Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag för budgetåret 1949/50 till yrkesundervisningen

1949-03-11 · 35 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:167, Angående vissa anslag för budgetåret 1949/50 till yrkesundervisningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

1

Nr 167.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

för budgetåret 1949/50 till yrkesundervisningen; given

Stockholms slott den 11 mars 1949.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

Propositionens huvudsakliga innehåll:

Tanken att anordna särskild seminarieutbildning av yrkeslärare avvisas.

Utbildningen föreslås fortfarande skola ske genom kursverksamhet. Ett

flertal olika kursformer föreslås. Särskilt anslag å 25 000 kronor för yrkespedagogisk

reformverksamhet begäres. För den centrala ledningen av yrkeslärarutbildningen

och reformverksamheten inrättas vissa tjänster hos överstyrelsen

för yrkesutbildning.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 sand. Nr 167.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 167.

TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 11 mars 19Jf9.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde

huvudtiteln, punkterna 275 och 305, föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, beräkna för budgetåret 1949/50

dels till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar ett förslagsanslag

av 800 000 kronor;

dels till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader ett förslagsanslag

av 100 000 kronor;

dels ock till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen ett reservationsanslag

av 150 000 kronor.

Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, anhåller jag att få ånyo anmäla

desamma ävensom ytterligare en anslagsfråga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

3

I. Utbildning av yrkeslärare.

1. Inledning.

Vid 1945 års riksdag hemställdes dels i de likalydande motionerna I: 158

och II: 242, att riksdagen måtte besluta, att en yrkespedagogisk centralanstalt

upprättades med huvudsakligen de uppgifter och den anordning,

som föreslagits i 1936 års yrkesskolsakkunnigas betänkande (stat. off. utr.

1938: 49), dels ock i motionen II: 185 att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t snarast ville till förnyad prövning upptaga frågan

om utbildningen av yrkesskollärarna. Med anledning av sagda motioner

hemställde riksdagen i skrivelse den 15 maj 1945, nr 8, att Kungl. Maj:t

snarast möjligt måtte taga frågan om utbildning av yrkosskollärare under

omprövning. Riksdagen anförde därvid att, då denna fråga motionsvägen

bragts under riksdagens prövning, riksdagen ansåge sig böra som sin mening

framhålla, att ifrågavarande problem syntes böra lösas utan längre

uppskov. Från skilda håll hade omvittnats, att snara åtgärder syntes vara

av nöden för att avhjälpa den rådande bristen på kvalificerade yrkesskollärare.

Riksdagen hade dock icke funnit sig beredd att på grundval av i de

väckta motionerna förebragt utredning anvisa medel för återupprättande

av en yrkespedagogisk centralanstalt.

Sedan framställningar i ämnet även gjorts av slöjd- och yrkeslärarnas

riksförbund och överstyrelsen för yrkesutbildning, anbefallde Kungl. Maj:t

genom beslut den 21 december 1945 överstyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma

med utredning och förslag i fråga om utbildande av lärare för industri

och hantverk vid anstalter för yrkesundervisning. I sina petita för

budgetåret 1947/48 anmälde därefter överstyrelsen, att överstyrelsen vid

fullgörande av nämnda uppdrag funnit att behovet av utbildade yrkeslärare

vid verkstadsskolorna gjorde sig synnerligen starkt gällande, och föreslog

vissa provisoriska åtgärder för att tillgodose det mest trängande behovet av

dylika lärare. Överstyrelsens förslag vann statsmakternas bifall (jfr åttonde

huvudtiteln för år 1947 punkten 288 och för år 1948 punkten 275).

Sina slutliga förslag i ämnet har överstyrelsen nu framlagt i ett den 20

juni 1947 dagtecknat betänkande med titeln Utredning med förslag angående

utbildning av lärare för industri och hantverk vid anstalter för yrkesundervisning

m. m. (stat. off. utr. 1947: 55).

Utredningen tar, enligt vad som framhålles i kap. 1 i betänkandet, i

främsta hand sikte på lärarutbildningen för industri och hantverk vid de

egentliga skolorna för yrkesundervisning (verkstadsskolor, lärlingsskolor,

yrkesskolor). Då behov av utbildade yrkeslärare även förefinnes vid andra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 167.

läroanstalter med yrkesundervisning, har i utredningen undersökts, i vad

mån en organisation för utbildning av lärare vid de förstnämnda skolformerna

även skulle kunna utnyttjas för att tillgodose motsvarande behov

vid tekniska gymnasier och fackskolor samt handelsgymnasier och andra

under överstyrelsen för yrkesutbildning stående handelsskolor. Dessutom

har samma möjlighet undersökts rörande vissa andra läroanstalter, som vid

sidan av andra studiemål även bibringa eleverna en praktisk yrkesutbildning

av hithörande slag, nämligen praktiska mellanskolor och i vissa allmänna

läroverk inbyggda praktiska linjer samt yrkesbestämda högre folkskolor.

2. Behovet av yrkeslärare.

Överstyrelsen framhåller att hela antalet elever i skolor för industri och

hantverk i oktober 1945 uppgick till sammanlagt 21 453, därav 2 309 vid

enskilda skolor, samt att hela antalet lärare i skolor för industri och hantverk

under arbetsåret 1944/45 utgjorde 1 956, varav 456 eller drygt 23 procent

voro heltidsanställda och resten timlärare med deltidstjänstgöring. Endast

verkstadsskolorna och vissa andra skolor med dagundervisning kunde bereda

lärarna full tjänstgöring. I de egentliga lärlings- och yrkesskolorna

kunde lärarna i allmänhet ej erhålla mer än ett fåtal undervisningstimmar.

Timlärama vore antingen yrkesmän, lärare vid andra skolor eller andra

personer med sin huvudsakliga utkomst på annat håll. Överstyrelsen betonar

att för timlärarna måste undervisningen vid yrkesskolorna framstå

som en bisak. De förekommande täta ombytena av timlärare medförde dessutom

att mycken pedagogisk erfarenhet ginge förlorad och måste på nytt

förvärvas av nybörjarna. Överstyrelsen anser därför, att man i första hand

borde taga sikte på de heltidsanställda yrkeslärarnas utbildning och anpassa

utbildningsorganisationen främst för utbildning av lärare av denna

kategori. Den pedagogiska utbildningen av timlärare syntes kunna ske

genom tillfälliga kortare kurser.

Med hänsyn till åldersfördelningen inom den nuvarande yrkeslärarkåren,

yrkesskolväsendets beräknade utveckling och andra orsaker räknar överstyrelsen

med ett årligt nyrekryteringsbehov av 30—35 heltidsanställda

lärare i yrkesarbete och omkring 6 heltidsanställda lärare i yrkesteoretiska

ämnen.

Överstyrelsen understryker, att en väsentlig del av teoriundervisningen

vid verkstadsskolorna uppehälles av lärarna i yrkesarbete. Sålunda handhade

under arbetsåret 1945/46 % av de helt årsanställda lärarna i yrkesarbete

jämväl undervisning i yrkesteoretiska ämnen. Till nämnda förhållande

hade man att ta hänsyn vid planläggningen av lärarutbildningen.

Det årliga nyrekryteringsbehovet av heltidsanställda yrkeslärare vid

andra skolor än de egentliga skolorna för yrkesundervisning beräknar över
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

styrelsen till 4. Överstyrelsen räknar också med att en del industriföretag

komma att vid den statliga utbildningsorganisationen låta utbilda yrkeslärare

för sina egna verkstadsskolor. Någon beräkning av utbildningsbehovet

i sistnämnda hänseende har överstyrelsen emellertid icke ansett sig för

närvarande kunna göra.

3. Nuvarande yrkeslärares utbildning.

Överstyrelsen har verkställt en undersökning av den förefintliga utbildningen

hos nuvarande heltidsanställda yrkeslärare vid verkstadsskolor. Undersökningen,

som hänför sig till förhållandena arbetsåret 1945/46, redovisar

omfattningen av lärarnas praktik som yrkesmän, skol- eller kursutbildning

samt pedagogiska utbildning. Undersökningen utvisar enligt

överstyrelsen, att de heltidsanställda lärarna förvärvat 1) lång yrkespraktik

före läraranställning (omkring 70 procent ha över 10 års praktik), 2)

fackutbildning i ett flertal skolor och kurser, vilka i allmänhet bygga på

folkskolan men i vissa fall kräva högre allmänbildning, 3) ingen (37 procent)

eller jämförelsevis obetydlig (53 procent) speciell yrkespedagogisk

utbildning, vilken sistnämnda utbildning i regel utgöres av 4 ä 5 veckors

yrkespedagogisk kurs, anordnad av den centrala tillsynsmyndigheten för

yrkesutbildning.

4. Hittillsvarande kursverksamhet för yrkeslärare m. m.

Ur en av överstyrelsen lämnad historik över den hittillsvarande kursverksamheten

för yrkeslärare inhämtas i huvudsak följande.

Sedan 1907 års kommitté för den lägre tekniska undervisningens ordnande

i sitt år 1912 avgivna betänkande föreslagit upprättande av en statens

normalskola för yrkesundervisning, upptog den år 1918 inrättade

skolöverstyrelsen detta spörsmål till övervägande. I samråd med särskilt

tillkallade sakkunniga kom skolöverstyrelsen till den uppfattningen, att

det skulle erbjuda bestämda fördelar att i stället för normalskolan upprätta

en yrkespedagogisk centralanstalt, vilken efter överenskommelse med vederbörande

yrkesskolstyrelser för sina uppgifter anlitade de lärlings- och

yrkesskolor, som med hänsyn till utrustning och andra omständigheter befunnes

lämpliga härför. I anslutning till skolöverstyrelsens förslag anvisade

riksdagen för år 1921 ett reservationsanslag av 80 000 kronor till en yrkespedagogisk

centralanstalt (Ypecea), och anslag för detta ändamål beviljades

av riksdagen till och med budgetåret 1928/29. År 1929 beslöt emellertid

riksdagen, att anstalten skulle indragas och att dess verksamhet skulle övertagas

av skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning. I samband därmed sänktes

anslaget för budgetåret 1929/30 till 25 000 kronor. Frånsett treårsperioden

1933/36 och budgetåret 1940/41, då inga anslag beviljades för ifrågavarande

ändamål, ha anslagen utgått med varierande belopp och ha under

åren 1943/46 utgjort 45 000 kronor per år. Under år 1946/47 har anslaget

höjts till 53 000 kronor och till 110 000 kronor för år 1947/48.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 167.

Under den tid yrkespedagogiska centralanstalten existerade, anordnade

denna ett stort antal kurser, dels pedagogiska, dels fackliga, för lärare eller

blivande lärare vid yrkesundervisningen. Efter indragningen av ifrågavarande

anstalt 1929 har skolöverstyrelsen till och med år 1943 och därefter

överstyrelsen för yrkesutbildning fortsatt kursverksamheten i mån av tillgängliga

medel. Under senare år ha i regel endast pedagogiska kurser med

en längd av 4—5 veckor anordnats. De ha i allmänhet varit förlagda till

Stockholm. En och annan kortare kurs har dock anordnats i landsorten.

Antalet kursdeltagare i de pedagogiska kurserna om 4—5 veckor ha av

olika skäl måst begränsas till 20—30, medan i de kortare kurserna ett större

antal kunnat mottagas. I kurserna ha endast i obetydlig omfattning emottagits

lärare och blivande lärare inom det husliga arbetets område, då dessa

merendels ha seminarieutbildning.

Såsom inledningsvis anmärkts ha på överstyrelsens förslag provisoriska

åtgärder vidtagits för utbildande av yrkeslärare vid verkstadsskolorna. Sålunda

har under 1948 anordnats en fyra månaders kurs för snabbutbildning

av blivande heltidsanställda lärare i yrkesarbete vid verkstadsskolor,

och en liknande kurs är avsedd att hållas under tiden februari—juni 1949.

