Sök i Ratio Lex

Angående Svenska skifferoljeaktiebolagets framtida verksamhet

1949-03-18 · 40 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:143, Angående Svenska skifferoljeaktiebolagets framtida verksamhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

1

Nr 143.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående Svenska skifferoljeaktiebolagets

framtida verksamhet; given Stockholms

slott den 18 mars 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

ip--

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sven Andersson.

Sammanfattning.

I skrivelse den 20 december 1947 till Kungl. Maj :t anmälde styrelsen för

Svenska skifferoljeaktiebolaget att bolaget råkat i likviditetssvårigheter till

följd varav bolaget vore i omedelbart behov av kapitaltillskott.

Föredragande departementschefen anförde i prop. nr 69: 1948, att det inträdda

läget gjorde det nödvändigt att förutsättningslöst ompröva bolagets

ställning. Det erforderliga kapitaltillskottet för tiden t. o. in. den 30 juni

1949 angavs till 15 000 000 kronor, vilket belopp anvisades av riksdagen.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade dåvarande chefen

för handelsdepartementet fem utredningsmän för att utreda frågan om skifferoljeaktiebolagets

framtida verksamhet. Den 19 februari 1949 avlämnade

utredningsmännen sitt utlåtande.

Utredningen föreslår, att bolagets verksamhet icke nedlägges utan i stället

utbygges i huvudsaklig överensstämmelse med tidigare av riksdagen fattade

beslut. Förslaget innebär att vattenreningsanläggningen kompletteras

och utbygges, att anordningarna för skifferns brytning och beredning kompletteras,

alt de tre Bergh-ugnarna vid verket ombyggas för högre produk
1

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 143.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj.ts proposition nr 143.

tion enligt av skifferoljebolaget utarbetad metod, att ångkraftverket utvidgas

till erforderlig kapacitet, att gasolanläggningen fullbordas, att två ytterligare

svavelverk anskaffas samt att nya bostadshus med sammanlagt 80

lägenheter uppföras.

Kungl. Maj :t tillstyrker i huvudsak utredningens förslag såvitt detsamma

avser att medel anvisas för budgetåret 1949/50. Det erforderliga kapitaltillskottet

för genomförande av utredningens förslag i dess helhet beräknas

uppgå till sammanlagt 21 400 000 kronor, varav 15 050 000 såsom lån. Av

det sammanlagda beloppet föreslås att för budgetåret 1949/50 anvisas

3 750 000 kronor såsom anslag och 6 000 000 kronor såsom lån. Frågan om

anvisande av återstående medel torde framdeles få upptagas till prövning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

18 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Sträng,

Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans-, jordbruksoch

folkhushållningsdepartementen samt statsrådet Sköld anmäler tillförordnade

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga om

Svenska skifferoljebolagets framtida verksamhet och anför därvid följande.

Historik.

Svenska skifferoljeaktiebolaget bildades i januari 1941 med ett aktiekapital

av 15 000 000 kronor, varav staten tecknade 14 999 400 kronor. År 1942 ökades

aktiekapitalet med 11 000 000 kronor till 26 000 000 kronor. Ökningen

finansierades med ett statsanslag å motsvarande belopp. Bolaget bedrev ursprungligen

sin verksamhet endast vid Kvarntorp i Ekeby socken av Örebro

län. Jämlikt medgivande av 1943 års riksdag (r. skr. nr 49) överfördes emellertid

den 1 juli samma-år flottans skifferoljeverk vid Kinne-Kleva å Kinnekulle

till bolaget. I samband med övertagandet av Kinne-Klevaverkets tillgångar,

höjdes bolagets aktiekapital till 29 200 000 kronor. Enligt statsräkenskaperna

utgjorde tillgångsvärdet å statens aktier i bolaget efter överförandet

av Ivinne-Ivlevaverket 29 238 459 kronor 95 öre.

Jämlikt beslut av 1943 års riksdag (r. skr. nr 49) erhöll bolaget dessutom

för ytterligare utbyggnad av anläggningarna vid Kvarntorp och Kinne-Kleva

av staten ett lån av 25 600 000 kronor.

År 1944 beslöt riksdagen (r. skr. nr 392) att dels efterskänka ifrågavarande

lån dels ock för budgetåret 1944/45 anvisa till avskrivning av lånet ett anslag

av 25 600 000 kronor samt till avskrivning å statens aktier i skiffer oljebolaget

ett anslag av 29 238 400 kronor. Enligt beslut av Kungl. Maj :t den 30 juni

1944 avskrevs därefter i statsräkenskaperna lånet per den 1 juli samma år.

Statens innehav av aktier i bolaget upptogs därefter från sistnämnda dag till

100 kronor. I bolagets balansräkning per den 30 juni 1945 vidtogos mot det

efterskänkta lånet svarande avskrivningar å anläggningarna vid Kvarntorp

och Kinne-Kleva samt utjämning av den från föregående år balanserade förlusten.

Någon nedskrivning av aktiekapitalet ägde däremot icke i samband

härmed rum i bolagets räkenskaper.

1944 års riksdagsbeslut avsåg även ett godtagande av vissa principer for

prissättningen å bolagets produkter, så länge försvaret vore den väsentliga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

avnämaren av dessa. Dessa principer inneburo, att bolagets oljepris skulle

fastställas så, att det lämnade full täckning för de direkta driftskostnaderna

samt kostnaderna för anläggningarnas underhåll och vidmakthållande. Till

sistnämnda kostnader skulle även hänföras utgifter för större, mera sällan

förekommande ombyggnads- och reparationsarbeten, för vilka det vore lämpligt

att medel tidvis funnes reserverade. Priset skulle därjämte medgiva

utgifter för teknisk forskning och utveckling inom bolagets verksamhetsområde

men däremot icke några avskrivningar och räntor å anläggningskapitalet.

I skrivelse den 20 december 1944 till dåvarande statsrådet Rubbestad anhöll

styrelsen för skifferoljebolaget om direktiv rörande den fortsatta driften vid

bolagets anläggningar. Styrelsen anförde, att styrelsen vid handläggning av

inånga frågor av drifts-, underhålls- och investeringsnatur lör de båda skifferoljeverken

vid Kvarntorp och Kinne-Ivleva funnit, att det för fattandet

av riktiga avgöranden vore nödvändigt att taga hänsyn till huruvida driften

vid ettdera eller båda verken skulle uppehållas endast så länge försörj ningsläget

på oljemarknaden krävde detta eller om verksamheten borde planeras

och ledas så som lämpligen borde ske, därest produktionen skulle fortsätta

även efter kriget under en längre tid. För bedömande av denna fråga överlämnade

styrelsen jämte skrivelsen en promemoria, vari behandlades dels den

dittills bedrivna verksamheten och de resultat, som driften vid de utbyggda

anläggningarna väntades giva, sedan fullt fortfarighetstillstånd uppnåtts, dels

ock de förutsättningar, som funnes att genom rationaliserings- och koinpletteringsåtgärder

förbättra driftsresultatet. Enligt promemorian skulle, även om

driften vid Kinne-Klevaverket rationaliserades, densamma lämna ett betydande

underskott. Styrelsen föreslog därför, att driften vid Kinne-Klevaverket

skulle få nedläggas, så snart försörjningsläget i fråga om flytande bränsle

inom landet medgåve detta. I fråga om anläggningarna vid Kvarntorp funnes

emellertid enligt styrelsens uppfattning möjligheter att genom rationaliseringar

och anläggningar för tillvaratagande av biprodukter konnna fram

till ett ekonomiskt resultat, som skulle medgiva amortering och förräntning

på det nya kapital, som för nämnda ändamål investerats i företaget. Styrelsen

ansåge därför att förutsättningar förelåge för att skifferoljeverket i Kvarntorp

skulle kunna betraktas som ett normalt långtidsföretag. Styrelsens ställningstagande

till frågan om fortsatt drift eller driftsnedläggelse vid Kvarntorp

motiverades även av hänsyn till verkets betydelse som beredskapsreserv.

Man kunde icke med bestämdhet säga om järnkonstruktioner, rörledningar

och murverk vid driftsnedläggelse kunde omses, så att de efter ett antal år

åter kunde tagas i bruk utan att större ombyggnad behövde förekomma. Man

måste därför räkna med en kapitalförtäring som tillsammans med kostnaderna

för nödvändiga underhållsarbeten kunde uppskattas till 2 500 000- 3 500 000 kronor per år. Själva igångsättandet av verket vid en kris pa o jemarknaden

skulle taga ett ganska stort kapital i anspråk. For Kinne-Klevaverkets

del visade kalkylerna däremot, att det bleve billigare att lagga ned

verket än att upprätthålla driften enbart ur beredskapssynpunkt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 143.

Över skrivelsen och promemorian avgåvos infordrade utlåtanden av kommissionen

för ekonomisk efterkrigsplanering, överbefälhavaren, kommerskollegium

och 1944 års drivmedelsutredning,

Remissinstanserna tillstyrkte, att oljeutvinningen vid Kinne-Kleva skulle

nedläggas så snart importen bleve fri och försörjningsläget tilläte detta. Vidare

ansågs bolaget ha förebragt vägande skäl för att Kvarntorpsanläggningen

skulle betraktas såsom ett långtid sföretag, varvid alla ansträngningar

borde göras för att företaget skulle bli ekonomiskt bärkraftigt. Härföi talade

även beredskapssynpunkter, varvid avseende fästes vid de av styrelsen framlagda

siffrorna för kostnaderna för beredskapens upprätthållande vid total

driftsnedläggelse. Överbefälhavaren framhöll därjämte, att Kvarntorpsanläggningarnas

värde ur beredskapssynpunkt vore så stort, att starka skäl förelåge

för att, om så behövdes, lämna statligt stöd för upprätthållande a\

driften.

I skrivelse den 14 februari 1945 från dåvarande statsrådet Rubbestad underrättades

styrelsen för skifferoljebolaget om att regeringen delade styrelsens

uppfattning, att skifferoljeverket i Kvarntorp borde betraktas som ett

normalt långtidsföretag, medan däremot driften vid Kinne-Kleva borde nedläggas,

så snart för sörj ningsläget i fråga om flytande bränsle inom landet

medgåve detta. Rolaget borde alltså känna sig oförhindrat att vidtaga alla

de dispositioner, som överensstämde med denna regeringens ståndpunkt.

I en till chefen för handelsdepartementet ställd, den 18 februari 1946 dagtecknad

skrivelse framlade styrelsen därefter vissa förslag till rationalisering

av driften och utbyggnad av anläggningarna. I skrivelsen framhöll styrelsen

inledningsvis att den påbörjat vissa rationaliseringsarbeten vid Kvarntorpsverket

i syfte att åstadkomma ett förbättrat driftsresultat. Dessa arbeten

omfattade uppförande av en skifferkoksförbränningsanläggning och två

kalkugnar samt omläggning av skiffertransporten från bildrift till elektrisk

järnvägsdrift varjämte planerades ytterligare en kalkugn. Enligt styrelsens

beräkningar komrne den årliga driftsförlusten, när dessa anläggningar kommit

i full drift, att uppgå till cirka 1 600 000 kronor, vartill kom me årliga

värdeminskningar å tillhopa cirka 2 000 000 kronor. På längre sikt skulle sålunda

erfordras ett tillskott från statens sida av cirka 3 600 000 kronor om

året, därest anläggningarna skulle bibehållas i det skick, vari de befunno

sig efter genomförandet av nyssnämnda rationaliseringsplan. Styrelsen hade

emellertid även undersökt vilka åtgärder som kunde vidtagas för att

nedbringa eller helt eliminera den beräknade förlusten. Detta ansags kunna

ske genom omfattande nyinvesteringar, syftande till att möjliggöra ytterligare

rationalisering av produktionen samt ökad utvinning av biprodukter. Sålunda

föreslog styrelsen uppförande av en tredje kalkugn och en gasolanläggning

samt ombyggnad av tre ugnshus jämte därav betingad utvidgning

av ångkraftcentrnl m. m. De totala kostnaderna härför beräknades till sammanlagt

18 200 000 kronor. Sedan nyanläggningarna kommit i fullt bruk,

vilket ansågs kunna ske fr. o. in. verksamhetsåret 1951/52, beräknades bolaget

lämna ett årligt överskott med 2 700 000 kronor efter avdrag av av
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

skrivningar å såväl gamla som nya anläggningar samt ränta å nyanläggningskapitalet.

Enligt styrelsens förslag borde en första utbyggnad setapp

utföras till följande kostnader nämligen för tredje kalkugnen 200 000 kronor,

för gasolanläggningen 6 500 000 kronor samt för ombyggnad av ett

ugnshus 4 000 000 kronor eller tillhopa 10 700 000 kronor. Driften beräknades

kunna igångsättas vid den nya kalkugnen den 15 februari 1947 och

vid övriga anläggningar den 1 januari 1948. Utöver nämnda kapitalbehov

för planerade nyanläggningar erfordrades enligt styrelsens beräkningar för

täckning av driftsförluster under räkenskapsåret 1946/47 och 1947/48 samt

för ersättningsanskaffningar under övergångsperioden ytterligare nytt kapital

å tillhopa 5 300 000 kronor. Bolagets sammanlagda behov av nytt kapital

uppginge sålunda till 16 000 000 kronor. Det kapital å sammanlagt

7 500 000 kronor, som erfordrades för den andra etappen i utbyggnadsprogrammet

(ombyggnad av två ugnshus) ansåg styrelsen kunna täckas genom

driftsöverskott och tillfällig upplåning.

I anledning av framställningen föreslog Kungl. Maj :t i prop. nr 304: 1946

riksdagen att under kapitalbudgeten, fonden för statens aktier, anvisa ett

investeringsanslag av 16 000 000 kronor till nyteckning av aktier. Med godkännande

av utbyggnadsprogrammet anvisade riksdagen det begärda anslaget

(r. skr. nr 440).

I förutnämnda skrivelse den 18 februari 1946 framlades jämväl en plan

för bolagets finansiella rekonstruktion.

Enligt beslut av 1946 års riksdag (r. skr. nr 440) godkändes de av styrelsen

föreslagna åtgärderna till rekonstruktion av bolaget. Vid bokslutet per

den 30 juni 1946 skulle bolagets anläggningar nedskrivas med 16 313 000

kronor. Vidare skulle bolagets aktiekapital nedsättas till 4 000 000 kronor,

varjämte nytt aktiekapital skulle tillföras bolaget till ett belopp av 16 000 000

kronor. Bolagets aktiekapital utgjorde alltså efter 1946 års beslut 20 000 000

kronor.

Efter särskild proposition i ämnet (prop. nr 48: 1946) bemyndigade 1946

års riksdag (r. skr. nr 435) Kungl. Maj :t att medgiva skifferoljebolaget att

nedlägga driften vid skifferoljeverket vid Kinne-Kleva.

I skrivelser den 7 och 26 februari 1947 framlade styrelsen för skifferoljebolaget

sedermera en plan för distribution i egen regi av gasol samt utredning

om utbyggnad av kemisk-teknisk industri för tillverkning av högvärdiga

produkter med vissa i gasolen ingående s. k. omättade kolväten såsom

utgångsmaterial.

