Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj.ts proposition nr 39

24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:39, Kungl. Maj.ts proposition nr 39

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 39.

1

Nr 39.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning

av vissa kronoegendomar m. m., gi\v,en Stockholms

slott den 11 februari 19U9.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o—7 :o hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

11 februari 19^9.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler vissa ärenden

angående försäljning av kronoegendomar m. m., vilka ärenden synts

böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför följande.

1 :o.

Häringetorp l1 i Kronobergs län.

I skrivelse den 21 januari 1949 har domänstyrelsen underställt Kungl.

Maj :ts prövning frågan om dispositionen av kronoegendomen Häringetorp

l1 i Bergunda socken, Kronobergs län. Vid skrivelsen ha fogats, bland annat,

ett vid saluvärdering av egendomen år 1948 av skogtaxatorn A. Hellström

1 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 39.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 39.

upprättat instrument, intyg enligt jordförvärvslagen samt en av extra lantmätaren

Erik Wahlberg vid laga skifte åren 1933—1937 upprättad karta.

Om fastighetens beskaffenhet m. in. uppgives i skrivelsen följande.

Fastigheten består av tre skiften, hemskifte, skogsskifte och madskifte,

belägna omkring två kilometer från varandra. Hemskiftet och skogsskiftet

äro belägna vid allmänna vägen Alvesta—Växjö. Avståndet från hemskiftet

till Gemla järnvägsstation är omkring 2 kilometer samt till Växjö omkring

11 kilometer.

Arealen framgår av nedanstående sammanställning.

Ägoslag

Hem-

skifte

Skogs-

skifte

Mad-

skifte

Summa

Tomt................

l-oo

—

—

l-oo

Åker.................

8-00

1-95

—

9-95

Ängsmark............

0''60

4-00

6-55

1115

Skogsmark...........

1115

46-50

—

57-65

Mossar o. d..........

0-25

7-80

—

8-05

Summa fastmark

21-00

60-25

6-55

87-80

Vatten...............

4-00

o-io

0-55

4-65

Summa areal hektar

2500

60-35

7-10

92-45

Åkerjorden utgöres å hem- och skogsskiftena av mullblandad moränjord

och å madskiftet av dyjord på slamlera, allt av medelgod beskaffenhet. Av

ängsmarken på madskiftet beräknas 5 hektar kunna uppodlas till åker,

återstoden kan nyttjas såsom betesmark.

Å fastigheten finnas boningshus, stall (västra uthuslängan), ladugård

(östra uthuslängan) samt en hölada. Boningshuset är i gott skick. Stallet

och ladugården äro i mycket dåligt skick. Dessutom finnas vissa smärre arrendatorn

tillhöriga ekonomibyggnader.

Skogsmarken är av medelgod beskaffenhet. Den ideala medelboniteten

har beräknats till 4,9 kubikmeter. Virkesförrådet har uppskattats till 5 761 m3

sk eller 100 in3 sk per hektar.

Skogsjordbruket Häringetorp, omfattande inägojorden å hemskiftet samt

hela madskiftet, är för tiden till den 14 mars 1964 utarrenderat till Helmer

Carlsson mot ett årligt arrende av 600 kronor, vilket, sedan ny ladugård

uppförts, skall höjas till 750 kronor. Carlsson har innehaft arrendet sedan

år 1943. Före honom ha hans far och farfar arrenderat egendomen.

Å skogsskiftet äro två åkerområden, omfattande omkring 1 hektar, utarrenderade

till Karl Ström för tiden till den 14 mars 1951 samt ett åkerområde,

omfattande omkring 1 hektar utarrenderat till Axel Johansson för

samma tid.

Fastigheten Häringetorp l1 har bildats vid år 1942 fastställt laga skifte.

I samband härmed har fastigheten påförts vissa kostnader för väganläggningar

inom skifteslaget. Av dessa kostnader, vilka för fastigheten uppgått

till 3 925 kronor, återstå nu att erlägga 2 575 kronor.

Fastighetens taxeringsvärde utgör 29 200 kronor, varav 15 300 kronor

egentligt jordbruksvärde, 3 700 kronor skogsmarksvärde och 10 200 kronor

skogsvärde.

Fastighetens jordbruk har med hänsyn till byggnadernas beskaffenhet

icke uppskattats till något värde. Skog och skogsmark ha uppskattats till

ett värde av 58 300 kronor. Med hänsyn till fastigheten åvilande kostnader

för vägbyggnad med mera har uppskattningsnämnden föreslagit ett saluvärde

av 52 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungi. Maj:ts proposition nr 39

U ppskattningsnämnden har tillstyrkt, att fastigheten skall säljas till Carlsson

till sist angivet pris med tillträde den 14 mars 1949 samt på vissa närmare

angivna villkor i övrigt.

Carlsson har förklarat sig villig inköpa fastigheten på föreslagna villkor.

Lantbruksnämnden har i yttrande den 9 september 1948 uttalat att, såsom

ifrågasatts, en avstyckning av endast hemskiftet och madskiftet icke

borde komma till stånd, då därigenom skogsmarken icke bleve tillräcklig.

Det skogsskifte om 60,35 hektar, som skulle bibehållas i kronans ägo, finge

ock anses vara otillräckligt för att bilda en självständig skogsfastighet.

Överlantmätaren har i yttrande den 28 september 1948 uttalat, att fastigheten

i odelat skick kunde anses utgöra ett lämpligt familjejordbruk samt

att en uppdelning av densamma på sådant sätt, att skogsskiftet behölles i

kronans ägo, icke kunde medgivas enligt nu gällande jorddelningslag.

Vederbörande jägmästare och över jägmästare ha i yttranden den 14 resp.

15 januari 1949 tillstyrkt försäljningen.

Domänstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse den 21 januari 1949 förklarat

sig icke hava något att erinra emot uppskattningsnämndens förslag

samt för försäljningen föreslagit följande villkor och bestämmelser:

Fastigheten tillträdes den 14 mars 1949 i då befintligt skick, därvid för

skogsjordbruket Häringetorp gällande arrendeavtal skall upphöra att gälla

och samtliga mellan Carlsson och kronan förefintliga, på arrendeavtalet

grundade fordringsanspråk med undantag av till äventyrs oguldna arrendeavgälder

och skatter skola anses vara reglerade i och genom försäljningen.

I köpet ingå icke andra å fastigheten befintliga byggnader och anläggningar

än sådana som tillhöra kronoegendomen. Köparen skall respektera arrendeavtal,

enligt vilka dels å fastighetens skogsskifte befintliga åkerområden utarrenderats

för tiden till den 14 mars 1951 till Karl Ström, Hettorp, Räppe,

och Axel Johansson, Skönnarbo, Räppe, dels även jakträtten å fastigheten

utarrenderats för tiden till den 30 juni 1949 till Erik Öhrn, Gemla. Innehavare

av över fastigheten med vederbörligt tillstånd framdragen elektrisk

ledning förbehålles rätt att ha ledningen kvarstående och nyttja densamma

utan rätt för köparen till annan ersättning än av ledningens innehavare

för skada till följd av reparation, förändring eller tillsyn av ledningen, ävensom

för skada som förorsakas å kreatur. Köparen skall ensam svara för de

å fastigheten belöpande kostnader för dels Härensås—Öja invallningsföretag,

dels även anläggning av vägar, som föranletts av kronoegendomen berörande

laga skifte. Köparen skall vidare svara för å fastigheten för tiden

efter tillträdesdagen belöpande skatter och onera. I övrigt skola bestämmelserna

i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa

fall av kronoegendom in. in. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Departementschefen. Jag har icke något att erinra mot domänstyrelsens

förslag och hemställer därför, att Ivungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att kronoegendomen Häringetorp 1'' i Bergunda socken,

Kronobergs län, må försäljas till egendomens arrendator,

Helmer Carlsson för en köpeskilling av 52 000 kronor samt

på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

2 ro.

Röinge 23 i Hallands län.

Kronoegendomen 9/20 mantal Röinge 23 i Snöstorps socken, Hallands län,

är utarrenderad till den 14 mars 1950. Årliga arrendeavgälden utgör 2 001

kronor.

Egendomen, som är belägen cirka 5 kilometer från Halmstad och cirka

3 kilometer från Snöstorps kyrka och skola, har en areal av 36,0045 hektar,

varav 30,7345 hektar åker, 3,9030 hektar hagmark, 0,8320 hektar avrösningsjord

och 0,5350 hektar impediment. Egendomen är synnerligen smal och långsträckt,

vilket avsevärt försvårar brukningen. Åkern består norr om landsvägen

Röinge—Halmstad av mycket torr, delvis svag sandmylla men söder

om landsvägen av godartad sandmylla till mycket god sandmylla på lerartad

botten. Åkerjorden är i god hävd. Hagmarken med enstaka träd- och

buskbestånd användes som betesmark. Skog saknas, över egendomen framgår

en Sperlingsholms elektriska distributionsförening tillhörig kraftledning.

Taxeringsvärdet utgör 56 400 kronor.

I skrivelse den 26 november 1948 har domänstyrelsen -— med överlämnande

av ärendet tillhörande handlingar, däribland en av förste lantmätaren

C. O. Fröman år 1908 över egendomen upprättad karta med beskrivning

— underställt Kungl. Maj :t frågan om försäljning av fastigheten.

Domänstyrelsen har i skrivelsen inledningsvis nämnt, att styrelsen med

anledning av den förestående arrendeledigheten hade införskaffat upplysningar

om egendomens disposition efter nämnda tid. I yttrande den 27 december

1947 hade domänintendenten i länet föreslagit, att egendomen skulle

säljas. I detta förslag hade överjägmästaren i södra distriktet instämt. Styrelsen

hade därefter uppdragit åt domänintendenten att föranstalta om uppskattningsförrättning

för saluvärdering av egendomen. Sådan förrättning

hade hållits den 20 september 1948.

