Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den it juni 1937 (nr 338) om moderskapspenning

15 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:58, Med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den it juni 1937 (nr 338) om moderskapspenning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

1

Nr 58.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den

it juni 1937 (nr 338) om moderskapspenning; given

Stockholms slott den 11 februari 19)9.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 §

förordningen den 11 juni 1937 (nr 338) om moderskapspenning.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Enligt gällande förordning om moderskapspenning skall behov av dylikt

understöd, där ej särskilda omständigheter till annat föranleda, anses föreligga,

om för kvinnan, eller, där hon är gift och sammanlever med sin man,

för makarna tillsammans vid senaste taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

icke upptagits beskattningsbart belopp om minst 2 500

kronor. Denna inkomstgräns föreslås i propositionen fr. o. m. 1 juli 1949

ändrad till en beskattningsbar inkomst om 4 000 kronor. I samband därmed

föreslås att kvinna, som sammanlever med en man utan att vara gift

med denne, skall med avseende å inkomstprövningen betraktas såsom hans

hustru.

Ivl.yl uJiiianZ 1

Bihang till riksdagens protokoll 19)9. 1 samt. Nr 58.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 58.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 11 juni 1937 (nr 338)

om moderskapspenning.

Härigenom förordnas, att 3 § föroi

skapspenning1 skall erhålla följande

3

(Gällande lydelse:)

Behov av moderskapspenning skall,

där ej särskilda omständigheter till

annat föranleda, anses föreligga, om

för kvinnan eller, där hon är gift och

sammanlever med sin man, för makarna

tillsammans vid senaste taxering

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

icke upptagits beskattningsbart

belopp, uppgående till

minst tvåtusenfemhundra kronor.

Har det beskattningsbara beloppet

upptagits högre än nu sagts men äro

med hänsyn till ändrade förhållanden

eller eljest omständigheterna

särskilt ömmande, må ock behov av

moderskapspenning anses vara för

handen.

dningen den It juni 1937 om moderändrade

lydelse.

§•

(Föreslagen lydelse:)

Behov av moderskapspenning skall,

där ej särskilda omständigheter till

annat föranleda, anses föreligga, om

för kvinnan eller, där hon är gift och

sammanlever med sin man, för makarna

tillsammans vid senaste taxering

till statlig inkomstskatt icke

upptagits beskattningsbar inkomst,

uppgående till minst fyratusen kronor.

Har den beskattningsbara inkomsten

upptagits högre än nu sagts men

äro med hänsyn till ändrade förhållanden

eller eljest omständigheterna

särskilt ömmande, må ock behov av

moderskapspenning anses vara för

handen.

Vid tillämpningen av denna paragraf

skall kvinna, som sammanlever

med man under åktenskapsliknande

förhållanden, anses såsom gift med

denne.

Denna förordning träder i kraft

den 1 juli 1949 men äger icke tilllämpning

i fall, då barnsbörden ägt

rum dessförinnan.

1 Senaste lydelse av 3 § se 1940: 552.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 58.

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11

februari 19i9.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga angående ändring

i förordningen om moderskapspenning samt anför.

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkten 91) har Kungl.

Maj :t på min hemställan föreslagit riksdagen att till Moderskapspenning

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag å 1 900 000 kronor eller

samma belopp som anvisats för innevarande budgetår. Vid anslagsfrågans

behandling framhöll jag, att med hänsyn till den av 1947 års riksdag beslutade

nya skattelagstiftningen bestämmelserna om inkomststreck i förordningen

om moderskapspenning borde ändras, samt att pensionsstyrelsen

framlagt ett förslag härom, som övervägdes inom socialdepartementet. Jag

anhåller nu att få upptaga denna fråga till fortsatt behandling.

Gällande bestämmelser.

Enligt förordningen den 11 juni 1937 om moderskapspenning (nr 338;

ändr. nr 552/1940; 229/1944 och 765/1944) skall av statsmedel utgå moderskapspenning

om 75 kronor till kvinna, som är i behov därav till lindrande

av de med barnsbörd förenade kostnaderna. Behov av moderskapspenning

skall, där ej särskilda omständigheter till annat föranleda, anses föreligga,

om för kvinnan eller, där hon är gift och sammanlever med sin man, för

makarna tillsammans vid senaste taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

icke upptagits beskattningsbart belopp om minst 2 500 kronor.

Är det beskattningsbara beloppet högre, kan moderskapspenning ändock

beviljas, om med hänsyn till ändrade förhållanden eller eljest omständigheterna

äro särskilt ömmande. Kvinna, som är berättigad till moderskapshjälp

från erkänd sjukkassa, äger icke uppbära moderskapspenning.

Ansökningar om moderskapspenning prövas och avgöras av vederbörande

centralsjukkassa.

Det må anmärkas att den för behovsprövningen avgörande inkomstgränsen

ursprungligen var satt vid ett beskattningsbart belopp av 3 000

kronor och att det nu gällande inkomststrecket 2 500 kronor tillkom år 1940.

opaginerad Kontrollera mot PDF

* Kungi. Maj:ts proposition nr 58.

Pensionsstyrelsens förslag.

I skrivelse den 12 november 1948 har pensionsstyrelsen föreslagit ändrade

regler för behovsprövningen. Förslaget innebär i huvudsak, att behov

av moderskapspenning skall anses föreligga, om kvinnans eller makarnas

sammanlagda beskattningsbara inkomst understiger 4 000 kronor eller, där

barn finnes, detta belopp ökat med 1 000 kronor för varje barn.

