Sök i Ratio Lex

Angående frågor om befrielse från betalningsskyldighet till kronan

1949-03-11 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:145, Angående frågor om befrielse från betalningsskyldighet till kronan

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

1

Nr 145.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående frågor

om befrielse från betalningsskyldighet till kronan;

given Stockholms slott den 11 mars 1949.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Allan Vougt.

Sammanfattning.

Kiksdagen har genom skilda beslut bemyndigat Kungl. Maj:t att i viss utr

sträckning avgöra frågor om befrielse från betalningsskyldighet till kronan.

I den föreliggande propositionen underställas riksdagens provning dels

fråga om bemyndigande för Kungl. Maj:t att i viss utsträckning jämväl under

budgetåret 1949/50 medgiva befrielse från ersättningsskyldighet till kronan,

dels ock sex ärenden om avstående av fordringsrätt vilka icke täckas av de

av riksdagen lämnade bemyndigandena.

1-587 49

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 saml. Nr 145.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

Utdrag av ■protokollet över för sv ar särenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 11 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Qltensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, vissa frågor om befrielse

från ersättningsskyldighet och anför härutinnan.

Riksdagen har i skrivelse 1946: 565 bemyndigat Kungl. Maj:t att i enlighet

med vissa närmare angivna riktlinjer pröva frågor om befrielse från skyldighet

att återbetala löne- och pensionsbelopp som felaktigt utbetalats i strid

mot undei riksdagens medverkan tillkomna bestämmelser. I överensstämmelse

med riksdagens uttalande i nämnda skrivelse, att redogörelse borde lämnas

riksdagen över av Kungl. Ma,j:t meddelade beslut om befrielse från återbetalmngsskyldighet

varom här vore fråga, kommer att i annat sammanhang till

vederbörligt utskott överlämnas en förteckning över samtliga av Kungl. Maj:t

under år 1948 i detta avseende meddelade beslut. Vidare har riksdagen i

skrivelse 1948: 79 lämnat Kungl. Maj:t bemyndigande att under budgetåret

1948/49 avgöra dels frågor om befrielse från i judiciell ordning ålagd ersättningsskyldighet

till kronan på grund av förlust av eller skada å egendom tillhörande

krigsmakten, dels ock frågor om efterskänkande av fordran som

grundar sig på kronans regressrätt mot förare av kronans motorfordon, luftfartyg

etc. enligt de i ämnet, gällande ansvarsreglema, allt i den mån kronans

fordran i det särskilda fallet icke överstiger 5 000 kronor. Jag framlägger här

under punkt 1 förslag om att detta bemyndigande utsträckes till att avse

jämväl budgetåret. 1949/50 med bibehållande av den hittills gällande gränsdragningen.

Härjämte underställer jag under punkterna 2—7 riksdagens prövning sex

ärenden om avstående av fordringsrätt vilka icke täckas av de av riksdagen

lämnade bemyndigandena.

1.

Vid anmälan av propositionen 1948: 46 (punkt 1 av utdraget av protokollet

över försvarsärenden för den 23 januari 1948) lämnade jag en närmare redogörelse

för hur frågan om bemyndigande för Kungl. Maj:t att i viss utsträckmng

avgöra ärenden om befrielse från ersättningsskyldighet dittills bedömts

av riksdagen och hemställde samtidigt att bemyndigande av enahanda slag

som riksdagen tidigare i detta avseende lämnat måtte utverkas även för budgetåret

1948/49. I anledning av denna hemställan lämnade riksdagen i skrivelse

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 145. 3

1948:79 Kungl. Maj:t det begärda bemyndigandet jämväl för budgetåret

1948/49.

Med stöd av detta och tidigare erhållet bemyndigande har Kungl. Maj:t

under tiden den 1 januari—den 31 december 1948 medgivit befrielse från ersättningsskyldighet

på sätt framgår av en förteckning, vilken torde få såsom

bilaga fogas vid detta protokoll (motsvarande förteckningar över de tidigare,

med stöd av riksdagens bemyndigande, avgjorda ärendena återfinnas såsom

bilagor till propositionerna 1946: 82, 1947: 56 samt 1948: 46). Vid dessa ärendens

behandling har beaktats vad riksdagen framhållit i skrivelse 1945: 55.

Ehuru här avsedda ärenden numera icke uppgå till samma betydande antal

som under åren närmast efter beredskapstidens slut, synas dock såväl ärendenas

art som deras antal motivera det förenklade handläggningssätt, som

vinnes om dessa frågor i viss utsträckning kunna avgöras av Kungl. Maj:t.

Med hänsyn härtill bör enahanda bemyndigande utverkas även för budgetåret

1949/50.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1949/50 avgöra

dels frågor om befrielse från i judiciell ordning ålagd ersättningsskyldighet

till kronan på grund av förlust av eller skada

å egendom tillhörande krigsmakten, dels ock frågor om efterskänkande

av fordran som grundar sig på kronans regressrätt mot

förare av kronans motorfordon, luftfartyg etc. enligt de i ämnet

gällande ansvarsreglerna, allt i den mån kronans fordran i det

särskilda fallet icke överstiger 5 000 kronor.

