Angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer
1949-01-28 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1949:32, Angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 32.
1
Nr 32.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension åt vissa
i statens tjänst anställda personer; given Stockholms
slott den 28 januari 1949.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden under
punkterna l:o—17 :o hemställt.
GUSTAF.
Sven Andersson.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 januari
1949.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,
Weijne, Kock, Andersson.
Statsrådet Andersson anmäler uppkomna frågor om pension åt vissa i statens
tjänst anställda personer och anför därvid.
I propositionerna nr 72 till 1946 års riksdag, nr 70 till 1947 års riksdag och
nr 74 till 1948 års riksdag angående pension åt vissa i statens tjänst anställda
personer hava förordats vissa huvudgrunder för bestämmandet av riksdagspensioner.
Dessa huvudgrunder synas mig alltjämt böra tillämpas. Såsom
komplettering av vad tidigare i här förevarande hänseende anförts vill jag
framhålla, att — i likhet med vad fallet är i fråga om pensioner, som beviljas
enligt gällande tjänstepensionsreglementen, ävensom riksdagspensioner,
som tillträtts före den 1 juli 1947 och omreglerats enligt kungörelsen den 30
juni 1947 (nr 657) angående omreglerad tjänste- och familjepension m. m.
1 Bihang till riksdagens protokoll 19U9. 1 samt. Nr 32.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 32.
■—• jämväl sådana av riksdagen beviljade tjänstepensioner, som tillträtts efter
den 30 juni 1947, böra utgå till och med den dag, då en månad förflutit efter
pensionstagarens frånfälle. Då en befattningshavare jämlikt Kungl. Maj :ts
och riksdagens beslut berättigas att åtnjuta pension »under sin återstående
livstid», torde sålunda beslutet få innefatta befogenhet för vederbörande
myndighet att verkställa utbetalning intill sist angivna tidpunkt.
1 :o.
Förre indelte soldaten vid Älvsborgs regemente, furiren Axel Emil Thor.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Thor är född den 1 april 1879 och således 69 år gammal;
alt han varit anställd såsom indelt soldat vid Älvsborgs regemente under
tiden 28 mars 1900—31 december 1947;
att han förordnats till furir i regementet;
att han åtnjuter underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa med 250
kronor för år, varå utgår dyrtidstillägg med 150 kronor;
att han under tiden 1 november 1927—31 december 1947 varit inkallad
till s. k. ständig tjänstgöring vid regementets proviantmagasin under en tid
av sammanlagt 18 år 6 månader, därvid frånräknats den tid, varunder han
fullgjort honom såsom indelt soldat åliggande repetitionsövningar;
att av den ständiga tjänstgöringen 10 år 6 månader belöpa å tiden innan
Thor uppnått 60 års ålder;
att Thors avlöning under de sista fem åren av anställningstiden vid Älvsborgs
regemente uppgått till i medeltal omkring 1 900 kronor för år;
samt att Thor icke äger andra tillgångar än ett kapital på omkring 3 000
kronor.
Statens pensionsanstalt —- där Thor ansökt om pension enligt kungörelsen
den 30 juni 1947 (nr 490) med föreskrifter angående pensionering av
viss arbetarpersonal i statens tjänst, jämförd med Kungl. Maj :ts brev den
28 november 1947 angående tillämpning av sagda kungörelse å viss indelt
personal vid armén — har genom beslut den 12 mars 1948 förklarat sig
förhindrad tilldela honom dylik pension, enär han före fyllda 60 år icke
fullgjort ständig tjänstgöring under minst tolv år.
Thor har i en den 5 april 1948 dagtecknad skrift hos Kungl. Maj :t anhållit
att komma i åtnjutande av pension.
Chefen för Älvsborgs regemente har tillstyrkt ansökningen.
Försvarets civilförvaltning har i avgivet utlåtande erinrat, att riksdagen
tidigare vid flera tillfällen beviljat pension åt indelt manskap på grund av
s. k. ständig tjänstgöring i sådana fall, då vederbörande visserligen tjänstgjort
i över 15 år men icke kunnat åberopa tjänstgöring före 60 års ålder
i föreskriven omfattning. Med hänsyn härtill och då Thor finge anses vara
i behövande omständigheter, ansåge civilförvaltningen det skäligt, att jäm
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 32.
3
väl Thor tilldelades pension. Beträffande pensionsbeloppet har civilförvaltningen
föreslagit, att pensionen enligt grunder, som angivits i utlåtandet,
måtte bestämmas till 936 kronor för år jämte rörligt tillägg.
Statskontoret har tillstyrkt, att pension utverkas åt Thor, samt förordat,
att pensionsbeloppet bestämmes till 1 116 kronor för år jämte rörligt tillägg,
vilket motsvarar lägsta pension åt manlig arbetare enligt huvudgrunderna i
förenämnda kungörelse den 30 juni 1947, nr 490.
Det synes mig skäligt, att Thor får komma i åtnjutande av pension på
grund av den i ärendet ifrågavarande tjänstgöringen. Pensionen torde böra
utgå räknat från och med den 1 januari 1948 och bestämmas till det av
statskontoret föreslagna beloppet eller alltså 1 116 kronor för år jämte rörligt
tillägg. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att förre indelte soldaten vid Älvsborgs regemente, furiren
Axel Emil Thor må, räknat från och med den 1 januari
1948, under sin återstående livstid från anslaget till
diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig
pension av 1 116 kronor.
2:o.
Muddermästaren vid väg- och vattenbyggnadsverkets hamnarbeten Johan
Viktor Nilsson. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Nilsson är född den 17 juli 1887 och således 61 år gammal;
att han sedan den 26 oktober 1916 varit anställd vid väg- och vattenbyggnadsverkets
hamnarbeten, därav under de sista 11 åren såsom muddermästare;
att
han under sin anställning hos väg- och vattenbyggnadsverket under
tiden 1 juli 1942—30 juni 1947 uppburit arvode, motsvarande löneförmåner
enligt 16 löneklassen, civila icke-ordinariereglementet, samt därefter
åtnjutit arvode, motsvarande löneförmånerna för statens allmänna avlöningsreglemente
underkastad tjänsteman i lönegrad Ce 17 löneklass 20;
att Nilsson från och med den 15 mars 1948 åtnjutit tjänstledighet på grund
av sjukdom;
samt att han enligt intyg av vederbörande verksläkare till följd av sjukdomen
är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin
tjänst.
Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har hos Kungl. Maj :t gjort framställning
om utverkande av pension åt Nilsson och därvid anfört bl. a. följande.
Från och med den 1 juli 1947 är större delen av den hos väg- och vatten1- byggnadsstyrelsen anställda ledningspersonalen underställd det av styrelsen
utarbetade »Anställningsreglemente för arbetsledare och vissa andra
befattningshavare vid väg- och vattenbyggnadsverket» av den 15 december
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 32.
1947. Genom Kungl. Maj:ts brev den 19 december 1947 angående tillämpning
av 1947 års allmänna tjänste- och familj epensionsreglementen å vissa
icke-ordinarie tjänstemän vid väg- och vattenbyggnadsverket har möjlighet
öppnats för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att bereda vissa av de under
anställningsreglementet hänförliga befattningshavarekategorierna pensionsrätt.
Då Nilsson icke kunnat förete vederbörligt friskintyg, har styrelsen
emellertid icke kunnat giva honom anställning som arbetsledare med rätt
till tjänste- och familjepension. Däremot har han uppburit lön och övriga
förmåner enligt reglementet och på grund därav åtnjutit löneförmåner,
motsvarande dem som tillkomma extra ordinarie tjänsteman i lönegrad och
löneklass Ce 17: 20.
