolen

endast i den föreslagna begränsade omfattningen och även om möjligheten

att överlämna mindre och medelstora mål till vattenrättssekreteraren

utnyttjas så långt det lämpligen kan ske.

Beträffande ingenjörerna förutsättes, att de nuvarande agrikulturtekniska

ingenjörerna på huvudavdelningen även efter inrättandet av

Mellanbygdens vattendomstol skola deltaga i behandlingen av vissa större

regleringsmål från Indalsälvens nederbördsområde, vilka i övrigt skola

handläggas av befattningshavare vid den nya domstolen. Någon ytterligare

förstärkning av ingenjör skrafterna vid denna domstol anses åtminstone

till en början icke behövlig. Däremot finner utredningsmannen uppenbart,

att det arbetsprogram för den efter delningen kvarstående Norrbygdens

vattendomstol, som förslaget om två icke-ordinarie vattenrättsdomare vid

sidan av den ordinarie förutsätter, icke kan genomföras utan förstärkning

av ingenjör spersonalen därstädes, detta så mycket mindre som de båda

agrikulturtekniska ingenjörerna även skola deltaga i den fortsatta behandlingen

av vissa mål vid den nya domstolen. Utredningsmannen föreslår

därför, att ytterligare en ingenjör stjänst inrättas vid Norrbygdens vattendomstol,

avsedd för en agrikulturteknisk ingenjör. Denne bör helst börja

sin verksamhet samtidigt med den nye domaren, men ett anstånd till den

1 januari 1950 kan möjligen tänkas. Av rekryteringsskäl bör den nya befattningen

redan från början uppföras på ordinarie stat.

Vad sekreterarna angår finner utredningsmannen uppenbart, att

den biträdande sekreterarbefattningen på B-avdelningen tills vidare bör bibehållas

även efter det avdelningen ombildats till en självständig domstol.

Någon ytterligare förstärkning av sekreterarkrafterna vid den nya domstolen

ifrågasättes icke. Däremot anses en temporär förstärkning av sekreterarkrafterna

vid den efter delningen kvarstående Norrbygdens vattendomstol

erforderlig. Utredningsmannen föreslår sålunda att medel anvisas

för anställande under sex månader av nästa budgetår av ytterligare en

biträdande vattenrättssekreterare, vilken bör tjänstgöra företrädesvis hos

den särskilde vattenrättsdomaren för Bergeforsmålet in. m.

I fråga om icke-rättsbildad kanslipersonal inskränker

sig utredningsmannen till att hänvisa till vad vattenöverdomstolen föreslagit

i sina petita för budgetåret 1949/50, eller att de hithörande befattningar

som för närvarande äro knutna till B-avdelningen vid Norrbygdens vattendomstol,

nämligen ett extra ordinarie kanslibiträde, ett extra ordinarie

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

kontorsbiträde och ett biträde i reglerad befordringsgång för skriv- och

kontorsgöromål, överföras till Mellanbygdens vattendomstol, med den ändringen

att kanslibiträdet och kontorsbiträdet upptagas på ordinarie stat,

samt att vid Norrbygdens vattendomstol anställas ytterligare två biträden

i reglerad befordringsgång (jfr II ht 1949 s. 44 f.).

Yttranden.

Yttranden över utredningsmannens förslag ha efter remiss avgivits av vattenöverdomstolen,

vattenrättsdomaren vid Norrbygdens vattendomstol,

extra vattenrättsdomaren vid samma domstol Nils Viklund, biträdande vattenrättsdomaren

vid samma domstol Sven Aminoff, vattenrättsdomaren vid

Österbygdens vattendomstol, statskontoret, vattenfallsstyrelsen, länsstyrelserna

i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, svenska vattenkraftföreningen,

Bergeforsens kraftaktiebolag, Indalsälvens regleringsförening

u. p. a., Indals älvs flottningsförening och riksförbundet Landsbygdens

folk. Yttrandena från Norrbygdens vattendomstol ha avgivits efter hörande

av vederbörande vattenrättsingenjörer.

Ingen erinran har framställts mot förslaget att från och med den 1 juli

1949 ombilda B-avdelningen vid Norrbygdens vattendomstol till en självständig

domstol, benämnd Mellanbygdens vattendomstol och med ett domsområde,

omfattande Ångermanälvens och söder därom belägna nederbördsområden

intill norra gränsen för Ljusnans nederbördsområde. I flera yttranden

framhålles det angelägna i att en sådan uppdelning av Norrbygdens

vattendomstol kommer till stånd.

