Sök i Ratio Lex

Angående bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket

1949-02-11 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:43, Angående bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 43.

1

Nr 43.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag till

bokföringsverksamheten inom jordbruket; given

Stockholms slott den 11 februari 1949.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Sammanfattning.

Antalet i den jordbruksekonomiska undersökningen deltagande jordbruk

föreslås utökat. Vidare förordas vissa smärre ändringar av gällande bestämmelser

om statsbidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket. 1

samband härmed föreslås, att de nuvarande anslagen till Befrämjande av

mindre jordbruk: Ordnad bokföring vid mindre jordbruk samt Jordbruksekonomisk

undersökning skola sammanföras till ett anslag, benämnt Bidrag

till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Under sistnämnda anslagsrubrik

äskas ett anslag av 376 000 kronor.

Frågan om den framtida organisationen av ifrågavarande verksamhet

upptages ej i detta sammanhang.

1 Bihang till riksdagens protokoll 19U9. 1 saml. Nr 43.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

11 februari 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng.

Inledning.

Under anslagsrubrikerna Befrämjande av mindre jordbruk: Ordnad bokföring

vid mindre jordbruk samt Jordbruksekonomisk undersökning ha för

innevarande budgetår anvisats reservationsanslag av 12 000 respektive

265 300 kronor (prop. nr 32; r. skr. nr 310). Beträffande bestämmelserna

om anslagens användning hänvisas till statsliggaren s. 770.

I årets statsverksproposition (IX H. T. p. 59) har Kungl. Maj :t på min

hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1949/50 beräkna anslag å oförändrade belopp till berörda

ändamål.

Genom beslut den 18 juli 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt statens livsmedelskommission

och lantbruksstyrelsen att gemensamt verkställa utredning

rörande de åtgärder, som borde vidtagas för att utvidga underlaget för den

jordbruksekonomiska undersökningen och för att ett fullt tillförlitligt räkenskapsmaterial

skulle kunna erhållas, samt rörande det sätt på vilket

bearbetningen av materialet borde ske. Vid utredningen skulle beaktas vad

i propositionen nr 75 till sagda års riksdag angående riktlinjerna för den

framtida jordbrukspolitiken in. in. ävensom i särskilda utskottets däröver

avgivna, av riksdagen godkända utlåtande nr 2 i ämnet anförts.

Utredningsarbetet har utförts av en särskild delegation, i vilken förutom

lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen även Sveriges lantbruksförbund

varit företrätt. Delegationen har utgjorts av ordföranden i statens

livsmedelskommission, hovrättsrådet O. A. V. Söderström, tillika ordförande,

byråchefen i lantbruksstyrelsen E. A. Granström och direktören i Sveriges

lantbruksförbund A. H. Stensgård.

Delegationen har den 24 januari 1949 till lantbruksstyrelsen och statens

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj ds proposition nr 43.

livsmedelskommission överlämnat en promemoria angående bokföringsverksamheten

på jordbrukets område. Vid promemorian har fogats ett särskilt

yttrande av direktören Stensgård.

Med skrivelse den 1 februari 1949 ha statens livsmedelskommission och

lantbruksstyrelsen överlämnat sagda promemoria samt hemställt, att åtgärder

för att utvidga bokföringsverksamheten inom jordbruket måtte vidtagas

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som förordats i

promemorian. Särskilda yttranden ha avgivits inom livsmedelskommissionen

av ledamöterna D. Svenson och G. Carlsson samt inom lantbruksstyrelsen

av ledamoten E. Själander.

Jag torde härefter få redogöra för det huvudsakliga innehållet av de

framlagda förslagen. Då, såsom jag i det följande kommer att närmare utveckla,

vissa av dessa icke torde böra prövas i nu förevarande sammanhang,

kommer jag därvid att utförligare ingå endast på de delar av desamma,

som nu synas böra upptagas till behandling.

Promemorian.

Delegationen har till en början uppehållit sig vid frågan om den framtida

omfattningen av den statsunderstödda bokföringsverksamheten inom jordbruket.

Härvid ha först lämnats vissa uppgifter beträffande den nuvarande

omfattningen av sagda verksamhet. Enligt dessa hade för bokföringsåret

1946/47 — vilket vore det sista för vilket fullständiga uppgifter förelåge

— räkenskapsutdrag från sammanlagt 1 889 brukningsdelar bearbetats.

