Angående vissa anslag för budgetåret 1949/50 till yrkesundervisningen
1949-03-11 · 35 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 34 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1949:167, Angående vissa anslag för budgetåret 1949/50 till yrkesundervisningen
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
1
Nr 167.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
för budgetåret 1949/50 till yrkesundervisningen; given
Stockholms slott den 11 mars 1949.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Josef Weijne.
Propositionens huvudsakliga innehåll:
Tanken att anordna särskild seminarieutbildning av yrkeslärare avvisas.
Utbildningen föreslås fortfarande skola ske genom kursverksamhet. Ett
flertal olika kursformer föreslås. Särskilt anslag å 25 000 kronor för yrkespedagogisk
reformverksamhet begäres. För den centrala ledningen av yrkeslärarutbildningen
och reformverksamheten inrättas vissa tjänster hos överstyrelsen
för yrkesutbildning.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 sand. Nr 167.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 167.
TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 11 mars 19Jf9.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde
huvudtiteln, punkterna 275 och 305, föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, beräkna för budgetåret 1949/50
dels till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar ett förslagsanslag
av 800 000 kronor;
dels till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader ett förslagsanslag
av 100 000 kronor;
dels ock till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen ett reservationsanslag
av 150 000 kronor.
Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, anhåller jag att få ånyo anmäla
desamma ävensom ytterligare en anslagsfråga.
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
3
I. Utbildning av yrkeslärare.
1. Inledning.
Vid 1945 års riksdag hemställdes dels i de likalydande motionerna I: 158
och II: 242, att riksdagen måtte besluta, att en yrkespedagogisk centralanstalt
upprättades med huvudsakligen de uppgifter och den anordning,
som föreslagits i 1936 års yrkesskolsakkunnigas betänkande (stat. off. utr.
1938: 49), dels ock i motionen II: 185 att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t snarast ville till förnyad prövning upptaga frågan
om utbildningen av yrkesskollärarna. Med anledning av sagda motioner
hemställde riksdagen i skrivelse den 15 maj 1945, nr 8, att Kungl. Maj:t
snarast möjligt måtte taga frågan om utbildning av yrkosskollärare under
omprövning. Riksdagen anförde därvid att, då denna fråga motionsvägen
bragts under riksdagens prövning, riksdagen ansåge sig böra som sin mening
framhålla, att ifrågavarande problem syntes böra lösas utan längre
uppskov. Från skilda håll hade omvittnats, att snara åtgärder syntes vara
av nöden för att avhjälpa den rådande bristen på kvalificerade yrkesskollärare.
Riksdagen hade dock icke funnit sig beredd att på grundval av i de
väckta motionerna förebragt utredning anvisa medel för återupprättande
av en yrkespedagogisk centralanstalt.
Sedan framställningar i ämnet även gjorts av slöjd- och yrkeslärarnas
riksförbund och överstyrelsen för yrkesutbildning, anbefallde Kungl. Maj:t
genom beslut den 21 december 1945 överstyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma
med utredning och förslag i fråga om utbildande av lärare för industri
och hantverk vid anstalter för yrkesundervisning. I sina petita för
budgetåret 1947/48 anmälde därefter överstyrelsen, att överstyrelsen vid
fullgörande av nämnda uppdrag funnit att behovet av utbildade yrkeslärare
vid verkstadsskolorna gjorde sig synnerligen starkt gällande, och föreslog
vissa provisoriska åtgärder för att tillgodose det mest trängande behovet av
dylika lärare. Överstyrelsens förslag vann statsmakternas bifall (jfr åttonde
huvudtiteln för år 1947 punkten 288 och för år 1948 punkten 275).
Sina slutliga förslag i ämnet har överstyrelsen nu framlagt i ett den 20
juni 1947 dagtecknat betänkande med titeln Utredning med förslag angående
utbildning av lärare för industri och hantverk vid anstalter för yrkesundervisning
m. m. (stat. off. utr. 1947: 55).
Utredningen tar, enligt vad som framhålles i kap. 1 i betänkandet, i
främsta hand sikte på lärarutbildningen för industri och hantverk vid de
egentliga skolorna för yrkesundervisning (verkstadsskolor, lärlingsskolor,
yrkesskolor). Då behov av utbildade yrkeslärare även förefinnes vid andra
4
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 167.
läroanstalter med yrkesundervisning, har i utredningen undersökts, i vad
mån en organisation för utbildning av lärare vid de förstnämnda skolformerna
även skulle kunna utnyttjas för att tillgodose motsvarande behov
vid tekniska gymnasier och fackskolor samt handelsgymnasier och andra
under överstyrelsen för yrkesutbildning stående handelsskolor. Dessutom
har samma möjlighet undersökts rörande vissa andra läroanstalter, som vid
sidan av andra studiemål även bibringa eleverna en praktisk yrkesutbildning
av hithörande slag, nämligen praktiska mellanskolor och i vissa allmänna
läroverk inbyggda praktiska linjer samt yrkesbestämda högre folkskolor.
2. Behovet av yrkeslärare.
Överstyrelsen framhåller att hela antalet elever i skolor för industri och
hantverk i oktober 1945 uppgick till sammanlagt 21 453, därav 2 309 vid
enskilda skolor, samt att hela antalet lärare i skolor för industri och hantverk
under arbetsåret 1944/45 utgjorde 1 956, varav 456 eller drygt 23 procent
voro heltidsanställda och resten timlärare med deltidstjänstgöring. Endast
verkstadsskolorna och vissa andra skolor med dagundervisning kunde bereda
lärarna full tjänstgöring. I de egentliga lärlings- och yrkesskolorna
kunde lärarna i allmänhet ej erhålla mer än ett fåtal undervisningstimmar.
Timlärama vore antingen yrkesmän, lärare vid andra skolor eller andra
personer med sin huvudsakliga utkomst på annat håll. Överstyrelsen betonar
att för timlärarna måste undervisningen vid yrkesskolorna framstå
som en bisak. De förekommande täta ombytena av timlärare medförde dessutom
att mycken pedagogisk erfarenhet ginge förlorad och måste på nytt
förvärvas av nybörjarna. Överstyrelsen anser därför, att man i första hand
borde taga sikte på de heltidsanställda yrkeslärarnas utbildning och anpassa
utbildningsorganisationen främst för utbildning av lärare av denna
kategori. Den pedagogiska utbildningen av timlärare syntes kunna ske
genom tillfälliga kortare kurser.
Med hänsyn till åldersfördelningen inom den nuvarande yrkeslärarkåren,
yrkesskolväsendets beräknade utveckling och andra orsaker räknar överstyrelsen
med ett årligt nyrekryteringsbehov av 30—35 heltidsanställda
lärare i yrkesarbete och omkring 6 heltidsanställda lärare i yrkesteoretiska
ämnen.
Överstyrelsen understryker, att en väsentlig del av teoriundervisningen
vid verkstadsskolorna uppehälles av lärarna i yrkesarbete. Sålunda handhade
under arbetsåret 1945/46 % av de helt årsanställda lärarna i yrkesarbete
jämväl undervisning i yrkesteoretiska ämnen. Till nämnda förhållande
hade man att ta hänsyn vid planläggningen av lärarutbildningen.
Det årliga nyrekryteringsbehovet av heltidsanställda yrkeslärare vid
andra skolor än de egentliga skolorna för yrkesundervisning beräknar över
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
styrelsen till 4. Överstyrelsen räknar också med att en del industriföretag
komma att vid den statliga utbildningsorganisationen låta utbilda yrkeslärare
för sina egna verkstadsskolor. Någon beräkning av utbildningsbehovet
i sistnämnda hänseende har överstyrelsen emellertid icke ansett sig för
närvarande kunna göra.
3. Nuvarande yrkeslärares utbildning.
Överstyrelsen har verkställt en undersökning av den förefintliga utbildningen
hos nuvarande heltidsanställda yrkeslärare vid verkstadsskolor. Undersökningen,
som hänför sig till förhållandena arbetsåret 1945/46, redovisar
omfattningen av lärarnas praktik som yrkesmän, skol- eller kursutbildning
samt pedagogiska utbildning. Undersökningen utvisar enligt
överstyrelsen, att de heltidsanställda lärarna förvärvat 1) lång yrkespraktik
före läraranställning (omkring 70 procent ha över 10 års praktik), 2)
fackutbildning i ett flertal skolor och kurser, vilka i allmänhet bygga på
folkskolan men i vissa fall kräva högre allmänbildning, 3) ingen (37 procent)
eller jämförelsevis obetydlig (53 procent) speciell yrkespedagogisk
utbildning, vilken sistnämnda utbildning i regel utgöres av 4 ä 5 veckors
yrkespedagogisk kurs, anordnad av den centrala tillsynsmyndigheten för
yrkesutbildning.
4. Hittillsvarande kursverksamhet för yrkeslärare m. m.
Ur en av överstyrelsen lämnad historik över den hittillsvarande kursverksamheten
för yrkeslärare inhämtas i huvudsak följande.
Sedan 1907 års kommitté för den lägre tekniska undervisningens ordnande
i sitt år 1912 avgivna betänkande föreslagit upprättande av en statens
normalskola för yrkesundervisning, upptog den år 1918 inrättade
skolöverstyrelsen detta spörsmål till övervägande. I samråd med särskilt
tillkallade sakkunniga kom skolöverstyrelsen till den uppfattningen, att
det skulle erbjuda bestämda fördelar att i stället för normalskolan upprätta
en yrkespedagogisk centralanstalt, vilken efter överenskommelse med vederbörande
yrkesskolstyrelser för sina uppgifter anlitade de lärlings- och
yrkesskolor, som med hänsyn till utrustning och andra omständigheter befunnes
lämpliga härför. I anslutning till skolöverstyrelsens förslag anvisade
riksdagen för år 1921 ett reservationsanslag av 80 000 kronor till en yrkespedagogisk
centralanstalt (Ypecea), och anslag för detta ändamål beviljades
av riksdagen till och med budgetåret 1928/29. År 1929 beslöt emellertid
riksdagen, att anstalten skulle indragas och att dess verksamhet skulle övertagas
av skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning. I samband därmed sänktes
anslaget för budgetåret 1929/30 till 25 000 kronor. Frånsett treårsperioden
1933/36 och budgetåret 1940/41, då inga anslag beviljades för ifrågavarande
ändamål, ha anslagen utgått med varierande belopp och ha under
åren 1943/46 utgjort 45 000 kronor per år. Under år 1946/47 har anslaget
höjts till 53 000 kronor och till 110 000 kronor för år 1947/48.
6
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 167.
Under den tid yrkespedagogiska centralanstalten existerade, anordnade
denna ett stort antal kurser, dels pedagogiska, dels fackliga, för lärare eller
blivande lärare vid yrkesundervisningen. Efter indragningen av ifrågavarande
anstalt 1929 har skolöverstyrelsen till och med år 1943 och därefter
överstyrelsen för yrkesutbildning fortsatt kursverksamheten i mån av tillgängliga
medel. Under senare år ha i regel endast pedagogiska kurser med
en längd av 4—5 veckor anordnats. De ha i allmänhet varit förlagda till
Stockholm. En och annan kortare kurs har dock anordnats i landsorten.
Antalet kursdeltagare i de pedagogiska kurserna om 4—5 veckor ha av
olika skäl måst begränsas till 20—30, medan i de kortare kurserna ett större
antal kunnat mottagas. I kurserna ha endast i obetydlig omfattning emottagits
lärare och blivande lärare inom det husliga arbetets område, då dessa
merendels ha seminarieutbildning.
Såsom inledningsvis anmärkts ha på överstyrelsens förslag provisoriska
åtgärder vidtagits för utbildande av yrkeslärare vid verkstadsskolorna. Sålunda
har under 1948 anordnats en fyra månaders kurs för snabbutbildning
av blivande heltidsanställda lärare i yrkesarbete vid verkstadsskolor,
och en liknande kurs är avsedd att hållas under tiden februari—juni 1949.
