Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den it juni 1937 (nr 338) om moderskapspenning
15 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1949:58, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den it juni 1937 (nr 338) om moderskapspenning
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 58.
1
Nr 58.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den
it juni 1937 (nr 338) om moderskapspenning; given
Stockholms slott den 11 februari 19)9.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 §
förordningen den 11 juni 1937 (nr 338) om moderskapspenning.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Enligt gällande förordning om moderskapspenning skall behov av dylikt
understöd, där ej särskilda omständigheter till annat föranleda, anses föreligga,
om för kvinnan, eller, där hon är gift och sammanlever med sin man,
för makarna tillsammans vid senaste taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
icke upptagits beskattningsbart belopp om minst 2 500
kronor. Denna inkomstgräns föreslås i propositionen fr. o. m. 1 juli 1949
ändrad till en beskattningsbar inkomst om 4 000 kronor. I samband därmed
föreslås att kvinna, som sammanlever med en man utan att vara gift
med denne, skall med avseende å inkomstprövningen betraktas såsom hans
hustru.
Ivl.yl uJiiianZ 1
Bihang till riksdagens protokoll 19)9. 1 samt. Nr 58.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 58.
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 11 juni 1937 (nr 338)
om moderskapspenning.
Härigenom förordnas, att 3 § föroi
skapspenning1 skall erhålla följande
3
(Gällande lydelse:)
Behov av moderskapspenning skall,
där ej särskilda omständigheter till
annat föranleda, anses föreligga, om
för kvinnan eller, där hon är gift och
sammanlever med sin man, för makarna
tillsammans vid senaste taxering
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
icke upptagits beskattningsbart
belopp, uppgående till
minst tvåtusenfemhundra kronor.
Har det beskattningsbara beloppet
upptagits högre än nu sagts men äro
med hänsyn till ändrade förhållanden
eller eljest omständigheterna
särskilt ömmande, må ock behov av
moderskapspenning anses vara för
handen.
dningen den It juni 1937 om moderändrade
lydelse.
§•
(Föreslagen lydelse:)
Behov av moderskapspenning skall,
där ej särskilda omständigheter till
annat föranleda, anses föreligga, om
för kvinnan eller, där hon är gift och
sammanlever med sin man, för makarna
tillsammans vid senaste taxering
till statlig inkomstskatt icke
upptagits beskattningsbar inkomst,
uppgående till minst fyratusen kronor.
Har den beskattningsbara inkomsten
upptagits högre än nu sagts men
äro med hänsyn till ändrade förhållanden
eller eljest omständigheterna
särskilt ömmande, må ock behov av
moderskapspenning anses vara för
handen.
Vid tillämpningen av denna paragraf
skall kvinna, som sammanlever
med man under åktenskapsliknande
förhållanden, anses såsom gift med
denne.
Denna förordning träder i kraft
den 1 juli 1949 men äger icke tilllämpning
i fall, då barnsbörden ägt
rum dessförinnan.
1 Senaste lydelse av 3 § se 1940: 552.
Kungi. Maj:ts proposition nr 58.
3
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11
februari 19i9.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga angående ändring
i förordningen om moderskapspenning samt anför.
I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkten 91) har Kungl.
Maj :t på min hemställan föreslagit riksdagen att till Moderskapspenning
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag å 1 900 000 kronor eller
samma belopp som anvisats för innevarande budgetår. Vid anslagsfrågans
behandling framhöll jag, att med hänsyn till den av 1947 års riksdag beslutade
nya skattelagstiftningen bestämmelserna om inkomststreck i förordningen
om moderskapspenning borde ändras, samt att pensionsstyrelsen
framlagt ett förslag härom, som övervägdes inom socialdepartementet. Jag
anhåller nu att få upptaga denna fråga till fortsatt behandling.
Gällande bestämmelser.
Enligt förordningen den 11 juni 1937 om moderskapspenning (nr 338;
ändr. nr 552/1940; 229/1944 och 765/1944) skall av statsmedel utgå moderskapspenning
om 75 kronor till kvinna, som är i behov därav till lindrande
av de med barnsbörd förenade kostnaderna. Behov av moderskapspenning
skall, där ej särskilda omständigheter till annat föranleda, anses föreligga,
om för kvinnan eller, där hon är gift och sammanlever med sin man, för
makarna tillsammans vid senaste taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
icke upptagits beskattningsbart belopp om minst 2 500 kronor.
Är det beskattningsbara beloppet högre, kan moderskapspenning ändock
beviljas, om med hänsyn till ändrade förhållanden eller eljest omständigheterna
äro särskilt ömmande. Kvinna, som är berättigad till moderskapshjälp
från erkänd sjukkassa, äger icke uppbära moderskapspenning.
Ansökningar om moderskapspenning prövas och avgöras av vederbörande
centralsjukkassa.
Det må anmärkas att den för behovsprövningen avgörande inkomstgränsen
ursprungligen var satt vid ett beskattningsbart belopp av 3 000
kronor och att det nu gällande inkomststrecket 2 500 kronor tillkom år 1940.
opaginerad Kontrollera mot PDF
* Kungi. Maj:ts proposition nr 58.
Pensionsstyrelsens förslag.
I skrivelse den 12 november 1948 har pensionsstyrelsen föreslagit ändrade
regler för behovsprövningen. Förslaget innebär i huvudsak, att behov
av moderskapspenning skall anses föreligga, om kvinnans eller makarnas
sammanlagda beskattningsbara inkomst understiger 4 000 kronor eller, där
barn finnes, detta belopp ökat med 1 000 kronor för varje barn.