I fråga om finansieringen av de framlagda förslagen anförde styrelsen

att kapitalbehovet för gasoldistributionen beräknats till omkring 4 000 000

kronor i slutet av år 1952 samt att kostnaderna för utbyggnaden av den

kemisk-tekniska industrien, som föreslagits böra ske i tre etapper, uppskattades

för första etappen till 1 500 000 kronor och för andra utbyggnadsetappen

till 2 000 000—2 500 000 kronor. Beträffande den tredje utbyggnadsetappen,

som befunne sig på utredningsstadiet, ansåg sig styrelsen icke

kunna för det dåvarande framlägga ett definitivt förslag. Det sammanlagda

aktuella kapitalbehovet uppgick alltså till 8 000 000 kronor. Styrelsen före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

slog att kapitalanskaffningen skulle ske genom upplåning och att frågan

om aktiekapitalets ökning borde upptagas först då man mera definitivt

kunde överblicka i vilken utsträckning en dylik vore erforderlig. Vid ärendets

föredragning framhöll emellertid dåvarande departementschefen, att

en del av de föreslagna investeringarna måste anses ha anläggningskaraktär

och att denna del därför i princip torde böra tillskjutas i form av aktiekapital,

medan återstoden borde finansieras i första hand med egna medel

och i andra hand genom upptagande av lån. Bolaget borde sålunda äga rätt

att i den mån egna medel icke stode till förfogande upptaga lån mot pantförskrivning

av inteckningar i bolagets egendom för genomförande av det

av styrelsen föreslagna programmet. Frågan om en konsolidering av låneskulden

kunde lämpligen anstå till dess att bolagets vid 1946 års riksdag

beslutade rationaliseringsprogram genomförts och erfarenhet vunnits rörande

gasoldistributionen. I enlighet med vad sålunda anförts föreslog

Kungl. Maj :t i prop. nr 219: 1947 riksdagen att under kapitalbudgeten, fonden

för statens aktier, till tecknande av ytterligare aktier i skifferoljebolaget

anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

Riksdagen, som anslöt sig till vad föredragande departementschefen föreslagit

beträffande sättet för bestridande av de ifrågasatta investeringarna,

anvisade det begärda anslaget å 3 000 000 kronor till ytterligare aktieteckning

(r. skr. nr 381). Av nämnda belopp ha hittills 1 500 000 kronor tagits

i anspråk för aktieteckning. Bolagets aktiekapital utgör alltså för närvarande

21 500 000 kronor.

Med skrivelse den 20 december 1947 överlämnade styrelsen för skifferoljebolaget

en den 18 i samma månad dagtecknad promemoria, vari bland

annat anmäldes, att bolaget råkat i likviditetssvårigheter till följd varav

bolaget vore i omedelbart behov av kapitaltillskott. Till promemorian var

fogad vissa bilagor, däribland styrelsens förvaltningsberättelse för räkenskapsåret

1946/47.

Av förvaltningsberättelsen framgick bland annat, att på grund av rådande

materialbrist och knapphet på arbetskraft med därav föranledda förseningar

av leveranstider färdigställandet av vissa anläggningar blivit fördröjt

utöver vad som ursprungligen beräknats. Höjningen av den allmänna prisnivån

hade därjämte i förhållande till vad som beräknats medfört vissa icke

obetydliga merkostnader för nämnda anläggningar.

Tidigare hade styrelsen beräknat, att driftunderskottet för räkenskapsåret

1946/47 skulle stanna vid 2 300 000 kronor. I verkligheten hade driftunderskottet

för samma år uppgått till i runt tal 6 700 000 kronor. I detta

belopp inginge dock vissa utgifter för tillredningsarbetet i skilferbrottet

m. in., som egentligen borde fördelas på flera räkenskapsår. Frånräknades

dessa utgifter, erhölles som driftsförlust under året i runt tal 4 800 000 kronor.

Styrelsen förklarade i förvaltningsberättelsen, att ökningen av den beräknade

förlusten förorsakats av förseningar av förenämnda anläggningar,

av minskad tillgång på elektrisk kraft och höjning av priset på inköpt elektrisk

kraft, av höjda kollektivavtalsbundna löner samt av den stränga vinter
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Knngl. Maj:ts proposition nr 143.

kylan med därav föranledda driftsavbrott och igångkörningssvårigheter vid

nyanläggningar.

Av styrelsens promemoria jämte därtill fogade bilagor framgick, att de

oförutsett höga driftskostnaderna i förening med kostnadsstegringar å vissa

nyanläggningar ställt större anspråk på bolagets likvida tillgångar än som

ursprungligen beräknats. De medel, som av 1946 års riksdag beviljats för

täckande av driftsförluster och kostnader för ersättningsanskaffningar under

räkenskapsåren 1946/47 och 1947/48, hade redan förbrukats.

I denna situation hade styrelsen funnit påkallat att underställa statsmakterna

frågan om fortsatt finansiering av bolagets verksamhet.

I samband därmed inkom bolaget med en sammanställning utvisande det

medelsbehov som vore erforderligt för tiden intill den 1 januari respektive

den 1 juli 1949, därest pågående utbyggnadsarbeten nu skulle avbrytas. Medelsbehovet

vari inräknats likvider för redan gjorda beställningar, vore enligt

sammanställningen följande.

Återstående anläggningskostnader.................... kronor 1 932 000

Täckande av driftsförluster och ersättningsanskaffningar » 3 976 000

Driftsförlust 7, 1947—“/c 1948 ...................... » 3 500 000

Driftsförlust V, 1948—”/i* 1948 ...................... » 1 600 000

Markförvärv, bostadssubventioner, ränta och oförutsett. . » 2 000 000

Summa kronor 13 008 000

Driftsförlust 7i 1949—”/e 1949 ...................... kronor 1 600 000

Markförvärv, bostadssubventioner, ränta och oförutsett

Vi 1949—Ve 1949 ................................ » 300 000

Summa kronor 14 908 000.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj :t den 6 februari 1948 (prop.

nr 69) anförde dåvarande departementschefen, att det sålunda inträdda

läget gjorde det nödvändigt att förutsättningslöst ompröva bolagets ställning.

Denna prövning borde i första hand verkställas av särskilt tillkallade utredningsmän.

1 avbidan på utredningens resultat borde verkets fortsatta utbyggnad

enligt 1946 års riksdagsbeslut tills vidare anstå. Driften vid bolagets

anläggningar borde dock fortsätta och erforderliga medel härför ställas till

förfogande. Dessutom borde medel avses för betalning av redan gjorda beställningar.

Med hänsyn till bolagets likviditetssvårigheter föreslog departementschefen,

att frågan om medelstillskott till bolaget skulle omedelbart upptagas

till behandling och sålunda utan att avvakta det resultat, vartill utredningen

kunde komma. Då det icke med säkerhet kunde bedömas vid vilken tidpunkt

slutligt förslag i ämnet kunde föreläggas riksdagen, borde medelstillskottet

avse tiden till och med den 30 juni 1949. På grundval av bolagets förut anförda

sammanställning beräknades medelsbehovet för nämnda tid till

15 000 000 kronor.

Enligt skrivelse nr 154: 1948 anvisade riksdagen till täckande av ifrågavarande

kostnader för skifferoljebolagets verksamhet det äskade anslaget å

15 000 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 143.

9

Kvarntorpsutredningen 1948.

Med stöd av Kungl. Maj :ts den 6 februari 1948 givna bemyndigande tillkallade

dåvarande departementschefen den 17 mars samma år f. d. generaldirektören

G. Malm, ledamöterna av riksdagens I kammare R. Lundq^ ist

och B. E. F. Petrén samt ledamöterna av riksdagens II kammare G. Hedlund

och K. S. V. Ward att utreda frågan om Svenska skifferoljeaktiebolagets

framtida verksamhet. Åt Malm uppdrogs att såsom ordförande leda utredningsarbetet.

Med vederbörligt medgivande ha utredningsmännen anlitat

disponenten hos Bolidens gruvaktiebolag Bertil Norén vid utredning angående

skifferbrytning och skiffertransport in. in. samt Mellersta och norra

Sveriges ångpanneförening vid utredning angående driftförhållandena vid

bolagets oljedestillationsanläggningar och därtill anslutna biproduktverk

in. in.

I ett med skrivelse den 19 februari 1949 överlämnat utlåtande angaende

Svenska skifferoljeaktiebolagets framtida verksamhet ha nu utredningsmännen,

som antagit benämningen Kvarntorpsutredningen 1948, efter slutfört

uppdrag lämnat en redogörelse för resultaten av sitt arbete. Ett av

ångpanneföreningen utarbetat, den 17 februari 1949 dagtecknat utlåtande

har såsom bilaga fogats till det av utredningen avgivna utlåtandet.

Utredningsmännens utlåtande inledes med en historik, vari bl. a. redogöres

för skifferoljebolagets verksamhet till och med räkenskapsåret 1946/47.

Efter att ha berört de härefter uppkommande likviditetssvårigheterna för

bolaget samt de i anledning därav vidtagna åtgärderna, övergår utredningen

till att redogöra för resultatet av bolagets verksamhet efter utgången av

nyssnämnda räkenskapsår. I fråga härom anföres följande.

Såvitt kan bedömas av hittills tillgängliga uppgifter kommer utfallet av

skifferoljebolagets verksamhet under räkenskapsåret 1947/48 och 1948/49

att motsvara senast framlagda beräkningar. För det förstnämnda räkenskapsåret

föreligger ett fullständigt bokslut, medan för del sistnämnda räkenskapsåret

skifferoljebolaget verkställt en beräkning av den väntade

driftsförlusten på grundval av driftsresultatet andra halvåret 1948 och utsikterna

för det första halvåret 1949.

Av de inhämtade uppgifterna framgår, att driftsförlusten för räkenskapsåret

1947/48 uppgick till i runt tal 3 500 000 kronor. För räkenskapsåret

1948/49 beräknas driftsförlusten komina att uppgå till ca 3 200 000 kronor.

Nämnda, verkliga respektive beräknade belopp motsvara vad 1948 års riksdag

anvisat för täckning av driftsförluster under ifrågavarande år.

Vid bedömningen av dessa driftsförluster är att märka, att bolaget i

driftskostnaderna medtagit kostnaderna för vissa jämförelsevis omfattande

reparations- och kompletteringsarbeten, bl. a. av ugnsanläggningen. Dessa

arbeten ha ansetts nödvändiga för att produktionen fortsättningsvis skall

kunna upprätthållas. Sedan arbetena fullföljts torde man för framtiden

endast behöva räkna med kostnaderna för normalt underhåll av anläggningen.

Av denna orsak och på grund av redan genomförd rationalisering

främst i fråga om skifferbrytningen, kunna de årliga driftsförlusterna beräknas

sjunka, såsom framgår av utredningen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

Anläggningsverksamheten har under tiden efter 1948 års riksdagsbeslut

fortgått allenast i den begränsade omfattning, som fastställts genom nämnda

beslut. Anskaffning och montering av material för gasolanläggningen har

sålunda upphört, med undantag dock för vissa arbeten för den redan anskaffade

utrustningens lagring och vård. Då bolaget tidigare gjort de huvudsakliga

beställningarna för ombyggnad av Bergh-ugnshuset 1, ha arbetena

med denna ombyggnad fortsatt.

Det av 1948 års riksdag för återstående anläggningsarbeten anvisade beloppet

om 1 932 000 kronor beräknas bliva helt taget i anspråk för sitt ändamål.

Även det för markförvärv, räntor, bostadssubventioner och oförutsedda

kostnader avsedda anslaget väntas bli utnyttjat till större delen. Även

om detta icke blir fallet, torde det med hänsyn till bolagets likviditetsställning

vara önskvärt, att ifrågavarande medel i sin helhet tillföras bolaget. Om

detta sker, torde bolagets tillgångar i likvida medel vid utgången av räkenskapsåret

1948/49 vara tillräckligt för den fortsatta verksamheten enligt de

riktlinjer, som av utredningen i det följande angives.

Utredningens huvudlinjer. Utredningen har, enligt vad som framgår av

dess utlåtande, ägnat skifferoljebolagets verksamhet ett ingående studium

ur tekniska och ekonomiska synpunkter. Därvid har i främsta rummet beaktats

den utveckling av bolagets verksamhet, som skulle följa, om de av

bolaget framlagda, av 1946 års riksdag i princip godkända planerna komme

att förverkligas. Till utgångspunkt har utredningen tagit läget, sådant det

kan bedömas vara den 1 juli 1949. Detta läge, kallat etapp 1, skulle bli rådande

till dess att Bergh-ugn 1 ombyggts, vilket kunde antagas bli fallet den

1 juli 1950. Vid denna tidpunkt skulle etapp 2 inträda. Härunder skulle Berghugnarna

2 och 3 ombyggas. Enligt bolagets beräkningar skulle härför erfordras

en tid av drygt två år. Utredningen räknar emellertid att tre år

åtgå för ombyggnaden. Etapp 3, som sålunda skulle markeras av att alla

Bergh-ugnarna vore ombyggda, komme i enlighet härmed att inträda den

1 juli 1953. Vid etapperna 2 och 3 har utredningen räknat med två alternativ

för utbyggnaden, nämligen dels utan, dels med den gasolanläggning, vars

uppförande beslöts av 1946 års riksdag. Denna anläggning beräknas hinna

bli färdig den 1 juli 1950, då etapp 2 skulle börja.

Sammanfattningsvis skulle förloppet sålunda bli följande:

Etapp 1. ;/, 1949—■”/« 1950: Nuvarande anläggning.

Etapp 2. V, 1950—“/« 1953: Bergh-ugn 1 ombyggd.

A It. a. Utan stora gasolanläggningen.

Alt. b. Med » »

Etapp 3. Fr. o. in. den V, 1953: Samtliga Bergh-ugnar ombyggda.

Alt. a. Utan stora gasolanläggningen.

Alt. b. Med » »

I utlåtandet framläggas resultaten av verkställda beräkningar rörande

de kostnader, som vid olika etapper och alternativ skulle uppkomma, därest

skifferoljebolagets verksamhet komme att gestaltas på nyss angivet sätt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr H3.

11

A7id kostnadsberäkningen har beaktats vissa möjligheter till rationalisering

av driften vid Kvarntorp, främst i fråga om skiffer- och avfallsbehandlingen

enligt den av Norén verkställda utredningen. Mot de sammanlagda tillverkningskostnaderna

ställas uppskattade försäljningsinkomster vid respektive

etapper och alternativ. Härvid framkomma de beräknade driftsresultat, på

vilka utredningen grundar sitt ställningstagande till frågan om bolagets

fortsatta verksamhet. Vid delta ställningstagande beaktas dessutom betydelsen

ur beredskapssynpunkt av att driften vid skifferoljeverket i Kvarntorp

upprätthålles, ävensom de fördelar som i sådant fall skulle komma en framlida

urantillverkning inom landet till del.

Skiffertillgång. För att kunna bilda sig en uppfattning om huruvida man

för den fortsatta driften vid Kvarntorp skulle kunna räkna med betryggande

tillgång på lämplig råvara, har utredningen från Sveriges geologiska

undersökning inhämtat yttrande rörande beskaffenheten och omfattningen

av skifferfyndigheten vid Kvarntorp. Av yttrandet, som avgivits sedan

vissa borrningar verkställts å fyndigheten, bekräftas, enligt utredningen,

att det vid Kvarntorp finnes råvara av lämplig beskaffenhet och av sådan

myckenhet, att därpå kan grundas en långsiktig drift för oljeproduktion.

Utredningen anför beträffande skiffertillgången följande.

Enligt av Sveriges geologiska undersökning och skifferoljebolaget verkställda

beräkningar uppgår fyndighetens skifferinnehåll inom det nuvarande

koncessionsområdet till omkring 90 miljoner ton skiffer, åtkomlig

genom dagbrytning, samt omkring 170 miljoner ton skiffer under kalkstenstäcke.

Medräknas områdena utanför koncessionen tillkommer ca 190

miljoner ton skiffer, som kan brytas i dagen, och ungefär 540 miljoner ton

kalkstensövertäckt skiffer. Sammanlagt innehåller fyndigheten sålunda i

runt tal 1 000 miljoner ton oljeförande alunskiffer. Totala oljeinnehållet i

skifferfyndigheten kan beräknas till ca 50 miljoner ton. Enbart den genom

dagbrytning tillgängliga skiffern inom koncessionsområdet beräknas

räcka för drift i den omfattning, varom här är fråga, i ett 30-tal år. Totala

skiffertillgången inom nämnda område beräknas räcka för upprätthållande

av drift av samma storleksordning i omkring 100 år. Reserven

utanför koncessionsområdet torde vara tillräcklig för ytterligare ca 300

års drift.

I det av Sveriges geologiska undersökning avgivna yttrandet meddelas,

framhåller utredningen vidare, vissa synpunkter på den plan, som bör

följas för de närmaste årens skifferbrytning. Yttrandet bär fördenskull

av utredningen delgivits skifferoljebolaget.

