Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:202, Med förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

1

Nr 202.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av punkt 6 av anvisningarna till 32 §

kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370); given Stockholms slott den 1 april 19b9.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 6 av anvisningarna

till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss. 1

1 Hi han tf till riksdagens protokoll 1919. / sand. AV 202.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av punkt 6 av anvisningarna till 32 §

kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen

den 28 september 19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

Nuvarande lydelse:

Anvisningar

till 32 §.

6. Värnpliktig för egen del tillkommande

naturaförmåner och det under

fredstjänstgöring utgående penningbidraget

skola icke upptagas såsom

skattepliktig intäkt. Familjebidrag

ävensom under fredstjänstgöring

utgående flygtillägg och sjötjänstbidrag

utgöra däremot skattepliktig

intäkt. För tid då krigsavlöningsreglememtet

är tillämpligt skall

för värnpliktig terminslön icke räknas

till skattepliktig intäkt, dock att

vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring

i sjöreserv skatteplikt föreligger för

den del av terminslönen, som motsvarar

sjötjänstbidrag, i den mån densamma

överstiger terminslön för den

värnpliktige enligt 6 § krigsavlöningsreglementet.

Månadslön skall utgöra

skattepliktig intäkt. Vad i detta stycke

sägs skall gälla jämväl i fråga om

annan personal vid krigsmakten, som

avlönas enligt de för värnpliktiga gällande

grunder. 1

Föreslagen lydelse:

Anvisningar

till 32 §.

6. Värnpliktig för egen del tillkommande

naturaförmåner och det under

fredstjänstgöring utgående penningbidraget

samt premie till värnpliktig

för genomgången fortsatt befälsutbildning

eller för jämlikt 27 §

1 mom. C värnpliktslagen fullgjord

repetitionsövning skola icke upptagas

såsom skattepliktig intäkt. Familjebidrag

ävensom under fredstjänstgöring

utgående flygtillägg och sjötjänstbidrag

utgöra däremot skattepliktig

intäkt. För tid då krigsavlöningsreglementet

är tillämpligt skall

för värnpliktig terminslön icke räknas

till skattepliktig intäkt, dock att

vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring

i sjöreserv skatteplikt föreligger för

den del av terminslönen, som motsvarar

sjötjänstbidrag, i den mån densamma

överstiger terminslön för den

värnpliktige enligt 6 § krigsavlöningsreglementet.

Månadslön skall utgöra

skattepliktig intäkt. Vad i detta styc
-

1 Senaste lydelse se 1942: 274.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 202.

3

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

För annan--- •— 6 § krigsavlö
ningsreglementet.

Den för--— deras bestridande.

ke sägs skall gälla jämväl i fråga om

annan personal vid krigsmakten, som

avlönas enligt de för värnpliktiga gällande

grunder.

För annan — •—- •—- 6 § krigsavlön

i n g sre gl e men tet.

Den för —---—- deras bestridande.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att lagen

icke skall äga tillämpning beträffande 1949 års taxering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den t april HthO.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om skattefrihet

för vissa premier åt värnpliktiga samt anför därvid följande.

Jämlikt värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967) kunna vissa värnpliktiga

åläggas att utöver vanlig utbildningstid fullgöra en fortsatt tjänstgöring.

Sålunda stadgas i 27 § 1 mom. B nämnda lag, att värnpliktig, som uttagits

för utbildning till officer eller underofficer vid armén eller kustartilleriet

eller till underofficer vid flygvapnet, är enligt de närmare bestämmelser

Konungen meddelar skyldig att, utöver vanlig tjänstgöring, efter dennas avslutande

fullgöra fortsatt tjänstgöring, för utbildning till officer under högst

trehundrasextio dagar och för utbildning till underofficer under högst etthundraåttio

dagar. Under C i samma moment föreskrives, att värnpliktig

tilldelad marinen, vilken vid navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen

eller övermaskinistexamen eller maskinistexamen av andra

klass, är skyldig att, utöver vanlig tjänstgöring, undergå fortsatt utbildning

under en tid av etthundratjugu dagar.

Vid bifall till en denna dag beslutad proposition angående särskilda inskrivningsförrättningar

under år 1949 in. in. utsträckes den i 27 § 1 mom.

