Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till civilförsvaret för budgetåret 1949/50 m. m

1949-03-11 · 34 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 34 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:154, Angående vissa anslag till civilförsvaret för budgetåret 1949/50 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 15/i.

1

Nr 154.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

till civilförsvaret för budgetåret 1949/50 m. m.; given

Stockholms slott den 11 mars 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 sand. Nr 154.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten å Stockholms

slott den 11 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför

chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 180, föreslog

jag, att å riksstaten för nästa budgetår skulle uppföras ett förslagsanslag,

benämnt Civilförsvaret: Administrationen inom civilförsvarsområdena. Enligt

vad jag anförde finnes i gällande riksstat icke någon direkt motsvarighet

till det nya anslaget. Jag avsåg, att från detta skulle bestridas dels

kostnader för avlöningar till civilförsvarschefer, ställföreträdare för civilförsvarschefer

samt biträdespersonal åt civilförsvarscheferna, dels omkostnader

i samband med civilförsvarets administration, dels arvoden och andra

ersättningar, som jämlikt avlöningsreglementet för civilförsvarspersonal

utginge vid annan tjänstgöring än för utbildning och övning, dels ock inlösen

av kontorsmateriel. Medel för vissa av dessa ändamål vore f. n. anvisade

under förslagsanslagen till Bidrag till kommuner till kostnaderna för

vissa arvoden m. m. samt till Bidrag till kommuner för utbildning in. in.

Med hänsyn till att staten enligt av 1948 års riksdag beslutade ändringar i

civilförsvarslagen, vilka träda i kraft den 1 juli 1949, helt skulle bestrida

angivna kostnader och då medelsanvisningarna för samtliga oinförmälda

ändamål avsåge administrationen inom civilförsvarsområdena, ansåg jag,

att de lämpligen borde sammanföras under ett anslag till administrationen

inom civilförsvarsområdena.

Anslaget upptogs till 3 500 000 kronor, vilket belopp var allenast preliminärt

beräknat. Anledningen härtill var, att vid tiden för statsverkspropositionen

färdigställande utredning pågick inom civilförsvarsstyrelsen rörande

möjligheterna att effektivisera och i kostnadsbesparande syfte rationalisera

den nuvarande organisationen i botteninstansen. Utredningen omfattade

även frågan om avlöningsvillkoren för civilförsvarscheferna.

Vidare föreslog jag under punkten 181, att från ett förslagsanslag, benämnt

Civilförsvaret: Utbildnings- och övningsverksamhet, skulle bestridas

dels utgifter för utbildning vid statens civilförsvarsskola m. in., dels kostnader

för central och lokal utbildning inom länen, dels utgifter för öv
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

3

ningar, dels ock ersättningar till civilförsvarspersonal under deltagande i

utbildning och övning. För dessa ändamål funnes i gällande riksstat medel

anvisade under fyra olika förslagsanslag. Med hänsyn till pågående utredning

rörande ersättning till personal inom allmänna civilförsvaret m. in.

upptogs det nya anslaget allenast med ett preliminärt beräknat belopp av

5 000 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen har i skrivelse den 30 december 1948 framlagt förslag

rörande administrationen av civilförsvarets botteninstans. Över förslaget

ha yttranden inhämtats från statskontoret, överbefälhavaren, telegrafstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, samtliga länsstyrelser,

riksbrandinspektören, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, 1947

års landsfiskalsutredning, 1948 års länsstyrelseutredning, svenska stadsförbundet,

föreningarna Sveriges polismästare, Sveriges landsfogdar och

Sveriges landsfiskaler, svenska brandkårernas riksförbund, svenska brandbefälsförbundet

och svenska civilförsvarets tjänstemannaförening.

Vidare har civilförsvarsstyrelsen i skrivelser den 28 september 1948 och

den 15 januari 1949 framlagt förslag om ändringar i avlöningsreglementet

för civilförsvarets personal. Över detta förslag ha remissyttranden i vanlig

ordning inhämtats.

Slutligen har civilförsvarsstyrelsen i skrivelse den 7 januari 1949 hemställt,

att ett äldre reservationsanslag finge disponeras även under budgetåret

1949/50.

Jag anhåller att nu få upptaga samtliga dessa frågor till behandling.

Sammanfattning.

Enligt beslut av 1948 års riksdag skall staten fr. o. m. den 1 juli 1949

från kommunerna övertaga det huvudsakliga ansvaret för civilförsvarets

lokala administration.

Enligt ett av civilförsvarsstyrelsen framlagt förslag skulle den lokala

organisationen omfatta betydligt större områden än de nuvarande och antalet

därigenom minskas från 458 till 104. I vart och ett av de nya områdena

skulle för de administrativa uppgifterna finnas en civilförsvarsbyrå

med heltidsanställda befattningshavare till ett sammanlagt antal av 323,

av vilka 161 ordinarie och 162 extra ordinarie.

Jag föreslår, att organisationen av civilförsvarets botteninstans skall

bygga på den nuvarande indelningen i civilförsvarsområden. Staten skulle

i stort sett övertaga de civilförsvarsbyråer, som nu finnas. Vid dessa byråer

äro f. n. på civilförsvarsstat anställda 288 heltids- och minst 244 deltidsanställda

befattningshavare. Antalet heltidsanställda befattningshavare

i den av mig förordade organisationen skulle uppgå till 175. Av dessa äro

73 kontorsbiträden, för vilka föreslås att den för kontorsbiträden gällande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

reglerade befordringsgången tillämpas med vissa modifikationer. I övrigt

skulle personalen omfatta 41 extra ordinarie och 61 extra tjänstemän. Därutöver

skall viss annan personal ställas till civilförsvarschefernas förfogande.

Jag förutsätter, att befattningshavare vid polis- och brandväsendet alltjämt

skall vara skyldig åtaga sig uppdrag såsom civilförsvarschef. Arvodet till civilförsvarschef,

som samtidigt är statlig befattningshavare vid polisväsendet,

förordas utgå med samma belopp, som utgår till annan civilförsvarschef.

Kostnaderna för organisationen föreslås uppdelade på ett avlönings- och

ett omkostnadsanslag. Anslagen upptagas för nästa budgetår med 2 270 000

resp. 500 000 kronor. I årets statsverksproposition hade dessa två anslag

tillhopa preliminärt beräknats till 3 500 000 kronor.

Jag har icke för avsikt att för innevarande års riksdag föreslå någon

ändring i avlöningsreglementet för civilförsvarets personal. Anslaget till

Utbildnings- och övningsverksamhet beräknas för nästa budgetår till

2 315 000 kronor.

Slutligen förordar jag, att Kungl. Maj :t må jämväl under budgetåret

1949/50 förfoga över det senast för budgetåret 1945/46 på riksstaten uppförda

reservationsanslaget till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anskaffande

av materiel m. m.

Administrationen inom civilförsvarsområdena.

Organisationen i botteninstansen.

Nuvarande ordning.

Civilförsvarets centrala ledning utövas under Kungl. Maj :t av civilförsvar

sstyrelsen såsom ett självständigt centralt ämbetsverk.

Ledningen inom länen handhaves av länsstyrelserna. Inom dessa beredas

ärenden rörande civilförsvaret av härför på landskansliet särskilt inrättade

avdelningar, försvarsavdelningar. Chef för försvarsavdelning är en civilförsvarsdirektör.

Vid avdelningen finnes vidare en militärassistent och en

inkvarteringschef. I mån av behov tjänstgöra dessutom på avdelningen länsnotarie,

landskanslist och skrivbiträde.

Länen äro indelade i civilförsvarsområden. Varje landsfiskalsdistrikt och

stad, som ej ingår i sådant distrikt, utgör ett civilförsvarsområde, där ej

Kungl. Maj :t för visst fall annorlunda förordnar. Antalet civilförsvarsområden

i hela landet är f. n. 458. Vissa civilförsvarsområden ha indelats i

distrikt. Detta har skett, när områdets areal och folkmängd varit så stora,

att svårigheter ansetts föreligga för en direkt ledning av området i dess

helhet. Distriktsindelning har ägt rum även då ett område delats av vatten,

skog eller dylikt så att förbindelsesvårigheter mellan delarna befarats kunna

uppkomma under krig.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 154.

Civilförsvarets ledning inom civilförsvarsområde utövas av en civilförsvarschef,

för vilken finnes en eller flera ställföreträdare. Befattningshavare

vid polis- och brandväsendet är skyldig att mottaga uppdrag att vara civilförsvarschef

eller ställföreträdare. I cirka tre fjärdedelar av civilförsvarsområdena

äro civilförsvarscheferna befattningshavare vid polisväsendet, huvudsakligen

landsfiskaler.

Arbetsuppgifterna i botteninstansen kunna enligt vad

civilförsvarsstyrelsen i sin skrivelse den 30 december 1948 anför indelas

i huvudsakligen följande grupper, nämligen personalärenden, utbildningsoch

övningsärenden, motorfordonsärenden, lokal- och fastighetsärenden,

planläggningsärenden, tekniska ärenden och ärenden rörande förrådshållning.

Enligt av styrelsen lämnad redogörelse ingå i de olika grupperna följande

arbetsuppgifter.

Personalärendena omfatta bl. a. inskrivning av personal i allmänna och

särskilda civilförsvaret, inkallelse av befäl för förberedelsearbetet enligt

12 § 2 mom. civilförsvarslagen och 29 § civilförsvarskungörelsen samt frågor

om uppskov för civilförsvarspersonal från militärtjänstgöring. fnskrivningsarbetet

är tidsödande och arbetskrävande. Sålunda skola uppgifter

om lämpliga personer införskaffas och förslag till inskrivning uppgöras.

De till inskrivning föreslagna skola givas tillfälle att yttra sig. Där godtagbara

skäl mot inskrivning framföras skola jämkningar företagas i förslaget.

Härtill kommer samråd och förhandlingar med hemvärnet, frivilliga

beredskapsorganisationer och länsarbetsnämnder. Slutligen skola inskrivningsbevis

utfärdas och de inskrivna rullföras. Inom allmänna civilförsvaret

finnas ca 420 000 befattningshavare. Härtill komma ca 300 000 befattningshavare

inom verksskydd och omkring 120 000 hemskyddsledare. Sammanlagt

skola sålunda 840 000 personer vara inskrivna. Den normala avgången

av personal beräknas till tio procent för år. Rörligheten på arbetsmarknaden

under senare tid har medfört en höjd avgångsprocent.

Utbildningsårendena innefatta uppläggande av kursprogram, avtal med

instruktörer, anskaffande av utbildningslokaler och erforderlig materiel,

fördelning av de utbildningspliktiga på kurser, utfärdande av kallelse till

och kontroll av deltagare i kurserna samt utfärdande av bevis över genomgången

kurs. Utbildningsärendena ha sedan utbildningsplikten utsträckts

genom kungörelsen den 18 september 1948 (nr 662) vuxit i omfattning. I

kungörelsen har Kungl. Maj:t sålunda i enlighet med riksdagens beslut

föreskrivit, att all personal i allmänna civilförsvaret, huvuddelen av personalen

i verkskyddet och hemskyddsledare skall undergå såväl första utbildning

som repetitionsutbildning. Härjämte skola 18-åriga kvinnor utbildas

i sjukvårdstjänst. Den utbildningspliktiga personalen inom det allmänna

civilförsvaret och verkskyddet utgör cirka 720 000 befattningshavare.

Av dem äro f. n. mellan 30 och 50 procent helt outbildade. 1 fråga om hemskyddsledarna,

vilka uppgå till 120 000, är utbildningsläget bättre. Men

även här föreligga i utbildningshänseende stora luckor. Årsklassen 18-åriga

kvinnor beräknas omfatta 22 000 utbildningspliktiga. Under de närmaste

åren kan utbildningsverksamheten beräknas bli intensifierad. Därefter torde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Iiungl. Majrts proposition nr 154.

den komma att begränsas till nyutbildning av dem, som ersatt avgången

personal, repetitionsutbildning av all personal samt årsklassvis utbildning

av 18-åriga kvinnor. Anordnande av övning, som de civilförsvarspliktiga enligt

nämnda kungörelse äro skyldiga deltaga i, fordrar givetvis planläggnings-

och förberedelsearbete. Erforderliga kontrollanter och markörer skola

anskaffas. Fingerade skador skola markeras och härför behövlig materiel

anskaffas. Övningstekniska anvisningar skola uppgöras och tillställas i övningen

deltagande. Program och kartor skola iordningställas för att tillhandahållas

civila och militära myndigheter, som deltaga i eller följa övningen.