5. Allmänna synpunkter på den framtida yrkeslärarutbildningen.

Överstyrelsen framhåller, att de förslag som under senare år framförts

rörande ordnandet av yrkeslärarutbildningen i Sverige i huvudsak gått ut

på antingen upprättande av ett fast ettårigt yrkespedagogiskt seminarium

eller bedrivande av kursverksamhet under ledning av en yrkespedagogisk

centralanstalt. Ett fast yrkespedagogiskt seminarium förutsätter enligt

överstyrelsen, att elevkåren är så stor och enhetlig, att lämpliga studiegrupper

kunna bildas inom olika fack eller ämnen. Överstyrelsen anser

emellertid, att yrkesskolväsendet i vårt land ännu icke nått en sådan

utveckling, att detta är möjligt. Det liar därför synts överstyrelsen vara

lämpligt att i varje fall tills vidare ordna utbildningen av yrkeslärare i

friare former. Verksamheten skulle härigenom — allt efter förekommande

behov — kunna utvidgas eller minskas och huvudvikten läggas på nyutbildning

eller fortbildning eller taga sikte på utbildning av yrkeslärare inom

vissa yrken etc. En yrkeslärarutbildning liknande läroverkslärarnas provår

kunde icke heller exakt efterbildas, då yrkesläraraspiranterna i regel saknade

kunskaper i psykologi och pedagogik, men man borde eftersträva en

mellanform mellan lärarutbildningen vid seminarier och provårsutbildningen.

Överstyrelsen har utgått från att den egentliga fackutbildningen

skall vara avslutad före intagning i yrkeslärarkurs och har således ansett

utbildningen i huvudsak skola taga sikte på den egentliga yrkeslärarutbildningen.

Av praktiska skäl har överstyrelsen emellertid ansett lämpligt, att

utbildningsverksamheten ger möjlighet till komplettering i mindre skala

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

för skickliga yrkesmän, som vid inträde i lärarkurs icke ha tillräcklig kunskap

i yrkesteoretiskt ämne men ämna förvärva behörighet för undervisning

i sådant ämne. Vidare böra, anser överstyrelsen, redan anställda

yrkeslärare ha möjlighet att förkovra sig i ämnen, i vilka de redan erhållit

behörighet, samt skaffa sig kompletterande utbildning i yrkesteoretiskt

ämne. Från dessa allmänna utgångspunkter har överstyrelsen förordat ett

flertal olika utbildningsformer.

6. Utbildningsformer.

Överstyrelsens förslag i fråga om formerna för utbildningen kan givas

i huvudsak följande sammanfattning:

X. Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda lärare i

yrkesarbete vid verkstadsskolor. Kursen föreslås omfatta 15 veckor med

540 undervisnings- och övningstimmar för varje deltagare. Två kurser

anordnas per år med cirka 15 deltagare i varje.

2. Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda ämneslärare

i yrkesteoretiska ämnen, som ordnas i samband med ovan omnämnda

kurs för blivande lärare i yrkesarbete. Kursen föreslås omfatta

15 veckor med cirka 480 undervisnings- och övningstimmar för varje

deltagare.

3. Kompletteringskurs i yrkesteoretiska ämnen för lärare i framför allt

yrkesarbete för att ge dem möjlighet att undervisa i ökat antal ämnen.

Kursen beräknas omfatta i genomsnitt tre yrkesteoretiska ämnen inom

olika yrken och pågå 12 veckor med 381 undervisnings- och övningstimmar

för deltagare, som bedriver studier i tre ämnen. Antalet kursdeltagare

beräknas till högst 15 per ämne.

4. Yrkespedagogiska kurser för timlärare. Kurser av olika omfattning

och innehåll. Under första verksamhetsåret ordnas försöksvis kurser av

olika typer med sammanlagt cirka 75 kursdagar.

5. Pedagogisk- och yrkesf ortbildning för heltidsanställda yrkeslärare.

Försöksvis föreslås ordnandet av följande fortbildnings verksamhet

a) allmän yrkespedagogisk kurs om 5 veckor med cirka 30 deltagare;

b) repetitionskurs i pedagogik m. m. om 2 veckor under sommarferierna,

cirka 30 deltagare;

c) feriekurs i fackämnen under 2 veckor för lärare i yrkesarbete vid

verkstadsskolor, cirka 15 deltagare per kurs;

d) permittering av ett 10-tal yrkeslärare för deltagande i olika utbildningskurser

för yrkesmän, t. ex. å statens hantverksinstitut;

e) permittering av ett 10-tal yrkeslärare under cirka 10 veckor för

yrkesstudier i olika industri- och h antverksföretag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 167.

6. Praktisk lärarutbildning soni assistentlärare. Kursdeltagare i grundläggande

pedagogisk kurs för blivande lärare i yrkesarbete skall under

en tid av minst 5 månader eller den kortare tid, överstyrelsen i visst

fall finner skäl medgiva, tjänstgöra som biträdande lärare under sakkunnig

facklärares ledning, innan definitiv behörighet för heltidsanställning

vid yrkesundervisningsanstalt erhålles.

7. Korrespondensstudier i fackämnen såsom bland annat förkurser till

kompletteringskurser i yrkesteoretiska ämnen, varvid försöksvis cirka

25 yrkeslärare till en början böra beredas tillfälle att deltaga.

Beträffande de olika utbildningsformernas närmare omfattning och innehåll

torde få hänvisas till betänkandet, sid. 66—83.

7. Inträdesfordringar.

I fråga om inträdesfordringar till de olika kurserna har överstyrelsen

framfört i huvudsak följande synpunkter.

Pedagogisk kurs för utbildning av lärare i

yrkesarbete. Kursdeltagare skall äga framstående skicklighet i sitt

yrke, minst 7 års yrkespraktik och god allmänbildning, motsvarande minst

väl inhämtad folkskolekurs. Inträdesålder 22—35 år. Kortare tids tjänstgöring

som timlärare är önskvärd. Intyg om hedrande vandel samt läkarintyg

om frihet från hindrande sjukdom och lyte skola företes. Särskilt inträdesprov

skall avläggas.

Pedagogisk kurs för utbildning av ämneslärare

i yrkesteoretiska ämnen. I fråga om inträdesålder, vandel, frihet

från sjukdom och lyte bör gälla samma krav som vid nyssnämnda kurs.

Däremot böra ställas högre krav på allmänbildning och yrkesteoretisk skolning.

I dessa kurser böra mottagas sökande med examen från teknisk högskola,

högre tekniskt läroverk, akademisk examen eller på annat sätt styrkta

grundliga kunskaper och färdigheter i vederbörliga ämnen. Sökande bör

därjämte kunna åberopa flerårig praktisk verksamhet. De som enligt ansökningshandlingarna

anses lämpliga böra undergå undervisningsprov.

K o m p 1 e t t e r i n g s k u r s i yrkesteoretiska ämnen.

För inträde bör fordras att ha genomgått någon av de grundläggande yrkeslärarkurserna

eller att ha undervisat minst två år vid yrkesundervisningsanstalt.

Därjämte kan inträdesprövning påfordras.

Vid övrig utbildningsverksamhet utväljes ett visst

antal sökande eller kallas lärare att deltaga.

Som allmän princip bör enligt överstyrelsens mening gälla att vid urval

av kursdeltagare skälig hänsyn tas till föreliggande utbildningsbehov, så

att sökande tillhörande yrken med brist på utbildade lärare utväljas i första

hand.

8. Lärarpersonal m. m.

Vid de hittillsvarande yrkespedagogiska kurserna har icke funnits fast

anställd lärarpersonal, om man undantager föreståndaren för den tidigare

yrkespedagogiska centralanstalten. Efter dess nedläggande har yrkesskol
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts -proposition nr 167.

direktören i Stockholm fungerat som kursföreståndare vid kurser i Stockholm

och samtidigt varit en av de pedagogiska handledarna och föreläsarna

vid dessa kurser. Föreläsarna och handledarna ha anställts för viss timtjänstgöring

vid varje kurs. Med den omfattande utökning av utbildningsverksamheten,

som överstyrelsen föreslagit, finner överstyrelsen nödvändigt,

att en heltidsanställd föreståndare för kursverksamheten anställes. I

övrigt skulle liksom hittills föreläsare och handledare anställas för viss kurs

mot timarvode. Den huvudsakliga lärarutbildningen bör enligt överstyrelsen

liksom hittills förläggas till Stockholm med hänsyn till den goda tillgången

på lärarpersonal och yrkesundervisningsanstalter därstädes.

9. Kursdeltagarnas ekonomiska förhållanden.

Från och med budgetåret 1946/47 gälla i fråga om traktamente åt deltagare

i yrkespedagogiska kurser principiellt samma grunder som vid fortbildningskurser

i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor. Till kursdeltagare,

bosatt utom kursorten, utgår alltså ett traktamente av 7 kronor

för dag men till annan deltagare intet traktamente. — För budgetåret

1947/48 medgav riksdagen i fråga om den då anordnade fyramånaderskursen

för utbildning av lärare i yrkesarbete vid verkstadsskolor, att till deltagare,

som nödgades vara inackorderad på kursorten, finge utgå dagtraktamente

med 10 kronor och till annan deltagare 5 kronor. — För innevarande

budgetår har Kungl. Maj:t beträffande ett flertal kurser bestämt

dagtraktamentet till 10 kronor för deltagare, bosatt utom kursorten, och

5 kronor för annan deltagare. (Angående Kungl. Maj:ts bemyndigande

härtill, se 1948 års åttonde huvudtitel, sid. 346.) — I fråga om reseersättning

gäller, att dylik utgår för resa från deltagarens hemort till kursorten

och åter enligt bestämmelserna för klass III i allmänna resereglementet,

dock att ersättning ej må utgå för sovplats.

Överstyrelsen föreslår i fråga om reseersättning och traktamente till kursdeltagare

i stort sett ingen annan ändring än att traktamentet generellt

bestämmes till 10 kronor för deltagare, bosatt utom kursorten, och 5 kronor

för annan deltagare.

Vidare skulle enligt överstyrelsens förslag vid de grundläggande pedagogiska

kurserna för blivande yrkeslärare samt under praktisk tjänstgöring

som assistentlärare efter behovsprövning utgå bidrag till kursdeltagarens

familj (familjebidrag) i form av dels dagbidrag med 3 kronor för dag till

hustru och 1 krona för dag till vart och ett av kursdeltagares barn under

16 år, dels ock hyresbidrag, motsvarande verkliga hyreskostnaden för kursdeltagarens

familj; dock högst 100 kronor för månad. Som motivering för

införande av familjebidrag framhåller överstyrelsen bland annat, att

nämnda kurser komma att rekryteras med yrkesmän i 25—30-års åldern

och att dessa icke kunna beräknas vilja avstå sina jämförelsevis goda in
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

komster under den relativt långa utbildningstiden. Överstyrelsen förutsätter,

att överstyrelsen i varje särskilt fall noggrant prövar behovet av bidrag.

Bidragen skulle helt bestridas av statsmedel och utbetalas av överstyrelsen.

Deltagare i kompletteringskurs, fortbildningskurs, instruktionskurs eller

vid av överstyrelsen organiserad fortbildning i företag, vilken deltagare

innehar lärartjänst vid statlig eller statsunderstödd yrkesundervisningsanstalt,

bör enligt överstyrelsen vid tjänstledighet för deltagande i sådan

kurs eller utbildning få bibehålla sin lärarlön oavkortad. Överstyrelsen

anser det rimligt, att kostnaderna för lönen under dylik tjänstledighet

täckas av staten och vederbörande huvudman i samma ordning som om

läraren vore i tjänstgöring. Deltagare i sistnämnda kurser, som icke innehar

anställning som yrkeslärare, bör enligt överstyrelsens mening efter

prövning kunna tillerkännas samma förmåner som deltagare i de grundläggande

pedagogiska kurserna.

10. Statlig övningsskola för lärarutbildningen m. m.

Lärarkurserna ha hittills anordnats i anslutning till befintliga yrkesskolor,

varvid dessa skolor fått fungera som övningsskolor för den praktiska

utbildningen. I synnerhet ha Stockholms stads skolor för yrkesundervisning

tagits i anspråk för den praktiska lärarutbildningen. Överstyrelsen

framhåller, att även om vissa skäl kunna åberopas för denna anordning,

är den dock behäftad med väsentliga olägenheter. Lärarutbildningen

komme sålunda som ett intrång i skolans ordinarie undervisning och kunde

icke göras tillräckligt omfattande och effektiv. Överstyrelsen föreslår därför

inrättande av en statlig verkstadsskola som övningsskola för lärarutbildningen

och som pedagogisk försöks- och mönsterskola för rikets

yrkesskolor. I fråga om skolans organisation anför överstyrelsen följande.

