Sök i Ratio Lex

Angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 19U9/50, in. m

34 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 34 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:181, Angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 19U9/50, in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 181.

1

Nr 181.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riksstatsfårslaget för budgetåret 19U9/50, in. m.;

given Stockholms slott den 1 april 19A9.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 1 april 19?i9.

N ärv ar ande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.

Inledning.

I propositionen nr 125 till årets riksdag framhöll jag, alt med hänsyn till

de numera beslutade ändringarna i riksdagsordningen hl. a. i fråga om bestämmelserna

för avlämnande till riksdagen av budgetpropositioner den

sammanfattande redogörelse över utfallet av budgetens inkomsttitlar och

utvecklingen av statsutgifterna för det löpande budgetåret, som förut brukat

1 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 181.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

lämnas i samband med ytterligare anslagsäskanden å tilläggsstat i slutet av

riksdagens vårsession, lämpligen borde intagas i propositionen angående

komplettering av riksstatsförslaget för nästa budgetår. Vidare erinrade jag

cm att nämnda redogörelse grundar sig på från riksräkenskapsverket lämnade

uppgifter. Enligt av Kungl. Maj :t beslutad ändring av instruktionen

för riksräkenskapsverket (SFS nr 49/1949) har tidpunkten för avlämnande

av approximativ beräkning rörande utfallet av statsregleringen för löpande

budgetår, som tidigare var bestämd till före 1 maj, fastställts till före den

25 mars. Samma ändring har genomförts beträffande det förslag till förnyad

beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna vid

nästföljande statsreglering, som ämbetsverket har att avgiva.

Med särskilda skrivelser den 24 mars 1949 har riksräkenskapsverket avgivit

dels redogörelse angående approximativ beräkning rörande utfallet av

driftbudgeten för budgetåret 1948/49 och dels förslag till förnyad beräkning

av statsverkets inkomster under budgetåret 1949/50. Jag redovisar i det

följande ämbetsverkets ifrågavarande redogörelse och förslag och gör i sammanhang

därmed hemställan om den uttagningsprocent för den statliga inkomstskatten,

som bör tillämpas under nästa budgetår, samt framlägger

slutligt förslag till inkomstberäkning i riksstaten för nästa budgetår. Vidare

anmäler jag frågor angående ändringar i avskrivningsbehovet för nästa bugetår

beträffande nya kapitalinvesteringar och oreglerade kapitalmedelslörluster,

som huvudsakligen betingas av efter statsverkspropositionens avlämnande

hos riksdagen gjorda anslagsäskanden. Slutligen gör jag beträffande

kapitalbudgeten hemställan om definitivt förslag till investeringsplan

för budgetåret 1949/50 jämte därtill fogade investeringsstater.

I. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1948/49.

I sin förenämnda skrivelse den 24 mars 1949 har riksräkenskapsverket

beräknat, att inkomstutfallet i förhållande till den för löpande budgetår

fastställda riksstaten, i vilken inkomsterna upptagits till 5 014,5 miljoner

kronor, kommer att visa en minskning med 103,7 miljoner kronor.

Inkomsterna av de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättas

komma att understiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med

24,9 miljoner kronor, huvudsakligen motsvarande en ökning av fordonsskatten

med 5 miljoner kronor och en minskning av bensinskatten med 30 miljoner

kronor.

För de inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden,

redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en nettobrist å 78,s miljoner

kronor. Den mot budgetutjämningsfonden reglerade bristen framkommer

som ett saldo mellan överskott och underskott för olika inkomsttitlar. Av

de direkta skatterna förutses underskott för preliminär skatt å inkomst och

förmögenhet med 200 miljoner kronor, vilken minskning — såsom redan i

statsverkspropositionen framhölls — väsentligen beror på det beslutade an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

ståndet med inbetalningen av kvarstående skatt under år 1949, samt för

arvsloltsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt med 25 miljoner kronor.

Bland övriga bevillningar, för vilka brist redovisas, må nämnas maltdrycksskatt

och skatt å läskedrycker med tillhopa 7 miljoner kronor. Vidare väntas

totalisatormedlen giva 6,5 miljoner kronor mindre än i riksstaten beräknats.

Även för inkomsterna från telegrafverket, statens vattenfallsverk och

domänverket förutses en minskning i förhållande till beräkningarna i riksstaten,

som uppskattas till 10 miljoner kronor för de båda förstnämnda

affärsverken och 3 miljoner kronor för det sistnämnda. Bland de överskott

å skattetitlarna, som beräknas tillföras budgetutjämningsfonden, må nämnas

10 miljoner kronor för varuskatten, 5 miljoner kronor för pappersskatten,

15 miljoner kronor för tobaksskatten samt sammanlagt 30 miljoner kronor

för brännvinstillverkningsskatten och rusdrycksförsäljningsmedlen.

Uppbörden i statens verksamhet beräknas lämna ett nettoöverskott av 12

miljoner kronor. För folkpensionsavgifterna uppskattas en merinkomst av

50 miljoner kronor, som huvudsakligen är av bokföringsmässig natur. Under

titeln diverse inkomster väntas posterna tipsmedel och lotterimedel samt

övriga diverse inkomster utfalla med 5 miljoner, 4 miljoner resp. 14 miljoner

kronor högre belopp än i riksstaten upptagits för desamma. Bland merinkomsterna

för statens kapitalfonder att tillgodoföras budgetutjämningsfonden

må slutligen nämnas 8 miljoner kronor för postverket, 20 miljoner

kronor för statens järnvägar samt 5,5 miljoner kronor för fonden för statens

aktier.

Enligt vad riksräkenskapsverket vidare anför i sin skrivelse beräknas u tgifterna

å driftbudgeten i fråga om de mot budgetutjämningsfonden

reglerade anslagen komma att utvisa en nettomerutgift å 88 miljoner

kronor, varvid ämbetsverket bortsett från uppkommande besparingar å

reservationsanslag. De belopp, som för de olika huvudtitlarnas vidkommande

förväntas komma att tagas i anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden,

angivas i efterföljande sammanställning.

Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna................ — —

II. Justitiedepartementet......................... 0-30 —

III. Utrikesdepartementet......................... 3''7 7 —

IV. Försvarsdepartementet....................... 2031 —

V. Socialdepartementet.......................... 44-92 —

VI. Kommunikationsdepartementet................ 35-28 —

VII. Finansdepartementet......................... — 3-47

VIII. Ecklesiastikdepartementet..................... 253 —

IX. Jordbruksdepartementet....................... — 33 55

X. Handelsdepartementet........................ 3 92 —

XI. Inrikesdepartementet......................... 13-79

XII. Folkhushållningsdepartementet................ 3 85 —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 181.

Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

XIII. Pensionsväsendet............................ — 2-55

XIV. Oförutsedda utgifter.......................... — 0 09

XV. Riksdagen och dess verk m. m................ — 0-26

Säger 128-67 39-92

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden.............................. 1-20 —

II. Riksgäldsfonden ............................. — 2-00

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster — —

Säger 1-20 2-00

Summa 129-87 41-92

Nettomerutgift 87-95

I fråga om utfallsberäkningen å utgiftssidan anför riksräkenskapsverket

följande.

Såsom framgår av sammanställningen utgöras de största avvikelserna av

beräknade nettomerutgifter å försvarsdepartementets, socialdepartementets,

kommunikationsdepartementets och inrikesdepartementets huvudtitlar om

respektive 20,3i miljoner kronor, 44,92 miljoner kronor, 35,28 miljoner kronor

och 13,79 miljoner kronor samt beräknade nettobesparingar å jordbruksdepartementets

huvudtitel med 33,55 miljoner kronor. Den för försvarsdepartementets

huvudtitel redovisade nettomerutgiften sammanhänger med att

försvarsgrenarnas anslag till avlöningar, sjukvård, reseersättningar, expenser

och mathållning i stor utsträckning beräknas bliva belastade med större

belopp än de i riksstaten upptagna. I detta sammanhang torde även få omnämnas

att det för föregående budgetår anvisade avvecklingsanslaget beräknas

under budgetåret 1948/49 bliva belastat med en nettoutgift om 1,30 miljoner

kronor. Beträffande den nettomerutgift, som beräknas uppkomma å socialdepartementets

huvudtitel, må framhållas, att anslaget till allmänna

barnbidrag beräknas uppvisa en nettomerutgift om 9,16 miljoner kronor och

anslaget till bidrag till folkpensioner in. m. en nettomerutgift om 42,91 miljoner

kronor. Till förklaring av den för kommunikationsdepartementets

huvudtitel redovisade nettomerutgiften må framhållas, att budgetutjämningsfonden

förutsattes på grund av uppkommande nettobrist å de till automobilskattemedlens

specialbudget hörande inkomsttitlarna via anslaget till

avsättning till statens automobilskattemedelsfond bliva belastad med 27,53

miljoner kronor. Det i riksstaten och tilläggsstaten å automobilskattemedlens

specialbudget beräknade överskottet, 244,94 miljoner kronor, torde sålunda

vid realiserandet av budgeten komma att minskas till 217,41 miljoner

kronor. Vidare må framhållas att anslaget till ersättning till postverket för

befordran av tjänsteförsändelser beräknas bliva överskridet med 7,29 miljoner

kronor. Den för inrikesdepartementets huvudtitel redovisade nettomérutgiften

beror i huvudsak på, att anslagen till avlöningar och omkostnader

för statens sinnessjukhus samt anslagen till överståthållarämbetet och

landsstaten respektive till polisväsendet beräknas komma att överskridas

med (3,67 -f- 4,66 + 4,61 =) 12,94 miljoner kronor. Den nettobesparing, som

beräknas för jordbruksdepartementets huvudtitel, sammanhänger med, att

å anslaget till producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av mindre

jordbruk förutsättas uppkomma besparingar å 35 miljoner kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

5

I fråga om utfallet av driftbudgetens utgiftssida i vad avser de mot budgetutjämningsfonden

reglerade anslagen har riksräkenskapsverket slutligen

framhållit, att budgetutjämningsfonden beräknas komma att tillföras besparingar

å reservationsanslag å i runt tal 10 miljoner kronor. Härvid har

dock ej hänsyn tagits till den indragning av reservationer under fjärde

huvudtiteln, som kan komma att äga rum i anledning av vad som föreslagits

i statsverkspropositionen till årets riksdag. Då övriga mot budgetutjämningsfonden

reglerade anslag enligt vad ämbetsverket förut framhållit beräknas

komma att utvisa en nettomerutgift å 88 miljoner kronor, skulle

budgetutjämningsfonden alltså genom utfallet av driftbudgetens utgiftssida

belastas med 78 miljoner kronor.

