Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering, m. m

9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:52, Med förslag till förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

1

Nr 52.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om uppskov med allmän fastighetstaxering,

m. m.; given Stockholms slott den 18 februari 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogat förslag till förordning om uppskov med allmän

fastighetstaxering;

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att den allmänna fastighetstaxering, som författningsenligt

skulle ha verkställts år 1950, i stället skall äga rum år 1951.

Vidare förslås, att för inventering av s. k. typskogar till den allmänna

fastighetstaxering, som jämlikt förslaget skall äga rum år 1951, skall i riksstaten

för budgetåret 1949/50 anvisas ett reservationsanslag å 200 000

kronor. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 19b9. 1 samt. Nr 52.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj.ts proposition nr 52.

Förslag

till

förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering.

Härigenom förordnas, att den allmänna fastighetstaxering, som jämlikt

förordningen den 13 februari 1948 (nr 48) angående de tider, då allmän

fastighetstaxering skall äga rum, samt 2 § 1 mom. taxeringsförordningen

den 28 september 1928 (nr 379)1 skall verkställas år 1950, i stället skail

äga rum år 1951. 1

1 Senaste lydelse, se 1948:49.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 februari

19 49.

Närvarande:

Statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om

uppskov med allmän fastighetstaxering, m. m. samt anför därvid.

Allmän fastighetstaxering skall jämlikt förordningen den 13 februari 1948

(nr 48) angående de tider, då allmän fastighetstaxering skall äga rum, samt

2 § 1 mom. taxeringsförordningen verkställas år 1950 och därefter vart

femte år. Fråga har emellertid uppkommit om uppskov med taxeringen år

1950. Jag torde nu få anmäla denna fråga ävensom vissa i samband därmed

stående anslagsfrågor.

Uppskov med 1950 års allmänna fastighetstaxering.

Därest allmän fastighetstaxering skall äga rum år 1950, måste arbetet

därmed påbörjas i höst. Detta innebär att frågan om de normer, vilka skola

tillämpas vid taxeringen, måste behandlas och avgöras av riksdagen vid

pågående session.

Vad dessa normer angår är särskilt att märka, att nya bestämmelser om

taxering av skogsmark och växande skog (skogsvärderingsinstruktion) bruka

utfärdas till varje allmän fastighetstaxering. Reglerna angående bestämmande

av de virkespriser, efter vilka värderingen skall ske, in. in. kunna

nämligen knappast tillämpas annat än vid den allmänna fastighetstaxering,

för vilken de blivit meddelade.

Vid 1944 års riksdag framlades förslag till skogsvärderingsinstruktion, som

innebar att för skogstaxeringen skulle tillämpas en helt ny metod (prop.

nr 240). Riksdagen fann sig emellertid, i överensstämmelse med bevillningsutskottets

förslag, icke böra antaga den nya metoden för tillämpning vid

1945 års allmänna fastighetstaxering. Skogsvärderingen vid denna verkställdes

alltså enligt förut tillämpad metod.

Emellertid framhöll bevillningsutskottet vid 1944 års riksdag (bet. nr 35,

s. 35), att utskottet funne den i nyssnämnda proposition föreslagna nya metoden

ur principiell synpunkt vara att föredraga framför den äldre och att

den nya metoden därför borde genomföras. Utskottet hyste dock av angivna

skäl betänkligheter mot ett genomförande därav redan vid 1945 års allmän
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

na fastighetstaxering. Utskottet förordade därför ett uppskov med genomförande

av den nya metoden till den närmast efter 1945 års taxering följande

allmänna fastighetstaxeringen. Utskottet förutsatte att under den ytterligare

tid, som komme att stå till buds, detaljerna i den nya metoden överarbetades

och i den mån så kunde ske förenklades. Vidare borde enligt utskottets

mening ytterligare provtaxeringar äga rum för vinnande av ökad

kännedom om den nya metodens verkningar.

I anledning av vad utskottet sålunda anfört tillkallade jag jämlikt Kungl.

Maj :ts bemyndigande den 12 december 1947 särskilda sakkunniga (1947 års

skogstaxeringssakkunniga) för att verkställa en överarbetning av 1944 års

förslag till ändrade grunder för taxering av skogsmark och växande skog.

