Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 5:o) och 16:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj.ts regeringsrätt

1949-04-05 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:185, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 5:o) och 16:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj.ts regeringsrätt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

1

Hr 185.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 2 § 2:o), 5:o) och 16:o) lagen

den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj.ts regeringsrätt;

given Stockholms slott den 5 april 1959.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o),

4:o) och 16:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj :ts regeringsrätt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås vissa smärre jämkningar i regeringsrättslagen

beträffande kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och

regeringsrätten. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 185.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 4:o) och 16:o) lagen den 26 maj

1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Ma j:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 2 § 2:o), 4:o) och 16 :o) lagen den 26 maj

1909 om Kungl. Maj :ts regeringsrätt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Gällande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

2:o) mål om beslut — — — — —

mål angående samhällets barnavård

och ungdomsskydd;

— i sådan;

mål angående samhällets barnavård

och ungdomsskydd, så framt ej

klagan föres över socialstyrelsens beslut

i fråga, som avses i il § 1, 2 eller

4 mom. barnavårdslagen;

mål om barnavårdsnämnds---— ---- till barn;

4:o) mål om avlöningsförmåner —------å kläder;

mål om annan ersättning, såvitt

den enligt gällande författningar utgår

av statsmedel och anspråket ej

är framställt mot riksförsäkringsanstalten

eller avser ersättning för

tamdjur som dödats eller skadats av

rovdjur;

mål om sådant--- — och brobyggnadsföretag.

16 :o) mål om meddelande---gällande byggnadsförbud;

mål om förbud, föreläggande eller

föreskrifter enligt någon av 53—

59 §§ arbetarskyddslagen;

mål om fördelning---och behandling;

mål om annan ersättning, såvitt

den enligt gällande författningar utgår

av statsmedel och anspråket ej

är framställt mot riksförsäkringsanstalten;
-

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1949. 1

1 Senaste lydelse av 2 § 2:o) se SFS 1947:671, av 2 § 4:o) se SFS 1937:410 och av 2 § 16:o")

se 1944:531.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18-5.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 18 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Sträng,

Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler efter gemensam

beredning med t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Danielson,

och chefen för jordbruksdepartementet fråga angående ändring i

lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt samt anför följande.

1. Enligt 2 § 2:o) fjärde ledet regeringsrättslagen skola besvär i mål angående

samhällets barnavård och ungdomsskydd upptagas och avgöras av

regeringsrätten. Om kommun eller landsting ämnar upprätta barnhem, skall

enligt 41 § 1 mom. barnavårdslagen plan för hemmet och dess verksamhet

underställas Konungen eller, efter Konungens bestämmande, socialstyrelsen.

Planen må icke godkännas med mindre hemmet med hänsyn till belägenhet,

utrymme, utrustning och övriga förhållanden befinnes vara så beskaffat, att

där intagna barn kunna erhålla tillfredsställande vård och uppfostran,

önskar annan än kommun eller landsting upprätta barnhem, skall enligt

2 mom. av samma paragraf tillstånd därtill sökas hos Konungen eller,

efter Konungens bestämmande, hos socialstyrelsen. Tillstånd må ej lämnas

med mindre hemmet med hänsyn till belägenhet, utrymme och utrustning

befinnes vara så beskaffat, att där intagna barn kunna erhålla tillfredsställande

vård och uppfostran, samt med hänsyn till hemmets ledning, personal

och ekonomiska förhållanden trygghet kan anses föreligga för hemmets

ändamålsenliga skötsel. På Konungen eller, där Konungen så bestämmer,

socialstyrelsen ankommer att pröva, huruvida för barnhem, som avses med

det sist anförda, skall finnas reglemente, samt fastställa sådant. Enligt 41 §

4 mom. barnavårdslagen skall vad i 1 och 2 mom. stadgas äga motsvarande

tillämpning, där den som driver barnavårdsanstalt vill flytta denna till annan

lägenhet, utvidga anstalten eller vidtaga större förändring beträffande

densamma eller där ombyte av innehavare skall ske.

Av de nu berörda stadgandena i barnavårdslagen framgår, att beslutanderätten

i ärenden, som där avses, tillkommer Kungl. Maj :t men att Kungl.

Maj :t äger delegera beslutanderätten till socialstyrelsen. Så har också skett

i viss utsträckning. Föreskrifter härom finnas i 5 § stadgan den 22 juni

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds proposition nr 185.

1945 (nr 506) om barnavårdsanstalter. Enligt detta författningsrum skall

ansökan om godkännande, varom förmäles i 41 § 1 mom. barnavårdslagen,

eller tillstånd, som avses i 2 mom. av samma paragraf, ingivas till socialstyrelsen.

