Angående vissa anslag för budgetåret 19^9/50 till universiteten och karolinska institutet m. m
1949-03-11 · 91 sidor, varav 91 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 91 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1949:168, Angående vissa anslag för budgetåret 19^9/50 till universiteten och karolinska institutet m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
1
Nr 168.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
för budgetåret 19^9/50 till universiteten och karolinska
institutet m. m.; given Stockholms slott den
11 mars 19Jf9.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Josef Weijne.
1 — Bihang till riksdagens protokoll
1 samt
Nr 168.
2
Kungl. Majds proposition nr 168.
Propositionens huvudsakliga innehåll:
I nedanstående sammanställning angivas de anslag, som äskas i propositionen,
samt de ökningar, som föreslås i jämförelse med motsvarande
anslag för innevarande budgetår.
Anslagsrubrik
Äskade
anslag,
kronor
Ökning,
kronor
Uppsala universitet: Avlöningar...................
5 113 000
100 000
» » : Materiel m. in.................
1 270 000
35 000
Lunds universitet: Avlöningar....................
4 574 000
112 400
> » : Materiel m. m..................
1 035 000
35 000
Karolinska institutet: Avlöningar..................
2 089 400
82 400
• > : Bidrag till akustisk-fysiologisk forskning .
30 000
30 000
Bidrag till naturvetenskaplig forskning i Övre Norrland.....
30 000
30 000
Provisoriskt lönetillägg........................
2 400 000
400 000
För Uppsala universitet föreslås, att den för H. F. Laurell personliga
professuren i medicinsk radiologi ändras till en ordinarie professur i röntgendiagnostik.
För Lunds universitet föreslås, att de i princip redan beslutade
professurerna i entomologi och fonetik skola inrättas från och med
den 1 juli 1949 respektive den 1 juli 1950. En personlig professur föreslås
inrättad vid karolinska institutet för den ungerske vetenskapsmannen
G. von Békésy.
Det provisoriska lönetillägget för professorer, laboratorer och vissa andra
ordinarie befattningshavare vid universiteten och de medicinska högskolorna
föreslås omreglerat.
Kungl. Maj:ts "proposition nr 168.
3
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 11 mars 1949.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, inrikes- och jordbruksdepartementen
anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet,
statsrådet Weijne följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde
huvudtiteln, punkterna 76, 78, 82, 84 och 87, föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition, för budgetåret 1949/50 beräkna
dels till Uppsala universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 113 000
kronor;
dels till Uppsala universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av
1 235 000 kronor;
dels till Lunds universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 561 600
kronor;
dels till Lunds universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av
1 000 000 kronor;
dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 2 007 000 kronor;
dels ock till Provisoriskt lönetillägg ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.
Jag torde nu ånyo för Kungl. Maj:t få anmäla dessa ärenden.
4
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.
I. Provisoriskt lönetillägg till professorer och
vissa andra befattningshavare.
De nuvarande avlöningsförhållandena för befattningshavare vid universiteten
och de statliga högskolorna äro mycket skiftande. Flertalet akademiska
lärare vid universiteten och de medicinska högskolorna inneha sa kallade
oreglerade befattningar, vilket innebär att de aldrig blivit underkastade
ett lönesystem där befattningarna äro inplacerade i lönegrader och löneklasser.
Deras grundlön är i stället uppdelad i lön och tjänstgöringspenningar.
Härutöver äga de åtnjuta dyrtids- och kristillägg, provisorisk avlöningsförstärkning
och provisoriskt lönetillägg samt — efter vissa ars tjänstgöring
— ålderstillägg. Vissa andra befattningar vid samma läroanstalter äro endast
förbundna med rätt till arvode. Övriga befattningar äro i allmänhet
så kallade reglerade befattningar, vilkas innehavare äro underkastade statens
allmänna avlöningsreglemente.
Anställnings- och avlöningsförhållandena för professorer och vissa andra
befattningshavare vid universiteten och de statliga högskolorna äro emellertid
för närvarande föremål för en allsidig utredning genom särskilt tillkallade
sakkunniga, 19Jt8 års universitetslönekommitté. Denna kommitté
har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 november 1948 anmält, att ett fullständigt
löneregleringsförslag, avseende samtliga de institutioner och personalgrupper,
som innefattades i kommitténs uppdrag, icke kunde av kommittén
avgivas i så god tid, att ett därpå grundat förslag skulle kunna
framläggas för riksdagen för ikraftträdande den 1 juli 1949. Kommittén
hade emellertid funnit, att omedelbara åtgärder vore angelägna för att
åstadkomma en förbättring av den nuvarande löneställningen för vissa
av de i kommitténs uppdrag avsedda personalgrupperna och har därför
framlagt förslag till vissa provisoriska åtgärder, avsett att kunna föreläggas
1949 års riksdag. Förslaget avser de befattningshavargrupper vid
universiteten och de medicinska högskolorna, vilka äro i lönehänseende
oreglerade och vilka, enligt kommitténs uttalande, på grund härav kunna
anses ha blivit i lönehänseende relativt eftersatta. Kommittén understryker,
att en provisorisk åtgärd bör så avvägas, att den icke kan anses föregripa
det slutliga resultat, vartill kommitténs arbete i huvudfrågorna kan komma
att leda, ävensom att kommittén icke anser sitt förslag i nu förevarande
fråga på något sätt prejudicerande med avseende på sitt slutliga ställningstagande.
Universitetslönekommitténs förslag innebär i huvudsak följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
5
Professorer.
De nuvarande avlöningsförmånerna för professorerna vid universiteten
och de medicinska högskolorna — vilka ursprungligen fastställdes år 1925
— framgå av följande i kommitténs skrivelse intagna tabla och redogörelse.
Begynnelse-
Avlöning
Avlöning
lön
efter 5 år
efter 10 år
Lön.......................
8 000
8 000
8 000
Ålderstillägg................
—
1 000
1 000
Tjänstgöringspenningar........
4 000
4 000
4 000
Dyrtids- och kristillägg........
4 438
4 438
4 438
Prov. avlöningsförstärkning ....
132
132
132
Prov. lönetillägg............
1 560
1 560
2 160
Summa
18 130
19 130
19 730
Avgår pensionsavdrag
927
927
927
Nettoavlöning
17 203
18 203
18 803
Det ovan angivna beloppet för provisorisk avlöningsförstärkning, 132
kronor för år, tillkom från och med den 1 juli 1937 i avvaktan på den då
förestående allmänna löneregleringen för statens tjänstemän, vilken trädde
i kraft den 1 juli 1939 men icke kom att innefatta ifrågavarande befattningshavare
vid universiteten. De nuvarande beloppen för provisoriskt lönetillägg
fastställdes efter beslut av 1947 års riksdag (jfr proposition 1947: 272
s. 387). Provisoriskt lönetillägg utgick för budgetåret 1946/47 med visst
enhetligt belopp, vilket understeg det lägre av de nu gällande. De för
budgetåret 1947/48 utgående beloppen — vilka överensstämma med de
nuvarande — fastställdes med utgångspunkt från att den nya, allmänna
lönereglering, som skulle träda i kraft den 1 juli 1947 för statstjänstemän
med nyreglerade löner, ansågs böra medföra en höjning av det provisoriska
lönetillägget för sådana befattningshavare, som icke skulle komma att omfattas
av nämnda lönereglering.
Beträffande den tidigare löneutvecklingen har universitetslönekommittén
framhållit, att de ordinarie universitetsprofessorerna sedan mitten av 1800- talet varit i stort sett i avlöningshänseende likställda med befattningshavare
i den så kallade rådsgraden inom den civila statsförvaltningen och
att de genom 1908 års lönereglering hänförts till samma lönegrupp, i vilken
statskommissarierna i statskontoret hade placerats året förut; avlöningen
blev sålunda densamma för professorerna som för statskommissarierna,
dock med undantag av ortstillägg. Vid förslaget (proposition 1925: 115) till
den för professorerna alltjämt gällande 1925 års lönereglering avvisade föredragande
departementschefen ett kommittéförslag om inordnande av professorerna
i det för civilförvaltningen gällande löneschemat och uttalade, åt?
åt dem borde beredas en löneställning, som vore förmånligare än den kommittén
tänkt sig (den för rådstjänstemän gällande lönegraden). Med ut
-
6
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.
gångspunkt från den uppfattningen, att professorslönen borde sättas högre
än den lön, som tillkomme ämbetsman i rådsgraden i Stockholm, föreslog
departementschefen, att avlöningen för universitetsprofessorer bestämdes
till 12 000 kronor, därav 8 000 kronor lön och 4 000 kronor tjänstgöringspenningar,
jämte rätt till ett ålderstillägg å 1 000 kronor efter fem år. Beloppen
skulle gälla utan differentiering i ortsgrupper. Riksdagen beslöt i
enlighet härmed.
En jämförelse mellan professorslön och rådslön den 1 juli 1925 ger enligt
universitetslönekommitténs skrivelse följande resultat (med inräknande av
vederbörliga tillägg samt efter avdrag av tjänstepensionsavgift):
Professor Ämbetsman Professorslön
i rådsgraden överstiger
rådslön
med
Begynnelselön................ 13 470 12 000 1 470
Lön efter 3 år ............... 13 470 12 480 990
» » 5 » 14 470 12 480 1990
» » 6 > 14 470 12 960 1 510
* » 9 » 14 470 13 440 1030
Universitetslönekommittén har i sin skrivelse också intagit följande sammanställning,
upptagande dels den faktiska löneställningen den 1 juli 1925,
dels löneutvecklingen under tiden därefter för universitetsprofessorerna, å
ena sidan, samt ämbetsmän i rådsgraden i Stockholm å den andra. I sammanställningen
ha i fråga om varje särskild tidpunkt inräknats vederbörliga
indextillägg till lönerna samt förekommande provisoriska tillägg av olika
slag. De angivna beloppen motsvara avlöningen minskad med pensionsavgift
(beträffande tidpunkten 1/7 1925 dock endast med tjänstepensionsavgift)
respektive nettoavlöning.
Vt
1925 begynnelselön. . . .
Professor
. 13 470
Ämbetsman
i rådsgraden
12 000
slutlön.........
. . 14 470
13 440
Vt
1939 begynnelselön. . . .
. . 12 570
11 817
slutlön.........
. . 13 570
13 317
V*
1947 begynnelselön. . . .
15 828
15 423
slutlön.........
. . 16 827
16 923
Vt
1947 begynnelselön. . . .
. . 17 203
17 256
slutlön.........
. . 18 803
18 768
Den gjorda jämförelsen ger vid handen, framhåller kommittén, att den
år 1925 uttalade grundsatsen, att professorslönen borde sättas högre än
rådslönen i Stockholm, numera icke längre gäller, om man ser till den
faktiskt utgående avlöningen. I vissa lägen ligger professorslönen över, i
andra däremot under rådslönen. I det hela ligger professorslönen för när
-
7
Kungl. Majte proposition nr 168.
varande avgjort under rådslönen i Stockholm. Förhållandet askadliggöres
närmare i följande tablå:
Professorslön
Begynnelselön ............... 17 203
Lön efter 3 år .............. 17 203
» » 5 » .............. 18 203
» » 6 » .............. 18 203
» » 9 * .............. 18 203
» » 10 » .............. 18 803
Universitetslönekommitténs förslag innebär, att den nuvarande sa kallade
provisoriska avlöningsförstärkningen indrages samt att de bada nuvarande
beloppen för provisoriskt lönetillägg ersättas av ett enhetligt belopp av
3 600 kronor. Till stöd för förslaget anföres i huvudsak följande.
I anslutning till vad kommittén inledningsvis anfört anser kommittén
provisoriska åtgärder av nöden till motverkande av den eftersläpning i lönehänseende,
som föreligger i fråga om professorerna vid universiteten och de
medicinska högskolorna i jämförelse med den löneställning, som avsetts för
dem vid 1925 års lönereglering. Vid övervägande av den åtgärd, som i nuvarande
läge skulle kunna ifrågakomma, har kommittén funnit lämpligast
och ur konsekvenssynpunkt ofarligast, att höjning sker av det för närvarande
utgående provisoriska lönetillägget. Såsom av det föregående framgår,
fastställdes dettas nuvarande belopp år 1947 samtidigt med den nya allmänna
löneregleringen för statstjänstemän.
Det provisoriska lönetillägget för professorer utgår för närvarande med
två olika belopp. Det lägre beloppet, 1 560 kronor för år, tillämpas intill
dess en tjänstetid av 10 år föreligger; därefter höjes det provisoriska lönetillägget
till 2 160 kronor för år. Då det professorerna tillkommande enda
ålderstillägget inträder efter 5 tjänstår, har den höjning av det provisoriska
lönetillägget, som vidtages efter 10 tjänstår, i viss mån fått karaktären av
ett andra ålderstillägg. Vid de nuvarande beloppens tillkomst (jfr proposition
1947: 272 s. 387) gjordes också jämförelse med laboratorernas löneförmåner,
vilka innefatta rätt till två ålderstillägg.^
Till en början vill kommittén förorda, att vid vidtagande av höjning av
det provisoriska lönetillägget enligt kommitténs förslag den nuvarande så
kallade provisoriska avlöningsförstärkningen — 132 kronor för år — indrages.
Nämnda avlöningsförmån utgör en rest av förberedelserna till 1939
års allmänna, numera avlösta lönereglering för statstjänstemän i allmänhet
och utgår för närvarande endast till befattningshavare av här ifrågavarande
slag med oreglerad lön.
Vidare anser kommittén, att därest höjning vidtages av det provisoriska
lönetillägget, tillräckliga skäl icke föreligga att bibehålla den nuvarande
differentieringen av nämnda lönetillägg på två olika belopp. Såsom av det
föregående framgår, har nämnda differentiering gällt endast sedan den 1
juli 1947. Kommittén föreslår sålunda, att det nya provisoriska lönetillläggct
bestämmes till ett enhetligt belopp oavsett tjänstetidens längd.
Rådslön
Professorslön
under- resp.
överstiger
rådslön med
17 256
— 53
17 760
— 557
17 760
+ 443
18 264
— 61
18 768
— 565
18 768
+ 35
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
Med utgångspunkt från det nu anförda samt med beaktande av olika på
frågan inverkande omständigheter vill kommittén föreslå, att de båda nuvarande
beloppen för provisoriskt lönetillägg ersättas av ett enhetligt belopp
av 3 600 kronor.
Efter genomförande av kommitténs förslag skulle enligt en i skrivelsen
intagen tablå en jämförelse mellan professorslön och rådslön i Stockholm te
sig på följande sätt.
Ny professors- lön
Rådslön
Den nya pro- fessorslönen
överstiger
rådslön med
Begynnelselön........
........ 19 111
17 256
1 855
Lön efter 3 år .......
....... 19 111
17 760
1 351
» » 5 »
........ 20111
17 760
2 351
» » 6 »
........ 20 111
18 264
1847
» » 9 » .......
........ 20 111
18 768
1343
Befattningshavare inom den s. k. laboratorsgraden.
Universitetslönekommittén avser med beteckningen befattningshavare
inom laboratorsgraden följande ordinarie tjänstemän vid universiteten och
de medicinska högskolorna, nämligen: laborator, observatör, preceptor, prosektor,
lärare i medicinsk radiologi, lärare i fysikalisk diagnostik, lärare i
radioterapi, lärare i reumatologi samt föreståndare för zoologiska institutionens
i Lund entomologiska avdelning.
Ifrågavarande befattningshavare åtnjuta för närvarande avlöning enligt
följande uppställning.
Begynnelse-
Avlöning
Avlöning
avlöning
efter 5 år
efter 10 år
Lön.......................
6 000
6 000
6 000
Ålderstillägg................
—
500
1 000
Tjänstgöringspenningar........
3 000
3 000
3 000
Dyrtids- och kristillägg........
4 438
4 438
4 438
Prov. avlöningsförstärkning.....
132
132
132
Prov. lönetillägg.............
1 560
1 560
1 860
Summa
15 130
15 630
16 430
Avgår pensionsavdrag
693
693
693
Nettoavlöning
14 437
14 937
15 737
I fråga om tillkomsten av provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt
lönetillägg må här hänvisas till vad som i det föregående anförts under
motsvarande avsnitt beträffande professorerna.
Kommittén påpekar, att vid 1925 års lönereglering förelåg ett kommittéförslag,
att samtliga ordinarie befattningshavare inom laboratorsgraden
skulle inplaceras i dåvarande lönegraden B 16 (nuvarande lönegraden Ca 29).
9
Kungl. May.ts proposition nr 168.
I propositionen 1925: 115 avvisades emellertid — liksom i fråga om professorerna
— ett inordnande av ifrågavarande befattningshavare under civilförvaltningens
avlöningsreglemente. Föredragande departementschefen anförde,
att vid bedömande av frågan om laboratorernas löneställning jämförelser
ej borde sökas med befattningar inom andra verksamhetsområden.
Det syntes honom mera naturligt och ändamålsenligt att göra jämförelserna
med befattningar inom samma institutioner, till vilka deras verksamhet
vore förlagd, och härvid borde professorerna och docentstipendiaterna
främst komma i fråga. Laboratorernas avlöning föreslogs höjd i ungefärlig
relation till den i propositionen föreslagna ökningen av professorslönerna.
Laboratorslönen föreslogs till 9 000 kronor, därav 6 000 kronor lön och
3 000 kronor tjänstgöringspenningar, med två ålderstillägg å 500 kronor
efter respektive 5 och 10 år. Avlöningen skulle utga oberoende av ortsgruppering.
Enligt departementschefens förslag skulle begynnelselönen för
laborator, 9 000 kronor, med 3 000 kronor överstiga beloppet för docentstipendium,
vilket samtidigt föreslogs skola utgå med 6 000 kronor. Ifrågavarande
skillnad fann departementschefen fullt befogad, om man toge i betraktande
såväl de krav, som ställdes på laboratorerna, som deras tjänståligganden
i förhållande till docentstipendiaternas. Riksdagen beslöt i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag.
Universitetslönekommittén har härefter lämnat följande sammanställning,
upptagande den faktiska löneställningen den 1 juli 1925 samt löneutvecklingen
under tiden därefter för dels befattningshavare inom laboratorsgraden,
dels ock nyreglerade tjänstemän i lönegrader med ungefär motsvarande
lönenivå å medeldyr ort.
V7 1925 begynnelselön
slutlön.....
1939 begynnelselön
slutlön.....
1/i 1947 begynnelselön
slutlön.....
V7 1947 begynnelselön
slutlön.....
Laborator
m. fl.
Lönegradsplacerad
tjänsteman i Uppsala
(E-3-ort)
10 440
B 28:28 = 10 494
11 560
B 27:30 = 11 566
9 768
A 28:28= 9 969
10 768
A 27:30 = 11 046
13 061
A 28: 28 = 13 443
14 061
A 27 :30 = 14 697
14 437
Ca 31:31 = 15 252
15 737
Ca 30:33 = 16 440
Den gjorda jämförelsen ger vid handen, framhåller kommittén, att laboratorernas
begynnelseavlöning, som den 1 juli 1925 ungefärligen motsvarade
begynnelseavlöningen till reglerad tjänsteman i dåvarande 28 lönegraden
å medeldyr ort (Uppsala), för närvarande ligger drygt 800 kronor
under motsvarande nya avlöningsbelopp (Ca 31:31). Ser man på slutavlöningen
bcfinnes det, att densamma den 1 juli 1925 nära motsvarade slut
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
lönen för reglerad tjänsteman i dåvarande 27 lönegraden å medeldyr ort,
medan den för närvarande ligger något mer än 700 kronor under motsvarande
nya avlöning (Ca 30: 33).
I anslutning till denna jämförelse mellan laboratorerna och nyreglerade
tjänstemän i förutvarande 27 och 28 lönegraderna anför kommittén följande
siffror rörande relationen mellan laboratorslön och lektorslön å medeldyr
ort (beloppen avse nettoavlöning):
Laborator
Lektor
Laboratorslön
i Uppsala
över- resp.
understiger
lektorslön med
Vt
1925 begynnelselön . . . .
.... 10 440
9 169
+ 1271
slutlön..........
.... 11 560
10 553
+ 1 007
Vt
1939 begynnelselön . . .
..... 9 768
9 489
+ 279
slutlön..........
.... 10 768
11046
— 278
‘A
1947 begynnelselön . . . .
.... 13061
12 843
+ 218
slutlön..........
..... 14 061
14 697
— 636
Vt
1947 begynnelselön . . . .
..... 14 437
14 592
— 155
slutlön..........
.... 15 737
16 440
— 703
Det försteg i lönehänseende, som laboratorerna den 1 juli 1925 hade framför
lektorer å medeldyr ort, har således, framhåller kommittén, numera försvunnit.
För närvarande ligger laboratorslönen under lektorslönen.
I detta sammanhang har slutligen i kommitténs skrivelse intagits följande
jämförelse mellan laborators begynnelseavlöning och docentstipendium den
1 juli 1925 och den 1 juli 1947:
Vt 1925
‘A 1947
Laborators
Docent-
Skillnad
begynnelse-
stipendium
avlöning
. 10 440
7 200
3 240
14 437
12 204
2 233
Även i förhållande till docentstipendiaterna har alltså laboratorernas
löneställning undergått försämring.
Universitetslönekommitténs förslag. I anslutning till vad kommittén anfört
i fråga om professorerna föreslår kommittén även i fråga om befattningshavarna
inom laboratorsgraden en höjning av det provisoriska lönetillägget,
med samtidig indragning av den nu utgående provisoriska avlöningsförstärkningen
å 132 kronor för år. Det nya provisoriska lönetillägget för
laboratorerna bör enligt kommitténs mening fastställas med utgångspunkt
från att 1925 års relation mellan laboratorslön och nyreglerad lön i stort
sett återställes. En lämplig avvägning synes kommittén ernås, om de båda
nuvarande beloppen å 1 560 och 1 860 kronor ersättas av ett enhetligt
belopp av 2 700 kronor. Den nuvarande differentieringen på två belopp
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168. 11
föreslås alltså — i likhet med vad kommittén förordat i fråga om professorerna
— upphävd.
Förslagets innebörd belyses närmare i nedanstående i skrivelsen intagna
sammanställning:
Ny laborators-
Lön å 3-ort
i lönegrad
lön
Ca 30
Ca 31
Begynnelselön.......
........ 15 445
14 592
15 252
T.ön efter 3 år ......
........ 15 445
15 252
15 912
» » 5 » .....
........ 15 945
15 252
15 912
» » 6 » ......
........ 15 945
15 912
16 440
» » 9 » ......
........ 15 945
16 440
16 944
» » 10 » ......
........ 16 445
16 440
16 944
Vissa andra befattningshavargrupper med provisoriskt
lönetillägg.
I detta avsnitt framhåller universitetslönekommittén inledningsvis, att
kommitténs förslag i vad avser professorer förutsatts skola tillämpas jämväl
å följande befattningshavare, vilka nu åtnjuta provisoriskt lönetillägg
och provisorisk avlöningsförstärkning, nämligen professorn i experimentell
fysik vid vetenskapsakademien, föreståndaren för ostasiatiska arkeologiska
samlingarna, den med statsmedel avlönade professorn i meteorologi vid
Stockholms högskola samt chefen för rasbiologiska institutet.
Härefter föreslår kommittén höjning av det nuvarande provisoriska lönetillägget
till vissa andra oreglerade befattningshavare vid universiteten och
de medicinska högskolorna än professorer och befattningshavare inom laboratorsgraden.
Förslaget avser i denna del vikarier för professorer och laboratorer
m. fl. samt exercitiemästarna vid universiteten.
Vikarier för professorer och laboratorer m. fl.
Vikarie med full tjänstgöring för professor eller för laborator eller därmed
i lönehänseende jämställd befattningshavare vid universitet eller medicinsk
högskola åtnjuter provisoriskt lönetillägg med samma belopp som för närvarande
gäller för motsvarande ordinarie befattningshavare med begynnelselön,
eller med 1 560 kronor för år. I anslutning till vad kommittén förordat
beträffande professorer och laboratorer m. fl. synes det kommittén
motiverat, att provisoriska lönetillägget till ifrågavarande vikarier också
höjes. Med hänsyn till att vikarierna icke åtnjuta provisorisk avlöningsförstärkning
å 132 kronor för år — vilken enligt kommitténs förslag skulle
indragas vid höjning av det provisoriska lönetillägget till de ordinarie befattningshavarna
— föreslås vikariernas provisoriska lönetillägg bestämt
till, för professorsvikarie (3 600—132 =) 3 468 kronor för år och för
vikarie för laborator m. fl. (2 700 — 132 =) 2 568 kronor för år.
Exercitiemästare vid universiteten. Dessa äro director
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
musices vid Uppsala universitet och kapellmästaren vid universitetet i
Lund samt gymnastikläraren vid Uppsala universitet och läraren i gymnastik
och fäktkonst vid Lunds universitet. Alla fyra äro ordinarie befattningshavare
och äga åtnjuta, bland annat, provisoriskt lönetillägg. Löneläget
framgår av följande uppställning.
Director musices. Kapellmästare.
(Utan ålderstillägg)
Lön................................ 3 300
Tjänstgöringspenningar................. 1 700
Dyrtids- och kristillägg................. 2 539
Prov. avlöningsförstärkning............. 132
Prov. lönetillägg........... 1 080
Summa kronor 8 751
Härifrån avgår pensionsavgift enligt äldre bestämmelser. Lönen kan efter
5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.
Gymnastiklärare. Lärare i gymnastik och fäktkonst.
(Utan ålderstillägg)
Uppsala
Lund
Lön.....................
2 400
2 000
Tjänstgöringspenningar......
1200
1 000
Dyrtids- och kristillägg......
1 839
1 537
Prov. avlöningsförstärkning . . .
132
132
Prov. lönetillägg............
900
900
Summa kronor
6 471
5 569
Härifrån avgår pensionsavgift. Lönen kan efter 5 år höjas med 300 kronor
och efter 10 år med ytterligare 300 kronor.
Universitetslönekommittén anför och föreslår beträffande exercitiemästarna
följande.
Det år 1925 bestämda beloppet för lön och tjänstgöringspenningar till
musikdirektören i Uppsala och kapellmästaren i Lund, 5 000 kronor, överensstämde
nära med dåvarande lön enligt löneplan B i 18 löneklassen å
E-ort (4 956 kronor). Motsvarande lön (22 löneklassen å 3-ort) utgör för
närvarande 9 420 kronor. Om från ovan angivna lönebelopp för director
musices i Uppsala och kapellmästaren i Lund, 8 751 kronor, dragés en beräknad
pensionsavgift av 300 kronor, kan lönen för nämnda befattningshavare
för närvarande sägas understiga lönen i 22 löneklassen med i runt
tal 1 000 kronor. Det synes kommittén skäligt, att den sammanlagda avlöningen
för ifrågavarande befattningshavare bringas att ungefärligen motsvara
lönen i nämnda löneklass å 3-ort. I sådant syfte föreslår kommittén,
att det nuvarande provisoriska lönetillägget höjes från 1 080 till 2 220 kronor
för år. Samtidigt förutsättes den nuvarande provisoriska avlöningsförstärkningen
skola indragas.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
I anslutning till det anförda synes det provisoriska lönetillägget vid de
båda ordinarie gymnastiklärartjänsterna vid universiteten — av vilka den i
Lund för närvarande är vakant — böra höjas från nuvarande 900 till 1 800
kronor för år, även här med samtidig indragning av den provisoriska avlöningsf
örstärkningen.
Departementschefen.
På av universitetslönekommitten anförda skäl tillstyrker jag, att provisoriska
åtgärder nu vidtagas för att delvis återställa den relation mellan
lönerna för vissa befattningshavare vid universiteten och de medicinska
högskolorna, å ena sidan, och vissa nyreglerade befattningar inom den allmänna
civilförvaltningen, å den andra, som genomfördes vid 1925 ars
lönereglering. Kommittén har såsom provisoriska åtgärder föreslagit, att
den nuvarande provisoriska avlöningsförstärkningen skall indragas i samband
med att det provisoriska lönetillägget höjes och den nuvarande differentieringen
av detta tillägg borttages. Kommitténs förslag synas mig lämpliga
och skäliga och de föreslagna nya tilläggsbeloppen väl avvägda. Jag
förordar därför, att universitetslönekommittens förslag genomföres från och
med den 1 juli 1949. Vid bifall härtill torde anslaget till provisoriskt lönetillägg
böra höjas med ett till 400 000 kronor avrundat belopp. Å andra
sidan kan det nuvarande förslagsanslaget å 27 000 kronor till provisorisk
avlöningsförstärkning bortfalla.
Ifrågavarande förslag torde böra medföra motsvarande förbättringar av
löneställningen för ordinarie lärare vid Stockholms och Göteborgs högskolor.
Jag återkommer därtill i annat sammanhang.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) besluta, att provisorisk avlöningsförstärkning efter utgången
av budgetåret 1948/49 icke skall utgå till i det föregående
angivna ordinarie befattningshavare vid universiteten
och de medicinska högskolorna och med dem i avlöningshänseende
jämställda befattningshavare;
b) godkänna av mig förordade grunder för provisoriskt
lönetillägg åt professorer, laboratorer och övriga under a)
avsedda befattningshavare.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
II. Rationalisering av universitetens
administration.
I sitt den 15 december 1947 avgivna betänkande, del III, angående
universitetsbiblioteken, universitetsadministrationen m. m. har 194-5 års
universitetsberedning ägnat ett särskilt avsnitt (kap. II, s. 77—154) åt
universitetens administration. En del av de däri framförda förslagen ha
realiserats genom beslut av 1948 års riksdag. I övrigt äro universitetsberedningens
förslag alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts prövning.
Enär universitetsberedningens förslag rörande de akademiska myndigheterna
till större delen är av natur att kunna avgöras utan riksdagens medverkan,
lämnar jag i det följande endast en kort redogörelse för dessa
förslag. Mera utförligt torde jag behöva uppehålla mig endast vid frågor
av betydelse för bedömningen av de förslag, som nu torde böra underställas
riksdagen.
Delegati o n av beslutanderätt m.m.
Universiteten stå under särskild styrelse och förvaltning. Överstyrelsen
föres av kanslern för rikets universitet. Den lokala styrelsen och förvaltningen
handhaves av rektor, den akademiska församlingen, det större konsistoriet,
det mindre konsistoriet, drätselnämnden och fakulteterna (sektionerna)
.
Universitetsberedning en erinrar inledningsvis, att Kungl. Maj:t genom
cirkulär den 6 juni 1947 till de statliga kommittéerna anbefallde dessa att
vid uppgörande av förslag som berörde förvaltningsförfarandet, noga tillvarataga
alla möjligheter till förenklingar. Samma dag rekommenderades
i skrivelse till kanslern för rikets universitetet en decentralisation av beslutanderätten
i olika slag av ärenden från högre till underordnade eller lokala
myndigheter eller från högre till lägre befattningshavare hos vederbörande
universitetsmyndighet.