Pensionsstyrelsen framhåller inledningsvis att levnadskostnaderna avsevärt

ökat under den tid den nuvarande behovsgränsen tillämpats samt fortsätter:
I

socialstyrelsens indexserie för levnadskostnaderna med 1935 som basår

var vid mitten av 1948 indextalet 165 mot endast 124 vid samma tid 1940.

Stegringen motsvarar 33 %. Behovsgränsen är därför numera till sina verkningar

betydligt mera restriktiv än då den fastställdes. Att så är fallet visar

bl. a. erfarenheten vid handläggningen inom pensionsstyrelsen av ärenden

rörande moderskapspenning. Förhållandet har sålunda medfört ett ökat

•intal hänvändelser till pensionsstyrelsen från hjälpsökande, som ansett sig

ha behov av moderskapspenningen men fått avslag på ansökan om understödet

från vederbörande erkända sjukkassa. Antalet av kassorna avslagna

ansökningar har särskilt under senaste tiden visat stigande tendens, trots

att hela antalet ansökningar nedgått. Sålunda avslogo kassorna under

första halvåret 1948 601 ansökningar mot för hela 1947 592 och för 1946

515. Icke endast från hjälpsökande utan även från olika sjukkassor har

till pensionsstyrelsen framförts uppfattningen att behovsgränsen är för

snäv. Frågan om ändrade bestämmelser i förevarande avseende synes därför

nu böra övervägas.

Pensionsstyrelsen framhåller vidare, att moderskapspenning numera utgives

i ett betydligt färre antal fall än under åren omkring 1940. Härom

anför styrelsen:

Utvecklingen belyses närmare därav, att antalet barnbördsfall, vid vilka

moderskapspenning utbetalats, år 1940 utgjorde 59 687 mot endast 33 731

år 1946 och 29 441 år 1947. Nedgången är i huvudsak att tillskriva att

barnaföderskorna i allt större omfattning blivit medlemmar i erkända sjukkassor,

varvid de, om medlemskapet varat minst 270 dagar, från kassan

erhålla moderskapshjälp — vanligen 125 kronor — men samtidigt utestängas

från rätt till moderskapspenning. Att tillströmningen till sjukkassorna

av kvinnor särskilt i de åldrar, där fruktsamheten är stor, varit

avsevärd framgår av följande uppgifter rörande antalet kvinnliga sjukkassemedlemmar

i procent av folkmängden åren 1940 och 1946:

20—24 år 25—29 år 30—34 år 35—39 år 40—44 år

1940.................. 33-7 % 41-2 % 42-6 % 41-7 % 36-3 %

1946.................. 69-1 % 76-0 % 74-2 % 72-6 % 68-4 %

Under tiden 1940—1946 har antalet barnbördsfall, vid vilka sjukkassorna

utgivit stadgeenlig moderskapshjälp, i det närmaste 3-dubblats, nämligen

från 31 163 år 1940 till 92 037 år 1946. År 1947 var antalet enligt preliminära

uppgifter 91 396. Sammanlagda antalet barnbördsfall, vid vilka utgivits

antingen moderskapspenning eller moderskapshjälp, uppgick år 1940

till 90 850, år 1946 till 125 768 och år 1947 till 120 837.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

Enligt beräkningar, som verkställts av pensionsstyrelsen, uppgick det

sammanlagda antalet barnaföderskor i riket under tiden 1940—1947 till

976 091. Av dessa ha inalles 910 985 eller 93,3 % uppburit antingen moderskapspenning

eller moderskapshjälp, medan 65 106 eller 6,7 % icke erhållit

någotdera understödet. För de olika åren utgjorde antalet icke understödda

lägst 6 454 (år 1940) och högst 10 180 (år 1944). För åren 1946 och 1947

var motsvarande antal 7 488 respektive 8 888. Medeltalet per år för hela

perioden uppgick till 8 138.

I anslutning till dessa siffror uttalar pensionsstyrelsen, att det således

endast är ett förhållandevis ringa antal barnaföderskor som icke åtnjutit

vare sig moderskapshjälp eller moderskapspenning. Även utan närmare

utredning torde man enligt styrelsen vara berättigad antaga, att denna icke

understödda grupp till övervägande del utgjorts av barnaföderskor i så

god ekonomisk ställning, att de varit oberoende av ekonomisk hjälp vid

barnsbörd.

Pensionsstyrelsen erinrar fortsättningsvis om att socialvårdskommittén

i sitt betänkande med utredning och förslag angående moderskapsbidrag

(SOU 1946: 23) förordat, att hittillsvarande hjälpformer till stöd för blivande

och nyblivna mödrar skulle avlösas av generella, standardiserade

kontantbidrag, vilka skulle utgå utan behovsprövning samt utgöras dels av

visst engångsbelopp och dels av löpande bidrag per dag under viss tid.

Bidragen, som skulle vara betydligt större än de nuvarande, skulle helt bekostas

av statsmedel. Då det enligt pensionsstyrelsens uppfattning torde

dröja innan berörda förslag kunde tänkas bli förverkligat, hade styrelsen

övervägt, huruvida icke behovsgränsen borde borttagas vid den nu utgående,

åtskilligt lägre moderskapspenningen. Den härav föranledda årliga utgiftsökningen

för statsverket kunde för ett beräknat antal av 8 000 å 9 000 barnbördsfall

jämte vederlag till sjukkassorna med 2 kronor 50 öre för fall

beräknas till inemot 700 000 kronor. Med hänsyn till den föreliggande ekonomiska

situationen utginge styrelsen emellertid ifrån att det icke bleve

möjligt att ens i denna omfattning slopa behovsgränsen.