Detta antal motsvarade 0,ss procent av landets samtliga brukningsdelar

med över 2 hektar åker. Arealen jordbruksjord vid de egendomar, som

deltagit i bokföringsverksamheten, utgjorde emellertid 2,5 procent av hela

åkerarealen vid brukningsdelar med mer än 2 hektar åker. Kring sistnämnda

procenttal förefunnes betydande variationer. Å Skånes och Hallands slättbvgder

innefattades sålunda 7 procent av åkerarealen i bokföringsmaterialet,

under det att i norra Sverige endast 0,6 procent av åkerarealen tillhörde

brukningsdelar, som deltoge i bokföringsverksamheten. En väsentlig skillnad

i fråga om anslutningen funnes även mellan brukningsdelar av olika

storlek. Anslutningen vore nämligen ytterst ringa bland småbruken, medan

8,5 procent av brukningsdelarna med mer än 50 hektar omfattades av

bokföringsverksamheten. Av nämnda 1 889 brukningsdelar hade 1 230 deltagit

i den särskilda representativa jordbruksekonomiska undersökningen,

medan 659 utgjorts av brukningsdelar, vilka varit anslutna till bokföringsbyråer

utan att deltaga i sagda undersökning.

Härefter har delegationen uttalat att det, även om bokföringsverksamheten

vunnit ökad utbredning inom jordbruket under senare år, måste fastslås,

att den nuvarande omfattningen icke vore tillräcklig för att närmare

belysa vare sig de ekonomiska förhållanden, under vilka jordbruket i olika

delar av landet arbetade, eller de varierande förutsättningar, som funnes

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 K lina l. Maj ds proposition nr 43.

vid brukningsdelar av olika storlekar: En utvidgning av bokföringsverksamhetens

omfattning framstode med hänsyn därtill såsom synnerligen

angelägen. Så vore framför allt förhållandet till följd av den betydelse,

som framdeles avsetts skola tillmätas bokföringsresultaten från de i verksamheten

deltagande jordbruken vid avvägningen av statens prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område. Även ur många andra synpunkter syntes

det önskvärt, att bokföringen skulle vinna ökad utbredning inom jordbruket.

För den enskilde jordbrukaren utgjorde bokföringen ett värdefullt

hjälpmedel vid jordbruksdriftens planläggning och anpassning till förhandenvarande

förutsättningar. För den jordbruksekonomiska och agrarpolitiska

forskningen samt för undervisningen i lantbruksekonomi vid jordbrukets

undervisningsanstalter ävensom för den allmänna undervisnings- och

upplysningsverksamhet på förevarande område, som bedreves av hushållningssällskapen,

utgjorde vidare det material, som ställdes till förfogande

genom bokföringsverksamhet, en mycket värdefull tillgång.

Vad särskilt angår bokföringsresultatens betydelse för utformningen av

de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område har delegationen bland

annat anfört följande.

Dåvarande chefen för jordbruksdepartementet uttalade i proposition nr

75 till 1947 års riksdag angående riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken

att storleken av det statliga prisstödet åt jordbruket lämpligen

borde bestämmas genom uppgörande av typjordbrukskalkyler för vissa storleksgrupper

och jordbruksområden. Härvid borde faktiska siffror införskaffas

rörande produktionskostnader och inkomster vid ett antal jordbruk,

vilka utvalts så, att de genomsnittligt motsvarade de i propositionen behandlade

basjordbruken. Med hänsyn till den betydelse, dylika typjordbrukskalkyler

finge vid avvägningen av det allmänna prisstödet, vore det

av vikt, att det material, på vilket de skulle grundas, vore tillräckligt omfattande

och tillförlitligt. Det antal jordbruk i den närmast berörda storleksgruppen,

10—20 hektar, vilka genom deltagande i den jordbruksekonomiska

undersökningen hade en fullständig inkomst- och kostnadsredovisning,

vore särskilt i vissa delar av landet alltför litet, för att deras driftsresultat

skulle kunna läggas till grund för dylika kalkyler. Det vore därför

angeläget, att en utvidgning av underlaget för densamma snarast komme

till stånd.