2.

Genom försvarets civilförvaltnings två särskilda resolutioner den 26 november

1947 på av dess revision gjorda anmärkningar mot krigsflygskolans räkenskaper

för månaderna juli 1944—november 1945 förpliktades kaptenen L. Berg

och löjtnanten TJ. Palm att till civilförvaltningens kassa inbetala till personal

i flygvapnets reserv felaktigt utbetalade flyglärartillägg, Berg 5 560 kronor

20 öre och Palm 811 kronor 48 öre eller tillhopa 6 371 kronor 68 öre, dock

med dem öppen lämnad rätt att hos vederbörande söka sitt åter efter befogenhet.

De närmare omständigheterna voro följande.

Vid krigsflygskolan hade under tiden juli 1944—november 1945 till samtlig

flyglärarpersonal utbetalats flyglärartillägg beräknat för tiden juli 1944—juni

1945 i form av arvode efter 45 kronor per månad jämte dyrtidstillägg samt

för tiden juli—november 1945 efter 50 kronor per månad. Enligt förteckning

å arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän, fastställd

av Kungl. Maj:t den 2 juni 1944 att gälla för budgetåret 1944/45, samt

kungl. brevet den 24 november 1944 angående disposition av de i nämnda förteckning

upptagna posterna var emellertid arvode som andre flyglärare vid

aspirant- och flygrescrvskolorna avsett att utgå allenast till ordinarie tjänste
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

män. Vidare utgjorde flyglärartillägg enligt 27 § 1 mom. militära avlöningsreglementet

(SFS nr 275/39) i dess lydelse enligt kungörelsen den 29 juni

1945 (nr 448) om ändring i vissa delar av sagda reglemente icke sådan förmån,

som utgick till personal, underkastad bestämmelserna i reservbefälskungörelsen

för flygvapnet den 19 november 1943 (nr 817). Under sagda tid hade till

ett antal officerare i flygvapnets reserv och värnpliktiga (kadetter) vilka

tjänstgjort såsom flyglärare felaktigt utbetalats tillhopa 6 371 kronor 68 öre.

För anordningsbesluten voro Berg och Palm ansvariga, Berg med sammanlagt

5 560 kronor 20 öre, Palm med 811 kronor 48 öre, dock med dem öppen lämnad

rätt att söka sitt åter efter befogenhet.

I en den 27 januari 1948 dagtecknad skrift ha Berg och Palm hemställt om

befrielse från ifrågavarande återbetalningsskyldighet. De ha därvid anfört, att

utbetalningarna skett i god tro med tanke på arvodets karaktär, varvid de

förbisett, att författningstextens formulering endast inrymde ordinarie personal.

Chefen för flygvapnet har i ett den 3 februari 1948 avgivet yttrande tillstyrkt

framställningen under hänvisning till att i 1948 års statsverksproposition

tillstyrkts framställning från honom den 27 februari 1946 att åt reservpersonal

och värnpliktiga måtte få utgå flyglärartillägg retroaktivt från den 1

juli 1945 och att det måtte få bero vid de felaktiga utbetalningar av flyglärararvoden

till sådan personal som dessförinnan ägt rum.

Försvarets civilförvaltning har i utlåtande den 4 augusti 1948 anfört i

huvudsak följande.

Beträffande i målet omhandlade värnpliktiga (kadetter) torde, på grund av

innehållet i kungl. brevet den 30 juni 1948 angående flyglärartillägg m. m.

till värnpliktiga, ansökningen i detta avseende icke erfordra vidare åtgärd.

Vidkommande övrig omliandlad, flygvapnets reserv tillhörande personal

vill civilförvaltningen erinra, att riksdagen i förevarande fråga genom skrivelse

nr 4 den 22 juni 1948 meddelat beslut i överensstämmelse med statsutskottets

förslag enligt dess utlåtande nr 4 därom att jämväl reservpersonal skulle

komma i åtnjutande av flyglärartillägg enligt samma grunder som aktiv personal.

Med hänsyn till att Kungl. Maj:t enligt förberörda nådiga brev, bland

annat, låtit bero vid före den 1 juli 1945 gjorda utbetalningar av arvoden, motsvarande

flyglärartillägg för värnpliktiga, tillstyrkes ansökningen i vad densamma

avser ifrågavarande reservpersonal.

Kammarrätten har i utlåtande den 14 oktober 1948 anslutit sig till vad civilförvaltningen

i ärendet anfört.

Departementschef en. Av Bergs och Palms framställning framgår, att deras

beslut om utgivande av flyglärartillägg till ifrågavarande personalkategorier

grunda sig på en feltolkning av de vid tiden för utbetalningarna gällande bestämmelserna.