Enligt pensionsstyrelsens mening bör det emellertid vara angeläget att

även i nuvarande ekonomiska läge justera behovsgränsen så att den i stort

sett icke blir lägre än vad man vid dess sänkning år 1940 kan antagas ha

avsett. Härvid borde man liksom hittills ansluta gränsdragningen till den

vid den statliga inkomsttaxeringen fastställda beskattningsbara inkomsten

samt därvid beakta, förutom levnadskostnadsökningen, dels de ändringar

i beräkningen av den beskattningsbara inkomsten, som genom 1947 års

förordning om statlig inkomstskatt tillämpas fr. o. in. 1949 års taxering,

och dels införandet av allmänna barnbidrag. Pensionsstyrelsen fortsätter:

Genom den nyssnämnda förordningen borttagas ortsavdragen för barn

samt den s. k. bankningsregeln. Detta medför alt, om behovsgränsen —

liksom nu — skulle fastställas till viss av barnantalet oberoende beskattningsbar

inkomst, barnfamiljerna skulle, i förhållande till vad som nu

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 58.

gäller, bli missgynnade mera ju större antalet barn är. De allmänna barnbidragen

å sin sida verka i motsatt riktning. Den utjämning som härigenom

sker är dock ej tillräcklig, varför gränsdragningen icke lämpligen

synes kunna anslutas till de nya skatteberäkningsgrunderna annorledes än

genom en rörlig behovsgräns, som stiger med antalet barn. En dylik gränsdragning

har redan genomförts beträffande familjebostadsbidrag och

bränslebidrag (SFS nr 547/1948), där gränsen för familj med två barn

satts till 4 000 kronors beskattningsbar inkomst och för familj med flera

barn till nämnda belopp ökat med 1 000 kronor för varje barn utöver två.

Från angivna utgångspunkter har pensionsstyrelsen beräknat de beskattningsbara

inkomster, som vid taxering enligt grunderna i 1947 års förordning

om statlig inkomstskatt för vissa familjetyper (i barnantalet inräknas

givetvis ej det nyfödda barnet) och för ensamstående i olika ortsgrupper

svara mot nu gällande behovsgräns. Hänsyn har därvid tagits till levnadskostnadernas

stegring samt fastställda nya ortsavdrag och utgående allmänna

barnbidrag. För levnadskostnadsstegringen har använts procenttalet

40, vilket jämfört med år 1940 innebär en avrundning uppåt (från

33 %) men i jämförelse med förkrigstiden däremot icke täcker hela levnadskostnadsökningen.

Beräkningen och dess resultat äro sammanförda i

följande tablå. De utgångsbelopp för beräkningen, som där angivits för

var och en av familjetyperna, utgöra de taxerade belopp, som enligt förutvarande

ortsavdragsbestämmelser motsvarade 2 500 kronors beskattningsbart

belopp. De för respektive familjetyper sist angivna beloppen utgöra

beräkningsresultaten.

Ort

s g r

upp

I

n 1

in

IV

V

kr

kr

kr

kr

kr

3 400

3 460

3 520

3 580

3 640

1 360

1 384

1 408

1 432

1 456

1 170

1 250

1 330

1 400

1 480

3 590

3 594

3 598

3 612

3 616

4 300

4 420

4 540

4 660

4 780

1 720

1 768

1 816

1 864

1 912

2 500

2 625

2 750

2 875

3 000

3 520

3 563

3 606

3 649

3 692

4 990

5 170

5 350

5 530

5 710

1 996

2 068

2 140

2 212

2 284

2 500

2 265

2 750

2 875

3 000

260

260

260

260

260

4 226

4 353

4 480

4 607

4 734

5 680

5 920

6 160

6 400

6 640

2 272

2 368

2 464

2 560

2 656

2 500

2 625

2 750

2 875

3 000

520

520

520

520

520

4 932

5 143

5 354

5 565

5 776

6 730

7 060

7 390

7 720

8 050

2 692

2 824

2 956

3 088

3 220

2 500

2 625

2 750

2 875

3 000

780

780

780

780

780

6142

6 479

6 816

7 153

7 490

Ensamstående:

Utgångsbelopp..........

Tillägg 40 % ..........

Avgår: ortsavdrag......

Makar utan barn:

Utgångsbelopp..........

Tillägg 40 % ..........

Avgår: ortsavdrag......

Makar med ett barn:

Utgångsbelopp..........

Tillägg 40 % ..........

Avgår: ortsavdrag......

ett allmänt barnbidrag..

Makar med två barn:

Utgångsbelopp..........

Tillägg 40 % ..........

Avgår: ortsavdrag......

två allmänna barnbidrag

Makar med tre barn:

Utgångsbelopp..........

Tillägg 40 % ..........

Avgår: ortsavdrag......

tre allmänna barnbidrag

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

Pensionsstyrelsen framhåller att eftersom den regel, enligt vilken behovet

av moderskapspenning prövas, närmast skall tillämpas av de erkända

sjukkassorna det är av vikt att regeln får en enkel utformning. Även

ur de hjälpsökandes synpunkt vore detta av intresse. Lämpligt syntes därför

vara, att behovsgränsen angåves motsvara en viss beskattningsbar inkomst

(grundbelopp), som ökades med visst belopp (tilläggsbelopp) för

varje barn. Någon differentiering med hänsyn till ortsgrupp torde sålunda

icke böra ifrågakomma vare sig i fråga om grundbelopp eller tilläggsbelopp.