Pensionsstyrelsen framhåller inledningsvis att levnadskostnaderna avsevärt
ökat under den tid den nuvarande behovsgränsen tillämpats samt fortsätter:
I
socialstyrelsens indexserie för levnadskostnaderna med 1935 som basår
var vid mitten av 1948 indextalet 165 mot endast 124 vid samma tid 1940.
Stegringen motsvarar 33 %. Behovsgränsen är därför numera till sina verkningar
betydligt mera restriktiv än då den fastställdes. Att så är fallet visar
bl. a. erfarenheten vid handläggningen inom pensionsstyrelsen av ärenden
rörande moderskapspenning. Förhållandet har sålunda medfört ett ökat
•intal hänvändelser till pensionsstyrelsen från hjälpsökande, som ansett sig
ha behov av moderskapspenningen men fått avslag på ansökan om understödet
från vederbörande erkända sjukkassa. Antalet av kassorna avslagna
ansökningar har särskilt under senaste tiden visat stigande tendens, trots
att hela antalet ansökningar nedgått. Sålunda avslogo kassorna under
första halvåret 1948 601 ansökningar mot för hela 1947 592 och för 1946
515. Icke endast från hjälpsökande utan även från olika sjukkassor har
till pensionsstyrelsen framförts uppfattningen att behovsgränsen är för
snäv. Frågan om ändrade bestämmelser i förevarande avseende synes därför
nu böra övervägas.
Pensionsstyrelsen framhåller vidare, att moderskapspenning numera utgives
i ett betydligt färre antal fall än under åren omkring 1940. Härom
anför styrelsen:
Utvecklingen belyses närmare därav, att antalet barnbördsfall, vid vilka
moderskapspenning utbetalats, år 1940 utgjorde 59 687 mot endast 33 731
år 1946 och 29 441 år 1947. Nedgången är i huvudsak att tillskriva att
barnaföderskorna i allt större omfattning blivit medlemmar i erkända sjukkassor,
varvid de, om medlemskapet varat minst 270 dagar, från kassan
erhålla moderskapshjälp — vanligen 125 kronor — men samtidigt utestängas
från rätt till moderskapspenning. Att tillströmningen till sjukkassorna
av kvinnor särskilt i de åldrar, där fruktsamheten är stor, varit
avsevärd framgår av följande uppgifter rörande antalet kvinnliga sjukkassemedlemmar
i procent av folkmängden åren 1940 och 1946:
20—24 år 25—29 år 30—34 år 35—39 år 40—44 år
1940.................. 33-7 % 41-2 % 42-6 % 41-7 % 36-3 %
1946.................. 69-1 % 76-0 % 74-2 % 72-6 % 68-4 %
Under tiden 1940—1946 har antalet barnbördsfall, vid vilka sjukkassorna
utgivit stadgeenlig moderskapshjälp, i det närmaste 3-dubblats, nämligen
från 31 163 år 1940 till 92 037 år 1946. År 1947 var antalet enligt preliminära
uppgifter 91 396. Sammanlagda antalet barnbördsfall, vid vilka utgivits
antingen moderskapspenning eller moderskapshjälp, uppgick år 1940
till 90 850, år 1946 till 125 768 och år 1947 till 120 837.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 58.
Enligt beräkningar, som verkställts av pensionsstyrelsen, uppgick det
sammanlagda antalet barnaföderskor i riket under tiden 1940—1947 till
976 091. Av dessa ha inalles 910 985 eller 93,3 % uppburit antingen moderskapspenning
eller moderskapshjälp, medan 65 106 eller 6,7 % icke erhållit
någotdera understödet. För de olika åren utgjorde antalet icke understödda
lägst 6 454 (år 1940) och högst 10 180 (år 1944). För åren 1946 och 1947
var motsvarande antal 7 488 respektive 8 888. Medeltalet per år för hela
perioden uppgick till 8 138.
I anslutning till dessa siffror uttalar pensionsstyrelsen, att det således
endast är ett förhållandevis ringa antal barnaföderskor som icke åtnjutit
vare sig moderskapshjälp eller moderskapspenning. Även utan närmare
utredning torde man enligt styrelsen vara berättigad antaga, att denna icke
understödda grupp till övervägande del utgjorts av barnaföderskor i så
god ekonomisk ställning, att de varit oberoende av ekonomisk hjälp vid
barnsbörd.
Pensionsstyrelsen erinrar fortsättningsvis om att socialvårdskommittén
i sitt betänkande med utredning och förslag angående moderskapsbidrag
(SOU 1946: 23) förordat, att hittillsvarande hjälpformer till stöd för blivande
och nyblivna mödrar skulle avlösas av generella, standardiserade
kontantbidrag, vilka skulle utgå utan behovsprövning samt utgöras dels av
visst engångsbelopp och dels av löpande bidrag per dag under viss tid.
Bidragen, som skulle vara betydligt större än de nuvarande, skulle helt bekostas
av statsmedel. Då det enligt pensionsstyrelsens uppfattning torde
dröja innan berörda förslag kunde tänkas bli förverkligat, hade styrelsen
övervägt, huruvida icke behovsgränsen borde borttagas vid den nu utgående,
åtskilligt lägre moderskapspenningen. Den härav föranledda årliga utgiftsökningen
för statsverket kunde för ett beräknat antal av 8 000 å 9 000 barnbördsfall
jämte vederlag till sjukkassorna med 2 kronor 50 öre för fall
beräknas till inemot 700 000 kronor. Med hänsyn till den föreliggande ekonomiska
situationen utginge styrelsen emellertid ifrån att det icke bleve
möjligt att ens i denna omfattning slopa behovsgränsen.