Rörande vad som förekommit vid förrättningen och därefter uppgives i

skrivelsen bland annat följande.

Uppskattningsnämnden har anfört huvudsakligen följande. Nämnden hade

upptagit till behandling ansökan av Gottfrid Nilssons dödsbodelägare om

arrende eller förvärv av mark från egendomen för utökning av sökandenas

fastighet Röinge 2‘. Denna fastighet omfattar cirka 3,8 (rätteligen 3,os) hektar

åker och cirka 2 hektar hagmark och är bebyggd med boningshus om fyra

rum och kök med centralvärme, stall- och loglänga samt svinhus och brygghus.

Husen äro brandförsäkrade för sammanlagt 35 000 kronor. Av nämndens

besiktning av fastigheten har framgått, att den får anses som ett välbyggt

och välskött s. k. stödjordbruk. I frågan om eventuell utökning av

fastigheten hade yttranden till nämnden avgivits av överlantmätaren och

lantbruksnämndens delegation för yttre rationalisering.

Överlantmätaren hade anfört, att fastigheten med hänsyn till ägoinnehavet

vore att betrakta såsom ett lämpligt stödjordbruk med tillräckliga byggnader

för ändamålet. Därest en förstärkning av brukningsdelen skulle ske,

erfordrades nya ekonomibyggnader samtidigt som ekonomibyggnaderna å

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 39.

5

fastigheten Röinge 2a kom me att bliva onödigt stora. Den åkerareal, som

skulle komma att avstyckas från Röinge 2a, utgjorde dessutom den bästa

åkerarealen, varför en stark försvagning av denna fastighet härigenom skulle

uppstå.

Med anledning härav hade delegationen ansett, att fastigheten Röinge 2*

även i fortsättningen borde bestå såsom ett stödjordbruk och att någon

avstyckning från fastigheten Röinge 2a icke borde ifrågakomma.

För egen del biträdde uppskattningsnämnden överlantmätarens och lantbruksnämndens

uppfattning, att avstyckning från egendomen icke borde

ifrågakomma. Nämnden hade därför värderat egendomen i dess helhet och

på det sätt, att egendomen förutsatts befinna sig i det skick, vari arrendatorn

hade att avlämna densamma vid kontraktstidens slut, samt att endast

kronans byggnader och anläggningar skulle ingå i försäljningen. Saluvärdet

hade under dessa förutsättningar uppskattats till i avrundat tal 64 500

kronor, varav 750 kronor för trädbeståndet enligt särskild värdering av

vederbörande jägmästare. Beträffande i värderingen ingående mosslotter om

0,832 hektar (ägofigurerna nr 35 och 36 å kartan), borde dessa ehuru av

allmänningsnatur medfölja vid försäljningen med den rätt, som kronan kunde

äga till desamma. Nämnden föresloge därför, att egendomen skulle säljas

till arrendatorn för 64 500 kronor med tillträdesrätt den 14 mars 1950.

A ett den 27 september 1948 dagtecknat instrument vid värdering av avrösningsjord

och växande skog å kronoegendomen har vederbörande jägmästare

meddelat huvudsakligen följande.

Äganderätten till mosslotterna kan enligt upplysningar av lantmäterikontoret

icke klargöras utan en ganska ingående undersökning. Rätt till torvtäkt

på lotterna föreligger dock under alla förhållanden. Rågångarna äro

ej heller klara. Lantmäteriförrättning erfordras eventuellt för utstakning av

desamma. På grund härav har skogsbeståndet i jägmästarens värderingsinstrument

kunnat angivas endast approximativt. Då emellertid kostnaderna

för nämnda undersökning och lantmäteriförrättning skulle kunna komma

att överstiga skogens värde, föreslås, att mosslotterna få ingå i försäljningen

med den rätt, som kronan kan äga till desamma.

över jägmästaren har i yttrande den 12 oktober 1948 förklarat sig icke

hava något att erinra mot försäljningsförslaget.

Arrendatorn har avgivit skriftlig förklaring, att han önskade förvärva

egendomen för 64 500 kronor.

Jämväl domänstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse den 26 november

1948 förklarat sig icke hava något att erinra mot den ifrågasatta försäljningen

liksom ej heller mot det föreslagna saluvärdet. Försäljningen borde

ske under huvudsakligen de villkor i övrigt, som funnes angivna i ett vid

styrelsens skrivelse fogat förslag till köpekontrakt. Dessa villkor hade Larsson

godkänt.

I remissutlåtande den 19 januari 1949 har lantbruksstyrelsen, med överlämnande

av yttrande av lantbruksnämnden, tillstyrkt domänstyrelsens

framställning.

Lantbruksnämnden har — under erinran om det förut återgivna yttrandet

av nämndens delegation för yttre rationalisering -—- i frågan om förstärkning

av fastigheten Röinge 2‘ framhållit, att denna fastighet finge be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

traktas som lämpligt stödjordbruk med därför anpassad bebyggelse. Åkerarealen,

3,8 (3,08) hektar, kunde visserligen anses vara något för stor för ett

stödjordbruk, men en del av denna areal lämpade sig bättre för betesändamål

än som åker. Andra angränsande fastigheter vore att betrakta som

fullt bärkraftiga brukningsenheter. Vid dessa förhållanden hade nämnden

icke något att erinra mot en försäljning av fastigheten Röinge 23 till nuvarande

arrendatorn utan tillstyrkte bifall till domänstyrelsens hemställan.

I en till Kungl. Maj :t ställd skrift den 5 januari 1949 hava Gottfrid Nilssons

dödsbodelägare anhållit att för förstärkning av Röinge 24 vid försäljningen

av Röinge 2" erhålla viss del av den till sistnämnda fastighet hörande

åkerjorden, eventuellt även viss del av hagmarken. I en vid ansökningen

fogad promemoria har en av dödsbodelägarna, Knut Nilsson anfört,

att Röinge 24 brukats inom släkten sedan 60 år tillbaka. Från att tidigare

hava varit torplägenhet under Röinge 23 hade fastigheten förvärvats från

kronan år 1912, dock med mindre areal än den haft som torplägenhet. Fastigheten

födde 1 häst, 3 kor, 6 å 8 svin samt ett hundratal höns. Byggnaderna

vore förstklassiga. Brukarna hade vid uppskattningsnämndens besök

1948 erhållit de bästa vitsord för välskött jordegendom och åbyggnader. Enligt

nämndens förmenande skulle med nuvarande kostnader byggnaderna

icke kunna uppföras under 30 000 å 35 000 kronor. Därest 8 å 10 hektar tillskottsjord

kunde förvärvas, bleve enligt sökandens mening Röinge 24 ett

synnerligen bärkraftigt jordbruk, vilket kunde giva god försörjning åt en

familj. Skulle framställningen icke kunna bifallas anmälde Nilsson sig som

köpare av Röinge 23 till åsatt salupris.

I remissyttrande häröver den 21 januari 1949 har domänstyrelsen anfört

följande.

Vid uppskattningsförrättning på egendomen den 20 september 1948 hade

uppskattningsnämnden till behandling upptagit ansökan av förberörda

sterbhusdelägare om arrende eller förvärv av mark från egendomen för utökning

av dem tillhörig fastighet och fann sig därvid böra biträda av överlantmätaren

och lantbruksnämnden i länet uttalad uppfattning, att avstyckning

från egendomen icke borde ifrågakomma. Då frågan om nu ifrågavarande

upplåtelse avstyrkts av såväl överlantmätaren som lantbruksnämnden

samt uppskattningsnämnden biträtt detta avstyrkande, anser sig styrelsen

ej böra tillstyrka bifall till nu föreliggande ansökning. Styrelsen får härvid

även framhålla, att den av sökandena ägda fastigheten måste betraktas

som stödjordbruk av lämplig omfattning.

I den ansökningen bilagda promemorian har Knut Nilsson, för den händelse

avstyckning av en del av egendomen icke kunde bifallas, anmält sig

som köpare till hela egendomen för det åsatta priset. Nuvarande arrendatorn

av egendomen, Eric G. Larsson, har vid arrendeperiodens slut den 14

mars 1950 innehaft egendomen under endast tre år, men då han övertog

densamma från sin företrädare, som skulle tillträda en släktgård, lämnades

de bästa vitsord om Larsson. Nilsson har förut ej anmält sig som spekulant

å arrende eller inköp av egendomen. Det kunde ifrågasättas om egendomen

med hänsyn till den korta tid Larsson arrenderat egendomen borde utbjudas

till salu å auktion eller under hand, men anser styrelsen ej tillräckliga

skäl härför föreligga. Styrelsen får alltså anhålla om bifall till sin hemstäl
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

lan i skrivelsen den 26 november 1948 samt att nu förevarande ansökning

icke må till någon Kungl. Maj :ts vidare åtgärd föranleda.

Departementschefen. En utökning av lägenheten Röinge T med det öster

därom belägna området av kronoegendomen Röinge 23 torde icke vara tillrådlig,

då egendomen därigenom skulle frånhändas sitt enda betesområde.

Ett tillskott åter av kronoegendomens norr om lägenheten befintliga åkerareal

torde, såsom överlantmätaren framhållit, verka till försvagning av

kronoegendomen. Då därtill samstämmigt av myndigheterna uttalats att lägenheten

med dess nuvarande areal är att betrakta som ett stödjordbruk av

lämplig omfattning och bebyggelse, torde den av Gottfrid Nilssons dödsbodelägare

gjorda ansökningen icke böra föranleda vidare åtgärd. Vad angår

försäljningen av egendomen i dess helhet har jag icke annan erinran mot

domänstyrelsens förslag än att — då Larsson innehaft arrendet å egendomen

endast sedan den 14 mars 1947 och jämväl en av dödsbodelägarna uppträtt

som spekulant å egendomen — denna bör försäljas till den högstbjudande

för en köpeskilling icke understigande det åsatta saluvärdet 64 500

kronor samt på de villkor i övrigt, som Kungl. Maj :t kan föreskriva.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen mantal Röinge 23 i Snöstorps socken,

Hallands län, må säljas till den högstbjudande för en

köpeskilling icke understigande 64 500 kronor samt på de villkor

i övrigt, som Kungl. Maj :t kan föreskriva.