Likaledes syntes tilläggsbeloppen icke böra göras olika stora för första och

andra respektive följande barn, även om därigenom på grund av de ändringar

som företagits beträffande ortsavdragen en viss olikformighet komme

att framträda vid jämförelse mellan den nya och den förutvarande behovsregelns

verkningar.

Pensionsstyrelsen anför vidare:

Enligt tabellen uppgå för ensamstående och makar utan barn de framräknade

inkomstbeloppen i olika ortsgrupper till lägst 3 520 kronor och

högst 3 692 kronor. Ett grundbelopp av 3 500 kronor torde sålunda få anses

vara för lågt. Grundbeloppet synes i stället lämpligen böra sättas till

4 000 kronor.

Med ett tilläggsbelopp av 1 000 kronor för varje barn komme gränsbeloppet

för beskattningsbara inkomsten enligt behovsregeln att för makar

med ett respektive två och tre barn ligga vid 5 000 respektive 6 000 och

7 000 kronor med 1 000 kronors ökning för varje ytterligare barn. Av tabellen

framgår att nyssnämnda gränsbelopp för makar med upp till tre

barn (utöver det för vilket moderskapspenning sökes) i regel överstiga de

framräknade inkomstbeloppen.

Även i fråga om familjetyper med större antal barn torde med ett tillläggsbelopp

av 1 000 kronor regeln få anses taga tillbörlig hänsyn till den

stegring av behovet som följer med varje barn.

Enligt nu gällande bestämmelser i moderskapspenningförordningen finnes

möjlighet att, där särskilda omständigheter därtill föranleda, vid prövningen

av ansökan om moderskapspenning frångå den till beskattningsbara

inkomsten knutna behovsregeln. Någon anledning att i detta hänseende

ändra de nuvarande bestämmelserna synes icke förefinnas.

Pensionsstyrelsen förordar alltså att sådan ändring av förordningen om

moderskapspenning vidtages, att behov av moderskapspenning skall, där ej

särskilda omständigheter till annat föranleda anses föreligga, om för kvinnan

eller, där hon är gift och sammanlever med sin man, för makarna tillsammans

vid senaste taxering jämlikt förordningen den 20 juli 1947 om

statlig inkomstskatt icke upptagits beskattningsbar inkomst, uppgående till

minst fyratusen kronor eller, där omedelbart före barnsbörden hemmavarande

barn finnes, för vilket rätt till allmänt barnbidrag föreligger, nämnda

belopp ökat med ettusen kronor för varje dylikt barn. Styrelsen framhåller,

att angivandet av de barn, till vilka hänsyn sålunda skall tagas, skett

på motsvarande sätt som i 8 § 1 mom. fjärde stycket förordningen om

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Kungl. Maj. ts proposition nr 58.

statlig inkomstskatt. Med hemmavarande barn borde i detta hänseende

likställas barn, som visserligen icke vistades i hemmet men likväl helt eller

delvis underhölles av kvinnan eller, om hon vore gift och sammanlevde med

sin man, av makarna gemensamt. Givetvis skulle även i dylikt fall rätt till

allmänt barnbidrag för barnet föreligga.

Pensionsstyrelsen anför ytterligare:

Genomföres den sålunda föreslagna behovsregeln, komma sjukkassorna

för prövning av ansökan om moderskapspenning alltjämt att ha behov av

taxeringsuppgifter rörande den sökande och dennas maka. Även i det nya

skattesystemet, som i sin helhet skall tillämpas från och med 1949, komma

emellertid de debetsedlar, som skola tillställas de skattskyldiga senast den

10 december under beskattningsåret, att lämna upplysning om den beskattningsbara

inkomstens belopp. Anmärkas må dock att, onTden skattskyldige

ar arbetstagare och löneavdrag för kvarstående skatt skall verkställas, arbetstagaren

jämlikt 1945 års uppbördsförordning har att så snart han erhållit

debetsedel överlämna denna till sin arbetsgivare samt först efter viss

tid kan få debetsedeln tillbaka av arbetsgivaren. Arbetsgivare är dock

pliktig att låta arbetstagare taga del av för honom utfärdad debetsedel, som

förvaras av arbetsgivaren. Däremot torde arbetstagaren icke med stöd av

författningsbestämmelse kunna påyrka att utfå sålunda överlämnad debetsedel,

exempelvis för att styrka beskattningsbara inkomstens storlek. Kan

sådan debetsedel icke det oaktat genom tillmötesgående av arbetsgivaren

utfås, torde emellertid hinder ej möta, att sjukkassan själv genom hänvändelse

till den lokala skattemyndigheten införskaffar berörda uppgift.

Vidare komma sjukkassorna att behöva känna till, hur många de barn äro,

för vilka för viss sökande tilläggsbelopp om ettusen kronor skall beräknas.

Är sökanden medlem av kassan utan att ha tillhört denna så lång tid —

270 dagar — att moderskapshjälp kan utgå, torde kassan i regel redan ha

gjort anteckning på medlemskortet om antalet barn. I andra fall torde

uPPgift kunna erhållas från vederbörande barnavårdsnämnd.

