Med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)
9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1949:202, Med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
1
Nr 202.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av punkt 6 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370); given Stockholms slott den 1 april 19b9.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 6 av anvisningarna
till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss. 1
1 Hi han tf till riksdagens protokoll 1919. / sand. AV 202.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
Förslag
till
lag om ändrad lydelse av punkt 6 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).
Härigenom förordnas, att punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
den 28 september 19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
Nuvarande lydelse:
Anvisningar
till 32 §.
6. Värnpliktig för egen del tillkommande
naturaförmåner och det under
fredstjänstgöring utgående penningbidraget
skola icke upptagas såsom
skattepliktig intäkt. Familjebidrag
ävensom under fredstjänstgöring
utgående flygtillägg och sjötjänstbidrag
utgöra däremot skattepliktig
intäkt. För tid då krigsavlöningsreglememtet
är tillämpligt skall
för värnpliktig terminslön icke räknas
till skattepliktig intäkt, dock att
vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring
i sjöreserv skatteplikt föreligger för
den del av terminslönen, som motsvarar
sjötjänstbidrag, i den mån densamma
överstiger terminslön för den
värnpliktige enligt 6 § krigsavlöningsreglementet.
Månadslön skall utgöra
skattepliktig intäkt. Vad i detta stycke
sägs skall gälla jämväl i fråga om
annan personal vid krigsmakten, som
avlönas enligt de för värnpliktiga gällande
grunder. 1
Föreslagen lydelse:
Anvisningar
till 32 §.
6. Värnpliktig för egen del tillkommande
naturaförmåner och det under
fredstjänstgöring utgående penningbidraget
samt premie till värnpliktig
för genomgången fortsatt befälsutbildning
eller för jämlikt 27 §
1 mom. C värnpliktslagen fullgjord
repetitionsövning skola icke upptagas
såsom skattepliktig intäkt. Familjebidrag
ävensom under fredstjänstgöring
utgående flygtillägg och sjötjänstbidrag
utgöra däremot skattepliktig
intäkt. För tid då krigsavlöningsreglementet
är tillämpligt skall
för värnpliktig terminslön icke räknas
till skattepliktig intäkt, dock att
vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring
i sjöreserv skatteplikt föreligger för
den del av terminslönen, som motsvarar
sjötjänstbidrag, i den mån densamma
överstiger terminslön för den
värnpliktige enligt 6 § krigsavlöningsreglementet.
Månadslön skall utgöra
skattepliktig intäkt. Vad i detta styc
-
1 Senaste lydelse se 1942: 274.
Kungl. Maj.ts proposition nr 202.
3
Nuvarande lydelse:
Föreslagen lydelse:
För annan--- •— 6 § krigsavlö
ningsreglementet.
Den för--— deras bestridande.
ke sägs skall gälla jämväl i fråga om
annan personal vid krigsmakten, som
avlönas enligt de för värnpliktiga gällande
grunder.
För annan — •—- •—- 6 § krigsavlön
i n g sre gl e men tet.
Den för —---—- deras bestridande.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att lagen
icke skall äga tillämpning beträffande 1949 års taxering.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den t april HthO.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om skattefrihet
för vissa premier åt värnpliktiga samt anför därvid följande.
Jämlikt värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967) kunna vissa värnpliktiga
åläggas att utöver vanlig utbildningstid fullgöra en fortsatt tjänstgöring.
Sålunda stadgas i 27 § 1 mom. B nämnda lag, att värnpliktig, som uttagits
för utbildning till officer eller underofficer vid armén eller kustartilleriet
eller till underofficer vid flygvapnet, är enligt de närmare bestämmelser
Konungen meddelar skyldig att, utöver vanlig tjänstgöring, efter dennas avslutande
fullgöra fortsatt tjänstgöring, för utbildning till officer under högst
trehundrasextio dagar och för utbildning till underofficer under högst etthundraåttio
dagar. Under C i samma moment föreskrives, att värnpliktig
tilldelad marinen, vilken vid navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen
eller övermaskinistexamen eller maskinistexamen av andra
klass, är skyldig att, utöver vanlig tjänstgöring, undergå fortsatt utbildning
under en tid av etthundratjugu dagar.
Vid bifall till en denna dag beslutad proposition angående särskilda inskrivningsförrättningar
under år 1949 in. in. utsträckes den i 27 § 1 mom.