Sökes samtidigt statsbidrag till anordnande av barnhemmet, skall

socialstyrelsen jämte eget yttrande överlämna planen eller tillståndsansökningen

till Kungl. Maj :t. I annat fall har socialstyrelsen att själv företaga

ärendet till avgörande. Där styrelsen har att meddela tillstånd till inrättande

av barnhem, tillkommer det också styrelsen att pröva, huruvida för barnhemmet

skall finnas reglemente, samt fastställa sådant. I 41 § 4 mom. barnavårdslagen

avsedda ärenden rörande barnavårdsanstalter avgöras av socialstyrelsen.

Av det förut omnämnda stadgandet i 2 § 2:o) regeringsrättslagen

följer, att besvär över socialstyrelsens beslut i nu ifrågavarande ärenden

skola upptagas av regeringsrätten. Lämpligheten härav kan ifrågasättas

redan med hänsyn till ärendenas beskaffenhet. Då härtill kommer att

ensartade ärenden, som äro förknippade med ansökan om statsbidrag, prövas

direkt av Kungl. Maj :t i statsrådet, torde även besvär över socialstyrelsens

ifrågavarande beslut böra upptagas och avgöras i enahanda ordning. I

enlighet härmed bör 2 § 2:o) fjärde ledet regeringsrättslagen ändras sålunda,

att stadgandet icke kommer att omfatta besvär över socialstyrelsens beslut

i frågor, som avses i 41 § 1, 2 eller 4 mom. barnavårdslagen. Ändringen

bör träda i kraft den 1 juli 1949.

2. I 2 § 4:o) regeringsrättslagen föreskrives att till regeringsrättens upptagande

och avgörande höra bl. a., förutom vissa särskilt nämnda ersättningsmål,

mål om annan ersättning såvitt den enligt gällande författningar

utgår av statsmedel och anspråket ej är framställt mot riksförsäkringsanstalten.

Enligt 2 § lagen den 25 juni 1909 (nr 56 s. 7) angående nationalparker,

27 § 2 mom. jaktstadgan den 3 juni 1938 (nr 279) och kungörelsen den 12

april 1946 (nr 146) om ersättning för skada av järv eller varg skall i vissa

fall skada å renar eller andra tamdjur, vilken förorsakats av björn, järv,

lo, varg eller örn, ersättas av statsverket. Frågor om dylik ersättning prövas

för närvarande av Kungl. Maj :t. Vid 1948 års riksdag erhöll emellertid

Kungl. Maj :t bemyndigande att delegera prövningen till underlydande organ.

Därest en sådan delegation kommer till stånd, torde beslutanderätten böra

överlämnas åt länsstyrelserna. Besvär över länsstyrelsernas beslut torde

lämpligen böra prövas av Kungl. Maj :t i statsrådet. I enlighet härmed bör

till nyssnämnda stadgande i 2 § 4:o) förevarande lag fogas en bestämmelse

som från regeringsrättens avgörande undantager mål om ersättning för tamdjur

som dödats eller skadats av rovdjur. Ändringen bör träda i kraft den

1 juli 1949.

3. Den 1 juli 1949 träder den nya arbetarskyddslagen av den 3 januari

1949 (nr 1) i kraft. Den centrala tillsynsverksamheten enligt denna lag

utövas av arbetarskyddsstyrelsen. Regler om talan mot arbetarskyddssly
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

5

relsens beslut enligt lagen ha upptagits under lagens 73 §, vari stadgats att

— där klagan må föras — talan föres genom besvär hos Konungen i den

ordning, som är bestämd för överklagande av förvaltande myndigheters och

ämbetsverks beslut.

Vid sin granskning av det till lagrådet remitterade förslaget till ny arbetarskyddslag

anmärkte lagrådet vid 73 § att i remissen ej behandlades frågan

huruvida besvär skulle handläggas i statsrådet eller av regeringsrätten.

Vidare anförde lagrådet bl. a. följande.

Regeringsrätten har enligt äldre praxis upptagit mål angående besvär

över beslut, som av länsstyrelse meddelats med stöd av 38 § i 1912 års lag

om arbetarskydd i dess lydelse före ikraftträdandet av lagen den 12 juni

1931. Sådana mål — vilka avsett förbud att utan vidtagande av särskilda

åtgärder bedriva visst arbete eller använda viss arbetslokal, maskin, redskap

eller arbetsmetod — ha uppenbarligen hänförts till mål om meddelande

i särskilda fall av tillstånd, förbud eller föreläggande jämlikt författningar

och föreskrifter rörande den allmänna hälsovården, vilka mål enligt 2 § 16 :o)