I fråga om den föreslagna ändringens ikraftträdande och behovet av övergångsbestämmelser

anför pensionsstyrelsen:

övergångsbestämmelserna till 1947 års förordning om statlig inkomstskatt

innebära att de nya skattegrunderna skola tillämpas från och med

1949 års taxering. Taxeringen torde emellertid i regel icke komma att

kunna läggas till grund för prövningen av moderskapspenningansökningar

förrän under senare hälften av året, varvid tidpunkten, då taxeringsresultaten

bli tillgängliga, torde böra förutsättas kunna variera något på olika

orter. Vid övervägande av vid vilken tidpunkt den ifrågasatta ändringen

av moderskapspenningförordningens behovsbestämmelser lämpligen borde

träda i kraft, har pensionsstyrelsen tagit i betraktande, utom nyss anförda

omständigheter, önskvärdheten av att den för närvarande alltför snäva behovsgränsen

höjes snarast möjligt. Samtidigt som pensionsstyrelsen föreslår

att förenämnda ändring av förordningen måtte träda i kraft den 1

januari 1949, vill styrelsen därför jämväl föreslå att beträffande barnbördsfall,

som inträffa från och med nämnda dag, behovsprövningen intill dess

1949 års taxeringsresultat bli tillgängliga skall ske med ledning av det vid

1948 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt fastställda

beskattningsbara beloppet och utan hänsyn till om hemmavarande barn

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kiingl. Maj.ts proposition nr 58.

finnas eller ej. För dessa barnbördsfall skulle sålunda skillnaden i förhållande

till vad nu gäller bliva, att beloppet 2 500 kronor höjes till 4 000

kronor. I fråga om barnbördsfall, som inträffat före den 1 januari 1949,

torde behovsprövningen böra ske enligt nu gällande grunder.

Pensionsstyrelsen beräknar, att den föreslagna ändringen av behovsgränsen

kommer att medföra en ökning av det för budgetåret 1948/49 behövliga

anslaget till moderskapspenning med 93 000 kronor. För budgetåret 1949/50

beräknas anslagsbehovet stiga med 299 500 kronor till 2 184 560 kronor eller

i avrundat tal 2 180 000 kronor.

Yttranden.

Över pensionsstyrelsens förslag ha efter remiss yttranden avgivits av

statskontoret, socialstyrelsen och Svenska sjukkasseförbundet.

Statskontoret — som hänvisar till sitt i propositionen nr 47 till denna

riksdag redovisade yttrande angående avgiftsfria resor för barn och husmödrar

in. fl. — anser att behovsgränsen för moderskapspenning icke bör

fastställas till högre belopp än 3 000 kronor samt att en efter barnantalet

differentierad skala ej bör ifrågakomma. Ämbetsverket erinrar härvid om

att beskattningsreformen medfört lindring i beskattningen för barnlösa

familjer med upp till 15 000 kronors inkomst. För familjer med barn

medförde reformen i praktiskt taget samtliga fall försämring i det ekonomiska

läget först vid en inkomst, som vore alltför hög för att vara aktuell

i förevarande sammanhang. Härjämte borde beaktas, att — såsom vid

skattereformens genomförande framhållits — barnbidragen icke vore den

enda förmån, som utginge till barnfamiljer utan behovsprövning. Detta

gällde exempelvis även fria skolmåltider och fri skolmateriel, borttagande

av terminsavgifter in. m.

Socialstyrelsen uttalar att man i avvaktan på ett realiserande av socialvårdskommitténs

i det föregående omnämnda förslag angående moderskapspenning

ej bör frångå den hittills tillämpade behovsprövningen vid utgivande

av moderskapspenning. Däremot är det enligt socialstyrelsens mening

erforderligt, att behovsgränsen ändras; och socialstyrelsen finner i

nuvarande ekonomiska läge icke anledning till erinran mot den av pensionsstyrelsen

föreslagna behovsgränsen. Socialstyrelsen framhåller emellertid

att, om behovsgränsen för familjesociala förmåner av här ifrågavarande

slag successivt justeras endast eller huvudsakligast med hänsyn

till levnadskostnadernas stegring samtidigt som en allmän stegring av befolkningens

realinkomster äger rum, en växande andel av befolkningen icke

blir delaktig av den med ifrågavarande åtgärder avsedda utjämningen i

levnadsstandard mellan barnfamiljer och barnlösa familjer. En dylik utveckling

kunde förebyggas i den mån man vid justering av behovsgränsen

toge hänsyn till den nominella inkomstnivåns förändringar. Socialstyrelsen

hänvisar i detta sammanhang till följande på grundval av dess årliga lönc
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

™ Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

statistik verkställda beräkning av lönenivån för arbetare inom industri och

hantverk, handel och transportväsen, allmän tjänst m. in.

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

Indextal (samtliga arbetare) för

löneinkomst per

timme

dag

år

. 100

100

100

. 107-6

108-3

107-2

. 115-4

115-6

113-7

. 125-8

126-0

125-2

. 130-8

131-2

130-3

. 134-0

134-7

134-7

. 140-1

140-9

138-8

. 152-3

152-9

151-9

. 174-4

174-5

172-1

Socialstyrelsen åberopar vidare, att på grundval av dess kvartalsstatistik

angående lönenivå och sysselsättningsvolym inom industri m. m. följande

indextal beräknats för den genomsnittliga timförtjänsten inom samtliga

industrigrupper.

1947 1948

febr. maj aug, nov. febr. maj aug.