5. Allmänna synpunkter på den framtida yrkeslärarutbildningen.
Överstyrelsen framhåller, att de förslag som under senare år framförts
rörande ordnandet av yrkeslärarutbildningen i Sverige i huvudsak gått ut
på antingen upprättande av ett fast ettårigt yrkespedagogiskt seminarium
eller bedrivande av kursverksamhet under ledning av en yrkespedagogisk
centralanstalt. Ett fast yrkespedagogiskt seminarium förutsätter enligt
överstyrelsen, att elevkåren är så stor och enhetlig, att lämpliga studiegrupper
kunna bildas inom olika fack eller ämnen. Överstyrelsen anser
emellertid, att yrkesskolväsendet i vårt land ännu icke nått en sådan
utveckling, att detta är möjligt. Det liar därför synts överstyrelsen vara
lämpligt att i varje fall tills vidare ordna utbildningen av yrkeslärare i
friare former. Verksamheten skulle härigenom — allt efter förekommande
behov — kunna utvidgas eller minskas och huvudvikten läggas på nyutbildning
eller fortbildning eller taga sikte på utbildning av yrkeslärare inom
vissa yrken etc. En yrkeslärarutbildning liknande läroverkslärarnas provår
kunde icke heller exakt efterbildas, då yrkesläraraspiranterna i regel saknade
kunskaper i psykologi och pedagogik, men man borde eftersträva en
mellanform mellan lärarutbildningen vid seminarier och provårsutbildningen.
Överstyrelsen har utgått från att den egentliga fackutbildningen
skall vara avslutad före intagning i yrkeslärarkurs och har således ansett
utbildningen i huvudsak skola taga sikte på den egentliga yrkeslärarutbildningen.
Av praktiska skäl har överstyrelsen emellertid ansett lämpligt, att
utbildningsverksamheten ger möjlighet till komplettering i mindre skala
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
för skickliga yrkesmän, som vid inträde i lärarkurs icke ha tillräcklig kunskap
i yrkesteoretiskt ämne men ämna förvärva behörighet för undervisning
i sådant ämne. Vidare böra, anser överstyrelsen, redan anställda
yrkeslärare ha möjlighet att förkovra sig i ämnen, i vilka de redan erhållit
behörighet, samt skaffa sig kompletterande utbildning i yrkesteoretiskt
ämne. Från dessa allmänna utgångspunkter har överstyrelsen förordat ett
flertal olika utbildningsformer.
6. Utbildningsformer.
Överstyrelsens förslag i fråga om formerna för utbildningen kan givas
i huvudsak följande sammanfattning:
X. Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda lärare i
yrkesarbete vid verkstadsskolor. Kursen föreslås omfatta 15 veckor med
540 undervisnings- och övningstimmar för varje deltagare. Två kurser
anordnas per år med cirka 15 deltagare i varje.
2. Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda ämneslärare
i yrkesteoretiska ämnen, som ordnas i samband med ovan omnämnda
kurs för blivande lärare i yrkesarbete. Kursen föreslås omfatta
15 veckor med cirka 480 undervisnings- och övningstimmar för varje
deltagare.
3. Kompletteringskurs i yrkesteoretiska ämnen för lärare i framför allt
yrkesarbete för att ge dem möjlighet att undervisa i ökat antal ämnen.
Kursen beräknas omfatta i genomsnitt tre yrkesteoretiska ämnen inom
olika yrken och pågå 12 veckor med 381 undervisnings- och övningstimmar
för deltagare, som bedriver studier i tre ämnen. Antalet kursdeltagare
beräknas till högst 15 per ämne.
4. Yrkespedagogiska kurser för timlärare. Kurser av olika omfattning
och innehåll. Under första verksamhetsåret ordnas försöksvis kurser av
olika typer med sammanlagt cirka 75 kursdagar.
5. Pedagogisk- och yrkesf ortbildning för heltidsanställda yrkeslärare.
Försöksvis föreslås ordnandet av följande fortbildnings verksamhet
a) allmän yrkespedagogisk kurs om 5 veckor med cirka 30 deltagare;
b) repetitionskurs i pedagogik m. m. om 2 veckor under sommarferierna,
cirka 30 deltagare;
c) feriekurs i fackämnen under 2 veckor för lärare i yrkesarbete vid
verkstadsskolor, cirka 15 deltagare per kurs;
d) permittering av ett 10-tal yrkeslärare för deltagande i olika utbildningskurser
för yrkesmän, t. ex. å statens hantverksinstitut;
e) permittering av ett 10-tal yrkeslärare under cirka 10 veckor för
yrkesstudier i olika industri- och h antverksföretag.
8 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 167.
6. Praktisk lärarutbildning soni assistentlärare. Kursdeltagare i grundläggande
pedagogisk kurs för blivande lärare i yrkesarbete skall under
en tid av minst 5 månader eller den kortare tid, överstyrelsen i visst
fall finner skäl medgiva, tjänstgöra som biträdande lärare under sakkunnig
facklärares ledning, innan definitiv behörighet för heltidsanställning
vid yrkesundervisningsanstalt erhålles.
7. Korrespondensstudier i fackämnen såsom bland annat förkurser till
kompletteringskurser i yrkesteoretiska ämnen, varvid försöksvis cirka
25 yrkeslärare till en början böra beredas tillfälle att deltaga.
Beträffande de olika utbildningsformernas närmare omfattning och innehåll
torde få hänvisas till betänkandet, sid. 66—83.
7. Inträdesfordringar.
I fråga om inträdesfordringar till de olika kurserna har överstyrelsen
framfört i huvudsak följande synpunkter.
Pedagogisk kurs för utbildning av lärare i
yrkesarbete. Kursdeltagare skall äga framstående skicklighet i sitt
yrke, minst 7 års yrkespraktik och god allmänbildning, motsvarande minst
väl inhämtad folkskolekurs. Inträdesålder 22—35 år. Kortare tids tjänstgöring
som timlärare är önskvärd. Intyg om hedrande vandel samt läkarintyg
om frihet från hindrande sjukdom och lyte skola företes. Särskilt inträdesprov
skall avläggas.
Pedagogisk kurs för utbildning av ämneslärare
i yrkesteoretiska ämnen. I fråga om inträdesålder, vandel, frihet
från sjukdom och lyte bör gälla samma krav som vid nyssnämnda kurs.
Däremot böra ställas högre krav på allmänbildning och yrkesteoretisk skolning.
I dessa kurser böra mottagas sökande med examen från teknisk högskola,
högre tekniskt läroverk, akademisk examen eller på annat sätt styrkta
grundliga kunskaper och färdigheter i vederbörliga ämnen. Sökande bör
därjämte kunna åberopa flerårig praktisk verksamhet. De som enligt ansökningshandlingarna
anses lämpliga böra undergå undervisningsprov.
K o m p 1 e t t e r i n g s k u r s i yrkesteoretiska ämnen.
För inträde bör fordras att ha genomgått någon av de grundläggande yrkeslärarkurserna
eller att ha undervisat minst två år vid yrkesundervisningsanstalt.
Därjämte kan inträdesprövning påfordras.
Vid övrig utbildningsverksamhet utväljes ett visst
antal sökande eller kallas lärare att deltaga.
Som allmän princip bör enligt överstyrelsens mening gälla att vid urval
av kursdeltagare skälig hänsyn tas till föreliggande utbildningsbehov, så
att sökande tillhörande yrken med brist på utbildade lärare utväljas i första
hand.
8. Lärarpersonal m. m.
Vid de hittillsvarande yrkespedagogiska kurserna har icke funnits fast
anställd lärarpersonal, om man undantager föreståndaren för den tidigare
yrkespedagogiska centralanstalten. Efter dess nedläggande har yrkesskol
-
9
Kungl. Maj:ts -proposition nr 167.
direktören i Stockholm fungerat som kursföreståndare vid kurser i Stockholm
och samtidigt varit en av de pedagogiska handledarna och föreläsarna
vid dessa kurser. Föreläsarna och handledarna ha anställts för viss timtjänstgöring
vid varje kurs. Med den omfattande utökning av utbildningsverksamheten,
som överstyrelsen föreslagit, finner överstyrelsen nödvändigt,
att en heltidsanställd föreståndare för kursverksamheten anställes. I
övrigt skulle liksom hittills föreläsare och handledare anställas för viss kurs
mot timarvode. Den huvudsakliga lärarutbildningen bör enligt överstyrelsen
liksom hittills förläggas till Stockholm med hänsyn till den goda tillgången
på lärarpersonal och yrkesundervisningsanstalter därstädes.
9. Kursdeltagarnas ekonomiska förhållanden.
Från och med budgetåret 1946/47 gälla i fråga om traktamente åt deltagare
i yrkespedagogiska kurser principiellt samma grunder som vid fortbildningskurser
i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor. Till kursdeltagare,
bosatt utom kursorten, utgår alltså ett traktamente av 7 kronor
för dag men till annan deltagare intet traktamente. — För budgetåret
1947/48 medgav riksdagen i fråga om den då anordnade fyramånaderskursen
för utbildning av lärare i yrkesarbete vid verkstadsskolor, att till deltagare,
som nödgades vara inackorderad på kursorten, finge utgå dagtraktamente
med 10 kronor och till annan deltagare 5 kronor. — För innevarande
budgetår har Kungl. Maj:t beträffande ett flertal kurser bestämt
dagtraktamentet till 10 kronor för deltagare, bosatt utom kursorten, och
5 kronor för annan deltagare. (Angående Kungl. Maj:ts bemyndigande
härtill, se 1948 års åttonde huvudtitel, sid. 346.) — I fråga om reseersättning
gäller, att dylik utgår för resa från deltagarens hemort till kursorten
och åter enligt bestämmelserna för klass III i allmänna resereglementet,
dock att ersättning ej må utgå för sovplats.
Överstyrelsen föreslår i fråga om reseersättning och traktamente till kursdeltagare
i stort sett ingen annan ändring än att traktamentet generellt
bestämmes till 10 kronor för deltagare, bosatt utom kursorten, och 5 kronor
för annan deltagare.
Vidare skulle enligt överstyrelsens förslag vid de grundläggande pedagogiska
kurserna för blivande yrkeslärare samt under praktisk tjänstgöring
som assistentlärare efter behovsprövning utgå bidrag till kursdeltagarens
familj (familjebidrag) i form av dels dagbidrag med 3 kronor för dag till
hustru och 1 krona för dag till vart och ett av kursdeltagares barn under
16 år, dels ock hyresbidrag, motsvarande verkliga hyreskostnaden för kursdeltagarens
familj; dock högst 100 kronor för månad. Som motivering för
införande av familjebidrag framhåller överstyrelsen bland annat, att
nämnda kurser komma att rekryteras med yrkesmän i 25—30-års åldern
och att dessa icke kunna beräknas vilja avstå sina jämförelsevis goda in
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
komster under den relativt långa utbildningstiden. Överstyrelsen förutsätter,
att överstyrelsen i varje särskilt fall noggrant prövar behovet av bidrag.
Bidragen skulle helt bestridas av statsmedel och utbetalas av överstyrelsen.
Deltagare i kompletteringskurs, fortbildningskurs, instruktionskurs eller
vid av överstyrelsen organiserad fortbildning i företag, vilken deltagare
innehar lärartjänst vid statlig eller statsunderstödd yrkesundervisningsanstalt,
bör enligt överstyrelsen vid tjänstledighet för deltagande i sådan
kurs eller utbildning få bibehålla sin lärarlön oavkortad. Överstyrelsen
anser det rimligt, att kostnaderna för lönen under dylik tjänstledighet
täckas av staten och vederbörande huvudman i samma ordning som om
läraren vore i tjänstgöring. Deltagare i sistnämnda kurser, som icke innehar
anställning som yrkeslärare, bör enligt överstyrelsens mening efter
prövning kunna tillerkännas samma förmåner som deltagare i de grundläggande
pedagogiska kurserna.
10. Statlig övningsskola för lärarutbildningen m. m.
Lärarkurserna ha hittills anordnats i anslutning till befintliga yrkesskolor,
varvid dessa skolor fått fungera som övningsskolor för den praktiska
utbildningen. I synnerhet ha Stockholms stads skolor för yrkesundervisning
tagits i anspråk för den praktiska lärarutbildningen. Överstyrelsen
framhåller, att även om vissa skäl kunna åberopas för denna anordning,
är den dock behäftad med väsentliga olägenheter. Lärarutbildningen
komme sålunda som ett intrång i skolans ordinarie undervisning och kunde
icke göras tillräckligt omfattande och effektiv. Överstyrelsen föreslår därför
inrättande av en statlig verkstadsskola som övningsskola för lärarutbildningen
och som pedagogisk försöks- och mönsterskola för rikets
yrkesskolor. I fråga om skolans organisation anför överstyrelsen följande.
