Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag för budgetåret 19^9/50 till universiteten och karolinska institutet m. m

1949-03-11 · 91 sidor, varav 91 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 91 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:168, Angående vissa anslag för budgetåret 19^9/50 till universiteten och karolinska institutet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

1

Nr 168.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

för budgetåret 19^9/50 till universiteten och karolinska

institutet m. m.; given Stockholms slott den

11 mars 19Jf9.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

1 — Bihang till riksdagens protokoll

1 samt

Nr 168.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds proposition nr 168.

Propositionens huvudsakliga innehåll:

I nedanstående sammanställning angivas de anslag, som äskas i propositionen,

samt de ökningar, som föreslås i jämförelse med motsvarande

anslag för innevarande budgetår.

Anslagsrubrik

Äskade

anslag,

kronor

Ökning,

kronor

Uppsala universitet: Avlöningar...................

5 113 000

100 000

» » : Materiel m. in.................

1 270 000

35 000

Lunds universitet: Avlöningar....................

4 574 000

112 400

> » : Materiel m. m..................

1 035 000

35 000

Karolinska institutet: Avlöningar..................

2 089 400

82 400

• > : Bidrag till akustisk-fysiologisk forskning .

30 000

30 000

Bidrag till naturvetenskaplig forskning i Övre Norrland.....

30 000

30 000

Provisoriskt lönetillägg........................

2 400 000

400 000

För Uppsala universitet föreslås, att den för H. F. Laurell personliga

professuren i medicinsk radiologi ändras till en ordinarie professur i röntgendiagnostik.

För Lunds universitet föreslås, att de i princip redan beslutade

professurerna i entomologi och fonetik skola inrättas från och med

den 1 juli 1949 respektive den 1 juli 1950. En personlig professur föreslås

inrättad vid karolinska institutet för den ungerske vetenskapsmannen

G. von Békésy.

Det provisoriska lönetillägget för professorer, laboratorer och vissa andra

ordinarie befattningshavare vid universiteten och de medicinska högskolorna

föreslås omreglerat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts "proposition nr 168.

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 11 mars 1949.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, inrikes- och jordbruksdepartementen

anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet,

statsrådet Weijne följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde

huvudtiteln, punkterna 76, 78, 82, 84 och 87, föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition, för budgetåret 1949/50 beräkna

dels till Uppsala universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 113 000

kronor;

dels till Uppsala universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av

1 235 000 kronor;

dels till Lunds universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 561 600

kronor;

dels till Lunds universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av

1 000 000 kronor;

dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 2 007 000 kronor;

dels ock till Provisoriskt lönetillägg ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.

Jag torde nu ånyo för Kungl. Maj:t få anmäla dessa ärenden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.

I. Provisoriskt lönetillägg till professorer och

vissa andra befattningshavare.

De nuvarande avlöningsförhållandena för befattningshavare vid universiteten

och de statliga högskolorna äro mycket skiftande. Flertalet akademiska

lärare vid universiteten och de medicinska högskolorna inneha sa kallade

oreglerade befattningar, vilket innebär att de aldrig blivit underkastade

ett lönesystem där befattningarna äro inplacerade i lönegrader och löneklasser.

Deras grundlön är i stället uppdelad i lön och tjänstgöringspenningar.

Härutöver äga de åtnjuta dyrtids- och kristillägg, provisorisk avlöningsförstärkning

och provisoriskt lönetillägg samt — efter vissa ars tjänstgöring

— ålderstillägg. Vissa andra befattningar vid samma läroanstalter äro endast

förbundna med rätt till arvode. Övriga befattningar äro i allmänhet

så kallade reglerade befattningar, vilkas innehavare äro underkastade statens

allmänna avlöningsreglemente.

Anställnings- och avlöningsförhållandena för professorer och vissa andra

befattningshavare vid universiteten och de statliga högskolorna äro emellertid

för närvarande föremål för en allsidig utredning genom särskilt tillkallade

sakkunniga, 19Jt8 års universitetslönekommitté. Denna kommitté

har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 november 1948 anmält, att ett fullständigt

löneregleringsförslag, avseende samtliga de institutioner och personalgrupper,

som innefattades i kommitténs uppdrag, icke kunde av kommittén

avgivas i så god tid, att ett därpå grundat förslag skulle kunna

framläggas för riksdagen för ikraftträdande den 1 juli 1949. Kommittén

hade emellertid funnit, att omedelbara åtgärder vore angelägna för att

åstadkomma en förbättring av den nuvarande löneställningen för vissa

av de i kommitténs uppdrag avsedda personalgrupperna och har därför

framlagt förslag till vissa provisoriska åtgärder, avsett att kunna föreläggas

1949 års riksdag. Förslaget avser de befattningshavargrupper vid

universiteten och de medicinska högskolorna, vilka äro i lönehänseende

oreglerade och vilka, enligt kommitténs uttalande, på grund härav kunna

anses ha blivit i lönehänseende relativt eftersatta. Kommittén understryker,

att en provisorisk åtgärd bör så avvägas, att den icke kan anses föregripa

det slutliga resultat, vartill kommitténs arbete i huvudfrågorna kan komma

att leda, ävensom att kommittén icke anser sitt förslag i nu förevarande

fråga på något sätt prejudicerande med avseende på sitt slutliga ställningstagande.

Universitetslönekommitténs förslag innebär i huvudsak följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

5

Professorer.

De nuvarande avlöningsförmånerna för professorerna vid universiteten

och de medicinska högskolorna — vilka ursprungligen fastställdes år 1925

— framgå av följande i kommitténs skrivelse intagna tabla och redogörelse.

Begynnelse-

Avlöning

Avlöning

lön

efter 5 år

efter 10 år

Lön.......................

8 000

8 000

8 000

Ålderstillägg................

—

1 000

1 000

Tjänstgöringspenningar........

4 000

4 000

4 000

Dyrtids- och kristillägg........

4 438

4 438

4 438

Prov. avlöningsförstärkning ....

132

132

132

Prov. lönetillägg............

1 560

1 560

2 160

Summa

18 130

19 130

19 730

Avgår pensionsavdrag

927

927

927

Nettoavlöning

17 203

18 203

18 803

Det ovan angivna beloppet för provisorisk avlöningsförstärkning, 132

kronor för år, tillkom från och med den 1 juli 1937 i avvaktan på den då

förestående allmänna löneregleringen för statens tjänstemän, vilken trädde

i kraft den 1 juli 1939 men icke kom att innefatta ifrågavarande befattningshavare

vid universiteten. De nuvarande beloppen för provisoriskt lönetillägg

fastställdes efter beslut av 1947 års riksdag (jfr proposition 1947: 272

s. 387). Provisoriskt lönetillägg utgick för budgetåret 1946/47 med visst

enhetligt belopp, vilket understeg det lägre av de nu gällande. De för

budgetåret 1947/48 utgående beloppen — vilka överensstämma med de

nuvarande — fastställdes med utgångspunkt från att den nya, allmänna

lönereglering, som skulle träda i kraft den 1 juli 1947 för statstjänstemän

med nyreglerade löner, ansågs böra medföra en höjning av det provisoriska

lönetillägget för sådana befattningshavare, som icke skulle komma att omfattas

av nämnda lönereglering.

Beträffande den tidigare löneutvecklingen har universitetslönekommittén

framhållit, att de ordinarie universitetsprofessorerna sedan mitten av 1800- talet varit i stort sett i avlöningshänseende likställda med befattningshavare

i den så kallade rådsgraden inom den civila statsförvaltningen och

att de genom 1908 års lönereglering hänförts till samma lönegrupp, i vilken

statskommissarierna i statskontoret hade placerats året förut; avlöningen

blev sålunda densamma för professorerna som för statskommissarierna,

dock med undantag av ortstillägg. Vid förslaget (proposition 1925: 115) till

den för professorerna alltjämt gällande 1925 års lönereglering avvisade föredragande

departementschefen ett kommittéförslag om inordnande av professorerna

i det för civilförvaltningen gällande löneschemat och uttalade, åt?

åt dem borde beredas en löneställning, som vore förmånligare än den kommittén

tänkt sig (den för rådstjänstemän gällande lönegraden). Med ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.

gångspunkt från den uppfattningen, att professorslönen borde sättas högre

än den lön, som tillkomme ämbetsman i rådsgraden i Stockholm, föreslog

departementschefen, att avlöningen för universitetsprofessorer bestämdes

till 12 000 kronor, därav 8 000 kronor lön och 4 000 kronor tjänstgöringspenningar,

jämte rätt till ett ålderstillägg å 1 000 kronor efter fem år. Beloppen

skulle gälla utan differentiering i ortsgrupper. Riksdagen beslöt i

enlighet härmed.

En jämförelse mellan professorslön och rådslön den 1 juli 1925 ger enligt

universitetslönekommitténs skrivelse följande resultat (med inräknande av

vederbörliga tillägg samt efter avdrag av tjänstepensionsavgift):

Professor Ämbetsman Professorslön

i rådsgraden överstiger

rådslön

med

Begynnelselön................ 13 470 12 000 1 470

Lön efter 3 år ............... 13 470 12 480 990

» » 5 » 14 470 12 480 1990

» » 6 > 14 470 12 960 1 510

* » 9 » 14 470 13 440 1030

Universitetslönekommittén har i sin skrivelse också intagit följande sammanställning,

upptagande dels den faktiska löneställningen den 1 juli 1925,

dels löneutvecklingen under tiden därefter för universitetsprofessorerna, å

ena sidan, samt ämbetsmän i rådsgraden i Stockholm å den andra. I sammanställningen

ha i fråga om varje särskild tidpunkt inräknats vederbörliga

indextillägg till lönerna samt förekommande provisoriska tillägg av olika

slag. De angivna beloppen motsvara avlöningen minskad med pensionsavgift

(beträffande tidpunkten 1/7 1925 dock endast med tjänstepensionsavgift)

respektive nettoavlöning.

Vt

1925 begynnelselön. . . .

Professor

. 13 470

Ämbetsman

i rådsgraden

12 000

slutlön.........

. . 14 470

13 440

Vt

1939 begynnelselön. . . .

. . 12 570

11 817

slutlön.........

. . 13 570

13 317

V*

1947 begynnelselön. . . .

15 828

15 423

slutlön.........

. . 16 827

16 923

Vt

1947 begynnelselön. . . .

. . 17 203

17 256

slutlön.........

. . 18 803

18 768

Den gjorda jämförelsen ger vid handen, framhåller kommittén, att den

år 1925 uttalade grundsatsen, att professorslönen borde sättas högre än

rådslönen i Stockholm, numera icke längre gäller, om man ser till den

faktiskt utgående avlöningen. I vissa lägen ligger professorslönen över, i

andra däremot under rådslönen. I det hela ligger professorslönen för när
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majte proposition nr 168.

varande avgjort under rådslönen i Stockholm. Förhållandet askadliggöres

närmare i följande tablå:

Professorslön

Begynnelselön ............... 17 203

Lön efter 3 år .............. 17 203

» » 5 » .............. 18 203

» » 6 » .............. 18 203

» » 9 * .............. 18 203

» » 10 » .............. 18 803

Universitetslönekommitténs förslag innebär, att den nuvarande sa kallade

provisoriska avlöningsförstärkningen indrages samt att de bada nuvarande

beloppen för provisoriskt lönetillägg ersättas av ett enhetligt belopp av

3 600 kronor. Till stöd för förslaget anföres i huvudsak följande.

I anslutning till vad kommittén inledningsvis anfört anser kommittén

provisoriska åtgärder av nöden till motverkande av den eftersläpning i lönehänseende,

som föreligger i fråga om professorerna vid universiteten och de

medicinska högskolorna i jämförelse med den löneställning, som avsetts för

dem vid 1925 års lönereglering. Vid övervägande av den åtgärd, som i nuvarande

läge skulle kunna ifrågakomma, har kommittén funnit lämpligast

och ur konsekvenssynpunkt ofarligast, att höjning sker av det för närvarande

utgående provisoriska lönetillägget. Såsom av det föregående framgår,

fastställdes dettas nuvarande belopp år 1947 samtidigt med den nya allmänna

löneregleringen för statstjänstemän.

Det provisoriska lönetillägget för professorer utgår för närvarande med

två olika belopp. Det lägre beloppet, 1 560 kronor för år, tillämpas intill

dess en tjänstetid av 10 år föreligger; därefter höjes det provisoriska lönetillägget

till 2 160 kronor för år. Då det professorerna tillkommande enda

ålderstillägget inträder efter 5 tjänstår, har den höjning av det provisoriska

lönetillägget, som vidtages efter 10 tjänstår, i viss mån fått karaktären av

ett andra ålderstillägg. Vid de nuvarande beloppens tillkomst (jfr proposition

1947: 272 s. 387) gjordes också jämförelse med laboratorernas löneförmåner,

vilka innefatta rätt till två ålderstillägg.^

Till en början vill kommittén förorda, att vid vidtagande av höjning av

det provisoriska lönetillägget enligt kommitténs förslag den nuvarande så

kallade provisoriska avlöningsförstärkningen — 132 kronor för år — indrages.

Nämnda avlöningsförmån utgör en rest av förberedelserna till 1939

års allmänna, numera avlösta lönereglering för statstjänstemän i allmänhet

och utgår för närvarande endast till befattningshavare av här ifrågavarande

slag med oreglerad lön.

Vidare anser kommittén, att därest höjning vidtages av det provisoriska

lönetillägget, tillräckliga skäl icke föreligga att bibehålla den nuvarande

differentieringen av nämnda lönetillägg på två olika belopp. Såsom av det

föregående framgår, har nämnda differentiering gällt endast sedan den 1

juli 1947. Kommittén föreslår sålunda, att det nya provisoriska lönetillläggct

bestämmes till ett enhetligt belopp oavsett tjänstetidens längd.

Rådslön

Professorslön

under- resp.

överstiger

rådslön med

17 256

— 53

17 760

— 557

17 760

+ 443

18 264

— 61

18 768

— 565

18 768

+ 35

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

Med utgångspunkt från det nu anförda samt med beaktande av olika på

frågan inverkande omständigheter vill kommittén föreslå, att de båda nuvarande

beloppen för provisoriskt lönetillägg ersättas av ett enhetligt belopp

av 3 600 kronor.

Efter genomförande av kommitténs förslag skulle enligt en i skrivelsen

intagen tablå en jämförelse mellan professorslön och rådslön i Stockholm te

sig på följande sätt.

Ny professors- lön

Rådslön

Den nya pro- fessorslönen

överstiger

rådslön med

Begynnelselön........

........ 19 111

17 256

1 855

Lön efter 3 år .......

....... 19 111

17 760

1 351

» » 5 »

........ 20111

17 760

2 351

» » 6 »

........ 20 111

18 264

1847

» » 9 » .......

........ 20 111

18 768

1343

Befattningshavare inom den s. k. laboratorsgraden.

Universitetslönekommittén avser med beteckningen befattningshavare

inom laboratorsgraden följande ordinarie tjänstemän vid universiteten och

de medicinska högskolorna, nämligen: laborator, observatör, preceptor, prosektor,

lärare i medicinsk radiologi, lärare i fysikalisk diagnostik, lärare i

radioterapi, lärare i reumatologi samt föreståndare för zoologiska institutionens

i Lund entomologiska avdelning.

Ifrågavarande befattningshavare åtnjuta för närvarande avlöning enligt

följande uppställning.

Begynnelse-

Avlöning

Avlöning

avlöning

efter 5 år

efter 10 år

Lön.......................

6 000

6 000

6 000

Ålderstillägg................

—

500

1 000

Tjänstgöringspenningar........

3 000

3 000

3 000

Dyrtids- och kristillägg........

4 438

4 438

4 438

Prov. avlöningsförstärkning.....

132

132

132

Prov. lönetillägg.............

1 560

1 560

1 860

Summa

15 130

15 630

16 430

Avgår pensionsavdrag

693

693

693

Nettoavlöning

14 437

14 937

15 737

I fråga om tillkomsten av provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt

lönetillägg må här hänvisas till vad som i det föregående anförts under

motsvarande avsnitt beträffande professorerna.

Kommittén påpekar, att vid 1925 års lönereglering förelåg ett kommittéförslag,

att samtliga ordinarie befattningshavare inom laboratorsgraden

skulle inplaceras i dåvarande lönegraden B 16 (nuvarande lönegraden Ca 29).

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts proposition nr 168.

I propositionen 1925: 115 avvisades emellertid — liksom i fråga om professorerna

— ett inordnande av ifrågavarande befattningshavare under civilförvaltningens

avlöningsreglemente. Föredragande departementschefen anförde,

att vid bedömande av frågan om laboratorernas löneställning jämförelser

ej borde sökas med befattningar inom andra verksamhetsområden.

Det syntes honom mera naturligt och ändamålsenligt att göra jämförelserna

med befattningar inom samma institutioner, till vilka deras verksamhet

vore förlagd, och härvid borde professorerna och docentstipendiaterna

främst komma i fråga. Laboratorernas avlöning föreslogs höjd i ungefärlig

relation till den i propositionen föreslagna ökningen av professorslönerna.

Laboratorslönen föreslogs till 9 000 kronor, därav 6 000 kronor lön och

3 000 kronor tjänstgöringspenningar, med två ålderstillägg å 500 kronor

efter respektive 5 och 10 år. Avlöningen skulle utga oberoende av ortsgruppering.

Enligt departementschefens förslag skulle begynnelselönen för

laborator, 9 000 kronor, med 3 000 kronor överstiga beloppet för docentstipendium,

vilket samtidigt föreslogs skola utgå med 6 000 kronor. Ifrågavarande

skillnad fann departementschefen fullt befogad, om man toge i betraktande

såväl de krav, som ställdes på laboratorerna, som deras tjänståligganden

i förhållande till docentstipendiaternas. Riksdagen beslöt i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag.

Universitetslönekommittén har härefter lämnat följande sammanställning,

upptagande den faktiska löneställningen den 1 juli 1925 samt löneutvecklingen

under tiden därefter för dels befattningshavare inom laboratorsgraden,

dels ock nyreglerade tjänstemän i lönegrader med ungefär motsvarande

lönenivå å medeldyr ort.

V7 1925 begynnelselön

slutlön.....

1939 begynnelselön

slutlön.....

1/i 1947 begynnelselön

slutlön.....

V7 1947 begynnelselön

slutlön.....

Laborator

m. fl.

Lönegradsplacerad

tjänsteman i Uppsala

(E-3-ort)

10 440

B 28:28 = 10 494

11 560

B 27:30 = 11 566

9 768

A 28:28= 9 969

10 768

A 27:30 = 11 046

13 061

A 28: 28 = 13 443

14 061

A 27 :30 = 14 697

14 437

Ca 31:31 = 15 252

15 737

Ca 30:33 = 16 440

Den gjorda jämförelsen ger vid handen, framhåller kommittén, att laboratorernas

begynnelseavlöning, som den 1 juli 1925 ungefärligen motsvarade

begynnelseavlöningen till reglerad tjänsteman i dåvarande 28 lönegraden

å medeldyr ort (Uppsala), för närvarande ligger drygt 800 kronor

under motsvarande nya avlöningsbelopp (Ca 31:31). Ser man på slutavlöningen

bcfinnes det, att densamma den 1 juli 1925 nära motsvarade slut
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

lönen för reglerad tjänsteman i dåvarande 27 lönegraden å medeldyr ort,

medan den för närvarande ligger något mer än 700 kronor under motsvarande

nya avlöning (Ca 30: 33).

I anslutning till denna jämförelse mellan laboratorerna och nyreglerade

tjänstemän i förutvarande 27 och 28 lönegraderna anför kommittén följande

siffror rörande relationen mellan laboratorslön och lektorslön å medeldyr

ort (beloppen avse nettoavlöning):

Laborator

Lektor

Laboratorslön

i Uppsala

över- resp.

understiger

lektorslön med

Vt

1925 begynnelselön . . . .

.... 10 440

9 169

+ 1271

slutlön..........

.... 11 560

10 553

+ 1 007

Vt

1939 begynnelselön . . .

..... 9 768

9 489

+ 279

slutlön..........

.... 10 768

11046

— 278

‘A

1947 begynnelselön . . . .

.... 13061

12 843

+ 218

slutlön..........

..... 14 061

14 697

— 636

Vt

1947 begynnelselön . . . .

..... 14 437

14 592

— 155

slutlön..........

.... 15 737

16 440

— 703

Det försteg i lönehänseende, som laboratorerna den 1 juli 1925 hade framför

lektorer å medeldyr ort, har således, framhåller kommittén, numera försvunnit.

För närvarande ligger laboratorslönen under lektorslönen.

I detta sammanhang har slutligen i kommitténs skrivelse intagits följande

jämförelse mellan laborators begynnelseavlöning och docentstipendium den

1 juli 1925 och den 1 juli 1947:

Vt 1925

‘A 1947

Laborators

Docent-

Skillnad

begynnelse-

stipendium

avlöning

. 10 440

7 200

3 240

14 437

12 204

2 233

Även i förhållande till docentstipendiaterna har alltså laboratorernas

löneställning undergått försämring.

Universitetslönekommitténs förslag. I anslutning till vad kommittén anfört

i fråga om professorerna föreslår kommittén även i fråga om befattningshavarna

inom laboratorsgraden en höjning av det provisoriska lönetillägget,

med samtidig indragning av den nu utgående provisoriska avlöningsförstärkningen

å 132 kronor för år. Det nya provisoriska lönetillägget för

laboratorerna bör enligt kommitténs mening fastställas med utgångspunkt

från att 1925 års relation mellan laboratorslön och nyreglerad lön i stort

sett återställes. En lämplig avvägning synes kommittén ernås, om de båda

nuvarande beloppen å 1 560 och 1 860 kronor ersättas av ett enhetligt

belopp av 2 700 kronor. Den nuvarande differentieringen på två belopp

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168. 11

föreslås alltså — i likhet med vad kommittén förordat i fråga om professorerna

— upphävd.

Förslagets innebörd belyses närmare i nedanstående i skrivelsen intagna

sammanställning:

Ny laborators-

Lön å 3-ort

i lönegrad

lön

Ca 30

Ca 31

Begynnelselön.......

........ 15 445

14 592

15 252

T.ön efter 3 år ......

........ 15 445

15 252

15 912

» » 5 » .....

........ 15 945

15 252

15 912

» » 6 » ......

........ 15 945

15 912

16 440

» » 9 » ......

........ 15 945

16 440

16 944

» » 10 » ......

........ 16 445

16 440

16 944

Vissa andra befattningshavargrupper med provisoriskt

lönetillägg.

I detta avsnitt framhåller universitetslönekommittén inledningsvis, att

kommitténs förslag i vad avser professorer förutsatts skola tillämpas jämväl

å följande befattningshavare, vilka nu åtnjuta provisoriskt lönetillägg

och provisorisk avlöningsförstärkning, nämligen professorn i experimentell

fysik vid vetenskapsakademien, föreståndaren för ostasiatiska arkeologiska

samlingarna, den med statsmedel avlönade professorn i meteorologi vid

Stockholms högskola samt chefen för rasbiologiska institutet.

Härefter föreslår kommittén höjning av det nuvarande provisoriska lönetillägget

till vissa andra oreglerade befattningshavare vid universiteten och

de medicinska högskolorna än professorer och befattningshavare inom laboratorsgraden.

Förslaget avser i denna del vikarier för professorer och laboratorer

m. fl. samt exercitiemästarna vid universiteten.

Vikarier för professorer och laboratorer m. fl.

Vikarie med full tjänstgöring för professor eller för laborator eller därmed

i lönehänseende jämställd befattningshavare vid universitet eller medicinsk

högskola åtnjuter provisoriskt lönetillägg med samma belopp som för närvarande

gäller för motsvarande ordinarie befattningshavare med begynnelselön,

eller med 1 560 kronor för år. I anslutning till vad kommittén förordat

beträffande professorer och laboratorer m. fl. synes det kommittén

motiverat, att provisoriska lönetillägget till ifrågavarande vikarier också

höjes. Med hänsyn till att vikarierna icke åtnjuta provisorisk avlöningsförstärkning

å 132 kronor för år — vilken enligt kommitténs förslag skulle

indragas vid höjning av det provisoriska lönetillägget till de ordinarie befattningshavarna

— föreslås vikariernas provisoriska lönetillägg bestämt

till, för professorsvikarie (3 600—132 =) 3 468 kronor för år och för

vikarie för laborator m. fl. (2 700 — 132 =) 2 568 kronor för år.

Exercitiemästare vid universiteten. Dessa äro director

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

musices vid Uppsala universitet och kapellmästaren vid universitetet i

Lund samt gymnastikläraren vid Uppsala universitet och läraren i gymnastik

och fäktkonst vid Lunds universitet. Alla fyra äro ordinarie befattningshavare

och äga åtnjuta, bland annat, provisoriskt lönetillägg. Löneläget

framgår av följande uppställning.

Director musices. Kapellmästare.

(Utan ålderstillägg)

Lön................................ 3 300

Tjänstgöringspenningar................. 1 700

Dyrtids- och kristillägg................. 2 539

Prov. avlöningsförstärkning............. 132

Prov. lönetillägg........... 1 080

Summa kronor 8 751

Härifrån avgår pensionsavgift enligt äldre bestämmelser. Lönen kan efter

5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

Gymnastiklärare. Lärare i gymnastik och fäktkonst.

(Utan ålderstillägg)

Uppsala

Lund

Lön.....................

2 400

2 000

Tjänstgöringspenningar......

1200

1 000

Dyrtids- och kristillägg......

1 839

1 537

Prov. avlöningsförstärkning . . .

132

132

Prov. lönetillägg............

900

900

Summa kronor

6 471

5 569

Härifrån avgår pensionsavgift. Lönen kan efter 5 år höjas med 300 kronor

och efter 10 år med ytterligare 300 kronor.

Universitetslönekommittén anför och föreslår beträffande exercitiemästarna

följande.

Det år 1925 bestämda beloppet för lön och tjänstgöringspenningar till

musikdirektören i Uppsala och kapellmästaren i Lund, 5 000 kronor, överensstämde

nära med dåvarande lön enligt löneplan B i 18 löneklassen å

E-ort (4 956 kronor). Motsvarande lön (22 löneklassen å 3-ort) utgör för

närvarande 9 420 kronor. Om från ovan angivna lönebelopp för director

musices i Uppsala och kapellmästaren i Lund, 8 751 kronor, dragés en beräknad

pensionsavgift av 300 kronor, kan lönen för nämnda befattningshavare

för närvarande sägas understiga lönen i 22 löneklassen med i runt

tal 1 000 kronor. Det synes kommittén skäligt, att den sammanlagda avlöningen

för ifrågavarande befattningshavare bringas att ungefärligen motsvara

lönen i nämnda löneklass å 3-ort. I sådant syfte föreslår kommittén,

att det nuvarande provisoriska lönetillägget höjes från 1 080 till 2 220 kronor

för år. Samtidigt förutsättes den nuvarande provisoriska avlöningsförstärkningen

skola indragas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

I anslutning till det anförda synes det provisoriska lönetillägget vid de

båda ordinarie gymnastiklärartjänsterna vid universiteten — av vilka den i

Lund för närvarande är vakant — böra höjas från nuvarande 900 till 1 800

kronor för år, även här med samtidig indragning av den provisoriska avlöningsf

örstärkningen.

Departementschefen.

På av universitetslönekommitten anförda skäl tillstyrker jag, att provisoriska

åtgärder nu vidtagas för att delvis återställa den relation mellan

lönerna för vissa befattningshavare vid universiteten och de medicinska

högskolorna, å ena sidan, och vissa nyreglerade befattningar inom den allmänna

civilförvaltningen, å den andra, som genomfördes vid 1925 ars

lönereglering. Kommittén har såsom provisoriska åtgärder föreslagit, att

den nuvarande provisoriska avlöningsförstärkningen skall indragas i samband

med att det provisoriska lönetillägget höjes och den nuvarande differentieringen

av detta tillägg borttages. Kommitténs förslag synas mig lämpliga

och skäliga och de föreslagna nya tilläggsbeloppen väl avvägda. Jag

förordar därför, att universitetslönekommittens förslag genomföres från och

med den 1 juli 1949. Vid bifall härtill torde anslaget till provisoriskt lönetillägg

böra höjas med ett till 400 000 kronor avrundat belopp. Å andra

sidan kan det nuvarande förslagsanslaget å 27 000 kronor till provisorisk

avlöningsförstärkning bortfalla.

Ifrågavarande förslag torde böra medföra motsvarande förbättringar av

löneställningen för ordinarie lärare vid Stockholms och Göteborgs högskolor.

Jag återkommer därtill i annat sammanhang.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att provisorisk avlöningsförstärkning efter utgången

av budgetåret 1948/49 icke skall utgå till i det föregående

angivna ordinarie befattningshavare vid universiteten

och de medicinska högskolorna och med dem i avlöningshänseende

jämställda befattningshavare;

b) godkänna av mig förordade grunder för provisoriskt

lönetillägg åt professorer, laboratorer och övriga under a)

avsedda befattningshavare.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

II. Rationalisering av universitetens

administration.

I sitt den 15 december 1947 avgivna betänkande, del III, angående

universitetsbiblioteken, universitetsadministrationen m. m. har 194-5 års

universitetsberedning ägnat ett särskilt avsnitt (kap. II, s. 77—154) åt

universitetens administration. En del av de däri framförda förslagen ha

realiserats genom beslut av 1948 års riksdag. I övrigt äro universitetsberedningens

förslag alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Enär universitetsberedningens förslag rörande de akademiska myndigheterna

till större delen är av natur att kunna avgöras utan riksdagens medverkan,

lämnar jag i det följande endast en kort redogörelse för dessa

förslag. Mera utförligt torde jag behöva uppehålla mig endast vid frågor

av betydelse för bedömningen av de förslag, som nu torde böra underställas

riksdagen.

Delegati o n av beslutanderätt m.m.

Universiteten stå under särskild styrelse och förvaltning. Överstyrelsen

föres av kanslern för rikets universitet. Den lokala styrelsen och förvaltningen

handhaves av rektor, den akademiska församlingen, det större konsistoriet,

det mindre konsistoriet, drätselnämnden och fakulteterna (sektionerna)

.

Universitetsberedning en erinrar inledningsvis, att Kungl. Maj:t genom

cirkulär den 6 juni 1947 till de statliga kommittéerna anbefallde dessa att

vid uppgörande av förslag som berörde förvaltningsförfarandet, noga tillvarataga

alla möjligheter till förenklingar. Samma dag rekommenderades

i skrivelse till kanslern för rikets universitetet en decentralisation av beslutanderätten

i olika slag av ärenden från högre till underordnade eller lokala

myndigheter eller från högre till lägre befattningshavare hos vederbörande

universitetsmyndighet.