Vad departementschefen sålunda anfört gav enligt särskilda utskottets

av riksdagen godkända utlåtande nr 2 i ämnet ej utskottet anledning till

erinran. Såsom framgår av detta uttalande, är det i synnerhet angeläget

att få till stånd en utökning av antalet bokförande brukningsdelar i storleksgruppen

10—20 hektar åker. Förutom nämnda storleksgrupp, vilken inrymmer

de s. k. basjordbruken, synes det emellertid önskvärt, att ökad anslutning

till bokföringsverksamheten jämväl vinnes inom den storleksgrupp,

som omfattar de närmast större jordbruken, d. v. s. sådana med

en åkerareal av 20—30 hektar. Under bokföringsåret 1946/47 omfattade den

jordbruksekonomiska undersökningen bland annat 368 brukningsdelar i

förstnämnda och 196 i sistnämnda storleksgrupp. Tillhopa ingingo sålunda

564 brukningsdelar i nämnda båda storleksgrupper i undersökningen. Därutöver

deltogo emellertid ett antal dylika brukningsdelar i den ordnade bokföringsverksamhet,

som bedrives vid sidan om undersökningen. Med de

fordringar, som måste ställas beträffande det i den senare ingående ma
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj:ts proposition nr 43.

5

terialets representativitet, om detsamma skall kunna få den förutsatta betydelsen

vid avvägningen på prisregleringsåtgärderna på jordbrukets område,

synes en utökning av antalet brukningsdelar i nyssnämnda båda storleksgrupper

till sammanlagt minst omkring 2 000 vara erforderlig. Av sagda

antal torde i runt tal 1 550 brukningsdelar böra tillhöra storleksgruppen

10—20 hektar åker samt 450 brukningsdelar storleksgruppen 20—30 hektar

åker. Då en utökning av bokföringsmaterialet av nämnda omfattning icke

torde kunna ske omedelbart, men det samtidigt framstår som ett angeläget

önskemål, att densamma kommer till stånd snarast möjligt, ha åtgärder

vidtagits för alt om möjligt redan under bokföringsåret 1948/49

uppnå anslutning från 1 000 jordbruk med 10—30 hektar åker. Medelsanvisningen

för ändamålet för budgetåret 1948/49 grundar sig sålunda på

nämnda förutsättning.

För närvarande föreligga mycket betydande skillnader med avseende å

den utsträckning, i vilken olika jordbruksområden äro representerade i den

jordbruksekonomiska undersökningen i förhållande till det inom vederbörande

område förefintliga antalet brukningsdelar i berörda storleksgrupper.

Deltagandet har sålunda hittills varit förhållandevis begränsat inom mellersta

Sveriges slättbygder, främst Mälar- och •Hjälmarbygden, samt Öland

och Gotland, medan Skåne—Hallands slättbygder uppvisa en såsom helhet

relativt livlig anslutning. Vid den nu beslutade utökningen av deltagarantalet

i undersökningen tillses med hänsyn härtill i görligaste mån, att förefintliga

skiljaktigheter med avseende å det relativa deltagandet i undersökningen

inom olika jordbruksområden utjämnas. Vidare måste emellertid

vid utökningen beaktas, att deltagarantalet inom varje jordbruksområde

blir så stort, att ett ur statistisk synpunkt tillfredsställande uttryck för

förhållandena inom området kan påräknas. För att de vid den jordbruksekonomiska

undersökningen framkomna resultaten skola kunna fylla denna

betydelsefulla uppgift är det vidare absolut ofrånkomligt, att utvidgningen

av undersökningen sker under noggrant beaktande av vad i nyssnämnda

proposition anförts beträffande urvalet av de deltagande brukningsdelarna.

Vid detta bör emellertid därjämte tillses, att de deltagande

brukningsdelarna vid sagda rationaliseringsgrad i genomsnitt kunna anses

typiska för respektive jordbruksområde med avseende å sina driftsekonomiska

förhållanden, varvid hänsyn icke minst synes böra tagas till ägosammansättning,

produktionsinriktning och ekonomiskt läge.