Den bör organiseras med sammanlagt 17 avdelningar för de grupper av
yrken inom industri och hantverk, vari yrkesavdelningar äro allmänt förekommande
vid landets verkstadsskolor. Vid verkstadsskolan skall vid
behov därjämte kunna inrättas några andra, mera tillfälliga avdelningar.
Eventuellt böra dit också kunna förläggas några försöksavdelningar av
hantverksskoletyp. Antalet elevplatser vid skolan beräknas i regel uppgå
till i runt tal 250. Eleverna skola rekryteras från hela landet, varvid i första
hand uttagas sådana elever, som icke ha tillgång på yrkesutbildning i
hemorten. Ett elevhem bör därför inrättas vid skolan.
Den statliga verkstadsskolan skall bland annat vara övningsskola vid
de olika lärarkurserna, och läraraspiranterna skola så vitt möjligt beredas
tillfälle att under sakkunnig ledning handha undervisningen i någon av
skolans avdelningar under minst 5 månader. Antalet lärare i yrkesarbete,
vilka tillika skola vara handledare vid den praktiska lärarutbildningen i
yrkesarbete, beräknas därför kunna vara i regel 12. För teoriundervisningen
anställas tre ämneslärare samt för gymnastikundervisningen en gymnastiklärare.
11
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 167.
Verkstadsskolan avses skola stå under ledning av överstyrelsen för yrkesutbildning.
Den direkta ledningen och dagliga tillsynen utövas av en
rektor, som förordnas på viss tid.
Engångskostnaden för verkstadsskolan med fullständig utrustning beräknas
preliminärt uppgå till i runt tal 3 360 000 kronor, vartill kommer kostnaden
för tomt m. m. De årliga driftskostnaderna uppskattas till i runt tal
375 000 kronor. För elevhemmet beräknas motsvarande kostnader till
1 738 000 kronor, respektive 260 000 kronor, vilken sistnämnda kostnad
skall täckas av elevstipendier eller betalas av eleverna själva.
11. Yrkespedagogisk reformverksamhet.
I ett särskilt kapitel har överstyrelsen behandlat vissa för yrkesskolorna
betydelsefulla undervisningsfrågor.
Där påtalar överstyrelsen bristen på läroböcker i yrkesundervisningen
och behovet av att överstyrelsen sättes i stånd att utvidga den förlagsverksamhet,
som under senare år under synnerligen blygsamma förhållanden
hållits i gång genom överstyrelsens bokdetalj. För effektivisering av
yrkesundervisningen förordar överstyrelsen utarbetande av detaljerade
handledningar i olika ämnen, vilka handledningar skulle vara till hjälp
främst för oerfarna lärare, t. ex. yrkesmän, som tjänstgöra som timlärare
i yrkesskolor och icke kunna beräknas vilja genomgå någon längre lärarutbildning.
Sådana handledningar böra enligt överstyrelsens mening på
uppdrag av överstyrelsen utarbetas av skickliga lärare och förläggas av
överstyrelsens utvidgade bokdetalj.
På grund av den stora differentiering i fråga om yrken och ämnen, som
förekomme på yrkesundervisningens område och som icke hade någon motsvarighet
inom annat slag av undervisning, borde åtgärder vidtagas for
främjande av individuell undervisning vid våra yrkesskolor. Ett medel
härtill vore, att den på 1930-talet påbörjade men sedan avbrutna verksamheten
för utarbetande av anvisningar för individuell undervisning återupptoges.
Vidare borde åtgärder övervägas för att göra korrespondensundervisningen
till ett effektivt medel för inhämtandet av kunskaper i
yrkesteoretiska ämnen vid yrkesskolor med t. ex. blandade avdelningar.
Om man undantoge sådana undervisningsobjekt som maskiner, verktyg
och dylikt, lede yrkesskolorna brist på lämplig undervisningsmateriel. Olika
uppslag om hjälpmedel hade givits av en del intresserade lärare, men det
vore önskvärt, att dessa uppslag tillvaratoges och omsattes i praktisk undervisningsmateriel,
som kunde tillhandahållas även andra skolor. Vidare
borde yrkeslärarkandidaterna vid lärarutbildningen göras förtrogna med
den materiel, som funnes. Det borde inom överstyrelsen finnas något organ,
som kunde ägna dessa spörsmål en särskild uppmärksamhet.
På senare tid hade i utlandet instruktionsfilm kommit till användning
vid yrkesutbildning av personal. Liksom beträffande annan undervisnings
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
materiel vore det nödvändigt, att utvecklingen på detta område följdes.
Undersökning borde i första hand företagas, i vad mån svenska och utländska
kortfilmer eller instruktionsfilmer kunde utnyttjas för yrkesundervisning.
Härvid vore det nödvändigt att samarbeta med producenter av
undervisningsfilm, industriens organisationer, enskilda industriföretag m. fl.
Det mindre specialbibliotek för yrkesutbildning, som funnes hos överstyrelsen,
borde utbyggas, så att det kunde utnyttjas vid lärarutbildningen
och även av yrkeslärare ute i landet.
Berörda frågor vore var för sig synnerligen betydelsefulla och omfattande.
Man finge räkna med att de i framtiden skulle få ännu större
betydelse. Med den relativt ringa omfattningen, som yrkesundervisningen
för närvarande hade, syntes de dock till en början kunna organisatoriskt
samordnas med lärarutbildningen, eftersom vid denna samtliga här berörda
frågor borde beaktas eller kräva hänsynstagande.
Överstyrelsen förordade därför, att ledningen för lärarutbildningen även
finge handha nämnda spörsmål, och organiserades så, att den åtminstone
till en början kunde handha dessa uppgifter.
12. Lärarutbildningens centrala ledning.
Sedan den yrkespedagogiska centralanstaltens indragning har, såsom tidigare
nämnts, ledningen av lärarutbildningen handhafts först av skolöverstyrelsens
yrkesskola vdelning och därefter från och med år 1944 av överstyrelsen
för yrkesutbildning. Inom överstyrelsen ha ärendena rörande
lärarkurserna handhafts av byråchefen för tredje byrån, som till sitt biträde
haft en för varje kurs förordnad kursledare.
Överstyrelsen anför, att överstyrelsens sammansättning syntes kunna
tillgodose de krav på sakkunskap inom näringslivet, som 1936 års yrkesskolsakkunniga
ställde på en styrelse för en yrkespedagogisk centralanstalt.
Icke minst ekonomiska skäl kunde vidare anföras till stöd för att
ledningen av lärarutbildningen borde förläggas till överstyrelsen. Lärarutbildningen
vore en verksamhet av sådan art och omfattning att den
närmast under överstyrelsen borde ledas av en kvalificerad pedagog med
god organisationsförmåga, som huvudsakligen kunde ägna sig åt denna
uppgift. Den föreslagna statliga övningsskolan borde lyda direkt under
överstyrelsen, som alltså härvidlag skulle handha eljest på skolstyrelse
ankommande arbetsuppgifter. Såsom förut nämnts skulle ledningen för
lärarutbildningen därjämte handha de spörsmål, som sammanhänga med
en utbyggd yrkespedagogisk reformverksamhet.
Överstyrelsen har upptagit frågan, om lärarutbildningen och övriga
berörda uppgifter skulle kunna handläggas inom någon av överstyrelsens
nuvarande fackbyråer och då närmast inom andra byrån, som enligt
instruktionen för överstyrelsen bland annat har att handlägga ärenden
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
rörande organisationen och undervisningens ordnande vid högre tekniska
läroverk, konstfackskolan, särskilda anstalter för yrkesundervisning, centrala
verkstadsskolor, kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
inom industri och hantverk, sjömansskolor ävensom ärenden
rörande yrkesutbildning för industri och hantverk inom näringslivet.
Överstyrelsen anser emellertid att andra byran redan med sina hittillsvarande
arbetsuppgifter vore så hårt belastad, att man icke kunde pålägga
byråchefen en så krävande uppgift som lärarutbildningen. Vidare
framhåller överstyrelsen, att om lärarutbildningen tills vidare skulle förläggas
till en fackbyrå, kunde likväl icke undvaras en kvalificerad pedagog
som ledare av kursverksamheten och att det torde vara svårt att förvärva
en dylik person, därest han skulle inrangeras bland tjänstemän,
underordnade byråchef. Överstyrelsen föreslår därför att lärarutbildningen
och därmed sammanhängande frågor anförtros åt en särskild byrå inom
överstyrelsen. Chefen för denna hyra skulle tillika vara föreståndare för
lärarutbildningen. För att icke betungas med för mycket detaljgöromal
borde byråchefen ha en medhjälpare med teknisk och annan fackutbildning,
förslagsvis en förste byråingenjör. Överstyrelsen föreslår att den nya
byrån till en början tilldelas följande personal med härefter angiven lönegradsplacering.
byråchef, tillika föreståndare för yrkeslärarutbildningen in. in.
förste byråingenjör ......................................
Cp 10
Ce 27
amanuens ................................................ ^
kanslibiträde ............................................. p11
kontorsbiträde (minst) ..................................... 8
13. Utbildning av lärare vid högre tekniska läroverk.
I fråga om utbildningen av lärare vid högre tekniska läroverk anför överstyrelsen,
att lärarna vid dessa skolor ur utbildningssynpunkt kunna indelas
i lärare med akademisk examen och lärare med annan examen, i regel examen
vid teknisk högskola eller motsvarande. Överstyrelsen framhåller, att
för de förstnämnda är föreskrivet provårsutbildning för behörighet till ordinarie
lektorstjänst under det att kraven på pedagogiska insikter och erfarenhet
beträffande de sistnämnda äro mera vagt formulerade. Någon speciell
lärarutbildning för lärarna utan akademisk examen hade hittills icke vant
anordnad. Jämförelsevis många av lärarna vid de tekniska läroverken vore
timlärare, som icke kunde väntas vilja underkasta sig nagon mera omfattande
lärarutbildning. Fn del icke-akademiskt utbildade lärare hade emellertid
så många veckotimmars tjänstgöring, att de kunde beräknas ha sm
huvudsakliga verksamhet vid nämnda läroanstalter. Överstyrelsen anser, att
försök bör göras med lärarutbildning för ifrågavarande lärare. Denna utbildning
skulle ske i form av eu pedagogisk jemveckorslcurs, fördelad på två
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
sommarferier. Under det mellanliggande arbetsåret skulle självstudier och
viss praktik m. m. äga rum.
Överstyrelsen räknar med att cirka hälften av de yngre heltidsanställda
lärarna och alla nyanställda lärare av ifrågavarande kategori, tillhopa omkring
45, skulle delta i en sådan lärarutbildning. Med cirka 15 deltagare per
år skulle efter tre år huvudparten av nämnda lärare ha fått viss pedagogisk
skolning.
Överstyrelsen förutsätter att i mån av tillgång på plats skulle i dessa
kurser mottagas civilingenjörer och ingenjörer med heltidstjänstgöring i
teoretisk-tekniska ämnen vid de allmänna läroverkens inbyggda linjer eller
de praktiska mellanskolorna.
Nu angivna lärarutbildning skulle stå under samma ledning som yrkeslärarutbildningen
i allmänhet. Överstyrelsen föreslår emellertid tillsättande
av en särskild biträdande kursledare med speciell kännedom om undervisningen
vid de högre tekniska läroverken.
I fråga om kursdeltagarnas ekonomiska förhållanden föreslår överstyrelsen
tillämpning av samma ersättningsgrunder som föreslagits för deltagare
i de grundläggande pedagogiska kurserna.
14. Utbildning av lärare för handelsundervisning.
I överensstämmelse med utredningsdirektiven har överstyrelsen samrått
med handelsutbildningskommittén rörande utbildningen av lärare för handel
vid skolor för yrkesundervisning. Handelsutbildningskommittén har
framlagt sm uppfattning i yrkeslärarfrågan i en vid betänkandet fogad promemoria.