Med ledning av de i det föregående redovisade beräkningarna över utfallet

av driftbudgetens inkomster och utgifter samt med hänsyn till de ytterligare

utgifter, för vilka medel anvisats eller äskats å tilläggsstat, har riksräkenskapsverket

beräknat överskottet å driftbudgeten för

löpande budgetår till i runt tal 400 miljoner kronor. Ämbetsverket har därvid

korrigerat det i riksstaten beräknade överskottet å 589 miljoner kronor

genom att minska detta med dels bristerna för vissa inkomsttitlar och anslag

å tillhopa (78,s 4- 78) ca 156 miljoner kronor och dels å tilläggsstat

anvisade eller äskade anslag i runt tal 37 miljoner kronor.

För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna och de faktiska utbetalningarna

å driftbudgetens anslag skall det angivna överskottet korrigeras

med hänsyn till inträffade förändringar i behållningen av reservationer å

driftbudgeten. Riksräkenskapsverkets beräkningar ge vid handen att under

löpande budgetår kan motses en minskning å 110 miljoner kronor av de reserverade

medlen. Fördelningen av denna summa framgår av följande sammanställning.

Minskning (—)

resp.

ökning ( + )

Milj. kr.

Reservationer som beräknas komma att överföras till budgetutjämningsfonden

............................................ — 10

Beräknad förändring i övrigt i beloppet av kvarstående behållningar

å reservationsanslag:

IV. Försvarsdepartementet................................... — 30

V. Socialdepartementet...................................... — 10

VI. Kommunikationsdepartementet............................ — 45

VII. Finansdepartementet..................................... — 20

IX. Jordbruksdepartementet.................................. + 10

X. Handelsdepartementet.................................... — 10

XI. Inrikesdepartementet..................................... + 20

XII. Folkhushållningsdepartementet............................ — 25

Övriga huvudtitlar....................................... ± 0

Utgifter för statens kapitalfonder:

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar................... + 10

Summa — 110.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl Maj.ts proposition nr 181.

Från det förut framräknade budgetöverskottet skall således dragas angivna

reservationsminskning å 110 miljoner kronor. Det belopp, varmed

inkomsterna beräknas komma att överstiga utgifterna å driftbudgeten under

innevarande budgetår, kan alltså uppskattas till omkring 300 miljoner

kronor.

Det bör emellertid framhållas, att det sålunda framräknade överskottet

icke helt motsvarar de faktiska in- och ubetalningarna under budgetåret

1948/49 å statsverkets kassa, bland annat med hänsyn till de olika transaktioner,

som förekomma vid sidan av budgeten.

II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar budgetåret 1949/50.

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition voro i viss omfattning

upptagna med allenast beräknade belopp, huvudsakligen beroende på att

motsvarande investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu

att få anmäla de förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena

samt av förslag om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen

beräknade.

De under statens allmänna fastighetsfond äskade investeringsanslagen

till vissa ändringsarbeten inom zoologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala å 50 000 kronor och till vissa byggnadsarbeten m. in.

vid statens skol- och yrkeshem i Vänersborg å 67 000 kronor torde böra omedelbart

helt avskrivas, då de med investeringarna avsedda arbetena icke

nämnvärt komma att höja fastigheternas värden. Övriga investeringsanslag

under statens allmänna fastighetsfond, nämligen till uppförande av ett djurhus

vid medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna vid universitetet

i Lund å 68 000 kronor, till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök å 366 000 kronor, till byggnadsarbeten vid Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut å 305 000 kronor, till byggnadsarbeten

å vissa staten tillhöriga byggnader vid Experimentalfältet å

145 000 kronor, till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

å 4 990 000 kronor, till utbyggande av karolinska sjukhuset å 300 000 kronor

samt till om- och tillbyggnad av röntgenavdelningen vid akademiska

sjukhuset i Uppsala å 270 000 kronor böra enligt gällande grunder avskrivas

med 50 procent. Beträffande investeringsanslaget till nybyggnader för

nomadskolorna å 20 000 kronor torde jag få erinra om att tidigare avsatta

avskrivningsmedel finnas disponibla för erforderlig avskrivning å detta investeringsanslag.

I årets statsverksproposition uppfördes under försvarets fastighetsfond

ett gemensamt avskrivningsanslag för var och en av fastighetsfondens

delfonder, varvid avskrivningsbehovet beräknades schablonmässigt

till 50 procent av den totala investeringen i vederbörande delfond

med undantag för kostnader för markförvärv, vilka icke underkastas någon

avskrivning. Det å arméns delfond äskade avskrivningsanslaget beräknades

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

7

under angivna förutsättningar böra uppföras med ett belopp av 3 072 500

kronor. Såsom framgår av proposition nr 138 bär Kungl. Maj :t sedermera

äskat ytterligare ett investeringsanstag under denna delfond, för vilket

avskrivningsmedel böra beräknas, nämligen till ordnande av Södra skånska

infanteriregementets förläggning i Ystad å 200 000 kronor. Med hänsyn

härtill torde avskrivningsanslaget å arméns delfond, med ändring av det i

statsverkspropositionen äskade beloppet, böra uppräknas med 100 000 kronor

till 3 172 500 kronor.

Under fonden för låneunderstöd uppfördes i statsverkspropositionen

investeringsanslagen till tilläggslån till vass bostadsbyggnadsverksamhet,

till lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder samt

till lån till anordnande av kollektiva tvätterier med beräknade belopp,

15 000 000, 5 000 000 resp. 2 000 000 kronor. I propositionen nr 153 ha ifrågavarande

anslag slutligt äskats med samma belopp. De båda sistnämnda

investeringsanslagen torde i enlighet med gällande grunder böra avskrivas

med samma belopp som i statsverkspropositionen beräknats, nämligen

1 350 000 resp. 500 000 kronor.

Beträffande investeringsanslaget till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

beräknades preliminärt i statsverkspropositionen avskrivning

med hittills tillämpad procentsats, 29 procent, som fastställts med hänsyn

till att lånen löpa utan ränta under tio år. Efter denna tid kommer frågan

om ytterligare subvention i form av efterskänkande eller meddelande av

fortsatt ränteeftergift att prövas med hänsyn till förhållandena på hyresmarknaden.

De första tilläggslånen började utbetalas under budgetåret

1942/43. Jag torde i detta sammanhang få erinra om att under de senaste

budgetåren betydande belopp avsatts å fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster,

främst med hänsyn till de omfattande statliga investeringar i bostadsproduktionen,

som äro av subventionsnatur och som kunna komma att

kräva retroaktiv avskrivning.

I en inom statskontoret den 10 februari 1949 utarbetad promemoria, över

vilken riksräkenskapsverket den 28 februari 1949 avgivit infordrat utlåtande,

har ifrågasatts, huruvida icke tilläggslånen genom indirekt avskrivning

lämpligen redan nu böra nedskrivas med 100 procent, varvid finansieringen

skulle kunna ske med anlitande av förefintlig behållning å fonden för oreglerade

kapitalmedelsförluster. I promemorian bär erinrats om att avskrivningsanslagen

för tilläggslånen enligt gällande grunder icke anlitats för

avskrivning av de å kapitalbudgeten beviljade anslagen, vilket är fallet i

fråga om avskrivningsanslagen för kapitalinvesteringar i (ivrigt. Statskontoret

skall sålunda bokföra nämnda anslagsmedel å en särskild diversemedelstitel

och årligen med anlitande av dessa medel jämte de räntor, som må

komma att utgå å tilläggslånen, såsom avkastning å fonden tillgodoföra

riksstatens inkomstsida ett belopp motsvarande 4 procent av de utlämnade

tilläggslånens bokförda värde. Någon vare sig direkt eller indirekt avskrivning

av själva kapitalbeloppen sker sålunda ej. I promemorian bär föreslagits,

att utestående tilläggslån, vilkas totalbelopp den 1 januari 1949 upp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 181.

gick till 114 464 497 kronor 61 öre, avskrivas genom att i första hand disponera

hos statskontoret å diversemedelstitel redovisade avskrivningsmedel

samt reservationer å avskrivningsanslaget å tillhopa i runt tal 50 miljoner

kronor. I övrigt skulle fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, vars

behållning för närvarande uppgår till ca 115 miljoner kronor, anlitas.

