Sök i Ratio Lex

Angående reglering av sockernäringen i riket m. in

48 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 46 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:195, Angående reglering av sockernäringen i riket m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

1

Nr 195.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

sockernäringen i riket m. in.; given Stockholms slott

den 1 april 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 1 april 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng.

Sockernäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas

stöd genom särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med

år 1932 ha dessa åtgärder inneburit, att den inhemska sockerindustrien

tillförsäkrats ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att

tillämpa vissa angivna priser och bestämmelser vid inköp av sockerbetor

och försäljning av socker. Sedan år 1940 garanterar staten därjämte industrien

täckning av vissa med sockerliliverkningen förbundna kostnader, mot

det att sockerindustrien är redovisningsskyldig för sina inkomster av sockertillverkningen.

Sockerindustrien i landet har tidigare varit represente1

Bihang till riksdagens protokoll 1959. i samt. Nr 195.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

råd av två bolag, Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Mellersta Sveriges

sockerfabriksaktiebolag''. År 1936 uppgick Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag

i Svenska sockerfabriksaktiebolaget. De nuvarande bestämmelserna,

grundade å ett kontrakt mellan sistnämnda bolag och staten, ha tillkommit

i överensstämmelse med beslut av 1948 års riksdag (prop. nr 262;

r. skr. nr 321) och gälla för tiden till och med den 31 juli 1949.

De allmänna grunderna beträffande nu tillämpade åtgärder till

sockerbetsodlingens stödjande m. m.

Genom förordning den 26 juni 1948 (nr 373) har förordningen den 22

februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken förordning

trädde i kraft den 23 februari 1932 och enligt särskilda förordningar

skulle gälla till och med den 31 juli 1948, givits förlängd giltighet för

tiden till och med den 31 juli 1949. Enligt förordningen nr 30/1932 får socker

(tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av annan än staten

eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Detta stadgande har

dock ej avseende å transitering, uppläggning å tullager och under visst villkor

provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik samt viss tullfri införsel.

Jämlikt 1 § förordningen den 16 maj 1924 (nr 119) angående transitering

av införselförbjudna varor, sådan denna paragraf lyder enligt förordningen

nr 252/1935, har stadgandet ej heller avseende å uppläggning i frihamn.

Den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter införselrätt av vara, som avses i förordningen

nr 30/1932, äger att lämna annan tillstånd till införsel därav.

Vara, som på grund av bestämmelserna i denna förordning icke får införas,

må, därest densamma icke är enligt lagen om straff för olovlig varuinförsel

att anse såsom olovligen införd, åter utföras under de villkor och

i den ordning, som tullstadgan föreskriver.

Gällande kontrakt med Svenska sockerfabriksaktiebolaget har återgivits

i Kungl. Maj :ts brev till generaltullstyrelsen den 26 juni 1948 angående

åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande, vilket brev intagits i SFS

nr 374. Beträffande innehållet i kontraktet torde jag få hänvisa till berörda

författning. Jag torde vidare här få erinra, att Kungl. Maj :t i nyssnämnda

brev tillkännagivit, att Kungl. Maj :t å Svenska sockerfabriksaktiebolaget

för tiden från och med den 1 augusti 1948 till och med den 31 juli 1949

överlåtit rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

Sockerbetsodlingen och sockertillverkningen 1932—1948.

Såsom förut nämnts ha statsmakterna för odlingsåren 1932—1948 lämnat

sockerbetsodlingen särskilt stöd i den form, att den inhemska sockerindustrien

tillerkänts ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet

att vid inköp av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa

angivna priser och bestämmelser. Beträffande de grunder, efter vilka bet
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

priset bestämts under åren 1932—1947, torde få hänvisas till propositionen

nr 262/1948. För odlingen under år 1948 har grundpriset för 100 kilogram

sockerbetor med 16 procent sockerhalt satts till 5 kronor 30 öre, varjämte

odlarna inom vissa områden erhållit ett arealtillägg.

Rörande betareal, betskörd och betpris m. in. från och med kampanjåret

1936/37 torde följande uppgifter få meddelas.

Kampanjår

Betareal

för hela

riket

Skörderesultat

Betpris, öre

per deciton

Betskörd, inköpt

vikt

Socker-

halt

%

Grund- pris för

16 %

betor

Tillägg

för

socker-

halt

Extra

tillägg

Tillhopa

Hela

riket

ton

Deciton

per

hektar

1936/37 ....

51368

1 799 565

350

18-19

225-00

30-80

1200

267-80

1937/38 ....

55 241

2 076 740

376

18-11

255-00

33-63

—

288-63

1938/39 ....

50 760

1834 081

361

17-58

270-00

26 66

—

296-66

1939/40 ....

50 750

1 902 212

375

17-69

270-00

28-52

—

298-52

1940/41 ....

54 439

1 859 635

341

17-89

310-00

35-26

—

345-26

1941/42 ....

53 403

1 843 680

345

18-07

410-00

53-04

—

463-04

1942/43 ....

53 255

1 733 660

325

16''89

450’00

25''03

—

475-03

1943/44 ....

50 335

1 868 260

371

17-10

450-00

30-80

—

480-80

1944/45 ....

54 979

1803 350

328

1704

450-00

29-12

—

479-12

1945/46 ....

54 586

1814 414

332

17-51

465-00

43-88

—

1 508-88

1946/47 ....

54 664

1 777 062

325

17-50

465''00

43-72

—

1 508-72

1947/48 ....

48 203

1 493 143

310

17-80

500-00

56-25

—

1 556-25

1948/49 ....

47 544

1808 162

380

17-47

530-00

48-69

—

1 578-69

Tillverkningen i riket av råsocker och raffinad har under de senaste åren

uppgått till de myckenheter, som redovisas i följande tablå.

Kampanjår

Tillverkat

Tillverkad

råsocker, ton

raffinad, ton

1936/37 ........

....... 298 278

258 093

1937/38 ........

....... 345 428

292 127

1938/39 ........

....... 292 359

272 764

1939/40 ........

....... 308 411

313 727

1940/41 ........

....... 300 263

263 782

1941/42 ........

....... 308 162

262 650

1942/43 .........

....... 263 983

237 237

1943/44 ........

....... 290 907

239 641

1944/45 ........

....... 278 668

273 575

1945/46 ........

....... 294 405

233 778

1946/47 ........

....... 289 130

248 244

1947/48 ........

....... 242 706

219 084

1948/49 ........

248 155 (beräknat)

1 Därjämle har till betodlare som åren 1945—1948 tecknat kontrakt med Mörbylånga,

Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik utgått arealtillägg, som — utslaget på dessa

odlares betskörd — utgjorde 8"33 öre per deciton för år 1945, 7 96 öre per deciton för år 1946,

8’85 öre per deciton för år 1947 och 7’43 öre per deciton för år 1948.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Försäljningen av socker inom riket m. m.

Under tiden 1932—1939 gällde i avseende å sockerindustriens prissättning

å socker i huvudsak följande bestämmelser. Sockerbolagets prislturantpris

å krossmelis (K 5) skulle vara normerande för priskurantpriserna

å övriga sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å

K 5 åtföljdes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å K 5 bestämdes enligt samma grunder som dittills efter

världsmarknaden, varvid dock skulle gälla, att lägre pris för sagda sockersort

ej behövde tillämpas än ett visst bestämt pris, vilket på sätt framgår

av följande tablå varierade under åren omedelbart före och efter krigsutbrottet.

Monopolåret Fastställda minimipriset å K 5

V» 1936—28/2 1937 .................. 131 öre per kg för tiden 7s—*°/n 1936

130 ore per kg därefter

‘/a 1937—28/3 1938 ...............''... 32 öre per kg

*/s 1938—29/2 1940 .................. 32 öre per kg

Med hänsyn till läget utomlands kunde detta system ej tillämpas på sockerproduktionen

under monopolåret 1940/41. På sätt framgår av vad förut

anförts har under denna tid och därefter ett sådant system tillämpats, att

staten med viss inskränkning garanterat bolaget täckning för de med sockertillverkningen

förbundna kostnaderna mot det att bolaget varit redovisningsskyldigt

för sina på grund av sockertillverkningen erhållna inkomster.

Det har förutsatts, att priserna skola av Kungl. Maj:t så avvägas, att

den staten åvilande garantien principiellt och i stort sett infrias genom bolagets

socker försäljningar, en princip som emellertid under vissa av krigsoch

efterkrigsåren, i syfte att förebygga höjd prisnivå, icke ansetts böra

följas.

Rörande de under senare år faktiskt tillämpade priserna å socker av de

viktigaste märkena må anföras följande uppgifter.

Priskurantpriserna i öre per kg enligt

Tidsperiod sockerbolagets noteringar

Krossmelis

Bitsocker

Toppsocker

28/!

1937—274

1939 .............

............... 32

38

39

«/*

1939— 3/5

1939 .............

............... 33

39

40

4/5

1939—33/7

1939 .............

............... 34

40

41

24/7

1939-30/7

1939 .............

............... 33

39

40

3 7?

1939— 3/12

1939 .............

............... 32

38

39

Vl2

1939—373

1940 .............

............... 34

40

41

74

1940—28/2

1941.............

............... 38

44

45

73

1941— V»

1941.............

............... 41

47

48

5/ll

1941—12/7

1942 .............

............... 45

51

52

13/7

1942— Vi

1947 .............

............... 49

55

56

Vi

1947— 6/s

1947 .............

............... 60

66

—

V*

1947—17/s

1948 .............

............... 63

69

—

>«/5

1948-

............... 6525

71-25

—

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

5

Sockerbolagets försäljningar av raffinerat socker ha under de senaste

räkenskapsåren, ett vart omfattande tiden från och med den 1 augusti ena

året till och med den 31 juli nästa år, uppgått till följande myckenheter.

1937/38 .................................. 271 812 ton

1938/39 .................................. 293 221 »

1939/40 .................................. 326 387 »

1940/41 .................................. 252 023 »

1941/42 .................................. 245 954 »

1942/43 .................................. 264 752 »

1943/44 .................................. 228 423 »

1944/45 .................................. 276 275 »

1945/46 .................................. 245 977 >

1946/47 .................................. 246 391 »

1947/48 .................................. 237 319 »

Den höga siffran för året 1938/39 är till stor del förorsakad av vissa av

kristidsomständigheter föranledda lagringsköp. Dylika förekommo i än

större omfattning under hösten 1939, i det sockerbolagets försäljning av

socker under femmånadersperioden augusti—december 1939 med icke mindre

än cirka 40 000 ton översteg den för samma månader normala försäljningen.

Lagringsköpen fortforo in på året 1940, till dess ransonering infördes

den 10 april sistnämnda år. Sedan den 3 november 1940 ingår även

sirap i ransoneringen. Vid ransoneringen har man utgått ifrån en beräknad

raffinadförbrukning av omkring 250 000 ton per år. Den låga försäljningssiffran

för 1943/44 beror på att under den våren och försommaren 1944

rådande strejken i sockerfabrikerna intet socker kunde expedieras från

fabrikerna, ett förhållande som utjämnades genom ökade expeditioner det

följande året.

Statens sockernämnds verksamhet m. m.

Sedan Kungl. Maj it den 19 april 1940 i enlighet med riksdagens beslut

godkant det i propositionen nr 189/1940 L intagna kontraktet mellan staten

och Svenska sockerfabriksaktiebolaget, utfärdade Ivungl. Maj :t den 10

maj 1940 (SFS nr 377) ny instruktion för statens sockernämnd att lända

till efterrättelse från och med den 1 juni 1940. I samband därmed erhöll statens

sockernämnd från sistnämnda dag ändrad sammansättning. Enligt

den nya ordningen är sockernämndens viktigaste uppgift att granska sockerbolagets

verksamhet, vartill komma vissa andra uppdrag såsom att utöva

upplysningsverksamhet beträffande arbetslöner in. in. ävensom, enligt

särskild författning, att fördela statsanslag och statslån till enskilda järnvägar

för utförande av lastningsanordningar för sockerbetor. Nämnden har

slutligen på särskilt uppdrag ägt att utöva tillsynen över den av bolaget på

statens uppdrag bedrivna sockerimporten.

I skrivelse den 20 mars 1949 har statens sockernämnd lämnat en redogörelse

för sin verksamhet under det senaste året.

opaginerad Kontrollera mot PDF

c

Kungi. Mcij.ts proposition nr 19ö.

Skrivelsen innehåller till en början en redo g ö rel se för grans kningen

av sockerbolagets verksamhet. Härutinnan anföres

följande.

Sockerbolagets verksamhet, i vad den avser sockerrörelsen och dess biprodukter

samt statens förhållande därtill, bar alltsedan den nuvarande

sockernämndens tillkomst, alltså för åren 1939/40—1948/49, reglerats genom

av riksdagen årligen godkända kontrakt mellan staten och bolaget,

innebärande bland annat, att staten för de båda första kontraktsåren helt

och för de därefter följande åren i nedan angiven begränsad utsträckning

svarat för täckning av bolagets kostnader för sockrets och dess biprodukters

tillverkning och försäljning ävensom för åren 1939/40—1942/43 visst vinstbelopp

(kapitalränta), mot det att bolaget varit redovisningsskyldigt för sina

inkomster av samma rörelse, allt enligt vissa i kontrakten närmare angivna

bestämmelser. Frånsett de två första åren bar avlalens giltighet begränsats

till ett år, men hava avtalen efter förhandlingar årligen förnyats,

varje gång med vissa ändringar, förestavade av det senast gångna kontraktårets

erfarenheter. De ursprungliga bestämmelserna ändrades sålunda i

1941 års kontrakt bland annat därutinnan, att vissa fasta kostnadsposter

utbrötos ur statsgarantien och fastlåstes vid ett visst fixerat belopp —

4,45 öre — per kilogram tillverkat råsocker oavsett tillverkningens storlek.

I 1942 års kontrakt medgavs vid i stort sett oförändrade bestämmelser i

övrigt en höjning av den på angivet sätt låsta kostnadsposten från 4,45 till

5,24 öre, beroende på den genom krisen förorsakade kostnadsstegringen å

löner och material. I 1943 års kontrakt utsträcktes den låsta kostnadsposten

att omfatta förutom de tidigare däri ingående kostnadsposterna flertalet

av bolagets övriga kostnader för sockrets tillverkning och försäljning ävensom

förräntning av bolagets eget kapital (vinst). Utanför den låsta posten

kommo huvudsakligen att ligga sådana på förhand mera svårfixerbara kostnader,

såsom betkostnader, bränsleutgifter, emballage, räntor och frakter.

I samband härmed höjdes den låsta kostnadsposten från 0,22 till 17,22 öre

per tillverkat kilogram råsocker, siffran baserad dels på en råsockertillverkning

av 272 000 ton eller samma som tidigare år, dels på den före prisstoppet

den 1 november 1942 rådande löne- och kostnadsnivån. Från och med

1943 års kontrakt är bolaget sålunda hänvisat till att inom den låsta posten

finna förräntning av bolagets i sockerrörelsen investerade kapital, vilket

givetvis för bolaget innebär utsikter till såväl vinster som förluster, växlande

allt efter skördeutfallet och bolagets möjligheter att sänka de‘inom

den låsta posten liggande kostnaderna. I 1944 års kontrakt bibehölls den

låsta posten oförändrad och även i övriga avseenden gällde i stort sett samma

bestämmelser som föregående år, med den avvikelsen likväl, att staten

garanterade bolaget att till visst pris få avyttra det lager av melass, som vid

kontraktsårets utgång överstege ett till 2 500 ton beräknat normallager, varjämte

vissa uttalanden gjordes rörande ifrågasatt avveckling av rekonstruktionsfonderna,

i vad bestämmelserna hänförde sig till mindre betydande förnödenheter.

1945 års kontrakt innefattade i huvudsak samma bestämmelser

som det närmast föregående, dock med avvikelser i två avseenden. Sålunda

höjdes den låsta posten från 17,22 till 17,33 öre per kilogram tillverkat

råsocker, därigenom att i denna post för enkelhetens skull inräknades ett

belopp av cirka 300 000 kronor (= cirka 0,n öre per kilogram råsocker),

vilket belopp genom Kungl. Maj :ts sommaren 1944 meddelade beslut garanterats

bolaget för täckande av dettas merkostnader till följd av den då träffade

avtalsuppgörelsen i lönekonflikten. Härjämte intogs på hemställan av

bolaget en ny bestämmelse i kontraktet, enligt vilken bolaget på i kon
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 19ö.

Iraktet närmare angivna villkor medgavs rätt att nedskriva ersättningsoch

surrogatvaror för bränsle och emballage till en prisnivå, som motsvarade

bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen ingående varor.

I 1946 års kontrakt lämnades oförändrade bestämmelserna i föregående

års kontrakt med undantag för den låsta posten, vilken sänktes från

17,33 till 17,15 öre per kilogram tillverkat råsocker. I 1947 års kontrakt gällde

fortfarande samma bestämmelser som i 1946 års kontrakt med den avvikelsen

enbart, att den låsta posten på grund av den betydande ökningen

av kostnaderna, särskilt lönerna, höjdes från 17,15 till 18,43 öre per kilogram

tillverkat råsocker, beloppet 18,43 öre hänförande sig till s. k. skärpt krisraffinad.

Vad slutligen angår innevarande verksamhetsår, alltså 1948 års kontrakt,

skiljer sig detta i följande avseenden från tidigare års kontrakt.