Överstyrelsens förslag överensstämmer med handelsutbildningskomnntténs
uppfattning. Av promemorian inhämtas bland annat följande.
Höstterminen 1946 utgjorde antalet heltidsanställda egentliga handelslarare
311 och antalet timlärare 661. Vid praktiska mellanskolor och inbyggda
linjer redovisades 200 heltidsanställda lärare med undervisning i
savai handelsämnen som andra ämnen, men huvudparten av dessa var
knappast att hanfora till kategorien handelslärare. De heltidsanställda handeislararna
tillhora tor närvarande med avseende på förutbildning och undervisningsområden
huvudsakligen tre kategorier: lärare i språk med akademisk
utbildning, lärare i handelstekmska ämnen med examen från handelshögskola,
lärare i scenografi och maskinskrivning med varierande utbildning,
manga dock med handelsgymnasium. Behov av utbildning av 10 å 15 heltidsanställda
handelslärare per år torde föreligga. Utbildningsbehov av timlarare
föreligger aven. Det synes kommittén uppenbart, att handelslärarutbildmngen
icke kan anordnas helt fristående utan måste sammankopplas
antingen med lärarutbildningen för de allmänna skolorna eller med annan
yrkeslararutbildmng Att den senare sammankopplingen är att föredraga
anser kommittén odiskutabelt särskilt om, såsom föreslagits, yrkeslärarutbildmngen
lagges direkt under överstyrelsen för yrkesutbildning, under
vilken ju aven de egentliga handelsskolorna sortera,
en utbildning av heltidsanställda handelslärare, som kan anses vara av
15
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 167.
behovet påkallad, torde i väsentliga delar kunna anordnas enligt den plan,
som i överstyrelsens utredning uppgjorts för utbildning av blivande heltidsanställda
ämneslärare i yrkesteoretiska ämnen vid skolor for industri och
Även de av överstyrelsen föreslagna kurserna i yrkesteoretiska ämnen
torde kunna få sin motsvarighet, då det gäller handelsundervismngen, t. ex.
i detaljhandel™, stenografi och maskinskrivning. ... .
I ännu högre grad torde de föreslagna yrkespedagogiska kurserna för timlärare
kunna bli av betydelse för handelslärarutbildnmgen. Kommittén utgår
från som självklart, att heltidsanställda lärare icke skulle vara utestängda
från deltagande i nu sistnämnda kurser
Mot de principer som anförts i överstyrelsens förslag beträffande understöd
åt kursdeltagare har kommittén för närvarande ej något att invanda.
Vad i överstyrelsens utredning anförts beträffande vissa and) a för yrkesskolorna
betydelsefulla undervisningsfrågor (läroböcker, handledningar för
undervisningen, anskaffning av undervisningsmateriel, filmen i undervisningens
tjänst, specialbibliotek) finner kommittén vara av största intresse
även för handelsundervismngen. . ...
Beträffande den centrala ledningen av yrkeslärarkurserna instämmer
kommittén också i de i utredningen anförda synpunkterna. Kommittén anser
det dock vara av den största vikt, att i den direkta ledningen för kursverksamheten
sakkunskap rörande handeln och dess undervisningsfrågor
på ett tillfredsställande sätt blir företrädd. När kommittén i det föregående
har ansett sig kunna förorda ett sammanförande av handelslärarutbildningen
med den övriga yrkeslärarutbildningen, har kommittén utgått från,
att dess nu uttryckta önskemåi blir tillgodosett. Skulle sa icke bli fallet,
kommer hela frågan om handelslärarutbildnmgen i ett annat läge.
Kommittén anser, att i det system av kurser, som av överstyrelsen föreslagits,
även handelslärarkurser väl kunna inpassas redan under första verksamhets
året.
Kommittén anser, att under första verksamhetsåret bör anordnas dels en
pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda lärare vid skolor
för handel, dels också yrkespedagogiska kurser för timlärare vid handelsskolor.
Kostnaderna för denna utbildning beräknar handelsutbildmngskommittén
med utgångspunkt från av överstyrelsen för hantverk och industri
tillämpade grunder till 39 000 kronor.
Handelsutbildningskommittén har därvid räknat med att som biträde åt
ledningen av kurserna för blivande handelslärare under första verksamhetsåret
inom överstyrelsen bör tillsättas en särskild biträdande kursledare.
Härför avses någon vid en handelsskola i Stockholm anställd väl meriterad
lärare, som mot ett arvode av 750 kronor för manad bör kunna åtaga sig att
på deltid handlägga dessa arbetsuppgifter.
15. Kostnader under första verksamhetsåret.
a) Utbildningsverksamheten.
Överstyrelsen föreslår, att utbildningsverksamheten under nästa budgetår
får följande omfattning till sålunda beräknade kostnader.
1. Två pedagogiska kurser för utbildning av blivande heltidsanställda
lärare i yrkesarbete (tillhopa 30 deltagare) kronor 79 000
2. Yrkespedagogiska kurser för timlärare (75 kursdagar) » 21 000
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
3. Praktisk lärarutbildning som assistentlärare (15 del
-
tagare) ....................................... kronor 12 500
4. Korrespondensstudier i fackämnen (25 deltagare)____ » 5 000
5. Pedagogisk utbildning av vissa lärare vid högre tekniska
läroverk (15 deltagare) .................... » 15 500
6. Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda
lärare vid skolor för handel (10 deltagare)
samt yrkespedagogiska kurser för timlärare vid sådana
skolor (40 kursdagar) ............................ » 39 000
7. Tillägg för reglering av vissa timarvoden............ » 10 000
Summa kronor 182 000.
I de beräknade kostnaderna ingå dels kostnader för själva undervisningen,
dels ock kostnader för understöd åt kursdeltagarna.
Timarvodena för lärarna ha beräknats till följande belopp:
Föreläsningar .......................................... kronor 40
Seminarieövningar och träningslektioner .................. » 15
Övnings- och serielektioner .............................. » 12
Auskultering ........................................... » 2.
Arvoden till biträdande kursledare ingå i kostnaderna för utbildning av
vissa lärare vid högre tekniska läroverk med 500 kronor samt i kostnaderna
för utbildning av handelslärare med 3 000 kronor (halvtidstjänst, 750 kronor
för månad under 4 månader).
Beträffande övriga detaljer i kostnadsberäkningarna torde få hänvisas
till betänkandet s. 145—153 och 169—170.
b) Yrkespedagogisk reformverksamhet.
Överstyrelsen betonar, att den yrkespedagogiska reformverksamheten
under de närmaste aren maste fa karaktären av försöksverksamhet. Först
sedan erfarenhet vunnits, kunde en säker uppfattning erhållas om behövliga
kostnader. För de närmaste åren uppskattades de per år erforderliga kostnaderna
sålunda.
Förlagsverksamheten ................................ kronor _
Handledningar samt anvisningar för individuell undervis
.
njngf, :...........v :••.........; ■............... » 15 000
Anslcannmg av ny undervisningsmateriel .............. » 10 000
Yrkesundervisningsfilm (undersökning och registrering av
instruktionsfilmer m. m.) .......................... » 5 qoo
Specialbibliotek för yrkesutbildning.................... » 10 000
Summa kronor 40 000.
c) Centrala ledningen.
Avlöningar (inklusive vikariatsersättningar och rörligt tilllägg
till föreslagen personal å byrån för lärarutbildningen
m. m....................................... kronor 57 00Q
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
17
Omkostnader
Reseersättningar ..................... kronor 4 000 kronor
Övriga expenser...................... » 15 000 » 19 000
Summa kronor 76 000.
Av beloppet till övriga expenser avsåge 2 000 kronor löpande utgifter och
13 000 kronor engångsutgifter (inköp av möbler, dupliceringsapparat, skrivmaskiner
m. fl. inventarier för den nya byrån).
d) Sammanställning.
Utbildningsverksamheten............................ kronor 182 000
Yrkespedagogisk reformverksamhet .................. » 40 000
Centrala ledningen ........................... »_76 000
Summa kronor 298 000.
16. Yttranden.
Över betänkandet ha yttranden avgivits av statskontoret, skolöverstyrelsen,
som hört ett flertal skolmyndigheter, av lantbruksstyrelsen, socialstyrelsen,
psykologisk-pedagogiska institutet, statens hantverksinstitut, dåvarande
statens arbetsmarknadskommission, 1946 års skolkommission, den
sakkunniga för utredning rörande lärarinneutbildningen på det husliga området,
slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund, svenska yrkesskolföreningen,
landsorganisationen i Sverige, svenska arbetsgivareföreningen, arbetsmarknadens
yrkesråd, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, tekniska
läroverkens lärarförbund, läroverkslärarnas riksförbund samt av ett flertal
överstyrelsen för yrkesutbildning underställda yrkesundervisningsanstalter.
Överstyrelsens förslag har i de inkomna yttrandena i allmänhet tillstyrkts
eller lämnats utan erinran. Ett flertal erinringar rörande skilda
spörsmål ha emellertid framförts.
I det följande redovisas de avgivna yttrandena endast i den mån de äro
av betydelse i förevarande sammanhang. I övrigt torde få hänvisas till
handlingarna.
Statskontoret anser överstyrelsens förslag om en grundläggande pedagogisk
utbildning för blivande heltidsanställda lärare i yrkesarbete om 15
veckor med en därpå följande 5 månaders assistenttjänstgöring ägnat att
inge betänkligheter och förordar, att utbildningsverksamheten i första hand
koncentreras på redan anställda lärare i yrkesarbete, så att dessa bli i stånd
att tillfredsställande handha även den på dem ankommande teoriundervisningen.
Statskontoret anför härom följande.
Av utredningen framgår, att antalet heltidsanställda lärare vid yrkesskolor
för industri och hantverk, totalt uppgående till cirka 450, huvudsakligen
finnas vid verkstadsskolorna. Vid dessa skolor ligger huvudvikten
av utbildningen på det rent praktiska området och teoriundervisningen har
en mycket obetydlig plats på undervisningsplanen. Med hänsyn härtill
2 —- Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 saml. Nr 167.
18
Kungl. May.ts proposition nr 167.
håller statskontoret före, att de yrkesmän, vilka anställas som lärare och
vilka ha en mångårig praktisk verksamhet bakom sig, böra vara skickade
att utan speciell lärarutbildning bibringa eleverna kunskaper om de grundläggande
praktiska momenten i sina respektive yrken. Emellertid måste
dessa yrkesmän av organisatoriska skäl i stor utsträckning — drygt % av
hela antalet lärare i yrkesarbete — utnyttjas som lärare jämväl i yrkesteoretiska
ämnen, för vilket ändamål de icke alltid kunna anses fullt kompetenta.
Utbildningsverksamheten synes därför i första hand böra koncentreras
på redan anställda lärare i yrkesarbete, så att de bli i stånd att tillfredsställande
handha även den vid skolorna förekommande teoriundervisningen.
I kurser för detta ändamål, motsvarande de i betänkandet föreslagna
kompletteringskurserna i yrkesteoretiska ämnen, kan givetvis även
inläggas ett visst mått av undervisning i pedagogik och psykologi. Dessa
kurser böra anordnas uteslutande för lärare, som redan vunnit anställning
vid verkstadsskola. Det kan icke vara tillfredsställande att locka i produktionsapparaten
sysselsatta yrkesmän att lämna sin anställning för att
genomgå kurser, vilka icke kunna garanteras leda till anställning. Och det
kan icke heller vara tillfredsställande att bekosta 9 månaders lärarutbildning
för yrkesmän, som sedermera icke kunna finna någon acceptabel läraranställning
utan återgå till produktionen. Även andra nackdelar vidlåda
förslaget om kurser för blivande heltidsanställda lärare. Det årliga ersättningsbehovet
av dylika lärare har under den närmaste femårsperioden, då
de centrala verkstadsskolorna väntas bli till fullo utbyggda, uppskattats
till allenast cirka 35 yrkeslärare samt 6 skolledare och ämneslärare. Vid
ifrågavarande skolor äro ett 50-tal yrken representerade. Då antalet elever
i varje pedagogisk kurs skulle begränsas till 15, kan man fråga sig, hur
urvalet av aspiranter till kurserna skulle ske. Det må beaktas att ersättningsbehovet
av lärare i olika ämnen icke alltid kan bestämmas så långt
som omkring 10 månader i förväg.