I anslutning till vad sålunda anförts har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt, att Nilsson måtte komma i åtnjutande av pension till belopp
av 3 840 kronor, motsvarande enligt av styrelsen närmare angivna beräkningsgrunder
den pension, som Nilsson skulle ha erhållit, om han blivit
underkastad nyssnämnda anställningsreglemente av den 15 december 1947
och 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente blivit å honom tillämpligt.
Statskontoret har tillstyrkt utverkande av pension åt Nilsson med 3 708
kronor för år. Ämbetsverket har därvid beräknat pensionsbeloppet enligt
de grunder, som plägat tillämpas vid bestämmande av riksdagspensioner,
och härutinnan närmare anfört följande.
Nilsson åtnjuter för närvarande samma löneförmåner som befattningshavare
i lönegrad Ce 17. Denna lönegrad motsvarar lönegrad Eo 13 i civila
icke-ordinariereglementet. Pensionsunderlaget i denna lönegrad utgör enligt
1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente 3 072 kronor. En från
denna utgångspunkt bestämd pension skulle alltså bliva (3 072 — 307: 20 =)
2 764: 80 kronor eller avrundat 2 772 kronor. Efter omreglering enligt kungörelsen
nr 657/1947 skulle pensionen uppgå till i avrundat tal 3 708 kronor.
Med pensionsbeloppet bör följa rörligt tillägg enligt senast fastställda
grunder.
Med biträdande av statskontorets förslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att muddermästaren vid väg- och vattenbyggnadsverkets
hamnarbeten Johan Viktor Nilsson må från och med månaden
näst efter den, varunder han lämnar sin anställning,
under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner
och understöd in. m. uppbära en årlig pension av
3 708 kronor.
3:o.
Arbetschefen hos byggnadsstyrelsen John Einar Andersson. Av handlingarna
i ärendet inhämtas,
att Andersson är född den 17 juni 1887 och således 61 år gammal;
att han under tiden april 1921—april 1924 tjänstgjort såsom arbetsledare
och redogörare vid Södra Sveriges statsarbeten med en månadslön av 600
kronor;
Kungl. Maj:ts proposition nr 32.
5
att han sedan den 1 februari 1932 varit anställd i byggnadsstyrelsens
tjänst, därvid han mestadels tjänstgjort som arbetschef vid olika byggnadsföretag;
att
han under sin anställning hos byggnadsstyrelsen uppburit arvode, som
under femårsperioden 1943—1947 uppgått till i medeltal omkring 14 800 kronor
för år samt från och med den 1 januari 1948 utgjort 1 396 kronor för
månad;
att Anderssons tjänstgöring hos byggnadsstyrelsen varit av sådan omfattning,
att den tagit hans arbetstid helt i anspråk;
samt att Andersson sedan den 21 oktober 1948 åtnjutit tjänstledighet till
följd av sjukdom, på grund av vilken han enligt företett läkarintyg är för
framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.
Byggnadsstyrelsen har hemställt om utverkande av pension åt Andersson.
Statskontoret har tillstyrkt pension åt Andersson till belopp av 5 520 kronor
för år och därvid i fråga om pensionsbeloppets beräkning anfört följande.
Det arvode å 1 396 kronor för månad, som Andersson uppburit från och
med den 1 januari 1948, motsvarar löneklass 32, ortsgrupp 5 enligt löneplan
nr 1 i statens löneplansförordning. Denna löneställning grundar sig på
byggnadsstyrelsens tidigare beslut, att Anderssons avlöning successivt skulle
motsvara lönen i de till lönegraden Eo 27 civila icke-ordinariereglementet
hörande löneklasserna. Pensionen torde därför böra bestämmas med utgångspunkt
från pensionsunderlaget för angivna lönegrad enligt 1941 års
allmänna tjänstepensionsreglemente eller 6 696 kronor. Då Andersson, enligt
vad under hand upplysts, avses skola lämna sin befattning samtidigt
med att pensionsfrågan avgöres, anser ämbetsverket, att såsom tjänstetid
bör tillgodoföras honom tiden fram till den 1 juli 1949 eller 20 år 5 månader.
Pensionen synes böra bestämmas till (6 696 — 38/120 X 6 696 =
4 575: 60; 4 575: 60 — 457: 50 =) 4 118:10 eller avrundat 4 128 kronor. Efter
omreglering jämlikt kungörelsen nr 657/1947 skulle pensionen uppgå till
5 520 kronor. Å pensionsbeloppet bör utgå rörligt tillägg enligt senast fastställda
grunder.
I likhet med myndigheterna tillstyrker jag, att pension beredes Andersson.
Emot statskontorets förslag i fråga om storleken av pensionen har jag icke
funnit anledning till annan erinran än att pensionsbeloppet med beaktande
av de för beräkning av sjukpension gällande grunderna synes böra bestämmas
till 75 procent av det av statskontoret till utgångspunkt tagna tjänstepensionsunderlaget
med sedvanlig minskning med tio procent på grund av
att Andersson icke bidragit till sin pensionering. I enlighet härmed skulle
beloppet efter omreglering jämlikt kungörelsen nr 657/1947 uppgå till 6 048
kronor, vartill bör komma rörligt tillägg enligt senast fastställda grunder.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att arbetschefen hos byggnadsstyrelsen John Einar Andersson
må från och med månaden näst efter den, varunder han
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 32.
lämnar sin anställning, under sin återstående livstid från anslaget
till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära
en årlig pension av 6 048 kronor.
4:o.
Förvaltaren hos byggnadsstyrelsen Eric Gustaf Hagelmark. Av handlingarna
i ärendet inhämtas,
att Hagelmark är född den 3 augusti 1882 och således 66 år gammal;
att han under tiden 1 oktober 1917—31 maj 1924 tjänstgjort såsom förrådsförvaltare
hos arméns kasernbyggnadsnämnd;
att han sedan den 1 maj 1935 i en följd varit anställd i byggnadsstyrelsens
tjänst, därvid han tjänstgjort som förvaltare vid olika byggnadsföretag;
att
han under sin anställning hos byggnadsstyrelsen åtnjutit månadsarvode,
vilket till en början utgjort 350 kronor men därefter successivt stigit
och från och med den 1 september 1947 utgjort 660 kronor;
samt att Hagelmarks tjänstgöring som förvaltare tagit hans arbetstid helt
1 anspråk.
Byggnadsstyrelsen har hos Kungl. Maj :t hemställt om pension åt Hagelmark.
Statskontoret har tillstyrkt utverkande av pension åt Hagelmark med
2 220 kronor för år. I fråga om pensionsbeloppets beräkning har statskontoret
anfört följande.
Under senare år har Hagelmark åtnjutit arvode närmast överensstämmande
med nu utgående lön i löneklass 17, ortsgrupp 5 enligt löneplan nr 1
1 statens löneplansförordning. Sagda löneklass motsvaras i civila icke-ordinariereglementets
löneplan Eo av 13 löneklassen, vilken utgör slutlöneklass
för 10 lönegraden i samina löneplan. Pensionen torde därför böra bestämmas
med utgångspunkt från pensionsunderlaget för angivna lönegrad enligt
1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente eller 2 616 kronor. Enär, enligt
vad under hand upplysts, Hagelmark avses skola lämna sin anställning
samtidigt med att pensionsfrågan avgöres, anser ämbetsverket, att såsom
tjänstetid bör tillgodoföras honom tiden fram till den 1 juli 1949. Då Hagelmark
vid sistnämnda tidpunkt skulle räkna 20 år 10 månader, synes pensionen
böra bestämmas till (2 616 -— ”/iso X 2 616 =1 831: 20; 1 831: 20 —
183: 12 =) 1 648: 08 eller avrundat 1 656 kronor. Efter omreglering jämlikt
kungörelsen nr 657/1947 skulle pensionen uppgå till, efter avrundning,
2 220 kronor. Härtill bör komma rörligt tillägg enligt senast fastställda
grunder.