Dels har under den låsta posten innefattats jämväl betfrakter och vågstationer

och dels har den låsta posten gjorts rörlig i förhållande till den tillverkade

råsockerkvantiteten. Vid beräkningen av denna — multipeln —

skall den under räkenskapsåret tillverkade råsockerkvantiteten avrundas

uppåt till närmast hela miljontal kilogram. Om råsockerkvantiteten uppgår

till 260 miljoner kilogram, skall ifrågavarande belopp utgöra 22,20 öre. Om

råsockertillverkningen blir mindre eller större än 260 miljoner kilogram,

skall av nyssnämnda belopp hälften bliva bestående, under det att återstående

beloppet göres rörligt och beräknas som hälften av kvoten mellan

de låsta kostnaderna och den tillverkade råsockerkvantiteten, därvid sagda

kostnader, som vid 260 miljoner kilogram råsocker beräknats utgöra

57 716 000 kronor, skola minskas respektive ökas med 66 300 kronor för

varje miljon kilogram, som den avrundade råsockerkvantiteten understiger

respektive överstiger 260 miljoner kilogram. Det sammanlagda beloppet

skall dock icke överstiga 23,21 öre och ej heller understiga 21,39 öre per

kilogram råsocker. Den underliggande kalkylen har sålunda baserats på en

råsockerkvantitet av 260 000 ton mot 285 000 ton tidigare år, för vilken

förstnämnda kvantitet den låsta posten utgör 22,20 öre, medan multipeln i

övrigt gjorts rörlig i förhållande till storleken av den tillverkade råsockerkvantiteten,

vilket innebär, att med avtalet förenade risker och chanser i

jämförelse med vad tidigare varit fallet begränsats till hälften. Den låsta

kostnadspostens belopp hänför sig alltjämt till skärpt krisraffinad utom

såvitt gäller tillverkningen av adantsocker, vilken tillverkning enligt särskilt

Kungl. Maj :ts beslut får äga rum. Slutligen hava bestämmelser träffats

rörande avveckling av rekonstruktionsfonderna för förnödenheter å

låsta konti ävensom rörande reglering av eftersläpning respektive förelöpning

i raffinerad råsockerkvantitet. Det nu gällande kontraktet utgår den

31 juli 1949, dock med vissa övergångsstadganden rörande lagerdispositioner

och lagervärderingar samt rörande salupriset å utgående socker- och

melasslager.

Beträffande den av bolaget på statens uppdrag bedrivna importverksamheten

finnas i kontrakten''alltsedan 1942 intagna vissa grundläggande bestämmelser,

enligt vilka bland annat importverksamheten skall bedrivas

såsom en från verksamheten enligt förevarande kontrakt lristående rörelse,

reglerad genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som

äro förenade med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna

rörelse investerat kapital), lagring, försäljning in. in., skola därför icke

ingå under statens garanti enligt kontrakten, utan gäller angående dylika

utgifter liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande

inkomsterna, vad därom i särskild ordning överenskommes mellan

staten och bolaget. I det i anslutning härtill mellan Kungl. Maj :t och bolaget

ingångna särskilda avtalet om sockerkö]) från utlandet stadgas bland

annat, att importsockrel skall användas för ändamål och enligt anvisning
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

ar och bestämmelser om pris in. in., som må vara meddelade av Kungl.

Maj :t eller den myndighet, åt vilken Kungl. Maj :t därtill lämnar behörighet.

Staten åtager sig å sin sida att svara för täckning av bolagets nödiga

kostnader för uppdragets utförande, mot det att bolaget gent emot staten

redovisar sina samtliga inkomster å samma rörelse.

Nämnden har jämlikt sin instruktion utövat en fortlöpande tillsyn över

sockerbolagets verksamhet, i vad denna beröres av gällande kontrakt och

avtal, och har vid fullgörande av denna uppgift ägnat särskild uppmärksamhet

åt frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 4 §'' i kontraktet,

avseende bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster samt statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader. I sådant syfte

har nämnden i likhet med vad fallet varit tidigare år och efter enahanda

grunder, som omnämnts i tidigare verksamhetsberättelser, granskat bolagets

verksamhet, tagit del av styrelsens protokoll samt genom auktoriserad

revisor och en biträdande revisor fortlöpande och ingående genomgått och

granskat såväl huvudkontorets som brukens räkenskaper. Resultaten av

granskningsarbetet hava framlagts för nämnden i form av rapporter och

ingående, hela sockerrörelsen berörande analyser av bolagets balans- samt

vinst- och förlusträkningar. Härigenom ävensom ur handlingar i övrigt

berörande sockerrörelsen och dess biprodukter, genom fortlöpande överläggningar

med bolagets ledning, genom förhandsinformationer samt genom

inspektion av bruk och andra anläggningar har nämnden följt och

bildat sig en uppfattning om de viktigare affärshändelserna. Slutligen har

nämnden för fullgörande av sina åligganden jämlikt g 5 e i instruktionen

genom periodvis upprättade räkenskapssammandrag för huvudkontor och

bruk ävensom genom kalkyler och kostnadsberäkningar för den ej tilländalupna

tiden av kontraktsåret följt tillverkningskostnaderna och deras

förändringar i fråga om socker och dess biprodukter, vilket föranlett

anmälan till Kungl. Maj :t rörande differensen mellan sockrets tillverkningskostnader

och dess försäljningspris.

Rörande granskningen av sockerbolagets verksamhet under tiden den 1

augusti 1917—den 31 juli 1958 har nämnden anfört.

Beträffande de allmänna betingelserna för betodling och sockerproduktion

under här förevarande verksamhetsår förete dessa gentemot närmast

föregående år en mycket betydande försämring. Arealen var den lägsta hittills

under statsregleringsperioden och minskade på grund av bristen på

arbetskraft och senkommen uppgörelse rörande betodlingsvillkoren från

54 664 till 48 203 hektar eller med cirka 12 procent, medan bet skörden per

hektar på grund av den sena våren och sommarens nederbördsbrist samtidigt

nedgick till endast 30 976 kilogram eller med cirka 5 procent, skörden

den lägsta sedan år 1931. För jordbrukets del motverkades likväl det

låga arealutbytet av ett flertal gynnsamma faktorer. Smutsprocenten var

sålunda osedvanligt låg, endast 7,52 procent, sockerhalten var jämförelsevis

hög och ökade från 17,so till 17,80 procent, varjämte priset under året

ökade från 508,72 till 556,23 öre per 100 kilogram, vartill sedan kom det

genom nedgången av betodlingen i ytterområdena under året minskade

arealtillägget, 155 560 kronor, ävensom täckningskostnaderna, 1 900 000

kronor, varigenom totala betpriset ökade från 514,58 till 562,79 öre per deciton.

Betinkomsten i kronor per hektar har härigenom trots det onormalt

låga arealutbytet ökat från 1 673 kronor till 1 745 kronor eller med 4,i procent.

För sockerbolaget inneburo däremot kampanj siffrorna en mycket

stark försämring gentemot tidigare år. Inköpta betmängden nedgick med

cirka 16 procent, vilket föranledde ett temporärt nedläggande av driften

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

vid råsockerbruken i Hälsingborg, Kävlinge och Svedala, vilkas betmaterial

måste fördelas på kringliggande bruk. Genom den minskade betmängden

nedgick råsockertillverkningen från 289 742 till 242 817 ton eller med cirka

16 procent. Uttryckt i raffinad minskade tillverkningen, sedan hänsyn tagits

till den för sirapstillverkningen erforderliga råsockerkvantiteten, cirka

19 200 ton, från cirka 253 000 till cirka 208 000 ton eller med cirka 18 procent,

vilken tillverkningskvantitet nödvändiggjorde sockerimport från utlandet

samt föranledde en kraftig minskning i lagertillgångarna av svenskt

socker. Anmärkas kan slutligen, att bolaget genom frånvaron av undervikt

och den låga smutsprocenten sammanställda med låg betmängd och

hög sockerhalt erhöll fördelar, vilka likväl motvägdes av de svårigheter,

som i fabrikationshänseende förefanns under året för sockrets utvinnande

ur betan, vilket tydligt framgår, om man sammanställer sockerhalten med

sockertillverkningen i procent av inköpt betvikt. Sockerhalten ökade sålunda

från 17,so till 17,so procent, medan råsockertillverkningen i procent

av inköpt betvikt var i det närmaste oförändrad, den minskade från 16,27

till 16,26 procent. Den ökade sockerhalten kunde sålunda av vissa sällan

förekommande orsaker icke utvinnas i form av råsocker utan framkom

i form av ökad melassutvinning. Den eljest under åren vanligen förekommande

undervikten förvandlades under det gångna året i övervikt, eu fördel,

som likväl enbart kom sockerrörelsen tillgodo.

Beträffande själva sockertillverkningen har årets hela råsockerproduktion,

frånsett 4 600 ton, vilka tillhandahållits bryggerier och kunder, förarbetats

till raffinad och sirap och för samma ändamål har av ingående

råsockerlagret använts 17 772 ton. Då den i kontraktet låsta posten beräknats

på en mot råsockerproduktionen svarande raffinadtillverkning, har

bolagets för året redovisade driftsresultat därför i viss mån i försämrande

riktning påverkats av den i förhållande till råsockerproduktionen ökade

raffinadtillverkningen. Den under året låsta posten har liksom de senaste

tre verksamhetsåren omfattat kostnadsposterna underhåll, avskrivningar,

skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria förfogande stående

medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader, körsel,

vagnshyra, betfrö, försäkringar samt förräntningen av bolagets eget kapital

(vinst)''. Bolaget har haft att självt täcka dessa kostnader mot det att bolaget

oavsett råsockerproduktionens storlek fått tillgodoräkna sig 18,43 öre

för varje under räkenskapsåret i fråga tillverkat kilogram råsocker, beloppet

vad raffinadtillverkningen beträffar hänförande sig till s. k. skärpt

krisraffinad. Nämnden har ingående granskat såväl de låsta som de garanterade

kostnadernas utveckling och har nämndens granskningsarbete

härvid fortgått efter enahanda linjer, som angivits i tidigare års berättelser.

När så ansetts önskvärt eller erforderligt har nämnden härjämte

föranstaltat om utredningar och undersökningar rörande olika sidor i bolagets

ekonomiska och industriella verksamhet. Dylika undersökningar och

utredningar hava verkställts rörande över- och undervikter vid bruken och

den därav betingade råsockervolymen och dennas omräkning i förkrigstillverkning,

rörande kostnaderna vid upptagande av adantsoekertillverkningen,

rörande ifrågasatt avveckling av rckonstruktionsfondcrnn för mindre

betydande förnödenheter, rörande enhetspris å socker, rörande bolagets

torv- och vedomkostnader och merkostnader för hantering av svenska kol,

oljeomkostnader, rörande kostnaderna för raffinering av Cuba-råsocker,

rörande kostnaderna för tillverkning och distribuering av siktad raffinad,

rörande reglering av raffinadkostnaderna jämlikt kontraktets 4 t; 1 mom.

5 st., rörande övergång från skärpt krisraffinering till kris- respektive fredsraffinering

in. in. Genom utredningen rörande råsockervolymen bar med

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

tillämpande av i tidigare verksamhetsberättelser angivna grunder för fastställande

av över- och undervikter vid bruken och för de nuvarande kvaliteternas

omräknande i råsocker i avtalets mening den råsockerkvantitet,

som skall ligga till grund för beräkningen av det belopp, bolaget enligt

kontraktets 5 g 1 mom. äger tillgodoräkna sig för täckandet av de låsta

kostnaderna, fastställts utgöra 2 427 060 deciton mot i bokslutet angivna

2 428 169 deciton. Statsregleringen kommer därför att i innevarande års

bokslut gottskrivas ett belopp av 20 438 kronor 87 öre.

Beträffande kostnaderna har sockernämnden ytterligare anfört, att nämnden

ingående granskat inköps-, förbruknings- och lagervärden ävensom

kostnaderna för de viktigare förnödenheterna, särskilt i vad avsåge de statsgaranterade

kostnaderna såsom för bränsle och emballage. Härvid har

nämnden framhållit följande.

Bränslekostnaderna per deciton råsocker och raffinad ökade 1947/48 gent

emot närmast föregående år vid råsockerbruken med cirka 3 och vid raffinaderierna

med cirka 11 procent, huvudsakligen beroende på att förbrukningspriset

å stenkolen trots förbättrad kvalitet ökat med cirka 30 procent

på gr.und av höjda inköpspriser och en viss eftersläpning i närmast föregående

års rekonstruktionspris. Den ökade bränslekostnad, som härigenom

uppkommit, har likväl delvis utjämnats av föreliggande utgiftsminskningar,

beroende dels på nästan helt bortfallen användning av ersättningsbränslen

och därmed bortfallna merkostnader för hantering av dylika bränslen, dels

på en betydande utökning av oljeeldningen. Samtliga raffinaderier samt fem

rå sockerbruk hava sålunda 1947/48 drivits medelst oljeeldning men flertalet

hava innevarande verksamhetsår åter på grund av svårigheterna med oljeanskaffningen

måst demontera sina anläggningar och återgå till koleldning.

Den den 1 augusti 1945 införda arbets- och bränslebesparande s. k. skärpta

krisraffineringen bär fortsatts jämväl det senast gångna året, dock med den

avvikelsen, att sockernämnden med Kungl. Maj :ts medgivande i april 1948

träffat överenskommelse med sockerbolaget om återupptagande av adantbitsockertillverkningen

i enlighet med vissa av Kungl. Maj :t angivna grunder.

Någon större dylik tillverkning hade likväl under det senast gångna året

icke hunnit igångsättas.

Av övriga statsgaranterade kostnader, räknade per 100 kilogram raffinad,

förete emballagekostnaderna trots den genom E-sockrets bortfallande

alltjämt minskande paketförsäljningen betydande uppgång, beroende på

de starkt stegrade kostnaderna för sockerlådor, förorsakade av högre lådpris

och ökad tillverkning av bitsocker i lådor. Sjöfrakterna för råsocker

och raffinad hava för året väsentligt ökat, beroende beträffande de förstnämnda

på i viss mån ökad transport utöver förarbetad kvantitet men huvudsakligen

på under året ökade fraktsatser, beträffande de senare åter på

iörutom stegrade sjöfrakter minskad kvantitet samt på genom ökad omslutning

väsentligt ökade kostnader vid nederlagen. I den mån transporterna

ägt rum med egna eller dotterföretags båtar, hava de debiterade fraktsatserna

konstaterats icke överstiga de i marknaden gällande.

Vidare har nämnden rörande verksamhetsåret 1947/48 anfört följande.

Bolagets investeringsverksamhet i fråga om sockerrörelsen bär senaste

året ökat från 8 044 000 till 9 398 000 kronor, ökningen huvudsakligen föranledd

av utbyggnaden och rationaliseringen av råsockerbruket i Köpingebro

samt av betydande anläggningar för kampanjhem, personalutrymmen

och lagerbyggnader. De av bolagets styrelse beviljade anslagen för investe
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

ringsändamål äro emellertid icke oväsentligt större men hava ej i full utsträckning

kunnat tagas i bruk, enär rådande svårigheter i fråga om arbetskraft

och material, långa leveranstider och svårigheter för erhållande

av byggnadstillstånd härför lagt hinder i vägen.

Bolagets likviditetsställning har under det senast gångna året ytterligare

förbättrats. De främmande skulderna hava visserligen ökat med cirka

7 400 000 kronor, under det samtidigt de lätt realiserbara tillgångarna endast

ökat med cirka 3 200 000 kronor. Lagertillgångarna hava emellertid samtidigt

ökat med cirka 0 400 000 kronor. Likvida medel hava sålunda sammanlagt

ökat med cirka 9 600 000 kronor, vadan försämringen endast innebär

en omvandling av bank- och liknande rörelsemedel i under nuvarande

förhållanden och under förutsättning av fortsatt drift mindre lätt realiserbara

varutillgångar. I detta hänseende föreligger visserligen en likviditetsförsämring

men har denna helt föranletts av bolagets finansiering av den

av bolaget för statens räkning bedrivna sockerimporten. Sammanställer man

därför samtliga främmande skulder, däri inräknade även risk- och pensionsfonderna,

med rörelsemedel av första och andra ordningen, föreligger en likviditet

sförbättring även för det senaste året med cirka 2 200 000 kronor. En

följd av den årligen fortgående förbättringen i likviditetsställningen har blivit,

att den bolaget tillförsäkrade krediten i riksbanken fortfarande endast

tilifällighetsvis behövt tagas i anspråk. Den under det gångna året företagna

importen av socker från Cuba och England och den alltjämt pågående importen

från Danmark har emellertid innevarande år föranlett vidgade kreditanspråk

på riksbanken. Räntekostnaderna komma härigenom ävensom

genom den innevarande år företagna skärpningen av diskonteringsvillkoren

att icke oväsentligt öka.

Beträffande uträknandet av rekonstruktionsfonderna å låsta konti kan

nämnas, att i fråga om alla förnödenheter a icke lasta konti rekonstruktionen

ägt rum efter samma grunder som tidigare år och till gällande dagsvärden

frånsett visst emballage, vilket ej längre finner användning vid råsockertillverkningen.

Beträffande åter förnödenheter å låsta konti gäller för

det senast gångna året punkt 5 i allmänna uttalanden till 1948 års kontrakt,

enligt vilken avveckling skall ske av de i det för nämnda år gällande kontraktet

angivna bestämmelserna om rekonstruktionsfonder för sådana förnödenheter,

som omfattas av i 4 S 1 inom. 1 st. omförmälda kostnadsposter,

vilken överenskommelse förutsattes skola ske genom överenskommelse mellan

staten, företrädd av sockernämnden, och sockerbolaget. Dylik överenskommelse

bär ännu icke träffats men har bolaget med ledning av en av bolaget

verkställd utredning rörande rekonstruktionsfonderna å låsta konti

debiterat statsregleringen 123 118 kronor, utgörande skillnaden mellan de

balanserade rekonstruktionsfonderna, för vilka statsregleringen burit kostnaderna,

och det på basis av de i december 1947 gällande priserna uträknade

erforderliga rekonstruktionsbeloppet. Nämnda belopp torde likväl ej

kunna anses såsom definitivt, enär det ännu ej granskats och överenskommelse

mellan nämnden och bolaget ännu ej träffats på sätt, kontraktet

föreskriver.