Riksräkenskapsverket bär i sitt yttrande icke haft något att erinra mot

förslaget att tilläggslånen i bokföringen bli föremål för indirekt avskrivning

med 100 procent. Ämbetsverket har närmare berört frågan i vilken ordning

tillgängliga avskrivningsmedel böra disponeras. Ämbetsverket anför i huvudsak

följande.

Det är ej möjligt att nu förutse, i vilken utsträckning tilläggslånen komma

att efterskänkas. Riksräkenskapsverket vill emellertid erinra om att från

och med budgetåret 1946/47 till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

anvisats mycket betydande belopp i syfte att bereda medel till de

omfattande avskrivningar, som väntats komma att bliva erforderliga i fråga

om vissa under krigsåren beslutade investeringar, samt att man härvid

framför allt haft i tankarna de investeringar, som avse tilläggslån. Av till

fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster till och med budgetåret 1947/48

avsatta avskrivningsmedel kvarstod sålunda vid detta budgetårs utgång odisponerat

ett belopp av 56 272 131 kronor 87 öre. Härtill kommer det för budgetåret

1948/49 till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster beviljade

anslaget å 50 miljoner kronor jämte det anslag å 25 miljoner kronor,

som beräknats för samma ändamål för budgetåret 1949/50. Nu angivna avskrivningsmedel,

vilka endast till ett obetydligt belopp behöva tagas i anspråk

för avskrivning av s. k. smärre oreglerade kapitalmedelsförluster,

synas i övrigt kunna disponeras för den i remitterade promemorian föreslagna

avskrivningen av tilläggslånen.

För ändamålet kunna vidare tagas i anspråk vissa medel, som avsetts för

täckande av bristande förräntning å tilläggslånen. Vid utgången av budgetåret

1947/48 förefanns såsom framhållits i den remitterade promemorian en

behållning av sådana medel å (30 002 176:67 + 10 875 000 =) 40 877 176

kronor 67 öre, varjämte för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1948/49

anvisats ett anslag av 5 860 000 kronor och för budgetåret 1949/50 beräknats

ett anslag av 4 350 000 kronor.

Till de sålunda tillgängliga avskrivningsmedlen få läggas ytterligare avskrivningsmedel

å (2 800 000 + 4 000 000 =) 6 800 000 kronor avseende

grundavskrivning av tilläggslån under budgetåren 1947/48 och 1948/49 med

anlitande av prisutjämningsavgifter för exporterade trävaror.

Beloppet av utestående tilläggslån utgjorde vid utgången av budgetåret

1947/48 105 668 129 kronor 81 öre, och vid samma tidpunkt kvarstod av beviljade

investeringsanslag för tilläggslån ett outnyttjat belopp av 75 349 252

kronor 56 öre. Såsom investeringsanslag för tilläggslån har för budgetåret

1948/49 beviljats ett belopp av 34 000 000 kronor och för budgetåret 1949/50

beräknats ett belopp av 15 000 000 kronor.

De i det föregående angivna avskrivningsmedlen äro icke tillräckliga för

avskrivning av sammanlagda beloppet av de tilläggslån, som efter ianspråktagande

i sin helhet av för ändamålet hittills beviljade respektive beräknade

medel komma att ha utlämnats. Avskrivningsmedlen torde emellertid mer

än väl förslå för avskrivning av samtliga intill utgången av budgetåret

1949/50 utlämnade lån. Riksräkenskapsverket förordar därför, att beslut

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

till en början meddelas om 100-procentig indirekt avskrivning av dessa lån.

Ämbetsverket förutsätter, att avskrivningen skall genomföras redan i räkenskaperna

för budgetåret 1948/49 beträffande då aktuella lån och att alltsa

under detta budgetår för tilläggslånens del några å avskrivningsanslag anvisade

medel icke skola tillgodoföras inkomsttiteln för statskontorets delfond

av fonden för låneunderstöd.

Såsom framhållits komma enligt statsmakternas redan meddelade beslut

vid utgången av budgetåret 1948/49 utestående tilläggslån att vara indirekt

avskrivna till ett belopp av 6 800 000 kronor. Avskrivning av återstående belopp

av dessa lån bör ske i första hand med anlitande av förefintlig behal - ning av ej disponerade avskrivningsmedel å fonden för oreglei ade kapitalmedelsförluster

samt därefter med anlitande av tidigare för täckande av

bristande förräntning å tilläggslånen avsedda medel. Av sistnämnda medel

bör härvid i första hand disponeras hos statskontoret å diversemedelstitel

redovisat belopp. Skulle de hos statskontoret balanserade avskrivningsmedlen

icke helt behöva tagas i anspråk för den avskrivning, som skall verkställas

under budgetåret 1948/49, bör kvarstående belopp tillgodoforas det

för detta budgetår bland anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar

uppförda anslaget till avskrivning av tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

Beträffande anslaget för budgetåret 1949/50 till avskrivning av

tilläggslån, till vilket anslag å motsvarande anslag för budgetåret 1948/49

kvarstående reservation skall överföras, bör föreskrivas, att anslaget skall

användas för indirekt avskrivning till belopp motsvarande 100 procent av

under budgetåret 1949/50 utbetalta medel å investeringsanslag for tillaggslån.

I likhet med ämbetsverken förordar jag, att de tidigare anvisade kapitalinvesteringarna

för tilläggslån redan nu bli föremål för indirekt avskrivning

med hela sitt belopp i den mån de tagits i anspråk för kapitalutbetalningar.

Därmed bringas bättre reda och överskådlighet i bokföringen med

avseende å för ändamålet disponibla avskrivningsmedel och beredes viss

lättnad i bokföringsarbetet för därav berörda myndigheter. Beträffande sattet

för avskrivningsmedlens disponerande tillstyrker jag riksräkenskapsverkets

förslag. Ett mindre belopp torde dock fortfarande få reserveras för

reglering av uppkommande oreglerade kapitalmedelsförluster. I den mån

ytterligare avskrivningsmedel för utestående tilläggslån komma att eifordras

utöver de som avsättas å avskrivningsanslaget i enlighet med riksräkenskapsverkets

förslag, torde — därest medel icke finnas tillgängliga å fonden

för oreglerade kapitalmedelsförluster på grund av att denna icke utnyttjats

i beräknad omfattning — frågan om särskild medelsanvisning

framdeles få underställas riksdagen. För investeringsanslaget till tilläggslån

till viss bostadsbyggnadsverksamhet å 15 000 000 kronor för nästa budgetår

förordar jag, att avskrivning beräknas med 100 procent.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i avseeende å statsverkspropositionen

förslag om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar

framgå av följande översikt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kunffl. Maj:ts proposition nr 181.

Statens allmänna fastiqhetsfond: ökning (+)

a '' Minskning (—)

Vissa ändringsarbeten inom zoologiska institutionen vid kronor

universitetet i Uppsala (jfr prop. nr 158) ............ + 50 000

Uppförande av ett djurhus vid medicinsk-kemiska och

farmakologiska institutionerna vid universitetet i Lund

(jfr prop. nr 158) ................................. 4. 34 000

Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna

(jfr prop. nr 158) .................................. _ 100 000

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan (jfr riksd. besl. “A

1949>.............................................. + 15 000

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lant
bruksförsök

(jfr prop. nr 41) ...................... _|_ 183 000

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och träd
gårdsinstitut

(jfr prop. nr 79) ...................... 4. 152 500

Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid Ex
perimentalfältet

(jfr prop. nr 79) .................... _|_ 72 500

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. in.

(jfr prop. nr 111) ................................... 5 000

Vissa byggnadsarbeten m. in. vid statens skol- och yrkes
hem

i Vänersborg (jfr prop. nr 131) ................ 4- 67 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset (jfr prop. nr 130) .. — 125 000

Om- och tillbyggnad av röntgenavdelningen vid akademiska

sjukhuset i Uppsala (jfr prop. nr 130) .............. + 135 000

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond (jfr prop. nr 138) .................... 4- 100 000

Fonden för låneunderstöd:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet (jfr prop.

nr 153) .......................................... + 10 650 000

Summa + 11 229 000.

På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar

av de under ifragavarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning

av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kunna

påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag

såvitt rör anslaget till arméns delfond under försvarets fastighetsfond _•

föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1949/50 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 181.

11

Statens allmänna fastighetsfond:

Ecklesiastikdepartementet:

Vissa ändringsarbeten inom zoologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala

............................ kronor

Uppförande av ett djurhus vid medicinsk-kemiska

och farmakologiska

institutionerna vid universitetet i

Lund........................... »

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögsko
lan

och statens lantbruksförsök . . kronor

Byggnadsarbeten vid Älvarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinsti
tut.

............................ »

Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga

byggnader vid Experimentalfältet.

.......................... »

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m................ *

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens

skol- och yrkeshem i Vänersborg

............................ »

Utbyggande av karolinska sjukhuset . . »

Om- och tillbyggnad av röntgenavdelningen

vid akademiska sjukhuset i

Uppsala ....................... *

Försvarets fastighetsfond:

Försvarsdepartementet:

Arméns delfond .................. kronor

Fonden för låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnads
verksamliet

.................... kronor

Lån till uppförande och förbättring av

lantarbetarbostäder .............. »

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier

.......................... *

50 000

34 000

183 000

152 500

72 500

2 495 000

67 000

150 000

135 000

3 172 500

15 000 000

1 350 000

500 000.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

III. Driftbudgeten budgetåret 1949/50.

Förändringar av utgifterna.