Delegationen har vidare framhållit, att även andra grupper av jordbruk

än de, som vore av särskild betydelse för avvägningen av de prisreglerande

åtgärderna, såvitt möjligt borde påverkas att i ökad omfattning ansluta

sig till bokföringsverksamheten. För nämnda avvägning syntes det exempelvis

vara av värde, att möjligheter skulle finnas till närmare jämförelse

mellan de ekonomiska förhållandena vid basjordbruken och vid övriga

jordbruk. En förutsättning därför vore emellertid, att även dessa senare

vore på ett tillfredsställande sätt företrädda inom bokföringsverksamheten.

Det syntes därvid främst önskvärt att jordbruk, som vore mindre än basjordbruken,

mera allmänt än hittills skulle deltaga i bokföringsverksamheten.

Beträffande den utvidgning av den jordbruksekonomiska undersökningen,

som borde eftersträvas under budgetåret 1949/50, har delegationen till slut

erinrat om att för innevarande budgetår antalet i denna undersökning del
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mcij.ts proposition nr 43.

tagande brukningsdelar i storleksgruppen 10—30 hektar åker förutsatts

komma att öka med 500. För att den önskvärda totalanslutningen inom

nämnda storleksgrupp skulle uppnås, erfordrades emellertid en ökning av

motsvarande omfattning under vart och ett av de båda nästkommande budgetåren.

I anslutning därtill borde för budgetåret 1949/50 den jordbruksekonomiska

undersökningen beräknas omfatta tillhopa 2 250 brukningsdelar,

varav 2 000 med 2—30 hektar åker och 250 med 30—50 hektar åker.

Rörande den framtida lokala organisationen av bokföringsverksamheten

ha uppställts två olika alternativ. Enligt det första skulle verksamheten helt

omhänderhavas av hushållningssällskapen. Vid dessa skulle i så fall inrättas

ett antal ekonomikonsulentbefattningar. Enligt det andra alternativet

skulle Sveriges lantbruksförbunds driftsbyrå genom sina bokföringskontor

ombesörja det egentliga bokföringsarbetet med viss medverkan från hushållningssällskapen.

Delegationens majoritet, bestående av hovrättsrådet Söderström

och byråchefen Granström, har förordat det förra alternativet,

medan direktören Stensgård anslutit sig till det senare.

Den centrala bearbetningen av bokföringsmaterialet har ansetts böra omhänderhavas

av ett statligt organ. Efter att ha framhållit, att tre organ därvid

främst syntes kunna komma i fråga, nämligen lantbruksstyrelsen, lantbrukshögskolan

och det centrala prisreglerande organet på jordbrukets område,

har delegationen stannat för att förorda, att uppgiften skall anförtros

lantbruksstyrelsen. I anslutning härtill har delegationen föreslagit, att inom

lantbruksstyrelsen skall inrättas en särskild institution för ändamålet, kallad

lantbruksstyrelsens bokföringsinstitution. Denna institution skulle lyda

under styrelsens lantbruksbyrå. Institutionen har emellertid ansetts böra

förläggas till lantbrukshögskolan med hänsyn till värdet av en intim kontakt

med verksamheten därstädes. Till institutionen skulle knytas en särskild

rådgivande nämnd. I denna skulle samtliga de intressen, som i större

utsträckning beröras av bokföringsverksamheten, vara företrädda. Den närmaste

ledningen av arbetet vid institutionen skulle åligga en föreståndare.

Personalbehovet i övrigt vid institutionen har uppskattats till en förste assistent,

ett kanslibiträde och fem biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Med hänsyn till nuvarande personella och ekonomiska resurser har delegationen

ansett, att ntbgggnaden av bokföringsverksamheten inom jordbruket

måste ske successivt. Den har ej heller funnit det möjligt att genomföra

den ifrågasatta omorganisationen av den lokala ledningen av bokföringsverksamheten

redan från och med budgetåret 1949/50. Detta borde i

stället ske först från och med budgetåret 1950/51. Däremot borde den centrala

ledningen av verksamheten redan från och med den 1 juli 1949 utformas

enligt förut angivna riktlinjer.

Delegationen har härefter övergått till att beräkna medelsbehovet för

främjande av bokföringsverksamheten inom jordbruket under nästa budgetår.

Härvid har delegationen till en början behandlat frågan om en sam
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 43.

