Angående anslag till lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök för budgetåret 1949/50 m. m
1949-01-28 · 62 sidor, varav 62 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 62 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1949:41, Angående anslag till lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök för budgetåret 1949/50 m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
1
Nr 41.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök för
budgetåret 1949/50 m. m.; given Stockholms slott
den 28 januari 1949.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
G. E. Sträng.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 41.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 41.
Sammanfattning.
Vid 1948 års riksdag antogs ett principprogram för upprustning av lantbrukets
och skogsbrukets högskolor (prop. nr 177; r. skr. nr 266). Detta
innebar beträffande lantbrukshögskolan att från och med den 1 juli 1949
tre nya vetenskapliga institutioner och lika många professorsbefattningar
samt nio nya laborator stjänster skulle inrättas. Den därmed sammanhängande
frågan om utökning av assistent- och biträdespersonalen samt uppräkning
av anslagen till materiel och utrustning ansågs emellertid icke böra prövas
förrän i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1949/50. I propositionen
framläggas nu förslag i dessa hänseenden. På grund av det ekonomiska
läget ha de begränsats till vad som ansetts oundgängligen nödvändigt
för att göra de vetenskapliga institutionerna arbetsdugliga. Trots detta innebära
förslagen en betydande ökning av antalet tjänster vid högskolan och
väsentliga höjningar av nuvarande anslag.
Vidare föreslås, att den vid nuvarande Institutet för husdjursförädling
vid Wiad bedrivna forskningen från och med den 1 januari 1950 skall inordnas
i lantbrukshögskolan såsom en självständigt arbetande avdelning av dess
institution för avels- och raslära. Ledaren för denna avdelning föreslås erhålla
laborators ställning. Även i fortsättningen förutsättes tvillingforskning
komma att bli huvudföremålet för den vetenskapliga verksamheten vid
Wiad, varjämte arbetet vid det nuvarande ullaboratoriet skulle fortsättas.
Jordbruksgården Wiad skulle bli en försöksgård under styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök.
Slutligen föreslås i propositionen, att principbeslut nu skall fattas om inrättande
av en försöksgård vid Röbäcksdalen utanför Umeå, dit även viss
forskningsverksamhet på jordbrukets område skulle förläggas.
Kungl. AIaj:ts proposition nr 41.
3
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
28 januari 19i9.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,
Weijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng.
I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkterna 20 och 110,
har Kungl. Maj :t på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition, för budgetåret 1949/50 beräkna
dels till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Avlöningar
ett förslagsanslag av 2 527 800 kronor;
dels till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Omkostnader
ett förslagsanslag av 373 700 kronor;
dels till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Materiel in. in.,
ett reservationsanslag av 400 500 kronor;
dels till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bokinköp och
bokbindning för högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 35 000 kronor;
dels
till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Stipendier ett
förslagsanslag av 34 100 kronor;
dels till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Underhåll av
byggnader in. in. ett reservationsanslag av 35 000 kronor;
dels till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Inredning och
utrustning ett reservationsanslag av 403 300 kronor;
dels till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Särskilda undersökningar
ett reservationsanslag av 77 300 kronor;
dels till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Avkastningsbedömning
rörande avelssvin ett anslag av 44 800 kronor;
dels till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bidrag till lokala
gödslings-, sort- och ogräsförsök m. m. ett anslag av 225 000 kronor;
dels till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bidrag till fast
försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor
ett anslag'' av 43 000 kronor;
dels till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Kostnader för
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 41.
specialkurs för utbildande av maskinkonsulenter ett reservationsanslag av
20 000 kronor;
dels ock till Täckdikningsförsölc m. in. ett reservationsanslag av 120 000
kronor.
Jag torde nu få återkomma till dessa anslagsfrågor.
Till att börja med torde jag få erinra om att 1948 års riksdag antagit
ett principprogram för upprustning av bland annat lantbrukshögskolan
(prop. nr 177; r. skr. nr 266). Programmet, som grundats på 1946 års högskoleutrednings
betänkande (SOU 1947:67), innebär, att högskolans personella
resurser i första hand förstärkas genom att från och med budgetåret
1949/50 tre nya professurer och nio nya laboratorstjänster inrättas
samt antalet docentstipendier ökas. Högskoleutredningens förslag beträffande
ökning av assistent- och biträdespersonalen samt höjda anslag till
utrustning och materiel avsågos skola prövas i samband med anslagsäskandena
för budgetåret 1949/50.
Vidare får jag erinra om, att samma riksdag även godkänt ett förslag
(prop. nr 161; r. skr. nr 265) om inrättande från och med budgetåret
1949/50 av en avdelning för statistik och försöksteknik vid statens lantbruksförsök.
Förslaget upprättades på grundval av 1945 års jordbruksförsöksutrednings
huvudbetänkande (SOU 1947:42). Avdelningen skulle vara
direkt underställd överinspektören för försöksväsendet och ha en statsagronom
som föreståndare. Behovet av övriga tjänster vid avdelningen samt
materiel- och utrustningsanslag ansågs emellertid ej behöva upptagas till
prövning förrän i samband med anslagsäskandena för nyssnämnda budgetår.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har den
13 september 1948 framlagt anslagsäskanden för budgetåret 1949/50. Vid
sina anslagsberäkningar utgår styrelsen från att de förslag rörande förstärkning
av de vetenskapliga hjälpkrafterna och rörande ökade anslag till
materiel och utrustning in. m. som framläggas i förenämnda betänkanden
av 1946 års högskoleutredning (SOU 1947:67) och av 1945 års jordbruksförsöksutredning
(SOU 1947:42) nu skola genomföras. I vissa fall upptar
styrelsen önskemål därutöver, vilka tidigare framförts i styrelsens och lärarrådets
yttranden över ifrågavarande utredningars betänkanden eller i
samband med de anslagsäskanden, som de olika institutionsföreståndarna
vid högskolan ingivit till styrelsen. Tillika har styrelsen överlämnat en framställning
från täckdikningsförsöksnämnden rörande anslag till täckdikningsförsök
under nästa budgetår. Över högskolestyrelsens framställning
har statskontoret den 18 oktober 1948 avgivit utlåtande.
Sedermera har styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
i särskild skrivelse den 11 oktober 1948 hemställt om anvisande av
investeringsanslag till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök för budgetåret 1949/50. Byggnadsstyrelsen har den 11 december
1948 avgivit yttrande häröver. Högskolestyrelsen har i skrivelse den 4
december 1948 ytterligare behandlat denna fråga. Byggnadsstyrelsen nar
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
5
slutligen i skrivelse den 14 oktober 1948 hemställt om investeringsansiag
för uppförande av en vaktmästarbostad och en vegetationshall vid lantbrukshögskolans
mikrobiologiska institution.
Jag torde i detta sammanhang få behandla de förslag rörande aen av
Institutet för husdjursförädling vid Wiad bedrivna verksamheten, vilka
framlagts av 1945 års jordbruksförsöksutredning i ett den 10 december
1947 avgivet betänkande.
Utlåtanden över betänkandet ha avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,
statens lönenämnd, lantbruksstyrelsen, styrelserna för lantbrukshögskolan
och veterinärhögskolan, lantbruksakademien, jordbrukets forskningsråd,
Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet landsbygdens folk, Sveriges
agronom- och lantbrukslärareförbund, Sveriges husdj urskonsulentförening
samt styrelsen för Institutet för husdj ursförädling vid Wiad. Vid
lantbruksstyrelsens utlåtande ha fogats yttranden från hushållningssällskapens
förvaltningsutskott, Avelsföreningen för svensk röd och vit boskap,
Avelsföreningen för svensk låglandsboskap, Svenska svinavelsföreningen,
Svenska fåravelsföreningen, Sveriges fjäderfäavelsförening och Sveriges
pälsdjursuppfödares riksförbund. Vid lantbruks- och veterinärhögskolornas
styrelsers utlåtanden ha fogats yttranden från respektive lärarkollegier.
Jag torde slutligen få anmäla ett av norrlandskommittén den 4 februari
1946 avgivet betänkande angående forsknings- och försöksverksamheten på
jordbrukets område i Norrland (SOU 1946: 16). Jag ämnar nu endast behandla
de allmänna riktlinjerna för en dylik verksamhet, medan det närmare
utformandet av denna torde böra göras till föremål för ytterligare
överväganden.
över sistnämnda betänkande ha utlåtanden avgivits av statskontoret,
lantbruksstyrelsen, allmänna lönenämnden, byggnadsstyrelsen, länsstyrelserna
i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, styrelserna för lantbrukshögskolan, Alnarps lantbruks- mejeri- och
trädgårdsinstitut, statens lantbrukskemiska kontrollanstalt, statens växtskyddsanstalt,
statens centrala frökontrollanstalt, statens maskinprovningar''
och statens skogsforskningsinstitut, lantbruksakademien, jordbrukets
forskningsråd, 1945 års jordbruksförsöksutredning, Sveriges lantbruksförbund,
Riksförbundet landsbygdens folk, Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund,
Sveriges utsädesförening, Svenska vall- och mosskulturföreningen
samt W. Weibull A. B. med ^Veibullsholms växtförädlingsanstalt.
Vid lantbruksstyrelsens utlåtande ha fogats yttranden från hushållningssällskapens
förvaltningsutskott i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, styrelserna för de lokala frökontrollanstalterna
i Törsta och Luleå samt den lokala lantbrukskemiska kontrollstationen
i Luleå. Vid lantbrukshögskolans styrelses utlåtande har fogats
yttrande från högskolans lärarråd.
Jag torde först få behandla anslagsfrågor för lantbrukshögskolan och
statens lantbruksförsök för nästkommande budgetår.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr
Anslagsberäkningar för budgetåret 1949/50.
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Avlöningar.
Anslag Nettoutgift
1947/48 ...................... 1 767 000 1 702 735
1948/49 (statsliggaren s. 722) .. 1 980 500
1949/50 (förslag) ............. 2 506 000
Kungl. Maj :t har den 17 juni 1948 för lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök fastställt dels personalförteckning, dels ock följande
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor 575 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj it, förslagsvis........................ » 248 550
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 988 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 168 650
Summa kronor 1 980 5Q0.
1948 års riksdagsbeslut beträffande lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
innebär bland annat, att nya professurer med tillhörande
forsknings- och undervisningsinstitutioner från och med budgetåret 1949/50
skola inrättas i ämnena marknadslära och växtsjukdomslära, varjämte den
nuvarande professuren i lantbrukskemi skall uppdelas på en professur i allmän
och oorganisk kemi och en i organisk kemi. Dessutom placeras likaledes
från och med budgetåret 1949/50 högskolans två arvodesavlönade
laboratorer på ordinarie stat i 29 lönegraden. Vidare inrättas nio nya laboratorstjänster,
nämligen en vid vardera institutionen för marklära, växtsjukdomslära,
lantbruksekonomi, växtodlingslära, allmän jordbrukslära,
agronomisk hydroteknik och mikrobiologi samt två vid maskintekniska
institutionen. I samband härmed indragas ett antal speciallärarbefattningar
och en lektorstjänst vid maskintekniska institutionen. Riksdagsbeslutet
innebär vidare, att högskolans bibliotekarie uppflyttas i 29 lönegraden
och att en överassistenttjänst inrättas vid baljväxtlaboratoriet. Slutligen
utökas antalet docent- och licentiandstipendier med tre respektive fyra, varjämte
två doktorandstipendier tillkomma. Dessa stipendier skola utgå efter
samma villkor som vid universiteten, vilket också skall gälla amanuensernas
avlönings- och tjänstgöringsförhållanden.
I skrivelse den 13 september 1948 hemställer stgrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök, att för nästa budgetår måtte anvisas ett
med 1 050 100 kronor till 3 030 600 kronor förhöjt avlöningsanslag. Av det
begärda beloppet avse 975 500 kronor avlöningar till ordinarie tjänstemän,
141 400 kronor arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, 1 623 700 kronor avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt
290 000 kronor rörligt tillägg.
Kungl. Alaj.ts proposition nr 41.
7
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök erinrar i sin
anslagsframställning om att dåvarande departementschefen i propositionen
nr 177/1948 uttalat, att han icke funnit behovet av de av högskoleutredningen
föreslagna laboratorsbefaittningarna vid högskolans husdjursinstitutioner
tillräckligt styrkt. Styrelsen framhåller härtill, att den anser
inrättandet av dessa laborator stjänster väl motiverat med hänsyn till såväl
läroämnenas betydelse ur forskningssynpunkt som undervisningens omfattning.
Styrelsen föreslår därför, att ifrågavarande tjänster inrättas från
och med nästa budgetår.
I det följande kommer jag främst att uppehålla mig vid undervisningsinstitutionernas
behov av assistent- och biträdespersonal.
19i6 års högskoleutredning framhåller i sitt förut nämnda betänkande, att
den som grundval för bedömandet av behovet av assistent- och biträdespersonal
vid lantbrukshögskolans olika institutioner haft den uppfattningen,
att en verkligt betydande förbättring av högskolans arbetsmöjligheter
icke kan ernås utan en avsevärd utökning av dessa personalgrupper. De äro
enligt utredningen nu helt otillräckliga, vilket leder till att professorerna i
stor utsträckning måste syssla med arbete, som kan överlämnas till mindre
kvalificerade krafter. Detta måste betraktas som otillfredsställande och leder
till slöseri med den kvalificerade arbetskraften. Utredningen anser därför,
att varje professor och laborator i allmänhet såsom medhjälpare bör
erhålla en assistent eller en eller flera amanuenser. Liknande förhållanden
gälla med avseende på den icke vetenskapliga hjälppersonalen vid högskolan,
varför en betydande utökning även beträffande dessa personalgrupper
är en nödvändig förutsättning för en effektiv vetenskaplig forskning. Utredningen
föreslår därför, att minst en tjänst som biträde för kontorsgöromål
inrättas vid varje institution, dock med några undantag.
Högskoleutredningen framhåller vidare beträffande anställningsvillkoren
för assistent- och biträdespersonal vid bland annat lantbrukshögskolan, att
förste assistenter liksom hittills böra placeras i lönegrad Ce 24. Utredningen
har sålunda icke funnit sig böra biträda 1945 års jordbruksförsöksutrednings
förslag om deras placering i lönegrad Ce 27.
Övriga vetenskapliga assistenter böra enligt utredningen i regel anställas
som extra ordinarie i 22 lönegraden.
För biträdespersonalen böra gälla i stort sett samma anställningsvillkor
som för motsvarande befattningshavare vid universiteten. Utredningen föreslår
i enlighet härmed inrättande av preparatorstjänster i lönegrad Ca 13.
Högskoleutredningen anser, att högskolans undervisningsinstitutioner böra
utrustas med icke-vetenskapliga hjälpkrafter av väsentligen följande slag:
preparator.............................................. lönegrad 13
laboratoriebiträde ....................................... » 11
institutionsvaktmästare .................................. » 11
kanslibiträde............................................ » 11
vaktmästare ............................................ » 9
laboratoriebiträde ....................................... » 8
kontors- och skrivbiträden, högst.......................... » 8.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
Utredningen beräknar ■—• i avbidan på resultatet av utredningen rörande
löneställning och befordringsgång för laboratoriebiträden — att av högskolornas
laboratoriebiträden hälften bör tillhöra 11 lönegraden och hälften
8 lönegraden. Likaså anses högskolornas kontorspersonal böra till hälften
utgöras av kanslibiträden och till hälften av kontors- och skrivbiträden.
Laboratorie- och kanslibiträden böra till 50 procent vara ordinarie och till
50 procent extra ordinarie.
Styrelsen för lanibrukshögskolan och statens lantbruksförsök utgår vid
sin anslagsberäkning för budgetåret 1949/50 från en placering i lönegrad
Cg 20 för samtliga assistenter samt vidhåller av styrelsen tidigare uttalad
uppfattning att preparatorstjänsterna böra placeras i lönegrad Ca 14.
Med hänsyn till att arbetsuppgifterna för biträdena i kontorstjänst i regel
bli krävande och högskolan ligger på ett avstånd av sex kilometer från Uppsala
stads centrum, vilket i hög grad ökar rekryteringssvårigheterna, hemställer
styrelsen, att samtliga dessa biträden placeras i lönegrad 11. Vid
institution där flera biträden av denna art äro anställda bör enligt styrelsen
i varje fall minst ett biträde placeras i denna lönegrad.
Jag kommer i det följande att för varje institution för sig redovisa såväl
utredningens förslag i berörda delar som högskolestyrelsens äskanden för
kommande budgetår. Beträffande den nuvarande personaluppsättningen vid
institutionerna samt närmare motiveringar för utredningens förslag ävensom
beträffande de önskemål olika instanser inom högskolan framfört till
utredningen får jag däremot hänvisa till betänkandet sidorna 67—139.
Institutionen för lantbruksekonomi. Högskoleutredningen föreslår, att institutionens
personal utöver professorn skall utgöras av två förste assistenter,
en assistent och ett biträde för kontorsgöromål mot för närvarande två
assistenter.
Högskolestyrelsen, som erinrar om att institutionen enligt beslut av 1948
års riksdag skall erhålla en laboratorstjänst i bokföring, vilken icke föreslagits
av utredningen, förordar att institutionen förses med ett biträde för
kontorsgöromål.
Institutionen för marknadslära. Högskoleutredningen föreslår, att denna
nya institution till en början utrustas med en assistent och ett biträde för
kontorsgöromål. Däremot anses institutionen icke omedelbart vara i behov
av en förste assistent, vilket enligt utredningen dock tämligen snart kan
väntas bli fallet sedan verksamheten vid institutionen kommit igång.
Högskolestyrelsen tillstyrker i sina anslagsäskanden utredningens förslag.
Institutionen för växtsjukdomslära. Högskoleutredningen föreslår, att för
denna nya institution beräknas en förste assistent, en assistent, en preparator
med halvtidstjänstgöring, två laboratoriebiträden och ett biträde för
kontorsgöromål. Utredningen har därvid utgått från att professorn och laboratorn,
eftersom de skola representera olika ämnesområden, böra ha tillgång
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
till var sin assistent och var sitt laboratoriebiträde. Institutionerna för växtsjukdomslära
och växtodlingslära böra enligt utredningen disponera en preparator
gemensamt. Behovet av en dylik befattningshavare motiveras bland
annat med angelägenheten av att vid undervisningen i dessa ämnen goda
preparat för demonstration finnas att tillgå.
Högskolestyrelsen tillstyrker utredningens förslag i denna del.
Institutionen för allmän och oorganisk kemi. Högskoleutredningen föreslår,
att personalen vid den nuvarande institutionen för lantbrukskemi i sin helhet
överföres till institutionen för allmän och oorganisk kemi, vilken därutöver
skulle utrustas med en förste assistent och ett med institutionen för organisk
kemi gemensamt biträde för kontorsgöromål.
Högskolans styrelse förordar att utredningens förslag beträffande institutionen
genomföres och föreslår därutöver, att institutionen erhåller en förste
amanuens. Som motivering härför anföres, att det ökade antalet1 elever
medfört att amanuensarbetet i samband med laboratorieundervisningen
måste beräknas till omkring 800 timmar årligen. För detta arbete finnes nu
endast en tredje amanuens med en tjänstgöringsskyldighet av 200 timmar
per år och därför erfordras ytterligare en förste amanuens med en tjänstgöring
av 600 timmar per år.
Institutionen för organisk kemi. Högskoleutredningen föreslår att för
denna institution beräknas en förste assistent och ett laboratoriebiträde samt
ett biträde för kontorsgöromål gemensamt med institutionen för allmän och
oorganisk kemi.
Högskolestyrelsen hemställer, att institutionen organiseras i enlighet med
utredningens förslag.
Kemiska analyslaboratoriet. Högskoleutredningen föreslår, att frågan om
chefskapet för analyslaboratoriet efter kemiprofessurens uppdelning löses
på så sätt att laboratoriet tills vidare sorterar under den nuvarande föreståndaren
för institutionen för allmän och oorganisk kemi, professor Svanberg.
Med hänsyn till de ökade krav, som komma att ställas på laboratoriet
på grund av den utvidgade verksamheten vid högskolans forskningsinstitutioner,
föreslår utredningen vidare, att personalen förstärkes med två laboratoriebiträden.
Högskolestyrelsen erinrar i sin skrivelse om att 1945 års jordbruksförsöksutredning
föreslagit, att analyslaboratoriets personal skulle utökas med
en laborator, fyra tekniska biträden, en vaktmästare och ett biträde för kontorsgöromål.
Styrelsen förordar att försöksutredningens förslag nu genomföres.
Laboratoriets föreståndare, professor Svanberg anför bland annat
följande.
Att inom det nuvarande kemiska analyslaboratoriets ram utföra samtliga
de analysarbeten, som erfordras i första hand för de två försöksanstalterna
men även för övriga uppdragsgivare inom högskolan, bär under de sista
■verksamhetsåren blivit en alltmera svårlöst uppgift. Situationen har i detta
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 41.
avseende starkt aktualiserats av nödvändigheten för jordbruksförsöksanstalten
att erhålla analyser på mikroelementen i samband med gödslingsförsök
i dessa element till olika grödor. Hittills har denna analysverksamhet i
huvudsak kunnat bedrivas i form av ett tekniskt-vetensknpligt samarbete
mellan jordbruksförsöksanstalten och högskolans kemiska institution. Institutionen
kan emellertid varken nu eller i framtiden handhava en omfattande
och ständigt växande teknisk analysuppgift för jordbruksförsöken.
Detta missförhållande har haft till följd att ett betydande analysmaterial,
som är erforderligt för ett riktigt bedömande av gödslingsförsöken, beklagligtvis
är obearbetat. Dessa svårigheter växa ytterligare efter den utvidgning
av jordbruksförsökens verksamhet, som beslutats av 1948 års riksdag, varför
det utbyggnadsprogram som framlagts i försöksutredningens betänkande
måste betraktas som i sin helhet synnerligen angeläget.
Institutionen för husdjurens fysiologi och anatomi. Högskoleutredningen
föreslår att personalen vid institutionen utökas med en preparator och att
institutionens assistentbefattning, som hittills varit avsedd för speciella
forskningsuppgifter, utbytes mot en stadigvarande assistenttjänst.
Högskolestyrelsen hemställer i enlighet med utredningens förslag.
Institutionen för husdjurens avels- och raslära. Högskoleutredningen föreslår,
att institutionens personal utökas med en förste assistent, två djurskötare,
ett laboratoriebiträde och ett biträde för kontorsgöromål. Utredningen
framhåller därvid, att den med hänsyn till den pågående utredningen
beträffande den fortsatta verksamheten vid Institutet för husdjursförädling
vid Wiad icke ansett sig kunna avgöra, huruvida institutionen för
avels- och raslära bör förses med resurser för forskning avseende de större
husdjuren, varför utredningen utgått från att institutionen tills vidare endast
skall bedriva genetisk forskning med mindre husdjur.
