Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag med vissa bestämmelser i avseende å kommunindelningsreformens ikraftträdande, m. m

1949-04-01 · 51 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 51 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:191, Med förslag till lag med vissa bestämmelser i avseende å kommunindelningsreformens ikraftträdande, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

1

Nr 191.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag med

vissa bestämmelser i avseende å kommunindelningsreformens

ikraftträdande, m. m.; given Stockholms

slott den 1 april 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag med vissa bestämmelser i avseende å kommunindelningsreformens

ikraftträdande; samt

2) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 21 juni 1946 (nr 315) rörande

ny indelning av riket i borgerliga kommuner.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ei je Mossberg.

Sammanfattning.

Med utgångspunkt från att nyindelningen av riket i borgerliga kommuner

skall träda i kraft först den 1 januari 1952 framlägges i propositionen

förslag till de lagändringar som befunnits erforderliga för genomförandet

av kommunindelningsreformen vid nämnda tidpunkt. Bestämmelserna ha

sammanförts i en särskild lag.

Enligt denna skall i de nybildade kommunerna redan på den vanliga valdagen

i september 1950 väljas fullmäktige, vilkas tjänstgöringstid skall beräknas

från den 1 januari 1951 fastän de icke träda i full verksamhet förrän

ett år senare. För att undgå dubbla val 1950 skall detta år icke väljas kommunalfullmäktige

i de äldre kommuner, som ingå i de nybildade enheterna

1—Rihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 191.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

och som upphöra med reformens ikraftträdande. I stället förlängas mandaten

för de 1946 valda fullmäktige i dessa kommuner ett år.

Sammanlägges vid nyindelningen en eller flera landskommuner med en

stad eller en köping skall i fråga om staden (köpingen) i dess omfattning

efter sammanläggningen (s. k. vidgad kommun) samt de däri ingående

enheterna i princip gälla samma regler som beträffande nybildade kommuner.

Om förhållandena föranleda därtill kan Konungen dock förordna

att val ej skall äga rum 1950 i den vidgade kommunen. I sådant fall skall

nuvarande bestämmelser gälla, vilket innebär att val sker 1950 i de äldre

kommunerna och att de därvid i staden (köpingen) valda fullmäktige antingen

efter den 1 januari 1952 företräda hela den vidgade kommunen

eller (efter särskilt förordnande) upphöra med sin verksamhet med 1951

års utgång, i vilket sistnämnda fall nyval måste ske i hela den vidgade

kommunen 1951.

Kommunala nämnder och styrelser skola i nybildade kommuner och sådana

vidgade kommuner, för vilka fullmäktigeval skall äga rum 1950, utses

obei’oende av eljest gällande bestämmelser om tid för dylikt val. Deras

tjänstgöringstid skall i princip anses ha börjat den 1 januari 1952. Vad

särskilt angår kommunalnämnd skall denna i de nybildade kommunerna

väljas å den första kommunalstämman i början av år 1950. Denna kommunalnämnd

skall dock tjänstgöra endast till dess ny nämnd utsetts av de

nya kommunalfullmäktige.

I övrigt innehåller den föreslagna lagen vissa bestämmelser om det första

organiserandet av de nya kommunerna, om tid för beslut om valkretsindelning

samt om sådana skoldistrikt och särskilda fattigvårdssamhällen,

som upphöra i och med den nya kommunindelningens ikraftträdande. Beträffande

kostnaderna för verksamheten i nybildad kommun under tiden

intill den 1 januari 1952 stadgas att dessa skola gäldas av de däri ingående

kommunerna i förhållande till deras skatteunderlag enligt senaste taxering.

Den särskilda lagen föreslås skola träda i kraft omedelbart och gälla

t. o. m. år 1951.

I propositionen framlägges även förslag till en mindre ändring i 1946

års nyindelningslag. Förslaget innebär att Konungen även efter det ett nyindelningsbeslut

meddelats skall äga förordna att särskild kommunalskatt

enligt 5 § nämnda lag skall påföras sådan del av ny kommun, som motsvarar

en äldre kommun, vilken i syfte att undandraga sig kostnader underlåtit

att verkställa utdebitering eller obehörigen förfogat över kommunens tillgångar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 191.

3

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser i avseende å kommumndelningsreformens ikraftträdande.

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Bestämmelserna i denna lag skola, såvitt angår ändring i kommunal indelning

som träder i kraft den 1 januari 1952, i den utsträckning nedan

angives äga tillämpning å

a) kommun, som nybildats genom sammanläggning av kommuner enligt

lagen rörande ny indelning av riket i borgerliga kommuner (nybildad

kommun);

b) stad eller köping, som vidgats genom att landskommun sammanlagts

därmed enligt nämnda lag, i dess omfattning efter sammanläggningen

(vidgad kommun);

c) kommun, som ingår i sålunda nybildad eller vidgad kommun;

d) skoldistrikt, som utgör kyrklig samfällighet för enbart skolväsendet

och som upphör i samband med sammanläggning av kommuner enligt lagen

rörande ny indelning av riket i borgerliga kommuner; samt

e) fattigvårdssamhälle, som avses i 6 § lagen om fattigvården och som

upphör i samband med sammanläggning av kommuner som nyss sagts.

Där del av kommun med verkan från och med den 1 januari 1952 lägges

till kommun, som avses i första stycket må Konungen förordna, att vad

nedan stadgas helt eller delvis skall äga motsvarande tillämpning på de

kommuner som beröras av indelningsändringen.

I lag eller författning meddelade stadganden om åtgärder med avseende

å ikraftträdande av ändring i kommunal indelning samt om kommunala

val skola, i den mån de strida mot bestämmelserna i denna lag, icke tilllämpas

i fråga om kommuner, skoldistrikt och fattigvårdssamhällen varom

förmäles i första stycket.

Bestämmelser rörande nybildade kommuner.

2 §.

Är nybildad kommun landskommun eller köping, åligger det länsstyrelsen

att så snart ske kan efter det nyindelningen fastställts, dock ej före

den 1 november 1949, förordna person att å plats inom kommunen, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 19J.

länsstyrelsen bestämmer, hålla kommunalstämma för val av kommunalstämmans

ordförande och vice ordförande ävensom kommunalnämnd. Sådan

stämma skall hållas utan dröjsmål dock ej före den 1 januari 1950.

Ledamöter och suppleanter i kommunalnämnd, som utsetts av kommunalstämman

enligt vad i första stycket stadgas, skola väljas för tid intill

dess fullmäktige i kommunen valt kommunalnämnd.

Är nybildad kommun stad och skall i staden ej finnas magistrat, skall

länsstyrelsen inom tid som i första stycket sägs förordna person att tjänstgöra

som kommunalborgmästare, intill dess sådan varder i vederbörlig

ordning förordnad; och åligger det denne att hålla allmän rådstuga för

val av ledamöter och suppleanter i den valnämnd, som enligt lagen om val

till riksdagen skall finnas i staden. Sådan rådstuga skall hållas utan dröjsmål,

dock ej före den 1 januari 1950.

11 §•

Beslut om indelning av nybildad kommun i valkretsar att tillämpas vid

fullmäktigeval under år 1950 må meddelas å senare tidpunkt än i 34 § tredje

stycket sista punkten lagen om kommunalstyrelse på landet och 15 § tredje

stycket sista punkten lagen om kommunalstyrelse i stad sägs.

4 §.

Val av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige i nybildad kommun

skall förrättas under år 1950 å den dag och i den ordning, som i kommunala

vallagen stadgas rörande allmänt val av sådana fullmäktige.

I nybildad kommun må under tiden intill den 1 januari 1952 ledamöter

och suppleanter i kommunala nämnder och styrelser utses oberoende av

eljest gällande bestämmelser om tid för dylikt val. Hava ledamöter och

suppleanter sålunda utsetts i nämnd eller styrelse, till vilken val enligt

vad därom finnes stadgat skall ske under november eller december månader

1951, må sådant nytt val ej äga rum.

I fråga om beräknandet av tjänstgöringstid för fullmäktige samt ledamöter

och suppleanter i kommunala nämnder och styrelser skall i nybildad

kommun så anses, som om denna börjat beträffande fullmäktige den 1

januari 1951 samt beträffande ledamöter och suppleanter i nämnder och

styrelser den 1 januari 1952. Kommun må dock beträffande annan nämnd

eller styrelse än kommunalnämnd, folkskolestyrelse samt sådana nämnder

och styrelser, som skola utses vid samma tid som dessa, besluta att tjänstgöringstiden

skall anses hava börjat å tidigare dag än nu sagts.

Fullmäktige, som valts jämlikt bestämmelserna i första stycket, skola

omedelbart efter valet övertaga handhavandet av dem tillkommande uppgifter;

och skola jämväl ledamöter och suppleanter i kommunala nämnder

och styrelser ävensom kommunalborgmästare samt valnämnd i stad utan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

5

magistrat, vilka utses före den 1 januari 1952, genast träda i utövning av

sina befattningar med befogenhet att vidtaga sådana åtgärder, som erfordras

i anledning av indelningsändringen.

Bestämmelserna i 18 § femte och sjätte styckena lagen om ordning och

villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning skola icke gälla

beträffande nybildad kommun.

5 §.

Besvär över beslut, som före sammanläggnings ikraftträdande fattats av

kommun, som nybildats genom sammanläggning av kommuner i olika län,

skola prövas av länsstyrelsen i det län, till vilket kommunen efter ikraftträdandet

kommer att höra.

Bestämmelser rörande vidgade kommuner.

6 §.

Allmän rådstuga eller kommunalstämma för beslut om huru många fullmäktige

som skola utses för vidgad kommun, där val skall äga rum under

år 1950 enligt vad i 8 § första stycket stadgas, må ej hållas före den 1

januari 1950.

7 §•

Beslut om indelning i valkretsar att tillämpas vid fullmäktigeval år 1950

må beträffande sådan vidgad kommun, som avses i 6 §, meddelas å senare

tidpunkt än i 15 § tredje stycket sista punkten lagen om kommunalstyrelse

i stad och 34 § tredje stycket sista punkten lagen om kommunalstyrelse

på landet sägs.

8 §•

Val av stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige för vidgad kommun

skall förrättas under år 1950 å den dag och i den ordning, som i kommunala

vallagen stadgas rörande allmänt val av sådana fullmäktige. I fråga om

beräknandet av fullmäktiges tjänstgöringstid skall så anses, som om denna

börjat den 1 januari 1951. Fullmäktige skola omedelbart efter valet övertaga

handhavandet av dem tillkommande uppgifter med befogenhet att

vidtaga sådana åtgärder, som erfordras i anledning av indelningsändringen.

Om förhållandena därtill föranleda, må Konungen förordna, att val av

fullmäktige enligt vad i första stycket sägs icke skall äga rum, och skall i

sådant fall vad i 14 § lagen om ordning och villkor för ändring i kommunal

och ecklesiastik indelning stadgas äga motsvarande tillämpning.

I övrigt skall sistnämnda stadgande icke gälla beträffande vidgad

kommun.

9 §•

Har beträffande vidgad kommun förordnande enligt 8 § andra stycket

icke meddelats, skall vad i 4 § andra—fjärde styckena stadgas om val av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

ledamöter och suppleanter i kommunala nämnder och styrelser samt om

sådana befattningshavares tjänstgöringstid äga motsvarande tillämpning;

och skall i sådan vidgad kommun nyval till kommunala nämnder och styrelser

städse äga rum.

Bestämmelser rörande kommuner, som ingå i ngbildad eller vidgad

kommun.

10 §.

Val av fullmäktige i kommun, som avses i 1 § första stycket c), för

tiden från och med den 1 januari 1951 skall förrättas i följande fall:

a) där Konungen beträffande vidgad kommun, i vilken kommunen ingår,

meddelat förordnande enligt 8 § andra stycket;

b) där Konungen jämlikt lagen om ordning och villkor för ändring i

kommunal och ecklesiastik indelning fastställt kommunal indelningsändring

att träda i kraft den 1 januari 1951 och i samband därmed förordnat

att val skall förrättas;

c) där kommun, vars beslutanderätt dittills utövats å kommunalstämma,

beslutat införa fullmäktige från och med den 1 januari 1951.

11 §•

I kommun, som ingår i nybildad eller vidgad kommun, skola de för tiden

intill utgången av år 1950 valda fullmäktige fortsätta att utöva sina befattningar

under år 1951, såvida ej val av fullmäktige för tiden från och med

den 1 januari 1951 skall förrättas i kommunen på grund av sådant förhållande,

som angives i 10 § a) eller b).

12 §.

Kommun, som ingår i nybildad eller vidgad kommun, skall icke vara

skyldig uppdraga beslutanderätten åt fullmäktige, ändå att dess invånarantal

överstigit 700.

13 §.

Uppkommande kostnader för verksamheten i nybildad kommun under

tiden intill den 1 januari 1952 skola gäldas av de däri ingående kommunerna

i förhållande till deras skatteunderlag enligt senaste taxering.

Bestämmelser rörande skoldistrikt och fattigvårdssamhällen.

14 §.

Skall i samband med sammanläggning av kommuner vården om folkoch

fortsättningsskoleväsendet överflyttas till kommun från sådant skoldistrikt,

som avses i 1 § första stycket d), eller handhavandet av fattigvården

överflyttas till kommun från sådant fattigvårdssamhälle, som avses i

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

1 § första stycket e), skola bestämmelserna i 10 och 11 §§ äga motsvarande

tillämpning med avseende å kyrkofullmäktige i skoldistriktet och fattigvårdsfullmälctige

i fattigvårdssamhället.

15 §.

Skoldistrikt, som avses i 1 § första stycket d), skall icke vara skyldigt

uppdraga beslutanderätten åt kyrkofullmäktige, ändå att dess invånarantal

överstigit 1 500.

Fattigvårdssamhälle, som avses i 1 § första stycket e), skall icke vara

skyldigt uppdraga beslutanderätten åt fattigvårdsfullmäktige, ändå att dess

invånarantal överstigit 700.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och gäller till

och med den 31 december 1951.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 5 § lagen den 21 juni 1946 (nr 315) rörande ny indelning

av riket i borgerliga kommmuner.

Härigenom förordnas, att 5 § lagen den 21 juni 1946 rörande ny indelning

av riket i borgerliga kommuner skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

5 §• 5 §.

Fastställes ny---ecklesiastik indelning.

Har efter den 1 januari 1944 kommun,

som genom indelningsändringen

uppgår i nybildad kommun, i

syfte att undandraga sig kostnader,

som bort gäldas genom utdebitering

i förstnämnda kommun, underlåtit

att i erforderlig omfattning verkställa

dylik utdebitering eller obehörigen

förfogat över kommunens tillgångar,

må Konungen vid fastställande

av uppgörelse som i första

stycket sägs förordna, att under visst

antal år särskild kommunalskatt

skall påföras inom den del av den

nybildade kommunen, som motsvarar

förstnämnda kommun. Närmare

bestämmelser om uttagande av sådan

särskild kommunalskatt meddelas

av Konungen.

Har efter den 1 januari 1944 kommun,

som genom indelningsändringen

uppgår i nybildad kommun eller

lägges till bestående kommun, i syfte

att undandraga sig kostnader, som

bort gäldas genom utdebitering i

förstnämnda kommun, underlåtit

att i erforderlig omfattning verkställa

dylik utdebitering eller obehörigen

förfogat över kommunens tillgångar,

må Konungen förordna, att

under visst antal år särskild kommunalskatt

skall påföras inom den

del av den nybildade eller vidgade

kommunen, som motsvarar förstnämnda

kommun. Närmare bestämmelser

om uttagande av sådan särskild

kommunalskatt meddelas av

Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

9

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 1 april 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, fråga om vissa ändringar

i gällande kommunallagstiftning för genomförande av kommunindelningsreformen

samt anför därvid följande.

Inledning.

Enligt lagen den 21 juni 1946 (nr 315) rörande ny indelning av riket i

borgerliga kommuner skall en allmän översyn av kommunindelningen i

landet äga rum. Om ordningen för reformens genomförande innehåller lagen

endast vissa allmänna bestämmelser. I övrigt skall gälla vad som stadgas

i lagen den 13 juni 1919 om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning.

Beslut om nyindelning meddelas av Kungl. Maj :t för varje län särskilt,

sedan utredning skett och förslag avgivits av länsstyrelsen och kammarkollegium.

Om ikraftträdandet förordnas i beslutet. Av ett stadgande i 1919

års indelningslag framgår att nyindelning måste träda i kraft vid kalenderårsskifte.

1946 års lag innehåller inga bestämmelser härutinnan i annan

mån än vad som följer av att lagen är tidsbegränsad och gäller till och med

den 31 december 1951. I propositionen i ämnet (1946: 236) angavs, att reformen

beräknades kunna träda i kraft med ingången av år 1950. Såsom

jag framhållit i ett interpellationssvar den 25 maj 1948 i riksdagens andra

kammare i anledning av en fråga av herr Larsson i Luttra har det emellertid

av olika skäl visat sig att tillämpningen av den nya indelningen måste

framflyttas, lämpligen till den 1 januari 1952. Valen till de nya kommunerna

skulle nämligen då kunna förrättas på ordinarie valdagen i september

1950 samtidigt som tid vunnes för det praktiska arbetet för reformens

förberedande. För att undvika dubbla val under nämnda år borde —- framhöll

jag vidare i interpellationssvaret — de löpande fullmäktigemandaten,

som upphörde med utgången av år 1950, förlängas ett år.

Arbetet med kommunindelningsreformen har hittills fortskridit i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som planerats på våren 1948. I fråga om

två län (Blekinge och Gotlands) har Kungl. Maj:t redan förordnat om ny

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

kommunindelning (SFS 1949: 54 och 58). Ikraftträdandet har härvid fastställts

till den 1 januari 1952.

Kommunindelningsreformens genomförande efter de av mig i interpellationssvaret

angivna riktlinjerna nödvändiggör avvikelser från olika stadganden

i gällande kommunallagstiftning. Frågan har behandlats i en

inom inrikesdepartementet upprättad promemoria med förslag angående

vissa i samband med kommunindelningsreformens ikraftträdande

erforderliga lagstiftningsåtgärder. De grundläggande reglerna ha upptagits

i en särskild lag, vilken torde såsom bilaga få fogas till protokollet i detta

ärende.