7

manslagning av de nuvarande båda anslagen för detta ändamål. Under erinran

om att redan i propositionen nr 32/1948 gjorts ett uttalande i denna

riktning har delegationen förordat en sådan sammanslagning. Därigenom

skulle nämligen enligt dess mening vinnas en viss förenkling i handläggningen

av hithörande ärenden ävensom en förbättrad översikt över statens

ekonomiska medverkan till bokföringsverksamheten. Det nya anslaget har

föreslagits skola erhålla benämningen Bidrag till bokföringsverksamheten

inom jordbruket.

Delegationen har vidare anfört, att man i samband med sammanslagningen

även borde närmare överväga frågan om ändring av bidragsgrunderna.

Därvid har delegationen ansett att, oavsett hur frågan om den framtida

bokföringsverksamheten inom jordbruket löstes, vissa ändringar borde

göras i kungörelsen nr 221/1939 angående statsbidrag till åtgärder för

främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk. Sålunda borde det nuvarande

bidraget till bokföringskostnader — 250 kronor årligen till varje

bokföringsbvrå jämte därutöver visst belopp för varje upprättat bokslut —- ersättas av ett enligt andra grunder utgående bidrag, som kunde väntas

mera effektivt främja byråernas verksamhet. Enligt delegationen borde det

därvid främst ifrågakomma att höja det nu utgående bidraget för verkställt

bokslut med 10 kronor. I så fall skulle statsbidraget komma att utgöra 30

kronor för bokslut åt jordbrukare, vilken icke anlitat byrån under sammanlagt

fem år, samt 20 kronor för varje bokslut, som därefter utfördes åt

samme jordbrukare. Beträffande villkoren för bidraget har föreslagits den

ändringen, att ortsbidrag'' icke längre skulle krävas. Vidare har anförts att

det belopp av 10 kronor, varmed bidrag till kostnader för upprättande av

räkenskapsutdrag efter verkställda bokslut nu utgår, vore otillräckligt. Bidraget

borde höjas med 10 kronor till 20 kronor för varje dylikt utdrag.

Slutligen borde rätten att besluta om sådana bidrag, som avses i nyssnämnda

kungörelse, med hänsyn till de begränsade bidragsbeloppen kunna överflyttas

från Kungl. Maj :t till lantbruksstyrelsen.

Beträffande bidragen till den jordbruksekonomiska undersökningen har

delegationen ej ansett sig för budgetåret 1949/50 böra föreslå annan ändring

än att ersättningen för räkenskapsutdrag för jordbruk över 50 hektar

— vilken nu utgår med 25 kronor — skulle nedsättas till 20 kronor. Sänkningen

har motiverats med att denna ersättning borde utgå med samma

belopp, som föreslagits beträffande sådana brukningsdelar som deltaga i

övrig bokföringsverksamhet.

I anslutning till det anförda ha kostnaderna för bokföringsverksamheten

under budgetåret 1949/50 beräknats på följande sätt.

Kostnaderna för den jordbruksekonomiska undersökningen ha uppskattats

till sammanlagt 358 100 kronor enligt följande sammanställning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 43.

Kronor Kronor

1. Bokföringsmaterialets insamling:

ersättning till i undersökningen deltagande jordbrukare

....................................... 65 000

kostnad för den lokala ledningen och övervakningen

av undersökningen .......................... 112 500 177 500

2. Årsbokslut:

upprättande av bokslut för jordbruk om högst 50

hektar ........................................ 101 250

bokföringsmaterial ............................. 11 500

räkenskapsutdrag för större jordbruk ............ 2 400 115 150

3. Statistisk bearbetning:

bokföringsmaterialets statistiska bearbetning...... 53 950

bokföringsmaterialets publicering ................ 4 000 57 950

4. Kurser.................................................. 7 500

Summa kronor 358 100.

Vid beräkningarna har delegationen utgått från att den jordbruksekonomiska

undersökningen under nästa budgetår skulle utökas till att omfatta

tillhopa 2 250 brukningsdelar, varav 2 000 med 2—30 hektar åker och 250

med 30—50 hektar åker. I övrigt må beträffande sammanställningen nämnas,

att det under posten bokföringsmaterialets statistiska bearbetning upptagna

beloppet 53 950 kronor hänför sig till den ifrågasatta nya institutionen

för bokföringsverksamhetens centrala ledning. Av beloppet ha 48 950 kronor

avsetts för avlöningar till institutionens personal och 5 000 kronor till expenser.