Enligt pensionsstyrelsens mening bör det emellertid vara angeläget att
även i nuvarande ekonomiska läge justera behovsgränsen så att den i stort
sett icke blir lägre än vad man vid dess sänkning år 1940 kan antagas ha
avsett. Härvid borde man liksom hittills ansluta gränsdragningen till den
vid den statliga inkomsttaxeringen fastställda beskattningsbara inkomsten
samt därvid beakta, förutom levnadskostnadsökningen, dels de ändringar
i beräkningen av den beskattningsbara inkomsten, som genom 1947 års
förordning om statlig inkomstskatt tillämpas fr. o. in. 1949 års taxering,
och dels införandet av allmänna barnbidrag. Pensionsstyrelsen fortsätter:
Genom den nyssnämnda förordningen borttagas ortsavdragen för barn
samt den s. k. bankningsregeln. Detta medför alt, om behovsgränsen —
liksom nu — skulle fastställas till viss av barnantalet oberoende beskattningsbar
inkomst, barnfamiljerna skulle, i förhållande till vad som nu
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 58.
gäller, bli missgynnade mera ju större antalet barn är. De allmänna barnbidragen
å sin sida verka i motsatt riktning. Den utjämning som härigenom
sker är dock ej tillräcklig, varför gränsdragningen icke lämpligen
synes kunna anslutas till de nya skatteberäkningsgrunderna annorledes än
genom en rörlig behovsgräns, som stiger med antalet barn. En dylik gränsdragning
har redan genomförts beträffande familjebostadsbidrag och
bränslebidrag (SFS nr 547/1948), där gränsen för familj med två barn
satts till 4 000 kronors beskattningsbar inkomst och för familj med flera
barn till nämnda belopp ökat med 1 000 kronor för varje barn utöver två.
Från angivna utgångspunkter har pensionsstyrelsen beräknat de beskattningsbara
inkomster, som vid taxering enligt grunderna i 1947 års förordning
om statlig inkomstskatt för vissa familjetyper (i barnantalet inräknas
givetvis ej det nyfödda barnet) och för ensamstående i olika ortsgrupper
svara mot nu gällande behovsgräns. Hänsyn har därvid tagits till levnadskostnadernas
stegring samt fastställda nya ortsavdrag och utgående allmänna
barnbidrag. För levnadskostnadsstegringen har använts procenttalet
40, vilket jämfört med år 1940 innebär en avrundning uppåt (från
33 %) men i jämförelse med förkrigstiden däremot icke täcker hela levnadskostnadsökningen.
Beräkningen och dess resultat äro sammanförda i
följande tablå. De utgångsbelopp för beräkningen, som där angivits för
var och en av familjetyperna, utgöra de taxerade belopp, som enligt förutvarande
ortsavdragsbestämmelser motsvarade 2 500 kronors beskattningsbart
belopp. De för respektive familjetyper sist angivna beloppen utgöra
beräkningsresultaten.
Ort
s g r
upp
I
n 1
in
IV
V
kr
kr
kr
kr
kr
3 400
3 460
3 520
3 580
3 640
1 360
1 384
1 408
1 432
1 456
1 170
1 250
1 330
1 400
1 480
3 590
3 594
3 598
3 612
3 616
4 300
4 420
4 540
4 660
4 780
1 720
1 768
1 816
1 864
1 912
2 500
2 625
2 750
2 875
3 000
3 520
3 563
3 606
3 649
3 692
4 990
5 170
5 350
5 530
5 710
1 996
2 068
2 140
2 212
2 284
2 500
2 265
2 750
2 875
3 000
260
260
260
260
260
4 226
4 353
4 480
4 607
4 734
5 680
5 920
6 160
6 400
6 640
2 272
2 368
2 464
2 560
2 656
2 500
2 625
2 750
2 875
3 000
520
520
520
520
520
4 932
5 143
5 354
5 565
5 776
6 730
7 060
7 390
7 720
8 050
2 692
2 824
2 956
3 088
3 220
2 500
2 625
2 750
2 875
3 000
780
780
780
780
780
6142
6 479
6 816
7 153
7 490
Ensamstående:
Utgångsbelopp..........
Tillägg 40 % ..........
Avgår: ortsavdrag......
Makar utan barn:
Utgångsbelopp..........
Tillägg 40 % ..........
Avgår: ortsavdrag......
Makar med ett barn:
Utgångsbelopp..........
Tillägg 40 % ..........
Avgår: ortsavdrag......
ett allmänt barnbidrag..
Makar med två barn:
Utgångsbelopp..........
Tillägg 40 % ..........
Avgår: ortsavdrag......
två allmänna barnbidrag
Makar med tre barn:
Utgångsbelopp..........
Tillägg 40 % ..........
Avgår: ortsavdrag......
tre allmänna barnbidrag
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 58.
Pensionsstyrelsen framhåller att eftersom den regel, enligt vilken behovet
av moderskapspenning prövas, närmast skall tillämpas av de erkända
sjukkassorna det är av vikt att regeln får en enkel utformning. Även
ur de hjälpsökandes synpunkt vore detta av intresse. Lämpligt syntes därför
vara, att behovsgränsen angåves motsvara en viss beskattningsbar inkomst
(grundbelopp), som ökades med visst belopp (tilläggsbelopp) för
varje barn. Någon differentiering med hänsyn till ortsgrupp torde sålunda
icke böra ifrågakomma vare sig i fråga om grundbelopp eller tilläggsbelopp.