Genom särskilt beslut den 30 juni 1948 förordnade Kungl. Maj :t sedermera,

att provtaxering på sätt bevillningsutskottet vid 1944 års riksdag ifrågasatt

skulle under ledning av de sakkunniga äga rum i vissa angivna kommuner.

I början av sistlidna januari månad anmälde de sakkunnigas ordförande,

regeringsrådet C. W. U. Kuylenstierna, att viss del av utredningsarbetet

blivit försenat av olika anledningar, över vilka de sakkunniga icke kunnat

råda. Förberedelsearbetet för provtaxeringarna hade krävt uppläggandet

av ett synnerligen vidlyftigt tabellmaterial. För varje län, där en eller

flera provtaxeringskommuner voro belägna, hade erfordrats en uppgiftsinsamling

och en bearbetning, som ej så mycket skilde sig från den som

skulle erfordrats om hela länet eller större delen därav skulle ha taxerats.

Arbetet med provtaxeringarna hade därför dragit ut på tiden, och de sista

hade kunnat påbörjas först under veckan den 13—den 18 december 1948.

Längderna från en av provtaxeringskommunerna hade i början av januari

1949 ännu ej kommit de sakkunniga tillhanda. Den rätt vidlyftiga statistiska

bearbetning, som provtaxeringsmaterialet borde undergå, kunde givetvis

ej fullbordas, förrän hela materialet vore för handen. Vidare hade

statens skogsforskningsinstitut — som på våren 1948 av Kungl. Maj :t erhållit

i uppdrag att för de sakkunnigas räkning utföra en särskild bearbetning

av vissa hos institutet utarbetade skogsskötselprogram för erhållande

av jämförelsematerial för eventuell avstämning av de s. k. korrektionsfaktorerna

— av angivna orsaker ännu ej kunnat slutföra sitt uppdrag.

De sakkunniga befarade, att då så skett ytterligare utredningar kunde

bli erforderliga. De sakkunniga skulle finna det beklagligt, om de bleve

nödsakade framlägga ett betänkande utan sådana tabeller, att det överarbetade

förslagets reella innebörd kunde med tillförlitlighet bedömas av

remissinstanserna. På grund av svårigheter av tryckeriteknisk art kunde

någon bestämd utfästelse om tiden för betänkandets avlämnande icke göras

ens för det fall att betänkandet begränsades i fråga om tabellmaterialet.

Departementschefen. I det uppkomna läget får det anses uteslutet att proposition

med förslag till skogsvärderingsinstruktion enligt den nya metoden

skall kunna framläggas för riksdagen vid nu pågående session. Man har då att

välja mellan att genomföra allmän fastighetstaxering år 1950 med användning

av hittills gällande metod för skogstaxering eller att uppskjuta hela taxeringen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

För det senare alternativet talar önskvärdheten att, på sätt 1944 års bevillningsutskott

förutsatt, tillämpa den nya metoden redan vid nästa allmänna

fastighetstaxering. Därtill kommer att tiden är väl knapp för att nu medhinna

den översyn av den vid föregående fastighetstaxering gällande skogsvärderingsinstruktionen,

som skulle erfordras därest densamma skulle tilllämpas

vid ny allmän fastighetstaxering.

Även andra skäl kunna anföras för ett uppskov med den allmänna fastighetstaxeringen.

Fråga har uppkommit om ändring jämväl av bestämmelserna

angående taxering av vattenfallsfastighet, och en utredning har

verkställts av för sådant ändamål särskilt tillkallade sakkunniga. Dessa ha i

början av december 1948 avlämnat betänkande med förslag till nya bestämmelser

om sådan taxering. I remissyttranden över betänkandet har från

vattenkrafttekniskt håll anmärkts att de beräkningar, på vilka detta förslag

i viss del grundats, borde ytterligare prövas. Detta kunde emellertid

icke medhinnas, om allmän fastighetstaxering skulle äga rum redan nästa

år. Utan att vilja i detta sammanhang yttra mig om betydelsen av nämnda

anmärkning, vill jag för egen del framhålla, att även denna fråga synes

vinna på att ytterligare tid erhålles för vidare utredningar i ämnet.