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret

1949/50 upptogos utgifter å sammanlagt 4 395 miljoner kronor. Härav

föllo 4 013 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 382 miljoner kronor

på utgifter för statens kapitalfonder. Av sistnämnda summa avsåg ett

belopp av 25 miljoner kronor ett beräknat anslag för avsättning till fonden

för oreglerade kapitalmedelsförluster.

I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till ett flertal

ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.

Fjärde huvudtiteln uppvisar en nettoökning av 2,8 miljoner kronor, varav

1,5 miljoner kronor falla på anslaget till Armén: Avlöningar till aktiv

personal in. fl. — Femte huvudtiteln företer en ökning av 2,8 miljoner kronor,

väsentligen beroende på en höjning av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens

bekämpande in. in. — Sjätte huvudtiteln visar en ökning av

5.7 miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor avse Bidrag till vissa anläggningar

for vattenförsörjning och avlopp samt 2,i miljoner kronor Understöd

åt aktiebolaget Aerotransport. — För sjunde huvudtiteln föreligger en minskning

av 2,4 miljoner kronor, vilken uppstått genom att anslaget till Kostnader

för allmänna fastighetstaxeringen år 1950 bortfallit. — Åttonde huvudtiteln

uppvisar ökningar å ett flertal anslag, vilka emellertid till större

delen uppvägas av minskningar å andra anslag, varför nettoökningen stannar

vid 0,2 miljon kronor. — Nionde huvudtitelns ökning, 3,9 miljoner kronor,

beror på mindre höjningar under ett stort antal anslag; bl. a. ingår eu

höjning med l,i miljoner kronor av anslaget till Bidrag till stödjande av

priset å hamphalm och linhalm. — Tionde huvudtiteln visar en ökning av

4.8 miljoner kronor, varav 1 miljon kronor faller på anslaget till Upplysningsarbete

avseende produktions- och exportfrågor samt 3,8 miljoner kronor

på anslaget till Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets

verksamhet. — För elfte huvudtiteln föreligger en minskning

av 2,5 miljoner kronor, beroende på att de slutligt äskade anslagen till civilförsvaret

ej uppgått till i statsverkspropositionen beräknade belopp. — Under

tolfte huvudtiteln tillkomma anslag till Subventionering av införseln

av vissa varor å 20 miljoner kronor samt till Subventionering av hushållens

bränslekostnader å 25 miljoner kronor. Nettoökningen uppgår — med hänsyn

till sänkning av livsmedelskommissionens anslag — till 43,9 miljoner

kronor. Under huvudtiteln avskrivning av nija kapitalinvesteringar påkallas

i anledning av förslag om nya kapitalinvesteringar samt — framför

allt — på grund av höjning av avskrivningsanslaget till Tilläggslån till

viss bostadsbyggnadsverksamhet en höjning av anslagssumman med 11,2

miljoner kronor. Å andra sidan föreslås, att anslaget till avskrivning av

oreglerade kapitalmedelsförluster för nästa budgetår upptages till 15 miljoner

kronor, innebärande en sänkning med 10 miljoner kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 181.

13

Beträffande Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskanden

har riksdagen i ett flertal fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen

har emellertid icke medfört någon större förändring av siffrorna.

Den totala nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen, med vilken

man nu har att räkna, uppgår till 61,i miljoner kronor. Härvid är emellertid

att märka att slutliga anslagsäskanden ännu icke föreligga beträffande

anslagen under nionde huvudtiteln till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område samt Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet, vilka anslag i statsverkspropositionen upptagits med endast

beräknade belopp. Något definitivt ställningstagande till dessa anslagsfrågor

har nämligen ännu ej skett.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar m. m.

I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa

av 5 116 miljoner kronor, varav 4 787 miljoner kronor hänförde sig till egentliga

statsinkomster och 329 miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades

i statsverkspropositionen den preliminära skatten å inkomst och förmögenhet

giva 2 200 miljoner kronor. Inkomsttitlarna arvslottsskatt, gåvoskatt

och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt samt omsättnings- och expeditionsstämplar

in. m. upptogos till 80, 26 resp. 50 miljoner kronor. I dutomobilskattemedel

beräknades inflyta 435 miljoner kronor. Tullar och acciser beräknades

giva sammanlagt 1 649 miljoner kronor, varav i tullmedel 225

miljoner kronor, varuskatt 155 miljoner kronor, pappersskatt 50 miljoner

kronor, trafikskatt 35 miljoner kronor, accis å margarin och vissa andra fettvaror

20 miljoner kronor, tobaksskatt 455 miljoner kronor och skatter på

alkoholhaltiga drycker sammanlagt 624 miljoner kronor. Under diverse inkomster

inflytande medel beräknades till sammanlagt 120 miljoner kronor.

Härav belöpte sig 10 miljoner kronor på totalisatormedel samt 30 resp. 73

miljoner kronor på tips- och lotterimedel.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen

till sammanlagt 157 miljoner kronor, varav för postverket 17

miljoner kronor, för telegrafverket 35 miljoner kronor, för statens järnvägar

60 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 15 miljoner kronor och

för domänverket 30 miljoner kronor.

I skrivelse den 24 mars 1949 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande

instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1949/50. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande

myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

ävensom vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande de

olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak anfört följande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 181-

Preliminär skatt ä inkomst och förmögenhet m. m. Denna inkomsttitel

upptogs i riksräkenskapsverkets decemberberäkning till 2 300 miljoner kronor.

I statsverkspropositionen sänktes detta belopp till 2 200 miljoner kronor

med hänsyn till att visst anstånd med erläggande av kvarstående skatt

under år 1050 kunde komma att medgivas. Sedan riksräkenskapsverkets

beräkning avgavs, ha vissa uppgifter om preliminärskatteuppbörden i

januari och mars innevarande år blivit tillgängliga, varjämte uppgifter nu

föreligga om det belopp, som under första hälften av budgetåret 1949/50 skall

utbetalas till kommunerna. Dessa uppgifter giva ej anledning till ändring

av den av riksräkenskapsverket förut avgivna beräkningen rörande denna

inkomsttitel. Ett osäkerhetsmoment ligger dock i svårigheten att beräkna,

hur den kvarstående skatten på grund av 1948 års taxering efter det medgivna

anståndet med dess erläggande kommer att fördela sig på det löpande

budgetåret och budgetåret 1949/50. Riksräkenskapsverket vill vidare understryka,

att ämbetsverket för sin del saknar hållpunkter för ett bedömande

av i vilken utsträckning det i riksräkenskapsverkets decemberberäkning upptagna

beloppet bör reduceras i anledning av vad i statsverkspropositionen uttalats

rörande anstånd med erläggande av kvarstående skatt på grund av

1949 års taxering.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen

är denna inkomsttitel upptagen till 80 miljoner kronor. Enligt av generalpoststyrelsen

den 25 februari 1949 avgiven beräkning uppskattas inkomsten

till 64 miljoner kronor, varav arvslottsskatt 32 miljoner kronor,

gåvoskatt 8 miljoner kronor och kvarlåtenskapsskatt 24 miljoner kronor.

Vid avgivandet av sin decemberberäkning ansåg sig riksräkenskapsverket

sakna tillräcklig grund för ett frångående av 1945 års statsskatteberednings

beräkning av den årliga avkastningen av kvarlåtenskapsskatten samt uppskattade

i enlighet härmed uppbörden av denna skatt för budgetåret 1949/50

till 40 miljoner kronor. Med hänsyn till nu föreliggande uppgifter om den

faktiska uppbörden anser sig riksräkenskapsverket emellertid böra räkna

med väsentligt lägre inkomster av kvarlåtenskapsskatt. Riksräkenskapsverket

föreslår därför, att inkomsttiteln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt

i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 70 miljoner kronor.

Lotterivinstskatt. I statsverkspropositionen har lotterivinstskatten beräknats

till 26 miljoner kronor. I sin förnyade beräkning har generalpoststvrelsen

med vidhållande av tidigare gjord beräkning uppskattat uppbörden

under nästa budgetår till 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner ej

anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens beräkning.

Omsättnings- och expeditionsståmplar m. in. Denna titel beräknades i

december 1948 av riksräkenskapsverket till 50 miljoner kronor och upptogs

i statsverkspropositionen till detta belopp. Generalpoststyrelsen har nu liksom

i sin ursprungliga beräkning uppskattat titeln till 45 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som för det löpande budgetåret beräknat inkomsten

å denna titel till 50 miljoner kronor, föreslår, att inkomsttiteln även för

budgetåret 1949/50 upptages till 50 miljoner kronor.

Fordonsskatt. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel upptagits

till 85 miljoner kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppskattar i skrivelse

till riksräkenskapsverket den 1 innevarande mars inkomsterna å titeln

till 90 miljoner kronor. Man synes emellertid böra räkna med att tillförseln

av nya fordon väsentligen kommer att tagas i anspråk för ersättning av

förslitna fordon. Med hänsyn till föreliggande uppgifter om fordonsbeståndets

storlek anser riksräkenskapsverket därför skäl saknas att frångå statsverkspropositionens

beräkning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 181.