Styrelsen förordar, att en av de nuvarande assistenttjänsterna vid institutionen
omändras till en förste assistentbefattning samt framhåller vidare,
att endast en ny djurskötartjänst behöver inrättas innan den för institutionen
avsedda fjäderfäanläggningen tagits i bruk. Styrelsen hemställer slutligen,
att utredningens förslag rörande avelsläreinstitutionen i övrigt genomföres.
Institutionen för växtodlingslära. Högskoleutredningen föreslår, att institutionens
personal förstärkes med en förste assistent och två laboratoriebiträden
och att institutionen därjämte erhåller en preparator gemensamt med
institutionen för växtsjukdomslära. Utredningen framhåller vidare, att frågan
huruvida institutionens program hör utökas med forskning rörande fältmässig
odling av köksväxter bör anstå tills utredningen om undervisning
och forskning på trädgårdsskötselns område slutförts. Beträffande behovet
av en preparator gäller enligt utredningen enahanda förhållanden som vid
institutionen för växtsjukdomslära.
Högskolestyrelsen hemställer att utredningens förslag beträffande institutionens
personal genomföres och att därutöver till institutionen knytes en av
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
11
de fyra vaktmästartjänster som utredningen beräknat bli erforderliga efter ett
genomförande av det byggnadsprogram för högskolan som utredningen framlagt.
Som motivering för inrättande av en förste assistenttjänst vid institutionen
anföres ytterligare, att 1946 års trädgårdsundervisningskommitté uttalat
sig för att försök rörande fältmässig köksväxtodling skulle hänföras till
jordbruksförsökens arbetsprogram, varför den högre undervisningen inom
detta ämne i överensstämmelse härmed måste komma att falla inom växtodlingsläreinstitutionens
verksamhetsområde. Vidare framhålles att institutionen,
trots att den är en av högskolans största, är en av de få som ej har
egen vaktmästare. Tidigare har arbetsförmannen vid försöksfältet även
tjänstgjort som vaktmästare, men när försöksverksamheten under senare
år vuxit har det visat sig praktiskt taget omöjligt för honom att under någon
nämnvärd del av året fylla denna funktion.
Institutionen för allmän jordbrukslära. Högskoleutredningen föreslår, att
institutionens personal utökas med en förste assistent och två laboratoriebiträden,
varjämte institutionens tredje amanuens föreslås utbytt mot en
andre amanuens.
Högskolestyrelsen erinrar om att 1945 års jordbruksförsöksutredning
icke ansett sig kunna förorda, att en särskild avdelning för jordbearbetnings1''örsök
nu inrättas vid statens jordbruksförsök utan föreslagit att denna
verksamhet tills vidare skulle skötas av institutionen för allmän jordbrukslära.
För att möjliggöra en utvidgad försöksverksamhet inom nämnda område
borde enligt försöksutredningens förslag till institutionen knytas ytterligare
en förste assistent och ett laboratoriebiträde, varjämte den nu från
särskilt anslag avlönade assistentbefattningen skulle föras på högskolans
avlöningsstat. Därvid skulle ifrågavarande särskilda anslag till jordbearbetningsförsök
kunna minskas från 10 000 kronor till 7 000 kronor.
Styrelsen hemställer, att högskoleutredningens och 1945 års jordbruksförsöksutrednings
förslag beträffande institutionen för allmän jordbrukslära
genomföras. Vidare föreslår styrelsen, att en av de av utredningen föreslagna
nya vaktmästartjänsterna placeras vid institutionen.
Institutionen för växternas anatomi och fysiologi. Högskoleutredningen
beräknar en utökning av institutionens personal med en assistent, ett laboratoriebiträde
och ett biträde för kontorsgöromål, varjämte en tjänst som
institutionsvaktmästare i lönegrad Ca 11 med hänsyn till att institutionens
odiingsförsök av olika slag kräva kvalificerad skötsel föreslås ändrad till
en tjänst som trädgårdsmästare i lönegrad Ca 14.
Högskolestyrelsen tillstyrker, att utredningens förslag rörande institutionen
genomföres. Styrelsen föreslår att därutöver en befattning som förste
amanuens inrättas vid institutionen, emedan styrelsen anser en tredje amanuens
med endast 200 timmars tjänstgöringsskyldighet vara absolut otillräcklig
med hänsyn till den omfattande kursundervisning som bedrives i
växtanatomi och växtfysiologi.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 41.
Institutionen för systematisk botanik och ärftlighetslära. Högskoleutredningen
föreslår, att institutionens personal utökas med en förste amanuens,
ett laboratoriebiträde och ett biträde för kontorsgöromål samt att en assistenttjänst
ändras till en tjänst som förste assistent.
Högskolestgrelsen anhåller i förenämnda skrivelse, att utredningens förslag
beträffande institutionens personal genomföres och att därjämte ett
laboratoriebiträde uppflyttas från lönegrad Cf 6 till Ce 8.
Institutionen för husdjurens utfodring och skötsel. Högskoleutredningen
föreslår, att institutionens personal utökas med en förste amanuens och ett
laboratoriebiträde, samt att en assistentbefattning omändras till en tjänst
som förste assistent.
Högskolestyrelsen förordar, att den nuvarande assistenttjänsten med ett
arvode av 10 080 kronor per år ombildas till en tjänst som förste assistent
samt att institutionen erhåller ytterligare ett laboratoriebiträde.
Institutionen för marklära. Högskoleutredningens förslag innebär, att institutionens
personal förstärkes med en förste assistent och ett laboratoriebiträde,
varjämte en tredje amanuens skulle utbytas med en andre amanuens
med hänsyn till den omfattande laboratorieundervisningen i marklära.
Högskolestyrelsen hemställer, att utredningens förslag beträffande institutionen
genomföres samt att därutöver den nuvarande institutionsvaktmästartjänsten
ändras till en preparatorsbefattning. Åtgärden motiveras
med att arbetet är mera skiftande och därför kräver större kunskaper och
erfarenhet än man kan kräva av innehavaren av en vanlig vaktmästarbefattning.
Mikrobiologiska institutionen med baljväxtlaboratoriet. Högskoleutredningen
förordar, att institutionens personal utökas med en preparator och
två laboratoriebiträden och baljväxtlaboratoriets med ett laboratoriebiträde
samt att ett av de arvodesavlönade kontorsbiträdena vid laboratoriet inplaceras
i löneplan. Utredningen framhåller som motivering till dessa förslag
att vissa delar av det tekniska arbetet vid institutionen synas kräva så stor
skicklighet och speciell övning att en preparatorsbefattning vid institutionen
med hänsyn härtill förefaller utredningen motiverad. Vidare anser utredningen
det nödvändigt att såväl institutionen som baljväxtlaboratoriet utrustas
med fast anställda laboratoriebiträden, vilket de nu båda helt sakna.
Högskolestyrelsen tillstyrker, att utredningens förslag rörande mikrobiologiska
institutionen och baljväxtlaboratoriet genomföres och anhåller att
härutöver ytterligare ett arvodesavlönat kontorsbiträde vid laboratoriet med
hänsyn till den växande omsättningen av baljväxtkulturer inplaceras i löneplan.
Härvid skulle laboratoriets anslag till tillfällig arbetskraft kunna minskas
med 4 000 kronor.
Institutionen för agronomisk hydroteknik och täckdikningsförsöksverksamheten.
Högskoleutredningen föreslår, att institutionens personal utökas med
ett laboratoriebiträde och ett biträde för kontorsgöromål.
13
Kanal. Maj:ts proposition nr 41.
Högskolestyrelsen erinrar om att 1945 års jordbruksför söksutredning förordat,
att en särskild avdelning för jordens torrläggning och bevattning skulle
inrättas vid statens jordbruksförsök, men att denna gren av försöksverksamheten
dock tills vidare skulle omhänderhas av den hydrotekniska institutionen.
Med hänsyn härtill har försöksutredningen uttalat sig för en förstärkning
av arbetskraften vid institutionen med en laborator för torrläggningsspörsmål
och en förste assistent för bevattningsfrågor.
Högskolestyrelsen hemställer nu att högskoleutredningens förslag rörande
institutionen genomföres, samt att därutöver den av försöksutredningen föreslagna
tjänsten som förste assistent för bevattningsfrågor inrättas.
Vidare överlämnar styrelsen en till Ivungl. Maj :t ställd skrivelse från
täckdikningsförsöksnämnden, vari nämnden understryker vikten av att den
nuvarande provisoriska organisationen för täckdikningsförsöksverksamheten
icke bibehålies längre än nödvändigt, främst emedan verksamheten som
sådan är lagd på lång sikt och dispositionsrätten till och avtalen rörande
försöksarealerna avse en tid av ca 20 år. Nämnden hemställer därför att
täckdikningsförsöksverksamheten från och med 1 juli 1949 definitivt knytes
till den hydrotekniska institutionen samt att för denna verksamhet från
nämnda datum inrättas en befattning som statsagronom, en som förste assistent
och en som kontorsbiträde. Vidare föreslår nämnden att inom lantbrukshögskolans
försöksråd bildas en särskild sektion för hydroteknik som
skall överta nämndens uppgifter. Högskolestyrelsen tillstyrker nämndens
förslag men anser dock, att nämndens önskemål om särskild representation
för täckdikningsförsöksverksamheten i försöksrådet bör tillgodoses genom
att en underavdelning inom sektionen för jordbruksförsök bildas.
Maskintekniska institutionen. Högskoleutredningen föreslår, att institutionens
personal utökas med en förste assistent och en verkmästare i lönegrad
Ce 14, vilket motiveras med den ökade arbetsbörda för institutionen, som införandet
av en maskinteknisk linje kommer att medföra.
Högskolestyrelsen hemställer att utredningens förslag beträffande maskintekniska
institutionen genomföres.
Institutionen för fysik och meteorologi. Högskoleutredningen förordar, att
institutionens personal utökas med ett biträde för kontorsgöromål, vilket
förslag högskolestyrelsen tillstyrker. Härvid bortfaller ett för närvarande till
institutionen utgående anslag på 4 000 kronor för tillfällig arbetskraft.
Speciallärarbefattningarna. Högskolestyrelsen erinrar om, att styrelsen
tidigare, bland annat i samband med sina förslag till 1946 års högskoleutredning
och i sitt utlåtande över sagda utrednings betänkande, hemställt, att
arvodena till högskolans speciallärare måtte höjas till 50 kronor per reducerad
undervisningstimme. De nuvarande arvodena ha, framhåller styrelsen,
icke ändrats sedan 1932 och äro därför med hänsyn till penningvärdets
fall alltför låga. Styrelsen föreslår nu, att speciallärararvodena från och
med nästa budgetår fastställas till nämnda belopp.
14
Kungi. Maj:ts proposition nr 41.
Högskolestyrelsen hemställer vidare, att under posten arvoden och särskilda
ersättningar i avlöningsstaten i enlighet med högskoleutredningens
förslag upptages ett från 2 700 kronor till 5 000 kronor förhöjt belopp för
ersättning till experter vid undervisning i maskinlära. På delposterna ersättning
till biträde vid undervisning i husbyggnadslära, kurs i agrarpolitik,
kurs i skifteslära och fotogrammetri och arvode till föreståndaren för maskintekniska
institutionen har styrelsen beräknat oförändrade belopp. Slutligen
föreslår styrelsen att 600 kronor anvisas för specialföreläsningar i husbyggnadslära.
Biblioteket. Högskoleutredningen föreslår att bibliotekets personal utökas
med en amanuens i lönegrad Ce 22 och en kansliskrivare i lönegrad Ce 15.
Högskolestyrelsen anhåller att under avlöningsanslaget beräknas medel
för anställande vid biblioteket av en amanuens i lönegrad Cf 17 med reglerad
befordringsgång, en kansliskrivare i lönegrad Ce 15, ett kanslibiträde i
lönegrad Ce 11 samt en förste expeditionsvakt i lönegrad Ca 11. Vid bifall
härtill skulle, en biträdesbefattning i lönegrad Cf 4 kunna indragas. Styrelsen
anför i anslutning till dessa förslag bland annat, att en avsevärd förstärkning
av arbetskraften enligt styrelsens mening är ofrånkomlig med
hänsyn till bibliotekets och låneverksamhetens tillväxt.
Kansliet och kamrerarexpeditionen m. m. Högskoleutredningen framhåller
att den ökade arbetsbelastning vid kansliet, som ett genomförande av utredningens
förslag om utbyggnad av verksamheten vid högskolan komme att
medföra, motiverar en ytterligare utökning av kansliets personal utöver den
utvidgning som jordbruksförsöksutredningen beräknat. Utredningen föreslår
därför att ytterligare en amanuens och ett biträde för kontorsgöromål i högre
löneställning anställas.
I sitt yttrande över utredningens betänkande framhåller högskolestyrelsen,
att den föreslagna arbetskraften vore otillräcklig, men att styrelsen
kunde godtaga förslaget till dess ytterligare erfarenhet vunnits, såvida ett
tilh äckligt anslag till tillfällig arbetskraft till kansliet och kamrerarexpeditionen
anvisades. Därutöver betonar styrelsen behovet av en tjänsteman
med uppgift att förvalta lantbrukshögskolans byggnader och vara styrelsens
representant vid nybyggnadsarbeten. Denne tjänsteman skulle enligt
styrelsen kunna vara deltidsanställd och avlönas med arvode som av styrelsen
beräknas till 6 000 kronor för år.
I samband med sina anslagsäskanden för budgetåret 1949/50 anför styrelsen
i denna fråga bland annat följande.
Arbetsbelastningen på kamrerarexpeditionen har ökat ytterligare. Bland
annat har den beslutade nya bokföringen för försöksgårdarna bidragit härtill.
Trots att starka skäl sålunda tala för en uppflyttning av kamrerarbefattningen
i lönegrad Ca 27 anser sig styrelsen, med hänsyn till departementschefens
uttalande i proposition nr 177/1948, att verkningarna av den
föreslagna gemensamma administrationen för högskolan och "försöksverksamheten
skulle avvaktas innan organisationen av högskolans kansli de
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 41.
15
finitivt fastställdes, icke nu böra framlägga förslag härom. Vid kamrerarexpeditionen
måste emellertid ytterligare arbetskraft anställas. Styrelsen
får hemställa, att en befattning som kansliskrivare i lönegrad Ce 15 och en
kanslibiträdesbefattning i lönegrad Ce 11 inrättas. Den nuvarande kontoristbefattningen
i lönegrad Ce 13 torde härvid kunna indragas.
Även vid kansliet bär arbetsbelastningen avsevärt ökats och ytterligare
arbetskraft måste anställas. Den assistent som hittills varit anställd hos
Ultuna egendoms förvaltare bör, såsom 1945 års jordbruksförsöksutredning
föreslagit, helt överföras till ekonomidirektörens expedition. I samband härmed
bör befattningen inplaceras i lönegrad Ce 24. Vidare bör vid kansliet
anställas en kanslist i lönegrad Ca 19, som skall omhänderha registratorsgöromål
och vissa amanuensgöromål såsom uppsättande av förslag till
tjänstgöringsbetyg, protokoll i avlöningsärenden, redigering av årsberättelse,
katalog, undervisningsprogram med mera. En kansliskrivarbefattning i lönegrad
Ce 15 torde i samband härmed kunna indragas. Ett belopp av 6 000
kronor bör anvisas för avlönande av en deltidsanställd person, som kan
bitrada vid skötseln av högskolans byggnader och som kan vara styrelsens
representant vid nybyggnader.
Vidare bör för tillfällig arbetskraft anvisas ett med 7 000 kronor till 20 000
kronor höjt belopp för kansli och kamrerarexpedition.
Slutligen böra 300 kronor beräknas som ersättning för tillsyn över städningen
vid högskolan.
Under åberopande av högskoleutredningens förslag hemställer högskolestyrelsen
att vaktmästarpersonalen vid högskolan förstärkes med ytterligare
två institutionsvaktmästare i lönegrad Ce 11, att eldarpersonalen utökas med
en befattningshavare i lönegrad Ce 9 samt att en reparatör i lönegrad Ce It
an ställes eftersom en sådan måste anses välbehövlig vid en institution av
lantbrukshögskolans art och storleksordning. Härjämte hemställer styrelsen
på denna punkt i huvudsak följande.
Vidare får styrelsen med hänsyn till de omfattande och ansvarsfulla uppgifter
som åvila maskinisten hemställa, att befattningen uppflyttas från lönegrad
Ca 14 till lönegrad Ca 10. Även trädgårdsmästarbefattningen bör
med hänsvn till arbetsuppgifterna uppflyttas från lönegrad Ce 11 till lönegrad
Ca 14. Trädgårdsmästaren är förman för gårdskarlar och parkarbetare
och har att svara för parkens och idrottsplatsens skötsel. Vidare skall han
svara för högskolans ved- och kolförråd samt ordna med framkörning av
bränsle till högskolans olika byggnader.
Arbetet i parken med vad därtill hör är så omfattande att en förstärkning
av arbetskrafterna är nödvändig. Styrelsen får därför hemställa, att en befattning
som trädgårdsmedhjälpare i lönegrad Ca 11 och ytterligare en gårriskarlsbefattning
i lönegrad Ce 9 inrättas samt att för tillfällig arbetskraft
begäres ett från 4 500 kronor till 7 500 kronor förhöjt belopp.
Slutligen bör befattningen som chaufför och gårdskarl i lönegrad Ce 9
förändras till en chaufförsbefattning i lönegrad Ca 10.
Med hänsyn till den långa tjänstetid flera av de lägre befattningshavarna
ha får styrelsen hemställa, att två eldarbefattningar i lönegrad Ce 10, en eldarbefattning
i lönegrad Ce 9 samt tre gårdskarlsbefattningar i lönegrad
Ce 9 förändras till ordinarie befattningar.
Slutligen får styrelsen hemställa, att ett belopp av 1 000 kronor ställes
till förfogande för avlönande av tillfälligt anställda ciceroner vid högskolan.
Överinspektörens kansli. Högskolestyrelsen hemställer, att en kansliskrivartjänst
i lönegrad Ce 15 inrättas vid överinspektörens kansli samt att den
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
nuvarande kontorsbiträdesbefattningen med hänsyn till de arbetsuppgifter
som åligger innehavaren av densamma utbytes mot en kanslibiträdestjänst
i lönegrad Ca 11.
Statens jordbruksförsök. Högskolestyrelsen anhåller i sin förenämnda
skrivelse, att den av 1945 års jordbruksförsöksutredning föreslagna utbyggnaden
av jordbruksförsökens personalstat i sin helhet genomföres från och
med budgetåret 1949/50 och åberopar därvid de motiv, som utredningen
anfört vid de olika punkterna i sitt förslag. Beträffande innebörden av detta
förslag torde jag få hänvisa till försöksutredningens huvudbetänkande (SOU
1947: 42) s. 116—136. Styrelsen framhåller därutöver, att statens jordbruksförsök
med nuvarande arbetsbelastning icke kommer att bli i stånd att fylla
sina för jordbruksnäringens utveckling betydelsefulla uppgifter, därest dess
personal icke inom en snar framtid förstärkes i enlighet med de av försöksutredningen
uppdragna riktlinjerna. Med hänsyn till att det är omöjligt
att redan 1 juli 1949 anordna arbetslokaler till samtliga föreslagna befattningshavare
bör enligt styrelsen två överassistenttjänster samt fem tjänster
som vetenskapliga och en som teknisk assistent hållas vakanta under
kommande budgetår. Gentemot försöksutredningens förslag hävdar styrelsen
dessutom att ledaren för ogräsförsöken bör ges statsagronoms tjänsteställning.
Högskolans försökskollegium har vidare för styrelsen framhållit, att det
vore av stor vikt för lantbruksförsöken att till sig kunna knyta personer,
som vore lämpade för fortsatt utbildning inom försöksverksamheten och vilka
sedan kunde bli av värde ur rekryteringssynpunkt. De skulle därför enligt
kollegiets förslag icke anställas vid någon viss avdelning utan av anstaltsföreståndaren
kunna ges olika uppgifter med hänsyn till vederbörandes speciella
förutsättningar och de aktuella arbetsförhållandena. Styrelsen säger
sig dela kollegiets uppfattning i denna del och föreslår, att en aspirantbefattning
i lönegrad Cg 20 inrättas vid vardera statens jordbruks- och husdjursförsök.
Högskolestyrelsen erinrar vidare om att det vid försöksgårdarna finnas anställda
förmän, som biträda med försöksverksamheten och jordbruksdriften.
Avlöningen till förmannen vid Öjebyns försöksgård uppgår till 600 kronor
för månad och vid övriga försöksgårdar till 500—550 kronor för månad.
En reglering av dessa befattningshavares anställnings- och avlöningsförhållanden
har länge varit aktuell framhåller styrelsen vidare och hemställer,
att förmannen vid öjebyns försöksgård placeras i lönegrad Ce 14 och
övriga förmän i lönegrad Ce 13.
Slutligen föreslår styrelsen, att jordbruksförsökens anslag till tillfällig
arbetskraft uppräknas med 23 300 kronor till 40 000 kronor.
Statens husdjursförsök. Högskolestyrelsen hemställer, att den av jordbruksförsöksutredningen
föreslagna utbyggnaden av husdjursförsökens personalresurser
nu genomföres. Beträffande innebörden av detta förslag torde
jag få hänvisa till försöksutredningens huvudbetänkande (SOU 1947: 42) s.
137—148. Styrelsen framhåller, att anstalten under en följd av år måst fylla
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
17
en jämförelsevis stor del av sitt arbetskraftsbehov med tillfälligt anställda,
varför den ökning av personalen som föreslagits av försöksutredningen i
huvudsak innebure ett utbyte av denna personal mot lönegradsplacerad.
Samtidigt skulle vissa avdelningar komma att utrustas med mera kvalificerad
arbetskraft än tidigare. Fem av husdjursförsökens nuvarande assistenter
böra på grund av långvarig, vähneriterad tjänstgöring enligt styrelsens
mening uppflyttas från lönegrad Ce 19 till lönegrad Ce 22. Eftersom
försöksutredningen föreslagit, att tre assistenttjänster i 22 lönegraden skola
nyinrättas vid statens husdj ursförsök måste enligt styrelsen .ytterligare två
sådana befattningar tillkomma för att möjliggöra den föreslagna lönegradsuppflyttningen.
Därvid skulle två i försöksutredningens organisationsplan
upptagna assistenttjänster i 19 lönegraden kunna indragas. Slutligen hemställer
styrelsen, såsom tidigare framhållits, att en befattning som aspirant
inrättas vid husdjursförsöken samt att husdj ursförsökens anslag till tillfällig
arbetskraft, för såvitt försöksutredningens förslag icke nu anses kunna
genomföras, höjes med 29 500 kronor till 50 000 kronor.