Under de senast förflutna åren ha civilförsvarsövningar icke avhållits

i annan form än försvarsspel. Civilförsvarsstyrelsen har föreskrivit, att

jämte försvarsspel övningar nu skola kontinuerligt anordnas. Inom den

lägsta instansen skola övningar hållas för del av civilförsvaret (tjänstegrensövning)

eller för civilförsvaret i dess helhet (totalövning). Omfattningen

av övningarna bestämmes av länsstyrelsen. Härvid skall i huvudsak

gälla, att totalövning anordnas inom en tidsperiod av 5—8 år inom varje

ort av särskild betydelse och tjänstegrensövningar i sådan utsträckning,

att under samma tidsperiod varje enhet kommer att deltaga i sådan övning

en gång.

Civilförsvarets behov av motorfordon för varaktigt bruk täckes genom

ett redan under fred verksamt uttagningsförfarande. Tillfälliga behov avses

skola täckas av den allmänna civila trafikledningen. I den lägsta instansen

skall det varaktiga behovet fastställas och en beräkning ske av det tillfälliga

behovet. För detta ändamål skola fordonsplaner uppgöras. På grundval

härav sker sedermera uttagning av fordon för varaktigt bruk. De uttagna

fordonen skola därefter placeras på de olika tjänstegrenarna. För civilförsvaret

äro f. n. uttagna cirka 16 500 motorfordon.

Lokal- och andra fastighetsärenden avse uttagning av utrymmen för

civilförsvarets verksamhet. Utrymmen erfordras för uppehållsplatser åt ledningen

och enheterna inom det allmänna civilförsvaret, för utdelning av

materiel, för upprättande av härbärgen, förbandsplatser, väntplatser, vänthem,

internat, mottagningsplatser, offentliga skyddsrum, garage, observationsplatser,

radiostationer och för anbringande av alarmeringsanordningar

m. in. Vissa utrymmen — skyddsrum, observationsplatser samt lokaler för

radiostationer och alarmeringsanordningar — måste tagas i anspråk redan

under fred. I fråga om andra utrymmen sker under fred allenast planläggning

av det framtida ianspråktagandet. För ändamål, varom här är fråga,

föres fastighetsregister. Förhandlingar måste tagas upp och överenskommelser

träffas med fastighetsägare och nyttjanderättshavare.

Planläggningsarhetet är av skiftande karaktär. För varje civilförsvarsområde

skall finnas en organisationsplan. Vidare skola för det allmänna

civilförsvarets särskilda tjänstegrenar och verksamhetsområden, för block

och verkskydd samt för hemskydd, som icke ingå i block, finnas specialplaner,

i vilka civilförsvarets verksamhet närmare regleras. Organisationsplanerna

äro numera i huvudsak upprättade. Nya specialplaner erfordras

emellertid för alla grenar och verksamhetsområden, där dylika planer skola

finnas. Upprättandet av dessa planer är ett arbete på lång sikt och kan

endast framskrida i takt med upprättandet av anvisningar. Inom civilförsvarsstyrelsen

finnas f. n. utarbetade nya anvisningar för utrymnings- och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 15b.

socialtjänsten samt för verkskyddet. Civilförsvarsstyrelsen beräknar, att

arbetet med upprättande av specialplaner kan vara avslutat om tre år. En

fortlöpande översyn och revidering av gällande planer kräves med hänsyn

till krigsteknikens och den tekniska utvecklingen i allmänhet. Organisationsplanerna,

vilkas upprättande påbörjades under första delen av år

1947 och som helt nyligen blivit i skick att kunna fastställas, äro sålunda

redan i behov av revidering.

De tekniska ärendena omfatta lämnandet av råd och anvisningar samt

kontroll i fråga om den planläggning, som berör verkskydd, undanförsel

och förstöring. Även på botteninstansen ankommande frågor rörande

skyddsrum, motor fordonstjänst, alarmeringsanordningar, radioanläggningar

samt reparations- och annan service av materiel äro av teknisk natur.

Väl skall det f. n. och även i fortsättningen åvila vederbörande kommun

att bygga skyddsrum. Men på civilförsvarets lägstla instans skall ankomma

att uppgöra förslag till plan för denna verksamhet. Vidare skall

nämnda instans utöva kontroll över att gällande bestämmelser i civilförsvarsförfattningar

efterlevas i fråga om skyddsrum och andra byggnadstekniska

anordningar. I fråga om motorfordonstjänsten erfordras besiktning

av de för civilförsvaret uttagna motorfordonen samt kontroll av att uttagna

fordon äro lämpliga för avsett ändamål ävensom att ändamålsenliga trafiksäkerhetsåtgärder

planläggas för att vidtagas under mörkläggning. Alarmerings-

och radionätens funktionsduglighet är av vital betydelse för civilförsvaret.

På den lägsta instansen måste ankomma medverkan vid uppbyggnaden

av alarmerings- och radionäten. Den tekniska materiel, som f. n.

lagerhålles av civilförsvaret, har ett anskaffningsvärde av mellan 40—45

miljoner kronor. Vid sidan av själva förvaringsverksamheten skola reparationer

av materielen organiseras och övervakas.

Vad slutligen angår förrådshållningen beräknas anskaffningsvärdet av

nu lagerhållen materiel till ca 50 miljoner kronor. Materiel för ytterligare

omkring 5 miljoner kronor kommer att beställas under innevarande budgetår.

I detta sammanhang har civilförsvarsstyrelsen framhållit, att arbetsuppgifterna

inom den lägsta instansen efter krigsslutet och intill den 1 juli

1948 varit avsevärt mindre omfattande än nu angivits. Detta sammanhängde

därmed, att civilförsvarsverksamheten överhuvudtaget varit ringa

under denna tid. Sålunda hade planläggningsarbetet endast avsett uppgörande

av förslag till organisationsplaner. Utbildningen hade varit obetydlig

och övningar hade ej alls hållits. Inskrivning av personal hade ej fullgjorts

i önskvärd omfattning och anbefallda åtgärder i övrigt i många fall ej fullgjorts

i tid eller ej alls verkställts.

Civilförsvarsstyrelsen har lämnat följande redogörelse för den n u v arande

personalorganisationen i botteninstansen.

För handhavande av administrativa uppgifter och löpande göromål (med

undantag för förrådshållningsärenden) ställer vederbörande kommun biträdespersonal

till civilförsvarschefs förfogande. Behovet av sådan personal

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 15i.

bedömes olika inom skilda civilförsvarsområden och anställningsförhållandena

äro högst skiftande. Det låter sig därför icke göra att enhetligt beskriva

tilldelningen av biträdespersonal och dess anställningsform. Vissa allmänna

tendenser kunna dock angivas.

Inom civilförsvarsområde, vari stad eller annat större samhälle ingår,

finnes i allmänhet en civilförsvarsbyrå med en eller flera heltidsanställda,

mera kvalificerade befattningshavare (i högre lönegrad än 11 :e lönegraden

eller motsvarande ställning) samt skrivpersonal. Antalet kvalificerade befattningshavare

varierar mellan 1 och 15. Inom övriga civilförsvarsområden

utgöres personalen i regel endast av hel- eller deltidsanställd skrivpersonal.

Kommunerna redovisa den 1 juli 1948 sammanlagt 458 befattningshavare,

som avlönas från anslag till civilförsvaret. Av dessa äro 214 heltidsanställda.

Härutöver har annan kommunalanställd personal med bibehållande

av lön å egen befattning tagits i anspråk för civilförsvarsuppgifter. I Stockholms

civilförsvarsområde finnas f. n. 51 befattningshavare, varav 15 mera

kvalificerade, i Göteborgs civilförsvarsområde 16 befattningshavare, varav

8 mera kvalificerade och i Malmö civilförsvarsområde 11 befattningshavare,

varav 6 mera kvalificerade.

Den av kommunerna per den 1 juli 1948 redovisade organisationen kan

anses utgöra en miniiniorganisation. Detta framgår därav, att efter den 1

juli 1948 ytterligare personal anställts eller frigjorts från annan kommunal

tjänst för fullgörande av civilförsvarsuppgifter.

Anställningsformen för kommunernas civilförsvarspersonal omfattar ordinarie

och extra ordinarie anställning samt anställning mot arvode. Den

sistnämnda anställningsformen är förhärskande. Endast ett fåtal befattningshavare

äro uppförda som ordinarie tjänstemän på vederbörande kommuns

civilförsvarsstat. Ett icke ringa antal befattningshavare innehar emellertid

annan kommunal ordinarie eller extra ordinarie befattning, men

åtnjuta ledighet därifrån för fullgörande av civilförsvarsuppgifter. Detta

sammanhänger i huvudsak därmed, att civilförsvarspersonalen i betydande

omfattning rekryterats från de kommunala poliskårerna.

Intill den 1 juli 1947 ålåg det vederbörande kommun att ansvara för vården

av civilförsvarsmateriel. Fr. o. in. nämnda dag övertog staten detta ansvar

med undantag för viss materiel. Anställningsförhållandena för den personal,

som handhar civilförsvarets förråd, underkastades icke någon reglering

i samband med statens övertagande av materielvården. Huvuddelen av

personalen var och är fortfarande anställd enligt kollektivavtal. Övrig personal,

förrådsförvaltarna, voro med några få undantag den 30 juni 1947

arvodesanställda och denna anställningsform bibehölls även därefter. I

enstaka fall voro förrådsförvaltare upptagna på vederbörande kommuns

stat såsom ordinarie eller extra ordinarie tjänstemän. Samma förhållande

har rått efter statens övertagande av förrådshållningen, men avlöningen

till dem har bestritts av statsmedel.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 15b.

Civilförsvarsstyrelsens förslag.

Vid behandlingen av de allmänna riktlinjerna för administrationens

ordnande i lägsta instansen har civilförsvarsstyrelsen framhållit,

att de arbetsuppgifter, som normalt komma att åvila den lägsta instansen,

uppenbarligen vore av sådan omfattning och svårighetsgrad, att

deras handhavande krävde en fast personalorganisation. Civilförsvarets

förmåga att lösa sina uppgifter bleve beroende av det förberedelsearbete,

som utfördes inom den lägsta instansen. Därest denna fungerade otillfredsställande,

bleve de stora ansträngningar och kostnader, som i övrigt nedlades

på civilförsvaret, till ringa nytta. Utan att den lägsta instansen tillfördes

kunniga och välkvalificerade befattningshavare, bleve det ej möjligt

att genomföra en decentralisering av civilförsvarets verksamhet. En sådan

decentralisering vore för civilförsvarets del önskvärd ej minst i fråga om

ärenden av teknisk natur. Huvuddelen av dessa ärenden måste f. n. avgöras

centralt av civilförsvarsstyrelsen. Härigenom bleve särskilt i fråga om

granskning av skyddsrumsritningar ärendenas handläggning försinkad. Den

lägsta instansen måste därför enligt styrelsen byggas upp av fast anställd

personal, som helt kunde ägna sig åt civilförsvarsuppgifterna. Vunna erfarenheter

hade givit vid handen, att önskad effektivitet eljest ej kunde

uppnås.

Enligt civilförsvarsstyrelsens mening vore det ej rationellt eller ur ekonomisk

synpunkt lämpligt att inom alla nuvarande civilförsvarsområden

utnyttja heltidsanställd personal. Arbetsuppgifterna inom vart och ett av

dessa områden vore ej alltid av sådan storleksordning, att dylik personal

oavbrutet erhölle full sysselsättning. Å andra sidan hade ett system med

deltidsanställd personal visat sig brista i effektivitet. Det syntes därför ändamålsenligt,

att större enheter än de nuvarande civilförsvarsområdena skapades

för den administrativa verksamheten. Efter att lia berört möjligheten

att med bibehållande av nuvarande indelning i civilförsvarsområden

bilda kretsar för ett gemensamt handhavande av den administrativa verksamheten

för flera civilförsvarsområden har styrelsen förordat bildande av

nya större civilförsvarsområden genom sammanslagning av flera nuvarande

civilförsvarsområden. Styrelsen har framhållit, att de nybildade områdena

visserligen komrne att bliva jämförelsevis stora och att ledningen under

krig därigenom kunde komma att försvåras. Emellertid har styrelsen förutsatt,

alt indelning i distrikt i nära anslutning till nu gällande indelning i

civilförsvarsområden och distrikt skulle äga rum.