Enligt lagförslaget skola fullmäktigevalen i de nya storkommunerna äga

rum på den ordinarie valdagen för allmänna kommunalval år 1950 medan

de nu löpande fullmäktigemandaten i de gamla kommunerna förlängas att

gälla även under år 1951. För det fall att en landskommun sammanlägges

med en redan bestående stad eller köping skulle dock enligt förslaget kunna

göras undantag från denna princip och vanliga regler gälla. Lagförslaget

upptager dessutom bl. a. bestämmelser om interimistisk organisation i de

nya kommunerna, om valkretsindelningen vid kommunalvalen 1950 samt

om val till kommunala nämnder och styrelser. I promemorian framlägges

även förslag till lag med vissa bestämmelser om jämkning av valkretsar

för val av landstingsmän, vilken lag hänför sig till det fall att kommun i

samband med kommunindelningen överflyttas från ett landstingsområde

till ett annat eller till stad utanför landsting.

Över promemorian ha efter remiss yttranden avgivits av kammarkollegiet,

samtliga länsstyrelser utom länsstyrelserna i Kopparbergs, Gävleborgs,

Västerbottens och Norrbottens län, kommunallagskommittén, Svenska

stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund och — såvitt angår

förslaget till lag om jämkning av landstingsvalkretsar — Svenska landstingsförbundet.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har överlämnat yttranden

av drätselkammaren i Norrköping och förvaltningsutskottet vid länets landsting.

Remissinstanserna ha i allmänhet icke haft något att erinra mot de huvudsakliga

principerna i den föreslagna lagstiftningen. I några yttranden

framhålles, att lagtexten vore svårläst, oöverskådlig och föga tillgänglig för

menige man. Svenska stadsförbundet ifrågasätter med hänvisning härtill,

att lagen konstruerades så, att den gåve en fullständig redogörelse för hur i

olika hänseenden skall förfaras vid indelningsreformen. Svenska landskommunernas

förbund påpekar att oklarheterna syntes sammanhänga med att

lagen helt naturligt måste ansluta sig till gällande indelningslag, vilken

måste anses vara i ett trängande behov av grundlig översyn. Kommunallagskommittén

anser att en kommentar till lagen borde lämnas i de anvisningar,

som enligt kommunindelningskommitténs förslag borde utarbetas

för att underlätta arbetet med de nya kommunernas organisation.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

Såsom närmare skall utvecklas i det följande anser jag för egen del

den av mig i det omförmälda interpellationssvaret antydda ordningen för

kommunindelningsreformens genomförande vara den ur olika synpunkter

lämpligaste. I princip kan jag därför också ansluta mig till de i departementspromemorian

framlagda förslagen. I fråga om tidpunkten för leformens

ikraftträdande må redan här fastslås att den enligt min mening bör

bestämmas enhetligt för hela riket till den 1 januari 1952. Lagförslaget utgår

också från att så sker. Vad angår lagstiftningens utformning synas vissa

förenklingar och förtydliganden kunna ske i lagtexten. Att konstruera lagen

så att den uttömmande reglerade uppbyggandet av de nya kommunerna

torde däremot vara mindre lämpligt — en sådan lag skulle bli tämligen vidlyftig

och dess utarbetande kräva ställningstaganden, som icke kunna göras

utan grundlig utredning. För att underlätta tolkningen av den nya lagen

och övriga bestämmelser om åtgärder i samband med ikraftträdande av

indelningsändringar är det i stället min avsikt att så snart riksdagens beslut

i frågan föreligger låta i samråd med de kommunala förbunden utarbeta

anvisningar för kommunindelningsreformens genomförande. Dessa

anvisningar böra vara så skrivna att de lämpa sig för ett studium av lekmän.

Vad angår den i departementspromemorian väckta frågan om jämkning

av landstingslagens bestämmelser om valkretsar för val av landstingsmän,

så synes prövningen av denna kunna anstå till 1950 års riksdag. Däremot

torde i detta sammanhang få behandlas ett av kammarkollegiet i dess yttrande

berört spörsmål om ändring av den bestämmelse i 1940 års nyindelningslag,

som ger möjlighet att förordna om särskild kommunalskatt för

del av nybildad kommun.

Jag anhåller nu att närmare få redogöra för detta kommunallagstiftningsärende.

Grunderna för en lagstiftning om kommunindelningsreformens

genomförande.

Kommunindelningsreformens allmänna innebörd.

Syftet med kommunindelningsreformen är att få till stånd en med hänsyn

till de kommunala uppgifternas beskaffenhet och förhållandena i övrigt

lämplig indelning av riket i borgerliga kommuner eller med andra ord att

åstadkomma ändamålsenliga förvaltnings- och självstyrelseenheter. 1940

års nyindelningslag behandlar emellertid ingen annan form av indelningsändring

än sammanslagning av hela kommuner. Enligt lagens 1 $ är det

endast sådan indelningsändring som får ske utan hinder av vad eljest tinnes

stadgat om villkor för ändring i kommunal indelning. Befinnes vid den

översyn av kommunindelningen, som föreskrives i lagen, att kommun behöver

delas, skall lagen den 19 juni 1919 om ordning och villkor för änd
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

ring i kommunal och ecklesiastik indelning tillämpas. Någon annan begränsning

i fråga om beskaffenheten av de enheter, som få sammanslås

enligt 1946 års lag, innehåller däremot icke denna lag. Det vanligaste fallet

är att två eller flera landskommuner sammanläggas till en ny storkommun.

Men lagen avser även det fall att en bestående stad eller köping utökas

genom att en eller flera landskommuner läggas till densamma. Vidare

kan köping sammanslås med en eller flera landskommuner till en

landskommun. Slutligen må nämnas att i samband med sammanläggning

enligt 1946 års lag den nya storkommunen kan förlänas stads- eller köpingsrättigheter.

Gällande bestämmelser.

Såsom inledningsvis antytts innehåller 1946 års lag icke några bestämmelser

om indelningsändringarnas ikraftträdande och därmed sammanhängande

åtgärder. Härutinnan skall i stället 1919 års lag gälla. I denna

stadgas i berörda delar i huvudsak följande.

Ändring i kommunal indelning skall träda i kraft vid det kalenderårs början,

som Konungen bestämmer, icke tidigare än fyra eller, där kommun

genom ändringen delas, nio månader efter det förordnande om ändringen

meddelats (12 §). Sedan förordnande meddelats om ändring i kommunal indelning,

skall under liden innan ändringen träder i kraft den kommunala

beslutanderätten utövas enligt den nya indelningen, dock att i fråga om angelägenhet,

som avser kommun enligt den äldre indelningen, sistnämnda indelning

skall följas, intill dess den nya indelningen trätt i kraft (13 §). Är i

kommun, vars område genom indelningsändring ökas eller minskas, beslutanderätten

överlåten åt fullmäktige skola dessa företräda såväl den

äldre som den ökade eller minskade kommunen (14 § första stycket). Vidkommande

sådan kommun äger Konungen, om förhållandena föranleda därtill,

förordna, att samtliga fullmäktiges uppdrag skall upphöra, då den nya

indelningen träder i kraft, samt nytt val till fullmäktige för tiden därefter

verkställas i den ordning, som är stadgad för det fall att val sker första

gången (14 § andra stycket).

I 18 § givas bestämmelser om organisationens uppbyggande i nybildade

kommuner. Är nybildad kommun landskommun eller köping, åligger det

länsstyrelsen att så fort ske kan under året innan indelningsändringen träder

i kraft och sist före den 1 oktober förordna person att hålla kommunalstämma

för val av kommunalstämmans ordförande och vice ordförande

ävensom kommunalnämnd. Är nybildad kommun stad och skall i staden

ej finnas magistrat, har länsstyrelsen att inom samma tid förordna person

att tjänstgöra såsom kommunalborgmästare intill dess sådan blivit utsedd.

Denne skall hålla allmän rådstuga för val av valnämnd. I magistratsstad

skall hovrätten inom samma tid förordna borgmästare att jämte tillkallade

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

rådmän utgöra magistrat, intill dess sådan tillsatts. I nybildad kommun

må under året innan indelningsändringen trätt i kraft fullmäktige och kommunala

befattningshavare utses oberoende av eljest gällande bestämmelser

om tid för dylikt val; och skall i fråga om beräknandet av deras tjänstgöringstid

så anses, som om denna börjat först med ingången av nästfoljande

året. Fullmäktige skola omedelbart efter valet övertaga handhavandet av

dem tillkommande uppgifter; och skola jämväl magistrat, kommunalborgmästare,

valnämnd i stad utan magistrat och kommunala befattningshavare,

som utses före den nya indelningens ikraftträdande, genast träda i utövning

av sina befattningar med befogenhet att vidtaga sådana åtgärder, som

erfordras i anledning av indelningsändringen.

1919 års lag skiljer sålunda mellan å ena sidan kommun, vars område

genom indelningsändring ökas eller minskas (14 §), och å andra sidan

nybildade kommuner (18 §). Beträffande förstnämnda grupp av kommuner,

till vilken även få anses höra städer och köpingar, som utvidgas genom

införlivning av en eller flera landskommuner, finnes ingen motsvarighet

till reglerna i 18 § om val av kommunala befattningshavare m. m.

Av det anförda framgår, att den gällande lagstiftningen icke innefattar

någon fullständig reglering av de frågor som uppkomma, då en ny kommunal

enhet bildas eller eljest ändring sker i den bestående indelningen i kommuner.

Den måste på viktiga punkter kompletteras t. ex. genom föreskrifter

i samband med beslutet om indelningsändring. Emellertid gäller i fråga

om organiserandet av nya kommuner självfallet även kommunallagarnas

bestämmelser. I förevarande sammanhang skall endast lämnas en kortfattad

redogörelse för vissa här aktuella regler om kommunens beslutande

organ och valen till detta.

Beslutanderätten i kommun med över 700 invånare utövas med vissa

undantag av fullmäktige (kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige). Fullmäktige

utses genom val till det antal som inom vissa i kommunallagen

bestämda latituder bestämmas av kommunalstämman eller allmänna rådstugan.

Röstberättigad vid fullmäktigeval är envar inom kommunen mantalsskriven

person, som är svensk undersåte och senast under året före

valet uppnått 21 års ålder. Rösträtt må dock ej utövas av den som är omyndig.

En faktisk förutsättning för att rösträtt skall kunna utövas är vidare

att vederbörande är upptagen i röstlängd. Röstlängd för kommunalval upprättas

varje år i juni månad och upptager alla inom valdistriktet mantalsskrivna

personer, vilka uppnått eller under kalenderåret uppnå en ålder

av 21 år. Den länder till ovillkorlig efterrättelse till dess ny röstlängd kommit

till stånd.

Innan en kommun valt fullmäktige och i mindre kommuner, som ej

beslutat införa sådana, utövas beslutanderätten av kommunalstämman, i

stad allmänna rådstugan. Samma regler för rösträtt gälla här som vid fullmäktigcval.

Enligt 33 § lagen om kommunalstyrelse på landet skola koinmunalfull
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

mäktige väljas för fyra år, räknade fr. o. in. den 1 januari året näst efter

det, då valet skedde. I kommun, där val sker första gången och icke äger

rum under år, då allmänna val av kommunalfullmäktige förrättas, skall

valet dock ej avse längre tid än till utgången av det år, då sådana allmänna

val nästa gång skola äga rum. Motsvarande bestämmelser gälla enligt 14 §

lagen om kommunalstyrelse i stad för val av stadsfullmäktige.

I fråga om valdag för val av fullmäktige skiljes i kommunala vallagen

(11 §) mellan allmänna kommunalval och annat än allmänt kommunalval.

De förra skola beträffande kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige förrättas

tredje söndagen i september. Annat än allmänt kommunalval skall

äga rum å sön- eller helgdag, som bestämmes sist tjugonde dagen förut i

fråga om kommunalfullmäktigeval av kommunalfullmäktige eller, där sådana

ej finnas, av kommunalstämman samt i fråga om stadsfullmäktigeval

av magistraten och i stad utan magistrat av valnämnden.

Nästa allmänna kommunalval skola äga rum år 1950.

Tillämpade på de kommuner, som beröras av kommunindelningsreformen,

och med utgångspunkt från att denna träder i kraft den 1 januari 1952

innebära de nu återgivna bestämmelserna i huvudsak följande.

I de nuvarande (äldre) kommunerna skall fullmäktigeval äga rum i vanlig

ordning i september 1950. Först under år 1951 kan organiserandet av

de nya kommunerna börja. Detta år skall å tid som fastställes av stämman

hållas fullmäktigeval i de nybildade kommunerna. I kommuner, som avses

i 14 § 1919 års indelningslag (städer och köpingar, med vilka sammanlägges

landskommun) skall däremot sådana val äga rum endast om Konungen

förordnar därom. I annat fall skola de i den ursprungliga staden (köpingen)

valda fullmäktige efter den 1 januari 1952 representera staden (köpingen)

i dess omfattning efter sammanläggningen. Bortsett från sistnämnda fall

komma mandaten för de år 1950 valda fullmäktige åt! upphöra med 1951

års utgång.

Departementspromemorian.

Den inom inrikesdepartementet utarbetade promemorian innefattar förslag

till lagstiftning för att undanröja de olägenheter som, enligt vad som

torde framgå av det nyss anförda, skulle följa om man med bibehållande

av nuvarande bestämmelser läte kommunindelningsreformen träda i kraft

den 1 januari 1952. Den föreslagna lagen bj^gger på sistnämnda förutsättning

och har i övrigt utformats i anslutning till de riktlinjer, som dragits

upp i mitt inledningsvis omnämnda interpellationssvar den 25 maj 1948.

I huvudsaklig överensstämmelse med terminologin i 1919 års indelningslag

skiljer lagförslaget mellan å ena sidan »nybildade» och »vidgade» kommuner

och å andra sidan »äldre» kommuner. Med »vidgad kommun» förstås

stad eller köping, som ökas genom sammanläggning med annan kommun,

i dess omfattning efter sammanläggningen. Begreppet »vidgad kommun»

användes sålunda i en annan och snävare betydelse än uttrycket

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

»ökad kommun» i 1919 års lag, vilket även avser kommun, som tillagts en

del av en annan kommuns område. Övriga kommuner, som bildas med stöd

av 1946 års lagstiftning, betecknas i förslaget nybildade kommuner. En sådan

kommun kan vara landskommun, köping eller stad. Med äldre kommun

förstås icke blott de kommuner som upphöra genom sammanläggningen

utan även de vidgade kommunerna i deras omfattning före denna

åtgärd.

De angivna definitionerna ha icke upptagits i den föreslagna lagen men

en inledande paragraf angiver att denna, såvitt angår ändring i kommunal

indelning som fastställts att träda i kraft den 1 januari 1952, skall gälla

dessa olika kommunbildningar samt dessutom vissa skoldistrikt. Lagen

upptager därefter under särskilda rubriker bestämmelser om nybildade och

vidgade kommuner, om äldre kommuner och om skoldistrikt.

I promemorian godtages tanken att fullmäktigevalen i de nybildade

kommunerna skola äga rum redan under år 1950 och att

mandaten för fullmäktige i de äldre kommuner, som ingå i dessa, skola

förlängas.

För de nybildade kommunernas del fordras innan valet kan komma

till stånd vissa förberedande åtgärder — på landet i första hand hållande

av kommunalstämma för val av stämmans ordförande, som sedan

kan föranstalta om att stämma hålles, samt kommunalnämnd — rörande

vilka bestämmelser finnas i 18 § första och andra styckena 1919 års indelningslag.

Då dessa förutsätta att beslut om indelningsändring meddelas

året innan ikraftträdandet, kunna de icke tillämpas oförändrade. I lagförslagets

2 § ha också upptagits nya bestämmelser om den interimistiska organisationen

av de nybildade kommunerna. Dessa komma att närmare behandlas

i det följande. Här skall beröras ett med tidpunkten för fullmäktigevalet

sammanhängande spörsmål om tiden för den första stämman.

Härom anföres i promemorian:

Mot tanken att redan 1950 anordna val av fullmäktige till de kommuner,

som skola börja sin verksamhet 1952, skulle kunna riktas den anmärkningen,

alt den årsklass, som uppnår rösträttsåldern först 1951, uteslutes

från deltagande i valet. Anordningen är emellertid, såsom framgår av statsrådets

uttalanden i interpellationssvaret, betingad av praktiska skäl. Eftersom

de kommunalstämmor, som föregå fullmäktigevalet, måste hållas innan

1950 års röstlängd justerats, vilket sker den 25 juli, kommer rätten

att deltaga i dessa stämmor att grundas på den år 1949 upprättade och

justerade röstlängden. Denna längd upptager de personer, som först år

1950 uppnå rösträttsåldern, men däremot icke de personer, som först för

detta år mantalsskrivas i vederbörande kommun. Skulle de första kommunalstämmorna

i de nybildade kommunerna hållas redan år 1949, koinme

ytterligare en årsklass att uteslutas från deltagande och, om stämman hölles

före den 25 juli, ytterligare en årgång nyinflyttade. Av denna anledning

torde i del lagstadgande, som skall ersätta 18 § första stycket indelningslagen,

böra intagas en föreskrift att den kommunalstämma, som skall utse

stämmans ordförande och vice ordförande samt kommunalnämnd, icke må

hållas tidigare än den 1 januari 1950.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

I fråga om tidpunkten för fullmäktigevalen i de nybildade kommunerna

föreslås i promemorian, att i lagen skall införas en bestämmelse att dessa

val skola förrättas under år 1950 å den dag och i den ordning, som i kommunala

vallagen stadgas om allmänt kommunalval. Till motivering av denna

bestämmelse anföres.