Såsom civilförvaltningen anfört har Kungl. Maj:t genom beslut

den 30 juni 1948 låtit bero vid före den 1 juli 1945 gjorda utbetalningar av

arvoden, motsvarande flyglärartillägg till värnpliktiga. Riksdagen har genom

skrivelse den 22 juni 1948 meddelat beslut, att jämväl reservpersonal skulle

komma i åtnjutande av flyglärartillägg enligt samma grunder som aktiv personal.

I enlighet därmed finner jag i likhet med civilförvaltningen och kam
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 145.

marrätten, att Berg och Palm böra befrias från dem i förevarande hänseende

ålagd återbetalningsskyldighet. Vid sådant förhållande torde kronan icke

heller böra göra sin regressrätt gällande mot dem som felaktigt uppburit flyglärartilläggen

i fråga.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

a) att kaptenen L. Berg och löjtnanten U. Palm befrias från

dem jämlikt försvarets civilförvaltnings två särskilda resolutioner

den 26 november 1947 åvilande återbetalningsskyldighet för felaktigt

utbetalta flyglärartillägg samt

b) att vid ifrågavarande felaktiga utbetalningar jämväl i övrigt

må bero.

3.

Under beredskapstjänstgöring vid ett fältförband inom Morjärvs försvarsområde

förde värnpliktige nr 541—66—34 Curt Henry Länder natten mellan

den 11 och 12 juli 1942 en kronan tillhörig lastbil på allmänna landsvägen

Övertorneå—Korpilombolo. Därvid lämnade bilen vägen och tornade mot ett

träd med påföljd bl. a. att bilen skadades. Länder, som icke hade körkort och

icke erhållit körorder, dömdes, förutom till disciplinstraff, att erlägga ersättning

till kronan med sammanlagt 5 264 kronor 96 öre jämte ränta.

De närmare omständigheterna voro följande.

Vid det fältförband Länder tillhörde hade på kvällen den 11 juli 1942 i

förläggningens matsal varit anordnad dans vilken Länder bevistat. Länder,

som tjänstgjorde såsom kock vid förbandet, hade efter dansens slut vid 1-tiden

på natten på förläggningens parkeringsplats startat en koklastbil, vilken nyttjades

av förläggningsköket, för att hämta kokkärl från matsalen till förläggningsköket

där dessa skulle användas påföljande morgon. Han hade icke körorder

eller tillstånd av kompanibefälet att begagna fordonet för ändamålet och

innehade icke heller körkort. Vid förhör om olyckan sade han sig vara av

den uppfattningen, att för hämtning av kokkärlen från matsalen till förläggningsköket,

varvid körningen skedde inom förläggningen, icke erfordrades körorder.

Han hade vid ett tidigare tillfälle fört samma fordon utan körorder

inom förläggningsområdet. När Länder före olyckstillfället var sysselsatt

med att starta bilen befunno sig värnpliktiga Wiklander, Brännström och Bergkvist

i närheten och dessa medföljde bilen. Under färden till matsalen kom

Länder på tanken att köra allmänna landsvägen mot Korpilombolo för att

hinna fatt och skjutsa några flickor som deltagit i dansen. Sedan han kört

en sträcka av ungefär 6 kilometer från förläggningen, vände han för att färdas

åter till förläggningen och hämta kokkärlen. På återvägen, då bilen enligt

Landers uppgift hade ungefär 40 kilometers hastighet, kom bilen efter en

kurva i sladdning och lämnade vägen, varvid den körde mot ett träd och ramponerades

svårt. Härvid skadades Länder, som bl. a. erhöll hjärnskakning,

och två av de medföljande värnpliktiga som dock endast erhöllo lättare skador.

Såväl Länder som hans kamrater förnekade på det bestämdaste, att de kvällen

före olyckan förtärt spritdrycker.

Med anledning av det inträffade fördes vid fältkrigsrätten vid Morjärvs

försvarsområdesstab ansvars- och skadeståndstalan mot såväl Länder som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

Wiklander, Brännström och Bergkvist. Genom utslag den 28 september 1942

dömde krigsrätten envar av Länder, Wiklander, Brännström och Bergkvist

för olovligt nyttjande av krigsmakten tillhörig egendom till disciplinstraff av

vaktarrest, Länder i tolv dagar samt envar av de övriga i fyra dagar. Länder,

som ansågs ensam ansvarig för de uppkomna skadorna, dömdes därjämte att

ersätta kronan med 3 644 kronor 96 öre i reparationskostnader för bilen och

1 620 kronor i stilleståndsersättning eller sammanlagt 5 264 kronor 96 öre

jämte ränta.

Krigsrättens utslag har vunnit laga kraft.

I en den 14 april 1948 dagtecknad skrift har Länder hos Kungl. Maj:t anhållit

om befrielse från betalningsskyldighet eller i vart fall väsentlig nedsättning

av denna. Som skäl härför har Länder anfört, att han, som är gift

och har två barn, saknar betalningsförmåga. Utöver sin arbetsinkomst om 180

kronor var fjortonde dag har han uppgivit sig icke äga andra tillgångar än

nödtorftigt lösöre. Han har därjämte sagt sig häfta i skuld för oguldna skatter.