Den bör organiseras med sammanlagt 17 avdelningar för de grupper av

yrken inom industri och hantverk, vari yrkesavdelningar äro allmänt förekommande

vid landets verkstadsskolor. Vid verkstadsskolan skall vid

behov därjämte kunna inrättas några andra, mera tillfälliga avdelningar.

Eventuellt böra dit också kunna förläggas några försöksavdelningar av

hantverksskoletyp. Antalet elevplatser vid skolan beräknas i regel uppgå

till i runt tal 250. Eleverna skola rekryteras från hela landet, varvid i första

hand uttagas sådana elever, som icke ha tillgång på yrkesutbildning i

hemorten. Ett elevhem bör därför inrättas vid skolan.

Den statliga verkstadsskolan skall bland annat vara övningsskola vid

de olika lärarkurserna, och läraraspiranterna skola så vitt möjligt beredas

tillfälle att under sakkunnig ledning handha undervisningen i någon av

skolans avdelningar under minst 5 månader. Antalet lärare i yrkesarbete,

vilka tillika skola vara handledare vid den praktiska lärarutbildningen i

yrkesarbete, beräknas därför kunna vara i regel 12. För teoriundervisningen

anställas tre ämneslärare samt för gymnastikundervisningen en gymnastiklärare.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 167.

Verkstadsskolan avses skola stå under ledning av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Den direkta ledningen och dagliga tillsynen utövas av en

rektor, som förordnas på viss tid.

Engångskostnaden för verkstadsskolan med fullständig utrustning beräknas

preliminärt uppgå till i runt tal 3 360 000 kronor, vartill kommer kostnaden

för tomt m. m. De årliga driftskostnaderna uppskattas till i runt tal

375 000 kronor. För elevhemmet beräknas motsvarande kostnader till

1 738 000 kronor, respektive 260 000 kronor, vilken sistnämnda kostnad

skall täckas av elevstipendier eller betalas av eleverna själva.

11. Yrkespedagogisk reformverksamhet.

I ett särskilt kapitel har överstyrelsen behandlat vissa för yrkesskolorna

betydelsefulla undervisningsfrågor.

Där påtalar överstyrelsen bristen på läroböcker i yrkesundervisningen

och behovet av att överstyrelsen sättes i stånd att utvidga den förlagsverksamhet,

som under senare år under synnerligen blygsamma förhållanden

hållits i gång genom överstyrelsens bokdetalj. För effektivisering av

yrkesundervisningen förordar överstyrelsen utarbetande av detaljerade

handledningar i olika ämnen, vilka handledningar skulle vara till hjälp

främst för oerfarna lärare, t. ex. yrkesmän, som tjänstgöra som timlärare

i yrkesskolor och icke kunna beräknas vilja genomgå någon längre lärarutbildning.

Sådana handledningar böra enligt överstyrelsens mening på

uppdrag av överstyrelsen utarbetas av skickliga lärare och förläggas av

överstyrelsens utvidgade bokdetalj.

På grund av den stora differentiering i fråga om yrken och ämnen, som

förekomme på yrkesundervisningens område och som icke hade någon motsvarighet

inom annat slag av undervisning, borde åtgärder vidtagas for

främjande av individuell undervisning vid våra yrkesskolor. Ett medel

härtill vore, att den på 1930-talet påbörjade men sedan avbrutna verksamheten

för utarbetande av anvisningar för individuell undervisning återupptoges.

Vidare borde åtgärder övervägas för att göra korrespondensundervisningen

till ett effektivt medel för inhämtandet av kunskaper i

yrkesteoretiska ämnen vid yrkesskolor med t. ex. blandade avdelningar.

Om man undantoge sådana undervisningsobjekt som maskiner, verktyg

och dylikt, lede yrkesskolorna brist på lämplig undervisningsmateriel. Olika

uppslag om hjälpmedel hade givits av en del intresserade lärare, men det

vore önskvärt, att dessa uppslag tillvaratoges och omsattes i praktisk undervisningsmateriel,

som kunde tillhandahållas även andra skolor. Vidare

borde yrkeslärarkandidaterna vid lärarutbildningen göras förtrogna med

den materiel, som funnes. Det borde inom överstyrelsen finnas något organ,

som kunde ägna dessa spörsmål en särskild uppmärksamhet.

På senare tid hade i utlandet instruktionsfilm kommit till användning

vid yrkesutbildning av personal. Liksom beträffande annan undervisnings
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

materiel vore det nödvändigt, att utvecklingen på detta område följdes.

Undersökning borde i första hand företagas, i vad mån svenska och utländska

kortfilmer eller instruktionsfilmer kunde utnyttjas för yrkesundervisning.

Härvid vore det nödvändigt att samarbeta med producenter av

undervisningsfilm, industriens organisationer, enskilda industriföretag m. fl.

Det mindre specialbibliotek för yrkesutbildning, som funnes hos överstyrelsen,

borde utbyggas, så att det kunde utnyttjas vid lärarutbildningen

och även av yrkeslärare ute i landet.

Berörda frågor vore var för sig synnerligen betydelsefulla och omfattande.

Man finge räkna med att de i framtiden skulle få ännu större

betydelse. Med den relativt ringa omfattningen, som yrkesundervisningen

för närvarande hade, syntes de dock till en början kunna organisatoriskt

samordnas med lärarutbildningen, eftersom vid denna samtliga här berörda

frågor borde beaktas eller kräva hänsynstagande.

Överstyrelsen förordade därför, att ledningen för lärarutbildningen även

finge handha nämnda spörsmål, och organiserades så, att den åtminstone

till en början kunde handha dessa uppgifter.

12. Lärarutbildningens centrala ledning.

Sedan den yrkespedagogiska centralanstaltens indragning har, såsom tidigare

nämnts, ledningen av lärarutbildningen handhafts först av skolöverstyrelsens

yrkesskola vdelning och därefter från och med år 1944 av överstyrelsen

för yrkesutbildning. Inom överstyrelsen ha ärendena rörande

lärarkurserna handhafts av byråchefen för tredje byrån, som till sitt biträde

haft en för varje kurs förordnad kursledare.

Överstyrelsen anför, att överstyrelsens sammansättning syntes kunna

tillgodose de krav på sakkunskap inom näringslivet, som 1936 års yrkesskolsakkunniga

ställde på en styrelse för en yrkespedagogisk centralanstalt.

Icke minst ekonomiska skäl kunde vidare anföras till stöd för att

ledningen av lärarutbildningen borde förläggas till överstyrelsen. Lärarutbildningen

vore en verksamhet av sådan art och omfattning att den

närmast under överstyrelsen borde ledas av en kvalificerad pedagog med

god organisationsförmåga, som huvudsakligen kunde ägna sig åt denna

uppgift. Den föreslagna statliga övningsskolan borde lyda direkt under

överstyrelsen, som alltså härvidlag skulle handha eljest på skolstyrelse

ankommande arbetsuppgifter. Såsom förut nämnts skulle ledningen för

lärarutbildningen därjämte handha de spörsmål, som sammanhänga med

en utbyggd yrkespedagogisk reformverksamhet.

Överstyrelsen har upptagit frågan, om lärarutbildningen och övriga

berörda uppgifter skulle kunna handläggas inom någon av överstyrelsens

nuvarande fackbyråer och då närmast inom andra byrån, som enligt

instruktionen för överstyrelsen bland annat har att handlägga ärenden

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

rörande organisationen och undervisningens ordnande vid högre tekniska

läroverk, konstfackskolan, särskilda anstalter för yrkesundervisning, centrala

verkstadsskolor, kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

inom industri och hantverk, sjömansskolor ävensom ärenden

rörande yrkesutbildning för industri och hantverk inom näringslivet.

Överstyrelsen anser emellertid att andra byran redan med sina hittillsvarande

arbetsuppgifter vore så hårt belastad, att man icke kunde pålägga

byråchefen en så krävande uppgift som lärarutbildningen. Vidare

framhåller överstyrelsen, att om lärarutbildningen tills vidare skulle förläggas

till en fackbyrå, kunde likväl icke undvaras en kvalificerad pedagog

som ledare av kursverksamheten och att det torde vara svårt att förvärva

en dylik person, därest han skulle inrangeras bland tjänstemän,

underordnade byråchef. Överstyrelsen föreslår därför att lärarutbildningen

och därmed sammanhängande frågor anförtros åt en särskild byrå inom

överstyrelsen. Chefen för denna hyra skulle tillika vara föreståndare för

lärarutbildningen. För att icke betungas med för mycket detaljgöromal

borde byråchefen ha en medhjälpare med teknisk och annan fackutbildning,

förslagsvis en förste byråingenjör. Överstyrelsen föreslår att den nya

byrån till en början tilldelas följande personal med härefter angiven lönegradsplacering.

byråchef, tillika föreståndare för yrkeslärarutbildningen in. in.

förste byråingenjör ......................................

Cp 10

Ce 27

amanuens ................................................ ^

kanslibiträde ............................................. p11

kontorsbiträde (minst) ..................................... 8

13. Utbildning av lärare vid högre tekniska läroverk.

I fråga om utbildningen av lärare vid högre tekniska läroverk anför överstyrelsen,

att lärarna vid dessa skolor ur utbildningssynpunkt kunna indelas

i lärare med akademisk examen och lärare med annan examen, i regel examen

vid teknisk högskola eller motsvarande. Överstyrelsen framhåller, att

för de förstnämnda är föreskrivet provårsutbildning för behörighet till ordinarie

lektorstjänst under det att kraven på pedagogiska insikter och erfarenhet

beträffande de sistnämnda äro mera vagt formulerade. Någon speciell

lärarutbildning för lärarna utan akademisk examen hade hittills icke vant

anordnad. Jämförelsevis många av lärarna vid de tekniska läroverken vore

timlärare, som icke kunde väntas vilja underkasta sig nagon mera omfattande

lärarutbildning. Fn del icke-akademiskt utbildade lärare hade emellertid

så många veckotimmars tjänstgöring, att de kunde beräknas ha sm

huvudsakliga verksamhet vid nämnda läroanstalter. Överstyrelsen anser, att

försök bör göras med lärarutbildning för ifrågavarande lärare. Denna utbildning

skulle ske i form av eu pedagogisk jemveckorslcurs, fördelad på två

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

sommarferier. Under det mellanliggande arbetsåret skulle självstudier och

viss praktik m. m. äga rum.

Överstyrelsen räknar med att cirka hälften av de yngre heltidsanställda

lärarna och alla nyanställda lärare av ifrågavarande kategori, tillhopa omkring

45, skulle delta i en sådan lärarutbildning. Med cirka 15 deltagare per

år skulle efter tre år huvudparten av nämnda lärare ha fått viss pedagogisk

skolning.

Överstyrelsen förutsätter att i mån av tillgång på plats skulle i dessa

kurser mottagas civilingenjörer och ingenjörer med heltidstjänstgöring i

teoretisk-tekniska ämnen vid de allmänna läroverkens inbyggda linjer eller

de praktiska mellanskolorna.

Nu angivna lärarutbildning skulle stå under samma ledning som yrkeslärarutbildningen

i allmänhet. Överstyrelsen föreslår emellertid tillsättande

av en särskild biträdande kursledare med speciell kännedom om undervisningen

vid de högre tekniska läroverken.

I fråga om kursdeltagarnas ekonomiska förhållanden föreslår överstyrelsen

tillämpning av samma ersättningsgrunder som föreslagits för deltagare

i de grundläggande pedagogiska kurserna.

14. Utbildning av lärare för handelsundervisning.

I överensstämmelse med utredningsdirektiven har överstyrelsen samrått

med handelsutbildningskommittén rörande utbildningen av lärare för handel

vid skolor för yrkesundervisning. Handelsutbildningskommittén har

framlagt sm uppfattning i yrkeslärarfrågan i en vid betänkandet fogad promemoria.