100 111-6 113-3 114-8 H6.3 121-0 121-4

Beträffande den av pensionsstyrelsen föreslagna efter barnantalet differentierade

skalan erinrar socialstyrelsen om att en inkomstprövning enligt

en trappstegsmetod av denna art redan beslutats beträffande familjebostadsbidrag

och bränslebidrag. För dessa förmåner hade behovsgränsen för

familj med två barn dragits vid en beskattningsbar inkomst av 4 000 kronor,

vilket belopp för familjer med flera barn ökades med 1 000 kronor för

varje barn utöver två. Till socialstyrelsens arbetsområde hörde verksamheten

med fria resor för barn och husmödrar in. fl. Inom denna verksamhet

tillämpades inkomstprövning efter enahanda grunder som beträffande

moderskapspenningen. Det stode emellertid klart, att en omprövning av

behovsgränsen erfordrades av samma skäl som pensionsstyrelsen anfört

beträffande moderskapspenningen. En särskild kommitté hade föreslagit en

trappstegsmetod för inkomstprövningen på så sätt, att avgiftsfri resa finge

beviljas då sökandens eller makarnas beskattningsbara inkomst uppginge

till ett belopp icke överstigande 3 000 kronor ökat med 1 000 kronor för

varje barn, vilket under det år resan företoges uppnådde högst 14 år och

för vilket rätt till allmänt barnbidrag förelåge. Socialstyrelsen ville framhålla

att ett genomförande av pensionsstyrelsens förslag i fråga om moderskapspenningen

och det förut berörda förslaget om de fria resorna skulle

få till följd, att ifrågavarande förmåner ävensom familjebostads- och

bränslebidragen bleve bundna till olika behovsgränser. Härigenom skulle

man undvika olägenheten av alltför höga trösklar i form av inkomststreck,

vilkas underskridande skulle medföra förlusten av en råd förmåner på en

gång.

I

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

Socialstyrelsen anmärker att i förslaget icke närmare klarlagts, hur gränsen

skall dragas för de barn som skola få medräknas. Härom anför styrelsen:
Enligt

skattelagstiftningen, som åberopats som mönster, torde endast den

skatteskyldiges egna barn avses. Däremot kräves icke, att det allmänna

barnbidraget utgår till vederbörande själv utan endast att barnet är berättigat

därtill. Fosterbarn, för vilka sökanden uppbär barnbidrag, skulle däremot

icke få medräknas enligt en dylik tolkning. Enligt socialstyrelsens

mening vore det till fördel särskilt för bestämmelsernas enkla tillämpning,

om gränsen i stället droges så, att barn för vilka sökanden eller hennes

make uppbär barnbidrag, finge medräknas. Upplysning härom går lätt att

erhålla ur barnbidragsregistret, medan eljest frågor om underhållsskyldighet,

vårdnad m. m. måste undersökas, vilket torde kräva åtskilligt arbete.

Genom den föreslagna anordningen vinnes även bättre anslutning till vad

som torde komma att gälla beträffande de fria resorna. En konsekvens blir

dock att exempelvis barn intagna å barnhem icke komma att medräknas.

Då föräldrarna i de flesta fall i praktiken icke ha några kostnader för

dessa barn synes ett sådant resultat emellertid icke vara obilligt.

Socialstyrelsen ifrågasätter vidare, huruvida icke i likhet med vad som

gäller beträffande förmånen av fria resor samt familjebostads- och bränslebidrag

kvinna, som sammanlever med en man utan att vara gift, bör i avseende

å inkomstprövningen betraktas som hustru så att hänsyn tages till

den sammanlagda inkomsten.

Vad pensionsstyrelsen föreslagit angående administrationen av inkomstprövningen

anser sig socialstyrelsen kunna i stort sett tillstyrka. I ett avseende

syntes dock förslaget giva anledning till erinran, nämligen i fråga

om förslaget att för barnbördsfall, som inträffade från och med den 1

januari 1949, inkomstprövningen intill dess 1949 års taxeringsresultat bleve

tillgängliga skulle ske med ledning av det vid 1948 års taxering till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt fastställda beloppet. Med hänsyn till de

rent administrativa svårigheterna för det prövande organet att få kännedom

om 1949 års taxeringsresultat ville socialstyrelsen föreslå, att 1948 års

taxering bleve avgörande intill dess 1949 års debetsedlar bleve tillgängliga

för allmänheten.

Socialstyrelsen anför slutligen:

Enligt de av pensionsstyrelsen föreslagna provisoriska bestämmelserna

skulle under övergångstiden tillämpas en beskattningsbar inkomst å 4 000

kronor utan tillägg för barn. I vissa fall, nämligen för familjer med fem

eller flera barn i högta ortsgruppen, leder detta till förmånligare resultat

än den föreslagna permanenta beräkningsgrunden. Detta är i och för sig

mindre tillfredsställande, men då det torde gälla allenast ett obetydligt

antal fall synes anledning icke föreligga att i detta avseende påyrka någon

jämkning.

Svenska sjukkasseförbundet delar pensionsstyrelsens uppfattning att den

gräns, vid vilken behov av moderskapspenning förutsättes föreligga, snarast

möjligt bör ändras. Det antal ansökningar om moderskapspenning, vilka

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

sjukkassorna med hänsyn till gällande bestämmelser funnit sig böra avslå,

hade ständigt ökats. Såväl sjukkassorna som de hjälpsökande hade under

de närmast gångna åren ofta haft anledning ifrågasätta rimligheten av den

nuvarande behovsgränsen. Såvitt de av pensionsstyrelsen åberopade beräkningarna

gåve vid handen, torde från de synpunkter styrelsen anlagt de

föreslagna beloppen vara väl avvägda. Ifrågasättas kunde emellertid huruvida

icke behovsgränsen helt borde borttagas. Den därav föranledda utgiftsökningen

för statsverket torde hålla sig inom mycket snäva gränser

med hänsyn till de besparingar och lättnader i administrativt hänseende,

som skulle bli följden av gränsens borttagande.