15

Bensinskatt. Denna skatt, som i statsverkspropositionen upptagits till 350

miljoner kronor, har nu av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till

385 miljoner kronor. Härvid har styrelsen antagit, att inkomsten av bensinskatt

kommer att stiga i proportion till av styrelsen förutsedd ökning av

fordonsbeståndet. Generaltullstyrelsen bär beräknat nettouppbörden av bensinskatt

för importerad bensin till 270 miljoner kronor, och kontrollstyrelsen

har beräknat uppbörden av skatt å inom riket tillverkad bensin och motorsprit

till 75 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor uppgivits avse

skatt å motorsprit. Enligt från statens bränslekommission införskaffade uppgifter

rörande den beräknade totala förbrukningen av bensin synes skatten

å importerad och inom riket tillverkad bensin kunna uppskattas till drygt

335 miljoner kronor. Inkomsten av skatt å brännoljor, som i riksräkenskapsverkets

decemberberäkning med ledning av uppgifter från länsstyrelserna

beräknades till drygt 15 miljoner kronor, torde med hänsyn till numera föreliggande

uppgifter om uppbörden under nu löpande budgetår böra uppskattas

till ej oväsentligt högre belopp. Å andra sidan torde titeln komma

att belastas med viss skatterestitution till jordbrukare och fiskare. Riksräkenskapsverket

anser sig ej böra föreslå någon ändring av den i statsverkspropositionen

upptagna inkomsten å denna titel.

Tullmedel. Denna inkomsttitel upptogs i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

i december 1948 i enlighet med generaltullstyrelsens beräkning till

225 miljoner kronor, vilket belopp även godtogs i statsverkspropositionen.

Generaltullstyrelsen förordar i skrivelse till riksräkenskapsverket den 28

februari 1949, att tullmedlen beräknas till 210 miljoner kronor. Härvid har

generaltullstyrelsen utgått från dels en ytterligare nedskärning av importvärdet

under år 1949 med 100 miljoner kronor till 4 200 miljoner kronor,

dels en större förskjutning av importen än vad tidigare beräknats till förmån

för råvaror, halvfabrikat och andra dylika lågt tullbelagda eller helt

tullfria varor, varigenom uppbörden av tullmedel skulle komina att utgöra

endast något över 5 procent av den totala importens värde mot förut beräknade

5 y2 procent. Riksräkenskapsverket ansluter sig till generaltullstyrelsens

senaste beräkning och föreslår alltså, att tullmedlen i det slutliga

riksstatsförslaget beräknas till 210 miljoner kronor.

Varuskatt. I riksräkenskapsverkets decemberberäkning upptogs varuskatten

till ett till 150 miljoner kronor av jämna t belopp, vilket i statsverkspropositionen

böjdes till 155 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen

ha i till riksräkenskapsverket avgivna förnyade beräkningar

liksom tidigare upptagit uppbörden av varuskatt till 145 respektive 6 miljoner

kronor, vartill kommer den kvarstående uppbörden av allmän omsättningsskatt,

som torde uppgå till ett par miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

finner ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens

beräkning av denna inkomsttitel.

Pappersskatt. Denna titel beräknades i statsverkspropositionen till 50

miljoner kronor. Enligt från kontrollstyrelsen erhållna uppgifter torde

skatten å varor, som tillverkas inom riket, böra beräknas till ett till 45

miljoner kronor nedsatt belopp med hänsyn till föreslagna restitutioner av

pappersskatt. Generaltullstyrelsen beräknar inkomsten av pappersskatt,

som uppbäres av tullverket, till 1 miljon kronor. I enlighet med kontrollstyrelsens

och generaltullstyrelsens beräkningar förordar riksräkenskapsverket,

all inkomsten av pappersskatt för budgetåret 1949/50 beräknas till

4(i miljoner kronor.

Trafikskatt. I statsverkspropositionen har trafikskatten beräknats till 35

miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ls proposition nr 181.

den 5 mars 1949 beräknat uppbörden av trafikskatt till 34 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket finner emellertid ej anledning föreslå ändring i

statsverkspropositionens beräkning.

Tobaksskatt. I statsverkspropositionen beräknades denna inkomsttitel till

455 miljoner kronor. Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har i skrivelse

till riksräkenskapsverket den 26 februari 1949 uppskattat tobaksskatten till

430 miljoner kronor. För det löpande budgetåret beräknas skatten till 435

miljoner kronor. Med utgångspunkt från inkomsterna av tobaksskatt under

de senast förflutna sex månaderna beräknar riksräkenskapsverket i anslutning

till aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolets kalkyl tobaksskatten

till 430 miljoner kronor för nästa budgetår.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna inkomsttitel

har kontrollslyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 februari

1949 beräknat till 450 miljoner kronor eller samma belopp som i statsverkspropositionen,

och riksräkenskapsverket förordar, att titeln upptages till

nämnda belopp i det slutliga riksstatsförslaget.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Denna titel beräknades av

riksräkenskapsverket i december 1948 till 36 miljoner kronor, vilket belopp

godtogs i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har nu liksom i sin ursprungliga

beräkning uppskattat uppbörden under nästa budgetår till 35

miljoner kronor. Under innevarande budgetår beräknas å denna inkomsttitel

inflyta 36 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner icke anledning

frångå sin tidigare beräkning av uppbörden för budgetåret 1949/50.

Maltdrycksskatt. Denna skatt beräknades i riksräkenskapsverkets decemberberäkning

till 65 miljoner kronor och upptogs med detta belopp i statsverkspropositionen.

Under innevarande budgetår beräknas maltdrycksskatten

ge 65 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket

den 28 februari 1949 beräknat skatten till 63 miljoner kronor

för budgetåret 1949/50, vilket innebär en höjning med 3 miljoner kronor av

styrelsens ursprungliga beräkning. Riksräkenskapsverket finner ej skäl föreligga

alt frångå statsverkspropositionens beräkning på denna punkt.

Skatt å läskedrycker. För innevarande budgetår beräknas denna skatt

lämna eu inkomst av 28 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna 30 miljoner

kronor. Nedgången torde i huvudsak förklaras av den ur försäljningssynpunkt

ogynnsamma sommaren år 1948. I riksräkenskapsverkets i december

avgivna inkomstberäkning upptogs skatten för nästa budgetår till 30

miljoner kronor, vilket belopp godtogs i statsverkspropositionen. I kontrollstyrelsens

förnyade beräkning har uppbörden uppskattats till 27 miljoner

kronor, vilket belopp överstiger det av styrelsen ursprungligen beräknade

med 1 miljon kronor. Riksräkenskapsverket finner ej anledning föreligga

att frångå sin tidigare beräkning av denna titel.

Statlig nöjesskatt. I statsverkspropositionen har denna skatt upptagits

till 40 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsttiteln

lämna en avkastning av 40 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner

ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens beräkning.

Totalisatormedel. Denna inkomsttitel, som i statsverkspropositionen upptagits

till 10 miljoner kronor, har i av lantbruksstyrelsen den 28 februari

1949 avgiven beräkning uppskattats till 7 miljoner kronor. Härvid har lantbruksstyrelsen

utgått från att grunderna för fördelning av totalisatormedel

ändras i enlighet med Kungl. Maj :ts proposition nr 25, vilket innebär en återgång

till de fördelningsregler, som gällde före den 1 april 1948, utom i fråga

om kombinerad vadhållning. Om man räknar med en återgång av totalisatoromsättningen

till ungefär samma nivå som före den 1 april 1948 och oförändrad

omfattning av det kombinerade spelet, kunna emellertid inkomsterna

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungi. Maj.ts proposition nr 181.

å titeln beräknas uppgå till drygt 8 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

förordar, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med sistnämnda

belopp.

Tipsmedel. I statsverkspropositionen har denna titel upptagits med 30 miljoner

kronor. Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksräkenskapsverket

den 24 februari 1949 med vidhållande av sin tidigare beräkning uppskattat

inkomsterna å titeln till 29 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner

icke anledning föreslå ändring av det i statsverkspropositionen upptagna

beloppet.

Lotterimedel. Denna inkomsttitel beräknades av riksräkenskapsverket i

december förra året till 73 miljoner kronor, vilket belopp även upptogs i

statsverkspropositionen. Titeln har av Svenska Penninglotteriet aktiebolag

i skrivelse till riksräkenskapsverket den 19 februari 1949 beräknats till 08

miljoner kronor, vilket innebär en höjning med 3 miljoner kronor av bolagets

tidigare beräkning. Inkomsttiteln beräknas under innevarande budgetår

ge 74 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket anser sig ej böra frångå den

beräkning, som avgavs i december i fjol, utan föreslår, att inkomsterna i det

slutliga riksstatsförslaget upptagas till 73 miljoner kronor.

Statens järnvägar. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen upptagits

till 60 miljoner kronor. I till riksräkenskapsverket avgiven förnyad

beräkning har järnvägsstyrelsen liksom i tidigare gjord beräkning upptagit

överskottet till 50 miljoner kronor. Styrelsen har därvid räknat med någon

minskning av de totala bruttoinkomsterna, beroende på väntade minskade

intäkter av persontrafiken, samt en viss ökning av utgifterna. För innevarande

budgetår beräknas statens järnvägar lämna ett överskott av 60 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket har funnit sig icke böra frångå sin tidigare

beräkning av överskottet för budgetåret 1949/50.

Övriga affärsverk. I fråga om överskotten av postverket, telegrafverket,

statens vattenfall sverk och domänverket ha myndigheterna ej ifrågasatt någon

ändring av de i statsverkspropositionen upptagna beloppen. Detta innebär,

att telegrafstyrelsen och domänstyrelsen godtagit av riksräkenskapsverket

förordad höjning av deras tidigare beräkningar. Ej heller riksräkenskapsverket

har funnit anledning att nu föreslå någon ändring av beräkningarna

i statsverkspropositionen i vad avser överskotten av nämnda affärsverk.