Den av bolaget på Kungl. Maj:ts uppdrag omhänderhavda sockerimporten

bär i fråga om importen från Danmark bedrivits efter enahanda linjer som

tidigare år. Under den från januari 1946 varande importperioden bär av bolaget

från Danmark importerats sammanlagt 42 183,3 ton socker, därav

20 548,6 ton senast gångna verksamhetsår. Härav hava till industriella förbrukare

inom landet försålts 27 707,» ton, varav 1947/48 15 371,2 lön. Utgående

lagret danskt socker redovisas per den 31 juli 1948 med 14 269,7 lön,

vilket i bokslutet värdesatts till inköpspriset -f- havda inköpskostnader. Då

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 195.

under de tidigare åren i perioden värdesättningen skett enligt principen:

inköpspriset -j- havda kostnader med avdrag för den vid försäijningen uppkommande

differensen mellan självkostnaden och det fastställda försäljningspriset,

har i senaste bokslut framkommit ett överskott för hela perioden

å 3 521 990 kronor 74 öre, vilket belopp jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den

19 mars 1948 krediterats livsmedelskommissionens clearingkassa för kolonialvaror.

Innan överskottet framkommit, har bolaget jämlikt särskilt

Kungl. Maj :ts beslut för täckande av sina interna kostnader för distributionen

av danskt socker tillgodoräknat sig 1 öre per kilogram på den svenska

marknaden försålt socker. I enlighet härmed har bolaget i senaste bokslut

påfört kontot »Danskt socker» ett belopp av 153 711 kronor 75 öre.

Förutom nu nämnda sockerimport från Danmark bär import ägt rum

under året av raffinad från England och av råsocker från Cuba. Jämlikt särskilt

Kungl. Maj ds beslut har sålunda från England inköpts 30 000 ton,

varav vid bokslutstillfället 13 735,3 ton voro inkomna i landet. Av denna

kvantitet har under 1947/48 till konsumenter i Sverige försålts 3 865,3 ton,

varå uppstått ett underskott å 154 585 kronor 5 öre,'' vilket debiterats livsmedelskommissionens

clearingkassa. Från Cuba har under 1947/48 importerats

20 092,i lön råsocker, varur framkommit 18 357,2 ton raffinad,

därav 47,7 ton siktad vara. Ersättning för bolagets kostnader för råsockrets

förädling ävensom ersättning till bolaget för sockrets försäljning bär utgått

enligt särskilda mellan staten och bolaget träffade avtal. Av den tillverkade

raffinadkvantiteten har under året försålts 7 390,7 ton, medan såsom utgående

lager i bokslutet utbalanseras 10 918,6 ton. Sedan såsom ersättning för försäljningen

till bolaget utgått 147 820 kronor 95 öre, redovisas å kontot ett

överskott å 1 266 032 kronor 70 öre, vilket jämlikt Kungl. Maj ds beslut den

19 mars 1948 krediterats livsmedelskommissionens clearingkassa.

Beträffande dispositionen av den svenska råsockerproduktionen kan nämnas,

att livsmedelskommissionen tilldelat bryggeriindustrien en kvantitet av

6 000 ton svenskt råsocker, varav under året disponerats 4 273,2 ton. Å försäljningen

har uppkommit ett överskott å 1 071 763 kronor 16 öre. vilket

jämlikt nyssnämnda beslut av Kungl. Maj d krediterats clearingkassan.

Vid sin granskning av sockerbolagets verksamhet året 1947/48 bär nämnden

slutligen ingått på bolagets bokslut för sagda tidsperiod. I detta hänseende

bär nämnden anfört.

Sockerbolagets bokslut för verksamhetsåret 1/s 1947—1948 företer, sedan

de under det låsta beloppet 18,43 öre per kilogram tillverkat råsocker

innefattade kostnaderna och kapitalränta ävensom de garanterade kostnaderna

blivit täckta, en bolagets skuld till statsregleringen å 5 524 973 kronor

65 öre. Å statsregleringens konto inbalanserades vid verksamhetsårets

ingång den 1 augusti 1947 en statsregleringens fordran å bolaget å 4 268 298

kronor 60 öre, vilket belopp i enlighet med vad tidigare år varit fallet fick

innestå hos bolaget. Kontot har i det gångna årets räkenskaper debiterats

för det vid avvecklingen av rekonstruktionsfonderna å låsta konti jämlikt

uttalandena i 1948 års kontrakt bristslculdsbeloppet 123 118 kronor. Beloppet

är som förut nämnts ej definitivt. Statsregleringen har vidare debiterats

208 017 kronor, utgörande enligt en av bolaget verkställd utredning

den förelöpning i raffinerad råsockerkvantitet, vilken föreligger för åren

1941/42—1947/48. Posten har föranletts av den i 1948 års kontrakt nyinförda

bestämmelsen, att för den händelse den för bolagets raffinadtillverkning

under avtalsåret använda myckenheten svenskt råsocker överstigit

respektive understigit bolagets tillverkning av råsocker under samma tid,

bolaget skall för överskottet respektive underskottet gottskrivas respektive

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

13

påföras den del av den för årel bestämda multipeln för låsta posten, som

enligt av sockernämnden granskad och godkänd redovisning belöper å raffineringskostnader.

Beloppet bär baserats uteslutande på den rörliga delen

av raffineringskostnaderna inom den låsta posten och har för 1947/48 endast

kalkylerats, varför även denna post ännu ej är definitiv. Statsregleringen

har vidare krediterats med 104 855 kronor 10 öre, beroende på att

den i 1946/47 års bokslut till grund för den låsta posten, 17,15 öre, liggande

råsockerkvantiteten efter bokslutstillfället minskats med per den 30 september

1947 framkomna undervikter. Slutligen bar kontot krediterats för det

under verksamhetsåret å själva sockerrörelsen uppkomna överskottet

1 482 954 kronor 95 öre. Överskottet är huvudsakligen att tillskriva den

genom socker- och sirapsprisernas höjning den 18 maj 1948 med 2,25 öre

per kilogram föranledda lageruppskrivningen. Liksom tidigare år och såsom

framgår av det ovan sagda ger statsregleringens konto i dess i bokslutet föreliggande

skick ej ett definitivt uttryck för mellanhavandet mellan staten

och bolaget utan kommer att öka eller minska med belopp, som kunnat

gottskrivas eller belastas statsregleringen först i innevarande års räkenskaper.

Den till grund för den låsta posten, 18,43 öre, liggande råsockerkvantiteten

bar sålunda beräknats 1 109 deciton för hög, vilket i innevarande

års räkenskaper kommer att föranleda en kreditering av statsregleringens

konto med 1 109 X 18,43 = 20 438 kronor 87 öre. Kontot kommer vidare att

debiteras den bolaget tillkommande ersättningen för 1947/48 års adantsockertillverkning

samt krediteras för vissa vid räkenskapsgranskningen vid

bruken påtalade kostnader, varom överenskommelse likväl ännu ej träffats

med bolaget. Kostnaderna för eldning med kristidsbränslen äro vidare

ej slutgranskade och detta är även fallet med de kontot i samband med avvecklandet

av rekonstruktionsfonderna samt i samband med regleringen av

förelöpningen i raffinerad råsockerkvantitet debiterade beloppen. Slutligen

kunna vid nämndens fortgående granskning av bolagets verksamhet poster

framkomma, vilka kunna komma att påverka bolagets i bokslutet redovisade

skuld till statsregleringen.

Beträffande verksamhetsåret 19i8/49 har nämnden yttrat följande.

Årets kampanj har utfallit i hög grad tillfredsställande. Betarealen har

visserligen ytterligare nedgått under 1947 års redan då abnormt låga siffra.

Den utgjorde endast 47 544 hektar. Trots den sålunda minskade basen för

sockerrörelsen, har kampanjen utvecklat sig synnerligen gynnsamt för såväl

jordbruket som sockerindustrien. För jordbrukets del företer arealskörden

eu ytterst kraftig stegring från 30 976 till 38 031 kilogram eller med

cirka 23 procent, medan råsockerskörden per hektar ökat från 5 018 till

6 133 kilogram eller med cirka 22 procent. Inköpta betmängden har ökat

från 1 493 000 till 1 808 000 ton. Smutsprocenten har visserligen ökat från

7,52 till 11 ,59 procent och sockerhalten på grund av den regniga väderleken

nedgått från 17,so till 17,47 procent men samtidigt har betpriset ökat från

500 ,oi) till 530,oo öre per deciton. Härtill kommer sedan tillägget för sockerbalt

över 16 procent 48,69 öre, arcaltillägget vid vissa bruk 0,», öre samt den

under året från 20 till 40 öre per deciton betor höjda ersättningen för täclcningskoslnader

10,46 öre, varigenom totala genomsnittliga betpriset ökat

från 562,79 till 590,oi öre, allt per deciton. Betinkomsten i kronor per hektar

har genom här berörda faktorer ökat från 1 745 till 2 244 eller med cirka

28,6 procent. För sockerbolaget innebära kampanjsiffrorna en kraftigt ökad

råsocker- och raflinadlillverkning och därmed givetvis minskade tillverkningskostnader

och högre kapitalränta, ehuru den ökade vinsten å sockerrörelsen

numera även kommer statsregleringen tillgodo. Råsockcrtillverkningen

har ökat från 242 817 till 291 592 ton och i fabrikalionshänseende har

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 19Ö.

bolaget erhållit fördelar genom en förhållandevis tillfredsställande smutsprocent

och frånvaron av de fabrikationstekniska svårigheter, som närmast

föregående år förefunnos. Råsockertillverkningen i procent av avverkad betvikt

är sålunda ungefär densamma som närmast föregående år trots en för

året minskad sockerhalt. Den tillverkade råsockerkvantiteten motsvarar

efter avdrag av den för sirapstillverkningen erforderliga råsockermängden

en raffinadtillverkning å cirka 253 000 ton.

Om sålunda de allmänna betingelserna för bedrivandet av bolagets verksamhet

under innevarande verksamhetsår äro väl kända och utfallit tillfredsställande,

är det givetvis svårare att redan nu göra några bestämdare

uttalanden rörande årets sockertillverkning och dess ekonomiska slutresultat.

Nämnden har emellertid liksom tidigare år genom förkalkyler och kostnadssammanställningar

sökt bilda sig eu uppfattning om det sannolika utlallet

av årets sockerrörelse. Beträffande tillverkningskostnaderna komma

de i den låsta posten innefattade kostnaderna att öka"från 18,« till 21,39 öre

per tillverkat kilogram råsocker, då denna post på grund av ökade bet- och

andra kostnader underkastades motsvarande ökning i 1948 års avtal. Av de

garanterade kostnaderna kommer den ojämförligt största och betydelsefullaste

kostnaden — betkostnaden, utgörande 1947/48 cirka 78,2 procent av

totala råsockerkostnaden och cirka 59,7 procent av totala kostnaderna — att

förete ökning. Grundpriset för 16-procentiga betor höjdes i 1948 års avtal

från 500,oo till 530,oo öre per deciton men tilläggspriset för högre sockerhalt

beräknas på grund av den lägre sockerhalten komma att sjunka från 56,25

till 48,69 öre per deciton. Härtill kommer sedan den under året från 20 till

40 öre per deciton betor höjda ersättningen för täckningskostnader ävensom

arealtillägget av 20 kronor per hektar för odlare, som tecknat kontrakt

med Mörbylånga, Roma, Linköpings och Lidköpings sockerbruk. Totalt beräknades

betpriset härigenom komma att öka från 562,79 till 590,oi öre per

deciton. Totala egentliga betkostnaden beräknas härigenom ävensom genom

den stora arealskörden komma att öka med cirka 22 670 000 kronor, medan

betkostnaden per kilogram råsocker genom betprisets höjning beräknas

öka från 34,so till 35,93 öre. Förutom nu nämnda betkostnader förefinnas

icke obetydliga sådana, utgörande ersättning till betodlare för skördeförlust

in. m. på grund av odling med polerat enkornfrö vid vissa bruk. Av

övriga garanterade kostnader torde bränslekostnaderna, räknade i kronor

per deciton, vid rasockerbruken huvudsakligen på grund av bättre bränsleekonomi

och minskade bränslekostnader komma att förete en mindre nedgång,

medan däremot samma kostnader vid raffinaderierna på grund av

ökade pris å stenkol och eldningsolja ävensom på grund av adantsockertillverkningens

upptagande vid Landskronabruket torde komma att trots även

vid dessa bruk förbättrad bränsleekonomi öka med cirka 13 procent. Emballagekostnaderna

vid raffinaderierna torde vidare komma att utvisa betydande

ökning, cirka 25 procent, huvudsakligen beroende på genom pappersaccisen

ökade kostnader för papperssäckar och paketemballage ävensom

på väsentligt ökade lådpriser för opaketerat bitsocker. Råsocker- och

raffinadfrakter torde icke komma att uppvisa några större förändringar,

enär de ökade fraktsatserna motverkats av lägre hamnkostnader, kortare

transportvägar in. in. Av övriga garanterade kostnader torde melassfrakterna

komma att väsentligt öka på grund av en med 65 procent förhöjd

expedition av melass till foderhandlare, medan räntorna på grund av bolagets

fortgående förbättrade likviditet torde komma att minska. Å inkomstsidan

beräknas totala raffinadförsäljningen komma att utgöra 277 000 ton,

varav likväl 50 730 ton utgöres av utländskt socker. Medelpriset beräknas

utgöra 68,35 öre per kilogram och överstiger därmed K5-priset med 3,io öre,

medan motsvarande överpris löregående år utgjorde 2,38 öre per kilogram.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

15

Årets högre överpris beror på att i årets försäljning ingår adantsocker

med cirka 10 procent, medan föregående år adantförsälj ningen ännu ej

börjat. Sirapsförsäljningen, som föregående år genom prisökningarna

lämnade ett överskott å cirka 303 900 kronor, beräknas innevarande år

lämna en förlust å cirka 235 000 kronor, beroende huvudsakligen på ökade

priser på råvaran och i övrigt på ökade tillverknings- och försäljningskostnader.

Beträffande slutligen inkomsterna av biprodukterna torde på grund

av den stora melassproduktionen och det under året med (5 öre per kilogram

ökade priset vid försäljning till foderhandlare inkomsterna gent emot

föregående år komma att öka med cirka 2 100 000 kronor. Genom den här

anförda kostnads- och inkomstutvecklingen beräknas per den 31 juli 1949

å statsregleringens konto ett saldo framkomma å cirka 2 300 000 kronor,

representerande en statsregleringens skuld till sockerbolaget.

Gestaltningen av sockerindustriens tillverkningskostnader under statsregleringsperioden

framgår av en av nämnden uppgjord sammanställning över

kostnadsutvecklingen per deciton tillverkad raffinad. Denna sammanställning

torde här få återgivas med utelämnande av år 1939/40. Såsom basår

har nämnden härvid valt förkrigsåret 1938/39, då kostnaderna ännu icke

påverkats av kristidens prisförhöjningar och svårigheter med material och

förnödenhetsanskaffningen. Raffinadtillverkningen under basåret var emellertid

272 764 ton, medan samma tillverkning med några undantag de senare

åren varit väsentligt lägre. Särskilt gäller detta verksamhetsåret 1947/48.

De fasta kostnadernas inverkan på kostnadsutvecklingen bör därför ihågkommas

vid bedömandet av kostnaderna under de olika krisåren med deras

kvantitativt starkt varierande tillverkningssiffror. 1938/39 års kostnader

ha i sammanställningen angivits = 100.

1938/39

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

1947/48

Betor ..............

100

117-0

148-5

167-3

166-2

166-fi

168-7

166-9

183-5

Avlöningar.........

Materialier:

100

119-5

121-3

144-8

131-5

137-6

137-6

146-3

170-8

förbrukningsartiklar

100

137-0

146-3

161-1

150-0

161-1

159-3

170-4

177-8

emballage.........

100

157-4

191-2

223-5

217-fi

194-1

204-4

225''0

267-C

Bränsle............

100

238-4

207-9

260-9

259-6

315-9

294-7

260-3

274-2

Underhåll ..........

100

147-1

109-8

128-8

148-4

128-1

161-4

162-7

179-1

Råsockerfrakter.....

100

165-3

157 3

173-3

158-7

150-7

158-7

158-7

185-s

Raffinadfrakter.....

100

143-G

130-8

17T8

139-7

138 5

128-2

126-9

147-4

Skatter.............

100

148-4

174-2

200-0

221-0

182-3

262-9

185-5

lOO-o

Räntor.............

100

—

77-3

136-4

100-0

72-7

45-9

31-8

Avskrivningar......

100

110-1

134-8

144-3

165-8

139-9

141-1

146-2

167-7

Kapitalränta (vinst) .

100

87-8

86’0

98-8

97-i

94-2

101-7

791

3<>*6

Övriga.............

100

105-6

140-2

197-2

213-1

174-8

186-0

152-3

16*2*6

Summa kostnader

100

123 2

141-8

104 o

102-3

101-3

104 9

101-2

1752

Härav:

Betkostnad........

100

117-0

148-5

167-3

166-2

166-6

168-7

166-9

183-5

Övriga kostnader ..

Tillverkning

100

131-5

133-2

159-7

157-4

154''4

160-0

153-8

164-4

Råsocker ton ......