Brytning, transport och behandling av skiffern. Av utlåtandet framgår,

alt den av Norén verkställda utredningen beträffande tillvägagångssättet

vid brytning, transport och beredning av skiffer för oljetillverkningen givit

anledning till vissa omedelbara rationaliseringsåtgärder, bland vilka den

mest betydelsefulla vore införandet av tvåskiftsdrift i stället för treskiftsdrift

och anpassning därefter av sammanhörande delar av proceduren. Om
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

läggningen uppgives ha medfört en väsentlig besparing i fråga om kostnaderna

för skifferoljeverkets råvaruförsörjning. Ytterligare besparingar

beräknas vara möjliga genom rationalisering av skifferbrytningen och vissa

därmed sammanhängande delar av driften. Härför skulle emellertid enligt

utredningen erfordras nyanskaffning av utrustning och maskiner till ett

belopp av 500 000 kronor enligt följande sammanställning:

Bladtraktor ........................................ 100 000 kronor

Silos med transportanordningar ...................... 300 000 »

Utbyte av grävmaskiner .............................. 100 000 »

Summa 500 000 kronor.

Norén har även granskat bolagets anordningar för bortförandet av avfallet

efter oljetillverkningen, den s. k. skifferaskan. Han har därvid funnit att

kostnaderna härför synas kunna nedbringas avsevärt genom anskaffning av

en ny asktransportanordning, avsedd att betjäna Bergh-ugnarna. Denna anordning

beräknas kosta 250 000 kronor. Utredningen förordar ifrågavarande

nyanskaffning.

Vid beräkningen av kostnaderna för driften vid skifferoljeverket har utredningen

förutsatt att nyssnämnda rationaliseringsåtgärder och därför erforderliga

investeringar vidtagits.

Vid utbyggnad av skifferoljeverket till etapp 3 skulle enligt utredningen

ytterligare investeringar till ett sammanlagt belopp av 955 000 kronor, avseende

brytning, transport och beredning av skiffer, vara erforderliga. De

härmed sammanhängande nyanskaffningarna och kompletteringarna ha i

utlåtandet specificerats sålunda:

Silos .............................................. 200 000 kronor

Dubblering av transportband från sänkschaktet till skrädhuset

.......................................... 100 000 »

Utbyggnad av skrädhuset ............................ 100 000 »

Ny sållgrupp och nytt skrädband i skrädhuset.......... 40 000 »

Utbyggnad av finkrosshuset .......................... 75 000 »

Ny tredje finkross .................................. 200 000 »

Dubblering eller breddning av transportband från finkrosshuset

till silos .............................. 80 000 »

Kompletteringar i sållöverbyggnad .................... 110 000 »

Diverse kompletteringar av transportörerna till ugnarna

och förstärkning av sållen vid ugnarna.............. 50 000 »

Summa 955 000 kronor.

Vid beräkning av medelsbehovet för anskaffning av den sålunda specificerade

utrustningen har utredningen avrundat beloppet till 1 000 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

Oljetillverkning. Av utlåtandet inhämtas, att oljetillverkningen äger rum

genom torrdestillation av skiffer dels i en anläggning med ugnar och dels

i den s. k. Ljungströmsanläggningen. Ugnsanläggningen består av tre

Bergh-ugnar, två IM-ugnar och en HG-ugn. Beträffande ugnarnas konstruktion

och verkningssätt anför utredningen följande.

I Bergh-ugnarna sker oljedestillationen i vertikala retortrör av stål (numera

värmebeständigt material) med ungefär 2 dm diameter och 2 m längd.

Fem retortrör äro sammanförda i en murad förbränningskammare till ett

aggregat. Fjorton dylika aggregat bilda tillsammans ett ugnsblock. I de

två först uppförda ugnarna (Bergh 1 och 2) funnos 16 ugnsblock med sammanlagt

1 120 retortrör i vardera ugnen. Den tredje ugnen (Bergh 3) har

24 ugnsblock, innehållande 1 680 retortrör.

Retortrören beskickas ovanifrån med skiffer. Under gången ned genom

retortrören, som upphettas utifrån på sätt nedan beskrives, avdestilleras

skiffern successivt, varvid destillationsgaserna utsugas genom ett i retortrörets

mitt befintligt rör, vilket står i förbindelse med kondensationsanläggningen.

Destillationsåterstoden, som till stor del består av s. k. skifferkoks,

nedfaller i ett omedelbart under retortrören befintligt rum, där

luft tillföres och skifferkoksen förbrännes. Genom ett skikt av vattenånga

skiljes förbränningsrummet från retortröret. De vid skifferkoksens. förbränning

bildade gaserna hindras därigenom att blandas med destillationsgaserna

"och ledas" i stället utmed utsidorna av retortrören, varvid dessa erhålla

den för destillationens genomförande erforderliga temperaturen, ca

500° C. Ytterligare värme tillvaratages genom i rökgaskanalerna befintliga

högtrycksångpannor av La Mont-typ. Den vid skifferkoksens förbränning

fallande askan utmatas genom en mekaniskt styrd anordning till ett under

ugnen befintligt transportband, vilket vidarebefordrar askan till en invid

ugnshusen belägen askficka. Härifrån föres askan medelst en linbana till

asktippen.

IAI-ugnarna bestå av långa, liggande cylindriska kanalugnar, genom vilka

skiffern passerar på speciellt utformade vagnar. Upphettningen åstadkommes

på så sätt att avgaserna från särskilda gas- eller oljeeldade eldstäder

utanför ugnen ledas genom rörbatterier som ligga på sidan om vagnbanan.

Genom ett fläktsystem bringas atmosfären inuti ugnen i stark rörelse och

förmedlar därvid värmen till skiffervagnarna.

HG-ugnen består liksom Bergh-ugnarna av vertikala retorter, men dessa

äro avsevärt större, ungefär 7 dm i diameter och 8 m höga. Retorterna bestå

upptill av gjutjärn och äro i den nedre, något vidare delen, utförda av

eldfast tegel. De uppvärmas genom förbränning av gas i det omgivande

ugnsrummet. Skiffern påfylles i retortens övre del och skifferkoksen uttages

nedtill.

1 annat sammanhang berör utredningen de skäl, som väglett bolaget vid

destillationsanläggningens utformning på nyss angivet sätt. Utredningen

återgiver därvid följande utdrag av vad bolagets styrelse i denna fråga anfört

i en till Kungl. Maj :t ställd skrivelse den 3 oktober 1942.

Bergh-ugnen är så utformad, alt den skifferkoks, som återstår, sedan oljan

avdrivits, förbrännes och lämnar del för processen erforderliga värmet.

Genom tillgodogörande av rökgasernas värme i avgaspannorna erhålles

dessutom 7 ton ånga per timme, vilken ångmängd är mer än tillräcklig

för det svavelverk, som motsvarar Bergh-ugnens kapacitet. Dessutom erhålles

en avsevärd mängd brännbar gas (800 kbm per timme) i överskott.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kungl. Maj.ts proposition nr 143.

Metoden är alltså ur värmesynpunkt mer än självförsörjande. I de båda

andra ugnstyperna tillgodogör man sig icke det värmevärde, cirka 1 000

v. e. per kg, som skifferkoksen innehåller, sedan oljan och icke kondenserbara

gaser utvunnits, utan skifferkoksen bortgår som avfallsprodukt. Den

restgas, som erhålles, sedan oljan utkondenserats, är icke tillräcklig för

att tillföra allt för dessa båda processer erforderligt värme för direkt upphettning

och för produktion av ånga. Båda dessa metoder kräva alltså tillsatseldning.

Vad som sålunda utmärker Bergh-ugnen i förhållande till övriga här

ifrågavarande ugnstyper är, att den ger ett väsentligt värmeöverskott. Denna

omständighet ansågs emellertid icke böra utesluta att jämväl de övriga

ugnstyperna prövades i industriell drift och detta av följande skäl.

För det första skulle ett tillgodogörande av överskottsvärme från fyra

Bergh-ugnar kräva en betydande kapitalinvestering. För det andra kunde

det väntas, att de övriga ugnstyperna skulle ställa sig billigare i anläggning

och bekvämare i skötsel samt giva ett bättre oljeutbyte än Berghugnen.

I detta hänseende kan exempelvis framhållas, att övriga metoder ej

kräva samma noggranna krossning och rensiktning av skiffern, som fallet

är i Berghs metod. För det tredje slutligen innebar förbränningen av den

starkt svavelhaltiga skifferkoksen vissa risker. Koksen innehåller nämligen

ej mindre än cirka 5 % svavel, varför vid dess förbränning uppstå

stora mängder svavelsyrlighet, som bortgå med förbränningsgaserna. Vid

en fördubbling av Bergh-anläggningen skulle den förbrända svavelmängden

komma att ökas från 10 000 till 20 000 ton årligen, vilket kunde tänkas få

en ofördelaktig inverkan på växtligheten i anläggningens närhet.

Resultatet av dessa överväganden blev, att anläggningen borde göras

självförsörjande ur bränslesynpunkt men icke nödvändigtvis behövde lämna

något överskottsvärme.

Härav följde alltså, att anläggningen borde bestå av två Bergh-ugnar och

två ugnar av annan typ. Att även dessa ugnar komme att utföras enligt

skilda system berodde därpå att det syntes angeläget, särskilt med tanke på

eventuella framtida utvidgningar av slcifferoljeutvinningen, att genom

praktisk drift i full skala skaffa detaljerade erfarenheter om de båda metodernas

företräden och olägenheter.

Till vad från bolagets sida sålunda anförts fogar utredningen den anmärkningen,

att de med skifferkoksens förbränning förenade olägenheterna icke

ha kunnat undgås vid IM- och HG-ugnarna. Skifferkoksen från dessa ugnar,

framhåller utredningen, självantändes sedan den upplagts i det fria, varefter

den förbrinner under utveckling av för vegetationen skadliga svavelgaser.

För att i möjligaste mån eliminera dessa olägenheter och för att tillvarataga

värmevärdet i skifferkoksen bär uppförts en särskild skifferkoksförbränningsanläggning.

Denna anläggning lämnar ett icke obetydligt tillskott av

ånga, som användes för alstring av elektrisk kraft.

Beträffande den planerade ombyggnaden av Bergh-ugnarna framhålles, att

det tagit förhållandevis lång tid att pröva sig fram till den rätta utformningen

av förslaget och att man först i slutet av år 1948 var färdig att göra

prov i så stor skala, att ett bedömande kunde byggas därpå. Ångpanneföreningen

anför härom i sitt utlåtande följande.

Av skifferoljebolaget har tidigare utarbetats förslag till sådan ombyggnad

av Bergh-ugnarna, som skulle innebära en väsentlig höjning av oljeproduk
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 143.

15

tionen i dessa. Ombyggnaden avser i princip, att ångpanneytor inläggas i de

olika schakten, varigenom en mera intensiv förbränning av koksen blir möjlig.

För bedömande av, vilka resultat som kunna uppnås genom sådan ombyggnad,

ha nu genomförts en serie försök med ombyggda schakt i Berghugnarna

enligt det föreslagna systemet. Dessa försök ha utförts dels i december

månad 1948, dels i januari månad 1949. Den provade anläggningen

har bestått av 7 st. schakt, dvs. ett halvt block. Försöken ha utförts under

vår kontroll och i stort sett kan sägas, att försöken bekräftade de av skifferoljebolaget

tidigare utförda beräkningarna. Sålunda har det framgått, att

den genomsatta skiffermängden per tidsenhet har kunnat höjas till omkring

2 Vs gånger så mycket som tidigare med bibehållande av de specifika siffrorna,

räknat per ton skiffer, i fråga om produktionen av oljeprodukter,

ånga och gas. Med stöd av dessa försöksresultat ha vi vid beräkningar beträffande

olika utbyggnadsetapper utgått ifrån att skiffergenomsättningen i

Bergh-ugnarna skall kunna höjas till 2 ’/= gånger så mycket som för närvarande.

Vår uppfattning om driftsförhållandena vid ombyggda Bergh-ugnar grundas

emellertid på korta provperioder, genomförda under relativt gynnsamma

förhållanden med hänsyn till övervakning och skötsel. Å andra sidan har

driften under provningarna i viss mån komplicerats genom den provisoriska

karaktären hos vissa delar av provanläggningen, vilka måste tolereras med

hänsyn till den korta tid, som stått till förfogande för provningarna.

Med ledning enbart av de utförda provningarna är det svårt att med säkerhet

bedöma, i vad män det blir möjligt uppnå helt tilllfredsställande förhållanden

under kontinuerlig drift, särskilt med hänsyn till driftens beroende

av anordningarna för utmatning av aska och för upprätthållande av lämpliga

temperaturer såväl för pyrolysen som för koksförbränningen.

För att dessa ovissa förhållanden i någon mån skola beaktas i de ekonomiska

kalkylerna ha vi räknat med en ökning av ugnspersonalen efter ombyggnaden

med 2 man per skift och ugnshus.

Trots svårigheten att bedöma driftsförhållandena i detalj efter ombyggnad

av Bergh-ugnarna anse vi dock, att de resultat, som hittills föreligga från

utförda prov, tydligt angiva, att Bergh 1-ugnen bör ombyggas i enlighet med

föreliggande förslag.

Med stöd av vad Ångpanneföreningen sålunda anfört och av egna studier

i frågan uttalar utredningen i detta sammanhang, att ombyggnaden av

Bergh-ugnarna bör ske i enlighet med tidigare planer samt i den ordning,

som framgår av utredningens förslag. Riktigheten av denna åsikt bestyrkes,

framhåller utredningen, av den förbättring av driftsresultatet, som beräknas

inträda redan efter ombyggnad av Bergh-ugn 1.

Kostnaderna för ifrågavarande ombyggnad beräknas av utredningen beträffande

Bergh-ugn 1 till 4 800 000 kronor, varav emellertid 4 000 000 kronor

redan ställts till skifferoljebolagets förfogande jämlikt beslut av 1946

års riksdag. För fullföljande av ombyggnaden erfordras sålunda 800 000

kronor. Ombyggnad av Bergh-ugnarna 2 och 8 beräknas kosta sammanlagt

5 950 000 kronor. I det för ombyggnaden av Bergh-ugn 1 erforderliga beloppet

inbegripes också kostnaderna för utbyggnad av ångkraftverket till en

kapacitet, som anses tillräcklig även sedan de övriga Bergh-ugnarna blivit

ombyggda.

Ljungströmsanläggningen kännetecknas enligt utredningen av all oljan

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 143-

häx- utvinnes utan brytning av skiffern. Denna upphettas medelst elektriska

värmeelement, nedsatta i vertikala borrhåll genom skifferlagret. Utom ett försöksfält

i driftsstor skala omfattar anläggningen ett större fält för produktion

av 22 000 ton olja per år. På grund av kraftbristen är emellertid Ljungströmsanläggningen

sedan hösten 1947 tagen ur drift. Utredningen framhåller,

att detta haft en ogynnsam inverkan på företagets omslutning och

på det ekonomiska resultatet, då någon nämnvärd minskning av de allmänna

omkostnaderna ej varit möjlig. Om utsikterna att i fortsättningen erhålla

elkraft för drift av Ljungströmsanläggningen anför utredningen följande.

Under de år, då elkraftbrist alltjämt råder i vårt land, kan man ej räkna

med att få köpa kraft för Ljungströmsanläggningen. Det synes ej heller löna

sig att inmata egen elkraft i densamma utan torde vara förmånligast att

sälja överskott i elkraft till Vattenfallsstyrelsen. Enligt från nämnda styrelse

inhämtad uppgift kan ett omslag i kraftsituationen förväntas inträffa sommaren

1953. Just då skulle enligt det av utredningen antagna tidsschemat

också Kvarntorpsverkets överskott på elkraft så kraftigt växa på grund av

alla tre Bergh-ugnarnas ombyggnad att man med egen elkraft kan igångsätta

Ljungströmsanläggningen.

I enlighet härmed förutsätter utredningen, att någon drift av Ljungströmsanläggningen

under etapperna 1 och 2 icke hlir möjlig. Däremot skulle ifrågavarande

anläggning under etapp 3 kunna drivas med i huvudsak den elkraft,

som då produceras vid verket, eventuellt med viss komplettering med

inköpt kraft.