I överensstämmelse med de sålunda framförda principerna har universitetsberedningen

framlagt förslag till sadana förenklingar av universitetens

administrativa verksamhet, som den ansett ägnade att främja en mera

rationell och smidig förvaltning. Beredningen har härvid avsett att, samtidigt

som universitetens självstyrelse bevarades, göra den så effektiv som

möjligt. En vägledande synpunkt i de föreslagna rationaliseringsåtgärdema

hade varit att i möjligaste man bespara de akademiska lärarna onödig för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

lust av arbetstid genom att minska de akademiska församlingarnas storlek

och förenkla deras arbetssätt samt genom att överföra vissa ärendens handläggning

till rektor och dekanerna.

Beträffande delegation av beslutanderätt m. m. har universitetsberedningen

anfört i huvudsak följande.

Konsistorier, fakulteter och sektioner hava enligt gällande statuter att

taga befattning med en stor mängd ärenden. Med nuvarande organisation

har arbetet blivit så betungande, att åtgärder böra företagas för att åvägabringa

en avlastning. Härvid synes närmast två vägar kunna, parallellt,

ifrågakomma. Dels kan behandling av och beslutanderätt i enklare frågor

av nämnda myndigheter överlämnas till rektor, dekaner eller nämnder, dels

synes antalet instanser för olika ärendens behandling kunna inom vissa

gränser minskas.

Den enklaste och i viss mening rationellaste åtgärden vore enligt beredningens

mening att i statuterna från konsistoriers, fakulteters eller sektioners

handläggning definitivt borttaga och till underordnade instanser överlämna

vissa grupper av ärenden. Detta skulle emellertid stöta på avsevärda

svårigheter, då det är vanskligt att avgränsa ifrågavarande ärenden från

andra, som fortfarande böra handläggas såsom hittills.

Bättre synes vara att i stället lämna nämnda beslutande organ möjlighet

att under beaktande av vunnen erfarenhet i lämplig utsträckning och på

lämpliga villkor hänskjuta beslutanderätten i enklare, mera rutinmässiga

ärenden till rektor, dekaner, eventuellt annan vid universitetet knuten befattningshavare

eller till särskilt inrättade nämnder. Beredningen förutsätter

härvid att det organ, till vilket delegation skett, i tveksamma eller

särskilt viktiga fall allt fortfarande låter avgörandet träffas av den myndighet,

som lämnat delegationsuppdraget.

Dekanerna.

Inom varje fakultet eller sektion är en av ledamöterna ordförande under

namn av dekanus. Dekanerna bilda tillsammans med rektor och prorektor

det mindre akademiska konsistoriet; före 1941 utgjordes detta av rektor,

prorektor och fem valda ledamöter, en från varje fakultet eller sektion. De

äro — likaledes från 1941 — självskrivna ledamöter av det större akademiska

konsistoriet.

Uppdraget att vara dekanus gick tidigare alltid i tur efter fullmaktsålder

mellan ledamöterna i fakulteten eller sektionen och varade ett år. År 1941

infördes den reformen, att fakulteten eller sektionen fick rätt att välja

dekanus för en tid av tre år, om den så önskade.

Universitctsberedningen framhåller, att dekanaten genom 1941 års reformer

blivit mera betydelsefulla än tidigare. Ett dekanat vore därför numera

betungande, om dess innehavare skulle förvärva den kännedom om

fakultetens eller sektionens förhållanden, att han kunde framträda såsom

den verklige ledaren av dess administrativa verksamhet. För hans i vissa fall

betydande arbetsbörda utginge för närvarande ingen särskild ersiittning.

Dekanernas arbetsförhållanden vore vidare icke tillfredsställande: de sak
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.

nade egna tjänsterum och hade icke tillgång till erforderlig skrivhjälp. Dessa

omständigheter hade medfört, att möjligheten att välja dekaner blott i sällsynta

fall kunnat utnyttjas.

Beredningen föreslår, att valprincipen göres obligatorisk för dekanaten

och att dessa förenas med arvoden. Till stöd härför anföres i huvudsak

följande.

En person, som blott under ett läsår fungerar såsom dekanus, kan under

denna tid i regel icke skaffa sig den erfarenheten om fakultetens administrativa

verksamhet och den auktoritet, som en dekanus bör äga. Den mest

rationella utvägen synes vara att avskaffa de cirkulerande dekanaten och

beträffande utseende av dekaner helt bygga på valprincipen med en treårig

tjänstgöringstid. Det kan i detta sammanhang erinras om att i Danmark,

Norge och Finland valprincipen är genomförd och fungerar på ett tillfredsställande

sätt.

Genom att dekanernas tjänstgöringsskyldighet utsträekes till tre år, komma

de att kunna förvärva en auktoritet, rutin och förtrogenhet med respektive

fakultets eller sektions förhållanden, som torde komma att medföra en

avsevärd besparing av tid och arbete för fakulteternas eller sektionernas

övriga ledamöter. Uppdraget att vara dekanus torde bliva mindre betungande,

när dekanus val hunnit sätta sig in i alla fakultetens eller sektionens

angelägenheter, något, som nu i regel torde inträffa först mot slutet av hans

ämbetsperiod. Med tanke härpå böra de betänkligheter, som kunna hysas

mot att ålägga professorer en skyldighet att mottaga val till treåriga dekanat,

icke tillmätas alltför stor betydelse. Om, såsom beredningen i det

följande föreslår, särskilda fakultetssekreterarbefattningar inrättas, kommer

detta att medföra att dekanerna befrias från rutinåligganden.

De förslag till förenkling av den akademiska förvaltningen, som i det

följande framläggas, komma att ge dekanerna en än mera central ställning i

denna. Åtskilliga ärenden, som nu behandlas eller avgöras av fakulteter eller

sektioner, skola nämligen kunna delegeras till dekanus handläggning. Att

detta system, som kommer att ställa väsentligt ökade krav på dekanernas

administrativa skicklighet, omdöme och förtrogenhet med respektive fakultets

eller sektions angelägenheter, icke kan förenas med efter bestämda

regler cirkulerande ettåriga dekanat, torde vara uppenbart. Blott om dekanerna

alltid utses genom val, varvid man äger rätt att förvänta att fakulteter

och sektioner komma att till dekaner utse sina bästa tillgängliga administrativa

krafter, kan systemet tänkas fungera på ett tillfredsställande

sätt.

Beredningen föreslår därför, att valprincipen göres obligatorisk vid utseende

av dekaner och att de cirkulerande ettåriga dekanaten avskaffas.

Dekanaten böra omfatta tre år. Dekanerna böra liksom nu vara självskrivna

ledamöter i båda konsistorierna. För att skapa erforderlig kontinuitet

i det mindre konsistoriets sammansättning bör valprincipen med treåriga

dekanat icke genomföras samtidigt i samtliga fakulteter. I övergången

bör därför föreskrivas att valprincipen skall genomföras olika år i olika

fakulteter och sektioner.

I övriga skandinaviska länder liksom vid åtskilliga utländska universitet

utgå särskilda arvoden till fakulteternas och sektionernas dekaner, vilket

icke är fallet i Sverige. Det kan emellertid icke anses skäligt, att ingen ersättning

utgår till dekanerna för den betungande och ansvarsfulla arbets
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majits proposition nr 16S.

börda, som åvilar dem utöver deras tjänsteåligganden såsom professorer, så

mycket mindre som de icke äga rätt till nedsättning i sin undervisnings- och

examinationsskyldighet.

Dekanerna ha vidare att påtaga sig extra kostnader och besvär tor representation

särskilt i samband med utländska vetenskapsmäns besök.

Beredningen förordar, att dekanerna medgivas en skälig ersättning för de

arbetsuppgifter och extra kostnader, som äro förenade med deras ämbeten.

Med hänsyn till arbetsbördans och representationens beräknade omfattning

föreslår beredningen, att dekanerna vid båda universiteten erhålla följande

arvoden.

Teologiska fakultetens dekanus ..................

Juridiska fakultetens dekanus ...................

Medicinska fakultetens dekanus.................

Historisk-filosofiska sektionens dekanus1 .........

Filologiska sektionens dekanus1 .................

Matematisk-naturvetenskapliga fakultetens dekanus1

kronor

1

800

»

1

800

»

2

500

»

2

000

»

2

000

»

2

500.

Den av de båda humanistiska sektionernas dekaner, som fungerar som

humanistiska fakultetens dekanus, bör uppbära ett årligt tilläggsarvode av

500 kronor. .

För den händelse en uppdelning på sektioner av den humanistiska fakulteten

icke skulle komma att genomföras, synes arvodet till denna fakultets

dekanus böra beräknas till 3 000 kronor.

Konsistorierna.

Det större akademiska konsistoriet består av rektor, prorektor, dekanerna

samt ett antal professorer, som efter vissa regler delvis väljas, delvis

inträda efter fullmaktsålder; mandattiden är tre år för de professorer, som

ej tillhöra konsistoriet i egenskap av ettårsdekaner. Antalet ledamöter av

större konsistoriet är i Uppsala 33, i Lund 31.

Det mindre akademiska konsistoriet består, som förut nämnts, av rektor,

prorektor och de fem dekanerna.

För att förenkla den akademiska administrationen föreslår universitetsberedningen

dels en reducering av antalet ledamöter i det större akademiska

konsistoriet och dels att beslutande- och yttranderätten i vissa grupper

av ärenden av det mindre konsistoriet delegeras till rektor samt att

vissa grupper av ärenden avföras från mindre konsistoriets handläggning.

Beträffande den närmare innebörden av beredningens förslag hänvisas till

betänkandet.

Rektor. Prorektor.

Rektor är ordförande i den akademiska församlingen, i konsistorierna och

1 drätselnämnden, lian utövar den närmaste tillsynen över allt, som rör

universitetet. Det åligger honom enligt universitetsstatuterna att tillse, »att

den akademiska undervisningen vederbörligen handhaves; att sedlighet och 1 2

1 Universitetsberedningen bär i annat sammanhang förordat en uppdelning av de filosofiska

fakulteterna på här angivet sätt.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 191/9. 1 sand. Nr 168.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts -proposition nr 168.

flit bland den studerande ungdomen upprätthålles; att universitetets egendom,

av vad namn den vara må, behörigen vårdas; att anslag användas för

sina rätta ändamål; att uppbörd av universitetets inkomster rätteligen verkställes;

att räkenskaper och redovisningar behörigen upprättas och inom

föreskrivna tider avlämnas; att lärare, tjänstemän och betjänte i allo noggrant

uppfylla sina åligganden samt att till verkställighet befordra ej mindre

vad dessa statuter och andra vederbörligen givna föreskrifter till efterrättelse

anbefalla, än ock konsistoriernas och drätselnämndens såväl som

rektors egna i behörig ordning fattade beslut.»

Rektor och prorektor väljas för en tid av tre år.

Rektor uppbär för närvarande ett belopp av 3 600 kronor för år, »rektors

honorarium», vilket sedan gammalt ansetts i dess helhet utgöra ett representationsbidrag.

Universitetsberedningen föreslår, så vitt nu är i fråga, att det mindre

akademiska konsistoriet erhåller rätt att delegera sin beslutande- och yttranderätt

i vissa enklare ärenden till rektor. Beredningen anför en rad

exempel på dylika frågor. Vidare föreslår beredningen, att »honorariet» höjes

till 6 000 kronor, att även prorektor tillerkännes ett dylikt anslag å 1 000

kronor samt att rektorerna därjämte erhålla arvode utöver sin professorslön.

Härom anför beredningen följande.

Beredningen erinrar, att i en vid 1947 års riksdag väckt motion hemställdes

om anvisande av rektorsarvoden å 6 000 kronor samt om höjning av

representationsanslagen till 8 000 kronor. Statsutskottet anförde bland annat

följande.

Då enligt utskottets mening otvivelaktigt skäl föreligga för att universitetsrektorerna

erhålla något arvode utöver professorslönen för det både

betungande och viktiga arbete som i egenskap av rektorer åvilar dem, anser

utskottet, att denna fråga bör göras till föremål för överväganden lämpligen

i samband med den blivande utredningen angående professorernas löneställning.

Vad rektors honorarium beträffar torde det jämväl böra undersökas

om icke en höjning av detsamma kan befinnas påkallad. Utskottet

förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på sistnämnda

spörsmål och för riksdagen framlägger det förslag, vartill omständigheterna

må giva anledning.

I likhet med motionärerna och statsutskottet vid innevarande års riksdag

anser beredningen, att universitetens rektorer böra erhålla arvode utöver

professorslönen för det betungande och betydelsefulla arbete, som åvilar

dem.

I likhet med statsutskottet finner beredningen en höjning av rektors representationsanslag

— rektors honorarium — påkallad. Om rektor skall

kunna fylla sina representativa plikter på ett sätt, som är de svenska universiteten

värdigt, måste till hans förfogande ställas ett tillräckligt representationsanslag.

Detta synes viktigare än någonsin i en tid, då de kulturella

relationerna just återknutits efter ett långvarigt krig och utländska

vetenskapsmän i stort antal besöka vårt land.

Under nuvarande förhållanden äro universitetens rektorer nödsakade att

med egna medel bestrida en icke obetydlig representation. På grund härav

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Mai ds proposition nr 168.

torde en akademisk lärare utan enskild förmögenhet eller mera betydande

privata inkomster i allmänhet icke kunna mottaga val till ett rektorsämbete.

Denna omständighet accentuerar ytterligare nödvändigheten av en skyndsam

höjning av universitetsrektorernas representationsanslag. Redan nu

överlåtes viss representation pa prorektor. Att sa sker i större utsträckning

synes vara lämpligt icke minst med tanke på den ökade representation, som

i framtiden torde komma att åligga universiteten. Beredningen föreslår därför

att det nu utgående anslaget på 3 600 kronor till var och en av universitetens

rektorer höjes till 6 000 kronor och att ett särskilt anslag på 1 000

kronor ställes till var och en av prorektorernas vid universiteten förfogande

för bestridande av representation.

Remissyttranden.

Uppsala universitet.

Teologiska fakulteten tillstyrker överflyttning av beslutanderätt till

underordnade instanser men icke på det av universitetsberedningen föreslagna

sättet i form av en delegationsrätt för överordnade instanser. Varje

myndighet borde ha sitt kompetensområde fast bestämt. Fakulteten avstyrker

bestämt förslaget om obligatoriskt val av dekanus; som följd härav

föreslår fakulteten, att dekanerna ej skola vara självskrivna ledamöter av

mindre konsistoriet utan att fakulteterna skola representeras i detta av

valda representanter. Förslaget om årligt anslag av 1 800 kronor till fakultetens

dekanus tillstyrkes med hänsyn till de utgifter denne måste underkasta

sig för representation.

Juridiska fakidteten anför beträffande nu förevarande frågor i huvudsak

följande.

Juridiska fakulteten vill för sin del tillstyrka ett överlämnande av vissa

grupper av ärenden till avgörande av dekanus. Fakulteten finner det dock

önskvärt, att sådana ärenden, som uppenbarligen äro därför lämpade, hänvisas

till avgörande i dylik enklare ordning genom fasta bestämmelser,

oberoende av särskilt delegationsbeslut. Möjligen kunde denna fasta kompetensreglering

kompletteras genom rätt för fakultet att därutöver delegera

vissa slag av ärenden. Ett överlämnande i ena eller andra formen av beslutanderätten

i betydande utsträckning till dekanus förutsätter emellertid en

fast och kvalificerad sekreterarkraft, så väl avlönad, att han kan åläggas

att handhava ärendenas ämbetsmannamässiga beredning och föredragning

inför dekanus samt erforderlig protokollföring.

Beredningens förslag om obligatoriska dekanval och avskaffande av de

cirkulerande dekanaten vill fakulteten för sin del avstyrka. Det bör betonas,

att även utan en dylik reform en starkare kontinuitet i fakultetsarbetet

kommer att vinnas med inrättandet av en verklig fakultetssekreterarbefattning.

Särskilt arvode för dekanatet bör enligt fakultetens mening icke ifrågakomma.

Den riktiga lösningen synes vara, att dekanus kompenseras genom

skälig nedsättning i undervisningsskyldigheten. Däremot iir det högeligen

av behovet påkallat, att till dekanus förfogande ställes ett anslag att disponeras

för extra kostnader och besvär för representationsändamål.

Medicinska fakulteten tillstyrker, att de enskilda fakulteterna själva

skola få bestämma, vilka ärenden som lämpligen kunna hänskjutas till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

dekanus självständiga avgörande. Fakulteten avstyrker, att systemet med

valda dekaner skulle göras obligatoriskt. De år 1941 införda bestämmelserna

om dekanernas ledamotskap av det mindre konsistoriet borde begränsas

till att gälla endast för det fall att dekanus utsetts genom val, under

det att i övriga fall, då dekanus inträtt efter fullmaktsålder, vederbörande

fakultet borde äga att i enlighet med tidigare bestämmelser välja en ledamot

i det mindre konsistoriet för en tid av tre år.

Beträffande arvodesfrågan anför fakulteten bland annat.

Fakulteten önskar livligt tillstyrka, att dekanus måtte erhålla ett arvode,

förslagsvis 2 500 kronor per år, vilket belopp måste anses utgöra ett måttfullt

arvode för det betungande och ansvarsfulla arbetet. Men fakulteten

måste bestämt tillbakavisa tanken, att det föreslagna måttliga arvodet för

dekanatsarbetet jämväl skulle avse representationsskyldighet. Det förra

kommer därigenom att till större delen förintas av det senare jämte skatter.

Men också av skattetekniska skäl måste arvode och representationspengar

ovillkorligen hållas isär. Fakulteten yrkar fördenskull, att dekanus må erhålla

ett dekanatsarvode, som icke må understiga 2 500 kronor per år, samt

därutöver tillerkännas ett representationsanslag av 1 500 kronor per år.

Humanistiska sektionen tillstyrker i princip beredningens förslag om

delegation av beslutanderätt och anser att valda dekaner bör vara det

normala men med möjlighet öppen att övergå till dekanat efter fullmaktsålder.

Sektionen understryker nödvändigheten av en avlastning av dekanus

arbetsbörda genom ett utvidgat kansli. Sektionen föreslår även möjlighet

till nedsättning i dekanus undervisningsskyldighet och understryker nödvändigheten

av att ett särskilt representationsanslag ställes till sektionens

förfogande.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen avstyrker bestämt, att de ettåriga

cirkulerande dekanaten skulle avskaffas under hänvisning till det avbräck

ett treårigt dekanat skulle medföra i dekanus undervisning och vetenskapliga

arbete. Sektionen anser det skäligt att dekanus kan erhålla

befrielse från en del av honom åvilande undervisningsskyldighet samt att

i enlighet med beredningens förslag särskild ersättning utgår till dekanus.

Som en naturlig konsekvens av detta ställningstagande till frågan om

dekanatet anser sektionen att principerna för det mindre akademiska konsistoriets

rekrytering bör upptagas till förnyad prövning.

Det större akademiska konsistoriet har beträffande nu aktuella förslag

anfört i huvudsak följande.

I likhet med juridiska fakulteten vill konsistoriet föreslå att ärenden,

som uppenbarligen äro därför lämpade, hänvisas till avgörande av rektor

eller dekanus genom fasta bestämmelser, oberoende av särskilt delegationsbeslut

samt att bemyndigande lämnas konsistorier, fakulteter och sektioner

att därutöver delegera vissa ärenden. Vilka ärenden som skola överlåtas

genom fasta bestämmelser torde kunna fastställas i statuterna eller om

detta anses medföra svårigheter överlåtas åt universitetskanslern att bestämma.

År 1939 avstyrkte konsistoriet då föreliggande förslag om obligatoriskt

val av dekaner men förklarade sig samtidigt icke hava något att erinra mot

att till fakulteter och sektioner överlätes att själv bestämma om val av

dekanus skulle ske eller dekanatet gå efter fullmaktsålder. Sedan sådan

valfrihet införts har endast vid tre tillfällen förekommit val av dekanus.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 16S.

Vad beredningen anfört till stöd för sitt förslag om obligatoriskt dekanval

kan icke föranleda konsistoriet att frångå sin tidigare uttalade åsikt i

denna fråga.

Konsistoriet tillstyrker således att nuvarande bestämmelser angaende

dekanaten förbli oförändrade. År 1939 ifrågasatte konsistoriet att bestämmelse

skulle införas att ingen må tjänstgöra som dekanus, som ej minst två

år varit ledamot av fakulteten, detta för att dekanatet ej skall utövas av en

i fakultetens angelägenheter mindre erfaren ledamot. Konsistoriet anser

att bestämmelse bör givas att den som icke varit fakultetsledamot minst

tre år ej må vara dekanus.

Beredningens förslag angående arvode till dekanerna tillstyrker konsistoriet

och ifrågasätter att därutöver någon nedsättning i undervisningsskyldigheten

må medgivas för dekanerna.

Till dekanernas förfogande torde vidare visst representationsanslag böra

anvisas, då de nu alltmer livliga förbindelserna med utländska vetenskapsmän,

särskilt på grund av gästföreläsningarna, komma att ställa stora anspråk

på fakulteter och sektioner i representationsavseende.

Som en följd av att konsistoriet avstyrker förslaget om obligatoriskt val

av dekaner följer att konsistoriet måste påyrka att fakulteters och sektioners

representanter i konsistoriet väljas i allt fall då ej fakultet eller sektion

valt dekanus.

Lunds universitet.

Teologiska fakulteten tillstyrker förslaget om rätt för fakulteterna att

hänskjuta beslutanderätten i enkla, mera rutinmässiga ärenden till dekanus,

nämnd etc. Fakulteten motsätter sig bestämt, att vissa grupper av

ärenden slutgiltigt skulle undandragas fakultetens behandling. Fakultetens

olika ledamöter hade ett bestämt intresse av att äga kännedom om alla

ärenden. Skulle delegation förekomma borde det åligga den som behandlat

delegerat ärende att inför fakulteten lämna meddelanden av vidtagna åtgärder

och fattade beslut.

Fakulteten förordar beredningens förslag om vald dekanus och finner

ofrånkomligt att denne erhåller ersättning för sitt arbete.

Juridiska fakidteten hälsar beredningens förslag med största tillfredsställelse.

Dekanerna syntes böra, utan avkortning av föreslagna arvoden,

kunna erhålla nedsättning i sin undervisningsskyldighet. Arvodet till juridiska

fakultetens dekanus borde utgå med 2 000 kronor, varav 1 000 kronor

skäligen borde avse representation.

Medicinska fakidteten tillstyrker i stort sett beredningens ifrågavarande

förslag. Fakulteten yttrar bland annat.

Beredningens förslag att dekanerna utses enbart genom val på tre år

anser sig fakulteten, om än med viss tvekan, nu böra tillstyrka, detta enär

dekanatet enligt erfarenhet för en medicine professor utgör en mycket

svår belastning, som i hög grad försvårar genomförandet av hans egentliga

professorsuppgifter i undervisningens och forskningens tjänst. Ej minst

med hänsyn till nämnda förhållande bör en vald dekanus enligt fakultetens

mening vara berättigad till viss reduktion av sin undervisnings- och examinationsskyldighet.

Till det föreslagna dekanusarvodet om 2 500 kronor bör

läggas ett lika stort representationsanslag, enär en dekanus vid medicinsk

fakultet har en ganska betungande representationsskyldighet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

Universitetsberedningen har föreslagit, att fakulteter och sektioner skola

äga för tid och på villkor, fakultet eller sektion bestämmer, till dekanus,

nämnder etc. hänskjuta behandlingen av och beslutanderätten i enklare,

mera rutinmässiga ärenden. Fakulteten finner detta förslag ändamålsenligt:

dess genomförande skulle helt visst minska fakultetens arbete och medföra

en snabbare handläggning av enklare ärenden men likväl icke beröva fakulteten

möjlighet till inflytande över dessa ärendens behandling. Delegeringens

omfattning — ärendenas art och den utsträckning i vilken olika typer

av ärenden skulle kunna med fördel delegeras — bör, liksom villkoren för

delegation, bestämmas in praxi med hänsyn till gjorda erfarenheter. Fakulteten,

som bestämt skulle ha avstyrkt ett förslag om inskränkning av fakultetens

nuvarande beslutanderätt i ärenden av nu nämnd art, tillstyrker

sålunda beredningens förslag.

Humanistiska sektionen förordar den föreslagna delegationsrätten och

att densamma utsträckes så att vissa ärenden må hänskjutas till »undergrupper»

av en blivande självständig humanistisk fakultet. Om valprincipen

i fråga om dekanus blir obligatorisk, måste vederlag i en eller annan

form ovillkorligen beredas dekanus. Sektionen föreslår vidare, att dekanus

får frihet att helt eller delvis utbyta det föreslagna kontanta arvodet mot

vederlag i form av nedsatt undervisningsskyldighet.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen tillstyrker förslaget om valda

dekaner och dessas funktion och befogenheter.

Det större akademiska konsistoriet tillstyrker förslaget om delegationsrätt

för fakulteter och sektioner etc. under framhållande, att konsistoriet

skulle ha avstyrkt ett förslag om vissa ärendens slutgiltiga undandragande

från dessa myndigheters beslutanderätt. Beredningens förslag beträffande

dekanerna och rektor tillstyrkes.

Universitetskanslern anför såvitt nu är i fråga bland annat följande.

Med anledning av vad universitetsberedningen föreslagit beträffande

delegation av beslutanderätten i vissa enklare, mera rutinmässiga ärenden

får jag i likhet med det större konsistoriet i Uppsala förorda, att sådana

ärenden, som uppenbarligen äro därför lämpade, hänvisas till avgörande

av rektor, dekaner och nämnder genom fasta bestämmelser, oberoende av

särskilt delegationsbeslut samt att bemyndigande lämnas konsistorier och

fakulteter att därutöver delegera vissa ärenden. Av praktiska skäl hemställer

jag att uppdrag lämnas åt kanslern att efter samråd med vederbörande

universitetsmyndigheter bestämma vilka ärenden, som genom fasta

bestämmelser skola överlåtas. Ett dylikt överflyttande av beslutanderätten

torde icke blott böra genomföras vid universiteten i Uppsala och Lund

utan även vid karolinska institutet.

I likhet med universitetsberedningen har jag kommit till den uppfattningen

att de cirkulerande ettåriga dekanaten böra avskaffas och valprincipen

göras obligatorisk vid utseende av dekaner. Mandattiden bör härvid

fastställas att omfatta tre år. Erfarenheten synes mig hava givit vid handen

att det mindre konsistoriet med nuvarande anordning icke i önskvärd

utsträckning tillföres den erfarenhet och kontinuitet i arbetet, som dess

verksamhet kräver. Ett genomförande av beredningens förslag medför utan

tvivel en avsevärd förstärkning av det mindre konsistoriets funktionsdug
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

lighet. Såsom universitetsberedningen framhållit tala vidare även andra vägande

skäl för den föreslagna reformen. Jag får därför giva förslaget min

aI1 Jag Tillstyrker, att till arvoden åt dekanerna anvisas följande belopp:

Teologiska fakultetens dekanus........................

Juridiska fakultetens dekanus ........................

Medicinska fakultetens dekanus ......................

Humanistiska fakultetens dekanus ....................

Matematisk-naturvetenskapliga fakultetens dekanus . . . .

kronor 1 800

» 1 800

»> 2 500

» 3 000

» 2 500

Summa kronor 11 600.

Jag hemställer vidare i överensstämmelse med vad beredningen förordat

att framställning måtte göras till riksdagen dels om ökning av rektors honorarium

vid vartdera universitetet från nu 3 600 kronor med 2 400 kronor

till 6 000 kronor dels ock om beviljande av 1 000 kronor sasom representationsbidrag

åt en var av universitetens prorektorer.

Statskontoret, som ej velat motsätta sig, att dekanerna vid den nu

föreslagna ökningen av arbetsbördan tillerkännas särskilda befattningsarvoden,

har likväl för sin del förordat, att arvodena utan åtskillnad fakulteterna

emellan begränsas till 1 200 kronor för år eller samma belopp, som

nu utgår till t. ex. kammarrättsråd, som tillika är divisionsordförande, avdelningscheferna

i skolöverstyrelsen m. fl. befattningshavare.

Beträffande frågan om arvode och representationsbidrag åt rektor och

prorektor har statskontoret anfört följande.

Även statskontoret anser, att skäl otvivelaktigt föreligga för att universitetens

rektorer erhålla särskilt arvode utöver professorslönen för det betydande

arbete, som i egenskap av rektorer åvilar dem. Vad nu sagts torde

i någon mån även gälla prorektorerna. Då frågan om storleken av såväl

arvode som representationsbidrag lämpligen bör bli föremål för överväganden

i ett sammanhang får ämbetsverket föreslå, att frågan överlämnas till

1948 års universitetslönekommitté, som nyligen erhållit i uppdrag att utreda

anställnings- och avlöningsförhållandena för professorer och vissa

andra befattningshavare vid universiteten och de statliga högskolorna. I

avvaktan på förslag till en definitiv lösning av detta spörsmål synes till

rektor och prorektor tills vidare böra anvisas honorarium med 4 800 kronor

eller samma belopp, som för närvarande utgår till professor vid tekniska högskolan

i Stockholm, som är högskolans rektor, respektive 1 008 kronor.

Statens lönenämnd har erinrat om att frågorna om särskilda arvoden för

uppdrag att vara rektor, respektive dekanus, om storleken av rektors honorarium

samt om införande av representationsbidrag åt prorektorerna sammanhängde

med det uppdrag, som givits 1948 års universitetslönekommitté,

varför universitetsberedningens förslag i dessa avseenden icke föranledde

något uttalande från lönenämndens sida.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.

Departementschefen.

I likhet med universitetsberedningen finner jag det angeläget att sådana

förenklingar av universitetens administrativa verksamhet företagas, som

kunna främja en rationellare och smidigare förvaltning. Beträffande sättet

för genomförande av en dylik förenkling delar jag i huvudsak den mening,

varåt kanslern givit uttryck i sitt remissyttrande över universitetsberedningens

förslag. Det torde böra ankomma på kanslern att framlägga förslag

till de bestämmelser i detta avseende, som böra meddelas av Kungl. Maj:t.

Något ställningstagande till dessa detaljspörsmål från riksdagens sida erfordras

icke. Universitetsberedningen har emellertid i detta sammanhang

framlagt vissa förslag, som kräva riksdagens medverkan för att kunna

genomföras.

Den ökning av dekanernas arbetsbörda, som blir en följd av en rationalisering

av universitetens administrativa verksamhet på föreslaget sätt,

aktualiserar frågan om beredande av ersättning åt dekanerna för deras

arbete. I samband därmed har frågan väckts om representationsbidrag åt

dem. Båda dessa spörsmål sammanhänga emellertid, såsom lönenämnden

framhållit, med det uppdrag, som givits åt 1948 års universitetslönekommitté.

Det synes därför icke lämpligt att dessa spörsmål nu upptagas till

slutlig prövning.

I likhet med universitetsberedningen och statskontoret anser jag skäl tala

för att även universitetsrektorerna erhålla särskilt arvode utöver professorslönen

för sitt betungande arbete, som vid en rationalisering av universitetens

administration på föreslaget sätt synes komma att bli än mera ansvarsfyllt.