Mot ett uppskov talar å andra sidan, att de nuvarande taxeringsvärdena

åtminstone beträffande vissa slag av fastigheter sannolikt ligga avsevärt

under de allmänna saluvärdena. För det kommunala skatteunderlaget torde

detta förhållande emellertid just nu icke ha alltför stor betydelse, eftersom

de fastigheter, beträffande vilka skillnaden mellan marknadsvärdet och

taxeringsvärdet är störst, kunna antagas antingen giva så god avkastning,

att nettointäkten i allmänhet överstiger garantiskatteavdraget, eller vara belägna

i kommuner, för vilka fastighetsskatten har relativt liten betydelse.

Vid prövning av skälen för och emot ett uppskov med den allmänna fastighetstaxeringen

finner jag övervägande skäl tala för att sådant uppskov nu

beslutes. Jag förordar sålunda, att den allmänna fastighetstaxering, som

författningsenligt skall äga rum år 1950, uppskjutes till år 1951. I författningstekniskt

hänseende innebär detta att en särskild förordning om dylikt

uppskov bör utfärdas på liknande sätt som skedde då 1948 års allmänna

fastighetstaxering uppsköts till år 1949.

I årets statsverksproposition (VII ht s. 76) har, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, beräknats ett förslagsanslag å 2 600 000 kronor for kostnader

för allmänna fastighetstaxeringen år 1950. Därest uppskov med denna

taxering beslutas på sätt jag nyss förordat, böra medel för ändamålet givetvis

ej upptagas å riksstaten för nästa budgetår. Tillkännagivande härom

torde lämnas riksdagen.

Anslag för typskogsinventering.

Inventering av typskogar, avsedda att utgöra jämförelseobjekt föi ledamöter

i de beskattningsnämnder, som ha att verkställa taxering av skog,

förekom första gången vid 1945 års allmänna fastighetstaxering. Sedan an
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 52.

slag på sammanlagt 135 000 kronor, därav 50 000 kronor å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1943/44 och 85 000 kronor å riksstaten för budgetåret

1944/45, beviljats för ändamålet, verkställdes under sommaren 1944

genom statens skogsförsöksanstalts försorg en uppskattning av 398 typskogar

i Götaland och Svealand (utom Kopparbergs län), i vilka landsdelar behovet

av sådana typskogar ansågs störst. Uppskattningen skedde i huvudsak

genom stamräkning samt bonitets- och arealbestämning å de fastigheter

eller delar av fastigheter, som utvalts såsom jämförelseobjekt, ävensom utläggning

därå av som åskådningsmaterial för olika beståndstvper lämpade

mindre provytor.

1947 års skogstaxeringssakkunniga ha i skrivelse den 7 februari 1949 föreslagit,

att ytterligare typskogsinventering skall företagas med avseende å

nästa allmänna fastighetstaxering samt att arbetet med denna inventering

skall påbörjas redan år 1949 även om taxeringen uppskjutes ett år. De sakkunniga

framhålla bl. a., att de provtaxeringsnämnder, som anlitats för de

förenämnda, under de sakkunnigas ledning företagna provtaxeringarna,

med endast något undantag uttalat, att de ansåge behovet av typskogar

vara synnerligen stort. Vidare anföra de sakkunniga:

När 1944 års riksdag beviljade anslag till en typskogsinventering, torde

givetvis ej ha avsetts att fråga skulle vara om allenast en engångsåtgärd,

utan att, om denna inventering visade sig vara av värde, den skulle komma

att upprepas vid följande fastighetstaxeringar. Erfarenheterna i avseende å

den första typskogsinventeringen torde kunna antagas ha varit så gott som

uteslutande positiva. Behovet av typskogar torde ha framstått desto tydligare

som genom inventeringens egna resultat föregående taxeringars oriktighet

framträtt. Med nutida höjd på skatterna gör sig kravet på en riktig

uppskattning för vinnande av en såvitt möjligt rättvisande jämförelse de

skattskyldiga emellan med styrka gällande.

Det torde böra framhållas att en typskogsinventering blir lika behövlig

oavsett vilken av de ifrågakommande taxeringsmetoderna som kommer att

tillämpas, då numera en uppskattning av virkesförrådet är obligatorisk. Den

lärer böra genomföras på sådant sätt att typskogarna bli lika användbara

för sitt ändamål vid båda metoderna.---

Typskogar böra enligt de sakkunnigas mening utläggas i samtliga län och

ej, såsom vid den förra typskogsinventeringen, endast i de sydligare länen.