Försvarets civilförvaltning, som i ärendet införskaffat utredning rörande

Landers ekonomiska förhållanden jämte yttrande från försvarsområdesbefälhavaren

för Kalix försvarsområde, samt arméförvaltningen (tygavdelningen)

ha i utlåtande den 21 september 1948 anfört i huvudsak följande.

Av utredningen rörande Landers ekonomiska förhållanden framgår bl. a. att

Länder, som är gift och har två minderåriga barn, under år 1947 haft en

arbetsinkomst av omkring 4 500 kronor samt att han för närvarande har en

dagsinkomst av 16 kronor. Landers skulder uppgå till 1 200 kronor, varjämte

han resterar för utskylder med ett belopp av 253 kronor.

Ehuru Länder gjort sig skyldig till en mycket allvarlig förseelse, vilja

civilförvaltningen och arméförvaltningen, med hänsyn till Landers svaga ekonomiska

ställning, icke motsätta sig att en väsentlig nedsättning av ersättningsbeloppet

beredes honom, förslagsvis till 100 kronor, under villkor dock,

att nämnda belopp skall vara inbetalt före viss av Kungl. Maj:t fastställd

tidpunkt.

Statskontoret har i utlåtande den 16 oktober 1948 anslutit sig till vad försvarets

civilförvaltning och arméförvaltningen i ärendet anfört och hemställt.

Departementschefen. I likhet med de hörda myndigheterna finner jag, att

Länder gjort- sig skyldig till en så allvarlig förseelse, att fullständig befrielse

från ersättningsskyldigheten icke bör ifrågakomma. Med hänsyn till Landers

svaga ekonomi finner jag mig emellertid liksom myndigheterna böra föreslå,

att ersättningsskyldigheten nedsättes till 100 kronor. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att bestämma om tid för inbetalning av beloppet.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att Curt Henry Länder må, därest han inom tid som av Kungl.

Maj:t bestämmes till försvarets civilförvaltning inbetalar ett be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl.. Maj:ts proposition nr 145.

lopp av 100 kronor, befrias från återstående skadeståndsskyldighet

till kronan på grund av utslag den 28 september 1942 av fältkrigsrätten

vid Morj ärvs försvarsområdesstab.

4.

Genom två särskilda utslag av kammarrätten den 11 september 1946 på

besvär av värnpliktige fänriken 328—26—40 Olle Walther över försvarets civilförvaltnings

resolutioner den 1 november 1944 och den 10 januari 1945 förpliktades

Walther att till civilförvaltningens kassa inbetala tillhopa 5 175

kronor 72 öre avseende till personal vid bevakningschefens i Norrköping stab

felaktigt utbetald kontant ersättning för krigsportion, dock med honom öppen

lämnad rätt att hos vederbörande söka sitt åter efter befogenhet.

De närmare omständigheterna voro följande.

Till personal vid bevakningschefens i Norrköping stab, vilken enligt gällande

bestämmelser ägt rätt att av kronan erhålla krigsportion men som ej

begagnat sig av kvarterförplägnad anordnad av kronan å hushållsskolan

Margareta i Norrköping, hade under tiden juni 1942—juni 1943 och augusti

1943—mars 1944 samt under maj månad 1944 utbetalats kontant ersättning för

krigsportion. Ifrågavarande ersättning hade utgått med 3 kronor 50 öre per

person och dag eller med samma belopp som enligt överenskommelse mellan

kronan och hushållsskolan skulle utgå för kvarterförplägnad. Vid underhandsförfrågan

hos en befattningshavare inom dåvarande marinförvaltningens sjörevision

hade stöd erhållits för förfaringssättet. Enligt marinförvaltningens

föreskrifter den 17 maj 1940 rörande förplägnad vid mobilisering m. m. och

marinförvaltningens cirkulärskrivelse den 9 september 1942 angående kontant

ersättning för utbekommen krigsportion och krigsskeppsportion in. m. ägde

emellertid personal, som i stället för anordnad kvarterförplägnad ansåges

böra medgivas att själv sörja för sin förplägnad, erhålla kontantersättning för

krigsportion med allenast en krona 70 öre för dag för tiden den 1 februari—- den 30 september 1942 och med en krona 90 öre för dag för tiden från och

med den 1 oktober 1942 tills vidare. På grund därav hade till ifrågavarande

personal för här avsedd tid för mycket utbetalats tillhopa 5 175 kronor 72 öre.

För ifrågavarande utbetalningar, vilka till sammanlagt 1 027 kronor 20 öre

gällde Walther personligen, var Walther såsom intendent ansvarig.

I en i mars 1947 avgiven skrivelse har Walther anhållit om befrielse från

honom genom kammarrättens ifrågavarande utslag ålagd betalningsskyldighet.

Som skäl härför har han anfört, att han icke lyckats erhålla sitt åter från

vederbörande samt att han icke har möjlighet att ersätta kronan ens det belopp

som ankommer på honom personligen, enär härvid skulle riskeras att hans och

hans familjs ekonomi bleve helt undergrävd.