Därest med hänsyn till rådande förhållanden ett bibehållande av behovsprövningen

anses ofrånkomligt, är det enligt sjukkasseförbundets mening

angeläget, att de nya bestämmelserna utformas så att svårigheter icke uppkomma

vid tillämpningen. Liksom hittills torde det vara tillfyllest att

erforderliga uppgifter om beskattningsbar inkomst inhämtades av kassorna

genom infordrande av debetsedel, upptagande senaste taxering. Därest debetsedel

icke skulle finnas tillgänglig, torde kassorna liksom nu få införskaffa

taxeringsuppgift från vederbörande taxeringsmyndighet. Detta hade

icke under den tid, förordningen om moderskapspenning hittills varit gällande,

vållat alltför stort besvär för kassorna. Vad gällde införskaffande av

uppgift om antalet barn torde det bli möjligt för kassorna att utan svårighet

erhålla dylik uppgift. Vid ett bibehållande av behovsprövningen borde

i det enskilda fallet möjlighet fortfarande föreligga att, såvida särskilda

omständigheter därtill funnes, frångå den till den beskattningsbara inkomsten

knutna behovsregeln.

Departementschefen.

Enligt gällande förordning om moderskapspenning är rätten till moderskapspenning

beroende på behovsprövning. Denna behovsprövning är dock

av schematisk art. Såvida ej särskilda omständigheter till annat föranleda,

anses nämligen behov av moderskapspenning föreligga, om vid senaste

taxering icke upptagits ett beskattningsbart belopp för makarna eller den

ensamstående modern om minst 2 500 kronor. Är det beskattningsbara beloppet

högre, kan moderskapspenning ändock beviljas, där med hänsyn till

ändrade förhållanden eller eljest omständigheterna äro särskilt ömmande.

Det må i detta sammanhang anmärkas att enligt de hittills gällande beskattningsreglerna

ett beskattningsbart belopp om 2 500 kronor inom ortsgiupp

V motsvarar ett taxerat belopp om resp. 3 640 kronor för ensamstående,

4 780 kronor för makar utan barn, 5 710 kronor för makar med

ett barn, 6 640 kronor för makar med två barn och 8 050 kronor för makar

med tre barn.

Inkomstgränsen var ursprungligen dragen vid ett beskattningsbart belopp

om 3 000 kronor men sänktes från och med den 1 juli 1940 till den nu gäl
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 58.

lande. Sänkningen sammanhängde med den ändring, som från och med

år 1939 vidtagits i fråga om skattesystemets ortsavdrag.

Pensionsstyrelsen har nu föreslagit ändrade regler för inkomstprövningen.

Såsom skäl härför har åberopats dels att levnadskostnaderna ökat

avsevärt under den tid den nu gällande inkomstgränsen tillämpats och dels

att nya regler för beräknande av den skattepliktiga inkomsten skola tilllämpas

från och med 1949 års taxering.

I förra hänseendet framhåller pensionsstyrelsen att enligt socialstyrelsens

indexserie med år 1935 såsom basår levnadskostnaderna stegrats med 33

procent från år 1940 till år 1948. Till följd härav vore behovsgränsen numera

till sina verkningar betydligt mera restriktiv än då den fastställdes.

Vad beskattningsreglerna beträffar ansluter sig den gällande inkomstgränsen

till 1928 års numera upphävda förordning om statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt. Vid beräkning av det beskattningsbara beloppet enligt

nämnda förordning gjordes familjeavdrag för barn. Denna anordning innebar

att det beskattningsbara beloppet blev differentierat med hänsyn till

barnantalet. Genom 1947 års förordning om statlig inkomstskatt ha från

och med år 1948 barnavdragen vid den statliga beskattningen avskaffats,

varjämte den s. k. bankningsregeln slopats. Detta medför att den beskattningsbara

inkomsten icke sjunker med antalet barn. Emellertid ha barnavdragen

ersatts med de allmänna barnbidragen.

Med beaktande av de förändringar, som sålunda ägt rum, har pensionsstyrelsen

framräknat de beskattningsbara inkomster, som vid taxering enligt

1947 års förordning för ensamstående och familjer med upp till tre

barn i olika ortsgrupper motsvara ett beskattningsbart belopp om 2 500

kronor enligt 1928 års förordning. Därvid har pensionsstyrelsen kommit

till den uppfattningen, att enligt det nya systemet gränsdragningen icke

kan ske i anslutning till den beskattningsbara inkomsten med mindre gränsen

göres rörlig på det sätt att den stiger med antalet barn. I enlighet härmed

och på grundval av gjorda beräkningar har pensionsstyrelsen föreslagit,

att behov av moderskapspenning skall anses föreligga, om kvinnans

eller makarnas beskattningsbara inkomst vid senaste taxering enligt 1947

års förordning icke uppgår till minst 4 000 kronor. Därest omedelbart före

barnsbörden finnes hemmavarande barn, föreslås nämnda belopp ökat med

1 000 kronor för varje barn. Till belysande av förslagets innebörd må nämnas

att inom ortsgrupp V behov av moderskapspenning skulle anses föreligga

om den taxerade inkomsten — d. v. s. i stort sett den verkliga årsinkomsten

— cj uppgår till resp. 7 000 kronor för ensamstående och makar

ulan hemmavarande barn, 8 000 kronor för makar med ett sådant barn,

9 000 kronor för makar med två hemmavarande barn o. s. v.

Pensionsstyrelsens förslag har i stort sett tillstyrkts av socialstyrelsen

och Svenska sjukkasseförbundet. Däremot har statskontoret förklarat sig

ej kunna biträda detsamma utan förordat att inkomstgränsen dragés vid en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 58.

beskattningsbar inkomst av 3 000 kronor oberoende av huruvida barn finnes

eller ej.