Tillverkning av vissa biprodukter. Av utlåtandet framgår, att de vid skifferdestillationen

uppkommande gaserna innehålla utom olja, som utvinnes genom

kondensering, även avsevärda mängder svavel. Det är på grund härav

icke möjligt att direkt utnyttja gasernas värmevärde genom förbränning,

eftersom rökgaserna därvid skulle komma att innehålla betydande mängder

svaveldioxid, vilken skulle ha skadliga verkningar på växtligheten i trakten

omkring verket. För att i möjligaste mån undvika detta renas gaserna i

tre s. k. svavelverk. Härvid utvinnes rent svavel, som vid försäljning ger

ett väsentligt tillskott til! bolagets inkomster. I fråga om behovet av svavelverk

anför utredningen följande.

De nu befintliga tre svavelverken äro tillräckliga för etapperna 1 och 2.

I etapp 3 och i synnerhet, då Ljungströmsanläggningen kommer i drift, räcka

däremot ej de nuvarande svavelverken helt. Det bör därför anskaffas ytterligare

ett verk för att motsvara behovet och dessutom ett i reserv, varefter

det kommer att finnas fem svavelverk. Reningen av gaserna från svavel

är nämligen så viktig med hänsyn till den omkringliggande orten, att man ej

får riskera, att det uppkommer brist på sva ve l ve r k ska pac it e t vid utförande

av nödigt underhållsarbete å svavelverken.

Svavelverken beräknas kosta 2 200 000 kronor vardera och sålunda tillsammans

4 400 000 kronor. De skola uppföras i samband med etapp 3. Om

medgivande kan erhållas att flytta det vid Kinne-Kleva befintliga svavelverket

till Kvarntorp, skulle anläggningskostnaden minskas med 1 600 000 kronor

och utgöra 2 800 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 143.

17

För tillvaratagande av kalksten, som erhålles i samband med skifferbrytningen,

har vid skifferoljeverket uppförts tre kalkugnar, vari jordbrukskalk

framställes. I fråga om denna tillverkningsgren framhåller utredningen, att

det kunde finnas visst fog för att utvidga kalkverket efter hand som mängden

tillgänglig kalksten i de olika etapperna komme att växa. Lönsamheten

av en sådan utvidgning är emellertid så svårbedömbar, att utredningen i sina

beräkningar utgått från att kalkverket förblir vid sin nuvarande storlek i

alla tre etapperna.

1946 års riksdag anvisade till uppförande av en anläggning för tillverkning

av gasol vid skifferoljeverket i Kvarntorp ett belopp av 6 500 000 kronor.

Anläggningen beräknades kunna bli färdig den 1 januari 1948. Detta

har emellertid sedermera av olika skäl visat sig icke vara möjligt. Dessutom

ha senare beräkningar givit vid handen, att anläggningskostnaderna skulle

bli avsevärt högre än vad som ursprungligen förutsågs. Jämlikt beslut av

1948 års riksdag bär uppförandet av gasolanläggningen tills vidare avbrutits.

De för anläggningen redan gjorda beställningarna ha dock fått fullföljas

och nödiga medel för därmed sammanhängande likvider ställts till skifferoljebolagets

förfogande.

Utredningen har ägnat ingående uppmärksamhet åt frågan, huruvida den

planerade och delvis redan anskaffade gasolanläggningen bör fullbordas.

Utredningen anför i fråga om produktion och försäljning av gasol i huvudsak

följande.

Gasol är den i vårt land vedertagna benämningen på till vätska komprimerade

gaser av kolväten med tre eller fyra kolatomer, företrädesvis propån

och butan. Gasol utvinnes normalt som en biprodukt vid naturgasverken

och de moderna oljeraffineringsverken, utrustade med krackningsanläggning.

Gasolen är ett högvärdigt bränsle, användbart för såväl hushålls- som

industriändamål. Vid atmosfärtryck och normal temperatur är gasolen gasformig

men antar vid relativt lågt övertryck vätskeform och kan härigenom

förvaras och distribueras i jämförelsevis billiga plåtbehållare. Ur förbränningssynpunkt

är gasolen närmast att jämföra med lysgas. Dess värmevärde

är dock avsevärt högre och är gasolen i motsats till lysgasen giftfri.

Gasolen är genom sin distributionsform och sitt höga värmevärde ett lämpligt

bränsle för flera tekniska ändamål och har i utlandet vunnit en stor

industriell användning. Ett av de största områdena är att vid gasverken

klara toppbelastningen genom gasoltillsats. Ett annat område är som skyddsgas

vid värmebehandling vid järn- och metallverk. I hushåll har gasolen

sin användning framför allt där tillgång saknas på stadsgas eller elkraft.

Den kan också i zoner, där eltaxan är hög, konkurrera med elkraften, särskilt

då hänsyn tages till den snabbare uppvärmning, som erhålles med

gasol. Framför allt i avspärrningstider kan gasolen utgöra ett viktigt utgångsmaterial

för tillverkning av skilda kemisk-tekniska produkter. Den är

också användbar som bilbränsle.

Gasolkonsuintionen har varit på ständig t i 11 växt i utlandet. För svenska

marknaden är gasol en relativt okänd produkt, beroende på att vi inom

landet icke haft någon nämnvärd tillverkning. Enda tillverkare är för närvarande

Kvarntorp med ungefär 600 ton/år, vilken gasol utvinnes genom

uttvättning av pyrolysgas. På grund av tidsläget har importen varit obetydlig.

För gasol gäller eu tullsats, motsvarande ungefär 8 öre/kg. Vid de in
2

Iiihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 143

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 143.

hemska raffineringsverken, Koppartrans och Nynäs, kommer förmodligen

inom de närmaste åren att upptagas gasoltillverkning.

Kvarntorp har från Amerika inköpt utrustning för en gasolanläggning

med en maximal kapacitet av ca 16 000 ton gasol/år. Anläggningen som enligt

1946 års utbyggnadsprogram beräknades kosta omkring 6,5 milj. kronor

kommer enligt senare beräkningar att uppgå till ca 10,5 milj. kronor. Ökningen

beror väsentligen på prishöjningar från leverantörer och på den omständigheten,

att det visat sig nödvändigt att komplettera anläggningen med

en svavelreningsanläggning för att få produkten säljbar. Denna anläggning

kostar inkl. montage i runt tal 1 miljon kronor. Om denna svavelreningsanläggning

beställes inom första halvåret 1949, kan gasolanläggningen beräknas

tagas i drift omkring den V, 1950, d. v. s. vid samma tidpunkt som

ombvggnaden av Bergh 1 beräknas vara genomförd (etapp 2). Hittills nedlagda

kostnader å gasolanläggningen utgjorde den 1948 i runt tal 7 miljoner

kronor.

I den projekterade gasolanläggningen utvinnes gasolen genom komprimering

och tvättning av pyrolysgasen. Samtidigt härmed kommer att utvinnas

en del bensin och i samband med gasolens rening även något svavel.

Då gasol är en relativt ny produkt för den svenska marknaden, kan man

icke räkna med en omedelbar avsättning för hela den möjliga produktionen.

Skifferoljebolaget har uppställt en försäljningsprognos enligt vilken avsättning

för gasolanläggningens maximala produktion kan ske under tillverkningsåret

y7 1959—V, 1960. Härvid är räknat med att en viss mindre del av

produktionen måste avsättas för export. Exporten är önskvärd för att hålla

uppe tillverkningsvolymen och beräknas i den takt som den inhemska marknaden

arbetas upp att successivt ersättas med inhemsk försäljning. Försäljningsprognosen

är knuten till vissa antagna förutsättningar i fråga om

prisbildningen.

Här kan omnämnas, att som medeltal för inhemsk försäljning och export

räknas med ett avräkningspris i medeltal av 40 öre per kg vid behållarna

i Kvarntorp under tiden fram till och med V7 1953. Med tanke på tillkommande

producenter inom landet och möjligheten av fri import är efter denna

tid förutsatt en viss nedgång i priset.

Utredningen har genom en serie förfrågningar sökt bilda sig en uppfattning

om den svenska marknaden och också inhämtat uppgifter rörande tillverkningen

och gasolkonsumtionen speciellt i USA, Frankrike och Tyskland

och vill som sin uppfattning uttala, att den av skifferoljebolaget uppställda

försälj ningsprognosen sannolikt kan väntas hålla streck.

Utredningen har vidare verkställt beräkningar rörande gasolanläggningens

lönsamhet. Beräkningarna ge vid handen att under de tre första åren

efter det anläggningen tagits i drift erhålles icke full täckning för förräntning

och amortering av anläggningen, men att den därefter ger en vinst,

som successivt ökar i takt med försäljningen.

Det bör framhållas att, förutsatt att Bergh 2 och 3 ombyggas, gasolanläggningen

är ekonomiskt motiverad även i det läge att nu utgående tullsats å

gasol av ca 8 öre per kg skulle bortfalla.

För distribution av gasol erfordras tankvagnar, tankbilar och transportkärl

in. in. Medel för anskaffning av dylikt distributionsmaterial intill ett

belopp av 3 000 000 kronor har tidigare anvisats av 1947 års riksdag. Av

nämnda belopp ha hittills 1 500 000 kronor tillförts skifferoljebolaget. Utredningen

förutsätter, att ytterligare medel av det för ändamålet anvisade

beloppet i män av behov tillföres bolaget, därest gasolanläggningen kominer

till stånd.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Iiungl. Maj.ts proposition nr 143.

Utredningen har — trots den osäkerhet, som måste vara förbunden med

introducerandet i landet av en ny vara — ansett sig böra tillstyrka, att gasolanläggningen

fullbordas och som stöd härför anfört följande skäl:

1) Gasol är ett värdefullt bränsle och har i många länder visat sig få en

mycket mångsidig användning.

2) Ett betydande kapital är redan investerat i den föreslagna anläggningen

och större delen av detta skulle gå förlorat, om anläggningen ej

fullbordades.

3) Det torde finnas goda utsikter till att gasolanläggningen skall bidraga

till att göra Kvarntorp sverket till ett bärkraftigt företag.

4) Gasolen är ur beredskapssynpunkt en betydelsefull vara dels direkt

som bilbränsle, dels som utgångspunkt för framställning av viktiga kemisktekniska

produkter.

Utöver de medel, som jämlikt beslut av 1946 och 1948 års riksdagar tillförts

bolaget för anskaffning och uppförande av en gasolanläggning, beräknas

nu ytterligare 3 500 000 kronor erfordras för ändamålet.

Vissa gemensamma omkostnader. Utredningen har vidare ägnat uppmärksamhet

åt vissa för samtliga tillverkningsgrenar gemensamma omkostnader,

däribland främst kostnaderna för bostäder, skadeersättning samt

administration och forskning. I vissa fall förordar utredningen i samband

härmed verkställandet av nya investeringar.

Sålunda räknar utredningen med att för etapperna 2 och 3 skulle erfordras

en utökning av bostadsbeståndet vid Kvarntorp med sammanlagt 80 nya

lägenheter. Kostnaden för de nya bostadshusen beräknas uppgå till

2 000 000 kronor, varav hälften skulle erfordras för etapp 2 och hälften för

etapp 3. Utredningen förutsätter emellertid, att bolaget utnyttjar samma

möjligheter för erhållande av lån för bostadsbyggande som stå till buds för

industrier i allmänhet. Vid sådant förhållande skulle endast 300 000 kronor

behöva på annat sätt tillföras bolaget, därav 150 000 kronor för vardera av

etapperna 2 och 3.

I fråga om de skadeverkningar, som uppkomma till följd av skifferoljeverkets

drift och de därpå grundade skadeståndsanspråken, anföres i utlåtandet

i huvudsak följande.

Erfarenheterna från den gångna drifttiden ge vid handen, att Kvarntorpsverket

genom sin drift förorsakar vissa skadeverkningar, som föranlett

skadeståndsanspråk i rätt betydande utsträckning. Skadegörelserna

åstadkommas dels av avloppsvattnet, här kallade vattenskador, dels av de

vid olika processerna alstrade rökgaserna, här kallade rökskador.

Den brådska, med vilken Kvarntorpsverkets första utbyggnad utfördes

under trycket av den oljebrist, som avspärrningen västerifrån medförde,

medgav ej ett noggrant studium av de olägenheter, som kunde uppstå för

den omkringliggande bygden. Man saknade för övrigt erforderliga förutsättningar

förrän verket kommit i drift och alla de med fabrikationsprocesserna

följande verkningarna i detta avseende framträtt.

Avloppsfrågan löstes så, att det förorenade vattnet utsläpptes i den när
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

belägna Frommestabäcken för att föras vidare till Kvismare kanal och därefter

ut i Hjälmaren.

Rökgaserna släpptes oförmedlat ut genom skorstenarna och några åtgärder

för att undvika uppkomsten av rök från skifferaskan eller den förbrända

skifferkoksen vidtogos icke.

Det dröjde ej länge, förrän framställningar om skadestånd i olika hänseenden

inkommo. Till en början behandlades de enligt en enkel procedur i

följande ordning. Ärendena hänskötos till en synenämnd, tillsatt gemensamt

av bolaget och de skadelidande och bestående av erfarna nämndemän från

orten, som fingo rätt att vid behov anlita i länet befintlig sakkunskap. Synenämnden

hade dock endast att ge råd och avgörandet skedde sedan genom

överenskommelse mellan parterna med stöd av synenämndens uppskattning.

I ett enstaka särskilt svårbedömt fall lät man det emellertid gå till process.

De allt tydligare framträdande olägenheterna och de stegrade skadeståndsanspråken

gjorde det emellertid uppenbart, att det måste vidtagas tekniska

åtgärder för att i möjligaste mån förebygga uppkomsten av skador samt att

frågor om ersättning för skador som icke kunde undvikas, måste bliva föremål

för en synnerligen noggrann och systematisk juridisk prövning. Detta

blev särskilt angeläget sedan statsmakterna 1946 fattat beslut om bolagets

fortsatta drift under fredstid. I det följande lämnas en kort redogörelse för

denna frågas utveckling. Helt naturligt måste man nu gå fram på vägar,

som ledde till av vederbörande domstol faställda åtgärder.

I fråga om vattenskadorna har steg för steg en förbättring inträtt, och förhållandena

i de berörda vattendragen ha blivit alltmera tillfredsställande.

Sista fasen utgör framläggandet av ett på bolagets föranstaltande genom särskild

sakkunnig utarbetat »förslag till bortledning och rening av avloppsvatten

från industrianläggningarna i Kvarntorp», som nu är föremål för

prövning av vederbörande vattendomstol. Det finnes goda skäl att antaga,

att ett genomförande av detta förslag skulle för framtiden i stort sett befria

bolaget från skadeståndsskyldighet i vad avser vattenskador.

Den föreslagna vattenreningsanordningen beräknas draga en kostnd av ca

1 200 000 kronor och anses icke kunna bli färdig förrän mot slutet av 1952.

För ändamålet erfordas ett kapitaltillskott av 1 200 000 kronor, fördelat med

400 000:— för året 1949/50

300 000:— » » 1950/51

300 000:— » » 1951/52

och 200 000:— » » 1952/53.

Dessa belopp äro upptagna i det beräknade kapitalbehovet för de olika

etapperna, dock att anslaget om 200 000 kronor för sista året är tänkt att bekostas

av förnyelsemedel, då de äldre reningsanordningarna samtidigt ersättas.

Det återstår emellertid för närvarande en del oreglerade vattenskador,

och det lär väl också vara möjligt, att bolaget blir skyldigt att ersätta vissa

vattenskador under de år, som återstå, tills det ovan angivna förslaget blivit

genomfört. Uppskattade belopp till erisättning för dessa skador ingå i driftkostnadsberäkningen.

Skadeverkningarna av röken från skifferoljeverket vid Kvarntorp synas

vara av skiftande natur. Ersättningskrav ha framställts till följd av konstaterade

eller förmenta rökskador på barrskog, fruktträd och gröda, redskap,

trådledningar och stängsel (genom ökad förrostning) samt föremål av .silver

(missfärgning).

Man har här att göra med ett område, som är mycket svårbedömbart.