3:o.

Kronoparken Kastellegården i Göteborgs och Bohus län.

Sedan fråga uppkommit om försäljning av bostadstomter inom ett för ändamålet

lämpligt område av kronoparken Kastellegården i Ytterby socken,

Göteborgs och Bohus län, har på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning

å egendomen hållits år 1940. För ett område av egendomen

beläget 1 kilometer från Ytterby järnvägsstation och 5 kilometer från Kungälv

har länsstyrelsen i länet år 1938 fastställt avstyckningsplan. Inom området

ha avstyckats 44 tomter, vilka betecknats Kastellegården l117—11B0.

Efter framställning av domänstyrelsen förordnade Kungl. Maj :t den 16

april 1943 och den 28 april 1944 om försäljning av tomterna l163—1™ och

1''™—i19°. Samtliga dessa ha därefter sålts, med undantag av tomterna l1*1-—

I*8 och l173.

Den 16 mars 1948 uppdrog domänstyrelsen åt skogstaxatorn A. Hellström

att med Ytterby kommun underhandla om försäljning till kommunen av sistnämnda

sex ännu osålda tomter ävensom de till försäljning förut icke

utbjudna tomterna l147—l135 och l157—l182.

Domänstyrelsen har därefter med skrivelse den 26 november 1948 under
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 39.

ställt frågan om försäljning av dessa tomter Kungl. Maj :ts prövning. Vid

skrivelsen ha fogats bland annat ett av Hellström vid tomternas saluvärdering

år 1948 upprättat instrument samt en kopia av en av t. f. distriktslantmätaren

Y. Nylin år 1938 upprättad avstyckningskarta.

I skrivelse har inledningsvis framhållits, att tomterna lm och l178 inginge

i arrendet av den för tiden till den 14 mars 1954 upplåtna kronoegendomen

Kastellegården nr 1 och därför icke borde säljas för närvarande. Tomten

1M> som vore bebyggd med ett kronan tillhörigt boningshus med mera, vore

avsedd att behallas i kronans ägo för att användas som skogsarbetarlägenhet.

I fråga om beskaffenheten av de till försäljning avsedda tomterna har

därefter anförts.

De nu till försäljning ifrågasatta tomterna omfatta en areal av tillsammans

32 681 kvadratmeter. Tomterna äro obebyggda. De beröras ej av nyttjanderättsavtal.

Vid prissättningen har för de sex tidigare till försäljning utbjudna

tomterna l184—l168 och l173 bibehållits vid i november 1943 verkställd värdering

åsatta priser, vilka priser fastställts av Kungl. Maj:t genom beslut den 28

april 1944. Övriga tomter, r<7—1.1K och l167— l1®, vilka icke förut varit utbjudna

till försäljning, ha saluvärderats efter samma grunder, som kommit till användning

vid 1943 års värdering.

Saluvärdet har uppskattats till 44 644 kronor eller i medeltal 1 krona 37 öre

per kvadratmeter. Härtill komma av kronan förskotterade avstyckningskostnader

samt kostnader för undersökning rörande anläggning av vatten- och

avloppsledningar med mera, tillsammans 1 836 kronor. Saluvärdet utgör således

i avrundat tal inalles 46 500 kronor.

Förrättningsmannen har tillstyrkt, att tomterna skulle försäljas till Ytterby

kommun till ett pris av 46 500 kronor samt på vissa närmare angivna villkor

i övrigt.

Kommunen har förklarat sig villig inköpa tomterna till föreslaget pris.

Jägmästaren har i yttrande den 31 augusti 1948 tillstyrkt försäljningen.

Överjägmästaren i Västra distriktet har i yttrande den 3 september 1948

uttalat, att han ansåge priset vara lågt.

Bostadsstgrelsen har i yttrande den 15 november 1948 förklarat sig icke

hava något att erinra mot försäljningspriset.

Domänstyrelsen har tillstyrkt förrättningsmannens förslag samt föreslagit

att såsom villkor vid försäljningen skulle föreskrivas följande.

Fastigheterna tillträdas vid köpekontraktets underskrivande i då befintligt

skick. Köpeskillingen skall erläggas kontant till domänstyrelsen vid tillträdet.

Köparen har att ställa sig till efterrättelse de anvisningar och föreskrifter,

som stamfastighetens ägare kan komma att utfärda i fråga om

nyttjanderätten till de i en av länsstyrelsen den 31 maj 1938 godkänd avstyckningsplan

upptagna öppna platserna. Köparen har att svara för samtliga

kostnader, som kunna uppstå i samband med anläggning av avloppsledningar

och andra sanitära anordningar samt å styckningsplanen upptagna

vägar. Innehavare av över fastigheterna med vederbörligt tillstånd

framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna kvarstående

och nyttja desamma utan rätt för köparen till annan ersättning än

av ledningarnas innehavare för skada till följd av reparation, förändring

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 39.

9

eller tillsyn av ledningarna. Köparen svarar för uppförande och underhåll

av stängsel i gränserna mellan kronans mark och de försålda fastigheterna.

Köparen har att svara för samtliga å fastigheterna på tiden efter tillträdesdagen

belöpande skatter och onera. Köparen ensam betalar kostnaden för

lagfart och övriga med köpet förenade utgifter. I övrigt skola bestämmelserna

i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa

fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Departementschefen. Jag biträder försäljningsföirslaget och hemställer

fördenskull, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoparken Kastellegården i Ytterby socken, Göteborg

och Bohus län, fastigheterna Kastellegården l147—11K,

l157—l162, l164—116S och l173 må försäljas till Ytterby kommun

för en köpeskilling av tillhopa 46 500 kronor och på i huvudsak

de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

4:o.

Synnerål Anders Persgården 2'' i Skaraborgs län.

I skrivelse den 14 januari 1949 har domänstyrelsen framlagt förslag till

disposition av kronoegendomen f. d. sergeantbostället vid Kungl. Västgöta

regemente 3A mantal Synnerål Anders Persgården 21 i Saleby socken, Skaraborgs

län.

Om den förberedande handläggningen av ärendet har i skrivelsen anförts

följande.

Jämlikt ett den 14 mars 1930 av domänstyrelsen utfärdat kontrakt är

egendomen för närvarande utarrenderad till Knut Bertil Larsson för tiden

intill den 14 mars 1951 mot en arrendeavgift, som från den 14 mars 1947

utgår med 1 315 kronor.

Redan under 1943 gjorde dåvarande arrendatorn av egendomen, P. A.

Larsson, framställning om tillstånd att inköpa egendomen och föranstaltade

domänstyrelsen på grund härav efter hörande av lokalförvaltningen

om saluvärdering av egendomen. Uppskattningsförrättning ägde rum den

18 augusti 1944, därvid egendomens saluvärde uppskattades till 54 000

kronor. Sedan försäljningsförslaget delgivits arrendatorn, meddelade emellertid

denne, att han icke längre vore spekulant å egendomen, då han ansåge

saluvärdet för högt uppskattat. Med anledning härav förföll frågan om

egendomens försäljning under löpande arrendeperiod.

Efter emottagande av vissa i samband med egendomens förestående .arrendeledighet

den 14 mars 1951 från lokalförvaltningen införskaffade uppgifter

förordnade domänstyrelsen den 11 juni 1948 om överarbetning av

den tidigare hållna saluvärderingen för framläggandet av jämkat eller nytt

förslag till egendomens försäljning till nuvarande arrendatorn av egendomen.

På grund härav har ny saluvärdering av uppskattningsnämnden förrättats

den 22 juli 1948.

Om egendomens beskaffenhet m. m. lämnas i skrivelsen följande uppgifter.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts proposition nr 39.

Egendomen, som är belägen cirka 17 kilometer från Lidköping och 10 kilometer

från Kvänums järnvägsstation, innehåller i areal 42,841 hektar, därav

40,251 hektar tomt och åker, 0,766 hektar ängs- och betesmark samt 1,824 hektar

impediment.

Åkerjorden består av lermylla å lerbotten av god beskaffenhet. Ängs- och

betesmarken består av vägrenar och bäckstränder, som lämna ringa avkastning.

Åbyggnaderna äro i stort sett i medelgott skick, manbyggnaden i

behov av modernisering, ekonomibyggnaderna svagt uppförda och delvis

knappa. Bostad för arbetspersonal saknas. Brandförsäkringsvärdet för kronans

hus utgör 63 950 kronor. Egendomen är elektrifierad och tillhör anläggningen

arrendatorn. En flygel till manbyggnaden å egendomen tillhör en

släkting till arrendatorn. Egendomen är delaktig i »Basagårdens dikningsföretag

av år 1944» och har å egendomen belöpande kostnader för företagets

utförande, utöver beviljat statsbidrag 666 kronor 80 öre, kontant erlagts

av domänstyrelsen. En telefonledning till Synnerålsby korsar egendomen.

Den är taxerad till 46 800 kronor jordbruksvärde. Gården har brukats

från far till son sedan år 1871, därvid den väl vårdats och förbättrats.

Egendomen äger icke särskilt kulturhistoriskt intresse.

Uppskattningsnämnden har under förutsättning att egendomen tillträdes

i befintligt skick, därvid ömsesidiga rättsanspråk kvittas och ersättning för

förbättringsarbeten ej utgå till arrendatorn, saluvärderat egendomen till

58 000 kronor.

Arrendatorn har i yttrande över saluvärderingen hemställt om tillstånd

att inköpa egendomen till ett pris, motsvarande det föreslagna saluvärdet.