I överensstämmelse med de sålunda framförda principerna har universitetsberedningen
framlagt förslag till sadana förenklingar av universitetens
administrativa verksamhet, som den ansett ägnade att främja en mera
rationell och smidig förvaltning. Beredningen har härvid avsett att, samtidigt
som universitetens självstyrelse bevarades, göra den så effektiv som
möjligt. En vägledande synpunkt i de föreslagna rationaliseringsåtgärdema
hade varit att i möjligaste man bespara de akademiska lärarna onödig för
-
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
lust av arbetstid genom att minska de akademiska församlingarnas storlek
och förenkla deras arbetssätt samt genom att överföra vissa ärendens handläggning
till rektor och dekanerna.
Beträffande delegation av beslutanderätt m. m. har universitetsberedningen
anfört i huvudsak följande.
Konsistorier, fakulteter och sektioner hava enligt gällande statuter att
taga befattning med en stor mängd ärenden. Med nuvarande organisation
har arbetet blivit så betungande, att åtgärder böra företagas för att åvägabringa
en avlastning. Härvid synes närmast två vägar kunna, parallellt,
ifrågakomma. Dels kan behandling av och beslutanderätt i enklare frågor
av nämnda myndigheter överlämnas till rektor, dekaner eller nämnder, dels
synes antalet instanser för olika ärendens behandling kunna inom vissa
gränser minskas.
Den enklaste och i viss mening rationellaste åtgärden vore enligt beredningens
mening att i statuterna från konsistoriers, fakulteters eller sektioners
handläggning definitivt borttaga och till underordnade instanser överlämna
vissa grupper av ärenden. Detta skulle emellertid stöta på avsevärda
svårigheter, då det är vanskligt att avgränsa ifrågavarande ärenden från
andra, som fortfarande böra handläggas såsom hittills.
Bättre synes vara att i stället lämna nämnda beslutande organ möjlighet
att under beaktande av vunnen erfarenhet i lämplig utsträckning och på
lämpliga villkor hänskjuta beslutanderätten i enklare, mera rutinmässiga
ärenden till rektor, dekaner, eventuellt annan vid universitetet knuten befattningshavare
eller till särskilt inrättade nämnder. Beredningen förutsätter
härvid att det organ, till vilket delegation skett, i tveksamma eller
särskilt viktiga fall allt fortfarande låter avgörandet träffas av den myndighet,
som lämnat delegationsuppdraget.
Dekanerna.
Inom varje fakultet eller sektion är en av ledamöterna ordförande under
namn av dekanus. Dekanerna bilda tillsammans med rektor och prorektor
det mindre akademiska konsistoriet; före 1941 utgjordes detta av rektor,
prorektor och fem valda ledamöter, en från varje fakultet eller sektion. De
äro — likaledes från 1941 — självskrivna ledamöter av det större akademiska
konsistoriet.
Uppdraget att vara dekanus gick tidigare alltid i tur efter fullmaktsålder
mellan ledamöterna i fakulteten eller sektionen och varade ett år. År 1941
infördes den reformen, att fakulteten eller sektionen fick rätt att välja
dekanus för en tid av tre år, om den så önskade.
Universitctsberedningen framhåller, att dekanaten genom 1941 års reformer
blivit mera betydelsefulla än tidigare. Ett dekanat vore därför numera
betungande, om dess innehavare skulle förvärva den kännedom om
fakultetens eller sektionens förhållanden, att han kunde framträda såsom
den verklige ledaren av dess administrativa verksamhet. För hans i vissa fall
betydande arbetsbörda utginge för närvarande ingen särskild ersiittning.
Dekanernas arbetsförhållanden vore vidare icke tillfredsställande: de sak
-
16
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.
nade egna tjänsterum och hade icke tillgång till erforderlig skrivhjälp. Dessa
omständigheter hade medfört, att möjligheten att välja dekaner blott i sällsynta
fall kunnat utnyttjas.
Beredningen föreslår, att valprincipen göres obligatorisk för dekanaten
och att dessa förenas med arvoden. Till stöd härför anföres i huvudsak
följande.
En person, som blott under ett läsår fungerar såsom dekanus, kan under
denna tid i regel icke skaffa sig den erfarenheten om fakultetens administrativa
verksamhet och den auktoritet, som en dekanus bör äga. Den mest
rationella utvägen synes vara att avskaffa de cirkulerande dekanaten och
beträffande utseende av dekaner helt bygga på valprincipen med en treårig
tjänstgöringstid. Det kan i detta sammanhang erinras om att i Danmark,
Norge och Finland valprincipen är genomförd och fungerar på ett tillfredsställande
sätt.
Genom att dekanernas tjänstgöringsskyldighet utsträekes till tre år, komma
de att kunna förvärva en auktoritet, rutin och förtrogenhet med respektive
fakultets eller sektions förhållanden, som torde komma att medföra en
avsevärd besparing av tid och arbete för fakulteternas eller sektionernas
övriga ledamöter. Uppdraget att vara dekanus torde bliva mindre betungande,
när dekanus val hunnit sätta sig in i alla fakultetens eller sektionens
angelägenheter, något, som nu i regel torde inträffa först mot slutet av hans
ämbetsperiod. Med tanke härpå böra de betänkligheter, som kunna hysas
mot att ålägga professorer en skyldighet att mottaga val till treåriga dekanat,
icke tillmätas alltför stor betydelse. Om, såsom beredningen i det
följande föreslår, särskilda fakultetssekreterarbefattningar inrättas, kommer
detta att medföra att dekanerna befrias från rutinåligganden.
De förslag till förenkling av den akademiska förvaltningen, som i det
följande framläggas, komma att ge dekanerna en än mera central ställning i
denna. Åtskilliga ärenden, som nu behandlas eller avgöras av fakulteter eller
sektioner, skola nämligen kunna delegeras till dekanus handläggning. Att
detta system, som kommer att ställa väsentligt ökade krav på dekanernas
administrativa skicklighet, omdöme och förtrogenhet med respektive fakultets
eller sektions angelägenheter, icke kan förenas med efter bestämda
regler cirkulerande ettåriga dekanat, torde vara uppenbart. Blott om dekanerna
alltid utses genom val, varvid man äger rätt att förvänta att fakulteter
och sektioner komma att till dekaner utse sina bästa tillgängliga administrativa
krafter, kan systemet tänkas fungera på ett tillfredsställande
sätt.
Beredningen föreslår därför, att valprincipen göres obligatorisk vid utseende
av dekaner och att de cirkulerande ettåriga dekanaten avskaffas.
Dekanaten böra omfatta tre år. Dekanerna böra liksom nu vara självskrivna
ledamöter i båda konsistorierna. För att skapa erforderlig kontinuitet
i det mindre konsistoriets sammansättning bör valprincipen med treåriga
dekanat icke genomföras samtidigt i samtliga fakulteter. I övergången
bör därför föreskrivas att valprincipen skall genomföras olika år i olika
fakulteter och sektioner.
I övriga skandinaviska länder liksom vid åtskilliga utländska universitet
utgå särskilda arvoden till fakulteternas och sektionernas dekaner, vilket
icke är fallet i Sverige. Det kan emellertid icke anses skäligt, att ingen ersättning
utgår till dekanerna för den betungande och ansvarsfulla arbets
-
17
Kungl. Majits proposition nr 16S.
börda, som åvilar dem utöver deras tjänsteåligganden såsom professorer, så
mycket mindre som de icke äga rätt till nedsättning i sin undervisnings- och
examinationsskyldighet.
Dekanerna ha vidare att påtaga sig extra kostnader och besvär tor representation
särskilt i samband med utländska vetenskapsmäns besök.
Beredningen förordar, att dekanerna medgivas en skälig ersättning för de
arbetsuppgifter och extra kostnader, som äro förenade med deras ämbeten.
Med hänsyn till arbetsbördans och representationens beräknade omfattning
föreslår beredningen, att dekanerna vid båda universiteten erhålla följande
arvoden.
Teologiska fakultetens dekanus ..................
Juridiska fakultetens dekanus ...................
Medicinska fakultetens dekanus.................
Historisk-filosofiska sektionens dekanus1 .........
Filologiska sektionens dekanus1 .................
Matematisk-naturvetenskapliga fakultetens dekanus1
kronor
1
800
»
1
800
»
2
500
»
2
000
»
2
000
»
2
500.
Den av de båda humanistiska sektionernas dekaner, som fungerar som
humanistiska fakultetens dekanus, bör uppbära ett årligt tilläggsarvode av
500 kronor. .
För den händelse en uppdelning på sektioner av den humanistiska fakulteten
icke skulle komma att genomföras, synes arvodet till denna fakultets
dekanus böra beräknas till 3 000 kronor.
Konsistorierna.
Det större akademiska konsistoriet består av rektor, prorektor, dekanerna
samt ett antal professorer, som efter vissa regler delvis väljas, delvis
inträda efter fullmaktsålder; mandattiden är tre år för de professorer, som
ej tillhöra konsistoriet i egenskap av ettårsdekaner. Antalet ledamöter av
större konsistoriet är i Uppsala 33, i Lund 31.
Det mindre akademiska konsistoriet består, som förut nämnts, av rektor,
prorektor och de fem dekanerna.
För att förenkla den akademiska administrationen föreslår universitetsberedningen
dels en reducering av antalet ledamöter i det större akademiska
konsistoriet och dels att beslutande- och yttranderätten i vissa grupper
av ärenden av det mindre konsistoriet delegeras till rektor samt att
vissa grupper av ärenden avföras från mindre konsistoriets handläggning.
Beträffande den närmare innebörden av beredningens förslag hänvisas till
betänkandet.
Rektor. Prorektor.
Rektor är ordförande i den akademiska församlingen, i konsistorierna och
1 drätselnämnden, lian utövar den närmaste tillsynen över allt, som rör
universitetet. Det åligger honom enligt universitetsstatuterna att tillse, »att
den akademiska undervisningen vederbörligen handhaves; att sedlighet och 1 2
1 Universitetsberedningen bär i annat sammanhang förordat en uppdelning av de filosofiska
fakulteterna på här angivet sätt.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 191/9. 1 sand. Nr 168.
18
Kungl. Maj:ts -proposition nr 168.
flit bland den studerande ungdomen upprätthålles; att universitetets egendom,
av vad namn den vara må, behörigen vårdas; att anslag användas för
sina rätta ändamål; att uppbörd av universitetets inkomster rätteligen verkställes;
att räkenskaper och redovisningar behörigen upprättas och inom
föreskrivna tider avlämnas; att lärare, tjänstemän och betjänte i allo noggrant
uppfylla sina åligganden samt att till verkställighet befordra ej mindre
vad dessa statuter och andra vederbörligen givna föreskrifter till efterrättelse
anbefalla, än ock konsistoriernas och drätselnämndens såväl som
rektors egna i behörig ordning fattade beslut.»
Rektor och prorektor väljas för en tid av tre år.
Rektor uppbär för närvarande ett belopp av 3 600 kronor för år, »rektors
honorarium», vilket sedan gammalt ansetts i dess helhet utgöra ett representationsbidrag.
Universitetsberedningen föreslår, så vitt nu är i fråga, att det mindre
akademiska konsistoriet erhåller rätt att delegera sin beslutande- och yttranderätt
i vissa enklare ärenden till rektor. Beredningen anför en rad
exempel på dylika frågor. Vidare föreslår beredningen, att »honorariet» höjes
till 6 000 kronor, att även prorektor tillerkännes ett dylikt anslag å 1 000
kronor samt att rektorerna därjämte erhålla arvode utöver sin professorslön.
Härom anför beredningen följande.
Beredningen erinrar, att i en vid 1947 års riksdag väckt motion hemställdes
om anvisande av rektorsarvoden å 6 000 kronor samt om höjning av
representationsanslagen till 8 000 kronor. Statsutskottet anförde bland annat
följande.
Då enligt utskottets mening otvivelaktigt skäl föreligga för att universitetsrektorerna
erhålla något arvode utöver professorslönen för det både
betungande och viktiga arbete som i egenskap av rektorer åvilar dem, anser
utskottet, att denna fråga bör göras till föremål för överväganden lämpligen
i samband med den blivande utredningen angående professorernas löneställning.
Vad rektors honorarium beträffar torde det jämväl böra undersökas
om icke en höjning av detsamma kan befinnas påkallad. Utskottet
förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på sistnämnda
spörsmål och för riksdagen framlägger det förslag, vartill omständigheterna
må giva anledning.
I likhet med motionärerna och statsutskottet vid innevarande års riksdag
anser beredningen, att universitetens rektorer böra erhålla arvode utöver
professorslönen för det betungande och betydelsefulla arbete, som åvilar
dem.
I likhet med statsutskottet finner beredningen en höjning av rektors representationsanslag
— rektors honorarium — påkallad. Om rektor skall
kunna fylla sina representativa plikter på ett sätt, som är de svenska universiteten
värdigt, måste till hans förfogande ställas ett tillräckligt representationsanslag.
Detta synes viktigare än någonsin i en tid, då de kulturella
relationerna just återknutits efter ett långvarigt krig och utländska
vetenskapsmän i stort antal besöka vårt land.
Under nuvarande förhållanden äro universitetens rektorer nödsakade att
med egna medel bestrida en icke obetydlig representation. På grund härav
19
Kungl. Mai ds proposition nr 168.
torde en akademisk lärare utan enskild förmögenhet eller mera betydande
privata inkomster i allmänhet icke kunna mottaga val till ett rektorsämbete.
Denna omständighet accentuerar ytterligare nödvändigheten av en skyndsam
höjning av universitetsrektorernas representationsanslag. Redan nu
överlåtes viss representation pa prorektor. Att sa sker i större utsträckning
synes vara lämpligt icke minst med tanke på den ökade representation, som
i framtiden torde komma att åligga universiteten. Beredningen föreslår därför
att det nu utgående anslaget på 3 600 kronor till var och en av universitetens
rektorer höjes till 6 000 kronor och att ett särskilt anslag på 1 000
kronor ställes till var och en av prorektorernas vid universiteten förfogande
för bestridande av representation.
Remissyttranden.
Uppsala universitet.
Teologiska fakulteten tillstyrker överflyttning av beslutanderätt till
underordnade instanser men icke på det av universitetsberedningen föreslagna
sättet i form av en delegationsrätt för överordnade instanser. Varje
myndighet borde ha sitt kompetensområde fast bestämt. Fakulteten avstyrker
bestämt förslaget om obligatoriskt val av dekanus; som följd härav
föreslår fakulteten, att dekanerna ej skola vara självskrivna ledamöter av
mindre konsistoriet utan att fakulteterna skola representeras i detta av
valda representanter. Förslaget om årligt anslag av 1 800 kronor till fakultetens
dekanus tillstyrkes med hänsyn till de utgifter denne måste underkasta
sig för representation.
Juridiska fakidteten anför beträffande nu förevarande frågor i huvudsak
följande.
Juridiska fakulteten vill för sin del tillstyrka ett överlämnande av vissa
grupper av ärenden till avgörande av dekanus. Fakulteten finner det dock
önskvärt, att sådana ärenden, som uppenbarligen äro därför lämpade, hänvisas
till avgörande i dylik enklare ordning genom fasta bestämmelser,
oberoende av särskilt delegationsbeslut. Möjligen kunde denna fasta kompetensreglering
kompletteras genom rätt för fakultet att därutöver delegera
vissa slag av ärenden. Ett överlämnande i ena eller andra formen av beslutanderätten
i betydande utsträckning till dekanus förutsätter emellertid en
fast och kvalificerad sekreterarkraft, så väl avlönad, att han kan åläggas
att handhava ärendenas ämbetsmannamässiga beredning och föredragning
inför dekanus samt erforderlig protokollföring.
Beredningens förslag om obligatoriska dekanval och avskaffande av de
cirkulerande dekanaten vill fakulteten för sin del avstyrka. Det bör betonas,
att även utan en dylik reform en starkare kontinuitet i fakultetsarbetet
kommer att vinnas med inrättandet av en verklig fakultetssekreterarbefattning.
Särskilt arvode för dekanatet bör enligt fakultetens mening icke ifrågakomma.
Den riktiga lösningen synes vara, att dekanus kompenseras genom
skälig nedsättning i undervisningsskyldigheten. Däremot iir det högeligen
av behovet påkallat, att till dekanus förfogande ställes ett anslag att disponeras
för extra kostnader och besvär för representationsändamål.
Medicinska fakulteten tillstyrker, att de enskilda fakulteterna själva
skola få bestämma, vilka ärenden som lämpligen kunna hänskjutas till
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
dekanus självständiga avgörande. Fakulteten avstyrker, att systemet med
valda dekaner skulle göras obligatoriskt. De år 1941 införda bestämmelserna
om dekanernas ledamotskap av det mindre konsistoriet borde begränsas
till att gälla endast för det fall att dekanus utsetts genom val, under
det att i övriga fall, då dekanus inträtt efter fullmaktsålder, vederbörande
fakultet borde äga att i enlighet med tidigare bestämmelser välja en ledamot
i det mindre konsistoriet för en tid av tre år.
Beträffande arvodesfrågan anför fakulteten bland annat.
Fakulteten önskar livligt tillstyrka, att dekanus måtte erhålla ett arvode,
förslagsvis 2 500 kronor per år, vilket belopp måste anses utgöra ett måttfullt
arvode för det betungande och ansvarsfulla arbetet. Men fakulteten
måste bestämt tillbakavisa tanken, att det föreslagna måttliga arvodet för
dekanatsarbetet jämväl skulle avse representationsskyldighet. Det förra
kommer därigenom att till större delen förintas av det senare jämte skatter.
Men också av skattetekniska skäl måste arvode och representationspengar
ovillkorligen hållas isär. Fakulteten yrkar fördenskull, att dekanus må erhålla
ett dekanatsarvode, som icke må understiga 2 500 kronor per år, samt
därutöver tillerkännas ett representationsanslag av 1 500 kronor per år.
Humanistiska sektionen tillstyrker i princip beredningens förslag om
delegation av beslutanderätt och anser att valda dekaner bör vara det
normala men med möjlighet öppen att övergå till dekanat efter fullmaktsålder.
Sektionen understryker nödvändigheten av en avlastning av dekanus
arbetsbörda genom ett utvidgat kansli. Sektionen föreslår även möjlighet
till nedsättning i dekanus undervisningsskyldighet och understryker nödvändigheten
av att ett särskilt representationsanslag ställes till sektionens
förfogande.
Matematisk-naturvetenskapliga sektionen avstyrker bestämt, att de ettåriga
cirkulerande dekanaten skulle avskaffas under hänvisning till det avbräck
ett treårigt dekanat skulle medföra i dekanus undervisning och vetenskapliga
arbete. Sektionen anser det skäligt att dekanus kan erhålla
befrielse från en del av honom åvilande undervisningsskyldighet samt att
i enlighet med beredningens förslag särskild ersättning utgår till dekanus.
Som en naturlig konsekvens av detta ställningstagande till frågan om
dekanatet anser sektionen att principerna för det mindre akademiska konsistoriets
rekrytering bör upptagas till förnyad prövning.
Det större akademiska konsistoriet har beträffande nu aktuella förslag
anfört i huvudsak följande.
I likhet med juridiska fakulteten vill konsistoriet föreslå att ärenden,
som uppenbarligen äro därför lämpade, hänvisas till avgörande av rektor
eller dekanus genom fasta bestämmelser, oberoende av särskilt delegationsbeslut
samt att bemyndigande lämnas konsistorier, fakulteter och sektioner
att därutöver delegera vissa ärenden. Vilka ärenden som skola överlåtas
genom fasta bestämmelser torde kunna fastställas i statuterna eller om
detta anses medföra svårigheter överlåtas åt universitetskanslern att bestämma.
År 1939 avstyrkte konsistoriet då föreliggande förslag om obligatoriskt
val av dekaner men förklarade sig samtidigt icke hava något att erinra mot
att till fakulteter och sektioner överlätes att själv bestämma om val av
dekanus skulle ske eller dekanatet gå efter fullmaktsålder. Sedan sådan
valfrihet införts har endast vid tre tillfällen förekommit val av dekanus.
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 16S.
Vad beredningen anfört till stöd för sitt förslag om obligatoriskt dekanval
kan icke föranleda konsistoriet att frångå sin tidigare uttalade åsikt i
denna fråga.
Konsistoriet tillstyrker således att nuvarande bestämmelser angaende
dekanaten förbli oförändrade. År 1939 ifrågasatte konsistoriet att bestämmelse
skulle införas att ingen må tjänstgöra som dekanus, som ej minst två
år varit ledamot av fakulteten, detta för att dekanatet ej skall utövas av en
i fakultetens angelägenheter mindre erfaren ledamot. Konsistoriet anser
att bestämmelse bör givas att den som icke varit fakultetsledamot minst
tre år ej må vara dekanus.
Beredningens förslag angående arvode till dekanerna tillstyrker konsistoriet
och ifrågasätter att därutöver någon nedsättning i undervisningsskyldigheten
må medgivas för dekanerna.
Till dekanernas förfogande torde vidare visst representationsanslag böra
anvisas, då de nu alltmer livliga förbindelserna med utländska vetenskapsmän,
särskilt på grund av gästföreläsningarna, komma att ställa stora anspråk
på fakulteter och sektioner i representationsavseende.
Som en följd av att konsistoriet avstyrker förslaget om obligatoriskt val
av dekaner följer att konsistoriet måste påyrka att fakulteters och sektioners
representanter i konsistoriet väljas i allt fall då ej fakultet eller sektion
valt dekanus.
Lunds universitet.
Teologiska fakulteten tillstyrker förslaget om rätt för fakulteterna att
hänskjuta beslutanderätten i enkla, mera rutinmässiga ärenden till dekanus,
nämnd etc. Fakulteten motsätter sig bestämt, att vissa grupper av
ärenden slutgiltigt skulle undandragas fakultetens behandling. Fakultetens
olika ledamöter hade ett bestämt intresse av att äga kännedom om alla
ärenden. Skulle delegation förekomma borde det åligga den som behandlat
delegerat ärende att inför fakulteten lämna meddelanden av vidtagna åtgärder
och fattade beslut.
Fakulteten förordar beredningens förslag om vald dekanus och finner
ofrånkomligt att denne erhåller ersättning för sitt arbete.
Juridiska fakidteten hälsar beredningens förslag med största tillfredsställelse.
Dekanerna syntes böra, utan avkortning av föreslagna arvoden,
kunna erhålla nedsättning i sin undervisningsskyldighet. Arvodet till juridiska
fakultetens dekanus borde utgå med 2 000 kronor, varav 1 000 kronor
skäligen borde avse representation.
Medicinska fakidteten tillstyrker i stort sett beredningens ifrågavarande
förslag. Fakulteten yttrar bland annat.
Beredningens förslag att dekanerna utses enbart genom val på tre år
anser sig fakulteten, om än med viss tvekan, nu böra tillstyrka, detta enär
dekanatet enligt erfarenhet för en medicine professor utgör en mycket
svår belastning, som i hög grad försvårar genomförandet av hans egentliga
professorsuppgifter i undervisningens och forskningens tjänst. Ej minst
med hänsyn till nämnda förhållande bör en vald dekanus enligt fakultetens
mening vara berättigad till viss reduktion av sin undervisnings- och examinationsskyldighet.
Till det föreslagna dekanusarvodet om 2 500 kronor bör
läggas ett lika stort representationsanslag, enär en dekanus vid medicinsk
fakultet har en ganska betungande representationsskyldighet.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
Universitetsberedningen har föreslagit, att fakulteter och sektioner skola
äga för tid och på villkor, fakultet eller sektion bestämmer, till dekanus,
nämnder etc. hänskjuta behandlingen av och beslutanderätten i enklare,
mera rutinmässiga ärenden. Fakulteten finner detta förslag ändamålsenligt:
dess genomförande skulle helt visst minska fakultetens arbete och medföra
en snabbare handläggning av enklare ärenden men likväl icke beröva fakulteten
möjlighet till inflytande över dessa ärendens behandling. Delegeringens
omfattning — ärendenas art och den utsträckning i vilken olika typer
av ärenden skulle kunna med fördel delegeras — bör, liksom villkoren för
delegation, bestämmas in praxi med hänsyn till gjorda erfarenheter. Fakulteten,
som bestämt skulle ha avstyrkt ett förslag om inskränkning av fakultetens
nuvarande beslutanderätt i ärenden av nu nämnd art, tillstyrker
sålunda beredningens förslag.
Humanistiska sektionen förordar den föreslagna delegationsrätten och
att densamma utsträckes så att vissa ärenden må hänskjutas till »undergrupper»
av en blivande självständig humanistisk fakultet. Om valprincipen
i fråga om dekanus blir obligatorisk, måste vederlag i en eller annan
form ovillkorligen beredas dekanus. Sektionen föreslår vidare, att dekanus
får frihet att helt eller delvis utbyta det föreslagna kontanta arvodet mot
vederlag i form av nedsatt undervisningsskyldighet.
Matematisk-naturvetenskapliga sektionen tillstyrker förslaget om valda
dekaner och dessas funktion och befogenheter.
Det större akademiska konsistoriet tillstyrker förslaget om delegationsrätt
för fakulteter och sektioner etc. under framhållande, att konsistoriet
skulle ha avstyrkt ett förslag om vissa ärendens slutgiltiga undandragande
från dessa myndigheters beslutanderätt. Beredningens förslag beträffande
dekanerna och rektor tillstyrkes.
Universitetskanslern anför såvitt nu är i fråga bland annat följande.
Med anledning av vad universitetsberedningen föreslagit beträffande
delegation av beslutanderätten i vissa enklare, mera rutinmässiga ärenden
får jag i likhet med det större konsistoriet i Uppsala förorda, att sådana
ärenden, som uppenbarligen äro därför lämpade, hänvisas till avgörande
av rektor, dekaner och nämnder genom fasta bestämmelser, oberoende av
särskilt delegationsbeslut samt att bemyndigande lämnas konsistorier och
fakulteter att därutöver delegera vissa ärenden. Av praktiska skäl hemställer
jag att uppdrag lämnas åt kanslern att efter samråd med vederbörande
universitetsmyndigheter bestämma vilka ärenden, som genom fasta
bestämmelser skola överlåtas. Ett dylikt överflyttande av beslutanderätten
torde icke blott böra genomföras vid universiteten i Uppsala och Lund
utan även vid karolinska institutet.
I likhet med universitetsberedningen har jag kommit till den uppfattningen
att de cirkulerande ettåriga dekanaten böra avskaffas och valprincipen
göras obligatorisk vid utseende av dekaner. Mandattiden bör härvid
fastställas att omfatta tre år. Erfarenheten synes mig hava givit vid handen
att det mindre konsistoriet med nuvarande anordning icke i önskvärd
utsträckning tillföres den erfarenhet och kontinuitet i arbetet, som dess
verksamhet kräver. Ett genomförande av beredningens förslag medför utan
tvivel en avsevärd förstärkning av det mindre konsistoriets funktionsdug
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
lighet. Såsom universitetsberedningen framhållit tala vidare även andra vägande
skäl för den föreslagna reformen. Jag får därför giva förslaget min
aI1 Jag Tillstyrker, att till arvoden åt dekanerna anvisas följande belopp:
Teologiska fakultetens dekanus........................
Juridiska fakultetens dekanus ........................
Medicinska fakultetens dekanus ......................
Humanistiska fakultetens dekanus ....................
Matematisk-naturvetenskapliga fakultetens dekanus . . . .
kronor 1 800
» 1 800
»> 2 500
» 3 000
» 2 500
Summa kronor 11 600.
Jag hemställer vidare i överensstämmelse med vad beredningen förordat
att framställning måtte göras till riksdagen dels om ökning av rektors honorarium
vid vartdera universitetet från nu 3 600 kronor med 2 400 kronor
till 6 000 kronor dels ock om beviljande av 1 000 kronor sasom representationsbidrag
åt en var av universitetens prorektorer.
Statskontoret, som ej velat motsätta sig, att dekanerna vid den nu
föreslagna ökningen av arbetsbördan tillerkännas särskilda befattningsarvoden,
har likväl för sin del förordat, att arvodena utan åtskillnad fakulteterna
emellan begränsas till 1 200 kronor för år eller samma belopp, som
nu utgår till t. ex. kammarrättsråd, som tillika är divisionsordförande, avdelningscheferna
i skolöverstyrelsen m. fl. befattningshavare.
Beträffande frågan om arvode och representationsbidrag åt rektor och
prorektor har statskontoret anfört följande.
Även statskontoret anser, att skäl otvivelaktigt föreligga för att universitetens
rektorer erhålla särskilt arvode utöver professorslönen för det betydande
arbete, som i egenskap av rektorer åvilar dem. Vad nu sagts torde
i någon mån även gälla prorektorerna. Då frågan om storleken av såväl
arvode som representationsbidrag lämpligen bör bli föremål för överväganden
i ett sammanhang får ämbetsverket föreslå, att frågan överlämnas till
1948 års universitetslönekommitté, som nyligen erhållit i uppdrag att utreda
anställnings- och avlöningsförhållandena för professorer och vissa
andra befattningshavare vid universiteten och de statliga högskolorna. I
avvaktan på förslag till en definitiv lösning av detta spörsmål synes till
rektor och prorektor tills vidare böra anvisas honorarium med 4 800 kronor
eller samma belopp, som för närvarande utgår till professor vid tekniska högskolan
i Stockholm, som är högskolans rektor, respektive 1 008 kronor.
Statens lönenämnd har erinrat om att frågorna om särskilda arvoden för
uppdrag att vara rektor, respektive dekanus, om storleken av rektors honorarium
samt om införande av representationsbidrag åt prorektorerna sammanhängde
med det uppdrag, som givits 1948 års universitetslönekommitté,
varför universitetsberedningens förslag i dessa avseenden icke föranledde
något uttalande från lönenämndens sida.
24 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.
Departementschefen.
I likhet med universitetsberedningen finner jag det angeläget att sådana
förenklingar av universitetens administrativa verksamhet företagas, som
kunna främja en rationellare och smidigare förvaltning. Beträffande sättet
för genomförande av en dylik förenkling delar jag i huvudsak den mening,
varåt kanslern givit uttryck i sitt remissyttrande över universitetsberedningens
förslag. Det torde böra ankomma på kanslern att framlägga förslag
till de bestämmelser i detta avseende, som böra meddelas av Kungl. Maj:t.
Något ställningstagande till dessa detaljspörsmål från riksdagens sida erfordras
icke. Universitetsberedningen har emellertid i detta sammanhang
framlagt vissa förslag, som kräva riksdagens medverkan för att kunna
genomföras.
Den ökning av dekanernas arbetsbörda, som blir en följd av en rationalisering
av universitetens administrativa verksamhet på föreslaget sätt,
aktualiserar frågan om beredande av ersättning åt dekanerna för deras
arbete. I samband därmed har frågan väckts om representationsbidrag åt
dem. Båda dessa spörsmål sammanhänga emellertid, såsom lönenämnden
framhållit, med det uppdrag, som givits åt 1948 års universitetslönekommitté.
Det synes därför icke lämpligt att dessa spörsmål nu upptagas till
slutlig prövning.
I likhet med universitetsberedningen och statskontoret anser jag skäl tala
för att även universitetsrektorerna erhålla särskilt arvode utöver professorslönen
för sitt betungande arbete, som vid en rationalisering av universitetens
administration på föreslaget sätt synes komma att bli än mera ansvarsfyllt.