Beträffande den närmare utformningen av sill förslag till ny indelning

av landet i civilförsvarsområden har civilförsvarsslyrclsen

anfört bl. a.

Områdena ha givits sådan omfattning, att det blir rationellt och ur ekonomisk

synpunkt lönande med organiserande av en civilförsvarsbyrå inom

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts proposition nr 154.

varje område för handhavandet av den administrativa verksamheten. Härvid

har indelningen avpassats efter de krav, som i operativt hänseende

under krig kunna uppställas. Erfarenheterna av hittillsvarande planläggningsarbete

samt avhållna försvarsspel ha tydligt givit vid handen, att

större civilförsvarsområden än de nuvarande komma att medföra ett underlättande

av den operativa verksamheten under krig. Provisoriska förslag

om bildandet av fjärrhjälpskretsar, vari flera civilförsvarsområden skola

ingå, ha redan tidigare uppgjorts för att möjliggöra ett ändamålsenligt utnyttjande

av de samlade resurserna. Den i de provisoriska förslagen gjorda

indelningen i fjärrhjälpskretsar motsvarar i huvudsak den föreslagna indelningen

i civilförsvarsområden.

Även om sålunda avsevärda fördelar vinnas med den föreslagna indelningen,

kan det ur taktisk synpunkt bli svårt att leda och sammanhålla

verksamheten under krig inom hela området. Dessa svårigheter finnas redan

inom vissa av de nuvarande civilförsvarsområdena och ha lösts genom att

indela dylika områden i distrikt. Styrelsen föreslår, att distriktsindelning

skall äga rum även beträffande de nya civilförsvarsområdena. Härvid bör

distriktsindelningen i huvudsak anknyta till nuvarande indelning i civilförsvarsområden

och den indelning i distrikt av nuvarande civilförsvarsområden,

som föranletts av att områdena äro för stora för en enhetlig

ledning under krig. Däremot föreligger ej längre behov av distriktsindelning

av den anledning, att ett område delas av vatten, skog eller dylikt och

förbindelsesvårigheter till följd därav kunna befaras uppkomma under

krig.

I en vid styrelsens skrivelse fogad bilaga bär styrelsen närmare angivit

omfattningen av de civilförsvarsområden, som skulle bildas enligt förslaget.

Exempelvis har föreslagits, att nuvarande Frösåkers, Väddö, Näringhundra,

Norrtälje, Frösunda och Sigtuna civilförsvarsområden skulle bilda

ett område, benämnt Norrtälje civilförsvarsområde med en byrå, förlagd

till Norrtälje. Till ett område skulle enligt förslaget vidare sammanföras

Jönköpings, Huskvarna, Mo, Nässjö, Gränna, Aneby och Tranås civilförsvarsområden.

Byrån skulle vara förlagd till Jönköping. Som ett tredje

exempel må nämnas, att Örebro civilförsvarsområde skulle bestå av Örebro

stad och landsfiskalsdistrikt, Kumla, Glanshammars norra, Glanshammars

södra och Sköllersta nuvarande civilförsvarsområden. Byrån skulle i detta

område vara förlagd till Örebro.

Styrelsen har härefter berört frågan om ledningen av verksamheten

i de föreslagna civilförsvarsområdena och distrikten.

I civilförsvarsområdena borde ledningen handhavas av en civilförsvarschef,

vartill borde utses lämplig person. Då svårigheter i allmänhet förelåge

att på frivillighetens väg erhålla dugande personer till sysslan ansåge styrelsen,

att befattningshavare vid polis- och brandväsendet alltjämt borde

vara skyldiga att åtaga sig uppdraget som civilförsvarschef eller ställföreträdare.

Från olika håll hade till styrelsen framförts, att särskilt landsfiskalerna

hade en så tung arbetsbörda, att därmed icke kunde förenas befatt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Mcij:ts proposition nr 154.

ningen som civilförsvarschef. Erfarenheterna hade givit vid handen, att

landsfiskal, som tillika vore civilförsvarschef, stundom tvingats att åsidosätta

ärenden rörande civilförsvaret. Detta sammanhängde enligt civilförsvarsstyrelsens

mening därmed, att tillräcklig biträdespersonal ej ställts till

civilförsvarschefens förfogande. Därest så skedde, borde landsfiskal kunna

utöva även befattning såsom civilförsvarschef. I allmänhet syntes befattningen

som civilförsvarschef kunna förenas med annan syssla. 1 Stockholms,

Göteborgs och Malmö civilförsvarsområden borde dock liksom hittills

heltidsanställd befattningshavare utöva ledningen av civilförsvaret. I

fråga om Visby civilförsvarsområde, som enligt styrelsens förslag skulle

omfatta hela Gotlands län, ansåge styrelsen, att civilförsvarsdirektören

inom länet tillika borde vara civilförsvarschef.

Ledningen inom ett distrikt har av styrelsen föreslagits skola handhavas

av en distriktschef. Honom skulle åligga att under fred följa planläggningen

för distriktet samt att lämna civilförsvarschef de råd och upplysningar, som

civilförsvarschef funne sig böra inhämta i fråga om distriktet. Under krig

skulle åt distriktschef kunna uppdragas att leda distriktets civilförsvar. Befattningshavare

inom polis- och brandväsendet borde vara skyldiga att mottaga

uppdrag som distriktschef eller ställföreträdare.

I detta sammanhang må nämnas, att civilförsvarsstyrelsen framlagt förslag

till de ändringar i civilförsvarslagen, som skulle erfordras vid bifall

till förslagen om nyindelning och inrättande av befattning som distriktschef.

Vad härefter angår personalorganisationen inom de föreslagna

civilförsvarsområdena har styrelsen ansett sig i detta sammanhang

icke böra upptaga förrådspersonalens förhållanden till prövning. Avlöningskostnaderna

för denna personal bestredes sedan den 1 juli 1947 av staten.

Dessa kostnader belastade förslagsanslaget Civilförsvaret: Förvaring och

underhåll av viss materiel m. m. Frågan om formerna för den framtida

förrådshållningen och på vilka orter förråden skulle placeras, vore ännu

icke löst. Så mycket stode emellertid klart, att viss förrådshållning komme

att äga rum inom varje län. Enligt styrelsens uppfattning borde tills vidare

nu gällande ordning i fråga om förrådspersonal tillämpas. För Stockholms

del borde dock förrådsförvaltare och förrådsbokhållare upptagas på personalstaten

för denna civilförsvarsbyrå. Såvitt nu kunde bedömas komme

nämligen även framdeles civilförsvarsmateriel att förvaras under fred inom

Stockholms civilförsvarsområde till sådan myckenhet att behov av förvaltare

och bokhållare komme att föreligga.

Styrelsen har rörande omfattningen av personalen och dess anställningsformer

framhållit, att försiktighet borde iakttagas vid skapandet av en såsom

i detta fall delvis ny organisation. Å andra sidan måste organisationen

givas en sådan utformning, att arbetsuppgifter av permanent art hunnes

med utan alt allvarlig stockning uppstode. Erforderliga befattningar borde

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 154.

i princip uppföras på ordinarie eller extra ordinarie stat. Inrättande av

ordinarie befattningar borde ske med försiktighet.

Personal med teknisk utbildning borde ej tilldelas samtliga civilförsvarsområden.

Tills vidare syntes det vara tillräckligt, att en befattningshavare

med sådan utbildning funnes inom varje län med skyldighet att gå samtliga

civilförsvarschefer inom länet tillhanda.

Tilldelning av personal i övrigt åt de olika civilförsvarsområdena hade

beräknats med hänsyn till bl. a. folkmängden i de delar av civilförsvarsområdena,

där särskilt civilförsvar skall vara organiserat, enligt följande

tabell.

Folkmängd

Antal

befattningar, lönegrad

27

25

24

22

19

16

11

8

S:a

90 000 och däröver........................

1

i

i

i

2

6

Jönköpings cfo, ej fullt 90 000 ............

1

1

i

i

2

6

60 000—90 000............................

1

1

i

1

4

40 000—60 000............................

i

i

1

3

30 000—40 000............................

i

i

1

3

20 000—30 000............................

i

1

2

5 000—20 000............................

1

1

2

(mindre än 5 000).......................

1

1

I fråga om Stockholms, Göteborgs och Malmö civilförsvarsområden hade

dock delvis andra beräkningsgrunder tillämpats. Civilförsvarsverksamheten

i dessa områden vore avsevärt större och mera mångsidig än inom andra

civilförsvarsområden. Organisationen måste till följd härav givas större

dimensioner än på andra håll. Civilförsvaret i Stockholms civilförsvarsområde

vore sålunda det mest betydelsefulla och arbetskrävande i landet. Antalet

befattningshavare för handhavandet av detsamma måste därför bli

relativt betydande. Nuvarande antalet befattningshavare utgjorde 51, vartill

komme en förrådsförvaltare och en förrådsbokhållare. Denna arbetsstyrka

vore f. n. fullt sysselsatt. Styrelsen vore emellertid ej övertygad om att allamöjligheter

till rationaliseringar och förenklingar i arbetet tillvaratagits. En

organisationsundersökning i sådant syfte borde komma till stånd. Styrelsen

hade med hänsyn härtill uppfört på extra ordinarie stat endast sådana befattningar,

som utan tvekan erfordrades under överskådlig framtid, och

i övrigt upptagit personalen på extra stat eller som arvodister. I enlighet

härmed skulle civilförsvarsbyrån i Stockholm erhålla följande personal,

nämligen: 1 förste byråsekreterare (Ce 29), 1 förste byråinspektör (Ce 29),

1 förste byråingenjör (Ce 29), 1 förste byråingenjör (Ce 27), 1 konsulent

(Ce 27), 1 byråsekreterare (Ce 24), 1 byråingenjör (Ce 24), 1 konsulent

(Cg 24), 4 assistenter (Ce 20), 2 assistenter (Cg 20), 1 assistent (Ce 16), 1

assistent (Cg 16), 4 kanslibiträden (Ce 11), 4 kanslibiträden (Cg 11), 1

expeditionsvakt (Ce 9), 12 kontor sbiträden (Ca 8) och 15 kontorsbiträden

(Cg 8) samt en arvodesanställd utbildningsledare.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 15b.

Byrån i Göteborg skulle enligt förslaget erhålla 1 konsulent (Ca 27), 2

förste assistenter (Ce 22), 3 assistenter (Ce 19), 2 assistenter (Ce 16), 2

kanslibiträden (Ce 11), 6 kontorsbiträden (Ca 8) samt 1 förste byråingenjör

(Ce 27).

På civilförsvarsbyrån i Malmö ha föreslagits placerade 1 konsulent

(Ca 27), 1 förste assistent (Ce 22), 1 assistent (Ce 19), 2 assistenter (Ce 16),

1 kanslibiträde (Ce 11), 4 kontorsbiträden (Ca 8) och 1 förste byråingenjör

(Ce 27).

De olika befattningarna ha enligt styrelsen lönegradsplacerats med hänsyn

till arbetsuppgifternas omfattning och svårighetsgrad. Bestämmande för

styrelsen har jämväl varit en önskan, att civilförsvarsbanan icke skulle te

sig mindre lockande i fråga om befordrings- och utkomstmöjligheter än

andra motsvarande eller närliggande banor, exempelvis karriären inom

polisväsendet. Hänsyn har också tagits därtill, att kvalificerade befattningshavare

äro nödvändiga för att civilförsvarschefs ledning av arbetet skall

kunna underlättas och en önskad decentralisering av verksamheten inom

civilförsvaret kunna genomföras. För föreståndare för civilförsvarsbyråerna

i de största städerna ha upptagits sammanlagt fyra tjänster i lönegrad

27. I samma lönegrad har styrelsen med hänsyn till önskvärda krav på teknisk

utbildning placerat de befattningshavare, som skola handlägga tekniska

ärenden. Övriga föreståndare för civilförsvarsbyråerna ha föreslagits

upptagna i 25 och 24 eller lägre lönegrader. Den lägre personalen har lönegradsplacerats

i överensstämmelse med de grunder, som tillämpas för annan

sådan statlig personal. Styrelsen har förutsatt, att Kungl. Maj :t skulle medgiva

placering i högre löneklass än begynnelselöneklass, därest nuvarande

kommunalavlönad befattningshavare i civilförsvaret vid övergång i statens

tjänst skulle nödgas vidkännas minskning i sina löneförmåner.