I enlighet med statskontorets förslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förvaltaren hos byggnadsstyrelsen Eric Gustaf Hagelmark
må från och med månaden näst efter den, varunder
han lämnar sin anställning, under sin återstående livstid
från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
uppbära en årlig pension av 2 220 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 32.
5:o.
7
Verkmästaren hos byggnadsstyrelsen Karl Nils Laurentius Olofsson. Av
handlingarna i ärendet inhämtas,
att Olofsson är född den 17 oktober 1883 och således 65 år gammal;
att han sedan den 23 maj 1934 i en följd varit anställd i byggnadsstyrelsens
tjänst, därvid han tjänstgjort som verkmästare vid olika byggnadsföretag,
senast vid ombyggnad av Ulleråkers sjukhus och folkskoleseminariet
i Uppsala;
att han under sin anställning hos byggnadsstyrelsen åtnjutit veckoarvoden
till och med utgången av år 1946, vilka från ett begynnelsebelopp av
85 kronor sedermera stigit till 140 kronor, samt månadsarvode under tiden
därefter, vilket arvode från och med den 1 juli 1947 utgjort 693 kronor;
samt att Olofssons tjänstgöring som verkmästare hos byggnadsstyrelsen
tagit hans arbetstid helt i anspråk.
Byggnadsstyrelsen har hos Kungl. Maj :t hemställt om pension åt Olofsson.
Statskontoret har tillstyrkt utverkande av pension åt Olofsson med 1 704
kronor för år. I fråga om pensionsbeloppets beräkning har statskontoret anfört
följande.
Olofsson har under senare år åtnjutit arvode överensstämmande med nu
utgående lön i löneklass 18, ortsgrupp 5 enligt löneplan nr 1 i statens löneplansförordning.
Sagda löneklass motsvaras i civila icke-ordinariereglementets
löneplan Eo av 14 löneklassen, vilken utgör slutlöneklass för 11 lönegraden
i samma löneplan. Pensionen torde därför böra bestämmas med utgångspunkt
från pensionsunderlaget för angivna lönegrad enligt 1941 års
allmänna tjänstepensionsreglemente eller 2 760 kronor. Enär, enligt vad
under hand upplysts, Olofsson avses skola lämna sin anställning samtidigt
med att pensionsfrågan avgöres, anser ämbetsverket, att såsom tjänstetid
bör tillgodoföras honom tiden fram till den 1 juli 1949. Då Olofsson vid
sistnämnda tidpunkt skulle räkna 15 år 1 månad, synes pensionen böra bestämmas
till (2 760 — “/i» X 2 760 = 1 403; 1 403 — 140: 30 =) 1 262: 70
eller avrundat 1 272 kronor. Efter omreglering jämlikt kungörelsen nr 657/
1947 skulle pensionen uppgå till, efter avrundning, 1 704 kronor. Med pensionen
bör följa rörligt tillägg enligt senast fastställda grunder.
Med biträdande av statskontorets förslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att verkmästaren hos byggnadsstyrelsen Karl Nils Laurentius
Olofsson må från och med månaden näst efter den,
varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående
livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd
m. m. uppbära en årlig pension av 1 704 kronor.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 32.
6:o.
Ingenjören hos byggnadsdelegationen för storflygplatsen Erik David Hedström.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Hedström är född den 31 december 1890 och således 58 år gammal;
att han innehaft anställning vid statens järnvägars anläggningsarbeten under
tiden 16 februari 1915—23 april 1917 och 1 januari—15 oktober 1918,
vid Södra Sveriges statsarbeten under tiden 22 juni 1921—31 december 1923,
hos statens arbetslöshetskommission eller arbetsmarknadskommissionen under
tiden 22 februari—10 maj 1928, 5 maj 1932—30 april 1942 och 1 januari—31
augusti 1944, hos flygförvaltningen under tiden 1 maj 1942—31
december 1943, hos 1944 års flygplatsutredning under tiden 1 september—
14 november 1944, vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avdelning för storflygplatsen
under tiden 15 november 1944—9 januari 1947 samt hos byggnadsdelegationen
för storflygplatsen under tiden därefter;
att Hedströms sammanlagda anställningstid i statens tjänst vid utgången
av juni 1949, då han väntas lämna sin anställning, kan beräknas till 22 år 10
månader 19 dagar;
att han under tiden 18 maj 1924—19 januari 1928 eller sålunda under
omkring 3 år 8 månader innehaft anställning vid byggandet av enskild
järnväg (Dal—Västra Värmlands järnvägsbyggnad), vilken järnväg sedermera
införlivats med det statliga järnvägsnätet;
att Hedström i sin anställning hos byggnadsdelegationen för storflygplatsen
sedan den 1 oktober 1947 varit förordnad såsom extra tjänsteman med
placering i lönegrad Cg 25 löneklass 25, statens allmänna avlöningsreglemente;
samt
att Hedströms arbetsförmåga enligt intyg av vederbörande verksläkare
på grund av sjukdom numera är varaktigt nedsatt med minst två
tredjedelar av den för fullt arbetsför person normala arbetsförmågan.
Med överlämnande av en av Hedström gjord ansökning har byggnadsdelegationen
för storflygplatsen hos Kungl. Maj :t hemställt om utverkande av
pension åt Hedström.
Statskontoret har tillstyrkt, att pension beredes Hedström med 4 728 kronor
för år, och därvid i fråga om pensionsbeloppets storlek anfört följande.
Med hänsyn till att Hedström nödgas avgå från sin anställning i förtid
på grund av sjukdom, torde såsom utgångspunkt för bestämmande av honom
tillkommande pension böra tagas hans nuvarande lönegradsplacering.
Då lönegrad 25 å löneplan nr 1 i statens löneplansförordning motsvarar
lönegrad Eo 22 i civila icke-ordinariereglementet, bör alltså pensionen grundas
på pensionsunderlaget i denna lönegrad enligt 1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente
eller 5 124 kr. Då anställning vid enskild järnvägsbyggnad
får tillgodoräknas såsom tjänstår endast för befattningshavare, som
i samband med sådan järnvägs förstatligande övergått i statens järnvägars
tjänst, lärer vid bestämmande av Hedströms pension hänsyn icke kunna
tagas till hans åberopade anställning vid sådan järnvägsbyggnad. Pensionen
för Hedström skulle alltså med tillgodoräknande av enbart den statliga anställningstiden
22 år 10 månader 19 dagar bliva (5 124 — 28/120 X 5 124
9
Kungl. May.ts proposition nr 32.
= 3928:40; 3928: 40 — 392: 84 =) 3 535:56 eller avrundat 3 540 kr. Efter
omreglering enligt kungörelsen nr 657/1947 skulle pensionen uppgå till
4 728 kr. för år. Å pensionsbeloppet bör utgå rörligt tillägg enligt senast
fastställda grunder.
I överensstämmelse med statskontorets förslag hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ingenjören hos byggnadsdelegationen för storflygplatsen
Erik David Hedström må från och med månaden näst
efter den, varunder han lämnar sin anställning, under sin
återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och
understöd in. m. uppbära en årlig pension av 4 728 kronor.
7 :o.
Kontrollören vid brännvinstillverkningen Carl Fredrik Motzfeldt. Av handlingarna
i ärendet inhämtas,
att Motzfeldt är född den 14 oktober 1878 och således 70 år gammal;
att han tjänstgjort såsom kontrollör vid sockerbeskattningen under tillverkningsåren
1914/15—1928/29;
att Motzfeldt vid sockerbeskattningens upphörande år 1929 tillerkändes
en engångsersättning av 1 900 kronor;
att han under lillverkningsåren 1933/34—1947/48 innehaft förordnanden
såsom kontrollör vid brännvinstillverkningen, därvid han tjänstgjort vid
sulfitbränneri;
att Motzfeldt efter utgången av tillverkningsåret 1947/48 beretts tillfällig
tjänstgöring såsom kontrollör i avvaktan på avgörandet av pensionsfrågan;
att hans tjänstgöring vid sockerbeskattningen och brännvinstillverkningen
varit av följande omfattning, nämligen:
Tillverkningsår
Antal
dagar
Tillverkningsår
Antal
dagar
Tillverkningsår
Antal
dagar
1914/15..........