Statskontoret föreslår för sin del, att de hittills anordnade 5-veckors
yrkespedagogiska kurserna på lämpligt sätt utbyggas till kompletteringskurser
i pedagogik och yrkesteori för vid verkstadsskolor redan anställda
heltidsavlönade lärare. Dessa kurser borde kunna begränsas till 10 ä 12
veckor och anordnas efter behov, eventuellt på olika orter inom landet. Härjämte
anser statskontoret lämpligt att såsom överstyrelsen föreslagit kortare
yrkespedagogiska kurser och instruktionsmöten ordnas för timlärare,
varjämte försök borde göras med korrespondensundervisning såsom ett led
i fortbildningen av lärarna. Beträffande de beräknade kurskostnaderna
erinrar statskontoret om, att föreläsningsarvodet för närvarande utgör 30
kronor för timme. Något skäl för en höjning härav syntes icke förefinnas.
Vid en sådan lösning av spörsmålet om utbildningen av lärare vid yrkesundervisningsanstalter
för industri och hantverk liirer enligt statskontoret
inrättandet av en statlig övningsskola, vilken skulle draga avsevärda kostnader,
icke bliva erforderlig.
I fråga om understöd åt kursdeltagare, utgår statskontoret i likhet med
överstyrelsen från att lärare vid ledighet för bevistande av kurs skall äga
uppbära oavkortade löneförmåner. Härutöver bör enligt statskontoret kurs
-
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
deltagare, som icke iir bosatt å kursorten, få åtnjuta traktamente och resekostnadsersättning
enligt klass III för resa från hemorten till kursorten och
åter. Vid bifall till statskontorets förslag om kursverksamhetens ordnande
borde traktamentet bestämmas till 7 kronor för dygn (jfr statsverkspropositionen
1946, VIII ht, s. 492, 494, 495), och särskilda familjebidrag icke
ifrågakomma.
Beträffande lärarutbildningens centrala ledning avstyrker statskontoret
förslaget om inrättandet inom överstyrelsen av en särskild byrå. Ett utbrytande
av utbildningsfrågorna ur den nuvarande andra byrån syntes
knappast leda till en tillfredsställande ordning och syntes för övrigt icke
heller vara erforderligt vid den anordning av verksamheten, som statskontoret
förordat. Som föreståndare för kursverksamheten beräknar statskontoret
en befattningshavare i lönegraden Cg 29, vilken som biträdeshjälp
borde erhålla ett extra ordinarie kanslibiträde.
Vad slutligen angår utbildningen av handelshirare anser statskontoret
övervägande skäl tala för att åtgärder i detta avseende icke vidtagas, förrän
handelsutbildningskommitténs utredningar slutförts.
Skolöverstyrelsen, som begränsat sitt yttrande till att avse de delar av
utredningen, som äga tillämpning på praktiska mellanskolor, i vissa allmänna
läroverk inbyggda praktiska linjer samt yrkes bestämda högre folkskolor,
konstaterar med tillfredsställelse, att yrkesöverstyrelsen i sin utredning
i viss utsträckning tillgodosett behovet av utbildning av pedagogiskt
skolade lärare i verkstadsarbete för dessa läroanstalter. Behovet måste
dock enligt skolöverstyrelsen beaktas i vidare mån än yrkesöverstyrelsen
gjort.
Till de pedagogiska 15-veckorskursema för heltidsanställda lärare i yrkesarbete
och de yrkespedagogiska kurserna för timlärare i yrkesarbete bör
därför enligt skolöverstyrelsen tillträde beredas lärare och läraraspiranter
vid nämnda läroanstalter.
Skolöverstyrelsen understryker betydelsen av att tillfälle till lärarpraktik
som assistentlärare även gives vid lämplig praktisk mellanskola eller inbyggd
linje.
Inträdesåldern till lärarkurserna bör enligt skolöverstyrelsen icke sättas
lägre än 24 år. Skolöverstyrelsen anser angeläget, att kravet på allmänbildning
för blivande lärare vid praktiska mellanskolor och inbyggda linjer icke
sättes lägre än realexamen eller motsvarande vitsord.
Med hänsyn till utbildningsbehovet förordar skolöverstyrelsen, att den
föreslagna utbildningen för vissa lärare vid högre tekniska läroverk utan inskränkning
göres tillgänglig för lärare i teoretisk-tekniska ämnen vid inbyggda
linjer och praktiska mellanskolor.
Skolöverstyrelsen utgår ifrån att de föreslagna handelslärarkurserna skola
stå öppna även för hithörande lärare vid praktiska mellanskolor, inbyggda
linjer och yrkesbestämda högre folkskolor.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
I princip anser emellertid skolöverstyrelsen, att ifrågavarande skolor och
linjer med sitt dubbla utbildningsmål kräva en direkt för dem avpassad
provårsutbildning. Skolöverstyrelsen tillstyrker föreliggande förslag såsom
ett provisorium i avvaktan på frågans slutliga lösning.
Lantbruksstyrelsen tillstyrker i huvudsak överstyrelsens förslag. Lantbruksstyrelsen
ställer sig emellertid något tveksam beträffande överstyrelsens
förslag om dagbidrag och hyresbidrag till kursdeltagares familj. Vidare
anser lantbruksstyrelsen, att omfattningen av den av överstyrelsen
föreslagna utbildningen icke motiverar upprättandet av en statlig verkstadsskola
utan att lärarkurserna åtminstone tills vidare torde kunna förläggas
i anslutning till redan befintliga yrkesskolor. Slutligen anser lantbruksstyrelsen,
att lärarutbildningen och övriga av överstyrelsen berörda
uppgifter i samband med denna böra kunna handhavas av nagon av överstyrelsens
nuvarande fackbyråer, vars arbetskrafter för ändamalet borde
förstärkas med en byrådirektör i Ce 31 såsom föreståndare för lärarutbildningen
samt eventuellt ett kontorsbiträde i Ce 8.
Socialstyrelsen, som anser överstyrelsens förslag i det stora hela grundat
på bärande principer, föreslår att den grundläggande allmänna lärarutbildningen
utbygges med speciella, läkepedagogiska kurser för blivande lärare
vid yrkesskolor inom barna- och ungdomsvården samt vid sadana avdelningar
inom det allmänna yrkesskolväsendet, som torde komma att avses
för ungdom med sociala anpassningssvårigheter. I nuvarande ekonomiska
situation bör man enligt socialstyrelsen icke räkna med upprättande av
någon särskild statlig övningsskola utan tills vidare böra befintliga yrkes- *
skolor få tjänstgöra som övningsskolor för lärarutbildningen.
Psykologisk-pedagogiska institutet tillstyrker livligt bifall till det framlagda
förslagets huvudsyfte: förbättrad utbildning åt en lärarkategori, som
enligt institutets mening är den — jämte slöjdlärarna — i vårt land ur utbildningssynpunkt
mest försummade. Institutet framför en del erinringar
beträffande kurstiderna, kursernas uppläggning, tjänstgöringen som assistentlärare,
allmänbildningskrav, intagningsförfarande in. m., beträffande
vilka spörsmål torde få hänvisas till handlingarna.
Statens hantverksinstitut understryker vikten av att åtgärder vidtagas
för att bringa yrkeslärarnas utbildningsfråga till en tillfredsställande lösning.
Den till institutet förlagda lärarutbildningen kunde tänkas upplagd
antingen så att yrkeslärarna deltoge i institutets vanliga kurser eller så att
särskilda yrkeslärarkurser anordnades vid institutet.
Dåvarande statens arbetsmarknadskommission ansåg överstyrelsens förslag
väl avvägda i förhållande till föreliggande bristfälligheter i lärarutbildningen.
1946 års skolkommission, som tillstyrker överstyrelsens förslag, framhåller
att det med hänsyn till bland annat de höga kostnaderna för yrkesundervisningen
synes nödvändigt, att en avsevärd förbättring av yrkes
-
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
lärarnas pedagogiska och psykologiska utbildning snarast kommer till
stånd. Som påbyggnad på den grundläggande pedagogiska utbildningen
syntes böra anordnas specialpedagogisk utbildning för t. ex. yrkeslärare föi
partiellt arbetsföra och vid ungdomsvårdens yrkesskolor. Till frågorna om
en statlig övningsskola och om understöd till kursdeltagarna har kommissionen
icke ansett sig nu böra ta ställning.
Den sakkunniga för utbildning rörande organisationen av lärarinneutbildningen
på det husliga området har i huvudsak intet att erinra mot överstyrelsens
förslag.
Slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund ser i det avgivna förslaget ett led i
strävandena att jämställa yrkesundervisningen med annan undervisning
särskilt genom uppställande av vissa krav på teoretisk underbyggnad hos
yrkeslärarna.
I fråga om kursdeltagarnas ekonomiska förhållanden ansluter sig riksförbundet
till överstyrelsens förslag i vad det avser understöd åt lärare, som
redan inneha yrkeslärartjänst. Däremot anser riksförbundet de föreslagna
understöden åt blivande yrkeslärare väl små och förordar, att understöd
till dessa utgår i överensstämmelse med vad som gäller för lärare vid de
allmänna läroverken under provårstjänstgöring. Frågan om inrättandet av
ett yrkeslärarseminarium anser förbundet böra kunna ställas på framtiden,
under förutsättning att kursverksamheten blir av minst den omfattning
överstyrelsen föreslagit och är så anordnad att kurserna avslutas med viss
kompetensförklaring.
Svenska yrkesskolföreningen anser att överstyrelsens förslag innebär ett
minimum av åtgärder för förbättring av yrkeslärarnas utbildning, ett klokt
avvägt minimum, som icke tålde någon prutning.
Svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen i Sverige ha
anslutit sig till vad nämnda organisationers samarbetsorgan för yrkesutbildningsfrågor,
arbetsmarknadens yrkesråd, anfört. Yrkesrådet understryker
överstyrelsens uttalande att man torde kunna påräkna att en del industriföretag
komme att låta utbilda yrkeslärare för sina egna inbyggda verkstadsskolor
vid en eventuell statlig yrkeslärarutbildningsanstalt. Utan att
för närvarande kunna göra några beräkningar anser yrkesrådet dock icke
osannolikt att nyrekryteringsbehovet för industriföretagens egen utbildningsverksamhet
kommer att bli av samma storleksordning som för de
statsunderstödda skolorna. Yrkesrådet förklarar sig berett att årligen vid
lämplig tidpunkt inventera industriföretagens nyrekryteringsbehov och
lämna överstyrelsen erforderliga uppgifter härom. — Den föreslagna yrkesskolan
skulle enligt yrkesrådet förvisso kunna befrämja såväl läraraspiranternas
som överstyrelsens insatser för yrkesundervisningens höjande. Dock
kunde ett motsvarande förhållande knappast påvisas beträffande de verkstadsskolelever,
som komme att besöka skolan och vilkas utbildning till
väsentlig del skulle motivera de avsevärda kostnader, som skolan komme
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 167.
att draga. De frågor, som sammanhänga med elevrekryteringen på lärlingsstadiet
till den föreslagna övningsskolan, borde underkastas en grundlig
prövning. Yrkesrådet framför dessutom vissa erinringar rörande detaljer i
utbildningen.
Sveriges hantverks- och småindustriorganisation tillstyrker livligt förslagets
förverkligande. Organisationen, som i dettas förverkligande ser en
väsentligt ökad möjlighet till kvalificerad rekrytering av hantverksyrkena,
förväntar att förslagets genomförande icke göres beroende av tidskrävande
omorganisationer inom andra områden av landets skolväsen.
Tekniska läroverkens lärarförbund påpekar vikten av att den föreslagna
lärarutbildningen endast blir ett provisorium, intill dess förhållandena kunna
medge en mera omfattande utbildning.
Läroverkslärarnas riksförbund anser det principiellt otillfredsställande,
att en så väsentlig lärarkategori som teknikerna icke får en pedagogisk utbildning,
som är likvärdig med den de akademiskt utbildade lärarna erhålla.