Jämväl denna fråga torde emellertid komma att upptagas av 1948 års

universitetslönekommitté, varför jag icke nu är beredd att framlägga något

förslag i ämnet. Med nämnda kommittés uppdrag sammanhänger även

frågan om storleken av rektors representationsbidrag, det så kallade honorariet.

Något definitivt förslag rörande detta torde därför icke nu böra framläggas.

Jag har emellertid i likhet med statskontoret ansett mig böra förorda,

att honorariets belopp för nästa budgetår provisoriskt höjes i avvaktan

på en slutlig lösning av arvodes- och honorariefrågorna. Ett belopp

av 4 800 kronor, vilket innebär en höjning med 1 200 kronor, synes i sådant

hänseende godtagbart. I samband därmed torde även prorektor böra tillerkännas

ett honorarium av 1 000 kronor.

En rationalisering av universitetens administration torde även, såsom av

universitetsberedningen och universitetsmyndigheterna kraftigt betonats,

kräva en förstärkning av arbetskrafterna på de akademiska kanslierna.

Jag ämnar återkomma härtill i det följande.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

25

III. Inrättande vid karolinska institutet av en

personlig professur i fysiologisk akustik för

professorn G. von Békésy.

Den av chefen för inrikesdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 26 september 1947 tillkallade kommittén för dövhetens bekämpande

har i skrivelse den 7 april 1948 framlagt förslag om inrättande

av en personlig professur i fysiologisk akustik för den ungerske fysikern,

professorn George von Békésy, f. 1899. Den föreslagna professuren skulle

vara knuten till karolinska institutet, doek med rätt för Kungl. Maj:t att

om så prövades lämpligt framdeles överföra densamma till den statliga

institution, som eventuellt kommer att upprättas för att centralt leda

kampen mot dövheten.

Till stöd för sitt förslag har kommittén till en början erinrat om att 1946

års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t beviljade ett reservationsanslag av

20 000 kronor för att bereda von Békésy tillfälle att vid karolinska institutet

under ett år bedriva forskningar inom akustiken och den akustiska

sinnesfysiologien (jfr proposition 1946:273 och riksdagens skrivelse

1946:454). von Békésy hade därefter vistats i Sverige under budgetåret

1947/48 och därvid haft sin arbetsplats vid tekniska högskolan i Stockholm.

Under detta år hade han publicerat en rad arbeten med särskild inriktning

på det problem, som gäller den kirurgiska behandlingen av dövhet.

Hans största insats under verksamheten i Sverige hade dock varit konstruerandet

av en ny hörselmätare — »audiometer» — vilken vore avsevärt

överlägsen tidigare förekommande konstruktioner. Bland annat vore den

av utslagsgivande betydelse då det gällde att avgöra vilka fall som lämpade

sig eller icke lämpade sig för operation.

Kommittén har vidare framhållit, att framgång i kampen mot de kroniska

hörselskadorna krävde en mera exakt vetenskaplig grundval vunnen

i samarbete med den främsta sakkunskapen inom fysiologisk akustik. Den

främste företrädaren för denna senare vetenskap vore enligt kommitténs

uppfattning von Békésy. Denne eminente forskares arbetsresultat under

den korta tid han vistats i Sverige liksom hans tidigare vetenskapliga produktion

samt hans erkända nyskapande förmåga inom den vetenskapliga

teknik, som hade till sitt syfte att konstruera förbättrad hörselmätningsoch

ljudförstärkande apparatur, gjorde det i hög grad sannolikt, att en

fortsatt medverkan av honom komme att möjliggöra ett starkt uppsving för

den svenska medicinska forskningen på otologiens område ävensom att

påskynda utvecklingen på det tekniska området och därmed bidraga till

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

att undanröja de allvarligaste humanitära och praktiska konsekvenserna

av den hörselnedsättning, som icke kunde påverkas på medicinsk väg.

I ärendet hörda myndigheter ha samtliga tillstyrkt, att åt professor von

Békésy beredes stadigvarande forskningsmöjligheter i Sverige. Sålunda har

lärarkollegiet vid karolinska institutet framhållit, att förslaget att knyta

von Békésy till den svenska forskningen vore synnerligen behj ärtans värt

och att dess genomförande utan tvivel skulle komma att gagna vårt land

ur såväl praktisk som vetenskaplig synpunkt. Det tidigare samarbetet med

von Békésy hade för den kliniska akustikens del givit uppseendeväckande

såväl vetenskapliga som kliniskt praktiska resultat, varigenom framför allt

den kliniska diagnostiken beträffande olika arter av hörselrubbningar förfinats

till ovärderligt gagn icke minst för den praktiska vården av de lomhörda.

En personlig professur för von Békésy borde emellertid anknytas

till tekniska högskolan i Stockholm och icke till karolinska institutet. För

att bedriva den speciella forskning det här vore fråga om erfordrades nämligen

det mest intima samarbete med en på det akustiska området välutrustad

teknisk institution av en kapacitet, som för närvarande endast

tekniska högskolan i Stockholm kunde erbjuda.

Universitetskanslern har likaledes ansett en personlig professur för von

Békésy böra inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm. Kanslern har

därjämte framhållit, att professurens tillkomst förutsatte, att assistentbefattningar

inrättades samt att utrustnings- och driftsanslag beviljades.

Därest professuren inrättades från och med nästa budgetår, borde fördenskull

ett belopp om förslagsvis 30 000 kronor anvisas för forskningsarbetet

under budgetåret 1949/50.

Medicinalstyrelsen, som hört medlemmen av styrelsens vetenskapliga råd,

professorn T. Skoog, har tillstyrkt en personlig professur för von Békésy.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har — med överlämnande av

tillstyrkande yttranden från lärarkollegiet och vederbörande avdelningskollegium

vid tekniska högskolan i Stockholm — förklarat sig övertygad

om önskvärdheten att bereda en så betydande vetenskapsman som von

Békésy fast anställning i vårt land genom att inrätta en personlig forskningsprcfessur

för honom. Överstyrelsen har vidare anfört bland annat

följande.

Med hänsyn till att von Békésys verksamhet avser ett gränsområde mellan

den tekniska och den medicinska vetenskapen har i ärendet delade meningar

gjort sig gällande beträffande frågan, huruvida förevarande forskningsprofessur

tills vidare — i avvaktan på att den planerade statliga institutionen

för dövhetens bekämpande skall komma till stånd — borde

knytas till karolinska institutet eller till tekniska högskolan i Stockholm.

En förläggning av professuren till förstnämnda lärosäte är motiverad av det

förhållandet, att von Békésys forskning numera synes vara rent medicinskt

inriktad ävensom av den omständigheten, att denne själv önskar erhålla en

professur vid en medicinsk högskola. Härtill kommer att — enligt vad över
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.

styrelsen inhämtat — von Békésy lär kunna paräkna bidrag till sin verksamhet

härstädes från Rockefeller Foundation under förutsättning, att den

för honom avsedda professuren knytes till en dylik högskola. Vidare må anmärkas,

att en förläggning av professuren till tekniska högskolan i Stockholm

skulle komma att innefatta ett avsteg från för närvarande lor professurer

vid de tekniska högskolorna tillämpade principer, enär dessa befattningar

hittills — även om de haft övervägande forskningskaraktär — likväl

alltid varit förenade med en viss undervisningsslcyldighet, något som von

Békésy icke torde vara villig att åtaga sig. För en förläggning av professuren

till tekniska högskolan i Stockholm kan anföras — forutom att von Bekesy

till sin utbildning är fysiker — den omständigheten, att han endast vid

denna högskola kan erhålla de resurser i fråga om laboratorier och utrustning,

som erfordras för den tekniskt-vetenskapliga delen av hans verksamhet.

För närvarande kan von Békésy erbjudas provisoriska lokaler vid högskolans

elektrotekniska avdelning och omkring den 1 januari 1950 torde

högskolans nya akustiska forskningslaboratorium stå färdigt, dar von

Békésy och hans assistenter tills vidare — intill dess för högskolans undervisning

angelägnare lokalbehov kunna komma att uppträda kunna beredas

visst utrymme. . ...

Vid sin prövning av förevarande spörsmål har överstyrelsen kommit till

den uppfattningen, att övervägande skäl tala för att ifrågavarande professur,

vilken lämpligen synes kunna givas benämningen professur i fysiologisk

akustik, förlägges till karolinska institutet. Överstyrelsen förutsätter härvid,

att för von Békésys tekniska verksamhet erforderliga lokaler och apparater

skola ställas till förfogande vid tekniska högskolan i Stockholm i enlighet

med vad ovan angivits.

Departementschefen. Då det för tre ar sedan var fråga om att knyta den

ungerske fysikern George von Bekesy till svensk vetenskaplig forskning,

framhölls såsom betydelsefullt att kunna intensifiera forskningen inom den

kliniska akustiken. Vidare underströks behovet av att inom denna vetenskapsgren

åstadkomma ett intimare samarbete mellan fysiker, fysiologer

och kliniker. Det torde just ur sistnämnda synpunkt ha ansetts särskilt

önskvärt, att von Békésy bereddes tillfälle att deltaga i det vid karolinska

institutets öronklinik bedrivna forskningsarbetet. Det framhölls nämligen,

att von Békésy vore en synnerligen framstående fysiker med specialområde

inom akustiken, men att han också inlagt stora förtjänster inom den

akustiska sinnesfysiologien, där han utarbetat mätmetoder av hög känslighet

och precision, med vilkas hjälp han kunnat utföra objektiva mätningar

över svängningstillstånden i mellan- och innerörat, vilka tidigare

ansetts ligga långt under det direkt iakttagbaras gräns. I samband härmed

hade han använt egna nya metoder att mikrodissekera örat, vilka också

ur medicinskt-anatomiska synpunkter inneburit stora framsteg. Parallellt

med dessa mera fysikaliska arbeten hade von Békésy i stor utsträckning

även utfört undersökningar över hörseln med användande av psykofysiska

mätmetoder, vilka arbeten tilldragit sig stor internationell uppmärksamhet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majds proposition nr 168.

De förväntningar, som knötos vid von Békésys verksamhet i vårt land

synas också, som av det föregående framgått, ha blivit till fullo infriade.

Kommittén för dövhetens bekämpande har nu föreslagit, att för

von Békésy skall inrättas en personlig professur, tills vidare knuten till

karolinska institutet men med rätt för Kungl. Maj:t att framdeles överföra

professuren till den statliga institution, som eventuellt kommer att

upprättas för att centralt leda kampen mot dövheten.

Med hänsyn till von Békésys utomordentliga meriter som vetenskapsman

och till de förväntningar som från fackmannahåll ställas på ett samarbete

med honom vid bekämpandet av de kroniska hörselskadorna, tillstyrker jag,

att för von Békésy inrättas en personlig professur i fysiologisk akustik.

Såsom kommittén föreslagit torde professuren tills vidare böra vara knuten

till karolinska institutet. Jag förutsätter emellertid i likhet med överstyrelsen

för de tekniska högskolorna, att för von Békésys tekniska verksamhet

erforderliga lokaler och apparater på sätt i ärendet angivits skola ställas

till förfogande vid tekniska högskolan i Stockholm. Jag återkommer i det

följande till det behov av anslagsmedel till assistenthjälp och materiel m. m.,

som torde böra tillgodoses, därest professuren inrättas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 168.

29

IV. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Uppsala universitet: Avlöningar.

Uppsala universitets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört

med 5 013 000 kronor.

Kanslern för rikets universitet har för nästa budgetår tillstyrkt anslagsäskanden,

vilka, om de bifallas, skulle medföra anslagsökningar av drygt

300 000 kronor. Kanslern anför inledningsvis, att från Uppsala universitets

sida framställts åtskilliga krav på kompletteringar av den upprustning av

universitetet, som under de senaste åren kommit till stånd. På grund av det

rådande statsfinansiella läget förelåge emellertid — såvitt kanslern kunde

bedöma — för närvarande icke förutsättningar för ett tillmötesgående av

dessa krav annat än i mera begränsad utsträckning. Kanslern hade därför

funnit sig böra tillstyrka ökad medelsanvisning allenast till sådana ändamål,

vilkas realiserande nu synts särskilt nödvändiga.

I det följande redogör jag — med ett par undantag — endast för de förslag,

som tillstyrkts av kanslern.

Professur i röntgendiagnostik och lärartjänst i

radioterapi. På Uppsala universitets stat finnes för närvarande uppförd

en ordinarie tjänst som lärare i medicinsk radiologi. Tjänsten är förenad

med samma löneförmåner som en laboratorstjänst (lön- och tjänstgöringspenningar

9 000 kronor). För dess nuvarande innehavare, H. F. Laurell,

inrättades år 1931 en personlig professur i medicinsk radiologi. Laurell inträder

i pensionsåldern den 21 november 1949.

1948 års riksdag beslöt på Kungl. Maj:ts förslag (proposition nr 152) att

vid ifrågavarande universitet skall från och med Laurells avgång från sin personliga

professur i medicinsk radiologi, dock tidigast från och med budgetåret

1949/50, inrättas en professur i röntgendiagnostik. Vid anmälan av

denna fråga i fjol anförde jag följande.

Då professorn H. F. Laurell, vilken sedan 1931 innehar en personlig professur

i »medicinsk radiologi», i november 1949 inträder i pensionsåldern,

torde i enlighet med föreliggande förslag denna professur böra ersättas med

en ordinarie lärostol i röntgendiagnostik. Beslut härom torde böra fattas

redan nu, så att tillsättningsförfarandet kan inledas under nästa budgetår.

Denna förändring medför i och för sig icke någon merkostnad, därest icke

samtidigt medel anvisas för återbesättande av den å universitetets avlöningsstat

uppförda, av Laurell innehavda ordinarie lärartjänsten i medicinsk

radiologi. Medicinska högskolornas organisationskommitté har förutsatt,

att denna lärartjänst, med benämningen ändrad till att avse »radioterapi»,

skulle återinrättas först i samband med den förestående ombygg
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj:ts proposition nr 168.

naden av akademiska sjukhuset, där en särskild radioterapeutisk avdelning

planerades. Konsistoriet och kanslern ha däremot nu föreslagit, att ifrågavarande

lärartjänst i radioterapi skulle inrättas och ledigförklaras samtidigt

med professuren i röntgendiagnostik. Av utredningen framgår, att en befattning

som radioterapeutisk specialist är motiverad särskilt med hänsyn

till sjukvårdens behov. Tills vidare intill dess frågan om inrättandet av en

särskild radioterapeutisk avdelning vid sjukhuset hunnit närmare sin lösning

torde dock behovet av en sådan specialist kunna tillgodoses i annan

ordning. Jag är därför, under hänvisning till vad organisationskommittén

anfört, icke för närvarande beredd att biträda kanslerns ifrågavarande förslag.

Kanslern har nu, på förslag av större akademiska konsistoriet, föreslagit,

att omförmälda professur i röntgendiagnostik måtte inrättas med ingången

av budgetåret 1949/50 oavsett att Laurell först i november 1949 inträder

i pensionsåldern. Föreskrift borde därför meddelas om att den för Laurell

utfärdade fullmakten från och med den 1 juli 1949 skulle gälla den nyinrättade

professuren.

Kanslern har samtidigt avstyrkt en av konsistoriet gjord förnyad framställning

om inrättande av en ordinarie lärarbefattning i radioterapi. Beträffande

denna fråga anför kanslern följande.

Konsistoriet framhåller, att dess nyssnämnda framställning skedde under

förutsättning att den medicinska undervisningen under budgetåret 1949/50

komme att omläggas och att därvid undervisning i radioterapi komme att

ingå i kursplanen. En dylik omläggning torde näppeligen vara att räkna

med redan för nästa budgetår. Härtill kommer, att frågan om den medicinska

undervisningens ordnande — enligt vad jag under hand erfarit -—• inom

den närmaste tiden torde bli föremål för överarbetning av särskilt tillkallade

sakkunniga. Vid sådant förhållande synes den ifrågasatta lärarbefattningen

icke nu böra komma till stånd. Skulle likväl under tiden för

utredningens bedrivande viss undervisning i radioterapi anses böra upptagas

i kursplanen synes mig denna undervisning lämpligen kunna anförtros åt en

biträdande lärare. Närmare utredning torde emellertid av vederbörande universitetsmyndigheter

böra förebringas i ämnet innan jag i nuvarande läge

ser mig i stånd att fatta ståndpunkt till det föreliggande spörsmålet.

I en till mig ställd skrivelse av den 4 november 1948 har den medicinska

fakulteten framhållit, att antalet behandlingar å radioterapi- och ljusavdelningarna

tillsammans överstiga 10 000, avseende över ett 50-tal olika

sjukdomar, bland annat nyopererade fall. Enligt fakulteten skulle det för

många patienter ställa sig medicinskt äventyrligt och i vissa fall vara ogörligt

samt medföra stora extra kostnader, om de tvingades söka vård i Stockholm.

Det vore icke heller möjligt, anser fakulteten att tillgodose detta

behandlingsbehov med från Stockholm anlitad specialist. Av fakultetens

skrivelse framgår vidare, att fakulteten har för avsikt att inom den närmaste

tiden göra framställning om en provisorisk lösning av lokalfrågan för

en särskild radioterapeutisk avdelning. Vad sålunda anförts, synes mig hava

ådagalagt behovet för sjukvårdens del av en specialist av ifrågavarande

slag. Jag utgår ifrån att ledningen för akademiska sjukhuset vidtager erforderliga

åtgärder för lösandet av detta spörsmål.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168. 31

Principbeslut om professur i geokosmofysik. Kanslern

anför följande.

I skrivelse den 30 oktober 1948 har konsistoriet begärt att förslag måtte

föreläggas riksdagen angående inrättande vid Uppsala universitet av en

pr oj essur i geokosmofysik.

Jag får med anledning härav erinra därom, att naturvetenskapliga forskningskommittén

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 februari 1947 framlade

förslag om förbättring av geofysikens ställning vid våra akademiska

lärosäten och därvid föreslog inrättande av en professur i geokosmofysik vid

Uppsala universitet. Samtidigt meddelade kommittén emellertid, att de

personer, som kunde komma i fråga till denna professur, redan vore innehavare

av befattningar inom angränsande vetenskaper, varför det vore

ovisst om de komme att ställa sig till förfogande.

I underdånigt yttrande den 11 mars 1947 framhöll jag, att i det läge, vari

förevarande fråga sålunda befunne sig, och i betraktande av att en geofysisk

institution i Uppsala icke torde kunna upprättas förrän den nya meteorologiska

institutionen därstädes blivit färdigställd och dess äldre byggnad

kunde ställas till förfogande för en geokosmofysisk institution, syntes mig

övervägande skäl tala för, att för det dåvarande allenast principbeslut fattades

om den ifrågasatta professurens upprättande. I anslutning härtill

hemställde jag, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen besluta, att vid

universitetet i Uppsala skulle från och med tidpunkt, som framdeles bestämdes,

inrättas en professur i geokosmofysik.

Denna min hemställan har hittills icke föranlett något förslag till riksdagen

från Kungl. Majrts sida.

Den nya meteorologiska institutionsbyggnaden beräknas bliva färdigställd

under första hälften av år 1949. Härigenom frigöres den äldre institutionsbyggnaden

och kan ställas till förfogande för en geokosmofysisk

institution. Då emellertid frågan om inrättandet av en professur i Uppsala

i geokosmofysik har visst samband med övriga spörsmål rörande förbättring

av geofysikens ställning vid de akademiska lärosätena, vilka spörsmål

ännu icke vunnit sin lösning, anser jag mig nu allenast böra upprepa mitt

ovannämnda förslag om fattande av principbeslut rörande inrättande av

omförmälda professur.

Personlig professur i e g y p t o 1 o g i för docenten

T. Säve-Söderbergh. Större akademiska konsistoriet och kanslern

ha upprepat sitt tidigare framlagda förslag om inrättande av en dylik professur.

Beträffande motiveringen härför hänvisas till den i propositionen

1948: 152 lämnade redogörelsen (s. 34 f.).

Ersättning åt professorn The S v e d 1) e r g som

föreståndare för c y k 1 o t r o n 1 a b o r a t o r i c t. Större akademiska

konsistoriet har anhållit om anslag från och med nästa budgetår till

ersättning åt professorn The Svedberg som föreståndare för universitetets

cyklotronlaboratorium med belopp motsvarande skillnaden mellan å ena

sidan vad som skulle hava tillkommit honom om han fortfarande varit ordinarie

innehavare av professorsbefattning och å andra sidan de honom efter

avgången från professuren tillkommande pensionsförmånerna. Till stöd

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.

härför har åberopats en framställning från professorerna G. Hägg, A. Fredga

och A. Tiselius, vari anförts i huvudsak följande.

Den 30 augusti 1949 inträder professor The Svedberg i pensionsåldern

och den av honom innehavda professuren i fysikalisk kemi, som genom

beslut av 1946 års riksdag omändrades från personlig till ordinarie, skall

återbesättas.

Både ur vårt lands och ur Uppsala universitets synpunkt måste det vara

av det allra största intresse att professor Svedberg även efter inträdet i pensionsåldern

på lämpligt sätt beredes möjlighet att fortsätta en gärning, som

på så många sätt utgjort och alltjämt utgör ett utomordentligt betydelsefullt

och över hela världen uppskattat bidrag till vårt lands insatser på det

vetenskapliga och kulturella området. Detta så mycket mer som professor

Svedberg alltjämt med oförminskad initiativkraft och vitalitet står i spetsen

för betydelsefullt forskningsarbete beträffande en rad problem av den

största vetenskapliga och tekniska betydelse. I all synnerhet bör här framhållas

att tack vare professor Svedbergs initiativ Uppsala universitet erhållit

en cyklotronanläggning som nu är under utförande och som bekostats

genom enskilda donationsmedel samt dessutom ett särskilt cyklotronlaboratorium

som uppförts med statsmedel.

Dessa anläggningar, som ju äro synnerligen omfattande och dyrbara,

torde under alla omständigheter fordra en ledning av högsta kompetens,

och detta gäller i all synnerhet under de närmaste åren, då de skola utprövas

och tagas i bruk för de forskningsuppgifter för vilka de närmast avsetts

och som angivits av professor Svedberg.

Med särskild hänsyn till sistnämnda omständigheter synes den lämpligaste

anordningen vara att professor Svedberg förordnas till föreståndare

för det nya cyklotronlaboratoriet från den 30 augusti 1949. På så sätt skulle

denna nya, för den naturvetenskapliga forskningen i vårt land så utomordentligt

betydelsefulla anläggning få den bästa tänkbara ledning och samtidigt

skulle möjligheten säkras för professor Svedberg att fortsätta sitt

forskningsarbete, varvid cyklotronlaboratoriets nära anknytning till fysikalisk-kemiska

institutionen skulle möjliggöra att även den senares resurser i

viss utsträckning skulle kunna utnyttjas av professor Svedberg.

Kanslern har tillstyrkt ifrågavarande förslag och därvid förordat, att

Svedberg tillerkännes ett arvode av 7 500 kronor för år, vilket i runt tal

motsvarade skillnaden mellan hans nuvarande löneförmåner och hans blivande

pensionsförmåner. Skulle ökade löneförmåner komma att från och

med nästa budgetår tillerkännas universitetens professorer, borde arvodet

jämkas uppåt med lämpligt avpassat belopp.

Statskontoret, som icke ansett sig kunna förorda förslaget, yttrar följande.

I de investeringsanslag, som riksdagen anvisat till nybyggnader för kemiska

och biokemiska institutionerna vid universitetet i Uppsala in. m., ha

medel beräknats för utförande av ett cyklotronlaboratorium. Detta laboratorium

har förutsatts skola anslutas till den biokemiska institutionen, ehuru

det torde komma att utnyttjas för såväl denna institution, som för närvarande

förestås av professorn Tiselius, som av professor Svedbergs fysiologiskkemiska

institution. Vid sådant förhållande torde föreståndarskapet för

laboratoriet i fråga av organisatoriska skäl böra åvila innehavaren av pro
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

fessuren i biokemi. En splittring av ansvaret för olika till en institution

hörande anläggningar kan nämligen principiellt sett icke anses tillfredsställande.

Härjämte må understrykas att av framställningen icke framgår,

huruvida bärande skäl föreligga för en utökning av den från universitetets

avlöningsstat avlönade personalkadern. Av dessa skäl och med hänsyn till

konsekvenserna av ett bifall till framställningen, anser sig statskontoret icke

kunna förorda densamma.

I detta sammanhang vill statskontoret bringa i erinran, att anslag av

avsevärd storlek under budgetåren 1946/49 ställts till förfogande för atomenergiforskning.

Med sålunda anvisade medel ha, enligt vad ämbetsverket

under hand inhämtat, även avlönats vetenskapligt utbildad personal, vilken

bedriver undersökningar vid förenämnda institutioner i Uppsala. Ifrågasättas

kan, om det icke närmast bör ankomma på atomforskningskommittén

att överväga spörsmålet om ett tillgodogörande av professor Svedbergs arbetskraft

efter pensionsålderns inträde.

Nya docentstipendier vid juridiska fakulteten.

För närvarande upptar avlöningsstaten för Uppsala universitet anslag till

4 docentstipendier i juridiska fakulteten. Före 1947 utgjorde antalet 3.1 propositionen

1947: 272 anmäldes universitetsberedningens förslag om nya docentstipendier

vid bland annat denna fakultet. Beredningen hade förordat

3 nya docentstipendier men med hänsyn till bristen på aspiranter till dessa

föreslagit, att endast principbeslut skulle fattas om ökning av antalet.

Kanslern ansåg sig icke kunna tillstyrka detta förslag, så länge icke de redan

befintliga kunde besättas. För egen del anslöt jag mig till kanslerns ståndpunkt

men riksdagen beviljade med anledning av väckt motion medel till

ett fjärde docentstipendium.

Juridiska jakulteten har anhållit om ökning med två nya docentstipendier

och till stöd härför anfört följande.

Med hänsyn till fakultetens framtida rekrytering ter det sig nödvändigt

att genom inrättande av tillräckligt många och tillräckligt lockande docentstipendier

söka förmå begåvade yngre jurister att ägna sig åt vetenskaplig

forskning. Konkurrensen med domarebanan och med administrativa banan

är stor. Genom de nyinrättade doktorandstipendierna har emellertid en viss

lättnad uppstått för dem, som önska bedriva vetenskapliga Juridiska studier.

Men då härigenom antalet doktorander ökat är det så mycket viktigare

att medel stå till förfogande att genom docentstipendier binda dem,

som äro därav förtjänta, även sedan de efter avlagt disputationsprov ej

mera kunde komma i åtnjutande av doktorandstipendium. Att antalet blivande

juris doktorer kommer att öka är uppenbart och bevisas bland annat

därav att vårterminen 1948 två avhandlingar framlagts för disputation.

Samma antal studerande eller flera väntas läsåret 1948—1949 bli färdiga med

sina disputationsprov. Fn ökning av antalet docentstipendier synes därför

i högsta grad erforderlig.

Större akademiska konsistoriet har tillstyrkt ifrågavarande förslag, men

kanslern har icke upptagit detsamma bland sina anslagsäskanden.

3 — Bihang till riksdagens protokoll lOIfO. 1 sand. Nr 168.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. May.ts proposition nr 168.

Utbyte av förste amanuens vid juridiska seminariet

mot bibliotekarie. På förslag av juridiska fakulteten,

vilket biträtts av större akademiska konsistoriet, har kanslern föreslagit, att

den nuvarande befattningen som förste amanuens vid juridiska seminariet

måtte omändras till en bibliotekariebefattning, enär befattningshavarens

arbetsuppgifter närmast utgjordes av biblioteksgöromål och mindre av vanliga

amanuensgöromål. Kanslern har förutsatt, att till bibliotekarien skulle

utgå samma belopp som nu uppbäres av förste amanuensen eller 4 032

kronor.

Ökat anslag till biträdande lärare i kliniska

ämnen. Utöver de arvodesbelopp å tillhopa 18 000 kronor, som äro anvisade

för biträdande lärare i medicin, kirurgi och barnpsykiatri, har för

innevarande budgetår anvisats ett belopp av 12 000 kronor till biträdande

lärare i kliniska ämnen, att fördelas av Kungl. Maj:t på förslag av kanslern.

Medicinska fakulteten och konsistoriet ha hemställt om en höjning av

dessa anslagsmedel å tillhopa (18 000 -j- 12 000 =) 30 000 kronor med

23 000 kronor till 53 000 kronor. Kanslern har liksom förra året tillstyrkt en

höjning med 18 000 kronor av 12 000-kronorsbeloppet.

Biträdande lärare i engelska. Genom beslut av 1948

års riksdag beslöts, att den biträdande lärarbefattningen i engelska språket

skulle förändras till en professur i engelska språket och engelskspråkig litteratur.

Till innehavare av denna nya professur utsågs professorn i engelska

språket S. B. Liljegren och sistnämnda professur ledigförklarades. Större

akademiska konsistoriet har nu under hänvisning till vad Liljegren yttrat

till humanistiska sektionens protokoll hemställt, att en biträdande lärarbefattning

måtte från och med nästa budgetår inrättas vid universitetet.

Liljegrens nyssnämnda yttrande innebar följande.

Genom upprättandet av den nya professuren i engelska, som 1948 års

riksdag beviljat, bortfaller den året förut beviljade biträdande lärarbefattningen

i engelska. Då det varit min avsikt att tillföra denna lärarbefattning

det amerikanska institutet, betyder denna indragning att ånyo institutets

utsikter för framtiden bli högst osäkra, då det ej representeras av något

slags permanent lärarbefattning i amerikansk filologi. Jag får därför hemställa

att en biträdande lärarbefattning omedelbart inrättas och fästes vid

det amerikanska institutet. Endast på detta sätt synes mig institutets tillvaro

och fortsatta utveckling tills vidare tryggad.

Humanistiska sektionen föreslog för sin del att, enär en mycket betydande

undervisningsbörda alltjämt komme att åvila de bägge professorerna

i engelska och det alltjämt komme att vara ett mycket stort antal studerande

av ämnet som fordrade elementär handledning, föreslå inrättandet

från och med budgetåret 1949/50 av en förste assistentbefattning, vilken

särskilt skulle knytas till professuren i engelska språket och litteraturen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168. 35

Konsistoriet och kanslern ha som nämnts i stället tillstyrkt, att en befattning

som biträdande lärare inrättas.

Ökade medel till bibliotekarier vid humanistiska

sektionen. För detta ändamål står för innevarande budgetår

ett belopp av 3 000 kronor till förfogande. Kanslern har, under åberopande

av vad vederbörande universitetsmyndigheter anfört, hemställt om en höjning

av ifrågavarande anslagsmedel med 1 500 kronor till 4 500 kronor.

Humanistiska sektionen har beträffande detta spörsmål yttrat följande.