Studiegårdsverksamheten. Högskolestyrelsen framhåller, att nuvarande
provisoriska förhållanden för studiegårdsverksamheten böra ersättas med
en ändamålsenligare och till sin struktur fastare organisation. Styrelsen föreslår
därför, att en befattning som ledare för verksamheten benämnd överassistent
och placerad i lönegrad Ce 27 inrättas, överassistenten bör enligt
styrelsen underordnas professorn i lantbruksekonomi samt anknytas till
den av norrlandskommittén ifrågasatta norrländska institutionen för jordbruksforskning.
Tills denna institution kommer till stånd skulle han emellertid
kunna placeras vid hushållningssällskapet i Umeå. Vidare böra de
båda driftsledarna vid studiegårdsverksamheten inplaceras i löneplan i lönegrad
Ce 20.
Avdelningen för statistik och försöksteknik. Som tidigare nämnts beslöt
1948 års riksdag att vid lantbrukshögskolan inrätta en avdelning för statistik
och försöksteknik under ledning av en statsagronom och direkt underställd
överinspektören för försöksväsendet. 1945 års jordbruksförsöksutredning
har beräknat personalbehovet vid denna avdelning till två assistenter
och två räknebiträden medan högskoleutredningen uppskattat personalbehovet
vid den av dem föreslagna institutionen för statistik och försöksmatematik
till en förste assistent, en assistent och fyra räknebiträden.
Högskolestyrelsen hemställer att försöksutredningens förslag till personaluppsättning
för avdelningen godtages, dock att den förste assistent, som
enligt utredningen skulle handha jordbruksekonomiska utredningar m. in.
i samband med försöksverksamheten, icke tillsättes förrän vidare erfarenheter
av arten och omfattningen av avdelningens verksamhet vunnits. Slutligen
framhåller styrelsen, att det borde övervägas om undervisningen i statistik,
som för närvarande huvudsakligast meddelas i form av föreläsningar,
icke i större utsträckning borde omfatta praktiska räkneövningar i likhet
2 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 41.
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 41.
med vad som är fallet vid universiteten. Avdelningsföreståndaren skulle i så
fall behöva en amanuens som biträde vid undervisningen framhåller styrelsen
och föreslår, att avdelningen erhåller en andre amanuens.
Statskontoret anför i sina yttranden över högskoleutredningens betänkande
och styrelsens petitaskrivelse bland annat följande.
Det förefaller statskontoret vara uppenbart, att nu rådande läge ålägger
statsmakterna att vidtaga mycket långtgående nedskärningar i de framlagda
anslagskraven. Det undandrager sig statskontorets närmare bedömande
på vilka punkter dessa krav skäligen böra och kunna tillgodoses. Över
huvud taget synes varje bedömande härav i första hand böra grunda sig på
den uppfattning, till vilken lantbrukshögskolans styrelse kommer efter en
närmare prövning av de olika förslagens angelägenhetsgrad. Statskontoret
vill därför för sin del förorda, att högskolans styrelse anmodas att komplettera
föreliggande petitaskrivelse med uppgift på de delar av upprustningsprogrammet,
som i första hand böra genomföras.
Statskontoret anser sig icke kunna tillstyrka täckdikningsförsöksnämndens
förslag att den personal som handhar förevarande försöksverksamhet
överflyttas till högskolans avlöningsanslag. I betraktande av att det här gäller
en tidsbegränsad utredning på ett specialområde förefaller det statskontoret
icke lämpligt att för denna personal inrätta pensionsberättigade
tjänster på högskolans stat. Vidare synas de arbetsuppgifter, som, såvitt
statskontoret kunnat finna, skulle komma att åvila innehavaren av befattningen
som verkmästare vid maskintekniska institutionen, icke motivera
en högre placering än lönegrad Ce 13 under någon av tjänstebenämningarna
institutionsvaktmästare eller montör.
Statskontoret vill även avstyrka styrelsens förslag till höjning av speciallärararvodena
eftersom denna fråga enligt statskontorets mening icke
bör lösas oberoende av liknande ersättningsspörsmål inom andra delar av
statsförvaltningen.
Statens lönenämnd anför att nämnden funnit vissa skäl tala för att institutionsvaktmästartjänsten
vid institutionen för växternas anatomi och
fysiologi erhåller höjd lönegradsplacering. Lönenämnden vill emellertid för
sin de! föreslå, att befattningen under benämningen trädgårdsmästare uppföres
i lönegrad Ca 13, vilken lönegrad fastställts för trädgårdsmästartjänsterna
vid Uppsala och Lunds universitet.
Departementschefen.
De av 1948 års riksdag beslutade nya vetenskapliga befattningarna vid
lantbrukshögskolan och den till denna knutna försöksverksamheten torde
innebära en betydande upprustning av högre undervisning, forskning och
försöksverksamhet på jordbrukets område. På grund av att nybyggnader
under rådande ekonomiska förhållanden icke ansågos böra komma i fråga
i någon större omfattning kunde visserligen denna upprustning i vissa avseenden
icke bli så genomgripande som annars varit önskvärt. I stort sett
torde emellertid de beslutade personalförstärkningarna vid forsknings- och
undervisningsinstitutionerna fylla behovet av högre vetenskapliga befattningar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
19
Jag har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att såsom högskolestyrelsen
föreslår ånyo upptaga frågan om inrättande av laboratorsbefattningar vid
lantbrukshögskolans husdjursinstitutioner. Genom det vidgade samarbete
mellan lantbruks- och veterinärhögskolorna, som förutsatts skola komma
till stånd, bör enligt min uppfattning behovet av vetenskaplig forskning
på ifrågavarande ämnesområden kunna tillgodoses i erforderlig omfattning
utan att de föreslagna tjänsterna inrättas. Därtill kommer att möjligheterna
till vetenskapligt arbete inom utfodringsläran torde vara tämligen begränsade
innan den av försöksutredningen föreslagna respirationsanläggningen
för större djur kan komma till utförande. Jag vill i detta sammanhang omnämna,
att jag i det följande kommer att föreslå, att det nuvarande Institutet
för husdjursförädling på Wiad från och med den 1 januari 1950
inordnas under lantbrukshögskolan såsom en självständigt arbetande avdelning
av dess institution för avels- och raslära. Vid bifall till detta förslag
kommer nämnda institution att erhålla betydligt förbättrade resurser för
såväl forskning som undervisning.
Övriga av högskolestyrelsen förordade nya tjänster, som avse att i enlighet
med högskoleutredningens förslag tillgodose nya institutioners behov
av biträdande personal och överhuvud taget genom bättre tillgång till hjälpkrafter
skapa större arbetsmöjligheter för de vetenskapliga befattningshavarna,
anser jag i viss utsträckning vara ofrånkomliga som följd av de föregående
år fattade besluten. Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa
statsutgifterna torde emellertid största möjliga återhållsamhet böra iakttagas
vid inrättande av nya tjänster.
Jag har hland annat med hänsyn härtill ej ansett mig böra nu förorda den
utökning av försöksverksamhetens personalorganisation, vilken högskolestyrelsen
på grundval av jordbruksförsöksutredningens förslag förordar.
Enligt min mening torde det dessutom vara motiverat att något avvakta erfarenheter
av den nya för söksorganisationens verksamhet innan nästa etapp
av dess upprustning inledes.
Den komplettering av personalorganisationen, som förordas i det följande,
berör sålunda huvudsakligen lantbrukshögskolans undervisningsinstitutioner.
Jag har härvid ansett mig böra noga pröva angelägenhetsgraden av de
anmälda behoven och har därför även under hand inhämtat en del upplysningar
härom.
Vid bedömandet av de olika institutionernas personalbehov har jag i likhet
med högskoleutredningen funnit, att som regel varje professor och laborator
bör ha tillgång till någon vetenskapligt utbildad medhjälpare samt
att varje institution bör vara försedd med erforderlig teknisk hjälppersonal.
Däremot kan jag icke dela utredningens uppfattning att varje institution
bör förses med biträde för kontorsgöromål. Genom en viss samorganisation
av institutionernas skrivarbeten torde nämligen behovet av dylik arbetskraft
kunna minskas. Jag vill därför föreslå att endast åtta av de fjorton
av utredningen föreslagna kansli- och kontorsbiträdestjänsterna nu inrättas,
varvid det bör ankomma på högskolans styrelse att fördela dem på
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
institutionerna eller på annat sätt organisera denna verksamhet, t. ex. genom
inrättandet av en central för större skriv- och dupliceringsarbeten. Dock
bör ett kontorsbiträde placeras på vardera institutionen för lantbruksekonorni
och marknadsiära med hänsyn till de omfattande räknearbeten som
där förekomma.
Beträffande den vetenskapliga och tekniska hjälppersonalens lönegradsplacering
finner jag icke anledning föreligga att nu föreslå någon ändring
i föregående års beslut om provisorisk lönegradsplacering av högskolans
assistenter. Frågan om denna personals löneställning torde nämligen först
böra närmare utredas. Enligt vad jag inhämtat har chefen för finansdepartementet
för avsikt att inom den närmaste framtiden framlägga förslag
härom. Vidare torde de i det följande föreslagna preparatorstjänsterna tills
vidare böra placeras i lönegrad Ce 13. I avvaktan på slutligt ställningstagande
till utredningen rörande avlönings- och anställningsförhållanden för laboratoriebiträden
torde medel för nya tjänster av detta slag böra beräknas enligt
lönegrad Cf 4. Någon ändring av nuvarande laboratoriebiträdens lönegradsplacering
torde därför icke heller böra företagas nu. Likaså böra i avvaktan
pä översyn av lönegradsplaceringen av högre biträdestjänster två av de föreslagna
åtta biträdena för kontorsgöromål placeras som extra ordinarie i 11
lönegraden och de övriga sex enligt gällande befordringsgång.
I enlighet med vad högskolestyrelsen föreslår bör institutionen för marknadsiära
erhålla en assistent.
Den likaledes nyinrättade institutionen för växtsjukdomslära synes däremot
icke omedelbart böra organiseras i den av utredningen och styrelsen
föreslagna omfattningen. Innan institutionens växthus färdigställts och dess
forsknings- och undervisningsprogram hunnit utarbetas, torde en assistent
och ett laboratoriebiträde samt en med institutionen för växtodlingslära gemensam
preparator kunna tillgodose institutionens personalbehov.
Eftersom hela personalen vid den nuvarande lantbrukskemiska institutionen
föreslås överförd till den vid dess delning nyupprättade institutionen
för allmän och oorganisk kemi synes personalen vid denna institution endast
behöva förstärkas med en förste amanuens med uppgift att biträda vid
laboratorieundervisningen.
För institutionen för organisk kemi böra i enlighet med utredningens och
styrelsens förslag beräknas en förste assistent och ett laboratoriebiträde.
Såsom högskoleutredningen föreslår bör det kemiska centrallaboratoriet
tills vidare kvarstå under ledning av föreståndaren för institutionen för
allmän och oorganisk kemi, professor Svanberg. I enlighet med beslut vid
föregående års riksdag har vall- och mosskulturföreningens kemiska laboratorium
med laboratoriechef, en laborant och ett laboratoriebiträde överförts
till statens jordbruksförsök. I proposition 161/1948 framhölls, att
den föreslagna organisationen måste betraktas som ett provisorium. Enligt
min mening medför arrangemanget en organisatorisk splittring av den kemiska
analysverksamheten och avsevärda merkostnader för dubblerad utrustning.
Eftersom den nuvarande laboratoriechefen ingår i pensionsåldern 1949 vill jag
Kungl. Maj.ts proposition nr 41.
21
därför föreslå, att hans tjänst icke återbesättes och att övrig personal och
utrustning vid statens jordbruksförsöks kemiska laboratorium överföres till
lantbrukshögskolans analyslaboratorium. På grund av utrymmesbrist bör
emellertid analyslaboratoriet tills vidare få disponera över de lokaler i vilka
jordbruksförsökens kemiska laboratorium nu inrymmes. I anslutning till
denna omorganisation och med hänsyn till analyslaboratoriets växande uppgifter
torde dess personal därutöver böra utökas med en förste assistent och
två laboratoriebiträden.
Den nuvarande assistentbefattningen vid institutionen för husdjurens fysiologi
och anatomi bör i enlighet med utredningens förslag stadigvarande
knytas till institutionen. Dessutom torde medel böra beräknas för avlönande
av en preparator vid institutionen.
Verksamheten vid nuvarande Institutet för husdjursförädling vid Wiad
synes i fortsättningen böra inordnas i lantbrukshögskolans institution för
avels- och raslära i enlighet med de riktlinjer jag i ett senare sammanhang
kommer att uppdraga. Med hänsyn härtill torde medel böra beräknas till avlönande
av en laborator, två överassistenter, två assistenter, en institutionsvaktmästare,
två laboratorie- och två kontorsbiträden vid förevarande institution.
Institutionens personalresurser för forskning och undervisning vid
Ultuna torde därtill böra utökas med en djurskötare i lönegrad Ce 9 och
ett laboratoriebiträde, varjämte en tjänst som assistent torde böra ändras
till förste assistent i lönegrad Ce 24.
Vid institutionen för växtodlingslära torde personalen böra utökas med
ett laboratoriebiträde och en vaktmästare samt med en med institutionen
för växtsjukdomslära gemensam preparator. Då forsknings- och försöksverksamhet
avseende fältmässig köksväxtodling torde böra handhas av statens
trädgårdsförsök, synes däremot den ifrågasatta förste assistenttjänsten
för sådana uppgifter icke erfordras.
Beträffande institutionen för allmän jordbrukslära vill jag förorda, att
den av högskoleutredningen föreslagna personalökningen genomföres. Medel
böra sålunda beräknas till avlönande av en förste assistent och två laboratoriebiträden
samt för utbyte av en tredje amanuens mot en andre amanuens.
Vid en så betydande utvidgning av institutionens resurser böra emellertid
de till försöksverksamheten hänförliga jordbearbetningsförsöken, vilka
med särskilt anslag bedrivas av institutionen, liksom hittills kunna rymmas
inom ramen för dess verksamhet utan att anslaget för detta speciella
ändamål höjes. Jag har heller ingen erinran mot styrelsens förslag att en av
de av utredningen föreslagna vaktmästartjänsterna placeras vid institutionen.
Vid institutionen för växternas anatomi och fysiologi synes personalen
i enlighet med utredningens förslag böra utökas med en assistent och ett
laboratoriebiträde. Däremot finner jag icke av behovet påkallat att såsom
föreslagits jämväl inrätta en trädgårdsmästartjänst för skötseln av institutionens
odlingar eller en tjänst såsom förste amanuens.
Institutionen för systematisk botanik och ärftlighetslära torde böra till
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
föras en förste amanuens och ett laboratoriebiträde, varjämte en assistenttjänst
bör utbytas mot en tjänst som förste assistent.
Vad angår institutionen för husdjurens utfodring och skötsel bär jag
icke någon erinran mot att institutionens nuvarande arvodesassistent utbytes
mot en förste assistent och att institutionen utrustas med ytterligare ett
laboratoriebiträde.
Beträffande institutionen för marklära vill jag förorda att utredningens
förslag till personalförstärkning genomföres, varvid en förste assistent och
ett laboratoriebiträde skulle tillkomma samt en tredje amanuens utbytas
mot en andre amanuens. Däremot kan jag icke tillstyrka styrelsens förslag
att ombilda en vaktmästartjänst till en preparatorsbefattning.
Utredningens förslag i fråga om mikrobiologiska institutionen med baljväxtlaboratoriet
biträder jag i så måtto, att jag förordar, att denna institution
tillföres en preparator samt att institutionen och laboratoriet erhåller
var sitt lönegradsplacerat laboratoriebiträde. Vidare anser jag med hänsyn
till skrivarbetets omfattning vid laboratoriet att en av de tidigare föreslagna
tjänsterna som kanslibiträde bör placeras där. Däremot vill jag icke tillstyrka
styrelsens förslag att föra ytterligare ett kontorsbiträde vid laboratoriet
på löneplan.
Med hänsyn till de betydande resurser, som i tidigare sammanhang tillförts
den hydrotekniska forskningen vid lantbrukshögskolan, bland annat
i samband med anslag till täckdikningsförsöksverksamheten, bär jag icke
funnit det nödvändigt att i nuvarande läge ytterligare utöka den hydrotekniska
institutionens personal. Jag anser i och för sig rimligt att den personal,
som för längre tid behöves för att bedriva täckdikningsförsöksverksamheten,
inplaceras å löneplan. En dylik åtgärd bör dock icke övervägas förrän personalbehovet
kan med säkerhet bedömas. Visserligen arbetar denna verksamhet
såsom framhållits på tämligen lång sikt. Därmed är emellertid icke
sagt att den personal, som erfordrats för att lägga verksamhetens vetenskapliga
och försökstekniska grundval och planera de fasta försöken, blir erforderlig,
när detta arbete inom en tämligen nära framtid genomförts och
det endast gäller att bearbeta försökens resultat.
Vid den maskintekniska institutionen bör personalen enligt min mening
utökas med en assistent och en montör i lönegrad Ce 13. Beträffande sistnämnda
befattnings lönegradsplacering vill jag hänvisa till vad statskontoret
i förevarande fall yttrat, lag har slutligen ingen erinran mot styrelsens
hemställan att ett av de tidigare föreslagna kontorsbiträdena placeras vid
institutionen för fysik och meteorologi, varvid institutionens anslag till tillfällig
arbetskraft kan indragas.
Speciallärararvodena vid lantbrukshögskolan fastställdes då denna inrättades
1932 och ha sedan dess kvarstått oförändrade. På grund av penningvärdets
fall har det emellertid visat sig svårt att mot dessa ersättningar
besätta ifrågavarande befattningar med fullt kompetenta krafter. Eftersom
en uppräkning av dylika arvoden under de senaste åren ägt rum inom andra
delar av statsförvaltningen vill jag föreslå, att så sker även beträffande
lantbrukshögskolan. Jag finner därvid skäligt, att arvodena höjas i nivå
Kungl. Maj.ts proposition nr 41.
23
med dem, som utgå till speciallärarna vid tekniska högskolan. Då samtidigt
antalet speciallärare avsevärt minskas torde medel till deras arvoden böra
upptagas med sammanlagt 34 000 kronor.
Vidare vill jag föreslå att det under arvodesposten upptagna anslaget till
ersättning till experter vid undervisning i maskinlära beräknas till 3 000
kronor. Något anslag till kurs i agrarpolitik torde med hänsyn till föregående
års riksdagsbeslut icke böra utgå. Däremot vill jag tillstyrka att 600
kronor anvisas till specialföreläsningar i husbyggnadslära och att övriga
arvoden upptas med oförändrade belopp. Till arvodesposten bör dessutom
föras det anslag till fria föredrag som hittills upptagits under materielanslaget
och av högskoleutredningen beräknats till 1 000 kronor.
Med hänsyn till de växande anspråk på högskolans bibliotek, som utökningen
av antalet studerande och sammanförandet av ett flertal vetenskapliga
institutioner till Ultuna medfört, anser jag det välmotiverat att förstärka
bibliotekets personal med en amanuens enligt befordringsgång för
amanuenser i de lärda verken och en förste expeditionsvakt. Däremot bar
jag icke funnit skäl att beräkna ytterligare medel till avlönande av kontorspersonal.
Då någon erfarenhet ännu icke vunnits av den på grundval av föregående
års riksdagsbeslut genomförda omorganisationen av lantbrukshögskolans
kansli och kamrerarexpedition och omfattningen av de arbetsuppgifter
som i fortsättningen komma att åvila dessa anser jag icke att någon utökning
av arbetskraften därstädes redan nu bör övervägas. Dock vill jag icke motsätta
mig en uppräkning av anslaget till tillfällig arbetskraft med 2 000 kronor.
Vidare torde den arvodesavlönade assistenten vid ekonomidirektörens expedition
enligt min uppfattning böra placeras som assistent i lönegrad Ce 22, varvid
han i fortsättningen ej bör erhålla något arvode från förvaltningen för Ultuna
egendom. Jag har däremot icke känt mig övertygad om behovet av en
speciell befattningshavare för tillsyn av högskolans byggnader. Denna uppgift
bör kunna skötas av ekonomidirektören och hans assistent. Med hänsyn
till att nya byggnader och institutioner m. in. tillkommit vid lantbrukshögskolan
samt till den omfattning verksamheten därstädes numera nått
finner jag det väl motiverat att såsom styrelsen föreslår utöka den för
högskolan gemensamma personalen med en reparatör i lönegrad Ce 11 och
en eldare i Ce 9 samt höja anslaget till tillfällig arbetskraft för gemensamma
ändamål med 3 000 kronor. Jag har icke heller något att erinra mot att 1 000
kronor beräknas till ersättning till ciceroner vid högskolan. I enlighet med
vad styrelsen föreslagit böra tre eldare och tre gårdskarlar föras å ordinarie
stat. Däremot kan jag icke för närvarande tillstyrka de för maskinisten
och trädgårdsmästaren begärda lönegradsuppflyttningarna.
Med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifter, som redan nu åvila överinspektörens
kansli, vill jag tillstyrka att en befattning som kanslibiträde i
lönegrad Ca 11 inrättas där.
I enlighet med vad jag tidigare uttalat torde någon mer omfattande upprustning
av försöksverksamhetens resurser under kommande budgetår icke
böra övervägas. För att i någon mån kunna möta de ökade kostnaderna
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
och hålla försöksverksamheten vid oförändrad nivå torde en uppräkning
av vissa anslag vara nödvändig, men jag är icke beredd att i nuvarande läge
föreslå att några nya tjänster inrättas. Vid statens jordbruksförsök ha enligt
vad jag under hand inhämtat två av de från förutvarande vall- och mosskulturföreningen
överförda konsulenterna övergått till annan verksamhet
varför deras tjänster i enlighet med beslutet vid föregående års riksdag
böra indras. Detsamma gäller såsom jag tidigare anfört tjänsten som förste
kemist vid den nuvarande befattningshavarens avgång.
Jag är icke helt övertygad om behovet av speciella aspiranttjänster vid
lantbruksförsöken och är därför icke nu beredd att tillstyrka förslaget om
inrättande av dylika tjänster. Med hänsyn till de ökade arbetskostnaderna
vill jag emellertid föreslå, att jordbruksförsökens anslag till tillfällig arbetskraft
uppräknas med 8 300 kronor till 25 000 kronor.
Såsom jag i ett senare sammanhang närmare kommer att motivera torde
under högskolans avlöningsanslag böra beräknas medel till avlönande av
en jordbruksföreståndare i lönegrad Ce 18 vid Wiad.
