Sök i Ratio Lex

Angående statsförvärv av Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar m. to

17 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:60, Angående statsförvärv av Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar m. to

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

1

Nr 60.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsförvärv

av Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar

m. to.; given Stockholms slott den 25 februari

1949.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll:

I propositionen föreslås, att Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar,

omfattande linjerna Norsholm—Västervik—Hultsfred och Vimmerby— Spångenäs,

skola förvärvas av staten. Järnvägarna skola enligt upprättat avtal

införlivas med statsbanenätet senast den 1 juli 1949.

För genomförande av statsförvärvet erfordras för närvarande icke någon

medelsanvisning, då särskild köpeskilling icke skall utgå. I avtalet om förvärvet

har förutsatts, att bandelarna Åtvidaberg—Västervik och Jenny—Hultsfred

skola av staten ombyggas till normal spårvidd. Skulle sådan ombyggnad

ej ha kommit till stånd före utgången av år 1968, skall staten vid

sistnämnda tidpunkt till överlåtaren utbetala gottgörelse med 750 000 kronor.

Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att godkänna avtal om

statsförvärv av Understödsföreningen Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägars

pensions- samt änke- och pupillkassa.

1882 48

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 60.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Alaj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 25 februari 1949.

N är varande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga om statsförvärv

av Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar m. m. och anför därvid

följande.

Genom Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar erhåller nordöstra

Småland med Västervik såsom huvudort samt sydöstra Östergötland förbindelse

med statsbanenätet vid Norsholm (södra stambanan) och vid Hultsfred

(linjen Nässjö—Hultsfred — Oskarshamn). Genom linjen Vimmerby—

Spångenäs förbindes bandelen Västervik—Hultsfred med Vimmerby. Nämnda

järnvägar ha en spårvidd av 891 mm. De ägas av Norsholm—Västervik—

Hultsfreds järnvägsaktiebolag.

Järnvägstrafiken kompletteras med biltrafikrörelse, omfattande linjetrafik

för person- och godsbefordran samt beställningstrafik.

Järnvägsstyrelsen.

I skrivelse den 25 oktober 1948 har järnvägsstyrelsen meddelat, att styrelsen

till fullgörande av det år 1939 givna uppdraget att vidtaga åtgärder

för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet träffat preliminärt avtal

med förutnämnda aktiebolag om övertagande av bolagets järnvägar Norsholm—Västervik—Hultsfred

och Vimmerby—Spångenäs (tillhopa betecknade

NVHJ) samt bolagets bilrörelse och övriga tillgångar.

Avtalet, vilket såsom bilaga torde få fogas till dagens statsrådsprotokoll,

har i huvudsak följande innehåll.

Enligt avtal mellan järnvägsstyrelsen för svenska staten och Norsholm—

Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolag har bolaget till svenska staten

fr. o. m. den 1 januari 1949 eller den senare dag intill den 1 juli 1949, som

Kungl. Maj:t kan komma att bestämma, med full äganderätt överlåtit dels

bolagets järnväg, omfattande linjerna Norsholm—Västervik—Hultsfred och

Vimmerby—Spångenäs, med vad till densamma hör, dels bolagets bilrörelse

med vad till densamma hör, såsom anläggningar, fordon och inventarier, dels

och bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar — med

angivna undantag — samt rättigheter. I vederlag för den erhållna egendomen

skall järnvägsstyrelsen å tillträdesdagen övertaga bolagets skulder

och förpliktelser. Härvid har förutsatts, att bandelarna Åtvidaberg—Västervik

och Jenny-—Hultsfred skola av staten ombyggas till normal spårvidd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 60.

Skulle sådan ombyggnad ej ba kommit till stånd före utgången av år 1968,

skall järnvägsstyrelsen vid sistnämnda tidpunkt till bolaget utbetala gottgörelse

med 750000 kronor.