Då ej mindre än 13 av humanistiska sektionens seminarier komma att

erhålla egna lokaler i Gamla kemikum med ett stort antal arbetsplatser för

lärare och studenter, komma väsentligt ökade anspråk att ställas på bibliotekariernas

tjänstgöring. För närvarande avlönas bibliotekarien med ett

arvode å 2 000 kronor per år och biträdande bibliotekarien med 1 000 kronor.

I samråd med den nuvarande bibliotekarien har utredning verkställts

rörande arbetets omfattning och har denna utredning visat att arbetet i

samband med de nya lokalernas ianspråktagande kommer att ökas med

minst 50 procent.

Kursanslag för propedeutisk undervisning i

hebreiska. I propositionen 1947:272 (s. 160) anmäldes universitetsberedningens

förslag om anvisande av ett anslagsbelopp å 3 000 kronor till

vartdera universitetet för anordnande av undervisning i hebreiska, särskilt

avsedd för teologisk-filosofisk examen. Kanslern hade tillstyrkt detta förslag,

men tillika framhållit, att denna undervisning syntes kräva en så omfattande

akademisk erfarenhet, att vederbörande professorer och docenter

icke lämpligen borde frigöras från densamma. För egen del ansåg jag mig

icke böra tillstyrka bifall till beredningens ifrågavarande förslag. En av

vederbörande universitetsmyndigheter gjord framställning om anvisande

av anslag för ändamålet för innevarande budgetår föranledde icke någon

åtgärd.

Kanslern har nu upprepat sin framställning från i fjol, att ett anslagsbelopp

av 3 000 kronor måtte anvisas för ifrågavarande undervisning. Beträffande

motiveringen härför hänvisas till propositionen 1948: 152 (s. 39).

Förste i stället för tredje amanuens vid seminariet

för ortnamnsforskning. Vid seminariet för nordisk

ortnamnsforskning finnes för närvarande en tredje amanuens. Då seminariet

syntes vara i behov av biträde av en förste amanuens har kanslern föreslagit

att en dylik tjänst inrättas i stället för den nuvarande tredje amanuensbefattningen.

Umversitetsberedningen hade icke föreslagit inrättande av ifrågavarande

befattning omedelbart men synes ha avsett, att en dylik befattning skulle

inrättas från och med budgetåret 1949/50 i samband med tillkomsten av

professuren i nordiska språk, särskilt ortnamnsforskning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

Till stöd för förslaget om inrättande av ifrågavarande amanuenstjänst

har professorn J. Sahlgren anfört:

■ Tillströmningen av elever till undervisningen i ämnet nordisk ortnamnsforskning

är stor. Antalet deltagare i seminariet och proseminariet har sedan

flera år varit över 60. Till seminariet hör ett värdefullt bibliotek, för

närvarande omfattande cirka 8 000 volymer. Biblioteket innehåller även

en kartsamling. Materialet för undervisningen i ortnamnsforskning

hämtas ur det i samma våning belägna Svenska ortnamnsarkivets

vetenskapliga samlingar. För skötsel och vård av det ständigt växande

seminariebiblioteket, för handledning av särskilt de yngre eleverna,

för utlåning av böcker och arkivalier ur Svenska ortnamnsarkivet

såväl under pågående seminarieövningar som eljest under dagarna

och för utskrivning av materiallistor till övningarna och meddelanden till

deltagarna erfordras oundgängligen en medhjälpare. Denne skulle sålunda

såsom den hittillsvarande tredje amanuensen tjänstgöra både som bibliotekarie

och amanuens. Tredje amanuensen har visat sig vara av mycket stort

värde för institutionen men har med sin begränsade tjänstgöring hunnit utföra

endast de mest överhängande arbetsuppgifterna.

Förste amanuens för seminariet för teoretisk

och praktisk filosofi. Kanslern har beträffande en dylik tjänst

anfört följande.

I humanistiska sektionens nya seminarielokaler kommer den teoretiska

och praktiska filosofien att erhålla ett gemensamt bibliotek samt ett gemensamt

seminarierum. För vård och eftersyn av det rätt omfattande seminariebiblioteket

anser jag erforderligt att en förste amanuensbefattning

(arvode 4 032 kronor) inrättas, varför jag tillstyrker bifall till konsistoriets

i överensstämmelse härmed framställda förslag.

Förste amanuens vid museet för nordiska fornsaker.

Till detta museum äro för närvarande knutna en förste assistentoch

en förste amanuensbefattning. Kanslern anför:

I fjol framhöll jag, att jag funnit mig övertygad om behovet av att en

förste amanuensbefattning (arvode 4 032 kronor) inrättades vid museet för

nordiska fornsaker med hänsyn till samlingarnas omfattning och betydelse

för undervisningen. Då konsistoriet nu gjort framställning om anvisande av

medel för detta ändamål tillstyrker jag bifall till denna begäran.

Tredje amanuens vid seminariet för slaviska

språk. År 1947 anvisade riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t (proposition

nr 272) arvode till en andre amanuens vid seminariet för slaviska språk.

Kanslern har nu, under åberopande av en av professorn G. Gunnarsson

gjord framställning, hemställt, att medel måtte anvisas även för en tredje

amanuens.

Förstärkning av bibliotekspersonalen. I sitt betänkande,

del III, har 19Jf5 års universitetsberedning föreslagit en avsevärd förstärkning

av bibliotekspersonalen vid Uppsala universitet. På förslag av

Kungl. Maj:t (se propositionen 1948:152) har 1948 års riksdag anslagit medel

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

för en mindre del av den ifrågasatta personalökningen. Universitetsberedningens

förslag innebär, i den mån densamma hittills icke tillgodosetts, den

förändring av personalorganisationen, som framgår av följande sammanställning.

Nuvarade personalorganisation. Föreslagen personalorganisation.

Personal med högre vetenskaplig

utbildning.

1 överbibliotekarie ...... Ca 33 = nu

5 förste bibliotekarier, 6 förste bibliotekarier,

därav 1 eo........Ce, Ca 29 Ca 29 (+1)

14 bibliotekarier, 17 bibliotekarier,

därav 3 eo........ Ce, Ca 26 därav 4 eo . . Ce, Ca 26 (+3)

3 amanuenser (biblio- 4 amanuenser (biblio
-

tekarier) .......Cf 19—Ce 24 tekarier) .. Cf 19—Ce24(+1)

Bibliotekspersonal

4 biblioteksassistenter .... Ce 15

1 kontorist.............Ca 13

3 kanslibiträden,

därav 2 eo........Ce, Ca 11

3 biblioteks biträden......Ce 11

10 kontorsbiträden .. Cf 4—Ca 8

med lägre utbildning.

3 förste biblioteksassistenter

...... Ca 19 (+3)

5 biblioteksassistenter

............. Ca 15 (+1)

10 förste biblioteks
biträden

........ Ca 13 (+9)

5 biblioteksbiträ
den

............ Ca 11 (+2)

4 biblioteksbiträ
den.

...... Cf 9—Ce 11 (+1)

- ..................... (-io)

Vaktmästarpersonal m. m.

1 förste expeditionsvakt.. . Ca 11

12 expeditions vakter Cf 7—Ca 10

1 förste expeditionsvakt . . Ca 13

14 expeditions vakter

Cf 8—Ca 11 (+2)

1 reproduktidnsföreståndare

C 13 (+1)

1

maskinist .........

. . . Ca 12

= nu

1

eldare.............

.... Cf 7

1 eldare

1

bokbinderiförman . .

. ...Ce 13

= nu

2

bokbindare ........

. .. Cell

— nu

Ce 10

Sammanfattningsvis innebär alltså detta förslag en personalförstärkning

med 5 tjänstemän ifråga om den högre och 6 ifråga om den lägre bibliotekspersonalen

samt med 3 ifråga om vaktmästarpersonalen.

Kanslern har hemställt, att personalen för nästa budgetår måtte förstärkas

med tre tjänstemän ifråga om den högre bibliotekspersonalen (1 förste

bibliotekarie samt 2 bibliotekarier) och två ifråga om den lägre samt en

ifråga om vaktmästarpersonalen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.

Beträffande de skäl, som åberopats för en personalförstärkning hänvisas

till den i propositionen 1948: 152 lämnade redogörelsen.

Statskontoret anför i utlåtande den 27 maj 1948 bland annat följande.

Statskontoret finner en successiv utbyggnad av biblioteks-, kansli- och

kontorsorganisationerna vid universiteten böra ingå som ett ofrånkomligt

led i upprustningen av vårt lands högre undervisningsväsen.

Ej minst för universitetsbibliotekens del torde en höjning av nu utgående

anslag vara erforderlig för att dessa institutioner på föreskrivet sätt

skola kunna främja den vetenskapliga forskningen och undervisningen. I

vad mån en uppräkning av anslagen i nuvarande ekonomiska läge är möjlig

lärer icke ankomma på statskontoret att bedöma.

Förstärkning av kansli personalen. Universitetsberedningens

förslag rörande förstärkning av personalorganisationen vid akademiska

kansliet i Uppsala blev delvis bifallet av 1948 års riksdag. Sålunda

genomfördes beredningens förslag i huvudsak i vad avsåg den lägre personalen.

Beträffande den högre personalen innebar beredningens förslag den

ändring, som framgår av följande sammanställning:

Nuvarande organisation. Föreslagen organisation.

1 akademisekreterare..... Ca 31 1 akademisekreterare

och chef .............. Ca 37

1 amanuens ............. Ce 24 1 förste fakultetssekreterare

och biträdande akademisekreterare

............ Ca 30

— 1 fakultetssekreterare och

akademinotarie ........ Ca 27

Akademisekreteraren och amanuensen tjänstgöra för närvarande samtidigt

som fakultetsnotarier vid två fakulteter vardera och uppbära i denna

egenskap arvoden å tillhopa 6 300 kronor från universitetets stat (för närvarande

även från reservfonden). Beredningens förslag innebär, att det nuvarande

systemet med fakultetsnotariearvoden av bisysslekaraktär skall

avvecklas och kanslipersonalen i stället utökas, varvid bland tjänsteåliggandena

skulle ingå uppdrag att vara fakultetssekreterare.

Universitetsberedningen har anfört bland annat följande.

Fakultetsnotarierna hava att förestå de olika fakultetsexpeditionerna, att

föra protokoll vid fakulteters och sektioners sammanträden, ombesörja expedition

av fattade beslut, utfärda tentamensböcker och examensbetyg, biträda

vid utgivandet av studiehandböcker, ansvara för examensjournalernas förande

och för redovisningen av influtna examensavgifter m. m.

De fyra fakulteterna förordna för närvarande själva sina notarier. Utgående

arvoden ha varit så blygsamma, att notariebefattningarna kunnat

framstå endast som obetydliga bisysslor. Det nu rådande systemet har visat

sig i många avseenden olämpligt. Det har verkat menligt för fakulteternas

arbete, då notarierna skäligen icke kunnat tagas i anspråk i den omfattning,

som varit önskvärd.

På grund av universitetets snabba utveckling hava fakultetsgöromålen

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

ökat i sådan grad att anordningen med notarier, vilkas arbetskraft endast

delvis stått till förfogande, visat sig otillfredsställande.

En förstärkning av kansliets och än mera av fakulteternas personal vore

erforderlig, framhåller beredningen. Dessa dubbla önskemål skulle uppnås,

om centralkansliet förstärktes med kvalificerade tjänstemän, som tillika

hade till uppgift att tjänstgöra som fakultetssekreterare. De gamla fakultetsnotariebefattningarna

av bisysslekaraktär skulle härvid slopas. Beredningen

anför vidare:

Då notariebefattningarna, såsom ovan framhållits, endast kunnat vara

bisysslor, har en stor del av det erforderliga utredningsarbetet, framläggande

av förslag till yttranden och dylikt sekreterararbete måst utföras av fakultetsledamöter.

En nödvändig avlastning av fakulteternas administrativa

arbete från professorerna till kanslipersonal skulle åstadkommas, om fast

anställda högt kvalificerade fakultetssekreterare erhölles. Denna anordning

blir av särskild betydelse, om det framlagda förslaget om valda dekaner med

vidgade arbetsuppgifter genomföres.

Även för kansliets del hava de starkt ökade göromålen medfört en sådan

överbelastning i dess arbete, att en förstärkning av arbetskrafterna är nödvändig.

Den ökade, högt kvalificerade arbetskraft, som härför erfordras, synes

beredningen kunna vinnas genom att kansliets och fakulteternas expeditioner

bliva gemensamma och fakultetssekreterarna sålunda tjänstgörande

jämväl vid kansliet.

Större akademiska konsistoriet tillstyrker beredningens förslag.

Kanslern har anfört följande.

Jag vill för min del framhålla, att behovet av en förstärkning av den kvalificerade

arbetskraften vid universitetskanslierna är synnerligen framträdande,

beroende väsentligen på de senare årens upprustning av universiteten.

Kanslierna äro för närvarande överhopade av ärenden av löpande

natur och arbetskrafter finnas icke i erforderlig utsträckning tillgängliga för

utförande av uppgifter av mera kvalificerad natur, något som i sin tur återverkar

på kanslersämbetets arbete.

Vad beträffar förslaget om akademisekreterarnas arbetsuppgifter har jag

icke något att erinra mot beredningens förslag. Jag får understryka, att

enligt min mening föredragningsskyldighet bör åvila dessa befattningshavare

icke blott inför rektor utan även vid akademiska församlingens och

konsistoriernas sammanträden. En högre lönegradsplacering för akademisekreterarna

än den nuvarande synes mig väl motiverad. Jag anser mig likväl

icke för närvarande böra ifrågasätta, att akademisekreterarna placeras

i högre lönegrad än byråchefer eller alltså i lönegraden Ca 33. För närvarande

pågår utredning angående byråchefernas löneställning. Därest

byråcheferna erhålla förhöjd lönegradsplacering bör givetvis även akademisekreterarna

komma i åtnjutande härav. Skulle det framdeles visa sig att

denna lönesättning icke står i skäligt förhållande till arten och omfattningen

av akademisekreterarnas arbetsuppgifter torde frågan om deras löneställning

böra upptagas till förnyat bedömande.

Vad beredningen anfört såsom skäl för förslaget om inrättandet av ovannämnda

befattningar som förste fakultetssekreterare och fakultetssekrcterare

har jag funnit övertygande och giver förslaget min anslutning. Med

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

hänsyn till de vid universiteten föreliggande särskilda förhållandena med

mycket begränsade befordringsmöjligheter anser jag det motiverat att dessa

befattningar placeras i lönegraden Ca 30, respektive Ca 27. Emot beredningens

förslag angående vederbörandes arbetsuppgifter och dylikt har jag

icke funnit anledning till erinran.

I enlighet med vad beredningen förordat torde för behörighet till befattningarna

som akademisekreterare, förste fakultetssekreterare och fakultetssekreterare

böra krävas att hava fullgjort vad författningarna föreskriva

om dem, som må nyttjas i domarämbete.

Statskontoret har avstyrkt den föreslagna höjningen av löneställningen

för ifrågavarande personal.

Statens lönenämnd anför följande (yttrandet avser även motsvarande

spörsmål i Lund).

För de akademiska kansliernas vidkommande föreslås i betänkandet höjning

av akademisekreterartjänsterna från Ca 31 till Ca 37 samt inrättande

vid vartdera kansliet av två nya sekreterartjänster, den ena benämnd förste

fakultetssekreterare och biträdande akademisekreterare (Ca 30), den andra

fakultetssekreterare och akademinotarie (Ca 27). Akademisekreterarnas

lönegradsplacering torde böra bedömas under hänsynstagande till kanslerssekreterarens

löneställning. Sistnämnda befattning, som är placerad i lönegrad

Ca 33, omfattas emellertid av den pågående löneutredningen beträffande

byråchefer m. fl. Vad angår de övriga här ovan angivna tjänsterna,

vilka bland annat skola ersätta de nuvarande arvodesbefattningarna som

fakultetsnotarie, kan lönenämnden icke förorda, att lönegraden Ca 30 kommer

till användning. Lönenämnden vill emellertid icke motsätta sig, att de

placeras i 29 lönegraden, till en början i extra ordinarie anställning. För de

båda övriga tjänsterna anser sig lönenämnden kunna godtaga den föreslagna

löneställningen med enahanda förbehåll i fråga om anställningsformen.

Lönenämnden vill framhålla, att förslaget till personalorganisation för

kanslierna icke innefattar några rekryteringstjänster. Detta måste enligt

lönenämndens mening betecknas såsom mindre tillfredsställande. Det kan

ifrågasättas, om icke åtminstone tills vidare en amanuenstjänst borde inrättas

i stället för tjänsten i Ce 27. De föreslagna tjänstebenämningarna

synas lönenämnden alltför omständliga och böra inskränkas till »(förste)

fakultetssekreterare».

Höjt arvode åt en siffergranskare vid räntekammaren.

Från avdelning II av avlöningsstaten utgår för närvarande

ett arvode å 600 kronor till en siffergranskare. På förslag av drätselnämnden

har större akademiska konsistoriet hemställt, att arvodet måtte höjas

till 1 200 kronor. Kanslern har tillstyrkt en höjning till 1 000 kronor, vilket

förslag biträtts av statskontoret.

H ö jning av anslagsposten till avlöningar åt

arbetare vid botaniska trädgården. Denna anslagspost

är nu uppförd med 61 000 kronor. Större akademiska konsistoriet har hemställt,

att anslagsposten måtte upptagas till 80 000 kronor, vilket innebär en

höjning med 19 000 kronor. Kanslern har tillstyrkt detta förslag, vilket tillstyrkts

även av statskontoret.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

Utbyte av kontorsbiträdesbefattningen vid

histologiska institutionen mot kanslibit rä desbefattning.

Det större konsistoriet har begärt, att kontorsbiträdesbefattnmgarna

i Ce 8 vid histologiska, farmakologiska och hygienisk-bakteriologiska

institutionerna måtte omvandlas till kanslibiträdesbefattningar

i Ce 11. Kanslern har tillstyrkt den föreslagna förändringen beträffande

förstnämnda tjänst.

Statskontoret har avstyrkt detta förslag.

Två nya kanslibiträdestjänster vid matematisk-naturvetenskapliga

sektionen. Biokemiska och fysikalisk-kemiska

institutionerna dela för närvarande ett kanslibiträde, institutionerna

för matematik samt mekanik och matematisk fysik ett kontorsbiträde.

Då kanslern funnit att övertygande skäl blivit anförda för att var

och en av dessa institutioner utrustas med ett eget kanslibiträde hemställer

kanslern i enlighet med konsistoriets begäran, att två nya kanslibiträdesbefattningar

i lönegraden Ce 11 inrättas för nämnda ändamal. Statskontoret

har avstyrkt ifrågavarande förslag.

Preparatorstjänst vid kemiska institutionens

oorganiska avdelning. Biträdespersonalen vid kemiska institutionen

har för närvarande följande sammansättning:

Gemensam personal:

1 institutionsvaktmästare Ca 18

1 maskinist ..

1 kanslibiträde

Oorganiska avd.

1 inst.vaktmästare ....... Ca 11

1 » Ce 9

1 laboratoriebiträde ...... Ce 11

Ca 12

Cell

Organiska avd.

1 inst .vaktmästare ....... Ca 11

1 » ...... Ce 9

1 laboratoriebiträde ...... Cell

Konsistoriet har begärt, att en ordinarie preparatorsbefattning i Ca 14

måtte inrättas vid oorganiska avdelningen. Kanslern har tillstyrkt detta

förslag med den ändringen, att han ansett tjänsten böra hänföras till lönegraden

Ce 14. Kanslern erinrar, att preparatorsbefattningar i 14 lönegraden

finnas vid fysikalisk-kemiska, biokemiska och medicinsk-kemiska institutionerna.

I ärendet har professorn G. Hägg anfört bland annat följande.

Vid forskningen inom institutionen spelar tekniskt arbete en mycket stor

roll. En stor del av detta arbete fordrar högkvalificerad arbetskraft med god

utbildning och stor erfarenhet. Arbetets art är sådant att instrumentmakaren

(— institutions vaktmästaren i Ca 13) ej kan komma i fråga härför.

Denna är för övrigt helt bunden av sin egentliga uppgift. Det återstår därför

i allmänhet att i största mån utnyttja de därnäst högsta tekniska befatt
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Mai ds proposition nr 168.

ningshavarna nämligen de båda institutionsvaktmästarna i Ca 11. Dessa

ha därigenom erhållit ett arbetsfält, som fordrar mycket mera än vad som

motsvarar lönegradsplaceringen och dessutom gör benämningen institutionsvaktmästare

helt inadekvat. Den nuvarande institutionsvaktmästaren

i Ca 11 vid oorganiska avdelningen ansvarar helt för driften av de vid de

omfattande röntgenkristallografiska arbetena använda röntgenrören med

dessas utrustning i form av vakuum- och högspänningsanläggningar. Han

sköter vidare de tillhörande fotografiska detaljerna och leder övriga fotografiska

arbeten. Såsom fotograf äger han helt yrkesmässiga kunskaper. Vidare

har han vid de under det förflutna året utförda ombyggnadsarbetena av

oorganiska avdelningen utövat ett synnerligen värdefullt kontrollantskap

som i hög grad bidragit till ett gott resultat. Det torde vara klart att denna

vaktmästare ej kan vara till freds med sin nuvarande ekonomiska ställning.

Man kan också när som helst vänta att han från annat håll erbjudes en betydligt

mer inbringande tjänst.

Statskontoret har anfört:

Statskontoret har icke funnit vägande skäl för en personalförstärkning.

Vissa motiv för ändrad löneställning för en av institutionsvaktmästarna

skulle däremot av handlingarna att döma möjligen kunna anses föreligga.

Då emellertid institutionsvaktmästarnas löneställning relativt nyligen varit

föremål för prövning av särskilda sakkunniga, kan statskontoret, som icke

kan överblicka konsekvenserna av ett tillmötesgående av framställningen,

icke biträda förslaget i denna del.

Laboratoriebiträde vid kemiska analyslaboratoriet.

Genom beslut av 1946 års riksdag inrättades på förslag av naturvetenskapliga

forskningskommittén en befattning som laborator i analytisk

kemi. Med anställande av för ett centralt analyslaboratorium i övrigt

erforderlig personal ansågs kunna anstå till en senare tidpunkt. Då laboratorsbefattningen

numera är tillsatt, har kanslern tillstyrkt ett av konsistoriet

framlagt förslag om inrättande av en befattning som laboratoriebiträde

i Ce 11. Statskontoret har tillstyrkt förslaget.

Ny institutionsvaktmästare vid fysiska institutionen.

Genom beslut av 1946 års riksdag dubblerades professuren i

fysik och inrättades vissa nya biträdesbefattningar. I fråga om institutionsvaktmästarpersonalen

inrättades sålunda en ny tjänst i nuvarande lönegraden

Ce 13. Därjämte hänfördes två befintliga arvodesbefattningar såsom

institutionsvaktmästare till lönegraden Ca 11, så att institutionen nu förfogar

över tre sådana tjänster i Ca 11 jämte en i Ce 13. Dessutom finnes en

tjänst som instrumentmakare i Ca 14. Professorerna A. Lindh och P. Ohlin

ha nu anhållit om inrättande av en ny befattning som institutionsvaktmästare

i Ca 11 under hänvisning till det utvidgade och effektiviserade forskningsarbete,

som möjliggjorts genom ökade anslag och tillkomsten av den

nya professuren. Anspråken på instrumentverkstadens produktionsförmåga

hade tagit en sådan omfattning, att den föreslagna förstärkningen av verkstadspersonalen

framstode som en tvingande nödvändighet.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168. 43

Kanslern har icke upptagit ifrågavarande förslag bland små anslagsäskanden.

Institutionsvaktmästare vid zoofysiologiska institutionen.

Konsistoriet har hemställt, att vid denna institution

måtte inrättas en ordinarie befattning som instrumentmakare i Ca 14.

Kanslern har tillstyrkt att en tjänst som institutionsvaktmästare i Ce 11 inrättas.

Statskontoret har avstyrkt ifrågavarande förslag.

Beträffande behovet av en instrumentmakare samt dennes arbetsuppgifter

har professorn P. E. Lindahl, sedan kanslerns och statskontorets utlåtanden

avgivits, anfört följande.

Forskningsarbetet inom zoofysiologiska institutionen är till stor del inriktat

på utarbetandet av vissa nya metoder av generell betydelse. Vidare

är både för forskning och undervisning anskaffandet av apparatur nödvändigt,

apparatur, som antingen för närvarande ej finnes i marknaden eller i

ett utförande, som ej tillgodoser de speciella föreliggande behoven. I torra

fallet är det nödvändigt att helt bygga nykonstruerade apparater samt att

undan för undan allteftersom metoden utvecklas, utbyta vissa delar mot

sådana som konstruerats och tillverkats på grundval av vunna experimentella

erfarenheter. I senare fallet kunna vissa apparater erhallas i marknaden

och senare byggas om, andra åter måste helt nytillverkas. För detta nybyggande

respektive ombyggande av apparater erfordras oftast stor yrkesskicklighet,

då höga krav måste ställas på precision. För att ytterligare belysa behovet

av en instrumentmakare vill jag i korthet anföra de ny till verkningar

in. in., som nödvändiggjorts under det föregående och det innevarande läsåret:

1) en ny, ställbar transmission för en specialkonstruerad centritug,

montering av denna jämte motor och variator, 2) 4 st. olika sedimenteringskammare

för ovannämnda centrifug, 3) 3 strömningsfördelande aggregat

för nämnda kammare, 4) 2 st. slider för Geiger-Muller-rör, 5) 40 st.

manometermontage för Warburg-apparatur. Av ovanstående ha punkterna

2, 3 och 4 inneburit arbetsuppgifter med fordran på stor precision.

Nedanstående arbetsuppgifter, som redan länge fått anstå på grund av nuvarande

marknadsläge, skulle givetvis utföras av institutionens mstrumentmakare.

1) Tillverkning av rotorskiva av stål för ovannämnda centritug,

2) tillverkning av en ergograf. 3) ombyggnad av en vanlig väg till ytvåg,

4) reparation av hela den mekaniska undervisnmgsmatenelen, 5) tillverkning

av en skakapparat för flaskor, 6) tillverkning av en vagga för dialysering

i kyla. Av dessa senare arbetsuppgifter äro 1, 2, 3 och 4 att betraktas

som precisionsarbeten.

Räknebiträde vid meteorologis ka institutionen.

Konsistoriet har anhållit att tva räknebiträden i Ce 8 matte fa anställas \ ld

denna institution, eu för vardera avdelningen. Professorerna II. Kölder och

T. Bergeron ha till stöd för denna framställning anfört följande.

Professor Kölder: På grund av institutionens hittillsvarande utveckling

har det arbete, som måste åläggas innehavaren av kanslibiträdesbefattningen

så utökats, att denna icke längre kan tagas i anspråk för det vid

meteorologiska institutionen nödvändiga räknearbetet. På grund av att

observationsmaterialet utökats genom Marstaobservatoriets inrättande har

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

det erforderliga räknearbetet mer än fördubblats, varför behovet av ett

räknebiträde är mycket trängande.

Professor Bergeron: Ett räknebiträde i lönegrad Ce 8 är oundgängligen

nödvändigt även vid avdelningen för väderlekslära på grund av det oerhört

stora siffermaterial, som där måste utnyttjas respektive bearbetas på synoptiska

kartor, i diagram, tabeller etc.

Kanslern har tillstyrkt, att en tjänst som räknebiträde nyinrättas. Statskontoret

har avstyrkt detta förslag.

Andre assistent vid meteorologiska institutionens

avdelning för väderlekslära. Kanslern har, med

överlämnande av viss utredning i ämnet, förordat, att en del av den undervisning

för meteorologisk tjänsteexamen, som för närvarande äger rum vid

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, skall från och med nästa

budgetår överflyttas till den nybyggda meteorologiska institutionen i Uppsala.

I samband därmed skulle anvisas arvoden för inrättande av en tjänst

som biträdande lärare i synoptisk meteorologi och en andre assistent. Professorn

T. Bergeron har i ärendet framhållit, att även om beslut om dylik

överflyttning ej nu komme till stånd, erfordrades en andre assistent för

att deltaga i den omfattande akademiska undervisningen och forskningen

vid institutionen. Särskild undervisning erfordrades sålunda i regional klimatologi,

meteorologisk instrument- och observationsteknik, allmän väderlekslära,

speciell väderlekslära och synoptisk aerologi, tillhopa inemot 470

timmar. Denna omfattande undervisning kunde icke handhavas enbart av

nu befintlig personal på avdelningen (förutom professorn en förste assistent

och en förste amanuens).

Befattningen som eldar e, gemensam för astronomiska

och meteorologiska institutionerna. Professorerna

H. Köhler och G. Malmquist ha anfört:

På nämnda institutioner har eldningen hittills handhafts av respektive

vaktmästare. På grund av det intensifierade arbetet måste emellertid dessa

vaktmästare utnyttjas för mera kvalificerat arbete vid respektive institutioner.

Då meteorologien från och med år 1949 dessutom erhåller en ny byggnad,

kommer eldningsarbetet att öka så avsevärt, att vaktmästaren icke

kommer att få möjlighet sköta denna syssla. Den för båda institutionerna

gemensamma eldaren bör dessutom kunna åläggas ett visst arbete som

gårdskarl, då den stora tomten fordrar ett ganska krävande arbete för att

hållas i vårdat skick.

Kanslern har tillstyrkt att den begärda eldarbefattningen kommer till

stånd och hänföres till lönegraden Ce 10; i lämplig utsträckning borde denna

befattning även utnyttjas för musikinstitutionens del.

Statskontoret har tillstyrkt förslaget, dock med placering tills vidare i

Ce 9 i avvaktan på resultatet av pågående utredning rörande maskinistpersonalens

löneställning.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

Reglering av tjänsten som tillsyningsman vid

Linnéanska stiftelsen å Hammarby. Såsom framgår av

en i propositionen 1948: 152 lämnad redogörelse har fråga uppkommit om

reglering av befattningen som tillsyningsman vid Linnéanska stiftelsen å

Hammarby. Befattningshavaren tillerkändes för innevarande budgetår ett

månatligt arvode av 315 kronor jämte rörligt tillägg efter för statstjänstemän

gällande grunder. Under den till avdelning II av avlöningsstaten hörande

arvodesposten uppfördes för ändamålet ett belopp av 5 000 kronor, avsett

även för arvode åt vikarie vid semester eller annan ledighet. I propositionen

framhölls angelägenheten av att drätselnämnden till ett kommande

budgetår övervägde frågan om befattningshavarens inplacering på löneplan.

Drätselnämnden har nu anfört i huvudsak följande.

Omfattningen av befattningshavarens arbete motsvarar till fullo omfattningen

av det arbete, som åligger en lönegradsplacerad tjänsteman. På

grund av arbetets art är emellertid icke tjänstgöringstiden lika fördelad över

hela året. Vissa tider av året kan den komma att avsevärt understiga normal

arbetstid, andra tider av året kan den i stället vara onormalt hög.