Befattningarna som förmän vid för söksgårdarna slutligen anser jag icke
vara av den art att de böra föras på löneplan.
Statens husdjursförsök bör enligt min mening utrustas med ytterligare
ett laboratoriebiträde och ett ordinarie kanslibiträde. Därjämte bör anslaget
till tillfällig arbetskraft av samma grunder som anförts med avseende
på jordbruksförsöken uppräknas med 9 500 kronor till 30 000 kronor.
Med hänsyn till den stora osäkerhet jag anser råda beträffande studiegårdsverksamhetens
framtida öde anser jag icke att den nu bör ges en mer
permanent organisation. Jag vill därför icke ifrågasätta vare sig att en tjänst
som överassistent och chef för denna verksamhet inrättas eller att driftsledarna
placeras på löneplan. Däremot vill jag i dess helhet tillstyrka högskolestyrelsens
personalförslag för avdelningen för statistik och försöksteknik
vid statens lantbruksförsök och alltså föreslå att medel beräknas för avlönande
av en förste assistent, en andre amanuens och två räknebiträden.
Hösten 1949 torde i första årskursen vid högskolan böra mottagas samma
antal studerande som de senaste åren eller 50.
Ett bifall till mina förslag om utbyggnad av verksamheten vid lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök ävensom de av 1948 års riksdag fattade
besluten om utökning av den högre vetenskapliga personalen vid högskolan
från och med budgetåret 1949/50 påfordra följande förändringar i
högskolans avlöningsstat.
Anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän torde på grund av
tillkomsten av tre nya professor stjänster, tolv nya laboratorstjänster, varav
tre från och med 1 januari 1950, och två nya kanslibiträdestjänsler böra
uppräknas med 184 700 kronor. Vidare torde posten i anledning av uppflyttning
av bibliotekarien från lönegrad Ca 27 till Ca 29 samt överförande
å ordinarie stat av tre eldar- och tre gårdskarlsbefattningar böra höjas med
(1 300 + 28 100 =) 29 400 kronor. Å andra sidan kan posten minskas med
4 200 kronor på grund av överflyttningen av personalen vid statens jordbruksförsök
från Experimentalfältet (ortsgrupp 5) till Ultuna (ortsgrupp 3).
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 41.
Anslagsposten torde sålunda böra bestämmas till (575 100 + 184 700 +
29 400 — 4 200 =) 785 000 kronor.
Under posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, torde böra beräknas 21 G00 kronor till tre nya docentstipendier å
7 200 kronor. Därjämte torde för dyrtidstillägg, kristillägg och provisoriskt
lönetillägg till dessa samt de fem gamla docentstipendierna, vilka tillägg tidigare
icke inräknats i arvodesposten, böra avses 40 000 kronor. Vidare
torde, såsom förut framhållits, böra beräknas 34 000 kronor till speciallärararvoden,
vilket är 2 150 kronor mer än för innevarande budgetår. Till ersättning
till experter vid undervisning i maskinlära torde böra upptagas
ett med 300 kronor till 3 000 kronor förhöjt belopp, till specialföreläsningar
i husbyggnadslära 600 kronor och till fria föredrag 1 000 kronor. Posten
skulle sålunda behöva höjas med sammanlagt (21 600 + 40 000 + 2 150
-f- 300 + 600 + 1 000 =) 65 650 kronor. Å andra sidan försvinner ett nu
till kurs i agrarpolitik upptaget belopp å 1 800 kronor. Vidare bortfalla arvoden
till två laboratorer och tre assistenter om tillhopa 51 950 kronor.
Slutligen anser jag, med hänsyn till den provisoriska befordringsgången för
de vetenskapliga assistenterna, lämpligt, att assistentarvodena å 6 900 kronor
i fortsättningen bestridas från icke-ordinarieposten. För dessa arvoden
har för innevarande budgetår upptagits ett belopp av 75 900 kronor. Arvodesposten
bör sålunda för nästa budgetår uppföras med (248 550 + 65 650
— 1 800 — 51 900 — 75 900 =) 184 600 kronor.
Under anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal föranleda
1948 års riksdagsbeslut om inrättande av en statsagronomtjänst i 29
lönegraden och en överassistenttjänst i 27 lönegraden, varvid en tjänst som
förste assistent skulle bortfalla, ett med 14 200 kronor ökat medelsbehov.
Vid bifall till mina i det föregående framlagda förslag bör posten vidare
ökas med följande belopp. På grund av den föreslagna förstärkningen av
assistent- och biträdespersonalen bör posten uppräknas med belopp motsvarande
avlöningarna till åtta förste assistenter i Ce 24, en assistent i Ce 22,
fyra assistenter i Cg 17, en amanuens i Cf 17, två kanslibiträden samt femton
laboratorie- och åtta kontorsbiträden, tillhopa 210 400 kronor. För avlönande
av assistenter med arvode böra beräknas 69 000 kronor. Till amanuensarvoden
bör upptagas ett med 11 800 kronor förhöjt belopp. De nya
preparators-, förste expeditionsvakt-, institutionsvaktmästar-, djurskötar-,
montörs-, reparatörs- och eldartjänsterna föranleda ett med 52 000 kronor
ökat medelsbehov. Enligt vad jag förordat skulle till avlönande av tillfällig
arbetskraft vid kansliet och undervisningsinstitutionerna samt vid jordbruksoch
husdj ursförsöken upptagas respektive 1 000, 8 300 och 9 500, eller tillhopa
18 800 kronor mqr än för innevarande budgetår. Därjämte bör till
ersättning till ciceroner avses 1 000 kronor. Slutligen böra till avlönande
av den av mig föreslagna personalen vid Wiad beräknas 32 000 kronor.
Posten skulle sålunda behöva uppräknas med sammanlagt (14 200 + 210 400
_|_ 69 000 + 11 800 + 52 000 + 18 800 + 1 000 + 32 000 =) 409 200 kronor.
Å andra sidan bör posten minskas med belopp motsvarande avlöningarna
26
Kungl. Maj:ts proposition nr il
-
till en lektor i Ce 29, en förste kemist och två konsulenter i Ce 24, en assistent
i Cg 20 samt tre eldare och trei gårdskarlar, tillhopa 76 200 kronor.
Vidare minskar medelsbehovet med 7 200 kronor på grund av överflyttning
av jordbruksförsökens personal från Experimentalfälteit till Ultuna. Ickeordinarieposten
torde sålunda för nästa budgetår böra bestämmas till
(998 200 + 409 200 — 76 200 — 7 200 =) 1 314 000 kronor.
Posten rörligt tillägg torde böra höjas med 53 750 kronor till 222 400
kronor.
Avlöningsanslaget till lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
torde sålunda för budgetåret 1949/50 böra uppföras med (785 000 + 184 600
+ 1 314 000 + 222 400 ==) 2 506 000 kronor.
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Omkostnader.
Anslag Nettoutgift
1947/48 .................... 209 500 348 466
1948/49 (statsliggaren s. 724) .. 394 600
1949/50 (förslag) ............ 372 700
Kungl. Maj :t har den 17 juni 1948 fastställt omkostnadsstat för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök. Enligt staten äro nettoutgifterna beräknade
för undervisningsinstitutionerna m. in. till (226 900 — 115 200 =)
111 700 kronor, för försöksanstalterna till (188 300 — 7 000 =) 181 300 kronor,
för försöksgårdarna till (448 300 — 383 700 =) 64 600 kronor och för
studiegårdsverksamheten till 37 000 kronor. Kungl. Maj :t har härjämte fastställt
särskilda stater för försöksanstalterna, försöksgårdarna och studiegårdsverksamheten
(statsliggaren s. 725—727).
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök hemställer
i sin skrivelse den 13 september 1948 att förevarande anslag för budgetåret
1949/50 måtte uppföras med 645 100 kronor. Därvid ha nettoutgifterna beräknats
till 159 400 kronor för undervisningsinstitutionerna in. in., till
(206 200 -)- 45 000 =) 251 200 kronor för de båda försöksanstalterna, till
180 700 kronor för försöksgårdarna samt till 53 800 kronor för studiegårdsverksamheten.
Beträffande styrelsens beräkning av anslagsbehovet under de
olika avdelningarna må nämnas följande.
Kansli, undervisningsinstitutioner m. m.
Nettoutgifterna under denna rubrik ha upptagits med ett med 47 700 kronor
förhöjt belopp. Därvid ha posterna sjukvård m. in., övriga expenser,
publikationstryck och övriga utgifter uppräknats med respektive 2 000,
11 200, 9 000 och 20 000 kronor, varjämte såsom nya poster uppförts ersättningar
till sakkunniga med 1 500 kronor och bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
med 9 000 kronor. Å andra sidan har posten reseersättningar
nedräknats med 5 000 kronor. Då försöksinstitutionernas andelar av
denna post föreslagits överflyttade till deras stater, nämligen 10 000 kronor
27
Kungi. Maj:ts proposition nr 41.
till jordbruksförsökens och 5 000 kronor till husdjursförsökens stat, innebår
styrelsens förslag i själva verket en höjning av posten. Styrelsen har framhållit,
att det hittillsvarande reseanslaget varit otillräckligt. För styrelsens
och ekonomidirektörens in. fl. resor har begärts en höjning av 5 000 kronor
och en lika stor ökning har beräknats för överinspektören och dennes byråsekreterare.
Höjningen av posten övriga expenser har motiverats bl. a. med
att kostnaderna för städning och telefon avsevärt stigit. Vidare har räknats
med ett med 1 000 kronor ökat belopp till biblioteket och 3 900 kronor för
anskaffande av en diktafonanläggning vid överinspektörens kansli. Sammanlagt
har begärts en höjning av posten med 15 900 kronor. Å andra sidan har
ett belopp av 4 00Q kronor, utgörande baljväxtlaboratoriets andel i posten,
föreslagits överförd till laboratoriets post till driftkostnader under övriga utgifter.
Såsom skäl härför har anförts, att det är svårt att särskilja expensutgifterna
från driftkostnaderna. Med hänsyn till ökad omsättning och stegrade
priser har styrelsen utöver nämnda belopp a 4 000 kronor uppräknat
driftkostnaderna för baljväxtlaboratoriet med 16 000 kronor. Av höjningen av
posten publikationstryck har 7 000 kronor begärts för att möjliggöra en mer
omfattande publicering av de vid högskolan vunna vetenskapliga resultaten
i serien Lantbrukshögskolans annaler och 2 000 kronor för att bestrida kostnaderna
för utgivande av högskolans katalog.
De särskilda uppbördsmedlen för försålda baljväxtkulturer och publikationer
m. in. ha för nästa budgetår uppskattats till ett oförändrat belopp av
115 200 kronor.
Lantbruksförsöken.
I staten för jordbruksförsöken ha posterna reseersättningar, övriga expenser,
publikationstryck och övriga utgifter uppräknats med respektive 32 000,
4 300, 10 000 och 10 100 kronor. Å andra sidan har styrelsen med hänsyn till
jordbruksförsökens förflyttning till Ultuna föreslagit posten bränsle, lyse
och vatten minskad med 8 000 kronor. Enär jordbruksförsöken efter den 1
juli 1949 icke komma att disponera något eget jordbruk, bortfalla uppbördsmedlen,
vilka nu äro upptagna med 7 000 kronor. Nettoutgifterna för jordbruksförsöken
ha sålunda beräknats öka med sammanlagt 55 400 kronor.
Av uppräkningen av posten reseersättningar utgör ett belopp av 10 000
kronor överföring från motsvarande post under avdelningen kansli, undervisningsinstitutioner
in. in. I övrigt har ökningen begärts på grund av dels
den föreslagna personalökningen, dels de höjda resekostnaderna.
Höjningen av posten övriga expenser har motiverats med beräknade ökningar
av kostnaderna för städning, skrivmateriel, porto och telefoner samt
inventarier och kontorsmateriel vid jordbruksförsökens överflyttning till
Ultuna och nyorganisationen av verksamheten därstädes. Uppräkningen
av posten publikationstryck har styrelsen föreslagit med hänsyn till att publikationsfärdigt
materiel i allt större utsträckning framkommer från jordbruksförsökens
och försöksgårdarnas verksamhet.
Av den begärda höjningen av posten övriga utgifter hänföra sig 2 900 kro
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
nor till gödselmedel och utsäden och motiveras med stegrade priser och utvidgad
verksamhet, det senare bland annat i anslutning till ett av styrelsen
framlagt förslag om utökning av antalet försöksstationer och fasta försöksfält.
Ett belopp av 4 400 kronor avser rubriken underhåll och driftkostnader
för transportmedel och maskiner, som föreslås ersätta den tidigare upptagna
hästars underhåll och rekrytering. Detta sammanhänger med styrelsens
förslag att jordbruksförsöken vid överflyttningen till Ultuna skall avyttra
sina hästar och som ersättning anskaffa en lastbil, en jeep och ett s. k.
Belosaggregat för mekaniserad försöksverksamhet. Styrelsen föreslår slutligen,
att 17 300 kronor överföras från posten försökskostnader in. m. till
posten arbetskostnader och att denna post därutöver uppräknas med 500 kronor,
att kostnaderna för frakter beräknas till ett med 2 300 kronor förhöjt
belopp samt att en ny rubrik diverse omkostnader införes och att det under
rubriken försökskostnader m. m. kvarstående beloppet 4 000 kronor överföres
till denna rubrik.
Högskolestyrelsen har med hänsyn till de stegrade resekostnaderna och
den av styrelsen föreslagna personalökningen vid statens husdjursförsök beräknat
utgifterna för reseersättningar till 10 000 kronor, varav 5 000 kronor
överförts från högskolans gemensamma reseersättningspost. Styrelsen hemställer
vidare att posten övriga expenser uppräknas med 1 000 kronor på
grund av stegrade priser och, med hänsyn till föreliggande publiceringsbehov,
att posten publikationstryck höjes med 3 500 kronor.
Försöksgårdarna och studiegårdsverksamheten.
Högskolestyrelsen erinrar inledningsvis om att i de senast fastställda staterna
för försöksgårdarna i enlighet med förslag av styrelsen för varje försöksgård
upptagits tre utgiftsposter nämligen kostnader för försöksverksamheten,
kostnader för investeringar och kostnader för jordbruksdriften
samt en post för särskilda uppbördsmedel. För varje för söksgård skall föras
sådan bokföring, att man ur densamma å ena sidan kan fastställa försöksverksamhetens
kostnader och å andra sidan det ekonomiska resultatet
från jordbruket.
Styrelsen framhåller, att specialräkenskaperna komma att kräva avsevärt
mer arbete vid försöksgårdarna. Då bristen på skrivbiträde och tekniskt biträde
redan tidigare gjort sig starkt gällande, är det nödvändigt, att vid varje
försöksgård anställes en person som skrivbiträde och tekniskt biträde. Styrelsen
hemställer nu, att ett belopp av 5 000 kronor för varje försöksgård
beräknas för sådant arbetsbiträde. Avlöningen torde till att börja med kunna
utgå i form av arvode, varför utgiften kan avföras på försöksgårdarnas specialstater.
Högskolestyrelsen beräknar följande ändringar i de för innevarande budgetår
för de olika försöksgårdarna fastställda staterna.
Lanna försöksgård. Posten för investeringar föreslås ökad med 11 200 kronor
till 14 700 kronor, ökningen avses för täckdikning samt anskaffande av
kylskåp till föreståndarbostaden och tvättmaskin till gårdens tvättstuga.
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
Offers försöksgård. Kostnaderna för försöksverksamheten beräknas öka
med 6 800 kronor, kostnaderna för investeringar med 26 400 kronor och
kostnaderna för jordbruksdriften med 3 100 kronor under det att uppbördsmedlen
beräknas till ett med 200 kronor ökat belopp. Av kostnaderna för
investeringar hänföra sig 7 300 kronor till en ny hissanläggning, 10 200 kronor
till utbyte av traktor samt inköp av gummihjulsvagnar och stallgödselspridare
samt återstoden till utbyte av försökströskverk, inköp av trädgårdstraktor
för försöksverksamheten och målningsarbeten.
Flahults försöksgård. Kostnaderna för försöksverksamheten beräknas öka
med 5 000 kronor, kostnaderna för investeringar minska med 10 500 till
7 500 kronor och kostnaderna för jordbruksdriften öka med 29 500 kronor
under det att uppbördsmedlen beräknas till ett med 18 000 kronor höjt belopp.
För att rätta en felföring i innevarande budgetårs statförslag har kostnaderna
för investeringar minskats med 10 500 kronor och kostnaderna
för jordbruksdriften ökats med samma belopp. Det återstående beloppet på
investeringsposten, 7 500 kronor, beräknas till bland annat stallgödselspridare,
konstgödselspridare och traktorslåttermaskin.
Gisselås försöksgård. Kostnaderna för försöksverksamheten beräknas stiga
med 3 900 kronor, kostnaderna för investeringar med 13 600 kronor, kostnaderna
för jordbruksdriften med 9 500 kronor och uppbördsmedlen med 4 600
kronor. Av investeringsanslaget avses 11 000 kronor att användas till inköp
av traktor med redskap och 2 400 kronor till en trädgårdstraktor.
Brännbergs och Sunderbijns försöksgårdar. Posten investeringar föreslås
ökad med 2 600 kronor till 4 100 kronor för att möjliggöra förbättringar av
försöksutrustningen och inköp av två nya arbetsvagnar och en automatisk
betningsmaskin.
Öjebyns försöksgård. Kostnaderna för försöksverksamheten beräknas öka
med 3 000 kronor och kostnaderna för investeringar med 18 000 kronor till
24 000 kronor. Kostnaderna för jordbruksdriften väntas minska med 600
kronor och uppbördsmedlen öka med 2 000 kronor. Av de till investeringar
beräknade medlen avse 8 500 kronor inköp av ett tröskverk, 3 500 kronor
inköp av en traktorbindare och 3 600 kronor inköp av en stråfoderpress.
Ugerups försöksgård. Kostnaderna för investeringar beräknas öka med
8 500 kronor och kostnaderna för jordbruksdriften med 11 000 kronor, medan
uppbördsmedlen upptagits till ett med 100 kronor ökat belopp. Av det
till investeringar beräknade beloppet på 18 500 kronor hänföra sig 6 000 kronor
till utbyte av traktor och 9 000 kronor till inköp av konstgödselspridare,
två stallgödselspridare samt en skärmaskin med melasspump.
Omkostnaderna för studiegårdsverksamheten ha av högskolestyrelsen i
samband med den tidigare berörda av styrelsen föreslagna omorganisationen
av sagda verksamhet beräknats öka med 16 800 kronor. Härvid erinras
om att styrelsen i skrivelse den 23 augusti 1948 nödgats begära överskridande
av det för innevarande budgetår anvisade anslaget med 16 800 kronor. Av
den för nästa budgetår begärda ökningen avse 3 000 kronor resekostnader
och 8 800 kronor expenser. Av sistnämnda belopp hänföra sig 800 kronor till
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 41.
hyra och städning av studiegårdsledarens tjänstelokaler, 5 000 kronor till
möbler och kontorsutrustning till dessa lokaler, 1 000 kronor till expenser
för studiegårdsledaren och 2 000 kronor till kontorsutrustning till driftsledarna.
Slutligen har styrelsen för publikationstryck upptagit 5 000 kronor.
Statskontoret framhåller att ämbetsverket icke blivit övertygat om behovet
av att för varje försöksgård beräkna särskilt biträde för den nya räkenskapsf
öringen samt att i varje fall någon erfarenhet av det nya systemet
borde avvaktas, innan en dylik personalökning genomföres.
Departementschefen.
I enlighet med mitt i det följande framlagda förslag till organisation av
verksamheten vid nuvarande Institutet för husdjursförädling böra de av
jordbruksförsöksutredningen härför beräknade omkostnaderna påföras de
olika posterna på lantbrukshögskolans och statens lantbruksförsöks omkostnadsstat.
De härvid angivna beloppen avse endast senare hälften av
nästkommande budgetår.
Med hänsyn till medelsåtgången torde högskolans sjukvårdsanslag böra
uppräknas med 2 000 kronor. Vidare vill jag föreslå, att posten reseersättningar
höjes med tillhopa 6 000 kronor, varav 5 000 kronor skulle avse reseersättningar
till styrelsen, överinspektören och ekonomidirektören m. fl. och
1 000 kronor de ökade resekostnader, som kunna föranledas av att institutet
vid Wiad knytes till högskolan. I anslutning till styrelsens förslag förordar
jag, att för lantbruksförsöken under förevarande anslag beräknade reseersättningar,
nämligen för jordbruksförsöken 12 000 kronor, varav 2 000 kronor
till försöksledarna vid de fasta försöksfälten, och för husdj ursförsöken
5 000 kronor, tillhopa 17 000 kronor, överföras till försökens speciella stater.
Högskolans anslag till expenser för bränsle, lyse och vatten torde med
hänsyn till Wiadinstiutets behov böra uppräknas med 3 000 kronor. Beträffande
styrelsens beräkningar av kostnaderna för övriga expenser vill jag
tillstyrka att bibliotekets anslag med hänsyn till den ökade personalen och
verksamheten uppräknas med 1 000 kronor. Jag förordar vidare, att lantbrukshögskolans
anslag till övriga expenser uppräknas i enlighet med styrelsens
förslag med 10 300 kronor avseende ökade kostnader för städning in. in.
samt föreslår att därutöver beräknas 1 000 kronor för detta ändamål vid
Wiad. Det synes mig vidare lämpligt att baljväxtlaboratoriets samtliga omkostnader
såsom styrelsen föreslagit föras på en post under rubriken övriga
utgifter. Med anledning härav böra 4 000 kronor föras från expensposten
till posten driftskostnader för baljväxtlaboratoriet. Däremot anser jag mig
icke kunna tillstyrka medel till en diktafonanläggning för överinspektörens
kansli.
Anslaget till publikationstryck bör enligt min mening uppräknas med
3 000 kronor, vari även inräknas kostnader för publicering av forskningsresultat
vunna vid Wiad. Däremot kan jag icke tillstyrka något anslag till
högskolans katalog. Jag vill i likhet med högskoleutredningen föreslå, att ett
Kungl. Mcij.ts proposition nr 41.
31
belopp av 9 000 kronor anvisas till bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
och upptages såsom en ny post i omkostnadsstaten. Det synes nämligen
vara av betydelse att lantbrukshögskolan även i detta hänseende blir
jämnställd med universiteten och övriga högskolor. Särskilda medel för sakkunnigarvoden
anser jag ej behöva beräknas på lantbrukshögskolans stat.