292 359

300 263

308162

263 983

290 907

278 668

294 405

289 130

242 706

Raffinad ton.......

272 764

263 782

262 650

237 237

239 641

273 575

233 778

248 244,219 084

1 anslutning till sammanställningen har nämnden anfört.

Den nedgående tendens, kostnadsutvecklingen de senare åren företett,

har det senast gångna verksamhetsåret förvandlats i en anmärkningsvärt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

stark stegring av tillverkningskostnaden, den högsta hittills under statsregleringsperioden

uppnådda. De kostnadsförändringar, nästan uteslutande i

uppåtgående riktning, som flertalet siffror det senaste verksamhetsåret utvisa,

kunna i icke oväsentlig grad tillskrivas dels den abnormt låga råsockeroch

raffinadtillverkningens stegrande inverkan på de fasta kostnadernas gestaltning,

dels givetvis även faktiska ökningar eller minskningar i kostnaderna.

Den för sockerprisets höjd mest avgörande kostnadsposten, betkostnaden,

har senaste verksamhetsåret ökat till 183,5 procent av 1938/39 års kostnadsnivå.

Den utgör numera 76,6 procent av råsockerkostnaden och 58,6 procent

av totala raffinadkostnaden. Större stegringar i övrigt förete avlöningar,

emballage, bränsle, underhåll, frakter och avskrivningar. Ivostnadsstegringen

för löner är en följd av de senaste årens fortgående lönestegringar,

vilka ej liksom tidigare år genom rationalisering eller förenklade tillverkningsmetoder

kunnat neutraliseras. Kostnadsökningen för emballage förklaras

av den de båda senare åren betydande prisstegringen å lådor samt av

en det senaste året med cirka 35 procent ökad tillverkning av bitsocker i

lådor. Bränslekostnaderna, som de senare åren minskat genom återgång

från kristidsbränslen till kol och olja, har senaste året åter ökat på grund

av stegrade kol- och oljepriser. Stegringen i råsocker- och raffinadfrakter

har huvudsakligen föranletts av stegrade järnvägs- och sjöfrakter. Beträffande

kostnadsposterna underhåll och avskrivningar kan kostnadsökningen

huvudsakligen tillskrivas den låga tillverkningen. Mindre stegring förete

kostnaderna för förbrukningsartiklar, medan kostnaderna för skatter, räntor

och kapitalränta starkt nedgått, de två senare åren även gent emot utgångsåret.

Nedgången i skatterna är givetvis en följd av den kraftiga minskningen

av kapitalräntan, under det den under de senaste fem åren fortgående

nedgången i räntekostnaderna återspeglar bolagets under dessa år

genom lagerminskningar och innehållna vinstmedel alltjämt förbättrade

likviditet. Till den låga räntekostnaden — endast 33,7 procent av förkrigsräntorna

— har givetvis även medverkat, att räntan å det av riksbanken vid

förefallande behov tillhandahållna finansieringskapitalet jämväl under det

gångna året utgått med 0,5 procent. Nedgång företer slutligen även den redovisade

kapitalräntan (vinsten å sockerrörelsen), liggande inom den låsta

posten 18,43 öre. Den har under hela statsregleringsperioden, frånsett verksamhetsåret

1945/46, legat under 1938/39 års nivå och utgjorde senaste

verksamhetsåret endast 36,6 procent av denna. Den starka försämringen av

kapitalräntan är nästan uteslutande en följd av den abnormt låga råsockertillverkningen

nämnda år. Totalt ha tillverkningskostnaderna senaste verksamhetsår

ökat från 161,2 till 175,2, varav betkostnaden ökat från 166,9 till

183,5 och övriga kostnader från 153,s till 164,4, allt i procent av 1938/39 års

kostnader.

1938/

39

1940/

41

1941/

42

1942/

43

1943/

44

1944/

45

1945/

46

1946/

47

1947/

48

Betkostnad .....................

100

117-0

148-5

167-3

166-2

166-6

168-7

166 9

183 5

Övriga tillverkningskostnader ....

100

131-5

133-2

159-7

157-4

154-4

160-0

153 8

164-4

Summa tillverkningskostnader

100

1233

141-8

164-0

162-3

161-3

164-9

161-2

175''2

Biprodukter, sirap och fraktdiffe-

100

123-2

174-7

137-7

135-5

115-1

931

92-5

127-7

Summa tillverkningskostnader

•/. biprodukter.........

100

125 3

141-0

169 2

167 5

168-4

174 5

1704

182-6

Medelförsäljningspris i Sverige____

100

119-4

132-7

147-2

148-1

147''4

146-2

164-5

186-2

Medelförsäljningspris inkl. export.

100

—

148-7

146-3

—

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 195.

17

Differensen mellan tillverkningskostnader och bolagets medclförsäljningspris

belyses av sammanställningen å s. 16, däri siffrorna för 1938/39

angivits med 100.

Under hänvisning till sammanställningen har nämnden framhållit, att

under det senast gångna året tillverkningskostnaderna ökat med 82,6 procent

och medelförsäljningspriset med 86,2 procent i förhållande till basåret.

Att stegringen blivit störst beträffande försäljningspriset hade föranletts av

att 1946/47 års prishöjningar å socker och sirap kunnat verka hela året

ävensom, ehuru i mindre utsträckning, av den prisökning med 2,25 öre per

kilogram, som företagits i maj 1948. Dessa prisökningar jämte den med

cirka 1 000 000 kronor ökade melassutvinningen hade nämligen mer än utjämnat

den starka stegringen i tillverkningskostnaderna. Sistnämnda stegring

hade förorsakats av ett med 48,21 öre per deciton ökat betpris, en från

17,15 till 18,43 öre per kilogram ökad multipel samt ökade kostnader för huvudsakligen

bränsle och emballage. Det framkomna överskottet hade i bokslutet

ytterligare förbättrats genom en jämlikt avtalet gjord uppskrivning

av det utgående sockerlagret.

För år 1948/49 kan enligt nämnden förutses, att 1947/48 års överskott

icke kan bibehållas. Till motivering för sin uppfattning har nämnden framhållit,

att betpriset och täckningskostnaderna under året ökat med respektive

30 och 20 öre per 100 kilogram. Den låsta posten hade ökats med 2,96

öre per kilogram råsocker, i vilket belopp då likväl i motsats till tidigare år

jämväl inräknats kostnaderna för betfrakter och vågstationer. Vidare hade

emballagekostnaderna väsentligt fördyrats genom pappersaccisen, varjämte

bränslekostnaderna ökat genom stegrade priser å stenkol och eldningsolja.

Å andra sidan hade sockerrörelsen genom den återupptagna adantsockertillverkningen

ävensom genom prisökningen å melass till foderhandlare tillförts

icke obetydligt stegrade inkomster. Såsom ett helhetsomdöme beträffande

det sannolika resultatet av verksamheten under år 1948/49 har nämnden,

såsom redan anförts, uttalat att, vid oförändrade socker- och sirapspriser

och under förutsättning jämväl av i övrigt lika förhållanden, statsregleringens

konto för verksamhetsåret 1948/49 totalt kunde förutses komma att

redovisa ett underskott å cirka 2 300 000 kronor.

1 sin skrivelse har sockernämnden slutligen rörande bidrag till lastnings-

och lossningsanordningar för sockerbetor vid

enskilda järnvägar meddelat, att av de medel, som anvisats för

ifrågavarande ändamål, resterade 7 085 kronor 67 öre, samt att detta belopp

icke torde komma att tagas i anspråk.

Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor.

I syfte att underlätta järnvägstransporter av sockerbetor ha sedan år

1940 särskilda åtgärder vidtagits genom byggande vid olika järnvägsstationer

inom betdistrikten av arbetsbesparande anordningar för lastning och

lossning av betor. För ändamålet ha anvisats dels till Bidrag till lastnings2

liihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 195.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj ds proposition nr 195.

och lossningsanordningar för sockerbetor tillhopa 1 250 000 kronor, dels till

Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor vid statens järnvägar

sammanlagt 4 515 000 kronor, dels ock till Lån till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor 400 000 kronor. Från statens järnvägars dispositionsanslag

ha dessutom ställts till förfogande 1 839 300 kronor för dylika

anordningar vid statens järnvägar. Kungl. Maj :t har den 21 juni 1940 utfärdat

kungörelse (nr 547) angående bidrag och lån av statsmedel till lastnings-

och lossningsanordningar för sockerbetor, vilken kungörelse ändrats

genom kungörelsen nr 199/1943.

I skrivelse den 28 augusti 1948 bär Sneriges betodlares centralförening —- under framhållande av den avgörande betydelse, som tillfredsställande lastningsanordningar

numera hade för en rationellt bedriven sockerbetsodling

— hemställt, att före 1949 års betkampanj lastningsanordningar för sockerbetor

måtte komma till stånd vid följande stationer vid statens järnvägar.

Inom I distriktet:

Sylfaste, nyanläggning .................

Fidenäs, » .................

Barlingbo, flyttning av elevator från Hemse

Hemse, utbyte av elevator ...............

Inom III distriktet:

Ve j by slätt, nyanläggning.............

Heagård, » .............

Kärreberga, » .............

Förslövsholm, » .............

Östra Ljungby, » .............

Vinslöv, » .............

Tygelsjö, utbyte .....................

Svenstorp, » .....................

Smedstorp, » .....................

V. Klagstorp, » .....................

Hammenhög, » .....................

Vadensjö, » .....................

10 st. nockspel .................. ......

10 st. lyftspel .........................

Inom VI distriktet:

Gärdslösa, nyanläggning .............

Ottenby, » .............

Ölands Eketorp, » .............

Gualöv, » .............

Märserum, » .............

kronor

13

800

»

16

100

»

13

700

*

11

000

>:>

69

000

»

39

000

»

29

000

»

22

000

61

000

»

77

000

»

53

000

»

54

000

»

53

000

»

53

000

»

70

000

»

13

000

»

48

000

*

48

000

»

21

800

»

19

300

»

32

400

»

41

500

»

37

200

Summa kronor 895 800.

Vad angår Vadensjö innebär föreningens förslag att ett utbyte skulle ske

mellan en där nu befintlig anordning av äldre typ och den nya anordning vid

Ekeby, för vilken 66 000 kronor beviljats år 1948. Denna åtgärd har beräknats

medföra en ökad kostnad av 13 000 kronor, vilket belopp upptagits i

sammanställningen för Vadensjö.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

19

över föreningens skrivelse ha yttranden avgivits av statskontoret, järnvägsstyrelsen,

arbetsmarknadsstyrelsen, statens industrikommission och statens

sockernämnd.

Järnvägsstyrelsen har anfört, att styrelsen ur direkt järnvägsekonomisk

synpunkt måste ställa sig ytterst betänksam mot de föreslagna relativt betydande

kapitalutläggen, i den mån dessa avsåge platser, där betmängden icke

kunde anses stå i skälig proportion till kostnaderna för ifrågasatta anordningar.

Styrelsen ville emellertid icke absolut motsätta sig bifall till centralföreningens

förslag, därest andra synpunkter än de nyss nämnda motiverade

detta. I förslaget borde dock göras vissa ändringar, varigenom totalkostnaden

för samtliga anläggningar skulle stanna vid 826 600 kronor. Samtidigt

har styrelsen framhållit, att de nu beräknade kostnaderna kunde komma att

ökas ej oväsentligt. Med hänsyn till de långa leveranstiderna vore det nämligen

icke uteslutet att befintliga anordningar, vilka avsetts att utnyttjas vid

andra stationer, i väntan på utbyte hunne bliva så förslitna, att de icke

lämpligen kunde användas på annan plats. Styrelsen har vidare uttalat att

det, därest de föreslagna anordningarna ansåges böra utföras, vore angeläget

att statsmakterna snarast meddelade beslut i ärendet så att anordningarna

kunde beställas i så god tid som möjligt. Slutligen har styrelsen förutsatt,

att eventuellt anslag för ändamålet finge avskrivas i minst samma utsträckning

som tidigare skett.

Statskontoret har ansett det undandraga sig ämbetsverkets säkra bedömande,

huruvida ytterligare medel i nuvarande ekonomiska läge borde investeras

i särskilda för lastning och lossning av sockerbetor konstruerade anordningar.

Denna fråga syntes böra prövas i ett större sammanhang. Vad

angår själva kostnaderna har statskontoret erinrat om att ämbetsverket —

i anslutning till av järnvägsstyrelsen framförda synpunkter, vilka alltjämt

syntes äga giltighet — tidigare i yttranden över liknande framställningar

från föreningen förordat, att kostnaderna skulle fördelas mellan staten, betodlareföreningen

och eventuellt även sockerbolaget, förslagsvis så att statsbidraget

begränsades till högst hälften av kostnaderna.

Arbetsmarknadsstyrelsen har funnit sig ur de synpunkter, som styrelsen

hade att beakta, böra tillstyrka framställningen. De mekaniska lastningsanordningarna

hade nämligen visat sig vara arbetsbesparande och sålunda

bidraga till att minska arbetskraftsbehovet vid hetlastningen.

Statens industrikommission har anfört, att eu successiv mekanisering av

hetlastningsanordningarna vore välbetänkt ur rationaliseringssynpunkt och

att kommissionen icke hade något att erinra mot föreningens framställning.

Samtidigt har kommissionen dock framhållit, att de ifrågasatta anläggningarna

icke syntes kunna bli färdiga före början av 1949 års betkampanj. Föi

närvarande vore nämligen orderanhopningen hos verkstäderna stor och leveranstiderna

för viss erforderlig materiel jämförelsevis långa.

Statens sockernämnd har i sitt yttrande föreslagit, att ett helopp av

354 200 kronor skulle ställas till förfogande för utförande av vissa närmare

angivna anläggningar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Sedermera har emellertid statens sockernämnd i skrivelse den 10 mars

1949 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga järnvägsstyrelsen att taga

i anspråk intill 356 100 kronor av statens järnvägars dispositionsanslag för

vidtagande av betlastningsanordningar vid statens järnvägar. Tillika har

nämnden ifrågasatt, att av tidigare beviljade medel ett belopp av 105 000

kronor skulle användas för andra betlastningsanordningar än som från

början avsetts. Sammanlagt skulle alltså enligt nämndens förslag 461 100

kronor ställas till förfogande för ifrågavarande ändamål under år 1949.

Sagda belopp fördelar sig å olika anordningar i enlighet med följande vid

skrivelsen fogade, inom sockerbolaget upprättade sammanställning.

Station

Ton betor

1948

Kostnad

enligt S. J.

Maskin

Kronor

1.

Svedala

17 700

c:a 120 000

Sockerbolaget tillhörig stor Meka-

•

noelevator, uppställd på fabriks- gården i Svedala

2.

Hammenhög

23 600

c:a 70 000

Utbyte av Österlövselevator mot

sockerbolaget tillhörig stor Me- kanoelevator, f. n. uppställd i

Hälsingborg

3.

Raus

3 100

c:a 50 000

Överbliven Österlövselevator från

Hammenhög eller Tomelilla

4.

Tygelsjö

7 000

53 000

Utbyte av Österlövselevator mot

Landsverk

5.

Vadensjö

6 600

13 000

Den för Ekeby avsedda nya appa-

raten uppsättes i Vadensjö.

6.

Östra Ljungby

1 700

27 000

Ö. Ljungby erhåller Vadensjös

gamla maskin. Ekeby erhåller

ev. frigjord Österlövselevator

7.

Gärdslösa

4 500

21 800

Byggd 1947

8.

Ottenby

2 000

19 300

Byggd 1948

9.

Öl. Eketorp

2 900

32 400

Ny apparat

10.

Sylfaste

1 260

13 800

Byggd 1948

11.

Fidenäs

770

16 100

Byggd 1948

12.

Barlingbo

900

13 700

Beg. Österlövselevator

13.

Hemse

4 300

11000

Beg. Mekano från Hammenhög

Summa kronor 461 100

Till stöd för sin framställning har sockernämnden anfört i huvudsak följande.

Sedan nämnden avgav yttrande över centralföreningens framställning om

ytterligare betlastningsanordningar vid vissa järnvägsstationer, ha närmare

överläggningar ägt rum mellan representanter för föreningen och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget i syfte att få klarlagt, vid vilka stationer det är

mest angeläget att få dylika anläggningar nu utförda. Vad som framgått ur

dessa förhandlingar — vilka enligt uppgift bedrivits även i samarbete med

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

21

statens järnvägars III distrikt — har av betodlarna och bolaget framlagts i

särskilda promemorior samt vitsordats inför den av Kungl. Maj :t tillsatta

kommissionen för upprättande av förslag till betodlingsvillkoren 1949. Härav

framgår i huvudsak följande.

Betodlarna och sockerbolaget ha enat sig om att tills vidare avstå från de

anläggningar vid Skånes Viby och Östra Klagstorp, vartill medel anvisats år

1948. Härigenom kommer ett belopp av 105 000 kronor av 1948 års anslag

att inbesparas och kunna överföras till nya behov, som nu uppstått. Av de

nämnda år beslutade anläggningarna skulle härefter kvarstå anläggningarna

vid Rynge, Klasaröd, Ystad, Klippan, Ekeby och Sjöbo. Vidare är att märka

att vid Gärdslösa, Ottenby, Sylfaste och Fidenäs, utan särskilt anslag, redan

under 1947 och 1948 uppförts hetlastningsanordningar, för vilka statens järnvägar

emellertid nu synes äska anslag.