Tjänst

Ordinarie

Extra-ordinarie

lönegrad

antal

tjänster

lönegrad

antal

tjänster

Förste byråsekreterare........................

Ce 29

i

» byråinspektör ........................

Ce 29

1

» byråingenjör..........................

Ce 29

1

» byråingenjör..........................

Ce 27

25

Konsulent ..................................

Ca 27

4

Ce 27

1

Konsulent ..................................

Ca 25

10

Konsulent ..................................

Ca 24

10

Byråsekreterare..............................

Ce 24

1

Byråingenjör................................

Ce 24

i

Förste assistent..............................

Ca 22

19

Ce 22

21

Assistent....................................

Ce 20

4

Assistent....................................

Ce 19

56

Assistent....................................

Ce 1C>

30

Kanslibiträde................................

Ce 11

19

Expeditionsvakt ............................

Ce 9

1

Kontorsbiträde..............................

C. a 8

118

Summa

Kil

162

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr t5i.

Hela antalet av styrelsen föreslagna ordinarie och extra ordinarie tjänster

i skilda lönegrader har upptagits i en vid styrelsens skrivelse fogad uppställning,

som återfinnes å föregående sida.

Slutligen har styrelsen förutsatt, att befattningshavare i civilförsvarets

lägsta instans må med innehavd befattning mot särskilt timarvode förena

uppdrag som instruktör eller lärare vid civilförsvarsutbildning. Utan sådant

medgivande anses tillgången på instruktörer komma att väsentligt minska.

Kommunernas kostnader för avlöning tilladministrationspersonalen

ha av civilförsvarsstyrelsen angivits till 2 300 000

kronor för år. Motsvarande kostnader för styrelsens förslag beräknas till

2 611 000 kronor.

I anledning av civilförsvarsstyrelsens förslag i denna del har ledamoten

av riksdagens andra kammare Thapper i egenskap av leltmannarepresentant

i styrelsen avgivit särskilt yttrande av följande innehåll.

Till civilförsvarsstyrelsens nu framlagda förslag angående ordnandet

av administrationen i civilförsvarets lägsta instans vill jag i princip ansluta

mig. Det får sålunda anses vara i full överensstämmelse med de slutsatser,

vartill 1945 års civilförsvarsutredning kommit, att den lägsta instansen i civilförsvaret

får en sådan fast och enhetlig organisation, som den civilförsvarsstyrelsen

nu föreslår. Emellertid anser jag mig av skäl, som sammanhänga

med förslagets kostnadskrävande natur, icke kunna ansluta mig till förslaget

om att till länen i detta sammanhang knyta teknisk personal. Jag

finner nämligen de tekniska uppgifterna i botteninstansen med avseende å

skyddsrum och civilförsvarets tekniska angelägenheter i övrigt icke vara

av större omfattning än att de nöjaktigt kunna tillgodoses genom länsstyrelsernas

expertis och genom inspektion och vägledning från civilförsvarsstyrelsens

sida. Vidare anser jag mig böra anmäla avvikande mening i

fråga om den föreslagna administrationspersonalens storleksordning i övrigt.

Det synes mig tillrådligt att för närvarande, innan den nya organisationen

prövats, gå fram med större försiktighet vid tillskapandet av tjänster

än vad förevarande förslag innebär. Ur denna synpunkt bör i detta hänseende

viss översyn av förslaget äga rum.

Yttranden.

Civilförsvarsstyrelsens förslag i dess helhet har av allmänt statsfinansiella

skäl avstyrkts av statskontoret. Ämbetsverket har erinrat om departementschefens

uttalande i propositionen nr 82/1948, att möjligheten att

effektivisera och i kostnadsbesparande syfte rationalisera den nuvarande

organisationen borde undersökas. Då förslaget i stället för besparing innebure

en ökning av de nuvarande kostnaderna med i runt tal 500 000 kronor

hade statskontoret icke kunnat tillstyrka, att förslaget lades till grund

för proposition till riksdagen. Ämbetsverket föreslår ny utredning genom

särskilt tillkallade sakkunniga. Därvid borde bl. a. dels omfattningen under

skilda förhållanden av göromålen klarläggas, dels ock tagas under omprövning

huruvida icke det nuvarande polis- och åklagarväsendet med dess

personalorganisationer kunde tagas i anspråk för uppgifterna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

Genomförandet av en ny indelning av landet i civilförsvarsområden

har avstyrkts i vissa yttranden.

Denna ståndpunkt intages inom länsstyrelsernas krets av bl. a. länsstyrelsen

i Östergötlands län, som i stället förordat, att civilförsvarets administration

i fred anordnas gemensamt för två eller flera civilförsvarsområden

på en civilförsvarsbyrå, belägen i ett av civilförsvarsområdena. Länsstyrelserna

i Skaraborgs och Västmanlands län ha ansett, att ny utredning

bör verkställas beträffande möjligheten att bibehålla de nuvarande civilförsvarsområdena.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har uttalat, att påtagliga

svårigheter skulle uppstå att leda organisationen i de föreslagna områdena.

Deras storlek kunde medföra, att förbindelseavbrott lätt uppstode

eller kontakten försvårades samt att civilförsvarscheferna miste kontrollen

över verksamheten. Det vore vidare nödvändigt att de, som skulle leda

organisationen i krig, också bure ansvaret för planläggningen och organisationens

uppbyggnad i fred. Administrationen i botteninstansen skulle i

stället kunna uppbyggas inom ramen för de operativa kretsar, vari länen

indelats eller kunde indelas.

1947 års landsfiskalsutredning (majoriteten) har anfört, att bildandet av

större civilförsvarsområden med underlydande distrikt innebure uppkomsten

av en ny administrativ instans mellan länsstyrelserna och landsfiskalerna,

vilket måste väcka betänkligheter. Tidpunkten för att införa en sådan

nyhet vore även olämpligt vald med hänsyn till den blivande nya indelningen

i borgerliga kommuner, som torde påverka civilförsvarets lokala

indelning. Den pågående utredningen om länsstyrelsernas framtida organisation

bl. a. i civilförsvarshänseende syntes även komma att beröra organisationen

av det lokala civilförsvaret.

Majoriteten inom 1948 års länsstyrelseutredning har funnit det icke nu

vara lämpligt att tillskapa en fast organisation, som inom ett par år måste

göras om med hänsyn till den kommande ändringen i rikets kommunala

och administrativa indelning. Enligt utredningens mening vore även uppenbart,

att det förslag till civilförsvarets organisation i länsinstansen, som det

ankomme på utredningen att framlägga, kunde komma att påverka utformningen

också av botteninstansen. Det måste vidare under nuvarande

arbetsmarknadsförhållanden te sig ytterst betänkligt att, innan andra möjligheter

undersökts, vidtaga en åtgärd, som komme att skapa en relativt

omfattande efterfrågan på arbetskraft. Även om redan ett stort antal personer

vore heltidsanställda inom den nuvarande organisationen uppstode

dock en icke obetydlig ny efterfrågan. Slutligen innebure förslaget tillskapande

av ganska små och därför föga elastiska samt ur rationaliseringssynpunkt

mindre lämpliga nya förvaltningsenheter.

Båda utredningarna ha ansett, att den nuvarande områdesindelningen i

huvudsak borde bibehållas.

En minoritet inom vardera utredningen bar dock i stort sett anslutit

sig till civilförsvarsstyrelsens förslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

Föreningen Sveriges landsfiskaler har i första hand tillstyrkt förslaget i

princip under förutsättning likväl, att landsfiskalerna befriades från skyldigheten

att mottaga uppdrag inom civilförsvaret. Skulle emellertid sådan

befrielse icke vinnas, har föreningen förordat, att nuvarande civilförsvarsområden

bibehållas oförändrade.

Övriga remissmyndigheter, vilka yttrat sig i denna del, — överbefälhavaren,

järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, riksbrandinspektören,

samtliga länsstyrelser frånsett de förut nämnda, riksnåmnden

för ekonomisk försvarsberedskap, stadsförbundet, föreningen Sveriges polismästare,

svenska brandbefälsförbundet och svenska brandkårernas riksförbund

•— ha i princip tillstyrkt förslaget eller lämnat detsamma utan

erinran. Järnvägsstyrelsen och telegrafstyrelsen ha dock i vad avser deras

verksamhetsområden betonat, att distriktscheferna borde leda civilförsvaret

i krig. Vattenfallsstyrelsen har samma uppfattning och framhåller, att för

distriktchefens ledning i krig förutsattes, att han i fredstid deltoge i planläggningen.

Några länsstyrelser ha erinrat, att med hänsyn till pågående

kommunindelning ovisshet rådde, huruvida den föreslagna indelningen

skulle bli bestående. I ett par remissvar har uttalats, att den operativa ledningen

i krig komme att försvåras genom de stora områdena men att reformens

fördelar övervägde. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

säger sig ha förutsatt, att förslaget föregåtts av en ingående undersökning

om möjligheterna att nedbringa administrationskostnaderna.

I sitt tillstyrkande utlåtande anför överbefälhavaren, att det ur militär

synpunkt vore fördelaktigt med en begränsning av antalet civilförsvarschefer

för planläggningsarbetet i fred.

Beträffande ledningen av verksamheten i de föreslagna

områdena och distrikten ha olika meningar yppats.

Länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands, Skaraborgs och Örebro län ha

understrukit, att civilförsvaret i botteninstansen borde få starkast möjliga

förankring hos polischeferna, vilka regelmässigt borde vara civilförsvarschefer.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har anfört, att polischef som regel

vore väl skickad att vara civilförsvarschef på grund av den auktoritativa

ställning han intoge, den befälsvana han i allmänhet besutte och den kontakt,

han hade med bygd och befolkning. Länsstyrelsen i Örebro län har ansett

sig ej kunna tillstyrka civilförsvarsstyrelsens förslag annat än under

förutsättning, att chefskapet i de nya civilförsvarsområdena regelmässigt

utövades av polischef.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har den bestämda uppfattningen, att det

vore nödvändigt att den, som under krig skall bära ansvaret för den operativa

civilförsvarsverksamheten, även i fred hade ansvaret för planläggningsarbetet

och organisationens uppbyggnad. I varje fall måste enligt länsstyrelsens

mening krävas en grundlig utbildning och omfattande medverkan

av de föreslagna distriktscheferna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 154.

Liknande synpunkter ha framförts av länsstyrelserna i Östergötlands,

Kristianstads och Värmlands län samt av landsfiskalsutredningen. Den sistnämnda

samt föreningarna Sveriges landsfogdar och Sveriges landsfiskaler

anse, att man måste räkna med att de föreslagna distriktscheferna komme

att tagas i anspråk för organisatoriska och andra uppgifter under fredstid

i långt större utsträckning än civilförsvarsstyrelsen räknat med.

Landsfiskalsutredningen har i denna fråga anfört.

Utredningen befarar, att det icke blir möjligt att begränsa anspråken på

de föreslagna distriktschefernas medverkan till att blott lämna civilförsvarschefen

råd och upplysningar om distriktet. Distriktschefen, som har den

närmare kontakten med befolkningen, måste sannolikt i betydande omfattning

medverka vid handläggningen av personal-, lokal- och fastighetsärenden,

varjämte det är erforderligt att han deltager i övningar och ständigt

håller sig å jour med arbetet inom civilförsvarsorganisationen. Han bör

även till civilförsvarscheferna rapportera händelser, som föranleda ändringar

inom distriktet. Distriktschefen kommer härigenom troligen ej att

bli mycket mindre arbetsbelastad än den nuvarande civilförsvarschefen.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har uttalat, att en indelning av länet enligt

civilförsvarsstyrelsens förslag syntes medföra, att distriktscheferna

under krig självständigt måste leda verksamheten inom resp. distrikt och

praktiskt taget fungera som civilförsvarschefer samt att planläggningen i

fred måste ske med hänsyn härtill.

Länsstyrelsen i Örebro län framför såsom sin mening, att resultatet av

den föreslagna reformen ej finge bli, att flertalet nuvarande civilförsvarschefer

omdöptes till distriktschefer, förlorade sin biträdesjälp men det oaktat

ålades diverse löpande arbetsuppgifter.

Länsstyrelserna i Södermanlands och Gotlands län samt svenska brandkårernas

riksförbund ha ifrågasatt, om icke heltidsanställda civilförsvarschefer

borde anställas.

