Sök i Ratio Lex

Angående anslag till byggnadsforskning och standardiseringsverksamhet för budgetåret 1949/50

1949-03-18 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:152, Angående anslag till byggnadsforskning och standardiseringsverksamhet för budgetåret 1949/50

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

1

Nr 152.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till

byggnadsforskning och standardiseringsverksamhet

för budgetåret 1949/50; given Stockholms slott den

18 mars 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sven Andersson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 18 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Sträng,

Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anför t. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Andersson.

I bilaga 12 till 1949 års statsverksproposition har Kungl. Maj :t under

punkterna 39, 40 och 52 föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition

i ämnet för budgetåret 1949/50 beräkna

dels till Statens kommitté för byggnadsforskning ett förslagsanslag av

48 500 kronor;

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 152.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 152

dels till Byggnadsforskning ett reservationsanslag av 300 000 kronor;

dels ock till Bidrag till standardiseringsverksamheten ett anslag av 400 000

kronor.

Vid anmälan av de tre punkterna yttrade chefen för handelsdepartementet

bl. a.

1947 års utredning för byggnadsfrågor har avgivit ett den 15 december

1948 dagtecknat, otryckt betänkande med förslag till ett statens byggnadsinstitut.

Förslaget innebär bl. a., att förutnämnda tre anslag skulle utgå

ur riksstaten och ersättas av vissa i betänkandet föreslagna anslag. Betänkandet

är nu under remissbehandling. Det är ännu för tidigt att avgöra,

om proposition angående inrättande av ett statens byggnadsinstitut bör föreläggas

årets riksdag. Emellertid anser jag att frågan bör övervägas av

Kungl. Maj :t så snart remissvaren inkommit.

Remissmyndigheterna ha numera yttrat sig över betänkandet och i allmänhet

tillstyrkt förslaget om att inrätta ett statens byggnadsinstitut. Såsom

tidigare anmälts av chefen för socialdepartementet torde ärendet först

efter ytterligare beredning böra framläggas för Kungl. Maj :t och riksdagen.

Vid sådant förhållande torde medel till byggnadsforskning och standardiseringsverksamhet

även för nästa budgetår böra anvisas å riksstatens tionde

huvudtitel under anslagsrubrikerna Statens kommitté för byggnadsforskning,

Byggnadsforskning och Bidrag till standardiseringsverksamheten. Till

grund för bedömningen av medelsbehovet torde läggas de i statsverkspropositionen

anmälda petitaskrivelserna den 31 augusti 1948 från statens

kommitté för byggnadsforskning och Sveriges standardiseringskommission.

Statens kommitté för byggnadsforskning har hemställt, att förslagsanslaget

till kommittén, som i årets riksstat upptagits till 48 500 kronor, för nästa

budgetår måtte uppföras med 63 000 kronor.

Enligt de för innevarande budgetår gällande dispositionsbestämmelserna

för anslaget må bl. a. till arvode åt kommitténs sekreterare vid en tjänstgöringsskyldighet

av minst sju timmar per arbetsdag användas högst 13 200

kronor, till avlöningar åt övrig personal högst 25 800 kronor och till utrustning

och expenser högst 4 000 kronor. För nästa budgetår borde enligt

petitaskrivelsen ifrågavarande poster höjas med respektive 6 000, 7 500 och

1 000 kronor. Till stöd för förslaget härom har kommittén framhållit i huvudsak

följande.

För närvarande består personalen på sekretariatet förutom av sekreteraren

av en teknisk assistent och två kontorsbiträden. Arbetet på sekretariatet

har blivit av allt större omfattning med hänsyn till att anslagen till

byggnadsforskning ökats och eftersom de forskningsresultat, som nu i allt

större utsträckning framkomma, skola bekantgöras i lämplig form. Vidare

åligger det kommittén att följa och främja den tekniskt-vetenskapliga forskningen

på byggnadsområdet. Sistnämnda del av kommitténs arbetsuppgifter

har hittills ej kunnat bli föremål för uppmärksamhet i sådan grad som kommittén

anser önskvärd, emedan personalen på sekretariatet i första hand

måste ägna sig åt löpande ärenden. För att arbetsuppgifterna på sekretariatet

skola kunna behandlas nöjaktigt erfordras en kvalificerad sekreterare,

två tekniska assistenter och två väl kvalificerade kontorsbiträden. För

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 152.

3

de två tekniska assistenterna, vilka borde vara högskoleutbildade tekniker

med exempelvis fyra respektive ett års praktisk erfarenhet, har kommittén

räknat med årslöner å 12 000 respektive 9 600 kronor. För de båda biträdena,

av vilka en skulle vara utländsk korrespondent och en äga speciell bokföringsutbildning,

har kommittén beräknat årslönerna till 6 900 respektive

4 800 kronor.