Någon kontroll över tjänstgöringstiden är med hänsyn till tjänstgöringens

skiftande art icke möjlig. Befattningen lämpar sig icke för tillämpning av

de mångahanda bestämmelserna i gällande avlöningsreglemente. Drätselnämnden

har därför tidigare funnit sig böra välja den friare form som ett

personligt avtal innebure. I den mån genom särskilda tjänstgöringsbestämmelser

möjlighet gives att förlägga befattningshavarens arbete i huvudsak

till de tider det i första hand är erforderligt och att eljest gällande regler i

fråga om övertidsersättning samt i vissa fall andra regler beträffande ledigheter

m. m. få tillämpas efter beslut från fall till fall, synes det drätselnämnden

lämpligt och skäligt att befattningshavaren inplaceras å löneplan

i lönegrad 9, förslagsvis under beteckningen vaktmästare. Drätselnämnden

finner det dock viktigt, att tjänsten i så fall ej inplaceras å löneplan Cg, då

befattningshavaren i så fall ej skulle erhålla pensionsrätt. Den från den

1 juli 1948 föreslagna befattningen med arvode är däremot förenad med

rätt till pension enligt arbetarpensionsreglementet.

Drätselnämnden får sålunda hemställa, att från och med den 1 juli 1949

inrättas en tjänst såsom vaktmästare vid Linnéanska stiftelsen å Hammarby

i lönegrad Ce 9 med rätt för universitetets drätselnämnd att utfärda

särskilda bestämmelser om befattningshavarens tjänstgöringsskyldighet och

tjänstgöringstider m. m.

Konsistoriet och kanslern tillstyrka drätselnämndens förslag, som lämnats

utan erinran även av statskontoret.

Reglering av vissa b iträ des befattningar vid

cgendo in s - och skogsförvaltningen. Biträdespersonalen

vid Uppsala universitets egendoms- och skogsförvaltning är för närvarande

icke upptagen å förvaltningens lönestat för ordinarie och extra ordinarie

tjänstemän. Denna personal utgöres av ett kontorsbitriide å egendomsförvaltningen

samt ett kanslibiträde och ett kontorsbitriide å skogsförvaltningen.

Samtliga dessa befattningar tillsättas av drätselnämnden och äro

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

förenade med arvoden, motsvarande den avlöning, som jämförliga extra

ordinarie tjänstemän uppbära enligt statens löneplansförordning.

I enlighet med konsistoriets i anslutning till universitetsberedningens förslag

(del III, s. 144 ff) framställda begäran tillstyrker kanslern att i stället

för ifrågavarande arvodesbefattningar å egendomsförvaltningens stat uppföres

en befattning som kontorsbiträde i lönegraden Ce 8 samt å skogsförvaltningens

stat en befattning som kanslibiträde i lönegraden Ce 11 och en

befattning som kontorsbiträde i lönegraden Ce 8.

Departementschefen.

Förra årets riksdag beslöt, att vid professorn H. F. Laurells avgång från

den för honom inrättade personliga professuren i medicinsk radiologi, dock

tidigast från och med budgetåret 1949/50, skulle inrättas en ordinarie professur

i röntgendiagnostik. Vederbörande universitetsmyndigheter ha nu

föreslagit sådan ändring av nämnda beslut, att den nya professuren skall

inrättas den 1 juli 1949, ehuru Laurell inträder i pensionsåldern först i

november samma år. Jag har ansett mig böra biträda detta förslag. Anteckningen

om den personliga professuren bör alltså utgå ur avlöningsstaten.

Förordnande bör vidare meddelas om att Laurells fullmakt skall från och

med den 1 juli innevarande år gälla professuren i röntgendiagnostik.

Fjolårets riksdagsbeslut innebar, att den av Laurell innehavda ordinarie

lärarbefattningen i medicinsk radiologi skulle utbytas mot en professur i

röntgendiagnostik. Det större akademiska konsistoriet har nu upprepat

sin framställning om att lärarbefattningen skulle bibehållas med benämningen

ändrad till att avse radioterapi. Såsom kanslern framhållit är det

tydligt, att en radioterapeutisk specialist behövs för sjukvårdens behov.

Kanslern, som icke tillstyrkt att den ifrågasatta lärarbefattningen uppföres

på universitetets stat, har förutsatt att ledningen för akademiska sjukhuset

vidtager erforderliga åtgärder för att i annan ordning tillgodose sjukvårdens

behov av en specialist. Kanslern torde därmed avse att en dylik

läkartjänst bör uppföras på sjukhusets stat. Under hänvisning till vad

kanslern anfört är jag icke heller i år beredd att biträda konsistoriets

ifrågavarande förslag.

1947 års riksdag beslöt, att från och med budgetåret 1949/50 skulle vid

Uppsala universitet inrättas en professur i nordiska språk, särskilt ortnamnsforskning.

Beslutet vilade på förutsättningen, att professorn J. Sahlgren

skulle avgå från den för honom inrättade personliga professuren i

nordisk ortnamnsforskning vid den tidpunkt — den 8 april 1949 — då han

uppnådde 65 års ålder. På därom gjord framställning har Kungl. Maj:t

emellertid sedermera medgivit, att Sahlgren må kvarstå vid den personliga

professuren till och med den 30 april 1950. Med hänsyn härtill torde med

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

inrättandet av den nya ordinarie professuren böra anstå till den 1 juli

1950. Jag utgår ifrån att Sahlgren skall vara villig att kvarstå vid den

personliga professuren intill utgången av budgetåret 1949/50.

Jag är icke beredd att nu taga ställning till kanslerns förslag, att principbeslut

skulle fattas om inrättande av en professur i geokosmofysik. Detta

förslag synes böra upptagas till prövning i ett vidare sammanhang. Ej heller

anser jag mig för närvarande kunna biträda förslaget om inrättande av en

personlig professur i egyptologi.

Universitetets, av kanslern tillstyrkta förslag om beredande av en arvodesbefattning

vid universitetet åt professorn The Svedberg efter dennes

avgång med pension den 30 augusti 1949 anser jag mig böra biträda. Arvodet

torde böra beräknas på av kanslern angivet sätt. Med hänsyn till

att jag i det föregående tillstyrkt en uppräkning av det till universitetsprofessorer

nu utgående provisoriska lönetillägget i förening med indragning

av den provisoriska avlöningsförstärkningen synes arvodet böra bestämmas

till i runt tal 8 700 kronor för år, motsvarande 725 kronor för månad.

För nästa budgetår bör anvisas 10/12 av årsbeloppet, d. v. s. i runt tal 7 300

kronor. Beloppet synes böra uppföras under den till delstat I hörande arvodesposten.

Kanslern har icke i sin petitaskrivelse för avlöningar vid Uppsala universitet

upptagit universitetets förslag om två nya docentstipendier i juridiska

fakulteten. Emellertid har jag erfarit, att man inom fakulteten är

mycket angelägen om att få en ökning till stånd med tanke på antalet

disputationer, som väntas i vår och under nästa läsår. Med hänsyn härtill

och då den begärda ökningen ligger inom ramen för universitetsberedningens

förutnämnda förslag, anser jag mig såtillvida böra gå fakultetens önskemål

till mötes, att jag tillstyrker, att för nästa budgetår anvisas medel till ett

femte juridiskt docentstipendium från och med den 1 januari 1950. Vid

bifall härtill erfordras en höjning av förevarande anslag med 3 000 kronor.

Jag är däremot icke beredd att förorda förslaget om utbyte av amanuensbefattningen

vid juridiska seminariet mot en arvodesbefattning som bibliotekarie,

enär den nuvarande benämningen är vedertagen för befattningar

av denna typ vid universiteten.

Förslag om höjning av anslagsmedlen till biträdande lärare i kliniska ämnen

samt om kursanslag för propedeutisk undervisning i hebreiska anser

jag mig icke för närvarande kunna tillstyrka. Däremot förordar jag, i anslutning

till kanslerns förslag, att från och med nästa budgetår inrättas en

befattning som biträdande lärare i engelska språket och engelskspråkig

litteratur. Grundarvodena för biträdande lärare av denna typ utgå för närvarande

med 9 000 kronor.

På av humanistiska sektionen anförda skiil tillstyrker jag, att åt bibliotekarier

vid sektionen anvisas ytterligare 1 500 kronor. Jag har vidare

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

funnit övertygande skäl föreligga för utbyte av tjänsten som tredje

amanuens vid seminariet för ortnamnsforskning mot en högre amanuensbefattning

och tillstyrker, att medel i stället anvisas för en andre amanuens

(arvode för närvarande 2 400 kronor). En andre amanuens synes

behövlig även för seminariet för teoretisk och praktisk filosofi, varför jag förordar

att medel anvisas för ändamålet. Däremot är jag icke beredd att nu

biträda förslagen om ytterligare en förste amanuens vid museet för nordiska

fornsaker samt av en tredje amanuens vid seminariet för slaviska språk.

Den förstärkning av bibliotekspersonalen vid Uppsala universitet, som

genomförts för innevarande budgetår, innebar, att personalen utökats med

2 bibliotekarier (1 i Ca 26 och 1 i Ce 26), 2 biblioteksassistenter (Ce 13),

2 kanslibiträden (Cell) och en expeditionsvakt (Ce 10). Förstärkningen

betecknades emellertid såsom provisorisk i avvaktan på att slutlig ställning

skulle kunna tagas till nniversitetsberedningens förslag. Då jag av flera skäl

icke heller i år är beredd att taga slutlig ståndpunkt till detta förslag, har

jag övervägt, huruvida en ytterligare provisorisk förstärkning av arbetskrafterna

kunde befinnas nödvändig. Därvid har jag kommit till den uppfattningen,

att eftersom innevarande budgetårs tillskott till personalkadern

var relativt betydande, en ytterligare provisorisk förstärkning kan hållas

inom snäva gränser. Härför talar även det statsfinansiella läget. Jag kan

därför icke tillstyrka inrättande av flera nya tjänster än två som biblioteksassistent

i Ce 15. Jag förordar dock, att de nuvarande två extra ordinarie

befattningarna som kanslibiträde ordinariesättas, samt att eldarbefattningen

vid universitetsbiblioteket, som inrättades år 1944 men alltjämt

är placerad i lönegraden Cf 7, ombildas till extra ordinarie; i avvaktan på

resultatet av utredningen rörande maskinistpersonalens löneförmåner torde

befattningen böra hänföras till lönegraden Ce 9.

Såsom i det föregående framhållits, torde en förenkling och rationalisering

av universitetens administrativa verksamhet på sätt jag tillstyrkt förutsätta,

att den kvalificerade personalen vid de akademiska kanslierna förstärkes.

En sådan förstärkning torde för övrigt vara påkallad även om en

sådan rationalisering icke skulle komma till stånd. I likhet med universitetsmyndigheterna

anser jag att en utbyggnad av kansliernas personalorganisation

bör kombineras med avskaffande av det hittillsvarande systemet

med särskilda fakultetsnotariebefattningar av bisysslekaraktär. De akademiska

kanslierna böra sålunda i enlighet med universitetsberedningens förslag

utrustas med tillräckligt antal kvalificerade tjänstemän med uppdrag

att tillika tjänstgöra som fakultetssekreterare. För Uppsala universitets vidkommande

torde emellertid av flera skäl, däribland rekryteringssynpunkten,

en dylik omorganisation icke lämpligen böra ske redan från och med

nästa budgetår utan först efter en viss övergångstid. Jag erinrar i detta sammanhang

om att Lunds universitet för innevarande budgetår tilldelats ett

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts ''proposition nr 168. 49

belopp av 10 000 kronor under icke-ordinarieposten för att provisoriskt

kunna tillgodose behovet av en utökning av den mera kvalificerade personalen

genom att anställa en extra tjänsteman i Cg 24 eller eventuellt på

annat sätt. Jag förordar, att åt Uppsala universitet för nästa budgetår

anvisas ett motsvarande belopp. Jag förutsätter härvid, att vederbörande

universitetsmyndigheter taga under övervägande sättet och tidpunkten för

en framtida avveckling av det nuvarande systemet med särskilt honorerade

f akultetsnotariesy sslor.

Universitetsberedningens förslag om förändrad löneställning för akademisekreteraren

och amanuensen är jag icke nu beredd att upptaga till

prövning.

I fråga om personalorganisationen vid räntekammaren ifrågasätter jag

för nästa budgetår icke någon annan förändring än att jag i likhet med

•kanslern och statskontoret tillstyrker en höjning med 400 kronor av siffergranskarens

arvode.

I enlighet med kanslerns av statskontoret tillstyrkta förslag torde anslagsposten

till avlöningar åt arbetare vid botaniska trädgården böra uppräknas

med 19 000 kronor till 80 000 kronor.

Jag anser mig icke för närvarande kunna tillstyrka den av kanslern

ifrågasatta förändringen av en kontorsbiträdestjänst vid histologiska institutionen

till en kanslibiträdestj änst liksom ej heller förslaget om inrättande

av två nya kanslibiträdesbefattningar vid matematisk-naturvetenskapliga

sektionen. Däremot har jag funnit vägande skäl föreligga för kanslerns

förslag om att inrätta en befattning som preparator i Ce 14 vid kemiska

institutionens oorganiska avdelning och en tjänst som laboratoriebiträde i

Ce 11 vid kemiska analyslaboratoriet. Jag anser mig även böra tillstyrka,

att vid fysiska institutionen inrättas en tjänst som institutionsvaktmästare

i Ce 11 samt vid zoofysiologiska institutionen en tjänst som institutionsvaktmästare

i Ce 13, den lönegrad som med hänsyn till för närvarande gällande

principer för lönegradsplacering av universitetens tekniska biträdespersonal

bäst torde svara mot vederbörandes arbetsuppgifter.

Mot kanslerns förslag om inrättande av en befattning som räknebiträde

vid meteorologiska institutionen har jag icke funnit anledning till annan

erinran än att befattningens innehavare helt torde böra tjänstgöra vid

professor Köhlers avdelning av institutionen. Med inrättande av en motsvarande

befattning vid institutionens synoptiska avdelning torde böra

anstå till ett senare budgetår. Den planerade överflyttningen till Uppsala

av viss del av undervisningen för meteorologisk tjänstexamen synes mig

icke för närvarande böra komma till stånd; denna fråga synes kräva ytterligare

utredning. Jag har emellertid blivit övertygad om att redan under

nuvarande förhållanden institutionens avdelning för väderlekslära har stort

behov av cn andre assistent och tillstyrker, att en dylik befattning inrättas

4 — Dihang till riksdagens protokoll 10^0. 1 sand. Nr 168.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. May.ts proposition nr 168.

från och med nästa budgetår. I enlighet med universitetsmyndigheternas

förslag torde vidare böra inrättas en för astronomiska och meteorologiska

institutionerna gemensam befattning som eldare, vars innehavare även bör

kunna åläggas visst arbete som gårdskarl och tjänstgöring även vid musikinstitutionen.

På av statskontoret anförda skäl bör befattningen tills vidare

hänföras till lönegraden Ce 9.

Jag tillstyrker i likhet med kanslern och statskontoret det framlagda

förslaget om reglering av befattningen som tillsyningsman vid Linnéanska

stiftelsen å Hammarby, vilket innebär, att befattningen hänföres till

lönegraden Ce 9 under tjänstebeteckningen vaktmästare. Såsom drätselnämnden

framhållit bör denna bemyndigas att utfärda särskilda bestämmelser

om befattningshavarens tjänstgöringsskyldighet och tjänstgöringstider

m. m.

Mot kanslerns förslag om reglering av vissa biträdesbefattningar på''

egendoms- och skogsförvaltningens stat synes icke finnas anledning till

erinran.

Gällande bestämmelser om reglerad befordringsgång för kontorspersonal

föranleda, att i personalförteckningen bör uppföras 4 ordinarie kontorsbiträdestj

änster.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat torde Uppsala universitets

avlöningsanslag böra beräknas på följande sätt.

I. Professorer och lärare m. fl.

Posten 1 a (lön och tjänstgöringspenningar åt ordinarie tjänstemän), nu

1 063 300 kronor, bör å ena sidan höjas med 12 000 kronor, avseende den

nya ordinarie professuren i röntgendiagnostik, men å andra sidan minskas

med 9 000 kronor, avseende den nuvarande befattningen som lärare i medicinsk

radiologi. Posten bör alltså uppföras med 1 066 800 kronor.

Posterna 1 b (ålderstillägg) och 1 c (ersättningar till vikarierande akademiska

lärare) torde böra uppföras med oförändrade belopp, Jf5 JfOO kronor

respektive SO 000 kronor.

Posten 2 (avlöningar till tjänstemän å indragningsstat), nu 55 000 kronor,

bör minskas med 4 000 kronor, avseende Laurells löneförmåner utöver vad

han uppbär i egenskap av ordinarie lärare i medicinsk radiologi, och alltså

uppföras med 51 000 kronor.

Posten 3 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t),

nu 1 809 000 kronor, bör vid bifall till vad jag under förevarande avsnitt

förordat höjas med i runt tal 32 600 kronor till 1 8^1 600 kronor.

Posten ^ (särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän) är nu

uppförd med 200 000 kronor. Från denna post bestridas i främsta rummet

kostnaderna för arvodesfyllnad åt amanuenserna (underläkarna) vid medicinska

fakultetens kliniker och polikliniker. På därom gjord framställning

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

tillstyrker jag, att medel för sådan arvodesfyllnad må från och med nästa

budgetår utgå ur denna post även för förste underläkaren vid medicinska

kliniker och underkirurgen, vilkas tjänstgöringsförhållanden sägas helt

överensstämma med övriga underläkares. Någon uppräkning av posten

synes likväl icke erforderlig, varför densamma bör uppföras med oförändrat

belopp, 200 000 kronor.

Delstaten I beräknar jag således till sammanlagt (1 066 300 -j+

45 400 + 30 000 + 51 000 +1 841 600 + 200 000 =) 8 234 300 kronor.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar m. m.

Posten 1 (avlöningar till ordinarie tjänstemän), nu 782 000 kronor, bör

vid bifall till vad jag förut förordat höjas med 28 000 kronor till 810000

kronor.

Posten 2 (arvoden), nu 20 030 kronor, bör höjas dels med 2 200 kronor,

avseende rektors och prorektors honorarium, och dels med 400 kronor,

avseende siffergranskarens arvode, men å andra sidan minskas med 5 000

kronor, avseende det nuvarande arvodet åt tillsyningsmannen vid Linnéanska

stiftelsen å Hammarby samt vidare med 4 430 kronor, avseende två laboratoriebiträden,

vilka redan tidigare lönereglerats. Posten bör alltså uppföras

med 13 200 kronor.

Posten 3 (avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården), nu 61 000

kronor, bör uppföras med 80 000 kronor.

Posten 4 (icke-ordinarieposten), nu 800 000 kronor, bör höjas med i runt

tal 24 000 kronor till 824 000 kronor.

Posten 5 (rörligt tillägg), nu 186 636 kronor, torde böra uppföras med

190 866 kronor.

Delstat en II bör alltså för nästa budgetår uppföras med 1 918 060

kronor.

De särskilda upphördsmedlen torde böra uppföras med oförändrat belopp,

39 366 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet bör alltså uppföras med (3 234 300 +

+ 1 918 066 — 39 366 =) 5 113 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

med 100000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala

universitets samlingar och inrättningar m. m., som föranledas

av vad jag i det föregående anfört;

b) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet

skall med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1949/50, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.

A vlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön- och tj änstgöringspenningar

kronor 1 149 400

Avgå pensionsav
drag

kronor 83 100 kronor 1 066 300

Avlöningsstater.

b. Ålderstillägg, förslagsvis

.......... kronor 45 400

c. Ersättningar till vi
karierande

akademiska

lärare, förslagsvis » 30 000 kronor 1141 700

2. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat:
Sahlgren,

G. F. J., professor i nordisk

ortnamnsforskning, personligen:

Lön.......kr. 8 000

Ålderstillägg . » 1000

Tjänstgörings
penningar

. » 4 000 kronor 13 000

Innehavaren av B. John

F. och Svea Anderssons

professur i elektricitetslära

med särskild hänsyn

till atmosfäriska

urladdningar:

kronor 57 000

Avgå pensionsavdrag . » 6 000 kronor 51000

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 1 841 600

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis....... » 200 000

Summa kronor 3 234 300

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 16S.

Anmärkningar till avdelning I. av avlöningsstaten.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 810 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t........ » 13 200

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis........... » 80 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 824 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ » 190 866

Summa kronor 1 918 066

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 3 234 300

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. . . » 1 918 066

Summa kronor 5 152 366

Särskilda uppbärdsmedel:

1. — — — — — — — kronor 1 929

2. ----- » 10152

3. -------» 14 785

4. Ersättning från gymnastik-

och idrottsinsti
tutionen.

.......... » 12 500 kronor 39 366

Nettoutgift kronor 5 113 000;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande

särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl.,

som föranledas av vad jag i det föregående anfört;

d) besluta, att vid Uppsala universitet skall från och

med budgetåret 1950/51 inrättas en professur i nordiska

språk, särskilt ortnamnsforskning;

e) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 5 113 000 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.

2. Reservationsanslaget till Uppsala universitet: Materiel m. m.

Detta anslag är för budgetåret 1948/49 uppfört med 1 235 000 kronor.

Det större akademiska konsistoriet har hemställt om höjning av vissa

i anslaget ingående poster och att under detta anslag måtte anvisas medel

för vissa nya ändamål. Konsistoriets äskanden innebära en höjning med

sammanlagt 123 700 kronor. Med hänsyn till det statsfinansiella läget har

kanslern endast i begränsad utsträckning funnit sig böra tillstyrka de gjorda

äskandena. Kanslern har sålunda förordat höjning av anslaget med 55 700

kronor på sätt framgår av följande uppställning:

Ökning

kronor

1. Utgivande av universitetets årsskrift (nu 26 000 kronor). ... 5 000

2. Övriga omkostnader för universitetet i allmänhet (nu 61 595

kronor) ............................................... 5 000

3. Universitetsbibliotekets expenser (nu 23 700 kronor) ........ 4 300

4. Seminarierna inom teologiska fakulteten (nu 3 970 kronor). . 1 030

5. Seminarierna inom juridiska fakulteten (nu 2 180 kronor). ... 1 820

6. Gemensamma utgifter för seminarierna i patologiska institutionens

förutvarande byggnad (nu 650 kronor) ............ 1 050

7. Amerikanska institutet (nu 0 kronor) .................... 3 000

8. Konsthistoriska seminariet och konstmuseet (nu tillhopa 8 600

kronor) ............................................... 1 000

9. Fonetiska institutionen (nu 0 kronor) ..................... 2 000

10. Astronomiska institutionen och observatoriet (nu 15 000

kronor) ............................................... 5 000

11. Meteorologiska observatoriet vid Marsta (nu 14 000 kronor). . 3 000

12. Meteorologiska institutionens avdelning för väderlekslära (nu

8 000 kronor) .......................................... 8 000

13. Institutionen för systematisk botanik (nu 41 500 kronor) .... 3 500

14. Matematiska institutionen med matematiska seminariet (nu

4 000 kronor) .......................................... 2 000

15. Central skrivbyrå (nu 0 kronor) .......................... 10 000

Summa kronor 55 700

I fråga om de med 8, 13 och 15 betecknade äskandena hänvisas till

handlingarna i ärendet. Beträffande övriga av kanslern tillstyrkta förslag

har anförts bland annat följande.

1. Årsskriftens omfång beräknas — bortsett från disputationsavhandlingar,

som bekostas i annan ordning — rätt väsentligt överskrida 100 16- sidiga tryckark. Medelpriset per ark beräknas till lägst 320 kronor. Därtill

kommer för varje arbete särskilda kostnader för tryckning av notapparat,

titel, omslag m. m. samt häftning. Konsistoriet begär därför en höjning

med 14 000 kronor till 40 000 kronor.

2. Till övriga omkostnader, nu 61 595 kronor, har för budgetåren 1944/47

åtgått 56 620 kronor, 56 343 kronor respektive 64 346 kronor. Då anslagen

varit lägre än så, har reservfonden måst tillstyrka respektive 10 000 kronor,

9 423 kronor och 6 528 kronor. För budgetåret 1947/48 beräknas reservfonden

även få tillskjuta medel. Anledningen till att de utgifter, som belasta

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 16S.

ifrågavarande anslagspost starkt ökat är att söka dels i det förhållandet,

att universitetets verksamhet väsentligt utvidgats under de senaste aren,

dels i inträdd prisstegring.

3. I fråga om bibliotekets expenser, nu 23 700 kronor, har överbibliotekarien

anfört bland annat: De ökningar, som bland annat frukt- och telefonkostnader

undergått, samt den stegring av de flesta utgifter avsedda att

täckas genom denna anslagspost, som blivit en automatisk följd av den

fortsatta ökningen av bibliotekets användande och icke minst den interurbana

låneverksamhetens kraftiga intensifiering, synes mig nödvändiggöra

en höjning. En sådan är även av det skälet av behovet påkallad, att ur

bokvårdens synpunkt ett ökat dammsugningsarbete är synnerligen önskvärt.

Jag får därför hemställa, att universitetsbibliotekets anslag till expenser

måtte för budgetåret 1949/50 höjas till 30 000 kronor.

4. Seminarierna inom teologiska fakulteten atnjuta för närvarande ett

materielanslag av 3 970 kronor. Beloppet har, framhåller fakulteten, visat

sig alldeles otillräckligt. Fakulteten har nödgats uppskjuta betalningen av

räkningar på flera hundra kronor till ett följande år. Priserna pa vetenskaplig

litteratur ha avsevärt stegrats och inköp i synnerhet av engelskspråkiga

teologisk-vetenskapliga arbeten och tidskrifter är av behovet särskilt

påkallat. Fakulteten hemställer om en höjning med 3 030 kronor.

5. Seminarierna inom juridiska fakulteten åtnjuta nu ett materielanslag

av 2 180 kronor. Fakulteten anför: Anslaget har visat sig alldeles otillräckligt

för att täcka kostnaderna för önskvärd bokanskaffning och bindning,

varför det endast med bidrag från universitetets reservfond varit möjligt

att i någon mån fylla de luckor i bokbeståndet, som tidigare under en följd

av år uppkommit på grund av anslagets otillräcklighet. Fortfarande finnas

åtskilliga luckor och framdeles måste nya sådana uppkomma, därest icke

materielanslaget väsentligen ökas. Fn jämförelse med anslagen till andra

seminarier visade också att juridiska seminariet vore särskilt missgynnat.

Teologiska fakulteten med lika många professorer som den juridiska och

ett avsevärt lägre studentantal hade ett materielanslag å 3 970 kronor. Juridiska

fakulteten i Lund hade numera fått sitt materielanslag höjt till

5 000 kronor. Det synes orimligt med denna skillnad i materielanslagets

belopp. Fakulteten hemställer om en höjning med 2 820 kronor till 5 000

kronor.

6. Till gemensamma utgifter för huset Trädgårdsgatan 18 (f. d. patologiska

institutionen) åtnjuta institutionerna för matematik samt för mekanik

och matematisk fysik tillhopa 050 kronor ur materielanslaget. Beloppet

föreslås nu höjt till 1 700 kronor, varav 700 kronor till materiel

(rengöringsmedel m. m.) och 1 000 kronor till lön åt en eldare under 8 månader

av året, enär ordinarie vaktmästaren ej medhinner dessa uppgifter.

7. Amerikanska institutet åtnjuter för närvarande i motsats till engelska

seminariet intet materielanslag. Engelska seminariets anslag utgår med

3 000 kronor.

9. Fonetiska institutionen, som nu icke åtnjuter något särskilt materielanslag,

behöver för sin verksamhet tidskrifter, modern litteratur, som behandlar

ämnets många olika sidor, illustrations- och demonstrationsmaterial,

grammofonskivor belysande olika språktyper m. in. Humanistiska sek
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

tionen begär 5 000 kronor årligen för ändamålet förutom ett engangsanslag

av 10 000 kronor.

10. Matematisk-naturvetenskapliga sektionen begär en höjning med 5 000

kronor av årsanslaget till astronomiska institutionen, enär sommaren 1948

ett nytt spegelteleskop komme att uppsättas å filialobservatoriet i Kvistaberg.

Observationer med detta instrument komme omedelbart att igångsättas.

Denna utvidgning av verksamheten krävde ökade kostnader.

11. För meteorologiska observatoriet i Marsta begäres en höjning med

7 500 kronor. Av höjningen motiveras 3 000 kronor med nödvändigheten

att erhålla medel för underhåll och drift av den tjänstebil, vartill medel

numera beviljats.

12. I och med att meteorologiska institutionens avdelning för väderlekslära

från och med hösten 1949 inflyttar i den nya institutionsbyggnaden,

kommer det synoptiska undervisnings- och forskningslaboratoriet att sättas

i full drift. Laboratoriet måste stå i ständig teleprinterförbindelse med

SMHI i Stockholm. För detta ändamål åtgår omkring 16 000 kronor årligen

(kabelhyra 5 400 kronor, kart- och diagramblanketter 2 000 kronor, personal

för skötsel av teleprinteranläggningen 8 000 kronor m. m.).

14. För matematiska institutionen begäres en höjning från 4 000 kronor

till 6 000 kronor enligt följande uppställning:

1. Litteratur och matematiska modeller ................ kronor 3 000

2. Bindning ......................................... » 700

3. Arvoden åt bibliotekarien och åt biträde vid olika biblioteksarbeten

....................................... » 1 000

4. Telefoner ......................................... » 500

5. Möbler, kontorsrekvisita, tryckning m. m. ............ » 800

Summa kronor 6 000.

Det framhålles, att de senaste åren uppstått betydande underskott, som

måst täckas av reservfonden.

Departementchefen. Jag är icke beredd att tillstyrka de höjningar, som

i det föregående betecknats med 8, 13 och 15 och som belöpa sig till sammanlagt

14 500 kronor. För övriga av kanslern angivna ändamål tillstyrker

jag en anslagshöjning med sammanlagt 35 000 kronor till 1 270 000

kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att på förslag av kanslern

fördela anslaget.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppsala universitet: Materiel m. m. för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 1 270 000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

3. Förslagsanslaget till Lunds universitet: Avlöningar.

Lunds universitets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfort

med 4 461 600 kronor.

Större akademiska konsistoriet har i sina anslagsäskanden tor nasta

budgetår framlagt förslag om tämligen betydande förändringar i universitetets

personalorganisation.

I ett den 23 november 1948 över dessa anslagsäskanden avgivet yttrande

har universitetskanslern, under åberopande av vad han anfört i fråga om

Uppsala universitets avlöningsanslag, förklarat sig nödsakad att allenast i

begränsad utsträckning förorda anvisande av ökade medel till Lunds

universitet. Åtskilliga av de av konsistoriet framförda önskemålen ha därför

av kanslern lämnats utan tillstyrkan. Emellertid skulle redan ett genomförande

av de förslag, som kanslern ansett sig böra biträda, ävensom av

vissa av universitetsberedningen framförda och av kanslern delvis tillstyrkta

förslag om förstärkning av personalen vid universitetsbiblioteket

och universitetets kansli medföra ökade utgifter med i runt tal 365 000

kronor och sålunda nödvändiggöra en betydande anslagshöjning. Jag har

därför med hänsyn till den stora återhållsamhet i fråga om krav på ökade

anslag, som betingas av det nuvarande ekonomiska läget, ansett mig endast

kunna tillstyrka en del av kanslerns förslag.