B värnpliktslagen stadgade tjänstgöringsskyldigheten även till värnpliktig,

som uttagits för utbildning till officer vid flygvapnet.

I kungörelsen den 21 december 1945 (nr 881) angående avlöning m. m. till

värnpliktiga (kungörelse om värnpliktsavlöning) upptagas bestämmelser

om, bland annat, premier till värnpliktiga, som fullgjort viss fortsatt tjänstgöring

m. in.

Sålunda stadgas i 28 § av nämnda kungörelse, sådant detta författningsrum

lyder enligt kungörelsen den 30 juni 1948, nr 600, att värnpliktig, som

jämlikt 27 § 1 mom. B och C värnpliktslagen ålagts fortsatt tjänstgöring

eller utbildning, sjövärnsman, som uttagits för utbildning till värnpliktig

officer eller underofficer vid flottan, så ock aspirant och kadett — militärmeteorologaspirant

likväl undantagen — äga under de villkor och i den ordning,

varom i 29 och 30 §§ i kungörelsen om värnpliktsavlöning sägs, åtnjuta

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 202.

5

premie. Vidare föreskrives i 28 §, att där ej annat följer av stadgandet i 29 §

2 mom b) — för detta stadgande skall här senare redogöras — premie icke

utgår till den, som efter genomgången kadettskola undergår fortsatt utbildning

till officer (motsvarande) på aktiv stat, dock att utan hinder av vad nu

sagts premie utgår till den, som på grund av sjukdom icke godkänts i utbildning

vid krigsskola (mot krigsskola svarande utbildning för erhållande av

beställning på aktiv stat).

I 29 § samma kungörelse, vilket författningsrum ändrats senast genom

nyssnämnda kungörelse den 30 juni 1948, nr 600, lämnas föreskrifter om

villkor för premies erhållande och om premies belopp. Första momentet av

sistnämnda paragraf har följande lydelse:

i mom. Premie utgår med

a) ettusen kronor till den, som med godkännande vitsord genomgått annan

underofficersutbildning än som avses under e) här nedan;

b) tvåtusen kronor till den, som med godkännande vitsord genomgått kadettskola;
c)

etthundrafemtio kronor till värnpliktig vid marinen för varje av honom

jämlikt 27 § 1 mom. C värnpliktslagen fullgjord repetitionsövning samt

ytterligare trehundra kronor till värnpliktig, som härunder genomgått officersutbildning

och därvid godkänts;

d) sexhundra kronor till sjökapten eller likställd, som efter ansökan utbildats

till reservofficer;

e) fyrahundra kronor till sjövärnsman, som med godkännande vitsord

genomgått utbildning till värnpliktig underofficer vid flottan; samt

f) sexhundra kronor till sjövärnsman, som med godkännande vitsord genomgått

utbildning till värnpliktig officer vid flottan.

I andra momentet av samma paragraf angives att försvarets civilförvaltning

äger på ansökan av den värnpliktige besluta, om och i vad mån premie

må utgå till den, som på grund av sjukdom icke godkänts i den utbildning

premien avser, samt till den, som kommenderats till utbildning vid kadettskola

eller krigsskola (mot krigsskola svarande utbildning för erhållande av

beställning på aktiv stat) men som av annan anledning än sjukdom icke

godkänts i denna utbildning.

I tredje momentet av 29 § angives vad som vid tillämpning av förevarande

bestämmelser avses med underofficersutbildning, kadettskola och mot krigsskola

svarande utbildning, varjämte föreskrives alt med krigsskola jämställes

försvarets läroverk.

Om utbetalning av premie meddelas föreskrifter i 30 § kungörelsen om

värnpliktsavlöning, vilket författningsrum likaledes ändrats genom förenämnda

kungörelse den 30 juni 1948, nr 600. Premie skall utbetalas efter

avslutandet av den utbildning, repetitionsövning eller kurs, som premien

avser. Dock gäller att i 29 § 1 mom. b) omförmäld premie skall utbetalas

tidigast vid början av nästföljande officerskurs vid krigsskolan (motsvarande

utbildning) eller när dessförinnan utrönts, att vederbörande ej kommer

alt genomgå fortsatt utbildning till officer (motsvarande) på aktiv stat.