Jämväl denna fråga torde emellertid komma att upptagas av 1948 års
universitetslönekommitté, varför jag icke nu är beredd att framlägga något
förslag i ämnet. Med nämnda kommittés uppdrag sammanhänger även
frågan om storleken av rektors representationsbidrag, det så kallade honorariet.
Något definitivt förslag rörande detta torde därför icke nu böra framläggas.
Jag har emellertid i likhet med statskontoret ansett mig böra förorda,
att honorariets belopp för nästa budgetår provisoriskt höjes i avvaktan
på en slutlig lösning av arvodes- och honorariefrågorna. Ett belopp
av 4 800 kronor, vilket innebär en höjning med 1 200 kronor, synes i sådant
hänseende godtagbart. I samband därmed torde även prorektor böra tillerkännas
ett honorarium av 1 000 kronor.
En rationalisering av universitetens administration torde även, såsom av
universitetsberedningen och universitetsmyndigheterna kraftigt betonats,
kräva en förstärkning av arbetskrafterna på de akademiska kanslierna.
Jag ämnar återkomma härtill i det följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
25
III. Inrättande vid karolinska institutet av en
personlig professur i fysiologisk akustik för
professorn G. von Békésy.
Den av chefen för inrikesdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 26 september 1947 tillkallade kommittén för dövhetens bekämpande
har i skrivelse den 7 april 1948 framlagt förslag om inrättande
av en personlig professur i fysiologisk akustik för den ungerske fysikern,
professorn George von Békésy, f. 1899. Den föreslagna professuren skulle
vara knuten till karolinska institutet, doek med rätt för Kungl. Maj:t att
om så prövades lämpligt framdeles överföra densamma till den statliga
institution, som eventuellt kommer att upprättas för att centralt leda
kampen mot dövheten.
Till stöd för sitt förslag har kommittén till en början erinrat om att 1946
års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t beviljade ett reservationsanslag av
20 000 kronor för att bereda von Békésy tillfälle att vid karolinska institutet
under ett år bedriva forskningar inom akustiken och den akustiska
sinnesfysiologien (jfr proposition 1946:273 och riksdagens skrivelse
1946:454). von Békésy hade därefter vistats i Sverige under budgetåret
1947/48 och därvid haft sin arbetsplats vid tekniska högskolan i Stockholm.
Under detta år hade han publicerat en rad arbeten med särskild inriktning
på det problem, som gäller den kirurgiska behandlingen av dövhet.
Hans största insats under verksamheten i Sverige hade dock varit konstruerandet
av en ny hörselmätare — »audiometer» — vilken vore avsevärt
överlägsen tidigare förekommande konstruktioner. Bland annat vore den
av utslagsgivande betydelse då det gällde att avgöra vilka fall som lämpade
sig eller icke lämpade sig för operation.
Kommittén har vidare framhållit, att framgång i kampen mot de kroniska
hörselskadorna krävde en mera exakt vetenskaplig grundval vunnen
i samarbete med den främsta sakkunskapen inom fysiologisk akustik. Den
främste företrädaren för denna senare vetenskap vore enligt kommitténs
uppfattning von Békésy. Denne eminente forskares arbetsresultat under
den korta tid han vistats i Sverige liksom hans tidigare vetenskapliga produktion
samt hans erkända nyskapande förmåga inom den vetenskapliga
teknik, som hade till sitt syfte att konstruera förbättrad hörselmätningsoch
ljudförstärkande apparatur, gjorde det i hög grad sannolikt, att en
fortsatt medverkan av honom komme att möjliggöra ett starkt uppsving för
den svenska medicinska forskningen på otologiens område ävensom att
påskynda utvecklingen på det tekniska området och därmed bidraga till
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
att undanröja de allvarligaste humanitära och praktiska konsekvenserna
av den hörselnedsättning, som icke kunde påverkas på medicinsk väg.
I ärendet hörda myndigheter ha samtliga tillstyrkt, att åt professor von
Békésy beredes stadigvarande forskningsmöjligheter i Sverige. Sålunda har
lärarkollegiet vid karolinska institutet framhållit, att förslaget att knyta
von Békésy till den svenska forskningen vore synnerligen behj ärtans värt
och att dess genomförande utan tvivel skulle komma att gagna vårt land
ur såväl praktisk som vetenskaplig synpunkt. Det tidigare samarbetet med
von Békésy hade för den kliniska akustikens del givit uppseendeväckande
såväl vetenskapliga som kliniskt praktiska resultat, varigenom framför allt
den kliniska diagnostiken beträffande olika arter av hörselrubbningar förfinats
till ovärderligt gagn icke minst för den praktiska vården av de lomhörda.
En personlig professur för von Békésy borde emellertid anknytas
till tekniska högskolan i Stockholm och icke till karolinska institutet. För
att bedriva den speciella forskning det här vore fråga om erfordrades nämligen
det mest intima samarbete med en på det akustiska området välutrustad
teknisk institution av en kapacitet, som för närvarande endast
tekniska högskolan i Stockholm kunde erbjuda.
Universitetskanslern har likaledes ansett en personlig professur för von
Békésy böra inrättas vid tekniska högskolan i Stockholm. Kanslern har
därjämte framhållit, att professurens tillkomst förutsatte, att assistentbefattningar
inrättades samt att utrustnings- och driftsanslag beviljades.
Därest professuren inrättades från och med nästa budgetår, borde fördenskull
ett belopp om förslagsvis 30 000 kronor anvisas för forskningsarbetet
under budgetåret 1949/50.
Medicinalstyrelsen, som hört medlemmen av styrelsens vetenskapliga råd,
professorn T. Skoog, har tillstyrkt en personlig professur för von Békésy.
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har — med överlämnande av
tillstyrkande yttranden från lärarkollegiet och vederbörande avdelningskollegium
vid tekniska högskolan i Stockholm — förklarat sig övertygad
om önskvärdheten att bereda en så betydande vetenskapsman som von
Békésy fast anställning i vårt land genom att inrätta en personlig forskningsprcfessur
för honom. Överstyrelsen har vidare anfört bland annat
följande.
Med hänsyn till att von Békésys verksamhet avser ett gränsområde mellan
den tekniska och den medicinska vetenskapen har i ärendet delade meningar
gjort sig gällande beträffande frågan, huruvida förevarande forskningsprofessur
tills vidare — i avvaktan på att den planerade statliga institutionen
för dövhetens bekämpande skall komma till stånd — borde
knytas till karolinska institutet eller till tekniska högskolan i Stockholm.
En förläggning av professuren till förstnämnda lärosäte är motiverad av det
förhållandet, att von Békésys forskning numera synes vara rent medicinskt
inriktad ävensom av den omständigheten, att denne själv önskar erhålla en
professur vid en medicinsk högskola. Härtill kommer att — enligt vad över
-
27
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.
styrelsen inhämtat — von Békésy lär kunna paräkna bidrag till sin verksamhet
härstädes från Rockefeller Foundation under förutsättning, att den
för honom avsedda professuren knytes till en dylik högskola. Vidare må anmärkas,
att en förläggning av professuren till tekniska högskolan i Stockholm
skulle komma att innefatta ett avsteg från för närvarande lor professurer
vid de tekniska högskolorna tillämpade principer, enär dessa befattningar
hittills — även om de haft övervägande forskningskaraktär — likväl
alltid varit förenade med en viss undervisningsslcyldighet, något som von
Békésy icke torde vara villig att åtaga sig. För en förläggning av professuren
till tekniska högskolan i Stockholm kan anföras — forutom att von Bekesy
till sin utbildning är fysiker — den omständigheten, att han endast vid
denna högskola kan erhålla de resurser i fråga om laboratorier och utrustning,
som erfordras för den tekniskt-vetenskapliga delen av hans verksamhet.
För närvarande kan von Békésy erbjudas provisoriska lokaler vid högskolans
elektrotekniska avdelning och omkring den 1 januari 1950 torde
högskolans nya akustiska forskningslaboratorium stå färdigt, dar von
Békésy och hans assistenter tills vidare — intill dess för högskolans undervisning
angelägnare lokalbehov kunna komma att uppträda kunna beredas
visst utrymme. . ...
Vid sin prövning av förevarande spörsmål har överstyrelsen kommit till
den uppfattningen, att övervägande skäl tala för att ifrågavarande professur,
vilken lämpligen synes kunna givas benämningen professur i fysiologisk
akustik, förlägges till karolinska institutet. Överstyrelsen förutsätter härvid,
att för von Békésys tekniska verksamhet erforderliga lokaler och apparater
skola ställas till förfogande vid tekniska högskolan i Stockholm i enlighet
med vad ovan angivits.
Departementschefen. Då det för tre ar sedan var fråga om att knyta den
ungerske fysikern George von Bekesy till svensk vetenskaplig forskning,
framhölls såsom betydelsefullt att kunna intensifiera forskningen inom den
kliniska akustiken. Vidare underströks behovet av att inom denna vetenskapsgren
åstadkomma ett intimare samarbete mellan fysiker, fysiologer
och kliniker. Det torde just ur sistnämnda synpunkt ha ansetts särskilt
önskvärt, att von Békésy bereddes tillfälle att deltaga i det vid karolinska
institutets öronklinik bedrivna forskningsarbetet. Det framhölls nämligen,
att von Békésy vore en synnerligen framstående fysiker med specialområde
inom akustiken, men att han också inlagt stora förtjänster inom den
akustiska sinnesfysiologien, där han utarbetat mätmetoder av hög känslighet
och precision, med vilkas hjälp han kunnat utföra objektiva mätningar
över svängningstillstånden i mellan- och innerörat, vilka tidigare
ansetts ligga långt under det direkt iakttagbaras gräns. I samband härmed
hade han använt egna nya metoder att mikrodissekera örat, vilka också
ur medicinskt-anatomiska synpunkter inneburit stora framsteg. Parallellt
med dessa mera fysikaliska arbeten hade von Békésy i stor utsträckning
även utfört undersökningar över hörseln med användande av psykofysiska
mätmetoder, vilka arbeten tilldragit sig stor internationell uppmärksamhet.
28
Kungl. Majds proposition nr 168.
De förväntningar, som knötos vid von Békésys verksamhet i vårt land
synas också, som av det föregående framgått, ha blivit till fullo infriade.
Kommittén för dövhetens bekämpande har nu föreslagit, att för
von Békésy skall inrättas en personlig professur, tills vidare knuten till
karolinska institutet men med rätt för Kungl. Maj:t att framdeles överföra
professuren till den statliga institution, som eventuellt kommer att
upprättas för att centralt leda kampen mot dövheten.
Med hänsyn till von Békésys utomordentliga meriter som vetenskapsman
och till de förväntningar som från fackmannahåll ställas på ett samarbete
med honom vid bekämpandet av de kroniska hörselskadorna, tillstyrker jag,
att för von Békésy inrättas en personlig professur i fysiologisk akustik.
Såsom kommittén föreslagit torde professuren tills vidare böra vara knuten
till karolinska institutet. Jag förutsätter emellertid i likhet med överstyrelsen
för de tekniska högskolorna, att för von Békésys tekniska verksamhet
erforderliga lokaler och apparater på sätt i ärendet angivits skola ställas
till förfogande vid tekniska högskolan i Stockholm. Jag återkommer i det
följande till det behov av anslagsmedel till assistenthjälp och materiel m. m.,
som torde böra tillgodoses, därest professuren inrättas.
Kungl. Maj:ts -proposition nr 168.
29
IV. Anslagsberäkningar.
1. Förslagsanslaget till Uppsala universitet: Avlöningar.
Uppsala universitets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört
med 5 013 000 kronor.
Kanslern för rikets universitet har för nästa budgetår tillstyrkt anslagsäskanden,
vilka, om de bifallas, skulle medföra anslagsökningar av drygt
300 000 kronor. Kanslern anför inledningsvis, att från Uppsala universitets
sida framställts åtskilliga krav på kompletteringar av den upprustning av
universitetet, som under de senaste åren kommit till stånd. På grund av det
rådande statsfinansiella läget förelåge emellertid — såvitt kanslern kunde
bedöma — för närvarande icke förutsättningar för ett tillmötesgående av
dessa krav annat än i mera begränsad utsträckning. Kanslern hade därför
funnit sig böra tillstyrka ökad medelsanvisning allenast till sådana ändamål,
vilkas realiserande nu synts särskilt nödvändiga.
I det följande redogör jag — med ett par undantag — endast för de förslag,
som tillstyrkts av kanslern.
Professur i röntgendiagnostik och lärartjänst i
radioterapi. På Uppsala universitets stat finnes för närvarande uppförd
en ordinarie tjänst som lärare i medicinsk radiologi. Tjänsten är förenad
med samma löneförmåner som en laboratorstjänst (lön- och tjänstgöringspenningar
9 000 kronor). För dess nuvarande innehavare, H. F. Laurell,
inrättades år 1931 en personlig professur i medicinsk radiologi. Laurell inträder
i pensionsåldern den 21 november 1949.
1948 års riksdag beslöt på Kungl. Maj:ts förslag (proposition nr 152) att
vid ifrågavarande universitet skall från och med Laurells avgång från sin personliga
professur i medicinsk radiologi, dock tidigast från och med budgetåret
1949/50, inrättas en professur i röntgendiagnostik. Vid anmälan av
denna fråga i fjol anförde jag följande.
Då professorn H. F. Laurell, vilken sedan 1931 innehar en personlig professur
i »medicinsk radiologi», i november 1949 inträder i pensionsåldern,
torde i enlighet med föreliggande förslag denna professur böra ersättas med
en ordinarie lärostol i röntgendiagnostik. Beslut härom torde böra fattas
redan nu, så att tillsättningsförfarandet kan inledas under nästa budgetår.
Denna förändring medför i och för sig icke någon merkostnad, därest icke
samtidigt medel anvisas för återbesättande av den å universitetets avlöningsstat
uppförda, av Laurell innehavda ordinarie lärartjänsten i medicinsk
radiologi. Medicinska högskolornas organisationskommitté har förutsatt,
att denna lärartjänst, med benämningen ändrad till att avse »radioterapi»,
skulle återinrättas först i samband med den förestående ombygg
-
30
Kungi. Maj:ts proposition nr 168.
naden av akademiska sjukhuset, där en särskild radioterapeutisk avdelning
planerades. Konsistoriet och kanslern ha däremot nu föreslagit, att ifrågavarande
lärartjänst i radioterapi skulle inrättas och ledigförklaras samtidigt
med professuren i röntgendiagnostik. Av utredningen framgår, att en befattning
som radioterapeutisk specialist är motiverad särskilt med hänsyn
till sjukvårdens behov. Tills vidare intill dess frågan om inrättandet av en
särskild radioterapeutisk avdelning vid sjukhuset hunnit närmare sin lösning
torde dock behovet av en sådan specialist kunna tillgodoses i annan
ordning. Jag är därför, under hänvisning till vad organisationskommittén
anfört, icke för närvarande beredd att biträda kanslerns ifrågavarande förslag.
Kanslern har nu, på förslag av större akademiska konsistoriet, föreslagit,
att omförmälda professur i röntgendiagnostik måtte inrättas med ingången
av budgetåret 1949/50 oavsett att Laurell först i november 1949 inträder
i pensionsåldern. Föreskrift borde därför meddelas om att den för Laurell
utfärdade fullmakten från och med den 1 juli 1949 skulle gälla den nyinrättade
professuren.
Kanslern har samtidigt avstyrkt en av konsistoriet gjord förnyad framställning
om inrättande av en ordinarie lärarbefattning i radioterapi. Beträffande
denna fråga anför kanslern följande.
Konsistoriet framhåller, att dess nyssnämnda framställning skedde under
förutsättning att den medicinska undervisningen under budgetåret 1949/50
komme att omläggas och att därvid undervisning i radioterapi komme att
ingå i kursplanen. En dylik omläggning torde näppeligen vara att räkna
med redan för nästa budgetår. Härtill kommer, att frågan om den medicinska
undervisningens ordnande — enligt vad jag under hand erfarit -—• inom
den närmaste tiden torde bli föremål för överarbetning av särskilt tillkallade
sakkunniga. Vid sådant förhållande synes den ifrågasatta lärarbefattningen
icke nu böra komma till stånd. Skulle likväl under tiden för
utredningens bedrivande viss undervisning i radioterapi anses böra upptagas
i kursplanen synes mig denna undervisning lämpligen kunna anförtros åt en
biträdande lärare. Närmare utredning torde emellertid av vederbörande universitetsmyndigheter
böra förebringas i ämnet innan jag i nuvarande läge
ser mig i stånd att fatta ståndpunkt till det föreliggande spörsmålet.
I en till mig ställd skrivelse av den 4 november 1948 har den medicinska
fakulteten framhållit, att antalet behandlingar å radioterapi- och ljusavdelningarna
tillsammans överstiga 10 000, avseende över ett 50-tal olika
sjukdomar, bland annat nyopererade fall. Enligt fakulteten skulle det för
många patienter ställa sig medicinskt äventyrligt och i vissa fall vara ogörligt
samt medföra stora extra kostnader, om de tvingades söka vård i Stockholm.
Det vore icke heller möjligt, anser fakulteten att tillgodose detta
behandlingsbehov med från Stockholm anlitad specialist. Av fakultetens
skrivelse framgår vidare, att fakulteten har för avsikt att inom den närmaste
tiden göra framställning om en provisorisk lösning av lokalfrågan för
en särskild radioterapeutisk avdelning. Vad sålunda anförts, synes mig hava
ådagalagt behovet för sjukvårdens del av en specialist av ifrågavarande
slag. Jag utgår ifrån att ledningen för akademiska sjukhuset vidtager erforderliga
åtgärder för lösandet av detta spörsmål.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168. 31
Principbeslut om professur i geokosmofysik. Kanslern
anför följande.
I skrivelse den 30 oktober 1948 har konsistoriet begärt att förslag måtte
föreläggas riksdagen angående inrättande vid Uppsala universitet av en
pr oj essur i geokosmofysik.
Jag får med anledning härav erinra därom, att naturvetenskapliga forskningskommittén
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 februari 1947 framlade
förslag om förbättring av geofysikens ställning vid våra akademiska
lärosäten och därvid föreslog inrättande av en professur i geokosmofysik vid
Uppsala universitet. Samtidigt meddelade kommittén emellertid, att de
personer, som kunde komma i fråga till denna professur, redan vore innehavare
av befattningar inom angränsande vetenskaper, varför det vore
ovisst om de komme att ställa sig till förfogande.
I underdånigt yttrande den 11 mars 1947 framhöll jag, att i det läge, vari
förevarande fråga sålunda befunne sig, och i betraktande av att en geofysisk
institution i Uppsala icke torde kunna upprättas förrän den nya meteorologiska
institutionen därstädes blivit färdigställd och dess äldre byggnad
kunde ställas till förfogande för en geokosmofysisk institution, syntes mig
övervägande skäl tala för, att för det dåvarande allenast principbeslut fattades
om den ifrågasatta professurens upprättande. I anslutning härtill
hemställde jag, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen besluta, att vid
universitetet i Uppsala skulle från och med tidpunkt, som framdeles bestämdes,
inrättas en professur i geokosmofysik.
Denna min hemställan har hittills icke föranlett något förslag till riksdagen
från Kungl. Majrts sida.
Den nya meteorologiska institutionsbyggnaden beräknas bliva färdigställd
under första hälften av år 1949. Härigenom frigöres den äldre institutionsbyggnaden
och kan ställas till förfogande för en geokosmofysisk
institution. Då emellertid frågan om inrättandet av en professur i Uppsala
i geokosmofysik har visst samband med övriga spörsmål rörande förbättring
av geofysikens ställning vid de akademiska lärosätena, vilka spörsmål
ännu icke vunnit sin lösning, anser jag mig nu allenast böra upprepa mitt
ovannämnda förslag om fattande av principbeslut rörande inrättande av
omförmälda professur.
Personlig professur i e g y p t o 1 o g i för docenten
T. Säve-Söderbergh. Större akademiska konsistoriet och kanslern
ha upprepat sitt tidigare framlagda förslag om inrättande av en dylik professur.
Beträffande motiveringen härför hänvisas till den i propositionen
1948: 152 lämnade redogörelsen (s. 34 f.).
Ersättning åt professorn The S v e d 1) e r g som
föreståndare för c y k 1 o t r o n 1 a b o r a t o r i c t. Större akademiska
konsistoriet har anhållit om anslag från och med nästa budgetår till
ersättning åt professorn The Svedberg som föreståndare för universitetets
cyklotronlaboratorium med belopp motsvarande skillnaden mellan å ena
sidan vad som skulle hava tillkommit honom om han fortfarande varit ordinarie
innehavare av professorsbefattning och å andra sidan de honom efter
avgången från professuren tillkommande pensionsförmånerna. Till stöd
32
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.
härför har åberopats en framställning från professorerna G. Hägg, A. Fredga
och A. Tiselius, vari anförts i huvudsak följande.
Den 30 augusti 1949 inträder professor The Svedberg i pensionsåldern
och den av honom innehavda professuren i fysikalisk kemi, som genom
beslut av 1946 års riksdag omändrades från personlig till ordinarie, skall
återbesättas.
Både ur vårt lands och ur Uppsala universitets synpunkt måste det vara
av det allra största intresse att professor Svedberg även efter inträdet i pensionsåldern
på lämpligt sätt beredes möjlighet att fortsätta en gärning, som
på så många sätt utgjort och alltjämt utgör ett utomordentligt betydelsefullt
och över hela världen uppskattat bidrag till vårt lands insatser på det
vetenskapliga och kulturella området. Detta så mycket mer som professor
Svedberg alltjämt med oförminskad initiativkraft och vitalitet står i spetsen
för betydelsefullt forskningsarbete beträffande en rad problem av den
största vetenskapliga och tekniska betydelse. I all synnerhet bör här framhållas
att tack vare professor Svedbergs initiativ Uppsala universitet erhållit
en cyklotronanläggning som nu är under utförande och som bekostats
genom enskilda donationsmedel samt dessutom ett särskilt cyklotronlaboratorium
som uppförts med statsmedel.
Dessa anläggningar, som ju äro synnerligen omfattande och dyrbara,
torde under alla omständigheter fordra en ledning av högsta kompetens,
och detta gäller i all synnerhet under de närmaste åren, då de skola utprövas
och tagas i bruk för de forskningsuppgifter för vilka de närmast avsetts
och som angivits av professor Svedberg.
Med särskild hänsyn till sistnämnda omständigheter synes den lämpligaste
anordningen vara att professor Svedberg förordnas till föreståndare
för det nya cyklotronlaboratoriet från den 30 augusti 1949. På så sätt skulle
denna nya, för den naturvetenskapliga forskningen i vårt land så utomordentligt
betydelsefulla anläggning få den bästa tänkbara ledning och samtidigt
skulle möjligheten säkras för professor Svedberg att fortsätta sitt
forskningsarbete, varvid cyklotronlaboratoriets nära anknytning till fysikalisk-kemiska
institutionen skulle möjliggöra att även den senares resurser i
viss utsträckning skulle kunna utnyttjas av professor Svedberg.
Kanslern har tillstyrkt ifrågavarande förslag och därvid förordat, att
Svedberg tillerkännes ett arvode av 7 500 kronor för år, vilket i runt tal
motsvarade skillnaden mellan hans nuvarande löneförmåner och hans blivande
pensionsförmåner. Skulle ökade löneförmåner komma att från och
med nästa budgetår tillerkännas universitetens professorer, borde arvodet
jämkas uppåt med lämpligt avpassat belopp.
Statskontoret, som icke ansett sig kunna förorda förslaget, yttrar följande.
I de investeringsanslag, som riksdagen anvisat till nybyggnader för kemiska
och biokemiska institutionerna vid universitetet i Uppsala in. m., ha
medel beräknats för utförande av ett cyklotronlaboratorium. Detta laboratorium
har förutsatts skola anslutas till den biokemiska institutionen, ehuru
det torde komma att utnyttjas för såväl denna institution, som för närvarande
förestås av professorn Tiselius, som av professor Svedbergs fysiologiskkemiska
institution. Vid sådant förhållande torde föreståndarskapet för
laboratoriet i fråga av organisatoriska skäl böra åvila innehavaren av pro
-
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
fessuren i biokemi. En splittring av ansvaret för olika till en institution
hörande anläggningar kan nämligen principiellt sett icke anses tillfredsställande.
Härjämte må understrykas att av framställningen icke framgår,
huruvida bärande skäl föreligga för en utökning av den från universitetets
avlöningsstat avlönade personalkadern. Av dessa skäl och med hänsyn till
konsekvenserna av ett bifall till framställningen, anser sig statskontoret icke
kunna förorda densamma.
I detta sammanhang vill statskontoret bringa i erinran, att anslag av
avsevärd storlek under budgetåren 1946/49 ställts till förfogande för atomenergiforskning.
Med sålunda anvisade medel ha, enligt vad ämbetsverket
under hand inhämtat, även avlönats vetenskapligt utbildad personal, vilken
bedriver undersökningar vid förenämnda institutioner i Uppsala. Ifrågasättas
kan, om det icke närmast bör ankomma på atomforskningskommittén
att överväga spörsmålet om ett tillgodogörande av professor Svedbergs arbetskraft
efter pensionsålderns inträde.
Nya docentstipendier vid juridiska fakulteten.
För närvarande upptar avlöningsstaten för Uppsala universitet anslag till
4 docentstipendier i juridiska fakulteten. Före 1947 utgjorde antalet 3.1 propositionen
1947: 272 anmäldes universitetsberedningens förslag om nya docentstipendier
vid bland annat denna fakultet. Beredningen hade förordat
3 nya docentstipendier men med hänsyn till bristen på aspiranter till dessa
föreslagit, att endast principbeslut skulle fattas om ökning av antalet.
Kanslern ansåg sig icke kunna tillstyrka detta förslag, så länge icke de redan
befintliga kunde besättas. För egen del anslöt jag mig till kanslerns ståndpunkt
men riksdagen beviljade med anledning av väckt motion medel till
ett fjärde docentstipendium.
Juridiska jakulteten har anhållit om ökning med två nya docentstipendier
och till stöd härför anfört följande.
Med hänsyn till fakultetens framtida rekrytering ter det sig nödvändigt
att genom inrättande av tillräckligt många och tillräckligt lockande docentstipendier
söka förmå begåvade yngre jurister att ägna sig åt vetenskaplig
forskning. Konkurrensen med domarebanan och med administrativa banan
är stor. Genom de nyinrättade doktorandstipendierna har emellertid en viss
lättnad uppstått för dem, som önska bedriva vetenskapliga Juridiska studier.
Men då härigenom antalet doktorander ökat är det så mycket viktigare
att medel stå till förfogande att genom docentstipendier binda dem,
som äro därav förtjänta, även sedan de efter avlagt disputationsprov ej
mera kunde komma i åtnjutande av doktorandstipendium. Att antalet blivande
juris doktorer kommer att öka är uppenbart och bevisas bland annat
därav att vårterminen 1948 två avhandlingar framlagts för disputation.
Samma antal studerande eller flera väntas läsåret 1948—1949 bli färdiga med
sina disputationsprov. Fn ökning av antalet docentstipendier synes därför
i högsta grad erforderlig.
Större akademiska konsistoriet har tillstyrkt ifrågavarande förslag, men
kanslern har icke upptagit detsamma bland sina anslagsäskanden.
3 — Bihang till riksdagens protokoll lOIfO. 1 sand. Nr 168.
34
Kungl. May.ts proposition nr 168.
Utbyte av förste amanuens vid juridiska seminariet
mot bibliotekarie. På förslag av juridiska fakulteten,
vilket biträtts av större akademiska konsistoriet, har kanslern föreslagit, att
den nuvarande befattningen som förste amanuens vid juridiska seminariet
måtte omändras till en bibliotekariebefattning, enär befattningshavarens
arbetsuppgifter närmast utgjordes av biblioteksgöromål och mindre av vanliga
amanuensgöromål. Kanslern har förutsatt, att till bibliotekarien skulle
utgå samma belopp som nu uppbäres av förste amanuensen eller 4 032
kronor.
Ökat anslag till biträdande lärare i kliniska
ämnen. Utöver de arvodesbelopp å tillhopa 18 000 kronor, som äro anvisade
för biträdande lärare i medicin, kirurgi och barnpsykiatri, har för
innevarande budgetår anvisats ett belopp av 12 000 kronor till biträdande
lärare i kliniska ämnen, att fördelas av Kungl. Maj:t på förslag av kanslern.
Medicinska fakulteten och konsistoriet ha hemställt om en höjning av
dessa anslagsmedel å tillhopa (18 000 -j- 12 000 =) 30 000 kronor med
23 000 kronor till 53 000 kronor. Kanslern har liksom förra året tillstyrkt en
höjning med 18 000 kronor av 12 000-kronorsbeloppet.
Biträdande lärare i engelska. Genom beslut av 1948
års riksdag beslöts, att den biträdande lärarbefattningen i engelska språket
skulle förändras till en professur i engelska språket och engelskspråkig litteratur.
Till innehavare av denna nya professur utsågs professorn i engelska
språket S. B. Liljegren och sistnämnda professur ledigförklarades. Större
akademiska konsistoriet har nu under hänvisning till vad Liljegren yttrat
till humanistiska sektionens protokoll hemställt, att en biträdande lärarbefattning
måtte från och med nästa budgetår inrättas vid universitetet.
Liljegrens nyssnämnda yttrande innebar följande.
Genom upprättandet av den nya professuren i engelska, som 1948 års
riksdag beviljat, bortfaller den året förut beviljade biträdande lärarbefattningen
i engelska. Då det varit min avsikt att tillföra denna lärarbefattning
det amerikanska institutet, betyder denna indragning att ånyo institutets
utsikter för framtiden bli högst osäkra, då det ej representeras av något
slags permanent lärarbefattning i amerikansk filologi. Jag får därför hemställa
att en biträdande lärarbefattning omedelbart inrättas och fästes vid
det amerikanska institutet. Endast på detta sätt synes mig institutets tillvaro
och fortsatta utveckling tills vidare tryggad.
Humanistiska sektionen föreslog för sin del att, enär en mycket betydande
undervisningsbörda alltjämt komme att åvila de bägge professorerna
i engelska och det alltjämt komme att vara ett mycket stort antal studerande
av ämnet som fordrade elementär handledning, föreslå inrättandet
från och med budgetåret 1949/50 av en förste assistentbefattning, vilken
särskilt skulle knytas till professuren i engelska språket och litteraturen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 168. 35
Konsistoriet och kanslern ha som nämnts i stället tillstyrkt, att en befattning
som biträdande lärare inrättas.
Ökade medel till bibliotekarier vid humanistiska
sektionen. För detta ändamål står för innevarande budgetår
ett belopp av 3 000 kronor till förfogande. Kanslern har, under åberopande
av vad vederbörande universitetsmyndigheter anfört, hemställt om en höjning
av ifrågavarande anslagsmedel med 1 500 kronor till 4 500 kronor.
Humanistiska sektionen har beträffande detta spörsmål yttrat följande.