Överstyrelsens förslag överensstämmer med handelsutbildningskomnntténs

uppfattning. Av promemorian inhämtas bland annat följande.

Höstterminen 1946 utgjorde antalet heltidsanställda egentliga handelslarare

311 och antalet timlärare 661. Vid praktiska mellanskolor och inbyggda

linjer redovisades 200 heltidsanställda lärare med undervisning i

savai handelsämnen som andra ämnen, men huvudparten av dessa var

knappast att hanfora till kategorien handelslärare. De heltidsanställda handeislararna

tillhora tor närvarande med avseende på förutbildning och undervisningsområden

huvudsakligen tre kategorier: lärare i språk med akademisk

utbildning, lärare i handelstekmska ämnen med examen från handelshögskola,

lärare i scenografi och maskinskrivning med varierande utbildning,

manga dock med handelsgymnasium. Behov av utbildning av 10 å 15 heltidsanställda

handelslärare per år torde föreligga. Utbildningsbehov av timlarare

föreligger aven. Det synes kommittén uppenbart, att handelslärarutbildmngen

icke kan anordnas helt fristående utan måste sammankopplas

antingen med lärarutbildningen för de allmänna skolorna eller med annan

yrkeslararutbildmng Att den senare sammankopplingen är att föredraga

anser kommittén odiskutabelt särskilt om, såsom föreslagits, yrkeslärarutbildmngen

lagges direkt under överstyrelsen för yrkesutbildning, under

vilken ju aven de egentliga handelsskolorna sortera,

en utbildning av heltidsanställda handelslärare, som kan anses vara av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 167.

behovet påkallad, torde i väsentliga delar kunna anordnas enligt den plan,

som i överstyrelsens utredning uppgjorts för utbildning av blivande heltidsanställda

ämneslärare i yrkesteoretiska ämnen vid skolor for industri och

Även de av överstyrelsen föreslagna kurserna i yrkesteoretiska ämnen

torde kunna få sin motsvarighet, då det gäller handelsundervismngen, t. ex.

i detaljhandel™, stenografi och maskinskrivning. ... .

I ännu högre grad torde de föreslagna yrkespedagogiska kurserna för timlärare

kunna bli av betydelse för handelslärarutbildnmgen. Kommittén utgår

från som självklart, att heltidsanställda lärare icke skulle vara utestängda

från deltagande i nu sistnämnda kurser

Mot de principer som anförts i överstyrelsens förslag beträffande understöd

åt kursdeltagare har kommittén för närvarande ej något att invanda.

Vad i överstyrelsens utredning anförts beträffande vissa and) a för yrkesskolorna

betydelsefulla undervisningsfrågor (läroböcker, handledningar för

undervisningen, anskaffning av undervisningsmateriel, filmen i undervisningens

tjänst, specialbibliotek) finner kommittén vara av största intresse

även för handelsundervismngen. . ...

Beträffande den centrala ledningen av yrkeslärarkurserna instämmer

kommittén också i de i utredningen anförda synpunkterna. Kommittén anser

det dock vara av den största vikt, att i den direkta ledningen för kursverksamheten

sakkunskap rörande handeln och dess undervisningsfrågor

på ett tillfredsställande sätt blir företrädd. När kommittén i det föregående

har ansett sig kunna förorda ett sammanförande av handelslärarutbildningen

med den övriga yrkeslärarutbildningen, har kommittén utgått från,

att dess nu uttryckta önskemåi blir tillgodosett. Skulle sa icke bli fallet,

kommer hela frågan om handelslärarutbildnmgen i ett annat läge.

Kommittén anser, att i det system av kurser, som av överstyrelsen föreslagits,

även handelslärarkurser väl kunna inpassas redan under första verksamhets

året.

Kommittén anser, att under första verksamhetsåret bör anordnas dels en

pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda lärare vid skolor

för handel, dels också yrkespedagogiska kurser för timlärare vid handelsskolor.

Kostnaderna för denna utbildning beräknar handelsutbildmngskommittén

med utgångspunkt från av överstyrelsen för hantverk och industri

tillämpade grunder till 39 000 kronor.

Handelsutbildningskommittén har därvid räknat med att som biträde åt

ledningen av kurserna för blivande handelslärare under första verksamhetsåret

inom överstyrelsen bör tillsättas en särskild biträdande kursledare.

Härför avses någon vid en handelsskola i Stockholm anställd väl meriterad

lärare, som mot ett arvode av 750 kronor för manad bör kunna åtaga sig att

på deltid handlägga dessa arbetsuppgifter.

15. Kostnader under första verksamhetsåret.

a) Utbildningsverksamheten.

Överstyrelsen föreslår, att utbildningsverksamheten under nästa budgetår

får följande omfattning till sålunda beräknade kostnader.

1. Två pedagogiska kurser för utbildning av blivande heltidsanställda

lärare i yrkesarbete (tillhopa 30 deltagare) kronor 79 000

2. Yrkespedagogiska kurser för timlärare (75 kursdagar) » 21 000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

3. Praktisk lärarutbildning som assistentlärare (15 del
-

tagare) ....................................... kronor 12 500

4. Korrespondensstudier i fackämnen (25 deltagare)____ » 5 000

5. Pedagogisk utbildning av vissa lärare vid högre tekniska

läroverk (15 deltagare) .................... » 15 500

6. Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda

lärare vid skolor för handel (10 deltagare)

samt yrkespedagogiska kurser för timlärare vid sådana

skolor (40 kursdagar) ............................ » 39 000

7. Tillägg för reglering av vissa timarvoden............ » 10 000

Summa kronor 182 000.

I de beräknade kostnaderna ingå dels kostnader för själva undervisningen,

dels ock kostnader för understöd åt kursdeltagarna.

Timarvodena för lärarna ha beräknats till följande belopp:

Föreläsningar .......................................... kronor 40

Seminarieövningar och träningslektioner .................. » 15

Övnings- och serielektioner .............................. » 12

Auskultering ........................................... » 2.

Arvoden till biträdande kursledare ingå i kostnaderna för utbildning av

vissa lärare vid högre tekniska läroverk med 500 kronor samt i kostnaderna

för utbildning av handelslärare med 3 000 kronor (halvtidstjänst, 750 kronor

för månad under 4 månader).

Beträffande övriga detaljer i kostnadsberäkningarna torde få hänvisas

till betänkandet s. 145—153 och 169—170.

b) Yrkespedagogisk reformverksamhet.

Överstyrelsen betonar, att den yrkespedagogiska reformverksamheten

under de närmaste aren maste fa karaktären av försöksverksamhet. Först

sedan erfarenhet vunnits, kunde en säker uppfattning erhållas om behövliga

kostnader. För de närmaste åren uppskattades de per år erforderliga kostnaderna

sålunda.

Förlagsverksamheten ................................ kronor _

Handledningar samt anvisningar för individuell undervis
.

njngf, :...........v :••.........; ■............... » 15 000

Anslcannmg av ny undervisningsmateriel .............. » 10 000

Yrkesundervisningsfilm (undersökning och registrering av

instruktionsfilmer m. m.) .......................... » 5 qoo

Specialbibliotek för yrkesutbildning.................... » 10 000

Summa kronor 40 000.

c) Centrala ledningen.

Avlöningar (inklusive vikariatsersättningar och rörligt tilllägg

till föreslagen personal å byrån för lärarutbildningen

m. m....................................... kronor 57 00Q

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

17

Omkostnader

Reseersättningar ..................... kronor 4 000 kronor

Övriga expenser...................... » 15 000 » 19 000

Summa kronor 76 000.

Av beloppet till övriga expenser avsåge 2 000 kronor löpande utgifter och

13 000 kronor engångsutgifter (inköp av möbler, dupliceringsapparat, skrivmaskiner

m. fl. inventarier för den nya byrån).

d) Sammanställning.

Utbildningsverksamheten............................ kronor 182 000

Yrkespedagogisk reformverksamhet .................. » 40 000

Centrala ledningen ........................... »_76 000

Summa kronor 298 000.

16. Yttranden.

Över betänkandet ha yttranden avgivits av statskontoret, skolöverstyrelsen,

som hört ett flertal skolmyndigheter, av lantbruksstyrelsen, socialstyrelsen,

psykologisk-pedagogiska institutet, statens hantverksinstitut, dåvarande

statens arbetsmarknadskommission, 1946 års skolkommission, den

sakkunniga för utredning rörande lärarinneutbildningen på det husliga området,

slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund, svenska yrkesskolföreningen,

landsorganisationen i Sverige, svenska arbetsgivareföreningen, arbetsmarknadens

yrkesråd, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, tekniska

läroverkens lärarförbund, läroverkslärarnas riksförbund samt av ett flertal

överstyrelsen för yrkesutbildning underställda yrkesundervisningsanstalter.

Överstyrelsens förslag har i de inkomna yttrandena i allmänhet tillstyrkts

eller lämnats utan erinran. Ett flertal erinringar rörande skilda

spörsmål ha emellertid framförts.

I det följande redovisas de avgivna yttrandena endast i den mån de äro

av betydelse i förevarande sammanhang. I övrigt torde få hänvisas till

handlingarna.

Statskontoret anser överstyrelsens förslag om en grundläggande pedagogisk

utbildning för blivande heltidsanställda lärare i yrkesarbete om 15

veckor med en därpå följande 5 månaders assistenttjänstgöring ägnat att

inge betänkligheter och förordar, att utbildningsverksamheten i första hand

koncentreras på redan anställda lärare i yrkesarbete, så att dessa bli i stånd

att tillfredsställande handha även den på dem ankommande teoriundervisningen.

Statskontoret anför härom följande.

Av utredningen framgår, att antalet heltidsanställda lärare vid yrkesskolor

för industri och hantverk, totalt uppgående till cirka 450, huvudsakligen

finnas vid verkstadsskolorna. Vid dessa skolor ligger huvudvikten

av utbildningen på det rent praktiska området och teoriundervisningen har

en mycket obetydlig plats på undervisningsplanen. Med hänsyn härtill

2 —- Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 saml. Nr 167.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts proposition nr 167.

håller statskontoret före, att de yrkesmän, vilka anställas som lärare och

vilka ha en mångårig praktisk verksamhet bakom sig, böra vara skickade

att utan speciell lärarutbildning bibringa eleverna kunskaper om de grundläggande

praktiska momenten i sina respektive yrken. Emellertid måste

dessa yrkesmän av organisatoriska skäl i stor utsträckning — drygt % av

hela antalet lärare i yrkesarbete — utnyttjas som lärare jämväl i yrkesteoretiska

ämnen, för vilket ändamål de icke alltid kunna anses fullt kompetenta.

Utbildningsverksamheten synes därför i första hand böra koncentreras

på redan anställda lärare i yrkesarbete, så att de bli i stånd att tillfredsställande

handha även den vid skolorna förekommande teoriundervisningen.

I kurser för detta ändamål, motsvarande de i betänkandet föreslagna

kompletteringskurserna i yrkesteoretiska ämnen, kan givetvis även

inläggas ett visst mått av undervisning i pedagogik och psykologi. Dessa

kurser böra anordnas uteslutande för lärare, som redan vunnit anställning

vid verkstadsskola. Det kan icke vara tillfredsställande att locka i produktionsapparaten

sysselsatta yrkesmän att lämna sin anställning för att

genomgå kurser, vilka icke kunna garanteras leda till anställning. Och det

kan icke heller vara tillfredsställande att bekosta 9 månaders lärarutbildning

för yrkesmän, som sedermera icke kunna finna någon acceptabel läraranställning

utan återgå till produktionen. Även andra nackdelar vidlåda

förslaget om kurser för blivande heltidsanställda lärare. Det årliga ersättningsbehovet

av dylika lärare har under den närmaste femårsperioden, då

de centrala verkstadsskolorna väntas bli till fullo utbyggda, uppskattats

till allenast cirka 35 yrkeslärare samt 6 skolledare och ämneslärare. Vid

ifrågavarande skolor äro ett 50-tal yrken representerade. Då antalet elever

i varje pedagogisk kurs skulle begränsas till 15, kan man fråga sig, hur

urvalet av aspiranter till kurserna skulle ske. Det må beaktas att ersättningsbehovet

av lärare i olika ämnen icke alltid kan bestämmas så långt

som omkring 10 månader i förväg.