Slutligen gives i 30 § även den föreskriften, att om värnpliktig, efter att

ha fått premie till sig utbetald, likväl erhåller kommendering till (vinner

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 202.

inträde vid) krigsskola (motsvarande utbildning), har han att, därest han

vinner anställning såsom officer (motsvarande) på aktiv stat, återbetala

uppburet premiebelopp. Sådan återbetalning skall fullgöras senast ett år

efter det officersanställningen tillträtts.

Samtliga nu nämnda värnpliktiga, som äga rätt att uppbära premie, äro

under tiden för den utbildning, repetitionsövning eller kurs, som premien

avser, berättigade till penningbidrag och övriga förmåner på sätt i kungörelsen

om värnpliktsavlöning stadgas. Därjämte äga de uppbära bidrag i enlighet

med bestämmelserna i familjebidragsförordningen.

I av Kungl. Maj:t den 26 september 1947 meddelade särskilda bestämmelser

beträffande stamflygförare och förutvarande stamflygförare lämnas

även vissa föreskrifter om premier. Enligt nämnda bestämmelser skall förutvarande

stamflygförare under vart och ett av de båda kalenderåren närmast

efter anställningstidens slut fullgöra en repetitionsövning i flygtjänst

om 45 dagar. Därutöver må förutvarande stamflygförare under vart och ett

av de båda därefter följande kalenderåren efter eget åtagande fullgöra en

repetitionsövning i flygtjänst om 45 dagar. Under fullgörande av repetitionsövning

uppbäres lön enligt för personal på aktiv stat gällande grunder, varvid

lönen utgår efter den lönegrad och löneklass vederbörande omedelbart

före avgången från beställning på aktiv stat tillhörde. Härutöver äger förutvarande

stamflygförare uppbära premie, nämligen med 500 kronor efter

fullgörandet av den sista av de båda förutnämnda, obligatoriska repetitionsövningarna

samt med enahanda belopp efter fullgörande av sådan efter eget

åtagande fullgjord repetitionsövning, varom nyss talats.

Förslag om införande av premier av det slag varom här är tal väcktes ursprungligen

av 19il års försvarsutredning i en den 4 oktober 1941 överlämnad

promemoria med förslag till lagstiftning rörande de värnpliktigas tjänstgöringstid,

om höjning av värnpliktsåldern samt om upphävande av gränsen

mellan beväring och landstorm. Försvarsutredningen, som förordat ett

system med tvångsvis uttagning av vissa värnpliktiga för utbildning till befäl

under viss längre tid, framhöll att detta system, därest det i tillämpningen

skulle visa sig effektivt, såsom komplement krävde, att de sålunda uttagna

ekonomiskt kompenserades för de särskilda bördor, som pålades dem.

Försvarsutredningen behandlade i anslutning härtill förslaget att såsom sådan

kompensation tilldela vederbörande premier, ett förslag som utredningen

betecknade såsom välmotiverat. Såsom villkor för erhållande av premie

ansågs böra uppställas krav på godkänd examen i plutonchefsskola respektive

officersaspirantskola. Vidare framhölls att då avsikten med premien

vore att underlätta den värnpliktiges återgång till civil verksamhet efter

avslutande av militärutbildningen, utbetalning borde ske först i samband

med sådan återgång och sålunda för dem, som beordrats genomgå officersaspirantskola,

icke redan vid plutonchefsskolans slut. Försvarsutredningen

uttalade emellertid, att den icke vore beredd att i då förevarande sammanhang

avgiva ett formligt förslag till bestämmelser rörande de värnpliktigas

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 202. 7

avlöning. Spörsmålet borde göras till föremål för särskild utredning i annan

ordning.

I proposition nr 318 till 1941 års höstriksdag med förslag till ny värnpliktslag

framhöll vederbörande departementschef (s. 68) — efter att ha återgivit

försvarsutredningens nyssberörda uttalanden — att de till fortsatt befälsutbildning

uttagna värnpliktiga och värnpliktiga i specialtjänst med förlängd

tjänstgöringstid borde erhålla skälig kompensation för de särskilda

uppoffringar, som krävdes av dem. Frågan härom borde emellertid underkastas

närmare utredning.