B värnpliktslagen stadgade tjänstgöringsskyldigheten även till värnpliktig,
som uttagits för utbildning till officer vid flygvapnet.
I kungörelsen den 21 december 1945 (nr 881) angående avlöning m. m. till
värnpliktiga (kungörelse om värnpliktsavlöning) upptagas bestämmelser
om, bland annat, premier till värnpliktiga, som fullgjort viss fortsatt tjänstgöring
m. in.
Sålunda stadgas i 28 § av nämnda kungörelse, sådant detta författningsrum
lyder enligt kungörelsen den 30 juni 1948, nr 600, att värnpliktig, som
jämlikt 27 § 1 mom. B och C värnpliktslagen ålagts fortsatt tjänstgöring
eller utbildning, sjövärnsman, som uttagits för utbildning till värnpliktig
officer eller underofficer vid flottan, så ock aspirant och kadett — militärmeteorologaspirant
likväl undantagen — äga under de villkor och i den ordning,
varom i 29 och 30 §§ i kungörelsen om värnpliktsavlöning sägs, åtnjuta
Kungl. Maj.ts proposition nr 202.
5
premie. Vidare föreskrives i 28 §, att där ej annat följer av stadgandet i 29 §
2 mom b) — för detta stadgande skall här senare redogöras — premie icke
utgår till den, som efter genomgången kadettskola undergår fortsatt utbildning
till officer (motsvarande) på aktiv stat, dock att utan hinder av vad nu
sagts premie utgår till den, som på grund av sjukdom icke godkänts i utbildning
vid krigsskola (mot krigsskola svarande utbildning för erhållande av
beställning på aktiv stat).
I 29 § samma kungörelse, vilket författningsrum ändrats senast genom
nyssnämnda kungörelse den 30 juni 1948, nr 600, lämnas föreskrifter om
villkor för premies erhållande och om premies belopp. Första momentet av
sistnämnda paragraf har följande lydelse:
i mom. Premie utgår med
a) ettusen kronor till den, som med godkännande vitsord genomgått annan
underofficersutbildning än som avses under e) här nedan;
b) tvåtusen kronor till den, som med godkännande vitsord genomgått kadettskola;
c)
etthundrafemtio kronor till värnpliktig vid marinen för varje av honom
jämlikt 27 § 1 mom. C värnpliktslagen fullgjord repetitionsövning samt
ytterligare trehundra kronor till värnpliktig, som härunder genomgått officersutbildning
och därvid godkänts;
d) sexhundra kronor till sjökapten eller likställd, som efter ansökan utbildats
till reservofficer;
e) fyrahundra kronor till sjövärnsman, som med godkännande vitsord
genomgått utbildning till värnpliktig underofficer vid flottan; samt
f) sexhundra kronor till sjövärnsman, som med godkännande vitsord genomgått
utbildning till värnpliktig officer vid flottan.
I andra momentet av samma paragraf angives att försvarets civilförvaltning
äger på ansökan av den värnpliktige besluta, om och i vad mån premie
må utgå till den, som på grund av sjukdom icke godkänts i den utbildning
premien avser, samt till den, som kommenderats till utbildning vid kadettskola
eller krigsskola (mot krigsskola svarande utbildning för erhållande av
beställning på aktiv stat) men som av annan anledning än sjukdom icke
godkänts i denna utbildning.
I tredje momentet av 29 § angives vad som vid tillämpning av förevarande
bestämmelser avses med underofficersutbildning, kadettskola och mot krigsskola
svarande utbildning, varjämte föreskrives alt med krigsskola jämställes
försvarets läroverk.
Om utbetalning av premie meddelas föreskrifter i 30 § kungörelsen om
värnpliktsavlöning, vilket författningsrum likaledes ändrats genom förenämnda
kungörelse den 30 juni 1948, nr 600. Premie skall utbetalas efter
avslutandet av den utbildning, repetitionsövning eller kurs, som premien
avser. Dock gäller att i 29 § 1 mom. b) omförmäld premie skall utbetalas
tidigast vid början av nästföljande officerskurs vid krigsskolan (motsvarande
utbildning) eller när dessförinnan utrönts, att vederbörande ej kommer
alt genomgå fortsatt utbildning till officer (motsvarande) på aktiv stat.