Statskontoret föreslår för sin del, att de hittills anordnade 5-veckors

yrkespedagogiska kurserna på lämpligt sätt utbyggas till kompletteringskurser

i pedagogik och yrkesteori för vid verkstadsskolor redan anställda

heltidsavlönade lärare. Dessa kurser borde kunna begränsas till 10 ä 12

veckor och anordnas efter behov, eventuellt på olika orter inom landet. Härjämte

anser statskontoret lämpligt att såsom överstyrelsen föreslagit kortare

yrkespedagogiska kurser och instruktionsmöten ordnas för timlärare,

varjämte försök borde göras med korrespondensundervisning såsom ett led

i fortbildningen av lärarna. Beträffande de beräknade kurskostnaderna

erinrar statskontoret om, att föreläsningsarvodet för närvarande utgör 30

kronor för timme. Något skäl för en höjning härav syntes icke förefinnas.

Vid en sådan lösning av spörsmålet om utbildningen av lärare vid yrkesundervisningsanstalter

för industri och hantverk liirer enligt statskontoret

inrättandet av en statlig övningsskola, vilken skulle draga avsevärda kostnader,

icke bliva erforderlig.

I fråga om understöd åt kursdeltagare, utgår statskontoret i likhet med

överstyrelsen från att lärare vid ledighet för bevistande av kurs skall äga

uppbära oavkortade löneförmåner. Härutöver bör enligt statskontoret kurs
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

deltagare, som icke iir bosatt å kursorten, få åtnjuta traktamente och resekostnadsersättning

enligt klass III för resa från hemorten till kursorten och

åter. Vid bifall till statskontorets förslag om kursverksamhetens ordnande

borde traktamentet bestämmas till 7 kronor för dygn (jfr statsverkspropositionen

1946, VIII ht, s. 492, 494, 495), och särskilda familjebidrag icke

ifrågakomma.

Beträffande lärarutbildningens centrala ledning avstyrker statskontoret

förslaget om inrättandet inom överstyrelsen av en särskild byrå. Ett utbrytande

av utbildningsfrågorna ur den nuvarande andra byrån syntes

knappast leda till en tillfredsställande ordning och syntes för övrigt icke

heller vara erforderligt vid den anordning av verksamheten, som statskontoret

förordat. Som föreståndare för kursverksamheten beräknar statskontoret

en befattningshavare i lönegraden Cg 29, vilken som biträdeshjälp

borde erhålla ett extra ordinarie kanslibiträde.

Vad slutligen angår utbildningen av handelshirare anser statskontoret

övervägande skäl tala för att åtgärder i detta avseende icke vidtagas, förrän

handelsutbildningskommitténs utredningar slutförts.

Skolöverstyrelsen, som begränsat sitt yttrande till att avse de delar av

utredningen, som äga tillämpning på praktiska mellanskolor, i vissa allmänna

läroverk inbyggda praktiska linjer samt yrkes bestämda högre folkskolor,

konstaterar med tillfredsställelse, att yrkesöverstyrelsen i sin utredning

i viss utsträckning tillgodosett behovet av utbildning av pedagogiskt

skolade lärare i verkstadsarbete för dessa läroanstalter. Behovet måste

dock enligt skolöverstyrelsen beaktas i vidare mån än yrkesöverstyrelsen

gjort.

Till de pedagogiska 15-veckorskursema för heltidsanställda lärare i yrkesarbete

och de yrkespedagogiska kurserna för timlärare i yrkesarbete bör

därför enligt skolöverstyrelsen tillträde beredas lärare och läraraspiranter

vid nämnda läroanstalter.

Skolöverstyrelsen understryker betydelsen av att tillfälle till lärarpraktik

som assistentlärare även gives vid lämplig praktisk mellanskola eller inbyggd

linje.

Inträdesåldern till lärarkurserna bör enligt skolöverstyrelsen icke sättas

lägre än 24 år. Skolöverstyrelsen anser angeläget, att kravet på allmänbildning

för blivande lärare vid praktiska mellanskolor och inbyggda linjer icke

sättes lägre än realexamen eller motsvarande vitsord.

Med hänsyn till utbildningsbehovet förordar skolöverstyrelsen, att den

föreslagna utbildningen för vissa lärare vid högre tekniska läroverk utan inskränkning

göres tillgänglig för lärare i teoretisk-tekniska ämnen vid inbyggda

linjer och praktiska mellanskolor.

Skolöverstyrelsen utgår ifrån att de föreslagna handelslärarkurserna skola

stå öppna även för hithörande lärare vid praktiska mellanskolor, inbyggda

linjer och yrkesbestämda högre folkskolor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

I princip anser emellertid skolöverstyrelsen, att ifrågavarande skolor och

linjer med sitt dubbla utbildningsmål kräva en direkt för dem avpassad

provårsutbildning. Skolöverstyrelsen tillstyrker föreliggande förslag såsom

ett provisorium i avvaktan på frågans slutliga lösning.

Lantbruksstyrelsen tillstyrker i huvudsak överstyrelsens förslag. Lantbruksstyrelsen

ställer sig emellertid något tveksam beträffande överstyrelsens

förslag om dagbidrag och hyresbidrag till kursdeltagares familj. Vidare

anser lantbruksstyrelsen, att omfattningen av den av överstyrelsen

föreslagna utbildningen icke motiverar upprättandet av en statlig verkstadsskola

utan att lärarkurserna åtminstone tills vidare torde kunna förläggas

i anslutning till redan befintliga yrkesskolor. Slutligen anser lantbruksstyrelsen,

att lärarutbildningen och övriga av överstyrelsen berörda

uppgifter i samband med denna böra kunna handhavas av nagon av överstyrelsens

nuvarande fackbyråer, vars arbetskrafter för ändamalet borde

förstärkas med en byrådirektör i Ce 31 såsom föreståndare för lärarutbildningen

samt eventuellt ett kontorsbiträde i Ce 8.

Socialstyrelsen, som anser överstyrelsens förslag i det stora hela grundat

på bärande principer, föreslår att den grundläggande allmänna lärarutbildningen

utbygges med speciella, läkepedagogiska kurser för blivande lärare

vid yrkesskolor inom barna- och ungdomsvården samt vid sadana avdelningar

inom det allmänna yrkesskolväsendet, som torde komma att avses

för ungdom med sociala anpassningssvårigheter. I nuvarande ekonomiska

situation bör man enligt socialstyrelsen icke räkna med upprättande av

någon särskild statlig övningsskola utan tills vidare böra befintliga yrkes- *

skolor få tjänstgöra som övningsskolor för lärarutbildningen.

Psykologisk-pedagogiska institutet tillstyrker livligt bifall till det framlagda

förslagets huvudsyfte: förbättrad utbildning åt en lärarkategori, som

enligt institutets mening är den — jämte slöjdlärarna — i vårt land ur utbildningssynpunkt

mest försummade. Institutet framför en del erinringar

beträffande kurstiderna, kursernas uppläggning, tjänstgöringen som assistentlärare,

allmänbildningskrav, intagningsförfarande in. m., beträffande

vilka spörsmål torde få hänvisas till handlingarna.

Statens hantverksinstitut understryker vikten av att åtgärder vidtagas

för att bringa yrkeslärarnas utbildningsfråga till en tillfredsställande lösning.

Den till institutet förlagda lärarutbildningen kunde tänkas upplagd

antingen så att yrkeslärarna deltoge i institutets vanliga kurser eller så att

särskilda yrkeslärarkurser anordnades vid institutet.

Dåvarande statens arbetsmarknadskommission ansåg överstyrelsens förslag

väl avvägda i förhållande till föreliggande bristfälligheter i lärarutbildningen.

1946 års skolkommission, som tillstyrker överstyrelsens förslag, framhåller

att det med hänsyn till bland annat de höga kostnaderna för yrkesundervisningen

synes nödvändigt, att en avsevärd förbättring av yrkes
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

lärarnas pedagogiska och psykologiska utbildning snarast kommer till

stånd. Som påbyggnad på den grundläggande pedagogiska utbildningen

syntes böra anordnas specialpedagogisk utbildning för t. ex. yrkeslärare föi

partiellt arbetsföra och vid ungdomsvårdens yrkesskolor. Till frågorna om

en statlig övningsskola och om understöd till kursdeltagarna har kommissionen

icke ansett sig nu böra ta ställning.

Den sakkunniga för utbildning rörande organisationen av lärarinneutbildningen

på det husliga området har i huvudsak intet att erinra mot överstyrelsens

förslag.

Slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund ser i det avgivna förslaget ett led i

strävandena att jämställa yrkesundervisningen med annan undervisning

särskilt genom uppställande av vissa krav på teoretisk underbyggnad hos

yrkeslärarna.

I fråga om kursdeltagarnas ekonomiska förhållanden ansluter sig riksförbundet

till överstyrelsens förslag i vad det avser understöd åt lärare, som

redan inneha yrkeslärartjänst. Däremot anser riksförbundet de föreslagna

understöden åt blivande yrkeslärare väl små och förordar, att understöd

till dessa utgår i överensstämmelse med vad som gäller för lärare vid de

allmänna läroverken under provårstjänstgöring. Frågan om inrättandet av

ett yrkeslärarseminarium anser förbundet böra kunna ställas på framtiden,

under förutsättning att kursverksamheten blir av minst den omfattning

överstyrelsen föreslagit och är så anordnad att kurserna avslutas med viss

kompetensförklaring.

Svenska yrkesskolföreningen anser att överstyrelsens förslag innebär ett

minimum av åtgärder för förbättring av yrkeslärarnas utbildning, ett klokt

avvägt minimum, som icke tålde någon prutning.

Svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen i Sverige ha

anslutit sig till vad nämnda organisationers samarbetsorgan för yrkesutbildningsfrågor,

arbetsmarknadens yrkesråd, anfört. Yrkesrådet understryker

överstyrelsens uttalande att man torde kunna påräkna att en del industriföretag

komme att låta utbilda yrkeslärare för sina egna inbyggda verkstadsskolor

vid en eventuell statlig yrkeslärarutbildningsanstalt. Utan att

för närvarande kunna göra några beräkningar anser yrkesrådet dock icke

osannolikt att nyrekryteringsbehovet för industriföretagens egen utbildningsverksamhet

kommer att bli av samma storleksordning som för de

statsunderstödda skolorna. Yrkesrådet förklarar sig berett att årligen vid

lämplig tidpunkt inventera industriföretagens nyrekryteringsbehov och

lämna överstyrelsen erforderliga uppgifter härom. — Den föreslagna yrkesskolan

skulle enligt yrkesrådet förvisso kunna befrämja såväl läraraspiranternas

som överstyrelsens insatser för yrkesundervisningens höjande. Dock

kunde ett motsvarande förhållande knappast påvisas beträffande de verkstadsskolelever,

som komme att besöka skolan och vilkas utbildning till

väsentlig del skulle motivera de avsevärda kostnader, som skolan komme

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 167.

att draga. De frågor, som sammanhänga med elevrekryteringen på lärlingsstadiet

till den föreslagna övningsskolan, borde underkastas en grundlig

prövning. Yrkesrådet framför dessutom vissa erinringar rörande detaljer i

utbildningen.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation tillstyrker livligt förslagets

förverkligande. Organisationen, som i dettas förverkligande ser en

väsentligt ökad möjlighet till kvalificerad rekrytering av hantverksyrkena,

förväntar att förslagets genomförande icke göres beroende av tidskrävande

omorganisationer inom andra områden av landets skolväsen.

Tekniska läroverkens lärarförbund påpekar vikten av att den föreslagna

lärarutbildningen endast blir ett provisorium, intill dess förhållandena kunna

medge en mera omfattande utbildning.