Även förslaget om Östersund såsom kansliort för den nya domstolen

har i stort sett vunnit anslutning bland hörda myndigheter och sammanslutningar.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har dock ansett, att frågan huruvida

icke Sollefteå i detta hänseende borde tillerkännas företräde framför

Östersund om möjligt bör göras till föremål för närmare utredning.

Utredningsmannens förslag till ordnande av övergångsför hållandena

beträffande Indalsälvens nederbördsområde

har icke föranlett några egentliga anmärkningar i sak. Vattenrättsdomaren

vid Norrbyydens vattendomstol framhåller, att någon i allo fullgod lösning

av hithörande frågor knappast kan åstadkommas, men finner förslaget vara

uPPgj°rt efter en mycket omsorgsfull och väl genomförd avvägning av de

olika hänsyn, som måste tagas för att ett överförande av Indalsälven från

det ena domsområdet till det andra skall i möjligaste mån kunna genomföras

utan sådana uppoffringar av vunna arbetsresultat m. in. som icke äro

tillrådliga. Extra vattenrättsdomaren Vildand har gjort ett liknande uttalande.

Han ställer sig dock tveksam till tanken att även nytillkommande

mål i viss utsträckning skola handläggas av Umeådomstolen.

Beträffande det sätt, på vilket målens fördelning mellan domstolarna for
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

mellt skall ordnas, lia vissa erinringar framställts mot utredningsmannens

förslag.

Vattenrättsdomaren vid Norrbygdens vattendomstol framhåller att det för

domstolen i Östersund i många fall skulle bli svårt att avgöra i vad mån

nya mål ha sådant samband med äldre mål, att de böra handläggas av

Umeådomstolen. Tills vidare bör därför gälla att alla mål i Indalsälven,

eventuellt med vissa angivna undantag, skola handläggas vid Norrbygdens

vattendomstol i den mån icke vattenöverdomstolen efter framställning från

vattenrättsdomaren i Norrbygdens vattendomstol beslutar om målens överföring.

Vattenöverdomstolen anser av stadgandet ill kap. 10 § första stycket vattenlagen

följa, att alla vattenmål med den i lagrummet angivna anknytningen

till den nya domstolens område, vilka ej avgjorts av Norrbygdens

vattendomstol vid tiden för delningen, därefter skola handläggas vid den

nya domstolen. Det ifrågasättes, huruvida vattenöverdomstolen lagligen kan

i administrativ ordning bemyndigas att beträffande mål från Indalsälvens

nederbördsområde förordna, att vissa mål eller mål från vissa delar av nederbördsområdet

tills vidare skola handläggas vid Norrbygdens vattendomstol.

I varje fall anser vattenöverdomstolen övergångsfrågorna lämpligast

böra lösas genom att vattenöverdomstolen, då omständigheterna därtill föranleda,

med stöd av 11 kap. 6 § vattenlagen meddelar förordnande för befattningshavare

vid Norrbygdens vattendomstol eller annan därtill skickad

person att såsom särskild vattenrättsdomare respektive särskild vattenrättsingenjör

vid Mellanbygdens vattendomstol handlägga det mål från Indalsälvens

nederbördsområde, varom i varje särskilt fall kan vara fråga.

En ledamot av vattenöverdomstolen — kammarrådet T. Wohlin — har

förklarat sig icke dela majoritetens mening att Kungl. Maj :t skulle vara

lagligen förhindrad att i administrativ väg, i sammanhang med beslut om

delning av Norrbygdens vattendomstols domsområde, meddela alla de särskilda

bestämmelser av övergångsnatur, som därvid kunna prövas vara nödiga

eller eljest lämpliga. Han anser däremot i någon mån ovisst, huruvida

Kungl. Maj :t äger delegera — såsom i nu aktualiserade fall till vattenöverdomstolen

— sin här berörda prövningsrätt på någon punkt. Den fulla

garantien för anordningens legalitet kan emellertid enligt denna ledamots

mening lätt nog ernås, nämligen på det sättet att Kungl. Maj :t — då ju

ärendet ändock skall underställas riksdagen — i samband därmed utverkar

sig ett särskilt godkännande från riksdagens sida av anordningen i

fråga.