Sjukkasseförbundet har emellertid ifrågasatt huruvida icke behovsprövningen

nu kan helt slopas. Även pensionsstyrelsen har varit inne på samma

tankegång men utgått från att, då statsverkets årliga utgifter härigenom

skulle ökas med inemot 700 000 kronor, detta icke låter sig göra i nuvarande

läge.

För egen del är jag icke beredd att förorda att inkomstprövningen f. n.

avskaffas. Såsom i olika sammanhang påpekats tvingar det statsfinansiella

läget nu till en åtstramning. Härtill kommer att hela frågekomplexet rörande

utformningen av samhällets ekonomiska hjälpåtgärder vid havandeskap

och barnsbörd är föremål för övervägande inom socialdepartementet

på grundval av avgivna sakkunnigförslag. Någon principiell ändring i fråga

om moderskapspenningen torde därför nu ej böra vidtagas. Däremot bör

med hänsyn till inkomstutvecklingen och de nya beskattningsreglerna en

viss höjning ske av den inkomstgräns, under vilken behov av moderskapspenning

presumeras föreligga.

Vidkommande då till en början frågan huruvida inkomstgränsen bör

göras rörlig eller ej är det — såsom både pensionsstyrelsen och sjukkasseförbundet

också påpekat — av stor vikt att det administrativa förfarandet

göres så enkelt som möjligt. Detta gäller särskilt när det som här är fråga

om en social förmån av jämförelsevis ringa storlek. Redan av denna anledning

synes mig ett enhetligt inkomststreck vara att föredraga. Såsom statskontoret

framhållit i sitt remissyttrande ha vidare genom de olika stödåtgärderna

till barnfamiljerna en viss utjämning av barnkostnaderna mellan

dessa familjer ägt rum. Denna utjämning torde inom de inkomstgrupper

det här gäller mer än väl motsvara den utjämning, som tidigare åstadkoms

genom de numera bortfallna familjeavdragen för barn. Med hänsyn

härtill förordar jag — i överensstämmelse med den ståndpunkt jag i propositionen

nr 47 angående anslag till fria resor för barn in. m. för budgetåret

1949/50 intagit till spörsmålet om fast eller rörligt inkomststreck —

att den inkomstgräns, under vilken behov av moderskapspenning skall anses

föreligga, dragés vid en fix, av barnantalet oberoende beskattningsbar

inkomst. Gränsbeloppet torde i anslutning till vad pensionsstyrelsen förordat

i fråga om makar utan barn kunna bestämmas till 4 000 kronor.

Självfallet kan en sådan -— liksom varje annan —• fixerad inkomstgräns

såsom presumtion för behov i tillämpningen stundom komma att verka

ojämnt. De nuvarande möjligheterna att frångå inkomstregeln böra därför

bibehållas.

Vid inkomstprövningen bör i enlighet med vad socialstyrelsen föreslagit

kvinna, som sammanlever med en man under äktenskapsliknande förhållanden,

anses såsom gift med denne.

Pensionsstyrelsen har föreslagit, att den nya inkomstgränsen borde tilllämpas

redan från och med den 1 januari 1949. Eftersom 1947 års för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 58.

ordning om statlig inkomstskatt tillämpas först från och med innevarande

års taxering och taxeringsresultaten ej torde bli tillgängliga förrän vid

en senare tidpunkt på året, har emellertid pensionsslyrelsen funnit det

nödvändigt med särskilda regler för behovsprövningen under övergångstiden.

I denna del har pensionsstyrelsen föreslagit, att behovsprövningen

under övergångstiden skall ske med ledning av det vid 1948 års taxering

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt fastställda beskattningsbara beloppet,

därvid inkomstgränsen skall gå vid ett beskattningsbart belopp om

4 000 kronor oberoende av huruvida hemmavarande barn finnes eller ej.

Pensionsstyrelsen föreslår således för övergångstiden en höjning av det

nuvarande inkomststrecket från 2 500 kronor till 4 000 kronor. Detta förslag

medför att under övergångstiden en del familjetyper skulle komma i

gynnsammare läge än senare. Denna konsekvens skulle i vissa fall bli

något mera framträdande vid den av mig förordade lösningen med ett enhetligt

inkomststreck. Med hänsyn härtill och till behovet av enkla regler

anser jag att de nya reglerna icke böra träda i kraft förrän den 1 juli 1949

och att beträffande de barnbördsfall, som inträffat dessförinnan, inkomstprövningen

bör ske enligt nu gällande grunder.

Vid den sålunda föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet torde resultatet

av 1949 års taxering vara tillgängligt. Om sökanden emellertid ej kan

förete debetsedel, bör sjukkassan söka inhämta erforderliga upplysningar

från skattemyndigheterna. Såsom sjukkasseförbundet framhållit, torde detta

förfaringssätt icke förorsaka alltför stort besvär.

Vid bifall till vad jag nu förordat synes medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål bli något större än det i statsverkspropositionen för budgetåret

1949/50 till Moderskapspenning äskade beloppet 1 900 000 kronor. Hur

stor kostnadsökningen blir är svårt att med säkerhet avgöra. Enligt en

av pensionsstyrelsen gjord uppskattning skulle emellertid förslagets genomförande

draga en merkostnad uppgående till belopp mellan 100 000 kronor

och 200 000 kronor. Någon anledning att uppräkna anslaget torde ej

föreligga.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom socialdepartementet

upprättat förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen

den 11 juni 1937 (nr 338) om moderskapspenning.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen

bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Lcmnc.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.