Jag torde få erinra om att Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen anvisa anslag
på tilläggsstat till gällande riksstat till bestridande av sakkunnigarvoden vid
jordbrukets och skogsbrukets högskolor. Mot den föreslagna höjningen av
posten driftskostnader vid baljväxtlaboratoriet på 20 000 kronor, varav 4 000
kronor överförda från expensposten, vill jag icke resa några erinringar i den
mån den kan rymmas inom ramen för en ökning av laboratoriets intäkter.
De särskilda uppbördsmedlen, varav huvuddelen utgöres av intäkter från
baljväxtlaboratoriet och en mindre summa av inkomster för försålda publikationer,
ha för nästkommande budgetår av högskolestyrelsen beräknats till
Ilo 200 kronor. Jag har emellertid under hand av chefen för baljväxtlaboratoriet
inhämtat, att laboratoriets inkomster för budgetåret 1947/48 uppgått
till omkring 140 000 kronor mot beräknat omkring 105 000 kronor. Då
till grund för den föreslagna ökningen av driftskostnadsposten bland annat
ligger en beräknad ytterligare stegring av laboratoriets omsättning bör dess
inkomster för budgetåret 1949/50 kunna beräknas till omkring 150 000 kronor.
Jag vill därför föreslå, att posten särskilda uppbördsmedel upptages
till 150 200 kronor. Nettoutgifterna för ifrågavarande institutioner finner
jag sålunda kunna uppföras med (111 700 + 2 000 + 6 000 —17 000 -|- 3 000 +
1 000 + 10 300 + 1 000 + 3 000 + 9 000 + 16 000 — 35 000 =) 111 000 kronor.
I anslutning till den begärda uppräkningen av jordbruksförsökens reseanslag
vill jag erinra om följande. Då två av de från vall- och mosskulturföreningen
till jordbruksförsöken överförda konsulenterna övergått till annan
verksamhet, ha deras tjänster indragits i enlighet med beslutet om försöksverksamhetens
organisation vid 1948 års riksdag. I avvaktan på närmare
erfarenheter av denna omorganisation av försöksarbetet har jag icke velat
biträda förslaget om ökning av personalen vid statens jordbruksförsök. Under
dessa omständigheter synes mig någon uppräkning av jordbruksförsökens
reseanslag icke vara erforderlig. Förevarande post bör därför endast
ökas med det belopp, 12 000 kronor, som föreslagits överflyttat från högskolans
reseanslag.
Posten övriga expenser torde vidare enligt mitt förmenande böra uppräknas
med 2 000 kronor med hänsyn till de ökade kostnader som kunna väntas
vid jordbruksförsökens omorganisation vid Ultuna. Anslaget till publikationstryck
bör med hänsyn till den växande mängden publikationsfärdigt
material ökas med 5 000 kronor.
Då jag icke finner en vidare specificering på olika poster av försöksverksamhetens
försökskostnader nödvändig, vill jag föreslå, att samtliga delposter
under rubriken övriga utgifter, i jordbruksförsökens stat för innevarande
budgetår upptagna med tillhopa 74 400 kronor, överföras till en enda
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 41.
post under högskolans materielanslag benämnd försökskostnader och materiel
vid statens jordbruksförsök.
Jordbruksförsökens expenser för bränsle, lyse och vatten torde böra minskas
med 8 000 kronor på grund av försökens förflyttning till Ultuna.
Några uppbördsmedel torde av tidigare angivna skäl icke vidare böra
beräknas för statens jordbruksförsök, vilket föranleder ett med 7 000 kronor
ökat medelsbehov. Omkostnaderna för jordbruksförsöken skulle sålunda uppgå
till (150 800 + 12 000 + 2 000 + 5 000 + 7 000 — 74 400 — 8 000 =)
94 400 kronor.
Beträffande statens husdjursförsök finner jag mig med hänsyn till de
höjda resekostnaderna böra föreslå, att posten reseersättningar förutom
med det från lantbrukshögskolans huvudanslag överförda beloppet på 5 000
kronor uppräknas med 3 000 kronor. Posten övriga expenser bör vidare ökas
med 500 kronor och posten publikationstryck med 1 500 kronor. Jag får
därvid erinra om att ett överskridande av anslaget för publikationstryck
på 7 000 kronor beviljats för budgetåret 1948/49 på grund av en tillfällig
anhopning av publikationsfärdigt material vid husdjursförsöken. Husdjursförsökens
omkostnader skulle sålunda för budgetåret 1949/50 behöva upptagas
med (30 500 + 8 000 + 500 -f- 1 500 =) 40 500 kronor. Sammanlagt
skulle alltså till lantbruksförsökens omkostnader för nästa budgetår erforras
(94 400 + 40 500 =) 134 900 kronor.
I likhet med statskontoret anser jag ytterligare någon tids erfarenhet av
det nya bokföringssystemet vid försöksgårdarna erforderlig, innan frågan
om behovet av skrivbiträden vid dessa över huvud taget kan bedömas. Vidare
finner jag mig i konsekvens med mitt tidigare ställningstagande till
försöksverksamhetens omfattning i nuvarande läge icke kunna tillstyrka
någon anslagshöjning för ifrågavarande ändamål. Däremot torde^ medel
böra beräknas för vissa nödvändiga investeringar, varjämte kostnaderna
för jordbruksdriften med hänsyn till de stegrade arbetskostnaderna böra
uppräknas i en del fall.
För täckdikningsarbeten vid Lanna för söksgård böra enligt min mening
under posten investeringar upptagas 5 000 kronor, vilket innebär en höjning
av posten med 1 500 kronor. I staten för Offers försöksgård torde samma
post böra höjas från 100 kronor till 15 000 kronor för att möjliggöra anskaffande
av ny hissanläggning och utbyte av traktor. Därjämte torde kostnaderna
för jordbruksdriften böra uppräknas med 3 100 kronor och uppbördsmedlen
med 200 kronor. Posten investeringar vid Flahults försöksgård
bör minskas med 13 700 kronor till 4 300 kronor. Vidare böra kostnaderna
för jordbruksdriften uppräknas med 22 500 kronor och uppbördsmedlen
med 18 000 kronor.
När verksamheten vid Gisselås försöksgård påbörjades av dåvarande Svenska
mosskulturföreningen var man på många håll av den uppfattningen, att
ett bärkraftigt jordbruk skulle kunna grundas på mellersta Norrlands vidsträckta
mossmarker. Erfarenheterna ha emellertid visat, att detta är en
synnerligen vansklig uppgift, bland annat med hänsyn till svårigheten att
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
33
på dessa marker erhålla foder med en för djurens hälsotillstånd tillräckligt
hög mineralämneshalt. Jag skulle vilja ifrågasätta, huruvida med rimliga
kostnader några mer betydande försöksresultat kunna vinnas vid Gisselås
utöver vad som redan framkommit. Då själva jordbruksdriften vid denna
försöksgård dessutom går med avsevärd förlust torde det böra övervägas
om försöksgården skall bibehållas. Enligt vad jag inhämtat pågår för närvarande
en av lantbrukshögskolans styrelse igångsatt utredning om förutsättningarna
för den fortsatta verksamheten vid Gisselås. Jag har i annat
sammanhang denna dag uttalat att jag ämnar föreslå, att högskolestyrelsen
får i uppdrag att utarbeta en plan för den fortsatta utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten.
Vid dessa utredningar torde här anförda synpunkter
böra beaktas. I avvaktan på resultatet av sagda utredningar synes anslaget
till investeringar vid denna försöksgård för nästkommande budgetår böra
upptagas med ett oförändrat belopp av 100 kronor. Däremot böra kostnaderna
för jordbruksdriften uppräknas med 9 500 kronor och uppbördsmedlen
med 4 600 kronor.
Md Brännbergs och Sunderbyns försöksgårdar torde posten investeringar
böra höjas med 1 600 kronor till 3 600 kronor för att möjliggöra förbättringar
i försöksutrustningen och inköp av nya arbetsvagnar.
Vid Öjebyns försöksgård anser jag, att 10 000 kronor böra anvisas till inköp
av bland annat traktorbindare, stråfoderpress och elevator, vilket innebär
att posten till investeringar bör ökas med 4 000 kronor. Posten kostnader
för jordbruksdriften torde vid denna försöksgård kunna nedsättas med
600 kronor och uppbördsmedlen uppräknas med 2 000 kronor.
Posten kostnader för investeringar vid Ugerups försöksgård bör upptagas
med ett oförändrat belopp av 10 000 kronor, vilket skulle möjliggöra
bland annat utbyte av traktor samt inköp av en konstgödselspridare och en
stallgödselspridare. Kostnaderna för jordbruksdriften torde få uppräknas
med 11 000 kronor. Jag förutsätter dock därvid, att uppbördsmedlen kunna
ökas med 4 500 kronor.
Någon särskild stat har tills vidare icke kunnat uppställas för försöks^
gården vid Wiad. Nettoinkomsten från denna försöksgård synes emellertid
kunna uppskattas till omkring 20 000 kronor för år. Även om det är ovisst
hur stort överskott som kan komma alt belöpa å första halvåret 1950, torde
man vid anslagsberäkningen för budgetåret 1949/50 böra utgå från en inkomst
av 10 000 kronor för denna tid.
Omkostnaderna för försöksgårdarna för nästkommande budgetår kunna
sålunda beräknas till (64 600 -f- 1 500 + 17 800 — 9 200 -f- 4 900 -j- 1 600 +
1 400 -f- 6 500 — 10 000 =) 79 100 kronor.
För studiegårdsverksamheten torde omkostnaderna böra uppräknas med
3 000 kronor avseende reseersättningar och med 7 700 kronor avseende expenser
och publikationstryck. Jag får därvid erinra om att överskridande
med dessa belopp av den särskilda staten för studiegårdsverksamheten redan
beviljats för budgetåret 1948/49. Omkostnaderna under nästkommande bud3
Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 41.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
getår böra alltså för denna verksamhet beräknas till (37 000 + 3 000 +
7 700 =) 47 700 kronor.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle till bestridande av
omkostnaderna vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök för nästa
budgetår erfordras (111 000 -j- 134 900 -j- 79 100 47 700 =) 372 700 kro
nor.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stat
för anslagets användning.
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Materiel m. m.
Anslag Nettoutgift
1947/48 .................... 337 700 338 796
1948/49 (statsliggaren s. 727) . . 331 100
1949/50 (förslag) ............ 403 500
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök hemställer
i förenämnda skrivelse den 13 september 1948 att för nästkommande budgetår
under anslaget anvisas 456 700 kronor.
I den plan för en upprustning av forskningsresurserna vid lantbrukshögskolan,
som högskoleutredningen i sitt förenämnda betänkande framlagt, föreslås
att forsknings- och undervisningsinstitutionernas årliga anslag under
högskolans materielanslag, d. v. s. posten institutioner och samlingar uppräknas
till 302 750 kronor. Beträffande fördelningen av detta anslag mellan
de olika institutionerna skall här endast framhållas att utredningen föreslagit,
att anslaget till det kemiska analyslaboratoriet minskas till 10 000
kronor, men att de institutioner och försöksanstalter som utnyttja detsamma
i gengäld debiteras ett visst pris för rekvirerade analyser, förslagsvis
motsvarande laboratoriets särskilda kostnader för dessa. Utredningen framhåller
i anslutning härtill att det enligt dess uppfattning icke vore omöjligt,
att den väntade ansvällningen av centrallaboratoriets arbetsbörda därigenom
åtminstone i viss mån skulle kunna begränsas utan att den vetenskapliga
verksamheten vid högskolan skulle lida något men.
Högskoleutredningen föreslår slutligen att den under högskolans materielanslag
upptagna posten till exkursioner uppräknas med 1 800 kronor till
8 000 kronor och anslaget till fria föredrag med 450 kronor till 1 000 kronor.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i sina
äskanden för budgetåret 1949/50 i stort sett följt högskoleutredningens förslag
till anslag till högskolans institutioner. Dock föreslår styrelsen att anslaget
till institutionen för lantbruksekonomi med hänsyn till de stora kostnader
som äro förbundna med insamling av primärmateriel vid ekonomisk
forskning beräknas till 20 000 kronor i stället för till av utredningen föreslagna
12 000 kronor. Vidare bör enligt styrelsen 20 000 kronor av de under
anslaget till särskilda undersökningar utgående medlen till undersökningar
rörande kromosomfördubblade typer av lantbruksväxter föras till den bota
-
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
rusk-genetiska institutionens ordinarie omkostnads- och materielanslag eftersom
dessa medel ändå användas för att bekosta skötseln av institutionens
trädgård. Det årliga anslaget till den vid föregående års riksdag beslutade
avdelningen för statistik och försöksteknilc vid statens lantbruksförsök bör
enligt styrelsen upptagas till 10 000 kronor.
Styrelsen tillstyrker utredningens förslag till anslag till exkursioner och
fria föredrag, dock att den äskar en ytterligare ökning av anslaget till exkursioner
med 2 000 kronor avseende studier i husbyggnadslära.
Högskolestyrelsen hemställer vidare att anslagen till apparatur m. in. vid
baljväxtlaboratoriet, till fortsatta försök rörande baljväxtodlingen och till
fortsatta jordbruksförsök skola utgå med oförändrade belopp under nästkommande
budgetår.
Beträffande anslaget till jordbrulcsinventarier m. m. avseende statens jordbruksförsök
har styrelsen med hänsyn till stegrade materielpriser ansett en
uppräkning med 1 500 kronor erforderlig, vartill komma 6 000 kronor för
förbrukningsartiklar vid de under innevarande budgetår inrättade kemiska
och botaniska laboratorierna vid statens jordbruksförsök. Anslaget föreslås
sålunda uppräknat till 14 000 kronor.
Högskolestyrelsen erinrar fortsättningsvis om att 1945 års jordbruksförsöksutredning
i sitt förslag till den lokala försöksverksamhetens omorganisation
framhållit, att de lokala gödslingsförsöken böra ges i stort sett samma
karaktär som de specialförsök, vilka av hushållningssällskapen för närvarande
utföras för statens jordbruksförsöks räkning. Markkarteringens växande
omfattning har enligt utredningen alltmer givit de lokala gödslingsförsöken
karaktär av specialundersökningar och det torde därför icke längre vara
rationellt att bibehålla skillnaden mellan lokala gödslingsförsök och specialförsök.
Högskolans styrelse säger sig vara av samma uppfattning och föreslår
att det nuvarande anslaget på 52 000 kronor till ersättning till försöks\ärdar
in. in. avseende statens jordbruksförsök uppdelas så att 34 000 kronor
överföras till det särskilda anslaget till bidrag till lokal försöksverksamhet,
8 000 kronor till anslaget till bidrag till fast försöksverksamhet vid
statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor samt att återstoden,
10 000 kronor, uppföres som ny post under materielanslaget benämnd
försökskostnader avseende statens jordbruksförsök. Dessa medel skulle enligt
styrelsen användas till den försöksverksamhet, som av jordbruksförsökens
egen personal bedrives i Ultunas närmaste omgivningar.
Högskolestyrelsen föreslår, främst på grund av höjda priser på kemikalier,
en uppräkning med 1 000 kronor av anslaget till förbrukningsartiklar
vid statens husdjursförsök. Försökskostnaderna vid samma institution beräknas
vidare för kommande budgetår till ett 27 000 kronor högre belopp.
Höjningen motiveras dels med att i motsats till de senaste åren då en beräknad
reservation på 10 000 kronor kunnat avdras, man icke kunde räkna
med någon sådan efter innevarande budgetår, dels med behovet av ökade
anslag för bland annat försök rörande grönfoderkonservering. Kostnaderna
för husdjursförsöken vid Öjebvn beräknas av styrelsen för kommande budgetår
till ett 1 500 kronor lägre belopp eller till 2 500 kronor.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
Övriga under materielanslaget tidigare upptagna poster äro till största
delen utrustningsanslag av engångskaraktär och utgå därför automatiskt.
Nya utrustningsanslag uppföras i styrelsens förslag i stället under det särskilda
anslaget till inredning och utrustning till vilket även posten apparatur
m. m. vid statens jordbruksförsök överförts.
Departementschefen.
Eftersom jag icke ansett mig kunna föreslå en omedelbar upprustning av
lantbrukshögskolans resurser i den omfattning högskoleutredningen och
högskolans styrelse förordat torde de årliga anslagen till forsknings- och
undervisningsinstitutionerna kunna beräknas till något lägre belopp än de
av utredningen och styrelsen föreslagna. Jag anser därför höjningen av posten
institutioner och samlingar kunna begränsas till 71 500 kronor. Därutöver
vill jag förorda, att det årliga anslaget till institutionen för avelsr- och
raslära uppräknas med ytterligare 10 000 kronor avseende verksamheten
vid Wiad. Därav är emellertid endast hälften erforderlig under nästa budgetår.
Posten institutioner och samlingar bör därför för nästkommande
budgetår beräknas till sammanlagt (160 000 + 71 500 + 5 000 =) 236 500
kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller efter Kungl. Maj :ts bemyndigande
högskolestyrelsen att fastställa fördelningen mellan högskolans
institutioner av förevarande medel. Jag finner därvid de synpunkter
högskoleutredningen framlagt beträffande anslaget till analyslaboratoriet
och ersättningen för rekvirerade analyser beaktansvärda. Det torde emellertid
ankomma på högskolestyrelsen att inkomma med ett detaljerat förslag
i frågan.
Utgifterna för apparatur in. in. vid baljväxtlaboratoriet samt för fortsatta
försök rörande balj växtodling och fortsatta jordbruksförsök torde enligt
min uppfattning lämpligen överföras från materielanslaget till anslaget för
inredning och utrustning respektive anslaget för särskilda undersökningar.
Till exkursioner böra enligt, min mening i enlighet med utredningens förslag
beräknas 8 000 kronor varav 1 000 kronor böra avse exkursioner i husbyggnadslära.
Detta innebär en ökning av posten med 1 800 kronor. Jag har
redan i ett tidigare sammanhang framhållit att anslaget till fria föredrag
enligt min mening bör överföras till högskolans arvodespost och där upptagas
med det av utredningen föreslagna beloppet.
Jag vill även erinra att jag under omkostnadsanslaget uttalat att lantbruksförsökens
försökskostnader lämpligen kunde sammanföras till en post
för vardera försöksinstitutionen benämnd försökskostnader och materiel. Jag
har sålunda förordat, att de under rubriken övriga utgifter i jordbruksförsökens
stat upptagna posterna på tillhopa 74 400 kronor skulle överföras till
förenämnda post för jordbruksförsöken. Posten ersättningar till för söksvärdar
in. m. avseende statens jordbruksförsök bör utgå, varvid av de under
posten upptagna medlen 10 000 kronor böra föras till försökskostnader och
materiel avseende statens jordbruksförsök, 34 000 kronor till anslaget till
bidrag till lokal försöksverksamhet och 8 000 kronor till anslaget till bidrag
Kungi. Maj.ts proposition nr 41.
37
till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor.
Till förenämnda samlingspost bör även överföras under jordbruksinventarier
in. m. avseende statens jordbruksförsök upptaget anslagsbelopp
på 6 500 kronor. På grund av ökade priser på materiel bör ifrågavarande
post slutligen uppräknas med 6 100 kronor. Under posten försökskostnader
och materiel avseende statens jordbruksförsök böra sålunda beräknas
(74 400 + 10 000 + 6 500 + 6 100 =) 97 000 kronor.
Nuvarande poster till förbrukningsartiklar och försökskostnader avseende
statens husdjursförsök samt till försökskostnader vid Öjebyns försöksgård
böra sammanslås till en post, försökskostnader och materiel avseende statens
husdjursförsök. Kostnaderna för husdjursförsöksverksamheten vid Öjebyn
torde i enlighet med högskolestyrelsens förslag därvid böra beräknas
till 2 500 kronor. På grund av att någon reservation icke väntas föreligga
på posten vid innevarande budgetårs utgång samt med hänsyn till inträffade
prisstegringar torde en uppräkning med 16 000 kronor vara motiverad.
Med utgångspunkt från vad jag här anfört synes posten försökskostnader
och materiel vid statens husdjursförsök för nästa budgetår böra beräknas
till (4 000 + 31 500 + 2 500 + 16 000 =) 54 000 kronor.
Slutligen vill jag föreslå att en ny post upptages till omkostnader och materiel
avseende avdelningen för statistik och försöksteknik och att denna
bestämmes till 8 000 kronor.
Med beaktande av det anförda skulle följaktligen högskolans anslag till
materiel in. in. för nästa budgetår behöva beräknas till (236 500 + 8 000 4- 97 000 4- 54 000 + 8 000 =) 403 500 kronor. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att i sinom tid meddela erforderliga föreskrifter rörande anslagets
disposition.
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bokinköp och bokbindning
för högskolans
bibliotek.
Anslag
Nettoutgift
1947/48 ....................
. . 35 000
33 487
1948/49 (statsliggaren s. 728) . .
. . 25 000
1949/50 (förslag) ............
. . 35 000
1946 års högskoleutredning föreslår, att årsanslaget till bokinköp och bokbindning
vid högskolans bibliotek upptages till 35 000 kronor.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök hemställer
i sin förenämnda skrivelse, att bibliotekets årliga anslag med hänsyn till den
nyutkommande lantbruksvetenskapliga litteraturens omfattning måtte höjas
till 55 000 kronor samt att biblioteket därjämte måtte erhålla ett engångsanslag
på 60 000 kronor för komplettering och bindning. Styrelsen hänvisar
därvid även till den utvidgning av bibliotekets verksamhetsområde som nyinrättandet
av ett flertal institutioner måste innebära.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
Departementschefen.
I Jikhet med högskoleutredningen finner jag det motiverat att bibliotekets
årsanslag i samband med utvidgningen av verksamheten vid högskolan
höjes till 35 000 kronor. Däremot anser jag icke tillräckliga skäl föreligga
för ett engångsanslag till biblioteket.
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Stipendier.
Anslag Nettoutgift
1947/48 ...................... 16 700 14 363
1948/49 (statsliggaren s. 728) .... 23 500
1949/50 (förslag) .............. 34100
Av det för löpande budgetår anvisade anslaget avse 16 000 kronor 20
elevstipendier å 800 kronor och 7 500 kronor tre licentiatstipendier å 2 500
kronor.
Högskolestyrelsen erinrar i sin skrivelse om att doktorandstipendier å
5 000 kronor enligt föregående års riksdagsbeslut skola inrättas vid lantbrukshögskolan
från och med budgetåret 1949/50 och att antalet licentiatstipendier
skall utökas till sju. Med hänsyn till det för närvarande ringa
antalet studerande till högre examina föreslår styrelsen emellertid att för
kommande budgetår anvisas medel endast till ett doktorandstipendium och
tre licentiatstipendier. Styrelsen framhåller vidare att de sju stipendierum
som hittills funnits tillgängliga i högskolans lokaler nu måste tas i anspråk
för den beslutade utvidgningen av högskolans institutioner och föreslår att
antalet elevstipendier som ersättning härför ökas från 20 till 27.