Lantbruksnämnden i Skaraborgs län, som beretts tillfälle taga del av försälj

ningsförslaget, har i yttrande den 15 november 1948 framhållit, att egendomen

vore ett typiskt slättbygdsjordbruk av mycket produktionskraftig

typ och synnerligen väl lämpat för mekaniserad drift. Frånstyckning av

mark från kronoegendomen för rationaliseringsändamål borde icke ske, då

angränsande fastigheter utgjorde bärkraftiga enfamilj sjordbruk samt eventuell

förstärkning av dylika jordbruk skulle medföra en icke önskvärd

stympning av kronoegendomen. Från nämndens synpunkter vore till följd

härav intet att erinra mot försäljning av kronoegendomen.

För egen del har domänstyrelsen i sin förenämnda skrivelse den 14 januari

1949 förklarat sig i likhet med uppskattningsnämnden anse arrendatorns

framställning om tillstånd att förvärva egendomen böra tillmötesgås.

Styrelsen hade icke något att erinra emot saluvärderingen. För försäljningen

borde i övrigt gälla följande villkor och bestämmelser:

Egendomen försäljes i befintligt skick med tillträdesrätt omedelbart, då

nu om egendomen träffade arrendekontraktet skall upphöra att gälla och

därvid samtliga mellan kronan och arrendatorn förefintliga på arrendekontraktet

grundade fordringsanspråk med undantag av till "äventyrs oguldna

arrendeavgälder och skatter skola i och genom försäljningen anses vara

reglerade. Försäljningen omfattar icke andra å egendomen befintliga byggnader

och anläggningar än sådana, som tillhöra kronan. Innehavare av

över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragen elektrisk ledning

förbehålles rätt att bibehålla och nyttja ledningen utan rätt för köpare till

annan ersättning än gottgörelse av ledningens innehavare för skada till följd

av förändring, reparation eller tillsyn av ledningen ävensom för skada som

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

förorsakas å kreatur. I övrigt skola bestämmelserna i förordningen den

25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Departementschefen. Jag tillstyrker försäljningsförslaget och hemställer

alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen s/4 mantal Synnerål Anders Persgården

21 i Saleby socken av Skaraborgs län må försäljas till

egendomens arrendator Knut Bertil Larsson för en köpeskilling

av 58 000 kronor samt på i huvudsak de villkor i övrigt,

som domänstyrelsen föreslagit.

5 :o.

Lindhult nr 3 i Örebro län.

Den 29 juni 1928 förordnade Kungl. Maj :t med riksdagen (prop. nr 210),

att kronoegendomen 1 mantal Lindhult nr 3, tidigare betecknad Linnehult

nr 1 och 2, i Viby socken, Örebro län, vilken egendom vid nämnda tid valr

upplåten på arrende till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 675 kronor,

skulle säljas i fyra, med litt. A, B, C och D betecknade lotter. Av dessa

skulle de två förstnämnda upplåtas såsom egnahemslägenheter enligt då

gällande grunder för upplåtelse av sådana lägenheter, lotten litt. C (huvudgärden)

säljas till den högstbjudande genom offentlig auktion samt lotten

litt. D, bestående av ett större skogsmarksområde, för en köpeskilling av

18 000 kronor säljas till Griimstens häradsallmänning, vars skogsinnehav

gränsade till kronoegendomen. I anslutning härtill uppdelades egendomen

genom en den 7 november 1929 fastställd avstyckningsförrättning i fyra

lotter, innehållande litt. A eller Lindhult 3‘ 14,oo hektar, litt. B eller Lindhult

33 9,624 hektar, litt. C. (huvudgården) eller Lindhult 31 78,154 hektar, samt

litt. D eller Lindhult 3‘ 63,747 hektar.

Genom köpehrev den 30 april 1931 förvärvades lotten litt. D av nämnda

häradsallmänning för den fastställda köpeskillingen, 18 000 kronor.

För försäljning av lotterna litt. A, B och C anställdes auktioner åren 1930,

1931 och 1935. Då antagbara anbud på lotterna icke avgåvos upplät domänstvrelsen

egendomen på fortsatt arrende till densammas innehavare alltsedan

den 14 mars 1908, Gustav Johansson, till en början på ett år från den

14 mars 1936 mot en avgäld av 750 kronor och därefter på fem år eller till

den 14 mars 1942 mot samma avgäld, dock delvis omräknad i naturapersedlar.

Den 16 augusti 1941 hölls under ordförandeskap av dåvarande domänintendenten

i länet, Gunnar Pettersson, uppskattningsförrättning å egendomen

i anledning av då förestående arrendeledighet. Under erinran om de

fåfänga försök som anställts för att få egendomen såld, förordade uppskattningsnämnden

fortsatt upplåtelse av egendomen till arrendatorn. Såsom

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 39.

skälig arrendeavgäld föreslog nämnden 680 kronor, därvid emellertid förutsattes,

att vatten skulle anskaffas genom diamantborrning, hydroforanläggning

inrättas med ledningar till ekonomihus och mangårdsbyggnad samt avlopp

anordnas från sist nämnda byggnad.

I avbidan på lösningen av frågan om egendomens disposition efter den

14 mars 1942 har egendomen varit upplåten till Johansson genom arrendekontrakt

på allenast ett år i sänder mot en årlig avgäld av 750 kronor.

Sedan nuvarande domänintendenten i länet, B. Skjöldebrand, av domänstyrelsen

anmodats inkomma med förslag till lämplig användning av egendomen,

har denne i skrivelse den 20 maj 1946 anfört i huvudsak följande.

Lindhult är en anmärkningsvärt svag jordbruksgård. Äbyggnaderna äro

ytterst gammalmodiga och knapphändiga, särskilt i fråga om bostäderna.

Den vid 1941 års arrendeuppskattning föreslagna arrendeavgiften, 680 kronor,

kan synas låg, men egendomen torde vid förnyad utarrendering icke

kunna giva högre arrende, ens om bostadsbeståndet moderniseras och kompletteras.

Annan ändring av arrendeuppskattningen kan icke förordas än att

byggnadsbeståndet genom kronans försorg och utan större arrendeförhöjmng,

möjligen 5 % å sanitära anläggningen, förbättras för rätt avsevärda

belopp. Klart är, att de kostnader, som böra och måste nedläggas å egendomen

icke bli räntabla, men måste det ändock ske, om icke det trasiga

jordbruket skall bli ett öde torp. Sålunda anser jag mig kraftigt böra tillstyrka,

att mangårdsbyggnaden varmbonas och moderniseras med vattenledning,

avlopp och centraluppvärmning, att en arbetarbostad nyuppföres,

att gården förses med djupbrunn och vattenledningar till djurstallar och

bostäder samt att vagnslider med magasinsbotten uppföres. Då det är tviv_^abligt

om till Lindhult kan anskaffas arrendator, ens om ovannämnda

förbättringar bliva utförda, torde vara lämpligast att egendomen försäljes.

Arrendator Johansson har förklarat, att han under inga förhållanden

önskar fortsätta med arrendet. Johansson har verkat på gården i närmare

fyrtio år, allt sedan sitt trettionde levnadsår.

I yttrande den 27 december 1946 uttalade vederbörande jägmästare, att

det med hänsyn till jordens karga beskaffenhet icke längre torde vara lönande

att driva jordbruket. Han funne sig därför böra tillstyrka, att jordbruket

skulle nedläggas och att inägorna inplanterades med skog, varvid å

lämpliga platser ädla lövträd borde komma till användning.

I utlåtande den 23 januari 1947 anförde sammanfattningsvis öv^erjägmästaren

— efter att ha berört skilda men dock icke ekonomiskt tillrådliga

möjligheter att disponera egendomen — att man, då någon ny arrendator

knappast torde kunna anskaffas, i vart fall icke utan att lägga ner större

kostnader å byggnaderna, och då belägenheten ej svarade mot nutida krav,

eventuellt måste räkna med utvägen att helt lägga ner jordbruket. Detta

vore emellertid motbjudande med tanke på bland annat det stora arbete,

som förfädren och icke minst den nuvarande arrendatorn lagt ned på uppodlingen

och skötseln av det omfattande gamla kronobostället.

Efter det därefter domänintendenten för domänstyrelsen anmält, att han

hos länets jordbrukskommission hemställt om uttalande, huru kommissionen

skulle ställa sig till en eventuell nedläggning av jordbruket och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

13

åkerns planterande med skog, meddelade domänintendenten i skrivelse den

11 februari 1947 bland annat följande.

Den 7 februari 1947 företog jordbrukskommissionen inspektion av egendomen.

Kommissionens ordförande, landstingsmannen Axel Jansson, Hällefors,

meddelade att han för sin del icke kunde finna motiven för ett nedläggande

av jordbruket nog starka. Arrendator Johansson har underställts

ett förlängningskontrakt, men har förklarat, att han icke längre ville bli

kvar vid arrendet. Att få annan person som arrendator under endast ett år

torde icke vara möjligt.

Därest man icke skall handla mot jordbrukskommissionens inställning i

frågan, torde det icke kunna undvikas, att åtminstone ny mangårdsbyggnad

uppföres och att gårdens vattenförsörjning ordnas genom djupbrunn

med pump och hydrofor och ledningar till såväl nya bostaden som ladugård

och stall. Ekonomibyggnaderna torde därefter kunna användas under en 10- års arrendeperiod. Utlovas detta i nytt kontrakt, torde kunna anskaffas en

arrendator till gården, vilken torde kunna betala en arrendeavgift av 1 200

—1 500 kronor per år.

Av ett utdrag ur jordbrukskommissionens protokoll den 13 mars 1947

framgår bland annat, att jordbrukskommissionen ansett, att det borde tagas

under omprövning att ombilda gården till en så kallad betesgård. Kulturbeten

borde i så fall anordnas å härför lämpliga skiften.

På uppdrag av domänstyrelsen har jägmästaren den 29 mars 1947 avgivit

förslag till skogsplantering av inägorna. Enligt förslaget skulle all åkerjord

nyttjas för börd av ädla lövträd. Det vore emellertid icke otänkbart

med olika kulturkombinationer av såväl löv- som barrträd.