Skyldigheten att vara civilförsvarsehef har av länsstyrelsen i Malmöhus

län föreslagits utvidgad till jämväl annan statlig eller kommunal befattningshavare

än befattningshavare vid polis- och brandväsendet.

Vidare ha svenska brandbefälsförbundet och svenska brandkårernas riksförbund

i sina remissvar uttalat, att brandbefälsutbildad person i allmänhet

borde reserveras för brandbefälstjänst och ej utses till civilförsvarsehef.

Övriga remissinstanser ha tillstyrkt eller lämnat utan erinran civilförsvarsstyrelsens

förslag beträffande denna fråga.

Vad angår omfattningen av personalorganisationen ha

länsstyrelserna i Skaraborgs och Västmanlands län samt landsfiskals- och

länsstyrelseutredningarna i enlighet med sitt ställningstagande till indelningsfrågan

avstyrkt civilförsvarsstyrelsens förslag. Dessa remissmyndigheter

ha i stället förordat, att de nuvarande civilförsvarscheferna förses med

biträdeshjälp i tillräcklig omfattning.

2 — Biliang till riksdagens protokoll 194-9. I sand. Nr 154.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 154.

Landsfiskalsutredningen har framhållit, att enligt dess uppfattning hinder

icke borde möta för landsfiskal, som vore civilförsvarschef, att utföra

civilförsvarsuppgifter på ordinarie tjänstetid och därvid använda sina biträden

i den mån kontorets arbetsuppgifter medgåve detta. Nämnda båda utredningar

ha föreslagit, att kommunernas fast anställda civilförsvarspersonal

borde övertagas och knytas till länsstyrelsernas civilförsvarsavdelningar,

vilka skulle äga att ställa denna personal till förfogande för de civilförsvarschefer,

som hade behov av fast biträdeshjälp. Detta komme troligen

att i huvudsak innebära oförändrad placering för dessa tjänstemän.

Personalbehovet för övriga civilförsvarsområden borde tillgodoses dels med

ett visst antal nya befattningar, knutna till länsstyrelsernas civilförsvarsavdelningar,

dels med tillfällig biträdeshjälp, vartill medel skulle ställas till

förfogande av vederbörande länsstyrelse.

I ett flertal remissvar har man understrukit behovet av tekniskt utbildad

personal samt förordat, att denna knötes till länsstyrelsernas försvarsavdelningar

i stället för till civilförsvarsbyråerna.

I fråga om personalens anställningsformer och löneförmåner

har statens lönenämnd ansett sig böra avstyrka inrättandet av i

varje fall andra ordinarie befattningar än sådana, som kunna tillkomma

enligt gällande praxis för inrättande av ordinarie kontorsbiträdestjänster.

Nämnden har vidare funnit det principiellt olämpligt att inplacera likartade

befattningar i intilliggande lönegrader såsom skett beträffande de

föreslagna konsulentbefattningarna i 24 och 25 lönegraderna.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har framhållit, att det borde närmare

övervägas, huruvida de föreslagna befattningshavarna lämpligen borde erhålla

ordinarie anställning i den utsträckning, civilförsvarsstyrelsen förordat.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har uttalat önskvärdheten

av att alltför fasta anställningsformer såvitt möjligt undvekes.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har betonat vikten av att löneförmånerna

sättas så högt, att befattningarna kunde rekryteras med fullgod arbetskraft.

Svenska civilförsvarets tjänstemannaförening har ansett, att en omprövning

och justering uppåt i lönehänseende av befattningarna borde verkställas.

Med bortseende från viss detaljkritik har civilförsvarsstyrelsens förslag,

såvitt nu är ifråga, tillstyrkts eller lämnats utan erinran av övriga remissmyndigheter.

Departementschefen.

I nu gällande civilförsvarslag föreskrives, att riket skall vara indelat i

civilförsvarsområden. Varje landsfiskalsdistrikt och stad, som ej ingår i

sådant distrikt, utgör i regel ett civilförsvarsområde. Inom området utövas

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 15b.

den omedelbara ledningen av en civilförsvarschef, för vilken finnes en eller

flera ställföreträdare. Befattningshavare vid polis- och brandväsendet är

skyldig att mottaga uppdrag att vara civilförsvarschef eller ställföreträdare.

Kommun är pliktig att ställa erforderlig personal till civilförsvarschefs

hjälp. Ersättning till civilförsvarschef utgår av statsmedel, medan — med

visst mindre undantag — kostnaderna för avlöningar och andra ersättningar

till den biträdande personalen samt omkostnader för administrationen bestridas

av kommunerna utan rätt till statsbidrag.

Enligt de av 1948 års riksdag beslutade ändringarna i civilförsvarslagen,

vilka träda i kraft den 1 juli 1949, ha kommunerna icke längre skyldighet

att ansvara för civilförsvarets administration i botteninstansen. Denna uppgift

har i stället överförts på staten, som alltså fr. o. in. nästa budgetår har

att fastställa organisationen och bestrida kostnaderna för densamma.

Frågan om hur den nya organisationen skulle utformas löstes icke i samband

med ändringarna i civilförsvarslagen. Det förutsattes i stället, att förslag

härom skulle underställas 1949 års riksdag. Sedan civilförsvarsstyrelsen

numera verkställt utredning i ämnet, framlägger jag förslag till organisationsfrågans

lösning.

Vid mitt övervägande av detta spörsmål har jag funnit, att civilförsvarets

verksamhet i krig i stort sett bör bygga på den nuvarande indelningen

i civilförsvarsområden. Behovet i vissa fall av en för flera civilförsvarsområden

gemensam disposition av civilförsvarsförband torde böra tillgodoses

genom att områdena i enlighet med civilförsvarskungörelsens bestämmelser

sammanföras till kretsar. Jag förutsätter vidare, att befattningshavare vid

polis- och brandväsendet alltjämt skall vara pliktig åtaga sig uppdrag såsom

civilförsvarschef.

Från dessa utgångspunkter kan jag icke finna det lämpligt, att för administrationen

i fred skapas territoriella enheter, omfattande flera civilförsvarsområden.

Dessa skulle ur flera synpunkter bli ytterst svåra att

organisatoriskt behärska. Det kan befaras, att cheferna för dessa administrationsområden

— särskilt om de, såsom merendels torde bli fallet, vore

landsfiskaler — skulle få en alltför tyngande arbetsbörda och icke i erforderlig

utsträckning kunde ägna sig åt civilförsvaret. Cheferna för de i administrationsområdena

ingående distrikten (motsvarande de nuvarande civilförsvarsområdena)

skulle å andra sidan — trots att de i krig regelmässigt

måste övertaga ledningen av civilförsvaret — på ett enligt min mening

icke önskvärt sätt ställas vid sidan av de i fredstid nödvändiga förberedelserna.

Av kostnadsskäl torde det vidare icke böra ifrågakomma, att lör de

göromål, som likväl skulle åvila distriktscheferna, ställa biträdespersonal

till deras förfogande.

För allmänheten skulle den nya ordningen med stora administralionsområden

medföra ökade svårigheter att komma i kontakt med civilförsvarets

lokala ledning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 154.

I kostnadshänseende bör beaktas, att civilförsvarspersonalens koncentration

till ett relativt litet antal civilförsvarsbyråer — enligt styrelsens förslag

104 i hela riket — nödvändiggör resor i betydande omfattning. Härav skulle

föranledas avsevärda direkta reseutgifter, varjämte den minskning av personalbehovet,

som möjligen kunde inträda vid personalens sammanförande

från mindre till större områden, skulle motvägas.

På grund av vad nu anförts har jag kommit till den uppfattningen, att

den nya statliga administrationen lämpligen bör anknytas till nuvarande

civilförsvarsområden.

Den av kommunerna uppbyggda organisationen i botteninstansen är självfallet

icke utformad på ett enhetligt sätt. Inom civilförsvarsområde, vari

stad eller annat större samhälle ingår, har personalen i allmänhet sammanförts

till en civilförsvarsbyrå med en eller flera heltidsanställda befattningshavare

i högre löneställning samt skrivpersonal. I övriga områden utgöres

personalen i regel endast av hel- eller deltidsanställd skrivpersonal. Det

sammanlagda antalet på kommunal civilförsvarsstat redovisade heltidsbefattningar

uppgår f. n. till 288. Den deltidsanställda personalen omfattade

vid tiden omkring den 1 juli förra året 244 befattningshavare. Antalet torde

därefter ha stigit något. Det torde i detta sammanhang böra beaktas, att

utöver den personal, som upptagits på civilförsvarsstat, kommunerna i viss

utsträckning torde ha ställt även annan arbetskraft till civilförsvarets

förfogande.

De för personalen angivna löneförmånerna — om vilka civilförsvarsstyrelsen

under hand lämnat upplysning — utgå efter till synes ganska

oenhetliga grunder. Även personalens utbildning och kvalifikationer torde

vara mycket växlande. Frånsett befattningshavare för enklare skrivgöromål

torde den emellertid i stor utsträckning utgöras av polismän, vilka ofta

tjänstgjort inom civilförsvaret eller luftskyddet under relativt lång tid.

Såsom civilförsvarsstyrelsen framhållit, äro civilförsvarets arbetsuppgifter

kvantitativt betydande. I enlighet med beslut av 1948 års riksdag har

utbildningsplikten utvidgats. På planläggningens område fordras — sedan

organisationsplanerna numera i huvudsak upprättats — att specialplaner

komma till stånd för olika verksamhetsgrenar. I övrigt förekomma inom

civilförsvaret bl. a. personalärenden (inskrivnings- och uppskovsärenden),

tekniska ärenden in. in. Dessa uppgifter äro i och för sig icke av övergående

natur. Sålunda måste personal inskrivas i samma mån som äldre

personal avgår, nya årsklasser av civilförsvarspliktiga utbildas, planläggningen

anpassas efter ändrade förhållanden, den tekniska materielen överses

o. s. v. Även om fördelningen av dessa uppgifter på de olika instanserna

kan komma att växla, måste man räkna med att ett betydande arbete kommer

att åvila botteninstansen. Det är därför ofrånkomligt, att denna utrustas

med en viss fast personalkader.

Att mera exakt beräkna botteninstansens totala personalbehov är f. n.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 15b.

icke möjligt. I första hand måste givetvis det nuvarande personalbeståndet

tjäna till ledning. Jag anser det emellertid vara angeläget, att stor försiktighet

iakttages, då nu en ny statlig personalorganisation skall utformas. Jag

har därför vid min uppskattning av personalbehovet utgått från att heltidstjänstgörande

befattningshavare böra anställas endast inom områden, där

redan nu erfarenhetsmässigt erforderliga heltidstjänster finnas. Samtidigt

har jag, där så med hänsyn till omständigheterna synts möjligt, i viss utsträckning

reducerat personalbeståndet. För områden, som icke tilldelas

heltidsanställda befattningshavare, torde arbetskraftbehovet efter prövning

i varje särskilt fall böra tillgodoses genom tillfällig hjälp. Särskilda medel

för sådant ändamål böra därför anvisas. Hinder bör därvid icke möta att, då

så finnes lämpligt, sammanslå flera deltidstjänster till en heltidstjänst. I

fall, då en landsfiskal, som är civilförsvarschef, har behov av arbetskraftförstärkning

för såväl landsfiskals- som civilförsvarsuppgifter, bör, om göromålen

sammanlagt motsvara full daglig arbetstid, en heltidstjänst kunna

inrättas, varvid kostnaderna torde böra fördelas mellan de för landsfiskalsorganisationen

och civilförsvaret avsedda anslagen. Inom varje län bör personalen

stå till länsstyrelsens förfogande och av denna fördelas på de olika

civilförsvarsområdena. I syfte att inom minsta möjliga kostnadsram ernå

största möjliga effektivitet bör personalbehovet fortlöpande överses.

Innan jag övergår att redogöra för mitt förslag till personaluppsättning

i den nya organisationen vill jag även något beröra grunderna för löneavvägningen.

Den heltidsanställda personalen bör givetvis inplaceras i ett

enhetligt löne- och befordringssystem. Arvodesanställning torde härvid icke

böra ifrågakomma. Beträffande den egentliga skrivpersonalen bör den för

kontorsbiträden gällande reglerade befordringsgången tillämpas, dock att

tillsvidare icke inrättas ordinarie tjänster eller för sådana biträden, som nu

icke inneha pensionsberättigande befattningar, extra ordinarie tjänster.