Till följd av föreskrifterna i 33 § lagen om kommunalstyrelse på landet

och 14 § lagen om kommunalstyrelse i stad att mandattiden räknas fr. o. m.

den 1 januari året näst efter det, då valet skedde, skulle fullmäktigevalen

till de nybildade kommunerna rätteligen hållits under år 1951. Valen skulle

då fått karaktären av »annat än allmänt kommunalval», varför vederbörande

kommunalstämmor (magistrater, valnämnder i stad utan magistrat)

ägt bestämma tid för valen, vilka alltså kunnat äga rum å vitt skilda dagar

i olika kommuner. För att valen skola kunna hållas under år 1950, oaktat

ändringarna i kommunindelningen avses skola träda i kraft först den 1

januari 1952, erfordras följaktligen särskilt lagstadgande. Eftersom år 1950

är allmänt valår, skulle man, såsom påpekats i det förut citerade interpellationssvaret,

i de av reformen berörda kommunerna rätteligen behövt hålla

ännu ett val, nämligen för utseende av fullmäktige för år 1951. Då mer än

ett »allmänt kommunalval» i kommunala vallagens mening svårligen kan

tänkas i en och samma kommun under samma år, skulle med fog kunnat

göras gällande, att valen till de nya kommunerna varit att betrakta som

»annat än allmänt kommunalval» och att alltså kommunalstämmorna kunnat

utsätta annan tid för dessa val än den allmänna valdagen. Avsikten är nu

emellertid att de löpande fullmäktigemandaten i de berörda kommunerna

genom lagstiftningsåtgärd skola förlängas och val för år 1951 i dessa kommuner

icke förrättas. Det synes tvivelaktigt, huruvida en sådan åtgärd i och

för sig skulle kunna betaga valen till de nya kommunerna karaktären av

»annat än allmänt kommunalval». För att undanröja varje tvekan på denna

punkt torde det vara lämpligt att i lagen inrycka en föreskrift om att valen

till de nybildade kommunerna skola förrättas å den dag och i den ordning,

som i kommunala vallagen stadgas rörande allmänt kommunalval.

Beträffande vidgad kommun framhålles i promemorian, att de

nuvarande bestämmelserna i 14 § 1919 års lag medgiva två olika lösningar.

Enligt huvudregeln i paragrafens första stycke komma de år 1950 för den

äldre staden (köpingen) valda fullmäktige att efter nyindelningens ikraftträdande

representera hela den vidgade kommunen medan mandaten för de

i landskommunen samma år utsedda fullmäktige utslockna. Men enligt

paragrafens andra stycke kan Konungen förordna att samtliga fullmäktigemandat

skola upphöra den 1 januari 1952 och nytt val förrättas för tiden

till nästa ordinarie val. Detta nya val skulle då hållas år 1951. Det påpekas i

promemorian att om antalet fall, då en eller flera landskommuner i samband

med kommunindelningsreformen sammanlägges med stad, bleve betydande,

skulle man alltså få räkna med rätt många nya stadsfullmäktigeval

under år 1951. Härefter anföres:

önskar man även i vidgade kommuner förlänga de nuvarande mandaten

och låta 1950 års val avse kommunen i dess omfattning fr. o. m. den 1

januari 1952, måste alltså 14 § indelningslagen sättas ur kraft. Där det

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 191.

inkorporerade landsbygdsområdets folkmängd kommer att utgöra en betydande

del av den vidgade stadens eller köpingens invånarantal, synes

en sådan åtgärd vara naturlig.

Emellertid kunna fall förekomma, då en landskommun, som införlivas

med stad, bär så obetydlig folkmängd i förhållande till staden, att det skulle

framstå såsom olämpligt att förlänga stadsfullmäktigemandaten. Under år

1951 skulle då två fullmäktigeförsamlingar för praktiskt taget samma område

fungera vid sidan av varandra. Olägenheterna skulle framträda med

särskild styrka, om det gällde en stad, som icke deltoge i landsting och sålunda

kunde komma att deltaga i val till riksdagens första kammare år

1951. Ett lagstadgande om val till vidgad kommun under år 1950 och förlängning

av fullmäktigemandaten i de däri ingående äldre kommunerna

under år 1951 bör därför inrymma möjlighet till undantag. En lämplig utväg

torde vara, att Konungen gives befogenhet att beträffande vidgad kommun

från fall till fall avgöra huruvida 14 § indelningslagen skall tillämpas

eller ej. Där förordnande om tillämpning av paragrafen icke meddelas,

komma 1950 års val att gälla staden eller köpingen i dess omfattning

fr. o. m. år 1952 och de löpande fullmäktigemandaten i de äldre kommunerna

att förlängas ett år. Om förordnande gives om tillämpning av 14 §,

förrättas val för år 1951 såväl i staden eller köpingen som i den landskommun,

som skall inkorporeras. Konungen äger då också med stöd av

paragrafens andra stycke förordna om nyval, vilket i så fall kommer att

äga rum under år 1951.

Ett stadgande av angiven innebörd har upptagits under 5 § i det i promemorian

framlagda lagförslaget.

I fråga om äldre ko in m u n e r innehåller förslaget i 9 g den omförmälda

regeln om mandatförlängning. I en särskild paragraf (8 §) har

angivits i vilka fall val av fullmäktige i dessa kommuner skola ske under

ar 1950. Förutom det nyss omnämnda fallet att förordnande meddelats om

tillämpning av 14 g i 1919 års lag upptages här under b) att Konungen

jämlikt sistnämnda lag fastställt kommunal indelningsändring att träda i

kraft den 1 januari 1951 och i samband därmed förordnat att val skall

förrättas. Härom anföres i promemorian bl. a.

Om en vanlig indelningsändring enligt 1919 års indelningslag fastställes

alt träda i kraft den 1 januari 1951, kan någon tillämpning av 14 § andra

stycket nämnda lag icke komma i fråga, eftersom 1950 års fullmäktigeval

omedelbart komma att gälla den ökade resp. minskade kommunen. Beröras

kommunerna icke av den allmänna kommunindelningsreformen, falla

de utanför den föreslagna lagens tillämplighetsområde, sådant det angivits

i 1 g. Men om de år 1952, i sin ändrade utsträckning, skola sammanläggas

med andra kommuner enligt 1946 års lag, komma de röstberättigade

1 kommunerna att år 1950 deltaga i valet till sin nya kommun. År indelningsändringen

av betydande omfattning, skulle det te sig stötande att tillgripa

mandatförlängningsregeln och alltså låta kommunerna under år 1951

representeras av fullmäktige, som valts före ändringen. Konungen synes

därför böra erhålla befogenhet att förordna om nyval för år 1951. Meddelas

sådant förordnande, komma alltså i de berörda kommunerna två fullmäktigeval

alt förrättas år 1950: ett till de ändrade, »äldre» kommunerna

för år 1951 och ett till de nya kommuner, vilka de efter 1952 års ingång

skola tillhöra.

2 Hihang till riksdagens protokoll 19''i9. 1 sand. Nr 191.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

Remissyttrandena.

Vid remissbehandlingen ha de grundläggande principerna i det genom

departementspromemorian framlagda förslaget i allmänhet lämnats utan

väsentliga erinringar. Åtta länsstyrelser ha överhuvud ej haft något att

erinra.

Anordningen med val 1950 i de nybildade kommunerna och

förlängning till 1951 års utgång av fullmäktigemandaten i de äldre kommuner,

som ingå i dessa, har föranlett uttalanden endast i ett fåtal remissvar.

I ett par yttranden ha samtidigt som förslaget tillstyrkts åberopats vissa

olägenheter med den sålunda föreslagna ordningen. Sålunda anför komnmnallagskommittén:
Med

hänsyn framför allt till de förskjutningar mellan de politiska partierna,

som kunna inträffa under en valperiod, måste det givetvis betraktas

såsom en olägenhet att på detta sätt förlänga mandattiden, men det skulle

enligt kommitténs mening vara en ännu större olägenhet att behöva hålla

två val under år 1950 eller att anordna val såväl 1950 som 1951. En annan

olägenhet som följer av att redan 1950 anordna val av fullmäktige i de

kommuner, vilka skola börja sin verksamhet 1952, är att den årsklass, som

uppnår rösträttsåldern först 1951, uteslutes från deltagande i valet. Eftersom

denna årsklass är upptagen i den röstlängd, som användes vid valen

hösten 1950, skulle det visserligen finnas möjlighet att låta den deltaga i

valet, men det synes dock enligt kommitténs mening icke böra komma i

fråga alt frångå de fastställda villkoren för rösträtt.

Länsstyrelsen i Södermanlands län anser — bl. a. med hänsyn till den

synnerligen knappa tid för vederbörliga åtgärder, som skulle föreligga på

många håll, även om tidsplanen kunde hållas — att det borde övervägas,

om det icke vore lämpligare att hålla valen i nybildade och vidgade kommuner

först under våren 1951. Även med denna linje borde självfallet mandaten

för nuvarande fullmäktige i de »äldre» kommunerna utsträckas över

år 1951.

Förslaget att första kommunalstämman i en nybildad kommun skall få

hållas först efter den 1 januari 1950 har föranlett erinran endast av länsstyrelsen

i Hallands län. Med hänvisning till att det i något fall möjligen

kunde visa sig angeläget att kommunalstämman i en nybildad kommun

kunde besluta i ett ärende även före nämnda dag t. ex. vid ekonomisk uppgörelse

i samband med inkorporeringsfråga ifrågasätter länsstyrelsen, om

icke sådan stämma borde få hållas tidigare än den 1 januari 1950 i de fall,

vederbörande länsstyrelse ansåge särskilda skäl härför föreligga.

I fråga om de s. k. vidgade kommunerna, d. v. s. städer och

köpingar, med vilka sammanlagts en eller flera landskommuner, i deras omfattning

efter sammanläggningen, har en annan ordning än den i departementspromemorian

förordade ifrågasatts av kommunallagskommittén, Svenska

stadsförbundet samt en ledamot av kammarkollegiet (generaldirektör

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

Sverne). Kommunallagskommittén och stadsförbundet ha härvid särskilt

åsyftat förslaget att möjliggöra för Kungl. Maj :t att förordna om val 1951

i de vidgade kommunerna och ansett detta alternativ onödigt.

Kommunallagskommittén framhåller att för vidgade kommuner borde i

stort sett samma regler gälla som för nybildade kommuner. Val syntes sålunda

i allmänhet böra förrättas i hela den vidgade kommunen redan 1950

och bestämmelserna i 14 g första stycket 1919 års indelningslag borde tilllämpas

endast då särskilda skäl föranledde därtill. Det kunde ifrågasättas

huruvida det verkligen funnes anledning att därutöver bibehålla möjlighet

att jämlikt 14 § andra stycket förordna om nyval, som i så fall skulle äga

rum under år 1951. Kommittén förordar att bestämmelsen avfattas så att i

lagtexten införes en föreskrift om att val i vidgad kommun skall hållas år

1950 på den ordinarie valdagen och att därefter som en undantagsregel stadgades,

att Konungen, om förhållandena föranledde därtill, ägde förordna att

val till fullmäktige i vidgad kommun icke skulle förrättas.

En liknande avfattning förordas av länsstyrelsen i Stockholms län.

En ledamot av kommunallagskommittén (herr Pettersson i Norregård)

anser, att bestämmelserna i 14 § 1919 års lag överhuvud icke borde tillämpas

beträffande vidgad kommun. Enligt hans mening borde sålunda i samtliga

städer och köpingar, som utökats genom införlivning av en eller flera landskommuner,

mandaten för fullmäktige förlängas och val år 1950 förrättas för

hela den utökade staden eller köpingen. Generaldirektör Sverne har i ett

särskilt yttrande vid kammarkollegiets utlåtande framfört liknande synpunkter.

Svenska stadsförbundet (styrelsen) godtager förslaget om förlängning

av mandattiden med ett år för de intill utgången av år 1950 valda fullmäktige

för äldre kommun och val 1950 av fullmäktige för den vidgade

kommunen samt anser principen att nyval för den vidgade kommunen bör

undvikas om vidgningen är obetydlig vara riktig. Styrelsen finner däremot

att vägande invändningar syntes kunna göras mot det tredje alternativet i

förslaget (val 1950 av fullmäktige för äldre kommun och val 1951 av fullmäktige

för den vidgade kommunen) och anför om detta alternativ i

huvudsak följande.

Alternativet förutsätter, att den genom sammanläggningen skeende vidgningen

från 1/1 1952 av resp. stad eller köping blir så betydande, att

besiutanderätten bör tillkomma en för den vidgade kommunen nyvald representation.

Då man i övriga fall av sådan beskaffenhet ansett val av

denna representation böra ske redan 1950, är det i och för sig föga rimligt

att för ett eller annat fall låta med detta val anstå till 1951. Dylikt anstånd

innebär visserligen ingenting annat än tillämpning av vad som i motsvarande

situation äger rum vid inkorporering enligt 1919 års lag, men del

innebär givetvis fördelar att få valet förrättat ett år tidigare. I praktiken

har det med hänsyn till nödvändiga förberedelser före indelningsändringens

ikraftträdande icke visat sig tillfredsställande med sådant nyval som bär

avses först under hösten före ikraftträdandet. Eu dylik ordning måste också

nu te sig särskilt oegentlig vid sidan av ordningen med val redan 1950 av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Knngl. Maj.ts proposition nr 191.

fullmäktige för det stora flertalet genom kommunindelningsreformen nybildade

eller vidgade kommuner. För alla de sistnämnda kommer att finnas

representationer för beslut under hela år 1951 till förberedande av indelningsändringen

men i här ifrågavarande fall motsvarande representationer

endast under kort tid mot slutet av året.

Det förefaller också som om promemorians författare icke förebragt någon

logiskt hållbar motivering, då han förutsatt att den ordning skulle

behöva tillämpas, som betecknats som tredje alternativ. Utgångspunkten i

motiveringen härvidlag är att 14 § i 1919 års indelningslag förutsatts normaliter

icke böra tillämpas beträffande vidgad kommun men att så undantagsvis

bör ske därför att fall kunna förekomma, då en landskommun som

vid sammanläggningen införlivas med stad har obetydlig folkmängd i förhållande

till staden. Men att i dylika fall behov skulle föreligga av förordnande

om nyval enligt nämnda lagrum synes icke rimligt. Man torde också

lå utgå ifrån att Konungen skall under alla förhållanden redan i samband

med huvudförordnandet om sammanläggningen (jfr lagförslagets konstruktion

i 8 och 9 §§) träffa definitivt avgörande, huruvida nyval för den vidgade

kommunen i det enskilda fallet överhuvud skall ske eller icke. Meningen

kan således ej heller vara att alternativet med sådant nyval först

1951 skulle påkallas för att ge Konungen tillfälle att skjuta på detta avgörande.

Möjligen kunde man däremot som förklaring tänka sig, att promemorians

författare även i detta sammanhang haft i tankarna eventualiteten

att kommun, varom här är fråga, kan komma att beröras av annan indelningsändring

(enligt 1919 års lag), som träder i kraft samtidigt med sammanläggningen.

Men om man överhuvud skall behöva räkna med en dylik

eventualitet, får denna lika väl antagas kunna inträffa i ett fall där redan

sammanläggningen betyder så ansenlig vidgning av den ifrågavarande staden

(köpingen) att val bör ske 1950 av fullmäktige för den sålunda vidgade

kommunen. På grund härav skulle man behöva räkna med ännu ett alternativ

nämligen: förlängning av mandattiden med ett år (1951) för äldre

kommuns fullmäktige och val 1950 av fullmäktige för den vidgade kommunen

samt val 1951 av fullmäktige för den (genom vanlig inkorporering)

ytterligare ökade kommunen — vilket skulle innebära att en uppsättning

fullmäktige komme att väljas (valet 1950) som aldrig finge fungera för en

verkligen existerande kommun.

Under sådana förhållanden synas avgörande skäl tala för att alldeles

släppa tanken på att tillämpa den ordning, som angivits som tredje alternativ.

De olägenheter som detta kan tänkas föranleda beträffande samtidigt

men fristående från kommunindelningsreformen aktualiserade inkorporeringsfrågor

— anstånd med genomförandet eller ofullständig representation

övergångsvis — torde man få finna sig i.

Utöver vad som framgått av det anförda ha i remissyttrandena inga

erinringar gjorts mot den i promemorian accepterade grundsatsen om ett

års mandatförlängning för fullmäktige i de äldre kommunerna.

Kommunallag skommittén anser det onödigt att i lagen upptaga den under

8 § b) föreslagna regeln att sådan förlängning ej skall ske, om Konungen

i samband med beslut om indelningsändring enligt 1919 års lag att träda

i kraft den 1 januari 1951 förordnade om nyval. Det torde enligt kommitténs

mening vara uteslutet att ett sådant förordnande meddelades.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

Departementschefen.

1 propositionen till 1946 års riksdag med förslag till lagstiftning om ny

indelning av riket i borgerliga kommuner behandlades icke frågan om

särskilda åtgärder erfordrades för organiserandet av de nya kommunerna.

Det förutsattes, att detta skulle ske på samma sätt som vid andra indelningsändringar.

Såsom ett av skälen till att tidpunkten för nyindelningens

ikraftträdande fastställdes till 1950 års ingång framhölls, att det för att de

nya kommunerna skulle kunna fungera krävdes tidsödande procedurer för

hållande av nya fullmäktigeval och tillsättande av kommunala förvaltningsorgan

samt för budgetberedningen. Man räknade sålunda med att i

förekommande fall val skulle förrättas under år 1949 — och sannolikt

under förra delen av detta år — för påföljande år och att år 1950 allmänna

kommunalval i de då redan färdigbildade nya kommunerna skulle äga rum

i vanlig ordning.

Genom att tidpunkten för ikraftträdandet framflyttats till den 1 januari

1952 — beträffande de två län där indelningen redan fastställts har denna

tidpunkt fixerats genom beslut av Kungl. Maj :t — har berörda fråga kommit

i ett i viss mån annat läge. Enligt gällande bestämmelser skall nämligen

under denna förutsättning valet ske under år 1951 och — för att giva

utrymme för budgetberedning och övriga förberedelser för verksamheten

i de nya kommunerna -— om möjligt under förra hälften av detta år. I)å

allmänna kommunalval förrättas i september 1950, skulle alltså i en stor

del av rikets kommuner två fullmäktigeval komma att förrättas med endast

omkring ett halvt års mellanrum. En sådan ordning skulle sannolikt menligt

inverka på intresset för valen och synes jämväl av andra skäl vara olämplig.