Slutligen gives i 30 § även den föreskriften, att om värnpliktig, efter att
ha fått premie till sig utbetald, likväl erhåller kommendering till (vinner
6
Kungi. Maj:ts proposition nr 202.
inträde vid) krigsskola (motsvarande utbildning), har han att, därest han
vinner anställning såsom officer (motsvarande) på aktiv stat, återbetala
uppburet premiebelopp. Sådan återbetalning skall fullgöras senast ett år
efter det officersanställningen tillträtts.
Samtliga nu nämnda värnpliktiga, som äga rätt att uppbära premie, äro
under tiden för den utbildning, repetitionsövning eller kurs, som premien
avser, berättigade till penningbidrag och övriga förmåner på sätt i kungörelsen
om värnpliktsavlöning stadgas. Därjämte äga de uppbära bidrag i enlighet
med bestämmelserna i familjebidragsförordningen.
I av Kungl. Maj:t den 26 september 1947 meddelade särskilda bestämmelser
beträffande stamflygförare och förutvarande stamflygförare lämnas
även vissa föreskrifter om premier. Enligt nämnda bestämmelser skall förutvarande
stamflygförare under vart och ett av de båda kalenderåren närmast
efter anställningstidens slut fullgöra en repetitionsövning i flygtjänst
om 45 dagar. Därutöver må förutvarande stamflygförare under vart och ett
av de båda därefter följande kalenderåren efter eget åtagande fullgöra en
repetitionsövning i flygtjänst om 45 dagar. Under fullgörande av repetitionsövning
uppbäres lön enligt för personal på aktiv stat gällande grunder, varvid
lönen utgår efter den lönegrad och löneklass vederbörande omedelbart
före avgången från beställning på aktiv stat tillhörde. Härutöver äger förutvarande
stamflygförare uppbära premie, nämligen med 500 kronor efter
fullgörandet av den sista av de båda förutnämnda, obligatoriska repetitionsövningarna
samt med enahanda belopp efter fullgörande av sådan efter eget
åtagande fullgjord repetitionsövning, varom nyss talats.
Förslag om införande av premier av det slag varom här är tal väcktes ursprungligen
av 19il års försvarsutredning i en den 4 oktober 1941 överlämnad
promemoria med förslag till lagstiftning rörande de värnpliktigas tjänstgöringstid,
om höjning av värnpliktsåldern samt om upphävande av gränsen
mellan beväring och landstorm. Försvarsutredningen, som förordat ett
system med tvångsvis uttagning av vissa värnpliktiga för utbildning till befäl
under viss längre tid, framhöll att detta system, därest det i tillämpningen
skulle visa sig effektivt, såsom komplement krävde, att de sålunda uttagna
ekonomiskt kompenserades för de särskilda bördor, som pålades dem.
Försvarsutredningen behandlade i anslutning härtill förslaget att såsom sådan
kompensation tilldela vederbörande premier, ett förslag som utredningen
betecknade såsom välmotiverat. Såsom villkor för erhållande av premie
ansågs böra uppställas krav på godkänd examen i plutonchefsskola respektive
officersaspirantskola. Vidare framhölls att då avsikten med premien
vore att underlätta den värnpliktiges återgång till civil verksamhet efter
avslutande av militärutbildningen, utbetalning borde ske först i samband
med sådan återgång och sålunda för dem, som beordrats genomgå officersaspirantskola,
icke redan vid plutonchefsskolans slut. Försvarsutredningen
uttalade emellertid, att den icke vore beredd att i då förevarande sammanhang
avgiva ett formligt förslag till bestämmelser rörande de värnpliktigas
Kungi. Maj:ts proposition nr 202. 7
avlöning. Spörsmålet borde göras till föremål för särskild utredning i annan
ordning.
I proposition nr 318 till 1941 års höstriksdag med förslag till ny värnpliktslag
framhöll vederbörande departementschef (s. 68) — efter att ha återgivit
försvarsutredningens nyssberörda uttalanden — att de till fortsatt befälsutbildning
uttagna värnpliktiga och värnpliktiga i specialtjänst med förlängd
tjänstgöringstid borde erhålla skälig kompensation för de särskilda
uppoffringar, som krävdes av dem. Frågan härom borde emellertid underkastas
närmare utredning.