Andra befattningshavare än kontorsbiträden böra lämpligen fördelas på

extra och extra ordinarie tjänster. Jag har ansett, att extra ordinarie anställning

bör användas i de fall, då motsvarande kommunala befattning

förenats med pensionsrätt. För övriga tjänster har extra anställning föreslagits.

Vad lönegradsplaceringarna angår ha dessa, med beaktande av göromålens

art, verkställts i anslutning till vanligen förekommande lönegrader

för statstjänstemän. Löneskalan omspänner, bortsett från kontorsbiträdesbefattningarna,

tjänster mellan 9 lönegraden (expeditionsvakt) och 29 lönegraden

(förste byråingenjör, förste byråinspektör och förste byråsekreterare).

Frånsett städerna Stockholm, Göteborg och Malmö har intet civilförsvarsområde

tilldelats befattning i högre lönegrad än 23 (assistent). Löneställningen

har icke utom i några få undantagsfall föreslagits högre än

enligt de kommunala staterna. I dessa fall har anpassning skett efler de

statliga lönesättningsnormerna. I åtskilliga fall ger den förordade placeringen

lägre lön än på den kommunala befattningen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 154.

I enlighet med vad jag nu anfört beräknar jag, att följande heltidsbefattningar

äro erforderliga, nämligen 1 förste byråingenjör (Ce 29), 1 förste

byråsekreterare (Cg 29), 1 förste byråinspektör (Cg 29), 1 förste byråsekreterare

(Ce 27), 1 förste byråingenjör (Cg 27), 1 förste byråinspektör

(Cg 27), 1 byråingenjör (Ce 24), 1 byråsekreterare (Ce 24), 1 amanuens

enligt reglerad befordringsgång, 4 assistenter (Ce 23), 1 assistent (Cg 23),

15 assistenter (Ce 20), 9 assistenter (Cg 20), 1 materialförvaltare (Ce 19),

1 bokhållare (Ce 16), 5 assistenter (Ce 16), 10 assistenter (Cg 16), 6 assistenter

(Ce 14), 32 assistenter (Cg 14), 3 kanslibiträden (Ce 11), 5 kanslibiträden

(Cg 11), 1 expeditionsvakt (Ce 9), 73 biträden enligt reglerad befordringsgång

eller sammanlagt 175 befattningar. För Stockholm har jag

härvid räknat med 49, för Göteborg med 13 och för Malmö med 12 tjänster.

Tekniska tjänster och förrådspersonal ha förordats endast för Stockholm.

För att andra civilförsvarsområden skola kunna erhålla teknisk

hjälp torde särskilda medel för detta ändamål böra beräknas. Jag återkommer

härtill vid anslagsuppskattningen.

Såsom jag förut anfört ha kommunerna f. n. på civilförsvarsstat omkring

288 heltidsanställda befattningshavare. Civilförsvarsstyrelsen hade för de

av styrelsen föreslagna 104 civilförsvarsområdena upptagit 161 ordinarie

och 162 extra ordinarie, tillhopa 323 tjänster. Enligt en av civilförsvarsstyrelsen

under hand gjord beräkning angående behovet av tjänster inom en

organisation, anknuten till nuvarande civilförsvarsområden, skulle 207 heltids-

och 525 deltidstjänster vara erforderliga. Jag har sålunda i förhållande

härtill förordat en kraftig reducering av personalbeståndet. Därvid har jag

förutsatt, att civilförsvarscheferna skola få utnyttja all den specialutbildade

personal — länsarkitekt, länsbrandinspektör, brandfogdar m. fl. —

vilken finnes anställd inom länen. Jag har även utgått från att — såsom

jag anförde i propositionen nr 81/1948 — kommunernas skyldighet enligt

45 § civilförsvarslagen att genom sina myndigheter lämna civilförsvarschef

biträde i frågor, som äga samband med de särskilda myndigheternas verksamhetsområden,

skall utnyttjas i större utsträckning än hittills varit fallet.

Beträffande den nu kommunalt anställda personalens storlek ävensom

personaluppsättningen enligt civilförsvarsstyrelsens förslag och underhandsberäkning

samt enligt mitt förslag torde jag i övrigt få hänvisa till särskild

bilaga. I denna redovisas även en sammanställning av kostnaderna för

administrationen.

Innehavarna av de kommunala civilförsvarsbefattningarna ha i ett stort

antal fall vunnit sådan omfattande kännedom och rutin beträffande civilförsvarsuppgifter,

att de icke utan svårighet kunna ersättas med ny personal.

Det är därför önskvärt, att sådana befattningshavare kunna övertagas

av den statliga organisationen. Den nu anställda personalen i övrigt bör i

den utsträckning så lämpligen kan ske beredas anställning i den nya organisationen.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att reglera de särskilda

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

avlönings- och pensionsfrågor, som kunna uppkomma vid övergång från

kommunal befattning till motsvarande statlig befattning. Likaså torde

Kungl. Maj :t äga rätt att om löneminskning därvid skulle uppkomma tillerkänna

vederbörande personligt lönetillägg.

I enlighet med det anförda böra på personalförteckning för civilförsvarets

lokala administration uppföras en förste byråingenjör i Ce 29 samt en förste

byråsekreterare i Ce 27.

Civilförsvarschefernas arvoden m. m.

Nuvarande ordning.

Enligt kungörelsen den 22 december 1944 (nr 817) med bestämmelser

om arvode m. m. åt civilförsvarschefer och ställföreträdare för civilförsvarschef

äger civilförsvarschef, som icke är statsavlönad befattningshavare vid

polisväsendet, åtnjuta arvode för uppdragets fullgörande. Civilförsvarsområdena

hänföras med avseende på arvodenas storlek till fem grupper. Arvodet

uppgår i grupp 1 till 360 kronor, i grupp 2 till 480 kronor, i grupp 3 till 840

kronor i grupp 4 till 1 200 kronor och i grupp 5 till 1 800 kronor, allt för

år räknat. Vid civilförsvarsberedskap höjas arvodena med 50 procent. För

Stockholms, Göteborgs och Malmö civilförsvarsområden, där ledningen av

civilförsvaret icke eller endast i ringa omfattning kan förenas med annan

verksamhet, gälla i särskild ordning meddelade bestämmelser. Sålunda

utgår årligt arvode till civilförsvarschefen i Stockholms civilförsvarsområde

med 12 000 kronor, till ställföreträdande civilförsvarschefen i Göteborgs

civilförsvarsområde med 9 120 kronor och till civilförsvarschefen i

Malmö civilförsvarsområde med 8 000 kronor.

Genom beslut den 26 juni 1948 har Kungl. Maj :t föreskrivit, att civilförsvarschef,

som är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet, skall

för uppdraget äga åtnjuta arvode med hälften av det belopp, som enligt

nämnda kungörelse utgår till annan civilförsvarschef. Vid civilförsvarsberedskap

utgår dubbelt belopp.

Kostnaderna för avlöning åt civilförsvarschef och ställföreträdare bestridas

helt av staten.

Civilförsvarsstyrelsens förslag.

Enligt civilförsvarsstyrelsens mening borde ett enhetligt system tillämpas

i fråga om avlöningen till civilförsvarschef. Nuvarande uppdelning av

civilförsvarsområdena i grupper med ett differentierat arvodessystem vore

ganska opraktisk. De skäl, som förelegat härför, gjorde sig ej heller gällande

med samma styrka i fråga om civilförsvarsområden av den betydande

storleksordning, som styrelsens förslag innebär. Styrelsen har ej heller fun
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 154.

nit skäl att uppehålla den nuvarande skillnaden i arvodeshänseende mellan

civilförsvarschef, som är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet,

och annan civilförsvarschef. En för alla civilförsvarschefer lika ersättning

borde utgå. Ersättningen borde svara mot den arbetsbörda och det ansvar,

som skall åvila civilförsvarschef. Ersättningen har föreslagits bestämd till

125 kronor för månad. I fråga om Stockholms, Göteborgs och Malmö civilförsvarsområden,

där heltidsanställda befattningshavare erfordras för ledningen

av civilförsvaret, har styrelsen förordat oförändrade arvoden. Särskild

ersättning till civilförsvarsdirektören i Gotlands län i hans egenskap

av civilförsvarschef har ej ansetts böra utgå.

Till distriktschef har föreslagits skola utgå arvode med 40 kronor för

månad.

Ställföreträdare för civilförsvarschef och distriktschef har ansetts böra

åtnjuta samma förmåner som dessa vid tjänstgöring i deras ställe, därvid

i allmänhet motsvarande avdrag skulle ske på ersättningen till civilförsvarschef

resp. distriktschef.

Nuvarande kostnader för arvoden till civilförsvarscheferna ha av styrelsen

angivits till 200 000 kronor. Arvodeskostnaderna skulle vid bifall till

styrelsens förslag uppgå till 411 000 kronor.

Yttranden.

Statskontoret har framhållit, att civilförsvarsstyrelsens förslag beträffande

arvodena till civilförsvarscheferna, deras ställföreträdare och distriktscheferna

innebär en ökning med över 100 procent. Med hänsyn bl. a.

härtill har ämbetsverket avstyrkt bifall till förslaget.

I två remissvar har förordats högre arvoden än de av civilförsvarsstyrelsen

föreslagna. Sålunda har överståthållarämbetet ansett, att arvodet till

civilförsvarschefen i Stockholm borde höjas från 12 000 till 15 000 kronor

för år. Länsstyrelsen i Kronobergs län har föreslagit en ökning av arvodena

från av civilförsvarsstyrelsen förordade 1 500 kronor till 1 800 kronor per år.

Statens lönenämnd har ej funnit skäl till erinran mot förslagen men ansett,

att arvodenas storlek och därmed sammanhängande förhållanden

borde lösas provisoriskt i avvaktan på den pågående översynen av landsfiskalernas

lönegradsplacering.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har ifrågasatt, om icke en viss differentiering

av civilförsvarschefernas arvoden borde tillämpas.

Frånsett vissa erinringar i ett par remissvar beträffande storleken av

distriktschefernas arvoden ha övriga hörda remissmyndigheter — i några

fall kraftigt — tillstyrkt civilförsvarsstyrelsens förslag eller lämnat detsamma

utan erinran.

Departementschefen.

Enligt beslut av 1944 års riksdag (rd. skr. nr 472/1944) bemyndigades

Kungl. Maj :t att efter verkställd utredning av behovet under tid, då civil
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 154.

försvarsberedskap rådde, tillägga statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet,

vilken förordnats till civilförsvarschef eller ställföreträdare,

arvode med högst samma belopp, som utginge till civilförsvarschef, som ej

vore statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet. På förslag av Kungl.

Maj:t (prop. nr 320/1945) utsträcktes detta bemyndigande av 1945 års riksdag

till att gälla jämväl för tid, då civilförsvarsberedskap ej rådde.

Kungl. Maj:t äger alltså utan riksdagens hörande medgiva höjning av

arvodena inom angivna gränser. Då en sådan höjning emellertid skulle

påverka medelsberäkningen, torde frågan härom böra underställas riksdagens

prövning.

I det föregående har jag förordat, att organisationen i botteninstansen

alltjämt skall bygga på den nuvarande indelningen i civilförsvarsområden.

I anseende härtill finner jag ej skäl tillstyrka, att gällande gruppering av

civilförsvarsarvodena slopas.

I likhet med flertalet remissinstanser finner jag det nu utgående arvodet

till civilförsvarschefer, vilka äro statliga befattningshavare vid polisväsendet,

icke utgöra skälig kompensation för det merarbete, som kräves för att

civilförsvarsgöromålen skola fullgöras tillfredsställande. Skillnaden i arvodeshänseende

mellan civilförsvarschefer, som äro statliga befattningshavare

vid polisväsendet, och andra civilförsvarschefer anser jag icke längre böra

upprätthållas. Jag förordar därför, att samtliga civilförsvarschefer inom respektive

grupper erhålla lika arvode, varvid de belopp böra utgå, som nu äro

fastställda för civilförsvarschefer, vilka icke äro statsavlönade befattningshavare

vid polisväsendet.

I övrigt föreslår jag icke någon ändring i de bestämmelser, som nu gälla

beträffande ersättning till ifrågavarande befattningshavare.

Anslagsberäkningar.

1. Civilförsvaret: Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar.

Departementschefen.

De medel, som skola ställas till förfogande för bestridande av kostnaderna

för civilförsvarets botteninstans, torde böra uppdelas på ett avlöningsoch

ett omkostnadsanslag.