153
1924/25 ..........
122
1938/39..........
350
1915/16..........
206
1925/26 ..........
59
1939/40 ..........
337
1916/17..........
217
1926/27..........
60
1940/41 ..........
313
| 1917/18..........
170
1927/28 ..........
60
1941/42..........
350
1918/19..........
227
1928/29..........
30
1942/43..........
328
1919/20..........
274
1933/34..........
62
1943/44..........
327
1920/21..........
323
1934/35..........
22
1944/45..........
269
1921/22..........
365
1935/36..........
32
1945/46..........
336
1922/23..........
60
1936/37 ..........
108
1946/47 ..........
340
1923 24
125
1937/38 .........
365
1947/48..........
348
Summa dagar
6338
samt att han således vid utgången av tillverkningsåret 1947/48 varit förordnad
såsom kontrollör vid kontrollen över sockerbeskattningen och
brännvinstillverkningen under tillhopa 30 tillverkningsår med en samman
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 32.
lagd effektiv tjänstgöring av omkring 17 år 7 månader, varav omkring 10 år
9 månader vid brännvinstillverkningen.
Motzfeldt har hos Kungl. Maj :t anhållit att komma i åtnjutande av pension.
Kontrollstyrelsen har hemställt om utverkande av pension åt Motzfeldt
och därvid anfört bland annat följande.
Anställning som kontrollör vid brännvinstillverkningskontrollen har icke
ansetts vara'' av beskaffenhet att böra regelmässigt förenas med pensionsrätt.
Riksdagen har emellertid i ett flertal fall beviljat pension åt brännerikontrollörer.
^ Rörande de synpunkter, som lagts på frågan om beviljande av
pension åt dylik befattningshavare, får styrelsen hänvisa till vad styrelsen
anfört i sin skrivelse till Kungl. Maj :t den 25 januari 1936 angående pension
åt kontrollören C. E. Bäckman (se prop. nr 196, sid. 33 o. 34, till 1936
års riksdag). Härav framgår, att kontrollör med i huvudsak stadigvarande
tjänstgöring vid sulfitbränneri och en långvarig sammanlagd effektiv tjänstgöring,
åtminstone 10 år, ansetts böra kunna tillerkännas pension.
Beträffande storleken av pensionen åt Motzfeldt har styrelsen utgått från
de grunder, som tidigare i allmänhet tillämpats vid pensionering av kontrollörer
vid brännvinstillverkningen och för vilka redogörelse lämnats bl. a.
i propositionen nr 117, p. 9, till 1948 års riksdag angående pension åt brännvinskontrollören
B. S. E. T. Erasmie. Dessa grunder — vilka hämtats från
reglerna för bestämmande av pension åt den kontrollpersonal vid sockerraffinaderier,
som entledigades i samband med omläggningen år 1922 och
upphörandet år 1929 av kontrollen över sockerbeskattningen — innebära
bl. a.,
att pensionens belopp avpassas efter tjänstårens antal på det sätt, alt för
varje tjänstår tillgodoräknas visst belopp, vilket år sbelopp varierar i förhållande
till storleken av åtnjutet dagarvode och för brännerikontrollör för
helt tjänstår normalt utgör 71 kronor 25 öre,
att varje förordnandeår räknas såsom helt tjänstår under förutsättning att
tjänstgöringen efter inkallelse omfattat minst nio månader av året och att,
därest tjänstgöringen omfattat mindre del av året, endast den tid, varunder
tjänstgöring ägt rum, tillgodoräknas såsom tjänstetid för pension, därvid
årsbeloppet reduceras i motsvarande mån,
att summan av årsbeloppen, uträknade i enlighet med vad nu angivits,
utgör grundpension,
samt att sistnämnda pension omregleras enligt därutinnan — senast genom
kungörelsen nr 657/1947 — meddelade bestämmelser.
Jämlikt sålunda återgivna grunder har kontrollstyrelsen beräknat grundpensionen
åt Motzfeldt till 1 263 kronor 57 öre och den omreglerade pensionen
till 2 988 kronor jämte rörligt tillägg.
Statskontoret har i avgivet utlåtande förklarat sig icke ha funnit anledning
till erinran mot vad kontrollstyrelsen föreslagit.
I överensstämmelse med kontrollstyrelsens förslag hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 32.
att kontrollören vid brännvinstillverkningen Carl Fredrik
Motzfeldt må från och med månaden näst efter den, varunder
han lämnar sin anställning, under sin återstående
livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd
in. m. uppbära en årlig pension av 2 988 kronor.
8:o.
Räknebiträdet vid rasbiologiska institutet Anna Myrsell. Av handlingarna
i ärendet inhämtas,
att Myrsell är född den 12 maj 1889 och således 59 år gammal;
att hon, efter att tidigare ha innehaft en del kortare förordnanden vid
rasbiologiska institutet, sedan den 1 mars 1927 varit fortlöpande anställd
vid institutet och därvid tjänstgjort såsom extra biträde, kvinnlig reseassistent,
t. f. assistent, t. f. kanslibiträde eller — alltsedan den 1 juli 1938
räknebiträde;
att hon åtnjutit avlöning i form av arvode, som under de senaste åren utgjort
4 450 kronor för år;
samt att anställningen vid institutet beräknas upphöra med utgången av
maj 1949.
Av civilförvaltningens personalförbund gjordes år 1944, i syfte att bereda
Myrsell pensionsberättigande anställning, framställning hos Kungl.
Maj :t om inrättande vid institutet av en extra ordinarie kanslibiträdesbefattning
i dåvarande 7 lönegraden. Efter samråd med chefen för finansdepartementet
ansåg chefen för ecklesiastikdepartementet sig icke böra förorda
bifall till framställningen. Sistnämnde departementschef anförde därvid
(statsverksprop. 1945, åttonde huvudtit. s. 248), att han utginge från
att förslag om beredande av pension åt Myrsell efter särskild framställning
i sinom tid komrne att föreläggas riksdagen.
Styrelsen för rasbiologiska institutet har nu i en till Kungl. Maj :t ställd,
den 18 september 1948 dagtecknad skrivelse gjort framställning om utverkande
av pension åt Myrsell.
Kanslern för rikets universitet har tillstyrkt, att förslag förelägges riksdagen
om beviljande åt Myrsell av pension med skäligt belopp.
Jämväl statskontoret har förordat, att pension beredes Myrsell. Ämbetsverket
har därvid ifrågasatt ett pensionsbelopp av 1 788 kronor och beträffande
beräkningen av detta anfört följande.
I yttrande över den år 1944 gjorda framställningen om inrättande av
pensionsberättigande tjänst åt Myrsell föreslog statskontoret, att hon skulle
erhålla en extra ordinarie befattning i 4 lönegraden, vilken lönegradsplacering
närmast motsvarade hennes dåvarande löneställning. Enligt vad
statskontoret inhämtat skulle en sådan löneplacering likaledes väl svara
mot hennes arbetsuppgifter. Statskontoret får alltsa föreslå, att pensionen
åt Myrsell bestämmes med pensionsunderlaget för befattning i lönegrad Eo 4
enligt 1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente såsom utgångspunkt.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 32.