Då ej mindre än 13 av humanistiska sektionens seminarier komma att
erhålla egna lokaler i Gamla kemikum med ett stort antal arbetsplatser för
lärare och studenter, komma väsentligt ökade anspråk att ställas på bibliotekariernas
tjänstgöring. För närvarande avlönas bibliotekarien med ett
arvode å 2 000 kronor per år och biträdande bibliotekarien med 1 000 kronor.
I samråd med den nuvarande bibliotekarien har utredning verkställts
rörande arbetets omfattning och har denna utredning visat att arbetet i
samband med de nya lokalernas ianspråktagande kommer att ökas med
minst 50 procent.
Kursanslag för propedeutisk undervisning i
hebreiska. I propositionen 1947:272 (s. 160) anmäldes universitetsberedningens
förslag om anvisande av ett anslagsbelopp å 3 000 kronor till
vartdera universitetet för anordnande av undervisning i hebreiska, särskilt
avsedd för teologisk-filosofisk examen. Kanslern hade tillstyrkt detta förslag,
men tillika framhållit, att denna undervisning syntes kräva en så omfattande
akademisk erfarenhet, att vederbörande professorer och docenter
icke lämpligen borde frigöras från densamma. För egen del ansåg jag mig
icke böra tillstyrka bifall till beredningens ifrågavarande förslag. En av
vederbörande universitetsmyndigheter gjord framställning om anvisande
av anslag för ändamålet för innevarande budgetår föranledde icke någon
åtgärd.
Kanslern har nu upprepat sin framställning från i fjol, att ett anslagsbelopp
av 3 000 kronor måtte anvisas för ifrågavarande undervisning. Beträffande
motiveringen härför hänvisas till propositionen 1948: 152 (s. 39).
Förste i stället för tredje amanuens vid seminariet
för ortnamnsforskning. Vid seminariet för nordisk
ortnamnsforskning finnes för närvarande en tredje amanuens. Då seminariet
syntes vara i behov av biträde av en förste amanuens har kanslern föreslagit
att en dylik tjänst inrättas i stället för den nuvarande tredje amanuensbefattningen.
Umversitetsberedningen hade icke föreslagit inrättande av ifrågavarande
befattning omedelbart men synes ha avsett, att en dylik befattning skulle
inrättas från och med budgetåret 1949/50 i samband med tillkomsten av
professuren i nordiska språk, särskilt ortnamnsforskning.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
Till stöd för förslaget om inrättande av ifrågavarande amanuenstjänst
har professorn J. Sahlgren anfört:
■ Tillströmningen av elever till undervisningen i ämnet nordisk ortnamnsforskning
är stor. Antalet deltagare i seminariet och proseminariet har sedan
flera år varit över 60. Till seminariet hör ett värdefullt bibliotek, för
närvarande omfattande cirka 8 000 volymer. Biblioteket innehåller även
en kartsamling. Materialet för undervisningen i ortnamnsforskning
hämtas ur det i samma våning belägna Svenska ortnamnsarkivets
vetenskapliga samlingar. För skötsel och vård av det ständigt växande
seminariebiblioteket, för handledning av särskilt de yngre eleverna,
för utlåning av böcker och arkivalier ur Svenska ortnamnsarkivet
såväl under pågående seminarieövningar som eljest under dagarna
och för utskrivning av materiallistor till övningarna och meddelanden till
deltagarna erfordras oundgängligen en medhjälpare. Denne skulle sålunda
såsom den hittillsvarande tredje amanuensen tjänstgöra både som bibliotekarie
och amanuens. Tredje amanuensen har visat sig vara av mycket stort
värde för institutionen men har med sin begränsade tjänstgöring hunnit utföra
endast de mest överhängande arbetsuppgifterna.
Förste amanuens för seminariet för teoretisk
och praktisk filosofi. Kanslern har beträffande en dylik tjänst
anfört följande.
I humanistiska sektionens nya seminarielokaler kommer den teoretiska
och praktiska filosofien att erhålla ett gemensamt bibliotek samt ett gemensamt
seminarierum. För vård och eftersyn av det rätt omfattande seminariebiblioteket
anser jag erforderligt att en förste amanuensbefattning
(arvode 4 032 kronor) inrättas, varför jag tillstyrker bifall till konsistoriets
i överensstämmelse härmed framställda förslag.
Förste amanuens vid museet för nordiska fornsaker.
Till detta museum äro för närvarande knutna en förste assistentoch
en förste amanuensbefattning. Kanslern anför:
I fjol framhöll jag, att jag funnit mig övertygad om behovet av att en
förste amanuensbefattning (arvode 4 032 kronor) inrättades vid museet för
nordiska fornsaker med hänsyn till samlingarnas omfattning och betydelse
för undervisningen. Då konsistoriet nu gjort framställning om anvisande av
medel för detta ändamål tillstyrker jag bifall till denna begäran.
Tredje amanuens vid seminariet för slaviska
språk. År 1947 anvisade riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t (proposition
nr 272) arvode till en andre amanuens vid seminariet för slaviska språk.
Kanslern har nu, under åberopande av en av professorn G. Gunnarsson
gjord framställning, hemställt, att medel måtte anvisas även för en tredje
amanuens.
Förstärkning av bibliotekspersonalen. I sitt betänkande,
del III, har 19Jf5 års universitetsberedning föreslagit en avsevärd förstärkning
av bibliotekspersonalen vid Uppsala universitet. På förslag av
Kungl. Maj:t (se propositionen 1948:152) har 1948 års riksdag anslagit medel
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
för en mindre del av den ifrågasatta personalökningen. Universitetsberedningens
förslag innebär, i den mån densamma hittills icke tillgodosetts, den
förändring av personalorganisationen, som framgår av följande sammanställning.
Nuvarade personalorganisation. Föreslagen personalorganisation.
Personal med högre vetenskaplig
utbildning.
1 överbibliotekarie ...... Ca 33 = nu
5 förste bibliotekarier, 6 förste bibliotekarier,
därav 1 eo........Ce, Ca 29 Ca 29 (+1)
14 bibliotekarier, 17 bibliotekarier,
därav 3 eo........ Ce, Ca 26 därav 4 eo . . Ce, Ca 26 (+3)
3 amanuenser (biblio- 4 amanuenser (biblio
-
tekarier) .......Cf 19—Ce 24 tekarier) .. Cf 19—Ce24(+1)
Bibliotekspersonal
4 biblioteksassistenter .... Ce 15
1 kontorist.............Ca 13
3 kanslibiträden,
därav 2 eo........Ce, Ca 11
3 biblioteks biträden......Ce 11
10 kontorsbiträden .. Cf 4—Ca 8
med lägre utbildning.
3 förste biblioteksassistenter
...... Ca 19 (+3)
5 biblioteksassistenter
............. Ca 15 (+1)
10 förste biblioteks
biträden
........ Ca 13 (+9)
5 biblioteksbiträ
den
............ Ca 11 (+2)
4 biblioteksbiträ
den.
...... Cf 9—Ce 11 (+1)
- ..................... (-io)
Vaktmästarpersonal m. m.
1 förste expeditionsvakt.. . Ca 11
12 expeditions vakter Cf 7—Ca 10
1 förste expeditionsvakt . . Ca 13
14 expeditions vakter
Cf 8—Ca 11 (+2)
1 reproduktidnsföreståndare
C 13 (+1)
1
maskinist .........
. . . Ca 12
= nu
1
eldare.............
.... Cf 7
1 eldare
1
bokbinderiförman . .
. ...Ce 13
= nu
2
bokbindare ........
. .. Cell
— nu
Ce 10
Sammanfattningsvis innebär alltså detta förslag en personalförstärkning
med 5 tjänstemän ifråga om den högre och 6 ifråga om den lägre bibliotekspersonalen
samt med 3 ifråga om vaktmästarpersonalen.
Kanslern har hemställt, att personalen för nästa budgetår måtte förstärkas
med tre tjänstemän ifråga om den högre bibliotekspersonalen (1 förste
bibliotekarie samt 2 bibliotekarier) och två ifråga om den lägre samt en
ifråga om vaktmästarpersonalen.
38
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.
Beträffande de skäl, som åberopats för en personalförstärkning hänvisas
till den i propositionen 1948: 152 lämnade redogörelsen.
Statskontoret anför i utlåtande den 27 maj 1948 bland annat följande.
Statskontoret finner en successiv utbyggnad av biblioteks-, kansli- och
kontorsorganisationerna vid universiteten böra ingå som ett ofrånkomligt
led i upprustningen av vårt lands högre undervisningsväsen.
Ej minst för universitetsbibliotekens del torde en höjning av nu utgående
anslag vara erforderlig för att dessa institutioner på föreskrivet sätt
skola kunna främja den vetenskapliga forskningen och undervisningen. I
vad mån en uppräkning av anslagen i nuvarande ekonomiska läge är möjlig
lärer icke ankomma på statskontoret att bedöma.
Förstärkning av kansli personalen. Universitetsberedningens
förslag rörande förstärkning av personalorganisationen vid akademiska
kansliet i Uppsala blev delvis bifallet av 1948 års riksdag. Sålunda
genomfördes beredningens förslag i huvudsak i vad avsåg den lägre personalen.
Beträffande den högre personalen innebar beredningens förslag den
ändring, som framgår av följande sammanställning:
Nuvarande organisation. Föreslagen organisation.
1 akademisekreterare..... Ca 31 1 akademisekreterare
och chef .............. Ca 37
1 amanuens ............. Ce 24 1 förste fakultetssekreterare
och biträdande akademisekreterare
............ Ca 30
— 1 fakultetssekreterare och
akademinotarie ........ Ca 27
Akademisekreteraren och amanuensen tjänstgöra för närvarande samtidigt
som fakultetsnotarier vid två fakulteter vardera och uppbära i denna
egenskap arvoden å tillhopa 6 300 kronor från universitetets stat (för närvarande
även från reservfonden). Beredningens förslag innebär, att det nuvarande
systemet med fakultetsnotariearvoden av bisysslekaraktär skall
avvecklas och kanslipersonalen i stället utökas, varvid bland tjänsteåliggandena
skulle ingå uppdrag att vara fakultetssekreterare.
Universitetsberedningen har anfört bland annat följande.
Fakultetsnotarierna hava att förestå de olika fakultetsexpeditionerna, att
föra protokoll vid fakulteters och sektioners sammanträden, ombesörja expedition
av fattade beslut, utfärda tentamensböcker och examensbetyg, biträda
vid utgivandet av studiehandböcker, ansvara för examensjournalernas förande
och för redovisningen av influtna examensavgifter m. m.
De fyra fakulteterna förordna för närvarande själva sina notarier. Utgående
arvoden ha varit så blygsamma, att notariebefattningarna kunnat
framstå endast som obetydliga bisysslor. Det nu rådande systemet har visat
sig i många avseenden olämpligt. Det har verkat menligt för fakulteternas
arbete, då notarierna skäligen icke kunnat tagas i anspråk i den omfattning,
som varit önskvärd.
På grund av universitetets snabba utveckling hava fakultetsgöromålen
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
ökat i sådan grad att anordningen med notarier, vilkas arbetskraft endast
delvis stått till förfogande, visat sig otillfredsställande.
En förstärkning av kansliets och än mera av fakulteternas personal vore
erforderlig, framhåller beredningen. Dessa dubbla önskemål skulle uppnås,
om centralkansliet förstärktes med kvalificerade tjänstemän, som tillika
hade till uppgift att tjänstgöra som fakultetssekreterare. De gamla fakultetsnotariebefattningarna
av bisysslekaraktär skulle härvid slopas. Beredningen
anför vidare:
Då notariebefattningarna, såsom ovan framhållits, endast kunnat vara
bisysslor, har en stor del av det erforderliga utredningsarbetet, framläggande
av förslag till yttranden och dylikt sekreterararbete måst utföras av fakultetsledamöter.
En nödvändig avlastning av fakulteternas administrativa
arbete från professorerna till kanslipersonal skulle åstadkommas, om fast
anställda högt kvalificerade fakultetssekreterare erhölles. Denna anordning
blir av särskild betydelse, om det framlagda förslaget om valda dekaner med
vidgade arbetsuppgifter genomföres.
Även för kansliets del hava de starkt ökade göromålen medfört en sådan
överbelastning i dess arbete, att en förstärkning av arbetskrafterna är nödvändig.
Den ökade, högt kvalificerade arbetskraft, som härför erfordras, synes
beredningen kunna vinnas genom att kansliets och fakulteternas expeditioner
bliva gemensamma och fakultetssekreterarna sålunda tjänstgörande
jämväl vid kansliet.
Större akademiska konsistoriet tillstyrker beredningens förslag.
Kanslern har anfört följande.
Jag vill för min del framhålla, att behovet av en förstärkning av den kvalificerade
arbetskraften vid universitetskanslierna är synnerligen framträdande,
beroende väsentligen på de senare årens upprustning av universiteten.
Kanslierna äro för närvarande överhopade av ärenden av löpande
natur och arbetskrafter finnas icke i erforderlig utsträckning tillgängliga för
utförande av uppgifter av mera kvalificerad natur, något som i sin tur återverkar
på kanslersämbetets arbete.
Vad beträffar förslaget om akademisekreterarnas arbetsuppgifter har jag
icke något att erinra mot beredningens förslag. Jag får understryka, att
enligt min mening föredragningsskyldighet bör åvila dessa befattningshavare
icke blott inför rektor utan även vid akademiska församlingens och
konsistoriernas sammanträden. En högre lönegradsplacering för akademisekreterarna
än den nuvarande synes mig väl motiverad. Jag anser mig likväl
icke för närvarande böra ifrågasätta, att akademisekreterarna placeras
i högre lönegrad än byråchefer eller alltså i lönegraden Ca 33. För närvarande
pågår utredning angående byråchefernas löneställning. Därest
byråcheferna erhålla förhöjd lönegradsplacering bör givetvis även akademisekreterarna
komma i åtnjutande härav. Skulle det framdeles visa sig att
denna lönesättning icke står i skäligt förhållande till arten och omfattningen
av akademisekreterarnas arbetsuppgifter torde frågan om deras löneställning
böra upptagas till förnyat bedömande.
Vad beredningen anfört såsom skäl för förslaget om inrättandet av ovannämnda
befattningar som förste fakultetssekreterare och fakultetssekrcterare
har jag funnit övertygande och giver förslaget min anslutning. Med
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
hänsyn till de vid universiteten föreliggande särskilda förhållandena med
mycket begränsade befordringsmöjligheter anser jag det motiverat att dessa
befattningar placeras i lönegraden Ca 30, respektive Ca 27. Emot beredningens
förslag angående vederbörandes arbetsuppgifter och dylikt har jag
icke funnit anledning till erinran.
I enlighet med vad beredningen förordat torde för behörighet till befattningarna
som akademisekreterare, förste fakultetssekreterare och fakultetssekreterare
böra krävas att hava fullgjort vad författningarna föreskriva
om dem, som må nyttjas i domarämbete.
Statskontoret har avstyrkt den föreslagna höjningen av löneställningen
för ifrågavarande personal.
Statens lönenämnd anför följande (yttrandet avser även motsvarande
spörsmål i Lund).
För de akademiska kansliernas vidkommande föreslås i betänkandet höjning
av akademisekreterartjänsterna från Ca 31 till Ca 37 samt inrättande
vid vartdera kansliet av två nya sekreterartjänster, den ena benämnd förste
fakultetssekreterare och biträdande akademisekreterare (Ca 30), den andra
fakultetssekreterare och akademinotarie (Ca 27). Akademisekreterarnas
lönegradsplacering torde böra bedömas under hänsynstagande till kanslerssekreterarens
löneställning. Sistnämnda befattning, som är placerad i lönegrad
Ca 33, omfattas emellertid av den pågående löneutredningen beträffande
byråchefer m. fl. Vad angår de övriga här ovan angivna tjänsterna,
vilka bland annat skola ersätta de nuvarande arvodesbefattningarna som
fakultetsnotarie, kan lönenämnden icke förorda, att lönegraden Ca 30 kommer
till användning. Lönenämnden vill emellertid icke motsätta sig, att de
placeras i 29 lönegraden, till en början i extra ordinarie anställning. För de
båda övriga tjänsterna anser sig lönenämnden kunna godtaga den föreslagna
löneställningen med enahanda förbehåll i fråga om anställningsformen.
Lönenämnden vill framhålla, att förslaget till personalorganisation för
kanslierna icke innefattar några rekryteringstjänster. Detta måste enligt
lönenämndens mening betecknas såsom mindre tillfredsställande. Det kan
ifrågasättas, om icke åtminstone tills vidare en amanuenstjänst borde inrättas
i stället för tjänsten i Ce 27. De föreslagna tjänstebenämningarna
synas lönenämnden alltför omständliga och böra inskränkas till »(förste)
fakultetssekreterare».
Höjt arvode åt en siffergranskare vid räntekammaren.
Från avdelning II av avlöningsstaten utgår för närvarande
ett arvode å 600 kronor till en siffergranskare. På förslag av drätselnämnden
har större akademiska konsistoriet hemställt, att arvodet måtte höjas
till 1 200 kronor. Kanslern har tillstyrkt en höjning till 1 000 kronor, vilket
förslag biträtts av statskontoret.
H ö jning av anslagsposten till avlöningar åt
arbetare vid botaniska trädgården. Denna anslagspost
är nu uppförd med 61 000 kronor. Större akademiska konsistoriet har hemställt,
att anslagsposten måtte upptagas till 80 000 kronor, vilket innebär en
höjning med 19 000 kronor. Kanslern har tillstyrkt detta förslag, vilket tillstyrkts
även av statskontoret.
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
Utbyte av kontorsbiträdesbefattningen vid
histologiska institutionen mot kanslibit rä desbefattning.
Det större konsistoriet har begärt, att kontorsbiträdesbefattnmgarna
i Ce 8 vid histologiska, farmakologiska och hygienisk-bakteriologiska
institutionerna måtte omvandlas till kanslibiträdesbefattningar
i Ce 11. Kanslern har tillstyrkt den föreslagna förändringen beträffande
förstnämnda tjänst.
Statskontoret har avstyrkt detta förslag.
Två nya kanslibiträdestjänster vid matematisk-naturvetenskapliga
sektionen. Biokemiska och fysikalisk-kemiska
institutionerna dela för närvarande ett kanslibiträde, institutionerna
för matematik samt mekanik och matematisk fysik ett kontorsbiträde.
Då kanslern funnit att övertygande skäl blivit anförda för att var
och en av dessa institutioner utrustas med ett eget kanslibiträde hemställer
kanslern i enlighet med konsistoriets begäran, att två nya kanslibiträdesbefattningar
i lönegraden Ce 11 inrättas för nämnda ändamal. Statskontoret
har avstyrkt ifrågavarande förslag.
Preparatorstjänst vid kemiska institutionens
oorganiska avdelning. Biträdespersonalen vid kemiska institutionen
har för närvarande följande sammansättning:
Gemensam personal:
1 institutionsvaktmästare Ca 18
1 maskinist ..
1 kanslibiträde
Oorganiska avd.
1 inst.vaktmästare ....... Ca 11
1 » Ce 9
1 laboratoriebiträde ...... Ce 11
Ca 12
Cell
Organiska avd.
1 inst .vaktmästare ....... Ca 11
1 » ...... Ce 9
1 laboratoriebiträde ...... Cell
Konsistoriet har begärt, att en ordinarie preparatorsbefattning i Ca 14
måtte inrättas vid oorganiska avdelningen. Kanslern har tillstyrkt detta
förslag med den ändringen, att han ansett tjänsten böra hänföras till lönegraden
Ce 14. Kanslern erinrar, att preparatorsbefattningar i 14 lönegraden
finnas vid fysikalisk-kemiska, biokemiska och medicinsk-kemiska institutionerna.
I ärendet har professorn G. Hägg anfört bland annat följande.
Vid forskningen inom institutionen spelar tekniskt arbete en mycket stor
roll. En stor del av detta arbete fordrar högkvalificerad arbetskraft med god
utbildning och stor erfarenhet. Arbetets art är sådant att instrumentmakaren
(— institutions vaktmästaren i Ca 13) ej kan komma i fråga härför.
Denna är för övrigt helt bunden av sin egentliga uppgift. Det återstår därför
i allmänhet att i största mån utnyttja de därnäst högsta tekniska befatt
-
42
Kungl. Mai ds proposition nr 168.
ningshavarna nämligen de båda institutionsvaktmästarna i Ca 11. Dessa
ha därigenom erhållit ett arbetsfält, som fordrar mycket mera än vad som
motsvarar lönegradsplaceringen och dessutom gör benämningen institutionsvaktmästare
helt inadekvat. Den nuvarande institutionsvaktmästaren
i Ca 11 vid oorganiska avdelningen ansvarar helt för driften av de vid de
omfattande röntgenkristallografiska arbetena använda röntgenrören med
dessas utrustning i form av vakuum- och högspänningsanläggningar. Han
sköter vidare de tillhörande fotografiska detaljerna och leder övriga fotografiska
arbeten. Såsom fotograf äger han helt yrkesmässiga kunskaper. Vidare
har han vid de under det förflutna året utförda ombyggnadsarbetena av
oorganiska avdelningen utövat ett synnerligen värdefullt kontrollantskap
som i hög grad bidragit till ett gott resultat. Det torde vara klart att denna
vaktmästare ej kan vara till freds med sin nuvarande ekonomiska ställning.
Man kan också när som helst vänta att han från annat håll erbjudes en betydligt
mer inbringande tjänst.
Statskontoret har anfört:
Statskontoret har icke funnit vägande skäl för en personalförstärkning.
Vissa motiv för ändrad löneställning för en av institutionsvaktmästarna
skulle däremot av handlingarna att döma möjligen kunna anses föreligga.
Då emellertid institutionsvaktmästarnas löneställning relativt nyligen varit
föremål för prövning av särskilda sakkunniga, kan statskontoret, som icke
kan överblicka konsekvenserna av ett tillmötesgående av framställningen,
icke biträda förslaget i denna del.
Laboratoriebiträde vid kemiska analyslaboratoriet.
Genom beslut av 1946 års riksdag inrättades på förslag av naturvetenskapliga
forskningskommittén en befattning som laborator i analytisk
kemi. Med anställande av för ett centralt analyslaboratorium i övrigt
erforderlig personal ansågs kunna anstå till en senare tidpunkt. Då laboratorsbefattningen
numera är tillsatt, har kanslern tillstyrkt ett av konsistoriet
framlagt förslag om inrättande av en befattning som laboratoriebiträde
i Ce 11. Statskontoret har tillstyrkt förslaget.
Ny institutionsvaktmästare vid fysiska institutionen.
Genom beslut av 1946 års riksdag dubblerades professuren i
fysik och inrättades vissa nya biträdesbefattningar. I fråga om institutionsvaktmästarpersonalen
inrättades sålunda en ny tjänst i nuvarande lönegraden
Ce 13. Därjämte hänfördes två befintliga arvodesbefattningar såsom
institutionsvaktmästare till lönegraden Ca 11, så att institutionen nu förfogar
över tre sådana tjänster i Ca 11 jämte en i Ce 13. Dessutom finnes en
tjänst som instrumentmakare i Ca 14. Professorerna A. Lindh och P. Ohlin
ha nu anhållit om inrättande av en ny befattning som institutionsvaktmästare
i Ca 11 under hänvisning till det utvidgade och effektiviserade forskningsarbete,
som möjliggjorts genom ökade anslag och tillkomsten av den
nya professuren. Anspråken på instrumentverkstadens produktionsförmåga
hade tagit en sådan omfattning, att den föreslagna förstärkningen av verkstadspersonalen
framstode som en tvingande nödvändighet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 168. 43
Kanslern har icke upptagit ifrågavarande förslag bland små anslagsäskanden.
Institutionsvaktmästare vid zoofysiologiska institutionen.
Konsistoriet har hemställt, att vid denna institution
måtte inrättas en ordinarie befattning som instrumentmakare i Ca 14.
Kanslern har tillstyrkt att en tjänst som institutionsvaktmästare i Ce 11 inrättas.
Statskontoret har avstyrkt ifrågavarande förslag.
Beträffande behovet av en instrumentmakare samt dennes arbetsuppgifter
har professorn P. E. Lindahl, sedan kanslerns och statskontorets utlåtanden
avgivits, anfört följande.
Forskningsarbetet inom zoofysiologiska institutionen är till stor del inriktat
på utarbetandet av vissa nya metoder av generell betydelse. Vidare
är både för forskning och undervisning anskaffandet av apparatur nödvändigt,
apparatur, som antingen för närvarande ej finnes i marknaden eller i
ett utförande, som ej tillgodoser de speciella föreliggande behoven. I torra
fallet är det nödvändigt att helt bygga nykonstruerade apparater samt att
undan för undan allteftersom metoden utvecklas, utbyta vissa delar mot
sådana som konstruerats och tillverkats på grundval av vunna experimentella
erfarenheter. I senare fallet kunna vissa apparater erhallas i marknaden
och senare byggas om, andra åter måste helt nytillverkas. För detta nybyggande
respektive ombyggande av apparater erfordras oftast stor yrkesskicklighet,
då höga krav måste ställas på precision. För att ytterligare belysa behovet
av en instrumentmakare vill jag i korthet anföra de ny till verkningar
in. in., som nödvändiggjorts under det föregående och det innevarande läsåret:
1) en ny, ställbar transmission för en specialkonstruerad centritug,
montering av denna jämte motor och variator, 2) 4 st. olika sedimenteringskammare
för ovannämnda centrifug, 3) 3 strömningsfördelande aggregat
för nämnda kammare, 4) 2 st. slider för Geiger-Muller-rör, 5) 40 st.
manometermontage för Warburg-apparatur. Av ovanstående ha punkterna
2, 3 och 4 inneburit arbetsuppgifter med fordran på stor precision.
Nedanstående arbetsuppgifter, som redan länge fått anstå på grund av nuvarande
marknadsläge, skulle givetvis utföras av institutionens mstrumentmakare.
1) Tillverkning av rotorskiva av stål för ovannämnda centritug,
2) tillverkning av en ergograf. 3) ombyggnad av en vanlig väg till ytvåg,
4) reparation av hela den mekaniska undervisnmgsmatenelen, 5) tillverkning
av en skakapparat för flaskor, 6) tillverkning av en vagga för dialysering
i kyla. Av dessa senare arbetsuppgifter äro 1, 2, 3 och 4 att betraktas
som precisionsarbeten.
Räknebiträde vid meteorologis ka institutionen.
Konsistoriet har anhållit att tva räknebiträden i Ce 8 matte fa anställas \ ld
denna institution, eu för vardera avdelningen. Professorerna II. Kölder och
T. Bergeron ha till stöd för denna framställning anfört följande.
Professor Kölder: På grund av institutionens hittillsvarande utveckling
har det arbete, som måste åläggas innehavaren av kanslibiträdesbefattningen
så utökats, att denna icke längre kan tagas i anspråk för det vid
meteorologiska institutionen nödvändiga räknearbetet. På grund av att
observationsmaterialet utökats genom Marstaobservatoriets inrättande har
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
det erforderliga räknearbetet mer än fördubblats, varför behovet av ett
räknebiträde är mycket trängande.
Professor Bergeron: Ett räknebiträde i lönegrad Ce 8 är oundgängligen
nödvändigt även vid avdelningen för väderlekslära på grund av det oerhört
stora siffermaterial, som där måste utnyttjas respektive bearbetas på synoptiska
kartor, i diagram, tabeller etc.
Kanslern har tillstyrkt, att en tjänst som räknebiträde nyinrättas. Statskontoret
har avstyrkt detta förslag.
Andre assistent vid meteorologiska institutionens
avdelning för väderlekslära. Kanslern har, med
överlämnande av viss utredning i ämnet, förordat, att en del av den undervisning
för meteorologisk tjänsteexamen, som för närvarande äger rum vid
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, skall från och med nästa
budgetår överflyttas till den nybyggda meteorologiska institutionen i Uppsala.
I samband därmed skulle anvisas arvoden för inrättande av en tjänst
som biträdande lärare i synoptisk meteorologi och en andre assistent. Professorn
T. Bergeron har i ärendet framhållit, att även om beslut om dylik
överflyttning ej nu komme till stånd, erfordrades en andre assistent för
att deltaga i den omfattande akademiska undervisningen och forskningen
vid institutionen. Särskild undervisning erfordrades sålunda i regional klimatologi,
meteorologisk instrument- och observationsteknik, allmän väderlekslära,
speciell väderlekslära och synoptisk aerologi, tillhopa inemot 470
timmar. Denna omfattande undervisning kunde icke handhavas enbart av
nu befintlig personal på avdelningen (förutom professorn en förste assistent
och en förste amanuens).
Befattningen som eldar e, gemensam för astronomiska
och meteorologiska institutionerna. Professorerna
H. Köhler och G. Malmquist ha anfört:
På nämnda institutioner har eldningen hittills handhafts av respektive
vaktmästare. På grund av det intensifierade arbetet måste emellertid dessa
vaktmästare utnyttjas för mera kvalificerat arbete vid respektive institutioner.
Då meteorologien från och med år 1949 dessutom erhåller en ny byggnad,
kommer eldningsarbetet att öka så avsevärt, att vaktmästaren icke
kommer att få möjlighet sköta denna syssla. Den för båda institutionerna
gemensamma eldaren bör dessutom kunna åläggas ett visst arbete som
gårdskarl, då den stora tomten fordrar ett ganska krävande arbete för att
hållas i vårdat skick.
Kanslern har tillstyrkt att den begärda eldarbefattningen kommer till
stånd och hänföres till lönegraden Ce 10; i lämplig utsträckning borde denna
befattning även utnyttjas för musikinstitutionens del.
Statskontoret har tillstyrkt förslaget, dock med placering tills vidare i
Ce 9 i avvaktan på resultatet av pågående utredning rörande maskinistpersonalens
löneställning.
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
Reglering av tjänsten som tillsyningsman vid
Linnéanska stiftelsen å Hammarby. Såsom framgår av
en i propositionen 1948: 152 lämnad redogörelse har fråga uppkommit om
reglering av befattningen som tillsyningsman vid Linnéanska stiftelsen å
Hammarby. Befattningshavaren tillerkändes för innevarande budgetår ett
månatligt arvode av 315 kronor jämte rörligt tillägg efter för statstjänstemän
gällande grunder. Under den till avdelning II av avlöningsstaten hörande
arvodesposten uppfördes för ändamålet ett belopp av 5 000 kronor, avsett
även för arvode åt vikarie vid semester eller annan ledighet. I propositionen
framhölls angelägenheten av att drätselnämnden till ett kommande
budgetår övervägde frågan om befattningshavarens inplacering på löneplan.
Drätselnämnden har nu anfört i huvudsak följande.
Omfattningen av befattningshavarens arbete motsvarar till fullo omfattningen
av det arbete, som åligger en lönegradsplacerad tjänsteman. På
grund av arbetets art är emellertid icke tjänstgöringstiden lika fördelad över
hela året. Vissa tider av året kan den komma att avsevärt understiga normal
arbetstid, andra tider av året kan den i stället vara onormalt hög.