Avlöningsanslaget torde böra fördelas på två anslagsposter, den ena till

icke-ordinarie personal och den andra till rörligt tillägg.

För grundlöner till den heltidsanställda icke-ordinarie personal, som i det

föregående angivits, beräknar jag 950 000 kronor. För arvoden till civilförsvarschefer

och deras ställföreträdare torde erfordras ett belopp av 270 000

kronor. Till kostnader för anlitande av teknisk expertis beräknar jag

150 000 kronor. Härjämte böra i enlighet med vad tidigare anförts medel

avses dels för arvodestillägg till vissa befattningshavare (50 000 kronor),

dels ock för biträdeshjälp på civilförsvarskontoren, nämligen för semester
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Mcij.ts proposition nr 15i.

och sjukvikarier m. m. inom civilförsvarsområden, varest heltidsanställd

personal finnes (100 000 kronor), samt för tillfällig personal för tillgodoseende

av behovet av arbetskraft inom civilförsvarsområden, vilka icke tilldelats

heltidsanställd personal (650 000 kronor), eller tillhopa ett belopp av

800 000 kronor. Anslagsposten i sin helhet skulle alltså uppgå till (950 000

+ 270 000 + 150 000 + 800 000) 2 170 000 kronor.

Till rörligt tillägg beräknar jag 100 000 kronor.

Medel för arvoden och andra ersättningar, som jämlikt avlöningsreglementet

för civilförsvarspersonal utgår vid annan tjänstgöring än för utbildning,

torde lämpligen böra beräknas under anslaget till Civilförsvaret:

Utbildnings- och övningsverksamhet.

Avlöningsanslaget bör alltså upptagas till (2 170 000 + 100 000) 2 270 000

kronor.

2. Civilförsvaret: Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader.

Förslag.

Civilförsvarsstijrelsen har föreslagit, att av omkostnadsmedel skola bestridas

utgifter för hyra av kontorslokaler, sjukvård, resekostnads- och

traktamentsersättningar till civilförsvarschefer och biträdespersonal, expenser

samt kostnader för inlösen av kontorsmateriel.

Rörande medelsbehovets beräkning anför styrelsen.

I fråga om hyra av kontorslokaler och expenser torde, där civilförsvarschef

är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet, uppkommande

kostnader böra bestridas från anslaget Landsfiskalerna in. fl.: Omkostnader.

Styrelsen förutsätter nämligen, att gemensamma kostnader i detta hänseende

komma att uppstå för civilförsvars- och polisverksamheten. Vidare

bör i likhet med vad nu gäller resekostnads- och traktamentsersättningar

för sådan civilförsvarschef gäldas från sistnämnda anslag.

I avbidan på närmare erfarenheter beräknar styrelsen övriga omkostnader

med undantag av kostnaderna för inlösen av kontorsmateriel till 400 000

kronor.

Länsstyrelserna ha beräknat kostnaderna för inlösen av kontorsmateriel,

med utgångspunkt från nu rådande indelning i civilförsvarsområden och

organisationer, till 375 000 kronor. Med hänsyn till den rationalisering,

som civilförsvarsstyrelsens förevarande förslag i detta hänseende innebär,

torde ett något mindre behov än eljest föreligga i fråga om kontorsmateriel.

Kostnaderna för täckande av detta behov genom inlösen beräknar styrelsen

till 300 000 kronor. Det är att märka, att fråga här är om en engångsanskaffning

av materiel.

Sammanlagt skulle alltså enligt civilförsvarsstyrelsens beräkningar till

omkostnader böra anvisas (400 000 + 300 000) 700 000 kronor.

Departementschefen.

Omkostnadsstaten för civilförsvarsområdenas administration bör upptaga

poster till sjukvård, reseersättningar, expenser, övriga utgifter (hy
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 15t.

ror) och inlösen av kontorsmateriel. Kostnaderna för inlösen av kontorsmateriel

äro beroende på de överenskommelser, som kunna träffas

med kommunerna angående överlåtelse av sådan materiel. Även beträffande

övriga ändamål är det icke f. n. möjligt att med någon större

grad av säkerhet förutse medelsåtgången. Jag föreslår, att posterna beräknas

till resp. 10 000, 50 000, 40 000, 180 000 och 220 000 kronor. Anslaget i

dess helhet skulle alltså upptagas till (10 000 + 50 000 + 40 000 + 180 000 +

220 000) 500 000 kronor. Jag förutsätter härvid i likhet med civilförsvarsstyrelsen,

att, då landsfiskal är civilförsvarschef, vissa kostnader komma

att bestridas från det för landsfiskalsorganisationen avsedda omkostnadsanslaget.

Civilförsvaret: Utbildnings- och övningsverksamhet.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 181, har under

rubriken Civilförsvaret: Utbildnings- och övningsverksamhet preliminärt

beräknats ett anslag av 5 000 000 kronor. Från anslaget, som saknar direkt

motsvarighet i gällande riksstat, har avsetts skola bestridas dels utgifter

för utbildning vid statens civilförsvarsskola m. m., dels kostnader för central

och lokal utbildning inom länen, dels utgifter för övningar, dels ock ersättningar

till civilförsvarspersonal under deltagande i utbildning och övning.

Medel för dessa ändamål finnas f. n. anvisade under fyra olika förslagsanslag,

nämligen Utbildning vid statens civilförsvarsskola samt vid kurser,

anordnade av länsstyrelserna, övnings- och försöksverksamhet, Bidrag till

kommuner till kostnaderna för vissa arvoden m. m. samt Bidrag till kommuner

för utbildning in. m.

Anledningen till att detta anslag i statsverkspropositionen beräknades

preliminärt var, att inom civilförsvarsstyrelsen pågick utredning rörande

ersättning till personal i allmänna civilförsvaret och verkskyddet ävensom

till hemskyddsledare för deltagande i utbildning och övning samt att beräkningen

av anslaget var beroende av denna utredning.

Med skrivelse den 15 januari 1949 har civilförsvarsstyrelsen överlämnat

en av särskilda sakkunniga utarbetad promemoria angående ändrade bestämmelser

rörande ersättning till personal i civilförsvaret jämte därvid fogade

författningsförslag. Förslaget har i sedvanlig ordning'' remissbehandlats.

Av skäl, som jag i det följande kommer att närmare beröra, bör det emellertid

tills vidare anstå med att utfärda nya ersättningsbestämmelser.

Medelsberäkningen under detta anslag torde alltså, beträffande kostnaderna

för ersättningar till civilförsvarspersonal, för nästa budgetår böra beräknas

med utgångspunkt från gällande bestämmelser.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 15b.

Civilförsvarsstyrelsens medelsframställning.

I skrivelse den 28 september 1948 har civilförsvarsshjrelsen gjort framställning

om anslag för budgetåret 1949/50.

Om utbildningen vid statens civilförsvar sskola

in. m. framhåller styrelsen, att av det för innevarande budgetår anvisade

förslagsanslaget å 316 000 kronor till utbildning vid statens civilförsvarsskola

samt vid kurser, anordnade av länsstyrelserna, 110 000 kronor avsetts

för kurser vid civilförsvarsskolan och 40 000 kronor för inspelning

av film. Under nästkommande budgetår borde enligt styrelsen kursverksamheten

vid civilförsvarsskolan utökas. Genom förstatligandet av administrationen

syntes det bli möjligt att anordna kurser för högre tjänstemän inom

den lokala administrationen, vilket tidigare ej skett. Vidare vore det erforderligt,

att personal i bombröjningsenheter, vilka nyupprättats under innevarande

budgetår, bereddes tillfälle till central utbildning. För den utökade

utbildningsverksamheten borde beräknas 125 000 kronor. Liksom under

innevarande budgetår borde härjämte inspelning av film för att användas

som hjälpmedel vid utbildning få äga rum. Kostnaderna härför beräknades

till 40 000 kronor.

För utbildning vid statens civilförsvarsskola in. m. har styrelsen alltså

beräknat (125 000 + 40 000) 165 000 kronor.

Till central och lokal utbildning inom länen skulle enligt

styrelsens förslag under nästa budgetår anvisas medel dels för sådan

av länsstyrelserna anordnad kursverksamhet, vartill medel f. n. disponeras

under anslaget till utbildning vid statens civilförsvarsskola samt vid kurser,

anordnade av länsstyrelserna, dels ock för sådan lokal utbildning och övning,

som f. n. bekostas av kommunerna med rätt till statsbidrag men enligt

de ändringar i civilförsvarslagen, vilka träda i kraft den 1 juli 1949,

helt skall bestridas av statsverket.

Under erinran om att för centrala kurser, anordnade av länsstyrelserna,

för innevarande budgetår avsetts ett belopp av 166 000 kronor framhåller

styrelsen, att länsstyrelserna hemställt om tillhopa omkring 600 000 kronor

för motsvarande ändamål under nästa budgetår. Enligt civilförsvarsstyrelsens

mening vore länsstyrelsernas kurser av utomordentlig betydelse. Det

för ändamålet erforderliga beloppet syntes dock kunna reduceras till

350 000 kronor. Det bleve då möjligt för varje länsstyrelse att anordna fyra

kurser under budgetåret ävensom att, liksom tidigare, i förekommande

fall bestrida kostnader för förlorad arbetsinkomst till deltagare i utbildning

vid statens civilförsvarsskola.

I fråga om den lokala utbildningen påpekar styrelsen, att densamma under

nästa budgetår skulle bedrivas i samma omfattning som under innevarande

budgetår, dock att grundläggande utbildning av 16-åring''ar ej skulle

äga rum. För innevarande budgetår hade för lokal utbildning beräknats

statsbidrag med 850 000 kronor. Då statsbidraget utgjorde två tredjedelar

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 15b.

av de totala kostnaderna, hade dessa sålunda ansetts uppgå till 1 275 000

kronor. Länsstyrelserna hade beräknat kostnaderna, vilka under nästa budgetår

helt skulle bestridas med statsmedel, till omkring 1 500 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen uppskattar för sin del medelsbehovet till 1 300 000

kronor.

Till central och lokal utbildning inom länen har styrelsen sålunda beräknat

(350 000 + 1 300 000) 1 650 000 kronor.

Till övningar hade enligt vad civilförsvarsstyrelsen framhållit för

innevarande budgetår 5 000 kronor upptagits under anslaget till övningsoch

försöksverksamhet. Vidare hade under anslaget till bidrag till kommuner

för utbildning m. m. beräknats ett belopp av 140 000 kronor såsom

statsbidrag till kommuner för anordnande av lokala övningar. Då statsbidraget

utgjorde två tredjedelar av de totala kostnaderna hade sålunda dessa

ansetts komma att uppgå till 210 000 kronor.

Med utgångspunkt från oförändrade kostnader för ändamålet föreslår

styrelsen, att för nästa budgetår, då övningskostnaderna i sin helhet skola

bestridas av statsmedel, till övningar upptages ett belopp av (5 000 +

210 000) 215 000 kronor.

Slutligen har styrelsen, i avvaktan på den i det föregående omnämnda

utredningen rörande ersättning till viss personal inom civilförsvaret, föreslagit,

att till ersättning till personal under deltagande i

civilförsvar sutbildning och övningar beräknas ett belopp

av 3 400 000 kronor.

Sammanlagt skulle alltså enligt styrelsens beräkningar till utbildningsoch

övningsverksamhet under budgetåret 1949/50 behöva anvisas (165 000 +

1 650 000 + 215 000 + 3 400 000) 5 430 000 kronor.

Statskontoret har i avgivet yttrande över civilförsvarsstyrelsens framställning

anfört, att den nu tillämpade anslagsuppställningen vore mera överskådlig

och ur redovisningssynpunkt avgjort lämpligare än styrelsens

förslag.

Departementschefen.

I enlighet med vad i statsverkspropositionen förutsatts torde med ingången

av nästa budgetår till ett anslag böra sammanföras samtliga statsverket

åvilande kostnader i samband med civilförsvarets utbildnings- och

övningsverksamhet. Då kommunerna enligt de av 1948 års riksdag beslutade

ändringarna i civilförsvarslagen — vilka träda i kraft den 1 juli 1949

— icke vidare skola ha skyldighet att med statsbidrag bestrida utbildningsoch

övningskostnader, erfordras sålunda icke särskilt anslag å riksstaten

för täckande av sådant bidrag. Även i övrigt synes en koncentration under

en rubrik av den statliga medelsanvisningen för civilförsvarets obligatoriska

utbildnings- och övningsverksamhet önskvärd.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 15i.