Beträffande nya anläggningar har särskilt från sockerbolaget framförts

det motiverade i dylika vid de stora stationerna Svedala och Hammenhög

ävensom i Baus, frågor som stå i samband med nedläggandet i fjol av sockerbruken

vid Svedala och Hälsingborg. Ytterligare ett antal stationer ha

vidare ifrågasatts, på sätt framgår av sockerbolagets sammanställning. De

däri upptagna kostnaderna för tillkommande anläggningar uppgå till 461 100

kronor. Om härifrån dragés nyssnämnda av fjolårets anslag inbesparade

belopp å 105 000 kronor, framkommer ett belopp av 356 100 kronor såsom

erforderligt anslag för 1949. Den närmare fördelningen av beloppen torde

av järnvägsstyrelsen böra ske i samråd med Sveriges betodlares centralförening

och sockerbolaget.

Enär nu ifrågavarande anordningar i hög grad underlätta det eljest synnerligen

tidsödande och arbetskrävande arbetet med lastning av sockerbetor

från odlarnas vagnar och bilar till järnvägsvagnarna, finner socker nämnden

i samråd med förenämnda förhandlingskommission att det av betodlarnas

och sockerbolagets representanter nu framförda programmet, vilket från

odlarnas sida med styrka framförts vid årets betodlingsförhandlingar, bör

snarast komma till utförande.

Detaljhandelspriset på socker.

I skrivelse den 22 maj 1946, nr 259, anhöll riksdagen att Kungl. Maj :t

måtte, med beaktande av vad som anförts i bevillningsutskottets av riksdagen

godkända betänkande nr 31, föranstalta om utredning rörande möjligheten

att åstadkomma ett mera enhetligt detaljhandelspris å socker samt

för riksdagen framlägga del förslag, till vilket utredningen kunde föranleda.

Den 24 maj 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt statens sockernämnd att

i samråd med statens priskontrollnämnd verkställa den av riksdagen begärda

utredningen.

Med skrivelse den 28 oktober 1948 har sockernämnden avgivit betänkande

angående detaljhandelspriserna på socker. Över betänkandet ha remissutlåtanden

avgivits av statskontoret, socialstyrelsen, kommerskollegium efter

börande av samtliga handelskamrar, statens livsmedelskommission, statens

priskontrollnämnd, Svenska sockerfabriksaktiebolaget, Kooperativa förbundet,

Sveriges köpmannaförbund samt Sveriges grossistförbund.

.lag torde bär få lämna en sammanfattning av det huvudsakliga innehållet

av nämnda betänkande ävensom de däröver avgivna yttrandena.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Betänkandet. I betänkandet har sockernämnden till en början redogjort

för gällande ordning på förevarande område. Av redogörelsen framgår, att

sockerbolagets priser gälla för leverans vid något av bolagets fem sockerraffinaderier

och två nederlag; köparen svarar således i princip för kostnaderna

för transporten av varan till bestämmelseorten. Denna princip

modifieras dock genom vissa av bolaget vidtagna fraktutjämningsåtgärder.

Sockerdistributionen sker genom förmedling av cirka 300 grossister. Till

dessa utgår rabatt å försäljningspriset med i regel 4 procent. Försäljningen

till allmänheten ombesörjes av ett stort antal, mellan 35 000 och 40 000,

försäljningsställen. Av dessa innehavas cirka 6 500 av konsumtionsföreningar

och återstoden av den privata handeln. Prissättningen i detaljhandeln,

som tidigare helt varit överlämnad åt branschens eget bestämmande,

kontrolleras numera av vederbörande priskontrollorgan. Utförsäljningspriset

till konsumenterna växlar å olika orter.

Sockernämnden har härefter återgivit resultatet av vissa undersökningar

rörande möjligheterna att åstadkomma en utjämning av detaljhandelspriserna

på socker. Undersökningarna ha på bolagets uppdrag utförts av Affärsekonomiska

forskningsinstitutet vid handelshögskolan i Stockholm. Enligt

vad nämnden anfört baserar sig dess i det följande återgivna resonemang

på i huvudsak det siffermaterial, som insamlats vid dessa undersökningar.

Nämnden har framhållit, att detta siffermaterial hänförde sig

till tiden för årsskiftet 1946/47 och icke korrigerats med hänsyn till därefter

inträdda kostnads- och prisändringar. Ändringarna hade emellertid

icke varit av sådan karaktär, att nämndens rent principiella ståndpunktstagande

behövt röna inflytande av desamma.

I betänkandet framhålles, att de företagna undersökningarna visat att

detaljhandelspriset å socker varierade mycket på olika platser. Det högsta

pris, som vid undersökningarna konstaterats å någon ort, hade varit 73

öre per kilogram, medan lägsta pris utgjort 55 öre per kilogram. Spänningen

mellan högsta och lägsta pris belöpte sig således till ej mindre än

18 öre. I allmänhet hade dock prisvariationerna hållit sig inom en snävare

ram eller mellan 67 öre och 59 öre. De högsta genomsnittspriserna hade

Västerbottens, Värmlands, Norrbottens och Västernorrlands län. Tyngdpunkten

hade legat vid 62 å 63 öre för hela landet med ett riksmedeltal

av 62,003 öre. Undersökningarna hade vidare givit vid handen, att städerna

i allmänhet icke vore förmånligare ställda i prishänseende än landsbygden.

Genomsnittssiffrorna för land och stad visade endast obetydliga

avvikelser från varandra. Enligt undersökningarna hänförde sig ortsvariationerna

i konsumentpriset i huvudsak till två faktorer, nämligen olikheter

i fraktkostnader och skiljaktigheter beträffande detaljhandelns bruttomarginaler.

Av prisvariationerna hänförde sig cirka 20 procent till fraktkostnadsfaktorn

och omkring 50 procent till variationerna i bruttomarginaler.

Återstående 30 procent berodde dels på variationer i övriga kostnadsposter,

dels och framför allt på samfälld verkan av fraktkostnad och bruttomar
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

ginal. Skiljaktigheterna i bruttomarginalerna sammanhängde därmed, att

desamma å varje ort framkommit i konkurrens mellan olika företag och

företagsformer inom orten. Det vore alltså ofta rent lokala konkurrensförhållanden,

som där spelat in.

Beträffande fraktkostnadsfaktorn har nämnden erinrat om att prissättningen

inom näringslivet i allmänhet — där konkurrensen eller andra förhållanden

ej annat föranledde — vilade på grundsatsen, att varje vara

skulle bära sina egna fraktkostnader. Förbrukare, som voro bosatta å från

produktionsorten mera avlägset belägna orter, fingo därför erlägga ett mot

fraktkostnaderna svarande högre pris för varan. Undantag erbjöde bland

annat s. 1c. märkesvaror, för vilka ofta ett enhetligt försäljningspris gällde

för hela landet. Jämväl i fråga om socker baserade sig prissättningen på

nu angivna grundsats. Denna hade dock här modifierats genom att sockerbolagets

leveransvillkor innefattade en relativt vittgående fraktutjämning

olika orter emellan.

Beträffande den andra huvudfaktorn, detaljhandelns varierande bruttomarginaler,

har nämnden framhållit, att bruttomarginalen — varmed förstodes

skillnaden mellan försäljningspriset till allmänheten och detaljhandelns

anskaffningspris i butik — inom livsmedelshandeln liksom inom detaljhandeln

över huvud taget mera sällan vore baserad på någon utförd

kostnadskalkyl. Sagda marginal hade i stället mestadels framkommit i konkurrens

med andra företag och företagsformer inom samma ort. De varierande

bruttomarginalerna voro med andra ord i betydande omfattning ett

rent konkurrensfenomen betingat av skiftande lokala förhållanden. Detta

gällde för såväl socker som andra icke prisbundna varor. Att märka vore

vidare, att prissättningen å socker icke kunde betraktas som isolerad från

prissättningen å övriga varor. Med de prissättningsmetoder, som tillämpats,

hade ofta ett lågt pris på socker — socker hade även här i landet

ofta använts som en reklamartikel — uppvägts av högre priser på andra

varor. Omvänt kunde även ett högre pris på socker ha möjliggjort lägre

pris på andra varor.

I fråga om möjligheterna att få till stånd ett mera enhetligt detaljhan

dels pr is på socker har sockernämnden anfört, att någon

mera påtaglig prisutjämnande effekt icke kunde vinnas, med mindre

man införde ett enhetspris på socker, innebärande att konsumentpriset

bleve detsamma över hela landet. Ett dylikt system förutsatte en fullständig

utjämning av såväl fraktkostnaderna som bruttomarginalerna på så

sätt, att sockerbolaget åtoge sig att svara för samtliga fraktkostnader och

att leverera varan fritt detaljistens lager, ävensom att en enhetlig bruttomarginal

fastställdes för detaljhandeln, avsedd att täcka detaljhandelsföretagens

kostnader och därjämte lämna detaljisterna skälig ersättning för

deras arbete. För den lokala prissättningen skulle den praktiska inneborden

av enhetspriset bliva den, att de orter, som i prishänseende låge högie

än det pris, som bestämdes såsom enhetspris, skulle få sina sockerpriser

sänkta, medan å andra sidan de orter, vilka lagc under enhetspriset, skulle

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungi. Maj:ts proposition nr 195.

erhålla motsvarande höjning. Prissänkningarna för de förra orterna skulle

med andra ord få bekostas av de senare.

Sockernämnden har framhållit, att skäl kunde anföras för och emot ett

enhetsprissystem. För ett dylikt system hade anförts rättvisesynpunkten,

vilken vore särskilt påtaglig i fråga om orter med toppriser. Kravet på ett

enhetligt pris bottnade emellertid ytterst däri, att de varierande priserna hos

allmänheten vore ägnade att väcka misstankar, att konsumenterna gjordes

till föremål för uppskörtning. Ett enhetspris skulle ingiva större förtroende.

Mot systemets införande talade de omfattande och vittgående konsekvenser

av ofördelaktigt slag, som detsamma skulle föra med sig i olika hänseenden.

Med hänsyn till den betydande roll, som socker spelade för livsmedelshandelns

omsättning, skulle ett enhetspris i många fall icke kunna

undgå att influera på priserna på andra varor i branschen. Systemet skulle

ytterligare kräva en ökad administrativ apparat. Framför allt måste emellertid

beaktas att, då detaljhandelns bruttomarginaler måste avvägas efter

kostnaderna hos de detaljister, vilka i kostnadshänseende låge över genomsnittet,

enhetspriset utan tvivel skulle medföra en icke obetydlig fördyring

av folkhushållets totala kostnader för distributionen av socker. Till de nu anförda

mera omedelbara verkningarna av enhetsprissystemet komme slutligen

även sådana av mera långsiktig natur. Bundna priser på socker, d. v. s.

priser som av detaljisten icke finge vare sig över- eller underskridas, skulle

komma att väsentligen utvidga den prisbundna sektorn av varusortimentet

inom livsmedelshandeln och därmed begränsa området för konkurrensen.

Nämnden hyste farhågor för att detta skulle bliva till nackdel för konsumenterna.

Då fördelarna av ett enhetsprissystem icke skulle stå i proportion till de

uppenbara olägenheterna i olika hänseenden, har sockernämnden icke funnit

utredningen giva anledning att föreslå införande av ett enhetligt konsumentpris

på socker.

Sockernämnden har härefter diskuterat möjligheterna att åstadkomma generella

prisutjämnande åtgärder genom fraktutjämning. En sådan

kunde genomföras på olika sätt, dels såsom partiell fraktfrihet genom införande

av ett större eller mindre antal prisorter och dels såsom fullständig

fraktutjämning genom att varan levererades fritt detaljistens lager. Enligt

nämndens mening vore metoden med fullständig fraktutjämning ur prisutjämningssynpunkt

överlägsen de metoder, som endast åsyftade partiell

fraktfrihet. Men även effekten av den fullständiga fraktutjämningen bleve

relativt begränsad. Införandet av fullständig fraktutjämning skulle enligt

beräkningar, verkställda före de senaste frakthöjningarna, resultera i en

ökning av sockerbolagets kostnader med 5,2 miljoner kronor. Härför skulle

erfordras en höjning av bolagets priskurantpris med cirka 2 öre per kilogram.

Systemet skulle medföra en mycket omfattande och tungrodd administrativ

apparat samt ökade förvaltningskostnader. Sockernämnden har

funnit den prisutjämnande verkan av en dylik fullständig fraktutjämning

icke vara av sådan karaktär, att den motiverade en övergång till ett ändrat

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

och med niånga olägenheter förbundet system. Av denna orsak har nämnden

ansett sig icke kunna förorda, att eventuella åtgärder i prisutjämnande

syfte skulle givas formen av en fullständig fraktutjämning.

Sockernämnden har även övervägt lämpligheten av att införa ett fraktutjämningssystem

i form av partiell fraktfrihet med prisorter över hela

landet. Detta system skulle innebära, att sockerbolaget betalade, förutom nuvarande

ciffrakter till norrländska hamnar, även frakterna till prisort

för hel järnvägsvagn från sockerbruk, nederlag eller cifort enligt bolagets

val. Kostnadsökningen, vilken enligt gällande avtal med sockerbolaget skulle

falla under statens garanti, skulle därvid uppgå till cirka 3 miljoner kronor

per år. För att kompensera denna kostnadsökning skulle erfordras en prishöjning

av l,2i öre per kilogram. Gentemot de olika tänkbara metoderna för

en dylik partiell fraktfrihet kunde enligt nämnden riktas den invändningen,

att deras prisutjämnande verkan skulle bliva ännu mera begränsad än vad

fallet skulle bliva vid fullständig fraktutjämning. Dessa metoder skulle vidare

lätt giva anledning till oekonomiska transportvägar och därigenom till

ökade transportkostnader. De skulle även fordra en relativt omständlig administrativ

apparat. Då systemets begränsade fraktutjämnande verkan näppeligen

uppvägde de olägenheter och kostnader, som systemet sålunda skulle

föra med sig, har nämnden förklarat sig ej heller kunna förorda, att ett dylikt

system skulle införas generellt för hela landet.

Sockernämnden har till sist undersökt möjligheterna att åstadkomma ett

mera enhetligt detalj handelspris på socker genom en utvidgad fraktutjämning,

geografiskt begränsad till områden med påfallande höga konsumentpriser.

Redan nu tillämpas, såsom förut antytts, viss fraktlindring för socker

för åtskilliga orter genom olika av sockerbolaget vidtagna åtgärder, innebärande

hl. a. att bolaget betalar frakten från sockerbruken till vissa hamnar

i Norrland, på Gotland m. in. I betänkandet anföres, att nämnden funnit två

av sockerbolaget framförda alternativa förslag erbjuda framkomliga lösningar.

Dessa förslag innebure, att detaljistens järnvägsfrakt till ett antal

särskilt angivna orter i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands

och Kopparbergs län skulle maximeras till enligt första alternativet 2

öre per kilogram och enligt andra alternativet 2,5 öre per kilogram samt att

sockerbolaget genom fraktbidrag skulle svara för den del av transportkostnaden,

som överstege 2 respektive 2,5 öre per kilogram. Om det mest långtgående

eller det första alternativet valdes och detaljistens fraktkostnad sålunda

maximerades till 2 öre per kilogram skulle detta betyda, att de därav

direkt eller indirekt berörda orterna i nämnda län i fraktkostnadshänseende

bleve jämställda med ett flertal orter i södra och mellersta Sverige. Kostnaderna

för förslagets genomförande skulle inskränka sig till 120 000 a 150 000

kronor årligen. Nämnden har för sin del stannat för att förorda detta förslag.

Med hänsyn till den förebragta utredningen bar nämnden ansett någon annan

åtgärd icke för närvarande böra vidtagas i ärendet än att det uppdroges

åt nämnden att med sockerbolaget överenskomma om ökade fraktbidrag till

vissa orter i huvudsaklig anslutning till sistnämnda förslag.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Yttrandena. Sockernämndens ståndpunkt att avstyrka införande av ett

enhetligt detalj handelspris å socker eller ett system med fullständig

frakt utjämning har biträtts i samtliga yttranden på i

huvudsak de skäl, som anförts av sockernämnden. Beträffande yttrandena

över denna del av betänkandet kan i övrigt nämnas följande.

Statens priskontroltnämnd har erinrat om att nämnden redan år 1942

prövat frågan om införande av normalpris å socker men funnit sig böra

avstå från en dylik åtgärd. Anledningarna därtill hade varit il stort sett

desamma som de, vilka i betänkandet åberopats mot ett system med bundna

minutpriser.

Kooperativa förbundet har särskilt framhållit, att en övergång till ett

enhetligt detalj handelspris på socker skulle komma att öka prisbundenheten

inom detaljhandeln i mycket väsentlig omfattning. Då detta i sin

tur på längre sikt vore ägnat att medföra minskad konkurrens inom distributionen,

bleve verkningarna av en enhetsprissättning ofördelaktiga ur

konsumentsynpunkt. Ett i och för sig alldeles avgörande argument mot att

införa ett enhetspris vore emellertid att, såsom sockernämnden anfört, ett

dylikt pris måste få karaktären icke blott av maximi- utan även minimipris.

Att på sådant sätt fastställa minimipriser, som icke finge underskridas,

måste nämligen enligt förbundets mening ur konsumentsynpunkt framstå

såsom alldeles orimligt, framför allt enär detta skulle innebära allvarliga

risker för att kostnadsbesparande förenklingar inom detaljdistributionen

skulle komma att förhindras. I jämförelse med de nu berörda nackdelarna

av ett enhetligt detaljhandelspris på socker framstode de i och för sig

problematiska fördelarna därav ur rättvisesynpunkt såsom av helt underordnad

betydelse.

Tanken på en utbyggnad av systemet med partiell fraktutjä mning

har däremot i allmänhet vunnit anslutning i yttrandena. Sockernämndens

förslag till sådan fraktutjämning har även av samtliga remissinstanser

med undantag av två tillstyrkts eller lämnats utan väsentlig erinran.