Bibehålies nuvarande bestämmelser oförändrade, skulle det vidare bli knappt

med tid för valförberedelserna. Såvitt dessa förberedelser i nybildade kommuner

ankomma på kommunalstämma eller allmän rådstuga, få de nämligen

enligt gällande lag påbörjas först året innan indelningsändringen träder

i kraft. Nya regler om organiserandet av de nya kommunerna och avvecklingen

av de gamla synas alltså vara nödvändiga. Dessa regler torde få

upptagas i en särskild lag med vissa bestämmelser i avseende å koinmunindelningsreformens

ikraftträdande.

I fråga om grunderna för denna lagstiftning, så torde olägenheterna med

två val inom eu kort tidrymd endast kunna undanröjas antingen genom

att valen hållas samtidigt på den ordinarie valdagen i september 1950 eller

genom att valen detta år i de av reformen berörda äldre kommunerna inställas

och fullmäktiges mandat förlängas på ett år. 1950 års val skulle

då avse de nya kommunerna och de vid valet utsedda fullmäktige skulle

först fr. o. in. den 1 januari 1952 i full utsträckning utöva sina befogenheter.

Det första av dessa alternativ är av skäl, som ej torde behöva

utvecklas, knappast tänkbart i varje fall ej om det skulle tillämpas regel
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Mcij.ts proposition nr 191.

mässigt. Det andra alternativet torde däremot utgöra en i princip lämplig

lösning. I det interpellationssvar i riksdagens andra kammare den 25 maj

1948, vari besked lämnades om att uppskov med reformens ikraftträdande

vore nödvändigt, pekade jag också på denna möjlighet att undvika dubbla

val. Olägenheterna med detta alternativ synas framför allt hänföra sig till

det förhållandet att de år 1946 valda fullmäktige få representera de av reformen

berörda kommunerna under år 1951, oaktat — enligt vad valen

i de nya storkommunerna utvisa — representationen detta år eventuellt

rätteligen skulle haft en annan politisk och personell sammansättning. I

fråga om kommuner, som upphöra med 1951 års utgång, torde detta förhållande

ej behöva tillmätas någon större vikt. Särskilt under senare hälften

av år 1951 kommer nämligen tyngdpunkten i det kommunala arbetet

att ligga hos de organ, som utsetts för den nya storkommunen. Att märka

är vidare att vissa av 1946 års fullmäktige utsedda kommunala nämnder

bl. a. kommunalnämnden enligt föreskrift i lag behålla sina mandat även

under år 1951 i det att nyval sker först i november eller december detta år.

— I viss mån annorlunda förhåller det sig med de kommuner (städer och

köpingar), som beröras av reformen endast i så måtto, att de utökas genom

sammanläggning med en landskommun. Dessa kommuner komma ju att,

ehuru i annan omfattning, bestå även efter den 1 januari 1952. Här torde

det bliva nödvändigt att möjliggöra undantag från principen om mandatförlängning.

En sådan möjlighet har också införts i det lagförslag, som framlagts i

den inledningsvis omförmälda promemorian om vissa i samband med kommunindelningsreformens

ikraftträdande erforderliga lagstiftningsåtgärder.

Detta förslag upptager skilda regler för nybildade kommuner och vidgade

kommuner, med vilken sistnämnda kategori avses just städer och köpingar

i deras omfattning efter sammanläggning med en eller flera landskommuner,

samt innebär för de vidgade kommunernas del, att bestämmelserna i

14 § 1919 års indelningslag kunna bli tillämpliga genom särskilt förordnande.

Jämväl i övrigt är promemorieförslaget utformat efter de grundsatser,

som här förut antytts. Det har i allmänhet lämnats utan väsentliga erinringar

vid remissbehandlingen. Jag kan därför i princip ansluta mig till

detsamma och förordar att den särskilda lagen utformas i huvudsak på

grundval av omförmälda förslag.

I fråga om de genom sammanläggning enligt 1946 års nyindelningslag n vbildade

kommunerna föreslår jag sålunda, att fullmäktigeval skall

äga rum år 1950 på den dag och i den ordning som gäller för allmänna

kommunalval, d. v. s. den tredje söndagen i september. Då Kungl. Maj :ts

beslut i indelningsfrågan för det län, som behandlas sist, kan väntas föreligga

omkring den 1 april 1950, torde tiden för valförberedelserna härigenom

bli tillräckligt lång. Att med hänsyn till risken för en försening upp
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

skjuta valen i de nya kommunerna till våren 1951 — en ordning som i och

för sig kan kombineras med en mandatförlängning för fullmäktige i de

äldre kommunerna — synes icke böra komma i fråga. Härigenom skulle

visserligen även vinnas att ytterligare en årsklass, född år 1929, finge rösträtt

vid ifrågavarande fullmäktigeval. Men de valtekniska och praktiska

olägenheterna med ett fullmäktigeval i ett stort antal kommuner vid denna

tid torde vara så betydande att de uppväga denna vinst. För att i varje

fall årsklassen 1928 från början skall få deltaga i uppbyggandet av de nya

kommunerna synes emellertid, i enlighet med vad som föreslagits i promemorian,

böra föreskrivas att den första kommunalstämman (allmänna rådstugan)

i dessa kommuner icke skall få hållas före den 1 januari 1950.

Vad härefter angår de s. k. vidgade ko in in u n e r n a förordar jag

att i stället för bestämmelserna i 14 § 1919 års indelningslag såsom huvudregel

upptages den nyss för de nybildade kommunernas del förordade principen

om val redan år 1950. Dessa val skola då gälla staden och köpingen i

dess omfattning efter införlivningen av en eller flera landskommuner, medan

mandaten för de för tiden intill den 1 januari 1951 valda stadsfullmäktige

i staden och kommunalfullmäktige i köpingen förlängas med ett år.

Såsom nyss antytts är emellertid en sådan regel icke alltid lämplig. Är de

inkorporerade landskommunernas invånarantal obetydligt i förhållande till

den ursprungliga stadens och särskilt om det utgör så liten del av detta att

det icke motsvarar vad som av invånarantalet belöper på varje stadsfullmäktig,

skulle den leda till uppenbart stötande resultat. Endast därför att

en inkorporering skett, som i och för sig knappast kan påverka fullmäktiges

sammansättning, skulle nämligen under hela året efter valet beslutanderätten

i kommunen kunna utövas av en representation, vars sammansättning

alls icke överensstämmer med den vid valet utsedda. Med hänsyn härtill

har för detta fall i den särskilda lagen i saklig överensstämmelse med

vad som förordats i promemorian införts en möjlighet för Kungl. Maj:t att

meddela ett förordnande av innebörd att 14 § första stycket i 1919 års indelningslag

blir tillämpligt. Detta innebär att 1950 äger rum dels val av

stadsfullmäktige i staden i dess omfattning före sammanläggningen, dels

ock — i förekommande fall — val av kommunalfullmäktige i de inkorporerade

landskommunerna. Från och med den 1 januari 1952 representera

de sålunda valda stadsfullmäktige hela den vidgade kommunen medan

kommunalfullmäktiges mandat upphöra nämnda dag.

I promemorian har emellertid även föreslagits att 14 § andra stycket nyssnämnda

lag efter särskilt förordnande skulle kunna bli tillämpligt, d. v. s.

att Kungl. Maj:t skulle i visst fall få föreskriva att mandaten för de år

1950 i den äldre staden valda fullmäktige skulle utslockna den 1 januari

1952 och nyval ske för den vidgade kommunen under år 1951. Detta förslag

har föranlett erinringar i ett par remissyttranden samt avstyrkts av

stadsförbundet med hänvisning till bl. a. olägenheterna av alt den nya kom
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

munen skulle få sin representation utsedd först på hösten 1951. Emellertid

kan givetvis valet äga rum tidigare under detta år. Det synes vidare kunna

vara av värde att denna möjlighet att utan mandatförlängning låta inkorporerade

landskommuner bli representerade i den vidgade stadens fullmäktige

bibehålies för vissa speciella kommuner. Jag syftar bl. a. på det tänkbara

fall, att landskommunens invånarantal icke är alltför obetydligt i förhållande

till stadens men staden är av en sådan storleksordning, att en mandatförlängning

med dess konsekvenser i form av dubbla fullmäktigeuppsättningar

med olika sammansättning måste anses mindre lämplig. Regeln

kan även möjligen bli av värde i vissa inkorporeringssituationer, där den

föreslagna ordningen eljest skulle medföra att invånarna i ett inkorporerat

område överhuvud ej skulle få deltaga i stads- eller kommunalfullmäktigeval

för något av åren 1951—1954. Jag tillstyrker alltså även på denna

punkt vad som föreslagits i departementspromemorian. Jag vill emellertid

understryka, att den ifrågavarande regeln får betraktas som en ren undantagsbestämmelse,

som jag anser böra inflyta i lagen endast därför att

konsekvenserna av den nya kommunindelningen på nuvarande stadium ej

kunna överblickas. Med hänsyn till olägenheterna av dubbla val skulle jag

helst se, att den icke behövde tillämpas.

Beträffande de kommuner, som ingå i de nybildade eller

vidgade kommunerna (äldre kommuner), så framgår av det

anförda, att mandaten för de år 1946 valda stads- eller kommunalfullmäktige

i dessa kommuner enligt min mening regelmässigt böra förlängas. En bestämmelse

härom bör därför upptagas i lagen. Undantag bör göras bl. a.

för det fall, att förordnande meddelats om tillämpning av 14 § i 1919 års

indelningslag enligt vad nyss föreslagits. Såsom förordats i promemorian

(8 § under b) bör vidare möjlighet finnas att i en äldre kommun i samband

med indelningsändring enligt 1919 års lag, som berör kommunen och

träder i kraft den 1 januari 1951, förordna om val år 1950. Med hänsyn till

att en dylik föreskrift skulle föra med sig dubbla val sistnämnda år, torde

det emellertid kunna förväntas att möjligheten icke begagnas.

Övriga frågor, som regleras i den föreslagna lagstiftningen eller som

eljest aktualiserats i förevarande sammanhang, komma alt behandlas i

samband med motiveringen av de särskilda stadgandena i lagen. Hit höra

vissa spörsmål om genomförandet av indelningsändringar enligt 1919 års

lag samtidigt med kommunindelningsreformen (1 §), den interimistiska

organisationen av de nya kommunerna (2 och 6 §§), indelningen i valkretsar

och valdistrikt vid fullmäktigevalen 1950 (3 och 7 §§), val av kommunala

nämnder och styrelser (4 och 9 §§) samt kostnaderna för verksamheten

i de nya kommunerna under övergångstiden (13 §). Såsom inledningsvis

nämnts har det emellertid icke varit möjligt att i lagen uttömmande

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

reglera förfarandet vid indelningsreformens genomförande. Särskilt på

grund av sambandet med 1919 års delvis föråldrade indelningslag har den

reglering som skett ej heller på alla punkter kunnat göras så klar och entydig

som varit önskvärt med hänsyn till lagstiftningens betydelse för landets

kommunalmän och allmänheten. Jag vill därför erinra om min förut

uttalade avsikt att sedan riksdagen prövat denna lagstiftningsfråga låta

utarbeta anvisningar till ledning för det praktiska genomförandet av reformen.

Jag övergår härefter till att redogöra för de särskilda stadgandena i det

förslag till lag med vissa bestämmelser i avseende å kommunindelningsreformens

ikraftträdande, som i enlighet med det anförda utarbetats inom

inrikesdepartementet. I ett efterföljande avsnitt kommer att behandlas

den inledningsvis berörda frågan om ändring i 1946 års nyindelningslag.

Lag med vissa bestämmelser i avseende å kommunindelningsre
formens

ikraftträdande.

I det lagförslag, som innefattas i den förut omförmälda departementspromemorian,

ha bestämmelserna om de nya kommunerna upptagits i ett avsnitt.

rubricerat »Bestämmelser rörande nybildade och vidgade kommuner».

För vinnande av större överskådlighet har i departementsförslaget detta avsnitt

uppdelats i två, ett för vardera av de båda typerna nya kommuner. I

övrigt har följts den i promemorian förordade indelningen av lagen.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Denna paragraf innehåller bl. a. bestämmelser om lagens tillämpningsområde.

Dess första stycke motsvarar 1 § promemorieförslaget. I berörda

stadgande har fastslagits, att lagen, såvitt angår ändring i kommunal indelning

som fastställts att träda i kraft den 1 januari 1952, skall gälla vissa

uppräknade kommunala bildningar, som uppstå eller upphöra genom eller

i samband med sammanläggning av kommuner enligt lagen rörande ny indelning

av riket i borgerliga kommuner. Här avses dels de förut omförmälda

kategorierna nybildade och vidgade kommuner, dels äldre kommuner, som

skola ingå i de nya kommunerna, och dels vissa skoldistrikt.

1 frågan om lagens tillämpning på indelningsändringar enligt 1919 års

indelningslag anföres i promemorian:

Om en indelningsändring enligt 1919 års lag är aktuell samtidigt med den

allmänna kommunindelningen enligt 1946 års lag och avser kommun, som

beröres av denna, torde kunna tänkas att Konungen finner lämpligt att låta

ändringens ikraftträdande anstå till den 1 januari 1952. Kan ändringen

icke kombineras med den allmänna kommunindelningen — t. ex. därför

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

att denna redan fastställts för vederbörande län — torde Konungen vara oförhindrad

att såsom villkor för ändringen föreskriva, att den nu föreslagna

lagen skall tillämpas. Något särskilt stadgande i lagen i syfte att reglera

sådana antagligen sällsynta fall torde icke erfordras.

I flera remissyttranden har föreslagits, att definitioner på de särskilda

begreppen »nybildad kommun», »vidgad kommun» och »äldre kommun»

upptagas i lagens 1 §.

Kammarkollegiet anser att uttrycket »utvidgad kommun» ur språklig synpunkt

bör föredragas framför »vidgad kommun» och föreslår vidare att benämningen

»äldre kommun» ej användes, då den lätt kunde föranleda missförstånd.

Kollegiet förordar dessutom en annan bestämning av de skoldistrikt,

på vilka lagen skall äga tillämpning, samt har i sitt förslag upptagit

ytterligare en grupp specialkommuner, som borde hänföras under denna,

nämligen sådana fattigvårdssamhällen, som bestå av två eller flera kommuner

och upphöra med den nya kommunindelningens ikraftträdande.

Spörsmålet om lagens tillämpning på indelningsändringar enligt 1919 års

indelningslag har utförligt behandlats av kammarkollegiet och Svenska

stadsförbundet. Kammarkollegiet anser, att en sådan indelningsändring

beträffande kommuner, som beröras av sammanläggning enligt 1946 års

lag, icke i något fall skulle komplicera frågan om valen av kommunalrepresentation

i vare sig den blivande storkommunen eller de däri ingående delkommunerna.

Kollegiet stöder sig härvid på en redogörelse för olika tänkbara

fall, då en indelningsändring enligt 1919 års lag vore aktuell i samband

med en sammanläggning enligt 1946 års lag, samt de konsekvenser ett

dylikt sammanträffande skulle få ur synpunkten av val av fullmäktige. I

redogörelsen anföres:

Om Kungl. Maj :t förordnar om indelningsändring enligt 1919 års lag att

träda i kraft den 1 januari 1950, synes detta icke komma att inverka på

val av representation för kommun, som skall bildas genom sammanläggning

enligt 1946 års lag, enär den första kommunalstämman i denna kommun

enligt lagförslaget icke får hållas tidigare än den 1 januari 1950 och

val i kommunen skola äga rum först i september samma år.

Om förordnande meddelas om indelningsändring enligt 1919 års lag att

träda i kraft den 1 januari 1951 blir läget följande. Kollegiet tager som

exempel, att kommunerna a och b skola sammanläggas till en kommun

och kommunerna c och d till en kommun samt att området x skall överflyttas

från kommunen b till kommunen c. Är då invånarantalet i området

x icke av den storleksordning, att nyval av fullmäktige blir påkallat i vare

sig kommunen b eller c, komma de val, som skola förrättas i september 1950

att avse dels storkommunen a + b — x, dels ock storkommunen c + d + x.

Är åter folkmängden i området x så stor, att nyval av fullmäktige i kommunerna

b och c för år 1951 är påkallat, komma valen i september 1950

att avse dels storkommunerna a + b — x och c + d + x, dels ock kommunerna

b — x och c + x. Det är detta fall, som förutsetts vid framläggandet

av förslaget till bestämmelsen i 8 § b) i lagförslaget.

Om förordnande meddelas om indelningsändring enligt 1919 års lag att

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

träda i kraft den 1 januari 1952 skall för nyss angivna fall vid bedömandet

av behovet av nyval av fullmäktige hänsyn tagas till folkmängden i området

x i förhållande till folkmängden i storkommunerna a 4- b och c + d.

Skulle sådant nyval icke anses behövligt, sker givetvis icke något val för

de sistnämnda båda kommunerna i september 1951. Skulle nyval däremot

anses påkallat, böra nya val vid nämnda tidpunkt förrättas i storkommunerna

a + b — x och c + d + x. För detta fall har i motiveringen till lagförslaget

anförts, att Konungen torde vara oförhindrad att såsom villkor

för indelningsändringen föreskriva, att den nu föreslagna lagen skall tilllämpas

och att något särskilt stadgande i lagen i syfte att reglera ett dylikt

fall icke torde erfordras. Häri får kollegiet instämma.

I sistnämnda del har Svenska stadsförbundet (styrelsen) uttalat en annan

mening. Det kunde enligt styrelsens mening icke vara rimligt att förutsätta,

att Konungen skulle utan särskilt stadgande i den föreslagna lagen

vara oförhindrad att föreskriva tillämpning av denna lag vid en indelningsändring

enligt 1919 års lag. En dylik föreskrift skulle ju innebära

avvikelser från stadgandena i sistnämnda lag.