Departementschefen.

1 det förslag till riksstat för budgetåret 1949/50, som framlades i statsverkspropositionen,

uppgingo utgifterna till 4 395 miljoner kronor och de

beräknade inkomsterna till 5 116 miljoner kronor. Enligt förslaget skulle

man sålunda kunna räkna med ett överskott på 721 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets i det föregående redovisade nya beräkningar av

vissa större inkomsttitlar innebära en minskning i förhållande till beräkningarna

i statsverkspropositionen med sammanlagt 56 miljoner kronor.

Beträffande inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet

in. in. ha senare inhämtade uppgifter angående uppbörd och utbetalning

till kommunerna icke givit riksräkenskapsverket anledning till ändring i

ämbetsverkets tidigare beräkningar, vilka slutade å 2 300 miljoner kronor.

Emellertid bär ämbetsverket särskilt understrukit det osäkerhetsmoment

som måste ligga i beräkningarna i fråga om fördelningen av in
2

Bihang till riksdagens protokoll 19Y9. 1 sand. Nr 181.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj.ts proposition nr 181.

flytande betalning av kvarstående skatten på löpande och nästa budgetår.

Ämbetsverket har även framhållit, att hållpunkter saknades för ett bedömande

av i vilken utsträckning reducering av inkomsttiteln borde ske i

anledning av i statsverkspropositionen ifrågasatt anstånd med erläggande

av skatt på grund av 1949 års taxering. Ämbetsverket har icke föreslagit

någon ändring av den i statsverkspropositionen föreslagna nedräkningen

av inkomsttiteln till 2 200 miljoner kronor. Beträffande övriga inkomsttitlar,

vilka av ämbetsverket underkastats förnyad prövning med ledning

av från vederbörande myndigheter införskaffade uppgifter, har ämbetsverket

förordat, att följande titlar upptagas med i förhållande till förslaget

i statsverkspropositionen minskade belopp, nämligen arvslottsskatt, gåvoskatt

och kvarlåtenskapsskatt med 10 miljoner kronor, tullmedel med 15

miljoner kronor, pappersskatt med 4 miljoner kronor, tobaksskatt med 25

miljoner kronor samt totalisatormedel med 2 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar av statsintäkterna för nästa

budgetår ha endast i några i det följande berörda fall givit mig anledning

att frångå de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna. Beträffande

inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. in. föreslår

jag med utgångspunkt från riksräkenskapsverkets beräkning, att titeln

upptages till 2 200 miljoner kronor. Jag förutsätter således, att anståndsförfarande

kommer att tillämpas vid inbetalning av kvarstående skatt i

anledning av 1949 års taxering. I fråga om inkomsttiteln arvsskatt, gåvoskatt

och kvarlåtenskapsskatt föreligga nu uppgifter om den faktiska uppbörden,

vilka giva anledning till antagande att lägre inkomster av kvarlåtenskapsskatten

komma att inflyta än tidigare räknats med. Jag förordar

därför i anslutning till riksräkenskapsverkets beräkning, att denna titel

i riksstaten uppföres med 70 miljoner kronor. I statsverkspropositionen

föreslog jag, att tobaksskatten, som av riksräkenskapsverket då beräknades

utfalla med 450 miljoner kronor för det löpande budgetåret och för nästa

budgetår uppskattades till samma belopp, höjdes något i förhållande till

utfallsberäkningen. Enligt av riksräkenskapsverket nu lämnade uppgifter

beräknas uppbörden för det löpande budgetåret endast giva 435 miljoner

kronor. Ämbetsverket bär med hänsyn till inkomsterna under de senaste

månaderna föreslagit en ytterligare nedräkning med 5 miljoner kronor

för nästa budgetår. Jag föreslår, att inkomsttiteln tobaksskatt upptages

till samma belopp som det beräknade utfallet, vilket i förhållande till statsverkspropositionen

beräkningar innebär en minskning med 20 miljoner

kronor. Beträffande övriga inkomsttitlar, för vilka riksräkenskapsverket

nu föreslagit viss nedräkning, nämligen tullmedel, pappersskatt och totalisatormedel,

finner jag ej anledning att föreslå någon ändring. Jag utgår

därvid från att sådan osäkerhet alltid måste i stort sett vidlåda beräkningarna

av statsintäkterna, att även om måhända en del av titlarna icke

komma att utfalla enligt beräkningarna, uppkommande brister i viss utsträckning

böra kunna kompenseras med merinkomster å andra titlar.

Utöver de ändringar, som sålunda i samband med riksräkenskapsverkets

beräkningar föreslagits, förordar jag, att inkomsttiteln accis å margarin och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

19

vissa andra fettvaror nedräknas med 12 miljoner kronor till 8 miljoner

kronor med hänsyn till av Kungl. Maj :t beslutad sänkning av margarinaccisen

i samband med upphävande av ransoneringen av matfett och ändring

av priserna för smör och margarin. De beräknade inkomsterna för

nästa budgetår, som i statsverkspropositionen upptogos till 5 116 miljoner

kronor, skulle sålunda med utgångspunkt från nu föreslagna äncringar

uppgå till (5116 — 10 — 20 — 12 =) 5 074 miljoner kronor.

Jag framlägger i det följande förslag om att de olika inkomsttitlarna i

riksstaten uppföras i enlighet med vad i det föregående anförts. Samtidigt

därmed framlägger jag förslag rörande grunderna för uttagande av preliminär

skatt för inkomst under nästkommande budgetår. I årets statsverksproposition

utgick jag från att någon ändring av den statliga inkomstskatten

icke skulle äga rum utan att den även efter den 1 juli 1949 skulle utgå

med 100 procent av grundbeloppet. Beträffande procenttalet för nästkommande

budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta procenttal — jämlikt

stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

— skall bestämmas till samma tal som gällt för innevarande

budgetårs senare hälft d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande budgetårs

senare hälft, för vilken tid procenttalet icke är i förväg bundet, ha de

nu verkställda beräkningarna av inkomsterna och utgifterna under nästa

budgetår icke givit anledning till frångående av den i statsverkspropositionen

intagna ståndpunkten. Visserligen beräknas budgetöverskottet nu till

ett ca 100 miljoner kronor lägre belopp än i statsverkspropositionen men

vad jag i denna uttalade om att det rådande läget i fråga om den samhällsekonomiska

balansen icke kunde utgöra tillräcklig motivering för att genom

skatteskärpning öka överbalanseringen synes mig alltjämt äga giltighet. Jag

förordar i enlighet härmed, att för fysiska personer, oskifta dödsbon och

familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära

skatten för budgetåret 1949/50, uttages med 100 procent av grundbeloppet

såväl för budgetårets förra som för dess senare hälft.

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1949 års taxering

vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen

om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda

procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära

skatt för kalenderåret 1948.

I statsverkspropositionen beräknades 25 miljoner krondr till avskrivning

av oreglerade kapitalmedelsförluster. Jag har i det föregående i samband

med äskande av anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar föreslagit,

att å fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster genom tidigare

anvisningar avsatta medel skola få disponeras för retroaktiv avskrivning av

utestående tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet och att anslaget

till sådana lån för nästa budgetår indirekt avskrives med hela sitt kapitalbelopp.

Med hänsyn härtill torde avskrivningsanslagel för oreglerade kapitalmedelsförluster

för nästa budgetår kunna upptagas till lägre belopp än

i statsverkspropositionen beräknats. Jag förordar, att anslaget uppföres

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

med 15 miljoner kronor. Jag vill därvid erinra om att avskrivningsbehovet

för vissa tidigare beslutade investeringar fortfarande är betydande. Sålunda

må nämnas, att enbart för tilläggslånen — även efter den i det föregående

förordade retroaktiva avskrivningen — ett belopp av nära 60 miljoner kronor,

motsvarande ännu icke disponerade anslagsmedel, kvarstår såsom icke

till någon del avskrivet.

Driftbudgetens utgiftssida kan — såsom i det föregående närmare redovisats

— nu beräknas komma att utvisa en ökning på sammanlagt ca 61

miljoner kronor. Huvudparten härav hänför sig till subventionering av införseln

av vissa varor och av hushållens bränslekostnader å tillhopa 45

miljoner kronor samt till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å nära

11 miljoner kronor. Å andra sidan beräknas, såsom nyss nämnts, en anslagsminskning

å 10 miljoner kronor beträffande avskrivning av oreglerade

kapitalmedelsförluster. De sammanlagda utgifterna å driftbudgeten för

nästa budgetår kunna sålunda nu uppskattas till (4 395 + 61 =) 4 456 miljoner

kronor. Då inkomsterna beräknas uppgå till 5 074 miljoner kronor,

skulle budgetöverskottet bliva 618 miljoner kronor innebärande en minskning

med 103 miljoner kronor i förhållande till det i statsverkspropositionen

framräknade överskottet.

En tablå över inkomster och utgifter å riksstaten för budgetåret 1949/50

utformad i överensstämmelse med vad här förordats torde såsom bilaga få

fogas vid protokollet i detta ärende.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 15 000 000 kronor;
b)

besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1949/50

med 100 procent av grundbeloppet;

c) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1949/50 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang A

fogade specifikationen.