Genom beslut den 24 oktober 1941 uppdrog Kungl. Maj :t därefter åt försvarsväsendets

lönenämnd att verkställa denna utredning. Sedan lönenämnden

den 13 december 1941 överlämnat av nämnden verkställd utredning, vid

vilken fogats förslag till bestämmelser i ämnet, befanns vid ärendets fortsatta

beredning inom försvarsdepartementet att behov av viss överarbetning och

översyn av förslaget förelåg. Den 18 februari 1942 uppdrog chefen för försvarsdepartementet

med stöd av lämnat bemyndigande åt särskilda utredningsmän

ätt verkställa denna överarbetning och översyn. Utredningsmännen inkommo

därefter med en den 30 april 1942 dagtecknad P. M. med förslag i fråga om

avlöning in. m. till värnpliktiga budgetåret 19b2/i3.

I proposition nr 297 till 1942 års riksdag angående de värnpliktigas avlöning

m. m. återfinnes en redogörelse för lönenämndens förslag, de däröver

avgivna remissyttrandena samt utredningsmännens förslag. Här må allenast

erinras om att lönenämnden uttalat sin anslutning till förslaget om särskilda

premier till/värnpliktiga, som uttoges till fortsatt befälsutbildning, i

syfte att underlätta den värnpliktiges återgång till civilt arbete. De över lönenämndens

förslag hörda remissinstanserna ävensom nyssnämnda utredningsmän

anslöto sig likaledes i princip till förslaget om premier med sådant

syfte.

Vederbörande departementschef godtog förslaget och i propositionen hemställdes

bl. a., att riksdagen måtte i huvudsak godkänna de i propositionen

angivna grunderna för premier till värnpliktiga befälselever m. fl. Riksdagen

(skriv, nr 375) biföll propositionen.

Med stöd av riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj :t därefter kungörelse

den 30 juni 1942 (nr 527) med provisoriska bestämmelser angående avlöning

åt värnpliktiga m. m. De i denna kungörelse upptagna bestämmelserna

om premier till vissa värnpliktiga ha därefter ersatts av de bestämmelser,

för vilka här inledningsvis redogjorts.

Frågan om skattefrihet för ifrågavarande premier berördes — såsom framgår

av proposition nr 206 till 1948 års riksdag angående vissa frågor rörande

försvarets organisation (s. 168) — vid remissbehandlingen av 1945 års

försvarskommittés den 25 november 1947 överlämnade betänkande med

förslag angående försvarets organisation. Sålunda erinrade chefen för armén,

att han i tidigare sammanhang uttalat, att det främst ur psykologisk

synpunkt skulle vara önskvärt, att premierna gjordes skattefria. Även landsorganisationen

i Sverige uttalade sig för en sådan anordning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

Departementschefen. Frågan huruvida de premier, varom i det föregående

talats, äro att hänföra till skattepliktig intäkt eller ej är icke uttryckligen

reglerad i skatteförvaltningarna. Emellertid torde av bestämmelserna i 32 g

kommunalskattelagen framgå, att premierna böra anses såsom skattepliktig

intäkt. I de av Kungl. Maj:t fastställda »Särskilda upplysningar för fast

anställd militär och civilmilitär personal samt värnpliktiga till ledning vid

avgivande av självdeklaration» (deklarationsformulär nr 3 c) har i enlighet

härmed angivits, att premie enligt kungörelsen om värnpliktsavlöning är att

hänföra till skattepliktig intäkt.

Under den senaste tiden bär uppmärksamheten i skilda sammanhang riktats

på det förhållandet, att de ifrågavarande premierna göras till föremål

för beskattning. Det har därvid gjorts gällande att genom beskattningen

av premierna det med dem avsedda syftet till en del förfelades och att beskattningen

vore ägnad att oförmånligt påverka vederbörandes intresse av

att frivilligt söka sig till den utbildning, repetitionsövning eller kurs, som

premien avsåge. Det har vidare framhållits, att dessa verkningar av beskattningen

blivit mer påtagliga efter den nya uppbördsreformens genomförande,

i det premiebeloppen redan vid utbetalningen gjordes till föremål

för löneavdrag för skatt. Slutligen har även erinrats om den ojämnhet i

premiernas beskattning, som följde av att vissa värnpliktiga efter att ha

lämnat den militära verksamheten omedelbart erhölle avlönad civil anställning

medan andra först senare erhölle sådan anställning. Den progressiva

beskattningen medförde, att premierna i det förra fallet drabbades av en

hårdare beskattning än i det senare fallet.