Utredningsmannens uppskattning av personalbehovet efter Bavdelningens

ombildning till en självständig domstol har i allmänhet icke

föranlett några erinringar. Extra vattenrättsdomaren Viklund vitsordar, att

den nya domstolen till en början torde kunna nöjaktigt fullgöra sina arbetsuppgifter

utan annan förstärkning av ingenjör skr af ter na än den som

ligger däri, att de nuvarande agrikulturtekniska ingenjörerna å huvudavdelningen

deltaga i behandlingen av vissa större regleringsmål, men tilläg
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 139.

ger att en ytterligare förstärkning på den agrikulturtekniska sidan torde

kliva ofrånkomlig om några år. Biträdande vattenrättsdomaren Aminoff

understryker angelägenheten av att ingenjör skrafter tillföras Norrbygdens

vattendomstol i den utsträckning, utredningsmannen angivit. Svenska vattenkraftföreningen

anser, att den föreslagna utökningen av arbetskrafterua

vid Norrbygdens vattendomstol utgör ett minimum. Indalsälvens regleringsförening

uttalar sig i samma riktning beträffande förslaget över huvud.

Vattenrattsdomaren vid Norrbygdens vattendomstol anser "någon skillnad

i lonehanseende icke kunna göras mellan den extra domaren i Bergeforsmalet

och innehavaren av den biträdande domarbefattning, som redan nu

tinnes vid Norrbygdens vattendomstol och som skall bibehållas efter del
-nr;

Pter alIt att döma kommer den senare, åtminstone såvitt avser

bkelleftealvens och Umeälvens vattensystem, att intaga en ställning som i

huvudsak är densamma som den extra vattenrättsdomarens å den nuvarande

B-avdelningen. Vidare bör icke blott den föreslagna nya ingenjörsbefattningen

utan även den extra agrikulturtekniska ingenjörsbefattning,

som redan finnes vid huvudavdelningen, göras ordinarie.

Aven biträdande vattenrättsdomaren Aminoff understryker angelägenheten

av att den befintliga extra agrikulturtekniska ingenjör sbefattningen göres

ordinarie. For att möjliggöra en lämplig rekrytering av den extra befattningen

sasom vattenbyggnadsteknisk ingenjör, vilken befattning är vakant,

föreslår han motsvarande ombildning av denna.

Statskontoret anser att — i anslutning till de principer, som hittills tilllampats

vid organisationen av vattendomstolarna — den för handläggande

av bl. a. Bergeforsmålet avsedde domaren bör erhålla ställning såsom biträdande

vattenrättsdomare.

Vattenöverdomstolen anser — i enlighet med den ståndpunkt vattenoverdomstolen

intagit till övergångsfrågorna beträffande Indalsälvens nederbördsområde

— att den domarbefattning, vars innehavare skall få till

huvudsaklig uppgift att handlägga Bergeforsmålet, bör hänföras till Mellanbygdens

vattendomstol. Om det visar sig lämpligt ur arbetssynpunkt

synes intet hinder föreligga mot att befattningens innehavare även efter

den nya domstolens flyttning till Östersund får kvarbliva i Umeå. Den

ytterligare biträdande vattenrättssekreterare, som föreslås skola förordnas

för sex månader av nästa budgetår för tjänstgöring företrädesvis hos den

särskilda domaren för Bergeforsmålet in. in., bör tydligen tillsättas vid samma

domstol som denne domare, eller alltså vid Mellanbygdens vattendomstol.

Vattenoverdomstolen framhåller slutligen, att det utan vidtagande av avsevärda

löneförbättringar knappast torde vara genomförbart att besätta de redan

vakanta och de till nyinrättande föreslagna jurist- och ingenjörsbefattningarna

vid vattendomstolarna med innehavare, som äga nödig kompetens.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

Departementschefen.

Det kan icke råda något tvivel om att vattenrättsskipningen inom Norrbygdens

vattendomstols nuvarande område under flera årtionden framåt

kommer att ge full sysselsättning åt två fullständigt organiserade vattendomstolar.

Vid sådant förhållande vill jag förorda att — såsom utredningsmannen

föreslagit och remissmyndigheterna genomgående tillstyrkt — den

år 1945 inrättade B-avdelningen vid Norrbygdens vattendomstol utbrytes

till en självständig domstol, benämnd Mellanbygdens vattendomstol och

med ett domsområde omfattande Ångermanälvens och söder därom belägna

nederbördsområden intill norra gränsen för Ljusnans nederbördsområde.

Jag ansluter mig också till förslaget, att den nya domstolen skall förläggas

till Östersund, vilken stad måste anses lämpligare än de övriga orter —

Umeå, Sundsvall och Sollefteå — som i detta sammanhang diskuterats.