Pensionsunderlaget utgör 1 980 kr. Då Myrsell vid avgången ur tjänst vid
utgången av maj månad 1949 kan åberopa en sammanhängande statlig
anställningstid av 22 år 3 månader, synes pensionen böra bestämmas till
(1 980 — Via> X 1 980= 1 980 —511: 50= 1 468: 50; 1 468: 50 — 146: 85 =)
1 321:65 kronor eller avrundat 1332 kronor, varmed skulle följa rörligt tilllägg
och kristillägg. Efter omreglering jämlikt kungörelsen nr 657/1947
skulle pensionen uppgå till 1 788 kronor. Statskontoret föreslår, att pensionen
bestämmes till detta belopp, varmed bör följa rörligt tillägg enligt
senast fastställda grunder.
Även jag anser mig böra förorda, att pension utverkas åt Myrsell. I enlighet
härmed och då det av statskontoret föreslagna beloppet synes mig
skäligt hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att räknebiträdet vid rasbiologiska institutet Anna Myrsell
må från och med månaden näst efter den, varunder hon
lämnar sin anställning, under sin återstående livstid från
anslaget till diverse pensioner och understöd m. in. uppbära
en årlig pension av 1 788 kronor.
9:o.
Förra städerskan vid högre allmänna läroverket för flickor i Örebro Olivia
Karolina Larsson. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Larsson är född den 20 september 1888 och således 60 år gammal;
att hon varit anställd såsom städerska vid högre allmänna läroverket för
flickor i Örebro under tiden 1 juli 1932—28 februari 1947 eller under 14 år
8 månader;
att tjänstgöringen omfattat 11 månader om året med en daglig arbetstid
av 4 timmar;
att hon lämnat sin anställning på grund av genom sjukdom (kronisk ledgångsreumatism)
inträdd arbetsoförmåga;
samt att hon senast haft en avlöning av omkring 1 800 kronor för år.
Enär Larsson icke i statens tjänst kan åberopa en anställningstid av 15
år, kan pension icke tillerkännas henne enligt kungörelsen den 30 juni 1947
(nr 490) med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal
i statens tjänst.
Larsson har hos Kungl. Maj :t anhållit att komma i åtnjutande av pension
på grund av sin städerskeanställning, därvid hon framhållit, att hon för sin
försörjning vore beroende av dylik pension.
Skolöverstyrelsen har anfört, att ämbetsverket med hänsyn till kortvarigheten
av Larssons anställning i statens tjänst ansåge ansökningen icke böra
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Statens pensionsanstalt har anslutit sig till vad skolöverstyrelsen sålunda
anfört.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 32.
Statskontoret har i utlåtande den 6 april 1948 framhållit, att Larsson,
därest sjukdom icke mellankommit, haft möjlighet att kvarstå i sin anställning
under så lång tid, att hon kunnat komma i åtnjutande av pension.
I betraktande härav och med hänsyn till föreliggande ömmande omständigheter
ville statskontoret icke motsätta sig, att åtgärder vidtoges för beredande
av pension åt Larsson. Statskontoret har tillika erinrat, att riksdagen
genom tidigare beslut beviljat pension i liknande fall. Vad angår
storleken av pensionen har statskontoret föreslagit, att pensionsbeloppet
måtte bestämmas till 528 kronor för år jämte rörligt tillägg därå.
I likhet med statskontoret förordar jag, att pension utverkas åt Larsson.
Pensionen synes mig böra få utgå räknat från och med den 1 januari 1948
och torde böra bestämmas till det av statskontoret föreslagna beloppet. Jag
hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förra städerskan vid högre allmänna läroverket för flickor
i Örebro Olivia Karolina Larsson må, räknat från och
med den 1 januari 1948, under sin återstående livstid från
anslaget till diverse pensioner och understöd m. in. uppbära
en årlig pension av 528 kronor.
10:o.
Städerskan vid folkskoleseminariet för kvinnliga elever i Stockholm Olga
Johanna Hansson, född Karlsson. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Hansson, som är änka, är född den 29 juli 1881 och således 67 år
gammal;
att hon sedan den 1 november 1929 eller under omkring 19 år 3 månader,
varav omkring 11 år 9 månader före 60 års ålder, varit anställd såsom städerska
vid folkskoleseminariet för kvinnliga elever i Stockholm;
att hon intill utgången av juni 1937 haft heltidsanställning, under det att
hon under tiden därefter haft en daglig arbetstid av 5 timmar under 9 månader
av året samt heltidstjänstgöring under 1 månad om året;
att hon beräknas lämna sin anställning den 30 juni 1949;
samt att Hansson i ersättning för städningsarbetet under de senaste åren
uppburit i medeltal omkring 2 000 kronor för år.
Enär Hanssons städerskeanställning icke omfattat minst 12 år före fyllda
60 år, har hon ej kunnat komma i åtnjutande av pension enligt de i förevarande
fall eljest tillämpliga bestämmelserna i kungörelsen den 30 juni
1947 (nr 490) med föreskrifter angående pensionering av'' viss arbetarpersonal
i statens tjänst.
Hos Kungl. Maj :t har skolöverstyrelsen, i anledning av en av Hansson
gjord, av rektorn vid folkskoleseminariet tillstyrkt ansökning, hemställt
om utverkande av pension åt Hansson från och med den 1 juli 1949.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 32.
Statens pensionsanstalt har — under framhållande att pensionen åt Hansson
torde ha bestäints till 744 kronor för år jämte rörligt tillägg, därest
förenämnda kungörelse den 30 juni 1947, nr 490, varit å henne tillämplig
— föreslagit, att pension måtte beviljas Hansson med sist angivna belopp.
I överensstämmelse med statens pensionsanstalts förslag hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att städerskan vid folkskoleseminariet för kvinnliga elever
i Stockholm Olga Johanna Hansson, född Karlsson, må från
och med månaden näst efter den, varunder hon lämnar sin
anställning, under sin återstående livstid från anslaget till
diverse pensioner och understöd in. m. uppbära en årlig pension
av 744 kronor.
11 :o.
Extra lantmätaren Valter Ramses Angelo Dalenius. Av handlingarna i ärendet
inhämtas,
att Dalenius är född den 21 september 1895 och således 53 år gammal;
att han antogs såsom lantmäterielev den 25 juni 1915 och såsom lantmäteriauskultant
den 31 mars 1920, vilken sistnämnda dag han avlade
lantmäteriexamen, samt konstituerades till extra lantmätare den 1 januari
1921 ävensom avlade kulturteknisk examen den 31 maj 1933;
att Dalenius, vilken under sin verksamhet inom lantmäteristaten till en
början tjänstgjort i olika befattningar i likhet med andra yngre lantmätare,
under senare år icke handlagt lantmäteriförrättningar utan allenast
sysslat med grundläggande mätningar inom städer och samhällen samt
med hänsyn till sin specialiserade verksamhet icke ansetts lämpad att
inneha någon av de från och med den 1 januari 1948 i samband med genomförande
av ny distriktsorganisation inrättade befattningarna såsom extra
ordinarie eller ordinarie lantmätare;
att Dalenius, som på grund av sjukdom tidvis varit urståndsatt att sköta
sin tjänst, vid utgången av år 1947 kunde åberopa en tjänstetid av omkring
21 år, under vilken tid han något mer än 15 år varit tjänstemedhjälpare åt
lantmätare samt under omkring 3 år 8 månader varit självständigt verksam
som lantmätare;
att hans inkomst av tjänsten -—- däri inbegripen såväl av statsmedel utgående
ersättning som ock inkomst av utförda förrättningar och uppdrag
— tidsperioden 1943—1947 uppgått till i medeltal 10 000 kronor för år;
samt att Dalenius, som efter utgången av år 1947 icke fullgjort någon
tjänstgöring vid lantmäteristaten och icke åtnjutit någon inkomst på grund
av sin anställning därstädes, jämlikt av läkare den 9 november 1948 avgivet
utlåtande har väsentligt nedsatt arbetsförmåga och, enär någon förbättring
för framtiden icke är att förvänta, måste anses vara oförmögen till vidare
tjänstgöring i lantmäteristaten.