Likaledes syntes tilläggsbeloppen icke böra göras olika stora för första och
andra respektive följande barn, även om därigenom på grund av de ändringar
som företagits beträffande ortsavdragen en viss olikformighet komme
att framträda vid jämförelse mellan den nya och den förutvarande behovsregelns
verkningar.
Pensionsstyrelsen anför vidare:
Enligt tabellen uppgå för ensamstående och makar utan barn de framräknade
inkomstbeloppen i olika ortsgrupper till lägst 3 520 kronor och
högst 3 692 kronor. Ett grundbelopp av 3 500 kronor torde sålunda få anses
vara för lågt. Grundbeloppet synes i stället lämpligen böra sättas till
4 000 kronor.
Med ett tilläggsbelopp av 1 000 kronor för varje barn komme gränsbeloppet
för beskattningsbara inkomsten enligt behovsregeln att för makar
med ett respektive två och tre barn ligga vid 5 000 respektive 6 000 och
7 000 kronor med 1 000 kronors ökning för varje ytterligare barn. Av tabellen
framgår att nyssnämnda gränsbelopp för makar med upp till tre
barn (utöver det för vilket moderskapspenning sökes) i regel överstiga de
framräknade inkomstbeloppen.
Även i fråga om familjetyper med större antal barn torde med ett tillläggsbelopp
av 1 000 kronor regeln få anses taga tillbörlig hänsyn till den
stegring av behovet som följer med varje barn.
Enligt nu gällande bestämmelser i moderskapspenningförordningen finnes
möjlighet att, där särskilda omständigheter därtill föranleda, vid prövningen
av ansökan om moderskapspenning frångå den till beskattningsbara
inkomsten knutna behovsregeln. Någon anledning att i detta hänseende
ändra de nuvarande bestämmelserna synes icke förefinnas.
Pensionsstyrelsen förordar alltså att sådan ändring av förordningen om
moderskapspenning vidtages, att behov av moderskapspenning skall, där ej
särskilda omständigheter till annat föranleda anses föreligga, om för kvinnan
eller, där hon är gift och sammanlever med sin man, för makarna tillsammans
vid senaste taxering jämlikt förordningen den 20 juli 1947 om
statlig inkomstskatt icke upptagits beskattningsbar inkomst, uppgående till
minst fyratusen kronor eller, där omedelbart före barnsbörden hemmavarande
barn finnes, för vilket rätt till allmänt barnbidrag föreligger, nämnda
belopp ökat med ettusen kronor för varje dylikt barn. Styrelsen framhåller,
att angivandet av de barn, till vilka hänsyn sålunda skall tagas, skett
på motsvarande sätt som i 8 § 1 mom. fjärde stycket förordningen om
opaginerad Kontrollera mot PDF
° Kungl. Maj. ts proposition nr 58.
statlig inkomstskatt. Med hemmavarande barn borde i detta hänseende
likställas barn, som visserligen icke vistades i hemmet men likväl helt eller
delvis underhölles av kvinnan eller, om hon vore gift och sammanlevde med
sin man, av makarna gemensamt. Givetvis skulle även i dylikt fall rätt till
allmänt barnbidrag för barnet föreligga.
Pensionsstyrelsen anför ytterligare:
Genomföres den sålunda föreslagna behovsregeln, komma sjukkassorna
för prövning av ansökan om moderskapspenning alltjämt att ha behov av
taxeringsuppgifter rörande den sökande och dennas maka. Även i det nya
skattesystemet, som i sin helhet skall tillämpas från och med 1949, komma
emellertid de debetsedlar, som skola tillställas de skattskyldiga senast den
10 december under beskattningsåret, att lämna upplysning om den beskattningsbara
inkomstens belopp. Anmärkas må dock att, onTden skattskyldige
ar arbetstagare och löneavdrag för kvarstående skatt skall verkställas, arbetstagaren
jämlikt 1945 års uppbördsförordning har att så snart han erhållit
debetsedel överlämna denna till sin arbetsgivare samt först efter viss
tid kan få debetsedeln tillbaka av arbetsgivaren. Arbetsgivare är dock
pliktig att låta arbetstagare taga del av för honom utfärdad debetsedel, som
förvaras av arbetsgivaren. Däremot torde arbetstagaren icke med stöd av
författningsbestämmelse kunna påyrka att utfå sålunda överlämnad debetsedel,
exempelvis för att styrka beskattningsbara inkomstens storlek. Kan
sådan debetsedel icke det oaktat genom tillmötesgående av arbetsgivaren
utfås, torde emellertid hinder ej möta, att sjukkassan själv genom hänvändelse
till den lokala skattemyndigheten införskaffar berörda uppgift.
Vidare komma sjukkassorna att behöva känna till, hur många de barn äro,
för vilka för viss sökande tilläggsbelopp om ettusen kronor skall beräknas.
Är sökanden medlem av kassan utan att ha tillhört denna så lång tid —
270 dagar — att moderskapshjälp kan utgå, torde kassan i regel redan ha
gjort anteckning på medlemskortet om antalet barn. I andra fall torde
uPPgift kunna erhållas från vederbörande barnavårdsnämnd.