Vad härefter angår kostnaderna för främjande av bokföringsverksamheten

i övrigt inom jordbruket har delegationen räknat med att under år

1949 antalet till verksamheten anslutna jordbruk med en åkerareal av högst

50 hektar skulle uppgå till omkring 500. Därutöver ha bidrag till räkenskapsutdrag

ansetts böra beräknas för ytterligare omkring 300 jordbruk.

Med ledning härav och av medelsåtgången under senare år har delegationen

för bidrag till bokföringskostnader under år 1949 upptagit ett belopp av

13 000 kronor. Vidare har såsom bidrag till kostnader för upprättande av

räkenskapsutdrag ansetts böra beräknas ett belopp av 16 000 kronor. För

inrättande av nya bokföringsbyråer inom sådana distrikt, där dylika nu icke

finnas, har ett belopp av 5 000 kronor beräknats vara erforderligt. Medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 skulle sålunda

uppgå till (13 000 -f- 16 000 -(- 5 000 =) 34 000 kronor. Med hänsyn till för

närvarande förefintlig reservation av i runt tal 2 300 kronor å anslaget till

Befrämjande av mindre jordbruk: Ordnad bokföring vid mindre jordbruk

har emellertid delegationen funnit anslagsbehovet för budgetåret 1949/50

kunna begränsas till 31 700 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1949/50 till åtgärder för

främjande av bokföringsverksamheten inom jordbruket har sålunda uppskattats

till (358 100 -)- 31 700 =) 389 800 kronor. Kostnaderna för den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 43.

9

föreslagna bokföringsinstitutionen borde emellertid anvisas under lantbruksstyrelsens

avlönings- och omkostnadsanslag. Dessa borde därför uppräknas

med 49 000 respektive 5 000 kronor. Övriga kostnader, 335 800 kronor, borde

anvisas under ett särskilt reservationsanslag, benämnt Bidrag till bokföringsverksamheten

inom jordbruket.

Livsmedelskommissionens och lantbruksstyrelsens skrivelse.

I sin förenämnda skrivelse ha statens livsmedelskommission och lantbruksstijrelsen

ingående behandlat de i promemorian framlagda alternativen rörande

den framtida lokala organisationen av bokföringsverksamheten inom

jordbruket. Myndigheterna ha härvid, i likhet med delegationens majoritet,

ansett att den lokala statsunderstödda bokföringsverksamheten helt bör

omhänderhavas av hushållningssällskapen. Även i övrigt ha myndigheterna

förklarat sig dela de i promemorian framförda synpunkterna och förslagen.

Under åberopande härav ha de hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för att

utvidga bokföringsverksamheten inom jordbruket i huvudsaklig överensstämmelse

med de i promemorian förordade riktlinjerna; samt att de härför

erforderliga medlen måtte ställas till förfogande.

Mot vad livsmedelskommissionen och lantbruksstyrelsen sålunda anfört

ha ledamöterna av livsmedelskommissionen D. Svenson och G. Carlsson samt

ledamoten av lantbruksstyrelsen E. Sjölander anmält reservation. Dessa ledamöter

ha förordat det andra alternativet för den lokala organisationen av

bokföringsverksamheten, innebärande att Sveriges lantbruksförbunds driftsbyrå

genom sina bokföringskontor skulle ombesörja det egentliga bokföringsarbetet

med viss medverkan från hushållningssällskapen.

Departementschefen.

Den promemoria rörande den statsunderstödda bokföringsverksamheten

inom jordbruket, som nu framlagts, innebär betydande ändringar i fråga

om organisationen och omfattningen av nämnda verksamhet. Promemorian

är för närvarande föremål för överväganden inom jordbruksdepartementet.

Beredningen av frågorna om den framtida lokala organisationen av bokföringsverksamheten

och om inrättande av en särskild institution för den centrala

bearbetningen av bokföringsmaterialet torde emellertid, främst med

hänsyn till erforderlig remissbehandling, icke kunna slutföras inom sådan

tid, att förslag härom kunna föreläggas årets riksdag. Dessa frågor torde

därför icke nu böra upptagas till behandling. I enlighet härmed kommer

jag även i det följande att utgå från den förutsättningen, att ifrågavarande

verksamhet under nästa budgetår skall i organisatoriskt hänseende fortgå

enligt i huvudsak samma riktlinjer som under innevarande budgetår.