Riksskogstaxeringen kan visserligen lämna för fastighetstaxeringsändamål

vägledande uppgifter för delar av län bestående av ett eller flera fastighetstaxeringdistrikt,

men dessa siffror bliva, särskilt när det gäller virkesförrädsuppgifter,

mindre aktuella för varje ny fastighetstaxering intill dess

länen bliva föremål för ny riksskogstaxering. Vad beträffar lappmarksdelarna

av Västerbottens och Norrbottens län finnas för dessa hushållningsp

lianer upprättade beträffande flertalet fastigheter. Då tvånget att upprätta

hushållningsplaner i och med den nya skogsvårdslagens ikraftträdande

bortfallit komma emellertid i fortsättningen troligen endast ett fåtal fastigheter

att bliva föremål för förnyad enskild uppskattning, varför förrådsuppgifterna

i hushållningsplanerna bliva allt mindre användbara.--—

De sakkunniga vilja därför föreslå, att cirka 50 typskogar utläggas i vart

och ett av de sex nordligaste länen. I de sydligare länen, där tidigare 398

typskogar utlagts för 1945 års fastighetstaxering, lära omkring 200 sådana

skogar kunna efter vissa kompletterande arbeten utnyttjas jämväl vid kom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 52.

T

mande fastighetstaxering; ytterligare 200 typskogar, motsvarande cirka 12

skogar per län, böra dock utläggas.

Kostnaden för taxeringen (fältarbete och bearbetning) av dessa skogar

bär av de sakkunnigas ledamot, t. f. föreståndaren för statistiska avdelningen

vid statens skogsforskningsinstitut A. E. Hagberg, vilken hade ledningen

av 1944 års typskogsinventering, med stöd av erfarenheterna från

den företagna provtaxeringen beräknats till följande.

300 st. typskogar i de norra länen...................... kronor 210 000

200 st. nya typskogar i de sydligare länen .............. » 120 000

200 st. reviderade tvpskogar i de sydligare länen........ » 30 000

Summa kronor 360 000.

Mindre typskogar, under 50 hektar, böra stamräknas och provytor å dem

utläggas i överensstämmelse med förfarandet vid 1944 års typskogsinventering,

vilket torde ha varit fullt tillfredsställande. Större typskogar erfordras

måhända i de nordliga länen och må dessa i så fall uppskattas medelst

linjetaxering, varvid taxeringsprocenten avpassas så att medelfelet å kubikmassan

per hektar ej överstiger 2 % och det för övrigt iakttages att provytorna

å dessa skogar i sin helhet stamräknas ned till 0 cm vid brösthöjd.

Vid valet av typskogar bör liksom tidigare skogsvårdsstyrelsernas lokalkännedom

anlitas. Erfarenheten har visat, att typskogarna böra, med hänsyn

till nämndledamöternas resor och för att minska resekostnaderna för taxeringslagen,

utläggas i grupper om 2 å 3 och vara relativt lättillgängliga ur

kommunikationssynpunkt. Det torde kunna förutsättas att skogsvårdsstyrelserna

så följa avverkningarna å typskogarna, att dessa även framdeles

skola kunna utan helt ny uppskattning i huvudsak användas som jämförelsematerial.

Uppskattningen av skogarna bör utföras av en central myndighet för att

största möjliga likformighet i fråga om bedömningsgrunder och metoder

skall erhållas. Då jämförelse i stor utsträckning kommer att ske med medeltalssiffror

från riksskogstaxeringen, bör liksom vid föregående tillfälle uppdragas

åt statens skogsforskningsinstitut, som handhar riksskogstaxeringen

och för övrigt besitter den avgjort största erfarenheten på området, att mot

särskilda anslag verkställa inventeringen och tillställa länsstyrelserna uppskattningsresultaten.

De sakkunniga framhålla vidare att, om fastighetstaxeringen uppskötes

ett år och typskogsinventeringen sålunda borde vara avslutad i september

1950, man syntes böra överväga att fördela arbetet på två sommarsäsonger.