Försvarets civilförvaltning, som den 14 april 1948 avgivit yttrande i ärendet,

har införskaffat uppgift angående Walthers ekonomiska ställning. Av uppgiften

framgår, att Walther, som är gift och har ett barn, är försäljningschef med

en månadslön av 500 kronor samt saknar förmögenhet och har en skuld på 1 400

kronor. I sitt yttrande har civilförvaltningen i anslutning till Kungl. Maj:ts tidigare

beslut i ärenden av principiellt likartad innebörd, bl. a. den 6 februari

1948 avseende besvär till regeringsrätten av kaptenen .Einar Berggren, till
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

styrkt bifall till förevarande ansökan. Med hänsyn till det ifrågakomna beloppets

storlek har ärendet synts civilförvaltningen vara av natur att böra underställas

riksdagens prövning.

Kammarrätten har i utlåtande den 29 september 1948 anfört, att kammarrätten

ej har något att erinra mot att Walther befrias från skyldigheten att

återbetala 1 027 kronor 20 öre, utgörande å honom personligen belöpande del

av ifrågavarande ersättningsbelopp. I övrigt finner sig kammarrätten icke

kunna tillstyrka bifall till ansökningen.

Departementschefen. Walther har uppenbarligen vid utbetalningen av de

felaktiga ersättningsbeloppen ansett, att han förfarit riktigt. Han synes även

ha erhållit stöd för denna uppfattning från en revisionstjänsteman inom

marinförvaltningen. Kungl. Maj:t har tidigare i principiellt likartade ersättningsärenden

medgivit befrielse. På grund av Walthers relativt svaga ekonomiska

ställning och då han icke synes kunna erhålla sitt åter från dem som

uppburit de felaktiga ersättningsbeloppen, finner jag mig i likhet med civilförvaltningen

böra tillstyrka, att Walther befrias från hela den ifrågavarande

återbetalningsskyldigheten. Vid sådant förhållande synes kronan icke heller

böra göra sin regressrätt gällande mot dem som i förevarande fall i övrigt

uppburit felaktiga ersättningsbelopp.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

a) att Olle Walther befrias från honom jämlikt kammarrättens

två särskilda utslag den 11 september 1946 åvilande ersättningsskyldighet

till kronan samt

b) att vid de felaktiga utbetalningarna i ifrågavarande hänseende

jämväl i övrigt måtte bero.

5.

Med anledning av att kompaniadjutanten vid 6. kompaniet Göta trängkår

i Skövde, sergeanten Folke Bengtsson, avlidit den 6 oktober 1947 beordrade

kårchefen inventering av ett till Bengtsson utlämnat stående förskott å 7 000

kronor. Härvid framkom att Bengtsson av förskottet i fråga icke kunnat redovisa

ett belopp av 2 514 kronor 61 öre, för vilket sålunda dödsbodelägarna

häftade i skuld till kronan.

I en den 29 juni 1948 dagtecknad skrift ha den avlidnes dödsbodelägare,

nämligen hans moder änkefru Ester Bengtsson samt hans syster Ella Bengtsson,

gjort framställning att betalningsskyldigheten för det oredovisade beloppet

av nåd skulle nedsättas till 1 000 kronor, vilken summa de samtidigt

inbetalat till kronan.

Av en framställningen bifogad bouppteckning framgår, att den avlidne

efterlämnat tillgångar om 2 850 kronor under det att skulderna uppgingo till

3 585 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 145.

Som skäl för framställningen har anförts i huvudsak följande. Modern och

systern ville icke undandraga sig att söka ersätta den avlidnes skuld till

kronan men betalning av hela skulden skulle ej vara dem görlig. Av skilda

anledningar, bl. a. att förfarandet skulle draga avsevärda kostnader, hade de

icke velat avträda egendomen till konkurs. Modern som är född 1891 lider av

hjärtsjukdom och har f. n. inga andra försörjningsmöjligheter än sjukpension

å 1 000 kronor om året. System är mottagningsbiträde hos en läkare och bistår

sin moder ekonomiskt.

Försvarets civilförvaltning, som den 12 oktober 1948 avgivit yttrande i

ärendet, har införskaffat ett handlingarna bilagt yttrande från chefen för Göta

trängkår. Denne tillstyrker, att ersättningsskyldigheten nedsättes enligt ansökningen,

då utkrävande av full ersättning skulle föranleda ekonomisk misär

för den avlidnes moder.

Civilförvaltningen har i sitt yttrande anfört bl. a. följande. Därest dödsboet

avträtts till konkurs, hade kronans andel i utdelningen säkerligen icke

kommit att uppgå till det belopp om 1 000 kronor som dödsbodelägarna inbetalt

till statsverket. Att dödsbodelägarna icke velat avträda egendom till

konkurs bör skäligen icke föranleda att högre belopp än de redan erlagt till

kronan avkräves dem. För denna ståndpunkt talar även hänsyn till dödsbodelägarnas

svaga ekonomiska ställning. Under åberopande av vad sålunda

anförts tillstyrker försvarets civilförvaltning bifall till framställningen.