I fråga om den föreslagna ändringens ikraftträdande och behovet av övergångsbestämmelser
anför pensionsstyrelsen:
övergångsbestämmelserna till 1947 års förordning om statlig inkomstskatt
innebära att de nya skattegrunderna skola tillämpas från och med
1949 års taxering. Taxeringen torde emellertid i regel icke komma att
kunna läggas till grund för prövningen av moderskapspenningansökningar
förrän under senare hälften av året, varvid tidpunkten, då taxeringsresultaten
bli tillgängliga, torde böra förutsättas kunna variera något på olika
orter. Vid övervägande av vid vilken tidpunkt den ifrågasatta ändringen
av moderskapspenningförordningens behovsbestämmelser lämpligen borde
träda i kraft, har pensionsstyrelsen tagit i betraktande, utom nyss anförda
omständigheter, önskvärdheten av att den för närvarande alltför snäva behovsgränsen
höjes snarast möjligt. Samtidigt som pensionsstyrelsen föreslår
att förenämnda ändring av förordningen måtte träda i kraft den 1
januari 1949, vill styrelsen därför jämväl föreslå att beträffande barnbördsfall,
som inträffa från och med nämnda dag, behovsprövningen intill dess
1949 års taxeringsresultat bli tillgängliga skall ske med ledning av det vid
1948 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt fastställda
beskattningsbara beloppet och utan hänsyn till om hemmavarande barn
9
Kiingl. Maj.ts proposition nr 58.
finnas eller ej. För dessa barnbördsfall skulle sålunda skillnaden i förhållande
till vad nu gäller bliva, att beloppet 2 500 kronor höjes till 4 000
kronor. I fråga om barnbördsfall, som inträffat före den 1 januari 1949,
torde behovsprövningen böra ske enligt nu gällande grunder.
Pensionsstyrelsen beräknar, att den föreslagna ändringen av behovsgränsen
kommer att medföra en ökning av det för budgetåret 1948/49 behövliga
anslaget till moderskapspenning med 93 000 kronor. För budgetåret 1949/50
beräknas anslagsbehovet stiga med 299 500 kronor till 2 184 560 kronor eller
i avrundat tal 2 180 000 kronor.
Yttranden.
Över pensionsstyrelsens förslag ha efter remiss yttranden avgivits av
statskontoret, socialstyrelsen och Svenska sjukkasseförbundet.
Statskontoret — som hänvisar till sitt i propositionen nr 47 till denna
riksdag redovisade yttrande angående avgiftsfria resor för barn och husmödrar
in. fl. — anser att behovsgränsen för moderskapspenning icke bör
fastställas till högre belopp än 3 000 kronor samt att en efter barnantalet
differentierad skala ej bör ifrågakomma. Ämbetsverket erinrar härvid om
att beskattningsreformen medfört lindring i beskattningen för barnlösa
familjer med upp till 15 000 kronors inkomst. För familjer med barn
medförde reformen i praktiskt taget samtliga fall försämring i det ekonomiska
läget först vid en inkomst, som vore alltför hög för att vara aktuell
i förevarande sammanhang. Härjämte borde beaktas, att — såsom vid
skattereformens genomförande framhållits — barnbidragen icke vore den
enda förmån, som utginge till barnfamiljer utan behovsprövning. Detta
gällde exempelvis även fria skolmåltider och fri skolmateriel, borttagande
av terminsavgifter in. m.
Socialstyrelsen uttalar att man i avvaktan på ett realiserande av socialvårdskommitténs
i det föregående omnämnda förslag angående moderskapspenning
ej bör frångå den hittills tillämpade behovsprövningen vid utgivande
av moderskapspenning. Däremot är det enligt socialstyrelsens mening
erforderligt, att behovsgränsen ändras; och socialstyrelsen finner i
nuvarande ekonomiska läge icke anledning till erinran mot den av pensionsstyrelsen
föreslagna behovsgränsen. Socialstyrelsen framhåller emellertid
att, om behovsgränsen för familjesociala förmåner av här ifrågavarande
slag successivt justeras endast eller huvudsakligast med hänsyn
till levnadskostnadernas stegring samtidigt som en allmän stegring av befolkningens
realinkomster äger rum, en växande andel av befolkningen icke
blir delaktig av den med ifrågavarande åtgärder avsedda utjämningen i
levnadsstandard mellan barnfamiljer och barnlösa familjer. En dylik utveckling
kunde förebyggas i den mån man vid justering av behovsgränsen
toge hänsyn till den nominella inkomstnivåns förändringar. Socialstyrelsen
hänvisar i detta sammanhang till följande på grundval av dess årliga lönc
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
™ Kungl. Maj:ts proposition nr 58.
statistik verkställda beräkning av lönenivån för arbetare inom industri och
hantverk, handel och transportväsen, allmän tjänst m. in.
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
Indextal (samtliga arbetare) för
löneinkomst per
timme
dag
år
. 100
100
100
. 107-6
108-3
107-2
. 115-4
115-6
113-7
. 125-8
126-0
125-2
. 130-8
131-2
130-3
. 134-0
134-7
134-7
. 140-1
140-9
138-8
. 152-3
152-9
151-9
. 174-4
174-5
172-1
Socialstyrelsen åberopar vidare, att på grundval av dess kvartalsstatistik
angående lönenivå och sysselsättningsvolym inom industri m. m. följande
indextal beräknats för den genomsnittliga timförtjänsten inom samtliga
industrigrupper.
1947 1948
febr. maj aug, nov. febr. maj aug.