Någon kontroll över tjänstgöringstiden är med hänsyn till tjänstgöringens
skiftande art icke möjlig. Befattningen lämpar sig icke för tillämpning av
de mångahanda bestämmelserna i gällande avlöningsreglemente. Drätselnämnden
har därför tidigare funnit sig böra välja den friare form som ett
personligt avtal innebure. I den mån genom särskilda tjänstgöringsbestämmelser
möjlighet gives att förlägga befattningshavarens arbete i huvudsak
till de tider det i första hand är erforderligt och att eljest gällande regler i
fråga om övertidsersättning samt i vissa fall andra regler beträffande ledigheter
m. m. få tillämpas efter beslut från fall till fall, synes det drätselnämnden
lämpligt och skäligt att befattningshavaren inplaceras å löneplan
i lönegrad 9, förslagsvis under beteckningen vaktmästare. Drätselnämnden
finner det dock viktigt, att tjänsten i så fall ej inplaceras å löneplan Cg, då
befattningshavaren i så fall ej skulle erhålla pensionsrätt. Den från den
1 juli 1948 föreslagna befattningen med arvode är däremot förenad med
rätt till pension enligt arbetarpensionsreglementet.
Drätselnämnden får sålunda hemställa, att från och med den 1 juli 1949
inrättas en tjänst såsom vaktmästare vid Linnéanska stiftelsen å Hammarby
i lönegrad Ce 9 med rätt för universitetets drätselnämnd att utfärda
särskilda bestämmelser om befattningshavarens tjänstgöringsskyldighet och
tjänstgöringstider m. m.
Konsistoriet och kanslern tillstyrka drätselnämndens förslag, som lämnats
utan erinran även av statskontoret.
Reglering av vissa b iträ des befattningar vid
cgendo in s - och skogsförvaltningen. Biträdespersonalen
vid Uppsala universitets egendoms- och skogsförvaltning är för närvarande
icke upptagen å förvaltningens lönestat för ordinarie och extra ordinarie
tjänstemän. Denna personal utgöres av ett kontorsbitriide å egendomsförvaltningen
samt ett kanslibiträde och ett kontorsbitriide å skogsförvaltningen.
Samtliga dessa befattningar tillsättas av drätselnämnden och äro
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
förenade med arvoden, motsvarande den avlöning, som jämförliga extra
ordinarie tjänstemän uppbära enligt statens löneplansförordning.
I enlighet med konsistoriets i anslutning till universitetsberedningens förslag
(del III, s. 144 ff) framställda begäran tillstyrker kanslern att i stället
för ifrågavarande arvodesbefattningar å egendomsförvaltningens stat uppföres
en befattning som kontorsbiträde i lönegraden Ce 8 samt å skogsförvaltningens
stat en befattning som kanslibiträde i lönegraden Ce 11 och en
befattning som kontorsbiträde i lönegraden Ce 8.
Departementschefen.
Förra årets riksdag beslöt, att vid professorn H. F. Laurells avgång från
den för honom inrättade personliga professuren i medicinsk radiologi, dock
tidigast från och med budgetåret 1949/50, skulle inrättas en ordinarie professur
i röntgendiagnostik. Vederbörande universitetsmyndigheter ha nu
föreslagit sådan ändring av nämnda beslut, att den nya professuren skall
inrättas den 1 juli 1949, ehuru Laurell inträder i pensionsåldern först i
november samma år. Jag har ansett mig böra biträda detta förslag. Anteckningen
om den personliga professuren bör alltså utgå ur avlöningsstaten.
Förordnande bör vidare meddelas om att Laurells fullmakt skall från och
med den 1 juli innevarande år gälla professuren i röntgendiagnostik.
Fjolårets riksdagsbeslut innebar, att den av Laurell innehavda ordinarie
lärarbefattningen i medicinsk radiologi skulle utbytas mot en professur i
röntgendiagnostik. Det större akademiska konsistoriet har nu upprepat
sin framställning om att lärarbefattningen skulle bibehållas med benämningen
ändrad till att avse radioterapi. Såsom kanslern framhållit är det
tydligt, att en radioterapeutisk specialist behövs för sjukvårdens behov.
Kanslern, som icke tillstyrkt att den ifrågasatta lärarbefattningen uppföres
på universitetets stat, har förutsatt att ledningen för akademiska sjukhuset
vidtager erforderliga åtgärder för att i annan ordning tillgodose sjukvårdens
behov av en specialist. Kanslern torde därmed avse att en dylik
läkartjänst bör uppföras på sjukhusets stat. Under hänvisning till vad
kanslern anfört är jag icke heller i år beredd att biträda konsistoriets
ifrågavarande förslag.
1947 års riksdag beslöt, att från och med budgetåret 1949/50 skulle vid
Uppsala universitet inrättas en professur i nordiska språk, särskilt ortnamnsforskning.
Beslutet vilade på förutsättningen, att professorn J. Sahlgren
skulle avgå från den för honom inrättade personliga professuren i
nordisk ortnamnsforskning vid den tidpunkt — den 8 april 1949 — då han
uppnådde 65 års ålder. På därom gjord framställning har Kungl. Maj:t
emellertid sedermera medgivit, att Sahlgren må kvarstå vid den personliga
professuren till och med den 30 april 1950. Med hänsyn härtill torde med
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
inrättandet av den nya ordinarie professuren böra anstå till den 1 juli
1950. Jag utgår ifrån att Sahlgren skall vara villig att kvarstå vid den
personliga professuren intill utgången av budgetåret 1949/50.
Jag är icke beredd att nu taga ställning till kanslerns förslag, att principbeslut
skulle fattas om inrättande av en professur i geokosmofysik. Detta
förslag synes böra upptagas till prövning i ett vidare sammanhang. Ej heller
anser jag mig för närvarande kunna biträda förslaget om inrättande av en
personlig professur i egyptologi.
Universitetets, av kanslern tillstyrkta förslag om beredande av en arvodesbefattning
vid universitetet åt professorn The Svedberg efter dennes
avgång med pension den 30 augusti 1949 anser jag mig böra biträda. Arvodet
torde böra beräknas på av kanslern angivet sätt. Med hänsyn till
att jag i det föregående tillstyrkt en uppräkning av det till universitetsprofessorer
nu utgående provisoriska lönetillägget i förening med indragning
av den provisoriska avlöningsförstärkningen synes arvodet böra bestämmas
till i runt tal 8 700 kronor för år, motsvarande 725 kronor för månad.
För nästa budgetår bör anvisas 10/12 av årsbeloppet, d. v. s. i runt tal 7 300
kronor. Beloppet synes böra uppföras under den till delstat I hörande arvodesposten.
Kanslern har icke i sin petitaskrivelse för avlöningar vid Uppsala universitet
upptagit universitetets förslag om två nya docentstipendier i juridiska
fakulteten. Emellertid har jag erfarit, att man inom fakulteten är
mycket angelägen om att få en ökning till stånd med tanke på antalet
disputationer, som väntas i vår och under nästa läsår. Med hänsyn härtill
och då den begärda ökningen ligger inom ramen för universitetsberedningens
förutnämnda förslag, anser jag mig såtillvida böra gå fakultetens önskemål
till mötes, att jag tillstyrker, att för nästa budgetår anvisas medel till ett
femte juridiskt docentstipendium från och med den 1 januari 1950. Vid
bifall härtill erfordras en höjning av förevarande anslag med 3 000 kronor.
Jag är däremot icke beredd att förorda förslaget om utbyte av amanuensbefattningen
vid juridiska seminariet mot en arvodesbefattning som bibliotekarie,
enär den nuvarande benämningen är vedertagen för befattningar
av denna typ vid universiteten.
Förslag om höjning av anslagsmedlen till biträdande lärare i kliniska ämnen
samt om kursanslag för propedeutisk undervisning i hebreiska anser
jag mig icke för närvarande kunna tillstyrka. Däremot förordar jag, i anslutning
till kanslerns förslag, att från och med nästa budgetår inrättas en
befattning som biträdande lärare i engelska språket och engelskspråkig
litteratur. Grundarvodena för biträdande lärare av denna typ utgå för närvarande
med 9 000 kronor.
På av humanistiska sektionen anförda skiil tillstyrker jag, att åt bibliotekarier
vid sektionen anvisas ytterligare 1 500 kronor. Jag har vidare
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
funnit övertygande skäl föreligga för utbyte av tjänsten som tredje
amanuens vid seminariet för ortnamnsforskning mot en högre amanuensbefattning
och tillstyrker, att medel i stället anvisas för en andre amanuens
(arvode för närvarande 2 400 kronor). En andre amanuens synes
behövlig även för seminariet för teoretisk och praktisk filosofi, varför jag förordar
att medel anvisas för ändamålet. Däremot är jag icke beredd att nu
biträda förslagen om ytterligare en förste amanuens vid museet för nordiska
fornsaker samt av en tredje amanuens vid seminariet för slaviska språk.
Den förstärkning av bibliotekspersonalen vid Uppsala universitet, som
genomförts för innevarande budgetår, innebar, att personalen utökats med
2 bibliotekarier (1 i Ca 26 och 1 i Ce 26), 2 biblioteksassistenter (Ce 13),
2 kanslibiträden (Cell) och en expeditionsvakt (Ce 10). Förstärkningen
betecknades emellertid såsom provisorisk i avvaktan på att slutlig ställning
skulle kunna tagas till nniversitetsberedningens förslag. Då jag av flera skäl
icke heller i år är beredd att taga slutlig ståndpunkt till detta förslag, har
jag övervägt, huruvida en ytterligare provisorisk förstärkning av arbetskrafterna
kunde befinnas nödvändig. Därvid har jag kommit till den uppfattningen,
att eftersom innevarande budgetårs tillskott till personalkadern
var relativt betydande, en ytterligare provisorisk förstärkning kan hållas
inom snäva gränser. Härför talar även det statsfinansiella läget. Jag kan
därför icke tillstyrka inrättande av flera nya tjänster än två som biblioteksassistent
i Ce 15. Jag förordar dock, att de nuvarande två extra ordinarie
befattningarna som kanslibiträde ordinariesättas, samt att eldarbefattningen
vid universitetsbiblioteket, som inrättades år 1944 men alltjämt
är placerad i lönegraden Cf 7, ombildas till extra ordinarie; i avvaktan på
resultatet av utredningen rörande maskinistpersonalens löneförmåner torde
befattningen böra hänföras till lönegraden Ce 9.
Såsom i det föregående framhållits, torde en förenkling och rationalisering
av universitetens administrativa verksamhet på sätt jag tillstyrkt förutsätta,
att den kvalificerade personalen vid de akademiska kanslierna förstärkes.
En sådan förstärkning torde för övrigt vara påkallad även om en
sådan rationalisering icke skulle komma till stånd. I likhet med universitetsmyndigheterna
anser jag att en utbyggnad av kansliernas personalorganisation
bör kombineras med avskaffande av det hittillsvarande systemet
med särskilda fakultetsnotariebefattningar av bisysslekaraktär. De akademiska
kanslierna böra sålunda i enlighet med universitetsberedningens förslag
utrustas med tillräckligt antal kvalificerade tjänstemän med uppdrag
att tillika tjänstgöra som fakultetssekreterare. För Uppsala universitets vidkommande
torde emellertid av flera skäl, däribland rekryteringssynpunkten,
en dylik omorganisation icke lämpligen böra ske redan från och med
nästa budgetår utan först efter en viss övergångstid. Jag erinrar i detta sammanhang
om att Lunds universitet för innevarande budgetår tilldelats ett
Kungl. May.ts ''proposition nr 168. 49
belopp av 10 000 kronor under icke-ordinarieposten för att provisoriskt
kunna tillgodose behovet av en utökning av den mera kvalificerade personalen
genom att anställa en extra tjänsteman i Cg 24 eller eventuellt på
annat sätt. Jag förordar, att åt Uppsala universitet för nästa budgetår
anvisas ett motsvarande belopp. Jag förutsätter härvid, att vederbörande
universitetsmyndigheter taga under övervägande sättet och tidpunkten för
en framtida avveckling av det nuvarande systemet med särskilt honorerade
f akultetsnotariesy sslor.
Universitetsberedningens förslag om förändrad löneställning för akademisekreteraren
och amanuensen är jag icke nu beredd att upptaga till
prövning.
I fråga om personalorganisationen vid räntekammaren ifrågasätter jag
för nästa budgetår icke någon annan förändring än att jag i likhet med
•kanslern och statskontoret tillstyrker en höjning med 400 kronor av siffergranskarens
arvode.
I enlighet med kanslerns av statskontoret tillstyrkta förslag torde anslagsposten
till avlöningar åt arbetare vid botaniska trädgården böra uppräknas
med 19 000 kronor till 80 000 kronor.
Jag anser mig icke för närvarande kunna tillstyrka den av kanslern
ifrågasatta förändringen av en kontorsbiträdestjänst vid histologiska institutionen
till en kanslibiträdestj änst liksom ej heller förslaget om inrättande
av två nya kanslibiträdesbefattningar vid matematisk-naturvetenskapliga
sektionen. Däremot har jag funnit vägande skäl föreligga för kanslerns
förslag om att inrätta en befattning som preparator i Ce 14 vid kemiska
institutionens oorganiska avdelning och en tjänst som laboratoriebiträde i
Ce 11 vid kemiska analyslaboratoriet. Jag anser mig även böra tillstyrka,
att vid fysiska institutionen inrättas en tjänst som institutionsvaktmästare
i Ce 11 samt vid zoofysiologiska institutionen en tjänst som institutionsvaktmästare
i Ce 13, den lönegrad som med hänsyn till för närvarande gällande
principer för lönegradsplacering av universitetens tekniska biträdespersonal
bäst torde svara mot vederbörandes arbetsuppgifter.
Mot kanslerns förslag om inrättande av en befattning som räknebiträde
vid meteorologiska institutionen har jag icke funnit anledning till annan
erinran än att befattningens innehavare helt torde böra tjänstgöra vid
professor Köhlers avdelning av institutionen. Med inrättande av en motsvarande
befattning vid institutionens synoptiska avdelning torde böra
anstå till ett senare budgetår. Den planerade överflyttningen till Uppsala
av viss del av undervisningen för meteorologisk tjänstexamen synes mig
icke för närvarande böra komma till stånd; denna fråga synes kräva ytterligare
utredning. Jag har emellertid blivit övertygad om att redan under
nuvarande förhållanden institutionens avdelning för väderlekslära har stort
behov av cn andre assistent och tillstyrker, att en dylik befattning inrättas
4 — Dihang till riksdagens protokoll 10^0. 1 sand. Nr 168.
50
Kungl. May.ts proposition nr 168.
från och med nästa budgetår. I enlighet med universitetsmyndigheternas
förslag torde vidare böra inrättas en för astronomiska och meteorologiska
institutionerna gemensam befattning som eldare, vars innehavare även bör
kunna åläggas visst arbete som gårdskarl och tjänstgöring även vid musikinstitutionen.
På av statskontoret anförda skäl bör befattningen tills vidare
hänföras till lönegraden Ce 9.
Jag tillstyrker i likhet med kanslern och statskontoret det framlagda
förslaget om reglering av befattningen som tillsyningsman vid Linnéanska
stiftelsen å Hammarby, vilket innebär, att befattningen hänföres till
lönegraden Ce 9 under tjänstebeteckningen vaktmästare. Såsom drätselnämnden
framhållit bör denna bemyndigas att utfärda särskilda bestämmelser
om befattningshavarens tjänstgöringsskyldighet och tjänstgöringstider
m. m.
Mot kanslerns förslag om reglering av vissa biträdesbefattningar på''
egendoms- och skogsförvaltningens stat synes icke finnas anledning till
erinran.
Gällande bestämmelser om reglerad befordringsgång för kontorspersonal
föranleda, att i personalförteckningen bör uppföras 4 ordinarie kontorsbiträdestj
änster.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat torde Uppsala universitets
avlöningsanslag böra beräknas på följande sätt.
I. Professorer och lärare m. fl.
Posten 1 a (lön och tjänstgöringspenningar åt ordinarie tjänstemän), nu
1 063 300 kronor, bör å ena sidan höjas med 12 000 kronor, avseende den
nya ordinarie professuren i röntgendiagnostik, men å andra sidan minskas
med 9 000 kronor, avseende den nuvarande befattningen som lärare i medicinsk
radiologi. Posten bör alltså uppföras med 1 066 800 kronor.
Posterna 1 b (ålderstillägg) och 1 c (ersättningar till vikarierande akademiska
lärare) torde böra uppföras med oförändrade belopp, Jf5 JfOO kronor
respektive SO 000 kronor.
Posten 2 (avlöningar till tjänstemän å indragningsstat), nu 55 000 kronor,
bör minskas med 4 000 kronor, avseende Laurells löneförmåner utöver vad
han uppbär i egenskap av ordinarie lärare i medicinsk radiologi, och alltså
uppföras med 51 000 kronor.
Posten 3 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t),
nu 1 809 000 kronor, bör vid bifall till vad jag under förevarande avsnitt
förordat höjas med i runt tal 32 600 kronor till 1 8^1 600 kronor.
Posten ^ (särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän) är nu
uppförd med 200 000 kronor. Från denna post bestridas i främsta rummet
kostnaderna för arvodesfyllnad åt amanuenserna (underläkarna) vid medicinska
fakultetens kliniker och polikliniker. På därom gjord framställning
51
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
tillstyrker jag, att medel för sådan arvodesfyllnad må från och med nästa
budgetår utgå ur denna post även för förste underläkaren vid medicinska
kliniker och underkirurgen, vilkas tjänstgöringsförhållanden sägas helt
överensstämma med övriga underläkares. Någon uppräkning av posten
synes likväl icke erforderlig, varför densamma bör uppföras med oförändrat
belopp, 200 000 kronor.
Delstaten I beräknar jag således till sammanlagt (1 066 300 -j+
45 400 + 30 000 + 51 000 +1 841 600 + 200 000 =) 8 234 300 kronor.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar m. m.
Posten 1 (avlöningar till ordinarie tjänstemän), nu 782 000 kronor, bör
vid bifall till vad jag förut förordat höjas med 28 000 kronor till 810000
kronor.
Posten 2 (arvoden), nu 20 030 kronor, bör höjas dels med 2 200 kronor,
avseende rektors och prorektors honorarium, och dels med 400 kronor,
avseende siffergranskarens arvode, men å andra sidan minskas med 5 000
kronor, avseende det nuvarande arvodet åt tillsyningsmannen vid Linnéanska
stiftelsen å Hammarby samt vidare med 4 430 kronor, avseende två laboratoriebiträden,
vilka redan tidigare lönereglerats. Posten bör alltså uppföras
med 13 200 kronor.
Posten 3 (avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården), nu 61 000
kronor, bör uppföras med 80 000 kronor.
Posten 4 (icke-ordinarieposten), nu 800 000 kronor, bör höjas med i runt
tal 24 000 kronor till 824 000 kronor.
Posten 5 (rörligt tillägg), nu 186 636 kronor, torde böra uppföras med
190 866 kronor.
Delstat en II bör alltså för nästa budgetår uppföras med 1 918 060
kronor.
De särskilda upphördsmedlen torde böra uppföras med oförändrat belopp,
39 366 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet bör alltså uppföras med (3 234 300 +
+ 1 918 066 — 39 366 =) 5 113 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med 100000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala
universitets samlingar och inrättningar m. m., som föranledas
av vad jag i det föregående anfört;
b) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet
skall med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1949/50, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:
52
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.
A vlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a. Lön- och tj änstgöringspenningar
kronor 1 149 400
Avgå pensionsav
drag
kronor 83 100 kronor 1 066 300
Avlöningsstater.
b. Ålderstillägg, förslagsvis
.......... kronor 45 400
c. Ersättningar till vi
karierande
akademiska
lärare, förslagsvis » 30 000 kronor 1141 700
2. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat:
Sahlgren,
G. F. J., professor i nordisk
ortnamnsforskning, personligen:
Lön.......kr. 8 000
Ålderstillägg . » 1000
Tjänstgörings
penningar
. » 4 000 kronor 13 000
Innehavaren av B. John
F. och Svea Anderssons
professur i elektricitetslära
med särskild hänsyn
till atmosfäriska
urladdningar:
kronor 57 000
Avgå pensionsavdrag . » 6 000 kronor 51000
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 1 841 600
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie
tjänstemän, förslagsvis....... » 200 000
Summa kronor 3 234 300
53
Kungl. Maj.ts proposition nr 16S.
Anmärkningar till avdelning I. av avlöningsstaten.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.....................kronor 810 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t........ » 13 200
3. Avlöningar till arbetare vid botaniska
trädgården, förslagsvis........... » 80 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............. » 824 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ » 190 866
Summa kronor 1 918 066
Sammandrag.
I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 3 234 300
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. . . » 1 918 066
Summa kronor 5 152 366
Särskilda uppbärdsmedel:
1. — — — — — — — kronor 1 929
2. ----- » 10152
3. -------» 14 785
4. Ersättning från gymnastik-
och idrottsinsti
tutionen.
.......... » 12 500 kronor 39 366
Nettoutgift kronor 5 113 000;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande
särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl.,
som föranledas av vad jag i det föregående anfört;
d) besluta, att vid Uppsala universitet skall från och
med budgetåret 1950/51 inrättas en professur i nordiska
språk, särskilt ortnamnsforskning;
e) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 5 113 000 kronor.
54 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.
2. Reservationsanslaget till Uppsala universitet: Materiel m. m.
Detta anslag är för budgetåret 1948/49 uppfört med 1 235 000 kronor.
Det större akademiska konsistoriet har hemställt om höjning av vissa
i anslaget ingående poster och att under detta anslag måtte anvisas medel
för vissa nya ändamål. Konsistoriets äskanden innebära en höjning med
sammanlagt 123 700 kronor. Med hänsyn till det statsfinansiella läget har
kanslern endast i begränsad utsträckning funnit sig böra tillstyrka de gjorda
äskandena. Kanslern har sålunda förordat höjning av anslaget med 55 700
kronor på sätt framgår av följande uppställning:
Ökning
kronor
1. Utgivande av universitetets årsskrift (nu 26 000 kronor). ... 5 000
2. Övriga omkostnader för universitetet i allmänhet (nu 61 595
kronor) ............................................... 5 000
3. Universitetsbibliotekets expenser (nu 23 700 kronor) ........ 4 300
4. Seminarierna inom teologiska fakulteten (nu 3 970 kronor). . 1 030
5. Seminarierna inom juridiska fakulteten (nu 2 180 kronor). ... 1 820
6. Gemensamma utgifter för seminarierna i patologiska institutionens
förutvarande byggnad (nu 650 kronor) ............ 1 050
7. Amerikanska institutet (nu 0 kronor) .................... 3 000
8. Konsthistoriska seminariet och konstmuseet (nu tillhopa 8 600
kronor) ............................................... 1 000
9. Fonetiska institutionen (nu 0 kronor) ..................... 2 000
10. Astronomiska institutionen och observatoriet (nu 15 000
kronor) ............................................... 5 000
11. Meteorologiska observatoriet vid Marsta (nu 14 000 kronor). . 3 000
12. Meteorologiska institutionens avdelning för väderlekslära (nu
8 000 kronor) .......................................... 8 000
13. Institutionen för systematisk botanik (nu 41 500 kronor) .... 3 500
14. Matematiska institutionen med matematiska seminariet (nu
4 000 kronor) .......................................... 2 000
15. Central skrivbyrå (nu 0 kronor) .......................... 10 000
Summa kronor 55 700
I fråga om de med 8, 13 och 15 betecknade äskandena hänvisas till
handlingarna i ärendet. Beträffande övriga av kanslern tillstyrkta förslag
har anförts bland annat följande.
1. Årsskriftens omfång beräknas — bortsett från disputationsavhandlingar,
som bekostas i annan ordning — rätt väsentligt överskrida 100 16- sidiga tryckark. Medelpriset per ark beräknas till lägst 320 kronor. Därtill
kommer för varje arbete särskilda kostnader för tryckning av notapparat,
titel, omslag m. m. samt häftning. Konsistoriet begär därför en höjning
med 14 000 kronor till 40 000 kronor.
2. Till övriga omkostnader, nu 61 595 kronor, har för budgetåren 1944/47
åtgått 56 620 kronor, 56 343 kronor respektive 64 346 kronor. Då anslagen
varit lägre än så, har reservfonden måst tillstyrka respektive 10 000 kronor,
9 423 kronor och 6 528 kronor. För budgetåret 1947/48 beräknas reservfonden
även få tillskjuta medel. Anledningen till att de utgifter, som belasta
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 16S.
ifrågavarande anslagspost starkt ökat är att söka dels i det förhållandet,
att universitetets verksamhet väsentligt utvidgats under de senaste aren,
dels i inträdd prisstegring.
3. I fråga om bibliotekets expenser, nu 23 700 kronor, har överbibliotekarien
anfört bland annat: De ökningar, som bland annat frukt- och telefonkostnader
undergått, samt den stegring av de flesta utgifter avsedda att
täckas genom denna anslagspost, som blivit en automatisk följd av den
fortsatta ökningen av bibliotekets användande och icke minst den interurbana
låneverksamhetens kraftiga intensifiering, synes mig nödvändiggöra
en höjning. En sådan är även av det skälet av behovet påkallad, att ur
bokvårdens synpunkt ett ökat dammsugningsarbete är synnerligen önskvärt.
Jag får därför hemställa, att universitetsbibliotekets anslag till expenser
måtte för budgetåret 1949/50 höjas till 30 000 kronor.
4. Seminarierna inom teologiska fakulteten atnjuta för närvarande ett
materielanslag av 3 970 kronor. Beloppet har, framhåller fakulteten, visat
sig alldeles otillräckligt. Fakulteten har nödgats uppskjuta betalningen av
räkningar på flera hundra kronor till ett följande år. Priserna pa vetenskaplig
litteratur ha avsevärt stegrats och inköp i synnerhet av engelskspråkiga
teologisk-vetenskapliga arbeten och tidskrifter är av behovet särskilt
påkallat. Fakulteten hemställer om en höjning med 3 030 kronor.
5. Seminarierna inom juridiska fakulteten åtnjuta nu ett materielanslag
av 2 180 kronor. Fakulteten anför: Anslaget har visat sig alldeles otillräckligt
för att täcka kostnaderna för önskvärd bokanskaffning och bindning,
varför det endast med bidrag från universitetets reservfond varit möjligt
att i någon mån fylla de luckor i bokbeståndet, som tidigare under en följd
av år uppkommit på grund av anslagets otillräcklighet. Fortfarande finnas
åtskilliga luckor och framdeles måste nya sådana uppkomma, därest icke
materielanslaget väsentligen ökas. Fn jämförelse med anslagen till andra
seminarier visade också att juridiska seminariet vore särskilt missgynnat.
Teologiska fakulteten med lika många professorer som den juridiska och
ett avsevärt lägre studentantal hade ett materielanslag å 3 970 kronor. Juridiska
fakulteten i Lund hade numera fått sitt materielanslag höjt till
5 000 kronor. Det synes orimligt med denna skillnad i materielanslagets
belopp. Fakulteten hemställer om en höjning med 2 820 kronor till 5 000
kronor.
6. Till gemensamma utgifter för huset Trädgårdsgatan 18 (f. d. patologiska
institutionen) åtnjuta institutionerna för matematik samt för mekanik
och matematisk fysik tillhopa 050 kronor ur materielanslaget. Beloppet
föreslås nu höjt till 1 700 kronor, varav 700 kronor till materiel
(rengöringsmedel m. m.) och 1 000 kronor till lön åt en eldare under 8 månader
av året, enär ordinarie vaktmästaren ej medhinner dessa uppgifter.
7. Amerikanska institutet åtnjuter för närvarande i motsats till engelska
seminariet intet materielanslag. Engelska seminariets anslag utgår med
3 000 kronor.
9. Fonetiska institutionen, som nu icke åtnjuter något särskilt materielanslag,
behöver för sin verksamhet tidskrifter, modern litteratur, som behandlar
ämnets många olika sidor, illustrations- och demonstrationsmaterial,
grammofonskivor belysande olika språktyper m. in. Humanistiska sek
-
56 Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
tionen begär 5 000 kronor årligen för ändamålet förutom ett engangsanslag
av 10 000 kronor.
10. Matematisk-naturvetenskapliga sektionen begär en höjning med 5 000
kronor av årsanslaget till astronomiska institutionen, enär sommaren 1948
ett nytt spegelteleskop komme att uppsättas å filialobservatoriet i Kvistaberg.
Observationer med detta instrument komme omedelbart att igångsättas.
Denna utvidgning av verksamheten krävde ökade kostnader.
11. För meteorologiska observatoriet i Marsta begäres en höjning med
7 500 kronor. Av höjningen motiveras 3 000 kronor med nödvändigheten
att erhålla medel för underhåll och drift av den tjänstebil, vartill medel
numera beviljats.
12. I och med att meteorologiska institutionens avdelning för väderlekslära
från och med hösten 1949 inflyttar i den nya institutionsbyggnaden,
kommer det synoptiska undervisnings- och forskningslaboratoriet att sättas
i full drift. Laboratoriet måste stå i ständig teleprinterförbindelse med
SMHI i Stockholm. För detta ändamål åtgår omkring 16 000 kronor årligen
(kabelhyra 5 400 kronor, kart- och diagramblanketter 2 000 kronor, personal
för skötsel av teleprinteranläggningen 8 000 kronor m. m.).
14. För matematiska institutionen begäres en höjning från 4 000 kronor
till 6 000 kronor enligt följande uppställning:
1. Litteratur och matematiska modeller ................ kronor 3 000
2. Bindning ......................................... » 700
3. Arvoden åt bibliotekarien och åt biträde vid olika biblioteksarbeten
....................................... » 1 000
4. Telefoner ......................................... » 500
5. Möbler, kontorsrekvisita, tryckning m. m. ............ » 800
Summa kronor 6 000.
Det framhålles, att de senaste åren uppstått betydande underskott, som
måst täckas av reservfonden.
Departementchefen. Jag är icke beredd att tillstyrka de höjningar, som
i det föregående betecknats med 8, 13 och 15 och som belöpa sig till sammanlagt
14 500 kronor. För övriga av kanslern angivna ändamål tillstyrker
jag en anslagshöjning med sammanlagt 35 000 kronor till 1 270 000
kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att på förslag av kanslern
fördela anslaget.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Uppsala universitet: Materiel m. m. för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 1 270 000 kronor.
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
3. Förslagsanslaget till Lunds universitet: Avlöningar.
Lunds universitets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfort
med 4 461 600 kronor.
Större akademiska konsistoriet har i sina anslagsäskanden tor nasta
budgetår framlagt förslag om tämligen betydande förändringar i universitetets
personalorganisation.
I ett den 23 november 1948 över dessa anslagsäskanden avgivet yttrande
har universitetskanslern, under åberopande av vad han anfört i fråga om
Uppsala universitets avlöningsanslag, förklarat sig nödsakad att allenast i
begränsad utsträckning förorda anvisande av ökade medel till Lunds
universitet. Åtskilliga av de av konsistoriet framförda önskemålen ha därför
av kanslern lämnats utan tillstyrkan. Emellertid skulle redan ett genomförande
av de förslag, som kanslern ansett sig böra biträda, ävensom av
vissa av universitetsberedningen framförda och av kanslern delvis tillstyrkta
förslag om förstärkning av personalen vid universitetsbiblioteket
och universitetets kansli medföra ökade utgifter med i runt tal 365 000
kronor och sålunda nödvändiggöra en betydande anslagshöjning. Jag har
därför med hänsyn till den stora återhållsamhet i fråga om krav på ökade
anslag, som betingas av det nuvarande ekonomiska läget, ansett mig endast
kunna tillstyrka en del av kanslerns förslag.