Undantagen äro Sveriges grossistförbund, som uttalat viss tveksamhet,

och statskontoret, som helt avstyrkt förslaget.

Svenska sockerfabriksaktiebolaget bär erinrat om att bolaget vid ett flertal

sammanträden med sockernämnden haft tillfälle att diskutera ifrågavarande

spörsmål. Därvid hade bolaget särskilt tryckt på det förhållandet,

att enhetliga detaljhandelspriser på socker otvivelaktigt måste få en allmänt

fördyrande verkan på varan. Bolaget hade emellertid alltid varit medvetet

om den »orättvisa», som ett i förhållande till det genomsnittliga detaljhandelspriset

på socker alltför högt pris finge anses innebära. Tid efter

annan hade bolaget därför genom fraktbidrag av olika slag sökt åstadkomma

en erforderlig utjämning. De av bolaget i förevarande sammanhang utarbetade

båda alternativen vore ett ytterligare steg på denna väg. Bolaget

anslöte sig till sockernämndens förslag.

Kommerskollegium bär ansett det böra undersökas, huruvida icke efter

förhandlingar med sockerbolaget fraktbidrag även skulle kunna lämnas

andra orter med höga fraktkostnader än de föreslagna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Statens priskontrollnämnd har förordat den modifieringen av sockernämndens

förslag, att detaljistens egen maximifrakt — i stället för att såsom

nu ifrågasatts preciseras till 2 öre per kilogram — genom fraktbidraget

skulle anpassas så att fraktminskningen komme att utgöra jämnt öretal.

Detta skulle medföra den väsentliga fördelen, att kostnadssänkningen

för detaljisten skulle motsvaras exakt av prissänkningen till konsumenten.

Enligt vad sockerbolaget meddelat nämnden, förelåge några tekniska hinder

icke för en sådan utformning av fraktbidragssystemet.

Sveriges grossistförbund har funnit det tveksamt om det vore lämpligt

att, såsom ifrågasatts, ur prissystemet bryta ut en enstaka vara och låta

priserna på denna följa särskilda lagar. Det vore icke uteslutet, att liknande

skäl skulle kunna anföras för en prisutjämning även på andra nödvändighetsvaror

till förmån för andra befolkningsområden än dem som nu

vore aktuella. Det kunde vidare ifrågasättas, huruvida linjen att utjämna

varupriserna via frakterna borde ytterligare fullföljas. Önskade man åstadkomma

en förbättrad standard för vissa landsdelar, borde detta kunna åvägabringas

effektivare på annat sätt. Emellertid ville förbundet icke i och

för sig ställa sig helt avvisande till sockernämndens förslag.

Statskontoret har såsom förut angivits helt avstyrkt sockernämndens

förslag. Såsom skäl härför har ämbetsverket anfört följande.

Den sänkning av konsumentpriset å socker, som av sockernämnden förutsatts

skola komma till stånd på grund av nu föreslagna minskning av fraktkostnaderna,

synes komma att röra sig om högst 2 öre per kilogram. En

dylik prisjustering är enligt statskontorets mening alltför obetydlig i förhållande

till de beräknade, av statsverket garanterade kostnaderna, 150 000

kronor, för att ett genomförande av den föreslagna anordningen skulle kunna

anses motiverat. Vid en beräknad genomsnittskonsumtion av 25 kilogram

socker per år och person skulle nämligen en sänkning av sockerpriset

med 2 öre per kilogram innebära en årlig besparing av allenast 50 öre, vilket

för konsumenten torde vara praktiskt taget betydelselöst. Frågan om

sockerprisets avvägning torde i vart fall icke böra upptagas separat utan

synes lämpligen böra i samband med likartade spörsmål i övrigt prövas av

del blivande centralorganet för den prisreglerande verksamheten på jordbrukets

område.

Förslag till avtal med Svenska sockerfabriksaktiebolaget m. m.

Genom beslut den 29 oktober 1948 uppdrog Kungl. Maj :t åt eu förhandlingsdelegation,

bestående av landshövdingen Bo Hammarskjöld, ordförande,

jämte ordförandena i statens sockernämnd, statens livsmedelskommission

och statens priskontrollnämnd, att vidtaga de förberedande åtgärder

med avseende å sockerbetsodling och sockertillverkning samt därmed sammanhängande

frågor, som ansågos påkallade för att möjliggöra alt avtal

i god tid sluille kunna träffas rörande 1949 års sockerproduktion in. m. Med

anledning därav har förenämnda delegation verkställt erforderliga utredningar

samt förhandlat med styrelsen för Sveriges betodlares centralförening

och representanter för Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande villkoren

för 1949 års betodling och sockerproduktion.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

I skrivelse den 31 mars 1949 har delegationen framlagt en redogörelse

för förhandlingarna jämte vissa förslag rörande sockerbetsodlingen och sockerfabrikationen

under år 1949.

Beträffande delegationens förhandlingar med Sveriges betodlares

centralförening har i skrivelsen inledningsvis redogjorts

för två av betodlareföreningen och av statens livsmedelskommission var

för sig uppgjorda kalkyler angående den kostnadsförändring för sockerbetsodlingen,

som nu kunde beräknas för år 1949 i jämförelse med år 1948, ävensom

för vissa synpunkter beträffande dessa kalkyler, som framkommit under

förhandlingarna. Vidare ha i skrivelsen redovisats vissa förslag, som

framkommit under förhandlingarna. Bland dessa må här särskilt nämnas,

att önskemål uttalats om upphävande av nu gällande bestämmelser om förbud

för sockerbolaget att bedriva propaganda beträffande betarealerna

samt att odlarna förklarat sig villiga gå med på detta önskemål, om odlingen

lämnades helt fri.

I anslutning till vad som förekommit vid förhandlingarna har delegationen

framlagt följande förslag till villkor för 1 949 års b e t o d1

ing.

1. I det nya kollektivavtalet rörande sockerbetor har i vad avser sommarskötseln

införts en ny bestämmelse av innebörd att arbetare, därest jorden

är så stenbunden, att stenförekomsten uppgår till minst 9 procent, må påkalla

förhandling för fastställande av svårighetstillägg. Sådant tillägg skall

utgå med lägst 7 procent på grundpriset för sommarskötseln av sockerbetor

och skall därvid stenförekomstens större eller mindre hinderlighet med

hänsyn ej blott till dess omfattning utan även till dess form och art beaktas.

I anledning av denna bestämmelse uppkommer en merkostnad för arbetslöner

för de utav denna punkt i avtalet berörda arbetsgivarna. Enär

merkostnaden förorsakas av särskilda svårigheter i arbetet, kan en efter

samma grunder uppskattad merkostnad anses uppkomma även för utav avtalet

icke berörda arbetsgivare samt för odlare utan lejd arbetskraft. För

att bereda tillfälle till viss kompensation för merkostnad i nu avsedda fall

skall, som en provisorisk anordning, ett belopp av högst 250 000 kronor ställas

till Sveriges betodlares centralförenings disposition för att efter högst

21 ,70 kronor per hektar av areal, som drabbas av dylik merkostnad för arbetslöner,

utbetalas till vederbörande odlare samt efter samma grunder utgå

till odlare som, utan att för odlingen använda lejd arbetskraft, minst ha

en grad av stenbundenhet motsvarande den lägsta, för vilken enligt kollektivavtalet

särskild ersättning utgår. I de fall då frågan om ersättning icke

prövats enligt i avtalet fastställda grunder, skall genom intyg, attesterade av

lokala statliga representanter, förslagsvis lantbruksnämndernas ortsombud,

styrkas att sådana förutsättningar föreligga som avses i avtalet.

Som ersättning för extra kostnader för här avsedd anordning äger

centralföreningen av det belopp, som enligt förestående regler skulle tillfalla

varje odlare, innehålla högst 15 procent.

För användningen av ifrågavarande belopp skall redovisning lämnas till

statens sockernämnd.

Prisbestämmelserna å sockerbetor behållas i övrigt oförändrade från år

1948.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

29

2. Beträffande frågan om rätt för odlare att i särskilda fall plöja upp besått

betfält antecknas, att betodlarföreningen och sockerbolaget överenskommit

om samråd för påskyndande av avgörandet av sådana frågor.

3. Här ej särskilt nämnda bestämmelser i gällande betodlingskontrakt behållas

jämväl för år 1949 under iakttagande tillika av vad som överenskommits

vid direkta förhandlingar mellan betodlarföreningen och sockerholaget.

4. Beträffande melasstilldelningen år 1949 erhåller betodlare ett fat om

cirka 250 kilogram för varje påbörjat hektar till ett pris av 3 öre per kilogram

beträffande före den 1 december uttagen kvantitet och 4 öre per kilogram

beträffande därefter uttagen kvantitet. Därjämte äger odlare erhålla

ett halvt fat för varje påbörjat hektar till ett pris av 14 öre per kilogram.

5. Beträffande tilldelningen av kvävegödselmedel antecknas, att betodlarna

enligt vad statens livsmedelskommission meddelat komma att år 1949 tilldelas

450 kilogram chilesalpeter per hektar till ett pris av 23 kronor per

100 kilogram.

G. Beträffande frågan om gunnnihjulsutrustningen för betkörningsvagnarna

antecknas, att statens industrikommission ställt i utsikt lika välvillig

behandling som år 1948.

7. I avseende å traktortågen antecknas, att den intill den 31 december

1948 gällande dispensförordningen förlänats förlängd giltighet till och med

den 31 december 1949.

8. Betodlarnas önskemål om bibehållande för år 1949 av vad hittills gällt

om visst statsbidrag till kockahushåll för betarbetare samt reseersättning

för dylika arbetare torde, enligt vad som inhämtats från socialdepartementet,

bliva tillgodosedda.

9. Det förutsättes, att arbetsmarknadsmyndigheterna och arbetsförmedlingen

effektivt medverka vid rekrytering av erforderlig arbetskraft för betornas

skötsel och upptagning.

10. Statsdelegerade förorda, att höjning av frakter för betor, där transporten

genom sockerbolagets försorg skedde per bil eller båt, ej vidtages för

nästa kampanj.

11. Beträffande betlastningsanläggningarna in. in. antecknas, att statsdelegerade

ville på allt sätt medverka till färdigställandet av såväl tidigare

beslutade som av statens sockernämnd nu tillstyrkta nyanläggningar.

Beträffande förslaget må här påpekas, att detsamma icke innehåller någon

motsvarighet till de bland villkoren för 1948 års betodling under punkt

3 upptagna bestämmelserna om viss arealbegränsning och om förbud för

sockerbolaget, respektive betodlarföreningen att bedriva propaganda rörande

betarealerna.

Enligt vad som anföres i delegationens skrivelse har förslaget antagits

vid Sveriges betodlares centralförenings stämma den 19 mars 1949.

Delegationen har härefter övergått till eu redogörelse för förhandlingarna

med sockerbolaget. Till förhandlingarna hade på

sedvanligt sätt från bolaget införskaffats erforderligt siffermaterial in. in.,

vilket siffermaterial legal till grund för dessa. Rörande innebörden av bolagets

kalkyler för verksamhetsåret 1949/50, i vad dessa avse den låsta posten,

har delegationen hänvisat till den å s. 30 intagna sammanställningen.

I denna ha till jämförelse även intagits vissa uppgifter, avseende motsvarande

kostnadsposter under innevarande och närmast föregående år.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 195-

Sammanställning av låsta kostnader (siffrorna avse tusental kronor).

Enligt

Enligt sockerbolagets kalkyler februari 1949

socker- bolagets

bokslut för

För

1948/49

För ''/s 1949-

—S0/4 1950 vid en råsocker- kvantitet av

1947/48

230 milj. kg

260 milj. kg

290 milj. kg

Underhåll..............

6 303

9167

4 930

4 930

4 930

Avskrivningar..........

6 060

6 759

4 946

4 946

4 946

Meravskri vningar........

—

—

3 496

3 496

3 496

Skatter.................

1400

3 830

3 700

3 700

3 700

Till fri disposition.......

300

300

300

300

300

Personalkostnader (avi.

m. in.)...............

20 356

24 372

17 905

18 749

19 593

Vågpersonalavlöningar...

—

796

672

761

851

Pensioner...............

1314

1 187

938

938

938

Kalksten................

974

1 390

1165

1320

1474

Kalkstenstrakter.........

169

247

201

228

255

Förbrukningsmaterial för

drift.................

1 103

1189

910

1028

1150

Omkostnader ...........

2 216

2 459

1764

1764

1764

Vagnshyra..............

122

140

124

124

124

Betfrö..................

2185

2137

2 312

2 615

2 917

Betfrakter..............

—

3 643

3 014

3 416

3 815

Försäkringar............

736

723

557

593

631

Bolagets kapitalränta____

14 08

4 100

4 100

4100

4100

Regleringskonto.........

105

20

—

—

Summa

44 751

62 459

51034

53 008

54 984

F örslag till låsning av ytter- ligare följ. poster:

Adantsockertillv., merav- löningar..............

480

480

480

Råsockerfrakter.........

•

2 321

2 637

2 953

Totalsumma

o3 83o

56125

58 417

Beträffande avtalstiden har delegationen anfört, att sockerbolaget

av vissa skäl beslutat ändra sin bokslutsdag från den 31 juli till den 30

april. Räkenskapsåret 1948/49 avsåge sålunda en niomånadersperiod, omfattande

tiden den 1 augusti 1948—den 30 april 1949, medan följande räkenskapsår

vore avsett att löpa under tolvmånadersperioden den 1 maj 1949

—den 30 april 1950. Delegationen hade ansett att den omständigheten, att

sockerbolaget ändrat bokslutsdag, icke borde föranleda någon ändring av

avtalet mellan staten och bolaget för kontraktstiden den 1 augusti 1948—

den 31 juli 1949. Däremot borde enligt delegationens mening kontraktstiden

för det kommande året avse niomånadersperioden den 1 augusti 1949

—den 30 april 1950.

Angående förhandlingarna med sockerbolaget om den låsta kostnadsposten

har delegationen anfört i huvudsak följande.

Det belopp, som bolaget fått tillgodoräkna sig för täckande av de i den

låsta posten ingående utgifterna för regleringsåret 1947/48, har utgjort 18,43

öre per kilogram råsocker. Sagda belopp, som beräknades med utgångs
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

punkt från en råsockermängd av 285 000 ton, utgick oberoende av råsockerproduktionens

storlek. Den verkliga produktionen uppgick till endast omkring

243 000 ton, vilket för sockerbolagets del medförde ett mindre gynnsamt

ekonomiskt resultat. Det fixerade beloppet av 18,4.5 öre per kilogram

råsocker har sålunda bl. a. icke givit bolaget möjlighet att redovisa ett

högre vinstbelopp på sockerrörelsen (bolagets kapitalränta) för år 1947/

48 än 1 408 000 kronor mot det belopp av 4 100 000 kronor, som alltsedan

år 1943/44 har förutsatts vid varje förkalkyltillfälle. (Under åren 1939/40

—1942/43 var bolagets kapitalränta garanterad och utgick årligen med ett

belopp av 4 100 000 kronor).

Till de icke statsgaranterade kostnaderna har bolaget denna gång velat

hänföra kostnadsposterna adantsockertillverkning (meravlöningar) samt råsockerfrakter.

Statsdelegerade anse att detta önskemål bör kunna biträdas.

Emellertid medför låsningen av råsockerfrakterna att andelen av de rörliga

kostnaderna i den låsta kostnadsposten öka. I detta sammanhang må tilläggas

att bolaget denna gång räknat in betfrökostnaderna för årets kampanj

i kalkylen för 1949/50 med belopp, som äro proportionella mot råsockermängden,

under det att man i tidigare kalkyler har insatt den under avtalstiden

uppkomna beräknade betfrökostnaden för nästkommande kampanj

med praktiskt taget fixt belopp. Även härigenom ökas andelen av de

rörliga kostnaderna i den låsta posten. Till följd härav skulle, vid oförändrade

metoder för beräkningen av multipeln vid olika myckenheter råsocker,

multipeln för 1949/50 icke komma att sjunka lika starkt vid stigande råsockermängd

som den för innevarande år fastställda rörliga multipeln. Bolaget,

som har ansett att den i fjol införda rörliga multipelberäkningen har

varit tillfredsställande, har velat godtaga en liknande beräkning av multipeln

även för 1949/50. Emellertid bör enligt delegerades mening multipelformeln

i sådant fall ändras så, att multipeln avtager ungefär lika starkt vid stigande

råsockermängd som varit fallet i år. Delegerade återkomma till denna

sak längre fram.