15
Kungl. ]\Iaj:ts proposition nr 32.
Med överlämnande av en av Dalenius till Kungl. Maj :t ställd ansökan
— vari Dalenius gjort framställning i fråga om sina anställnings- och avlöningsförhållanden
för tiden efter utgången av år 1947 — meddelade lantmäteristijrelsen
i skrivelse den 2 april 1948, att styrelsen ansåge sig förhindrad
att vidare meddela Dalenius förordnande som lantmätare inom
lantmäteristaten men att styrelsen på grund av Dalenius’ långa tjänstgöring
funne sig böra hemställa, att Dalenius från och med den 1 januari 1948
bereddes skälig ersättning i någon för ändamålet lämplig form, exempelvis
så, att han erhölle lön i enlighet med de grunder, som gälla för tjänstemän
på indragningsstat.
Statens lönenämnd avgav den 21 april 1948 infordrat utlåtande i ärendet
och anförde därvid bl. a., att nämnden, som hyste betänkligheter mot att
å indragningsstat placerades befattningshavare med ställning som extra
tjänsteman, ansåge det böra undersökas, huruvida icke möjlighet kunde
föreligga att tillerkänna Dalenius sjukpension.
I infordrat förnyat utlåtande den 23 november 1948 har lantmäteristyrelsen,
med överlämnande bl. a. av förut omförmälda, den 9 november 1948
dagtecknade läkarutlåtande, hemställt om utverkande av pension åt Dalenius
med skäligt belopp, att utgå från och med den 1 januari 1948. Styrelsen
har därvid bl. a. anfört följande.
Därest Dalenius den 1 januari 1948 inplacerats i den för lantmätare inom
lantmäteristaten från och med samma dag gällande befordringsgången, skulle
han med tillgodoräkning av sin tidigare tjänstgöring inom lantmäteriet ha
placerats i lönegrad Ce 24, löneklass 27. Det synes lantmäteristyrelsen lämpligt
att utgå "från sistnämnda placering vid beräkningen av en skälig
pension, varvid Dalenius bör såsom tjänstår tillgodoräknas 21 år av tjänstgöringen
såsom extra lantmätare. Viss reduktion av pensionsunderlaget
torde enligt tidigare tillämpad praxis böra ske med hänsyn till att Dalenius
icke vidkänts pensionsavdrag.
Statskontoret har i utlåtande den 14 december 1948 tillstyrkt, att åt Dalenius
utverkades pension med ett årligt belopp av 3 840 kronor räknat
från och med ingången av år 1948. Ämbetsverket har vidare anfört följande.
I enlighet med i tidigare liknande fall tillämpade grunder bör pensionen
bestämmas i förhållande till Dalenius’ årsinkomst under senare år, däri
inbegripen såväl av statsmedel utgående ersättning som ock inkomst av utförda
förrättningar och uppdrag.
De för åren 1943—1947 redovisade årsinkomsterna motsvara närmast
avlöning enligt 18—22 löneklasserna i 1939 års löneplan, Stockholms ortsgrupp.
Genomsnittligt torde kunna räknas med 21 löneklassen. Sistnämnda
löneklass utgör slutlöneklass i lönegrad Eo 18 civila icke-ordinariereglementet.
Såsom utgångspunkt vid bestämmande av pensionsbeloppet synes
därför skäligen böra väljas pensionsunderlaget i sagda lönegrad enligt
1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente eller 4 236 kronor, varvid pensionen
med beaktande av de för sjukpension gällande grunderna bör fastställas
till 75 procent av pensionsunderlaget. Med tillämpning i övrigt av
sedvanliga beräkningsgrunder skulle pensionen alltså bliva (75/100 4 236 —
3 177; 3 177 — 317: 70 =) 2 859:30 eller avrundat 2 868 kronor. Efter omräkning
enligt kungörelsen nr 657/1947 kommer pensionsbeloppet att upp
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 32.
gå till 3 840 kronor. Å pensionsbeloppet bör utgå rörligt tillägg enligt senast
fastställda grunder.
Lika med myhdigheterna anser jag, att Dalenius bör komma i åtnjutande
av pension, att utgå räknat från och med den 1 januari 1948. I fråga om
pensionsbeloppets storlek ansluter jag mig till statskontorets förslag. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att extra lantmätaren Valter Ramses Angelo Dalenius må,
räknat från och med den 1 januari 1948, under sin återstående
livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd
in. m. uppbära en årlig pension av 3 840 kronor.
12:o.
Sjukvårdsvikarien vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik Hildur Linnéa
Ingeborg Andersson, född Andersson. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Andersson är född den 4 oktober 1888 och således 60 år gammal;
att hon sedan den 21 juni 1924 tjänstgjort såsom sjukvårdsvikarie vid S:ta
Gertruds sjukhus i Västervik under tillhopa något över 20 år 6 månader;
att hennes avlöning under tiden 1 juli 1942—30 juni 1947 utgick med följande
belopp, nämligen till och med utgången av juni 1946 1 590 kronor för
år samt under budgetåret 1946/47 1 713 kronor jämte rörligt tillägg och
kristillägg, vilka avlöningsförmåner i det närmaste motsvarade avlöningen
åt befattningshavare i lönegrad Ek 1, lägsta löneklassen, i den för Västervik
gällande ortsgruppen D;
att avlöningen från och med den 1 juli 1947 utgått enligt lönegrad Cg 4;
att Andersson efter sin avlidne make, skötaren Ernst Hjalmar Andersson,
åtnjuter änkepension, som sedan den 1 juli 1947 uppgått till 1 632 kronor
för år jämte rörligt tillägg och vilken pension, därest Andersson erhåller
tjänstepension, jämlikt gällande bestämmelser kommer att minskas med en
fjärdedel;
samt att Andersson beräknas komma att lämna sin anställning inom den
närmaste tiden.
Statens pensionsanstalt, där Andersson anhållit att komma i åtnjutande
av pension, har enligt beslut den 5 mars 1948 funnit sig förhindrad tilldela
Andersson pension, enär hon icke vore att hänföra till arbetarpersonal i den
mening, som avses i kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 490) med föreskrifter
angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst, samt icke
eljest vore berättigad att erhålla pension enligt bestämmelser, som pensionsanstalten
äger tillämpa.
Med överlämnande av en av Andersson hos direktionen för S:ta Gertruds
sjukhus gjord och av direktionen tillstyrkt ansökning har medicinalstyrelsen
hos Kungl. Maj :t hemställt om utverkande åt Andersson av pension
till skäligt belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 32.
17
Statskontoret har tillstyrkt pension åt Andersson med 1 260 kronor för år
och därvid beträffande beräkningen av pensionsbeloppet anfört följande.
Statskontoret får under hänvisning till 1947 års riksdags beslut angående
pension åt sjukvårdsvikarien Amelie Josefina Bohman (prop. nr 123, p. 5;
bankoutsk. uti. nr 26, p. 6; riksd. skr. nr 144) föreslå, att pensionen åt
Andersson bestämmes med pensionsunderlaget för befattning i lönegrad Ek
1 enligt 1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente eller 1 500 kronor såsom
utgångspunkt. Då Andersson vid avgång ur tjänsten torde kunna räkna
en tjänstetid om något över 20 år 6 månader, synes pensionen böra bestämmas
till (1 500 — 37/120 X 1 500 = 1 500 — 462: 50 = 1 037: 50; 1 037: 50
— 103: 75 =) 933: 75 eller avrundat 936 kronor, varmed skulle följa rörligt
tillägg och kristillägg. Efter omreglering jämlikt kungörelsen nr 657/1947
skulle pensionen uppgå till 1 260 kronor. Statskontoret föreslår, att pensionen
fastställes till detta belopp, varmed bör följa rörligt tillägg enligt senast
fastställda grunder.