100 111-6 113-3 114-8 H6.3 121-0 121-4
Beträffande den av pensionsstyrelsen föreslagna efter barnantalet differentierade
skalan erinrar socialstyrelsen om att en inkomstprövning enligt
en trappstegsmetod av denna art redan beslutats beträffande familjebostadsbidrag
och bränslebidrag. För dessa förmåner hade behovsgränsen för
familj med två barn dragits vid en beskattningsbar inkomst av 4 000 kronor,
vilket belopp för familjer med flera barn ökades med 1 000 kronor för
varje barn utöver två. Till socialstyrelsens arbetsområde hörde verksamheten
med fria resor för barn och husmödrar in. fl. Inom denna verksamhet
tillämpades inkomstprövning efter enahanda grunder som beträffande
moderskapspenningen. Det stode emellertid klart, att en omprövning av
behovsgränsen erfordrades av samma skäl som pensionsstyrelsen anfört
beträffande moderskapspenningen. En särskild kommitté hade föreslagit en
trappstegsmetod för inkomstprövningen på så sätt, att avgiftsfri resa finge
beviljas då sökandens eller makarnas beskattningsbara inkomst uppginge
till ett belopp icke överstigande 3 000 kronor ökat med 1 000 kronor för
varje barn, vilket under det år resan företoges uppnådde högst 14 år och
för vilket rätt till allmänt barnbidrag förelåge. Socialstyrelsen ville framhålla
att ett genomförande av pensionsstyrelsens förslag i fråga om moderskapspenningen
och det förut berörda förslaget om de fria resorna skulle
få till följd, att ifrågavarande förmåner ävensom familjebostads- och
bränslebidragen bleve bundna till olika behovsgränser. Härigenom skulle
man undvika olägenheten av alltför höga trösklar i form av inkomststreck,
vilkas underskridande skulle medföra förlusten av en råd förmåner på en
gång.
I
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 58.
Socialstyrelsen anmärker att i förslaget icke närmare klarlagts, hur gränsen
skall dragas för de barn som skola få medräknas. Härom anför styrelsen:
Enligt
skattelagstiftningen, som åberopats som mönster, torde endast den
skatteskyldiges egna barn avses. Däremot kräves icke, att det allmänna
barnbidraget utgår till vederbörande själv utan endast att barnet är berättigat
därtill. Fosterbarn, för vilka sökanden uppbär barnbidrag, skulle däremot
icke få medräknas enligt en dylik tolkning. Enligt socialstyrelsens
mening vore det till fördel särskilt för bestämmelsernas enkla tillämpning,
om gränsen i stället droges så, att barn för vilka sökanden eller hennes
make uppbär barnbidrag, finge medräknas. Upplysning härom går lätt att
erhålla ur barnbidragsregistret, medan eljest frågor om underhållsskyldighet,
vårdnad m. m. måste undersökas, vilket torde kräva åtskilligt arbete.
Genom den föreslagna anordningen vinnes även bättre anslutning till vad
som torde komma att gälla beträffande de fria resorna. En konsekvens blir
dock att exempelvis barn intagna å barnhem icke komma att medräknas.
Då föräldrarna i de flesta fall i praktiken icke ha några kostnader för
dessa barn synes ett sådant resultat emellertid icke vara obilligt.
Socialstyrelsen ifrågasätter vidare, huruvida icke i likhet med vad som
gäller beträffande förmånen av fria resor samt familjebostads- och bränslebidrag
kvinna, som sammanlever med en man utan att vara gift, bör i avseende
å inkomstprövningen betraktas som hustru så att hänsyn tages till
den sammanlagda inkomsten.
Vad pensionsstyrelsen föreslagit angående administrationen av inkomstprövningen
anser sig socialstyrelsen kunna i stort sett tillstyrka. I ett avseende
syntes dock förslaget giva anledning till erinran, nämligen i fråga
om förslaget att för barnbördsfall, som inträffade från och med den 1
januari 1949, inkomstprövningen intill dess 1949 års taxeringsresultat bleve
tillgängliga skulle ske med ledning av det vid 1948 års taxering till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt fastställda beloppet. Med hänsyn till de
rent administrativa svårigheterna för det prövande organet att få kännedom
om 1949 års taxeringsresultat ville socialstyrelsen föreslå, att 1948 års
taxering bleve avgörande intill dess 1949 års debetsedlar bleve tillgängliga
för allmänheten.
Socialstyrelsen anför slutligen:
Enligt de av pensionsstyrelsen föreslagna provisoriska bestämmelserna
skulle under övergångstiden tillämpas en beskattningsbar inkomst å 4 000
kronor utan tillägg för barn. I vissa fall, nämligen för familjer med fem
eller flera barn i högta ortsgruppen, leder detta till förmånligare resultat
än den föreslagna permanenta beräkningsgrunden. Detta är i och för sig
mindre tillfredsställande, men då det torde gälla allenast ett obetydligt
antal fall synes anledning icke föreligga att i detta avseende påyrka någon
jämkning.
Svenska sjukkasseförbundet delar pensionsstyrelsens uppfattning att den
gräns, vid vilken behov av moderskapspenning förutsättes föreligga, snarast
möjligt bör ändras. Det antal ansökningar om moderskapspenning, vilka
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 58.
sjukkassorna med hänsyn till gällande bestämmelser funnit sig böra avslå,
hade ständigt ökats. Såväl sjukkassorna som de hjälpsökande hade under
de närmast gångna åren ofta haft anledning ifrågasätta rimligheten av den
nuvarande behovsgränsen. Såvitt de av pensionsstyrelsen åberopade beräkningarna
gåve vid handen, torde från de synpunkter styrelsen anlagt de
föreslagna beloppen vara väl avvägda. Ifrågasättas kunde emellertid huruvida
icke behovsgränsen helt borde borttagas. Den därav föranledda utgiftsökningen
för statsverket torde hålla sig inom mycket snäva gränser
med hänsyn till de besparingar och lättnader i administrativt hänseende,
som skulle bli följden av gränsens borttagande.