Jämförelsevis ringa erfarenhet föreligger och ingående, vetenskapligt nog
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

granna undersökningar måste göras, enär förhållandena växla och erfarenheten

på den ena platsen ej kan fälla utslag på en annan. Sådana undersökningar

äro på bolagets föranstaltande igångsatta av Statens Skogsforskningsinstitut,

Statens Växt skydd san stalt och Statens Provningsanstalt (i

sistnämnda fall för rostskador o. dyl.), samtidigt som ersättningsproblemen

systematiskt bearbetas ur juridiska synpunkter. Undersökningarna äro

emellertid synnerligen tidskrävande, varför en betydande tid kan komma

att förflyta, innan eventuella skadestånd slutligen kunna fastställas.

Vad beträffar skadorna på växande skog har utredningen sökt kontakt

med Statens Skogsforskningsinstitut, som emellertid upplyst att man ännu

ej kunnat bilda sig en uppfattning i frågan. Då några större utsikter att

få fram en ekonomiskt rimlig metod för att befria rökgaserna från svaveldioxid,

som utgör det farligaste inslaget i rökgaserna, knappast torde tinnas,

synes lösningen komma att ligga däri, att man inom de påverkade

skogsarealerna söker få fram lämpliga kulturformer och synes bolaget böra

visa ett positivt intresse härför.

I fråga om rostskador har man att göra med ett område, som varken

tidigare vetenskapligt-tekniskt undersökts eller varit föremål för domstols

avgörande (såvitt man vet icke heller utomlands). Ett vägledande domstolsavgörande,

baserat på en vetenskapligt-teknisk utredning, måste därför avvaktas

i ett för närvarande anhängigt mål, innan frågorna om ersättning

för ökad förroistning kunna anses tillfredsställande klarlagda. För att möjliggöra

att under utredningsperioden erhålla den erforderliga överblicken

över förekommande skadeståndskrav samt för att i görligaste mån undvika

enskilda tvister, innan de stora principfrågorna klarlagts, har bolaget träffat

särskilt avtal med ca 300 skadeståndskrävande.

Rökskadefrågorna handläggas i samråd med Sveriges industriförbund under

beaktande av industriens allmänna intressen i dylika frågor.

Genom en del vid Kvarntorpsvenket företagna anordningar har halten

av svaveldioxid i rökgaserna minskat, och arbete pågår inom drift och forskning

med att finna utvägar att ytterligare minska rökgasens skadliga inverkan.

Det är alltså tydligt, att man här står inför en utgiftspost, som icke med

någon grad av säkerhet kan beräknas och som det kan dröja flera år att

få bestämd. En uppskattning måste ske och har i driftkostnaderna inräknats

vissa skadeersättningsbelopp.

Utredningen har slutligen verkställt en översyn av bolagets organisation

och därvid konstaterat vissa svagheter. Mest iögonenfallande vore enligt

utredningen behovet av erfarna och kvalificerade chefer för vissa driftsavdelningar.

Bolagsledningen, som varit medveten om organisationens svagheter,

har efter samråd med utredningen uppgjort ett organisationschema,

vari hänsyn tagits till de av utredningen konstaterade förhållandena.

Utredningen har under sina studier av tillhörande frågor vidare funnit,

att organisationens uppdelning på ett huvudkontor i Örebro och ett driftskontor

i Kvarntorp är ofördelaktig. Utredningen förutsätter, att bolagets

styrelse i sinom tid upptager frågan om en flyttning av huvudkontoret till

Kvarntorp. I utredningens beräkningar ha dock kostnaderna för denna flyttning

icke medtagits.

I samband med organ.isationsspörsmålet berör utredningen vidare även

bolagets forskningsverksamhet och anför därvid hl. a. följande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

Forskningen har haft en utomordentlig betydelse för det tekniskt sett

förtjänstfulla uppbyggnadet av en oljeproduktion i Kvarntorp. Mycket återstår

ännu att utforska och säkerligen är forskningen en av de viktigaste

hävstängerna när det gäller att föra fram skifferoljeindustrien till en ekonomiskt

lönande drift. Forskningen måste sålunda förbli en bestående arbetsuppgift

vid Kvarntorp.

Laboratoriearbetet utgöres dels av driftskontroll (provtagning och analyser),

dels av forskning avseende utveckling av processerna för Kvarntorpsskifferns

tillgodogörande samt utnyttjande av vid processerna erhållet

avfall och slutligen forskning för andra uppdragsgivare, särskilt KinneKlevautredningen

och AB Atomenergi.

Forskning och studier för utveckling av produktionen bör föranleda en

förbättring av ekonomien i framtiden. Tillsvidare torde det ej finnas någon

möjlighet att iskaffa pengar från annat håll utan synes enda utvägen vara

att bland bolagets driftkostnader uppföra en utgiftspost av lämplig storlek

för utvecklingsarbetet.

Under nuvarande knapphetstider för bolaget torde det vara riktigt att inskränka

forskningen i utvecklingssyfte till det som har särskild aktualitet

och att fastställa en budget för sådan forskning, förslagsvis tillsvidare

300 000 kronor, som ej få överskridas utan styrelsens beslut.

Beräknade kostnader och inkomster. Resultaten av de utförda beräkningarna

ha sammanfattats i två tabeller varav den ena, vilken som bilaga torde

få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende, återgiver en ekonomisk

balans för redovisningsåren 1949/50—1959/60. Av denna tabell framgår

vilka kvantiteter av olika produkter, som beräknas kunna försäljas, därest

skifferoljeverkets utbyggnad (däri inbegripet fullbordandet av gasolanläggningen)

skulle försiggå i de etapper och enligt det tidsschema, som

förutsatts av utredningen. Vidare meddelas i tabellen uppgifter angående

de inkomster, bolaget beräknas kunna tillgodogöra sig vid försäljning av

ifrågavarande produkter. Utredningen framhåller att den vid beräkningen

av försäljningsinkomsterna utgått från priser, vilka antagits med beaktande

av nuvarande prisläge och, i den mån det varit möjligt, av de framtida marknadsutsikterna

för respektive produkter. De i tabellen upptagna driftkostnaderna

uppgivas ha beräknats på grundval av uppgifter från bolagets bokföring

och i vad avser nyanläggningar på uppskattningar, som utförts av

ångpanneföreningen i samråd med utredningen och bolaget. I driftkostnaderna

har fr. o. m. räkenskapsåret 1950/51 medräknats ränta efter 3,5 procent

å det kapital, som enligt utredningens förslag skulle komma att tillföras

bolaget i form av lån. På grundval av sålunda beräknade inkomster

och driftkostnader erhålles som slutresultat i tabellen beräknade driftsresultat

per år. Driftsresultaten redovisas dels exklusive dels inklusive avsättning

till förnyelsefond.

Beträffande enskildheterna i den ekonomiska balansen må hänvisas till

bilagan. Ur denna återgivas här endast en sammanställning av de beräknade

driftsresultaten under de första sex åren exklusive avsättning till förnyelsefond.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 143.

23

Etapp

1 .

2 .

Räkenskapsår

Driftsunderskott (—) resp.driftsöverskott

( + ), kronor/år

3

1949/50

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

— 1 820 000

+ 340 000

+ 740 000

+ 550 000

+ 1 750 000

+ 2 970 000

Om planerna på skifferoljeverkets utbyggnad sålunda komme att förverkligas

på sätt som förutsatts av utredningen, skulle enligt utredningens beräkningar

det för räkenskapsåret 1949/50 väntade driftsunderskottet om

1 820 000 kronor under de närmast följande åren förbytas i ett driftsöverskott,

som efter loppet av fem år komme att uppgå till en storleksordning av

3 000 000 kronor. För räkenskapsåret 1959/60 beräknas driftsöverskottet

komma att uppgå till 3 890 000 kronor respektive — om Ljungströmsanläggningen

utnyttjas till sin fulla kapacitet — 4 500 000 kronor.

I fråga om de i beräkningarna upptagna beloppen för avsättning till förnyelsefond

anför utredningen följande.

Jämte de egentliga driftskostnaderna ha i kalkylerna även beräknats vilka

belopp som skulle erfordras för avsättning till förnyelsefond på alla anläggningsdelar,

som ingå i produktionen vare sig motsvarande värden avskrivits

enligt riksdagsbeslut eller icke. Det är nämligen enligt utredningens

mening riktigt att medtaga dessa avsättningar i en driftskalkyl, som skall

ange den verkliga kostnaden. Det är också nödvändigt för en affärsmässig

skötsel, att förnyelsemedel stå till förfogande för att produktionsapparaten

skall kunna undergå erforderlig förnyelse. Att riksdagen avskrivit en betydande

del av anläggningskapitalet betyder endast, att staten avstått från krav

på förräntning av denna del. Behovet av uppsamling av medel för förnyelse

för vad som användes i produktionen kvarstår oförminskat vid ett verk i

kontinuerlig drift.

Vid fastställandet av de anläggningsvärden, för vilka avsättning till förnyelsefond

bör beräknas, ha överläggningar ägt rum med representanter för

skifferoljebolaget och med bolagets bokföringsexpert. Det har därvid i princip

överenskommits, att avsättningsbeloppen skulle beräknas på de i drift

varande anläggningarnas bokvärden omedelbart före rekonstruktionen 1946

med tillägg av 20 %. För anläggningar, som tillkommit efter rekonstruktionen

skulle i princip de verkliga anskaffningsvärdena läggas till grund för

beräkning av avsättningen till förnyelsefond. Å de sålunda beräknade eller

verkliga anläggningsvärdena skulle avsättningen beräknas efter följande

procentsatser:

Fastigheter .............................. 3 %

Maskiner och inventarier.................. 8 %

Ledningar och cisterner .................. 5 %.

De regler, varom sålunda överenskommits, ha med endast oväsentliga undantag

följts vid beräkningarna.

Ehuru bolaget i sin nuvarande bokföring ej använder formen att avsätta

medel till eu förnyelsefond, har utredningen begagnat den metoden, då den

på enkelt sätt klargör affärsförloppet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 143.

I annat sammanhang framhåller utredningen att det är möjligt, att behov

av förnyelse av anläggningarna komma att framträda under årens lopp, vilka

ej kunna täckas av det beräknade löpande driftöverskottet. Huru medel skola

anskaffas för sådant fall finge övervägas i förekommande fall. Det borde

ihågkommas, att affärsresultatet hittills ej lämnat rum för avsättningar till

erforderliga förnyelser. Den verkställda utredningen gåve vid handen, att en

utveckling, sådan som här angivits, dock skulle göra det möjligt att efter

några år komma fram till ett sådant läge, att ganska betydande avsättningar

skulle kunna ske.

Utredningen anför, att beräkningarna äro försiktigt gjorda och höra lämna

gott utrymme för förbättrade resultat. Enligt bolagsledningens åsikt skulle

det också finnas betydande latenta möjligheter härtill. Å andra sidan finge

man vara beredd på att faktorer, som verka i försämrande riktning, kunna

uppkomma.

Vissa allmänna synpunkter. I utlåtandet anföres att när beslut fattades

rörande upprätthållande av driften vid Kvarntorp under fredstid på längx-e

sikt torde verkets betydelse ur beredskapssynpunkt ha tillmätts stor vikt.

Till stöd för en bedömning av detta skäl för att upprätthålla driften vid

Kvarntorp i fortsättningen har utredningen vänt sig till riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap med anhållan om yttrande i ämnet. Till svar

har riksnämnden anfört följande.

Vid bedömande av värdet av ifrågavarande anläggningar i händelse att

Sverige indrages i krig har man att utgå från att desamma äro mycket sårbara

från luften. Kvarntorp har visserligen i och för sig ett relativt gynnsamt

strategiskt läge, långt ifrån kusten, men även om jaktflyg och luftvärn skulle

ständigt kunna disponeras för denna anläggnings försvar, torde riskerna för

att fientliga flygstyrkor skola nå fram och lyckas bomba verket vara stora.

Man måste vidare anta att en eventuell fiende kommer att betrakta oljeutvinningen

i Kvarntorp som ett högst angeläget bombmål. Ur krigsberedstkapssynpunkt

kan alltså Kvarntorpsverket ej tillmätas alltför stor betydelse, även

om vissa möjligheter skulle kunna tänkas vara för handen, att Ljungströmsanläggningen

genom dess mindre sårbarhet skulle åtminstone i någon omfattning

kunna hållas i gång.

I händelse Sverige skulle avspärras utan att indragas i krig, har däremot

skifferoljeverket i Kvarntorp på grund av dess ur försörjningssynpunkt

mycket värdefulla produkter samt med hänsyn till att verket är självförsörjande

såväl med råvara som bränsle den allra största betydelse. Detta förhållande

accentueras ytterligare genom att produktionskapaciteten i en dylik

situation relativt snabbt torde förstoras genom verkets utbyggnad. Det är

då speciellt Ljungströmsanläggningen med dess enklare apparatur, som hastigt

skulle kunna utvidgas genom att det nuvarande fältet utbygges. Den i

landet hos andra företag redan befintliga raffineringskapaciteten torde i

ett dylikt läge väl förslå för att taga hand om en ökad oljeleverans från

Kvarntorp.

Även skifferoljebolagets övriga produkter, främst svavel och gasol, måste

under avspärrning tillmätas mycket stort värde.

Forskningen och det tekniska framåtskridandet på de områden där skifferprodukter

kunna nyttiggöras inom landet kommer att genom skifferoljebolagets

verksamhet intensifieras och hållas levande i kontakt med aktuella,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

25

praktiska problem, vilket säkert kan väntas verka i gynnsam riktning, och

vars värde även ur beredskapssynpunkt må uppmärksammas.

För egen del framhåller utredningen att rikets ledning inriktat sina politiska

strävanden på att hålla landet neutralt och utanför kriget. Om detta

skulle lyckas, skulle man sålunda ej ha att räkna med krigföring inom landet.

Däremot vore givetvis risken för avspärrning alltjämt kvarstående och

Hen skulle otvivelaktigt då kunna blir mer skärpt än under sista världskriget.

Den med Sveriges allmänna politik logiskt bäst sammanhörande tanken

syntes utredningen sålunda vara att hålla Kvarntorpsverket i sådant skick,

att det kunde prestera mesta möjliga i händelse av avspärrning. Dess prestationsförmåga

bleve då av rätt väsentlig betydelse. Denna betydelse komrne

att ökas avsevärt från etapp 1, då verket skulle kunna producera 10 800 in3

bensin och 35 400 m3 brännolja, till etapp 3, då produktionen beräknas gå upp

till ca 28 000 in3 bensin och 73 000 in3 brännolja. Att för längre tid hålla verket

i något slags död beredskap, således med stillaställande av hela verksamheten

och underhåll av produktionsapparaten torde enligt utredningens mening

icke vara ändamålsenligt. En sådan beredskapshållning skulle, framhåller

utredningen vidare, säkerligen kosta mycket pengar, ty för upprätthållande

av funktionsdugligheten lär det vara nödvändigt att med vissa mellanrum

provköra de flesta produktionselementen. Bolaget har uppskattat de uppkommande

förlusterna om Kvarntorpsverket skulle hållas stillastående som

en beredskapsreserv till 2 500 000—3 500 000 kronor/år. Detta är givetvis

ett mycket approximativt belopp men storleksordningen synes enligt utredningens

mening visa, att det bleve förmånligare för staten att stödja verkets

utveckling fram till etapp 3 än att inställa driften och hålla verket stillastående

som en beredskapsreserv.

Utredningen har vidare berört en annan fråga av betydelse ur det allmännas

synpunkt, nämligen huruvida man vid en bedömning av verksamheten

vid Kvarntorp borde taga någon hänsyn till möjligheterna att tillvarataga

uranhalten i Kvarntorpsskiffern. Utredningen har emellertid efter verkställd

undersökning funnit, att då frågan befinner sig på ett förberedande

stadium, det icke är möjligt att i kalkylerna för Kvarntorpsverket insätta

någon plusfaktor, svarande mot dessa urantillgångar.