Statskontoret har i ett den 30 oktober 1948 avgivet utlåtande i likhet med

försvarets civilförvaltning tillstyrkt bifall till framställningen.

Departementschefen. Jag ansluter mig till vad försvarets civilförvaltning

och statskontoret anfört och finner sålunda, att ersättningsskyldigheten till

kronan för Folke Bengtssons dödsbodelägare bör nedsättas till ett belopp av

1 000 kronor, vilket redan inbetalats.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans återstående fordran hos sergeanten Folke Bengtssons

dödsbo efterskänkes.

6.

Under befäl av löjtnanten i kustartilleriets reserv Knut Bertil Svensson

bogserades den 3 mars 1947 en luftvärnskanon med en kronan tillhörig lastbil

över isen från Hinsholmshöjden mot Styrsö. Därvid brast isen så att bilen

och kanonen kommo i vattnet.

De närmare omständigheterna voro följande.

Den 3 mars 1947 utfördes under befäl av Svensson bogsering av en 40 mm

luftvärnsautomatkanon med en kronan tillhörig lastbil från Hinsholmshöjden

över isen mot Styrsö. Efter nedfarten på isen vid Saltholmen följde Svensson

icke den militära isvägen, som enligt av chefen för Göteborgs kustartilleriförsvar

utfärdat tjänstemeddelande skulle användas och som enligt samma

meddelande var särskilt utmärkt, utan tog en östligare, för civil trafik använd

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

väg till Donsö samt fortsatte därifrån i riktning mot Rävholmssundet söder

om Styrsö. Då lastbilen med tillkopplad kanon kommit nära östra inloppet

till Rävholmssundet brast isen under bilen och kanonen, vilka båda kommo i

vattnet. Bärgnings- och reparationskostnaderna uppgingo till 8 040 kronor varjämte

tyg- och intendenturmateriel förkorn till ett sammanlagt värde av 379

kronor.

Med anledning av det inträffade fördes vid regementskrigsrätten vid Älvsborgs

kustartilleriregemente ansvars- och skadeståndstalan mot Svensson. I

utslag den 7 maj 1947 fann krigsrätten, att Svensson gjort sig skyldig till försummelse

i fullgörande av tjänsteplikt och dömde honom till arrest utan bevakning

tre dagar. Enär Svensson vållat den skada för vilken kronan i målet

fordrade ersättning, ålade krigsrätten därjämte Svensson att till kronan utgiva

8 419 kronor.

Efter besvär av Svensson har krigshovrätten genom utslag den 14 november

1947 ej funnit skäl att göra ändring i krigsrättens utslag. Krigshovrättens utslag

har vunnit laga kraft.

Kungl. Maj:t har på ansökan av Svensson genom beslut den 13 februari

1948 förordnat, att Svensson skulle av nåd befrias från det ådömda straffet.

I en den 7 april 1948 dagtecknad skrift har Svensson anhållit att av nåd

bliva befriad från ersättningsskyldighet till kronan. Som skäl för sin framställning

har han anfört, att han såsom egen företagare driver en relativt nystartad

rörelse utan kapital. Ett fullgörande av ersättningsskyldigheten skulle

bringa honom i en sådan ekonomisk situation, att han skulle bli nödsakad att

inlämna konkursansökan.

Försvarets civilförvaltning, som införskaffat yttrande från chefen för Älvsborgs

kustartilleriregemente samt utredning rörande Svenssons ekonomiska

förhållanden, och marinförvaltningen ha den 2 november 1948 avgivit gemensamt

utlåtande i ärendet.

Chefen för Älvsborgs kustartilleriregemente har i sitt yttrande tillstyrkt

nådeansökan med hänsyn till Svenssons ekonomiska förhållanden.

Civilförvaltningen och marinförvaltningen ha i sitt utlåtande anfört i huvudsak

följande. Av den ekonomiska utredningen inhämtas bl. a., att Svensson,

som är ogift, år 1947 haft en inkomst av 3 865 kronor samt att han resterar för

utskylder med ett sammanlagt belopp av 1 340 kronor. Med hänsyn till Svenssons

svaga ekonomiska ställning vilja ämbetsverken icke motsätta sig att han

befrias från vidare ersättningsskyldighet på villkor att han inom viss av

Kungl. Maj:t fastställd tid till kronan erlägger ett belopp av förslagsvis 500

kronor.

Statskontoret har enligt utlåtande den 27 november 1948 i likhet med försvarets

civilförvaltning och marinförvaltningen icke velat motsätta sig att

Svensson, därest han inom viss av Kungl. Maj:t fastställd tid inbetalar förslagsvis

500 kronor, befrias från vidare ersättningsskyldighet.