regeringsrättslagen skola handläggas av regeringsrätten. I yttrande över

det förslag till ändringar i 1912 års arbetarskyddslag, vilket ligger till grund

för 1931 års ändringar i bland annat 38 och 39 §§ nämnda lag (se proposition

den 23 januari 1931, nr 40) uttalade sig lagrådet i ämnet. Under hänvisning

till nämnda praxis yttrade lagrådet, att någon ändring i avseende

å regeringsrättens befogenhet tydligen icke föranleddes av att, på sätt i remissen

till lagrådet föresloges, länsstyrelsens beslutanderätt överginge å

yrkesinspektionens chefsmyndighet. Efter granskning av de föreslagna ändringarna

i 38 och 39 §§ fann lagrådet samtliga de i dessa paragrafer omförmälda

besluten av yrkesinspektionens chefsmyndighet vara av beskaffenhet

att med avseende å dem regeringsrätten borde vara besvärsinstans, och lagrådet

ansåg sig kunna utgå ifrån att för detta ändamål icke erfordrades någon

ändring i regeringsrätt slagen. Till lagrådets uppfattning anslöt sig föredragande

departementschefen. Såvitt kunnat utrönas har emellertid, sedan

1931 års lagändringar trätt i kraft, ej något enda mål av ifrågavarande slag

fullföljts hos Kungl. Maj:t. 1912 års arbetarskyddslag har efter år 1931 i

åtskilliga avseenden ändrats, och det torde även med de utgångspunkter

som angåvos av lagrådet i dess nämnda uttalande numera vara oklart i vilken

utsträckning regeringsrätten är rätt besvärsinstans. Då det nu föreslås

att en helt ny arbetarskyddslag med delvis annat innehåll än den hittills gällande

lagen skall ersätta denna, synes kompetensfrågan böra tagas under

förnyat övervägande.

Vid anmälan av lagrådets utlåtande anförde chefen för socialdepartementet,

att vad lagrådet yttrat syntes kunna åberopas till stöd för att i regeringsrättslagen

uttryckligen reglera frågan huruvida besvär hos Konungen över

arbetarskyddsstyrelsens beslut skulle handläggas i statsrådet eller av regeringsrätten.

Därvid borde i huvudsaklig anslutning till tidigare praxis mål,

som rörde föreläggande eller förbud enligt arbetarskyddslagen, hänvisas

till regeringsrättens avgörande medan övriga besvärsärenden, såsom angående

dispens från bestämmelserna om arbetstidens förläggning, utseende

av besiktningskikare in. IT ärenden, borde handläggas av Kungl. Maj:t i statsrådet.

I enlighet med vad sålunda anförts förordas att regeringsrätten blir

besvärsinstans i mål angående förbud eller föreläggande enligt arbetarskydds
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl Maj ds proposition nr 185.

lagen, d. v. s. i mål som röra tillämpningen av 53, 55, 56, 57, 58 eller 59 §

i lagen. Med hänsyn till det nära samband som råder mellan sådant förbud

eller föreläggande och de föreskrifter, som arbetarskyddsstyrelsen enligt

54 § äger meddela, synes regeringsrätten — i överensstämmelse med vad som

f. n. torde gälla — böra vara besvärsinstans även i mål angående dylika

föreskrifter. Övriga besvärsmål torde få handläggas av Kungl. Maj :t i statsrådet.

Den nu angivna lösningen av kompetensfrågan synes böra komma

till direkt uttryck i regeringsrättslagen, varför till 2 § 16:o) regeringsrättslagen

torde böra göras ett tillägg av innehåll, att besvär hos Konungen i

mål om meddelande av förbud, föreläggande eller föreskrifter enligt någon

av 53—59 §§ arbetarskyddslagen skola upptagas och avgöras av regeringsrätten.

Ändringen bör träda i kraft samtidigt med arbetarskyddslagen d. v. s.

den 1 juli 1949.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 4:o) och 16:o)

lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över nämnda förslag,

av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

Åke Mossler.

1 Denna bilaga, som är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 5 april

194-9.

Närvarande:

justitieråden Geijer,

Dahlman,

Lech,

regeringsrådet Quensel.

Enligt lagrådet den 4 april 1949 tillhandakommet utdrag av protokoll över

justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

i statsrådet den 18 mars 1949, hade Kungl. Maj :t förordnat, att

lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet

inhämtas över upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av

2 § 2:o), 4:o) och 16:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts

regeringsrätt.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet, hovrättsrådet Bengt

Lassen.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Bengt Larson.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 5 april 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och jordbruksdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg,

lagrådets den 5 april 1949 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 4 i

samma månad remitterade förslaget till lag angående ändrad Igdelse av 2 §

2:o), 4:o) och 16:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj.ts

regeringsrätt.

Med förmälan, att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran, hemställer

föredraganden, att detsamma måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Karl Gustaf Grönhagen.

Stockholm 1949. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

491223

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.