Jag avser att i det följande först behandla kanslerns i anledning av konsistoriets
anslagsäskanden gjorda framställningar, varvid jag emelleitid
endast går in på de förslag, som jag funnit anledning att särskilt uppehålla
mig vid. I övrigt torde jag härvidlag få hänvisa till handlingarna i ärendet.
Utöver kanslerns förslag ämnar jag i detta sammanhang taga upp jämväl
en av konsistoriet gjord framställning om en personlig preceptorstjänst i
matematik, vilken icke biträtts av kanslern.
Professur i f o ne tik. På Kungl. Maj:ts förslag (propositionen
1947: 272, s. 164—167) fattade 1947 års riksdag s. k. principbeslut om
att vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund skulle vid tidpunkt,
som framdeles bestämdes, inrättas en professur i fonetik. Kanslern har nu
hemställt om medel för uppehållande av den för Lunds universitet avsedda
fonetikprofessuren från och med nästa budgetår.
Professur i entomologi. Med anledning av beslut av 1946 års
riksdag (skrivelsen nr 456, s. 26) förordnade Kungl. Maj:t den 29 juni 1946,
att vid Lunds universitet skulle från och med den tidpunkt, som Kungl.
Maj:t ville framdeles på förslag av universitetskanslern bestämma, inrättas
en professur i entomologi. Härvid förutsattes, att den nuvarande befattningen
som föreståndare för zoologiska institutionens entomologiska avdelning
skulle indragas samtidigt med professurens inrättande. Sedan den sista
innehavaren av föreståndarbefattningen numera avlidit skall befattningen
jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 17 juni 1948 tills vidare uppehållas
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
medelst vikarie. Kanslern har nu hemställt, att den beslutade professuren
måtte inrättas från och med nästa budgetår.
Statskontoret har i avgivet yttrande förklarat sig anse professurens
inrättande utan olägenhet kunna anstå.
Laboratorstjänst i röntgendiagnostik. Medicinska
fakulteten har hemställt, att den nuvarande befattningen som extra laborator
i röntgendiagnostik måtte omändras till en ordinarie laboratorstjänst,
förenad med överläkarbefattning vid Lunds lasarett. Fakulteten har härvid
betonat, att behovet av en dylik tjänst vore uppenbart med hänsyn till
röntgendiagnostikens centrala ställning i forskningens, undervisningens och
sjukvårdens tjänst. Beträffande ämnesområdet för den ifrågavarande
laboratorsbefattningen hade det enligt fakulteten blivit alltmera uppenbart,
att den fortskridande specialiseringen inom ämnet i första hand avsåge
neuroröntgen- och thoraxröntgendiagnostiken, varför laboraturen i första
hand borde knytas till dessa områden.
Det större konsistoriet har biträtt fakultetens framställning.
Kanslern, som erinrat om att tanken att inrätta en ordinarie laboratorstjänst
i röntgendiagnostik tidigare ställts på framtiden med hänsyn till det
samband frågan härom hade med inrättandet av en thoraxkirurgisk avdelning
i Lund (se prop. 1947: 272, s. 360), har förklarat sig för egen del
övertygad om önskvärdheten av att en ordinarie sådan tjänst nu komme
till stånd. Med hänsyn till den utvidgade verksamheten och behovet av en
specialisering inom det röntgendiagnostiska området ansåge kanslern nämligen
frågan rörande omförmälda laboratorstjänst kunna avgöras utan
avvaktan på att spörsmålet om thoraxkirurgiens ställning vid Lunds
universitet vunne sin lösning.
Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka nu ifrågavarande
förslag.
Laboratorstjänst i matematik. Större akademiska konsistoriet
har efter förslag av professorn M. Riesz hemställt om inrättande
av en för docenten N. E. Fremberg personlig tjänst som preceptor i matematik.
I stället skulle en av de nu befintliga två befattningarna som
biträdande lärare i detta ämne tills vidare hållas obesatt. Professor Riesz
har framhållit, att Fremberg, som under en följd av år tjänstgjort som
biträdande lärare men numera vore docentstipendiat, bedrivit sin undervisning
på ett ypperligt sätt. Man kunde emellertid icke begära, att han i sistnämnda
egenskap åter skulle leda den elementära undervisningen. Ej heller
kunde man paräkna, att under de närmaste åren förvärva någon docentkompetent
person, som kunde uppehålla den mycket krävande undervisning,
som Fremberg handhaft. För den grundläggande undervisningen i
det för ett flertal andra discipliner oumbärliga ämnet matematik med dess
väldiga lärjungeskara skulle det därför vara av mycket stor betydelse, om
docenten Fremberg kunde i egenskap av preceptor knytas till undervisningen.
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
Sedermera har professorn Riesz i en i ärendet ingiven promemoria ändrat
sitt förslag till att avse en laboratorstjänst i stället för preceptorstjänsten.
Som i det föregående nämnts har kanslern icke i sina anslagsäskanden
upptagit nu ifrågavarande framställning.
Arvoden till bibliotekarier vid humanistiska sektionens
seminariebibliotek. Till arvoden åt bibliotekarier vid
humanistiska sektionens seminariebibliotek finnes f. n. anvisat ett belopp
av 2 850 kronor. Under erinran att även medel ur reservfonden under de
sista budgetåren måst anvisas till detta ändamål har kanslern föreslagit
en höjning av nämnda belopp med 6 000 kronor.
Statskontoret har icke velat motsätta sig den av kanslern föreslagna
höjningen.
Amanuenser vid medicinska fakulteten. Det större
konsistoriet har i sina anslagsäskanden hemställt om inrättande av ett flertal
befattningar som assistenter och amanuenser vid medicinska fakulteten.
Kanslern har tillstyrkt vissa av dessa befattningar vilka synts honom särskilt
starkt motiverade, däribland tre som amanuenser vid vissa kliniker
samt en befattning som tredje amanuens vid farmakologiska institutionen.
Statskontoret har uttalat, att bristen på läkare i landet gjorde det angeläget,
att en utökning av den medicinskt utbildade personalen vid universiteten
komme till stånd allenast om synnerligen vägande skäl kunde åberopas
därför. Sådana skäl ansåge statskontoret beträffande nu föreslagna tjänster
föreligga endast ifråga om en av ifrågavarande amanuenstjänster.
Undervisning i dermato-venereologi i Malmö. Från
höstterminen 1947 har assistenttjänstgöring i dermato-venereologi anordnats
vid allmänna sjukhuset i Malmö. Denna tjänstgöring har flitigt utnyttjats
av de studerande och visat sig värdefull bland annat därigenom, att
den gjort det möjligt för dem att undvika en kostsam Stockholmsvistelse.
Kostnaderna för undervisningen vid tjänstgöringen ha hittills bestritts ur
reservfonden men medicinska fakulteten har nu hemställt att för ändamalet
måtte anvisas ett belopp av 5 000 kronor, avsett till arvoden om 125 kronor
per tjänstgöringsmånad åt överläkaren för ledandet av den kliniska delen
av undervisningen samt 250 kronor per tjänstgöringsmånad till vardera
läkaren på manliga respektive kvinnliga polikliniken för den i tjänstgöringen
ingående polikliniska undervisningen.
Förevarande förslag har tillstyrkts av kanslern och lämnats utan erinran
av statskontoret.
Upp flyttning av en instrument mak a re vid fysiska
institutionen från Cal4 till Ca 18. Det större konsistoriet
har begärt, att den vid fysiska institutionen för närvarande befintliga ordinarie
befattningen som instrumentmakare i lönegraden Ca 14 skulle uppflyttas
till lönegraden Ca 18. Enligt vad professorn B. Edlén upplyst har
det medfört svårigheter att till befattningen erhålla sökande med den höga
kompetens, som varit avsedd, varför befattningen icke blivit besatt med
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
ordinarie innehavare. Edlén har vidare framhållit, att den blivande innehavaren
av befattningen ifråga skulle fungera som chef för en verkstad, som
efter inflyttningen i den planerade nya institutionsbyggnaden beräknades
komma att sysselsätta ett flertal instrumentmakarc och mekaniker. För att
erhålla effektiv hjälp vid planering och installering av verkstadsutrustning
i den nya institutionsbyggnaden, vars uppförande redan påbörjats, vore det
enligt professorn Edlén synnerligen angeläget, att befattningen vore tillsatt
från och med nästa budgetår.
Kanslern har funnit övertygande skäl anförda för den ifrågasatta lönegradsuppflyttningen
och därför tillstyrkt bifall till densamma. Förslaget har
biträtts även av lönenämnden, som därvid anfört bland annat följande.
I den verkstad, som skall inrymmas i institutionens nybyggnad och som
lärer vara avsedd att tagas i bruk hösten 1949, torde arbetsstyrkan komma
att uppgå till ett tiotal personer och således komma att bli av ungefär*
samma storleksordning som vid fysikalisk-kemiska institutionens verkstad
i ETppsala, vilken förestås av en förste instrumentmakare i Ca 18. Med hänsyn
till betydelsen för ifrågavarande institution att kunna förvärva en
fullt kvalificerad kraft för ledningen av verkstadsarbetena, vill lönenämnden
icke motsätta sig, att i enlighet med universitetskanslerns förslag förenämnda
instrumentmakartjänst förändras till tjänst som förste instrumentmakare
i Ca 18.
Statskontoret åter har avstyrkt den föreslagna uppflyftningen.
Arbetare vid botaniska trädgården. Den i avlöningsstaten
upptagna anslagsposten avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården
är nu uppförd med 36 000 kronor. Genom beslut den 3 september
1948 har Kungl. Maj:t låtit bero vid ett överskridande av posten under
budgetåret 1947/48 med 6 224 kronor 2 öre, vilket överskridande föranletts
av de ökade kostnader, som uppkommit till följd av nytt kollektivavtal.
Under åberopande härav har kanslern föreslagit en höjning av
anslagsposten med 6 200 kronor. Förslaget har icke föranlett erinran från
statskontorets sida.
Personlig tjänst som förste museiintendent åt docenten
J. E. Hede. Under åberopande av en framställning av professorn
A. Hadding vilken tillstyrkts av större akademiska konsistoriet har
kanslern föreslagit inrättande vid paleontologiska institutionen av en för
docenten J. E. Hede personlig tjänst som förste museiintendent i lönegraden
Ce 29. Hede, som är född 1890, anställdes år 1912 som e. o. amanuens vid
geologisk-mineralogiska institutionen i Lund och tjänstgjorde under åren
1913—1934 vid Sveriges geologiska undersökning. Därefter har han varit
knuten till Lunds universitet, där han för närvarande uppehåller den lediga
professuren i geologi, särskilt historisk geologi.
Av professor Haddings framställning inhämtas bland annat följande.
Vid den paleontologiska avdelningen av Lunds universitets geologiskmineralogiska
institution har, särskilt under de senaste 50 åren, samlats
61
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
ett mycket stort och för forskningen värdefullt material. Till vissa delar
har detta kunnat vetenskapligt bearbetas eller i varje fall bestämmas, men
väsentliga partier ha inte, trots hjälp från utomstående forskare, kunnat
göras till föremål för en systematisk undersökning .Någon kompetent person
har inte hittills funnits att engagera för ändamålet men nu har ett tillfälle
yppat sig att för denna uppgift förvärva docenten J. E. Hede. Ingen
geolog, nu eller under gången tid, har bedrivit så omfattande och djupgående
stratigrafiska undersökningar som han på Gotland, denna för
geologer och paleontologer klassiska mark. Ingen finnes och kanske kommer
heller inte inom de närmaste generationerna någon att finnas, som är i
samma grad som han skickad att ordna, bestämma och vetenskapligt beaibeta
det stora material, som institutionen äger av fossil från Gotland. Det
synes i hög grad angeläget, att universitetet erhåller möjlighet att förvärva
docent Ilede för arbetet.
Docenten Hede har förklarat sig inte önska konkurrera om den professur
han för närvarande formellt, och realiter sedan 1934, uppehåller. I och med
professurens besättande lämnar han således sin lärartjänst och kan upptaga
annat arbete. Det skulle för institutionen vara av största värde, om
docent Hede kunde bindas vid densamma såsom l:ste museiintendent.
Bestämningen, ordnandet och bearbetningen av museets samlingar kräver
vetenskaplig kompetens, noggrannhet och förtrogenhet med arbetet. Docenten
Hede fyller dessa krav, och han äger därjämte, som ovan nämnts,
speciella förutsättningar för uppgiften.
Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till förslaget om
en personlig tjänst som förste museiintendent, medan lönenämnden uttalat,
att nämnden, därest tillräckliga skäl för befattningen ansåges föreligga, icke
hade någon erinran att framställa mot den förordade lönegradsplaceringen.
Preparator vid patologiska institutionen. Det
större konsistoriet har föreslagit inrättande av en tjänst som preparator vid
patologiska institutionen och därvid åberopat en av vederbörande lärare
gjord framställning, i vilken framhållits, att behovet av en dylik tjänst vid
institutionen länge varit synnerligen kännbart och för vart år blivit alltmer
trängande. Bland annat fordrade institutionens utökade och dyrbara instrumentarium
en ständig översyn, varjämte behovet av en kvalificerad teknisk
assistent vid det vetenskapliga forskningsarbetet bleve allt större.
Den föreslagna tjänsten har tillstyrkts av kanslern, som därvid förordat
dess placering i lönegraden Ce 13. Detta förslag har icke mött erinran från
statskontorets sida, medan lönenämnden uttalat, att den föreslagna placeringen
i lönegraden Ce 13 borde betraktas som ett provisorium i avvaktan
på en allmän översyn av löneställningen för universitetens tekniska personal.
Preparator vid historiska museet samt mynto
c h m e d a 1 j k a b i n c 11 e t. Konsistoriet har begärt, att vid historiska
museet samt mynt- och medalj kabinettet måtte inrättas en ordinarie
preparatorsbefattning i lönegraden Ca 14. Ämnesrepresentanten, professorn
//. Arbman, har framhållit, att ett starkt behov av cn dylik tjänst förelåge.
För närvarande utförde nämligen museets vaktmästare utöver sina van
-
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 16S.
liga göromål även preparatorsarbete, varjämte till konservering och restaurering
av fynd från utgrävningar samt till ritning av planer, signering m. m.
dessutom till stor del anlitades tillfällig arbetskraft.
Kanslern har förordat inrättandet av en preparatorstjänst i lönegraden
Ce 13, medan statskontoret funnit en sådan åtgärd utan olägenhet kunna
anstå.
Lönenämnden har liksom beträffande preparatorstjänsten vid patologiska
institutionen ansett den föreslagna placeringen i lönegraden Ce 13 böra betraktas
som ett provisorium.
Fyra nya kanslibiträdestjänster. Kanslern har föreslagit
inrättande av ett antal nya kanslibiträdestjänster i lönegraden Cell,
däribland en vid pediatriska kliniken, där någon sådan tjänst icke finnes,
samt en för envar av de tre till Malmö allmänna sjukhus knutna professorsbefattningarna.
Beträffande sistnämnda befattningar har kanslern framhållit,
att de under nästa budgetår alla torde komma att bli försedda med
ordinarie innehavare. I avseende å biträdeshjälp borde dessa professorer likställas
med övriga kliniska professorer.
Statskontoret har avstyrkt den föreslagna kanslibiträdestjänsten vid pediatriska
kliniken men däremot tillstyrkt de tre övriga här nämnda tjänsterna.
Labo ratoriebiträde vid fysiska institutionen.
I samband med inrättandet av en ny professur i fysik vid universitetet i
Lund från och med budgetåret 1946/47 ställdes frågan om inrättandet även
av vissa tjänster för teknisk personal vid fysiska institutionen på framtiden
i avvaktan på färdigställande av en ny institutionsbyggnad (se proposition
1946: 273, s. 93). Professorn B. Edlén har nu hemställt om inrättande vid
nämnda institution av en laboratoriebiträdestjänst i lönegraden Ca 11 och
har därvid framhållit, att detta numera ur utrymmessynpunkt vore möjligt
sedan vissa provisoriska lokaler iordningställts. Den föreslagna tjänsten
vore synnerligen välbehövlig särskilt i samband med de vid institutionen
påbörjade undersökningarna över den kosmiska strålningen.
Kanslern har tillstyrkt inrättandet av en laboratoriebiträdestjänst i Ce 11.
Statskontoret har biträtt kanslerns förslag.
Utöver de förslag för vilka jag nu redogjort vill jag här till behandling
upptaga frågan om en förstärkning av personalen dels vid universitetsbiblioteket
dels vid universitetets kansli. Som framgått vid redogörelsen
för Uppsala universitets avlöningsanslag har nämligen 1945 års universitetsberedning
i sitt betänkande del III framlagt förslag i dessa båda frågor.
Definitiv ställning till beredningens förslag har ännu icke tagits men från
och med innevarande budgetår ha dock i anledning av förslag av Kungl.
Maj:t i propositionen 1948: 152 vissa personalförstärkningar vidtagits såväl
vid universitetsbiblioteket som vid kansliet.
63
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
Förstärkning av bibliotekspersonalen. Nuvarande
personalorganisation samt universitetsberedningens förslag till organisation
framgår av följande sammanställning.
Nuvarande personalorganisation. Föreslagen personalorganisation.
Personal med högre vetenskaplig utbildning.
1 överbibliotekarie ...... Ca 33 = nu
5 förste bibliotekarier, 6 förste bibliotekarier
därav 1 eo........ Ce, Ca 29 Ca 29 (+1)
9 bibliotekarier, 13 bibliotekarier,
därav 2 eo........Ce, Ca 26 därav 3 eo . . Ce, Ca 26 (+4)
5 amanuenser (biblio- 4 amanuenser (biblio
-
tekarier) .......Cf 19—Ce 24 tekarier) . . Cf 19 Ce 24 ( 1)
Bibliotekspersonal
4 biblioteksassistenter ... Ce 15
1 kontorist............. Ca 13
5 kanslibiträden,
därav 4 eo........Ce, Ca 11
6 kontorsbiträden . . . Cf 4—Ca 8
med lägre utbildning.
3 förste biblioteksassistenter
...... Ca 19 (+3)
5 biblioteksassistenter
............. Ca 15 (+1)
8 förste biblioteks
biträden
........ Ca 13 (+7)
7 biblioteksbiträ
den.
......Cf 9—Ca 11 (+2)
- (-6)
Vaktmästar
1 förste expeditionsvakt . . Ca 11
5 expeditionsvakter,
därav 3 eo........ Ce, Ca 10 1 2
1 värmeledningsskötare . . Ca 11
1 bokbinderiförman ..... Ce 13
2 bokbindare ........... Ce 11
ersonal m. m.
1 förste expeditionsvakt . . Ca 13
9 expeditionsvakter
Cf 8—Ca 11 (+4)
1 reproduktionsföre
ståndare
........ Ca 13 (-j-1)
= nu
= nu
= nu
Sammanfattningsvis innebär alltså beredningens förslag en personalförstärkning
med 4 tjänstemän i fråga om den högre och 7 i fråga om den lägre
bibliotekspersonalen samt med 5 i fråga om vaktmästarpersonalen.
Kanslern har i yttrande den 24 september 1948 över universitetsberedningens
ifrågavarande betänkande beträffande bibliotekspersonal med högre
vetenskaplig utbildning föreslagit, förutom ordinariesättning av den nuvarande
extra ordinarie förste bibliotekarietjänsten, inrättande av en ordinarie
sådan tjänst (Ca 29) samt en ordinarie och en extra ordinarie tjänst
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
som bibliotekarie (Ca respektive Ce 26). I fråga om bibliotekspersonal med
lägre utbildning har kanslern tillstyrkt universitetsberedningens förslag med
en viss reduktion nämligen i vad avser en tjänst som förste biblioteksassistent
och en som biblioteksassistent. Doek har kanslern i vissa fall föreslagit
extra ordinarie i stället för ordinarie anställning. I fråga om vaktmästarpersonalen
har kanslern tillstyrkt den av beredningen föreslagna löneställningen
— Ca 13 för förste expeditionsvakt och Cf 8—Ca 11 för expeditionsvakt
— samt förordat inrättande av en expeditionsvaktstjänst i Ca 11 och
en i Ce 10.
Beträffande motiveringen för en personalförstärkning torde få hänvisas
till propositionen 1948: 152 samt beträffande statskontorets yttrande i
ämnet till vad härom anförts vid behandlingen av motsvarande spörsmål
vid universitetsbiblioteket i Uppsala.
Förstärkning av kanslipersonalen. Den nuvarande
personalorganisationen och den av universitetsberedningen föreslagna organisationen
vid universitetskansliet framgår av följande sammanställning.
Nuvarande organisation.
1 akademisekreterare, tilllika
ombudsman...... Ca 31
1 extra tjänsteman..... Cg 241
% amanuens ...... arvode 3 800
1 kansliskrivare ........ Ca 15
1 kanslibiträde ......... Ca 11
1 kontorsbiträde ... Cf 4—Ca 8
Föreslagen organisation.
1 akademisekreterare och
chef, tillika ombudsman Ca 37
1 förste fakultetssekreterare
och biträdande akade
-
misekreterare ......... Ca 30
1 fakultetssekreterare och
akademinotarie ....... Ca 27
1 kansliskrivare ........ Ca 15
1 kanslibiträde ......... Ca 11
1 kontorsbiträde .... Cf 4—Ca 8
Kanslern har tillstyrkt beredningens förslag utom i vad avser löneställningen
för akademisekreteraren, vilken föreslagits placerad i lönegraden
Ca 33. I likhet med beredningen har kanslern förutsatt, att de nu till anställande
av en extra tjänsteman anvisade medlen (10 000 kronor) ävensom
nu utgående arvoden till fakultetsnotarierna (sammanlagt 4 750 kronor)
och till den halvtidsanställde amanuensen (3 800 kronor) skola bortfalla.
I fråga om motiveringen för de föreslagna ändringarna i personalorganisationen
torde få hänvisas till den redogörelse, som lämnats vid behandlingen
av motsvarande fråga vid Uppsala universitet. Detsamma gäller de
yttranden, som avgivits i ämnet.
1 Till provisorisk utökning av den kvalificerade personalen har för innevarande budgetår
anvisats 10 000 kronor att efter kanslerns bestämmande användas till anställande av en extra
tjänsteman i Cg 24 eller eventuellt på annat sätt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
65
Departementschefen.
Med hänsyn till fonetikens växande betydelse för språkundervisningen
anser jag mig böra tillstyrka inrättande från och med den 1 juli 1950 av
den av 1947 års riksdag i princip beslutade professuren i fonetik. Jag förutsätter
härvid, att tillsättningsförfarandet skall få inledas redan nästa budgetår.
Vad angår den likaledes i princip beslutade professuren i entomologi
vill jag förorda, att denna inrättas från och med den 1 juli 1949. Vid bifall
härtill bör den nuvarande befattningen som föreståndare för zoologiska
institutionens entomologiska avdelning indragas.
Övervägande skäl synas mig vidare ha anförts för att frågan om en ordinarie
laboratorstjänst i röntgendiagnostik icke längre ställes på framtiden.
Jag förordar därför inrättande från och med nästa budgetår av en tjänst
som laborator i röntgendiagnostik, särskilt neuroradiologi. Samtidigt torde
emellertid en tjänst som extra laborator i röntgendiagnostik böra indragas.
Kanslern har icke i sina anslagsäskanden upptagit förslaget om en personlig
tjänst för docenten Fremberg. Vad i ärendet anförts har emellertid
övertygat mig om önskvärdheten av att docenten Frembergs framstående
skicklighet som lärare även i fortsättningen får komma den grundläggande
matematikundervisningen vid universitetet till godo. Jag föreslår därför,
att för Fremberg inrättas en personlig tjänst, dock icke som preceptor utan
som laborator. Vid bifall härtill bör den ena av de två nuvarande befattningarna
som biträdande lärare i matematik tills vidare hållas obesatt.
Jag biträder förslaget om anvisande av ökade medel till arvoden till
bibliotekarier vid humanistiska sektionens seminariebibliotek.
Vad angår förslaget om en utökning av antalet amanuenser vid medicinska
fakulteten har jag funnit mig böra förorda, att en amanuensbefattning
inrättas vid psykiatriska, en vid neurologiska och en vid reumatologiska
kliniken. Jag tillstyrker även, att medel anvisas till en ny befattning
som tredje amanuens vid farmakologiska institutionen.
Den assistenttjänstgöring i dermato-venereologi, som de senaste terminerna
anordnats vid allmänna sjukhuset i Malmö, synes fylla ett bestämt
behov. Jag biträder därför förslaget om anvisande av medel till bestridande
av kostnaderna för den undervisning, som äger rum i samband med tjänstgöringen.
Då jag icke funnit anledning till erinran mot de föreslagna undervisningsarvodena
synes för detta ändamål, med hänsyn till att undervisningen
beräknas pågå åtta månader om året, böra beräknas 5 000 kronor.
Vid fysiska institutionen finnes för närvarande en tjänst som instrumentmakare
i lönegraden Ca 14. Tjänsten är för närvarande vakant och har
trots upprepat ledigförklarande icke kunna locka tillräckligt kvalificerade
sökande. Detta sammanhänger tydligen med, att löncgradsplaceringen är
5 — Bihang till riksdagens protokoll 191*9. 1 saml. Nr 168.
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
för låg i betraktande av de arbetsuppgifter och den kompetens, som kräves
av befattningshavaren. Ännu mer markerat torde detta förhållande komma
att bli, då institutionens nybyggnad tages i bruk, vilket beräknas ske inom
en nära framtid. Jag förordar därför i likhet med lönenämnden, att nämnda
tjänst från och med nästa budgetår förändras till en tjänst som förste instrumentmakare
i lönegraden Ca 18.
I enlighet med kanslerns av statskontoret biträdda förslag torde anslagsposten
till avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården böra uppräknas
med 6 200 kronor till 42 200 kronor.
Jag anser mig böra tillstyrka förslaget att en personlig förste museiintendentstjänst
i Ce 29 inrättas för docenten J. E. Hede.
Stort behov av en preparatorstjänst synes föreligga såväl vid patologiska
institutionen som vid historiska museet samt mynt- och medaljkabinettet.
Jag tillstyrker därför inrättandet av två extra ordinarie preparatorstjänster.
Under erinran om vad lönenämnden härvidlag anfört vill jag föreslå att
dessa båda tjänster tillsvidare placeras i lönegraden Ce 13.
Föreliggande förslag om ökad biträdeshjälp vid medicinska fakulteten anser
jag mig böra biträda såtillvida, att jag förordar att fyra kanslibiträdestjänster
i lönegraden Ce 11 inrättas, en för pediatriska kliniken och en för
envar av de tre till Malmö allmänna sjukhus knutna professurerna. För
fysiska institutionen tillstyrker jag, att från och med nästa budgetår inrättas
en laboratoriebiträdestjänst, även den i Cell.
Som av den i det föregående lämnade redogörelsen framgått har personalen
vid universitetsbiblioteket i Lund från och med innevarande budgetår
provisoriskt förstärkts i avvaktan på att slutlig ställning skulle kunna
tagas till det av universitetsberedningen framlagda förslaget om bibliotekets
personalorganisation. Denna personalförstärkning — som är av icke obetydlig
omfattning — innebär, att personalen utökats med 1 förste bibliotekarie
(Ce 29), 2 bibliotekarier (1 i Ca 26 och 1 i Ce 26), 2 biblioteksassistenter
(Ce 15), 2 kanslibiträden (Cell), 1 expeditionsvakt (Ce 10)
samt, i stället för en enligt kollektivavtal anställd bokbindare, 1 bokbinderiförman
(Ce 13) och 2 bokbindare (Ce 11). Under hänvisning till vad jag anfört
i motsvarande spörsmål i fråga om Uppsala vill jag för nästa budgetår
tillstyrka en viss ytterligare förstärkning av bibliotekspersonalen. Jag förordar,
att från och med nästa budgetår inrättas två nya tjänster som biblioteksassistent
i Ce 15. Med hänsyn till det nuvarande antalet extra ordinarie
tjänster förordar jag vidare, att två extra ordinarie kanslibiträdestjänster
ordinariesättas.
Liksom universitetsbiblioteket har även det akademiska kansliet från
och med innevarande budgetår erhållit en viss personalförstärkning. Sålunda
har till anställande av en extra tjänsteman anvisats 10 000 kronor,
67
Kungl. Maj ds proposition nr 168.
varjämte en ny kontorsbiträdestjänst inrättats. Med hänsyn härtill ifrågasätter
jag icke för nästa budgetår någon ytterligare medelsanvisning för
detta ändamål.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat torde Lunds universitets
avlöningsanslag böra beräknas på följande sätt.
7. Professorer och lärare m. fl.
Posten 1 a (lön och tjänstgöringspenningar åt ordinarie tjänstemän), nu
1 078 300 kronor, bör å ena sidan höjas med (12 000 + 9 000 =) 21 000
kronor, avseende den nya professuren i entomologi samt den nya laboratorstjänsten
i röntgendiagnostik, särskilt neuroradiologi, men å andra sidan
minskas med 9 000 kronor, avseende den nuvarande befattningen som föreståndare
för zoologiska institutionens entomologiska avdelning. Samtidigt
bör det belopp som nu avgår för pensionsavdrag, 90 700 kronor, höjas med
900 kronor till 91 600 kronor. Posten bör sålunda uppföras med 1 089 400
kronor.
Posten 1 h (ålderstillägg) bör uppföras med oförändrat belopp, 4-3 800
kronor.
Posten 1 c (ersättningar till vikarierande akademiska lärare) bör uppföras
med oförändrat belopp, 30 000 kronor.
Under en särskild post, betecknad »Avlöning till tjänsteman på indragningsstat»
bör uppföras den för Fremberg personliga laboratorsbefattningen
i matematik. Posten bör uppföras med 9 400 kronor.
Posten 2 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t),
nu 1 840 700 kronor, bör höjas, å ena sidan, med 21 200 kronor, avseende
bibliotekarier vid humanistiska sektionens seminariebibliotek, tre amanuenser
vid de medicinska klinikerna och en vid farmakologiska institutionen
samt undervisning i dermato-venereologi i Malmö, men å andra sidan minskas
med 19 300 kronor, avseende en extra laborator i röntgendiagnostik
och en biträdande lärare i matematik, samt 2 200 kronor i ersättningar för
barntillägg. Posten bör sålunda uppföras med 1 840 400 kronor.
Posten 3 (särskilda löneförmåner åt icke-ordinarie tjänstemän), nu
175 000 kronor, bör å ena sidan ökas med 15 000 kronor avseende tre
amanuenstjänster vid de medicinska klinikerna men torde å andra sidan
vid bifall till vad jag i övrigt förordat kunna minskas med 5 000 kronor.
Denna post bör sålunda uppföras med 185 000 kronor.
Delstat enl beräknar jag således till sammanlagt (1 089 400 -f+
43 800 + 30 000 + 9 400 + 1 840 400 + 185 000 =) 3 198 000 kronor.