Med biträdande av statskontorets förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att sjukvårdsvikarien vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik
Hildur Linnéa Ingeborg Andersson, född Andersson, må
från och med månaden näst efter den, varunder hon lämnar
sin anställning, under sin återstående livstid från anslaget
till diverse pensioner och understöd m. in. uppbära en årlig
pension av 1 260 kronor.
13:o.
Sjukvårdsvikarien vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik Gerda Maria Antonia
Isaksson, född Karlsson. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Isaksson är född den 22 september 1887 och således 61 år gammal;
att hon varit anställd såsom sköterska vid dåvarande Växjö Hospital (numera
S:t Sigfrids sjukhus i Växjö) under tiden 1 februari 1907—15 december
1915 samt såsom sjukvårdsvikarie vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik
sedan den 1 juni 1932 med vissa avbrott, och att den sammanlagda anställningstiden
vid statens sinnessjukhus uppgår till omkring 23 år;
att hennes löneförmåner under tiden intill den 1 juli 1947 ungefärligen
motsvarade avlöningen åt befattningshavare i lönegrad Ek 1, lägsta löneklassen,
ortsgrupp D, och därvid utgjorde till och med utgången av juni
1946 1 590 kronor för år samt under budgetåret 1946/47 1 713 kronor jämte
rörligt tillägg och kristillägg;
att avlöningen från och med den 1 juli 1947 utgått enligt lönegrad Cg 4;
att Isaksson efter sin avlidne make, skötaren Karl Johan Alfred Isaksson,
åtnjuter änkepension, som sedan den 1 juli 1947 uppgått till 1 632 kronor
för år jämte rörligt tillägg och vilken pension, därest Isaksson erhåller
tjänstepension, jämlikt gällande bestämmelser kommer att minskas med en
fjärdedel;
2 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 32.
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 32.
samt att Isaksson beräknas komma att lämna sin anställning, så snart
pensionsfrågan avgjorts.
Med överlämnande av en av Isaksson hos direktionen för S:ta Gertruds
sjukhus gjord och av direktionen tillstyrkt ansökning har medicinalstyrelsen
hos Kungl. Maj :t hemställt om utverkande av skälig pension åt Isaksson.
Statskontoret har tillstyrkt, att pension beredes Isaksson med 1 428 kronor
för år, och därvid — under hänvisning till vad ämbetsverket anfört i det
under nästföregående punkt upptagna ärendet — beträffande beräkningen
av pensionsbeloppet anfört följande.
Ämbetsverket vill förorda, att pensionen åt Isaksson bestämmes med ett
pensionsunderlag å 1 500 kronor såsom utgångspunkt. Då enligt vad under
hand upplysts Isaksson avses skola lämna sin anställning samtidigt med
att pensionsfrågan avgöres, anser statskontoret, att såsom tjänstetid bör
tillgodoföras henne tiden fram till den 1 juli 1949. Då Isaksson vid sistnämnda
tidpunkt skulle räkna 23 år 5 månader 25 dagar, synes pensionen böra bestämmas
till (1 500 — 26/120 X 1 500 = 1 500 — 325 = 1 175; 1 175 —
117: 50 =) 1 057: 50 eller avrundat 1 068 kronor, varmed skulle följa rörligt
tillägg och kristillägg. Efter omreglering jämlikt kungörelsen nr 657/
1947 skulle pensionen uppgå till 1 428 kronor. Statskontoret föreslår, att pensionen
fastställes till detta belopp, varmed bör följa rörligt tillägg enligt senast
fastställda grunder.
Även jag förordar, att pension utverkas åt Isaksson. I enlighet härmed och
då jag icke anser mig böra rikta erinran mot det av statskontoret ifrågasatta
pensionsbeloppet hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att sjukvårdsvikarien vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik
Gerda Maria Antonia Isaksson, född Karlsson, må från
och med månaden näst efter den, varunder hon lämnar sin
anställning, under sin återstående livstid från anslaget till
diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension
av 1 428 kronor.
14:o.
Förra sjukvårdsvikarien vid Säters sjukhus Ruth Salomé Carlsson, född
Nilsson. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Carlsson är född den 12 januari 1893 och således 56 år gammal;
att hon under tiden 21 augusti 1911—31 januari 1948 varit anställd vid olika
statens sinnessjukhus, senast Säters sjukhus, under sammanlagt omkring 21
år 7 månader, därav såsom sömmerska under omkring 8 år 3 månader samt
såsom sjukvårdselev, sköterska och vikarierande sköterska under omkring
13 år 4 månader;
att hon vid sin avgång åtnjöt lön enligt lönegraden Cg 4;
samt att Carlsson lämnat sin anställning på grund av genom sjukdom
nedsatt arbetsförmåga.
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 32.
Carlsson har hos Kungl. Maj :t anhållit att komma i åtnjutande av pension.
Medicinalstyrelsen har tillstyrkt den av Carlsson sålunda gjorda ansökningen.
Statskontoret har tillstyrkt, att pension beredes Carlsson med 1 368 kronor
för år, och därvid i fråga om pensionsbeloppets storlek anfört följande.
Pensionen åt Carlsson bör fastställas med pensionsunderlaget för befattning
i lönegrad Ek 1 enligt 1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente
eller 1 500 kronor såsom utgångspunkt. Carlsson räknade vid sin avgång ur
tjänst vid uppnådda 55 års ålder en anställningstid i statens tjänst om 21 år
7 månader. Då Carlsson på grund av ohälsa nödgats lämna sin tjänst i förtid
synes pensionen böra bestämmas till 75 procent av pensionsunderlaget
med "sedvanligt 10 procents-avdrag för att pensionsavgifter ej erlagts. Pensionen
skulle alltså bliva (75 % av 1 500 = 1 125; 1 125 —112: 50 =) 1 012: 50
eller avrundat 1 020 kronor. Efter omreglering jämlikt kungörelsen nr
657/1947 skulle pensionen uppgå till 1 368 kronor. Statskontoret föreslår,
att pensionen fastställes till detta belopp, varmed bör följa rörligt tillägg enligt
senast fastställda grunder.
Med biträdande av statskontorets förslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förra sjukvårdsvikarien vid Säters sjukhus Ruth Salomé
Carlsson, född Nilsson, må, räknat från och med den 1
februari 1948, under sin återstående livstid från anslaget till
diverse pensioner och understöd in. m. uppbära en årlig pension
av 1 368 kronor.
15 :o.
Biträdena å häradsskrivarkontor Sigurd Arvid Assar Jakobson och Carl
August Swenson. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Jakobson och Swenson äro födda respektive den 31 augusti och den
22 november 1884;
att de varit anställda å häradsskrivarkontor, Jakobson sedan den 21
januari 1921 och Swenson sedan början av år 1919;
att Jakobsson och Svensson, som icke erhållit pensionsberättigande anställning
i samband med den från och med den 1 juli 1946 genomförda omläggningen
av uppbördsorganisationen, från sistnämnda tidpunkt tjänstgjort
såsom extra biträden, Jakobson å Falköpings och Swenson å Skara
fögderis häradskrivarkontor;
samt att Jakobsons och Swensons senaste årslön före den 1 juli 1946
uppgått till för Jakobson 2 760 kronor och för Swenson 2 880 kronor.
Jakobson och Swenson ha hos Kungl. Maj :t anhållit att komma i åtnjutande
av pension.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län har tillstyrkt beredande av pension åt Jakobson
och Swenson.
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 32.