I skrivelse till domänstyrelsen den 15 september 1947 bär ordföranden i

styrelsen för Grimstens häradsallmänning, godsägaren L. Erik Ahlin, Skä\id,

Vretstorp, under erinran om att allmänningen tidigare förvärvat en del

av egendomen, meddelat, att allmänningen vore spekulant på återstoden å

densamma. I anledning härav har på styrelsens föranstaltande å egendomen

avhållits ny uppskattningsförrättning den 5 november 1947. Av det vid förrättningen

förda protokollet med tillhörande skogsvärderingshandlingar

ävensom en av distriktslantmätaren B. Sandström år 1929 över egendomen

upprättad karta framgår bland annat följande.

Av sammanlagda arealen av de fastigheter, varav egendomen numera består

(Lindhult 31, 32, 3S), 101,778 hektar, utgörejs 25,97 hektar av åker, 4,ie

hektar av äng och 58,90 hektar av produktiv skogsmark.

Åkerjorden består av svag sandjord och sandmylla på en höjd över havet

av cirka 150 meter i ren skogsbygd med grunt matjordslager i branta sluttningar.

Den är mycket besvärad av berg- och backsyra. Skogsmarken bär

en ideal bonitet av 3,68 kubikmeter. Det totala virketsförrådet uppgår till

5 983 kubikmeter.

Av åbyggnaderna tillhör körhuset vid logen och elektriska anläggningen

arrendatorn.

Egendomen har del i Grimstens häradsallmänning. Utdelningen därifrån

har under senare år uppgått till i medeltal 537 kronor per år. Lantbrukarnas

Elektriska A/B, Hallsberg, har elektrisk högspänningsledning framdragen

över egendomens skogsmark och inägor.

Taxeringsvärdet utgör 19 900 kronor å jordbruksdelen och 37 200 kronor

å egendomen i övrigt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 39.

Under framhållande av att ett behållande av jordbruksdriften vid egendomen

skulle förutsätta uppförandet av ny manbyggnad för cirka 35 000

kronor, ordnande av vattenförsörjningen för cirka 8 000 kronor och nybyggnad

av vagnslider med magasinsbotten för cirka 9 000 kronor har uppskattning

snämnden förklarat sig icke kunna åsätta åkern och ängen högre pris

än respektive 700 och 300 kronor per hektar eller i avrundat tal 19 425 kro1- nor. Då skogsmarken och skogen representerade ett värde av 72 000 kronor

och utdelningen från allmänningen 13 425 kronor, bär uppskattningsnämnden

funnit det totala saluvärdet å egendomen böra fastställas till 104 850

kronor.

Nämnden har vidare uttalat att, därest egendomen icke bleve såld, densamma

i fortsättningen icke borde utarrenderas såsom jordbruk med skyldighet

för kronan att komplettera byggnadsbeståndet med mera. I stället

borde enligt uppskattningsnämndens åsikt bostäderna hyras ut som sommarnöjen

i befintligt skick och åkerjorden läggas igen. Mot nämndens uttalande

rörande jordbrukets igenläggning har en av uppskattningsmännen,

godsägaren O. Hedengren, Lanna bruk, reserverat sig under åberopande av

sitt ledamotskap i länets jordbrukskommiission.

I en till domänstyrelsen den 14 januari 1948 inkommen skrift har jämväl

lantbrukaren Oskar Sörman, Sandsjötorp, Bjuftjärn, meddelat sig vara spekulant

på egendomen under framhållande bland annat att han nu visserligen

vore över 50 år gammal men att han kunde påräkna hjälp med gårdens

skötsel av vuxna söner.

I skrivelse den 30 januari 1948 till Kungl. Maj :t har därefter domänstyrelsen

anfört.

Det med arrendator Johansson senast träffade arrendekontraktet utlöper

den 14 mars 1948.

Vid den auktion, som hölls på egendomen år 1930, avgavs enda anbudet

på lotten litt. C (huvudgården) av Johansson. Då Johanssons anbud, 25 000

kronor, avsevärt understeg lottens saluvärde, 40 310 kronor, förkastades

emellertid anbudet av Kungl. Maj :t den 11 oktober samma år.

År 1936 besiktigades egendomen av Statens jordnämnd, som emellertid

icke fann den lämplig för uppdelning till arrendeegnahem. Några år senare

eller år 1940 inledde domänstyrelsen skriftväxling med socialstyrelsen i anledning

av att fråga uppkommit om disposition av egendomen för skyddshemsändamål.

Påföljande år lämnade ock riksdagen medgivande till uppförande

av ett skyddshem på egendomen, varjämte riksdagen ställde erforderliga

medel till förfogande. Av särskild orsak kom någon byggenskap

emellertid icke till stånd vid Lindhult. De anslagna medlen kommo i stället

på inrådan av socialstyrelsen till användning vid utbyggnad av ett redan

befintligt skolhem (prop. nr 281/1943).

Sedan frågan om anordnande av skyddshem vid egendomen sålunda förfallit,

har på domänistyreliseins föranstaltande utredning verkställts av domänintendenten

om och i vad mån egendomen kunde lämpa sig för annat

socialt ändamål. Domänintendenten har sålunda efterhört, huruvida länsfängelset

i Örebro vore intresserat av att nyttja egendomen såsom underanstalt.

Domänintendenten bär vidare tillfrågat Föreningen för sinnesslöa

barns vård huruvida egendomen lämpade sig för dess verksamhet. Såväl

fångvårdsstyrelsen som sistnämnda förening ha emellertid uttalat, att de ej

funnit egendomen lämplig för ifrågasatt ändamål.

I skrivelse till allmänningsstyrelsen den 22 januari 1948 har domänstyrelsen

lämnat allmänningsstyrelsen upplysning om det saluvärde, som upp
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

15

skattningsnämnden åsatt egendomen, 104 850 kronor, ävensom meddelat

allmänningsstyrelsen de villkor i övrigt, varunder försäljning av egendomen

ansetts böra komma till stånd. Så snart svar ingått kommer domänstyrelsen

att föreslå de närmare villkor och bestämmelser, varmed egendomsöverlåtelsen

bör förbindas.

Lantbrukare Sörman i Sandsjötorp har av domänstyrelsen underrättats

om de förhandlingar, som enligt vad ovan angivits föras mellan verket och

allmänningsstyrelsen.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 20 februari 1948 återkallade domånstijrelsen

dock sitt i skrivelsen den 30 januari 1948 framlagda försäljningsförslag.

Såsom motivering för återkallandet uppgavs att allmänningen förklarat

sig icke vilja förvärva egendomen till det ifrågasatta priset.

Efter det härefter chefen för domänstyrelsen den 10 juni 1948 avlagt besök

å egendomen, har domånstijrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t den 13

oktober 1948 anfört att jordbruket å egendomen, såsom styrelsens skrivelse

den 30 januari 1948 gåve vid handen, vore av svag beskaffenhet. Vidare erfordrades

byggnadsarbeten för en kostnad av över 50 000 kronor. Den nuvarande

arrendatorn hade förklarat sig icke reflektera å förvärv av egendomen.

Egendomens utmarker angränsade ej annan kronoskog. Någon särskild

anledning för staten att behålla egendomen funnes icke. Fastigheten

gränsade till Grimstens häradsallmänning, som redan förvärvat cirka 64

hektar av egendomen. Då allmänningen hade sammanhängande skogsmarker

intill kronoegendomen, borde en sammanläggning av denna med allmänningens

marker vara lämplig med hänsyn till rationell drift och ägnad

att främja ett uthålligt skogsbruk. På grund av sagda omständigheter hade

underhandlingarna med allmänningsstyrelsen återupptagits. Allmänningsstyrelsen

hade därefter ingivit köpeanbud å 85 000 kronor. Vid beräkningen

av detta värde hade hänsyn tagits till jordens svaga beskaffenhet och till

de dryga kostnader, som erfordrades för byggnadernas iståndsättning. Med

hänsyn till förhållandena ansåge sig styrelsen böra förorda en försäljning av

egendomen för angivna pris till allmänningen.

Beträffande försäljningsvillkoren har i skrivelsen anförts.

Såsom villkor vid försäljningen torde böra föreskrivas, att egendomen

överlåtes i befintligt skick med tillträdesrätt den 14 mars 1949, att försäljningen

icke omfattar andra på egendomen befintliga byggnader och anläggningar

än sådana, vilka tillhöra egendomen, dock att, därest kronan nödgas

av egendomens arrendator inlösa en vid egendomen utförd elektrisk anläggning,

densamma skall ingå i försäljningen utan skyldighet för allmänningen

att gottgöra kronan för vad kronan kan få komma att utge i lösen, att innehavare

av över egendomen med vederbörligt tillstand framdragen elektrisk

ledning förbehålles rätt att behålla och nyttja ledningen utan rätt för

köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningens innehavare för

skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningen ävensom

för skada, vilken förorsakas å kreatur, samt att i övrigt bestämmelserna

i förordningen den 25 maj 1945, nr 262, angående försäljning i vissa fall av

kronoegendom in. in. skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

I ärendet har lantbruksstyrelsen avgivit utlåtande den 8 december 1948

samt därvid överlämnat yttrande av lantbruksnämnden i Örebro län av in
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 39.

nehåll att nämnden tillstyrkte egendomens försäljning i enlighet med domänstyrelsens

förslag. För egen del har lantbruksstyrelsen anfört.

Med hänsyn till storlek och ägosammansättning skulle ifrågavarande fastighet,

om hänsyn tages endast till arealerna, utgöra en bärkraftig brukningsenhet.