Utredningens förslag. De verkställda beräkningarna giva vid handen, framhåller

utredningen sammanfattningsvis, att skifferoljeverket vid Kvarntorp

går med en betydande förlust. Detta anser utredningen icke i och för sig vara

så anmärkningsvärt, att driften fördenskull bör nedläggas. Utredningen understryker,

att även om verket vid Kinne-Kleva var förstlingsverket, så har

verket vid Kvarntorp alltjämt haft karaktär av ett försöksverk, vid vilket ett

otal problem kvarstått att lösa och där det ännu finnes många frågor att

ytterligare studera. När verket byggdes, skedde det också i forcerad takt,

varvid ett mera långsiktigt perspektiv ej hade varit möjligt all beakta. Vissa

delar av verket hade därför fått eu mera provisorisk utformning. Genom

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Mcij.ts proposition nr 143.

bortfallet av produktionen i Ljungströmsanläggningen hade också företaget

såsom affär på ett ofördelaktigt sätt krympt, utan att de allmänna omkostnaderna

i nämnvärd mån kunnat minskas.

Vägen till förbättring av driftsresultatet måste, framhåller utredningen,

gå genom dels rationalisering av såväl produktionsapparaten som dess drift,

dels ytterligare utvecklande av biprodukttillverkningen och ökning av hela

företagets omslutning.

Utredningen finner vidare, att Kvarntorpsverket efter utbyggnad till etapp

3 med den därav följande ökningen av oljeproduktionen har det största värdet

ur beredskapssynpunkt. Det syntes utredningen bli förmånligare för staten

att medverka til] denna utvckling än att låta verkets utbyggnad stanna

vid någon av etapperna 1 eller 2 eller att hålla verket i stånd vid nedlagd

drift som en beredskapsreserv.

På grundval av de beräkningar och överväganden, för vilka i det föregående

lämnats en sammanfattande redogörelse, förordar utredningen att skifferoljeverket

vid Kvarntorp utbygges över etapperna 1 och 2 fram till etapp 3.

Denna utbyggnad innebär följande.

1. Vattenreningsanläggningen kompletteras och utbygges.

2. Anordningarna för skifferns brytning och beredning kompletteras.

3. De tre Bergh-ugnarna vid verket ombyggas för högre produktion enligt

av skifferoljebolaget utarbetad metod.

4. Ångkraftverket utvidgas till erforderlig kapacitet.

5. Gasolanläggningen fullbordas.

6. Två ytterligare svavelverk anskaffas (därav ett ev. från Kinne-Kleva).

7. Nya bostadshus med sammanlagt 80 lägenheter uppföras.

För bolagets fortsatta verksamhet är bolaget i behov av visst kapitaltillskott.

Sålunda erfordras medel i första hand till täckning av den väntade

driftsförlusten under räkenskapsåret 1949/50. Storleken härav beräknas av

utredningen till 1 820 000 kronor. På grund av kalkylernas osäkerhet anser

utredningen att beloppet bör avrundas till 2 000 000 kronor.

Medel erfordras vidare för bestridande av kostnaderna för förnyelse av

anläggningarna vid Kvarntorp under nyssnämnda räkenskapsår. Utredningen

anför härom att några medel icke för närvarande stå till bolagets förfogande

för detta ändamål. Det härför erforderliga medelsbehovet kan icke

tillgodoses av rörelsen och har ej heller inräknats i de belopp, som enligt

utredningens förslag avse utbyggnad till etapperna 2 och 3, utan måste tillföras

bolaget på annat sätt. Enär det icke är möjligt att nu förutse de olika

behov av förnyelse av anläggningarna, som kunna uppkomma, föreslår utredningen,

att ett anslag av 1 500 000 kronor ställes till Kungl. Maj :ts förfogande,

från vilket anslag medel i mån av behov och efter Kungl. Maj :ts

prövning i varje särskilt fall tillföras bolaget för bestridande av kostnaderna

för oundgängliga förnyelsearbeten och ersättningsanskaffningar.

Slutligen erfordras för bestridande av kostnaderna för de investeringar,

som innefattas i utbyggnadsprogrammet, enligt utredningens beräkningar

ett belopp av sammanlagt 17 900 000 kronor. Utredningen anser, att ifråga
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungi. Maj:ts proposition nr 143.

varande medel böra tillföras bolaget dels i form av lån och dels — nämligen

i den mån respektive investeringar kunna anses ha karaktär av förnyelse

av anläggningarna — i form av direkt anslag till stöd åt bolagets verksamhet.

De erforderliga medelstillskotten sammanfattas av utredningen sålunda:

För budgetåret 1949/50:

avseende utbyggnadsetapp 1:

anslag till täckning av driftsförluster................ 2 000 000 kronor

anslag till bestridande av kostnader för latenta förnyelsebehov

vid nuvarande anläggningar.............. 1 500 000

lån till skifferoljebolaget för anskaffning av viss utrustning

(för rationalisering av skifferbrytningen

500 000 kronor samt för vattenreningsanläggningen

400 000 kronor) ................................ 900 000 »

avseende utbyggnadsetapp 2:

anslag för förnyelse av asiktransportanordning........ 250 000

lån till skiffer oljebolaget för fullföljande av ombyggnaden

av Bergh-ugn 1 (800 000 kronor) och för fullbordande

av gasolanläggningen (3 500 000 kronor)

samt för viss ytterligare anskaffning (bostäder

150 000 kronor och utrustning för vattenreningsanläggningen

300 000 kronor) .................... 4 750 000

För budgetåret 1950/51:

avseende utbyggnadsetapp 3:

anslag för ombyggnad av Bergli-ugnarna 2 och 3 i den

mån ombyggnaden kan anses ha karaktär av förnyelse

av ugnarna (2 400 000 kronor) samt för ersättningsanskaffning

för vattenreningsanläggningen

(200 000 kronor) .............................. 2 600 000 »

lån åt skifferoljebolaget för bestridande av kostnaderna

för Bergh-ugnarnas ombyggnad i den mån medel

härför icke beräknats ovan (3 550 000 kronor) samt

för viss ytterligare anskaffning (bostäder 150 000

kronor, svavelverk 4 400 000 kronor samt utrustning

för ökad skifferbrytning 1 000 000 kronor och för vattenreningsanläggningen

300 000 kronor) .......... 9 400 000 »

För hela den av utredningen förordade utbyggnaden av skifferoljeverket

vid Kvarntorp samt för täckning av driftsförluster och medelsbehov för

förnyelse av anläggningarna under budgetåret 1949/50 skulle i enlighet härmed

erfordras ett belopp av sammanlagt 21 400 000 kronor, varav 15 050 000

kronor avses skola tillföras bolaget i form av lån. Utredningen föreslår, att

ränta efter 3,5 % beräknas å sistnämnda belopp från och med räkenskapsåret

1950/51, då bolagets verksamhet beräknas lämna överskott, som möjliggör

ifrågavarande räntebetalning.

I en till utredningen ingiven skrivelse, som överlämnats jämte utlåtandet,

bar skifferoljebolagets styrelse föreslagit, att bolaget under viss tid

skulle erhålla befrielse från bensinskatt. Utredningen ingår ej i närmare

prövning av förslaget men vitsordar, att denna form för understöd skulle

ge möjlighet till finansiering av utbyggnaden. Dock skulle i början en viss

kredit av kortvarig karaktär vara erforderlig.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj.ts proposition nr 143.

Remissutlåtanden.

Över utredningens betänkande ha efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren,

statskontoret, kommerskollegium, som bifogat yttrande från

bergmästaren i västra distriktet, Sveriges geologiska undersökning, länsstyrelsen

i Örebro län, som bifogat yttrande från kristidsstyrelsen i länet, fullmäktige

i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret, statens bränslekommission,

statens industrikommission, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

och styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget.

Icke någon av de hörda remissinstanserna har velat avstyrka att skifferoljebolagets

verksamhet fortsättes och utvecklas efter i huvudsak de riktlinjer

utredningen angivit. Fullmäktige i riksbanken, som anse de hittillsvarande

erfarenheterna giva anledning till stor försiktighet vid bedömningen

av bolagets möjligheter att efter de föreslagna utbyggnaderna driva en

ekonomiskt lönande verksamhet, framhålla emellertid vikten av att de skäl,

som kunna åberopas till stöd för nybyggnaderna, noggrant vägas mot nödvändigheten

att tills vidare i möjligaste mån begränsa investeringsvolymen.

Statskontoret uttalar, att vad utredningen föreslagit i fråga om sättet för

finansieringen av de föreslagna åtgärderna icke föranleder någon erinran

från ämbetsverkets sida och att de medel, som anses böra ställas till bolagets

förfogande i form av lån, torde böra anvisas under fonden för låneunderstöd.

I fråga om skifferoljeaktiebolagets möjligheter att i framtiden kunna driva

en ekonomiskt lönande verksamhet anför fullmäktige för riksgäldskontoret

följande.

De av tillkallade fackmän gjorda beräkningarna torde helt visst vara

gjorda med den största omsorg och sakkunskap. I och för sig torde icke

finnas anledning att ifrågasätta riktigheten av de resultat, beräkningarna

frambragt. För det framtida ekonomiska utfallet av bolagets rörelse har

man emellertid att räkna med så många ovissa faktorer, som bolaget icke

har någon möjlighet att påverka, att de i kalkylerna redovisade, relativt

små driftsöverskotten lätt kunna förbytas till underskott. Såsom en sådan

faktor vilja fullmäktige särskilt nämna ovissheten om den framtida utvecklingen

av världsmarknadspriserna å oljeprodukter. En oviss faktor torde

vidare vara, i vilken utsträckning avsättningsmöjligheter komma att föreligga

för gasol. Av kalkylerna synes emellertid framgå, att inkomsterna av

gasoltillverkningen tillmätas avgörande betydelse för verkets ekonomi.

Försiktigheten synes därför bjuda, att man icke räknar med något i ekonomiskt

hänseende gynnsamt utfall av Kvarntorpsverkets rörelse. Även om

detta skulle utbyggas till den omfattning, etapp 3 avser, torde det icke vara

uteslutet, att staten får vara beredd att täcka framtida driftsunderskott till

beloppet överstigande de underskott, utredningen själv räknar med såsom

brist å förnyelsemedel.

Styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget framhåller i fråga om det

framtida driftsresultatet, att om generella lönehöjningar skulle komma till

stånd, måste man räkna med en kostnadsökning, som icke kompenseras av

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

29

en motsvarande höjning av försäljningspriserna på verkets produkter, beroende

på att dessa priser äro avhängiga av importpriserna och att de sistnämnda,

som utredningen antytt, snarare kunde väntas sjunka än stiga.

Oaktat reservationer måste göras för ovissheten i antaganden och beräkningar

för framtiden, framhåller styrelsen, är det emellertid styrelsens uppfattning

att man, om utredningens förslag genomföres, skall inom rimlig

tid nå därhän, att driftsförlusterna elimineras och förbytas i driftsöverskott,

varvid god räntabilitet erhålles på nytillkommande anläggningar.

Kommerskollegium anför, att om ändringar och kompletteringar av anläggningarna

enligt förslagen genomföras under de närmaste åren, torde

man kunna förvänta, att företagets ledning ägnar erforderlig uppmärksamhet

åt sådan rationalisering och effektivisering mera i detalj av driften, som

kan befinnas möjlig och som borde kunna medföra förbättrad lönsamhet.

Särskilt framhålles, att kollegium i likhet med bergmästaren i västra distriktet

finner det påkallat att, sedan klarhet vunnits att verksamheten ej blott

skall fortsättas utan även utvecklas, såväl skifferbrytningen som fyllningen

av skifferbrotten planlägges på tillräckligt lång sikt och inrättas så rationellt

som möjligt.

Flertalet remissinstanser lägga vid bedömningen av frågan om skifferoljebolagets

framtida verksamhet stor vikt vid verksamhetens betydelse ur

beredskapssynpunkt. I detta hänseende framhåller statens bränslekommission

bland annat följande.

Värdet av en ökning av produktionskapaciteten vid Kvarntorpsverket

torde bäst framgå av följande uppgifter. Under ett vart av åren 1943—1944

förbrukades inom landet för civila ändamål ca 24 000 ms bensin och ca

40 000 in3 pannbrännolja. Kvarntorpsproduktionen uppgår för närvarande

till 10 500 in3 bensin och 35 400 in3 brännolja per år. Den beräknade utökningen

av produktionen till 28 000 m3 resp. 73 000 in3 skulle sålunda komma

att medföra en avsevärd förbättring i försörjningsläget. Detta gäller framför

allt beträffande bensin, där man genom möjligheten till inblandning av

alkohol skulle kunna erhålla en utdrygning av tillgångarna på motorbränsle.

Vid inblandning av 25 % alkohol skulle sålunda kunna erhållas 38 000 m3,

medan en inblandning av 85 % alkohol skulle giva 187 000 m3 motorbränsle.

Statens industrikommission ägnar särskild uppmärksamhet åt svaveltillverkningens

betydelse ur försörjningssynpunkt och anför därvid, att den

nuvarande produktionen vid Kvarntorp, som är den enda tillverkaren inom

landet, täcker en sjättedel av behovet samt att återstoden importeras från

Norge och U. S. A. Därest det framlagda utbyggnadsprogrammet skulle fullföljas,

framhåller kommissionen, kunde importen från U. S. A. helt bortskäras

och leveranserna från Norge eventuellt minskas något.

Överbefälhavaren och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap anse,

att oljetillverkningen vid Kvarntorp på grund av sin sårbarhet för angrepp

från luften icke bör tillmätas något större värde för fö(rsörjningen

i händelse Sverige invecklas i krig. Däremot kommer skifferoljebolagets

verksamhet under eu avspärrningsperiod enligt nämnda remissinstansers

mening att få slor betydelse, överbefälhavaren framlägger emellertid två

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj:ts proposition nr 143.

alternativ för tillgodoseendet av drivmedelsbehovet under en avspärrningsperiod,

nämligen dels tillverkning vid skifferoljebolaget enligt utredningens

förslag och dels bombsäker lagring av i fredstid importerade drivmedel. I

remissyttrandet anförda överslagsberäkningar tyda enligt överbefälhavarens

mening på att lagringsalternativet trots allt bleve det för staten billigaste.

Möjligheterna att inom rimlig tid genomföra detta alternativ synas dock

överbefälhavaren i dagens läge vara relativt små. Med hänsyn härtill och

dessutom bland annat till den omständigheten att ett betydande kapital redan

nedlagts på skifferoljeverkets utvidgning och rationalisering, finner

överbefälhavaren det likväl ur försvarsberedskapssynpunkt önskvärt att bolagets

verksamhet fortsättes och förordar skifferoljeverkets utbyggnad till

etapp 3 enligt utredningens förslag. Riksnämnden framhåller å sin sida beträffande

nyssberörda frågor bland annat följande.

Vid ett avspärrningsfall måste enligt riksnämndens mening en industriell

produktion av oljor inom landet i en omfattning, som det här är fråga om

(ca 100 000 in3 per år) vara till stor fördel ur beredskapssynpunkt. En dylik

industriell produktion kan ej ersättas av enbart lagring av oljor, då lagren,

om de ej kunna förnyas genom import, undan för undan komma att minska

under avspärrningstiden, under det att en inhemsk produktion i ett dylikt

läge kan tänkas hållas uppe vid maximikapacitet och till och med successivt

ökas.

För krigsfallet däremot framstår en oljelagring i bombsäkra cisternanläggningar

såsom en oavvislig nödvändighet, i betraktande av dels den stora

bombningsrisken för den inhemska oljeindustrien, förut behandlad i riksnämndens

skrivelse av den 20 december 1948, och dels vanskligheten att i

ett dylikt läge kunna igångsätta någon produktion av ersättningsbränslen.

Även för avspärrningsalternativet är självfallet en oljelagring av allra

största värde som komplement till en otillräcklig inhemsk tillverkning.

Riksnämnden finner det av utredningen angivna programmet för skifferoljeverkets

utbyggnad och rationalisering välbetänkt samt understryker

dessutom vikten av att Ljungströmsanläggningen underhålles så att apparaturen

är i så gott skick som möjligt om densamma med kort varsel skulle

behöva tagas i bruk.