Det betonas dock av förbundet, att rekryteringen av personal med
teknisk utbildning till de högre tekniska läroverken för närvarande är förenad
med svårigheter, varför en viss återhållsamhet i fråga om kraven även
på pedagogiska kvalifikationer finge anses befogad.
Stockholms stads lärlings- och yrkesskolstyrelse finner, bortsett från den
stora kapitalinvesteringen, förslaget att inrätta en statlig övningsskola för
lärarutbildningen ägnat att inge betänkligheter, och anför, att man ej kan
bortse från att ett rationellt ordnande av yrkesutbildningen för Stockholms
stads innebyggare förutsätter en enhetlig planering av skolor och kurser
samt, med hänsyn till nedlagda betydande kostnader, att de redan anordnade
utbildningstillfällena borde bli så effektivt utnyttjade som möjligt.
Vidare anför styrelsen, att det för närvarande föreligger mycket trängande
behov av utvidgningar av yrkesskolväsendet i Stockholm, vilka komma att
draga stora kostnader för både stat och kommun. Bland annat med hänsyn
till dessa förhållanden önskar styrelsen även i fortsättningen ställa stadens
skolor till överstyrelsens förfogande för lärarutbildningen. Gentemot de av
överstyrelsen i utredningen anförda olägenheterna med lärarkurser vid redan
befintliga yrkesskolor anför styrelsen, att lärarutbildningen kommer
att göra samma intrång i skolans undervisning, vare sig skolan ligger under
överstyrelsen för yrkesutbildning eller som hittills under skolstyrelsen, att
vid tillsättning av vissa tjänster i samförstånd med överstyrelsen hänsyn
kan tagas till att deras innehavare skola vara pedagogiska kursledare och
att erfarenheten visar, att samverkan kan nås mellan lärarutbildningens
ledning och övningsskolans lärare.
Norrköpings stads skolor för yrkesundervisning anför, att en statlig
övningsskola vore ett väl dyrbart sätt att realisera frågan om yrkeslärarnas
praktiska utbildning som assistentlärare och ifrågasätter, om det icke
vore tänkbart, att Stockholms stad, istället för att utbygga den redan allt
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
för stora skolan på Kungsholmen, i samråd med staten byggde en verkstadsskola
på Södermalm, vilken inrättades så som den tänkta övningsoch
mönsterskolan.
Från flera tekniska läroverk påpekas, att kurserna för lärare vid dylika
läroverk med hänsyn till nuvarande rekryteringssvårigheter icke böra göras
obligatoriska för erhållande av ordinarie eller extra ordinarie lärartjänst.
Departementschefen.
Såsom av den lämnade redogörelsen torde framgå tar överstyrelsens
utredning och förslag rörande yrkeslärarutbildningen i första hand
sikte på lärarutbildningen för industri och hantverk vid egentliga skolor
för yrkesundervisning. Särskilda förslag ha därjämte framförts beträffande
utbildningen av vissa lärare vid högre tekniska läroverk och
av handelslärare. Därjämte har överstyrelsen uppmärksammat behovet av
motsvarande utbildning för lärare vid de under skolöverstyrelsen lydande
praktiska mellanskolorna, i vissa allmänna läroverk inbyggda praktiska
linjer samt yrkesbestämda högre folkskolor. Vidare har överstyrelsen räknat
med att en del industriföretag komma att anlita den statliga utbildningsorganisationen
för utbildning av yrkeslärare för sina egna verkstadsskolor.
Överstyrelsens beräkningar rörande nyrekryteringsbehovet av yrkeslärare
torde i vissa fall visa sig för knappa men böra i stort sett kunna läggas
till grund vid planeringen av utbildningsverksamheten under de när_
maste åren.
Överstyrelsens principiella uppläggning av verksamheten för utbildning
av yrkeslärare anser jag mig i stort sett böra godta. Jag instämmer sålunda
i överstyrelsens uppfattning, att tiden ännu icke är mogen för anordnande
i vårt land av en seminariemässig yrkeslärarutbildning utan att utbildningen
alltfort bör ske genom en utbildningsverksamhet i mera fria former. Det av
överstyrelsen föreslagna systemet av olika utbildningsformer synes mig väl
ägnat att åstadkomma en förvisso önskvärd förbättring av yrkeslärarnas
såväl fackliga som pedagogiska standard. I fråga om de särskilda kursernas
uppläggning torde det dock icke vara lämpligt att alltför hårt binda sig vid de
föreslagna kursprogrammen utan torde jämkningar få företagas, därest så
befinnes önskvärt. Vad överstyrelsen anfört i fråga om inträdesfordringar
och lärarpersonal in. m. vid kurserna ger mig icke heller anledning till någon
allvarligare erinran. I remissvaren ha åtskilliga synpunkter anförts rörande
nu antydda och andra spörsmål. Vid utbildningens närmare utformning och
planläggning torde dessa böra beaktas i den mån så är praktiskt möjligt. Särskilt
torde av skolöverstyrelsen anförda synpunkter rörande de speciella
förhållandena vid utbildningen av lärare för praktiska mellanskolor, inbyggda
praktiska linjer och yrkesbestämda högre folkskolor vara förtjänta
av uppmärksamhet. Närmare bestämmelser rörande utbildningsverksam
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
heten i stort torde böra utfärdas av Kungl. Maj:t efter förslag av överstyrelsen
för yrkesutbildning.
Kostnaderna för utbildningsverksamheten för nästa budgetår har överstyrelsen
beräknat till i runt tal 182 000 kronor och föreslagit, att reservationsanslaget
till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen uppföres
med detta belopp. Jag förordar, att anslaget uppföres med 180 000 kronor,
vilket innebär en anslagshöjning med 70 000 kronor. Det torde liksom hittills
få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen meddela
bestämmelser om anslagets disposition och om understöd åt kursdeltagare.
I nuvarande läge är jag icke beredd att taga ställning till förslaget om
inrättande av en statlig verkstadsskola, som skulle tjäna som övningsskola
för lärarutbildningen och pedagogisk försöks- och mönsterskola för
rikets yrkesskolor.
Vad överstyrelsen anfört i fråga om yrkespedagogisk reformverksamhet
har övertygat mig om den stora betydelsen dylik verksamhet skulle få för
effektiviseringen av både lärarutbildningsverksamheten och yrkesundervisningen
i allmänhet. Jag anser därför, att de ekonomiska förutsättningarna
för dylik verksamhet böra skapas. Verksamheten torde, som överstyrelsen
föreslagit, böra organisatoriskt samordnas med lärarutbildningen.
Medel för ifrågavarande ändamål torde böra anvisas under ett särskilt
riksstatsanslag med rubriken Överstyrelsen för yrkesutbildning: \ rkespedagogisk
reformverksamhet. Anslaget, som bör givas karaktär av reservationsanslag,
torde för nästa budgetår uppföras med 25 000 kronor. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen meddela erforderliga
bestämmelser angående anslagets disposition.
I fråga om den centrala ledningen av lärarutbildningen och den yrkespedagogiska
reformverksamheten är jag ense med överstyrelsen, att ledningen
bör förläggas till överstyrelsen samt där anförtros åt en särskild byrå.
Personaltilldelningen anser jag böra tills vidare kunna begränsas till en
byråchef, tillika föreståndare för yrkeslärarutbildningen och ledare av
den yrkespedagogiska reformverksamheten, en förste byråingenjör och ett
kanslibiträde. Byråchefstjänsten torde böra hänföras till lönegraden Ce 33
och tjänsten som förste byråingenjör till lönegraden Ce 27. Kanslibiträdet
bör tills vidare anställas som extra ordinarie i lönegraden Ce 11. Överstyrelsen
för yrkesutbildning torde böra till Kungl. Maj:t inkomma med förslag
till de bestämmelser, som må föranledas av vad jag förordat beträffande
den centrala ledningen.
Kungl. Maj ds proposition nr 167.
25
II. Anslagsberäkningar.
1. Förslagsanslaget till överstyrelsen för yrkesutbildning:
Avlöningar.
Anslag Nettoutgift
1947/48 ................................ 730 000 665 928
1948/49 (statsliggaren s. 658)............. 770 000
1949/50 (förslag)........................ 793 000
Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sina anslagsäskanden för nästa
budgetår hemställt, att anslaget måtte uppföras med 879 300 kronor, innebärande
en ökning av 109 300 kronor. Av ökningen hänföra sig i runt tal
57 000 kronor till den av överstyrelsen i dess i det föregående omförmiälda
betänkande (SOU 1947: 55) framlagda förslaget om inrättande av en ny
byrå inom överstyrelsen för handhavande av yrkeslärarutbildningen m. m.
I ärendet ha utlåtanden avgivits av statskontoret och riksräkenskapsverket.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän. Överstyrelsen
har beräknat en höjning av denna anslagspost, nu 265 000 kronor, med
98 000 kronor till 363 000 kronor. Av ökningen belöpa 17 400 kronor på
den nyssnämnda nya byrån. I övrigt betingas ökningen av följande förslag:
1. uppflyttning av ämbetsverkets chef från överdirektör i Cp 17 till
generaldirektör i Cp 19,
2. inrättande av en byrådirektörstjänst i Ca 31, avsedd för andra byrån,
3. utbyte av en amanuenstjänst å andra byrån mot en förste byråsekre
terartjänst
i Ca 27, _ o
4. uppflyttning av förste byr åsekreter ar tjänsten (på första byrån) från
Ca 27 till Ca 29,
5. ordinariesättning av förste byråingenjörstjänsten i Ce 27 (andra
byrån),
6. ordinariesättning av fem kanslibiträdestjänster i Ce 11,
7. ordinariesättning av en kontorsbiträdestjänst i Ce 8 i anslutning till
den reglerade befordringsgången.
Till stöd för uppflyttning av överstyrelsens chef till generaldirektör
har anförts, att överstyrelsen då den trädde i full verksamhet med
ingången av år 1944 omfattade tre byråer, att från och med den 1 juli
1944 inom överstyrelsen inrättats en med byrå jämställd fristående sektion
för övertagande av den dessförinnan av statens arbetsmarknadskommission
handhavda yrkesutbildningsverksamheten, samt att från och med
den 1 juli 1947 inom överstyrelsen inrättats en fjärde byrå för ärenden rörande
huslig undervisning. Statskontoret, som avstyrkt den föreslagna uppflyt
tningen, erinrar, att en genomgång av verkschefernas löner gjordes i sam
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
band med 1947 års lönereglering samt att ifrågavarande tjänst värdesattes
efter ingående prövning vid överstyrelsens tillkomst.
De uppgifter, som av överstyrelsen avsetts skola främst ankomma på den
nye byrådirektören, äro dels inspektion av de undervisningsanstalter,
som ligga under andra byrån, dels att övertaga byråchefens befattning
med ärenden rörande undervisningsplaner, lärarbehörigheter ävensom undervisningsmateriel
för praktisk undervisning, allt i vad avser centrala verkstadsskolor
samt kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning,
dels ock att biträda med ärenden rörande anordnande av fortbildningskurser
för lärare vid högre tekniska läroverk, fortbildningskurser för elever,
som genomgått sådana läroverk, samt undervisningsplaner för högre tekniska
läroverk. Byrådirektören borde enligt överstyrelsen på grund av sin
inspektionsverksamhet ha en i förhållande till lektorerna vid tekniska läroverk
överordnad ställning. — Å innehavaren av den föreslagna nya förste
byråsekreterarbefattningen å andra byrån borde enligt
överstyrelsens mening särskilt överflyttas de å byrån förekommande förvaltningsärendena,
varigenom byråchefen skulle avlastas från ärenden av
denna art och mer odelat kunna ägna sig åt sin huvuduppgift, den fackligtpedagogiska
överledningen.
Statens lönenämnd fann i utlåtande över motsvarande framställning för
budgetåret 1948/49 icke anledning till erinran mot den föreslagna lönegradsplaceringen
(Ca 31) av den nya byrådirektörstjänsten. Däremot kunde
nämnden icke finna tillräckliga skäl föreligga för att i enlighet med överstyrelsens
hemställan en befattning som förste byråsekreterare i Ca 27 skulle
inrättas å andra byrån utan förordade i stället, att ytterligare en byråsekreterartjänst
i Ca 24 uppfördes å personalförteckningen.