Genom beslut den 24 oktober 1941 uppdrog Kungl. Maj :t därefter åt försvarsväsendets
lönenämnd att verkställa denna utredning. Sedan lönenämnden
den 13 december 1941 överlämnat av nämnden verkställd utredning, vid
vilken fogats förslag till bestämmelser i ämnet, befanns vid ärendets fortsatta
beredning inom försvarsdepartementet att behov av viss överarbetning och
översyn av förslaget förelåg. Den 18 februari 1942 uppdrog chefen för försvarsdepartementet
med stöd av lämnat bemyndigande åt särskilda utredningsmän
ätt verkställa denna överarbetning och översyn. Utredningsmännen inkommo
därefter med en den 30 april 1942 dagtecknad P. M. med förslag i fråga om
avlöning in. m. till värnpliktiga budgetåret 19b2/i3.
I proposition nr 297 till 1942 års riksdag angående de värnpliktigas avlöning
m. m. återfinnes en redogörelse för lönenämndens förslag, de däröver
avgivna remissyttrandena samt utredningsmännens förslag. Här må allenast
erinras om att lönenämnden uttalat sin anslutning till förslaget om särskilda
premier till/värnpliktiga, som uttoges till fortsatt befälsutbildning, i
syfte att underlätta den värnpliktiges återgång till civilt arbete. De över lönenämndens
förslag hörda remissinstanserna ävensom nyssnämnda utredningsmän
anslöto sig likaledes i princip till förslaget om premier med sådant
syfte.
Vederbörande departementschef godtog förslaget och i propositionen hemställdes
bl. a., att riksdagen måtte i huvudsak godkänna de i propositionen
angivna grunderna för premier till värnpliktiga befälselever m. fl. Riksdagen
(skriv, nr 375) biföll propositionen.
Med stöd av riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj :t därefter kungörelse
den 30 juni 1942 (nr 527) med provisoriska bestämmelser angående avlöning
åt värnpliktiga m. m. De i denna kungörelse upptagna bestämmelserna
om premier till vissa värnpliktiga ha därefter ersatts av de bestämmelser,
för vilka här inledningsvis redogjorts.
Frågan om skattefrihet för ifrågavarande premier berördes — såsom framgår
av proposition nr 206 till 1948 års riksdag angående vissa frågor rörande
försvarets organisation (s. 168) — vid remissbehandlingen av 1945 års
försvarskommittés den 25 november 1947 överlämnade betänkande med
förslag angående försvarets organisation. Sålunda erinrade chefen för armén,
att han i tidigare sammanhang uttalat, att det främst ur psykologisk
synpunkt skulle vara önskvärt, att premierna gjordes skattefria. Även landsorganisationen
i Sverige uttalade sig för en sådan anordning.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 202.
Departementschefen. Frågan huruvida de premier, varom i det föregående
talats, äro att hänföra till skattepliktig intäkt eller ej är icke uttryckligen
reglerad i skatteförvaltningarna. Emellertid torde av bestämmelserna i 32 g
kommunalskattelagen framgå, att premierna böra anses såsom skattepliktig
intäkt. I de av Kungl. Maj:t fastställda »Särskilda upplysningar för fast
anställd militär och civilmilitär personal samt värnpliktiga till ledning vid
avgivande av självdeklaration» (deklarationsformulär nr 3 c) har i enlighet
härmed angivits, att premie enligt kungörelsen om värnpliktsavlöning är att
hänföra till skattepliktig intäkt.
Under den senaste tiden bär uppmärksamheten i skilda sammanhang riktats
på det förhållandet, att de ifrågavarande premierna göras till föremål
för beskattning. Det har därvid gjorts gällande att genom beskattningen
av premierna det med dem avsedda syftet till en del förfelades och att beskattningen
vore ägnad att oförmånligt påverka vederbörandes intresse av
att frivilligt söka sig till den utbildning, repetitionsövning eller kurs, som
premien avsåge. Det har vidare framhållits, att dessa verkningar av beskattningen
blivit mer påtagliga efter den nya uppbördsreformens genomförande,
i det premiebeloppen redan vid utbetalningen gjordes till föremål
för löneavdrag för skatt. Slutligen har även erinrats om den ojämnhet i
premiernas beskattning, som följde av att vissa värnpliktiga efter att ha
lämnat den militära verksamheten omedelbart erhölle avlönad civil anställning
medan andra först senare erhölle sådan anställning. Den progressiva
beskattningen medförde, att premierna i det förra fallet drabbades av en
hårdare beskattning än i det senare fallet.