Över denna framställning ha infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret

och statens lönenämnd.

Statskontoret uttalar, att anslaget till Statens kommitté för byggnadsforskning

för nästa budgetår borde upptagas med oförändrat belopp, om

åtgärder för en enhetlig organisation för utredningar inom byggnadsområdet

icke komine att vidtagas. Ämbetsverket hade i och för sig icke funnit anledning

till erinran mot att de för full tjänstgöring angivna löneförmånerna

för assistenter och s. k. kontorsbiträden lades till grund för bestämmandet

av ersättning åt dessa inom ramen för tillgängliga anslagsmedel. Den för

sekreteraren tänkta löneställningen kunde däremot under inga förhållanden

godtagas.

Statens lönenämnd anför, att kommitténs medelsäskanden syntes lönenäinnden

innebära sådana avlöningsförbättringar för kommitténs befattningshavare,

att ett tillmötesgående därav finge anses medföra en genomgripande

omorganisation av kommitténs verksamhet, vilken icke borde genomföras

utan efter en särskild undersökning.

I den andra av förenämnda båda skrivelser från statens kommitté för

byggnadsforskning har kommittén hemställt, att reservationsanslaget till

byggnadsforskning, som för detta budgetår utgår med 300 000 kronor, för

budgetåret 1949/50 måtte beräknas till 440 000 kronor. Enligt vad jag inhämtat

från kommittén bär av årets anslag använts 100 000 kronor för

materialforskning m. in., 70 000 kronor till Samarbetskommittén för byggnadsfrågor,

50 000 kronor till vardera samhällsbyggnad och produktionsteknik,

25 000 kronor till uppvärmnings- och ventilationsteknik samt 5 000

kronor till förvaltningsteknik. Kommittén bär vid beräkningen av anslagsbehovet

för nästa år utgått från att i stort sett oförändrat belopp skulle utgå

till materialforskning in. m., att anslagen till samhällsbyggnad, produktionsteknik

samt uppvärmnings- och ventilationsteknik skulle fördubblas och att

medlen till förvaltningsteknik skulle 10-dubblas. Till publicering borde

dessutom beräknas 40 000 kronor. I sina kalkyler har kommittén icke beräknat

medel för Samarbetskommittén för byggnadsfrågor. Under hand har

från denna kommitté meddelats, att dess anslagsbehov för nästa budgetår

kunde uppskattas till 60 000 kronor.

Som allmän motivering för ökat anslag till byggnadsforskningen har statens

kommitté för byggnadsforskning anfört.

Årligen investeras mycket stora summor i byggnads- och bostadsproduktionen.

En stor del av det kapital som produktionen krävt har tillskjutits

av det allmänna. Hur nu än de ekonomiska förhållandena inom en nära

framtid kunna komma att växla, lär det allmännas årliga engagemang i

byggnads- och bostadsproduktionen komma att röra sig om ofantliga be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

lopp. Åtgärder i syfte att förbilliga denna produktion, bl. a. genom tekniska

och ekonomiska rationaliseringsåtgärder, synas därför särskilt angelägna.

Enligt kommitténs uppfattning borde frågan om att bevilja det begärda

anslaget på 440 000 kronor behandlas helt oberoende av planerna på att inrätta

ett statens byggnadsinstitut. Ur alla synpunkter vore det lämpligt att

kommittén finge arbeta med anslag som någorlunda svarade mot föreliggande

forskningsbehov.

1947 års utredning för byggnadsfrågor bär i utlåtande över framställningen,

som avgavs innan utredningen framlade sitt betänkande, tillstyrkt

kommitténs begäran om medel, under förutsättning att förslag om att inrätta

ett statens byggnadsinstitut icke komme att föreläggas riksdagen.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att Kungl. Maj:t den 19 mars

1948 fattade beslut om att rese- och traktamentskostnaderna för en svensk

representant vid en internationell dokumentationskongress i Paris finge bestridas

från reservationsanslaget till Byggnadsforskning.

lag övergår härefter till frågan om anslag till standardiseringsverksamheten.

Till detta ändamål utgår för det nu löpande budgetåret ett anslag av

400 000 kronor. Beträffande dispositionsbstämmelserna för anslaget torde

jag få hänvisa till statsliggaren, s. 855.

I sin pelitaskrivelse har Sveriges standardiseringskommission i följande

tablå redovisat fördelningen av årets anslag och de statsanslag för nästa

budgetår, som hos kommissionen begärts av olika kommittéer och organisationer.