Överflyttningen av Indalsälvens nederbördsområde till den nya domstolen

erbjuder svårlösta problem. Av praktiska skäl är det angeläget, att åtskilliga

stora mål från detta nederbördsområde, vilka för närvarande handläggas

å huvudavdelningen vid Norrbygdens vattendomstol, även i fortsättningen

tills vidare behandlas av domare och ingenjörer, som äro knutna till

denna domstol. Sannolikt blir det också lämpligt att låta samma befattningshavare

taga hand om vissa nya mål, vilka ha samband med redan anhängiga

sådana. Jag delar vattenöverdoinstolens mening, att dessa problem

böra lösas genom att vattenöverdomstolen förordnar befattningshavare vid

Norrbygdens vattendomstol att såsom särskild vattenrättsdomare respektive

särskild vattenrättsingenjör vid Mellanbygdens vattendomstol handlägga de

mål varom fråga är. I mål, som sålunda handläggas av domare och ingenjörer

vid Norrbygdens vattendomstol eller av annan i Umeå bosatt befattningshavare,

skulle det dock medföra åtskilliga olägenheter och besvär att

låta alla handlingar passera Mellanbygdens vattendomstols kansli, sedan

detta flyttats till Östersund. I samband med att tidpunkten för kansliets

flyttning bestämmes måste detta spörsmål uppmärksammas. Möjligen kan

det lösas så, att Kungl. Maj :t förordnar — eller bemyndigar vattenöverdomstolen

att förordna — att Norrbygdens vattendomstols kansli beträffande

vissa mål eller grupper av mål från Indalsälvens nederbördsområde skall

fungera såsom kansli för Mellanbygdens vattendomstol.

I fråga om personalorganisationen vid de båda domstolarna kan jag i huvudsak

ansluta mig till utredningsmannens förslag. Dock böra, såsom vattenöverdomstolen

framhållit, de befattningshavare, som främst skola syssla

med målet angående Bergeforsens kraftverk, knytas till Mellanbygdens och

icke till Norrbygdens vattendomstol.

Jag föreslår sålunda, att vid Mellanbygdens vattendomstol — utöver den

fasta uppsättningen befattningshavare — under budgetåret 1949/50 skola

vara anställda en biträdande vattenrättsdomare och en biträdande vattenrättssekreterare

samt därutöver en särskild domare, som skall ha handlägg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 139. 15

ningen av Bergeforsmålet till huvuduppgift, och under sex månader ytterligare

en biträdande vattenrättssekreterare, som företrädesvis skall tjänstgöra

hos sistnämnda domare. De framställda önskemålen, att denne domare

skall erhalla en högre löneställning än biträdande vattenrättsdomare, anser

jag mig trots statskontorets betänkligheter — böra tillmötesgå. Bergeforsmålet

torde, enligt vad jag inhämtat, vara det största och mest svårbedömda

kraftverksmål, som någonsin förekommit i Norrland. Motsättningarna

mellan kraftintresset, å ena sidan, samt jordbruket, fisket och skogshanteringen,

å andra sidan, äro ovanligt tillspetsade, och de stora värden,

som stå på spel, göra domarsysslan utomordentligt ansvarsfull. Det är alltså

nödvändigt, att denna syssla anförtros åt en verkligt kvalificerad jurist

med stor erfarenhet på det vattenrättsliga området. Att tjänsten på grund

av rekryteringssvårigheter skulle bli stående obesatt får icke riskeras —

därigenom skulle utbyggnadsarbetet fördröjas och planerna för landets

kraftförsörjning allvarligt rubbas. Med hänsyn till att det här gäller en arbetsuppgift

av extraordinär art och av utomordentligt stor vikt föreslår jag

därför att ifrågavarande befattning förenas med samma förmåner som utgå

till den nuvarande extra vattenrättsdomaren vid Norrbygdens vattendomstol.

Innehavaren skulle i enlighet härmed beredas arvode motsvarande de

kontanta avlöningsförmånerna i Co 14. Tillräcklig anledning att — såsom

utredningsmannen synes vilja ifrågasätta — företaga motsvarande uppflyftning

av den andra icke-ordinarie domartjänsten vid vattendomstolen anser

jag icke föreligga. Denna bör således, såsom nyss angivits, utgöra en biträdande

domarbefattning.

\ id Norrbygdens vattendomstol böra samtliga de befattningar, som nu äro

knutna till domstolens huvudavdelning, bibehållas under nästa budgetår.

Därutöver bor, såsom utredningsmannen föreslagit, vid domstolen inrättas

en ny agrikulturteknisk ingenjörstjänst. Ehuru det möjligen är ovisst om

tjänsten kan besättas redan till den 1 juli 1949, synes det likväl vara önskvart

att sa sker, och medel för avlöning av tjänstens innehavare böra därlor

beraknas för hela budgetåret. Då behovet av ifrågavarande tjänst, liksom

av de båda redan inrättade extra ingenjörsbefattningarna, säkerligen

vommer att bestå under åtskilliga år framåt och då en fast anställningsform

torde vara av betydelse ur rekryteringssynpunkt, föreslår jag, att samtlga

tre tjänster göras till extra ordinarie. Att göra tjänsterna eller någon

av dem tdl ordinarie anser jag icke böra ifrågakomma. Ej heller har vad

vattenrattsdomaren anfört beträffande den biträdande vattenrättsdomarens

ställning övertygat mig om det befogade i alt jämställa den sistnämndes

arbetsuppgifter med dem, som komina att åvila domaren i Bergeforsmålet.