Statskontoret har nu liksom tidigare funnit en personalförstärkning å
andra byrån önskvärd för att möjliggöra utvidgad och fortlöpande inspektionsverksamhet
men ansett, att i nuvarande ekonomiska läge en höjning
av anslaget för inrättande av den föreslagna byrådirektörstjänsten borde
ställas på framtiden. Vid bifall till framställningen borde tjänsten i varje
fall icke placeras högre än i Ca 29. Med anledning av överstyrelsens uttalande
om byrådirektörens löneställning i förhållande till lektorerna vid
tekniska läroverk erinrar statskontoret, att rektorerna vid nämnda läroverk
erhållit ett förmånligare löneläge än byråcheferna i överstyrelsen utan att
detta ansetts vara till förfång för inspektionsverksamheten. Statskontoret
avstyrker utbytet av en amanuenstjänst mot en förste byråsekreterartjänst
på andra byrån.
Förslaget om uppflyttning i högre lönegrad av
förste byråsekreterar tjänsten, vilket motiverats med den
kvantitativa ökningen av de tjänstinnehavaren åvilande göromålen, arbetsuppgifternas
kvalificerade beskaffenhet samt intresset av god rekrytering
27
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 167.
till tjänsten, godtogs förra året av statens lönenämnd, men avstyrktes då
liksom i år av statskontoret.
Ifråga om förslaget om ordinariesättning av en förste
byråingenjörsbefattning har statskontoret ifrågasatt om
tillräckliga skäl föreligga för en dylik åtgärd, varemot ämbetsverket icke
har något att erinra mot att i avbidan på förslag från 1947 års biträdesutredning
tre kanslibiträdestjänster ordinariesättas
för möjliggörande av en fördelaktigare relation mellan antalet ordinarie och
extra ordinarie kanslibiträden.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Ma j : t. Överstyrelsen har föreslagit, att denna post upptages
med oförändrat belopp, 7 000 kronor.
Arvoden och ersättningar till inspektörer och
sakkunniga biträden m. m. Denna post är nu uppförd med
29 000 kronor. Överstyrelsen har med hänsyn till beräknad ökning av antalet
examensombud vid de tekniska gymnasierna med sex räknat med
ett ökat medelsbehov av 1 800 kronor. Vid bifall till ett av överstyrelsen
nu framlagt förslag om inrättande av en konsulenttjänst för hemslöjdsundervisningen
med ersättning från icke-ordinarieposten borde å
andra sidan ifrågavarande anslagspost minskas med 1 500 kronor och uppföras
med 29 300 kronor.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Överstyrelsen har beräknat denna anslagspost, som nu är uppförd med
394 000 kronor, till 390 000 kronor. Överstyrelsen har därvid räknat med å
ena sidan ett minskat anslagsbehov av i runt tal 52 800 kronor vid bifall
till förslagen om ordinariesättning av en förste byråingenjörstjänst och fem
kanslibiträdesbefattningar samt utbyte av en amanuenstjänst mot en ordinarie
förste byråsekreterartjänst. Å andra sidan har överstyrelsen räknat
med ett ökat medelsbehov av i runt tal 48 800 kronor, varav omkring
33 400 kronor hänföra sig till den föreslagna nya byrån för lärarutbildning
m. m. och återstoden avser följande av överstyrelsen framlagda förslag:
1. förstärkning av biträdespersonalen för de medel, som frigöras genom
den föreslagna ordinariesättningen av en kontorsbiträdestjänst,
2. inrättande av en konsulenttjänst i Ce 26 för hemslöjdsundervisningen,
3. förändring av en byråingenjörstjänst i Ce 24, vars innehavare förestår
överstyrelsens centrala upphandling av stadigvarande undervisningsmateriel,
till en förste byråingenjörstjänst i Ce 27,
4. ombildning av den kansliskrivartjänst, vars innehavare förestår överstyrelsens
kassakontor, till en kamrerartjänst i Ce 23.
5. uppflyttning av assistenttjänsten å fristående sektionen från Ce 19
till Ce 20.
Ä personalförteckningen för överstyrelsen finnas för närvarande uppförda
två konsulenttjänster i Ce 26. Den ena är avsedd för sömnadsundervisningen
och den andra för barnavårdsundervisningen. Ur anslagsposten
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
till arvoden och ersättningar till inspektörer och sakkunniga biträden in. m.
utgår ett arvode av 1 500 kronor till en deltidsanställd konsulent för hemslöjdsundervisningen.
Överstyrelsens förslag om inrättande av en konsulenttjänst
i Ce 26 jämväl för hemslöjdsundervisningen grundar sig på
en av föreningen Sveriges vävlärarinnor i ämnet gjord framställning och
avser möjliggörande av vidgad inspektion och rådgivning på hemslöjdsundervisningens
område. Vid bifall till överstyrelsens förslag skulle nyssnämnda
arvode å 1 500 kronor bortfalla. Statskontoret har icke ansett sig
kunna tillstyrka inrättande av den föreslagna konsulenttjänsten.
I fråga om den föreslagna förändringen av en byråingenjörstjänst till en
förste byråingenjörstjänst i Ce 27 framhåller överstyrelsen
de högt ställda kvalifikationskraven vid tjänsten. Sålunda erfordrades
att ha avlagt examen vid teknisk högskola eller ock att ha avlagt examen
vid tekniskt läroverk och därefter förvärvat ingående erfarenhet av
industriell verksamhet. Vidare fordrades att äga erfarenhet av affärsverksamhet
inom det tekniska området samt besitta sakkunskap på det maskintekniska
området, särskilt med avseende å för skolorna erforderlig materiel.
Verksamheten vid tjänsten vore av självständig natur och av stor vikt
ur besparingssynpunkt. Med nuvarande låga lönegradsplacering hade överstyrelsen
icke lyckats besätta tjänsten med kompetent innehavare. Statskontoret
har avstyrkt den ifrågasatta lönegradsuppflyttningen.
Förslaget att ombilda en kansliskri vart jänst till en kamrerart jänst
i C e 2 3, vilket förslag även framfördes i anslagsäskandena för innevarande
budgetår, vore enligt överstyrelsen motiverat med hänsyn dels till
den stora omslutningen av överstyrelsens kassa- och redovisningsverksamhet
(omkring 2,5 miljoner kronor) och dels till den omdömeskrävande kamerala
och tekniska granskning, som åvilade tjänstens innehavare beträffande viss
kursverksamhet, som bedreves i överstyrelsens regi. Statens lönenämnd
ansåg i yttrande över motsvarande framställning i fjol, att det väckta
spörsmålet borde upptagas till prövning i samband med den pågående
utredningen rörande den högre biträdespersonalens lönegradsplacering.
Statskontoret, som ansett, att med hänsyn till storleken av överstyrelsens
medelsförvaltning ändamålsenligheten i den nuvarande kamerala organisationen
kunde ifrågasättas, har i anslutning till vad lönenämnden yttrat icke
nu velat förorda en omreglering av ifrågavarande tjänst. Riksräkenskapsverket,
som genom besök hos överstyrelsen inhämtat närmare uppgifter
rörande ifrågavarande tjänstemans åligganden, har funnit skäl tala för en
uppflyttning av tjänsten till högre lönegrad men å andra sidan ansett, att
en ombildning av tjänsten till kamrerartjänst i Ce 23 icke borde ifrågakomma.
Riksräkenskapsverket har för sin del förordat, att frågan om
tjänstens lönegradsplacering hänskjutes till biträdesutredningen för övervägande
i samband med utredningens fortsatta arbete.
I fråga om den föreslagna lönegradsuppflyttningen av assistent
-
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
tjänsten å fristående sektionen framhåller överstyrelsen,
att innehavaren av tjänsten med hänsyn till arten av sina arbetsuppgifter
borde likställas med assistenten på överstyrelsens inköpsdetalj, som vore
placerad i Ce 20. Statskontoret anser någon förhöjd lönegradsplacering icke
påkallad, då de göromål som ålåge ifrågavarande tjänsteman närmast syntes
motsvara dem, som handhades av en kontorsskrivare.
Departementschefen.
Ordinarieposten. Då stadigvarande behov av den till andra byrån knutna
förste byråingenjörstjänsten i Ce 27 torde föreligga, biträder jag överstyrelsens
förslag om ordinariesättning av tjänsten.
Vidare torde som statskontoret föreslagit tre kanslibiträdestjänster i
Ce 11 böra ordinariesättas.
I anslutning till den reglerade befordringsgången torde slutligen ett extra
ordinarie kontorsbiträde böra beredas ordinarie anställning i Ca 8.
I övrigt anser jag mig icke för närvarande kunna förorda någon ändring
beträffande ordinarieposten.
Vad jag sålunda förordat föranleder en ökning av ordinarieposten med
i runt tal 33 000 kronor till 298 000 kronor, vilket belopp emellertid med
hänsyn till belastningen torde kunna minskas till 285 000 kronor.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. Denna
anslagspost torde i enlighet med överstyrelsens förslag böra uppföras med
oförändrat belopp, 7 000 kronor.
Arvoden och ersättningar till inspektörer och sakkunniga biträden m. m.
Med hänsyn till beräknad ökning av antalet examensombud vid de tekniska
gymnasierna med sex, torde denna anslagspost böra höjas med 1 800
kronor till 30 800 kronor} vilket senare belopp bör avrundas till 31 000
kronor.
lcke-ordinarieposten, I det föregående har jag förordat dels anställande
å den nya byrån för lärarutbildningen av en byråchef, en förste byråingenjör
och ett kanslibiträde i Ce It, dels ock ordinariesättning av en förste byråingen
jörstjänst, tre kanslibiträdestjänster och en kontorsbiträdestjänst.
I övrigt anser jag mig i nuvarande läge icke kunna förorda någon ändring
beträffande icke-ordinarieposten, vilken bör uppföras med 395 000 kronor.
Rörligt tillägg. Denna anslagspost synes kunna uppföras med oförändrat
belopp, 75 000 kronor.
Hela avlöningsanslaget bör sålunda uppföras med (285 000 + 7 000 +
-f- 31 000 + 395 000 + 75 000 =) 793 000 kronor, vilket innebär en ökning
med 23 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1949/50, vidtaga de förändringar
i personalförteckningen för överstyrelsen för yrkesutbildning,
som föranledas av vad jag i det föregående förordat;
b)
godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 285 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 7 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar till
inspektörer och sakkunniga biträden
m. m., förslagsvis................... » 31 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis . ................. » 395 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 75 000
Summa kronor 793 000;
c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för
budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 793 000 kronor.
2. Förslagsanslaget till överstyrelsen för yrkesutbildning:
Omkostnader.
Anslag
Nettoutgift
1946/47 ..........................
....... 58 500
81 839
1947/48 ..........................
...... 85 000
119651
1948/49 (statsliggaren s. 659) .......
...... 95 000
1949/50 (förslag)..................
....... 120 000
Av det för innevarande budgetår uppförda anslaget, 95 000 kronor, avse
30 000 kronor posten till reseersättningar och 55 000 kronor delposten till
övriga expenser. Överstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om en höjning
av anslaget med 32 000 kronor, varav å nämnda poster belöpa
respektive 12 000 kronor och 20 000 kronor. Av sistnämnda båda belopp
hänföra sig 4 000 kronor respektive 15 000 kronor till den av överstyrelsen
föreslagna nya byrån för lärarutbildning m. m. I övrigt motiveras höjningen
av posten till reseersättningar med angelägenheten av en utvidgning
av inspektionsverksamheten och av posten till övriga expenser med den
utvidgade verksamheten redan inom ramen för överstyrelsens nuvarande
fyra byråer och den fristående sektionen.
31
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 167.
Departementschefen. Anslagsbelastningen å omkostnadsanslaget utgjorde
för budgetåret 1947/48 i det närmaste 120 000 kronor. Med hänsyn härtill
och till att jag tidigare förordat inrättande av en särskild byrå för
lärarutbildningen m. m. torde omkostnadsanslaget böra höjas med 25 000
kronor. Av höjningen böra 10 000 kronor avses för reseersättningar och
15 000 kronor för övriga expenser. Omkostnadsanslaget bör alltså för nästa
budgetår uppföras med (95 000 + 25 000 =) 120 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 120 000 kronor.