Förbundsstyrelsen framhåller vidare, att det vore oklart i vilken utsträckning

lagen avsågs skola gälla vid indelningsändringar enligt 1919

års lag. Uttrycket »såvitt angår ändring i kommunal indelning som fastställts

att träda i kraft den 1 januari 1952» gåve icke någon ledning på

denna punkt. Avfattningen av bestämmelsen om lagens tillämplighetsområde

borde därför grundligt övervägas med särskild hänsyn till frågan om

möjligheterna att samtidigt genomföra indelningsändringar enligt 1919 och

1946 års lagar.

Länsstyrelserna i Uppsala och Kronobergs län föreslå att lagen kompletteras

med en förklaring att bestämmelser i kommunallagarna och andra

lagar som strida mot föreskrifterna i densamma ej skola gälla för de i

lagen angivna kommunerna.

Länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasätter om icke i lagen borde upptagas

ett stadgande om rätt för Konungen att meddela de ytterligare bestämmelser,

som kunde komma att befinnas erforderliga med avseende å

kommunindelningsreformens ikraftträdande. Ett liknande förslag har framförts

av kommunallagskommittén.

Departementschefen.

Beträffande lagens tillämpningsområde kan jag i huvudsak ansluta mig

till vad som föreslagits i departementspromemorian. I paragrafens forsta

stycke ha sålunda uppräknats de olika kommunala bildningar, för vilka

lagen skall gälla. Härvid ha begreppen »nybildad kommun» och »vidgad

kommun» definierats på sätt förut angivits. Med anledning av vad bl. a.

kammarkollegiet anfört har styckets avfattning jämkats på vissa punkter

och en bestämmelse om fattigvårdssamhällen tillagts. En redogörelse föi

innebörden av att vissa sådana samhällen och skoldistrikt medtagits i lagen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj. ts proposition nr 191.

kommer att lämnas vid de paragrafer (14 och 15 §§), som avse dessa specialkommuner.

\ ad angår spörsmålet om tillämpningen av lagens bestämmelser vid iudelningsändringar

enligt 1919 års lag, så kan en sådan tillämpning självfallet

endast komma i fråga om och i den mån indelningsändringen avser

en kommun, som beröres av sammanläggning enligt 1946 års lagstiftning.

Detta synes kunna vara fallet 1) då från och med den 1 januari 1950 eller

1951 en del av en kommun lägges till en annan kommun (stad, köping eller

landskommun), som skall ingå i en nybildad eller vidgad kommun, samt

2) då en sådan kommundel från och med den 1 januari 1952 lägges till

en nybildad eller vidgad kommun. Jag bortser då från de i detta sammanhang

mindre aktuella fallen att en äldre resp. en nybildad kommuns område

minskas samt att kommunala nybildningar, som träda i kraft den 1 januari

1950 eller 1951, beröras av indelningsändringar enligt 1946 års lag.

I fråga om den förstnämnda typen indelningsändringar må till en början

framhållas att bestämningen i 1 § »såvitt angår ändring i kommunal indelning,

som träder i kraft den 1 januari 1952» endast avser att markera att

lagen ej gäller, om sammanläggning av kommuner enligt 1946 års lag i

något fall skulle fastställas att träda i kraft före den 1 januari 1952. Emellertid

torde, såsom framgår av kammarkollegiets yttrande, den föreslagna lagens

regler likväl icke behöva komma i konflikt med vad för de ifrågavarande

indelningsändringarnas del gäller enligt 1919 års lag. För att undvika

en dylik konfliktsituation har i enlighet med vad förut framhållits i

den nya lagen upptagits en särskild bestämmelse (10 § b), som möjliggör

undantag, då en sådan indelningsändring sker, från huvudregeln om mandatförlängning.

Fallet torde emellertid icke vara synnerligen praktiskt.

Den andra typen indelningsändringar enligt 1919 års lag- — de som träda

i kraft den 1 januari 1952 — kommer sannolikt att bli vanligare. Utöver

det av kammarkollegiet anförda exemplet, som avser överflyttning av

ett område från en storkommun till en annan, må här anföras ett tänkbart

fall av denna typ. Fn landskommun A anses icke böra i sin helhet ingå

i en ny storkommun. Det har visat sig lämpligare, att den i stället genom beslut

1949 i samband med fastställandet av den nya indelningen för länet

med verkan fr. o. in. den 1 januari 1952 delas mellan den närbelägna staden

B, som eljest icke beröres av kommunindelningsreformen, och storkommunen

C. Denna delning måste givetvis ske enligt bestämmelserna i 1919

års indelningslag och denna blir också i första hand tillämplig, då det

gäller att genomföra indelningsändringen. Däremot skulle icke den nu föreslagna

lagen gälla, i varje fall ej för A:s del. Enär B eljest ej beröres av

nyindelningen i länet, ingår nämligen A ej helt i någon nybildad eller vidgad

kommun. Konsekvensen blir att mandatförlängning ej kan ske utan

invånarna i den del av A, som överflyttas till C, få i september 1950 del
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

taga i två val. Huruvida dubbla val komma att hållas även i den del som

överflyttats till B, blir beroende av huruvida första eller andra stycket av

14 § i 1919 års lag anses böra tillämpas.

Det angivna resultatet är uppenbarligen icke tillfredsställande. Det finnes

ingen anledning att behandla detta fall annorlunda än om en hel kommun

sammanlägges med en annan. Andra exempel med mera stötande konsekvenser

torde kunna lämnas. I likhet med vad som uttalats i promemorian

anser jag därför att möjlighet bör finnas att för dylika fall förordna om

tillämpning av den nya lagen — helt eller delvis. Såsom stadsförbundet

framhållit bör emellertid bemyndigande härtill givas genom uttryckligt

stadgande i lag. En regel av sådan innebörd bar upptagits i andra stycket

av förevarande paragraf.

I ett tredje stycke har införts en regel, att i lag eller författning meddelade

stadganden icke skola tillämpas i fråga om de kommuner, skoldistrikt

och fattigvårdssamhällen, som avses med lagen, i den mån de strida mot

bestämmelserna i denna.

Någon allmän fullmaktsbestämmelse, vilken ger Kungl. Maj :t rätt att

utfärda föreskrifter i olika avseenden, som ej regleras i lagen, synes lämpligen

icke böra upptagas i denna. 1919 års indelningslag, till vilken den

föreslagna lagen anknyter, innehåller ingen dylik bestämmelse. I stället

anses Kungl. Maj:t äga befogenhet att uppställa särskilda villkor för indelningsändring,

vilken befogenhet förutsättes i 28 § första stycket 1919

års lag.

Bestämmelser rörande nybildade kommuner.

2 §.

Denna paragraf innehåller bestämmelser om den interimistiska organisationen

av nybildad kommun d. v. s. organisationen intill dess fullmäktige i

kommunen utsetts på hösten 1950. Bestämmelserna ersätta 18 § första och

andra styckena i 1919 års indelningslag, för vilka förut redogjorts, och överensstämma

i stort sett med vad som förordats under samma paragraf i

departementspromemorian.

Första och andra styckena avse nybildade landskommuner och köpingar.

Den första åtgärd som erfordras för att verksamheten i en sådan ny

kommun skall komma igång är att länsstyrelsen förordnar en person att

hålla kommunalstämma för val av stämmans ordförande och vice ordförande

samt kommunalnämnd. Det föreslås, att det skall åligga länsstyrelsen

att så snart ske kan efter det nyindelningen fastställts dock ej före den 1

november 1949 meddela sådant förordnande, varvid tillika platsen för den

första stämman skall fastställas. Den angivna tidsgränsen finnes ej upplagen

i promemorieförslaget. Då enligt vad tidigare förordats den första

stämman ej får hållas före den 1 januari 1950, synes det emellertid mindre

lämpligt all länsstyrelserna beträffande de län, där kommunindelningen

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

fastställts redan under första halvåret 1949, skall åläggas att omedelbart

efter fastställandet utse en person att hålla stämman. Föreskriften att länsstyrelsen

skall förordna om platsen för första stämman har tillkommit på

förslag av kommunallagskommittén, som framhållit att enligt 16 § kommunallagen

för landet sockenstugan vore den normala sammanträdeslokalen

och att det vid sammanläggning av landskommuner syntes kunna uppkomma

tvekan om var den första stämman skall hållas. Länsstyrelsen bör

tillse att en plats utväljes, där det finnes lämplig lokal med tillräckligt

utrymme för den händelse intresset för stämman blir stort. Med hänvisning

till att detta kunde förväntas bli fallet har länsstyrelsen i Gotlands

län ifrågasatt, om icke anvisningar borde utfärdas för röstemottagning på

stämman ifall samtliga deltagare ej rymdes i lokalen. Det torde emellertid

i varje fall ej vara nödvändigt att upptaga sådana anvisningar i lagen.

Den vid den första kommunalstämman — vilken bör hållas utan dröjsmål

efter det förordnandet meddelats — utsedde stämmoordföranden har att kungöra

och hålla de stämmor som i fortsättningen erfordras framför allt för

vissa valförberedelser. Till belysning av stämmans uppgifter må här återgivas

vad i promemorian anföres om tidsschemat för kommuner i de län,

där nyindelningen fastställes sist.

Om Konungens beslut rörande kommunindelningen i de sist behandlade

länen meddelas under april 1950, torde länsstyrelsens förordnande kunna

utfärdas före den 1 maj samma år. Kommunalstämman för val av ordförande,

vice ordförande och kommunalnämnd kan då hållas omkring den

20 maj. Nästa kommunalstämma, för fastställande av kommunalfullmäktiges

antal samt avgivande av yttrande eller förslag till länsstyrelsen rörande

valkretsindelning, bör kunna äga rum omkring den 10 juni. Lagakraftvunnet

beslut om valkretsindelning bör då kunna föreligga före mitten

av juli 1950. Nödig tid får då anses stå till förfogande för kandidatnomineringen

och andra valförberedelser. Förutsättningen för alt detta tidsschema

skall kunna hållas är dock att inga stämnio- eller länsstyrelsebeslut överklagas.

Om så sker, kan tiden för valförberedelserna bli väl knapp. Då

emellertid flertalet län kunna antagas vara färdigindelade redan före april

1950 och kommunalstämmorna alltså i de flesta fall kunna hållas tidigare

än nyss sagts, uppstår tidsnöd säkerligen endast i extrema fall.

Den första kommunalstämman har även att utse kommunalnämnd. Detta

förutsättes i 18 § första stycket 1919 års lag. I fråga om denna nämnds

funktion har i promemorian särskilt framhållits dess uppgifter som beredande

organ. Bl. a. borde frågan om fullmäktiges antal i den nybildade kommunen

beredas av nämnden innan stämman beslutade härom. Vidare påpekas

att kommunalnämnden under tiden intill det första fullmäktigesammanträdet

kunde behövas för förvaltande och verkställande uppgifter. Delta

torde vara riktigt, även om dessa uppgifter under år 1950 torde bliva av

tämligen begränsad omfattning. En speciell uppgift av denna art kommer

att beröras under 13 §. Det må redan här understrykas, att denna kommunalnämnd

självfallet icke får befatta sig med angelägenheter, som endast

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

31

angå de äldre kommunerna. I dessa finnas ju motsvarande organ, som

skola fungera ända till den 1 januari 1952.

I promemorian uttalas att den av stämman utsedda kommunalnämnden

lämpligen borde givas ställning som interimsorgan, som hade att fungera

till dess att ett definitivt val företagits av fullmäktige. Jag kan ansluta mig

till detta förslag, som icke föranlett några erinringar vid remissbehandlingen.

En uttrycklig bestämmelse av denna innebörd har upptagits i paragrafens

andra stycke. Någon bestämd tid, inom vilken fullmäktige skall

välja ny kommunalnämnd, har icke angivits. Det förutsättes emellertid att

sådant val regelmässigt sker i slutet av år 1950. Angående mandattiden för

den av fullmäktige utsedda kommunalnämnden givas bestämmelser i 4 §.

I de nybildade kommunerna böra innan fullmäktige valts icke utses andra

nämnder eller styrelser än kommunalnämnden.

Paragrafens tredje stycke upptager bestämmelser om den preliminära

organisationen i nybildad stad. De torde icke tarva särskild motivering, då

de, bortsett från tidsbestämmelserna, helt överensstämma med vad f. n.

gäller. I ett par yttranden har ifrågasatts att stycket skulle utgå såsom obehövligt.

Enligt vad kammarkollegiet uppgivit har det emellertid i ett fall

föreslagits att nybildad kommun skall bli stad, nämligen beträffande Gislaved

i Jönköpings län. För att undanröja varje tvekan hur det skall förfaras,

därest detta förslag genomföres, synes stadgandet fylla sitt ändamål.

3 §•

I motsvarande paragraf i promemorieförslaget ha upptagits vissa bestämmelser

om valkretsindelningen vid stads- och kommunalfullmäktigeval i

nybildade och vidgade kommuner, närmast med sikte på valen 1950. Bestämmelserna

beröra indirekt även indelningen i valdistrikt. Ehuru jag, på

skäl som strax skall angivas, endast vill förorda en jämkning i vad f. n.

gäller om tiden för beslut om valkretsindelning och i övrigt ej kan tillstyrka

vad som föreslagits i promemorian, torde dock med hänsyn till att dessa

frågor synas vara av ett visst allmänt intresse här böra i korthet behandlas

samtliga de i promemorian i detta sammanhang berörda spörsmål vare

sig de avse nybildade eller vidgade kommuner. Jag börjar härvid med att

i anslutning till framställningen i promemorian redogöra för vad f. n. gäller.

Gällande bestämmelser. För val av kommunalfullmäktige skall landskommun

med mera än 10 000 invånare indelas i valkretsar (34 § lagen om kommunalstyrelse

på landet). Vid valkretsindelningen skall iakttagas att varje

krets kommer att utse minst 10, högst 20 fullmäktige efter den beräkningsgrund,

att i allmänhet inom varje krets en fullmäktig utses för varje befolkningstal

motsvarande det som erhålles, då kommunens folkmängd delas

med antalet fullmäktige för hela kommunen, att delar av samma by eller

hemman ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valkretsar, att varje

valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje samt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 191.

att antalet fullmäktige för hela kommunen, i den mån det utan olägenhet

kan ske, fördelas lika på de särskilda valkretsarna. Om indelning i valkretsar

jämte antalet fullmäktige för varje valkrets äga, efter därom av

kommunalnämnden uppgjort förslag, kommunalfullmäktige göra framställning

hos länsstyrelsen. Utan föregående framställning må länsstyrelsen

förordna om sådan indelning, sedan tillfälle beretts kommunalfullmäktige

att avgiva yttrande i ärendet. Beslut om indelning i valkretsar skall meddelas

senast två månader före ingången av det kalenderår, under vilket beslutet

skall träda i tillämpning.

För val av stadsfullmäktige gälla liknande bestämmelser (15 § lagen om

kommunalstyrelse i stad). Högsta tillåtna antal stadsfullmäktige inom varje

valkrets utgör dock 30.

Valkretsindelningen, där sådan förekommer, ligger till grund för indelningen

i valdistrikt (31 § lagen om val till riksdagen, 3 § kommunala vallagen).

Valkrets skall sålunda tillika utgöra valdistrikt, såvida ej ytterligare

delning beslutes.

Förfarandet vid indelning av kommun eller valkrets i valdistrikt regleras

i 32 § lagen om val till riksdagen. Framställning om sådan indelning

må ej av länsstyrelsen bifallas med mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma

eller i stad magistrat och stadsfullmäktige. Utan föregående

framställning är länsstyrelsen berättigad och i vissa fall pliktig förordna

om valdistriktsindelning eller ändring i redan skedd indelning. Beslut om

indelning i valdistrikt skall träda i tillämpning på landet beträffande val,

som förrättas enligt den under nästpåföljande år upprättade röstlängden,

och i stad å tid, som i beslutet angives (3 § 4 mom. kommunala vallagen,

jfr 32 § 1 mom. tredje stycket lagen om val till riksdagen).

För varje valdistrikt å landet skall finnas en valnämnd (33 § lagen om

val till riksdagen, 5 § kommunala vallagen). I stad förrättas val inför magistraten,

dess deputerade eller, i stad utan magistrat, valnämnd (57, 90

och 91 §§ lagen om val till riksdagen, 5 och 63 §§ kommunala vallagen).

I detta sammanhang må vidare hänvisas till den förut lämnade redogörelsen

för vissa bestämmelser om röstlängden. Röstlängd upprättas för

varje kommun. Äro i kommun flera valdistrikt vid val av7 landstingsmän

samt kommunal- eller stadsfullmäktige skall längden uppläggas i särskilda

delar, i princip en tör varje valdistrikt (7 § kommunala vallagen). Då kommuns

område skall genom indelningsändring delas, skall vid uppläggande

av röstlängd året innan ändringen träder i kraft iakttagas, att särskild längd

upprättas för varje del (16 § 1919 års indelningslag). Skall röstlängd, som

upprättats för kommun användas inom annan kommun, skall röstlängden

av valnämnden eller magistraten (kommunalborgmästaren) tillhandahållas

vederbörande myndighet i sistnämnda kommun (20 § 1919 års indelningslag).

Departementspromemorian. I fråga om den valkretsindelning, som skall

gälla vid de ifragavarande fullmäktigevalen år 1950, framhålles i prome
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

morian, att denna rätteligen skulle fastställas före den 1 november 1949.

Vid denna tid kunde emellertid den nya kommunindelningen icke väntas

vara fastställd för hela riket. Bestämmelserna om tiden för beslut om valkretsindelning

kunde alltså icke tillämpas beträffande alla de kommuner,

som berördes av den allmänna kommunindelningen.

Efter en redogörelse för de nuvarande reglerna för valdistriktsindelning

anföres härpå i promemorian.