Därest med hänsyn till rådande förhållanden ett bibehållande av behovsprövningen
anses ofrånkomligt, är det enligt sjukkasseförbundets mening
angeläget, att de nya bestämmelserna utformas så att svårigheter icke uppkomma
vid tillämpningen. Liksom hittills torde det vara tillfyllest att
erforderliga uppgifter om beskattningsbar inkomst inhämtades av kassorna
genom infordrande av debetsedel, upptagande senaste taxering. Därest debetsedel
icke skulle finnas tillgänglig, torde kassorna liksom nu få införskaffa
taxeringsuppgift från vederbörande taxeringsmyndighet. Detta hade
icke under den tid, förordningen om moderskapspenning hittills varit gällande,
vållat alltför stort besvär för kassorna. Vad gällde införskaffande av
uppgift om antalet barn torde det bli möjligt för kassorna att utan svårighet
erhålla dylik uppgift. Vid ett bibehållande av behovsprövningen borde
i det enskilda fallet möjlighet fortfarande föreligga att, såvida särskilda
omständigheter därtill funnes, frångå den till den beskattningsbara inkomsten
knutna behovsregeln.
Departementschefen.
Enligt gällande förordning om moderskapspenning är rätten till moderskapspenning
beroende på behovsprövning. Denna behovsprövning är dock
av schematisk art. Såvida ej särskilda omständigheter till annat föranleda,
anses nämligen behov av moderskapspenning föreligga, om vid senaste
taxering icke upptagits ett beskattningsbart belopp för makarna eller den
ensamstående modern om minst 2 500 kronor. Är det beskattningsbara beloppet
högre, kan moderskapspenning ändock beviljas, där med hänsyn till
ändrade förhållanden eller eljest omständigheterna äro särskilt ömmande.
Det må i detta sammanhang anmärkas att enligt de hittills gällande beskattningsreglerna
ett beskattningsbart belopp om 2 500 kronor inom ortsgiupp
V motsvarar ett taxerat belopp om resp. 3 640 kronor för ensamstående,
4 780 kronor för makar utan barn, 5 710 kronor för makar med
ett barn, 6 640 kronor för makar med två barn och 8 050 kronor för makar
med tre barn.
Inkomstgränsen var ursprungligen dragen vid ett beskattningsbart belopp
om 3 000 kronor men sänktes från och med den 1 juli 1940 till den nu gäl
-
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 58.
lande. Sänkningen sammanhängde med den ändring, som från och med
år 1939 vidtagits i fråga om skattesystemets ortsavdrag.
Pensionsstyrelsen har nu föreslagit ändrade regler för inkomstprövningen.
Såsom skäl härför har åberopats dels att levnadskostnaderna ökat
avsevärt under den tid den nu gällande inkomstgränsen tillämpats och dels
att nya regler för beräknande av den skattepliktiga inkomsten skola tilllämpas
från och med 1949 års taxering.
I förra hänseendet framhåller pensionsstyrelsen att enligt socialstyrelsens
indexserie med år 1935 såsom basår levnadskostnaderna stegrats med 33
procent från år 1940 till år 1948. Till följd härav vore behovsgränsen numera
till sina verkningar betydligt mera restriktiv än då den fastställdes.
Vad beskattningsreglerna beträffar ansluter sig den gällande inkomstgränsen
till 1928 års numera upphävda förordning om statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt. Vid beräkning av det beskattningsbara beloppet enligt
nämnda förordning gjordes familjeavdrag för barn. Denna anordning innebar
att det beskattningsbara beloppet blev differentierat med hänsyn till
barnantalet. Genom 1947 års förordning om statlig inkomstskatt ha från
och med år 1948 barnavdragen vid den statliga beskattningen avskaffats,
varjämte den s. k. bankningsregeln slopats. Detta medför att den beskattningsbara
inkomsten icke sjunker med antalet barn. Emellertid ha barnavdragen
ersatts med de allmänna barnbidragen.
Med beaktande av de förändringar, som sålunda ägt rum, har pensionsstyrelsen
framräknat de beskattningsbara inkomster, som vid taxering enligt
1947 års förordning för ensamstående och familjer med upp till tre
barn i olika ortsgrupper motsvara ett beskattningsbart belopp om 2 500
kronor enligt 1928 års förordning. Därvid har pensionsstyrelsen kommit
till den uppfattningen, att enligt det nya systemet gränsdragningen icke
kan ske i anslutning till den beskattningsbara inkomsten med mindre gränsen
göres rörlig på det sätt att den stiger med antalet barn. I enlighet härmed
och på grundval av gjorda beräkningar har pensionsstyrelsen föreslagit,
att behov av moderskapspenning skall anses föreligga, om kvinnans
eller makarnas beskattningsbara inkomst vid senaste taxering enligt 1947
års förordning icke uppgår till minst 4 000 kronor. Därest omedelbart före
barnsbörden finnes hemmavarande barn, föreslås nämnda belopp ökat med
1 000 kronor för varje barn. Till belysande av förslagets innebörd må nämnas
att inom ortsgrupp V behov av moderskapspenning skulle anses föreligga
om den taxerade inkomsten — d. v. s. i stort sett den verkliga årsinkomsten
— cj uppgår till resp. 7 000 kronor för ensamstående och makar
ulan hemmavarande barn, 8 000 kronor för makar med ett sådant barn,
9 000 kronor för makar med två hemmavarande barn o. s. v.
Pensionsstyrelsens förslag har i stort sett tillstyrkts av socialstyrelsen
och Svenska sjukkasseförbundet. Däremot har statskontoret förklarat sig
ej kunna biträda detsamma utan förordat att inkomstgränsen dragés vid en
14 Kungl. Maj.ts proposition nr 58.
beskattningsbar inkomst av 3 000 kronor oberoende av huruvida barn finnes
eller ej.