68 Kungl. May.ts proposition nr 168.
11. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar m. m.
Posten 1 (avlöningar till ordinarie tjänstemän), nu 527 000 kronor, bör
vid bifall till mina förslag höjas till 538 500 kronor.
Posten 2 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t),
nu 12 540 kronor, bör höjas med 2 200 kronor, avseende rektors och prorektors
honorarium, och sålunda uppföras med 14 740 kronor.
Posten 3 (avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården), nu 36 000
kronor, bör höjas med 6 200 kronor till 4@ @00 kronor.
Posten 4 (avlöningar till övrig icke-ordinarie personal), nu 604 000 kronor,
bör höjas till 658 000 kronor.
Posten 5 (rörligt tillägg), nu 120 021 kronor, torde böra uppföras med
128 321 kronor.
Delstaten II bör alltså för nästa budgetår uppföras med 1 381 761
kronor.
De särskilda upphördsmedlen torde böra uppföras med oförändrat belopp,
5 761 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet bör alltså uppföras med (3 198 000 +
+ 1 381 761 — 5 761 =) 4574000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med 112 400 kronor.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag nu, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets
samlingar och inrättningar m. m., som föranledas
av vad jag i det föregående anfört;
b) besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall,
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1949/50, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a. Lön-ochtjänstgöringspenningar
kronor 1 181 000
Avgå pensionsavdrag
m.
m. kronor 91 600 kronor 1 089 400
A vlöningsstater.
69
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
b. Ålderstillägg, förslagsvis
........kronor 43 800
c. Ersättningar till
vikarierande akademiska
lärare, förslagsvis
........ _30 000 kronor 1 163 200
2. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat:
Fremberg,
N. E.,
laborator i matematik,
personligen:
Lön . . . kronor 6 000
Ålderstillägg
. » 1000
Tjänstgöringspen
ningar
> 3 000 kronor 10 000
Anm. Ålderstillägget utgår
efter 5 års tjänstgöring med
500 kronor och efter 10 års
tjänstgöring med 1 000 kronor.
Avgår pensionsavdrag _»_600 » 9 400
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 1 840 400
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie
tjänstemän, förslagsvis...... »_185 000
Summa kronor 3 198 000
Anmärkning till avdelning 1. av avlöningsstaten.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis....................kronor 538 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t....... » 14 740
3. Avlöningar till arbetare vid botaniska
trädgården, förslagsvis........... * 42 200
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............ * 658 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis........ »_128 321
Summa kronor 1 381 761
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
Sammandrag.
I. Professorer och lärare m. fl......kronor 3 198 000
II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.. . » 1 381 761
Summa kronor 4 579 761
Särskilda upphördsmedel:
—----—-------kronor 5 761
Nettoutgift kronor 4 574 000;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande
särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl.
samt i till avlöningsstaten hörande anmärkningar, som
föranledas av vad jag i det föregående anfört;
d) besluta att vid Lunds universitet skall från och med
budgetåret 1950/51 inrättas en professur i fonetik;
e) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 4 574 000 kronor.
4. Reservationsanslaget till Lunds universitet: Materiel m. m.
Detta anslag har för innevarande budgetår uppförts med 1 000 000 kronor.
Det större akademiska konsistoriet har hemställt om höjning av vissa
i anslaget ingående poster och om upptagande under detta anslag av medel
för vissa nya ändamål. Konsistoriets förslag utmynnar i begäran om en höjning
med i runt tal 130 000 kronor. Med hänsyn till det statsfinansiella
läget har kanslern ansett sig kunna tillstyrka anslagshöjning endast med
följande belopp:
Ökning
kronor
1. Universitetsbibliotekets expenser (nu 14 000 kronor).......... 6 000
2. Kyrkohistoriska arkivet (nu 3 500 kronor) .................. 1 000
3. Inköp av böcker och annan undervisningsmateriel samt tillfälliga
utgifter för seminarierna inom filosofiska fakultetens humanistiska
sektion (nu 20 000 kronor) .......................... 15 000
4. Institutionen för psykologi och pedagogik (nu 1 500 kronor) . . 2 000
5. Fonetiska institutionen (nu 0 kronor) ...................... 2 000
6. Zoologiska institutionens zoofysiologiska avdelning (nu 0 kronor) 10 000
7. Geofysik och geodesi (nu 0 kronor) ........................ 3 000
8. Undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö (nu 25 000 kronor)
................................................... 10 000
9. Central skrivbyrå (nu 0 kronor) .......................... 10 000
Summa kronor 59 000.
71
Kungl. Maj:ts proposition nr 16S.
Ifråga om de med 2 och 7—9 betecknade äskandena hänvisas till handlingarna
i ärendet. Beträffande övriga av kanslern tillstyrkta förslag har
anförts bland annat följande.
1. För universitetsbibliotekets expenser, såsom för skrivmaterialier, inventarier,
telefon, frakter m. in., utgår ur materielanslaget ett belopp av
14 000 kronor. Universitetsberedningen har framhållit, att universitetets reservfond
årligen fått tillskjuta avsevärda belopp för täckande av brist å
anslaget. Beredningen har ansett en höjning med 6 000 kronor erforderlig.
3. I fråga om behovet av ökade medel (f. n. 20 000 kronor) till de humanistiska
seminariernas bibliotek har anförts i huvudsak följande.
Många och stora luckor finnas att fylla sedan krigsåren och det är av
stor vikt, att bibliotekets olika avdelningar i motsats till vad hittills varit
fallet får möjlighet att tillhandahålla vissa delar av kurslitteraturen i flera
exemplar. Det ligger i sakens natur, att stora delar av seminariernas bokbestånd
äro utsatta för stark slitning, och behovet av ökade möjligheter till
ombindning, reparationer och inköp av ersättningsexemplar är mycket påtagligt.
Ett nytt ämne, fonetik, har under det senaste arbetsåret fått representation
vid universitetet och behöver givetvis också utrustas med
litteratur. Genom att professuren i sanskrit med jämförande indoeuropeisk
språkforskning ändrats till en professur i jämförande språkforskning, särskilt
indoeuropeisk, uppkommer för detta ämnes vidkommande ökade behov
av nya böcker. På senare tid har också alltmera visat sig behov av
andra slags undervisningsmaterial, fotostater, ljusbilder, diagram, kartor,
grammofonskivor m. m., som för närvarande bekostas av anslagen till seminariebiblioteken.
Härtill kommer, att under det senaste året vissa avdelningar
(för romanska, semitiska och slaviska språk) utflyttat till provisoriska
lokaler på olika håll i staden. En fortsatt provisorisk eller definitiv
differentiering är förestående. Detta medför emellertid, att vissa mera använda
handböcker, ordböcker, uppslagsverk, vissa andra standardverk o. d.,
som nu till stor olägenhet finnas endast i ett exemplar, måste skaffas i flera
exemplar för att vara tillgängliga på de institutioner, där de behövas. Detta
behov är redan mycket påtagligt, och kommer i framtiden att bli ännu
kännbarare. Att även det höjda prisläget måste mötas med ökade anslag,
säger sig självt. Till humanistiska sektionens i Uppsala seminariebibliotek
utgår 48 000 kronor men till motsvarande bibliotek i Lund endast 20 000
kronor. De båda universiteten äro av samma storleksordning, och behovet
av ökat anslag torde icke vara mindre i Lund än i Uppsala utan snarast
större, då systeruniversitetet redan har kommit i åtnjutande av höjt anslag
på denna punkt. Därför hemställes om ett till 50 000 kronor förhöjt anslag.
4. Beträffande behovet av anslagshöjning för institutionen för psykologi
och pedagogik, vars nuvarande årsanslag iir 1 500 kronor, har anförts:
Det nuvarande beloppet räcker inte på långt när till de utgifter, som
måste anses erforderliga för experimentellt arbetande vetenskaper, där apparaturen
spelar cn framträdande roll och ständigt utvecklas. Vid lösningen
av forskningsuppgifterna måste de studerande i stor utsträckning själva
bekosta sin apparatur. Många viktiga moment inom såväl pedagogiken som
psykologien kunna inte alls eller också högst otillfredsställande behandlas
vid undervisningen, emedan apparatur för demonstrationer och laborationcr
helt saknas. Vidare är det inte möjligt att ur det begränsade anslaget bestri
-
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
da kostnaderna för ens nödtorftig förnyelse av institutionens bibliotek. Då
praktiskt taget ingen förnyelse av institutionens instrumentarium skett
under de senaste 15 åren och den befintliga apparaturen är mycket försliten,
måste största delen av det årliga anslaget användas till reparationer. Det
är därför ofrånkomligt, att det årliga anslaget höjes till 6 000 kronor.
5. Föreståndaren för fonetiska institutionen anför:
Genom beslut av 1947 års riksdag beviljades på Kungl. Ma:jts förslag
Lunds universitet ett årligt anslag å 4 000 kronor för undervisning i fonetik.
Samtidigt med att regelbunden undervisning i ämnet från och med
läsåret 1947—1948 sålunda kommit till stånd, har det också tack vare i
olika repriser beviljade engångsanslag ur universitetets reservfond varit
möjligt att successivt bygga upp den första grunden till en fonetisk institution
vid universitetet, en nödvändig förutsättning för att undervisningen
skall kunna bli ändamålsenlig. En råd grundläggande apparater ha kunnat
anskaffas eller beställas, likaså en del undervisningsmateriel. Den nya institutionens
lokalfråga har tillfredsställande lösts genom att universitetet
förhyrt en för romanska seminariet och fonetiska institutionen gemensam
större våning. En nödvändig förutsättning för att undervisningen i fonetik
skall kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt, är emellertid att den nya
institutionen även får disponera över ett årligt anslag, särskilt med tanke
på kurserna i experimentell fonetik och på de forskningsförsök, som studenterna
därvid själva utföra.
6. Sedan zoologiska institutionen numera fått en laboratorsbefattning i
zoofysiologi, erfordras, framhålles det, ett särskilt materielanslag för den
nya zoofysiologiska avdelningen. Zoologiska institutionens årsanslag, 40 000
kronor, förslår inte. Beloppet förbrukas men är på grund av dyrtid och
betydligt ökat antal forskare otillräckligt. Eftersom zoofysiologisk forskning
drager större kostnader än någon annan gren av zoologien, anhålles om
ett årsanslag av 20 000 kronor.
Departementschefen. Jag förordar, att förevarande anslag för nästa budgetår
höjes med 35 000 kronor till 1 035 000 kronor. Höjningen torde böra
avse universitetsbibliotekets expenser, humanistiska seminariebiblioteket
samt institutionerna för psykologi och pedagogik, fonetik och zoofysiologi.
De av kanslern för nämnda ändamål äskade beloppen uppgå till sammanlagt
35 000 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
till Lunds universitet: Materiel m. m. för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 1 035 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
73
5. Förslagsanslaget till Karolinska mediko-kirurgiska
institutet: Avlöningar.
Anslag Nettoutgift
1947/48 ............................ 1 940 900 1 795 679
1948/49 (statsliggaren s. 510).......... 2 007 000
1949/50 (förslag) .................... 2 089 400
Kanslern för rikets universitet har i skrivelser den 9 november 1948 och
den 14 januari 1949 i anledning av framställningar av lärarkollegiet vid
karolinska institutet framlagt förslag om följande ändringar i nuvarande
personalorganisation:
a) ökning med 21 000 kronor av anslagsmedlen till biträdande lärare i
kliniska ämnen;
b) anvisande av 6 000 kronor till arvoden åt lärare vid kurser i den normala
förlossningens förlopp m. m.; .
c) inrättande av en befattning som tredje amanuens i histologi;
d) uppflyttning av kamrerartjänsten från Ca 27 till Ca 30 under benämningen
högskoleintendent;
e) inrättande av en tjänst som förste bibliotekarie (Ca 29) och samtidigt
minskning av det nuvarande bibliotekariearvodet från 3 600 kronor till
2 400 kronor; .
f) förändring av en tjänst som maskinist av 3: e klass (Ca 12) till maskinist
av 1: a klass (Ca 14) samt av två tjänster som eldare (Ce 9) till
reparatörer (Ce 12);
g) ökning av rektors honorarium från 2 700 kronor till 5 000 kronor samt
anvisande av 800 kronor som representationsbidrag åt dekanus;
h) inrättande av en tjänst som försöksassistent (Ce 20) vid neurofysiologiska
institutionen i stället för en som fysiker a övergångsstat (Ca 26);
i) inrättande av en tjänst som laboratoriebiträde (Ce 11) vid envar av
fysiologiska, histologiska och patologisk-anatomiska institutionerna samt en
dylik tjänst vid medicinska klinikens å serafimerlasarettet endokrinologiska
avdelning ävensom utökning av tjänstgöringstiden från halvtid till heltid
för ett laboratoriebiträde (Ce 11) vid oftalmiatriska kliniken;
j) inrättande av en tjänst som kanslibiträde (Ce 11) vid psykiatriska
kliniken å karolinska sjukhuset och en dylik tjänst vid kamrerarexpeditionen;
_ ...
k) överflyttande från karolinska sjukhusets till karolinska institutets
stat av en tjänst som fotograf (Ce 9) vid dermato-venereologiska kliniken;
l) anvisande av sammanlagt 19 000 kronor för tillfälligt anställd personal
vid biblioteket (+ 6 500 kronor);
m) anställande av ett vaktmästarbiträde (Cg 6) vid kansliet och kamrerarexpeditionen;
n)
inrättande av en kanslibiträdestjänst (Ce 11) och en laboratoriebiträdestjänst
(Ce 11) vid thoraxkirurgiska kliniken;
o) förändring av en kontorsbiträdestjänst (Ce 8) vid institutionen för
cellforskning till kanslibiträdestjänst (Ce 11).
Av handlingarna inhämtas bland annat följande.
74
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.
a) Biträdande lärare i kliniska ämnen.
Såsom en provisorisk åtgärd i avvaktan på ytterligare utredning anvisades
för budgetåret 1947/48 under vederbörande arvodesposter i karolinska
institutets och universitetens arvodesstater — utöver eljest utgående
arvoden — ett belopp av 12 000 kronor för varje lärosäte till undervisning
i kliniska ämnen genom biträdande lärare, att fördelas av Kungl. Maj:t på
förslag av kanslern. Dessa anslagsmedel voro i första hand avsedda att
användas till arvoden åt biträdande lärare i ämnen, där dylika lärare saknades
men där synnerligt behov av sådana visades föreligga. I övrigt förutsattes
att, därest behovet av biträdande lärare ansåges oundgängligt även
vid nuvarande studieordning, vederbörande fakultet respektive lärarkollegiet
i samband med petita för ett kommande budgetår skulle återkomma
med för varje särskilt fall närmare motiverad framställning. Det för karolinska
institutet anvisade beloppet av 12 000 kronor disponerades till två
arvoden å 6 000 kronor åt biträdande lärare i pediatrik.
För innevarande budgetår har som ett fortsatt provisorium ånyo anvisats
12 000 kronor för ändamålet. Den nu föreslagna anslagshöjningen av
21 000 kronor är avsedd till bestridande av arvoden till 2 biträdande lärare
i röntgendiagnostik vid karolinska sjukhusets röntgendiagnostiska avdelning
(vardera 4 000 kronor), 1 biträdande poliklinisk lärare i dermatologi
och venereologi (4 000 kronor), 1 biträdande lärare i dermato-radioterapi
(4 000 kronor) samt 1 biträdande lärare i patologisk anatomi (5 000
kronor).
Statskontoret har förklarat sig icke kunna tillstyrka anvisande av ytterligare
medel till biträdande lärare.
b) Lärare vid kurser i den normala förlossningens
f ö r 1 o p p m. m. Lärarkollegiet har anfört följande:
Vid undervisningen i obstetrik och gynekologi för medicine kandidater
ha tidigare anordnats frivilliga kurser i den normala förlossningens förlopp
samt obstetriska ingrepp i samband med normal eller patologisk förlossning,
vanligen kallade »tångkurser». Avsikten med sådan kurs är att genom föreläsningar
samt praktiska demonstrationer och övningar på fantom för de
studerande underlätta förståelsen för och inlärandet av de vid obstetrisk
sjukvård vanligaste ingreppen, vilka av kursdeltagarna under överinseende
av klinikens ordinarie läkarpersonal sedan utföras å det vid kliniken inneliggande
obstetriska klientelet. Kursen har ej ingått i den ordinarie undervisningen
i obstetrik och gynekologi utan har varit frivillig och belagd med
en avgift av tidigare 35 kronor per kursdeltagare. Undervisningen vid denna^
kurs har nämligen meddelats av vid klinikerna anställda underläkare.
Då dessa underläkare visserligen äro ålagda viss klinisk undervisning i samband
med den av dem utövade dagliga rutinsjukvården, men näppeligen
kunna åläggas att meddela oavlönad undervisning i form av särskild kurs
med föreläsningar och demonstrationer, har det ansetts riktigt att ekonomisk
ersättning uttages. Som ett uttryck för kursens betydelse för de tjänstgörande
medicine kandidaterna kan anföras, att deltagandet praktiskt taget
alltid varit 100-procentigt .
75
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
Sedan avgifterna i samband med de till medicine licentiatexamen obligatoriska
kurserna och tjänstgöringarna borttagits, slopades under december
månad 1947 den planerade »tångkursen». På de studerandes egen begäran
gavs emellertid i februari 1948 ånyo en kurs och ekonomisk ersättning utgick
därvid till kursförrättaren från docentstipendiefonden med 500 kronor.
Med hänsyn till det konstanta behovet av ifrågavarande undervisning och
då medel ur docentstipendiefonden ej kunna påräknas i fortsättningen till
kurserna böra medel för ändamalet anvisas a riksstaten. Som sex kurser
årligen erfordras vid en var av de tva klinikerna i ämnet, skulle med ett
arvode av 500 kronor för varje kurs medelsbehovet uppgå till 6 000 kronor.
Lärarkollegiet hemställer alltså om anvisande av 6 000 kronor till lärare vid
sex tångkurser vid envar av de obstetrisk-gynekologiska klinikerna.
Statskontoret har ställt sig avvisande mot kollegiets framställning och
anfört följande:
Statskontoret inser betydelsen av att de studerandes möjligheter att åtnjuta
ifrågavarande undervisning underlättas. Vad angår frågan huruvida
kursledare bör uppbära ersättning utöver sedvanliga löneförmåner, lärer
spörsmålet härom överlämnas till den i december 1948 tillsatta kommittén
för översyn av läkarutbildningen. Med den gynnsamma lönestiillning, som
numera är tillförsäkrad underläkarna vid universitetssjukhusen, synes det
ur principiell synpunkt betänkligt att särskilt ersätta viss undervisning. I
avvaktan på en slutlig lösning av detta spörsmål torde tillsvidare erforderliga
medel kunna utgå ur docentstipendiefonden, som, enligt vad statskontoret
inhämtat, den 16 december 1948 uppvisade en reservation av omkring
39 000 kronor.
c) Tredje amanuens vid histologiska institutionen.
Denna amanuensbefattning är avsedd för den av professorn H. Holmgren
ledda avdelningen för experimentell histologi, där det för närvarande
endast finnes en assistentbefattning.
Statskontoret har avstyrkt ifrågavarande förslag.
d) Omändring av kamrerart j ii nsten (Ca 2 7) till
befattning som högskoleintendent (Ca 3 0). Lärarkollegiet
har upprepat sin tidigare gjorda framställning om en uppflyttning
av kamrerartjänsten till lönegraden Ca 30 och därvid förebragt en utförlig
motivering med uppgifter bland annat om åtskilliga av de arbetsuppgifter,
som åvila kamreraren.
Kanslern har vid sitt tillstyrkande av lärarkollegiets förslag erinrat om
att han i yttrande över 1945 års universitetsberednings betänkande, del TII,
behandlat frågan om de kamerala befattningarna vid universiteten.
Statskontoret har ansett tidpunkten icke nu vara inne för att upptaga
kollegiets förslag till prövning och har därvid hänvisat till att frågan om
löneställningen för akademikamrerarna vid universiteten ännu icke slutgiltigt
lösts. För övrigt vore lönestoppet enligt statskontorets mening ett
bestämt hinder mot en höjning av löneställningen för kamreraren.
Statens lönenämnd har erinrat om att förevarande spörsmål tidigare
ställts på framtiden i avvaktan på närmare erfarenheter om arbetsuppgif
-
76
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.
terna å tjänsten efter genomförandet av institutets omorganisation (se prop.
1947:272, s. 424). Även om karolinska institutets upprustningsprogram
numera torde vara genomfört i väsentliga delar, särskilt i fråga om personalorganisationen,
syntes det ännu vara för tidigt att med säkerhet uttala
sig rörande omorganisationens definitiva inverkan på de faktorer, som
vore av betydelse för att bedöma kamrerartjänstens placering på löneskalan.
Ehuru enligt lönenämndens mening vissa skäl talade för en höjd
lönegradsplacering, ansåge sig lönenämnden därför icke f. n. kunna taga
bestämd ställning till spörsmålet, vilken lönegrad som närmast borde
komma i fråga.
e) Förste bibliotekarie. Kanslern har anfört följande:
Lärarkollegiet har gjort framställning om inrättande vid institutets bibliotek
av en befattning som överbibliotekarie i lönegraden Ca 31. För närvarande
är institutets bibliotekarie avlönad med ett arvode av 3 600 kronor.
Befattningen innehas som bisyssla av vetenskapsakademiens bibliotekarie
A. Holmberg. Denne har förklarat sig ha för avsikt att under år 1949
begära avsked från sin befattning vid karolinska institutets bibliotek, enär
han funnit, att bibliotekets ledning icke längre kunde skötas som en
bisyssla. Lärarkollegiet har i sin skrivelse dels redogjort för bibliotekets
nuvarande verksamhet, dels ock lämnat vissa uppgifter rörande de andra
offentliga specialbibliotek, som i fråga om storlek och arbetsuppgifter syntes
vara närmast jämförbara med institutets: riksdagsbiblioteket och de båda
tekniska högskolornas bibliotek. Chefen för riksdagsbiblioteket vore placerad
i lönegraden Ca 33, cheferna för biblioteken vid de tekniska högskolorna
i Ca 31. Frekvens- och accessionssiffrorna vid institutets bibliotek
vore i stort sett jämförliga med motsvarande siffror vid de 3 nämnda
biblioteken. Chefsbefattningen vid institutets bibliotek borde därför ej
placeras i lägre lönegrad än Ca 31. För kommande budgetår hemställde
lärarkollegiet endast om inrättande av en ordinarie tjänst vid biblioteket
nämligen chefsbefattningen. Den närmare utformningen av den nya biblioteksorganisationen
syntes lämpligen böra anstå, tills den nye bibliotekschefen
blivit tillsatt.
Den av lärarkollegiet förebragta utredningen synes mig giva vid handen,
att institutets bibliotek — särskilt om man till detsamma räknar även
Svenska läkarsällskapets bibliotek, vars utlåningsverksamhet omhänderhas
av institutets bibliotekspersonal — är av ungefär samma storleksordning
som de här förut nämnda vetenskapliga specialbiblioteken. Det synes därför
i och för sig motiverat att placera bibliotekets chef i den av lärarkollegiet
föreslagna lönegraden Ca 31. Jag känner mig emellertid tveksam
rörande lämpligheten av att redan nu fatta definitiv ståndpunkt till frågan
om inrättande av en överbibliotekarietjänst och således börja utformningen
av den nya personalorganisationen »från toppen». Det förefaller mig vara
en lämpligare anordning, om den nuvarande bibliotekarien Holmberg, som
i detalj känner biblioteket och dess skötsel, hade tillfälle att ännu någon tid
ställa sin erfarenhet till bibliotekets förfogande och vid hans sida ställdes
en förste bibliotekarie i lönegraden Ca 29, som skulle leda det dagliga
arbetet på biblioteket och befria Holmberg från en avsevärd del av hans
nuvarande arbetsbörda. Jag utgår ifrån att Holmberg är villig att, om han
får hjälp av en förste bibliotekarie, ännu någon tid kvarstå vid ledningen
77
Kunal. Maj:ts proposition nr 16S.
av biblioteket. Frågan om inrättande av en överbibliotekariebefattning får
senare upptas till förnyad prövning. _ .
Under åberopande av vad ovan anförts tillstyrker jag att vid institutets
bibliotek inrättas en förste bibliotekariebefattning i lönegraden Ca 29. I
samband härmed synes det nuvarande bibliotekariearvodet å 3 600 kronor
kunna minskas till 2 400 kronor.
Statskontoret har icke gjort erinran mot inrättande av en tjänst som
förste bibliotekarie i Ca 29, medan statens lönenämnd ansett sig böra förorda
lärarkollegiets förslag om en överbibliotekarietjänst, detta enär den
hittillsvarande bibliotekarien enligt vad lönenämnden inhämtat icke vore
villig att, på sätt kanslern föreslagit, kvarstå vid sidan av en förste bibliotekarie.
h) Försöksassistent vid neurofysiologiska institutionen.
Vid neurofysiologiska institutionen finnes för närvarande
en för filosofie magistern T. K. Helme inrättad personlig tjänst som fysiker
i lönegraden Ca 26. Lärarkollegiet har nu anmält, att Helme önskat
frånträda denna tjänst samt har hemställt att i stället måtte inrättas en
tjänst som försöksassistent i lönegraden Ce 20. Detta förslag har, förutom
av kanslern, tillstyrkts även av statskontoret samt lämnats utan erinran av
lönenämnden. Av statskontoret har upplysts, att Helme numera avgått från
sin tjänst.
i) Laboratoriebiträden vid histologiska och patologisk-anatomiska
institutionerna m. m. Det föreslagna
laboratoriebiträdet vid histologiska institutionen har ansetts nödvändigt
för de försök med vävnadsodling, som för närvarande pågå vid avdelningen
för experimentell histologi. I fråga om patologisk-anatomiska institutionen
har institutionsföreståndaren ansett ytterligare två laboratoriebiträden
utöver de två, som för närvarande finnas där, motiverade med
att den vid institutionen arbetande vetenskapliga personalen uppgår till
nio förutom ett par doktorandstipendiater. Beträffande den endokrinologiska
forskningen vid medicinska kliniken å serafimerlasarettet föreligger,
enligt vad jag under hand inhämtat, särskilt ett behov att standardisera
undersökningsmetoderna. Bland annat med hänsyn härtill har ett nytt
laboratoriebiträde ansetts ofrånkomligt.
1) Tillfällig personal vid biblioteket. Till detta
ändamål har för innevarande budgetår beriiknats 12 500 kronor. Lärarkollegiet
har framhållit, att en provisorisk förstärkning av bibliotekets personal
vore oundgängligen nödvändig om de alltmer krävande arbetsuppgifterna
skulle kunna skötas på ett någorlunda tillfredsställande sätt. Medelsbehovet
för en provisorisk förstärkning kunde beräknas till 10 000 kronor.
Härtill komme emellertid, att bibliotekets perifera läge för många försvårade
utnyttjandet av de kvällstimmar under vilka det vore öppet. Det
vore därför önskvärt att bibliotekets läsesal och tidskriftsrum kunde hållas
78
Kungl. May.ts proposition nr 168.
öppna även under tiden 16—19 alla vardagar utom lördagar. Härför erfordrades
emellertid medel till avlönande av ett kvalificerat biträde och ett
vaktmästarbiträde, sammanlagt 4 000 kronor.
Kanslern har, som förut nämnts, föreslagit, att till tillfällig personal vid
biblioteket skulle anvisas sammanlagt 19 000 kronor. Statskontoret har
framhållit, att det mest angelägna vid en ökad medelsanvisning till biblioteket
vore, att möjlighet bereddes till ökat öppethållande.
n) Kanslibiträde och laboratoriebiträde vid
thoraxkirurgiska kliniken. Professorn C. Crafoord har
framhållit, att han icke hade någon hjälppersonal för den forskning och
forskningsundervisning, som det ålåge honom att bedriva. För att på nöjaktigt
sätt för vetenskaplig bearbetning kunna organisera journalarkivet
för de thoraxkirurgiska fall, som nu behandlades på hans avdelning, och
för korrespondens behövdes redan nu ett kanslibiträde. För nödvändiga
forskningsuppgifter behövdes dessutom bland annat en laboratoriesköterska.
Utöver de förslag, för vilka nu redogjorts, har kanslern i ytterligare en
skrivelse den 14 januari 1949 föreslagit, bland annat, att karolinska institutets
avlöningsanslag måtte i anledning av det mellan staten och Stockholms
stad den 1 december 1947 ingångna avtalet rörande samarbete för
utbyggnad och drift av Sabbatsbergs sjukhus m. m. höjas med 11 112 kronor.
Därjämte har kanslern i samma skrivelse berört vissa andra frågor angående
nämnda avtal. Innan jag går närmare in på de förslag kanslern sålunda
framlagt vill jag erinra om följande.
Redan innan Sabbats bergsavtalet träffades hade Sabbatsbergs sjukhus
i viss utsträckning upplåtits för undervisningsändamål, nämligen i vad avser
ögonkliniken och sjukhusets patologiska institution. Därjämte hade beslut
fattats om att den till allmänna barnbördshuset förlagda kvinnokliniken
skulle överflyttas till Sabbatsberg. Enligt avtalet skall nu sjukhuset i betydligt
vidgad omfattning upplåtas för den medicinska undervisningen och
forskningen. Dit skola sålunda överflyttas karolinska institutets till serafimerlasarettet
förlagda medicinska klinik och kirurgiska klinik med tillhörande
institutioner samt institutets till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
förlagda pediatriska klinik. Vidare skola vissa av Stockholms stad
vid Sabbatsbergs sjukhus planerade institutioner upplåtas till institutet för
forsknings- och undervisningsändamål. Enär serafimerlasarettets neurologiska
och neurokirurgiska kliniker förutsättas skola bli överflyttade till
karolinska sjukhuset komma i framtiden att för karolinska institutets räkning
finnas två undervisningssjukhus, det ena, karolinska sjukhuset, i statens
regi och omfattande samtliga medicinska discipliner, samt det andra,
Sabbatsbergs sjukhus, i stadens regi och omfattande institutets dubbelkliniker
och dubbelinstitutioner.
I fråga om fördelningen av driftskostnaderna vid Sabbatsbergs sjukhus
79
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
har, med undantag för det bakteriologiska centrallaboratoriet, i avtalet
överenskommits bland annat att, frånsett klinik- och institutionsföreståndarna,
läkarlönerna skola halveras mellan staten och staden, dock att staten
ensam skall svara för avlönande av läkare och annan personal, som uteslutande
äro anställda för forsknings- eller undervisningsändamål.
Beträffande driftskostnaderna är för övrigt att märka att sedan gammalt
åtskillnad i budgethänseende gjorts mellan de kostnader, som hänföra sig
till undervisningen och forskningen och de som hänföra sig till sjukvården.
De förra böra bestridas av karolinska institutets anslag, de senare däremot
med de särskilda anslagsmedel, som kunna anvisas för ändamålet. Erinras
må också, att sedan den centrala handläggningen av ärenden angående
undervisningssjukhusen numera överflyttats till inrikesdepartementet, dessa
särskilda anslagsmedel böra utgå ur anslag under elfte huvudtiteln.