För att val av fullmäktige i de nybildade eller vidgade kommunerna skola

kunna äga rum under år 1950 erfordras vissa avvikelser från de gällande

bestämmelserna om valdistriktsindelning. Det bör dock i detta sammanhang

påpekas, att dessa bestämmelser aldrig torde kunna strikt tillämpas vid val,

som förrättas i anledning av indelningsändring, därest denna måste medföra

ändring i bestående valdistriktsindelning. De väljare, som äro bosatta

inom ett till annan kommun överflyttat område, skola rösta inför en valnämnd

i sin nya kommun. Är denna redan förut indelad i valdistrikt, måste

det inkorporerade området hänföras till något av dessa eller bilda eget

distrikt. Och om exkorporeringskommunen är indelad i valdistrikt, måste

ny indelning företagas även i denna. Eftersom beslut om indelningsändring

regelmässigt meddelas året före ändringens ikraftträdande, måste alltså

ändring i valdistriktsindelning — och i förekommande fall givetvis även i

valkretsindelning — i många fall verkställas samma år som val sker.

Röstlängderna skola senast den 30 juni vara upprättade och avsända till

valnämnden eller magistraten. Arbetet med längdernas upprättande skulle

icke medhinnas, om delning av valdistrikt förekomme i någon större omfattning.

Uppenbart är därför att den vid 1949 års utgång bestående indelningen

i valdistrikt icke utan tvingande skäl bör rubbas före 1950 års val.

Vid de nybildade eller vidgade kommunernas indelning i valkretsar torde

det därför vara nödvändigt att utgå från valdistriktsindelningen, alltså en

utgångspunkt motsatt den i gällande lag föreskrivna. I stället för att indela

valkretsarna i valdistrikt bör man söka sammanföra distrikten till lämpliga

valkretsar. I flertalet kommuner, där valkretsindelning påkallas, torde

lämpliga kretsar kunna bildas av ett eller flera hela valdistrikt. I en del fall

torde detta emellertid icke vara möjligt utan åsidosättande av reglerna för

valkretsindelning i 34 g andra stycket lagen om kommunalstyrelse på landet

och 15 § andra stycket lagen om kommunalstyrelse i stad. Fråga uppstår

då, om delning av valdistrikt trots olägenheterna bör medgivas eller om en

uppmjukning av reglerna för valkretsindelning är alt föredraga.

Om eu ändring av valdistriktsindelning överhuvudtaget skall kunna ske

utan äventyrande av röstlängdsarbetet, måste beslut om ändringen föreligga

senast omkring den 1 maj. Före beslutets meddelande skall länsstyrelsen ha

hört kommunalstämman. Kommunalstämma för behandling av frågor om

kommunalfullmäktiges antal samt om valkrets- och valdistriktsindelning

kan knappast hållas tidigare än omkring sex veckor efter det Kungl. Maj:t

meddelat beslut om kommunindelningen. Ändring av valdistriktsindelning

synes därför vara utesluten i de län, som icke föreligga färdigindelade före

början eller mitten av februari 1950. Svårigheter vid den kommunala valkretsindelningen

i de län, som icke slutbehandlats vid denna tid, kunna alltså

icke avhjälpas genom ändring i bestående valdistriktsindelning. För sådana

fall synes eu möjlighet till dispens från gällande regler om valkretsars

minimi- och maximistorlek under alla förhållanden böra införas.

3 — B ihan g till riksdagens protokoll 19W. 1 sand. Nr till.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

Den indelning i valdistrikt, som tillämpas vid kommunalval, är grundad

på lagen om val till riksdagen och har alltså i första hand avseende å val

till riksdagens andra kammare. Om nu i en lag, som endast avser kommunalval,

införas bestämmelser om ändring i valdistriktsindelningen, måste samtidigt

i lagen om val till riksdagen företagas sådan ändring, att den nya

distriktsindelningen blir gällande även vid andrakammarval. Sådana ändringar

i sistnämnda lag, som ha till enda syfte att underlätta valkretsindelningen

vid val av kommunal- och stadsfullmäktige, torde dock om möjligt

böra undvikas. Tillätes icke någon ändring i valdistriktsindelningen, synes

någon ändring i riksdagsvallagen icke behöva företagas.

Övervägande skäl synas alltså tala emot införande av en föreskrift, som

möjliggör rubbning av den vid 1949 års utgång bestående valdistriktsindelningen

med verkan redan vid 1950 års val. Med hänsyn därtill torde det icke

finnas någon annan utväg att komma till rätta med valkretsproblemet än

att i lagen införa ett stadgande om rätt för länsstyrelsen att, där med gällande

föreskrifter överensstämmande valkretsar icke kunna bildas av ett

eller flera odelade valdistrikt, avvika från föreskrifterna om minsta eller

högsta antal fullmäktige i varje valkrets.

I det vid promemorian fogade lagförslaget ha i 3 § andra och tredje stycket

införts bestämmelser i enlighet med vad sålunda förordats.

Remissyttrandena. De under 3 § i departementspromemorian behandlade

spörsmålen ha berörts endast i några få remissyttranden. Svenska stadsförbundet

(styrelsen), som yttrat sig över promemorieförslaget endast såvitt

det avser stad eller köping, anser att bestämmelserna i 3 § andra och tredje

styckena givits en för vidsträckt innebörd. Styrelsen anför:

Beträffande frågan om valkrets- och valdistriktsindelning i nybildad eller

vidgad kommun måste det givetvis vara ett önskemål att man i förevarande

sammanhang icke avviker mera från de normer som eljest godtagits än som

måste anses nödvändigt. Det enda i promemorian anförda skäl för dylik avvikelse,

som synes giltigt, är att ändring av valdistriktsindelning icke anses

kunna medhinnas i län, som ej föreligga färdigindelade före början eller

mitten av februari 1950. Att på grund härav generellt förbjuda ändring av

valdistriktsindelningen och låta valkretsindelningen anpassas efter densamma

— t. o. in. med eftergift i fråga om minsta och högsta antal fullmäktige

i varje krets — synes icke rimligt. Det jämväl anförda argumentet, att

valdistriktsindelningen såsom gemensam för kommunalval och andrakammarval

om möjligt icke bör ändras endast i syfte att underlätta valkretsindelningen

vid kommunalvalen, synes ej kunna vara hållbart. Om delta argument

skall godtagas, torde man få räkna med att här avses en icke endast

tillfällig eftergift från befogade krav i fråga om valkretsindelningen, låt

vara att nu föreliggande lagförslag blott avser ett val.

Under sådana förhållanden bör enligt styrelsens mening giltigheten av bestämmelserna

i den föreslagna lagens 3 §, andra och tredje styckena, begränsas

till att avse endast sådana fall, för vilka tillämpning av dessa bestämmelser

måste på grund av tidsnöd anses oundgänglig. Det synes också

höra ankomma på Kungl. Maj :t att bedöma, när sådan tillämpning skall

ifrågakomma. Nu nämnda bestämmelser böra därför avfattas så, att deras

i promemorian föreslagna innehåll blir tillämpligt i de fall, för vilka

Konungen så förordnar vid fastställelsen av den nya kommunindelningen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

35

Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller konsekvenserna för valdistriktsindelningen

av indelningsändringar enligt 1919 års indelningslag, som verkställas

i samband med den allmänna kommunindelningen och skola träda

i kraft den 1 januari 1952. För att personer, bosatta i ett område (del av

kommun), som överflyttats till en av reformen berörd kommun, skola kunna

inverka på valet i den nya kommunen borde sådan ändring i valdistriktsindelningen

vidtagas och röstlängderna för de delade kommunerna uppläggas

å sådan tid, att de genom indelningsändringen ändrade förhållandena

kunde tillämpas vid 1950 års val. Länsstyrelsen i Kristianstads län ifrågasätter

för den angivna situationen bl. a. införande av en bestämmelse som

medger de inkorporerade områdenas provisoriska hänförande till visst valdistrikt.

Departementschefen.

Beslut om indelning av kommun i valkretsar för stads- och kommunalfullmäktigeval

skall enligt föreskrift i kommunallagarna meddelas senast

två månader före ingången av det kalenderår, under vilket beslutet skall

träda i tillämpning, i fråga om valet 1950 alltså senast den 1 november 1949.

Då denna regel tydligen icke kan tillämpas i fråga om de av reformen berörda

kommunerna i de län, där nyindelning fastslälles efter nämnda dag,

ha i 3 och 7 §§ införts bestämmelser, som medge beslut vid en senare tidpunkt.

Det kunde synas som om för landskommuners och köpingars del skulle

erfordras en motsvarande bestämmelse i fråga om beslut angående indelning

i valdistrikt, en indelning som avser både riksdagsmannaval och kommunala

val. Sådant beslut skall nämligen enligt 3 § 4 mom. kommunala

vallagen för landsbygdens del träda i tillämpning först beträffande ''det val,

som förrättas enligt den under nästpåföljande år upprättade röstlängden.

Beslutet måste sålunda meddelas senast den 31 december 1949 för att

gälla vid 1950 års allmänna kommunalval. Emellertid torde såvitt angår

de kommuner, som bildas genom sammanläggning av hela kommuner

enligt 1946 års lag, den vid årsskiftet gällande distriktsindelningen

utan större olägenhet kunna följas. Sammanlägges t. ex. två kommuner,

som vardera utgör ett valdistrikt till en storkommun, kommer denna kommun

att vid 1950 års val vara uppdelad i två valdistrikt, motsvarande de

gamla kommunerna* och valet kan ske inför de förut utsedda valnämnderna

i dessa distrikt. Av det anförda följer, att även i det sannolikt ytterst sällsynta

fall att en nyhildad storkommun skall indelas i valkretsar, dessa

måste bildas av de vid årsskiftet 1949/50 bestående valdistrikten. Det torde

icke behöva befaras att en sådan valkretsindelning icke skall kunna ske

utan avvikelse från de i lag fastslagna bestämmelserna om minsta och

högsta antalet fullmäktige i varje valkrets. Den i promemorian föreslagna

bestämmelsen om rätt till sådan avvikelse synes alltså vara obehövlig.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Den angivna situationen kompliceras om en del av en kommun i samband

med kommunindelningsreformen lägges till en nybildad storkommun eller

vidgad köping. Här kan, som i promemorian påpekas, bestämmelserna om

valdistriktsindelning i lagen om val till riksdagen icke följas. Kommundelen

måste — om den ej utgör eller kan utgöra ett självständigt valdistrikt —

under valåret läggas till ett bestående distrikt. Motsvarande inträffar emellertid

så snart delning av kommun sker under ett valår och svårigheterna

löses f. n. på det lämpligaste sättet utan uttryckligt stöd i lag. Det synes

därför ej finnas anledning alt i en lagstiftning, som endast avser ett visst

val, reglera förhållandet särskilt som indelningsändringar av detta

slag icke torde bli så ofta förekommande. Möjligen kunde det ifrågasättas

att införa en bestämmelse motsvarande föreskriften i 16 § i

1919 års indelningslag om upprättande av särskild röstlängd för del av

kommun året innan indelningsändringen träder i kraft. Med hänsyn till att

denna föreskrift tydligen förutsätter att jämväl beslutet om indelningsändring

meddelas året innan ikraftträdandet men denna förutsättning av särskild

anledning nu ej är förhanden torde emellertid utan någon lagändring

föreskriften i omförmälda 16 § i förekommande fall böra tillämpas. Skall

den äldre (1949 upprättade) röstlängden användas — t. ex. vid kommunalstämma

under första halvåret 1950 — gäller stadgandet i 20 § omförmälda

lag att röstlängd, som upprättas för den äldre eller delade kommunen,

skall tillhandahållas vederbörande myndighet i den nya kommunen.

Det anförda avser icke i alla delar stadskommuner. I stad kan valdistriktsindelning

ske även under löpande valår. Beslutet skall nämligen träda i tilllämpning

å tid, som i beslutet angives. Här synes sålunda i ännu mindre

grad vara behov av några särregler. Länsstyrelserna torde utan särskilt stadgande

tillse att valdistriktsindelning icke fastställes att gälla vid 1950 års

val så sent, att svårigheter uppstå för röstlängdsarbetet.

Både för landsbygdens och städernas del synes det angeläget att länsstyrelserna

under hösten 1949 med sikte på den nya kommunindelningen ompröva

valdistriktsindelningen i de berörda kommunerna. Såsom framhållits

i promemorian skulle nämligen delning av valdistrikt i större omfattning

på våren 1950 medföra stora svårigheter för arbetet med längderna.

4 §•

Denna paragraf innehåller för de nybildade kommunernas del bestämmelser

om val av fullmäktige och ledamöter i kommunala nämnder och styrelser

samt om fullmäktiges och befattningshavares tjänstgöringstid och

uppgifter. Bestämmelserna motsvaras av 18 § femte och sjätte styckena i

1919 års indelningslag samt 4 och 6 §§ promemorieförslaget.

Föreskriften om fullmäktigeval har behandlats i den allmänna motiveringen.

I fråga om beräknandet av fullmäktiges tjänstgöringstid bör i likhet

med vad som gäller enligt 1919 års lag stadgas att det skall anses att

den börjat den 1 januari 1951.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Beträffande valet av ledamöter ocli suppleanter i kommunala nämnder

och styrelser — detta uttryck har på förslag av kammarkollegiet och kommunallagskommittén

satts i stället för den i 1919 års lag använda benämningen

kommunala befattningshavare — så påkallar utseendet av kommunalnämnd

särskild uppmärksamhet. Enligt 48 § lagen om kommunalstyrelse

på landet väljas ledamöter och suppleanter i kommunalnämnd för

fyra år, räknade fr. o. m. den 1 januari året näst efter det då valet skedde.

Valet skall ske i december året näst efter det, då allmänna val av kommunalfullmäktige

ägde rum. Nästkommande val av kommunalnämnd skall

alltså ske i december 1951 för tiden 1952—1955.

Under 2 § har förordats, att kommunalnämnd i nybildade kommuner

skall utses på första stämma i början av år 1950 men att dess mandat endast

skall räcka till dess ny nämnd utsetts av fullmäktige. Sistnämnda val

torde i allmänhet komma att ske i slutet av år 1950. Att såsom Svenska

landskommunernas förbund ifrågasatt i lagen införa en uttrycklig föreskrift

härom torde ej vara nödvändigt. Fråga är nu om den sålunda valda

nämnden skall fungera endast ett år och ny kommunalnämnd utses i vanlig

ordning i december 1951 eller om något sådant nytt val ej skall ske

utan den år 1950 valda nämnden sitta kvar t. o. m. år 1955. Departementspromemorian

är på denna punkt otydlig och en klar regel om nämndens

tjänstgöringstid har påyrkats av bl. a. länsstgrelsen i Stockholms län och

Svenska landskommunernas förbund. Förbundet uttalar sympatier för det

förstnämnda av de nyss berörda båda alternativen och anför härutinnan:

Vissa skäl kunna tala mot att val av kommunalnämnd skall äga rum

vid tre olika tillfällen under en tidsperiod på mindre än två år. Olägenheterna

av ett tredje kommunalnämndsval i december 1951 skulle dock

icke bli nämnvärda; i de fall, där man redan vid valet hösten 1950 anser

sig ha erhållit en kommunalnämnd med ur olika synpunkter lämplig sammansättning,

skulle det närmast bli fråga om ett omval; i övriga fall kan

det vara fördelaktigt att redan efter kort tid, då förhållandena i den nybildade

kommunen mera stabiliserats, bli i tillfälle att i fråga om personvalet

företaga smärre justeringar.

Kommunallag skommittén finner däremot övervägande skäl tala för det

andra alternativet och anser alltså att nyval 1951 ej bör ske. Kammarkollegiet

förordar en uttrycklig föreskrift att tjänstgöringstiden för ledamöter

och suppleanter i kommunala nämnder och styrelser skall anses börja den

1 januari 1952.

För egen del kan jag tillstyrka sistnämnda förslag. Det torde knappast

vara lämpligt föreskriva, att val av kommunalnämnd skall äga rum tre

gånger inom mindre än två år. Under den tid — närmare ett år — som den

först utsedda kommunalnämnden fungerar torde förhållandena i den nybildade

kommunen hinna alt stabilisera sig så, all fullmäktiges val av kommunalnämnd

i slutet av år 1950 kan äga rum utan att motsättningar mellan

de olika delarna av storkommunen behöva göra sig gällande. Det synes böra

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

uttryckligen fastslås i lagen, att nyval ej skall ske i december 1951 för den

händelse fullmäktige tidigare utsett kommunalnämnd. Bestämmelsen bör

avfattas så, att den avser alla nämnder och styrelser, till vilka val enligt vad

därom finnes stadgat skall ske vid angivna tid. Jag syftar härvid särskilt

på folkskolestyrelse, som enligt 9 § lagen om skolstyrelse i vissa kommuner

skall utses i november eller december månad året näst efter det då allmänna

fullmäktigeval ägde rum.

I likhet med kammarkollegiet anser jag, att det som huvudregel bör

föreskrivas att tjänstgöringstiden för ledamöter och suppleanter i kommunala

nämnder och styrelser skall anses ha börjat den 1 januari 1952. I den

mån särskild tid för valet ej finnes stadgat i likhet med vad som gäller för

kommunalnämnd, torde dock kommun böra medgivas rätt att besluta att

tjänstgöringstiden skall anses ha börjat å tidigare dag. Härigenom få nämligen

de kommuner, som finna en sådan ordning lämplig, möjlighet att anpassa

mandattiden för övriga nämnder och styrelser med 4-årig tjänstgöringstid

efter fullmäktiges mandatperiod. Är i lag föreskrivet att tjänstgöringstiden

skall räknas från viss dag — detta gäller t. ex. i fråga om fattigvårdsstyrelse

— kan kommunen givetvis ej bestämma annan tidpunkt.