Delegationen har härefter anfört, att bolaget i sammanställningen upptagit,

förutom s. k. tabellenliga normala avskrivningar, ett belopp av 3 496 000

kronor för meravskrivningar av maskiner och inventarier. Dessa meravskrivningar

hade beräknats så, att de tillsammans med de tabellenliga avskrivningarna

av dithörande kapitalföremål utgjorde skäligt årsavskrivningsbelopp

å 75 procent av de utav bolaget uppskattade fulla återanskaffningsvärdena

för maskiner och inventarier. Delegationen ville i detta sammanhang

erinra om att sockerbolaget vid föregående års förhandlingar gjort gällande,

att bolagets ordinarie avskrivningar vore i lägsta laget och att till ett kommande

år borde upptagas till behandling en plan, som i princip utginge från

avskrivning av bolagets återanskaffningskostnader. Med anledning därav

hade delegationen vid dessa förhandlingar utan att därvid taga ställning

till återanskaffningsprincipen — uttalat att i god tid före nästa års förhandlingar

borde, närmast av bolaget självt under granskande medverkan av sockernämnden,

verkställas eu översyn av bolagets avskrivningspolitik. Sedan

bolaget nu företagit eu dylik (iversyn, vars resultat dock icke förelegat i sådan

lid att det före förhandlingarna kunnat underkastas önskvärd granskning,

ville delegationen uttala all den, även om det ur vissa synpunkter kunde betraktas

som befogat all avskrivning skedde på basis av återanskaffningsvärdena,

i det rådande ekonomiska läget icke kunnat förorda denna princip. Delegationen

ville därvid även framhålla, all principen om avskrivning på

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kutvjl. Maj:ts proposition nr 195.

basis av återanskaffningsvärdena för närvarande icke finge tillämpas för industrien

i allmänhet. I fråga om kapitalränta och skatter hade bolaget i sammanställningen

upptagit hela beloppet för 12 månader, tillhopa 7 800 000 kronor,

under perioden den 1 augusti 1949—den 30 april 1950. Delegationen hade

ansett att detta belopp borde reduceras, enär den föreslagna avtalstiden för

1949/50 endast utgjort nio månader mot tidigare ett år. Under förhandlingarnas

gång hade bolaget till en början gått med på att räkna ned meravskrivningarna

med 2 499 000 kronor från 3 496 000 kronor till 997 000 kronor.

Vad anginge kapitalränta och skatter hade bolaget framhållit, att dessa

kostnader enligt en visserligen konventionell men dock i huvudsak rättvisande

regel av bolaget fördelades med 2/z på råsocker och l/s på raffinad.

Hela årsbeloppet för råsockerbruken borde enligt bolagets mening påföras

niomånadersperioden, medan bolaget kunde gå med på att reducera andelen

för raffinaderierna med 3/13 av motsvarande helårsbelopp. Det sammanlagda

beloppet för kapitalränta och skatter skulle härvid komma att

reduceras med 1/rs av beloppet 7 800 000 kronor eller med 650 000 kronor.

Delegationen har härefter ingått på frågan om en återgång till s. k. fredsraffinering

och om den inverkan, som en sådan återgång skulle få på kostnaderna.

Härom har i skrivelsen anförts följande.

I samband med överläggningarna om den låsta kostnadsposten har bolaget

uttryckt önskemål om att bolaget måtte få möjlighet att snarast återgå

från skärpt krisraffinering till fredsraffinering (helraffinering). Bolaget hade

sagt sig för närvarande tillverka det sämst raffinerade sockret i Europa.

Vid återgång till fredsraffinering räknade bolaget med följande merkostnader.

Beräkningarna gälla för helt år vid en råsockertillverkning av 255 000

ton och en raffinadtillverkning av 221 800 ton.

Merkostnader vid återgång

till fredsraffinering

1000-tal kr fredsraff.

Avlöningar........................... 679 0 31

Förbr.-art, m. m..................... 116 0 05

Omställningskostnader................ 63 0-03

Summa låsta poster 858 0 39

Bränsle.............................. 784 0-35

Totalsumma 1 642 0 74

Merkostnaderna vid återgång till fredsraffinering beräknas alltså vid denna

sockermängd till 0,74 öre per kilogram raffinerat socker. I fråga om de olika

kostnadsposterna må nämnas, att sockerbolaget kalkylerar med en sammanlagd

ökning i antalet behövliga arbetare med 124 vid återgång till fredsraffinering.

I bränsleposten ingår en ökad förbrukning av omkring 13 500 ton

stenkol med ett beräknat pris av 62 kronor per ton. Totalförbrukningen av

stenkol skulle härvid stiga från 18 000 ton till omkring 31 500 ton. Kostnadsökningen

för stenkol utgör 836 000 kronor. Härtill komma kostnader för

stenkolsfrakter och koks med sammanlagt 48 000 kronor. Å andra sidan medför

återgången till fredsraffinad en kostnadsminskning för elström beräknad

till 100 000 kronor.

Vid en råsockermängd av 260 000 ton beräknar sockerbolaget merkostnaden

för fredsraffinering inom den låsta kostnadsposten för helt år till

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 195.

33

384 000 kronor eller 0,34 öre per kilogram råsocker (motsvarande 0,39 öre per

kilogram raffinerat socker). För 9-månadersperioden bli motsvarande tal

757 000 kronor respektive 0,29 öre per kilogram råsocker.

Statsdelegerade ha ansett skäligt, att bolagets önskemål om att nu återgå

till fredsraffinering tillmötesgås. I avvaktan på Kungl. Maj:ts beslut i denna

fråga ha delegerade emellertid ansett sig böra framlägga alternativa beräkningar

avseende multipelns storlek vid dels fredsraffinering, dels skärpt

krisraffinering.

Rörande det belopp, till vilket multipeln borde fastställas, har delegationen

härefter anfört, att de av bolaget i första hand godtagna justeringarna in. in.

medförde följande förändring av det i sammanställningen å s. 30 upptagna

beloppet för den låsta kostnadsposten vid 260 000 ton råsocker under perioden

1 augusti 1949—30 april 1950.

1000-tal kr

Öre pr kg

råsocker

Summa låsta kostnader enligt förestående sammanställning 56 125 21-59

Avgår:

Justering av meravskrivningarna..................... 2 499 0 96

Justering av kapitalränta och skatter ................. 650 0 25

Återstår.............................................. 52 976 20''38

Tillkommer vid ev. återgång till fredsraffinering......... 757 0-29

Summa 53 733 20-67

Enligt delegationens mening borde justeringen av kapitalränta och skatter

ske med av hela beloppet 7 800 000 kronor eller med 1 950 000 kronor.

Beloppet för de låsta kostnaderna skulle därmed vid skärpt krisraffinering

stanna vid 51 676 000 kronor eller 19,88 öre per kilogram råsocker och vid

fredsraffinering vid 52 433 000 kronor eller 20,17 öre per kilogram råsocker,

allt vid en råsockermängd av 260 000 ton. Delegationens och sockerbolagets

synpunkter på beräkningarna utav avskrivningarna samt kapitalräntan

och skatterna avveko alltså efter de av bolaget medgivna jämkningarna rent

kalkylmässigt från varandra med ett belopp av 0,so öre per kilogram råsocker.

Efter enskild överläggning hade bolagets representanter meddelat, att

de icke kunde acceptera delegationens förslag till ytterligare nedräkning av

multipeln. I förhandlingarnas slutskede hade bolaget emellertid biträtt ett

förslag, enligt vilket beloppet per kilogram råsocker vid återgång till fredsraffinering

skulle utgöra 20,30 öre vid en råsockermängd av 260 000 ton. Den

låsta kostnadsposten skulle därvid jämfört med det i förestående tablå upptagna

beloppet komma att reduceras med ytterligare 953 000 kronor till

52 780 000 kronor. Vid bibehållande av skärpt krisraffinering komme beloppet

för den låsta kostnadsposten i så fall att utgöra 52 023 000 kronor

och beloppet per kilogram råsocker att bliva 20,oi öre vid eu råsockermängd

av 260 000 ton.

Delegationen har vidare framhållit, att man vid förhandlingarna utgått

från att viss del av beloppet per kilogram råsocker liksom i nu gällande

avtal borde vara fixerad, medan återstående delen borde göras rörlig. Enär

delegerade ansett, att multipeln borde visa ungefär lika stark nedgång vid

,*{ Bihang till riksdagens protokoll 1959. I samt. AV 195

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

stigande sockermängd som i gällande avtal, hade den fixerade delen beräknats

till */w av de förut angivna öretalen 20,30 respektive 20,01 vid 260 000 000

kilogram råsocker, medan den rörliga delen beräknats som °/10 av kvoten

mellan de icke statsgaranterade kostnaderna (inklusive respektive exklusive

merkostnaderna för fredsraffinering) och kvantiteten råsocker.

Till belysande av beräkningssättet har delegationen anfört följande.

Beräkningssättet belyses närmare i följande formel (beteckningar: t =

totala icke statsgaranterade kostnader i kronor; r = kvantiteten tillverkat

råsocker i miljoner kilogram; a = beräknad kostnadsändring i 1 000-tal kronor

per 1 miljon kilogram tillverkat råsocker; m,= multipel vid råsockermängden

r; ma» = multipel vid 260 miljoner kilogram råsocker; in, *=

multipel enligt det föreslagna beräkningssättet)

m? = 0 4 m260 + 0-6 mr

där m, beräknas ur relationen

10 m = = t26o + a (r—260)

r r r

och konstanterna t2G0, m», och a ha följande värden

vid skärpt

krisraffinering
t,

60 ..................... 52 023

m2so..................... 20-01

a ..................... 76-4

vid fredsraffinering
52

780

20-30

79-5

Följande tabell visar multipelns storlek vid vissa angivna kvantiteter

råsocker. Vid formelns tillämpning bör faktiskt utvunnen råsockerkvantitet

avrundas uppåt till närmast hela miljontal kilogram. Delegerade anse

vidare, att multipeln icke skall överstiga det belopp, som enligt denna formel

beräknas för 220 miljoner kilogram råsocker, och icke heller understiga det

belopp, som enligt samma formel beräknas för 300 miljoner kilogram råsocker.

Utvunnen råsockerkvantitet,

milj. kg (r)

Belopp i ören per kg

råsocker (m* )

vid skärpt

krisraffinering
-

vid fredsraffinering
-

intill

220 ...............

. .. 21-36

21-65

vid

230 ...............

. . . 20-97

21-27

vid

240 ...............

20-92

vid

250 ...............

. .. 20-30

20-59

vid

260 ...............

. .. 20 01

20-30

vid

270 ...............

. .. 19-73

2002

vid

280 ...............

19-77

vid

290 ...............

. .. 19 24

19-53

vid

300 och däröver ...

19-31

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

35

I anslutning till de förda förhandlingarna med sockerbolaget har delegationen

utarbetat följande förslag till överenskommelse rörande

villkoren för sockertillverkningen in. in. under regleringstiden

1 augusti 1949 — 30 april 195 0. Förslaget, vilket

i princip godtagits av sockerbolaget, innebär följande.

a) Det för tiden 1 augusti 1948—31 juli 1949 gällande kontraktet mellan

svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen

in. in. förnyas att gälla för tiden 1 augusti 1949—30 april 1950,

därvid i det nya kontraktet skola gälla följande under b)—e) angivna

ändrade bestämmelser.

b) Vad i det äldre kontraktet säges om tiden 1 augusti 1948—31 juli 1949

skall i stället gälla tiden 1 augusti 1949—30 april 1950, liksom vad i det

äldre kontraktet säges rörande förhållandena den 31 juli 1949 i stället skall

avse den 30 april 1950.

c) Beträffande det i 2 § omnämnda betpriset in. in. skall gälla vad som

efter slutförda förhandlingar mellan statsdelegerade och styrelsen för Sveriges

betodlares centralförening må varda överenskommet.

d) 4 § 1 mom. första stycket erhåller följande ändrade lydelse. »Statens

garanti — omkostnader, vagnshyra, betfrö, betfrakter, råsockerfrakter och

försäkringar —. Om råsockerkvantiteten uppgår till 260 miljoner kilogram

skall ifrågavarande belopp utgöra 20,oi (20,30) öre. Om råsockertillverkningen

blir mindre eller större än 260 miljoner kilogram, skall av nyssnämnda

belopp fyra tiondedelar bli bestående, under det att återstående beloppet göres

rörligt och beräknas som sex tiondelar av kvoten mellan de låsta kostnaderna

och den tillverkade kvantiteten råsocker, därvid sagda kostnader,

som vid 260 miljoner kilogram råsocker beräknats utgöra 52 023 000

(52 780 000) kronor, skola minskas respektive ökas med 76 400 (79 500) kronor

för varje miljontal kilogram, som den avrundade råsockerkvantiten understiger

respektive överstiger 260 miljoner kilogram. Det sammanlagda

beloppet skall dock icke överstiga 21,36 (21,65) öre och ej heller understiga

19,02 (19,31) öre per kilogram råsocker.»

Ordet »avtalsåret» i femte stycket i samma moment ersättes med ordet

»avtalstiden». Orden »kontraktsåret(s)» i 3 mom. andra stycket ersättas

med orden »avtalstiden(s)».

e) I »Allmänna uttalanden från förhandlingarna» (punkt 3 ersättas orden

»s. k. skärpt krisraffinad» med ordet »fredsraffinad»;) utgår sista meningen

i punkt 3 jämte punkterna 4 och 5. I stället införas följande nya

punkter.

4. Vid beräkning av överskott respektive underskott enligt 4 § 1 mom.

femte stycket skall hänsyn tagas till att avtalet avser nio månader i stället

för tidigare ett år.

5. Det förutsättes att avtalen för 1948/49 och 1949/50 ej utgöra hinder

för utdelning till bolagets aktieägare av oförändrat belopp (jfr 4 § 1 mom.

sista stycket), kronor 3,so per aktie, för såväl räkenskapsåret 1 augusti 1948

—30 april 1949 som räkenskapsåret 1 maj 1949—30 april 1950.

6. I den i 4 § 1 mom. första stycket nya avtalet omnämnda posten avlöningar

ingå även vågstationsavlöningar och meravlöningar vid adantsockertillverkningen.

Posten »körsel» redovisas i nya avtalet under rubrikerna

underhåll och förbrukningsmaterial.

Delegationen har till avtalsförslaget fogat den anmärkningen, att de i

punkt d) inom parentes angivna talen avsåge lästa kostnader respektive

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

multipelbelopp vid återgång till fredsraffinering. Därest skärpt krisraffinering

bibehölles, skulle dessa tal jämte de inom parentes satta orden i punkt

e) utgå.

Jag torde till slut här få anmäla, att framställningar om återgång till

fredsraffinering även gjorts dels av statens livsmedelskommission i skrivelse

den 18 mars 1949, dels av statens sockernämnd i skrivelse den 22 mars 1949.

Sockernämnden har härvid uttalat, att sockerpriset i samband med utsläppandet

av fredsraffinad i marknaden borde höjas med tre fjärdedels öre per

kilogram. Höjningen vore motiverad av merkostnader för dylik raffinering

och syntes även skälig med hänsyn till den kvalitetsförbättring, som fredsraffinering

innebure.

Departementschefen.

Under en följd av år ha statsmakterna genom avtal med såväl sockerindustrien

som betodlarna reglerat sockernäringen i landet. Huvudprincipen för

regleringen har varit, att staten enligt vissa bestämmelser tillförsäkrat

Svenska sockerfabriksaktiebolaget ensamrätt till import av socker mot det

att bolaget åtagit sig att inbjuda till teckning av kontrakt om sockerbetsodling

i enlighet med av staten godkända grunder. Sedan ett antal år tillbaka

garanterar staten därjämte bolaget täckning av vissa med sockertillverkningen

förbundna kostnader, mot det att bolaget är redovisningsskyldigt för

sina inkomster av sockertillverkningen.

I huvudsak synas samma principer böra gälla även för nästa tillverkningsår.

Ett avtal mellan staten och sockerbolaget rörande sockerproduktionen

bör alltså även i år genomföras.

Vid förhandlingar mellan å ena sidan en delegation, bestående av landshövdingen

B. Hammarskjöld, ordförande, jämte ordförandena i statens sockernämnd,

statens livsmedelskommission och statens priskontrollnämnd,

samt å andra sidan styrelsen för Sveriges betpdlares centralförening har

delegationen framlagt förslag rörande villkoren för sockerbetsodlingen under

år 1949. Dessa ha sedermera godkänts av föreningen vid föreningsstämma

den 19 mars 1949.

De sålunda utarbetade villkoren för 1949 års odling överensstämma med

vissa mindre avvikelser med dem, som gällde för 1948 års odling. Grundpriset

skall sålunda vara oförändrat 5 kronor 30 öre för 100 kilogram sockerbetor

med 16 procent sockerhalt. Likaså skall även i år till odlare, som tecknar

kontrakt med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik,

utgå ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar

odlade betor. För odling, som ej överstiger ett kvarts hektar, skall arealtilllägget

dock utgå med allenast 5 kronor.

Beträffande avvikelserna må först erinras om den i förslaget upptagna

bestämmelsen om tillägg för odling å särskilt stenbunden mark. Tillägget

är föranlett av ett stadgande i det nya kollektivavtalet rörande skötsel av

sockerbetor. För att bereda ersättning för den merkostnad, som kan uppkomma

vid anlitande av lejd arbetskraft å dylik mark, ävensom för att be
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

37

reda kompensation för merarbetet i de fall, då detta utföres av odlaren själv,

skall enligt delegationens förslag som en provisorisk anordning ett belopp

av högst 250 000 kronor ställas till Sveriges betodlares centralförenings disposition

för att på angivna villkor, med högst 21 kronor 70 öre per hektar

av särskilt stenbunden mark, utbetalas till vederbörande odlare. En mindre

jämkning har gjorts i fråga om rätten för betodlare att uttaga melass. Enligt

det, nya förslaget skall sålunda betodlare äga rätt att per påbörjat hektar

odlade sockerbetor erhålla ett fat melass till ett pris av 3 å 4 öre per kilogram

samt därutöver ’/, fat till ett pris av 14 öre per kilogram. I fråga om villkoren

kan slutligen anmärkas, att den hittills gällande bestämmelsen, att

sockerbolaget, respektive betodlareorganisationen ej självt eller genom sina

funktionärer skulle bedriva propaganda beträffande betarealerna samt att

viss arealbegränsning kan förekomma, numera utgått. I den mån intet särskilt

omnämnts i delegationens förslag skall gälla vad som tillämpades förra

året.

De sålunda angivna villkoren rörande sockerbetsodlingen under år 1949

synas böra godtagas.