Jag avser att i det följande först behandla kanslerns i anledning av konsistoriets

anslagsäskanden gjorda framställningar, varvid jag emelleitid

endast går in på de förslag, som jag funnit anledning att särskilt uppehålla

mig vid. I övrigt torde jag härvidlag få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Utöver kanslerns förslag ämnar jag i detta sammanhang taga upp jämväl

en av konsistoriet gjord framställning om en personlig preceptorstjänst i

matematik, vilken icke biträtts av kanslern.

Professur i f o ne tik. På Kungl. Maj:ts förslag (propositionen

1947: 272, s. 164—167) fattade 1947 års riksdag s. k. principbeslut om

att vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund skulle vid tidpunkt,

som framdeles bestämdes, inrättas en professur i fonetik. Kanslern har nu

hemställt om medel för uppehållande av den för Lunds universitet avsedda

fonetikprofessuren från och med nästa budgetår.

Professur i entomologi. Med anledning av beslut av 1946 års

riksdag (skrivelsen nr 456, s. 26) förordnade Kungl. Maj:t den 29 juni 1946,

att vid Lunds universitet skulle från och med den tidpunkt, som Kungl.

Maj:t ville framdeles på förslag av universitetskanslern bestämma, inrättas

en professur i entomologi. Härvid förutsattes, att den nuvarande befattningen

som föreståndare för zoologiska institutionens entomologiska avdelning

skulle indragas samtidigt med professurens inrättande. Sedan den sista

innehavaren av föreståndarbefattningen numera avlidit skall befattningen

jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 17 juni 1948 tills vidare uppehållas

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

medelst vikarie. Kanslern har nu hemställt, att den beslutade professuren

måtte inrättas från och med nästa budgetår.

Statskontoret har i avgivet yttrande förklarat sig anse professurens

inrättande utan olägenhet kunna anstå.

Laboratorstjänst i röntgendiagnostik. Medicinska

fakulteten har hemställt, att den nuvarande befattningen som extra laborator

i röntgendiagnostik måtte omändras till en ordinarie laboratorstjänst,

förenad med överläkarbefattning vid Lunds lasarett. Fakulteten har härvid

betonat, att behovet av en dylik tjänst vore uppenbart med hänsyn till

röntgendiagnostikens centrala ställning i forskningens, undervisningens och

sjukvårdens tjänst. Beträffande ämnesområdet för den ifrågavarande

laboratorsbefattningen hade det enligt fakulteten blivit alltmera uppenbart,

att den fortskridande specialiseringen inom ämnet i första hand avsåge

neuroröntgen- och thoraxröntgendiagnostiken, varför laboraturen i första

hand borde knytas till dessa områden.

Det större konsistoriet har biträtt fakultetens framställning.

Kanslern, som erinrat om att tanken att inrätta en ordinarie laboratorstjänst

i röntgendiagnostik tidigare ställts på framtiden med hänsyn till det

samband frågan härom hade med inrättandet av en thoraxkirurgisk avdelning

i Lund (se prop. 1947: 272, s. 360), har förklarat sig för egen del

övertygad om önskvärdheten av att en ordinarie sådan tjänst nu komme

till stånd. Med hänsyn till den utvidgade verksamheten och behovet av en

specialisering inom det röntgendiagnostiska området ansåge kanslern nämligen

frågan rörande omförmälda laboratorstjänst kunna avgöras utan

avvaktan på att spörsmålet om thoraxkirurgiens ställning vid Lunds

universitet vunne sin lösning.

Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka nu ifrågavarande

förslag.

Laboratorstjänst i matematik. Större akademiska konsistoriet

har efter förslag av professorn M. Riesz hemställt om inrättande

av en för docenten N. E. Fremberg personlig tjänst som preceptor i matematik.

I stället skulle en av de nu befintliga två befattningarna som

biträdande lärare i detta ämne tills vidare hållas obesatt. Professor Riesz

har framhållit, att Fremberg, som under en följd av år tjänstgjort som

biträdande lärare men numera vore docentstipendiat, bedrivit sin undervisning

på ett ypperligt sätt. Man kunde emellertid icke begära, att han i sistnämnda

egenskap åter skulle leda den elementära undervisningen. Ej heller

kunde man paräkna, att under de närmaste åren förvärva någon docentkompetent

person, som kunde uppehålla den mycket krävande undervisning,

som Fremberg handhaft. För den grundläggande undervisningen i

det för ett flertal andra discipliner oumbärliga ämnet matematik med dess

väldiga lärjungeskara skulle det därför vara av mycket stor betydelse, om

docenten Fremberg kunde i egenskap av preceptor knytas till undervisningen.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

Sedermera har professorn Riesz i en i ärendet ingiven promemoria ändrat

sitt förslag till att avse en laboratorstjänst i stället för preceptorstjänsten.

Som i det föregående nämnts har kanslern icke i sina anslagsäskanden

upptagit nu ifrågavarande framställning.

Arvoden till bibliotekarier vid humanistiska sektionens

seminariebibliotek. Till arvoden åt bibliotekarier vid

humanistiska sektionens seminariebibliotek finnes f. n. anvisat ett belopp

av 2 850 kronor. Under erinran att även medel ur reservfonden under de

sista budgetåren måst anvisas till detta ändamål har kanslern föreslagit

en höjning av nämnda belopp med 6 000 kronor.

Statskontoret har icke velat motsätta sig den av kanslern föreslagna

höjningen.

Amanuenser vid medicinska fakulteten. Det större

konsistoriet har i sina anslagsäskanden hemställt om inrättande av ett flertal

befattningar som assistenter och amanuenser vid medicinska fakulteten.

Kanslern har tillstyrkt vissa av dessa befattningar vilka synts honom särskilt

starkt motiverade, däribland tre som amanuenser vid vissa kliniker

samt en befattning som tredje amanuens vid farmakologiska institutionen.

Statskontoret har uttalat, att bristen på läkare i landet gjorde det angeläget,

att en utökning av den medicinskt utbildade personalen vid universiteten

komme till stånd allenast om synnerligen vägande skäl kunde åberopas

därför. Sådana skäl ansåge statskontoret beträffande nu föreslagna tjänster

föreligga endast ifråga om en av ifrågavarande amanuenstjänster.

Undervisning i dermato-venereologi i Malmö. Från

höstterminen 1947 har assistenttjänstgöring i dermato-venereologi anordnats

vid allmänna sjukhuset i Malmö. Denna tjänstgöring har flitigt utnyttjats

av de studerande och visat sig värdefull bland annat därigenom, att

den gjort det möjligt för dem att undvika en kostsam Stockholmsvistelse.

Kostnaderna för undervisningen vid tjänstgöringen ha hittills bestritts ur

reservfonden men medicinska fakulteten har nu hemställt att för ändamalet

måtte anvisas ett belopp av 5 000 kronor, avsett till arvoden om 125 kronor

per tjänstgöringsmånad åt överläkaren för ledandet av den kliniska delen

av undervisningen samt 250 kronor per tjänstgöringsmånad till vardera

läkaren på manliga respektive kvinnliga polikliniken för den i tjänstgöringen

ingående polikliniska undervisningen.

Förevarande förslag har tillstyrkts av kanslern och lämnats utan erinran

av statskontoret.

Upp flyttning av en instrument mak a re vid fysiska

institutionen från Cal4 till Ca 18. Det större konsistoriet

har begärt, att den vid fysiska institutionen för närvarande befintliga ordinarie

befattningen som instrumentmakare i lönegraden Ca 14 skulle uppflyttas

till lönegraden Ca 18. Enligt vad professorn B. Edlén upplyst har

det medfört svårigheter att till befattningen erhålla sökande med den höga

kompetens, som varit avsedd, varför befattningen icke blivit besatt med

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

ordinarie innehavare. Edlén har vidare framhållit, att den blivande innehavaren

av befattningen ifråga skulle fungera som chef för en verkstad, som

efter inflyttningen i den planerade nya institutionsbyggnaden beräknades

komma att sysselsätta ett flertal instrumentmakarc och mekaniker. För att

erhålla effektiv hjälp vid planering och installering av verkstadsutrustning

i den nya institutionsbyggnaden, vars uppförande redan påbörjats, vore det

enligt professorn Edlén synnerligen angeläget, att befattningen vore tillsatt

från och med nästa budgetår.

Kanslern har funnit övertygande skäl anförda för den ifrågasatta lönegradsuppflyttningen

och därför tillstyrkt bifall till densamma. Förslaget har

biträtts även av lönenämnden, som därvid anfört bland annat följande.

I den verkstad, som skall inrymmas i institutionens nybyggnad och som

lärer vara avsedd att tagas i bruk hösten 1949, torde arbetsstyrkan komma

att uppgå till ett tiotal personer och således komma att bli av ungefär*

samma storleksordning som vid fysikalisk-kemiska institutionens verkstad

i ETppsala, vilken förestås av en förste instrumentmakare i Ca 18. Med hänsyn

till betydelsen för ifrågavarande institution att kunna förvärva en

fullt kvalificerad kraft för ledningen av verkstadsarbetena, vill lönenämnden

icke motsätta sig, att i enlighet med universitetskanslerns förslag förenämnda

instrumentmakartjänst förändras till tjänst som förste instrumentmakare

i Ca 18.

Statskontoret åter har avstyrkt den föreslagna uppflyftningen.

Arbetare vid botaniska trädgården. Den i avlöningsstaten

upptagna anslagsposten avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården

är nu uppförd med 36 000 kronor. Genom beslut den 3 september

1948 har Kungl. Maj:t låtit bero vid ett överskridande av posten under

budgetåret 1947/48 med 6 224 kronor 2 öre, vilket överskridande föranletts

av de ökade kostnader, som uppkommit till följd av nytt kollektivavtal.

Under åberopande härav har kanslern föreslagit en höjning av

anslagsposten med 6 200 kronor. Förslaget har icke föranlett erinran från

statskontorets sida.

Personlig tjänst som förste museiintendent åt docenten

J. E. Hede. Under åberopande av en framställning av professorn

A. Hadding vilken tillstyrkts av större akademiska konsistoriet har

kanslern föreslagit inrättande vid paleontologiska institutionen av en för

docenten J. E. Hede personlig tjänst som förste museiintendent i lönegraden

Ce 29. Hede, som är född 1890, anställdes år 1912 som e. o. amanuens vid

geologisk-mineralogiska institutionen i Lund och tjänstgjorde under åren

1913—1934 vid Sveriges geologiska undersökning. Därefter har han varit

knuten till Lunds universitet, där han för närvarande uppehåller den lediga

professuren i geologi, särskilt historisk geologi.

Av professor Haddings framställning inhämtas bland annat följande.

Vid den paleontologiska avdelningen av Lunds universitets geologiskmineralogiska

institution har, särskilt under de senaste 50 åren, samlats

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

ett mycket stort och för forskningen värdefullt material. Till vissa delar

har detta kunnat vetenskapligt bearbetas eller i varje fall bestämmas, men

väsentliga partier ha inte, trots hjälp från utomstående forskare, kunnat

göras till föremål för en systematisk undersökning .Någon kompetent person

har inte hittills funnits att engagera för ändamålet men nu har ett tillfälle

yppat sig att för denna uppgift förvärva docenten J. E. Hede. Ingen

geolog, nu eller under gången tid, har bedrivit så omfattande och djupgående

stratigrafiska undersökningar som han på Gotland, denna för

geologer och paleontologer klassiska mark. Ingen finnes och kanske kommer

heller inte inom de närmaste generationerna någon att finnas, som är i

samma grad som han skickad att ordna, bestämma och vetenskapligt beaibeta

det stora material, som institutionen äger av fossil från Gotland. Det

synes i hög grad angeläget, att universitetet erhåller möjlighet att förvärva

docent Ilede för arbetet.

Docenten Hede har förklarat sig inte önska konkurrera om den professur

han för närvarande formellt, och realiter sedan 1934, uppehåller. I och med

professurens besättande lämnar han således sin lärartjänst och kan upptaga

annat arbete. Det skulle för institutionen vara av största värde, om

docent Hede kunde bindas vid densamma såsom l:ste museiintendent.

Bestämningen, ordnandet och bearbetningen av museets samlingar kräver

vetenskaplig kompetens, noggrannhet och förtrogenhet med arbetet. Docenten

Hede fyller dessa krav, och han äger därjämte, som ovan nämnts,

speciella förutsättningar för uppgiften.

Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till förslaget om

en personlig tjänst som förste museiintendent, medan lönenämnden uttalat,

att nämnden, därest tillräckliga skäl för befattningen ansåges föreligga, icke

hade någon erinran att framställa mot den förordade lönegradsplaceringen.

Preparator vid patologiska institutionen. Det

större konsistoriet har föreslagit inrättande av en tjänst som preparator vid

patologiska institutionen och därvid åberopat en av vederbörande lärare

gjord framställning, i vilken framhållits, att behovet av en dylik tjänst vid

institutionen länge varit synnerligen kännbart och för vart år blivit alltmer

trängande. Bland annat fordrade institutionens utökade och dyrbara instrumentarium

en ständig översyn, varjämte behovet av en kvalificerad teknisk

assistent vid det vetenskapliga forskningsarbetet bleve allt större.

Den föreslagna tjänsten har tillstyrkts av kanslern, som därvid förordat

dess placering i lönegraden Ce 13. Detta förslag har icke mött erinran från

statskontorets sida, medan lönenämnden uttalat, att den föreslagna placeringen

i lönegraden Ce 13 borde betraktas som ett provisorium i avvaktan

på en allmän översyn av löneställningen för universitetens tekniska personal.

Preparator vid historiska museet samt mynto

c h m e d a 1 j k a b i n c 11 e t. Konsistoriet har begärt, att vid historiska

museet samt mynt- och medalj kabinettet måtte inrättas en ordinarie

preparatorsbefattning i lönegraden Ca 14. Ämnesrepresentanten, professorn

//. Arbman, har framhållit, att ett starkt behov av cn dylik tjänst förelåge.

För närvarande utförde nämligen museets vaktmästare utöver sina van
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 16S.

liga göromål även preparatorsarbete, varjämte till konservering och restaurering

av fynd från utgrävningar samt till ritning av planer, signering m. m.

dessutom till stor del anlitades tillfällig arbetskraft.

Kanslern har förordat inrättandet av en preparatorstjänst i lönegraden

Ce 13, medan statskontoret funnit en sådan åtgärd utan olägenhet kunna

anstå.

Lönenämnden har liksom beträffande preparatorstjänsten vid patologiska

institutionen ansett den föreslagna placeringen i lönegraden Ce 13 böra betraktas

som ett provisorium.

Fyra nya kanslibiträdestjänster. Kanslern har föreslagit

inrättande av ett antal nya kanslibiträdestjänster i lönegraden Cell,

däribland en vid pediatriska kliniken, där någon sådan tjänst icke finnes,

samt en för envar av de tre till Malmö allmänna sjukhus knutna professorsbefattningarna.

Beträffande sistnämnda befattningar har kanslern framhållit,

att de under nästa budgetår alla torde komma att bli försedda med

ordinarie innehavare. I avseende å biträdeshjälp borde dessa professorer likställas

med övriga kliniska professorer.

Statskontoret har avstyrkt den föreslagna kanslibiträdestjänsten vid pediatriska

kliniken men däremot tillstyrkt de tre övriga här nämnda tjänsterna.

Labo ratoriebiträde vid fysiska institutionen.

I samband med inrättandet av en ny professur i fysik vid universitetet i

Lund från och med budgetåret 1946/47 ställdes frågan om inrättandet även

av vissa tjänster för teknisk personal vid fysiska institutionen på framtiden

i avvaktan på färdigställande av en ny institutionsbyggnad (se proposition

1946: 273, s. 93). Professorn B. Edlén har nu hemställt om inrättande vid

nämnda institution av en laboratoriebiträdestjänst i lönegraden Ca 11 och

har därvid framhållit, att detta numera ur utrymmessynpunkt vore möjligt

sedan vissa provisoriska lokaler iordningställts. Den föreslagna tjänsten

vore synnerligen välbehövlig särskilt i samband med de vid institutionen

påbörjade undersökningarna över den kosmiska strålningen.

Kanslern har tillstyrkt inrättandet av en laboratoriebiträdestjänst i Ce 11.

Statskontoret har biträtt kanslerns förslag.

Utöver de förslag för vilka jag nu redogjort vill jag här till behandling

upptaga frågan om en förstärkning av personalen dels vid universitetsbiblioteket

dels vid universitetets kansli. Som framgått vid redogörelsen

för Uppsala universitets avlöningsanslag har nämligen 1945 års universitetsberedning

i sitt betänkande del III framlagt förslag i dessa båda frågor.

Definitiv ställning till beredningens förslag har ännu icke tagits men från

och med innevarande budgetår ha dock i anledning av förslag av Kungl.

Maj:t i propositionen 1948: 152 vissa personalförstärkningar vidtagits såväl

vid universitetsbiblioteket som vid kansliet.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

Förstärkning av bibliotekspersonalen. Nuvarande

personalorganisation samt universitetsberedningens förslag till organisation

framgår av följande sammanställning.

Nuvarande personalorganisation. Föreslagen personalorganisation.

Personal med högre vetenskaplig utbildning.

1 överbibliotekarie ...... Ca 33 = nu

5 förste bibliotekarier, 6 förste bibliotekarier

därav 1 eo........ Ce, Ca 29 Ca 29 (+1)

9 bibliotekarier, 13 bibliotekarier,

därav 2 eo........Ce, Ca 26 därav 3 eo . . Ce, Ca 26 (+4)

5 amanuenser (biblio- 4 amanuenser (biblio
-

tekarier) .......Cf 19—Ce 24 tekarier) . . Cf 19 Ce 24 ( 1)

Bibliotekspersonal

4 biblioteksassistenter ... Ce 15

1 kontorist............. Ca 13

5 kanslibiträden,

därav 4 eo........Ce, Ca 11

6 kontorsbiträden . . . Cf 4—Ca 8

med lägre utbildning.

3 förste biblioteksassistenter

...... Ca 19 (+3)

5 biblioteksassistenter

............. Ca 15 (+1)

8 förste biblioteks
biträden

........ Ca 13 (+7)

7 biblioteksbiträ
den.

......Cf 9—Ca 11 (+2)

- (-6)

Vaktmästar

1 förste expeditionsvakt . . Ca 11

5 expeditionsvakter,

därav 3 eo........ Ce, Ca 10 1 2

1 värmeledningsskötare . . Ca 11

1 bokbinderiförman ..... Ce 13

2 bokbindare ........... Ce 11

ersonal m. m.

1 förste expeditionsvakt . . Ca 13

9 expeditionsvakter

Cf 8—Ca 11 (+4)

1 reproduktionsföre
ståndare

........ Ca 13 (-j-1)

= nu

= nu

= nu

Sammanfattningsvis innebär alltså beredningens förslag en personalförstärkning

med 4 tjänstemän i fråga om den högre och 7 i fråga om den lägre

bibliotekspersonalen samt med 5 i fråga om vaktmästarpersonalen.

Kanslern har i yttrande den 24 september 1948 över universitetsberedningens

ifrågavarande betänkande beträffande bibliotekspersonal med högre

vetenskaplig utbildning föreslagit, förutom ordinariesättning av den nuvarande

extra ordinarie förste bibliotekarietjänsten, inrättande av en ordinarie

sådan tjänst (Ca 29) samt en ordinarie och en extra ordinarie tjänst

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

som bibliotekarie (Ca respektive Ce 26). I fråga om bibliotekspersonal med

lägre utbildning har kanslern tillstyrkt universitetsberedningens förslag med

en viss reduktion nämligen i vad avser en tjänst som förste biblioteksassistent

och en som biblioteksassistent. Doek har kanslern i vissa fall föreslagit

extra ordinarie i stället för ordinarie anställning. I fråga om vaktmästarpersonalen

har kanslern tillstyrkt den av beredningen föreslagna löneställningen

— Ca 13 för förste expeditionsvakt och Cf 8—Ca 11 för expeditionsvakt

— samt förordat inrättande av en expeditionsvaktstjänst i Ca 11 och

en i Ce 10.

Beträffande motiveringen för en personalförstärkning torde få hänvisas

till propositionen 1948: 152 samt beträffande statskontorets yttrande i

ämnet till vad härom anförts vid behandlingen av motsvarande spörsmål

vid universitetsbiblioteket i Uppsala.

Förstärkning av kanslipersonalen. Den nuvarande

personalorganisationen och den av universitetsberedningen föreslagna organisationen

vid universitetskansliet framgår av följande sammanställning.

Nuvarande organisation.

1 akademisekreterare, tilllika

ombudsman...... Ca 31

1 extra tjänsteman..... Cg 241

% amanuens ...... arvode 3 800

1 kansliskrivare ........ Ca 15

1 kanslibiträde ......... Ca 11

1 kontorsbiträde ... Cf 4—Ca 8

Föreslagen organisation.

1 akademisekreterare och

chef, tillika ombudsman Ca 37

1 förste fakultetssekreterare

och biträdande akade
-

misekreterare ......... Ca 30

1 fakultetssekreterare och

akademinotarie ....... Ca 27

1 kansliskrivare ........ Ca 15

1 kanslibiträde ......... Ca 11

1 kontorsbiträde .... Cf 4—Ca 8

Kanslern har tillstyrkt beredningens förslag utom i vad avser löneställningen

för akademisekreteraren, vilken föreslagits placerad i lönegraden

Ca 33. I likhet med beredningen har kanslern förutsatt, att de nu till anställande

av en extra tjänsteman anvisade medlen (10 000 kronor) ävensom

nu utgående arvoden till fakultetsnotarierna (sammanlagt 4 750 kronor)

och till den halvtidsanställde amanuensen (3 800 kronor) skola bortfalla.

I fråga om motiveringen för de föreslagna ändringarna i personalorganisationen

torde få hänvisas till den redogörelse, som lämnats vid behandlingen

av motsvarande fråga vid Uppsala universitet. Detsamma gäller de

yttranden, som avgivits i ämnet.

1 Till provisorisk utökning av den kvalificerade personalen har för innevarande budgetår

anvisats 10 000 kronor att efter kanslerns bestämmande användas till anställande av en extra

tjänsteman i Cg 24 eller eventuellt på annat sätt.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

65

Departementschefen.

Med hänsyn till fonetikens växande betydelse för språkundervisningen

anser jag mig böra tillstyrka inrättande från och med den 1 juli 1950 av

den av 1947 års riksdag i princip beslutade professuren i fonetik. Jag förutsätter

härvid, att tillsättningsförfarandet skall få inledas redan nästa budgetår.

Vad angår den likaledes i princip beslutade professuren i entomologi

vill jag förorda, att denna inrättas från och med den 1 juli 1949. Vid bifall

härtill bör den nuvarande befattningen som föreståndare för zoologiska

institutionens entomologiska avdelning indragas.

Övervägande skäl synas mig vidare ha anförts för att frågan om en ordinarie

laboratorstjänst i röntgendiagnostik icke längre ställes på framtiden.

Jag förordar därför inrättande från och med nästa budgetår av en tjänst

som laborator i röntgendiagnostik, särskilt neuroradiologi. Samtidigt torde

emellertid en tjänst som extra laborator i röntgendiagnostik böra indragas.

Kanslern har icke i sina anslagsäskanden upptagit förslaget om en personlig

tjänst för docenten Fremberg. Vad i ärendet anförts har emellertid

övertygat mig om önskvärdheten av att docenten Frembergs framstående

skicklighet som lärare även i fortsättningen får komma den grundläggande

matematikundervisningen vid universitetet till godo. Jag föreslår därför,

att för Fremberg inrättas en personlig tjänst, dock icke som preceptor utan

som laborator. Vid bifall härtill bör den ena av de två nuvarande befattningarna

som biträdande lärare i matematik tills vidare hållas obesatt.

Jag biträder förslaget om anvisande av ökade medel till arvoden till

bibliotekarier vid humanistiska sektionens seminariebibliotek.

Vad angår förslaget om en utökning av antalet amanuenser vid medicinska

fakulteten har jag funnit mig böra förorda, att en amanuensbefattning

inrättas vid psykiatriska, en vid neurologiska och en vid reumatologiska

kliniken. Jag tillstyrker även, att medel anvisas till en ny befattning

som tredje amanuens vid farmakologiska institutionen.

Den assistenttjänstgöring i dermato-venereologi, som de senaste terminerna

anordnats vid allmänna sjukhuset i Malmö, synes fylla ett bestämt

behov. Jag biträder därför förslaget om anvisande av medel till bestridande

av kostnaderna för den undervisning, som äger rum i samband med tjänstgöringen.

Då jag icke funnit anledning till erinran mot de föreslagna undervisningsarvodena

synes för detta ändamål, med hänsyn till att undervisningen

beräknas pågå åtta månader om året, böra beräknas 5 000 kronor.

Vid fysiska institutionen finnes för närvarande en tjänst som instrumentmakare

i lönegraden Ca 14. Tjänsten är för närvarande vakant och har

trots upprepat ledigförklarande icke kunna locka tillräckligt kvalificerade

sökande. Detta sammanhänger tydligen med, att löncgradsplaceringen är

5 — Bihang till riksdagens protokoll 191*9. 1 saml. Nr 168.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

för låg i betraktande av de arbetsuppgifter och den kompetens, som kräves

av befattningshavaren. Ännu mer markerat torde detta förhållande komma

att bli, då institutionens nybyggnad tages i bruk, vilket beräknas ske inom

en nära framtid. Jag förordar därför i likhet med lönenämnden, att nämnda

tjänst från och med nästa budgetår förändras till en tjänst som förste instrumentmakare

i lönegraden Ca 18.

I enlighet med kanslerns av statskontoret biträdda förslag torde anslagsposten

till avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården böra uppräknas

med 6 200 kronor till 42 200 kronor.

Jag anser mig böra tillstyrka förslaget att en personlig förste museiintendentstjänst

i Ce 29 inrättas för docenten J. E. Hede.

Stort behov av en preparatorstjänst synes föreligga såväl vid patologiska

institutionen som vid historiska museet samt mynt- och medaljkabinettet.

Jag tillstyrker därför inrättandet av två extra ordinarie preparatorstjänster.

Under erinran om vad lönenämnden härvidlag anfört vill jag föreslå att

dessa båda tjänster tillsvidare placeras i lönegraden Ce 13.

Föreliggande förslag om ökad biträdeshjälp vid medicinska fakulteten anser

jag mig böra biträda såtillvida, att jag förordar att fyra kanslibiträdestjänster

i lönegraden Ce 11 inrättas, en för pediatriska kliniken och en för

envar av de tre till Malmö allmänna sjukhus knutna professurerna. För

fysiska institutionen tillstyrker jag, att från och med nästa budgetår inrättas

en laboratoriebiträdestjänst, även den i Cell.

Som av den i det föregående lämnade redogörelsen framgått har personalen

vid universitetsbiblioteket i Lund från och med innevarande budgetår

provisoriskt förstärkts i avvaktan på att slutlig ställning skulle kunna

tagas till det av universitetsberedningen framlagda förslaget om bibliotekets

personalorganisation. Denna personalförstärkning — som är av icke obetydlig

omfattning — innebär, att personalen utökats med 1 förste bibliotekarie

(Ce 29), 2 bibliotekarier (1 i Ca 26 och 1 i Ce 26), 2 biblioteksassistenter

(Ce 15), 2 kanslibiträden (Cell), 1 expeditionsvakt (Ce 10)

samt, i stället för en enligt kollektivavtal anställd bokbindare, 1 bokbinderiförman

(Ce 13) och 2 bokbindare (Ce 11). Under hänvisning till vad jag anfört

i motsvarande spörsmål i fråga om Uppsala vill jag för nästa budgetår

tillstyrka en viss ytterligare förstärkning av bibliotekspersonalen. Jag förordar,

att från och med nästa budgetår inrättas två nya tjänster som biblioteksassistent

i Ce 15. Med hänsyn till det nuvarande antalet extra ordinarie

tjänster förordar jag vidare, att två extra ordinarie kanslibiträdestjänster

ordinariesättas.

Liksom universitetsbiblioteket har även det akademiska kansliet från

och med innevarande budgetår erhållit en viss personalförstärkning. Sålunda

har till anställande av en extra tjänsteman anvisats 10 000 kronor,

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj ds proposition nr 168.

varjämte en ny kontorsbiträdestjänst inrättats. Med hänsyn härtill ifrågasätter

jag icke för nästa budgetår någon ytterligare medelsanvisning för

detta ändamål.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat torde Lunds universitets

avlöningsanslag böra beräknas på följande sätt.

7. Professorer och lärare m. fl.

Posten 1 a (lön och tjänstgöringspenningar åt ordinarie tjänstemän), nu

1 078 300 kronor, bör å ena sidan höjas med (12 000 + 9 000 =) 21 000

kronor, avseende den nya professuren i entomologi samt den nya laboratorstjänsten

i röntgendiagnostik, särskilt neuroradiologi, men å andra sidan

minskas med 9 000 kronor, avseende den nuvarande befattningen som föreståndare

för zoologiska institutionens entomologiska avdelning. Samtidigt

bör det belopp som nu avgår för pensionsavdrag, 90 700 kronor, höjas med

900 kronor till 91 600 kronor. Posten bör sålunda uppföras med 1 089 400

kronor.

Posten 1 h (ålderstillägg) bör uppföras med oförändrat belopp, 4-3 800

kronor.

Posten 1 c (ersättningar till vikarierande akademiska lärare) bör uppföras

med oförändrat belopp, 30 000 kronor.

Under en särskild post, betecknad »Avlöning till tjänsteman på indragningsstat»

bör uppföras den för Fremberg personliga laboratorsbefattningen

i matematik. Posten bör uppföras med 9 400 kronor.

Posten 2 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t),

nu 1 840 700 kronor, bör höjas, å ena sidan, med 21 200 kronor, avseende

bibliotekarier vid humanistiska sektionens seminariebibliotek, tre amanuenser

vid de medicinska klinikerna och en vid farmakologiska institutionen

samt undervisning i dermato-venereologi i Malmö, men å andra sidan minskas

med 19 300 kronor, avseende en extra laborator i röntgendiagnostik

och en biträdande lärare i matematik, samt 2 200 kronor i ersättningar för

barntillägg. Posten bör sålunda uppföras med 1 840 400 kronor.

Posten 3 (särskilda löneförmåner åt icke-ordinarie tjänstemän), nu

175 000 kronor, bör å ena sidan ökas med 15 000 kronor avseende tre

amanuenstjänster vid de medicinska klinikerna men torde å andra sidan

vid bifall till vad jag i övrigt förordat kunna minskas med 5 000 kronor.