Beträffande de uppgifter och befogenheter, som tillkomma fullmäktige i

de nybildade kommunerna samt av fullmäktige utsedda nämnder och styrelser,

avses icke att genomföra några ändringar i vad f. n. gäller i motsvarande

situation vid en vanlig indelningsändring. I klarhetens intresse

synes en uttrycklig regel av denna innebörd böra införas i lagen. I paragrafens

fjärde stycke har därför, med i sak oförändrat innehåll upptagits

bestämmelsen i 18 § sjätte stycket i 1919 års lag. Länsstyrelsen i Västmanlands

län har med hänsyn till faran för kompetenskonflikter mellan den

gamla och den nya fullmäktigeuppsättningen hemställt om en precisering

i lagen av de nya fullmäktiges uppgifter. Någon sådan precisering torde

emellertid svårligen kunna lämnas. Självfallet få fullmäktige icke syssla

med angelägenheter, som enbart angå de äldre kommunerna. Under förra

hälften av år 1951 torde därför verksamheten regelmässigt bli av tämligen

begränsad omfattning medan under hösten, då staten för den nya storkommunen

skall göras upp, tyngdpunkten i det kommunala arbetet kommer

att överflyttas till de nya fullmäktige. Det anförda gäller även kommunala

nämnder och styrelser. Beträffande andra sådana organ än kommunalnämnden

torde det i allmänhet vara lämpligt att låta valet anstå till år

1951, då dessa icke annat än i undantagsfall komma att ha några uppgifter

förrän då staten för år 1952 skall förberedas. Kostnaderna för verksamheten

i nybildade kommuner under år 1951 böra bestridas av de däri ingående

kommunerna. Frågan om grunderna för fördelningen mellan dessa

kommer att behandlas under 13 §, som upptager en särskild regel på

denna punkt.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungi. Maj:ts proposition nr 191.

5 §.

Till denna paragraf har från 7 § promemorieförslaget överförts en regel

om prövning av besvär över beslut av nybildad kommun, som bildas genom

sammanläggning av kommuner i olika län. Regeln innebär att dylika besvär

skola prövas av länsstyrelsen i det län, till vilket den nybildade kommunen

skall höra.

Bestämmelser rörande vidgade kommuner.

Såsom framgår av den i 1 § under b) upptagna definitionen avses med

vidgad kommun stad eller köping, som vidgats genom att en eller flera

landskommuner sammanlagts därmed enligt lagen rörande ny indelning

av riket i borgerliga kommuner, i dess omfattning efter sammanläggningen.

Rätteligen skulle även stad som sammanlagts med köping anses

som en vidgad kommun. Något sådant fall torde emellertid ej förekomma

inom ramen för kommunindelningsreformen. Med köping förstås här liksom

eljest i lagen endast köping, som utgör egen kommun. Vidgad kommun

kan sålunda endast vara en stad eller en köping med egen kommunalförvaltning.

6 §•

I vidgad kommun finnes redan organ, som kan hålla en första allmän

rådstuga eller kommunalstämma. Någon motsvarighet till bestämmelserna

i 2 § om förordnande av person för att hålla rådstuga (stämma) för utseende

av sådant organ erfordras därför ej. En av de första uppgifterna för

rådstugan (stämman) i en vidgad kommun, där val skall hållas 1950, blir

i stället att bestämma det antal fullmäktige som skall utses för kommunen

vid detta val. Såsom bl. a. kommunallagskommittén påpekat synes det i

likhet med vad som gäller i fråga om första stämman i nybildad kommun

böra stadgas att rådstuga (stämma) för beslut om fullmäktiges antal icke

får hållas före den 1 januari 1950.

Något behov av att vid denna tidpunkt utse särskilda organ för den vidgade

kommunen torde knappast föreligga. Det är emellertid intet som hindrar

att t. ex. en vidgad köping, för vilken val skall äga rum 1950, utser

kommunalnämnd redan vid den första stämman.

7 §•

Rörande denna paragraf, som innehåller en bestämmelse om lid för beslut

om valkretsindelning vilken motsvarar 3 §, hänvisas till vad som anförts

vid sistnämnda stadgande.

« §•

I denna paragraf ha upptagits de bestämmelser om representation i vidgad

kommun, för vilka i huvudsak redogjorts vid behandlingen av lagens

huvudgrunder. Såsom en huvudregel stadgas alltså att val av fullmäktige

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

för vidgad kommun skall äga rum i samma ordning som gäller för nybildad

kommun. Invånarna i staden (köpingen) och de inkorporerade landskommunerna

skola alltså i september 1950 välja stadsfullmäktige (kommunalfullmäktige)

för hela den vidgade kommunen. Rörande mandattidens

beräkning och fullmäktiges uppgifter böra samma regler gälla som i nybildade

kommuner.

Andra stycket innehåller undantagsregeln att efter Konungens förordnande

14 § i 1919 års indelningslag skall äga motsvarande tillämpning, vilket

som nämnts innebär antingen att val sker 1950 i staden (köpingen) i

dess omfattning före inkorporeringen och att de härvid utsedda fullmäktige

företräda den vidgade kommunen under hela mandatperioden eller — efter

särskilt förordnande — att val sker i vanlig ordning 1950 och därefter nyval

under år 1951 för den vidgade kommunen.

Bestämmelsen i tredje stycket att 14 § i 1919 års lag i övrigt icke skall

gälla beträffande vidgad kommun är påkallad av föreskriften i första stycket

av nämnda paragraf, att om beslutanderätten i kommun, vars område

genom indelningsändring ökas, är överlåten åt fullmäktige, så skola dessa

företräda såväl den äldre som den ökade kommunen. I vidgad stad, där enligt

huvudregeln val skall äga rum 1950, böra nämligen icke de 1946 utsedda

fullmäktige företräda staden i dess utökade skick. Intill dess fullmäktige

utsetts bör beslutanderätten utövas av den allmänna rådstugan.

9 §•

Det i departementspromemorian framlagda förslaget innefattar inga regler

om val i vidgad kommun av ledamöter i kommunala nämnder och styrelser.

Det förutsättes att Kungl. Maj :t såsom hittills meddelar erforderliga föreskrifter

i varje särskilt fall. Kammarkollegiet, länsstyrelsen i Stockholms

län och kommunallagskommittén ha emellertid förordat att beträffande

vidgad kommun, för vilken val skall äga rum 1950, nämnder och styrelser

skola utses enligt samma regler som gälla för nybildad kommun. Då det

icke synes finnas anledning att göra skillnad mellan dessa båda tvper av

nya kommuner, vill jag tillstyrka detta förslag.

I fråga om nybildade kommuner erfordrades ej någon bestämmelse, som

ålade kommunen att utse de nämnder och styrelser, som skola finnas i densamma.

För ifrågavarande vidgade kommuners del torde däremot föreskrift

om att nyval alltid skall ske böra upptagas i lagen. Beträffande flertalet

nämnder och styrelser torde sådant val ej behöva äga rum förrän under

år 1951.

Bestämmelser rörande kommuner, som ingå i nybildad eller vidgad

kommun.

10 §.

I denna paragraf, som motsvarar 8 § i promemorielorslaget, ha angivits

de fall då allmänt fullmäktigeval år 1950 skall förrättas i de äldre kommu
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

nerna — härmed avses även städer och köpingar, som vidgats genom sammanläggning

med landskommuner, i deras omfattning före inkorporeringen.

Det vanligaste fallet gäller just vissa av dessa städer och köpingar nämligen

de, som ingå i en vidgad kommun, beträffande vilken Konungen meddelat

förordnande enligt 8 § andra stycket. Sådant förordnande innebär ju, att

val för den nya vidgade kommunen ej skall äga rum år 1950. Valet detta år

skall i stället avse de städer, köpingar och landskommuner, som ingå i den

vidgade kommunen.

Övriga fall torde icke vara synnerligen praktiska. Det ena, som avser

äldre kommun vilken beröres av annan indelningsändring med verkan från

den 1 januari 1951, har behandlats i den allmänna motiveringen. Det andra

avser äldre kommun, som beslutat införa fullmäktige från och med

nämnda dag.

För att undvika val i de äldre kommuner, som icke ha fullmäktige, har,

i enlighet med vad som förordats i promemorian,*i 12 § införts en bestämmelse,

som stadgar att sådan kommun icke skall vara skyldig uppdraga

beslutanderätten åt fullmäktige, ändå att dess invånarantal överstigit 700—

den gräns vid vilken fullmäktige bliva obligatoriska (8 § lagarna om kommunalstyrelse

på landet och i stad). Det synes nämligen meningslöst att ett

dylikt beslut fattas i kommun, som från och med år 1952 skall sammanläggas

med annan kommun. Jag finner däremot icke skäl att biträda ett förslag

av länsstyrelsen i Kronobergs län om föreskrift att ändring av folkmängden

i dylika äldre kommuner ej skall få föranleda införande av fullmäktige.

Det torde kunna förväntas att de berörda kommunerna frivilligt

begagna sig av möjligheten att slippa besluta härom, särskilt som ett sådant

beslut medför att dubbla val måste hållas i kommunen år 1950.

I promemorian finnes under 8 § c) upptaget ett fjärde fall av kommunalval

i äldre kommun nämnda år, nämligen där sådan kommun beslutat ändra

fullmäktiges antal från och med den 1 januari 1951. I och för sig skall

emellertid sådant beslut icke föranleda särskilt fullmäktigeval utan skall

kommunen ändock intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigeval

nästa gång skola förrättas, företrädas av det tidigare bestämda antalet fullmäktige.

Detta gäller även om ändring av fullmäktiges antal påkallas av

folkmängdens ökning eller minskning (33 § andra stycket lagen om kommunalstyrelse

på landet samt 14 § andra stycket lagen om kommunalstyrelse

i stad). Införes icke den i promemorian under 8 § c) föreslagna bestämmelsen

och är .icke någon av de andra punkterna i samma paragraf

tillämplig, torde sålunda ett beslut om ändring av antalet fullmäktige aldrig

komma att träda i tillämpning. Något allmänt fullmäktigeval i den kommunen

skulle ju ej förrättas år 1950 och den 1 januari 1952 upphör kommunen.

Vid angivna förhållanden och med hänsyn till de uppenbara olägenheterna

av dubbla val år 1950 anser jag all promemorieförslaget på

denna punkt icke lämpligen bör genomföras.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

11 §•

Denna paragraf upptager den förut behandlade regeln om förlängning av

mandaten för fullmäktige i flertalet äldre kommuner. Att mandatförlängning

icke skall ske, där kommun beslutat avskaffa fullmäktige från och

med den 1 januari 1951, har ansetts självklart. Det i promemorieförslaget

införda påpekandet härom har därför fått utgå.

12 §.

Rörande denna paragraf hänvisas till vad som anförts under 10 §.

13 §.

Denna paragraf motsvarar 11 § i promemorieförslaget, vilken innehåller

en bestämmelse om de äldre kommunernas skyldighet att bestrida kostnaderna

för verksamheten i nybildade kommuner. Härom anföres i promemorian

: .

En fråga som torde böra uppmärksammas är de nybildade kommunernas

medelsbehov under tiden före ikraftträdandet. Kostnader kunna

uppstå för expenser, ersättningar till kommunala befattningshavare m. m.

Medel till täckande av sådana kostnader torde böra tillhandahållas av vederbörande

äldre kommuner i förhållande till deras skatteunderlag enligt

senaste taxering till kommunal inkomstskatt. Ett stadgande härom har

intagits i It §. Eftersom stadgandet avser en skyldighet, som åligger de

äldre kommunerna, torde det i systematiskt hänseende ha sin plats bland

bestämmelserna rörande äldre kommuner.

Den föreslagna bestämmelsen har icke föranlett några erinringar i flertalet

remissyttranden. Kammarkollegiet, länsstyrelserna i Stockholms och

Hallands län, kommunallagskommittén och Svenska landskommunernas

förbund framhålla, att vid fördelningen hänsyn borde tagas till delkommunernas

hela skatteunderlag, alltså även inbegripet fastighetsskattekronorna.

Enligt kammarkollegiets förslag borde därför orden »till allmän kommunalskatt»

utgå. Länsstyrelsen i Hallands län ifrågasätter om icke fördelningen

borde ske efter det antal »taxeringskronor» som legat till grund vid debitering

av kommunalskatt för resp. kalenderår.

Kommunallagskommittén anser att bestämmelsen bör gälla även för de

kommuner som sammanläggas till vidgad kommun.

Svenska landskommunernas förbund (styrelsen) finner det välbetänkt

att genom ifrågavarande bestämmelser ekonomiskt underlag tillskapas för

viss verksamhet i de nybildade kommunerna före den 1 januari 1952. Förbundsstyrelsen

tillägger:

I olika sammanhang har förutsatts, att ett nära samarbete före sammanslagningen

skall etableras mellan de i en blivande storkommun ingående

småkommunerna. Om detta samarbete leder till resultat, torde man få

tänka sig att särskilt under år 1951 verksamheten i åtskilliga av de blivande

storkommunerna kommer att bli livlig och tämligen omfattande.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

Man skulle därför kunna tänka sig att de nybildade kommunerna redan

fr. o. m. 1951 utrustades med egen beskattningsmakt, vilken då lämpligen

borde konstrueras på samma sätt som beträffande kommunalförbunden.

Eftersom bestämmelserna skulle bli tillämpliga under endast ett år och

icke heller komma till praktisk användning i samtliga nybildade kommuner,

torde dock den i promemorian förutsatta ordningen få anses vara tillfredsställande.

Det torde i praktiken komma att visa sig lämpligt, att nybildade

kommuner hösten 1950 för verksamheten under det följande året upprättar

en slags utgifts- och inkomststat, till vilken hänsyn kan tagas vid fastställandet

av stater för år 1951 i de äldre kommunerna.

Länsstyrelsen i Hallands län ifrågasätter om det icke borde stadgas antingen

att de äldre kommunerna skulle tillskjuta förskott till den nybildade

kommunen för att bestrida dess förvaltningskostnader eller att den

nybildade kommunen finge viss lånerätt för sagda ändamål.

Departementschefen.

Under år 1951 kan, som jag förut framhållit, en viss verksamhet väntas

komma till stånd i de nybildade kommunerna. Denna kommer att innebära

kostnader, vilka för varje nybildad kommun lämpligen böra bestridas av de

däri ingående kommunerna.

Då det i allmänhet icke torde behöva röra sig om större belopp, synes

någon mera detaljerad reglering av ordningen för kostnadernas uttagande

och fördelning ej vara erforderlig. Bestämmelsen bör i stället utformas i

huvudsaklig överensstämmelse med vad som föreslagits i departementspromemorian

dock med den jämkningen att fördelningen av kostnaderna

skall ske i förhållande till de ingående kommunernas skatteunderlag enligt

senaste taxering. I vissa fall kan det, som landskommunernas förbund

antytt, visa sig lämpligt att kommunalnämnden i den nybildade kommu-*

nen på hösten 1950 upprättar en slags enkel stat för verksamheten under

år 1951 samt fördelar de erforderliga medlen på de olika kommunerna.

Denna stat jämte fördelningen skulle sedan tillställas vederbörande organ

i de äldre kommunerna i god tid innan statbesluten skola meddelas.

För de vidgade kommunernas del erfordras enligt min mening icke någon

motsvarande regel. Eventuella kostnader för verksamheten under år

1951 böra bestridas av staden eller köpingen.

Bestämmelser rörande skoldistrikt och fättigvärdssamhällen.

14—15 §§.

I departementspromemorian ha under 12—13 §§ upptagits bestämmelser

om vissa skoldistrikt, som upphöra i och med kommunindelningens ikraftträdande.

Bestämmelsen åsyftar att möjliggöra mandatförlängning för de

1946 valda kyrkofullmäktige i dessa distrikt, så att etl nyval 1950 för endast

påföljande år ej skall behöva äga rum. Härom anföres i promemorian:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

Vården om folk- och fortsättningsskoleväsendet är enligt 1 § lagen om

församlingsstyrelse i princip en angelägenhet för församlingen. Enligt 1 §

lagen om skolstyrelse i vissa kommuner skall dock i kommun, som sammanfaller

med skoldistrikt och som har kommunal- eller stadsfullmäktige,

skolväsendet utgöra en för kommunen gemensam angelägenhet, vilken

kommunen såsom sådan har att vårda. Där skolväsendet icke, enligt vad

i sistnämnda lagrum stadgas, omhänderhaves av den borgerliga kommunen,

utövas den kommunala beslutanderätten alltså av kyrkostämma eller

kyrkofullmäktige i vederbörande församling eller kyrkliga samfällighet.

Emellertid finnas en del skoldistrikt, som icke heller sammanfalla med

församling eller kyrklig samfällighet. I sådana fall utövas beslutanderätten

av kyrkofullmäktige, som valts särskilt för skoldistriktet och som ha till

enda uppgift att handha skolväsendets angelägenheter. Om ett sådant skoldistrikt

i samband med den nya kommunindelningen skall upphöra torde

nytt kyrkofullmäktigeval icke böra förrättas för tiden intill dess beslutet

därom träder i kraft. De löpande kyrkofullmäktigemandaten synas utan

olägenhet kunna förlängas ett år. I lagförslaget har därför intagits en föreskrift,

varigenom bestämmelserna rörande kommun, som beröres av nyindelningen,

erhålla motsvarande tillämpning å ifrågavarande skoldistrikt,

ävensom en motsvarighet till stadgandet i lagförslagets 10 §.

I förslagets 1 § har under c) fastslagits vilka skoldistrikt, som avses med

de angivna bestämmelserna. Enligt denna punkt skall lagen gälla skoldistrikt,

som icke sammanfaller med församling eller kyrklig samfällighet

och som upphör i samband med sammanläggning av kommuner enligt 1940

års indelningslag.

I promemorian framhålles vidare att någon motsvarande bestämmelse

om fattigvårdsfullmäktige i sådant fattigvårdssamhälle, som avses i 6 §

fattigvårdslagen — samhälle bestående av flera kommuner — icke torde

♦erfordras.

Frågan om lagens tillämpning på vissa specialkommuner har berörts endast

i ett par remissyttranden. Kammarkollegiet framhåller att den föreslagna

bestämningen av de skoldistrikt, vilka skola falla under lagen, icke

täckte det åsyftade innehållet samt anför vidare:

I definitionen måste först angivas, att skoldistriktet icke skall sammanfalla

med kommun, enär eljest däri skulle inbegripas exempelvis en stad,

som består av flera församlingar, vilka icke bilda kyrklig samfällighet. Vidare

är att märka att flertalet av de åsyftade skoldistrikten bilda s. k. legala

kyrkliga samfälligheter jämlikt 1 § andra stycket fjärde punkten församlingsstyrelselagen.