Statskontoret har i utlåtande den 29 april 1947 föreslagit, att pension
måtte utverkas till Jakobson och Swenson till belopp av 972 respektive 1 044
kronor för år. Beträffande avvägningen av pensionsbeloppen har statskontoret
anfört, att pensionerna syntes böra utmätas med utgångspunkt från
de grunder, vilka av Kungl. Maj :t förordats i den 14 februari 1947 dagtecknad
proposition nr 120 angående pension åt vissa biträden å häradsskrivarkontor
och som godkänts av 1947 års riksdag. Därest sökandena tillgodoräknades
tjänstår intill uppnåendet av 63 års ålder, skulle de kunna
åberopa, Jakobson 26 år 7 månader 11 dagar och Swenson 28 år 11 månader.
Pensionsbeloppen skulle då enligt nyssnämnda grunder bliva för Jakobson
972 kronor samt för Swenson 1 044 kronor, allt för år räknat.
Omräknade enligt kungörelsen nr 657/1947 komma de av statskontoret
föreslagna pensionerna att utgöra för Jakobson 1 308 kronor och för Swenson
1 404 kronor, varå utgår rörligt tillägg enligt senast fastställda grunder.
Även jag förordar, att pension utverkas åt Jakobson och Swenson, att
utgå med sist omförmälda belopp, 1 308 respektive 1 404 kronor. I enlighet
härmed hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att biträdena å Falköpings respektive Skara fögderis häradsskrivarkontor
Sigurd Arvid Assar Jakobson och Carl
August Swenson må från och med månaden näst efter den,
varunder de lämna sina anställningar, under återstående
livstiden från anslaget till diverse pensioner och understöd
m. m. uppbära årliga pensioner, Jakobson med 1 308 kronor
och Swenson med 1 404 kronor.
16:o.
Lärarinnan i maskinskrivning vid statens polisskola Ulrika (Ulla) Olivia
Eriksson. Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Eriksson är född den 21 december 1884 och således 64 år gammal;
att hon tjänstgjort såsom lärarinna i maskinskrivning vid statens polisskola
sedan den 1 november 1917;
att undervisningen pågått i genomsnitt 42 veckor för år samt omfattat
följande antal timmar i veckan, nämligen år 1918 tre timmar, år 1919 6
timmar, vårterminen 1920—vårterminen 1936 nio timmar, läsåret 1936—
1937 och höstterminen 1937 tolv timmar, vårterminen 1938—höstterminen
1941 femton timmar, vårterminen 1942—vårterminen 1945 aderton timmar,
läsåren 1945—1946 och 1946—1947 tjuguen timmar samt därefter aderton
timmar;
att Eriksson utöver nu nämnda arbetstimmar fått tillsätta tid för förberedelse-
och rättningsarbete;
att hon under åren 1942—1946 jämväl meddelat undervisning i maskinskrivning
i vid skolan under omkring 5 månader av året anordnade kurser
Kungl. Maj:ts proposition nr 32. 21
för militärt underbefäl, därvid undervisningen omfattade 6 timmar i veckan;
att
Eriksson för sin undervisning uppburit ett timarvode av fyra kronor
intill år 1941, då detsamma höjdes till fem kronor;
samt att Eriksson under de första åren av sin verksamhet vid polisskolan
innehaft anställningar vid sidan av arbetet vid skolan och därvid bl. a. under
tiden augusti 1918—augusti 1919 tjänstgjort hos statens handelskommission.
Styrelsen för statens polisskola har hos Kungl. Maj :t hemställt om utverkande
av pension åt Eriksson, därvid styrelsen tillika överlämnat en av
lärarföreningen vid polisskolan gjord framställning i syfte att Eriksson
måtte komma i åtnjutande av pension.
Statskontoret har anfört, att ämbetsverket med hänsyn till att Erikssons
tjänstgöring vid polisskolan utgjorde hennes huvudsakliga sysselsättning och
förvärvskälla funne sig böra tillstyrka, att genom framställning till riksdagen
pension utverkades åt henne. Beträffande storleken av pensionen har
statskontoret förordat ett pensionsbelopp av 2 148 kronor för år, därvid
ämbetsverket anfört följande. *
Pensionen åt Eriksson synes med hänsyn till den växlande omfattningen
av tjänstgöringsskyldigheten böra bestämmas i förhållande till avlöningsförmånerna
under de senast förflutna 10 åren. Då den höjning av timarvodet
med en krona, som skedde år 1941, får anses betingad av de ökade levnadskostnaderna
och alltså bör betraktas såsom en dyrtidsförmån, torde såsom
utgångspunkt för bestämmande av pensionsbeloppet böra tagas en grundlön
beräknad efter ett timarvode av fyra kronor. Enligt löneuppgifter, som erhållits
från statens polisskola, skulle den på så sätt bestämda grundlönen
under de tio senaste åren ha utgjort i genomsnitt 3 257 kronor för år. Detta
belopp motsvarar närmast en C-ortslön av 2 670 kronor enligt 1939 års civila
löneplan. Då Eriksson räknar 30 anställningsår, synes pensionen böra bestämmas
till två tredjedelar av sistnämnda belopp med sedvanligt avdrag
för att bidrag icke lämnats till pensioneringskostnaderna eller alltså C/3 X
2 670 = 1 780; 1 780 — 178 =) 1 602 eller avrundat 1 608 kronor. Efter omläkning
jämlikt kungörelsen nr 657/1947 skulle pensionen bliva 2 148 kronor,
varmed bör följa rörligt tillägg enligt senast fastställda grunder.
Även jag anser mig kunna tillstyrka, att Eriksson kommer i åtnjutande
av pension av statsmedel. I enlighet härmed och då jag icke har något att
erinra emot att pensionen bestämmes till det av statskontoret föreslagna beloppet,
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att lärarinnan i maskinskrivning vid statens polisskola Ulrika
(Ulla) Olivia Eriksson må från och med månaden näst
efter den, varunder hon lämnar sin anställning, under sin
återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m. uppbära en årlig pension av 2 148 kronor.
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 32.
17 :o.
Förra städerskan vid telegrafverket Augusta Matilda Andersson, född Blomqvist.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Andersson, som är änka, är född den 6 september 1877 och således
71 år gammal;
att hon under tiden december 1928—augusti 1947 eller sålunda under
18 år 9 månader, varav 8 år 9 månader 6 dagar före uppnådda 60 levnadsår,
innehaft anställning såsom städerska vid telegrafverket;
att hennes arbetstid uppgått till 31/» timmar varje söckendag;
samt att hennes inkomst under de senaste fem åren av anställningstiden
utgjort i medeltal omkring 2 000 kronor för år.
Enär Anderssons städerskeanställning icke omfattat minst 12 år före
fyllda 60 år, har hon ej kunnat komma i åtnjutande av pension enligt de i
förevarande fall eljest tillämpliga bestämmelserna i kungörelsen den 30 juni
1947 (nr 490) med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal
i statens tjänst.
%
Telegrafstyrelsen har hos Kungl. Maj :t hemställt om utverkande av pension
åt Andersson.
Statens pensionsanstalt har tillstyrkt, att åtgärder vidtagas för beredande
av pension åt Andersson. I fråga om pensionens belopp har pensionsanstalten
— under erinran att pensionen torde ha bestämts till 492 kronor för
år jämte rörligt tillägg, därest förenämnda kungörelse den 30 juni 1947,
nr 490, varit tillämplig å Andersson — föreslagit, att pension av sist angivna
storlek måtte beviljas Andersson.
I överensstämmelse med statens pensionsanstalts förslag hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förra städerskan vid telegrafverket Augusta Matilda
Andersson, född Blomqvist, må, räknat från och med den
1 september 1947, under sin återstående livstid uppbära en
årlig pension av 492 kronor, att utgå av telegrafverkets
medel.
Vad föredraganden under punkterna 1 :o—17 :o hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller
Hans Maj :t Konungen samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Carl Olov Sommar.
497133. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.