Däremot torde nu böra upptagas frågorna om en ytterligare utvidgning

2 Bihang till riksdagens protokoll 19b9. 1 samt. Nr 43.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

av den jordbruksekonomiska undersökningen samt om vissa ändringar i

grunderna för statsbidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Vad

den förra frågan angår finner jag det angeläget, att tillräckligt material för

upprättande av typjordbrukskalkyler snarast möjligt skall erhållas. Härför

erfordras emellertid, såsom framhållits i promemorian, en betydande ökning

av antalet deltagande jordbruk, framför allt i storleksgruppen 10—20 hektar.

Jag har därför intet att erinra mot vad i promemorian anförts angående

den anslutning till sagda undersökning, som bör eftersträvas under

nästa budgetår.

Jag anser mig vidare böra tillstyrka de föreslagna ändringarna i bestämmelserna

om statsbidrag till den bokföringsverksamhet, som bedrives utöver

den jordbruksekonomiska undersökningen. Dylika bidrag böra sålunda till

en början utgå oberoende av om ortsbidrag erhålles eller ej. Statsbidrag till

bokföringskostnader bör från och med nästa budgetår utgå till bokföringsbyrå

med högst 30 kronor för bokslut åt jordbrukare, vilken icke anlitat

byrån under sammanlagt fem år, samt med högst 20 kronor för varje bokslut

som därefter utföres åt samma jordbrukare. Bidraget till kostnader för

upprättande av räkenskapsutdrag efter verkställda bokslut bör höjas till

högst 20 kronor för varje dylikt utdrag. Slutligen bör hinder ej möta, att

befogenheten att besluta om bidrag av Kungl. Maj :t överflyttas till lantbruksstyrelsen.

Det torde få ankomma å Kungl. Maj :t att vidtaga de författningsändringar,

som bliva erforderliga vid bifall till vad jag sålunda förordat.

Beräkningen av kostnaderna för bidrag till upprättande av räkenskapsutdrag

för större jordbruk, som deltaga i den jordbruksekonomiska undersökningen,

föranleder ingen erinran från min sida. Jämväl i övrigt kan jag

godtaga beräkningarna av anslagsbehovet för budgetåret 1949/50 för den

statsunderstödda bokföringsverksamheten inom jordbruket, dock med undantag

för det belopp, som avser den statistiska bearbetningen av bokföringsmaterialet.

Såsom jag i det föregående anfört bör förslaget om inrättande

av en särskild institution för denna bearbetning icke nu upptagas till

prövning. Med hänsyn härtill torde kostnaderna för denna bearbetning för

nästa budgetår böra beräknas enligt hittillsvarande grunder. För ändamålet

har för innevarande budgetår avsetts ett belopp av 35 000 kronor. Med hänsyn

till den ökade anslutningen torde medelsbehovet för nästa budgetår

kunna uppskattas till 40 000 kronor eller 13 900 kronor mindre än det belopp,

som i promemorian upptagits för den föreslagna institutionen. Med

beaktande av vad nyss sagts skulle alltså till den jordbruksekonomiska undersökningen

erfordras ett belopp av (358 100—13 900 =) 344 200 kronor.

Till främjande av bokföringsverksamheten i övrigt inom jordbruket skulle

avses det äskade beloppet, 31 700 kronor.

I promemorian har föreslagits, att dessa medel skola anvisas under ett

gemensamt anslag i stället för, såsom hittills, under två olika reservationsanslag.

Till detta förslag kan jag ansluta mig. Det nya anslaget, som likaledes

bör givas reservationsanslags karaktär, synes böra benämnas Bidrag

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 43.

11

till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Jag förordar alltså, att under

denna anslagsrubrik å riksstaten för budgetåret 1949/50 skall upptagas ett

reservationsanslag av (344 200 -j- 31 700 =) 375 900 eller avrundat 376 000

kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket

å riksstaten för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 376 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hanns Otto Duselius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:243 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket. a1 i texten
  2. JoU 1949:11 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket. s. 1 i texten