Beträffande järnvägarnas

styrelsen följande uppgifter.

tillkomst och utbyg

gnad meddelar

järnvägs-

Ban del

Koncession

Öppnad för

Banlängd

meddelad år

trafik år

km

Norsholm—Bersbo .........

......... 1876

1878

32.4

Bersbo—Åtvidaberg.........

......... 1874

1878

8.9

Åtvidaberg—Västervik .....

......... 1875

1879

77.i

Jenny—Hultsfred ...........

......... 1875

1879

66.i

Vimmerby—Spångenäs .....

......... 1903

1906

17.9

Summa 202.4

Beträffande banornas tekniska standard må nämnas, att rälsvikten uppgår

till 17,2 kg/m å 134,8 km, 21,5 kg/m å 31,3 km och 24,8 kg/m å 36,2 km.

Största tillåtna hastigheten är graderad efter tågslag, såsom framgår av

följande sammanställning.

Motorvagn Kälsbuss

Norsholm—Västervik—Hultsfred.............. 50 75

Vimmerby—Spångenäs ........................ 50 75

Övriga

tåg

50

40

Ånglok, tender

» tank

Lokomotorer

Rälsbussar, 2 axlar

» 4 »

Motor vagnar .......

Personvagnar, 2 axlar .......... 12

» 4 » .......... 11

Sjukvagn ........................ 1

Rälsbussläpvagnar .............. 5

Post- och resgodsvagnar, 2 axlar 3

» » » 4 » 1

Resgodsvagnar .................. 9

Godsvagnar, slutna.............. 98

» öppna.............. 559

Överföringsvagnar .............. 2

Beståndet av rullande materiel vid 1947 års slut anges i följande tablå:

9

6

2

2

7

2

Till belysande av trafikrörelsens omfattning i jämförelse med de av

staten hittills övertagna järnvägarna av samma spårvidd har styrelsen upp
-

rättat följande sammanställning,

som avser

trafikförhållandena under

senaste

mellankrigsåret (1938).

J ärnväg

Trafikerad

Personkm

Godstonkm

Tillhopa

banlängd, km

1 000-tal

pr bankm

Västergötland—Göteborgs ......

260,i

93,4

169,2

262,6

Kalmar—Torsås..................

40,3

85,i

33,6

118,7

Kalmar—Berga ..................

Lidköping—Skövde och Stens-

76,6

65,8

45,7

111,5

torps ............................

70,9

77,3

31,6

108,9

Lidköping—Håkantorps ........

27,8

49,s

58,7

108,0

Uddevalla—Lelången ............

89,o

36,8

65,6

101,9

Kinnekulle—Lidköpings ........

29,o

42,8

56,9

99,7

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

Järnväg , Trafikerad

ö banlängd, km

Personkm

1 000-tal

Godstonkm

pr bankm

Tillhopa

Norsholm — Västervik —Hultsfreds

232,s

49,7

34,i

83,8

Gotlands..........................

116,5

46,5

35,6

82,i

Växjö—Åseda—Hultsfreds......

115,9

36,3

30,9

67,2

Södra Kinnekulle................

9,i

0,4

55,i

55,5

Hjo—Stenstorps..................

54,5

28,2

25,o

53,2

Trollhättan—Nossebro ..........

32,4

20,6

22,6

43,2

Ölands ............................

150,8

16,i

22,8

38,9

Vetlanda..........................

80,4

16,5

19,3

35,8

Mariestad—Moholms ............

17,8

30,6

3,1

33,7

Östra Smålands..................

79,4

13,7

12,7

26,4

Klintehamn—Koma..............

49,7

9,5

16,4

25,9

Falkenbergs ......................

102,o

16,2

8,7

24,9

Slite—Koma......................

33,o

7,9

16,6

24,5

Mönsterås ........................

69,3

11,0

B,i

19,i

Östra Värends....................

42,4

10,5

6,o

16,5

Eksjö—Österbymo ..............

34,6

3,1

8,5

11,6

Enskilda smalspåriga järnvägar

tillsammantagna..................