Om ifrågavarande distrikt i stället definieras såsom

»skoldistrikt, som icke sammanfaller med kommun eller församling och

som upphör i samband med sammanläggning av kommuner enligt ovannämnda

lag», synes definitionen helt täcka det avsedda innehållet.

Länsstyrelsen i Hallands län gör ett liknande påpekande och föreslår, att

den ifrågavarande punkten i 1 § gives ungefär följande lydelse: »skoldistrikt,

vilket utgör kyrklig samfällighet för enbart skolväsendet och som

upphör i samband med sammanläggning av kommuner» enligt 1946 års lag.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Kammarkollegiet har även tagit upp frågan om icke de särskilda fattigvårdssamhällena

borde föras in under lagen och anför härutinnan:

Förhållandena äro analoga beträffande representationerna för ifrågavarande

fattigvårdssamhällen och ovannämnda skoldistrikt, i det att representationerna

för fattigvårdssamhällena ha till enda uppgift att omhänderha

fattigvården inom samhällena. Dessa fattigvårdssamhällens antal är

enligt uppgift 5, omfattande 13 landskommuner, och samtliga komma sannolikt

att upphöra i och med kommunindelningsreformens genomförande.

Kollegiet får därför föreslå, att lagen göres tillämplig även å ifrågavarande

fattigvårdssamhällen. Bestämmelse därom synes böra införas i lagen såsom

ett moment d) i 1 §, varjämte viss ändring av 12 och 13 §§ blir erforderlig.

Departementschefen.

I och med ikraftträdandet av den nya kommunindelningen komma vissa

speciella kommunala bildningar sannolikt att i allmänhet upphöra. Jag

syftar dels på sådana skoldistrikt, som icke sammanfalla med kommun,

församling eller kyrklig samfällighet med även andra uppgifter utan utgöra

kyrkliga samfälligheter för enbart skolväsendet och dels på de särskilda

fattigvårdssamhällen som avses i 6 § fattigvårdslagen. I den mån

dessa skoldistrikt och fattigvårdssamhällen infört fullmäktige skulle deras

upphörande medföra att fullmäktige år 1950 skulle väljas endast för ett

år. Ett sådant val synes mig vara tämligen onödigt. Jag har därför intet

att erinra mot vad i departementspromemorian föreslagits om en förlängning

av kyrkofullmäktiges mandattid med ett år för de berörda skoldistriktens

del. Såsom kammarkollegiet framhållit bör motsvarande gälla även i

fråga om fattigvårdsfullmäktige i de omförmälda särskilda fattigvårdssamhällena.

Regler av angiven innebörd ha införts i 14 § departementsförslaget

medan i 15 § upptagits en bestämmelse, som helt motsvarar 12 § för

de äldre kommunernas del. I 1 § ha de ifrågavarande specialkommunerna

definierats, varvid den i promemorian förordade bestämningen å skoldistrikt

jämkats i enlighet med vad som förordats av länsstyrelsen i Hallands

län.

Lagens ikraftträdande och giltighetstid.

1 departementspromemorian föreslås, att lagen skall träda i kraft den

1 juli 1949 och gälla t. o. in. den 31 december 1951. Sistnämnda dag utgår

giltighetstiden för 1946 års lag om ny indelning av riket i borgerliga

kommuner.

Kammarkollegiet föreslår, att lagen skall träda i kraft omedelbart efter

det den utkommit från trycket och anför som skäl härför följande.

Kollegiet utgår ifrån alt bestämmelserna i den föreslagna lagen skola tilllämpas

även på kommuner, om vilkas sammanläggning beslut meddelats

före lagens ikraftträdande. Att märka är emellertid, att, intill dess detta

förslag upphöjts till lag, 14 § indelningslagen gäller i oförändrat skick. 1

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

den mån Kungl. Maj:t meddelar kommunregleringsbeslut, innan den föreslagna

lagen trätt i kraft, och därvid icke förordnar något rörande tillämpligheten

av 14 § indelningslagen, äro fullmäktige i stad eller köping, med

vilken en eller liera landskommuner skola sammanläggas, jämlikt nämnda

paragraf berättigade att företräda den blivande utvidgade kommunen, ehuru

detta icke är avsett i kommunregleringsbeslutet. För att i görligaste mån

förhindra icke önskvärda konsekvenser av detta förhållande, synes det

angeläget, att den föreslagna lagen snarast möjligt träder i kraft.

Kammarkollegiet framhåller vidare att, då den föreslagna lagen direkt

anknyter till 1946 års nyindelningslag och denna upphör att gälla med

1951 års utgång, så vore det överflödigt att begränsa lagens giltighetstid.

Departementschefen.

På det av kammarkollegiet anförda skälet vill jag förorda, att den föreslagna

lagen träder i kraft dagen efter det den utkommit från trycket i

Svensk författningssamling. Med hänsyn till lagens anknytning till lagstiftningen

om ny indelning av riket i borgerliga kommuner, vilken upphör

att gälla den 31 december 1951, och då av vissa bestämmelser i lagen

icke direkt framgår, att de icke skola tillämpas efter nämnda dag, synes

lagens giltighetstid böra begränsas i likhet med 1946 års lagstiftning.

Jag övergår härefter till den inledningsvis berörda frågan om viss ändring

i lagen rörande ny indelning av riket i borgerliga kommuner.

Ändrad lydelse av 5 § i 1946 års nyindelningslag.

Enligt 5 § andra stycket i 1946 års lag rörande ny indelning av riket i

borgerliga kommuner må Konungen vid fastställande av ekonomisk uppgörelse

mellan de av sammanläggning berörda kommunerna förordna, att

under visst antal år särskild kommunalskatt skall påföras inom den del

av en nybildad kommun, som motsvarar kommun, vilken efter den

1 januari 1944 underlåtit att i erforderlig omfattning verkställa utdebitering

eller obehörigen förfogat över kommunens tillgångar.

I sitt yttrande över den förut omförmälda departementspromemorian har

kammarkollegiet framhållit, att i och med att möjlighet att påföra särskild

skatt enligt 5 § andra stycket 1946 års lag till tiden vore knuten till fastställandet

av den ekonomiska uppgörelsen, vore det möjligt för kommun

att under tiden från Kungl. Maj :ts kommunregleringsbeslut och intill den

1 januari 1952 vidtaga sådana åtgärder, som avsåges i paragrafen, utan att

kommunen därför behövde befara något påförande av särskild skatt. Kollegiet

har pekat på två alternativ för att undanröja olägenheterna av detta

förhållande. Kollegiet anför:

Ett sätt att bereda möjlighet för Kungl. Maj :t att påföra särskild skatt

för obehöriga åtgärder under tiden mellan kommunregleringsbeslutets meddelande

och dess ikraftträdande vore att vidtaga ändring i 5 § andra styc
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

ket av 1946 års lag genom att exempelvis utesluta orden »vid fastställande

av uppgörelse som i första stycket sägs». Då emellertid anmälan om sådana

obehöriga åtgärder ofta icke kommer att kunna ske förrän förhållandevis

lång tid efter det den nya kommunregleringen trätt i kraft, skulle

en ändring av lagen på sätt antytts för att bliva effektiv också kräva en

förlängning av giltighetstiden för 1946 års lag. En sådan förlängning torde

emellertid icke vara önskvärd.

Ett annat sätt att motverka obehöriga åtgärder från delkommuns sida

under tiden mellan ett kommunregleringsbesluts meddelande och dess

ikraftträdande vore, att i den nu föreslagna lagen med vissa bestämmelser

i avseende å kommunindelningsreformens ikraftträdande införa ett stadgande

om befogenhet för Kungl. Maj :t att efter därom gjord anmälan påföra

särskild skatt för delkommun på grund av obehöriga åtgärder, som

vidtagits under angivna period. Om ett sådant stadgande skulle införas i

förevarande lag, vore detta ännu ett skäl att icke begränsa lagens giltighetstid

till utgången av år 1951.

Departementschefen.

Vid framläggandet av 1946 års lagstiftning om en kommunindelningsreform

förutsattes att tiden mellan varje kommunregleringsbeslut och dagen

för dess ikraftträdande skulle bli förhållandevis kort. Det behövde därför

knappast befaras att en äldre kommun under denna tid skulle vidtaga några

obehöriga åtgärder av den karaktär, som omförmäldes i andra stycket av

lagens 5 § (underlåtenhet att verkställa utdebitering, obehörigt förfogande

över kommunens tillgångar) och som enligt samma stadgande kunde medföra

förordnande om särskild kommunalskatt för den kommundelen. Det

föreskrevs också att sådant förordnande skulle meddelas i samband med

fastställande av ekonomisk uppgörelse mellan de av sammanläggningen berörda

kommunerna d. v. s. i regel samtidigt med kommunregleringsbeslutet.

Genom att reformens ikraftträdande uppskjutits till den 1 januari 1952

samtidigt som kommunregleringsbesluten redan börjat meddelas kommer

ifrågavarande spörsmål i ett annat läge. I fråga om vissa län kommer mer

än 2% år att förflyta mellan indelningsbeslutet och ikraftträdandet och

under denna tid ha de berörda kommunerna att två gånger besluta om utdebiteringens

storlek. Även om det knappast torde behöva befaras att kommunerna

komma att missbruka denna rätt i den riktning, som angives i 5 §

andra stycket 1946 års nyindelningslag, eller obehörigen förfoga över kommunens

tillgångar, så torde det likväl vara lämpligt att möjligheten bibehålies

för Kungl. Maj:t att, därest sådant fall likväl skulle inträffa, förordna

om påförande av särskild kommunalskatt enligt nämnda stadgande. Detta

synes eaklast kunna ske i enlighet med det första av de av kammarkollegiet

anvisade två alternativen för frågans lösning, nämligen genom att bestämmelsen

att dylikt förordnande skulle meddelas vid fastställandet av den

ekonomiska uppgörelsen finge utgå ur omförmälda lagrum. Då 1946 års

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

lag är tidsbegränsad bleve det visserligen, såsom kammarkollegiet påpekat,

likväl icke möjligt att förordna om särskild kommunalskatt efter det att

giltighetstiden utgått den 31 december 1951. Emellertid synes någon större

olägenhet icke behöva följa härav. De fall, där stadgandet kan bli aktuellt,

torde bli så uppmärksammade att ett ingripande kan ske före den angivna

dagen.

Jag föreslår alltså att 5 § i 1946 års nyindelningslag ändras i enlighet

med det anförda. Samtidigt torde stadgandet böra jämkas, så att det uttryckligen

avser även kommuner som läggas till bestående kommuner (städer

eller köpingar).

I enlighet med det anförda ha inom inrikesdepartementet upprättats

förslag till

1) lag med vissa bestämmelser i avseende å kommunindelningsref ormens

ikraftträdande samt

2) lag om ändrad hjdelse av 5 § lagen den 21 juni 1946 (nr 315) rörande

ny indelning av riket i borgerliga kommuner.

Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda båda författningsförslag

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan, förordnar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Axel Sandberg.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 191.

49

Bilaga.

Departementspromemorians förslag till lag med vissa bestämmelser

i avseende å kommunindelningsreformens ikraftträdande.

Härigenom förordnas som följer.

Om lagens tillämplighetsområde.

1 §•

Bestämmelserna i denna lag skola, såvitt angår ändring i kommunal indelning

som fastställts att träda i kraft den 1 januari 1952, i tillämpliga

delar gälla

a) kommun, som nybildats eller vidgats genom sammanläggning av kommuner

enligt lagen rörande ny indelning av riket i borgerliga kommuner;

b) äldre kommun, som skall ingå i sålunda nybildad eller vidgad

kommun;

c) skoldistrikt, som icke sammanfaller med församling eller kyrklig

samfällighet och som upphör i samband med sammanläggning av kommuner

enligt ovannämnda lag.

Bestämmelser rörande ngbildade och vidgade kommuner.

2 §•

Bestämmelsen i 18 § första stycket lagen om ordning och villkor för ändring

i kommunal och ecklesiastik indelning skall icke tillämpas.

Är nybildad kommun landskommun eller köping, åligger det länsstyrelsen

att så fort ske kan förordna person att hålla kommunalstämma för

val av kommunalstämmans ordförande och vice ordförande ävensom kommunalnämnd

för tiden intill dess sådan nämnd valts av kommunalfullmäktige.

Sådan stämma må ej hållas tidigare än den 1 januari 1950.

Är nybildad kommun stad och skall i staden ej finnas magistrat, skall

länsstyrelsen så fort ske kan förordna person att tjänstgöra som kommunalborgmästare,

intill dess sådan varder i vederbörlig ordning förordnad;

och åligger det denne att hålla allmän rådstuga för val av ledamöter

och suppleanter i den valnämnd, som enligt lagen om val till riksdagen

skall finnas i sådan stad. Sådan rådstuga må ej hållas tidigare än den 1

januari 1950.

3 §.

Bestämmelserna i 34 § tredje stycket sista punkten lagen om kommunalstyrelse

på landet och 15 § tredje stycket sista punkten lagen om kommunalstyrelse

i stad skola icke tillämpas.

Valkrets för val av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige skall

bildas av ett eller flera av de den 1 januari 1950 bestående valdisti ikten

vid val till riksdagens andra kammare.

Där så finnes oundgängligen nödigt för åstadkommande av lämplig valkretsindelning,

må valkrets bildas utan iakttagande av bestämmelserna i

34 § andra stycket lagen om kommunalstyrelse på landet och 15 § andra

stycket lagen om kommunalstyrelse i stad om minsta och högsta antal fullmäktige

i varje valkrets.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 sand. Nr 191.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

4 §•

Bestämmelserna i 18 § femte stycket lagen om ordning och villkor för

ändring i kommunal och ecklesiastik indelning skola icke tillämpas.

Val av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige i nybildad kommun

skall förrättas under år 1950 å den dag och i den ordning, som i kommunala

vallagen stadgas rörande allmänt val av sådana fullmäktige.

I nybildad kommun må kommunala befattningshavare under tiden intill

den 1 januari 1952 utses oberoende av eljest gällande bestämmelser

om tid för dylikt val.

I fråga om beräknandet av fullmäktiges och kommunala befattningshavares

tjänstgöringstid skall i nybildad kommun så anses, som om denna

börjat den 1 januari 1951.

5 §•

Bestämmelserna i 14 § lagen om ordning och villkor för ändring i kommunal

och ecklesiastik indelning skola tillämpas endast om Konungen

därom förordnar.

Där sådant förordnande icke meddelats, skall val av kommunalfullmäktige

eller stadsfullmäktige i vidgad kommun förrättas under år 1950 å den

dag och i den ordning, som i kommunala vallagen stadgas rörande allmänt

val av sådana fullmäktige; och skall i fråga om beräknandet av deras tjänstgöringstid

så anses, som om denna börjat den 1 januari 1951.

6 §■

Fullmäktige, som valts jämlikt bestämmelserna i 4 § andra stycket och

5 § andra stycket, skola omedelbart efter valet övertaga handhavandet av

dem tillkommande uppgifter; och skola i nybildad kommun jämväl kommunalborgmästare,

valnämnd i stad utan magistrat och kommunala befattningshavare,

som utses före den nya kommunindelningens ikraftträdande,

genast träda i utövning av sina befattningar med befogenhet att

vidtaga sådana åtgärder, som erfordras i anledning av indelningsändringen.

7 §-

Besvär över beslut, som före sammanläggnings ikraftträdande fattats

av kommun, som nybildats genom sammanläggning av kommuner i olika

län, skola prövas av länsstyrelsen i det län, till vilket kommunen efter

ikraftträdandet kommer att höra.

Bestämmelser rörande äldre kommuner.

8 §■

Val av fullmäktige för tiden från och med den 1 januari 1951 skola förrättas

endast i följande fall:

a) där Konungen förordnat om tillämpning av 14 § lagen om ordning

och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning;

b) där Konungen jämlikt nyssnämnda lag fastställt kommunal indelningsändring

att träda i kraft den 1 januari 1951 och i samband därmed

förordnat att val skall förrättas;

c) där kommun beslutat ändra fullmäktiges antal från och med den 1

januari 1951;

d) där kommun, vars beslutanderätt dittills utövats å kommunalstämma,

beslutat införa fullmäktige från och med den 1 januari 1951.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 191.

9 §.

De för tiden intill utgången av år 1950 valda fullmäktige skola fortfara

med sina befattningar intill utgången av år 1951 utom i följande fall:

a) där val av fullmäktige för tiden från och med den 1 januari 1951

skall förrättas på grund av sådant förhållande, som angives i 8 § a), b)

eller c);

b) där kommun beslutat avskaffa kommunalfullmäktige från och med

den 1 januari 1951.

10 §.

Kommun skall icke vara skyldig uppdraga beslutanderätten åt fullmäktige,

ändå att dess invånarantal överstigit 700.

Ej heller skall kommun vara skyldig besluta om ändring av fullmäktiges

antal, ändå att sådant beslut skulle påkallas av folkmängdens ökning eller

minskning.

11 §•

Uppkommande kostnader för verksamheten i nybildad kommun under

tiden intill den 1 januari 1952 skola gäldas av de däri ingående äldre kommunerna

i förhållande till deras skatteunderlag enligt senaste taxering till

kommunal inkomstskatt.

Bestämmelser rörande skoldistrikt.

12 §.

Skall vården om folk- och fortsättningsskoleväsendets angelägenheter i

samband med sammanläggning av kommuner överflyttas från sådant skoldistrikt,

som avses i 1 § c), till kommun, skola bestämmelserna i 8 och

9 §§ äga motsvarande tillämpning med avseende å kyrkofullmäktige i skoldistriktet.

13 §.

Skoldistrikt, som avses i 1 § c), skall icke vara skyldigt uppdraga beslutanderätten

åt kyrkofullmäktige, ändå att dess invånarantal överstigit

1 500.

Ej heller skall sådant skoldistrikt vara skyldigt besluta om ändring av

kyrkofullmäktiges antal, ändå att sådant beslut skulle påkallas av folkmängdens

ökning eller minskning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1949 och gäller till och med den 31

december 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:234 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag med vissa bestämmelser i avseende å kommunindelning sr ef o a1 i texten