1948/49 1949/50

disponerade äskade

belopp belopp

Organisationer och kommittéer

Sveriges standardiseringskommission ........... 55 000 55 000

Svenska verkstadsindustriens standardcentral .... 70 000 85 000

Svenska elektriska kommissionen ............... 20 000 30 000

Byggstandardiseringen ........................ 187 000 200 000

Metallnormcentralen .......................... 30 000 40 000

Jordbrukstekniska institutet .................. 5 000 5 000

Grafiska standardiseringskommittén ............ 9 000 12 000

Emballagestandardiseringen .................. 8 000 10 000

Trädgårdsnäringens standardiseringskommitté . . 3 500 3 500

Smörj medelskommittén ...................... 1 500 1 500

Färg- och fernis,skommittén.................... 3 000 5 000

Tryckkärlskommissionen ...................... 3 000 6 000

Textilrådet .................................. — 10 000

Internationellt samarbete ...................... 5 000 12 700

Propaganda för standardisering ................ — 12 000

Kronor 400 000

487 700.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

5

Kommissionen förklarar, att den vore fullt medveten om att största sparsamhet

med statens medel i nuvarande ekonomiska läge vore absolut nödvändig.

Kommissionen hade därför undersökt möjligheterna att nedbringa

kostnaderna och funnit att ett sammanlagt statsanslag på 442 000 kronor

vore ett absolut minimum, om icke allvarliga inskränkningar i redan planerade

standardiseringsarbeten skulle uppstå.

Beträffande textilstandardiseringen framhåller kommissionen följande.

Textilstandardiseringen kan betraktas som en ny verksamhet, vilken för

sin utveckling kräver bidrag och stöd av kommissionen. Den tidigare verksamheten,

som i huvudsak varit av grundläggande natur, har helt finansierats

med enskilda medel. Det arbete som i första hand står på dagordningen

avser utarbetande av provningsmetoder, som komma att skapa möjlighet

för fabrikanterna att genom varudeklarationer, baserade på likartade

provningar, upplysa allmänheten om sina produkters kvalitet och ändamålsenlighet.

Kommissionen förklarar sig beredd att garantera att enskilda bidrag för

budgetåret 1949/50 lämnades i minst samma proportion som under innevarande

år, d. v. s. som regel 175 % av anslaget, utom såvitt anginge byggstandardiseringen,

för vilken Kungl. Maj :t hittills icke uppställt någon fordran

på tillskott av enskilda medel.

Över standardiseringskommissionens framställning har infordrat utlåtande

avgivits av kommerskollegium, som överlämnat yttrande från Sveriges

industriförbund.

Industriförbundet har tillstyrkt framställningen, medan kommerskollegium

med hänsyn till det statsfinansiella läget ej tillstyrkt högre anslag

än som beviljats för innevarande budgetår, 400 000 kronor. Denna summa

borde emellertid betraktas som ett lägsta belopp, som icke utan men för

verksamheten kunde underskridas.

Kommerskollegium har vidare anfört följande.

För att erhålla ytterligare medel torde kommissionen alltjämt liksom hittills

få lita till understöd från enskilt håll, främst från sådana producenter

som ha direkt gagn av verksamheten. I detta avseende är emellertid att

märka att vad beträffar den största posten, nämligen den till byggstandardisering,

staten hittills haft att ensam bestrida kostnaderna för verksamheten.

Såsom kollegium redan tidigare i skrivelse den 3 november 1943

framhöll torde det vara förtjänt att övervägas, huruvida icke något enskilt

bidrag skulle kunna erhållas även för byggstandardiseringens del.

Över kommerskollegii yttrande beträffande möjligheterna att erhålla enskilda

bidrag för byggstandardiseringen ha utlåtanden inhämtats av 1947

års utredning för byggnadsfrågor, byggstandardiseringen och Sveriges standardiseringskommissionen.

1957 års utredning för byggnadsfrågor anför att de medel, som disponerades

för byggstandardiseringen, i huvudsak åtginge till alt avlöna anställd

personal. Utredningen funne det nödvändigt, all byggstandardiseringens

nu pågående och planerade arbete, baserat på hittillsvarande medelsanvisning,

finge fortgå utan avbrott. Det borde med andra ord vara ett in
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

tresse, att kontinuiteten i verksamheten icke gjordes beroende av bidrag

från sådana producenter, som hade gagn därav. Fortsatt bidrag till bygg

standardiseringen borde därför icke göras beroende av enskilda bidrag.

Byggstandardiseringen anför i huvudsak följande.

Standardisering inom byggnadsfacket skiljer sig i viss mån från standardisering

inom flera andra områden. Medan inom en del andra områden fördelarna

av standardiseringen i första rummet komma tillverkarna tillgodo,

är förhållandet inom byggnadsindustrien det motsatta. Byggnadsstandardiseringen

avser i främsta rummet att förbilliga byggnadskostnaderna till förmån

för konsumenten, d. v. s. den bostadssökande allmänheten. Det synes

därför vara följdriktigt, att standardiseringsarbetet i detta fall som regel

bekostas av allmänna medel. Att basera någon del av Byggstandardiseringens

fasta stat på tillskott av privata medel torde även bereda vissa svårigheter,

då byggnadsindustrien och byggnadsmaterialindustrien icke äga några

samlade organisationer utan äro uppdelade på ett flertal mindre sammanslutningar.