I sin nyssnämnda skrivelse den 14 januari 1949 har kanslern till en början
i fråga om Sabbatsbergs sjukhus patologiska institution — i vilken
karolinska institutets institution för allmän patologi sedan en längre tid
varit inrymd — tagit upp frågan om från vilken tidpunkt Sabbatsbergsavtalet
skall börja tillämpas för denna institutions del. Härom har kanslern
anfört bland annat följande.
Den nuvarande anordningen, enligt vilken undervisningen i allmän patologi
är förlagd till Sabbatsbergs sjukhus är uppenbarligen mycket förmånlig
för institutet och staten. Det är därför ganska naturligt, att staden ansett, att
staten såsom en konsekvens av Sabbatsbergsavtalet borde ikläda sig ökade
kostnader även för institutionen för allmän patologi. Detta kan dock enligt
min mening icke motiveras med att avtalet skall tillämpas ifråga om den
patologiska institutionen redan i och med att avtalet i behörig ordning godkänts
av de avtalsslutande parterna. Övervägande skäl synas tala för att
avtalet, vad den patologiska institutionen beträffar, skall börja tillämpas
först då denna institution i sin helhet tas i bruk för karolinska institutets
räkning, d. v. s. vid den senare tidpunkt, då undervisningen och forskningen
även i ämnet patologisk anatomi överflyttas dit. Även om avtalet
således icke redan nu skulle vara direkt tillämpligt å den patologiska institutionen,
synes skäligt, att staten jämlikt grunderna för avtalet i ökad utsträckning
svarar för de kostnader, som föranledas därav, att karolinska
institutets institution för allmän patologi är förlagd till Sabbatsbergs sjukhus
patologiska avdelning. Detta statens åtagande synes dock icke böra
gälla retroaktivt utan först från och med nästkommande budgetår.
Medan kanslern sålunda ansett, att staten från och med nästa budgetår
bör i ökad utsträckning svara för kostnaderna för patologiska institutionen,
har statskontoret ställt sig avvisande mot en sådan tanke, som enligt statskontorets
mening skulle innebiira eu opåkallad utvidgning av de avtalsenliga
förpliktelserna. Stockholms stads sjukhus direktion å andra sidan har
påyrkat bidrag till patologiska institutionen jämväl för viss tid före den
1 juli 1949.
Den av kanslern i anslutning till Sabbatsbergsavtalet föreslagna höjningen
av karolinska institutets avlöningsanslag med 11 112 kronor avser
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
två tjänster som laboratoriebiträde (Ce 11), den ena vid patologiska institutionen
och den andra vid kvinnokliniken, vilken klinik beräknats överflyttad
från allmänna barnbördshuset från och med den 1 juli 1949. Därutöver
har emellertid kanslern föreslagit, att staten till staden skulle lämna
bidrag motsvarande dels den del av städningskostnaderna vid patologiska
institutionen, som hänför sig till den vid institutionen bedrivna undervisningen
och forskningen i allmän patologi (uppskattad till 5 100 kronor),
dels den del av kostnaderna för städning samt skötsel av försöksdjuren vid
kvinnokliniken, som hänför sig till den vid denna klinik bedrivna undervisningen
och forskningen (5 100 kronor respektive 5 600 kronor). Dessa bidrag
jämte de bidrag i övrigt till sjukhusets drift, som staten enligt avtalet
skall lämna, har kanslern föreslagit skola utgå ur två särskilda anslag
under elfte huvudtiteln, det ena till avlöning av vissa underordnade läkare
vid Sabbatsbergs sjukhus m. m. och det andra till vissa driftskostnader vid
samma sjukhus.
Statskontoret har, som redan tidigare nämnts, motsatt sig tanken att
staten för närvarande skulle lämna bidrag till driftskostnaderna vid patologiska
institutionen. Vad angår städningskostnaderna vid kvinnokliniken
har statskontoret däremot icke velat motsätta sig att bidrag utgår enligt
kanslerns förslag. Medel till avlönande av en städerska ävensom en för
undervisnings- och forskningsändamål avsedd djursköterska borde emellertid
beräknas under karolinska institutets avlöningsanslag.
Medicinalstyrelsen har icke haft något att erinra mot de av kanslern i nu
ifrågavarande skrivelse den 14 januari 1949 framlagda förslagen.
Departementschefen. Kanslerns förslag om ökad medelsanvisning till biträdande
lärare i kliniska ämnen kan jag icke för närvarande biträda. Vad
angår de ifrågasatta arvodena för de så kallade tångkurserna är jag ense
med kanslern om betydelsen av dessa kurser och tillstyrker därför, att medel
ställas till förfogande till arvoden åt lärare vid 12 dylika kurser. Med
hänsyn till kursernas omfattning synes arvodet för varje kurs lämpligen
böra uppgå till 300 kronor. Sammanlagt erfordras sålunda för detta ändamål
3 600 kronor. Jag tillstyrker likaledes förslaget om inrättande av en befattning
som tredje amanuens vid histologiska institutionens avdelning för
experimentell histologi.
Vad angår kamrerartjänsten vid institutet framhöll jag i förra årets statsverksproposition,
att frågan om en uppflyttning i högre lönegrad av denna
tjänst syntes böra prövas först i samband med motsvarande organisationsfrågor
vid universiteten. Dessa ha emellertid ännu icke kunnat upptagas
till avgörande. Med hänsyn härtill och i betraktande av nuvarande stränga
återhållsamhet i löneregleringsfrågor anser jag mig icke nu böra taga ställning
till den föreslagna uppflyttningen av kamrerartjänsten vid karolinska
institutet, ehuru jag i likhet med lönenämnden funnit vissa skäl tala för
att befattningen får en högre lönegradsplacering än den nuvarande.
81
Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 168.
Institutets bibliotek har numera nått en sådan storlek, att det för dess
ledning icke längre är tillräckligt med en deltidsanställd befattningshavare
utan erfordras en heltidsanställd bibliotekarie. För egen del förordar jag,
att tills vidare inrättas en tjänst som förste bibliotekarie i Ce 29 i stället
för den nuvarande arvodesbefattningen. Vid bifall härtill bör vederbörlig
ändring vidtagas i den för vissa tjänstemän vid institutet och dess institutioner
m. m. fastställda personalförteckningen.
Sedan filosofie magistern T. K. Helme numera avgått från den för honom
inrättade personliga tjänsten som fysiker vid neurofysiologiska institutionen,
torde i stället för denna tjänst böra inrättas en tjänst som försöksassistent
i lönegraden Ce 20. Även i detta fall bör ändring vidtagas i nyssnämnda
personalförteckning.
I anledning av kanslerns förslag om vissa laboratoriebiträdestjänster tillstyrker
jag, att en tjänst som laboratoriebiträde (Ce 11) inrättas vid envar
av histologiska och patologisk-anatomiska institutionerna, vid thoraxkirurgiska
kliniken samt vid endokrinologiska avdelningen av medicinska kliniken
å serafimerlasarettet. Jämväl behovet av biträdeshjälp vid psykiatriska
kliniken, vilket motiverats med arbetet med den pågående systematiska
insamlingen av material för kliniska och ärftlighetspsykiatriska undersökningar
samt med registreringen och bearbetningen av detta material, synes
böra tillgodoses genom inrättande av en laboratoriebiträdestjänst i Ce 11.
Med hänsyn till ökningen av kamrerarexpeditionens arbete torde en
förstärkning av arbetskrafterna därstädes vara nödvändig. Jag tillstyrker
därför, att medel beräknas till ytterligare ett biträde å expeditionen med
placering enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång.
I fråga om biblioteket synas de till tillfällig personal avsedda anslagsmedlen
böra ökas med 4 000 kronor, främst i syfte att möjliggöra, att
biblioteket hålles öppet i ökad utsträckning.
I vidare mån än av det nu sagda framgår har jag icke ansett mig böra
biträda de av kanslern framförda, i det föregående under a)—o) upptagna
förslagen.
Jag övergår härefter till de med Sabbatsbergsavtalet sammanhängande
frågorna. Som i det föregående omnämnts har kanslern ansett skäligt, att
staten i anslutning till nämnda avtal från och med nästa budgetår i ökad
utsträckning bidrager till kostnaderna för patologiska institutionen vid
Sabbatsbergs sjukhus. Efter samråd med chefen för inrikesdepartementet
har jag funnit mig böra biträda denna uppfattning. Jag tillstyrker därför,
att staten för nästa budgetår till Stockholms stad lämnar ett bidrag av
5 100 kronor, motsvarande den del av städningskostnaderna vid nämnda
institution, som beräknats hänföra sig till den vid institutionen bedrivna
undervisningen och forskningen i allmän patologi. Jag tillstyrker vidare, att
vid nämnda institution inrättas en tjänst som laboratoriebiträde i löne
6
— Dihang till riksdagens protokoll 19If9. 1 sand. Nr 108.
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
graden Ce 11. Även för kvinnokliniken vid Sabbatsbergs sjukhus torde en
tjänst som laboratoriebiträde i Ce 11 böra inrättas. Därjämte synes staten
böra bidraga till den del av kostnaderna för städning samt skötsel av försöksdjuren
vid nämnda klinik, som belöper på den vid kliniken bedrivna
undervisningen och forskningen. Bidragen synas böra utgå med respektive
5 100 kronor och 5 600 kronor.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att å karolinska institutets stat
finnas uppförda arvoden till en amanuens vid gynekologiska kliniken samt
en underläkare och en amanuens vid obstetriska kliniken å allmänna barnbördshuset.
I samband med kvinnoklinikens överflyttning till Sabbatsberg
böra dessa arvoden indragas, enär statens andel i avlöningskostnaderna för
de underordnade läkarna vid kliniken böra bestridas ur anslag under elfte
huvudtiteln. Med hänsyn till att överflyttningen möjligen kan komma att
ske senare än beräknat, böra dock medel till nämnda arvoden beräknas
även för nästa budgetår.
Kostnaderna för de av mig nu tillstyrkta båda laboratoriebiträdestjänsterna
böra belasta karolinska institutets avlöningsanslag, anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Ur samma post bör åtminstone
för nästa budgetår bestridas statens andel i kostnaderna för skötseln av
försöksdjuren vid kvinnokliniken. Det torde dock böra övervägas, om icke
medel till detta ändamål framdeles böra anvisas under institutets anslag
till materiel m. m. Vad åter angår de på staten belöpande städningskostnaderna
vid patologiska institutionen och kvinnokliniken böra dessa bestridas
ur karolinska institutets anslag till omkostnader. Någon ytterligare
höjning av detta anslag utöver den som äskats i årets statsverksproposition
synes dock icke påkallad.
För nästa budgetår räknar jag med följande ändringar i avlöningsstaten
för karolinska institutet.
Delstaten I. Professorer och lärare m. fl.
Posten 3 (avlöning till tjänstemän på indragningsstat) bör med hänsyn till
att jag i det föregående tillstyrkt förslaget om en personlig professur för
G. von Békésy ökas med 13 000 kronor. Samtidigt ökas emellertid pensionsavdragen
med i runt tal 900 kronor och den sammanlagda ändringen i
posten 3 blir därför en ökning med 12 100 kronor till 64 100 kronor.
Posten It (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t),
nu 572 200 kronor, bör höjas med 3 600 kronor till arvoden åt lärare vid
kurser i den normala förlossningens förlopp m. m. samt med 1 200 kronor
till arvode åt en tredje amanuens vid histologiska institutionen, eller med
sammanlagt 4 800 kronor. Posten bör således uppföras med 577 000 kronor.
Delstaten I vars slutsumma nu är 1 199 200 kronor bör således höjas med
(12 100 + 4 800 =) 16 900 kronor till 1 216 100 kronor.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168. 83
Delstaten II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess institutioner m. m.
Posten 1 (avlöningar till ordinarie tjänstemän), som nu är uppförd med
207 000 kronor, bör minskas med It 376 kronor, motsvarande lönen till en
fysiker, till i runt tal 196 000 kronor.
Posten 2 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Ivungl. Maj:t.)
bör minskas med det nuvarande bibliotekariearvodet 3 600 kronor till
6 800 kronor.
Posten 3 (avlöningar till övrig icke-ordinarie personal) är nu uppförd
med 506 000 kronor. Vid bifall till vad jag förordat i det föregående bör
posten sammanlagt höjas till 580 000 kronor.
Posten 1+ (rörligt tillägg) torde böra uppföras med 90 500 kronor.
Delstaten II, vars slutsumma nu är 807 800 kronor, bör alltså uppföras
med 873 300 kronor.
Anslaget i dess helhet bör alltså uppföras med (1 216 100 -f- 873 300 =)
2 089 400 kronor, vilket innebär en höjning med 82 400 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna följande personalförteckning för vissa tjänstemän
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess
institutioner m. m., att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1949/50:
Personalförteckning för vissa tjänstemän vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet
och dess institutioner m. m.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning. Lönegrad.
Vetenskapliga institutioner och inrättningar.
1 instrumentmakare...................... Ca 14
3 preparatorer.......................... Ca 14
1 institutionsvaktmästare.................Ca 13
2 kanslibiträden......................... Ca 11
12 laboratoriebiträden..................... Ca 11
5 institutionsvaktmästare................. Ca 11
1 förste expeditionsvakt.................. Ca 11
1 laboratoriebiträde...................... Ca 8
Kansliet.
1 kontorsskrivare........................Ca 19
1 maskinist av 3:e klass................... Ca 12
1 kanslibiträde.......................... Ca 11
1 expeditionsvakt........................Ca 9
Anm. Denna befattning skall hällas obesatt, sä länge den på övergångsstat
uppförde vaktmästaren vid kansliet kvarstår i sin tjänst.
84
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 168.
Befattning. Lönegrad.
Kamrerarexpeditionen.
1 kamrerare............................. Ca 27
Tjänsteman å övergångsstat.
Kansliet.
1 vaktmästare........................... Ca 11
Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad
än Ce 2Jj.
1 förste bibliotekarie..................... Ce 29
b) besluta, att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska
institutet skall, med tillämpning tills vidare från
och med budgetåret 1949/50, i nedan angivna delar erhålla
följande lydelse:
Avlöningsstat.
I. Professorer och lärare m. fl.
1.-----------------
2.---—--—----------
3. Avlöning till tjänstemän på indragningsstat:
-
Crafoord, C., professor
i thoraxkirurgi,
personligen:
-------kronor 13 000
von Békésy, G., professor
i fysiologisk
akustik, personligen:
Lön . . . kronor 8 000
Älders
tillägg
» 1000
Tjänst
görings
penning
ar
• • • •_» 4 °°0 » 13 000
kronor 69 000
Avgå pensionsavdrag » 4 900 kronor 64 100
Anm. Innehavare av personlig professur äger
att efter 5 års tjänstgöring uppbära ålderstillägg
å lönen med 1 000 kronor.
85
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
4. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis kronor 577 000
5. -----------------
Summa kronor 1 236 100.
II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess
institutioner m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis....................kronor
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t....... »
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............. *
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »
Summa kronor 873 300
Sammandrag:
I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1 216 100
II. Vissa tjänstemän vid institutet och
dess institutioner m. m. . ........ *_873 300
Summa kronor 2 089 400;
c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
2 089 400 kronor.
6. Reservationsanslag till Karolinska mediko-kirurgiska
institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk forskning.
Jag har i det föregående tillstyrkt, att vid karolinska institutet skall från
och med den 1 juli 1949 inrättas en för G. von Békésy personlig professur i
fysiologisk akustik. Som jag därvid antytt, kommer givetvis ett bifall härtill
att medföra ett visst behov av anslagsmedel till assistenthjälp och materiel
m. m. Storleken av detta behov är för närvarande svår att bedöma.
Då emellertid anslagsmedlen böra stå till förfogande redan vid professurens
inrättande, vill jag i anslutning till vad universitetskanslern föreslagit förorda,
att för nästa budgetår för ändamålet anvisas ett belopp av 30 000
kronor. Detta belopp synes böra uppföras som ett särskilt anslag av reservationsanslags
karaktär. Framdeles, sedan mer ingående utredning om
medelsbehovet verkställts, torde medel till ändamålet böra anvisas under
karolinska institutets avlönings- och materielanslag.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bidrag
till fysiologisk-akustisk forskning för budgetåret 1949/50
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
196 000
6 800
580 000
90 500
86
Kungl. Maj:ts -proposition nr 168.
7. Anslag till Bidrag till naturvetenskaplig forskning
i övre Norrland.
Kungl. Maj:t anbefallde genom beslut den 14 september 1944 vetenskapsakademien,
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samt
sjökarteverket att gemensamt verkställa utredning av frågan om sammanförande
av de geofysiska respektive seismologiska och magnetiska observationerna,
som utfördes vid särskilda stationer i Riksgränsen och Abisko, till
ett meteorologiskt observatorium. Akademien och ämbetsverken avgåvo
den 10 januari 1947 betänkande med förslag till geofysiskt observatorium i
Kiruna m. in. (SOU 1947: 6). Betänkandet var i allt väsentligt grundat på
den utredning i ämnet, som verkställts av en av akademien och ämbetsverken
tillsatt kommitté, kallad Abiskokommittén.
I Abiskokommitténs utredning finnes en orientering om geofysikens arbetsområden,
av vilken inhämtas bland annat följande.
Medan den rena fysiken har till uppgift att finna orsakssammanhanget i
de processer, som utspelas i den oorganiska naturen överhuvud, kan geofysiken
definieras såsom den specialgren av fysiken, som avser iakttagandet
och tolkningen av de företeelser, som utspelas i eller på jordklotet inklusive
dettas höljen av vatten och luft.
Geofysiken indelas lämpligen i fyra huvudavdelningar: den fasta jordens
fysik, havets och inlandsvattnens fysik, atmosfärens fysik (meteorologi),
och geokosmisk fysik (geokosmofysik).
Var och en av dessa huvudavdelningar omfattar flera specialområden, av
vilka en del utvecklats till mer eller mindre självständiga vetenskaper.
Så t. ex. ingå i den fasta jordens fysik först och främst de fyra grenar,
som avse respektive tyngdkraftsfältet (gravimetrien), jordbävningar och
andra elastiska vågor i jordskorpan (seismologien), jordmagnetismen samt
de elektriska jordströmmarna (naturliga och med konst framkallade). Hit
höra vidare avsnitten om temperaturen i och konstitutionen av jordens
inre, jordens radioaktivitet m. m.
I havets och inlandsvattnens fysik ingå oceanografi (med tidvattensläran),
vetenskaplig hydrologi, frågor rörande sedimentbildning m. m.
Meteorologien koncentrerar sig numera på de fysikaliska processerna i de
skikt av atmosfären, som ligga mellan jordytan och norrskenszonen. Viktiga
delar äro klimatläran och väderleksläran.
Geokosmofysiken utforskar bland annat sådana till stor del elektriska
fenomen i de översta luftlagren som norrskenet, den genomträngande strålningen
och jonosfären.
Abiskokommittén föreslog, att i Nord-Sverige skulle inrättas en naturvetenskaplig
forskningsstation med möjligheter till forskning i betydligt
större skala än vetenskapsakademiens station i Abisko då erbjöd. Institutionen
borde avses huvudsakligen men icke enbart för geofysisk forskning
och såsom ett geofysiskt observatorium förläggas till ett omkring 8 kilometer
öster om Kiruna beläget område. Vetenskapsakademiens naturvetenskapliga
station i Abisko förutsattes alltjämt skola utgöra centrum för den
87
Kungl. Maj:ts proposition nr 168,
botaniska och zoologiska forskningen. Den meteorologiska stationen i Riksgränsen
skulle bibehållas under meteorologiska och hydrologiska institutets
ledning med ungefär samma uppgift som en institutets 2: klass telegraferande
väderleksstation. Observatoriets arbetsuppgifter skulle avse
dels vetenskaplig forskning inom i första hand det geofysiska området, dels
rutinmässiga observationer av olika slag. I observatoriet skulle inrymmas
eu särskild meteorologisk avdelning, vilken skulle stå direkt under meteorologiska
och hydrologiska institutet. Kommittén föreslog, att observatoriet
i Kiruna med undantag för den meteorologiska avdelningen, stationen i
Abisko samt de så kallade Hambergska observationshyddorna i Sarekområdet
skulle sammanföras till en gemensam organisation, benämnd »Övre
Norrlands naturvetenskapliga forskningsinstitutioner», ställd under vetenskapsakademien
och under närmaste ledning av en särskild styrelse.
För den del av verksamheten, som icke föll under meteorologiska och
hydrologiska institutet, beräknades de årliga kostnaderna till 152 400 kronor,
varav dåvarande Jukkasjärvi kommun och vetenskapsakademien skulle
bidraga med tillhopa 35 000 kronor, varför de statliga utgifterna skulle uppgå
till 117 400 kronor. Engångskostnaderna för geofysiska observatoriet i
Kiruna beräknades till 1 355 000 kronor, varav 1 035 000 kronor byggnadskostnader
och 320 000 kronor utrustningskostnader.
För den till meteorologiska och hydrologiska institutet hörande verksamheten
beräknades de årliga kostnaderna till omkring 131 000 kronor.
Abiskokommitténs förslag har icke hittills föranlett några åtgärder från
statsmakternas sida.
I skrivelse den 4 december 1948 ha vetenskapsakademien, Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut, sjökarte verket och statens naturvetenskapliga
forskningsråd ånyo upptagit frågan om organisationen av den
naturvetenskapliga forskningen i Nordsverige och hemställt om anslag för
ändamålet. Framställningen grundar sig väsentligen på en av interimsstyrelsen
för vetenskapsakademiens forskningsstationer i Övre Norrland gjord
utredning, vilken i sin tur är en komplettering till Abiskokommitténs betänkande
med hänsyn till utvecklingen under senare tid.
Interimsstyrelsen har lämnat en redogörelse för på senare tid vidtagna
åtgärder för forskningen i Övre Norrland. Av redogörelsen inhämtas bland
annat följande.
Ett provisoriskt geofysiskt observatorium har under sommaren 1948 in
rättats å det område, beläget cirka 8 kilometer öster om Kiruna, som Abiskokommittén
funnit för ändamålet lämpligt. Kiruna stad har där uppfört
tvenne baracker för institutionsändamål och bostäder, vilka försetts med
erforderlig elektrisk och sanitär anläggning samt upplåtits åt vetenskapsakademien
mot en årlig hyra. Staden har dessutom för den geofysiska forskningen
i tätorten Kiruna anslagit ett belopp av 10 000 kronor för vartdera
av budgetåren 1947/48 och 1948/49.
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
Barackerna ha av interimsstyrelsen ställts till professorn O. Rydbecks
vid Chalmers tekniska högskola förfogande för jonosfärmätningar. Rydbeek
har för ändamålet från naturvetenskapliga forskningsrådet erhållit ett anslag
på 50 000 kronor.
Av de medel, som stå till interimsstyrelsens förfogande, utgår under 1948
ett belopp på 5 000 kronor som ytterligare understöd till Rydbecks forskningar.
Abisko naturvetenskapliga station, vars byggnad redan tidigare under
åren 1945—1946 väsentligt förbättrats genom anslag från vetenskapsakademien
på sammanlagt cirka 40 000 kronor, har undergått ytterligare reparationer
och befinner sig nu i ett sådant skick, att den jämförelsevis väl kan
fylla sin uppgift som biologisk station för forskare, vilka sommartid önska
förlägga sitt arbete dit. Reparationerna samt utrustningen av stationen med
möbler, armatur, sovrumsinredning, husgeråd m. in., för vilket vetenskapsakademien
under 1948 anslagit ytterligare 15 000 kronor, ha i huvudsak
avslutats sommaren 1948.
På framställning av interimsstyrelsen har naturvetenskapliga forskningsrådet
anslagit 35 000 kronor för anskaffande av instrumentutrustning till
Abiskostationen. Härigenom och genom ytterligare anslag från vetenskapsakademien
på 15 000 kronor för förbättring av lokaler och utrustning kommer
stationen att till sommaren 1949 erhålla väsentligt ökade resurser.
Även de geofysiska arbeten, som under ledning av byrådirektören vid
sjökarteverket N. Ambolt utföras vid Abiskostationen ha understötts. Sålunda
har naturvetenskapliga forskningsrådet lämnat ett anslag på 10 400
kronor för bearbetning av i Abisko under åren 1946 och 1947 utförda magnetiska
registreringar och interimsstyrelsen beslutat vissa förändringar av
lokalerna varigenom anordnandet av en magnetisk snabbregistrering möjliggöres.
Efter särskild framställning från interimsstyrelsen har vetenskapsakademien
anvisat medel om sammanlagt 10 000 kronor för reparationer och inventering
vid de Hambergska observationshyddorna i Sarekområdet. En
expedition under sommaren 1948 ledd av styrelsens medlem professorn II.
Kölder har sålunda gjorts till området, där befintlig utrustning inventerats
samt förberedande reparationsarbeten utförts. Arbetet med iordningställandet
av observationshyddorna beräknas vara slutfört under nästkommande
sommar. Då en av hyddorna inom Sarekområdet är belägen på den för
svenska förhållanden avsevärda höjden av 1 834 m över havet, kan densamma
förväntas få väsentlig betydelse för geokosmisk och meteorologisk
forskning. Även för forskning inom biologi och fysisk geografi ha anläggningarna
i Sarekområdet visat sig vara av stort värde.
I detta sammanhang må även nämnas, att sedan 1945 Kebnekajsemassivet
blivit föremål för eu allt större uppmärksamhet genom de glaciologiska
och andra fysisk-geografiska arbeten, som bland annat med anslag från
naturvetenskapliga forskningsrådet där bedrivas under ledning av professorn
H. W:son Ählmann vid Stockholms högskolas geografiska institut.
En sammanfattning av de arbeten, som utförts under 1947, ingår i naturvetenskapliga
forskningsrådets redogörelse för budgetåret 1946/47.
Det synes interimsstyrelsen önskvärt, att även Kebnekajsestationen medräknas
bland de forskningsstationer, som i administrativt hänseende inordnas
i den av Abiskokommittén föreslagna organisationen. Möjligheten att
underhålla och effektivt utnyttja denna avlägset belägna stödjepunkt för
89
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.
naturvetenskaplig forskning blir härigenom bättre tillgodosedd icke minst
emedan den kan användas för många olika forskningsändamål inom såväl
geofysik som biologi.
Interimsstyrelsen framhåller, att de omnämnda åtgärderna, som särskilt
i fråga om den geofysiska forskningen endast tillgodosåge de mest trängande
behoven, på längre sikt vore helt otillräckliga. Erfarenheten från den hittills
provisoriskt ordnade verksamheten hade emellertid enligt interimsstyrelsens
mening givit vid handen, att Abiskokommitténs förslag med fördel kunde
läggas till grund för utbyggandet av denna forskning. Interimsstyrelsen har
föreslagit vissa mindre ändringar i Abiskokommitténs förslag samt verkställt
nya kostnadsberäkningar under hänsynstagande både till den stigande
prisnivån och de ökade icke-statliga bidrag som ställts i utsikt.
De årliga kostnaderna för den del av verksamheten, som icke skulle falla
under meteorologiska och hydrologiska institutet, uppgå enligt interimsstyrelsens
förslag till 167 400 kronor. Härav skulle emellertid, enligt vad
som ställts i utsikt, Kiruna stad och vetenskapsakademien bidraga med
tillsammans 50 000 kronor, varför det statliga bidraget kunde begränsas till
117 400 kronor eller samma belopp som Abiskokommittén föreslog. Härutöver
har interimsstyrelsen begärt ett årligt anslag av 25 000 kronor för
anordnande av provisorisk undervisning i geofysik.
Genom att Kiruna stad därjämte erbjudit sig att bidraga med ett engångsanslag
av 150 000 kronor för täckande av ökade byggnadskostnader
begränsas enligt interimsstyrelsens förslag statens andel i engångskostnaderna
för observatoriet i Kiruna till 1 355 000 kronor, vilket är samma
belopp som Abiskokommittén föreslog.
För driften under första verksamhetsåret (1949/50) beräknar interimsstyrelsen,
utgående från utlovade bidrag av 25 000 kronor från Kiruna stad och
10 000 kronor från vetenskapsakademien, statsbidraget till 55 700 kronor.
Härjämte borde 160 000 kronor av de begärda medlen till utrustning ställas
till förfogande.
Departementschefen. Ehuru den av Abiskokommittén planerade organisationen
av den naturvetenskapliga forskningen i Övre Norrland ännu icke
kunnat genomföras, ha såsom av den lämnade redogörelsen torde framgå,
åtskilliga provisoriska åtgärder för främjande av denna forskning vidtagits.
Att detta varit möjligt beror främst på de ekonomiska bidrag, som lämnats
av vetenskapsakademien, naturvetenskapliga forskningsrådet och Kiruna
stad. I nuvarande läge är jag icke beredd att ta ställning till frågan hur
den naturvetenskapliga forskningen i Övre Norrland för framtiden bör
organiseras och vilka statsbidrag som böra utgå för densamma. Ur olika
synpunkter, ej minst med hänsyn till det internationella vetenskapliga samarbetet,
anser jag emellertid, att den nu förefintliga provisoriska forsknings
7
— Bihang till riksdagens protokoll IDIfO. 1 sand. Nr 168.
90
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.
organisationen bör stödjas. Jag vill därför förorda, att för ifrågavarande
ändamål ett särskilt anslag anvisas under rubriken »Bidrag till naturvetenskaplig
forskning i Övre Norrland», vilket anslag för nästa budgetår bör
uppföras med 30 000 kronor. Anslaget torde böra disponeras av vetenskapsakademien.
Jag anser mig därvid böra räkna med att särskilda ekonomiska
bidrag fortfarande komma att lämnas av vetenskapsakademien, naturvetenskapliga
forskningsrådet och Kiruna stad.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig
forskning i Övre Norrland för budgetåret 1949/50 anvisa
ett anslag av 30 000 kronor.
8. Provisoriskt lönetillägg.
Under åberopande av vad jag i avsnitt I anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret 1949/50
anvisa ett anslag av 2 400 000 kronor.
Vad departementschefen sålunda under avsnitten I och
IV hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt
förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sven Nyborg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
91
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
I. Provisoriskt lönetillägg till professorer och vissa andra befattningshavare
.............................................. *
II. Rationalisering av universitetens administration.............. 14
III. Inrättande vid karolinska institutet av en personlig professur i
fysiologisk akustik för professorn G. von Békésy.............. 25
IV. Anslagsberäkningar .......................................
1. Förslagsanslaget till Uppsala universitet: Avlöningar ...... 29
2. Reservationsanslaget till Uppsala universitet: Materiel m. m. 54
3. Förslagsanslaget till Lunds universitet: Avlöningar ........ 57
4. Reservationsanslaget till Lunds universitet: Materiel m. m. . . 70
5. Förslagsanslaget till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Avlöningar ........................................... 73
6. Reservationsanslag till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bidrag till fysiologisk-akustisk forskning.............. 85
7. Anslag till Bidrag till naturvetenskaplig forskning i Övre Norrland
................................................. 36
8. Provisoriskt lönetillägg ................................ 90
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1949:256 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1949/50 till universiteten och karolinska institutet m. m. a1 i texten