En stor del av åkerjorden är emellertid av sämre beskaffenhet

och splittrad i mindre områden, varjämte fastigheten är avsides belägen och

försedd med dåliga byggnader. På grund härav synes det icke sannolikt att

någon enskild jordbrukare skulle vilja inköpa fastigheten för att fortsätta

att nyttja den såsom självständig brukningsenhet. Lantbruksstyrelsen finner

det ej ur allmän synpunkt angeläget att bibehålla fastigheten som självständigt

jordbruk. Den kan icke heller lämpligen användas för komplettering

av jordbruk i trakten.

Grimstens häradsallmänning har enligt under hand lämnad uppgift för

avsikt att bygga nytt boningshus och att rusta upp ekonomibyggnaderna

för att å fastigheten placera en arrendator, som skulle erhålla arbete med

körslor å allmänningen. Avsikten är att bibehålla jordbruket å de bästa och

närmast tomtplatsen belägna åkrarna, medan den svaga och avsides belägna

åkerjorden igenlägges till skog. Allmänningen har även för avsikt att

fridlysa ett område om cirka 2 hektar skogsmark med bestånd av lind och

andra lövträd och med undervegetation av örter av delvis sällsynt art.

Med hänsyn till fastighetens belägenhet i förhållande till häradsallmänningen

och till det tänkta användningssättet synes förvärvet medföra ett ändamålsenligt

utnyttjande av fastigheten och bliva till nytta för jordbruket i

orten, varför lantbruksstyrelsen får tillstyrka försäljningen.

Departementschefen. Såsom framgår av den föregående redogörelsen har

frågan om den framtida dispositionen av ifrågavarande tre lotter av kronoegendomen

Lindhult nr 3 varit föremål för ingående överväganden. Den i

ärendet förebragta utredningen synes giva vid handen, att fastigheterna med

hänsyn bland annat till jordbrukets beskaffenhet och byggnadsbeståndets

undermålighet icke lämpligen böra utarrenderas i fortsättningen. Någon användning

för kronans räkning eller för socialt ändamål av fastigheterna synes

ej kunna komma i fråga. Då vidare de två tidigare till upplåtelse som

egnahemslägenheter utbjudna fastigheterna ej funnit köpare och huvudfastigheten

ej heller lämpar sig för uppdelning till egnahem samt jord för

komplettering av angränsande jordbruk ej erfordras, vill jag tillstyrka, att

fastigheterna i enlighet med domänstyrelsens förslag försäljas till Grimstens

häradsallmänning, som tidigare förvärvat cirka 64 hektar av kronoegendomen

i fråga. Då allmänningen har sammanhängande skogsmarker intill försäljningsfastigheterna

torde, såsom domänstyrelsen framhåller, en sammanläggning

av dessa med allmänningens marker befordra rationell drift och

i övrigt vara ägnad att främja ett uthålligt skogsbruk. Fastigheterna hava

visserligen saluvärderats till sammanlagt 104 850 kronor. Med hänsyn till

föreliggande förhållanden, särskilt åkerjordens svaga beskaffenhet och de

stora kostnaderna för komplettering av byggnadsbeståndet, torde befogad

erinran dock icke kunna göras mot den erbjudna köpeskillingen, 85 000

kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

17

att kronan tillhöriga fastigheterna Lindhult 3l, 32 och 33

i Viby socken, Örebro län, om sammanlagt 101,778 hektar

må försäljas till Grimstens häradsallmänning för en köpeskilling

av 85 000 kronor och på i huvudsak de villkor i

övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

6:o.

Kronoparken Västerfärnebo i Västmanlands län.

I syfte att ernå bättre arrondering av vissa kronan samt Wirsbo aktiebolag

tillhöriga markområden inom Västerfärnebo socken, Västmanlands

län, har mellan domänstyrelsen, å kronans vägnar, samt bolaget upprättats

ett den 15 oktober respektive den 13 november 1948 dagtecknat bytesavtal.

Domänstyrelsen har därefter med skrivelse den 26 november 1948 underställt

ärendet Kungl. Maj :ts prövning. Vid skrivelsen ha fogats åtskilliga

handlingar i ärendet, däribland ett vid uppskattningen och värderingen av

bytesområdena upprättat instrument. Avalet har ingåtts under förutsättning

av dels Kungl. Maj :ts och riksdagen godkännande, dels vederbörligt tillstånd

för bolaget att förvärva det område, som skulle tillfalla bolaget genom

bytet.

Bytesområdena, vilka finnas närmare angivna å bytesavtalet vidfogade

kartor, äro belägna mellan Västerfärnebo kyrka och Virsbo järnvägsstation,

omkring 5 kilometer nordost om sagda station.

Genom bytesavtalet överlåter kronan av kronoparken Västerfärnebo ett å

kartorna med grön ytfärg och röda tvärstreck utmärkt område, betecknat

med A och utgörande del av fastigheten Norrål 3‘. På detta område (kronans

bytesområde) finnes uppförd en arbetarbarack. Bolaget överlåter till kronan

de å kartorna med skär ytfärg och gröna tvärstreck utmärkta områdena B,

C, D, E och E1. Området B utgör alla ägorna till fastigheten Svarvarbo T och

områdena C, D, E och E1 utgöra delar av fastigheten Norrål 51. Till bolagets

bytesområde hör ett å området beläget torp, Norra Gärdsjötorp.

Körande bytesområdena uppgives i domänstyrelsens skrivelse bland annat

följande.

Arealer, virkesförråd och värden ha uppskattats till:

Tomt

Bytes-

område

Åker

ha

och

betes-

mark

ha

Skogs-

mark

ha

lmp.

ha

Vatten

ha

S:a

areal

ha

Virkesförråd

S:a

mssk mssk/ha

Värde

kronor

Kronans

_

7M5

32-00

13-00

116-15

13 2051

185

145 000

Bolagets

2-35

1-05

110-30

60-35

—

174-05

13 3012

121

145 000

Skogsmarken utgöres beträffande kronans bytesområde av godartad, relativt

plan moränmark. I fråga om bolagets bytesområde utgöres skogsmarken

till vissa delar av liknande moränmark, medan andra delar bestå av

1 Härtill kommer virkesförråd å impediment 283 m3sk.

2 > » » > > 541 >

2 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 saml. Nr 39.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

starkt bergbundna och svaga moränmarker. Den ideala medelboniteten har

för bolagets bytesområde i sin helhet uppskattats till 4,n m3sk, medan motsvarande

bonitet för kronans bytesområde beräknats till 4,93 m3sk.

Ståndskogen är i fråga om kronans bytesområde samt även å vissa delar

av bolagets bytesområde av god typ, frisk och av god kvalitet och äro bestånden

välslutna. Å andra delar av bolagets bytesområden äro dock bestånden

mera ojämna samt luckiga och i de bergbundna delarna är även skogen

av mera kortvuxen och kvistig typ. Praktiskt taget samtliga bestånd å kronans

bytesområde ha en ålder av 60—80 år medan skogens fördelning på

åldersklasser å bolagets bytesområden är mera jämn med något överskott

av medelålders skog. Kubikmassan per hektar är på grund av det anförda

högre på kronans än på bolagets bytesområden.

Då värdena av bytesområdena uppskattats vara lika stora, skall enligt

bytesavtalet någon mellanavgift icke erläggas av någondera parten. Bytesavtalet

innehåller i övrigt följande bestämmelser:

I bolagets bytesområde ingår å området E1 vid uppskattning i september

månad 1948 befintlig rotstående stämplad skog. Parterna förbinda sig att

intill tillträdesdagen icke avverka skog på de områden, som ingå i bytet.

Kronan äger att utan annan ersättning till bolaget än deltagande i kostnaderna

för det framtida underhållet, vilket deltagande skall fastställas genom

förrättning enligt lagen om enskilda vägar den 3 september 1939, begagna

å bolagets mark utanför bytesområdet befintliga och å generalstabskartan

med blå färg angivna vägar.

Bolaget äger rätt att utan ersättning till kronan i samråd med jägmästaren

i Västerås revir anordna en basväg från Gärdsjön till vägen Lugnet—

Gärdsjötorp och att anordna upplagsplatser längs denna väg.

Kronan skall gottgöra bolaget för vad kronan kontant eller in natura uppburit

eller kan komma att uppbära i form av arrende eller annan avgäld för

till kronans bytesområde hörande mark för tid från och med tillträdesdagen,

liksom ock vara berättigad till motsvarande ersättning av bolaget, avseende

tiden före samma dag.

Genom bytesavtalet sker ej rubbning i de särskilda rättigheter å bytesområdena,

vilka kunna tillkomma andra. Parterna inträda från och med

tillträdesdagen i varandras ställe gentemot innehavarna av sådana rättigheter.

Parterna veterligt förefinnas inga andra sådana rättigheter än de, som

äro grundade på arrendeavtal.

Parterna skola å ömse sidor svara för alla å respektive bytesområden intill

tillträdesdagen belöpande utskylder och besvär. Från och med tillträdesdagen

belöpande utskylder och besvär skola gäldas för kronans bytesområde

av bolaget och för bolagets bytesområde av kronan.

Kostnaderna för lagfart skola bestridas av parterna var för sig. Samtliga

avstyckningskostnader och övriga med bytet förenade utgifter skola lika fördelas

mellan parterna.

Områdena tillträdas den 1 juli 1949 och avlämnas i då befintligt skick.

Parterna förbinda sig å ömse sidor att lämna de i bytet ingående fastigheterna

fria från alla gravationer med undantag beträffande bolagets bytesområde

för inteckning i Norrål 5\ meddelad den 30 januari 1946, nr 124,

till säkerhet för kraftledningsservitut.

Revirförvaltaren har i yttrande den 25 oktober 1948 förklarat, att han

ansåge bytet vara till fördel för kronan och därför tillstyrkte detsamma. I

yttrandet har vidare anförts bland annat följande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

Kronoparken har sina förbindelser mot nordöst och Västerfärnebo, varåt

befintlig utfartsväg från Långbergsäng på skiftets mitt leder. Vederbörande

kronojägare är stationerad i Salbohed i Västerfärnebo socken. Genom det

föreslagna markbytet utbytes den ur förvaltnings- och drivningssynpunkt

sämst belägna delen av kronoparken mot i dessa hänseenden i huvudsak avsevärt

bättre belägna områden.