Departementschefen.
Eftersom jag icke har något att erinra mot högskolestyrelsens beräkning
av stipendieanslaget föreslår jag att medel under detta anslag beräknas till
ett doktorandstipendium å 5 000 kronor, tre licentiatstipendier å 2 500 kronor
och 27 elevstipendier å 800 kronor med tillhopa (5 000 + 7 500 -f21
600 =) 34 100 kronor.
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Underhåll av byggnader
m. m.
Anslag Nettoutgift
1947/48 ...................... 25 000 24 895
1948/49 (statsliggaren s. 728) .... 27 000
1949/50 (förslag) .............. 35 000
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök hemställer
att anslaget till byggnadsunderhåll för nästkommande budgetår måtte uppföras
med 57 000 kronor. Styrelsen framhåller därvid, att många av byggnaderna
varit i bruk så länge att de numera fordra ett avsevärt underhåll, all
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
39
rahelst som detta under krigsåren med hänsyn till minskat anslag måst
eftersättas. Ett ytterligare uppskov med underhållet skulle enligt styrelsen
medföra uppenbar risk för byggnadsbeståndet. Värdet av de byggnader för
vilka högskolan har underhållsskyldighet kan den 1 juli 1949 beräknas
uppgå till 7,5 miljoner kronor. Styrelsen har uppskattat underhållskostnaderna
till en procent av detta värde samt avdragit de till 18 000 kronor uppskattade
uppbördsmedlen.
Departementschefen.
Med hänsyn till de stegrade priserna och det ökade byggnadsbeståndet
vid lantbrukshögskolan anser jag att ifrågavarande anslag bör uppräknas
med 8 000 kronor till 35 000 kronor, varvid även underhåll av institutionsbvggnaden
vid Wiad bör bestridas från anslaget.
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Inredning och utrustning.
1947/48 ..................
1948/49 (statsliggaren s. 728)
1949/50 (förslag) ..........
Anslag
193 400
403 300
7.946'' urs högskolentredning föreslår, att till lantbrukshögskolans undervisnings-
och forskningsinstitutioner anvisas ett engångsanslag av 1 036 000
kronor för utrustning.
Högskolestyrelsen hemställer att under ifrågavarande anslag anvisas
1 072 600 kronor för budgetåret 1949/50. Styrelsen följer därvid i de flesta
fall utredningens förslag. Av de av utredningen föreslagna anslagen till institutionerna
för växtodlingslära samt systematisk botanik och ärftlighetslära
på 95 000 kronor respektive 105 000 kronor skulle dock såsom en första
etapp i utbyggnaden endast beräknas 24 000 kronor respektive 30 000 kronor.
Återstoden borde enligt styrelsen anvisas när de byggnader kommit
till stånd, vilkas utrustning anslagen i stor utsträckning avse. Vidare föreslår
styrelsen att det till mikrobiologiska institutionen och baljväxtlaboratoriet
beräknade anslaget på 130 000 kronor med hänsyn till prisstegringar
och behovet av ytterligare utrustning för den nyuppförda institutionsbyggnaden
uppräknas till 182 500 kronor samt att anslaget till möbler och kontorsinventarier
vid kansliet och kamrerarexpeditionen upptages till 20 000
kronor. Styrelsen hemställer även att det av 1945 års jordbruksförsöksutvredning
föreslagna engångsanslaget på 35 300 kronor till lantbrukshögskolans
analyslaboratorium anvisas på nästkommande års budget. Slutligen
anhåller styrelsen, att för utrustning av statens jordbruksförsök beräknas:
för kemiska och botaniska laboratorierna 20 000 kronor, för kontorsmaskiner
m. m. 18 500 kronor samt för en lastbil, en jeep och ett Belosaggregat
för mekanisering av fältförsöksarbetet 25 000 kronor. Lastbilen och jeepen
skulle enligt styrelsen användas till transporter till och från Uppsala och
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 41.
de olika försöksplatserna på och omkring Ultuna egendom. Därvid skulle
de hästar, som jordbruksförsöken disponera för transporter vid sin nuvarande
förläggning, säljas.
Till sist äskar styrelsen under denna punkt ett engångsanslag på 33 000
kronor till utrustning av den nyupprättade avdelningen för statistik och försöksteknik.
Departementschefen.
I konsekvens med den ståndpunkt jag tidigare intagit till utredningens
förslag vill jag förorda, att endast en del av det av utredningen och högskolestyrelsen
föreslagna anslaget till inredning och utrustning anvisas för
nästkommande budgetår. Sparsamhet är på denna punkt så mycket mer
motiverad, som utredningens förslag i stor utsträckning avser inredning
och utrustning i anslutning till de nybyggnadsprojekt utredningen framlagt
men som tills vidare enligt min uppfattning måste ställas på framtiden.
Även på denna punkt torde alltså upprustningen av högskolans resurser
höra genomföras i etapper, och som ett första steg vill jag föreslå ett utrustningsanslag
till forsknings- och undervisningsinstitutioner in. in. på
393 300 kronor. Däri inbegripas utgifter för apparatur in. in. vid baljväxtlaboratoriet,
vilka såsom tidigare anförts synas böra överföras från materielanslaget
till förevarande anslag. Beträffande jordbruksförsöken förordar
jag, att till laboratorie- och kontorsutrustning anvisas 10 000 kronor.
Däremot kan jag icke tillstyrka, att medel nu beräknas för inköp av lastbil
in. in. Anslaget torde sålunda för nästa budgetår böra uppföras med
(393 300 -f- 10 000 =) 403 300 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att fördela anslaget på olika ändamål. Rörande denna fördelning må
här endast framhållas, att ett betydande belopp beräknats till den mikrobiologiska
institutionen, vilket motiveras av att nybyggnaden för denna
institution nyligen färdigställts och därför är i behov av utrustning. I detta
belopp ingå även merkostnader för viss utrustning, vartill medel tidigare
anvisats. Därjämte medför den alltmer utvidgade verksamheten vid baljväxtlaboratoriet
vissa utrustningskostnader.
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Särskilda undersökningar.
Anslag Nettoutgift
1947/48 .................... 140 000 147 664
1948/49 (statliggaren s. 728) . . 145 000
1949/50 (förslag) ............ 77 400
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök hemställer,
att anslaget till särskilda undersökningar för nästa budgetår måtte upptagas
med 193 200 kronor, varav 125 000 kronor till försöksverksamhet på
täckdikningens område.
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
Såsom tidigare framhållits föreslår styrelsen, att 20 000 kronor av det under
anslaget till särskilda undersökningar tidigare upptagna beloppet till undersökningar
rörande kromosomfördubblade typer av lantbruksväxter föres
till den botanisk-genetiska institutionens årliga materielanslag. Styrelsen
framhåller härvid, att dessa medel användas till skötsel av institutionens
trädgård och att kostnaderna härför äro desamma, oavsett vilka undersökningar
som där bedrivas. Det synes styrelsen därför riktigare att medlen föras
på institutionens årliga anslag. Vidare föreslår styrelsen, att den därefter
kvarstående delen av denna anslagspost uppräknas med 5 000 kronor till
10 000 kronor.
Styrelsen förordar i överensstämmelse med 1945 års jordbruksförsöksutrednings
uttalande, att de under punkten särskilda undersökningar tidigare
upptagna anslagen till försöksverksamhet med matpotatis, till stallgödselförsök
och till forskning och försöksverksamhet vid statens jordbruksförsök
beträffande ogräsens bekämpande på tillsammans (3 000 + 50 000
-- 9 200 =) 62 200 kronor överföras till anslaget till bidrag till lokal försöksverksamhet.
Av orsaker som tidigare framhållits borde dessa försök, såsom
jordbruksförsöksutredningen uttalat, ges samma karaktär som de specialförsök,
vilka utföras av hushållningssällskapen för jordbruksförsökens
räkning. Det funnes därför icke någon anledning att upprätthålla en
distinktion dem emellan.
Styrelsen föreslår vidare att anslaget till agropedologisk undersökning över
kalkningens inverkan på växtnäringstillståndet i sura, utlakade jordar
uppräknas med 1 600 kronor till 5 100 kronor. Anslaget användes för närvarande
till avlöning av ett laboratoriebiträde för ifrågavarande undersökning.
Då det för dess genomförande behövs väl kvalificerad arbetskraft är
det styrelsens uppfattning, att arvodet till biträdet bör utgå med ett högre
belopp än hittills. Styrelsen erinrar fortsättningsvis om att det för närvarande
utgår ett specialanslag på 3 200 kronor till bevattningsförsök och att
detta disponeras av institutionen för agronomisk hydroteknik. Styrelsen
föreslår att anslaget för nästa budgetår uppräknas till 20 000 kronor och
motiverar detta förslag med hänvisning till bevattningens stegrade betydelse
för det svenska jordbruket. Det nuvarande anslaget har enligt styrelsen på
grund av de stegrade priserna dessutom blivit otillräckligt till och med för
den försöksverksamhet, som av institutionen redan bedrives på detta område.
I samband med att den av täckdikningslörsöksnämnden ledda försöksverksamheten
i enlighet med tidigare anförda förslag förutsättes komma att
inordnas i den hydrotekniska institutionen vid högskolan anser nämnden att
en del av de medel, som tidigare som särskilt anslag utgått till denna verksamhet,
böra överföras till högskolans anslag för särskilda undersökningar
och där för nästkommande budgetår upptagas med 125 000 kronor. I likhet
med vad som tidigare varit fallet bör ett visst belopp, förslagsvis 20 000 kronor.
avse forskning på området parallellt med försöksverksamheten. Beträffande
beräkningen av det sålunda äskade anslaget anför nämnden bland annat
följande.
42
Kungi. Maj:ts proposition nr 41.
Omkostnaderna för täckdikningsförsöksverksamheten under budgetåret
1949/50 beräknas för de fasta täckdikningsförsöken uppgå till 28 500 kronor,
varav 19 000 kronor till ersättning åt försöksvärdarna samt 9 500 kronor för
den lokala tillsynen. Vidare beräknas kostnaderna för de ca 100 lokala försöken
till 30 000 kronor. Då även under budgetåret 1949/50 extra personal
i viss omfattning torde behöva anställas, synes ett belopp av 5 000 kronor
härför vara erforderligt. Till reseersättningar synes i likhet med föregående
år ett belopp av 9 000 kronor böra vara disponibelt. Därjämte torde ett belopp
av 2 500 kronor för expenser böra upptagas.
Till omkostnader torde sålunda sammanlagt behöva beräknas 75 000 kronor.
Av täckdikningsförsöksanslaget för budgetåret 1948/49 beräknas ett belopp
av 30 000 kronor bli taget i anspråk för forskningsändamål parallellt
med försöksverksamheten. Detta kommer att medföra att utläggningen av
täckdikningsförsök i avsedd omfattning icke helt kan genomföras under
nämnda år utan delvis måste anstå till budgetåret 1949/50. För att täcka
den brist som härigenom uppstår bör sålunda utöver den beräknade summan
av 75 000 kronor tillkomma nämnda belopp av 30 000 kronor för budgetåret
1949/50.
Då det är av största betydelse att även i fortsättningen forskning i samband
med försöksverksamheten bedrives i erforderlig omfattning vill nämnden
hemställa att ett belopp av 20 000 kronor för budgetåret 1949/50 för
detta ändamål ställes till lantbrukshögskolans förfogande.
Det beräknade medelsbehovet för täckdikningsförsöksverksamheten under
budgetåret 1949/50 uppgår sålunda till 75 000 + 30 000 + 20 000 =
125 000 kronor. I denna summa ingår emellertid icke det belopp av 29 600
kronor som för närvarande tages i anspråk för arvoden åt försöksledare, försöksassistent
och kontorsbiträde.
Högskolestyrelsen tillstyrker vad nämnden sålunda föreslår.
Eftersom den från det särskilda anslaget till jordbearbetningsförsök avlönade
personalen föreslås inplacerad på löneplan anser högskolestyrelsen
anslaget kunna minskas med 3 000 kronor till 7 000 kronor. Slutligen föreslår
styrelsen att övriga anslag under rubriken särskilda undersökningar för
nästa budgetår upptagas med oförändrade belopp med undantag av att något
anslag icke längre bör beräknas till forskning rörande natriumkloratets användbarhet
som ogräsbekämpningsmedel.
Departementschefen.
Jag kan icke finna tillräcklig anledning föreligga att överföra 20 000 kronor
från anslagsposten undersökningar rörande kromosomfördubblade typer
av lantbruksväxter till den botanisk-genetiska institutionens årsanslag. Icke
heller synes det mig nödvändigt att nu uppräkna förevarande post, varför
jag föreslår att den för nästa budgetår upptages med ett oförändrat belopp
av 25 000 kronor.
Däremot vill jag icke resa några erinringar mot styrelsens hemställan,
att i enlighet med jordbruksförsöksutredningens uttalande vissa av statens
jordbruksförsök under förevarande rubrik disponerade anslag om tillhopa
62 200 kronor överföras till bidrag till lokal försöksverksamhet. Jag vill
även förorda bifall till en höjning av anslaget till agropedologisk undersökning
med 1 600 kronor. Med hänsyn till det betydande anslag till hydro
-
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
teknisk forskning, som utgår i samband med anslaget till täckdikningsförsöksverksamhet,
finner jag det däremot icke nödvändigt att nu uppräkna
det särskilda anslaget till bevattningsförsök.
Jag har redan tidigare i samband med beräkningarna av högskolans avlöningsanslag
hävdat att täckdikningsförsöksverksamheten icke nu bör stadigvarande
inordnas i lantbrukshögskolans organisation. Medel till denna
verksamhet torde därför liksom hittills böra utgå från särskilt anslag till
täckdikningsförsök in. in. i anslutning till övriga anslag till jordbrukets
rationalisering. Jag vill i detta sammanhang erinra om att det i föregående
års statsverksproposition uttalades, att förevarande verksamhet borde avpassas
till det där föreslagna anslagsbeloppet. Jag finner det därför icke
lämpligt att för nästa budgetår beräkna någon kompensation för de medel
som under innevarande budgetår använts till vetenskaplig forskning.
I övrigt har jag icke något att erinra mot täckdikningsförsöksnämndens
anslagsberäkningar och föreslår, att anslaget för nästa budgetår upptages
med 95 000 kronor jämte arvoden till vid verksamheten anställd personal
eller tillhopa 125 000 kronor.
De av institutionen för allmän jordbrukslära disponerade medlen till
jordbearbetningsförsök böra enligt min mening upptagas med oförändrat
belopp, då jag, såsom jag tidigare framhållit, icke för närvarande vill föreslå,
att den av dessa medel avlönade personalen uppföres på löneplan.
Jag har ingen erinran mot styrelsens förslag att posten på 15 000 kronor
till forskning rörande natriumkloratets användbarhet som ogräsbekämpningsmedel
indrages samt att övriga anslagsposter uppföras med oförändrade
belopp.
Till denna anslagsrubrik böra slutligen från materielanslaget överföras
de båda anslagsposterna till fortsatta försök med baljväxter och till fortsatta
jordbruksförsök om vardera 4 000 kronor.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat torde anslaget till särskilda
undersökningar för nästkommande budgetår behöva bestämmas till
(145 000 — 62 200 + 1 600 — 15 000 + 4 000 + 4 000 =) 77 400 kronor.
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Avkastningsbedömning
rörande avelssvin.
För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår uppfört ett obetecknat
anslag å 44 800 kronor. Rörande anslagets användning hänvisas till
statsliggaren s. 729.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök hemställer
att anslaget för nästa budgetår upptages med oförändrat belopp.
Departementschefen.
Dä jag icke har något att erinra mot denna styrelsens hemställan föreslår
jag, att anslaget för avkastningsbedömning rörande avelssvin även för
nästkommande budgetår uppföres med 44 800 kronor.
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 41.
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bidrag till lokal försöksverksamhet.
Under rubriken bidrag till lokala gödslings-, sort- och ogräsförsök är
lör innevarande budgetår anvisat ett obetecknat anslag av 89 000 kronor.
Bestämmelser angående anslagets användning äro meddelade i kungörelsen
den 31 mars 1939 (nr 109).
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök föreslår, att
under förevarande anslag sammanföres samtliga de belopp som avse den försöksverksamhet
som statens jordbruksförsök skall bedriva utanför förläggningsorten
samt utanför den fasta försöksverksamheten vid försöksgårdar,
försöksstationer och fasta försöksfält. Styrelsen beräknar för nästa
budgetår kostnaderna för denna försöksverksamhet till 580 000 kronor varav
34 000 kronor föreslås överförda från högskolans materielanslag och
62 200 kronor från anslaget till särskilda undersökningar. Den reella anslagsökningen
belöper sig därför till (580 000 — 89 000 — 34 000 —
62 200 =) 394 800 kronor.
Styrelsen framhåller i detta sammanhang nödvändigheten av att försöksverksamheten
erhåller tillräckliga arbetsresurser. Styrelsen påpekar därvid,
att 1945 års jordbruksförsöksutredning föreslagit att ersättningarna för försöken
skulle utgå med belopp, som täcka hushållningssällskapens kostnader
för desamma, samt att verksamheten borde utvidgas och kompletteras med
ett antal nya representativa försöksserier. Efter överläggningar med husbåUningssäUskapen
har en kalkyl uppgjorts varvid de årliga kostnaderna
för försöksverksamheten vid full utbyggnad beräknats till 865 000 kronor.
Då emellertid enligt styrelsen denna utbyggnad bör genomföras etappvis,
hai det för nästkommande budgetår erforderliga anslaget beräknats till
580 000 kronor.
Styrelsen säger sig även ämna efter närmare utredning inkomma med
förslag till ny kungörelse rörande verksamheten samt hemställer, att anslaget
i fortsättningen uppföres som reservationsanslag.
Departementschefen.
I likhet med vad jag tidigare framhållit är jag icke beredd att för kommande
budgetår föreslå någon utvidgning av försöksverksamheten. Anslagen
till denna verksamhet torde böra inskränkas till vad som är erforderligt
för att hålla den vid nuvarande nivå. Då förevarande anslag utgått med
praktiskt taget oförändrat belopp under ett flertal år torde det som kompensation
för stegringen i priser och arbetskostnader böra uppräknas med
39 800 kronor. Denna kompensation torde främst böra användas till en
fullständigare ersättning till hushållningssällskapen för deras kostnader
för försöksverksamheten och icke till en utvidgning av densamma.
Jag har ingen erinran mot styrelsens förslag att till förevarande anslag
överföras 34 000 kronor från materielanslaget och 62 200 kronor från an
-
Kungl. Mcij:ts proposition nr 41-
45
slaget till särskilda undersökningar. Anslaget, soin torde böra benämnas
Bidrag till lokal försöksverksamhet, bör sålunda enligt min mening för
nästa budgetår bestämmas till (89 000 + 39 800 -f- 34 000 + 62 200 —)
225 000 kronor. Eftersom arbetet vid försöksverksamheten uppdelas i vegetationsperioder
och icke i budgetår torde anslaget böra uppföras som reservationsanslag.
Lambrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bidrag till fast försöksverksamhet
vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor.
För innevarande budgetår är för ändamålet anvisat ett obetecknat anslag
av 22 000 kronor. Beträffande bestämmelserna rörande anslagets användning
hänvisas till statsliggaren s. 730.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök hemställer,
att anslaget för kommande budgetår upptages med 111 000 kronor. Då 8 000
kronor enligt styrelsens förslag överföras från materielanslaget till förevarande
anslagsrubrik, innebär beräkningen en reell ökning med (111 000 —
22 000 — 8 000 ==) 81 000 kronor.
Även med avseende på detta anslag hänvisar styrelsen till nödvändigheten
av att försöksverksamheten erhåller tillräckliga arbetsresurser och
framlägger en omfattande plan för den fasta försöksverksamhetens utbyggnad.
Planen innebär bland annat en utökning av antalet försöksstationer
från 20 till 30 och antalet fasta försöksfält från 9 till 22. I likhet med vad
som av försöksutredningen föreslagits beträffande den lokala försöksverksamheten
hävdar styrelsen, att även vid de fasta försöken ersättning bör
utgå med belopp som täcka kostnaderna, vilket föranleder styrelsen till en
väsentlig uppräkning av bidragen. Vid full utbyggnad uppskattas den årliga
kostnaden sålunda till 175 000 kronor, men eftersom utbyggnaden enligt
styrelsen bör genomföras etappvis beräknas anslagsbehovet för budgetåret
1949/50 till endast 111 000 kronor. Styrelsen hemställer även, att
anslaget i fortsättningen uppföres som reservationsanslag.
Departementschefen.
Med samma motivering som jag anfört beträffande anslaget till lokal försöksverksamhet
vill jag föreslå, att ifrågavarande anslag uppräknas med
13 000 kronor för att bidragen bättre skola kunna motsvara kostnaderna för
verksamheten i dess nuvarande omfattning. Med hänsyn till den av mig tidigare
förordade överföringen av 8 000 kronor från högskolans materielanslag
anser jag anslaget för nästkommande budgetår böra bestämmas till (22 000
-j- 13 000 + 8 000 =) 43 000 kronor. Jag förordar, att anslaget såsom styrelsen
föreslagit uppföres som reservationsanslag.
46
Kungl. Maj.ts proposition nr 41.
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Kostnader för specialkurs
för utbildande av maskinkonsulenter.
I riksstaten för innevarande budgetår har under denna rubrik upptagits ett
reservationsanslag av 28 600 kronor. Beträffande bestämmelserna rörande
anslagets användning hänvisas till statsliggaren s. 730.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök hemställer,
att anslaget för kommande budgetår måtte upptas med 20 000 kronor. Styrelsen
föreslår nämligen, att en kurs för utbildande av maskinkonsulenter
anordnas även under nästa budgetår, men att antalet elever vid denna begränsas
till tio.
Departementschefen.
Eftersom jag icke har något att erinra mot styrelsens beräkning av förevarande
anslag vill jag föreslå, att detsamma för budgetåret 1949/50 uppföres
med 20 000 kronor.
Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i skrivelse
den 11 oktober 1948 hemställt, att till byggnadsarbeten vid högskolan
och lantbruksförsöken för nästa budgetår måtte anvisas ett anslag av
7 884 200 kronor. Anslaget avses fördelas på följande byggnadsarbeten:
1. Byggnadsarbeten för försöksverksamheten samman
hängande
med 1945 års jordbruksförsöksutrednings
förslag ........................................ kronor 2 791 000
2. Byggnadsarbeten föreslagna av 1946 års högskoleut
redning
...................................... » 4 457 000
3. Iordningställande av provisoriska lokaler för vissa in
stitutioner
.................................... » 162 000
4. Byggnadsarbeten in. in. vid Flahults försöksgård .... » 71 800
5. Byggnadsarbeten vid Ugerups försöksgård .......... » 23 000
6. Byggnadsarbeten vid Öjebyns försöksgård .......... » 300 000
7. Tillbyggnad av fjäderfäanläggningen vid Bäcklösa in. in. » 79 400
Summa kronor 7 884 200
I skrivelse den 4 december 1948 har högskolestyrelsen lämnat ett förslag
till turordning för nämnda byggnadsarbeten. Därvid har styrelsen i första
rummet upptagit iordningställandet för en kostnad av 162 000 kronor av provisoriska
lokaler för vissa institutioner intill dess de av 1946 års högskoleutredning
föreslagna nya institutionsbyggnaderna komina till stånd. Enligt
styrelsen är det nödvändigt att dessa provisoriska lokaler färdigställas under
sommaren 1949 för att de nya befattningshavarna skola kunna beredas
Kungl. Maj.ts proposition nr 41.
47
arbetsmöjligheter vid högskolan. I övrigt har styrelsen såsom närmast i
angelägenhetsgrad upptagit byggnadsföretag för jordbruks- och husdjursförsöken,
nybyggnad för botanisk-genetiska institutionen samt bostäder åt
en fältassistent och eu reparatör. Kostnaderna för dessa byggnadsarbeten
ha uppskattats till 2 905 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har i sitt den It december 1948 avgivna utlåtande över
högskolestyrelsens anslagsäskanden rörande byggnadsfrågor icke rest några
erinringar mot styrelsens förslag eller beräkningar men framhållit, att ritningarna
till de föreslagna byggnaderna torde erfordra en väsentlig bearbetning
innan arbetena komma till utförande.
Byggnadsstyrelsen erinrar i sin förenämnda skrivelse den 14 oktober 1948
om att frågan om vaktmästarlokal och vegetationshall vid lantbrukshögskolans
mikrobiologiska institution enligt föregående års riksdags beslut
sköts på framtiden. Byggnadsstyrelsen anför därefter i huvudsak följande.
Efter samråd med styrelsen för lantbrukshögskolan får byggnadsstyrelsen
härmed återkomma till berörda byggnadsfrågor.
Den under uppförande varande byggnaden för mikrobiologiska institutionen
jämte baljväxtlaboratoriet beräknas bliva färdigställd omkring den
1 april 1949. Då institutionens arbete sålunda kommer att vara i full gång
inom den nya byggnaden under nästkommande vegetationsperiod, synes det
nödvändigt, att jämväl vaktmästarbostaden och vegetationshallen nu komma
till utförande.
Härtill kommer, att det visat sig förenat med betydande svårigheter att
anordna det för institutionen i fråga erforderliga skyddsrummet inom institutionsbyggnadens
källare. Vid företagen undersökning har byggnadsstyrelsen
därför i samråd med civilförsvarsstyrelsen funnit, att skyddsrummet
lämpligast borde anordnas inom tillgängliga utrymmen i källarvåningen
till den planerade vaktmästarbostaden.
Med anledning härav har det tidigare överlämnade förslaget till vaktmästarbostad
omarbetats varvid byggnadsstyrelsen beräknat kostnaderna enligt
nu rådande prisläge för genomförande av sistnämnda förslag till 45 000
kronor.
Lantbrukshögskolans styrelse har vidare framhållit, att i nybyggnaden
för mikrobiologiska institutionen med baljväxtlaboratoriet, ingå växthus, i
första hand avsedda för de kontrollodlingar, som erfordras för fastställandet
av aktiviteten hos baljväxtkulturerna, samt att för sistnämnda verksamhet
jämväl kräves odlingar i kärlförsöksgård (vegetationshall) under
sommarmånaderna.
Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna enligt nu rådande prisläge för
utförande av nämnda kärlförsöksgård till 23 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen hemställer sålunda, att för nästkommande budgetår
anvisas ett byggnadsanslag på (45 000 -j- 23 000 =) 68 000 kronor för uppförande
av vaktmästarbostad och vegetationshall vid lantbrukshögskolans
mikrobiologiska institution.
Departementschefen.
Såsom jag redan tidigare framhållit har jag icke ansett mig annat än i
ytterst begränsad omfattning kunna föreslå nybyggnader under budgetåret
1949/50 vid lantbrukshögskolan. I)et vid 1948 års riksdag godkända
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 41.
principprogrammet innefattade emellertid, att en vegetationshall och växthus
m. in. för den nyinrättade institutionen för växtsjukdomslära skulle
uppföras under nästa budgetår. Om så befinnes möjligt, torde denna anläggning
böra tills vidare få disponeras även av institutionerna för växtodlingslära
och allmän jordbrukslära. På grund av inträffade prisstegringar torde
kostnaderna, som i september 1947 uppskattades till 270 000 kronor, böra
beräknas till 286 000 kronor. Nämnda belopp torde böra anvisas för nästa
budgetår. Vidare torde vissa byggnadsarbeten för att iordningställa provisoriska
lokaler, främst för de nya institutionerna, vara nödvändiga. Då en stor
del av de för ändamålet av högskolestyrelsen upptagna utgifterna närmast
avse utrustning och sålunda böra bestridas från de medel, som anvisats till
inredning och utrustning, finner jag anslagsbehovet under byggnadsanslaget
kunna begränsas till 57 000 kronor. Slutligen torde den föreslagna vegetalionshallen
vid den mikrobiologiska institutionen böra komma till utförande.
Härför synas böra upptagas 23 000 kronor. För budgetåret 1949/50 skulle sålunda
behöva anvisas ett anslag till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök å (286 000 + 57 000 + 23 000 =) 366 000
kronor.
Institutet för husdjursförädling.
1945 års jordbruksförsöksutrednings förslag.
Efter en inledande redogörelse för Wiadinstitutets tillkomst och hittillsvarande
verksamhet behandlar utredningen rent principiellt behovet av
forsknings- och försöksverksamhet på husdjursgenetikens område. Den
framhåller därvid, att även om vetenskapen på detta område i andra länder,
främst USA, arbetar med resurser av en storleksordning som aldrig kan
ifrågakomma i Sverige, så är ett svenskt forskningsarbete dock icke onödigt
med hänsyn till behovet av vetenskapsmän, som kunna bedöma de utländska
resultaten, och en forskning som kan behandla för svenska förhållanden
speciella problem. Eftersom animalieproduktionen dessutom är av stor
betydelse för det svenska jordbruket bör den verksamhet på husdjursavelns
område som påbörjats vid Wiad beredas fortsatta arbetsmöjligheter.
Utredningen framhåller vidare, att den ansett sig kunna förutsätta att
stiftelsen för sin del icke skulle ha något att erinra mot att staten får disponera
hela det förmögenhetsvärde som representeras av Wiadegendomen på
sätt, som mest gagnar forskningverksamheten. Utredningen finner sig därför
kunna fritt pröva frågan om verksamhetens lämpligaste förläggning och
organisation. Den Wallenbergska stiftelsen har enligt utredningen förbundit
sig att bekosta verksamheten vid institutet till 1949 års utgång men därefter
anser stiftelsen sig icke kunna lämna institutet något ekonomiskt stöd. Däremot
har stiftelsen förklarat sig villig att efterskänka det inteckningslån på
100 000 kronor som den har i gården.
Utredningen finner övervägande skäl tala för att verksamheten även i
Kungl. Maj.ts proposition nr 11.
49
fortsättningen förlägges till Wiad, trots de betydande olägenheter som det
avlägsna läget otvivelaktigt medför. Utredningen har därvid främst beaktat,
att det avsevärda kapital, som investerats i byggnader på Wiad, icke
för närvarande synes med fördel kunna utnyttjas för andra ändamål.
Med hänvisning till nötkreaturens stora ekonomiska betydelse för svenskt
jordbruk och till den styrka en viss koncentration inom försöksverksamheten
synes innebära föreslås vidare, att verksamheten vid Wiad inskränkes
till att omfatta nötkreatur, närmast försök med enäggstvillingar. Då det
däremot visat sig vara svårt att hålla svinbesättningen vid Wiad i ett tillfredsställande
sundhetstillstånd samt gården vidare saknar s. k. absoluta fårbeten
anses försöksverksamheten med svin och får böra avvecklas. Huruvida
någon svinstamkontroll i fortsättningen skall bedrivas på Wiad torde enligt
utredningen bli beroende på den ståndpunkt statsmakterna komma att
intaga till de förslag till den statliga svinstamkontrollens organisation som
utarbetats av lantbruksstyrelsen. De vid Wiad hittills bedrivna ullundersökningarna
böra enligt utredningens mening fortsättas vid institutet, liksom hittills
med medel från särskilt anslag.
Beträffande organisationen av den vid Wiad bedrivna verksamheten diskuterar
utredningen huruvida den bör inordnas i lantbrukshögskolans institution
för avels- och raslära eller i statens husdjursförsök eller om institutet
bör organiseras som en mera självständigt arbetande institution. Trots de
betydande fördelar som en samordning med avels- och rasläreinstitutionen
enligt utredningen skulle medföra föreslås, att institutet organiseras som en
självständig institution med egen styrelse. Som skäl härför anföres, att det
betydande avståndet mellan Wiad och Ultuna skulle i hög grad försvåra
samarbetet samtidigt som risk förefunnes att en duglig men måhända mer
på teoretiska problem inriktad chef för avels- och rasläreinstitutionen i
framtiden icke alltid kan antagas äga intresse och håg för praktiskt försöksarbete.
Som ytterligare skäl för sitt ståndpunktstagande påpekar utredningen,
att det vid överläggning med representanter för högskoleutredningen
framhållits, att det icke kunde anses lämpligt, att Wiad med de stora resurser
som detta institut innefattade, sammankopplades med en forsknings- och
undervisningsinstitution vid högskolan, då detta skulle rubba balansen mellan
institutionerna och kunna få vittgående konsekvenser. Då avelsfrågor
och utfodringsspörsmål i allmänhet knappast kunna lösas samtidigt finner
utredningen ej heller en samordning med statens husdj ursförsök lämplig.
Utredningen anför vidare.
På grund av att avelsförsöksverksamheten här i landet torde få anses vara
en relativt ung vetenskapsgren, som arbetar med svåra och komplicerade
frågor och som måhända ännu icke slutligt funnit sin lämpligaste arbetsform,
samt målet och framförallt de resultat, som kunna uppnås, i hög grad äro
beroende av tillämpad metodik, har det synts utredningen lämpligast att en
sådan institution gives en något mera självständig ställning än jordbruksoch
husdj ursförsöksanstalterna och erhåller en egen styrelse, som i första
hand svarar för verksamheten vid institutet och gårdens skötsel. Avståndet
från Ultuna till Wiad synes också i detta sammanhang böra beaktas. Utredningen
förutsätter härvid självfallet, att liksom hittills nära kontakt upp4
Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 41.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
rätthålles mellan Wiad och lantbrukshögskolan, speciellt med avels- och
rasläreinstitutionen och husdjursförsöksanstalten. Institutet bör emellertid
— i analogi med vad utredningen i sitt tidigare betänkande föreslagit med
avseende å vissa utanför Ultuna verksamma vetenskapliga forskningsinstitutioner
på jordbruksområdet — stå under överinseende av styrelsen för
lantbrukshögskolan med statens lantbruksförsök, som således skall fastställa
de årliga arbetsprogrammen för institutet och vara mellaninstans i
anslagsfrågor. Instilutet skall vidare vara underkastad den översyn som
tänlces utövad av den av utredningen föreslagna nyinrättade befattningshavaren
som överdirektör för försöksväsendet. Att i övrigt anknytningen till
lantbrukshögskolan blir något starkare än vad fallet är med nyss åsyftade
vetenskapliga institutioner torde emellertid vara lämpligt. Utredningen föreslår
därför i det följande direkt gemenskap i vissa avseenden mellan högskolan
och Wiad, t. ex. beträffande kameralförvaltningen. Jordbruksdriften
på gården bör vidare stå under kontroll av lantbrukshögskolans ekonomidirektör,
om en dylik befattning tillskapas, på enahanda sätt som av utredningen
föreslagits beträffande statens försöksgårdar.
Utredningen föreslår, att Wiad-institutet efter förstatligandet benämnes
»statens husdjur sförädling» eller »statens djuravelsförsök» och att dess styrelse
skall bestå av fem ledamöter. Av dessa böra ordförande och två ledamöter
utses av Kungl. Maj :t för en tid av fyra år medan institutets föreståndare
och professorn vid lantbrukshögskolans institution för avels- och raslära
böra vara självskrivna. Institutets nuvarande chef, professor Bonnier,
bör som konsult knytas till styrelsen för den händelse han icke i fortsättningen
kommer att leda verksamheten.
Institutet bör organiseras på en försöksavdelning och ett speciallaboratorium
för kemiska analyser framhåller utredningen vidare och föreslår föl
-
jande personaluppsättning:
Tjänsteställning Lönegrad:
1 föreståndare (professor) .................................. Ca 33
1 förste assistent............................................ Ce 27
1 assistent ................................................. Ce 22
1 jordbruks!öreståndare .................................... Ce 18
1 institutionsvaktmästare .................................... Ce 11
2 tekniska biträden ........................................ Ce 8
2 skriv- och kontorsbiträden.......................... Cf 4 — Ce 8
Befattningen som professor och föreståndare bör enligt utredningen tillsättas
efter samma grunder som gälla för föreståndare för försöksinstitution
vid lantbrukshögskolan.
Lönekostnaderna ha vid denna personalstat av utredningen beräknats till
72 000 kronor i begynnelselöner och 85 300 kronor i slutlöner, medan omkostnadsanslaget
för institutionen, inklusive ersättning till egendomen med
10 000 kronor för intrång i driften, beräknats till 34 000 kronor. Med hänsyn
till ett kalkylmässigt överskott på egendomens drift med 20 000 kronor
per år beräknas de totala statliga utgifterna för institutets verksamhet belöpa
sig till i runt tal 100 000 kronor.
Enligt utredningens uppfattning bör vid tillsättandet av befattningarna
vid den föreslagna institutionen i första hand den nuvarande personalen
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
51
vid Wiad ifrågakomma. Dessa befattningar synas således icke böra ledigförklaras
i vanlig ordning framhåller utredningen, utan det torde få räcka
med att vederbörande förklarar sig önska erhålla befattningen i fråga. Inplaceringen
i löneklass finner utredningen böra ske med tillämpning av de
principer, som finnas angivna i statens allmänna lönereglemente. I pensionshänseende
vill utredningen förorda, att institutets befattningshavare få
tillgodoräkna sig hela sin anställningstid hos institutet, varvid dock förutsättes
att de, som äro pensionsförsäkrade i SPP förbinda sig att på staten
överlåta härpå grundad rätt till fribrev hos nämnda pensionsinrättning.
Utredningen har underställt styrelserna för Wallenbergska stiftelsen och
Institutet för husdjursförädling huvudpunkterna av sitt förslag. Stiftelsen
har därvid förklarat sig villig att medverka till en uppgörelse mellan staten
och institutet på angivna villkor. Institutets styrelse har även i princip
samtyckt till de av utredningen gjorda förslagen men framställt vissa yrkanden
i detaljfrågor, vilka utredningen dock på det stora hela icke ansett
sig kunna tillstyrka. I anslutning till framställning från institutets styrelse
har utredningen behandlat frågan om pension åt den nuvarande föreståndaren
för svinförsöken vid institutet, fil. dr C. A. Hallqvist, vilken vid en omorganisation
enligt utredningens förslag blir övertalig. Utredningen anser,
åt! Hallqvist bör tillerkännas en förtidspension av statsmedel å 8 238 kronor
per år. Därjämte föreslås, att staten till ett årligt belopp av 1 128 kronor
svarar för avgifter för Hallqvists familjepensionsförsäkring, som skulle vara
slutbetalad i oktober 1953. En huvudsakligast för honom upplagd pensionsfond,
som vid förstatligandet skulle uppgå till omkring 45 000 kronor, skulle
tillfalla statsverket.
Utredningen har utarbetat ett förslag till avtal mellan staten och institutet,
som bland annat innebär att staten utan vederlag övertager institutets
samtliga tillgångar från 1 januari 1950 mot förbindelse att använda dessa
för jordbruksforskning, främst inom husdjursaveln. Därvid förutsättes den
för närvarande bedrivna försöksverksamheten med enäggstvillingar av nötkreatur
skola fortsättas. Av de inteckningar på 336 000 kronor som nu belasta
fastigheten utgöra 100 000 kronor inteckningsskuld till Wallenbergska
stiftelsen som vid förstatligandet efterskänkes. Av återstoden, cirka 236 000
kronor, som medfölja fastigheten vid överlåtandet, utgöras 25 000 kronor av
inteckningsskuld till nyssnämnda pensionsfond.
Utredningen har även diskuterat möjligheten att på Wiad bedriva annan
jordbruksförsöksverksamhet vid sidan om avelsforskningen. Härvid har
främst övervägts möjligheten att låta gården intaga ställning som en vanlig
försöksgård. Efter särskild undersökning har utredningen emellertid funnit
att jord-, temperatur- och nederbördsförhållanden vid Wiad icke äro
tillräckligt representativa för Mälar- och Hjälmarområdet för att gården
skulle vara lämplig som försöksgård för detta område, även om den får anses
kunna företräda en del därav. Däremot finner utredningen att Wiad kan
vara av betydelse som ett komplement till Ultuna egendom och att vissa
sbig av jordbruks- och betesförsök kunna förläggas dit utan att detta behöver
bli till förfång för gårdens huvuduppgift.
52 Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
Yttrandena.
I sitt över utredningens förslag avgivna yttrande framhåller lantbruksstyrelsen
bland annat, att verksamheten vid Wiad enligt styrelsens uppfattning
allt framgent bör begränsas till försöksverksamhet i egentlig mening.
Vidare anser styrelsen att det varit önskvärt att försöksverksamhet med hästar,
svin och får i princip kunnat hänföras till den blivande försöksinrättningens
arbetsuppgifter och framhåller särskilt att egendomen Wiad enligt
styrelsens mening måste anses väl lämpad för en framgångsrik försöksverksamhet
på svinskötselns område. I övrigt föranleder utredningens förslag i
huvudsak ingen erinran från styrelsens sida.
Lantbrukshögskolans styrelse anser att institutionen vid Wiad bör införlivas
med lantbrukshögskolan som en självständig institution inom högskolan
samt att försöksverksamheten med svin och får bör fortsättas. I övrigt
åberopar styrelsen lärarrådets yttrande i ärendet. Häri anföres bland
annat följande.
Lärarrådet vill kraftigt understryka vad utredningen anfört angående betydelsen
av att den vid institutet bedrivna avelsforskningen kommer att
fortsättas. Lärarrådet finner det emellertid beklagligt om avelsforskningen
med svin och får skulle helt nedläggas. Särskilt olämpligt synes vara att
nedlägga avelsförsöken med får, eftersom ullaboratoriets verksamhet förutsattes
fortgå på samma sätt som hittills, d. v. s. på särskilt anslag'' och utan
lönegradsplacerad personal. Det torde nämligen visa sig omöjligt att erhålla
en kvalificerad kraft, som svarar för arbetena på ullaboratoriet, om icke en
särskild tjänst inrättas för detta ändamål. De vid institutet bedrivna korsningarna
mellan leicesterfår och svensk lantras ha givit så goda resultat,
att arbetet med dessa korsningar bör fortsättas. Om en förste assistent för
fårförsöken och ullaboratoriet inrättas, skulle korsningsförsöken kunna fortsättas
och ullaboratoriets verksamhet säkerställas. Därutöver skulle endast
en fårherde och ett laboratoriebiträde (tekniskt biträde) behövas, och statens
merkostnader skulle följaktligen bli små. Även avelsförsöken med svin
borde fortsättas, enär byggnader och andra resurser för försökens bedrivande
finnas. För denna gren av verksamheten borde en försöksledare eller
förste assistent i Ce 27, en försöksassistent i Ce 18 och ett tekniskt biträde
anställas.
Lärarrådet framhåller vidare att det icke kan finna de skäl bärande med
vilka utredningen motiverar bildandet av ett från lantbrukshögskolans institution
för avels- och raslära fristående institut. Det viktigaste är enligt
lärarkollegiets mening att finna den mest ändamålsenliga organisationsformen
även om denna icke kan inpassas i ett på förhand uppgjort schema.
Lärarrådet fortsätter.
Inkorporeringen av institutet i lantbrukshögskolan behöver icke nödvändigtvis
genomföras på det sättet, att professorn i avels- och raslära vid högskolan
också blir föreståndare på Wiad. En ännu bättre lösning av frågan
torde vara, att högskolan får två professurer i ämnet, den ena förlagd till
Ultuna med forskningsverksamheten övervägande inriktad på smådjur och
den andra till Wiad med de större husdjuren som forsknings- och försöksobjekt.
En sådan organisation skulle enligt lärarrådets mening främja såväl
försöksarbetet på Wiad som undervisningen i avels- och raslära samt möj
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
53
liggöra ett bättre utnyttjande av de tillgängliga resurserna än den av utredningen
föreslagna organisationen. Lärarrådet förordar, att institutet på
Wiad fullständigt inkorporeras i lantbrukshögskolan och direkt underställes
dess styrelse samt att lantbrukshögskolans nuvarande institution för
husdjurens avels- och raslära och institutet samordnas till en institution,
fördelad på två avdelningar. Lärarrådet är villigt medverka till en gränsdragning
mellan de båda avdelningarnas arbetsområden.
Lantbruksakademien och jordbrukets forskningsråd uttala, att en överflyttning
av överinseendet över svinstamkontrollen till Wiad-institutet skulle
innebära betydande fördelar. De anse vidare att verksamheten med svin
och får bör bibehållas samt att ullundersökningarna böra fast inordnas i
institutets organisation.
I ett av veterinärhögskolans styrelse överlämnat yttrande av högskolans
lärarkollegium framhålles, att utredningen alltför litet synes ha beaktat det
samarbete, som ägt rum och väl allt fortfarande bör upprätthållas mellan
veterinärhögskolan och avelsforskningen vid Wiad. Försöksbesättningen å
Wiad skulle genom dylikt samarbete i viss mån kunna utnyttjas även för
veterinärmedicinsk forskning, särskilt i fråga om rubbningar i könsfunktionerna,
ämnesomsättningen och studiet av eventuella patolog-anatomiska
förändringar, utan att detta behöver inkräkta eller verka störande på institutets
egna försök. Dessa äro så planerade, påpekar lärarkollegiet, att vissa
funktionsrubbningar sannolikt komma att framprovoceras, ehuru de icke
kunna påvisas och kontrolleras utan ingående kliniska och biokemiska undersökningar.