IV. Kapitalbudgeten budgetåret 1949/50.

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition

en beräknad investeringsplan för budgetåret 1949/50 jämte därvid

fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas

riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna ha beaktats de slutliga medelsäskandena

i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

samt därjämte de nya investeringsanslag som i särskilda propositioner

äskats av riksdagen. En omräkning av hittills äskade resp. i förekommande

fall av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande sammanställning

framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag

på 527 032 500 kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida

ha i de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar

under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar,

vilka hänföra sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål,

samt de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänföra sig till

senare under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte

ha de i investeringsstaterna uppförda posterna Avskrivningsnredel

inom fonderna och Övriga kapitalnredel underkastats översyn.

En sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under

olika kapitalfonder ger följande resultat.

I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor

A. Postverkets fond ....................... 2 701 000

B. Telegrafverkets fond.................... 112 300 000

C. Statens järnvägars fond ................ 100 280000

D. Statens vattenfallsverks fond............ 142 100 000

E. Domänverkets fond ......................200 000 357 58I 000

II. Luf tf artsfonden.......................................... ® OM 000

III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 25 169 500

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond................. 19 375 000

B. Försvarets fabriksfond.................... 1 100 000 20 475 000

V. Statens utlåningsfonder.................................. 41 180 000

VI. Fonden för låneunderstöd............................... 31 200 000

VII. Fonden för statens aktier................................ 15 200 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 962 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
fond.

................................. 20 201 000

B. Jordfonden ............................ 10 000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond ...... 01000 30 265 000

Summa 527 032 500

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som stå till förfogande för

investeringarnas genomförande uppgå till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor

A. Postverkets fond ........................ 2 102 000

B. Telegrafverkets fond..................... 65 901 000

C. Statens järnvägars fond.................. 61 161 000

D. Statens vattenfallsverks fond.............. 21 150 000

E. Domänverkets fond...................... 176 000 150 490 000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 181.

II.

III.

IV.

V.

VI.

VIII.

IX.

Luftfartsfonden ...............................

Statens allmänna fastighetsfond ................

Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond..................

B. Försvarets fabriksfond....................

Statens utlåningsfonder ........................

Fonden för låneunderstöd ....................

Fonden för förlag till statsverket...............

Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

C. Statens reproduktionsanstalts fond ........

Kronor Kronor

......... 426 000

......... 16 303 800

17 183 500

1 661 000 18 844 500

......... 4 742 500

......... 17 511 000

......... 1000

5 000 000

_64 000 5 064 000

Summa 213 382 800

Med ledning av dessa uppgifter kunna investeringsbemyndigandena beräknas

till de belopp som framgå av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1949/50.

I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor

A. Postverkets fond ....................... 599 000

B. Telegrafverkets fond ................... 46 399 000

C. Statens järnvägars fond ................ 39 119 000

D. Statens vattenfallsverks fond............ 120 950 000

E. Domänverkets fond.................... 24 000 207 091 000

II. Luftfartsfonden.......................................... 4 574 000

III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 8 865 700

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond ................. 2 191 500

B. Försvarets fabriksfond ................... - 561 000 1 630 500

V. Statens utlåningsfonder .................................. 36 437 500

VI. Fonden för låneunderstöd................................ 13 689 000

VII. Fonden för statens aktier................................ 15 200 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket ........................ 961 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

.................................. 15 201 000

B. Jordfonden............................ 10 000 000 25 201 000

Säger 313 649 700

Avgår kapitalåterbetalning:

O reglerade kapitalmedelsförluster ............................ 15 000 000

Summa 298 649 700

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj-.ts proposition nr 181.

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bihang B.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag

efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret

1949/50 jämte därtill fogade stater i enlighet med här

framlagda förslag samt

att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten

upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda
Lånemedel

........................ kronor 298 649 700.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

25

Bihany A.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

A. Egentliga statsinkomster.

|

Kronor

Kronor

I. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Preliminär skatt å inkomst och

förmögenhet m. m., bevillning.. 2 200 000 000

b. Kupongskatt, bevillning......

6 000 000

c. Utskiftningsskatt och ersätt-

ningsskatt, bevillning........

1 000 000

d. Skogsvårdsavgifter, bevillning..

5 000 000

e. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevill-

ning......................

150 000

•

f. Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt, bevillning.

70 000 000

g. Lotterivinstskatt, bevillning ..

26 000 000

h. Omsättnings- och expeditions-

stämplar m. m., bevillning ...

50 000 000

2 358 150 000

2. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning......

85 000 000

b. Bensinskatt, bevillning.......

350 000 000

435 000 000

3. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning........

225 000 000

b. Varuskatt, bevillning........

155 000 000

c. Pappersskatt, bevillning......

50 000 000

d. Trafikskatt, bevillning.......

35 000 000

e. Accis å silke, bevillning......

3 700 000

f. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning.........

8 000 000

g. Skatt å kaffe, bevillning.....

11 000 000

h. Tobaksskatt, bevillning......

435 000 000

i. Brännvinstillverkningsskatt, be-

villning....................

17 000 000

j. Rusdrycksförsäljningsmedel av

partihandelsbolag, bevillning..

26 000 000

k. Rusdrycksförsäljningsmedel av

detaljhandelsbolag, bevillning..

30 000 000

1. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning

450 000 000

in. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å vin, bevillning.......

36 000 000

n. Maltdrycksskatt, bevillning.. .

65 000 000

o. Skatt å läskedrycker, bevillning

30 000 000

p. Statlig nöjesskatt, bevillning..

40 000 000

1 616 700 000

4 409 850 000

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 181.

Kronor

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.....................

2. Inkomster vid fångvården...................

3. Inkomster vid sjökarteverket................

4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk
ringsrådet.

.............................

5. Bidrag till pensionsstyrelsen.................

6. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna
och

ungdomsvården......................

7. Inkomster vid statens geotekniska institut____

8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion...

9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket .

10. Avgifter för registrering av motorfordon......

11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd
rologiska

institut........................

12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk
samhet

.................................

13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....

14. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m..............................

15. Inkomst av myntning och justering..........

16. Kontrollstämpelmedel......................

17. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......

18. Bidrag till sparbanksinspektionen............

19. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........

20. Inkomster vid tandläkarhögskolorna..........

21. Avgifter för granskning av biografbilder......

22. Inkomster vid lantbruksnämnderna...........

23. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an
stalt

...................................

24. Inkomster vid statens centrala frökontrollan
stalt.

..................................

25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll
anstalt

.................................

26. Inkomster vid lantmäteriets distriktsorganisation

27. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......

28. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk
ningen

................................

29. Inkomster vid statens provningsanstalt.......

30. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten....

31. Fyr- och båkmedel........................

32. Lotspenningar.............................

33. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. ..

34. Patent- och varumärkes- samt registrerings
avgifter.

...............................

35. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register.

36. Bidrag till försäkringsinspektionen...........

37. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko
holistanstalter

...........................

38. Inkomster vid statens bakteriologiska labora
torium

..................

Kronor

50 000

1 000 000

200 000

4 000 000

45 OOOi

200 000

450 000

1 000 000

500 000

1 200 000

1 700 000

18 000

850 000

41 000

9 000 000

600 000

200 000

180 000

260 000

20 000

270 000

850 000

400 ooo!

900 000!

150 0001

3 700 000

380 000

20 000

1 000 000

400 000

3 000 000

4 500 000

300 000

4 500 000

300 000

450 000

270 000

1 100 000

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

27

Kronor

Kronor

39. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

135 000

40. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

80 000

41. Inkomster vid statens sinnessjukhus..........

20 000 000

42. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på

Salbohed och i Vänersborg................

90 000

43. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka

250 000

44. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ..

325 000

45. Inkomster vid karolinska sjukhuset..........

6 500 000

46. Inkomster vid serafimerlasarettet............1

3 600 000

74 984 000

III. Folkpensionsavgifter.............................

140 000 000

; IV. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel..............................

6 000 000

2. Totalisatormedel..........................

10 000 000

30 000 000

4. Lotterimedel.............................

73 000 000

5. Övriga diverse inkomster..................

1 000 000

120 000 000

4 744 834 OOO

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning.....................

17 000 000

2. Telegrafverket............................

35 000 000

3. Statens järnvägar.........................

60 000 000

4. Statens vattenfallsverk....................

15 000 000

5 Domänverket............................

30 000 000

157 000 000

II. Riksbanksfonden...............................

100

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond..............

1 000

2. Fångvårdsstyrelsens » ..............

345 000

3. Beskickningsfastigheternas » ..............

380 000

4. Medicinalstyrelsens » ..............

1 925 000

5. Byggnadsstyrelsens » ..............

i 10 591 000

6. Generaltullstyrelsens » ..............

75 000

7. Uppsala universitets > ..............

185 000

8. Lunds universitets > ..............

265 000

9. Karolinska sjukhusets » ..............

360 000

10. Lotsstyrelsens » ..............

55 000

14 182 000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond...................

18 800 000

2. Försvarets bostadsanskaffningsfond..........

185 000

3 Försvarets fabriksfond.....................

1 600 00C

20 585 000

V. Statens utlåningsfonder:

101

2. Statens bostadslånefond ...................

70 001

3. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

15 00C

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 181.

Kronor

Kronor

.

4. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be- medlade, barnrika familjer..........

9 600 000

|

5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen............

225 000

6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden ......................... 1 000 000

7. Lånefonden för bostadsbyggande. ..

2 400 000

8. Lånefonden för lantarbetarbostäder.......

500

9. Statens bosättningslånefond.........

1 700 000

10. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar in. m.

åt enskilda järnvägar..............