Departementschefen. Av handlingarna i ärendet framgår, att Svensson gjort

sig skyldig till försummelse i tjänsten. Han har därigenom ådragit sig bety
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj-.ts proposition nr 145.

dande ersättningsskyldighet till kronan. Yid straffmätningen synes dock försummelsen

icke ha bedömts vara av svårare art. Jag finner mig därför och

med hänsyn till Svenssons svaga ekonomiska ställning i likhet med myndigheterna

böra föreslå, att ersättningsskyldigheten nedsättes till 500 kronor. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma om tid för inbetalning av beloppet.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att löjtnanten i kustartilleriets reserv Knut Bertil Svensson,

därest han inom tid som Kungl. Maj:t bestämmer till försvarets

civilförvaltning inbetalar ett belopp av 500 kronor, befrias från

återstående ersättningsskyldighet till kronan på grund av krigshovrättens

utslag den 14 november 1947.

7.

Genom krigshovrättens utslag den 27 januari 1948 förpliktades kaptenen

Lars Olof Gunnar Wärle och förre kontoristen Bror Hartvig Hall att solidariskt

till kronan utgiva, jämte ränta, 8 314 kronor 83 öre vilket belopp Hall

förskingrat av medel utlämnade såsom förskott till Wärle.

De närmare omständigheterna voro följande.

Wärle, vilken sedan den 1 oktober 1946 tjänstgjort som ingenjörofficer vid

Malmö försvarsområdes stab, hade från kassaförvaltningen vid staben fått till

sig utlämnat ett stående förskott, vilket innestått å ingenjörofficerens postgirokonto.

Hall, vilken haft civilanställning som kontorist å ingenjöravdelningen,

hade från och med oktober 1946 såsom biträde åt Wärle handhaft

förskottsmedlen. Sedermera framkom, att Hall vid skilda tillfällen under tiden

från slutet av oktober 1946 av förskottsmedel förskingrat sammanlagt 1 012

kronor 99 öre samt att Hall vid skilda tillfällen under samma tid, genom att

å av honom utställda räkningar för materiel som försålts genom ingenjöravdelningen

felaktigt angiva att betalningen skulle ske till ingenjörofficerens i

stället för till kassaförvaltningens postgirokonto, tillgodofört förstnämnda

konto sammanlagt 7 301 kronor 84 öre av uppbördsmedel och förskingrat jämväl

dessa medel. Förskingringarna hade möjliggjorts därigenom, att Wärle

försummat den honom såsom förskottsinnehavare åliggande skyldigheten att

utöva fortlöpande övervakning över ingenjörofficerens postgirokonto och förskottsmedlens

användning.

Krigsrätten vid Skånska luftvärnskåren fann genom utslag den 9 augusti

1948 i den del varom nu är fråga, att Hall gjort sig skyldig till grov förskingring

i förening med uppsåtlig förbrytelse i tjänsten och att Wärle försummat

honom såsom förskottsinnehavare åliggande tjänsteplikt. Krigsrätten prövade

därför rättvist döma Hall till straffarbete i åtta månader och Wärle att undergå

arrest utan bevakning i tolv dagar. Beträffande i målet förd ersättningstalan

fann krigsrätten Hall skadeståndsskyldig för av honom förskingrade

belopp samt Wärle, genom sin försummelse att utöva kontroll, jämte Hall

skadeståndsskyldig för de belopp om tillhopa 8 314 kronor 83 öre, som Hall

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

förskingrat av medlen å ingenjörofficerens postgirokonto. Krigsrätten förpliktade

därför, såvitt nu är i fråga, Hall och Wärle att solidariskt till kronan

utgiva 8 314 kronor 83 öre.

Krigshovrätten fann genom ovanberörda utslag ej skäl göra ändring i krigsrättens

utslag.

I en den 23 februari 1948 dagtecknad skrift har "Wärle anhållit att av nåd

bliva befriad från honom genom krigshovrättens ifrågavarande utslag ålagd

ersättningsskyldighet. "Wärle har därvid anfört bl. a. följande.

Skadeståndet förefölle honom icke stå i rimlig proportion till hans försummelse.

Han hade innehaft två krävande befattningar, som tygofficer och som

ingenjörofficer, med överhopning av arbete samt bristande utbildning som

ingenjörofficer och hade därför ej haft möjligheter att genomföra alla de

arbetsuppgifter som pålagts honom. Han ville även framhålla, att han upprepade

gånger anhållit hos försvarsområdesbefälhavaren att bliva befriad från

ingenjörofficerstjänsten, emedan han haft varken tillräcklig utbildning eller

tid till den effektiva kontroll som erfordrats. Han hade även anhållit att bliva

befriad från det stående förskott, som innehades av ingenjörofficeren, enär

utbetalningarna kunde ske direkt från kassaavdelningen. Han ansåge sig slutligen

ej i stånd att kunna fullgöra den ådömda ersättningsskyldigheten, enär

han i så fall skulle bliva helt ruinerad och oförmögen att sköta åtagna förbindelser.

Försvarets civilförvaltning har i ett den 6 april 1948 avgivet utlåtande anfört

följande. Försvarets civilförvaltning anser sig av principiella skäl icke

kunna tillstyrka, att sökanden helt befrias från sin ifrågavarande skadeståndsskyldighet.