Statskontoret finner sig i betraktande av utredningens tveksamhet och
Kungl. Maj :ts ställningstagande till utredningens tidigare förslag, vilka torde
ha innefattat för husdjursskötseln angelägnare uppgifter än verksamheten
vid Wiad, böra ställa sig avvisande mot att statsverket övertager ifrågavarande
verksamhet. Därest emellertid statsmakterna skulle finna skäl övertaga
institutet böra de enligt statskontoret icke förbinda sig till annat än
att använda de sålunda övertagna förmögenhetsvärdena för jordbruksforskning.
Statskontoret fortsätter.
Därest försöksverksamhet eller forskning tills vidare anses böra fortsättas
å Wiad, bör egendomen organiseras som en försöksgård för husdjursskötsel
efter samma riktlinjer och med samma ställning som redan existerande
försöksgårdar. En personaluppsättning av den sammansättning, som
föreslagits, synes därvid icke påkallad. Som föreståndare för verksamheten
torde vara fullt tillfredsställande med en statsagronom i lönegrad Ce 29.
Till hans förfogande synes böra ställas en eller två assistenter, förslagsvis
en förste assistent i lönegrad Ce 24 och en assistent i Ce 22. Skulle därutöver
erfordras särskild jordbruksföreståndare, torde icke vara något att
erinra mot den för en sådan föreslagna löneställningen — lönegrad Ce 18.
Härutöver torde böra finnas en eller två kontors- eller tekniska biträden
samt i fall av behov en vaktmästare.
De befattningshavare, som från institutet vid Wiad eventuellt komme att
överföras i statstjänst, synas i pensionshänseende böra få tillgodoräkna två
tredjedelar av den tid, som de varit anställda i institutets tjänst utan att
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 41.
ha erhållit pensionsrätt i SPP (jfr prop. 161/1948, s. 53). I den mån de
försäkrats i denna anstalt synas de böra få tillgodoräkna den tid sådan försäkring
gällt i dess helhet mot att de överlåta sin rätt till fribrev å statsverket.
Därest den nuvarande avdelningsföreståndaren fil. dr Hallqvist
icke kan beredas anställning i fortsättningen, torde pension böra tillerkännas
honom efter de normer, som tillämpas för s. k. riksdagspension. Pensionsbeloppet
torde därvid bliva ca 6 500 kronor jämte rörligt tillägg f. n.
12 procent. Mot vad som föreslagits beträffande hans familjepension synes
i och för sig icke vara något att erinra.
Departementschefen.
I likhet med utredningen finner jag den vid Institutet för husdjursförädling
bedrivna verksamheten vara av stor betydelse för landets husdjursskötsel.
Det torde enligt min mening knappast vara möjligt att utbilda vetenskapsmän,
som kunna tillgodogöra sig utländska forskningsresultat och
bedöma deras värde samt anpassa dem efter svenska förhållanden, utan
att en självständig forskning bedrives på vederbörande område inom landet.
Även om resultat av stort praktiskt värde redan framkommit inom avelsforskningen
vid Wiad måste man dock förutsätta, att dess betydelse kommer
att ökas väsentligt eftersom en verksamhet av detta slag nödvändigtvis
arbetar på tämligen lång sikt. Då dessa resultat dessutom, mätta även med
internationella mått, kunna väntas bli värdefulla är jag helt ense med utredningen
om att åt avelsforskningen på Wiad böra beredas fortsatta arbetsmöjligheter.
Det är givetvis förenat med betydande svårigheter att draga skarpa gränser
mellan forskning och försöksverksamhet på jordbrukets område. Enligt
den terminologi som utredningen tidigare tillämpat finner jag det dock
knappast riktigt att klassificera det vid Institutet för husdj ursförädling
bedrivna arbetet med nötkreatur som försöksverksamhet. Det förefaller mig
svårt att finna en verksamhet inom kreatursavelns område som i högre grad
än enäggstvillingsförsöken kan karakteriseras som vetenskaplig forskning.
Därför bör enligt min uppfattning denna verksamhet liksom övrig vetenskaplig
forskning i görligaste mån själv få finna sitt arbetsområde och
sina arbetsformer. För institutets framtida organisation bör man vidare
närmast söka anknytning till övriga forskningsinstitutioner på husdjursavelns
område.
De riktlinjer för forskningens och försöksverksamhetens organisation på
jordbrukets område, som antagits av 1948 års riksdag (prop. nr 161 och nr
177; r. skr. nr 265 och nr 266), voro uttryck för en strävan att samordna
tillgängliga resurser samt att underlätta en snabb tillämpning i praktiken
av de vunna resultaten. Det torde icke stå i överensstämmelse med dessa
principer att skapa en ny fristående institution för »djuravelsförsöks. En
gränsdragning mellan lantbrukshögskolans institution för avels- och raslära
och Wiad-institutet torde nämligen medföra vissa risker för att den
vid institutet bedrivna verksamheten alltför mycket fastlåses i fråga om
omfattning, organisation och förläggning. Jag anser därför, att forskningen
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
55
på husdjursavelns område vid Wiad bör anknytas till nämnda institution.
Bland annat med hänsyn till att omfattningen av övrig verksamhet vid institutet
icke nu kan definitivt bestämmas finner jag dock, att det tills vidare
bör arbeta som en självständig avdelning inom avels- och rasläreinstitutionen
under ledning av den i det följande föreslagne laboratorn. Avdelningen
bör emellertid nära samarbeta med institutionen på Ultuna. Sålunda
bör laboratorn vara skyldig att undervisa vid Ultuna liksom även viss
undervisning i avels- och raslära bör kunna förläggas till Wiad. Vidare bör
Ultunainstitutionen få bedriva forskning i Wiad i den mån så kan ske utan
att Wiadavdelningens forskningsresurser därigenom begränsas.
Egendomen Wiad bör därvid läggas under lantbrukshögskolans förvaltning
som en försöksgård och det hör ankomma på högskolans organ att
besluta vilken verksamhet som i övrigt skall bedrivas där. Själva institutionsbyggnaden
bör emellertid ej räknas till försöksgården utan intaga
samma ställning som de övriga byggnader i vilka högskolans forskningsinstitutioner
hysas. Någon försöksgårdsföreståndare eller annan personal för
försöksgården anser jag dock tills vidare ej vara behövlig, då försöken
torde kunna skötas direkt från Ultuna.
Beträffande förläggningen av den vid Wiad bedrivna forskningen anser
jag icke att man nu behöver fatta något definitivt beslut. Jag vill icke nu
föreslå någon förflyttning av verksamheten. Om det längre fram skulle visa
sig fördelaktigt att utnyttja lokalerna för andra ändamål och förlägga
avelsforskningen till en med hänsyn till samarbetet med lantbrukshögskolan
bättre lämpad plats hör detta icke möta något hinder förutsatt att avelsforskningen
beredes motsvarande resurser vid den nya förläggningen.
Jag är vidare av den uppfattningen, att det i stor utsträckning bör ankomma
på vederbörande instanser inom lantbrukshögskolan att, i likhet
med vad som gäller för övriga forskningsinstitutioner, fatta beslut med
avseende på omfattningen och inriktningen av den avelsforskning som i
fortsättningen hör bedrivas. Med hänsyn till värdet av de resultat som redan
vunnits vid studierna av enäggstvillingar och än mer till dem som kunna
väntas, anser jag det dock självklart att dessa skola fortsättas. Vidare torde
det vara en fördel att kunna utnyttja den kunnighet och det intresse för
avelsforskning med får som ledaren för ullundersökningarna kan väntas
besitta. Även med hänsyn till önskvärdheten av att fårbesättningen på
Wiad icke skingras finner jag det lämpligt att tills vidare bibehålla den
nuvarande fårstammen som grund för en avelsforskning med får.
De nu med medel från särskilt anslag bedrivna ullundersökningarna böra
erhålla en fastare organisation och således inordnas i den till Wiad förlagda
avdelningen av institutionen för avels- och raslära. Organisationen av
den vid institutet bedrivna avelsforskningen bör således omfatta en forskningsavdelning
(nötkreatur), ett kemiskt laboratorium och ett laboratorium
för ullundersökningar som även handhar avelsforskningen med får.
Liksom statskontoret finner jag att den forskare som skall utöva den
omedelbara ledningen av avelsforskningen vid Wiad bör placeras i 29 löne
-
56
Kungi. Maj.ts proposition nr 41.
graden. Han torde dock böra erhålla ordinarie ställning och vidare med
hänsyn till verksamhetens karaktär av vetenskaplig forskning och undervisning
benämnas laborator. I övrigt har jag intet att invända mot utred^
ningens förslag till personalförteckning med undantag av att assistenterna
böra tillsättas på enahanda villkor som gälla övriga assistenter vid högskolans
forskningsinstitutioner. Enligt vad jag framhållit redan vid beräkningen
av högskolans avlöningsanslag för kommande budgetår vill jag därför
föreslå att lantbrukshögskolans institution för avels- och raslära utökas
med följande tjänster, varvid ledningen av ullundersökningarna tänkes utövad
av en överassistent i lönegrad Ce 27, som till sitt förfogande har bl. a.
en assistent.
Tjänstebeteckning Antal
Laborator .................................. 1
Överassistenter................................ 2
Assistenter .................................. 2
Institutionsvaktmästare ...................... 1
Laboratoriebiträden .......................... 2
Skriv- och kontorsbiträden .................... 2
Lönegrad
Ca 29
Ce 27
Cg 17—Cg 20
Ce It
Cf 4
Cf 4—Ce 8
Därtill kommer en jordbruksf öreståndare vid för söksgården i lönegrad
Ce 18. Mot utredningens uppskattning av omkostnaderna vid institutet har
jag icke någon annan erinran än att beloppet bör utökas något med hänsyn
till beräknade omkostnader för ullundersökningarna. Eftersom Wiadgården
enligt föreliggande förslag får ställning som vanlig försöksgård vid
högskolan torde någon särskild ersättning till egendomen för intrång dock
icke behöva upptagas.
Beträffande medel för budgetåret 1949/50 torde jag få hänvisa till vad
jag redan anfört vid behandling av högskolans anslagsbehov för omkostnader,
materiel och byggnadsunderhåll.
Vid tillsättandet av de föreslagna befattningarna torde samma principer,
som tillämpades vid Svenska vall- och mosskulturföreningens förstatligande
(prop. nr 161/1948; r. skr. nr 265), böra gälla för institutets nuvarande
personal. Pensionsfrågan torde för de befattningshavare som överföras
från institutet böra ordnas i enlighet med de riktlinjer statskontoret
uppdragit.
Frågan om pension åt föreståndaren för institutets svinförsök, fil. dr
Hallqvist torde i annat sammanhang komma att anmälas av chefen för
finansdepartementet. Återstående avgifter för Hallqvists familjepension synas
lämpligen kunna gäldas i form av ett engångsbelopp ur institutets förenämnda
pensionsfond på 45 000 kronor, varefter återstoden därav bör överföras
till statsverket. Skulle de av Hallqvist för närvarande bedrivna styckningsundersökningarna
med svin icke kunna fullföljas före 1 januari 1950
bör emellertid tillfälle beredas honom att under kortare tid fortsätta dem
och därvid åtnjuta ett arvode lika med skillnaden mellan nuvarande lön
och den pension han kan erhålla av statsmedel.
Kungi. Maj:ts proposition nr 41.
57
Forskning och försöksverksamhet på jordbrukets område
i Norrland.
I betänkande angående forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets
område i Norrland (SOU 1946: 16) har norrlandskommittén föreslagit,
att en central forskningsinstitution för norrländska jordbruksfrågor skall
inrättas vid Röbäcksdalen utanför Umeå. Kommittén bär såsom skäl härför
framhållit, att forskningen och försöksverksamheten på jordbrukets område
visserligen varit av viss betydelse för jordbruket i Norrland, men icke varit
ett stöd för detta i samma omfattning och under lika lång tid som för jordbruket
i övriga delar av landet. Detta har medfört en eftersläpning i det norrländska
jordbrukets utveckling, vartill även medverkat avsaknaden av stora
och ledande jordbruksföretag i denna del av landet.
Efter en redogörelse för de betingelser under vilka jordbruket i norra
Sverige arbetar framhåller kommittén, att dessa synas erbjuda en hel rad
speciella problem för forskningen och att områdets storlek och växlande förhållanden
påfordra hänsyn vid försöksverksamhetens organisation.
Kommittén behandlar vissa för det norrländska jordbruket betydelsefulla
forsknings- och försöksfrågor och framhåller, att åtgärder böra vidtagas
så att forskningsverksamheten bättre än hittills kan lösa de norrländska
jordbruksproblemen. Detta synes kommittén bäst kunna ske genom att en
särskilt på dessa frågor inriktad organisation inrymmes inom den statsunderstödda
jordbruksforskningen i landet och att denna får bygga på en
tillräckligt förgrenad och effektiv försöksverksamhet.
Kommittén anser som självfallet att den på det norrländska jordbruket
inriktade försöksverksamheten bör bedrivas inom Norrland men finner även
starka skäl tala för att den på dessa problem inriktade mera teoretiskt bedrivna
forskningen i viss utsträckning förlägges dit, då den därigenom skulle
komma i närmare kontakt med de speciella forskningsuppgifterna. För att
den nödvändiga kontakten med övrig i landet bedriven forskning och försöksverksamhet
också skall kunna upprätthållas bör organisationen emellertid
utformas som ett filialsystem till de riksorganisationer som nu inom
olika områden företräder denna verksamhet. Med hänsyn till det intima
sambandet mellan de olika filialernas forskningsuppgifter böra de enligt
kommitténs mening förläggas till samma plats och därigenom bilda en central
jordbruksforskningsinstitution för Norrland.
Med avseende på förläggningen av den centrala forskningsinstitutionen
bar kommittén övervägt fyra alternativ, nämligen: i anslutning till Offers
försöksgård, Undrom, Västernorrlands län, i anslutning till Törsta lantmannaskola,
Ås, Jämtlands län, vid Röbäcksdalen intill Umeå, i anslutning
till en där likaledes av kommittén föreslagen nyinrättad försöksgård och
slutligen i anslutning till Öjebyns försöksgård och Grans lantmanna- och
lanthushållsskolor i Norrbottens län. Utgångspunkten för en bedömning av
förläggningsfrågan har varit att söka ett centralt läge såväl med hänsyn till
58
Kunql. Majrts proposition nr 41.
Norrland i dess helhet som dess viktigaste jordbruksbygder samt att finna
ett område, som med avseende på klimat, jordarter och övriga betingelser
är så representativt som möjligt. Av dessa skäl bär kommittén stannat för en
förläggning till Röbäcksdalen utanför Umeå. Till kommitténs förslag i denna
del ha reservationer avlämnats av herrar Andersson och Lövgren, som
förorda Norrbottensalternativet, herrar Pålsson och Johansson, som förorda
Jämtlandsalternativet, och herrar Tjällgren och Mäler, som förorda Västernorrlandsalternativet.
Lantbruksstyrelsen framhåller i sitt yttrande över norrlandskommitténs
förevarande betänkande, att den funnit motiveringen för det grundläggande
i kommitténs förslag övertygande. Jämväl med avseende på institutionens
förläggning ansluter sig lantbruksstyrelsen till kommitténs förslag.
Lantbrukshögskolans styrelse tillstyrker i princip norrlandskommitténs
förslag och lantbruksakademien framhåller det härande i tanken att med
ett filialsystem bilda ett jordbrukets forskningscentrum för Norrland.
Norrlandskommitténs förslag om upprättande av en central forskningsin
stitiution i Norrland tillstyrkes även i yttranden från berörda länsstyrelser
och hushållningssällskaps förvaltningsutskott, de av förslaget berörda centrala
forskningsinstiutionernas styrelser och flertalet övriga remissinstanser.
Även kommitténs förslag till institutionens förläggning tillstyrkes i det
stora flertalet yttranden. Länsstyrelserna och hushållningssällskapens förvaltningsutskott
i Västernorrlands och Jämtlands län samt hushållningssällskapets
förvaltningsutskott i Norrbottens län ha dock icke funnit sig
kunna ansluta sig till kommitténs ståndpunkt utan föreslagit de inom respektive
län belägna av utredningen övervägda förläggningsorterna. Länsstyrelsen
i Norrbottens län har slutligen yrkat på att frågan om institutionens
förläggning ytterligare utredes.
Departementschefen.
Norrlandskommitténs uppfattning att det norrländska jordbruket icke i
tillräckligt hög grad blivit delaktigt av de framsteg som forskningen och
försöksverksamheten möjliggjort förefaller mig i många avseenden vara
riktig. Vidare giva de mycket varierande förhållandena i Norrland ej sällan
resultaten inom försöksverksamheten en tämligen begränsad giltighet. Forskare
och försöksmän synas därför ofta, dock icke alltid med rätt, ha ansett
sig göra en betydelsefullare insats genom att koncentrera sig på jordbruksproblem
inom sådana områden där de vunna resultaten kunna få en vidsträcktare
tillämpning. Dessa ha sedan alltför schablonmässigt anpassats
till norrländska förhållanden.
Dessa synpunkter få emellertid icke överdrivas. Betydelsefulla insatser
ha, icke minst under senare år, gjorts för det norrländska jordbruket. Dess
nuvarande tekniska standard skulle i annat fall icke varit möjlig. Emellertid
vänta ännu många problem på sin lösning och i betraktande av den
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
59
stora roll jordbruket spelar i det norrländska näringslivet synes mig en
intensifierad forsknings- och försöksverksamhet med speciell inriktning på
norrländska jordbruksproblem icke minst ur ekonomisk synpunkt önskvärd.
Med hänsyn härtill finner jag de grundläggande riktlinjerna, som norrlandskommittén
uppdragit för forsknings- och försöksverksamheten på
jordbrukets område i Norrland, bärande. Jag anser sålunda, att en ny försöksgård
bör inrättas i Norrland och att till samma plats som försöksgården
böra förläggas filialer till olika riksinstitutioner på jordbruksforskningens
område. Däremot kan jag i likhet med ett flertal av de i äirendet
hörda remissinstanserna icke på alla punkter dela kommitténs uppfattning
om hur verksamheten skall organiseras. Enligt min mening bör frågan, på
vad sätt försöksgården och filialerna skola samarbeta med varandra och
med riksinstitutionerna, bli föremål för ytterligare överväganden.
Även om verksamhetens närmare organisation sålunda icke nu kan fastställas,
torde det dock ur vissa synpunkter vara fördelaktigt, att beslut
om verksamhetens förläggning fattas. Beträffande denna fråga vill jag ansluta
mig till vad norrlandskommittén föreslagit. Röbäcksdalen synes mig
så centralt belägen och förhållandena där karakteristiska för en så stor
del av det norrländska jordbruket, som man rimligen kan begära inom ett
område med en sådan geografisk utsträckning. Jag anser därför, att Kungl.
Maj :t bör föreslå riksdagen att i princip besluta om att en föirsöksgård
skall inrättas vid Röbäcksdalen utanför Umeå och att här avsedd forskningsverksamhet
skall förläggas dit. Medel för inköp av jord till försöksgården
behöva icke nu anvisas, enär Västerbottens läns landsting inköpt
det erforderliga området för att när så påkallas överlåta det till kronan.
Hemställan.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
1) fastställa följande personalförteckning för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat:
Lönegrad
1 överinspektör .............................. Cp 12
17 professorer ................................ Ca 83
1 ekonomidirektör ............................ Ca 32
1 bibliotekarie ............................... Ca 29
13 laboratorer ................................ Ca 29
1 sekreterare ................................ Ca 29
5 statsagronomer .............................. Ca 29
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
Lönegrad
1 förste kemist .............................. Ca 27
6 försöksgårdsföreståndare .................... Ca 27
1 överassistent .............................. Ca 27
1 kamrerare .................................. Ca 25
1 maskinist .................................. Ca 14
1 trädgårdsmästare .......................... Ca 14
2 förste expeditionsvakter .................... Ca 11
5 institutionsvaktmästare ...................... Ca 11
4 kanslibiträden .............................. Ca 11
2 eldare ...................................... Ca 10
1 hantverkare ................................ Ca 10
1 eldare ...................................... Ca 9
3 gårdskarlar ................................ Ca 9
7 kontorsbiträden ............................ Ca 8
Tjänsteman å övergångsstat:
Lönegrad
1 kansliskrivare .............................. Ca 15
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än Ce 24:
Lönegrad
1 lektor ...................................... Ce 29
1 statsagronom .............................. Ce 29
1 försöksgårdsföreståndare .................... Ce 27
3 överassistenter .............................. Ce 27;
2) godkänna följande avlöningsstat för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 785 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis
............................ » 184 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis .............. » 1 314 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 222 400
Summa kronor 2 506 000;
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
61
3) å riksstaten för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln
anvisa
a) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Avlöningar ett förslagsanslag av 2 506 000 kronor,
b) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Omkostnader ett förslagsanslag av 372 700 kronor,
c) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Materiel in. in. ett reservationsanslag av 403 500 kronor,
d) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek ett reservationsanslag
av 35 000 kronor,
e) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Stipendier ett förslagsanslag av 34 100 kronor,
f) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Underhåll av byggnader in. in. ett reservationsanslag av
35 000 kronor,
g) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Inredning och utrustning ett reservationsanslag av 403 300
kronor,
h) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Särskilda undersökningar ett reservationsanslag av 77 400
kronor,
i) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Avkastningsbedömning rörande avelssvin ett anslag av
44 800 kronor,
j) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Bidrag till lokal försöksverksamhet ett reservationsanslag
av 225 000 kronor,
k) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Bidrag till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks-
och lantmannaskolor ett reservationsanslag av 43 000
kronor,
l) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Kostnader för specialkurs för utbildande av maskinkonsulenter
ett reservationsanslag av 20 000 kronor,
m) till Täckdikningsförsök m. m. ett reservationsanslag
av 125 000 kronor;
4) å kapitalbudgeten för budgetåret 1949/50 till Byggnadsarbeten
vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
anvisa ett investeringsanslag av 366 000 kronor;
5) bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa avtal med styrelsen
för Institutet för husdjursförädling vid Wiad om statens
övertagande av institutets tillgångar samt att utfärda de
bestämmelser, som bliva erforderliga för genomförandet av
den föreslagna organisationen av verksamheten vid Wiad;
samt
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 41.
6) fatta principbeslut att en försöksgård skall inrättas
vid Röbäcksdalen utanför Umeå, och att viss forskningsverksamhet
på jordbrukets område skall förläggas dit.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall och förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Malte Olsson.
497097. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- JoU 1949:46 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående anslag till lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök för budgetåret 1949/50 m. m. jämte i ämn s. 1 i texten