Mot en produktiv skogsmarksareal av 7l,is har med en uppskattad ideal

medelbonitet av 4,93 m3 (beräknad produktionsförmåga 351 in3) erhåller

kronan en produktiv skogsmarksareal av 110,30 bär med en uppskattad ideal

medelbonitet av 4,n in3 (beräknad produktionsförmåga 453 in3).

Med hänsyn till behovet av arbetskraft på kronoparken är det önskvärt att

erhålla ytterligare en fast skogsarbetare. För närvarande finnes endast ett

hästtorp. Genom bytet skulle kronoparken tillföras huggarstället Norra Gärsjötorp,

vilket skulle disponeras till hyreslägenhet för en huggare.

Även överjägmästaren har i yttrande den 26 oktober 1948 tillstyrkt bytet

under framhållande av att detsamma ur arronderingssynpunkt vore förmånligt

för såväl kronan som bolaget. Det hade alltid förelegat svårigheter

för reviret att anskaffa arbetskraft för området A, enär arbetskraften för

revirets del vore stationerad åt Västerfärnebohållet. Genom bytet tillförsäkrades

vidare kronan rätt att begagna de skogsbilvägar, som bolaget byggt

på egen mark. Därigenom skulle revirets virkestransporter underlättas och

förbilligas.

Överlantmätaren har i utlåtande den 22 oktober 1948 förklarat, att ur

lantmäteriteknisk synpunkt hinder icke förelåge för genomförande av bytet

enligt förslaget.

Jämväl domänstyrelsen bär i sin förenämnda skrivelse den 26 november

1948 tillstyrkt det föreslagna bytet. Styrelsen har vidare hemställt att proposition

i ärendet måtte avlåtas till riksdagen samt att Kungl. Maj :t, därest

propositionen bifölles, måtte dels uppdraga åt styrelsen att ombesörja de

för bytesavtalets fullgörande erforderliga åtgärderna, dels ock förordna, att

de områden, som genom bytet komme att tillfalla kronan, skulle omhändertagas

av skogsförvaltningen för att förvaltas enligt de grunder, som

gälla för förvaltning av kronoparker.

Departementschefen. På de skäl, som anförts i ärendet, tillstyrker jag det

ifrågasatta bytet. Därest riksdagen lämnar medgivande till detta, torde det

ankomma på bolaget att hos Kungl. Maj :t ansöka om tillstånd att förvärva

det område, som genom bytet tillfaller bolaget.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ett utbyte av markområden mellan kronan och Wirsbo

aktiebolag må äga rum i den omfattning och på de villkor,

som finnas angivna i förenämnda den 15 oktober och den

13 november 1948 dagtecknade bytesavtal.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

7 :o

Gammelbyn 62 i Västerbottens län.

Inom Burträsks municipalsamhälle i Burträsks socken, Västerbottens län,

äger kronan det s. k. jägmästarbostället Fredriksberg, utgörande ett friliggande

skifte (G II) av förra löjtnantsbostället “/*■ mantal Gammelby nr 6

(Gammelbyn 62). Å nämnda skifte finnes ett bostadshus med flera byggnader,

vilket jämte visst område av bostället är såsom tjänstebostad upplåtet

till jägmästaren i Burträsks revir.

I skrivelse till domänstyrelsen den 26 januari 1943 anhöll jägmästaren i

nämnda revir, Georg Nordfors, att få förvärva visst område av bostället.

Som stöd härför anförde Nordfors, att han hade för avsikt att vid bifall till

ansökningen uppföra ett bostadshus å området för att efter inträdet i pensionsåldern

den 1 februari 1950, vid vilken tidpunkt han innehaft lägenheten

under en tid av omkring 22 år, fortfarande kvarbo å platsen. Med

hänsyn till att det område, som Nordfors önskade förvärva, avsatts till park

enligt en av Kungl. Maj :t den 15 september 1939 fastställd stadsplan för

Burträsks municipalsamhälle, föranledde ansökningen icke annan åtgärd än

att domänstyrelsen förklarade sig villig att, om Nordfors så önskade, vidtaga

åtgärder för försäljning till honom av lämpligt område av för bebyggelse

avsedd kvartersmark. Någon försäljning har emellertid icke kommit

till stånd.

Sedan Burträsks kommun förklarat sig önska förvärva den till bostället

hörande obebyggda tomtmarken, uppdrog domänstyrelsen den 15 november

1946 åt skogstaxatorn A. Hellström att verkställa saluvärdering av bostället

med undantag av den tomtmark, som förutsåges kunna för framtiden bliva

behövlig för domänverkets och dess personals räkning. Enligt ett vid saluvärdering

år 1947 upprättat instrument föreslog Hellström — i samråd med

domänstyrelsen och efter underhandlingar med representanter för kommunen

och samhället samt Nordfors, vilken tillika är kommunalfullmäktig och

municipalnämndens ordförande — att det område, varå jägmästarboställets

bostadshus vore beläget, skulle behållas i kronans ägo samt att bostället i

övrigt skulle uppdelas i tre lotter för försäljning till Burträsks kommun,

Burträsks municipalsamhälle och jägmästaren Nordfors. Med hänsyn till att

anläggandet av gator och avloppsledningar inom området vore avsett att

ombesörjas av municipalsamhället ansågs det lämpligast, att samhället och

ej kommunen skulle förvärva den mark, som vore avsedd att exploateras

för enskild bebyggelse. Kommunen önskade dock förvärva visst område i

syfte att använda detta som tomt för en blivande kommunal mellanskola.

I skrivelse den 30 december 1948 har domänstyrelsen underställt Kungl.

Maj :ts prövning frågan om försäljning av vissa områden av fastigheten Gammelbyn

62 och därvid anfört bland annat följande.

Sedan ett för Jörns, Nordsjö, Malå och Burträsks revir nyinrättat centralkontor

förlagts till Skellefteå stad, är styrelsen av den uppfattningen, att

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

Skellefteå är lämpligaste bostadsorten för jägmästaren i Burträsks revir.

Ombyte av bostadsort bör doek ej ske förrän i samband med Nordfors avgång

ur tjänst. Vid sådant förhållande finner styrelsen anledning icke föreligga

att i kronans ägo behålla tjänstebostaden i Burträsk. Styrelsen har

därför den 23 februari 1948 uppdragit åt Hellström att verkställa saluvärdering

för försäljning jämväl av jägmästarbostaden med tillhörande tomt

och att i samband därmed dels undersöka möjligheten att avstycka nämnda

tomt med sådan omfattning, att denna lämpligen kunde försäljas till enskild

person, dels även föreslå de jämkningar i det förut avgivna förslaget, vilka

kunde finnas påkallade.

Med överlämnande av ärendet tillhörande handlingar, varibland dels två

av Hellström vid saluvärdering åren 1947 och 1948 upprättade instrument

jämte samma år gjorda utdrag av 1932 års stadsplanekarta för Burträsks

municipalsamhälle, varå de till försäljning ifrågasatta områdena utmärkts,

dels ock ett exemplar av nämnda stadsplanekarta, får domänstyrelsen i ärendet

vidare anföra följande.

Bostället är beläget utmed allmänna vägen Burträsk—Skellefteå omkring

800 meter sydväst om Burträsks kyrka. Det har ett naturskönt läge vid sjön

Burträsket.

Arealen omfattar 8,3720 hektar, varav omkring 0,« hektar tomt och trädgård.

4,55 hektar åker, 0,7i hektar äng och 2,7020 hektar skogsmark.

Den till tjänstebostad upplåtna lägenheten, som å det handlingarna i ärendet

bifogade exemplaret av stadsplanekartan markerats med violett kantfärg,

omfattar 2,33 hektar. Området kring och närmast tjänstebostaden utgöres

av park med för Norrland delvis ovanliga trädslag, trädgård med

damm samt stenlagda gårdar med mera. Å området finnas boningshus, ekonomibvggnad,

garage och isbod, vilka tillhöra kronan.

Bostadshuset är uppfört år 1820 av timmer å granitsockel i två våningar

med yttertak av plåt. Grundförhållandena äro dåliga. Byggnaden moderniserades

år 1929, varvid omkring 7„ av bottenplanet utgrävdes till källare,

varjämte ledningar för vatten, avlopp och värme installerades. Nedre botten

är inredd till tre rum, kök, expeditionslokal, tambur och en mindre jungfrukammare.

I andra våningen finnas tre rum, badrum, hall och garderober.

Bostadshuset saknar vind, vedbod, tvättstuga med mera. Det är kallt och i

stort sett i dåligt skick. Till uppvärmning vintertid åtgår cirka 70 kubikmeter

ved. För att sätta byggnaden i stånd erfordras en genomgripande reparation,

som beräknas kosta omkring 55 000 kronor. Ekonomibyggnaden är

uppförd av timmer och resvirke under tak av plåt samt inredd till ladugård

för tre kor och stall för två hästar jämte biutrymmen. Byggnaden är i dåligt

skick. Garaget är uppfört av bräder. Det är i medelgott skick. Isboden är

värdelös.

Övriga delen av bostället, omfattande omkring 6,04 hektar, varav 3,69 hektar

åker, 0,58 hektar äng och 1,77 hektar skogsmark, har varit utarrenderad till

hemmansägaren Hugo Rönnblom för tiden till den 14 mars 1954 mot ett

årligt arrende av 254 kronor. Med anledning av den ifrågasatta försäljningen

har överenskommelse träffats med Rönnblom om kontraktets upphörande

den 14 mars 1949. Denna del av bostället är obebyggd frånsett fyra kronan

tillhöriga lador av bräder.