Även enligt min mening föreligger visst fog för den kritik, som sålunda
riktats mot att premierna göras till föremål för beskattning. Det kan visserligen
göras gällande att — sådan gällande skattelagstiftning är utformad
— beskattningen av premierna i princip är riktig; premierna torde nämligen
vara att beteckna såsom en av tjänsten härfluten förmån. Den i det föregående
lämnade redogörelsen utvisar emellertid, att premierna principiellt
icke avsetts såsom en löneförmån i egentlig mening. Syftet med desamma
är i stället av alldeles speciell art, nämligen att för vederbörande — som
tvångsvis kommenderats till den ifrågavarande utbildningen eller som, vid
risk att eljest tvångskommenderas eller av intresse för själva saken, frivilligt
underkastat sig utbildningen — underlätta övergången från militär
till civil verksamhet. Detta syfte framgår för övrigt även av de bestämmelser,
som gälla i avseende å tidpunkten för premiernas utbetalning.
Om man anlägger enbart skattesynpunkter skulle, trots det sist sagda, tillräcklig
anledning knappast föreligga att nu taga upp till behandling frågan
om skattefrihet för ifrågavarande premier. Emellertid är frågan av betydande
intresse ur försvarssynpunkt. I den mån vår försvarsorganisation bygger
på värnpliktigt befäl är det nämligen angeläget, att man icke genom
beskattningsåtgärder skapar impopularitet kring den förlängda utbildning,
som måste föreskrivas för det värnpliktiga befälet. Med hänsyn härtill och då
frågan är av ringa fiskalisk betydelse tillstyrker jag i princip, att premier av
ifrågavarande slag göras skattefria.
Ilungl. Maj:ts proposition nr 202.
9
Därest en sådan skattefrihet principiellt anses böra godtagas, uppkommer
frågan vilka av de i det föregående omnämnda premierna, som böra omfattas
av skattefriheten. Med särskild styrka kan därvid göras gällande, att skattefrihet
bör föreligga för premier till dem som tvångskommenderats till viss
utbildning eller skola. Det synes emellertid befogat att med dessa premier
ur skattesynpunkt likställa samtliga premier, varom talas i 29 § kungörelsen
om värnplikt savlöning. Detta torde så mycket hellre böra ske som åtskilliga
värnpliktiga, vilka frivilligt anmäla sig att genomgå sådan utbildning
eller skola varom fråga är, kunna antagas göra detta under påverkan
av den föreliggande risken att eljest tvångskommenderas. Härtill kommer
att de i nämnda 29 § omförmälda premierna inbördes så avvägts, att en
ur skattesynpunkt olikartad behandling av desamma skulle rubba den såsom
riktig befunna avvägningen dem emellan.
Mer tveksamt synes det vara, huruvida de nyss omnämnda premierna
till förutvarande stamflygförare jämväl böra undantagas från beskattning.
Det är att märka, att det i detta fall gäller tidigare fast anställd personal,
som under tiden för de repetitionsövningar, vilka premierna avse, avlönas
enligt de för personal på aktiv stat gällande grunderna med tillämpning av
den lönegrads- och löneklassplacering vederbörande före avgången från
beställning på aktiv stat tillhörde. De skäl, som kunna åberopas för att de i
kungörelsen om värnpliktsavlöning omförmälda premierna icke skola göras
till föremål för beskattning, kunna överhuvud icke med samma styrka åberopas
i avseende å premierna till förutvarande stamflygförare. Med hänsyn
härtill och då det är önskvärt att den ifrågasatta skattefriheten erhåller en
klar avgränsning, är jag i vart fall icke för närvarande beredd föreslå, att
skattefriheten skall omfatta premier av sistnämnda slag.
De föreslagna nya bestämmelserna, vilka lämpligen böra erhålla sin placering
i punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen, synas böra
träda i kraft redan med avseende å premier, som utbetalats eller komma
att utbetalas under innevarande år.
I enlighet med det nu anförda bär inom finansdepartementet utarbetats
förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370).
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att förenämnda
lagförslag måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Bihang till riksdagens protokoll 19b9. 1 samt. Nr 202.
Ur protokollet:
Erik Skiöld.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.