2 000

11. Vattenkraftslånefonden ........

150 000

12. Luftfartslånefonden.............

1 700 000

13. Tullverkets båtlånefond ....................

3 000

14. Statens lånefond för universitetsstudier.......

10 000

15. Allmänna studielånefonden.............

60 000

16. Statens lånefond för hästavelns befrämjande .

100

17. Statens kaninavelslånefond..............

100

18. Statens fjäderfälånefond.................

100

19. Gödselvårdslånefonden............

15 000

20. Statens kalkbrukslånefond..............

5 000

21. Statens fruktodlingslånefond..............

100

22. Frukt- och potatislagerhusfonden............

50 000

23. Statens mejerilånefond................

5 000

24. Jordbrukets maskinlånefond.............

650 000

25. Spannmålslagerhusfonden...................

160 000

26. Spannmålskreditfonden....................

100

27. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.....

480 000

28. Statens slakterilånefond...............

5 000

29. Kraftledningslånefonden....................

130 000

30. Elektrifieringslånefonden...................

1 000

31. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo- tordrift .....................

100

32. Egnahemslånefonden.......................

9 100 000

33. Arrendelånefonden....................

100

34. Arbetarsmåbrukslånefonden.................

100

35. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond................

2 000

36. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond..

100

37. Kronotorparnas inventarielånefond ..........

100

38. Statens avdikningslånefond..................

1 525 000

39. Täckdikningslånefonden ...................

140 000

i

40. Bevattningslånefonden....................

5 000

41. Allmänna nyodlingsfonden .................

100

42. Norrländska nyodlingsfonden................

100

43. Fiskerilånefonden........................

85 000

44. Statens fiskredskapslånefond.................

100

45. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för

fiskebåtar..........................

100

■

46. Kommunskogslånefonden....................

1 000

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

29

Kronor

Kronor

47. Virkesmätningslånefonden ..................i

100

48. Skogsväglånefonden........................i

1 000

49. Statens skogslånefond......................

1 000

50. Hemslöjdslånefonden.......................

120 000

51. Industrilånefonden.........................

15 000

52. Statens hantverkslånefond..................

45 000

53. Fonden för hantverks- och småindustrikredit..

10 000

54. Rederilånefonden..........................

100

55. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten..

15 000

t, 56. Statens sekundärlånefond för rederinäringen...

95 000

57. Statens lånefond för anskaffande av gasgenera-

torer för vissa fartyg.....................

100

58. Lotsverkets båtlånefond....................

55 000

29 653 300

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond...................

10 000

2. Statskontorets delfond......................

21 800 000

3. Lantbruksstyrelsens delfond.................

5 000

4. Riksbankens delfond........................

580 000

5. Riksgäldskontorets delfond..................

1 300 000

23 695 000

VII. Fonden för statens aktier .......................

30 000 OOO''

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden.....................

27 200 000

2. Civila tjänstepensionsfonden.................

1 125 000

3. Militära tjänstepensionsfonden...............

145 000

4. Allmänna familj epensionsfonden..............

3 200 000

5. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk......

20 000

31 690 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet........

18 500 000

2. Övriga diverse kapitalfonder................

3 800 000

22 300 000

329 105 400

Summa

j 5 073 939 400

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 181.

Bihany B.

Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1949/50.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverkets fond.

Avskrivningsmedel inom

Summa investeringsanslag.

2 701 000

fonden ................

2 100 000

Övriga kapitalmedel......

2 000

Investeringsbemyndigande.

599 000

2 701 000

2 701 000

B. Telegrafverkets fond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 2 300 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 63 600 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 46 399 000

112 300 000

Summa investeringsanslag. 112 300 000

112 300 000

C. Statens järnvägars fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 100 280 000

riksstaten............. 160 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 61 000 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 39 119 000

100 280 000 100 280 000

D. Statens vattenfallsverks fond.

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 21 050 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 120 950 000

142 100 000

Summa investeringsanslag. 142 100 000

142 100 000

E. Domänverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 200 000

fonden................ 175 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 24 000

200 000

200 000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 181.

31

II. Luftfartsfonden.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.

fonden................ 425 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 4 574 000

5 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.

riksstaten............. 11 688 800

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 4 614 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 8 865 700

25 169 500

IV. Försvarets fonder.

A.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Avskrivningsmedel inom

fonden ................

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

Försvarets fastighetsfond.

Summa investeringsanslag.

9 437 500

7 745 000

1000

2 191 500

19 375 000

B. Försvarets fabriksfond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.

fonden................ 1 660 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. — 561 000

1 100 000

V. Statens utlåningsfonder.

Värnplikt slånefonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 400 000 Investeringsanslag

Luftfartslånefonden.

Investeringsbemyndigande. 30 000 000 Investeringsanslag .

Statens l&nefond för universitetsstudier.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 950 000 Investeringsanslag

5 000 000

5 000 000

25 169 500

25 169 500

19 375 000

19 375 000

1 100 000

1 100 000

400 000

30 000 000

950 000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

Allmänna studiel&netonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 3 000 000 Investeringsanslag........ 3 000 000

Jordbrukets maskinlånefond.

Investeringsbemyndigande 5 000 000 Investeringsanslag......... 5 000 000

Fiskerilånefonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............. 312 500 Investeringsanslag........ 1 250 000

Investeringsbemyndigande. 937 500

1 250 000 1 250 000

Kronotorparnas inventariel&nefond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............. 80 000 Investeringsanslag........ 80 000

Lotsverkets båtlånefond.

Investeringsbemyndigande. 500 000 Investeringsanslag........ 500 000

Summa investeringsbemyndigande

för statens utlåningsfonder.

......... 36 437 500

VI. Fonden för låneunderstöd.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 31 200 000

riksstaten............. 17 510 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 13 689 000

31 200 000 31 200 000

VII. Fonden för statens aktier.

Investeringsbemyndigande 15 200 000 Investeringsanslag......... 15 200 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Övriga kapitalmedel...... 1 000 Summa investeringsanslag.. 962 000

Investeringsbemyndigande. 961 000

962 000 962 000

IX. Diverse kapitalfonder.

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 20 201 000

.. fonden................ 4 900 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 15 201 000

20 201 000

20 201 000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 181.

33

Investeringsbemyndigande.

B. Jordfonden.

10 000 000 Investeringsanslag.....

... 10 000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond.

Avskrivningsmedel inom

fonden ................

63 000 Investeringsanslag......

64 000

Övriga kapitalmedel.....

1 000

64 000

64 000

3 Bihang till riksdagens protokoll 19V9. 1 samt. Nr 181.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

Driftbudgeten för

Inkomster.

Statsverks-

Senare

propositionen

ändringar

Summa

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ..........................

4 451-8

— 42-0

4 409-8

II. Uppbörd i statens verksamhet........

75-o

—

75o

III. Folkpensionsavgifter................

1400

—

140-0

IV. Diverse inkomster..................

120-0

—

120-0

Säger

4 786-8

— 420

4 744-s

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder............

157-0

_

157-0

II. Riksbanksfonden ..................

0-o

_

Oo

III. Statens allmänna fastighetsfond......

142

_

14''2

IV. Försvarets fonder ..................

20-6

_

20-6

V. Statens utlåningsfonder..............

29-6

—

29-6

VI. Fonden för låneunderstöd ..........

23-7

_

23-7

VII. Fonden för statens aktier...........

30-o

_

30-o

VIII. Statens pensionsfonder..............

31-7

_

317

IX. Diverse kapitalfonder ..............

22-3

—

22-3

Säger

329-1

—

329 i

Säger för inkomster å driftbudgeten

5 115-9

- 42-o

5 073-9

Summa

5 116-9

5 073-9

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 181.

35

budgetåret 1949/50.

Bilaga.

Utgifter.

Statsverks-

Senare

1

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna ......

2-6

—

2-6

II. Justitiedepartementet ..............

38-8

+

0''2

390

III. Utrikesdepartementet ..............

239

—

o-i

23-8

IV. Försvarsdepartementet..............

793''S

+

2-8

796-3

V. Socialdepartementet................

1 388-8

+

2-8

1 3916

VI. Kommunikationsdepartementet.......

258-4

+

5-7

264-1

VII. Finansdepartementet ...............

95-o

—

2-4

92-6

VIII. Ecklesiastikdepartementet...........

518-7

+

0-2

518-9

IX. Jordbruksdepartementet ............

347-8

+

3-9

3517

X. Handelsdepartementet..............

49-5

+

5-3

54-8

XI. Inrikesdepartementet................

290-6

—

2-5

288-1

XII. Folkhushållningsdepartementet.......

28-9

+

43-9

72-8

XIII. Pensionsväsendet ..................

164"5

—

164-5

XIV. Oförutsedda utgifter ...............

lo

—

lo

XV. Riksdagen och dess verk m. m.....

10-5

+

0-1

10-6

Säger

4 012-s

+ 59-9

4 072-4

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden....................

6-7

—

6-7

II. Riksgäldsfonden....................

316o

—

316o

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-

34-6

+

11-2

45-8

delsförluster.....................

25-o

—

10-0

15-0

Säger

382-3

+

1 2

383-5

Summa utgifter å driftbudgeten

4 394-8

+ 61-1

4 455’9

Beräknat överskott å statsregleringen att till-

föras statens budgetutjämningsfond ......

7211

6180

Summa

5 116-9

6 073-9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:351 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag för budgetåret 1949/50 till avskrivning av nya kapitalinvesteringar. a1 i texten
  2. SU 1949:178 Memorial angående tillägg sstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49. s. 2 i texten