Kommerskollegium, som granskat utredningens förslag ur bland annat

tekniska synpunkter, framhåller beträffande den förordade ombyggnaden

av Bergh-ugnarna, att de framlagda kalkylerna beträffande utfallet av denna

ombyggnad grunda sig på resultatet av en relativt kort provdrift. Kollegium

uttalar, att bättre klarhet rörande resultatet av omkonstruktionen

torde kunna vinnas efter ombyggnaden av Bergh-ugn 1 och framhåller såsom

självklart, att för den händelse någon allvarlig felbedömning därvid

skulle kunna konstateras, ombyggnaden av de övriga Bergh-ugnarna måste

tagas under omprövning. Beträffande driften vid Ljungströmsanläggningen

anser kollegium det nu vara för tidigt att uppgöra några närmare planer.

Sveriges geologiska undersökning förordar, att arbete omedelbart upptages

för att pröva också andra metoder än de hittills vid Kvarntorpsverket begagnade

och projekterade. Ämbetsverket förordar i sådant hänseende att

åt en lämplig institution gives i uppdrag att i samråd med bolagets repre
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 143.

31

sentanter uppdraga riktlinjer för den sålunda behövliga forskningen över

nya metoder för oljeframställning ur den svenska alunskiffern.

Länsstyrelsen i Örebro län, som i första hand yttrat sig om det planerade

bostadsbyggandet, har efter överläggningar med bolaget, länsarbetsnämnden

och länsarkitekten kommit till den slutsatsen, att någon bebyggelse utöver

den för vakt- och beredskapstjänst nödvändiga icke borde förekomma i

grannskapet till skifferoljebolaget särskilt med hänsyn till bombfaran. Länsstyrelsen

framhåller även vikten av att åtgärder för att eliminera skadeverkningarna

genom bolagets drift påskyndas och effektiviseras, något som även

kommit till uttryck i yttrandet från Örebro läns kristidsstyrelse.

Styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget erinrar om att de totala anläggningskostnaderna

för gasolanläggningen av styrelsen i en till chefen för

handelsdepartementet tidigare ingiven promemoria beräknats till It 000 000

kronor. Differensen mellan detta belopp och det av utredningen upptagna,

nämligen 10 500 000 kronor, hänför sig, framhåller styrelsen, närmast till

frågan om hur stor säkerhetsmarginal man anser sig böra räkna med för

oförutsedda omständigheter. Styrelsen anser sig emellertid av försiktighetsskäl

böra förorda att 11 000 000 kronor beräknas för ifrågavarande ändamål.

Beträffande sättet för utbyggnadsprogramrnets finansiering finner styrelsen

i första hand önskvärt, att det långfristiga kapitalbehovet" för nyanläggningarna

— i enlighet med praxis inom det privata näringslivet — täckes

genom ökning av bolagets aktiekapital. Vad angår sättet för täckande av

driftsunderskott och ersättningsanskaffning av material, anser styrelsen det

vara mest ändamålsenligt, att delta behov täcktes genom att bolaget för viss

tid befriades från skyldighet att erlägga bensinskatt.

Befrielse från bensinskatt har avstyrkts av kommerskollegium och fullmäktige

i riksgäldskontoret, som uttala, att det stöd, som staten behövde

giva bolaget, borde lämnas under öppna och klara former. Befrielsen från

bensinskatt skulle enligt dessa remissinstansers mening innebära ett förtäckt

understöd åt bolaget och giva en skev bild av dess ekonomi.

I en den 10 mars 1949 dagtecknad skrift har bergsingenjören S. V. Bergh

framlagt vissa synpunkter i anledning av utredningsresultatet.

Föredraganden.

Svenska skifferoljeaktiebolagets anläggningar vid Kvarntorp tillkommo år

1941 då den situation i vilken landet befann sig gjorde det nödvändigt att

öka den inhemska oljeproduktionen. Förutom startkapitalet, 15 000 000 kronor,

tillfördes bolaget för vidare utbyggnad av anläggningarna under åren

1942 och 1943 tillhopa ytterligare 14 200 000 kronor såsom aktiekapital och

ca 25 000 000 kronor såsom lån. Lånet efterskänktes sedermera efter beslut

av 1944 års riksdag.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungi. Maj:ts proposition nr 143.

Under världskrigets sista år ställdes frågan huruvida det vore ekonomiskt

riktigt att låta bolaget också under fredsförhållanden driva sin verksamhet.

Man stannade då för den uppfattningen att skifferoljeverket i Kvarntorp

borde fortsätta, varemot den under något år i bolagets regi handhavda driften

vid skifferoljeanläggningen i Kinne-Kleva borde nedläggas.

Sedermera framlade bolagets styrelse år 1946 ett förslag till rationalisering

av driften samt fortsatt utbyggnad av Kvarntorpsverket och i samband

därmed förslag till plan för bolagets finansiella rekonstruktion. Till bestridande

av kostnaderna för de föreslagna åtgärderna — avseende främst uppförande

av en tredje kalkugn och en gasolanläggning samt ombyggnad av tre

ugnshus jämte därav betingad utvidgning av ångkraftcentralen — anvisade

1946 års riksdag 16 000 000 kronor genom teckning av ytterligare aktier i

bolaget. Styrelsen beräknade att sedan nyanläggningarna kommit i fullt

bruk, vilket ansågs kunna ske fr. o. m. verksamhetsåret 1951/52, ett visst

årligt överskott skulle uppkomma. Den sedermera genomförda planen till

finansiell rekonstruktion innebar bl. a. att aktiekapitalet nedsattes med

25 200 000 kronor till 4 000 000 kronor samt att anläggningarna nedskrevos

med 16 313 000 kronor.

Vid 1947 års riksdag anvisades 3 000 000 kronor till teckning av ytterligare

aktier i bolaget. Detta tillskott hade till ändamål att finansiera distributionen

av gasol i bolagets egen regi.

Bolagets verksamhet utvecklade sig i fortsättningen icke efter de beräkningar

som lågo till grund för 1946 års riksdagsbeslut. Sålunda blev driftunderskottet

för räkenskapsåret 1946/47, som av styrelsen beräknats komma

att uppgå till 2 300 000 kronor, i verkligheten i runt tal 6 700 000 kronor.

Styrelsen framhöll i förvaltningsberättelsen för samma år, att ökningen av

den beräknade förlusten förorsakats av förseningar i anläggningsverksamheten,

minskad tillgång på elektrisk kraft, höjning av arbetslönerna in. in.

Bolaget råkade på grund av nyssnämnda förhållanden i likviditetssvårigheter,

vilket föranledde styrelsen att i slutet av år 1947 i skrivelse till Kungl.

Maj :t begära kapitaltillskott. Styrelsen framlade därvid olika alternativ. I

prop. nr 69: 1948 anförde dåvarande chefen för handelsdepartementet, att

det inträdda läget gjorde det nödvändigt att förutsättningslöst ompröva bolagets

ställning och framhöll, att denna prövning borde i första hand verkställas

av särskilt tillkallade utredningsmän. I avbidan på utredningens

resultat borde verkets fortsatta utbyggnad enligt 1946 års riksdagsbeslut tills

vidare anstå. Driften vid bolagets anläggningar borde dock fortsätta och erforderliga

medel härför ställas till förfogande. Medelsbehovet uppskattades

till 15 000 000 kronor, vilket belopp anvisades av 1948 års riksdag. Därmed

hade alltsedan bolagets tillkomst till bolagets verksamhet anvisats sammanlagt

i runt tal 87 000 000 kronor. Sedan fem utredningsmän tillkallats för

att utreda frågan om bolagets framtida verksamhet ha utredningsmännen

den 19 februari 1949 avlämnat sitt utlåtande.

Såsom av den tidigare lämnade redogörelsen framgår har utredningen enhälligt

föreslagit, att utbyggnaden av Kvarntorpsanläggningarna skall full
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

33

följas. Utredningen har icke funnit den omständigheten att verket i nuvarande

skick går med förlust eller det förhållande att företaget redan kostat

det allmänna betydande belopp böra föranleda verksamhetens uppgivande.

Som förklaring till svårigheterna har utredningen allmänt hänvisat till att

verket hittills haft karaktär av ett försöksverk, vid vilket ett otal problem

kvarstått att lösa. Därutöver har framhållits att verkets utbyggnad

under krigstiden måst ske i forcerad takt, varvid ett mera långsiktigt

perspektiv ej kunnat beaktas och vissa delar av verket fått en mera provisorisk

utformning. Vägen till förbättring av driftsresultatet har utredningen

ansett böra gå genom dels rationalisering av såväl produktionsapparat

som drift och dels ytterligare utveckling av tillverkningen av biprodukter

samt ökning av företagets hela omslutning.

Från dessa utgångspunkter har utredningen i huvudsak godtagit de av

skifferoljebolagets styrelse år 1946 framlagda och av samma års riksdag

behandlade förslagen till ytterligare utbyggnad av anläggningarna. Dessutom

föreslår utredningen vissa investeringar för att möjliggöra olika rationaliseringsåtgärder

främst avseende skifferbrytningen. Utredningens förslag

innebär, att vattenreningsanläggningen kompletteras och utbygges, att

anordningarna för skifferns brytning och beredning kompletteras, att de tre

Bergh-ugnarna vid verket ombyggas för högre produktion enligt en av skifferoljebolaget

utarbetad metod, att ångkraftverket utvidgas till erforderlig

kapacitet, att gasolanläggningen fullbordas, att två ytterligare svavelverk anskaffas

(därav ett eventuellt från Kinne-Kleva) samt att nya bostadshus om

sammanlagt 80 lägenheter uppföras.

Genomförandet av de framlagda förslagen anser utredningen böra ske i

tre etapper. Under den första etappen, som avser tiden den 1 juli 1949—^len

30 juni 1950, skulle utbyggnad av vattenreningsanläggningen påbörjas

och utbyggnad av gasolanläggningen samt ombyggnad av en Bergh-ugn slutföras,

varjämte vissa maskiner m. m. för rationalisering av skifferbrytningen

skulle anskaffas. Under andra etappen, avseende tiden den 1 juli 1950—

30 juni 1953, skulle de övriga två Bergh-ugnarna ombyggas. Därefter skulle

tredje etappen inträda fr. o. in. den 1 juli 1953, varvid den av utredningen

föreslagna utbyggnaden beräknades vara i huvudsak avslutad.

Det kapitalbehov som skulle bliva erforderligt för att genomföra det

framlagda förslaget skulle enligt utredningens mening tillskjutas dels genom

anslag å riksstaten och dels genom lån. Till första och andra etapperna

skulle sålunda för budgetåret 1949/50 anvisas anslag å 2 000 000 kronor till

täckande av driftsförluster och 1 500 000 kronor till bestridande av kostnader

för olika förnyelsebehov vid nuvarande anläggningar samt 250 000

kronor för förnyelse av asktransportanordningar in. in. eller tillhopa 3 750 000

kronor. Vidare skulle för samma budgetår erfordras lån till skifferoljebolaget

å dels 900 000 kronor för anskaffning av viss utrustning för rationalisering

av skifferbrylningen ävensom för vattenreningsanläggningen, och dels

4 750 000 kronor för fullbordande av gasolanläggningen samt för anskaffning

av viss ytterligare utrustning, tillhopa alltså 5 650 000 kronor.

8 Dihang till riksdagens protokoll 19b9. 1 samt. Nr 143.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

Slutligen skulle enligt utredningens förslag för budgetåret 1950/51 erfordras

anslag å 2 600 000 kronor för ombyggnad av två Bergh-ugnar samt

lån åt bolaget med 9 400 000 kronor. Lånet skulle tjäna till bestridande av

kostnaderna för samma ändamål som nyss sagts, i den män medel härför

icke beräknats under nämnda anslag, ävensom anskaffning av viss ytterligare

utrustning.

Utredningens förslag har vunnit nästan enhällig anslutning från remissinstanserna.

Överbefälhavaren har visserligen ifrågasatt, om icke behovet

av oljetillgång vid avspärrning lämpligen skulle kunna tillgodoses genom

anordnande av lagringsutrymmen för flytande bränsle, men likväl med hänsyn

till redan nedlagt kapital och övriga omständigheter tillstyrkt verkets

fortsatta utbyggnad. Fullmäktige i riksbanken ha anmält betänkligheter mot

investeringar av den storleksordning som förslaget syftar till.

Vid bedömande av frågan om Kvarntorpsverkets utnyttjande bör beredskapssynpunkterna

självfallet tillmätas stor vikt. Riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap har på begäran av utredningen fiamlagt sina synpunkter

på frågan. Härav framgår, att medan visserligen möjligheterna att

vid krigsfall hålla driften i gång bedömas såsom små med hänsyn till faran

för bombanfall, verket i den händelse Sverige skulle avspärras utan att indragas

i krig äger den allra största betydelse ur försörjningssynpunkt. De av

bränslekommissionen anförda siffrorna rörande den relativa betydelsen av

ökad skifferoljeproduktion synas bestyrka riktigheten av denna mening.

Med avseende på överbefälhavarens uttalande rörande möjligheterna att lagra

importerad olja vill jag hänvisa till vad riksnämnden i detta hänseende anfört

i sitt remissvar, nämligen att industriell produktion ej kan ersättas av

enbart lagring av oljor, då lagren, om de ej kunna förnyas genom import,

undan för undan komma att minska under avspärrningstiden.

Om man i likhet med mig anser det ofrånkomligt att sörja för att Kvarntorpsanläggningarna

skola kunna utnyttjas under en avspärrningstid, är

det därför icke givet, att driften bör uppehållas även under vanlig fredstid.

Med hänsyn till önskemålet att så långt möjligt begränsa det allmännas

kapitalinsatser bör man ställa frågan huruvida icke driften vid Kvarntorp

nu kunde nedläggas men produktionsapparaten dock underhållas så att den

i en avspärrningssituation åter kunde tagas i anspråk. Kostnaden för ett dylikt

beredskapsläge skulle emellertid, enligt vad utredningen anfört, uppgå

till 2 500 000—3 500 000 kronor per år. Därutöver märkes, att den med driften

förenade betydelsefulla forskningsverksamheten komme att avbrytas.

Både ur forskningssynpunkt och eljest är det sannolikt att man skulle ha

stora vanskligheter att övervinna när man efter stilleståndet ginge att återupptaga

driften. Utredningen har gjort en jämförelse mellan å ena sidan

det av utredningen beräknade ekonomiska utfallet vid fortsatt utbyggnad —

vilket framgår av den såsom bilaga fogade tablån över ekonomisk balans

för redovisningsåren 1949/50—1959/60 — och å andra sidan kostnaderna

vid ett stillastående av antydd art. Enligt utredningens uppfattning torde

vid fortsatt utbyggnad det årliga driftunderskottet bli mindre även om kostnaden

för räntor och ersättning till förnyelsefond medräknas. Med hänsyn

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Mcij:ts proposition nr H3.

härtill har utredningen avvisat tanken på att driften borde nedläggas. Denna

mening överensstämmer med remissinstansernas uppfattning och delas

även av mig. Jag vill i sammanhanget erinra om att vid anmälan av 1946

års proposition om Kvarntorp dåvarande chefen för handelsdepartementet

anförde, att skifferoljebolaget enligt regeringens åsikt — vilken närmare

utvecklats i skrivelse den 14 februari 1945 till bolagets styrelse — borde

betraktas som ett normalt långtidsföretag. Detta uttalande föranledde icke

riksdagen till något särskilt yttrande.

Utredningens förslag till fortsatt utbyggnad av bolagets anläggningar kräver

stora tillskott av kapital. Särskilt i nuvarande ekonomiska läge måste

detta ingiva betänkligheter. Fullmäktige i riksbanken ha i anledning härav

uttalat, att de skäl, som kunna åberopas till stöd för att nu genomföra de

föreslagna åtgärderna, böra noggrant vägas mot nödvändigheten att tills vidare

i möjligaste utsträckning begränsa investeringsvolymen. Man är därför

skyldig överväga om icke utbyggnaden av skifferoljeverket tills vidare

kunde anstå och driften fortsätta med nuvarande anläggningar. Emellertid

framgår av utredningens kalkyler att detta skulle medföra ett årligt underskott

av ca 2 000 000 kronor. I detta belopp ha icke inbegripits de kostnader

som komma att erfordras till oundgängligen nödvändiga förnyelser.