Denna post bör sålunda uppföras med 185 000 kronor.

Delstat enl beräknar jag således till sammanlagt (1 089 400 -f+

43 800 + 30 000 + 9 400 + 1 840 400 + 185 000 =) 3 198 000 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Kungl. May.ts proposition nr 168.

11. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar m. m.

Posten 1 (avlöningar till ordinarie tjänstemän), nu 527 000 kronor, bör

vid bifall till mina förslag höjas till 538 500 kronor.

Posten 2 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t),

nu 12 540 kronor, bör höjas med 2 200 kronor, avseende rektors och prorektors

honorarium, och sålunda uppföras med 14 740 kronor.

Posten 3 (avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården), nu 36 000

kronor, bör höjas med 6 200 kronor till 4@ @00 kronor.

Posten 4 (avlöningar till övrig icke-ordinarie personal), nu 604 000 kronor,

bör höjas till 658 000 kronor.

Posten 5 (rörligt tillägg), nu 120 021 kronor, torde böra uppföras med

128 321 kronor.

Delstaten II bör alltså för nästa budgetår uppföras med 1 381 761

kronor.

De särskilda upphördsmedlen torde böra uppföras med oförändrat belopp,

5 761 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet bör alltså uppföras med (3 198 000 +

+ 1 381 761 — 5 761 =) 4574000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

med 112 400 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag nu, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets

samlingar och inrättningar m. m., som föranledas

av vad jag i det föregående anfört;

b) besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall,

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1949/50, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön-ochtjänstgöringspenningar

kronor 1 181 000

Avgå pensionsavdrag
m.

m. kronor 91 600 kronor 1 089 400

A vlöningsstater.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

b. Ålderstillägg, förslagsvis

........kronor 43 800

c. Ersättningar till

vikarierande akademiska

lärare, förslagsvis

........ _30 000 kronor 1 163 200

2. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat:
Fremberg,

N. E.,

laborator i matematik,

personligen:

Lön . . . kronor 6 000

Ålderstillägg

. » 1000

Tjänstgöringspen
ningar

> 3 000 kronor 10 000

Anm. Ålderstillägget utgår

efter 5 års tjänstgöring med

500 kronor och efter 10 års

tjänstgöring med 1 000 kronor.

Avgår pensionsavdrag _»_600 » 9 400

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 1 840 400

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis...... »_185 000

Summa kronor 3 198 000

Anmärkning till avdelning 1. av avlöningsstaten.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 538 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t....... » 14 740

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis........... * 42 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............ * 658 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........ »_128 321

Summa kronor 1 381 761

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl......kronor 3 198 000

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.. . » 1 381 761

Summa kronor 4 579 761

Särskilda upphördsmedel:

—----—-------kronor 5 761

Nettoutgift kronor 4 574 000;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande

särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl.

samt i till avlöningsstaten hörande anmärkningar, som

föranledas av vad jag i det föregående anfört;

d) besluta att vid Lunds universitet skall från och med

budgetåret 1950/51 inrättas en professur i fonetik;

e) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 4 574 000 kronor.

4. Reservationsanslaget till Lunds universitet: Materiel m. m.

Detta anslag har för innevarande budgetår uppförts med 1 000 000 kronor.

Det större akademiska konsistoriet har hemställt om höjning av vissa

i anslaget ingående poster och om upptagande under detta anslag av medel

för vissa nya ändamål. Konsistoriets förslag utmynnar i begäran om en höjning

med i runt tal 130 000 kronor. Med hänsyn till det statsfinansiella

läget har kanslern ansett sig kunna tillstyrka anslagshöjning endast med

följande belopp:

Ökning

kronor

1. Universitetsbibliotekets expenser (nu 14 000 kronor).......... 6 000

2. Kyrkohistoriska arkivet (nu 3 500 kronor) .................. 1 000

3. Inköp av böcker och annan undervisningsmateriel samt tillfälliga

utgifter för seminarierna inom filosofiska fakultetens humanistiska

sektion (nu 20 000 kronor) .......................... 15 000

4. Institutionen för psykologi och pedagogik (nu 1 500 kronor) . . 2 000

5. Fonetiska institutionen (nu 0 kronor) ...................... 2 000

6. Zoologiska institutionens zoofysiologiska avdelning (nu 0 kronor) 10 000

7. Geofysik och geodesi (nu 0 kronor) ........................ 3 000

8. Undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö (nu 25 000 kronor)

................................................... 10 000

9. Central skrivbyrå (nu 0 kronor) .......................... 10 000

Summa kronor 59 000.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 16S.

Ifråga om de med 2 och 7—9 betecknade äskandena hänvisas till handlingarna

i ärendet. Beträffande övriga av kanslern tillstyrkta förslag har

anförts bland annat följande.

1. För universitetsbibliotekets expenser, såsom för skrivmaterialier, inventarier,

telefon, frakter m. in., utgår ur materielanslaget ett belopp av

14 000 kronor. Universitetsberedningen har framhållit, att universitetets reservfond

årligen fått tillskjuta avsevärda belopp för täckande av brist å

anslaget. Beredningen har ansett en höjning med 6 000 kronor erforderlig.

3. I fråga om behovet av ökade medel (f. n. 20 000 kronor) till de humanistiska

seminariernas bibliotek har anförts i huvudsak följande.

Många och stora luckor finnas att fylla sedan krigsåren och det är av

stor vikt, att bibliotekets olika avdelningar i motsats till vad hittills varit

fallet får möjlighet att tillhandahålla vissa delar av kurslitteraturen i flera

exemplar. Det ligger i sakens natur, att stora delar av seminariernas bokbestånd

äro utsatta för stark slitning, och behovet av ökade möjligheter till

ombindning, reparationer och inköp av ersättningsexemplar är mycket påtagligt.

Ett nytt ämne, fonetik, har under det senaste arbetsåret fått representation

vid universitetet och behöver givetvis också utrustas med

litteratur. Genom att professuren i sanskrit med jämförande indoeuropeisk

språkforskning ändrats till en professur i jämförande språkforskning, särskilt

indoeuropeisk, uppkommer för detta ämnes vidkommande ökade behov

av nya böcker. På senare tid har också alltmera visat sig behov av

andra slags undervisningsmaterial, fotostater, ljusbilder, diagram, kartor,

grammofonskivor m. m., som för närvarande bekostas av anslagen till seminariebiblioteken.

Härtill kommer, att under det senaste året vissa avdelningar

(för romanska, semitiska och slaviska språk) utflyttat till provisoriska

lokaler på olika håll i staden. En fortsatt provisorisk eller definitiv

differentiering är förestående. Detta medför emellertid, att vissa mera använda

handböcker, ordböcker, uppslagsverk, vissa andra standardverk o. d.,

som nu till stor olägenhet finnas endast i ett exemplar, måste skaffas i flera

exemplar för att vara tillgängliga på de institutioner, där de behövas. Detta

behov är redan mycket påtagligt, och kommer i framtiden att bli ännu

kännbarare. Att även det höjda prisläget måste mötas med ökade anslag,

säger sig självt. Till humanistiska sektionens i Uppsala seminariebibliotek

utgår 48 000 kronor men till motsvarande bibliotek i Lund endast 20 000

kronor. De båda universiteten äro av samma storleksordning, och behovet

av ökat anslag torde icke vara mindre i Lund än i Uppsala utan snarast

större, då systeruniversitetet redan har kommit i åtnjutande av höjt anslag

på denna punkt. Därför hemställes om ett till 50 000 kronor förhöjt anslag.

4. Beträffande behovet av anslagshöjning för institutionen för psykologi

och pedagogik, vars nuvarande årsanslag iir 1 500 kronor, har anförts:

Det nuvarande beloppet räcker inte på långt när till de utgifter, som

måste anses erforderliga för experimentellt arbetande vetenskaper, där apparaturen

spelar cn framträdande roll och ständigt utvecklas. Vid lösningen

av forskningsuppgifterna måste de studerande i stor utsträckning själva

bekosta sin apparatur. Många viktiga moment inom såväl pedagogiken som

psykologien kunna inte alls eller också högst otillfredsställande behandlas

vid undervisningen, emedan apparatur för demonstrationer och laborationcr

helt saknas. Vidare är det inte möjligt att ur det begränsade anslaget bestri
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

da kostnaderna för ens nödtorftig förnyelse av institutionens bibliotek. Då

praktiskt taget ingen förnyelse av institutionens instrumentarium skett

under de senaste 15 åren och den befintliga apparaturen är mycket försliten,

måste största delen av det årliga anslaget användas till reparationer. Det

är därför ofrånkomligt, att det årliga anslaget höjes till 6 000 kronor.

5. Föreståndaren för fonetiska institutionen anför:

Genom beslut av 1947 års riksdag beviljades på Kungl. Ma:jts förslag

Lunds universitet ett årligt anslag å 4 000 kronor för undervisning i fonetik.

Samtidigt med att regelbunden undervisning i ämnet från och med

läsåret 1947—1948 sålunda kommit till stånd, har det också tack vare i

olika repriser beviljade engångsanslag ur universitetets reservfond varit

möjligt att successivt bygga upp den första grunden till en fonetisk institution

vid universitetet, en nödvändig förutsättning för att undervisningen

skall kunna bli ändamålsenlig. En råd grundläggande apparater ha kunnat

anskaffas eller beställas, likaså en del undervisningsmateriel. Den nya institutionens

lokalfråga har tillfredsställande lösts genom att universitetet

förhyrt en för romanska seminariet och fonetiska institutionen gemensam

större våning. En nödvändig förutsättning för att undervisningen i fonetik

skall kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt, är emellertid att den nya

institutionen även får disponera över ett årligt anslag, särskilt med tanke

på kurserna i experimentell fonetik och på de forskningsförsök, som studenterna

därvid själva utföra.

6. Sedan zoologiska institutionen numera fått en laboratorsbefattning i

zoofysiologi, erfordras, framhålles det, ett särskilt materielanslag för den

nya zoofysiologiska avdelningen. Zoologiska institutionens årsanslag, 40 000

kronor, förslår inte. Beloppet förbrukas men är på grund av dyrtid och

betydligt ökat antal forskare otillräckligt. Eftersom zoofysiologisk forskning

drager större kostnader än någon annan gren av zoologien, anhålles om

ett årsanslag av 20 000 kronor.

Departementschefen. Jag förordar, att förevarande anslag för nästa budgetår

höjes med 35 000 kronor till 1 035 000 kronor. Höjningen torde böra

avse universitetsbibliotekets expenser, humanistiska seminariebiblioteket

samt institutionerna för psykologi och pedagogik, fonetik och zoofysiologi.

De av kanslern för nämnda ändamål äskade beloppen uppgå till sammanlagt

35 000 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Lunds universitet: Materiel m. m. för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 1 035 000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

73

5. Förslagsanslaget till Karolinska mediko-kirurgiska

institutet: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1947/48 ............................ 1 940 900 1 795 679

1948/49 (statsliggaren s. 510).......... 2 007 000

1949/50 (förslag) .................... 2 089 400

Kanslern för rikets universitet har i skrivelser den 9 november 1948 och

den 14 januari 1949 i anledning av framställningar av lärarkollegiet vid

karolinska institutet framlagt förslag om följande ändringar i nuvarande

personalorganisation:

a) ökning med 21 000 kronor av anslagsmedlen till biträdande lärare i

kliniska ämnen;

b) anvisande av 6 000 kronor till arvoden åt lärare vid kurser i den normala

förlossningens förlopp m. m.; .

c) inrättande av en befattning som tredje amanuens i histologi;

d) uppflyttning av kamrerartjänsten från Ca 27 till Ca 30 under benämningen

högskoleintendent;

e) inrättande av en tjänst som förste bibliotekarie (Ca 29) och samtidigt

minskning av det nuvarande bibliotekariearvodet från 3 600 kronor till

2 400 kronor; .

f) förändring av en tjänst som maskinist av 3: e klass (Ca 12) till maskinist

av 1: a klass (Ca 14) samt av två tjänster som eldare (Ce 9) till

reparatörer (Ce 12);

g) ökning av rektors honorarium från 2 700 kronor till 5 000 kronor samt

anvisande av 800 kronor som representationsbidrag åt dekanus;

h) inrättande av en tjänst som försöksassistent (Ce 20) vid neurofysiologiska

institutionen i stället för en som fysiker a övergångsstat (Ca 26);

i) inrättande av en tjänst som laboratoriebiträde (Ce 11) vid envar av

fysiologiska, histologiska och patologisk-anatomiska institutionerna samt en

dylik tjänst vid medicinska klinikens å serafimerlasarettet endokrinologiska

avdelning ävensom utökning av tjänstgöringstiden från halvtid till heltid

för ett laboratoriebiträde (Ce 11) vid oftalmiatriska kliniken;

j) inrättande av en tjänst som kanslibiträde (Ce 11) vid psykiatriska

kliniken å karolinska sjukhuset och en dylik tjänst vid kamrerarexpeditionen;

_ ...

k) överflyttande från karolinska sjukhusets till karolinska institutets

stat av en tjänst som fotograf (Ce 9) vid dermato-venereologiska kliniken;

l) anvisande av sammanlagt 19 000 kronor för tillfälligt anställd personal

vid biblioteket (+ 6 500 kronor);

m) anställande av ett vaktmästarbiträde (Cg 6) vid kansliet och kamrerarexpeditionen;
n)

inrättande av en kanslibiträdestjänst (Ce 11) och en laboratoriebiträdestjänst

(Ce 11) vid thoraxkirurgiska kliniken;

o) förändring av en kontorsbiträdestjänst (Ce 8) vid institutionen för

cellforskning till kanslibiträdestjänst (Ce 11).

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.

a) Biträdande lärare i kliniska ämnen.

Såsom en provisorisk åtgärd i avvaktan på ytterligare utredning anvisades

för budgetåret 1947/48 under vederbörande arvodesposter i karolinska

institutets och universitetens arvodesstater — utöver eljest utgående

arvoden — ett belopp av 12 000 kronor för varje lärosäte till undervisning

i kliniska ämnen genom biträdande lärare, att fördelas av Kungl. Maj:t på

förslag av kanslern. Dessa anslagsmedel voro i första hand avsedda att

användas till arvoden åt biträdande lärare i ämnen, där dylika lärare saknades

men där synnerligt behov av sådana visades föreligga. I övrigt förutsattes

att, därest behovet av biträdande lärare ansåges oundgängligt även

vid nuvarande studieordning, vederbörande fakultet respektive lärarkollegiet

i samband med petita för ett kommande budgetår skulle återkomma

med för varje särskilt fall närmare motiverad framställning. Det för karolinska

institutet anvisade beloppet av 12 000 kronor disponerades till två

arvoden å 6 000 kronor åt biträdande lärare i pediatrik.

För innevarande budgetår har som ett fortsatt provisorium ånyo anvisats

12 000 kronor för ändamålet. Den nu föreslagna anslagshöjningen av

21 000 kronor är avsedd till bestridande av arvoden till 2 biträdande lärare

i röntgendiagnostik vid karolinska sjukhusets röntgendiagnostiska avdelning

(vardera 4 000 kronor), 1 biträdande poliklinisk lärare i dermatologi

och venereologi (4 000 kronor), 1 biträdande lärare i dermato-radioterapi

(4 000 kronor) samt 1 biträdande lärare i patologisk anatomi (5 000

kronor).

Statskontoret har förklarat sig icke kunna tillstyrka anvisande av ytterligare

medel till biträdande lärare.

b) Lärare vid kurser i den normala förlossningens

f ö r 1 o p p m. m. Lärarkollegiet har anfört följande:

Vid undervisningen i obstetrik och gynekologi för medicine kandidater

ha tidigare anordnats frivilliga kurser i den normala förlossningens förlopp

samt obstetriska ingrepp i samband med normal eller patologisk förlossning,

vanligen kallade »tångkurser». Avsikten med sådan kurs är att genom föreläsningar

samt praktiska demonstrationer och övningar på fantom för de

studerande underlätta förståelsen för och inlärandet av de vid obstetrisk

sjukvård vanligaste ingreppen, vilka av kursdeltagarna under överinseende

av klinikens ordinarie läkarpersonal sedan utföras å det vid kliniken inneliggande

obstetriska klientelet. Kursen har ej ingått i den ordinarie undervisningen

i obstetrik och gynekologi utan har varit frivillig och belagd med

en avgift av tidigare 35 kronor per kursdeltagare. Undervisningen vid denna^

kurs har nämligen meddelats av vid klinikerna anställda underläkare.

Då dessa underläkare visserligen äro ålagda viss klinisk undervisning i samband

med den av dem utövade dagliga rutinsjukvården, men näppeligen

kunna åläggas att meddela oavlönad undervisning i form av särskild kurs

med föreläsningar och demonstrationer, har det ansetts riktigt att ekonomisk

ersättning uttages. Som ett uttryck för kursens betydelse för de tjänstgörande

medicine kandidaterna kan anföras, att deltagandet praktiskt taget

alltid varit 100-procentigt .

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

Sedan avgifterna i samband med de till medicine licentiatexamen obligatoriska

kurserna och tjänstgöringarna borttagits, slopades under december

månad 1947 den planerade »tångkursen». På de studerandes egen begäran

gavs emellertid i februari 1948 ånyo en kurs och ekonomisk ersättning utgick

därvid till kursförrättaren från docentstipendiefonden med 500 kronor.

Med hänsyn till det konstanta behovet av ifrågavarande undervisning och

då medel ur docentstipendiefonden ej kunna påräknas i fortsättningen till

kurserna böra medel för ändamalet anvisas a riksstaten. Som sex kurser

årligen erfordras vid en var av de tva klinikerna i ämnet, skulle med ett

arvode av 500 kronor för varje kurs medelsbehovet uppgå till 6 000 kronor.

Lärarkollegiet hemställer alltså om anvisande av 6 000 kronor till lärare vid

sex tångkurser vid envar av de obstetrisk-gynekologiska klinikerna.

Statskontoret har ställt sig avvisande mot kollegiets framställning och

anfört följande:

Statskontoret inser betydelsen av att de studerandes möjligheter att åtnjuta

ifrågavarande undervisning underlättas. Vad angår frågan huruvida

kursledare bör uppbära ersättning utöver sedvanliga löneförmåner, lärer

spörsmålet härom överlämnas till den i december 1948 tillsatta kommittén

för översyn av läkarutbildningen. Med den gynnsamma lönestiillning, som

numera är tillförsäkrad underläkarna vid universitetssjukhusen, synes det

ur principiell synpunkt betänkligt att särskilt ersätta viss undervisning. I

avvaktan på en slutlig lösning av detta spörsmål torde tillsvidare erforderliga

medel kunna utgå ur docentstipendiefonden, som, enligt vad statskontoret

inhämtat, den 16 december 1948 uppvisade en reservation av omkring

39 000 kronor.

c) Tredje amanuens vid histologiska institutionen.

Denna amanuensbefattning är avsedd för den av professorn H. Holmgren

ledda avdelningen för experimentell histologi, där det för närvarande

endast finnes en assistentbefattning.

Statskontoret har avstyrkt ifrågavarande förslag.

d) Omändring av kamrerart j ii nsten (Ca 2 7) till

befattning som högskoleintendent (Ca 3 0). Lärarkollegiet

har upprepat sin tidigare gjorda framställning om en uppflyttning

av kamrerartjänsten till lönegraden Ca 30 och därvid förebragt en utförlig

motivering med uppgifter bland annat om åtskilliga av de arbetsuppgifter,

som åvila kamreraren.

Kanslern har vid sitt tillstyrkande av lärarkollegiets förslag erinrat om

att han i yttrande över 1945 års universitetsberednings betänkande, del TII,

behandlat frågan om de kamerala befattningarna vid universiteten.

Statskontoret har ansett tidpunkten icke nu vara inne för att upptaga

kollegiets förslag till prövning och har därvid hänvisat till att frågan om

löneställningen för akademikamrerarna vid universiteten ännu icke slutgiltigt

lösts. För övrigt vore lönestoppet enligt statskontorets mening ett

bestämt hinder mot en höjning av löneställningen för kamreraren.

Statens lönenämnd har erinrat om att förevarande spörsmål tidigare

ställts på framtiden i avvaktan på närmare erfarenheter om arbetsuppgif
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.

terna å tjänsten efter genomförandet av institutets omorganisation (se prop.

1947:272, s. 424). Även om karolinska institutets upprustningsprogram

numera torde vara genomfört i väsentliga delar, särskilt i fråga om personalorganisationen,

syntes det ännu vara för tidigt att med säkerhet uttala

sig rörande omorganisationens definitiva inverkan på de faktorer, som

vore av betydelse för att bedöma kamrerartjänstens placering på löneskalan.

Ehuru enligt lönenämndens mening vissa skäl talade för en höjd

lönegradsplacering, ansåge sig lönenämnden därför icke f. n. kunna taga

bestämd ställning till spörsmålet, vilken lönegrad som närmast borde

komma i fråga.

e) Förste bibliotekarie. Kanslern har anfört följande:

Lärarkollegiet har gjort framställning om inrättande vid institutets bibliotek

av en befattning som överbibliotekarie i lönegraden Ca 31. För närvarande

är institutets bibliotekarie avlönad med ett arvode av 3 600 kronor.

Befattningen innehas som bisyssla av vetenskapsakademiens bibliotekarie

A. Holmberg. Denne har förklarat sig ha för avsikt att under år 1949

begära avsked från sin befattning vid karolinska institutets bibliotek, enär

han funnit, att bibliotekets ledning icke längre kunde skötas som en

bisyssla. Lärarkollegiet har i sin skrivelse dels redogjort för bibliotekets

nuvarande verksamhet, dels ock lämnat vissa uppgifter rörande de andra

offentliga specialbibliotek, som i fråga om storlek och arbetsuppgifter syntes

vara närmast jämförbara med institutets: riksdagsbiblioteket och de båda

tekniska högskolornas bibliotek. Chefen för riksdagsbiblioteket vore placerad

i lönegraden Ca 33, cheferna för biblioteken vid de tekniska högskolorna

i Ca 31. Frekvens- och accessionssiffrorna vid institutets bibliotek

vore i stort sett jämförliga med motsvarande siffror vid de 3 nämnda

biblioteken. Chefsbefattningen vid institutets bibliotek borde därför ej

placeras i lägre lönegrad än Ca 31. För kommande budgetår hemställde

lärarkollegiet endast om inrättande av en ordinarie tjänst vid biblioteket

nämligen chefsbefattningen. Den närmare utformningen av den nya biblioteksorganisationen

syntes lämpligen böra anstå, tills den nye bibliotekschefen

blivit tillsatt.

Den av lärarkollegiet förebragta utredningen synes mig giva vid handen,

att institutets bibliotek — särskilt om man till detsamma räknar även

Svenska läkarsällskapets bibliotek, vars utlåningsverksamhet omhänderhas

av institutets bibliotekspersonal — är av ungefär samma storleksordning

som de här förut nämnda vetenskapliga specialbiblioteken. Det synes därför

i och för sig motiverat att placera bibliotekets chef i den av lärarkollegiet

föreslagna lönegraden Ca 31. Jag känner mig emellertid tveksam

rörande lämpligheten av att redan nu fatta definitiv ståndpunkt till frågan

om inrättande av en överbibliotekarietjänst och således börja utformningen

av den nya personalorganisationen »från toppen». Det förefaller mig vara

en lämpligare anordning, om den nuvarande bibliotekarien Holmberg, som

i detalj känner biblioteket och dess skötsel, hade tillfälle att ännu någon tid

ställa sin erfarenhet till bibliotekets förfogande och vid hans sida ställdes

en förste bibliotekarie i lönegraden Ca 29, som skulle leda det dagliga

arbetet på biblioteket och befria Holmberg från en avsevärd del av hans

nuvarande arbetsbörda. Jag utgår ifrån att Holmberg är villig att, om han

får hjälp av en förste bibliotekarie, ännu någon tid kvarstå vid ledningen

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kunal. Maj:ts proposition nr 16S.

av biblioteket. Frågan om inrättande av en överbibliotekariebefattning får

senare upptas till förnyad prövning. _ .

Under åberopande av vad ovan anförts tillstyrker jag att vid institutets

bibliotek inrättas en förste bibliotekariebefattning i lönegraden Ca 29. I

samband härmed synes det nuvarande bibliotekariearvodet å 3 600 kronor

kunna minskas till 2 400 kronor.

Statskontoret har icke gjort erinran mot inrättande av en tjänst som

förste bibliotekarie i Ca 29, medan statens lönenämnd ansett sig böra förorda

lärarkollegiets förslag om en överbibliotekarietjänst, detta enär den

hittillsvarande bibliotekarien enligt vad lönenämnden inhämtat icke vore

villig att, på sätt kanslern föreslagit, kvarstå vid sidan av en förste bibliotekarie.

h) Försöksassistent vid neurofysiologiska institutionen.

Vid neurofysiologiska institutionen finnes för närvarande

en för filosofie magistern T. K. Helme inrättad personlig tjänst som fysiker

i lönegraden Ca 26. Lärarkollegiet har nu anmält, att Helme önskat

frånträda denna tjänst samt har hemställt att i stället måtte inrättas en

tjänst som försöksassistent i lönegraden Ce 20. Detta förslag har, förutom

av kanslern, tillstyrkts även av statskontoret samt lämnats utan erinran av

lönenämnden. Av statskontoret har upplysts, att Helme numera avgått från

sin tjänst.

i) Laboratoriebiträden vid histologiska och patologisk-anatomiska

institutionerna m. m. Det föreslagna

laboratoriebiträdet vid histologiska institutionen har ansetts nödvändigt

för de försök med vävnadsodling, som för närvarande pågå vid avdelningen

för experimentell histologi. I fråga om patologisk-anatomiska institutionen

har institutionsföreståndaren ansett ytterligare två laboratoriebiträden

utöver de två, som för närvarande finnas där, motiverade med

att den vid institutionen arbetande vetenskapliga personalen uppgår till

nio förutom ett par doktorandstipendiater. Beträffande den endokrinologiska

forskningen vid medicinska kliniken å serafimerlasarettet föreligger,

enligt vad jag under hand inhämtat, särskilt ett behov att standardisera

undersökningsmetoderna. Bland annat med hänsyn härtill har ett nytt

laboratoriebiträde ansetts ofrånkomligt.

1) Tillfällig personal vid biblioteket. Till detta

ändamål har för innevarande budgetår beriiknats 12 500 kronor. Lärarkollegiet

har framhållit, att en provisorisk förstärkning av bibliotekets personal

vore oundgängligen nödvändig om de alltmer krävande arbetsuppgifterna

skulle kunna skötas på ett någorlunda tillfredsställande sätt. Medelsbehovet

för en provisorisk förstärkning kunde beräknas till 10 000 kronor.

Härtill komme emellertid, att bibliotekets perifera läge för många försvårade

utnyttjandet av de kvällstimmar under vilka det vore öppet. Det

vore därför önskvärt att bibliotekets läsesal och tidskriftsrum kunde hållas

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. May.ts proposition nr 168.

öppna även under tiden 16—19 alla vardagar utom lördagar. Härför erfordrades

emellertid medel till avlönande av ett kvalificerat biträde och ett

vaktmästarbiträde, sammanlagt 4 000 kronor.

Kanslern har, som förut nämnts, föreslagit, att till tillfällig personal vid

biblioteket skulle anvisas sammanlagt 19 000 kronor. Statskontoret har

framhållit, att det mest angelägna vid en ökad medelsanvisning till biblioteket

vore, att möjlighet bereddes till ökat öppethållande.

n) Kanslibiträde och laboratoriebiträde vid

thoraxkirurgiska kliniken. Professorn C. Crafoord har

framhållit, att han icke hade någon hjälppersonal för den forskning och

forskningsundervisning, som det ålåge honom att bedriva. För att på nöjaktigt

sätt för vetenskaplig bearbetning kunna organisera journalarkivet

för de thoraxkirurgiska fall, som nu behandlades på hans avdelning, och

för korrespondens behövdes redan nu ett kanslibiträde. För nödvändiga

forskningsuppgifter behövdes dessutom bland annat en laboratoriesköterska.

Utöver de förslag, för vilka nu redogjorts, har kanslern i ytterligare en

skrivelse den 14 januari 1949 föreslagit, bland annat, att karolinska institutets

avlöningsanslag måtte i anledning av det mellan staten och Stockholms

stad den 1 december 1947 ingångna avtalet rörande samarbete för

utbyggnad och drift av Sabbatsbergs sjukhus m. m. höjas med 11 112 kronor.

Därjämte har kanslern i samma skrivelse berört vissa andra frågor angående

nämnda avtal. Innan jag går närmare in på de förslag kanslern sålunda

framlagt vill jag erinra om följande.

Redan innan Sabbats bergsavtalet träffades hade Sabbatsbergs sjukhus

i viss utsträckning upplåtits för undervisningsändamål, nämligen i vad avser

ögonkliniken och sjukhusets patologiska institution. Därjämte hade beslut

fattats om att den till allmänna barnbördshuset förlagda kvinnokliniken

skulle överflyttas till Sabbatsberg. Enligt avtalet skall nu sjukhuset i betydligt

vidgad omfattning upplåtas för den medicinska undervisningen och

forskningen. Dit skola sålunda överflyttas karolinska institutets till serafimerlasarettet

förlagda medicinska klinik och kirurgiska klinik med tillhörande

institutioner samt institutets till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

förlagda pediatriska klinik. Vidare skola vissa av Stockholms stad

vid Sabbatsbergs sjukhus planerade institutioner upplåtas till institutet för

forsknings- och undervisningsändamål. Enär serafimerlasarettets neurologiska

och neurokirurgiska kliniker förutsättas skola bli överflyttade till

karolinska sjukhuset komma i framtiden att för karolinska institutets räkning

finnas två undervisningssjukhus, det ena, karolinska sjukhuset, i statens

regi och omfattande samtliga medicinska discipliner, samt det andra,

Sabbatsbergs sjukhus, i stadens regi och omfattande institutets dubbelkliniker

och dubbelinstitutioner.

I fråga om fördelningen av driftskostnaderna vid Sabbatsbergs sjukhus

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

har, med undantag för det bakteriologiska centrallaboratoriet, i avtalet

överenskommits bland annat att, frånsett klinik- och institutionsföreståndarna,

läkarlönerna skola halveras mellan staten och staden, dock att staten

ensam skall svara för avlönande av läkare och annan personal, som uteslutande

äro anställda för forsknings- eller undervisningsändamål.

Beträffande driftskostnaderna är för övrigt att märka att sedan gammalt

åtskillnad i budgethänseende gjorts mellan de kostnader, som hänföra sig

till undervisningen och forskningen och de som hänföra sig till sjukvården.

De förra böra bestridas av karolinska institutets anslag, de senare däremot

med de särskilda anslagsmedel, som kunna anvisas för ändamålet. Erinras

må också, att sedan den centrala handläggningen av ärenden angående

undervisningssjukhusen numera överflyttats till inrikesdepartementet, dessa

särskilda anslagsmedel böra utgå ur anslag under elfte huvudtiteln.