Till utbildning vid statens civilförsvarsskola in. ni.

torde för nästa budgetår böra upptagas 150 000 kronor eller samma belopp,

som enligt civilförsvarsstyrelsen avsetts skola tagas i anspråk för motsvarande

ändamål av innevarande budgetårs anslag å 316 000 kronor till utbildning

vid statens civilförsvarsskola samt vid kurser, anordnade av länsstyrelserna.

Beräkningen av medelsbehovet för central och lokal utbildning

inom länen under nästa budgetår är på grund av de otillräckliga

erfarenheterna om medelsåtgången — gällande utbildningskungörelse

utfärdades den 18 september 1948 —- förenad med vissa svårigheter. Civilförsvarsstyrelsens

beräkningar synas mig emellertid kunna godtagas, varför

jag alltså tillstyrker, att för ändamålet beräknas 1 650 000 kronor. Inom

ramen av detta belopp torde utbildningen inom länen böra ske centralt

eller lokalt i huvudsaklig överensstämmelse med vad styrelsen förutsatt.

Till övningar torde enligt civilförsvarsstyrelsens förslag böra beräknas

215 000 kronor.

Vad härefter angår ersättning till personal under deltagande

i civilförsvarsutbildning och övning har, såsom

förut angivits, civilförsvarsstyrelsen numera inkommit med förslag till

ändrade bestämmelser om sådan ersättning. Förslaget, som allenast avser

fredsförhållanden, innebär i huvudsak att ersättning skall utgå i form av

timlön samt att nu gällande dyrortsgradering och begränsning av ersättningsrätten,

i vad gäller deltagande i utbildning och övning, till tid utöver

60 timmar för kalenderår skall upphöra. Timlönen föreslås bestämd till 1

krona för den, som uppnått 18 års ålder, och 60 öre för annan person. Enligt

civilförsvarsstyrelsens beräkningar skulle kostnaderna för ersättningar

enligt de föreslagna bestämmelserna under nästa budgetår uppgå till omkring

3,4 miljoner kronor.

Rörande lämpligheten av att nu utfärda ändrade ersättningsbestämmelser

inom civilförsvaret ha delade meningar gjort sig gällande redan vid förslagets

utarbetande inom civilförsvarsstyrelsen. Av styrelsen tillkallade sakkunniga

ha nämligen efter samråd med kommittén för frivilligt försvarsarbete,

vilken inom försvarsdepartementet verkställer utredning rörande

vissa spörsmål beträffande de frivilliga försvarsorganisationerna, funnit ersättningsfrågan

böra behandlas samtidigt med motsvarande spörsmål för

de frivilliga organisationernas del.

Även i remissyttrandena ha meningarna om lämpligheten av att separat

lösa frågan om ersättning till civilförsvarspersonal gått starkt isär. Invändningarna

ha i huvudsak inneburit, att de föreslagna bestämmelserna skulle

försvåra rekryteringen till de frivilliga försvarsorganisationerna och leda

till att motsvarande förmåner måste beredas personalen i dessa.

Vid framläggandet av propositionen (nr 81) för 1948 års riksdag angående

de då genomförda ändringarna i civilförsvarslagen anslöt jag mig i

princip till ett av 1945 års civilförsvarsutredning framlagt förslag att er
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 15b.

sättning till personal i allmänna civilförsvaret, verkskyddet samt liemskyddsledare

för deltagande i övnings- och utbildningsverksamhet borde

utgå utan den f. n. stadgade begränsningen. Sedan dess ha, som redan

framhållits, särskilda sakkunniga tillkallats för att inom försvarsdepartementet

verkställa utredning rörande de frivilliga försvarsorganisationerna.

Denna utredning torde även komma att beröra frågan om ersättning till

personal i dessa organisationer. Ehuru jag anser, att dessa två ersättningsfrågor

icke utan vidare måste lösas på ett ensartat sätt, synes mig dock

skäl tala för att låta förslaget om nya ersättningsbestämmelser för civiliörsvarets

personal vila till dess statsmakterna bli i tillfälle att pröva även

motsvarande förslag rörande de frivilliga försvarsorganisationerna. Jag utgår

därför från att nu gällande ersättningsbestämmelser böra äga tillämpning

även under nästa budgetår samt att anslagsberäkningen bör ske med

utgångspunkt härifrån.

Såsom jag i det föregående anfört torde vidare under det nu förevarande

anslaget böra beräknas medel för arvoden och andra ersättningar,

som jämlikt avlöningsreglementet för civilförsvarspersonal utgår vid annan

tjänstgöring än för utbildning och övning. En särskild anslagspost, benämnd

ersättningar jämlikt avlöningsreglementet för civilförsvarspersonal, bör i

enlighet härmed upptagas. Medelsbehovet under densamma uppskattar jag

till 300 000 kronor.

Enligt det anförda skulle sålunda förevarande anslag för budgetåret

1949/50 upptagas till (150 000 + 1 650 000 + 215 000 + 300 000) 2 315 000

kronor.

Fortsatt disposition av ett äldre reservationsanslag.

Förslag.

På riksstaten för budgetåret 1945/46 finnes uppfört ett reservationsanslag,

benämnt Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anskaffande av materiel

m. in. å 100 kronor.

Till anslaget ha överförts dels under anslaget till Bidrag till kommuner

för anordnande av allmänna skyddsrum anvisade medel om 5 000 000 kronor

för statsbidrag för anordnande av källarmursgenombrott, dels ock av

behållningen å reservationsanslagen till Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning,

Förberedande åtgärder för mottagande av evakuerad civilbefolkning

m. m. samt Anskaffande av utrustning för luftskyddsbärbärgen och rörliga

utspisningsenheter in. in. ett belopp av 1 000 000 kronor. Av sistnämnda

belopp avsågs hälften till anskaffning av materiel för blockorganisationen

och hälften till viss materielanskaffning i samband med organisationsplanernas

fastställande. Härjämte disponeras anslaget för utgivande jämlikt

punkt 6 i övergångsbestämmelserna till civilförsvarslagen av statsbidrag

till kommuner för materiel, utrustning eller annan egendom för civilför
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 754.

svarsändamål, som anskaffats före lagens ikraftträdande den 1 december

1944.

Vid utgången av budgetåret 1947/48 fanns på anslaget till Bidrag till kommuner

för anskaffande av materiel in. m. en behållning av i runt tal

5 783 000 kronor.

Genom beslut den 9 juli 1948 medgav Kungl. Maj :t, att ifrågavarande behållning

finge för de med anslaget avsedda ändamålen disponeras jämväl

under budgetåret 1948/49.

I skrivelse den 7 januari 1949 har civilförsvarsstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj :t ville inhämta riksdagens medgivande för fortsatt disposition

av anslaget under budgetåret 1949/50. Styrelsen har därvid anfört:

Till följd av vissa av 1948 års riksdag beslutade ändringar i civilförsvarslagen

skall av de ändamål, varmed anslaget avses, statsbidrag utgå allenast

för anordnande av källarmursgenombrott samt för bestridande av kostnader

för anskaffning av materiel, som skett före den 1 december 1944. Utredning

pågår rörande de riktlinjer, efter vilka bidrag skall utgå. Arbetet härmed

kan icke väntas bli avslutat under innevarande budgetår. Medelsbehovet

kan ej nu exakt angivas, men en kraftig belastning på anslaget väntas

uppkomma, då ansökningar om bidrag på cirka 5 000 000 kronor kunna

förväntas. Behov torde därför komma att föreligga att disponera medel under

nästa budgetår för detta ändamål.

Departementschefen.

Då förenämnda anslag av skäl, som styrelsen angivit, erfordras även

under nästa budgetår, tillstyrker jag styrelsens hemställan.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna de grunder för civilförsvarsområdenas administration,

vilka av mig i det föregående angivits;

b) fastställa följande personalförteckning för civilförsvarsområdenas

administration:

Personalförteckning.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än Ce 2 4.

Befattning Lönegrad

1 förste byråingenjör ........................ Ce 29

1 » byråsekreterare .................... Ce 27;

c) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsområdenas

administration, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1949/50:

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal krönor 2 170 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 100 000

Summa förslagsanslag kronor 2 270 000;

d) under elfte huvudtiteln för budgetåret 1949/50 anvisa

1) till Civilförsvaret: Civilförsvarsområdenas admininistration:

Avlöningar ett förslagsanslag å 2 270 000

kronor,

2) till Civilförsvaret: Civilförsvarsområdenas administration:

Omkostnader ett förslagsanslag å 500 000

kronor,

3) till Civilförsvaret: Utbildnings- och övningsverksamhet

ett förslagsanslag å 2 315 000 kronor;

e) medgiva, att det senast för budgetåret 1945/46 på riksstaten

uppförda reservationsanslaget till Civilförsvaret: Bidrag

till kommuner för anskaffande av materiel in. m. må

disponeras jämväl under budgetåret 1949/50.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar,, att

proposition i ämnet av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

K. A. Åkerberg.

Bihang till riksdagens protokoll 11) M). t samt. Nr 154->

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 154.

Bilaga.

Antalet befattningar inom civilförsvarets bottenorganisation.

Befattningarnas natur

Nuvarande

organisation

Civilförsvars- styrelsens

förslag

30/12 1948

Civilförsvars-

styrelsens

underhands-

beräkning

Departemen- tets förslag

I. Heltidsbefattningar

a) ordinarie.................

9

161

b) extra ordinarie............

j> 279

162

—

68 2)

c) extra ....................

—

—

107 3)

Summa

288

323

207

175

II. Deltidsbefattningar ..........

244 *)

—

525

4)

Totalt

532

323

732

175

*) Siffran avser tiden omkring V, 1948. Sedan dess torde antalet ha något ökats.

*) Häri ingå 27 kontorsbiträden med reglerad befordringsgång samt en amanuens.

’) Häri ingå 46 kontorsbiträden.

4) Något visst antal ej beräknat; ett belopp avses för att möjliggöra anställande vid

behov av tillfällig personal.

Fördelning

på lönegrader

m. in.

enligt departementets förslag.

Biträden enl. regi. befg.

73

Transport

161

Expeditionsvakt......

Ce 9

1

Assistent............

Cg 23

1

Kanslibiträde ........

Cg 11

5

» ............

Ce 23

4

* ........

Ce 11

3

Amanuens enl. regi. befg.

1

Assistent ............

Cg 14

32

Byråsekreterare ......

Ce 24

1

» ............

Ce 14

6

Byråingenjör ........

Ce 24

1

* ............

Cg 16

10

Förste byråinspektör..

Cg 27

1

* ............

Ce 16

5

» byråingenjör ..

Cg 27

1

Bokhållare ..........

Ce 16

1

» byråsekreterare

Ce 27

1

Materialförvaltare ....

Ce 19

1

» byråinspektör..

Cg 29

1

Assistent ............

Cg 20

9

» byråsekreterare

Cg 29

1

f> ............

Ce 20

15

» byråingenjör ..

Ce 29

1

Transport

161

175

Kostnader.

Ändamål

Nuvarande

organisation

Civil försvars- styrelsens

förslag

30/12 1948

Civilförsvars-

styrelsens

underhands-

beräkning

Departemen

tets förslag

1. Avlöningar och andra ersättningar

till biträdande personal........

1 901 1751)

2 611 000

3 425 416

2 000 000

2. Arvoden till civilförsvarschef och

ställföreträdande civilförsvarschef

200 000

411 000

270 000

270 000

Summa 1—2

2 101 175

3 022 000

3 695 416

2 270 000

3. Omkostnader ................

2)

700 000

875 000

500 000

4. Avlöning enligt avlöningsregle- mentet ......................

200 000

175 000

200 000

3)

Summa 3—4

200 000

875 000

1 075 000

500 000

Totalt

2 301 175

3 897 000

4 770 416

2 770 000

*) Detta av kommunerna redovisade belopp torde icke upptaga alla kostnader för deltidsanställd

personal.

s) Uppgift härom saknas.

s) Kostnaderna härför föreslås utgå från annat anslag.

Iduns tryckeri. Esselte ab. Stockholm 1949

916429

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:271 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1949/50 till civilförsvaret. a1 i texten
  2. SU 1949:140 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående vissa anslag till civilförsvaret för budgetåret 19A9j50 m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 9 i texten