Å bostället finnes icke skog av nämnvärt värde. Bostället beröres av ett

sjösänkningsföretag, benämnt Burträskets vattenreglering. Domänstyrelsen

har i framställning till Norrbygdens vattendomstol den 5 april 1945 anmält

anspråk på ersättning för skada och intrång, som genom företaget

förorsakas bostället. Vattendomstolen har ännu icke meddelat dom i skade
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

ståndsfrågan. Boställets sammanlagda taxeringsvärde utgör 41 800 kronor,

varav byggnadsvärde 32 000 kronor.

Beträffande försäljningsvillkoren har i skrivelsen anförts följande.

Enligt det av Hellström år 1948 uppgjorda försäljningsförslaget har bostället

uppdelats i fyra lotter, vilka å den av Hellström nämnda år upprättade

kartan betecknats A, B, C och D.

Lotten A.

Arealen omfattar 1,43 hektar, som enligt stadsplanen avsatts till park.

Härav utgöras 1,174 hektar av skogsmark och 0,256 hektar av mark, som enligt

föreslagen ändring av stadsplanen avses till gatumark. Området är obebyggt

frånsett en lada. Saluvärdet har uppskattats till 9 000 kronor, varav

markvärde (1,174 hektar å 7 500 kronor =) 8 800 kronor och värde av ladan

200 kronor.

Förrättningsmannen har föreslagit, att lotten försäljes till Burträsks kommun,

som önskar förvärva området för att använda detta som tomt för en

kommunal mellanskola.

Länsarkitekten har meddelat, att han anser hinder icke möta mot en

stadsplaneändring, som innebär att området tages i anspråk för angivet

ändamål.

Lotten B.

Lotten omfattar l,is hektar tomt, park och trädgård. Den motsvarar det

kvarter, som enligt stadsplanen fastställts för jägmästarens tjänstebostad,

med undantag av ett mindre område, lotten D, som ansetts böra behållas i

kronans ägo. Å lotten B finnas bostadshus, ekonomibyggnad och isbod. Saluvärdet

har uppskattats till 27 800 kronor, varav markvärde (1 ,is hektar å

10 000 kronor =) 11 800 kronor och 16 000 kronor värde av å lotten befintliga

byggnader (bostadshuset 14 000 kronor och ekonomibyggnaden

2 000 kronor).

I yttrande den 28 juni 1948 — vari länsarkitekten enligt uttalande den

30 i samma månad instämt — har förrättningsmannen för tomtmätning

inom Burträsks municipalsamhälle, distriktslantmätaren M. Forss anfört

att, därest en minskning av tjänstebostadens kvartersmark enligt stadsplanen

måste verkställas för möjliggörande av lägenhetens försäljning

till enskild person, borde frånskiljande av tomter från kvarteret ske med

försiktighet och pietet. Ur ren naturskyddssynpunkt och av estetiska skäl

borde den vackra gården'' med park och anläggningar bevaras. Nordfors hade

här under den långa tid han innehaft lägenheten själv nedlagt icke obetydliga

belopp och många års arbete, som icke borde ödeläggas. Enda möjligheten

att uppdela kvarteret vore att i dettas sydvästra del avskilja ett tomtområde,

motsvarande lotten D. Förrättningsmannen har föreslagit, att lotten

försälj es till jägmästaren Georg Nordfors. I försäljningen vore avsett att

ingå förenämnt garage, vilket är beläget på den del av kvarteret, som avskilts

till lotten D.

Lotten C.

Arealen omfattar 5,532 hektar, varav 3,107 hektar kvartersmark, 0,775 hektar

gatumark och 1,650 hektar parkområde. Av kvartersmarken utgöres omkring

0,52 hektar av utmed sjön Burträsket belägen skogs- och ängsmark, som ej

får bebyggas. Området är obebyggt frånsett tre lador. Saluvärdet bär uppskattats

till 33 195 kronor, varav markvärde 32 595 kronor och värde av

ladorna 600 kronor. Av markvärdet belöper (0,52 hektar å 5 000 kronor=)

2 600 kronor å bältet utmed Burträsket, (2 587 hektar å 10 000 kronor =)

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

23

25 870 kronor å övrig kvartersmark och (1,65 hektar å 2 500 kronor =)

4 125 kronor å parkområdet.

Förrättningsmannen har föreslagit, att lotten försäljes till Burträsks municipalsamhälle.

För den händelse i lotten ingående parkmark ej skulle

åsättas särskilt värde, borde parkområdet undantagas från försäljningen

och i stället kostnadsfritt upplåtas till municipalsamhället samt köpeskillingen

nedsättas till i avrundat tal 29 000 kronor.

Lotten D.

Nämnda lott, som omfattar 0,23 hektar kvartersmark, är avsedd att behållas

i kronans ägo för att framdeles användas som tomt till tjänstebostad

åt kronojägare eller annat domänverkets ändamål.

Burträsks kommun, jägmästaren Nordfors och Burträsks municipalsamhälle

ha meddelat, att de äro villiga inköpa respektive lotterna A, B och C

till av förrättningsmannen föreslagna priser. Municipalsamhället har samtidigt

förklarat, att samhället hellre önskade köpa det i lotten C ingående

parkområdet än att detta skulle undantagas från försäljningen och avgiftsfritt

upplåtas till samhället med nyttjanderätt.

Överlantmätaren har i yttrande den 12 oktober 1948 meddelat, att hinder

icke syntes möta mot avstyckning av de till försäljning föreslagna lotterna.

Överjägmästaren har i yttrande den 1 november 1948 tillstyrkt försäljningarna

under framhållande dock att det lotten B åsatta priset syntes honom

lågt.

Bostadsstyrelsen har enligt yttrande den 22 november 1948 icke haft något

att erinra mot föreslagen försäljning av lotterna A och B till angivna

priser. Beträffande lotten C har bostadsstyrelsen — under åberopande av

bland annat att för municipalsamhället funnes fastställd stadsplan och med

hänvisning till innehållet i 70 § byggnadslagen — uttalat, att i lotten ingående

parkmark borde överlåtas med äganderätt samt icke åsättas något

värde. Mot prissättningen å övrig i lotten C ingående mark har bostadsstyrelsen

icke framställt någon erinran.

För egen del har domänstgrelsen i sin förenämnda skrivelse den 30 december

1948 tillstyrkt, att lotterna A, B och C skulle säljas till de priser

och på i huvudsak de villkor i övrigt, som förrättningsmannen föreslagit.

Dock borde i lotten C ingående parkområde överlåtas med äganderätt. Vidare

borde priset å sistnämnda lott reduceras med 4 195 kronor till 29 000

kronor med hänsyn till att i detta fall ersättning för parkområdet icke syntes

böra beräknas.

Vid försäljningarna bör enligt styrelsen i övrigt iakttagas

beträffande en var av samtliga lotter, att lotten tillträdes den 14 mars

1949 i då befintligt skick, att köpeskillingen erlägges till domänstyrelsen

kontant vid tillträdet, att i köpet icke ingå andra å lotten befintliga byggnader

och anläggningar än sådana, som tillhöra kronan, att köparen är

skyldig att dels omedelbart efter köpets avslutande på egen bekostnad ombesörja,

att lotten avstyckas från Gammelbyn 62, dels ock tåla de ändringar

i lottens areal, gränser och eljest, vilka kunna komma att bestämmas

vid avstyckningen, att köparen betalar samtliga å lotten på tiden från och

med tillträdesdagen belöpande skatter och onera, att köparen ensam vid
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 39.

kännes kostnaden för lagfart och övriga med köpet föx-enade utgifter och

att i övrigt bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. in. skola i tillämpliga

delar lända till efterrättelse.

beträffande vardera av lotterna B och C att den ersättning, som av Norrbygdens

vattendomstol kan bliva utdömd på grund av kronans hos vattendomstolen

i skrivelse den 5 april 1945 gjorda framställning om ersättning

för oförutsedd skada genom sjösänkningsföretaget Burträskets vattenreglering,

skall uppbäras av kronan och att kronan i gengäld härför skall svara

för det försålda områdets andel i de kostnader som sjösänkningsföretaget

kan komma att vidkännas på grund av utav vattendomstolen ännu icke utdömda

ersättningar för oförutsedd skada, som föranletts av företaget, samt

beträffande lotten B att i köpet ingår ett å lotten D befintligt garage, vilket

köparen äger under sin återstående livstid hava kvarstående å dess nuvarande

plats, dock ej för längre tid än intill dess lotten D tages i anspråk

för bebyggelse eller av kronan försäljes, att köparen icke äger rätt att erhålla

ersättning för av köparen eventuellt gjorda förbättringar å den lägenhet,

som köparen innehaft såsom tjänstebostad, och att innehavare av över

lotten framdragen elektrisk ledning förbehålles rätt att hava ledningen

kvarstående och nyttja densamma utan rätt för köparen till annan ersättning

än av ledningens innehavare för skada till följd av reparation, förändring

eller tillsyn av ledningen.

Departementschefen. Med biträdande av försäljningsförslaget sådant detsamma

av domänstyrelsen förordats hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att av skiftet G II under fastigheten Gammelbyn 62 i Burträsks

socken, Västerbottens län, förenämnda med A, B och

C betecknade lotter, vilka finnas angivna å ett av skogstaxatorn

A. Hellström år 1948 verkställt utdrag av stadsplanekartan

för Burträsks municipalsamhälle, skola försäljas lotten

A om cirka 1,43 hektar till Burträsks kommun för en

köpeskilling av 9 000 kronor, lotten B om cirka 1,18 hektar

till jägmästaren Georg Nordfors för en köpeskilling av 27 800

kronor och lotten C om cirka 5,532 hektar till Burträsks municipalsamhälle

för en köpeskilling av 29 000 kronor; ävensom

att vid försäljningarna i huvudsak skola gälla de villkor

i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

Vad departementschefen ovan under punkterna 1 :o—

7 :o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hanns Otto Duselius.

497210. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:337 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för bekämpande av hönstyfus m. m. a1 i texten
  2. Rskr. 1949:2 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m. s. 1 i texten