I sin nyssnämnda skrivelse den 14 januari 1949 har kanslern till en början

i fråga om Sabbatsbergs sjukhus patologiska institution — i vilken

karolinska institutets institution för allmän patologi sedan en längre tid

varit inrymd — tagit upp frågan om från vilken tidpunkt Sabbatsbergsavtalet

skall börja tillämpas för denna institutions del. Härom har kanslern

anfört bland annat följande.

Den nuvarande anordningen, enligt vilken undervisningen i allmän patologi

är förlagd till Sabbatsbergs sjukhus är uppenbarligen mycket förmånlig

för institutet och staten. Det är därför ganska naturligt, att staden ansett, att

staten såsom en konsekvens av Sabbatsbergsavtalet borde ikläda sig ökade

kostnader även för institutionen för allmän patologi. Detta kan dock enligt

min mening icke motiveras med att avtalet skall tillämpas ifråga om den

patologiska institutionen redan i och med att avtalet i behörig ordning godkänts

av de avtalsslutande parterna. Övervägande skäl synas tala för att

avtalet, vad den patologiska institutionen beträffar, skall börja tillämpas

först då denna institution i sin helhet tas i bruk för karolinska institutets

räkning, d. v. s. vid den senare tidpunkt, då undervisningen och forskningen

även i ämnet patologisk anatomi överflyttas dit. Även om avtalet

således icke redan nu skulle vara direkt tillämpligt å den patologiska institutionen,

synes skäligt, att staten jämlikt grunderna för avtalet i ökad utsträckning

svarar för de kostnader, som föranledas därav, att karolinska

institutets institution för allmän patologi är förlagd till Sabbatsbergs sjukhus

patologiska avdelning. Detta statens åtagande synes dock icke böra

gälla retroaktivt utan först från och med nästkommande budgetår.

Medan kanslern sålunda ansett, att staten från och med nästa budgetår

bör i ökad utsträckning svara för kostnaderna för patologiska institutionen,

har statskontoret ställt sig avvisande mot en sådan tanke, som enligt statskontorets

mening skulle innebiira eu opåkallad utvidgning av de avtalsenliga

förpliktelserna. Stockholms stads sjukhus direktion å andra sidan har

påyrkat bidrag till patologiska institutionen jämväl för viss tid före den

1 juli 1949.

Den av kanslern i anslutning till Sabbatsbergsavtalet föreslagna höjningen

av karolinska institutets avlöningsanslag med 11 112 kronor avser

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

två tjänster som laboratoriebiträde (Ce 11), den ena vid patologiska institutionen

och den andra vid kvinnokliniken, vilken klinik beräknats överflyttad

från allmänna barnbördshuset från och med den 1 juli 1949. Därutöver

har emellertid kanslern föreslagit, att staten till staden skulle lämna

bidrag motsvarande dels den del av städningskostnaderna vid patologiska

institutionen, som hänför sig till den vid institutionen bedrivna undervisningen

och forskningen i allmän patologi (uppskattad till 5 100 kronor),

dels den del av kostnaderna för städning samt skötsel av försöksdjuren vid

kvinnokliniken, som hänför sig till den vid denna klinik bedrivna undervisningen

och forskningen (5 100 kronor respektive 5 600 kronor). Dessa bidrag

jämte de bidrag i övrigt till sjukhusets drift, som staten enligt avtalet

skall lämna, har kanslern föreslagit skola utgå ur två särskilda anslag

under elfte huvudtiteln, det ena till avlöning av vissa underordnade läkare

vid Sabbatsbergs sjukhus m. m. och det andra till vissa driftskostnader vid

samma sjukhus.

Statskontoret har, som redan tidigare nämnts, motsatt sig tanken att

staten för närvarande skulle lämna bidrag till driftskostnaderna vid patologiska

institutionen. Vad angår städningskostnaderna vid kvinnokliniken

har statskontoret däremot icke velat motsätta sig att bidrag utgår enligt

kanslerns förslag. Medel till avlönande av en städerska ävensom en för

undervisnings- och forskningsändamål avsedd djursköterska borde emellertid

beräknas under karolinska institutets avlöningsanslag.

Medicinalstyrelsen har icke haft något att erinra mot de av kanslern i nu

ifrågavarande skrivelse den 14 januari 1949 framlagda förslagen.

Departementschefen. Kanslerns förslag om ökad medelsanvisning till biträdande

lärare i kliniska ämnen kan jag icke för närvarande biträda. Vad

angår de ifrågasatta arvodena för de så kallade tångkurserna är jag ense

med kanslern om betydelsen av dessa kurser och tillstyrker därför, att medel

ställas till förfogande till arvoden åt lärare vid 12 dylika kurser. Med

hänsyn till kursernas omfattning synes arvodet för varje kurs lämpligen

böra uppgå till 300 kronor. Sammanlagt erfordras sålunda för detta ändamål

3 600 kronor. Jag tillstyrker likaledes förslaget om inrättande av en befattning

som tredje amanuens vid histologiska institutionens avdelning för

experimentell histologi.

Vad angår kamrerartjänsten vid institutet framhöll jag i förra årets statsverksproposition,

att frågan om en uppflyttning i högre lönegrad av denna

tjänst syntes böra prövas först i samband med motsvarande organisationsfrågor

vid universiteten. Dessa ha emellertid ännu icke kunnat upptagas

till avgörande. Med hänsyn härtill och i betraktande av nuvarande stränga

återhållsamhet i löneregleringsfrågor anser jag mig icke nu böra taga ställning

till den föreslagna uppflyttningen av kamrerartjänsten vid karolinska

institutet, ehuru jag i likhet med lönenämnden funnit vissa skäl tala för

att befattningen får en högre lönegradsplacering än den nuvarande.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 168.

Institutets bibliotek har numera nått en sådan storlek, att det för dess

ledning icke längre är tillräckligt med en deltidsanställd befattningshavare

utan erfordras en heltidsanställd bibliotekarie. För egen del förordar jag,

att tills vidare inrättas en tjänst som förste bibliotekarie i Ce 29 i stället

för den nuvarande arvodesbefattningen. Vid bifall härtill bör vederbörlig

ändring vidtagas i den för vissa tjänstemän vid institutet och dess institutioner

m. m. fastställda personalförteckningen.

Sedan filosofie magistern T. K. Helme numera avgått från den för honom

inrättade personliga tjänsten som fysiker vid neurofysiologiska institutionen,

torde i stället för denna tjänst böra inrättas en tjänst som försöksassistent

i lönegraden Ce 20. Även i detta fall bör ändring vidtagas i nyssnämnda

personalförteckning.

I anledning av kanslerns förslag om vissa laboratoriebiträdestjänster tillstyrker

jag, att en tjänst som laboratoriebiträde (Ce 11) inrättas vid envar

av histologiska och patologisk-anatomiska institutionerna, vid thoraxkirurgiska

kliniken samt vid endokrinologiska avdelningen av medicinska kliniken

å serafimerlasarettet. Jämväl behovet av biträdeshjälp vid psykiatriska

kliniken, vilket motiverats med arbetet med den pågående systematiska

insamlingen av material för kliniska och ärftlighetspsykiatriska undersökningar

samt med registreringen och bearbetningen av detta material, synes

böra tillgodoses genom inrättande av en laboratoriebiträdestjänst i Ce 11.

Med hänsyn till ökningen av kamrerarexpeditionens arbete torde en

förstärkning av arbetskrafterna därstädes vara nödvändig. Jag tillstyrker

därför, att medel beräknas till ytterligare ett biträde å expeditionen med

placering enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång.

I fråga om biblioteket synas de till tillfällig personal avsedda anslagsmedlen

böra ökas med 4 000 kronor, främst i syfte att möjliggöra, att

biblioteket hålles öppet i ökad utsträckning.

I vidare mån än av det nu sagda framgår har jag icke ansett mig böra

biträda de av kanslern framförda, i det föregående under a)—o) upptagna

förslagen.

Jag övergår härefter till de med Sabbatsbergsavtalet sammanhängande

frågorna. Som i det föregående omnämnts har kanslern ansett skäligt, att

staten i anslutning till nämnda avtal från och med nästa budgetår i ökad

utsträckning bidrager till kostnaderna för patologiska institutionen vid

Sabbatsbergs sjukhus. Efter samråd med chefen för inrikesdepartementet

har jag funnit mig böra biträda denna uppfattning. Jag tillstyrker därför,

att staten för nästa budgetår till Stockholms stad lämnar ett bidrag av

5 100 kronor, motsvarande den del av städningskostnaderna vid nämnda

institution, som beräknats hänföra sig till den vid institutionen bedrivna

undervisningen och forskningen i allmän patologi. Jag tillstyrker vidare, att

vid nämnda institution inrättas en tjänst som laboratoriebiträde i löne
6

— Dihang till riksdagens protokoll 19If9. 1 sand. Nr 108.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

graden Ce 11. Även för kvinnokliniken vid Sabbatsbergs sjukhus torde en

tjänst som laboratoriebiträde i Ce 11 böra inrättas. Därjämte synes staten

böra bidraga till den del av kostnaderna för städning samt skötsel av försöksdjuren

vid nämnda klinik, som belöper på den vid kliniken bedrivna

undervisningen och forskningen. Bidragen synas böra utgå med respektive

5 100 kronor och 5 600 kronor.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att å karolinska institutets stat

finnas uppförda arvoden till en amanuens vid gynekologiska kliniken samt

en underläkare och en amanuens vid obstetriska kliniken å allmänna barnbördshuset.

I samband med kvinnoklinikens överflyttning till Sabbatsberg

böra dessa arvoden indragas, enär statens andel i avlöningskostnaderna för

de underordnade läkarna vid kliniken böra bestridas ur anslag under elfte

huvudtiteln. Med hänsyn till att överflyttningen möjligen kan komma att

ske senare än beräknat, böra dock medel till nämnda arvoden beräknas

även för nästa budgetår.

Kostnaderna för de av mig nu tillstyrkta båda laboratoriebiträdestjänsterna

böra belasta karolinska institutets avlöningsanslag, anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Ur samma post bör åtminstone

för nästa budgetår bestridas statens andel i kostnaderna för skötseln av

försöksdjuren vid kvinnokliniken. Det torde dock böra övervägas, om icke

medel till detta ändamål framdeles böra anvisas under institutets anslag

till materiel m. m. Vad åter angår de på staten belöpande städningskostnaderna

vid patologiska institutionen och kvinnokliniken böra dessa bestridas

ur karolinska institutets anslag till omkostnader. Någon ytterligare

höjning av detta anslag utöver den som äskats i årets statsverksproposition

synes dock icke påkallad.

För nästa budgetår räknar jag med följande ändringar i avlöningsstaten

för karolinska institutet.

Delstaten I. Professorer och lärare m. fl.

Posten 3 (avlöning till tjänstemän på indragningsstat) bör med hänsyn till

att jag i det föregående tillstyrkt förslaget om en personlig professur för

G. von Békésy ökas med 13 000 kronor. Samtidigt ökas emellertid pensionsavdragen

med i runt tal 900 kronor och den sammanlagda ändringen i

posten 3 blir därför en ökning med 12 100 kronor till 64 100 kronor.

Posten It (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t),

nu 572 200 kronor, bör höjas med 3 600 kronor till arvoden åt lärare vid

kurser i den normala förlossningens förlopp m. m. samt med 1 200 kronor

till arvode åt en tredje amanuens vid histologiska institutionen, eller med

sammanlagt 4 800 kronor. Posten bör således uppföras med 577 000 kronor.

Delstaten I vars slutsumma nu är 1 199 200 kronor bör således höjas med

(12 100 + 4 800 =) 16 900 kronor till 1 216 100 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168. 83

Delstaten II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess institutioner m. m.

Posten 1 (avlöningar till ordinarie tjänstemän), som nu är uppförd med

207 000 kronor, bör minskas med It 376 kronor, motsvarande lönen till en

fysiker, till i runt tal 196 000 kronor.

Posten 2 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Ivungl. Maj:t.)

bör minskas med det nuvarande bibliotekariearvodet 3 600 kronor till

6 800 kronor.

Posten 3 (avlöningar till övrig icke-ordinarie personal) är nu uppförd

med 506 000 kronor. Vid bifall till vad jag förordat i det föregående bör

posten sammanlagt höjas till 580 000 kronor.

Posten 1+ (rörligt tillägg) torde böra uppföras med 90 500 kronor.

Delstaten II, vars slutsumma nu är 807 800 kronor, bör alltså uppföras

med 873 300 kronor.

Anslaget i dess helhet bör alltså uppföras med (1 216 100 -f- 873 300 =)

2 089 400 kronor, vilket innebär en höjning med 82 400 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande personalförteckning för vissa tjänstemän

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess

institutioner m. m., att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1949/50:

Personalförteckning för vissa tjänstemän vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet

och dess institutioner m. m.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

Vetenskapliga institutioner och inrättningar.

1 instrumentmakare...................... Ca 14

3 preparatorer.......................... Ca 14

1 institutionsvaktmästare.................Ca 13

2 kanslibiträden......................... Ca 11

12 laboratoriebiträden..................... Ca 11

5 institutionsvaktmästare................. Ca 11

1 förste expeditionsvakt.................. Ca 11

1 laboratoriebiträde...................... Ca 8

Kansliet.

1 kontorsskrivare........................Ca 19

1 maskinist av 3:e klass................... Ca 12

1 kanslibiträde.......................... Ca 11

1 expeditionsvakt........................Ca 9

Anm. Denna befattning skall hällas obesatt, sä länge den på övergångsstat

uppförde vaktmästaren vid kansliet kvarstår i sin tjänst.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 168.

Befattning. Lönegrad.

Kamrerarexpeditionen.

1 kamrerare............................. Ca 27

Tjänsteman å övergångsstat.

Kansliet.

1 vaktmästare........................... Ca 11

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad

än Ce 2Jj.

1 förste bibliotekarie..................... Ce 29

b) besluta, att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska

institutet skall, med tillämpning tills vidare från

och med budgetåret 1949/50, i nedan angivna delar erhålla

följande lydelse:

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1.-----------------

2.---—--—----------

3. Avlöning till tjänstemän på indragningsstat:
-

Crafoord, C., professor

i thoraxkirurgi,

personligen:

-------kronor 13 000

von Békésy, G., professor

i fysiologisk

akustik, personligen:

Lön . . . kronor 8 000

Älders
tillägg

» 1000

Tjänst
görings
penning
ar

• • • •_» 4 °°0 » 13 000

kronor 69 000

Avgå pensionsavdrag » 4 900 kronor 64 100

Anm. Innehavare av personlig professur äger

att efter 5 års tjänstgöring uppbära ålderstillägg

å lönen med 1 000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

4. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis kronor 577 000

5. -----------------

Summa kronor 1 236 100.

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t....... »

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. *

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »

Summa kronor 873 300

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1 216 100

II. Vissa tjänstemän vid institutet och

dess institutioner m. m. . ........ *_873 300

Summa kronor 2 089 400;

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

2 089 400 kronor.

6. Reservationsanslag till Karolinska mediko-kirurgiska

institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk forskning.

Jag har i det föregående tillstyrkt, att vid karolinska institutet skall från

och med den 1 juli 1949 inrättas en för G. von Békésy personlig professur i

fysiologisk akustik. Som jag därvid antytt, kommer givetvis ett bifall härtill

att medföra ett visst behov av anslagsmedel till assistenthjälp och materiel

m. m. Storleken av detta behov är för närvarande svår att bedöma.

Då emellertid anslagsmedlen böra stå till förfogande redan vid professurens

inrättande, vill jag i anslutning till vad universitetskanslern föreslagit förorda,

att för nästa budgetår för ändamålet anvisas ett belopp av 30 000

kronor. Detta belopp synes böra uppföras som ett särskilt anslag av reservationsanslags

karaktär. Framdeles, sedan mer ingående utredning om

medelsbehovet verkställts, torde medel till ändamålet böra anvisas under

karolinska institutets avlönings- och materielanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bidrag

till fysiologisk-akustisk forskning för budgetåret 1949/50

anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

196 000

6 800

580 000

90 500

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts -proposition nr 168.

7. Anslag till Bidrag till naturvetenskaplig forskning

i övre Norrland.

Kungl. Maj:t anbefallde genom beslut den 14 september 1944 vetenskapsakademien,

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samt

sjökarteverket att gemensamt verkställa utredning av frågan om sammanförande

av de geofysiska respektive seismologiska och magnetiska observationerna,

som utfördes vid särskilda stationer i Riksgränsen och Abisko, till

ett meteorologiskt observatorium. Akademien och ämbetsverken avgåvo

den 10 januari 1947 betänkande med förslag till geofysiskt observatorium i

Kiruna m. in. (SOU 1947: 6). Betänkandet var i allt väsentligt grundat på

den utredning i ämnet, som verkställts av en av akademien och ämbetsverken

tillsatt kommitté, kallad Abiskokommittén.

I Abiskokommitténs utredning finnes en orientering om geofysikens arbetsområden,

av vilken inhämtas bland annat följande.

Medan den rena fysiken har till uppgift att finna orsakssammanhanget i

de processer, som utspelas i den oorganiska naturen överhuvud, kan geofysiken

definieras såsom den specialgren av fysiken, som avser iakttagandet

och tolkningen av de företeelser, som utspelas i eller på jordklotet inklusive

dettas höljen av vatten och luft.

Geofysiken indelas lämpligen i fyra huvudavdelningar: den fasta jordens

fysik, havets och inlandsvattnens fysik, atmosfärens fysik (meteorologi),

och geokosmisk fysik (geokosmofysik).

Var och en av dessa huvudavdelningar omfattar flera specialområden, av

vilka en del utvecklats till mer eller mindre självständiga vetenskaper.

Så t. ex. ingå i den fasta jordens fysik först och främst de fyra grenar,

som avse respektive tyngdkraftsfältet (gravimetrien), jordbävningar och

andra elastiska vågor i jordskorpan (seismologien), jordmagnetismen samt

de elektriska jordströmmarna (naturliga och med konst framkallade). Hit

höra vidare avsnitten om temperaturen i och konstitutionen av jordens

inre, jordens radioaktivitet m. m.

I havets och inlandsvattnens fysik ingå oceanografi (med tidvattensläran),

vetenskaplig hydrologi, frågor rörande sedimentbildning m. m.

Meteorologien koncentrerar sig numera på de fysikaliska processerna i de

skikt av atmosfären, som ligga mellan jordytan och norrskenszonen. Viktiga

delar äro klimatläran och väderleksläran.

Geokosmofysiken utforskar bland annat sådana till stor del elektriska

fenomen i de översta luftlagren som norrskenet, den genomträngande strålningen

och jonosfären.

Abiskokommittén föreslog, att i Nord-Sverige skulle inrättas en naturvetenskaplig

forskningsstation med möjligheter till forskning i betydligt

större skala än vetenskapsakademiens station i Abisko då erbjöd. Institutionen

borde avses huvudsakligen men icke enbart för geofysisk forskning

och såsom ett geofysiskt observatorium förläggas till ett omkring 8 kilometer

öster om Kiruna beläget område. Vetenskapsakademiens naturvetenskapliga

station i Abisko förutsattes alltjämt skola utgöra centrum för den

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 168,

botaniska och zoologiska forskningen. Den meteorologiska stationen i Riksgränsen

skulle bibehållas under meteorologiska och hydrologiska institutets

ledning med ungefär samma uppgift som en institutets 2: klass telegraferande

väderleksstation. Observatoriets arbetsuppgifter skulle avse

dels vetenskaplig forskning inom i första hand det geofysiska området, dels

rutinmässiga observationer av olika slag. I observatoriet skulle inrymmas

eu särskild meteorologisk avdelning, vilken skulle stå direkt under meteorologiska

och hydrologiska institutet. Kommittén föreslog, att observatoriet

i Kiruna med undantag för den meteorologiska avdelningen, stationen i

Abisko samt de så kallade Hambergska observationshyddorna i Sarekområdet

skulle sammanföras till en gemensam organisation, benämnd »Övre

Norrlands naturvetenskapliga forskningsinstitutioner», ställd under vetenskapsakademien

och under närmaste ledning av en särskild styrelse.

För den del av verksamheten, som icke föll under meteorologiska och

hydrologiska institutet, beräknades de årliga kostnaderna till 152 400 kronor,

varav dåvarande Jukkasjärvi kommun och vetenskapsakademien skulle

bidraga med tillhopa 35 000 kronor, varför de statliga utgifterna skulle uppgå

till 117 400 kronor. Engångskostnaderna för geofysiska observatoriet i

Kiruna beräknades till 1 355 000 kronor, varav 1 035 000 kronor byggnadskostnader

och 320 000 kronor utrustningskostnader.

För den till meteorologiska och hydrologiska institutet hörande verksamheten

beräknades de årliga kostnaderna till omkring 131 000 kronor.

Abiskokommitténs förslag har icke hittills föranlett några åtgärder från

statsmakternas sida.

I skrivelse den 4 december 1948 ha vetenskapsakademien, Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut, sjökarte verket och statens naturvetenskapliga

forskningsråd ånyo upptagit frågan om organisationen av den

naturvetenskapliga forskningen i Nordsverige och hemställt om anslag för

ändamålet. Framställningen grundar sig väsentligen på en av interimsstyrelsen

för vetenskapsakademiens forskningsstationer i Övre Norrland gjord

utredning, vilken i sin tur är en komplettering till Abiskokommitténs betänkande

med hänsyn till utvecklingen under senare tid.

Interimsstyrelsen har lämnat en redogörelse för på senare tid vidtagna

åtgärder för forskningen i Övre Norrland. Av redogörelsen inhämtas bland

annat följande.

Ett provisoriskt geofysiskt observatorium har under sommaren 1948 in

rättats å det område, beläget cirka 8 kilometer öster om Kiruna, som Abiskokommittén

funnit för ändamålet lämpligt. Kiruna stad har där uppfört

tvenne baracker för institutionsändamål och bostäder, vilka försetts med

erforderlig elektrisk och sanitär anläggning samt upplåtits åt vetenskapsakademien

mot en årlig hyra. Staden har dessutom för den geofysiska forskningen

i tätorten Kiruna anslagit ett belopp av 10 000 kronor för vartdera

av budgetåren 1947/48 och 1948/49.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

Barackerna ha av interimsstyrelsen ställts till professorn O. Rydbecks

vid Chalmers tekniska högskola förfogande för jonosfärmätningar. Rydbeek

har för ändamålet från naturvetenskapliga forskningsrådet erhållit ett anslag

på 50 000 kronor.

Av de medel, som stå till interimsstyrelsens förfogande, utgår under 1948

ett belopp på 5 000 kronor som ytterligare understöd till Rydbecks forskningar.

Abisko naturvetenskapliga station, vars byggnad redan tidigare under

åren 1945—1946 väsentligt förbättrats genom anslag från vetenskapsakademien

på sammanlagt cirka 40 000 kronor, har undergått ytterligare reparationer

och befinner sig nu i ett sådant skick, att den jämförelsevis väl kan

fylla sin uppgift som biologisk station för forskare, vilka sommartid önska

förlägga sitt arbete dit. Reparationerna samt utrustningen av stationen med

möbler, armatur, sovrumsinredning, husgeråd m. in., för vilket vetenskapsakademien

under 1948 anslagit ytterligare 15 000 kronor, ha i huvudsak

avslutats sommaren 1948.

På framställning av interimsstyrelsen har naturvetenskapliga forskningsrådet

anslagit 35 000 kronor för anskaffande av instrumentutrustning till

Abiskostationen. Härigenom och genom ytterligare anslag från vetenskapsakademien

på 15 000 kronor för förbättring av lokaler och utrustning kommer

stationen att till sommaren 1949 erhålla väsentligt ökade resurser.

Även de geofysiska arbeten, som under ledning av byrådirektören vid

sjökarteverket N. Ambolt utföras vid Abiskostationen ha understötts. Sålunda

har naturvetenskapliga forskningsrådet lämnat ett anslag på 10 400

kronor för bearbetning av i Abisko under åren 1946 och 1947 utförda magnetiska

registreringar och interimsstyrelsen beslutat vissa förändringar av

lokalerna varigenom anordnandet av en magnetisk snabbregistrering möjliggöres.

Efter särskild framställning från interimsstyrelsen har vetenskapsakademien

anvisat medel om sammanlagt 10 000 kronor för reparationer och inventering

vid de Hambergska observationshyddorna i Sarekområdet. En

expedition under sommaren 1948 ledd av styrelsens medlem professorn II.

Kölder har sålunda gjorts till området, där befintlig utrustning inventerats

samt förberedande reparationsarbeten utförts. Arbetet med iordningställandet

av observationshyddorna beräknas vara slutfört under nästkommande

sommar. Då en av hyddorna inom Sarekområdet är belägen på den för

svenska förhållanden avsevärda höjden av 1 834 m över havet, kan densamma

förväntas få väsentlig betydelse för geokosmisk och meteorologisk

forskning. Även för forskning inom biologi och fysisk geografi ha anläggningarna

i Sarekområdet visat sig vara av stort värde.

I detta sammanhang må även nämnas, att sedan 1945 Kebnekajsemassivet

blivit föremål för eu allt större uppmärksamhet genom de glaciologiska

och andra fysisk-geografiska arbeten, som bland annat med anslag från

naturvetenskapliga forskningsrådet där bedrivas under ledning av professorn

H. W:son Ählmann vid Stockholms högskolas geografiska institut.

En sammanfattning av de arbeten, som utförts under 1947, ingår i naturvetenskapliga

forskningsrådets redogörelse för budgetåret 1946/47.

Det synes interimsstyrelsen önskvärt, att även Kebnekajsestationen medräknas

bland de forskningsstationer, som i administrativt hänseende inordnas

i den av Abiskokommittén föreslagna organisationen. Möjligheten att

underhålla och effektivt utnyttja denna avlägset belägna stödjepunkt för

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.

naturvetenskaplig forskning blir härigenom bättre tillgodosedd icke minst

emedan den kan användas för många olika forskningsändamål inom såväl

geofysik som biologi.

Interimsstyrelsen framhåller, att de omnämnda åtgärderna, som särskilt

i fråga om den geofysiska forskningen endast tillgodosåge de mest trängande

behoven, på längre sikt vore helt otillräckliga. Erfarenheten från den hittills

provisoriskt ordnade verksamheten hade emellertid enligt interimsstyrelsens

mening givit vid handen, att Abiskokommitténs förslag med fördel kunde

läggas till grund för utbyggandet av denna forskning. Interimsstyrelsen har

föreslagit vissa mindre ändringar i Abiskokommitténs förslag samt verkställt

nya kostnadsberäkningar under hänsynstagande både till den stigande

prisnivån och de ökade icke-statliga bidrag som ställts i utsikt.

De årliga kostnaderna för den del av verksamheten, som icke skulle falla

under meteorologiska och hydrologiska institutet, uppgå enligt interimsstyrelsens

förslag till 167 400 kronor. Härav skulle emellertid, enligt vad

som ställts i utsikt, Kiruna stad och vetenskapsakademien bidraga med

tillsammans 50 000 kronor, varför det statliga bidraget kunde begränsas till

117 400 kronor eller samma belopp som Abiskokommittén föreslog. Härutöver

har interimsstyrelsen begärt ett årligt anslag av 25 000 kronor för

anordnande av provisorisk undervisning i geofysik.

Genom att Kiruna stad därjämte erbjudit sig att bidraga med ett engångsanslag

av 150 000 kronor för täckande av ökade byggnadskostnader

begränsas enligt interimsstyrelsens förslag statens andel i engångskostnaderna

för observatoriet i Kiruna till 1 355 000 kronor, vilket är samma

belopp som Abiskokommittén föreslog.

För driften under första verksamhetsåret (1949/50) beräknar interimsstyrelsen,

utgående från utlovade bidrag av 25 000 kronor från Kiruna stad och

10 000 kronor från vetenskapsakademien, statsbidraget till 55 700 kronor.

Härjämte borde 160 000 kronor av de begärda medlen till utrustning ställas

till förfogande.

Departementschefen. Ehuru den av Abiskokommittén planerade organisationen

av den naturvetenskapliga forskningen i Övre Norrland ännu icke

kunnat genomföras, ha såsom av den lämnade redogörelsen torde framgå,

åtskilliga provisoriska åtgärder för främjande av denna forskning vidtagits.

Att detta varit möjligt beror främst på de ekonomiska bidrag, som lämnats

av vetenskapsakademien, naturvetenskapliga forskningsrådet och Kiruna

stad. I nuvarande läge är jag icke beredd att ta ställning till frågan hur

den naturvetenskapliga forskningen i Övre Norrland för framtiden bör

organiseras och vilka statsbidrag som böra utgå för densamma. Ur olika

synpunkter, ej minst med hänsyn till det internationella vetenskapliga samarbetet,

anser jag emellertid, att den nu förefintliga provisoriska forsknings
7

— Bihang till riksdagens protokoll IDIfO. 1 sand. Nr 168.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.

organisationen bör stödjas. Jag vill därför förorda, att för ifrågavarande

ändamål ett särskilt anslag anvisas under rubriken »Bidrag till naturvetenskaplig

forskning i Övre Norrland», vilket anslag för nästa budgetår bör

uppföras med 30 000 kronor. Anslaget torde böra disponeras av vetenskapsakademien.

Jag anser mig därvid böra räkna med att särskilda ekonomiska

bidrag fortfarande komma att lämnas av vetenskapsakademien, naturvetenskapliga

forskningsrådet och Kiruna stad.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig

forskning i Övre Norrland för budgetåret 1949/50 anvisa

ett anslag av 30 000 kronor.

8. Provisoriskt lönetillägg.

Under åberopande av vad jag i avsnitt I anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret 1949/50

anvisa ett anslag av 2 400 000 kronor.

Vad departementschefen sålunda under avsnitten I och

IV hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt

förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Nyborg.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

91

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Provisoriskt lönetillägg till professorer och vissa andra befattningshavare

.............................................. *

II. Rationalisering av universitetens administration.............. 14

III. Inrättande vid karolinska institutet av en personlig professur i

fysiologisk akustik för professorn G. von Békésy.............. 25

IV. Anslagsberäkningar .......................................

1. Förslagsanslaget till Uppsala universitet: Avlöningar ...... 29

2. Reservationsanslaget till Uppsala universitet: Materiel m. m. 54

3. Förslagsanslaget till Lunds universitet: Avlöningar ........ 57

4. Reservationsanslaget till Lunds universitet: Materiel m. m. . . 70

5. Förslagsanslaget till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Avlöningar ........................................... 73

6. Reservationsanslag till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bidrag till fysiologisk-akustisk forskning.............. 85

7. Anslag till Bidrag till naturvetenskaplig forskning i Övre Norrland

................................................. 36

8. Provisoriskt lönetillägg ................................ 90

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:256 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1949/50 till universiteten och karolinska institutet m. m. a1 i texten