Även enligt min mening föreligger visst fog för den kritik, som sålunda

riktats mot att premierna göras till föremål för beskattning. Det kan visserligen

göras gällande att — sådan gällande skattelagstiftning är utformad

— beskattningen av premierna i princip är riktig; premierna torde nämligen

vara att beteckna såsom en av tjänsten härfluten förmån. Den i det föregående

lämnade redogörelsen utvisar emellertid, att premierna principiellt

icke avsetts såsom en löneförmån i egentlig mening. Syftet med desamma

är i stället av alldeles speciell art, nämligen att för vederbörande — som

tvångsvis kommenderats till den ifrågavarande utbildningen eller som, vid

risk att eljest tvångskommenderas eller av intresse för själva saken, frivilligt

underkastat sig utbildningen — underlätta övergången från militär

till civil verksamhet. Detta syfte framgår för övrigt även av de bestämmelser,

som gälla i avseende å tidpunkten för premiernas utbetalning.

Om man anlägger enbart skattesynpunkter skulle, trots det sist sagda, tillräcklig

anledning knappast föreligga att nu taga upp till behandling frågan

om skattefrihet för ifrågavarande premier. Emellertid är frågan av betydande

intresse ur försvarssynpunkt. I den mån vår försvarsorganisation bygger

på värnpliktigt befäl är det nämligen angeläget, att man icke genom

beskattningsåtgärder skapar impopularitet kring den förlängda utbildning,

som måste föreskrivas för det värnpliktiga befälet. Med hänsyn härtill och då

frågan är av ringa fiskalisk betydelse tillstyrker jag i princip, att premier av

ifrågavarande slag göras skattefria.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Ilungl. Maj:ts proposition nr 202.

9

Därest en sådan skattefrihet principiellt anses böra godtagas, uppkommer

frågan vilka av de i det föregående omnämnda premierna, som böra omfattas

av skattefriheten. Med särskild styrka kan därvid göras gällande, att skattefrihet

bör föreligga för premier till dem som tvångskommenderats till viss

utbildning eller skola. Det synes emellertid befogat att med dessa premier

ur skattesynpunkt likställa samtliga premier, varom talas i 29 § kungörelsen

om värnplikt savlöning. Detta torde så mycket hellre böra ske som åtskilliga

värnpliktiga, vilka frivilligt anmäla sig att genomgå sådan utbildning

eller skola varom fråga är, kunna antagas göra detta under påverkan

av den föreliggande risken att eljest tvångskommenderas. Härtill kommer

att de i nämnda 29 § omförmälda premierna inbördes så avvägts, att en

ur skattesynpunkt olikartad behandling av desamma skulle rubba den såsom

riktig befunna avvägningen dem emellan.

Mer tveksamt synes det vara, huruvida de nyss omnämnda premierna

till förutvarande stamflygförare jämväl böra undantagas från beskattning.

Det är att märka, att det i detta fall gäller tidigare fast anställd personal,

som under tiden för de repetitionsövningar, vilka premierna avse, avlönas

enligt de för personal på aktiv stat gällande grunderna med tillämpning av

den lönegrads- och löneklassplacering vederbörande före avgången från

beställning på aktiv stat tillhörde. De skäl, som kunna åberopas för att de i

kungörelsen om värnpliktsavlöning omförmälda premierna icke skola göras

till föremål för beskattning, kunna överhuvud icke med samma styrka åberopas

i avseende å premierna till förutvarande stamflygförare. Med hänsyn

härtill och då det är önskvärt att den ifrågasatta skattefriheten erhåller en

klar avgränsning, är jag i vart fall icke för närvarande beredd föreslå, att

skattefriheten skall omfatta premier av sistnämnda slag.

De föreslagna nya bestämmelserna, vilka lämpligen böra erhålla sin placering

i punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen, synas böra

träda i kraft redan med avseende å premier, som utbetalats eller komma

att utbetalas under innevarande år.

I enlighet med det nu anförda bär inom finansdepartementet utarbetats

förslag till lag om ändrad lydelse av punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370).

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att förenämnda

lagförslag måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Bihang till riksdagens protokoll 19b9. 1 samt. Nr 202.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.