Kostnaderna härför kunna, såsom utredningen framhållit, icke med säkerhet

beräknas men torde dock bliva rätt betydande.

Utredningens beräkningar giva vid handen, att om den föreslagna utbyggnaden

kommer till stånd det årliga driftunderskottet snart förbytes till ett

överskott vilket fr. o. in. året 1954/55 torde uppgå till ca 3 000 000 kronor,

bortsett från avsättning till förnyelsefond. Samtidigt beräknas den föreslagna

utbvggnaden medföra en kraftig höjning av verkets produktion. Denna

skulle såvitt angår brännolja, bensin och svavel mer än tördubblas. Även

om erfarenheten visat att beräkningar på detta område äro förenade med

stora ovisshetsmoment och en varning mot optimism därför är befogad,

har jag icke kunnat undgå att finna utredningens kalkyler i denna del ägnade

att stödja utbyggnadsplanen.

Med hänsyn till de här anförda omständigheterna har jag kommit till den

slutsatsen, att verkets utbyggnad bör fullföljas efter i huvudsak de av utredningen

föreslagna linjerna.

Till förhindrande av skadegörelse genom avloppsvatten föreslår utredningen,

att vattenreningsanordningen utbygges. Visserligen ha dylika vattenskador

sedan anläggningarna togos i bruk efter hand minskat, men fortfarande

är situationen otillfredsställande. Jag anser det vara viktigt, att allt

göres för att nå en bättring härutinnan och vill därför tillstyrka utredningens

förslag i detta hänseende. Utredningen har beräknat kostnaderna härför

till totalt 1 200 000 kronor varav 700 000 kronor skulle anvisas av 1949

års riksdag i form av lån.

I fråga om de av utredningen föreslagna anskaffningarna av maskiner

m. m. för rationalisering av skifferns brytning och beredning skulle sammanlagt

krävas en medelsanvisning av 500 000 kronor såsom lån att anvisas

av innevarande års riksdag. Då dessa anordningar enligt utredningens

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

uppfattning synas göra det möjligt att åstadkomma en billig, rationell och

efter de olika arbetskvantiteterna anpassad drift — vilket torde bidraga till

en minskning av driftunderskottet — tillstyrker jag utredningens förslag i

denna del. Jag förordar även utredningens förslag om nyanskaffning av en

asktransportanordning till en kostnad av 250 000 kronor, då härigenom

driftskostnaderna synas kunna ytterligare nedbringas.

En av de viktigaste punkterna i utredningens förslag är ombyggnaden av

Bergh-ugnarna. En dylik ombyggnad innebär i princip, att ångpanneytor

inläggas i de olika schakten, varigenom en mera intensiv förbränning av

koksen blir möjlig. Härigenom skulle enligt utredningens uppfattning den

i ugnarna genomsatta skiffermängden per tidsenhet kunna höjas till två och

en halv gånger så mycket som tidigare med bibehållande av de specifika

siffrorna, räknat per ton skiffer, i fråga om produktionen av oljeprodukter,

ånga och gas. En mindre del av Bergh-ugn 1 har hittills ombyggts och provats

blott en kort tid. Utredningen anser visserligen, att det är svårt att med

ledning enbart av de utförda provningarna med säkerhet bedöma i vad mån

det blir möjligt att uppnå helt tillfredsställande förhållanden under kontinuerlig

drift, men finner dock hittills föreliggande resultat tydligt angiva,

att Bergh-ugn 1 bör ombyggas i enlighet med framlagt förslag. I samband

härmed skulle ångkraftverket utvidgas till erforderlig kapacitet. Kostnaderna

för ombyggnaden av ugnen och därtill hörande utvidgning av ångkraftverket,

utöver tidigare anvisade medel, beräknar utredningen till 800 000

kronor att tillföras bolaget i form av lån. Ehuru givetvis utrymme finnes för

tvekan om de företagna proven kunna vara tillfyllest, vill jag tillstyrka, att

en Bergh-ugn ombygges i överensstämmelse med utredningens förslag. Det

torde få bli beroende på driftresultatet vid denna ugn om även de andra

Bergh-ugnarna skola ombyggas.

I gasolanläggningen ha hittills ca 7 000 000 kronor investerats. Gasolen användes

för närvarande i ringa utsträckning i vårt land. Skifferoljebolagets

tillverkning uppgår blott till ca 600 ton per år och vidare importeras

gasol i obetydlig mängd. Utredningens kalkyler visa, att gasolanläggningen

vid full utbyggnad skulle kunna producera ca 16 000 ton per år.

Gasolen skulle, därest avsättningssvårigheter icke förefinnas, kunna bidraga

till att göra bolaget till ett bärkraftigt företag. Då gasolen även ur beredskapssynpunkt

anses betydelsefull, vill jag tillstyrka att gasolanläggningen

fullbordas. Kostnaderna härför beräknar utredningen till 3 500 000 kronor

och föreslår, att beloppet anvisas såsom lån av innevarande års riksdag.

Skifferoljebolaget har i sitt remissyttrande framhållit, att denna siffra med

hänsyn till den erforderliga säkerhetsmarginalen borde höjas och förordar,

att beloppet höjes med 500 000 kronor till 4 000 000 kronor. Med hänsyn till

den osäkerhet som alltid måste vidlåda kostnadsberäkningar av denna

storleksordning torde försiktigheten bjuda att man räknar med det högre

beloppet.

För att anpassa svavelverkskapaciteten efter den ökade gasmängd som

blir följden om samtliga Bergh-ugnar ombyggas har utredningen föreslå
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

37

git, att ett nytt svavelverk uppföres samt dessutom ett i reserv. Man bör

nämligen med hänsyn till den omkringliggande orten icke riskera att vid

utförande av nödigt underhållsarbete å svavelverken gasreningen blir otillräcklig.

Kostnaderna, som beräknas till sammanlagt 4 400 000 kronor, föreslås

av utredningen böra äskas av nästa års riksdag. Utredningen har

ifrågasatt huruvida icke det vid Kinne-Kleva befintliga svavelverket kunde

flyttas till Kvarntorp. 1 så fall skulle kostnaderna kunna minskas med

1 600 000 kronor. Frågan om Kinne-Klevaverkets fortsatta drift har ännu

icke upptagits till prövning. Beslut om ett eventuellt överflyttande av svavelverket

till Kvarntorp synes mig kunna fattas samtidigt med att anslagsfrågorna

för skifferoljebolaget anmälas vid nästa års riksdag. Frånsett

dessa anslagsfrågor vill jag understryka vikten av att, såsom i remissyttrandena

påkallats, arbetet på att minska skadeverkningarna av bolagets

drift ägnas all möjlig uppmärksamhet.

Utredningens förslag om byggande av nya bostadshus vid Kvarntorp särskilt

med tanke på bolagets arbetare har avstyrkts av länsstyrelsen i Örebro

län. Länsstyrelsen anser det bl. a. ur civilförsvarssynpunkt olämpligt

att placera ytterligare bostadshus i omedelbar närhet av oljeverket med

därav följande risker under ett krigstillstånd. Jag anser mig för närvarande

icke böra föreslå någon medelsanvisning för ändamålet.

Vad utredningen anfört i fråga om bolagets administration och forskningsverksamhet

torde böra beaktas. Beträffande forskningsverksamheten

vill jag även fästa uppmärksamheten på Sveriges geologiska undersöknings

påpekande om behovet av forskning för att finna nya metoder för oljeframställning

ur skiffer.

Utredningen har även berört en av bolaget till utredningen ingiven skrivelse

däri bolaget ifrågasatt att bliva befriat från bensinskatt. Då ett bifall

härtill, såsom kommerskollegium och fullmäktige i riksgäldskontoret menat,

skulle innebära eu mindre lycklig form för subventionering av bolaget,

anser jag mig icke kunna tillstyrka förslaget.

Vid uppgörande av de ekonomiska kalkylerna för bolagets verksamhet har

utredningen för tiden fr. o. in. redovisningsåret 1950/51 räknat med en

räntesats av 3,5 procent å det kapital som erfordras för skifferoljeverkets

fortsatta utbyggnad och som skulle tillskjutas i form av lån. Vidare har i

kalkylerna räknats med årlig avsättning till förnyelsefond efter vissa procentsatser.

Affärsresultatet har hittills icke lämnat rum för avsättningar till

erforderliga förnyelser. Utredningen räknar med att ganska betydande avsättningar

skola kunna göras efter den föreslagna utbyggnaden. Huruvida

dessa avsättningar komma att bliva tillräckliga för den oundgängligen erforderliga

förnyelsen av anläggningarna låter sig icke för närvarande beräkna.

Det är sålunda icke osannolikt att medel för berörda ändamål framdeles

vid olika tillfällen få begäras av riksdagen. För budgetåret 1949/50

avses ett anslag å 1 500 000 kronor till förnyelse av nuvarande anläggningar.

Jag förutsätter, att bolaget endast efter beslut av Kungl. Maj:t må taga

i anspråk nyssnämnda medel och de ytterligare belopp som framdeles för

motsvarande ändamål kunna komma att anvisas.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

Utredningen har framhållit, att de ekonomiska beräkningarna som helhet

äro försiktigt gjorda och böra lämna gott utrymme för förbättrade resultat.

Det bör dock hågkommas, att det finnes flera på det ekonomiska

resultatet inverkande faktorer varöver bolaget icke kan råda, t. ex. kostnads-

och prisutvecklingen. Med hänsyn härtill kan det relativt gynnsamma

ekonomiska resultat, som utredningen räknar med, lätt försämras, vilket

kan påkalla ökad kapitalinsats från statens sida.

Vad slutligen angår finansieringen av bolagets verksamhet ansluter jag

mig till utredningens kostnadsberäkningar, mot vilka jag icke funnit anledning

till erinran. Jag beräknar sålunda 2 000 000 kronor till täckande av

driftsförlust under räkenskapsåret 1949/50, 1 500 000 kronor till förnyelse

av nuvarande anläggningar samt 250 000 kronor till förnyelse av asktransportanordning

eller tillhopa (2 000 000 + 1 500 000 + 250 000 =) 3 750 000

kronor. Beloppet torde för nästa budgetår anvisas såsom reservationsanslag.

Vidare beräknar jag i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens

förslag 700 000 kronor till vattenreningsanläggningen, 500 000 kronor

till vissa maskiner in. m. för rationalisering av skifferbrytningen, 800 000

kronor till ombyggnad av Bergh-ugn 1 samt 4 000 000 kronor till gasolanläggningen

eller tillhopa (700 000 + 500 000 -f- 800 000 + 4 000 000 =)

6 000 000 kronor. Bolagets styrelse har i sitt remissvar uttalat önskvärdheten

av att detta belopp tillföres bolaget genom ökning av aktiekapitalet.

Jag finner emellertid i likhet med utredningen det lämpligast att ifrågavarande

medel åtminstone tillsvidare tillhandahålles bolaget såsom lån. I likhet

med vad statskontoret i sitt remissvar anfört synes mig medlen böra

anvisas under fonden för låneunderstöd.

Utbetalningen av lånet bör ske i den mån medel för anläggningarnas

utförande erfordras och med belopp varje gång som statskontoret efter framställning

av bolaget bestämmer. Å lyftat lånebelopp torde böra utgå ränta

förslagsvis beräknad efter tre procent om året från lyftningsdagen. Vad

återbetalningen av lånet beträffar lärer med hänsyn till ovissheten rörande

prisutvecklingen på oljemarknaden in. in. någon viss amorteringsplan icke

nu böra fastställas. Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t att

tillse, att lånet infrias i den mån medel därtill stå till bolagets förfogande.

Lånebeloppet synes alltså böra vara betalbart vid anfordran. Vid det förhållandet

att låntagaren är ett statligt bolag torde någon säkerhet för lånet

icke erfordras.

Enligt verkställda beräkningar torde för utbyggnadsprogrammets genomförande

dollarvaluta i viss utsträckning komma att erfordras för inköp av

utrustning i U. S. A. Då importplanen för år 1949 icke torde rymma ytterligare

dollarutlägg förutsätter jag att nämnda inköp så planeras att dollarbetalningar

ej ifrågakomma under innevarande år.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels till Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljcaktiebolagets

verksamhet å riksstaten för budgetåret

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 143.

39

1949/50 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 3 750 000 kronor;

dels ock till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget å

riksstaten för budgetåret 1949/50 under kapitalbudgeten:

fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av

6 000 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Kihlstrand.

opaginerad Kontrollera mot PDF

497357. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Bilaga.

Kvarntorpsutredningen 1948. Ekonomisk balans för redovisningsåren 1949/1950—1959/60.

Redovisningsår och etapp

1949/

50

1950/

51

1951/

52

1952/

53

1953/

54

1954/

55

1955/

56

1956/

57

1957/58

1958/59

1959/60

Energimängd till Ljung strömsfältet

per år.

1

2

2

2

3

3

3

3

3

3

3

Totalt .......................... MkWh

—

—

—

—

90

90

90

90

90

175

90

175

90

175

Från Vattenfall.................. >

—

—

—

—

2-5

10

17-5

26

29

107

31

105

31

109

Produkter för försäljning pr år.

Brännolja...................... 1 000 in3

34-2

45-3

430

36-7

64-5

67-9

67-9

67-9

67-9

70-0

67-9

72-9

67-9

72-9

Bensin ........................ »

10-5

13-0

13-0

12-2

19-6

21-9

21-9

21-9

21 9

23-8

21-9

27-7

21-9

27-7

Svavel ........................ 1 000 ton

13-1

16-7

16-7

15-6

24-3

25-6

25-6

25-6

25 c

27-5

25-6

29-4

25-6

29-4

Kalk..........................

45

45

45

45

45

45

45

45

45

45

45

45

45

45

Gasol.......................... >

0''6

3-2

5-4

7-4

9-0

10-5

12-0

13-2

13-2

14 1

13-2

150

13-2

15-7

Kraft.......................... MkWh

31-5

330

25

17

—

—

—

—

—

—

-

—

-

—

Inkomster av produkter pr dr.

Summa inkomster per år........... Mkr

9-36

12-49

12 89

12-57

17-15

18-47

18-94

19-36

19-65

20-40

1965

21-80

19-65

22-03

Utgifter pr år.

Driftskostnader .................... Mkr

11-18

11-98

11-98

11-86

14''88

14-88

14-88

14-88

14-88

15-66

14-88

15-66

14 88

15-66

Energi inköpt för Ljungströmsanl.. .. >

—

—

—

—

0-03

0-13

0-22

0-32

0 36

1 34

0-39

1-31

0 39

1 38

Summa >

1118

11-98

11-98

11-85

14-91

15-01

15-10

15-20

15-24

17-oo

15 27

16-97

15-27

17 04

Räntekostnader pr är................ >

&17

017

Öl 7

0-46

0-49

0''49

0 49

049

0''49

0''49

0 49

0''49

049

Summa utgifter pr år inkl. ränta.... >

11-18

12-15

12-15

1202

15-40

15-50

15-59

15-69

15-78

17-49

15-76

17-46

15-76

17-53

Driftsresultat pr år exkl. avsättning.. »

-1-82

+ 0-84

4 0-74

+ 0 55

+ 1-75

+ 2-97

+ 3-35

+ 3-67

+ 3-92

+ 2-9)

+ 3-89

+ 4-34

+ 3-89

t 4 50

Avsättning pr år till förnyelsefond .. >

356

4-65

4-55

4-55

5-04

5-64

5-64

564

5-64

5-64

5-64

5-64

5-64

5''64

Driftsresultat pr år inkl. avsättning.. »

-5-38

-4-21

-381

-4-00

-3-89

-2-67

-2-29

-1-97

-1-72

-2-73

-1-75

— 1-30

-1-76

-1-14

Kungl. Maj.ts proposition nr 143.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:273 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om restitution av krig skonjunktur skatt till Lossoch lastningsföreningen Hamnarbete u. p. a. i Sundsvall a1 i texten