Läroverkslärarnas riksförbund anser det principiellt otillfredsställande,

att en så väsentlig lärarkategori som teknikerna icke får en pedagogisk utbildning,

som är likvärdig med den de akademiskt utbildade lärarna erhålla.

Det betonas dock av förbundet, att rekryteringen av personal med

teknisk utbildning till de högre tekniska läroverken för närvarande är förenad

med svårigheter, varför en viss återhållsamhet i fråga om kraven även

på pedagogiska kvalifikationer finge anses befogad.

Stockholms stads lärlings- och yrkesskolstyrelse finner, bortsett från den

stora kapitalinvesteringen, förslaget att inrätta en statlig övningsskola för

lärarutbildningen ägnat att inge betänkligheter, och anför, att man ej kan

bortse från att ett rationellt ordnande av yrkesutbildningen för Stockholms

stads innebyggare förutsätter en enhetlig planering av skolor och kurser

samt, med hänsyn till nedlagda betydande kostnader, att de redan anordnade

utbildningstillfällena borde bli så effektivt utnyttjade som möjligt.

Vidare anför styrelsen, att det för närvarande föreligger mycket trängande

behov av utvidgningar av yrkesskolväsendet i Stockholm, vilka komma att

draga stora kostnader för både stat och kommun. Bland annat med hänsyn

till dessa förhållanden önskar styrelsen även i fortsättningen ställa stadens

skolor till överstyrelsens förfogande för lärarutbildningen. Gentemot de av

överstyrelsen i utredningen anförda olägenheterna med lärarkurser vid redan

befintliga yrkesskolor anför styrelsen, att lärarutbildningen kommer

att göra samma intrång i skolans undervisning, vare sig skolan ligger under

överstyrelsen för yrkesutbildning eller som hittills under skolstyrelsen, att

vid tillsättning av vissa tjänster i samförstånd med överstyrelsen hänsyn

kan tagas till att deras innehavare skola vara pedagogiska kursledare och

att erfarenheten visar, att samverkan kan nås mellan lärarutbildningens

ledning och övningsskolans lärare.

Norrköpings stads skolor för yrkesundervisning anför, att en statlig

övningsskola vore ett väl dyrbart sätt att realisera frågan om yrkeslärarnas

praktiska utbildning som assistentlärare och ifrågasätter, om det icke

vore tänkbart, att Stockholms stad, istället för att utbygga den redan allt
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

för stora skolan på Kungsholmen, i samråd med staten byggde en verkstadsskola

på Södermalm, vilken inrättades så som den tänkta övningsoch

mönsterskolan.

Från flera tekniska läroverk påpekas, att kurserna för lärare vid dylika

läroverk med hänsyn till nuvarande rekryteringssvårigheter icke böra göras

obligatoriska för erhållande av ordinarie eller extra ordinarie lärartjänst.

Departementschefen.

Såsom av den lämnade redogörelsen torde framgå tar överstyrelsens

utredning och förslag rörande yrkeslärarutbildningen i första hand

sikte på lärarutbildningen för industri och hantverk vid egentliga skolor

för yrkesundervisning. Särskilda förslag ha därjämte framförts beträffande

utbildningen av vissa lärare vid högre tekniska läroverk och

av handelslärare. Därjämte har överstyrelsen uppmärksammat behovet av

motsvarande utbildning för lärare vid de under skolöverstyrelsen lydande

praktiska mellanskolorna, i vissa allmänna läroverk inbyggda praktiska

linjer samt yrkesbestämda högre folkskolor. Vidare har överstyrelsen räknat

med att en del industriföretag komma att anlita den statliga utbildningsorganisationen

för utbildning av yrkeslärare för sina egna verkstadsskolor.

Överstyrelsens beräkningar rörande nyrekryteringsbehovet av yrkeslärare

torde i vissa fall visa sig för knappa men böra i stort sett kunna läggas

till grund vid planeringen av utbildningsverksamheten under de när_

maste åren.

Överstyrelsens principiella uppläggning av verksamheten för utbildning

av yrkeslärare anser jag mig i stort sett böra godta. Jag instämmer sålunda

i överstyrelsens uppfattning, att tiden ännu icke är mogen för anordnande

i vårt land av en seminariemässig yrkeslärarutbildning utan att utbildningen

alltfort bör ske genom en utbildningsverksamhet i mera fria former. Det av

överstyrelsen föreslagna systemet av olika utbildningsformer synes mig väl

ägnat att åstadkomma en förvisso önskvärd förbättring av yrkeslärarnas

såväl fackliga som pedagogiska standard. I fråga om de särskilda kursernas

uppläggning torde det dock icke vara lämpligt att alltför hårt binda sig vid de

föreslagna kursprogrammen utan torde jämkningar få företagas, därest så

befinnes önskvärt. Vad överstyrelsen anfört i fråga om inträdesfordringar

och lärarpersonal in. m. vid kurserna ger mig icke heller anledning till någon

allvarligare erinran. I remissvaren ha åtskilliga synpunkter anförts rörande

nu antydda och andra spörsmål. Vid utbildningens närmare utformning och

planläggning torde dessa böra beaktas i den mån så är praktiskt möjligt. Särskilt

torde av skolöverstyrelsen anförda synpunkter rörande de speciella

förhållandena vid utbildningen av lärare för praktiska mellanskolor, inbyggda

praktiska linjer och yrkesbestämda högre folkskolor vara förtjänta

av uppmärksamhet. Närmare bestämmelser rörande utbildningsverksam
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

heten i stort torde böra utfärdas av Kungl. Maj:t efter förslag av överstyrelsen

för yrkesutbildning.

Kostnaderna för utbildningsverksamheten för nästa budgetår har överstyrelsen

beräknat till i runt tal 182 000 kronor och föreslagit, att reservationsanslaget

till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen uppföres

med detta belopp. Jag förordar, att anslaget uppföres med 180 000 kronor,

vilket innebär en anslagshöjning med 70 000 kronor. Det torde liksom hittills

få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen meddela

bestämmelser om anslagets disposition och om understöd åt kursdeltagare.

I nuvarande läge är jag icke beredd att taga ställning till förslaget om

inrättande av en statlig verkstadsskola, som skulle tjäna som övningsskola

för lärarutbildningen och pedagogisk försöks- och mönsterskola för

rikets yrkesskolor.

Vad överstyrelsen anfört i fråga om yrkespedagogisk reformverksamhet

har övertygat mig om den stora betydelsen dylik verksamhet skulle få för

effektiviseringen av både lärarutbildningsverksamheten och yrkesundervisningen

i allmänhet. Jag anser därför, att de ekonomiska förutsättningarna

för dylik verksamhet böra skapas. Verksamheten torde, som överstyrelsen

föreslagit, böra organisatoriskt samordnas med lärarutbildningen.

Medel för ifrågavarande ändamål torde böra anvisas under ett särskilt

riksstatsanslag med rubriken Överstyrelsen för yrkesutbildning: \ rkespedagogisk

reformverksamhet. Anslaget, som bör givas karaktär av reservationsanslag,

torde för nästa budgetår uppföras med 25 000 kronor. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen meddela erforderliga

bestämmelser angående anslagets disposition.

I fråga om den centrala ledningen av lärarutbildningen och den yrkespedagogiska

reformverksamheten är jag ense med överstyrelsen, att ledningen

bör förläggas till överstyrelsen samt där anförtros åt en särskild byrå.

Personaltilldelningen anser jag böra tills vidare kunna begränsas till en

byråchef, tillika föreståndare för yrkeslärarutbildningen och ledare av

den yrkespedagogiska reformverksamheten, en förste byråingenjör och ett

kanslibiträde. Byråchefstjänsten torde böra hänföras till lönegraden Ce 33

och tjänsten som förste byråingenjör till lönegraden Ce 27. Kanslibiträdet

bör tills vidare anställas som extra ordinarie i lönegraden Ce 11. Överstyrelsen

för yrkesutbildning torde böra till Kungl. Maj:t inkomma med förslag

till de bestämmelser, som må föranledas av vad jag förordat beträffande

den centrala ledningen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 167.

25

II. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till överstyrelsen för yrkesutbildning:

Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1947/48 ................................ 730 000 665 928

1948/49 (statsliggaren s. 658)............. 770 000

1949/50 (förslag)........................ 793 000

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sina anslagsäskanden för nästa

budgetår hemställt, att anslaget måtte uppföras med 879 300 kronor, innebärande

en ökning av 109 300 kronor. Av ökningen hänföra sig i runt tal

57 000 kronor till den av överstyrelsen i dess i det föregående omförmiälda

betänkande (SOU 1947: 55) framlagda förslaget om inrättande av en ny

byrå inom överstyrelsen för handhavande av yrkeslärarutbildningen m. m.

I ärendet ha utlåtanden avgivits av statskontoret och riksräkenskapsverket.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän. Överstyrelsen

har beräknat en höjning av denna anslagspost, nu 265 000 kronor, med

98 000 kronor till 363 000 kronor. Av ökningen belöpa 17 400 kronor på

den nyssnämnda nya byrån. I övrigt betingas ökningen av följande förslag:

1. uppflyttning av ämbetsverkets chef från överdirektör i Cp 17 till

generaldirektör i Cp 19,

2. inrättande av en byrådirektörstjänst i Ca 31, avsedd för andra byrån,

3. utbyte av en amanuenstjänst å andra byrån mot en förste byråsekre
terartjänst

i Ca 27, _ o

4. uppflyttning av förste byr åsekreter ar tjänsten (på första byrån) från

Ca 27 till Ca 29,

5. ordinariesättning av förste byråingenjörstjänsten i Ce 27 (andra

byrån),

6. ordinariesättning av fem kanslibiträdestjänster i Ce 11,

7. ordinariesättning av en kontorsbiträdestjänst i Ce 8 i anslutning till

den reglerade befordringsgången.

Till stöd för uppflyttning av överstyrelsens chef till generaldirektör

har anförts, att överstyrelsen då den trädde i full verksamhet med

ingången av år 1944 omfattade tre byråer, att från och med den 1 juli

1944 inom överstyrelsen inrättats en med byrå jämställd fristående sektion

för övertagande av den dessförinnan av statens arbetsmarknadskommission

handhavda yrkesutbildningsverksamheten, samt att från och med

den 1 juli 1947 inom överstyrelsen inrättats en fjärde byrå för ärenden rörande

huslig undervisning. Statskontoret, som avstyrkt den föreslagna uppflyt

tningen, erinrar, att en genomgång av verkschefernas löner gjordes i sam
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

band med 1947 års lönereglering samt att ifrågavarande tjänst värdesattes

efter ingående prövning vid överstyrelsens tillkomst.

De uppgifter, som av överstyrelsen avsetts skola främst ankomma på den

nye byrådirektören, äro dels inspektion av de undervisningsanstalter,

som ligga under andra byrån, dels att övertaga byråchefens befattning

med ärenden rörande undervisningsplaner, lärarbehörigheter ävensom undervisningsmateriel

för praktisk undervisning, allt i vad avser centrala verkstadsskolor

samt kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning,

dels ock att biträda med ärenden rörande anordnande av fortbildningskurser

för lärare vid högre tekniska läroverk, fortbildningskurser för elever,

som genomgått sådana läroverk, samt undervisningsplaner för högre tekniska

läroverk. Byrådirektören borde enligt överstyrelsen på grund av sin

inspektionsverksamhet ha en i förhållande till lektorerna vid tekniska läroverk

överordnad ställning. — Å innehavaren av den föreslagna nya förste

byråsekreterarbefattningen å andra byrån borde enligt

överstyrelsens mening särskilt överflyttas de å byrån förekommande förvaltningsärendena,

varigenom byråchefen skulle avlastas från ärenden av

denna art och mer odelat kunna ägna sig åt sin huvuduppgift, den fackligtpedagogiska

överledningen.

Statens lönenämnd fann i utlåtande över motsvarande framställning för

budgetåret 1948/49 icke anledning till erinran mot den föreslagna lönegradsplaceringen

(Ca 31) av den nya byrådirektörstjänsten. Däremot kunde

nämnden icke finna tillräckliga skäl föreligga för att i enlighet med överstyrelsens

hemställan en befattning som förste byråsekreterare i Ca 27 skulle

inrättas å andra byrån utan förordade i stället, att ytterligare en byråsekreterartjänst

i Ca 24 uppfördes å personalförteckningen.