3. Reservationsanslag till överstyrelsen för yrkesutbildning:
Yrkespedagogisk reformverksamhet.
Under ett anslag med denna rubrik torde i anslutning till vad jag i det
föregående förordat böra anvisas ett belopp av 25 000 kronor. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk
reformverksamhet för budgetåret 1949/50 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 25 000
kronor.
4. Reservationsanslaget till Utbildning av lärare vid
yrkesundervisningen.
Såsom jag i det föregående förordat vid behandlingen av överstyrelsens
för yrkesutbildning förslag rörande yrkeslärarutbildningen torde detta anslag
för nästa budgetår böra uppföras med ett belopp av 180 000 kronor,
vilket innebär en anslagshöjning med 70 000 kronor. Jag hemställer, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen för
budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 180 000 kronor.
5. Reservationsanslag till Bidrag till anordnande av elevinternat
vid flygmekanikerskolan vid Mölndal.
Genom beslut den 28 januari 1944 medgav Kungl. Maj:t, att Mölndals
stads verkstadsskolor för arbetslös ungdom finge, räknat från och med den
1 januari 1944, successivt omorganiseras till en verkstadsskola för utbildning
av flygmekaniker. Såsom bidrag till driften av denna skola har sedan
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
budgetåret 1944/45 årligen anvisats ett särskilt förslagsanslag. Ur detta
utgick under de första budgetåren bidrag med högst 25 350 kronor till
hyreskostnader för matserveringslokal, elevhem och övriga elevbostäder vid
skolan.
För budgetåret 1945/46 anvisades ett reservationsanslag av 225 000 kronor
såsom bidrag till anordnande av elevinternat vid skolan. Såsom framgår
av propositionen 1945: 260, sid. 28 ff., hade den tidigare tillämpade
anordningen för elevernas inkvartering och utspisning visat sig mindre tillfredsställande
och Mölndals stad hade därför beslutat uppföra ett elevhem.
Enligt det i propositionen åberopade, endast preliminärt granskade nybyggnadsförslaget
hade byggnadskostnaderna beräknats till 400 000 kronor
samt kostnaderna för inredning och inventarier till 50 000 kronor. Till bestridande
av dessa kostnader ansågs statsbidrag böra utgå enligt samma
grunder som för anordnande av elevinternat vid centrala verkstadsskolor,
d. v. s. med högst femtio procent.
Vid ärendets fortsatta behandling föreslogs viss minskning av den tilltänkta
byggnadens dimensioner, bland annat genom begränsning av antalet
elevrum. Byggnadskostnaderna beräknades dock alltjämt till 400 000 kronor.
Kostnaden för inventarier ansågs av överstyrelsen för yrkesutbildning
kunna — bland annat på grund av minskningen av antalet elevrum — nedräknas
från 50 000 kronor till 39 000 kronor. I anslutning härtill beviljade
Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1945 statsbidrag ur förutnämnda
reservationsanslag med femtio procent av kostnaderna dels för uppförande
av byggnaden, dels för anskaffande av inventarier och inredning, dock
med högst respektive 200 000 kronor och 19 500 kronor. Av anslaget disponerades
alltså icke 5 500 kronor.
Skolans styrelse har nu på uppdrag av stadsfullmäktige i Mölndal anhållit
om statsbidrag till täckande av uppkommen merkostnad för elevinternatets
byggande och inredning. De verkliga byggnadskostnaderna hade
uppgått till 472 643 kronor 19 öre. Då för bestridande härav disponerats
statsbidrag av 200 000 kronor, ett av Göteborgs och Bohus läns landsting
beviljat räntefritt lån av 100 000 kronor samt ett av staden upptaget amorteringslån
av 100 000 kronor eller tillhopa 400 000 kronor, hade således uppkommit
ett underskott av 72 643 kronor 19 öre. Orsakerna härtill vore
allmän ökning av byggnadskostnaderna, oväntat dåliga grundförhållanden
och svårigheter med materialanskaffningen. Kostnaderna för inventarier
och utrustning hade uppgått till 60 824 kronor 58 öre. För gäldande av
detta belopp hade funnits tillgängliga statsbidrag av 19 500 kronor och
anslag från staden av 25 000 kronor eller sammanlagt 44 500 kronor; alltså
hade ett underskott av 16 324 kronor 58 öre uppstått. Skolstyrelsen hemställde
om tilläggsanslag av statsmedel ej understigande femtio procent
av de till sammanlagt 88 967 kronor 77 öre uppgående underskotten.
Länsstyrelsen i Göteborg har tillstyrkt framställningen.
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 167.
Överstyrelsen för yrkesutbildning, som hört sin byggnadssakkunnige, bär
tillstyrkt ett statligt tilläggsanslag av 46 500 kronor. Ökningen av byggnadskostnaderna
hade, såvitt överstyrelsen kunde finna, föranletts av omständigheter,
som sökanden icke kunnat förutse. Till täckande av byggnadskostnaderna
borde utgå statsbidrag med ytterligare 36 000 kronor.
Beträffande kostnaderna för inventarier och inredning hade överstyrelsen,
som tagit del av förteckning över det inköpta, icke annat att erinra än att
det ville synas som om de kunnat nedbringas till 60 174 kronor 84 öre. Av
förteckningen framginge emellertid, att inköp verkställts av bland annat
en del relativt kostnadskrävande inventarier till elevinternatets kök, vilkas
anskaffning icke förutsatts i den ursprungliga statsbidragsansökningen. Inventaneinköpen
hade särskilt motiverats i en skrivelse från skolstyrelsen.
Med hänsyn till vad däri anförts syntes statsbidrag böra utgå med ytterligare
10 500 kronor till anskaffningen av inventarier och inredning.
I sistnämnda skrivelse från skolans styrelse har anförts bland annat:
Inköpen av inventarie- och maskinutrustning till elevhemmets kök ha
gjorts med tanke på att nedbringa driftskostnaderna bland annat genom
mmskning av antalet anställda. Detta är nödvändigt både med hänsyn till
svårigheter att anskaffa lämplig arbetskraft och ur driftskostnadssynpunkt.
Dagligen utspisas cirka 150 personer med tre mål och en enkel kvällsmåltid.
Kökspersonalen utgöres av en kokerska, fem biträden och husmor. Det
skulle icke vara möjligt att utan arbetsbesparande maskiner driva denna
ganska betydande verksamhet med samma personal. Inga maskiner stå
oanvända utan äro i bruk dagligen.
Genom förbindelse med arméförvaltningens intendenturavdelning lyckades
vi få ett synnerligen förmånligt anbud på prima helyllefiltar för ett så
lågt pris som 10 kronor per styck. Styrelsen ansåg det då klokt att inköpa
300 stycken. Filtarna disponeras sålunda: två filtar till varje av elevhemmets
112 platser och 15 inackorderade elever, tre filtar till varje av 15
sjukbäddar samt 31 filtar till byte vid tvättning.
Porslinet togs till något i överkant, beroende på den rätt stora kassationen
till följd av sönderslagning.
Statskontoret har icke velat motsätta sig, att statsbidrag efter tidigare
fastställd procentsats finge utgå för gäldande av merkostnaden för byggnadsarbetena.
Vad beträffar inventariekostnaderna, har statskontoret endast
tillstyrkt ett tilläggsanslag av 1 650 kronor. Till bestridande av tillläggsbidragen
borde enligt ämbetsverkets mening anslag äskas av riksdagen.
I fråga om inventariekostnaderna har statskontoret anfört:
Merkostnaderna för inventarierna — omkring 22 000 kronor — synas ha
föranletts av anskaffandet av maskiner för internatets kök (cirka 11 000
kronor) samt av inköp för elevrummen av möbler in. in., som icke tidigare
beräknats (11 000 kronor). Enligt statskontoret bör den ytterligare matericlanskaf
fn ingen icke utan vidare föranleda ökat statsbidrag. Vägande
skäl måste föreligga för en ändring av Kungl. Maj:ts tidigare beslut i bidragsfrågan.
Ämbetsverket finner detta vara fallet beträffande köksinven
3
— liihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 167.
34
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 167.
tarierna, där såsom motiv för den utökade anskaffningen framhållits behovet
ur personalsynpunkt av arbetsbesparande redskap och maskiner. I
den mån detta skäl kan åberopas beträffande den maskinella utrustningen
— och så synes vara fallet beträffande redskap och maskiner till en sammanlagd
kostnad av 3 300 kronor — vill statskontoret icke framställa erinran
mot vtterligare statsbidrag eller efter tidigare fastställd procentsats med
1 650 kronor. För kylanläggningar och elektriska grytor anser ämbetsverket
däremot bidrag icke böra utgå. Icke heller finner ämbetsverket anledning
tillstyrka bidrag till ytterligare, tidigare icke beräknade inventarier
i elevrummen.
Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgått, ha
för byggandet och inredningen av elevinternatet vid flygmekanikerskolan
i Mölndal uppstått vissa merkostnader i förhållande till de kostnadsberäkningar,
som lågo till grund för Kungl. Maj:ts beslut den 29
juni 1945 om statsbidrag till dessa ändamål ur det av riksdagen för budgetåret
1945/46 beviljade reservationsanslaget å 225 000 kronor till bidrag
till anordnande av nämnda elevinternat. Dessa merkostnader uppgå till
i runt tal 72 600 kronor, såvitt gäller byggnadskostnader, och till i runt
tal 21 800 kronor, såvitt gäller kostnader för inventarier och utrustning.
Av sistnämnda belopp täckas 5 500 kronor av anslag från Mölndals stad,
varför underskottet i denna del utgör 16 300 kronor. Det sammanlagda
underskottet uppgår sålunda till 88 900 kronor. De angivna merkostnaderna
ha föranletts av den allmänna stegringen av byggnadskostnaderna,
oväntat dåliga grundförhållanden, vilket föranlett särskilda, icke förutsedda
förstärkningsarbeten, svårigheter med materialanskaffningen samt
inköp av bland annat en del relativt kostnadskrävande inventarier till
elevinternatets kök, vilka icke förutsatts i den ursprungliga statsbidragsansökningen.
Styrelsen för skolan har nu anhållit om ytterligare bidrag av statsmedel,
ej understigande 50 procent av nämnda underskott a 88 900 kronor. Överstyrelsen
för yrkesutbildning har tillstyrkt ytterligare statsbidrag med
36 000 kronor till byggnaden och med 10 500 kronor till inredningen. Statskontoret
åter, som tillstyrkt ett bidrag med 50 procent av de ökade byggnadskostnaderna,
synas beträffande inventariekostnaderna endast ha tillstyrkt
ett tilläggsbidrag av 1 650 kronor.
För egen del förordar jag ett ytterligare bidrag till byggnadskostnaderna
med 36 000 kronor, motsvarande i det närmaste 50 procent av de uppkomna
merkostnaderna. Beträffande de ökade inventariekostnaderna har
jag med hänsyn till vad från skolstyrelsens sida anförts ansett övervägande
skäl tala för att dessa kostnader godtagas såsom grund för ytterligare
statsbidrag. Detta bidrag synes böra beräknas till femtio procent av det till
16 500 kronor uppkomna underskottet för denna anskaffning och bestämmas
till, i avrundat belopp, 8 000 kronor. Jag förordar således, att sammanlagt
44 000 kronor anvisas såsom ytterligare bidrag till ifrågavarande
Kungl. Maj:ts proposition nr 167. 35
elevinternats anordnande. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att såsom Bidrag till anordnande av elevinternat vid
flygmekanikerskolan i Mölndal för budgetåret 1949/50
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 44 000 kronor.
Vad departementschefen sålunda under II, punkterna
1—5 hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt
förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sven Nyborg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1949:259 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om vissa anslag för budgetåret 1949/50 till skolöverstyrelsen m. m. s. 1 i texten
- SU 1949:135 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag för budgetåret 1949/50 till yrkesundervisningen. s. 37 i texten