Mot detta talade, att beträffande de typskogar, som komme att inventeras under

sommaren 1949, inventeringen komme att avse förhållandena ett år tidigare

än hösten 1950, men om genom skogsvårdsstyrelsernas försorg registrering

av verkställda avverkningar skedde å dessa skogar, borde detta förhållande

dock ej medföra någon större olägenhet. För taxeringens genomförande under

en sommar erfordrades cirka 20 taxeringslag och därmed 20 lagledare,

en arbetsstyrka som det med den för närvarande rådande bristen på taxeringskunnig

personal torde ställa sig nära nog omöjligt att uppbringa. Det

skulle ur denna synpunkt vara eu avgjord fördel att få genomföra taxeringen

under två sommarsäsonger, därav sommaren 1949 lämpligen kunde användas

till uppskattning av 200 typskogar i de fyra nordligaste länen. Virkes
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

förrådets ändring genom tillväxt vore mindre i dessa län än i de sydligare

länen, varför det i förstnämnda län hade mindre betydelse, att uppskattningen

verkställts ett år före det då siffermaterialet skulle användas. Härjämte

borde redan i år nya typskogar utläggas och äldre revideras i de län,

som då bleve föremål för riksskogstaxering, nämligen Göteborgs och Bohus

samt Älvsborgs län. Det syntes nämligen lämpligt att kombinera uppskattningarna,

i den mån det läte sig göra, för att minska resekostnaderna för

taxeringslagen och vid inspektionerna. Erforderliga medel -— 360 000 kronor

— borde enligt de sakkunniga ställas till förfogande i följande ordning.

För innevarande budgetår.

För iordningställande av kartmaterial m. m. samt start av taxering

under juni månad .......................................

För budgetåret 1959/50.

200 typskogar norra Sverige........................... 140 000

25 nya typskogar södra Sverige....................... 15 000

30 rev. » » » ....................... 5000

Start av taxering juni 1950 ........................ 50 000

Avgår juni 1949 .......................... 50 000

kronor

50 000

160 000

För budgetåret 1950/51.

100 typskogar norra Sverige........................... 70 000

175 nya typskogar södra Sverige....................... 105 000

170 rev. » » » ....................... 25 000

Avgår juni 1950 ........................ 50 000 150 000

Summa kronor 360 000

Departementschefen. Tillgång till ett lämpligt antal typskogar som jämförelsematerial

för nämndledamöter och andra, som ha att taga befattning

med taxeringen av skogsmark och växande skog, synes ägnad att i hög grad

befrämja en riktig taxering. Detta torde gälla såväl de norra som de södra

delarna av landet.

Jag förordar därför, att till den kommande allmänna fastighetstaxeringen

sådana typskogar utläggas i den utsträckning som de sakkunniga föreslagit.

Jag biträder även de sakkunnigas förslag att fördela inventeringsarbetet på

två somrar och att uppdraga ledningen därav åt statens skogsforskningsinstitut.

Vad angår anslagsfrågan torde det icke vara nödvändigt att något belopp

ställes till förfogande redan för innevarande budgetår. De intill nästkommande

budgetårs utgång erforderliga medlen, som vid nämnda förhållande

torde kunna beräknas till 200 000 kronor, böra alltså enligt min mening i

sin helhet anvisas för budgetåret 1949/50. För ändamålet synes ett reservationsanslag

böra upptagas under riksstatens sjunde huvudtitel.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 52.

9

Departementschefens hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer föredragande departementschefen

härefter att Kungl. Maj :t måtte

a) genom proposition förelägga riksdagen till antagande

ett inom finansdepartementet utarbetat förslag till förordning

om uppskov med allmän fastighetstaxering;

b) giva riksdagen tillkänna att proposition angående den

i årets statsverksproposition under sjunde huvudtiteln punkten

53 omförmälda frågan rörande anslag till Kostnader för

allmänna fastighetstaxeringen år 1950 icke kommer att avlåtas

till riksdagen, i följd varav medel för ändamålet ej

böra upptagas å riksstaten för budgetåret 1949/50; samt

c) föreslå riksdagen att till Kostnader för inventering av

tgpskogar för budgetåret 1949/50 under sjunde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag å 200 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Berggren.

2 B i han g till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 52.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:131 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående avstående i vissa fall av allmänna arvsfondens rätt till arv. a1 i texten
  2. SU 1949:59 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering, m. m., såvitt propositionen hänvisats t s. 3 i texten