Statskontoret har nu liksom tidigare funnit en personalförstärkning å

andra byrån önskvärd för att möjliggöra utvidgad och fortlöpande inspektionsverksamhet

men ansett, att i nuvarande ekonomiska läge en höjning

av anslaget för inrättande av den föreslagna byrådirektörstjänsten borde

ställas på framtiden. Vid bifall till framställningen borde tjänsten i varje

fall icke placeras högre än i Ca 29. Med anledning av överstyrelsens uttalande

om byrådirektörens löneställning i förhållande till lektorerna vid

tekniska läroverk erinrar statskontoret, att rektorerna vid nämnda läroverk

erhållit ett förmånligare löneläge än byråcheferna i överstyrelsen utan att

detta ansetts vara till förfång för inspektionsverksamheten. Statskontoret

avstyrker utbytet av en amanuenstjänst mot en förste byråsekreterartjänst

på andra byrån.

Förslaget om uppflyttning i högre lönegrad av

förste byråsekreterar tjänsten, vilket motiverats med den

kvantitativa ökningen av de tjänstinnehavaren åvilande göromålen, arbetsuppgifternas

kvalificerade beskaffenhet samt intresset av god rekrytering

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 167.

till tjänsten, godtogs förra året av statens lönenämnd, men avstyrktes då

liksom i år av statskontoret.

Ifråga om förslaget om ordinariesättning av en förste

byråingenjörsbefattning har statskontoret ifrågasatt om

tillräckliga skäl föreligga för en dylik åtgärd, varemot ämbetsverket icke

har något att erinra mot att i avbidan på förslag från 1947 års biträdesutredning

tre kanslibiträdestjänster ordinariesättas

för möjliggörande av en fördelaktigare relation mellan antalet ordinarie och

extra ordinarie kanslibiträden.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Ma j : t. Överstyrelsen har föreslagit, att denna post upptages

med oförändrat belopp, 7 000 kronor.

Arvoden och ersättningar till inspektörer och

sakkunniga biträden m. m. Denna post är nu uppförd med

29 000 kronor. Överstyrelsen har med hänsyn till beräknad ökning av antalet

examensombud vid de tekniska gymnasierna med sex räknat med

ett ökat medelsbehov av 1 800 kronor. Vid bifall till ett av överstyrelsen

nu framlagt förslag om inrättande av en konsulenttjänst för hemslöjdsundervisningen

med ersättning från icke-ordinarieposten borde å

andra sidan ifrågavarande anslagspost minskas med 1 500 kronor och uppföras

med 29 300 kronor.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Överstyrelsen har beräknat denna anslagspost, som nu är uppförd med

394 000 kronor, till 390 000 kronor. Överstyrelsen har därvid räknat med å

ena sidan ett minskat anslagsbehov av i runt tal 52 800 kronor vid bifall

till förslagen om ordinariesättning av en förste byråingenjörstjänst och fem

kanslibiträdesbefattningar samt utbyte av en amanuenstjänst mot en ordinarie

förste byråsekreterartjänst. Å andra sidan har överstyrelsen räknat

med ett ökat medelsbehov av i runt tal 48 800 kronor, varav omkring

33 400 kronor hänföra sig till den föreslagna nya byrån för lärarutbildning

m. m. och återstoden avser följande av överstyrelsen framlagda förslag:

1. förstärkning av biträdespersonalen för de medel, som frigöras genom

den föreslagna ordinariesättningen av en kontorsbiträdestjänst,

2. inrättande av en konsulenttjänst i Ce 26 för hemslöjdsundervisningen,

3. förändring av en byråingenjörstjänst i Ce 24, vars innehavare förestår

överstyrelsens centrala upphandling av stadigvarande undervisningsmateriel,

till en förste byråingenjörstjänst i Ce 27,

4. ombildning av den kansliskrivartjänst, vars innehavare förestår överstyrelsens

kassakontor, till en kamrerartjänst i Ce 23.

5. uppflyttning av assistenttjänsten å fristående sektionen från Ce 19

till Ce 20.

Ä personalförteckningen för överstyrelsen finnas för närvarande uppförda

två konsulenttjänster i Ce 26. Den ena är avsedd för sömnadsundervisningen

och den andra för barnavårdsundervisningen. Ur anslagsposten

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

till arvoden och ersättningar till inspektörer och sakkunniga biträden in. m.

utgår ett arvode av 1 500 kronor till en deltidsanställd konsulent för hemslöjdsundervisningen.

Överstyrelsens förslag om inrättande av en konsulenttjänst

i Ce 26 jämväl för hemslöjdsundervisningen grundar sig på

en av föreningen Sveriges vävlärarinnor i ämnet gjord framställning och

avser möjliggörande av vidgad inspektion och rådgivning på hemslöjdsundervisningens

område. Vid bifall till överstyrelsens förslag skulle nyssnämnda

arvode å 1 500 kronor bortfalla. Statskontoret har icke ansett sig

kunna tillstyrka inrättande av den föreslagna konsulenttjänsten.

I fråga om den föreslagna förändringen av en byråingenjörstjänst till en

förste byråingenjörstjänst i Ce 27 framhåller överstyrelsen

de högt ställda kvalifikationskraven vid tjänsten. Sålunda erfordrades

att ha avlagt examen vid teknisk högskola eller ock att ha avlagt examen

vid tekniskt läroverk och därefter förvärvat ingående erfarenhet av

industriell verksamhet. Vidare fordrades att äga erfarenhet av affärsverksamhet

inom det tekniska området samt besitta sakkunskap på det maskintekniska

området, särskilt med avseende å för skolorna erforderlig materiel.

Verksamheten vid tjänsten vore av självständig natur och av stor vikt

ur besparingssynpunkt. Med nuvarande låga lönegradsplacering hade överstyrelsen

icke lyckats besätta tjänsten med kompetent innehavare. Statskontoret

har avstyrkt den ifrågasatta lönegradsuppflyttningen.

Förslaget att ombilda en kansliskri vart jänst till en kamrerart jänst

i C e 2 3, vilket förslag även framfördes i anslagsäskandena för innevarande

budgetår, vore enligt överstyrelsen motiverat med hänsyn dels till

den stora omslutningen av överstyrelsens kassa- och redovisningsverksamhet

(omkring 2,5 miljoner kronor) och dels till den omdömeskrävande kamerala

och tekniska granskning, som åvilade tjänstens innehavare beträffande viss

kursverksamhet, som bedreves i överstyrelsens regi. Statens lönenämnd

ansåg i yttrande över motsvarande framställning i fjol, att det väckta

spörsmålet borde upptagas till prövning i samband med den pågående

utredningen rörande den högre biträdespersonalens lönegradsplacering.

Statskontoret, som ansett, att med hänsyn till storleken av överstyrelsens

medelsförvaltning ändamålsenligheten i den nuvarande kamerala organisationen

kunde ifrågasättas, har i anslutning till vad lönenämnden yttrat icke

nu velat förorda en omreglering av ifrågavarande tjänst. Riksräkenskapsverket,

som genom besök hos överstyrelsen inhämtat närmare uppgifter

rörande ifrågavarande tjänstemans åligganden, har funnit skäl tala för en

uppflyttning av tjänsten till högre lönegrad men å andra sidan ansett, att

en ombildning av tjänsten till kamrerartjänst i Ce 23 icke borde ifrågakomma.

Riksräkenskapsverket har för sin del förordat, att frågan om

tjänstens lönegradsplacering hänskjutes till biträdesutredningen för övervägande

i samband med utredningens fortsatta arbete.

I fråga om den föreslagna lönegradsuppflyttningen av assistent
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

tjänsten å fristående sektionen framhåller överstyrelsen,

att innehavaren av tjänsten med hänsyn till arten av sina arbetsuppgifter

borde likställas med assistenten på överstyrelsens inköpsdetalj, som vore

placerad i Ce 20. Statskontoret anser någon förhöjd lönegradsplacering icke

påkallad, då de göromål som ålåge ifrågavarande tjänsteman närmast syntes

motsvara dem, som handhades av en kontorsskrivare.

Departementschefen.

Ordinarieposten. Då stadigvarande behov av den till andra byrån knutna

förste byråingenjörstjänsten i Ce 27 torde föreligga, biträder jag överstyrelsens

förslag om ordinariesättning av tjänsten.

Vidare torde som statskontoret föreslagit tre kanslibiträdestjänster i

Ce 11 böra ordinariesättas.

I anslutning till den reglerade befordringsgången torde slutligen ett extra

ordinarie kontorsbiträde böra beredas ordinarie anställning i Ca 8.

I övrigt anser jag mig icke för närvarande kunna förorda någon ändring

beträffande ordinarieposten.

Vad jag sålunda förordat föranleder en ökning av ordinarieposten med

i runt tal 33 000 kronor till 298 000 kronor, vilket belopp emellertid med

hänsyn till belastningen torde kunna minskas till 285 000 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. Denna

anslagspost torde i enlighet med överstyrelsens förslag böra uppföras med

oförändrat belopp, 7 000 kronor.

Arvoden och ersättningar till inspektörer och sakkunniga biträden m. m.

Med hänsyn till beräknad ökning av antalet examensombud vid de tekniska

gymnasierna med sex, torde denna anslagspost böra höjas med 1 800

kronor till 30 800 kronor} vilket senare belopp bör avrundas till 31 000

kronor.

lcke-ordinarieposten, I det föregående har jag förordat dels anställande

å den nya byrån för lärarutbildningen av en byråchef, en förste byråingenjör

och ett kanslibiträde i Ce It, dels ock ordinariesättning av en förste byråingen

jörstjänst, tre kanslibiträdestjänster och en kontorsbiträdestjänst.

I övrigt anser jag mig i nuvarande läge icke kunna förorda någon ändring

beträffande icke-ordinarieposten, vilken bör uppföras med 395 000 kronor.

Rörligt tillägg. Denna anslagspost synes kunna uppföras med oförändrat

belopp, 75 000 kronor.

Hela avlöningsanslaget bör sålunda uppföras med (285 000 + 7 000 +

-f- 31 000 + 395 000 + 75 000 =) 793 000 kronor, vilket innebär en ökning

med 23 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1949/50, vidtaga de förändringar

i personalförteckningen för överstyrelsen för yrkesutbildning,

som föranledas av vad jag i det föregående förordat;
b)

godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 285 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 7 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till

inspektörer och sakkunniga biträden

m. m., förslagsvis................... » 31 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis . ................. » 395 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 75 000

Summa kronor 793 000;

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för

budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 793 000 kronor.

2. Förslagsanslaget till överstyrelsen för yrkesutbildning:

Omkostnader.

Anslag

Nettoutgift

1946/47 ..........................

....... 58 500

81 839

1947/48 ..........................

...... 85 000

119651

1948/49 (statsliggaren s. 659) .......

...... 95 000

1949/50 (förslag)..................

....... 120 000

Av det för innevarande budgetår uppförda anslaget, 95 000 kronor, avse

30 000 kronor posten till reseersättningar och 55 000 kronor delposten till

övriga expenser. Överstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om en höjning

av anslaget med 32 000 kronor, varav å nämnda poster belöpa

respektive 12 000 kronor och 20 000 kronor. Av sistnämnda båda belopp

hänföra sig 4 000 kronor respektive 15 000 kronor till den av överstyrelsen

föreslagna nya byrån för lärarutbildning m. m. I övrigt motiveras höjningen

av posten till reseersättningar med angelägenheten av en utvidgning

av inspektionsverksamheten och av posten till övriga expenser med den

utvidgade verksamheten redan inom ramen för överstyrelsens nuvarande

fyra byråer och den fristående sektionen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 167.