Med hänsyn till föreliggande omständigheter — särskilt sökandens

arbetsbörda vid tiden för oegentligheterna, hans ålder och långa, väl vitsordade

tjänstgöring samt de betydande svårigheter ett erläggande av hela beloppet

uppenbarligen skulle medföra -— vill ämbetsverket emellertid icke

motsätta sig, att sökandens betalningsskyldighet väsentligt nedsättes — förslagsvis

till 500 kronor — under förutsättning dock att nämnda belopp inbetalas

inom viss av Kungl. Maj:t fastställd tid.

Statskontoret har i utlåtande den 28 april 1948 under åberopande av ett av

statskontorets ombudsman avgivet yttrande, vilket bilagts, anslutit sig till

vad försvarets civilförvaltning i ärendet anfört och hemställt.

Departementschefen. I likhet med myndigheterna finner jag med hänsyn

såväl till grunden för Wärles skadeståndsskyldighet som till hans relativt begränsade

ekonomiska tillgångar, att hans ersättningsskyldighet bör väsentligt

nedsättas. En sådan nedsättning torde, såsom statskontorets ombudsman

framhållit, icke påverka möjligheten för kronan att göra hela sin återstående

fordran gällande mot Hall. I vad mån det föreligger faktisk möjlighet att utfå

denna fordran av Hall kan emellertid icke bedömas med ledning av handlingarna

i ärendet. Det inbördes rättsförhållandet mellan "Wärle och Hall

torde icke röna någon inverkan av att "Wärles ersättningsskyldighet nedsättes

utan torde, i den händelse det aktualiseras, få bli föremål för domstols prövning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

Jag förordar därför att Wärle, därest han inom tid som det torde få ankomma

på Kungl. Maj it att bestämma inbetalar 500 kronor, befrias från vidare

skadeståndsskyldighet till kronan i förevarande hänseende.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att kaptenen Lars Olof Gunnar Wärle, därest han inom tid

som Kungl. Maj:t bestämmer till försvarets civilförvaltning inbetalar

ett belopp av 500 kronor, befrias från återstående ersättningsskyldighet

till kronan på grund av krigshovrättens utslag den

27 januari 1948.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

under punkterna 1—7 hemställt förordnar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Per Kourtzman.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Eungl. Maj:ts proposition nr 145.

Bilaga.

Förteckning över av Kungl. Maj:t från den 1 januari 1948 intill den

1 januari 1949 avgjorda, helt eller delvis bifallna ärenden angående

befrielse från ersättningsskyldighet.

Sökande

Grund för ersätt-

Av domstol ut- dömt eller i an-

Kungl. Maj:ts beslut

ningsskyldighet

märkningsväg last- ställt belopp

Dag

Beslutets innebörd

i

2

3

4

5

Värnpliktige

J. R. Carlsson

Skada å bilmotor

(sönderf ruset

motorblock)

794 kr. 85 öre

J/io-48

Befrielse mot inbe- talning av 50 kr.

V ärnpliktige

S. G. O. Olsson

Skada å bilmotor

(sönderfruset

motorblock)

302 kr. 50 öre

Hel befrielse

Värnpliktige

Tältbrand

622 kr. 18 öre

»

Hel befrielse

B. A. L. Adolfson

Underofficeren av 2 : a

graden E. A. Ström-

Förkommen pistol

jämte tillbehör

209 kr.

T>

Hel befrielse

qvist

Korpralen

M. U. L. Karlsson

Skador å ett kronan

tillhörigt flyg- plan

285 kr. 10 öre

»

Hel befrielse

Värnpliktige sergeanten

C. W. Johansson

Förkommen inten- denturmateriel

476 kr. 57 öre

Vio-48

Hel befrielse

Konstituerade under- officeren av 2: a graden

Förkomna bekläd- nadspersedlar

185 kr. 96 öre

>

Hel befrielse

E. W. Ljungdahl

Majoren T. E. C. Lindén

Förkommen tyg- materiel

499 kr. 93 öre

>

Befrielse mot inbe- talning av 100 kr.

F. d. furiren

A. K. A. Andersson

Förkommen mate- riel

802 kr. 36 öre

>

Befrielse mot inbe- talning av 200 kr.

Värnpliktige

E. V. Åsberg

Vid framförande

av kronan till- hörig bil upp- komna skador

985 kr. 80 öre

>

Befrielse mot inbe- talning av 100 kr.

Värnpliktige

M. L. Andersson

Vid framförande

av en kronan

tillhörig bil upp- komna skador

870 kr.

T>

Befrielse mot inbe- talning av 200 kr.

Värnpliktige

A. E. T. Elowsson

Förskingrade

medel

3 696 kr. 83 öre

)

Befrielse mot inbe- talning av 1000 kr.

Stockholm 1949. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:154 Skrivelse till Körningen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående frågor om befrielse från betalningsskyldighet till kronan. a1 i texten
  2. SU 1949:76 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående frågor om befrielse från betalningsskyldighet till kronan. a1 i texten