Vid anmalan till årets statsverksproposition av vattendomstolarnas anslagsbehov

framhöll jag, att frågan om löneställningen för de högre befattningshavarna

vid vattendomstolarna är beroende av pågående utredning rörande

lonegradsplaceringen för byråchefer in. fl. Med hänsyn härtill ansåg

jag mig icke då kunna upptaga framställda förslag om löneförbättring för

vare sig icke-ordinarie vattenrättsdomare, vattenrättssekreterare, extra vat
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 139.

tenrättssekreterare eller vattenrättsingenjörer. Med den modifikation, som

innefattas i förslaget om inrättande av en särskilt för Bergeforsmålet avsedd

extra domartjänst vid Mellanbygdens vattendomstol, måste jag i denna

fråga hänvisa till min sålunda intagna ståndpunkt.

Kostnaderna för den nu föreslagna förstärkningen av vattendomstolarnas

organisation kunna, såvitt angår vattendomstolarnas avlöningsanslag, beräknas

till 69 500 kronor. Härav avse 17 448 kronor 1 vattenrättsingenjör i Ce 33

vid Norrbygdens vattendomstol, medan återstoden kommer på den nya Mellanbygdens

vattendomstol enligt följande fördelning, nämligen 3 756 kronor

för ordinarie i stället för extra vattenrättsdomare (avlöningsförstärkning),

9 000 kronor för 1 biträdande vattenrättsdomare i Cg 33 under helt år i

stället för sex månader, 11 100 kronor för 1 vattenrättsamanuens samt 21 624

kronor för 1 extra vattenrättsdomare med arvode motsvarande lön enligt

Co 14 och 6 534 kronor för 1 biträdande vattenrättssekreterare i Cg 27 under

sex månader, de båda sistnämnda befattningshavarna avsedda för handläggning

av Bergeforsmålet m. m.

I årets statsverksproposition har föreslagits en höjning av vattendomstolarnas

avlöningsanslag med 55 000 kronor (jfr II ht s. 47 f.). Den sammanlagda

anslagsökningen skulle sålunda uppgå till (55 000 + 69 500) 124 500

kronor.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 335 000 (+ 65 500)

kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj: t, 30 000 (-j- 18 000) kronor,

avlöningar till icke-ordinarie personal 396 200 ( +

31100) kronor;

rörligt tillägg 83 300 (+ 9 900) kronor.

Anslaget uppföres alltså med (335 000 -f- 30 000 + 396 200 + 83 300)

844 500 (+ 124 500) kronor.

I personalförteckningen böra erforderliga ändringar vidtagas.

Den föreslagna omorganisationen bör vidare medföra en uppräkning av

vattendomstolarnas omkostnadsanslag, förslagsvis med 5 800 kronor utöver

det belopp, 119 200 kronor, som äskats för detta ändamål i årets statsverksproposition

(II ht s. 49.).

Rörande den nya domkretsindelningen för vattendomstolarna utfärdas

bestämmelser i administrativ ordning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte — med ändring av vad i innevarande

års statsverksproposition föreslagits beträffande anslagen till vattendomstolarna

— föreslå riksdagen att

a) godkänna följande personalförteckning för vattendomstolarna:
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 139.

17

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

5 vattenrättsdomare .......................... Co 14

10 vattenrättsingenjörer ........................ Ca 33

2 kontorister ................................ Ca 13

3 kanslibiträden .............................. Ca 11

5 kontorsbiträden ............................ Ca 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än Ce 2 4.

3 vattenrättsingenjörer ........................ Ce 33;

b) fastställa följande avlöningsstat för vattendomstolarna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... kronor 335 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 30 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 396 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 83 300

Summa kronor 844 500;

c) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret 1949/

50 anvisa ett förslagsanslag av 844 500 kronor,

d) till Vattendomstolarna: Omkostnader för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Åke Mossler.

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. ATr 139.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Muj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1949/50 till oförutsedda utgifter. a1 i texten
  2. SU 1949:123 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1949/50 till vattendomstolarna jämte i ämnet väckt motion. s. 3 i texten