Sjukkasseförbundet har emellertid ifrågasatt huruvida icke behovsprövningen
nu kan helt slopas. Även pensionsstyrelsen har varit inne på samma
tankegång men utgått från att, då statsverkets årliga utgifter härigenom
skulle ökas med inemot 700 000 kronor, detta icke låter sig göra i nuvarande
läge.
För egen del är jag icke beredd att förorda att inkomstprövningen f. n.
avskaffas. Såsom i olika sammanhang påpekats tvingar det statsfinansiella
läget nu till en åtstramning. Härtill kommer att hela frågekomplexet rörande
utformningen av samhällets ekonomiska hjälpåtgärder vid havandeskap
och barnsbörd är föremål för övervägande inom socialdepartementet
på grundval av avgivna sakkunnigförslag. Någon principiell ändring i fråga
om moderskapspenningen torde därför nu ej böra vidtagas. Däremot bör
med hänsyn till inkomstutvecklingen och de nya beskattningsreglerna en
viss höjning ske av den inkomstgräns, under vilken behov av moderskapspenning
presumeras föreligga.
Vidkommande då till en början frågan huruvida inkomstgränsen bör
göras rörlig eller ej är det — såsom både pensionsstyrelsen och sjukkasseförbundet
också påpekat — av stor vikt att det administrativa förfarandet
göres så enkelt som möjligt. Detta gäller särskilt när det som här är fråga
om en social förmån av jämförelsevis ringa storlek. Redan av denna anledning
synes mig ett enhetligt inkomststreck vara att föredraga. Såsom statskontoret
framhållit i sitt remissyttrande ha vidare genom de olika stödåtgärderna
till barnfamiljerna en viss utjämning av barnkostnaderna mellan
dessa familjer ägt rum. Denna utjämning torde inom de inkomstgrupper
det här gäller mer än väl motsvara den utjämning, som tidigare åstadkoms
genom de numera bortfallna familjeavdragen för barn. Med hänsyn
härtill förordar jag — i överensstämmelse med den ståndpunkt jag i propositionen
nr 47 angående anslag till fria resor för barn in. m. för budgetåret
1949/50 intagit till spörsmålet om fast eller rörligt inkomststreck —
att den inkomstgräns, under vilken behov av moderskapspenning skall anses
föreligga, dragés vid en fix, av barnantalet oberoende beskattningsbar
inkomst. Gränsbeloppet torde i anslutning till vad pensionsstyrelsen förordat
i fråga om makar utan barn kunna bestämmas till 4 000 kronor.
Självfallet kan en sådan -— liksom varje annan —• fixerad inkomstgräns
såsom presumtion för behov i tillämpningen stundom komma att verka
ojämnt. De nuvarande möjligheterna att frångå inkomstregeln böra därför
bibehållas.
Vid inkomstprövningen bör i enlighet med vad socialstyrelsen föreslagit
kvinna, som sammanlever med en man under äktenskapsliknande förhållanden,
anses såsom gift med denne.
Pensionsstyrelsen har föreslagit, att den nya inkomstgränsen borde tilllämpas
redan från och med den 1 januari 1949. Eftersom 1947 års för
-
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 58.
ordning om statlig inkomstskatt tillämpas först från och med innevarande
års taxering och taxeringsresultaten ej torde bli tillgängliga förrän vid
en senare tidpunkt på året, har emellertid pensionsslyrelsen funnit det
nödvändigt med särskilda regler för behovsprövningen under övergångstiden.
I denna del har pensionsstyrelsen föreslagit, att behovsprövningen
under övergångstiden skall ske med ledning av det vid 1948 års taxering
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt fastställda beskattningsbara beloppet,
därvid inkomstgränsen skall gå vid ett beskattningsbart belopp om
4 000 kronor oberoende av huruvida hemmavarande barn finnes eller ej.
Pensionsstyrelsen föreslår således för övergångstiden en höjning av det
nuvarande inkomststrecket från 2 500 kronor till 4 000 kronor. Detta förslag
medför att under övergångstiden en del familjetyper skulle komma i
gynnsammare läge än senare. Denna konsekvens skulle i vissa fall bli
något mera framträdande vid den av mig förordade lösningen med ett enhetligt
inkomststreck. Med hänsyn härtill och till behovet av enkla regler
anser jag att de nya reglerna icke böra träda i kraft förrän den 1 juli 1949
och att beträffande de barnbördsfall, som inträffat dessförinnan, inkomstprövningen
bör ske enligt nu gällande grunder.
Vid den sålunda föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet torde resultatet
av 1949 års taxering vara tillgängligt. Om sökanden emellertid ej kan
förete debetsedel, bör sjukkassan söka inhämta erforderliga upplysningar
från skattemyndigheterna. Såsom sjukkasseförbundet framhållit, torde detta
förfaringssätt icke förorsaka alltför stort besvär.
Vid bifall till vad jag nu förordat synes medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål bli något större än det i statsverkspropositionen för budgetåret
1949/50 till Moderskapspenning äskade beloppet 1 900 000 kronor. Hur
stor kostnadsökningen blir är svårt att med säkerhet avgöra. Enligt en
av pensionsstyrelsen gjord uppskattning skulle emellertid förslagets genomförande
draga en merkostnad uppgående till belopp mellan 100 000 kronor
och 200 000 kronor. Någon anledning att uppräkna anslaget torde ej
föreligga.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom socialdepartementet
upprättat förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen
den 11 juni 1937 (nr 338) om moderskapspenning.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen
bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Lars Lcmnc.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.