Härefter torde jag till behandling få upptaga frågan om nytt avtal mellan

staten och sockerbolaget. Även här föreligger ett av delegationen efter överläggningar

med bolaget upprättat förslag till avtal mellan staten och bolaget.

Förslaget överensstämmer med vissa jämkningar och avvikelser med

det nu löpande avtalet, vilkets giltighetstid utgår den 31 juli 1949.

Beträffande de ändringar, som ifrågasatts av delegationen, tillstyrker jag

först förslaget att det nya avtalet, i anslutning till en av bolaget vidtagen

omläggning av räkenskapsåret, skall omfatta allenast nio månader eller alltså

tiden den 1 augusti 1949—den 30 april 1950.

Enligt gällande avtal omfattar statens kostnadsgaranti ej posterna underhåll,

avskrivningar, skatter, visst mindre belopp till bolagsstyrelsens fria

disposition, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader, körsel,

vagnshyra, betfrö, betfrakter, vågstationer, försäkringar samt förräntning

av bolagets eget kapital (vinst). Bolaget får i stället för täckande av

dessa poster tillgodoräkna sig ett belopp av 22,20 öre per kilogram tillverkat

råsocker (den s. k. låsta kostnadsposten). Nyssnämnda belopp har beräknats

med utgångspunkt från en råsockermängd av 260 miljoner kilogram.

Hälften av den sålunda låsta kostnadsposten är fixerad medan återstoden är

rörlig på så sätt att den inom vissa gränser är proportionell mot det belopp,

som kan beräknas per kilogram råsocker, när råsockermängden tillätes variera.

Delegationen har förordat, att systemet med en låst kostnadspost, omfattande

vissa icke statsgaranterade kostnader, skall bibehållas med ett par

ändringar. Den ena av dessa avser en ökning av den rörliga delen av den

låsta kostnadsposten från hälften till sex tiondelar. Den andra avser, att

till de icke statsgaranterade kostnaderna även skola hänföras kostnaderna

för råsockerfrakter ävensom merkostnad för avlöningar vid adantsockertillverkning.

Båda dessa ändringar kan jag tillstyrka.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Med tillämpning av nu angivna grunder samt med utgångspunkt från en

råsockermängd av 260 miljoner kilogram har delegationen beräknat den

låsta kostnadsposten till 20,oi öre per kilogram vid skärpt krisraffinering

respektive 20,30 öre per kilogram vid fredsraffinering. Tillika har delegationen

uttalat, att posten icke bör överstiga det belopp, som enligt samma

grunder kan beräknas för 220 miljoner kilogram råsocker, eller 21,36 respektive

21,65 öre, och icke heller understiga beloppet för 300 miljoner kilogram,

eller 19,02 respektive 19,31 öre. Beträffande dessa beräkningar bör anmärkas

att den sänkning av beloppen för skärpt krisraffinering, som föreligger

i förhållande till den för innevarande år fastställda multipeln endast

är skenbar. Den är nämligen föranledd av att kostnadsberäkningarna

beträffande vissa poster avse en tid av allenast nio månader.

Jag bär i och för sig intet att erinra mot delegationens här återgivna

förslag. Emellertid vill jag i detta sammanhang framhålla att jag icke för

närvarande är beredd att taga ställning till frågan, om eller när en återgång

till fredsraffinering bör ske. Sockernämndens och livsmedelskommissionens

förut omnämnda framställningar rörande denna fråga torde därför ej för

närvarande böra föranleda någon åtgärd.

I anslutning till det anförda bär utarbetats ett förslag till kontrakt mellan

staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. m. under tiden den 1 augusti 1949—den 30 april 1950 med därtill

fogade allmänna uttalanden från förhandlingarna (bilaga 1). Förslaget, som

godtagits av sockerbolaget, ansluter sig med i det föregående angivna undantag

i det väsentliga till nu gällande kontrakt. I övrigt tillåter jag mig

hänvisa till kontraktsförslagets lydelse, som ej synes tarva ytterligare motivering.

Det nu ifrågasatta avtalet synes lämpligen i huvudsak böra gälla under

tiden den 1 augusti 1949—den 30 april 1950. Såsom framgår av avtalets

innehåll komma emellertid vissa av bestämmelserna att få giltighet även

efter sistnämnda tidpunkt.

Grunderna för avtalet böra underställas riksdagen. Med hänsyn till rådande

ovissa förhållanden kan den situationen möjligen inträffa, att under

avtalstiden vissa ändringar i de avtalade bestämmelserna kunna bliva nödvändiga.

Jag förutsätter, att den omständigheten att avtalsgrundema prövats

av riksdagen ej skall utgöra hinder för Kungl. Maj :t att, därest så av

väsentligt ändrade förhållanden påkallas, med berörda parter överenskomma

om av dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet ävensom

eljest företaga de mindre jämkningar, som kunna finnas påkallade.

Vidare förutsättes, att riksdagen fattar beslut, att för tiden från den 31

januari 1950, då nu gällande importmonopol utgår, till och med viss framtida

tidpunkt rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma annan än

staten eller den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt. Erforderliga närmare

föreskrifter torde få utfärdas av Kungl. Maj :t. Det bör givetvis iakttagas,

att importrätten lämnas fri beträffande de i 1 § andra och tredje styckena

av kontraktet avsedda fallen. Beträffande den tidpunkt då införselmono
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 195

polet skall utlöpa är att märka, att, ehuru avtalet med bolaget är avsett att

utgå den 30 april 1950, det med hänsyn till statens garanti rörande bolagets

vid sagda dag förefintliga sockerlager synes nödvändigt, att riksdagens beslut

om införselmonopolet får den innebörden, att Kungl. Maj :t har möjlighet

att utsträcka giltighetstiden för detsamma intill dess garantien infriats

genom lagrets försäljning. Detta kan antagas ha skett vid ingången av

februari månad 1951.

På sätt framgår av det förut anförda har statens sockernämnd numera

avlämnat den av riksdagen år 1946 begärda utredningen angående åtgärder

för att åstadkomma ett mera enhetligt detalj handelspris å socker. Utredningen

bär därvid ansett sig icke kunna förorda längre gående åtgärder än

en utbyggnad av det system med partiell fraktutjämning, som redan nu

tillämpas i ej oväsentlig utsträckning. För min del ansluter jag mig i huvudsak

till utredningens ståndpunkt härvidlag, vilken även biträtts i så

gott som samtliga remissyttranden. Jag torde i detta sammanhang få erinra

att enligt det nyss berörda avtalsförslaget, liksom enligt gällande avtal,

bolaget skall vara skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid

sockertillverkningen erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som fastställas av Kungl. Maj :t. Sedan riksdagen tagit ställning

till grunderna för regleringen av sockernäringen för nästa år, torde

jag därför ånyo få anmäla den i utredningen berörda frågan för Kungl.

Maj :t. Kostnaden för den nu ifrågasatta fraktutjämningen torde liksom

kostnaderna för redan vidtagna fraktutjämningsåtgärder få belasta sockerregleringen.

Av statens sockernämnds i det föregående återgivna redogörelse framgår

att å sockerrörelsen vid utgången av verksamhetsåret 1947/48 funnits ett

betydande överskott staten tillgodo. Enligt sockernämndens beräkningar

skulle detta överskott emellertid behöva tagas i anspråk för löpande utgifter

under året 1948/49 och dessutom ändock vid sagda års slut föreligga

ett underskott å drygt 2 miljoner kronor, vilket enligt avtalet skall täckas

av det allmänna. För det kommande verksamhetsåret skulle man åter, enligt

vad sockernämnden upplyst, med utgångspunkt från nu rådande prisoch

lönenivå kunna räkna med att inkomster och utgifter skulle balansera

varandra. Med hänsyn härtill och till osäkerheten vid beräkningarna rörande

resultatet av rörelsen under innevarande år synes något anslag i anledning

av statsgarantien till sockerbolaget icke för närvarande vara erforderligt.

Till slut torde jag få erinra om, att Kungl. Maj :t tidigare denna dag bemyndigat

järnvägsstyrelsen att av statens järnvägars dispositionsajislag

taga i anspråk högst 356 100 kronor för vidtagande av ytterligare betlastningsanordningar

vid statens järnvägar. Frågan om avskrivning av investeringsbeloppet

lärer framdeles få anmälas av chefen för finansdepartementet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari

1950 till och med dag, som Kungl. Maj :t bestämmer, dock senast

den 31 januari 1951, rätt att till riket införa socker

(tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Maj :t stadgade

undantag icke skall tillkomma annan än staten eller

den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att -utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt; samt

3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. in. i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förut

anfört.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Damm.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

41

Bilaga 1.

F ö r s 1 a g

till

Kontrakt

mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

angående sockertillverkningen m. m. under tiden 1 augusti

1949-30 april 1950.

Mellan svenska staten å ena sicfan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 9 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

relurförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj :t för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom

en från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning m. in., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 4 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter

liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

2 §•

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1949 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges hel
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

odlares centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tilllika,

att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt

skall utgöra 5 kronor 30 öre. Dessutom skall till odlare, som år 1949

tecknar kontrakt med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik,

utgå ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar

odlade betor, dock att för odling, som ej överstiger ett kvarts hektar, arealtillägget

skall utgå med allenast 5 kronor.

I betodlingslcontrakten skall intagas erinran om den mellan Kungl. Maj :t

och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn

till sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär

att förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande

mån förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings,

Linköpings eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma

grunder, som härom tidigare tillämpats.

3 §.

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkningen

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Maj :t fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har

bolaget att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom

hos Kungl. Maj :t.

4 §.

För avtalstiden 1 augusti 1949—30 april 1950 är bolaget gentemot staten

redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning,

som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning

av bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader.

Därvid skola särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader,

vagnshyra, betfrö, betfrakter, råsockerfrakter och försäkringar samt ej heller

förräntning av bolagets eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt

täcka dessa kostnader mot det att bolaget äger tillgodoräkna sig visst belopp

för varje under räkenskapsåret i fråga tillverkat kilogram råsocker.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

43

Vid beräkningen av detta belopp skall den under räkenskapsåret tillverkade

kvantiteten råsocker avrundas uppåt till närmast hela miljontal kilogram.

Om råsockerkvantiteten uppgår till 260 miljoner kilogram skall ifrågavarande

belopp utgöra 20,oi (20,3o) öre. Om råsockertillverkningen blir mindre

eller större än 260 miljoner kilogram, skola av nyssnämnda belopp fyra tiondelar

bli bestående, under det att återstående beloppet göres rörligt och beräknas

som sex tiondelar av kvoten mellan de låsta kostnaderna och den tillverkade

kvantiteten råsocker, därvid sagda kostnader, som vid 260 miljoner

kilogram råsocker beräknats utgöra 52 023 000 (52 780 000) kronor skola

minskas respektive ökas med 76 400 (79 500) kronor för varje miljontal

kilogram, varmed den avrundade råsockerkvantiteten understiger respektive

överstiger 260 miljoner kilogram. Det sammanlagda beloppet skall dock

icke överstiga 21,36 ( 21,65) öre och ej heller understiga 19,02 (19,3i) öre per

kilogram råsocker. Av de belopp, som angivas i detta stycke, hänföra sig

de inom parentes angivna till fredsraffinering och de övriga till s. k. skärpt

krisraffinering.

Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter, som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,

överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i detta

moments första stycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens

nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under

avskrivningar skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar, som beröra

sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkning,

kolkranen, cisternvagnarna in. m. och vilka tidigare avförts före bokslutet

å respektive konton.

Skulle före kontraktstidens utgång den 30 april 1950 sådana förändringar

beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda

i pris- eller lönehänseende, som i fråga om höjning ej kunnat av bolaget

rimligen undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller

nedgång i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera

parten förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma

härav föranledd skälig jämkning av förenämnda belopp per kilogram råsocker.

I den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ

ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan

vara av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning

verkställas för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle ha framkommit

vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

Har den för bolagets raffinadtillverkning under avtalstiden använda myckenheten

svenskt råsocker överstigit respektive understigit bolagets tillverkning

av råsocker under samma tid, skall bolaget för överskottet, respektive

underskottet gottskrivas, respektive påföras den del av den enligt

första stycket bestämda multipeln för låsta posten, som enligt av statens

sockernämnd granskad och godkänd redovisning belöper å raffineringskostnader.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

1 den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund

av beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få

dessa kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna

och alltså omfattas av statsgarantien.

Det förutsättes, att den under år 1940 tillämpade utdelningen till bolagets

aktieägare ej får höjas.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 30 april 1950, skall gälla, att räkenskapsårets

drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att

bolaget kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av

varan till storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt

normallager samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager

och lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen

använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrörelsen

med högst gällande normalpris för varan eller, därest normalpris

ej fastställts, med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar

kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 30 april 1950 till

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den

överskjutande delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga

inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 30 april 1950 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta

innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,

genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt

från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å

varan och a andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —

förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda

avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfond, får bolaget varken

under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som

motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt

t rån å ena sidan det sist sagda gällande dagsvärdet å varan och å andra

sidan det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i

normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får,

under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens

gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden

vid prisfall å varan nedgår under året — allenast för återställning av

lagret. I syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är,

skall bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens sockernämnd

eller annat av Kungl. Maj :t utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran,

till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig

återställning av lagret. Därest bolaget på något av kontona brännmaterialier

och emballage har brist i normallagret men utanför normallagret har

>

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

förråd av eller kontrakt på ersättnings- eller surrogatvaror, som bolaget

måst anskaffa för att trygga försörjningen av på dessa konton förda varuslag,

är bolaget berättigat att nedskriva dessa varor till en prisnivå, som

motsvarar bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen ingående

varor, därvid hänsyn skall tagas till ersättningsvarornas användningseffekt

i bolagets drift respektive försäljning, men skola dessa därefter anses ingå

i normallagret och hänsyn till dem alltså tagas vid fastställande av rekonstruktionsfondens

belopp. Nedskrivning må dock ej ske å större kvantitet

än som efter nyss angiven omräkning erfordras för utfyllnad av normallagret.

— Därest enighet ej ernås mellan statens sockernämnd och bolaget

rörande de i detta stycke omförmälda dagsnoteringarna å förnödenheter

eller mellan det statliga organet och bolaget rörande villkoren i övrigt för

ett verkställande efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen, skall

dylik tvistefråga avgöras av skiljemän enligt lag.

Vad i detta moment sägs avser ej förnödenheter, som ingå i någon av de

i 1 mom. första stycket omförmälda kostnadsposterna.

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad

skall — oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall

under avtalstiden 1949/50 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten

är redovisningsskyldigt, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets

utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till

vid sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels

eventuellt förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och

beträffande kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Å andra

sidan skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten

gentemot bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret

vid räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett

för åternedskrivning av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående

sockerlager, vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv,

som bolaget den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker

och raffinad. Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen

å sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan

tillkommande vinsten få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att

beträffande utförsäljning av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret

få tillämpa samma pris, som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset

å socker.

Vid kontraktstidens utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet

mellan staten och bolaget till det för kontraktstiden av Kungl.

Maj :t fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att

till sagda pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktstidens utgång

överstiger ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes,

att avsättningen av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas,

att den ej intränger på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska marknaden.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

4 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer

genom återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens

biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen.

5 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet

den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp

ej ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande,

iakttaga all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet över huvud taget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse

om beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets

utgång utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget

erhållit i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång

överstiga vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att,

därest annan uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva

det sålunda överskjutande beloppet.

8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Maj :t

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

5 §.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

6 §•

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Maj :t tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderliga för tillsynens utövande.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

Vad i detta kontrakt sägs om nämnden skall, därest Kungl. Maj :t uppdrager

åt annan statlig myndighet att ombesörja här avsedda uppgifter,

gälla sagda myndighet.

7 §.

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 4 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Maj :t. Innan Kungl. Maj :t fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Maj :t att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs. Att

vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän, därom

är bestämt i 4 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Maj :t närmare

föreskrifter.

8 §•

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Maj :t i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

9 §

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1949 till och

med den 30 april 1950 eller, i den mån det av vissa av bestämmelsernas avfattning

uttryckligen framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941

skall gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock sista stycket å s. 40

i prop. nr 243/1946).

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Maj :t och bolaget härom

ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola

gälla.

3. Det har vid bestämmandet av det i 4 § 1 mom. avsedda beloppet per

kilogram råsocker förutsatts, att bolaget självt, utan vidare anspråk på staten,

svarar för de ökade löneutgifter, som kunna uppstå under den tid, som

återstår tills kontraktet 1949/50 utlöper.

4. Vid beräkning av överskott respektive underskott enligt 4 § 1 mom.

femte stycket skall hänsyn tagas till att avtalet avser nio månader i stället

för tidigare ett år.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl.- Maj:ts proposition nr 19ö.

5. Det förutsättes, att avtalen för 1948/49 och 1949/50 ej utgöra hinder

för utdelning till bolagets aktieägare av oförändrat belopp (jfr 4 § 1 inom.

sista stycket), kronor 3: 50 per aktie, för såväl räkenskapsåret 1 augusti 1948

—30 april 1949 som räkenskapsåret 1 maj 1949—30 april 1950.

6. I den i 4 § 1 mom. första stycket nya avtalet omnämnda posten avlöningar

ingå även vågstationsavlöningar och meravlöningar vid adantsockertillverkningen.

Posten »körsel» redovisas i nya avtalet under rubrikerna underhåll

och förbrukningsmaterial.

7. Det förutsättes, att import enligt 1 § första stycket ej sker annat än

efter medgivande av statens livsmedelskommission.

497467. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1949:34 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket m. m. s. 4 i texten