Departementschefen. Anslagsbelastningen å omkostnadsanslaget utgjorde

för budgetåret 1947/48 i det närmaste 120 000 kronor. Med hänsyn härtill

och till att jag tidigare förordat inrättande av en särskild byrå för

lärarutbildningen m. m. torde omkostnadsanslaget böra höjas med 25 000

kronor. Av höjningen böra 10 000 kronor avses för reseersättningar och

15 000 kronor för övriga expenser. Omkostnadsanslaget bör alltså för nästa

budgetår uppföras med (95 000 + 25 000 =) 120 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 120 000 kronor.

3. Reservationsanslag till överstyrelsen för yrkesutbildning:

Yrkespedagogisk reformverksamhet.

Under ett anslag med denna rubrik torde i anslutning till vad jag i det

föregående förordat böra anvisas ett belopp av 25 000 kronor. Jag hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk

reformverksamhet för budgetåret 1949/50 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 25 000

kronor.

4. Reservationsanslaget till Utbildning av lärare vid

yrkesundervisningen.

Såsom jag i det föregående förordat vid behandlingen av överstyrelsens

för yrkesutbildning förslag rörande yrkeslärarutbildningen torde detta anslag

för nästa budgetår böra uppföras med ett belopp av 180 000 kronor,

vilket innebär en anslagshöjning med 70 000 kronor. Jag hemställer, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen för

budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 180 000 kronor.

5. Reservationsanslag till Bidrag till anordnande av elevinternat

vid flygmekanikerskolan vid Mölndal.

Genom beslut den 28 januari 1944 medgav Kungl. Maj:t, att Mölndals

stads verkstadsskolor för arbetslös ungdom finge, räknat från och med den

1 januari 1944, successivt omorganiseras till en verkstadsskola för utbildning

av flygmekaniker. Såsom bidrag till driften av denna skola har sedan

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

budgetåret 1944/45 årligen anvisats ett särskilt förslagsanslag. Ur detta

utgick under de första budgetåren bidrag med högst 25 350 kronor till

hyreskostnader för matserveringslokal, elevhem och övriga elevbostäder vid

skolan.

För budgetåret 1945/46 anvisades ett reservationsanslag av 225 000 kronor

såsom bidrag till anordnande av elevinternat vid skolan. Såsom framgår

av propositionen 1945: 260, sid. 28 ff., hade den tidigare tillämpade

anordningen för elevernas inkvartering och utspisning visat sig mindre tillfredsställande

och Mölndals stad hade därför beslutat uppföra ett elevhem.

Enligt det i propositionen åberopade, endast preliminärt granskade nybyggnadsförslaget

hade byggnadskostnaderna beräknats till 400 000 kronor

samt kostnaderna för inredning och inventarier till 50 000 kronor. Till bestridande

av dessa kostnader ansågs statsbidrag böra utgå enligt samma

grunder som för anordnande av elevinternat vid centrala verkstadsskolor,

d. v. s. med högst femtio procent.

Vid ärendets fortsatta behandling föreslogs viss minskning av den tilltänkta

byggnadens dimensioner, bland annat genom begränsning av antalet

elevrum. Byggnadskostnaderna beräknades dock alltjämt till 400 000 kronor.

Kostnaden för inventarier ansågs av överstyrelsen för yrkesutbildning

kunna — bland annat på grund av minskningen av antalet elevrum — nedräknas

från 50 000 kronor till 39 000 kronor. I anslutning härtill beviljade

Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1945 statsbidrag ur förutnämnda

reservationsanslag med femtio procent av kostnaderna dels för uppförande

av byggnaden, dels för anskaffande av inventarier och inredning, dock

med högst respektive 200 000 kronor och 19 500 kronor. Av anslaget disponerades

alltså icke 5 500 kronor.

Skolans styrelse har nu på uppdrag av stadsfullmäktige i Mölndal anhållit

om statsbidrag till täckande av uppkommen merkostnad för elevinternatets

byggande och inredning. De verkliga byggnadskostnaderna hade

uppgått till 472 643 kronor 19 öre. Då för bestridande härav disponerats

statsbidrag av 200 000 kronor, ett av Göteborgs och Bohus läns landsting

beviljat räntefritt lån av 100 000 kronor samt ett av staden upptaget amorteringslån

av 100 000 kronor eller tillhopa 400 000 kronor, hade således uppkommit

ett underskott av 72 643 kronor 19 öre. Orsakerna härtill vore

allmän ökning av byggnadskostnaderna, oväntat dåliga grundförhållanden

och svårigheter med materialanskaffningen. Kostnaderna för inventarier

och utrustning hade uppgått till 60 824 kronor 58 öre. För gäldande av

detta belopp hade funnits tillgängliga statsbidrag av 19 500 kronor och

anslag från staden av 25 000 kronor eller sammanlagt 44 500 kronor; alltså

hade ett underskott av 16 324 kronor 58 öre uppstått. Skolstyrelsen hemställde

om tilläggsanslag av statsmedel ej understigande femtio procent

av de till sammanlagt 88 967 kronor 77 öre uppgående underskotten.

Länsstyrelsen i Göteborg har tillstyrkt framställningen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 167.

Överstyrelsen för yrkesutbildning, som hört sin byggnadssakkunnige, bär

tillstyrkt ett statligt tilläggsanslag av 46 500 kronor. Ökningen av byggnadskostnaderna

hade, såvitt överstyrelsen kunde finna, föranletts av omständigheter,

som sökanden icke kunnat förutse. Till täckande av byggnadskostnaderna

borde utgå statsbidrag med ytterligare 36 000 kronor.

Beträffande kostnaderna för inventarier och inredning hade överstyrelsen,

som tagit del av förteckning över det inköpta, icke annat att erinra än att

det ville synas som om de kunnat nedbringas till 60 174 kronor 84 öre. Av

förteckningen framginge emellertid, att inköp verkställts av bland annat

en del relativt kostnadskrävande inventarier till elevinternatets kök, vilkas

anskaffning icke förutsatts i den ursprungliga statsbidragsansökningen. Inventaneinköpen

hade särskilt motiverats i en skrivelse från skolstyrelsen.

Med hänsyn till vad däri anförts syntes statsbidrag böra utgå med ytterligare

10 500 kronor till anskaffningen av inventarier och inredning.

I sistnämnda skrivelse från skolans styrelse har anförts bland annat:

Inköpen av inventarie- och maskinutrustning till elevhemmets kök ha

gjorts med tanke på att nedbringa driftskostnaderna bland annat genom

mmskning av antalet anställda. Detta är nödvändigt både med hänsyn till

svårigheter att anskaffa lämplig arbetskraft och ur driftskostnadssynpunkt.

Dagligen utspisas cirka 150 personer med tre mål och en enkel kvällsmåltid.

Kökspersonalen utgöres av en kokerska, fem biträden och husmor. Det

skulle icke vara möjligt att utan arbetsbesparande maskiner driva denna

ganska betydande verksamhet med samma personal. Inga maskiner stå

oanvända utan äro i bruk dagligen.

Genom förbindelse med arméförvaltningens intendenturavdelning lyckades

vi få ett synnerligen förmånligt anbud på prima helyllefiltar för ett så

lågt pris som 10 kronor per styck. Styrelsen ansåg det då klokt att inköpa

300 stycken. Filtarna disponeras sålunda: två filtar till varje av elevhemmets

112 platser och 15 inackorderade elever, tre filtar till varje av 15

sjukbäddar samt 31 filtar till byte vid tvättning.

Porslinet togs till något i överkant, beroende på den rätt stora kassationen

till följd av sönderslagning.

Statskontoret har icke velat motsätta sig, att statsbidrag efter tidigare

fastställd procentsats finge utgå för gäldande av merkostnaden för byggnadsarbetena.

Vad beträffar inventariekostnaderna, har statskontoret endast

tillstyrkt ett tilläggsanslag av 1 650 kronor. Till bestridande av tillläggsbidragen

borde enligt ämbetsverkets mening anslag äskas av riksdagen.

I fråga om inventariekostnaderna har statskontoret anfört:

Merkostnaderna för inventarierna — omkring 22 000 kronor — synas ha

föranletts av anskaffandet av maskiner för internatets kök (cirka 11 000

kronor) samt av inköp för elevrummen av möbler in. in., som icke tidigare

beräknats (11 000 kronor). Enligt statskontoret bör den ytterligare matericlanskaf

fn ingen icke utan vidare föranleda ökat statsbidrag. Vägande

skäl måste föreligga för en ändring av Kungl. Maj:ts tidigare beslut i bidragsfrågan.

Ämbetsverket finner detta vara fallet beträffande köksinven
3

— liihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 167.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 167.

tarierna, där såsom motiv för den utökade anskaffningen framhållits behovet

ur personalsynpunkt av arbetsbesparande redskap och maskiner. I

den mån detta skäl kan åberopas beträffande den maskinella utrustningen

— och så synes vara fallet beträffande redskap och maskiner till en sammanlagd

kostnad av 3 300 kronor — vill statskontoret icke framställa erinran

mot vtterligare statsbidrag eller efter tidigare fastställd procentsats med

1 650 kronor. För kylanläggningar och elektriska grytor anser ämbetsverket

däremot bidrag icke böra utgå. Icke heller finner ämbetsverket anledning

tillstyrka bidrag till ytterligare, tidigare icke beräknade inventarier

i elevrummen.

Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgått, ha

för byggandet och inredningen av elevinternatet vid flygmekanikerskolan

i Mölndal uppstått vissa merkostnader i förhållande till de kostnadsberäkningar,

som lågo till grund för Kungl. Maj:ts beslut den 29

juni 1945 om statsbidrag till dessa ändamål ur det av riksdagen för budgetåret

1945/46 beviljade reservationsanslaget å 225 000 kronor till bidrag

till anordnande av nämnda elevinternat. Dessa merkostnader uppgå till

i runt tal 72 600 kronor, såvitt gäller byggnadskostnader, och till i runt

tal 21 800 kronor, såvitt gäller kostnader för inventarier och utrustning.

Av sistnämnda belopp täckas 5 500 kronor av anslag från Mölndals stad,

varför underskottet i denna del utgör 16 300 kronor. Det sammanlagda

underskottet uppgår sålunda till 88 900 kronor. De angivna merkostnaderna

ha föranletts av den allmänna stegringen av byggnadskostnaderna,

oväntat dåliga grundförhållanden, vilket föranlett särskilda, icke förutsedda

förstärkningsarbeten, svårigheter med materialanskaffningen samt

inköp av bland annat en del relativt kostnadskrävande inventarier till

elevinternatets kök, vilka icke förutsatts i den ursprungliga statsbidragsansökningen.

Styrelsen för skolan har nu anhållit om ytterligare bidrag av statsmedel,

ej understigande 50 procent av nämnda underskott a 88 900 kronor. Överstyrelsen

för yrkesutbildning har tillstyrkt ytterligare statsbidrag med

36 000 kronor till byggnaden och med 10 500 kronor till inredningen. Statskontoret

åter, som tillstyrkt ett bidrag med 50 procent av de ökade byggnadskostnaderna,

synas beträffande inventariekostnaderna endast ha tillstyrkt

ett tilläggsbidrag av 1 650 kronor.

För egen del förordar jag ett ytterligare bidrag till byggnadskostnaderna

med 36 000 kronor, motsvarande i det närmaste 50 procent av de uppkomna

merkostnaderna. Beträffande de ökade inventariekostnaderna har

jag med hänsyn till vad från skolstyrelsens sida anförts ansett övervägande

skäl tala för att dessa kostnader godtagas såsom grund för ytterligare

statsbidrag. Detta bidrag synes böra beräknas till femtio procent av det till

16 500 kronor uppkomna underskottet för denna anskaffning och bestämmas

till, i avrundat belopp, 8 000 kronor. Jag förordar således, att sammanlagt

44 000 kronor anvisas såsom ytterligare bidrag till ifrågavarande

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 167. 35

elevinternats anordnande. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att såsom Bidrag till anordnande av elevinternat vid

flygmekanikerskolan i Mölndal för budgetåret 1949/50

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 44 000 kronor.

Vad departementschefen sålunda under II, punkterna

1—5 hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt

förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Nyborg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:259 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om vissa anslag för budgetåret 1949/50 till skolöverstyrelsen m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1949:135 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag för budgetåret 1949/50 till yrkesundervisningen. s. 37 i texten