Under de drygt fem år under vilka Byggstandardiseringen bedrivit

sitt arbete ha privata medel erhållits för särskilda uppgifter. Dessa

medel uppgå till sammanlagt ca 100 000 kronor, d. v. s. i runt tal 10 %

av anslagen. Det synes oss både möjligt och lämpligt att även i fortsättningen

söka erhålla pengar från industrien för bekostande av vissa speciella

utredningsuppgifter, vilka emellertid i allmänhet komma att ligga vid

sidan av det ordinarie arbetet.

Sveriges standnrdiseringskommission har instämt i byggstandardiseringens

uttalande och tillagt, att enskilda bidrag till byggstandardiseringens

verksamhet hittills ej redovisats, emedan Kungl. Maj :t icke ställt några

krav därpå. Kommissionen komme i fortsättningen att på allt sätt söka

medverka till att enskilda medel lämnades till byggstandardiseringen.

Föredraganden. Såsom jag inledningsvis sade, är det nu icke möjligt

att taga ställning till det förslag om att inrätta ett statens byggnadsinstitut,

som senast framförts av 1947 års utredning för byggnadsfrågor. Medel

till byggnadsforskning och standardiseringsverksamhet böra därför även för

nästa budgetår anvisas under samma tre anslagsrubriker som tidigare.

På grund av de betänkligheter som statskontoret och statens lönenämnd

anfört mot att öka anslaget till Statens kommitté för byggnadsforskning

anser jag att detta anslag bör bibehållas oförändrat. Med hänsyn till den

nuvarande ekonomiska situationen finner jag mig icke heller kunna förorda,

att anslagen till Byggnadsforskning samt till Bidrag till standardiseringsverksamheten

ökas, trots de skäl för anslagshöjningar som framförts i

petitaskrivelserna. Däremot förordar jag vissa jämkningar i dispositionsbestämmelserna

för de två förstnämnda anslagen.

De under anslaget till Statens kommitté för byggnadsforskning upptagna

posterna till arvode åt kommitténs sekreterare och till avlöningar till övrig

personal böra sammanslås till en post att användas enligt föreskrifter, meddelade

av Kungl. Maj :t. Härigenom torde kommittén få möjlighet att mera

effektivt utnyttja de anvisade avlöningsmedlen.

Såsom jag förut anmält, har Kungl. Maj :t under det gångna budgetåret

i ett fall medgivit, att anslaget till Byggnadsforskning finge användas för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 162.

7

att bestrida kostnaderna för en utlandsresa. Därest riksdagen icke har något

att erinra däremot, torde utlandsresor som väntas bliva till nytta för

svensk byggnadsforskning jämväl i fortsättningen få bekostas av anslaget

i fråga.

Ehuru jag icke kan medverka till att medel anvisas för att öka personalen

på kommitténs sekretariat i den ordning kommittén föreslagit, anser

jag att dess arbete bör underlättas på det sättet, att kommittén får möjlighet

att mer eller mindre permanent anlita byggnadstekniska experter icke

blott för egentliga forskningsuppgifter utan även för det löpande arbetet.

Under förutsättning att riksdagen icke har något att invända däremot, torde

det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser om anställningsvillkoren

för dylika experter, vilka böra avlönas från anslaget till Byggnadsforskning.

Det torde likaledes få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra huru stor

del av sistnämnda anslag som skall utgå i bidrag till Samarbetskommittén

för byggnadsfrågor.

Beträffande dispositionen av anslaget till Bidrag till standardiseringsverksamheten

torde i huvudsak nu gällande regler böra tillämpas även under

budgetåret 1949/50. Jag är sålunda icke beredd att, såsom kommerskollegium

ifrågasatt, föreslå någon föreskrift om att ett större eller mindre enskilt

bidrag skall utgöra villkor för statsbidrag till byggstandardisering.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att för budgetåret 1949/50 under tionde huvudtiteln anvisa
dels

till Statens kommitté för byggnadsforskning ett förslagsanslag

av 48 500 kronor;

dels till Byggnadsforskning ett reservationsanslag av

300 000 kronor;

dels ock till Bidrag till standardiseringsverksamheten ett

anslag av 400 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Kihlstrand.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:153 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående garnisonssjukhusets i Sollefteå framtida ställning. a1 i texten
  2. SU 1949:75 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition an gående anslag för budgetåret 1949 50 till byggnadsforskning och standardiseringsverksamhet. a1 i texten