3,597,3

61,4

54,9

116,3

NVHJ kom, såsom framgår av sammanställningen, i andra rummet räknat

efter banlängd samt i åttonde rummet räknat efter trafikintensitet. XVH.J

tillhör följaktligen icke de banor, vilka med hänsyn till sina obetydliga

trafikuppgifter kunna komma i fråga att undantagas vid ett i princip allmänt

förstatligande.

Angående järnvägsaktiebolagets låneskuld framhåller styrelsen, att bolaget

för närvarande icke är belastat med statslån eller annat fast lån av

nämnvärd storlek men att sådana lån tidigare förekommit. Styrelsen meddelar

härom följande.

Statslån till byggandet av de under lång tid framåt av skilda bolag ägda

järnvägarna Hultsfred—Jenny och Västervik—Åtvidaberg—Bersbo beviljades

år 1876 av Kungl. Maj:t att utgå ur allmänna järnvägslånefonden med belopp

av tillhopa 3 615 000 kronor. Dessa järnvägars ägare voro emellertid

endast under relativt få år i stånd att planenligt fullgöra räntor och amorteringar

å lånen. Såsom följd härav hade vid årsskiftet 1935/36, till vilken

tidpunkt den år 1936 genomförda slutgiltiga regleringen av ifrågavarande

lån hänförde sig, trots gjorda inbetalningar, summan av bolagets skulder till

staten genom räntetillägg stigit till, i något avrundat belopp, 5 718 000

kronor. Innebörden av sagda reglering, vilken godkändes av statsmakterna

genom beslut vid 1936 års riksdag, var, att bolaget medgavs att genom inbetalning

av ett belopp om 1 440 000 kronor avveckla hela sitt mellanhavande

med statsverket. Uppgörelsen i fråga, vilken för staten nödvändiggjorde en

avskrivning av — förutom på 1936 belöpande räntor — ett belopp om i

runt tal 4 278 000 kronor, är av aktuellt intresse främst därutinnan, att densamma

jämväl innehöll sådan ändring i de koncessionsenliga inlösenvillkoren,

att desamma kunde komma i fråga att praktiskt tillämpas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Drifträkningar åren 1931—1947.

Norsliolm -Västervik Hnllsfreds järnväg inkl. Vinuuerby—Ydre järnväg (nedlagd fr. o. m. Vi 1940).

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Medeltal

1931—38

1939

1940

1941

1912

1943

1944

1945

1946

1947

J arnvägsrörelsen.

T

u s e

n t a 1

k r

o n

3 r

Inkomster.

Persontrafik ..............

488

455

472

454

430

443

480

483

463

535

740

864

1011

1196

1307

1310

1293

1268

929

6S0

691

784

766

770

891

783

787

855

911

1 230

1 691

1726

2 031

2 180

2 230

1720

Övriga inkomster..........

147

142

168

156

150

153

174

182

159

193

205

187

198

214

248

250

223

220

Summa

1564

1277

1834

1394

1346

1366

1 545

1448

1409

1583

1856

2 281

2 900

3130

3 586

3 740

3 746

3 20S

Utgifter ..................

1401

1365

1189

1164

1222

1222

1349

1295

1 276

1376

1602

1961

2 546

2 786

3148

3 305

3 331

3 268

Driftöverskott..............

163

-88

145

230

124

144

196

153

133

207

254

320

354

350

438

435

415

— 60

Bilrörelsen.

Inkomster..................

—

—

—

—

—

19

35

42

—

54

35

74

101

102

95

92

95

123

Utgifter ..................

—

—

—

_

—

19

28

32

—

45

36

57

75

72

70

76

81

100

Driftöverskott..............

—

—

—

—

1 7

1 10

—

‘0

— 1

17 26

30

25

16

14

23

Anläggningskapital........

—

—

—

—

—

35

36

51

—

Öl

60

981 98

107

107

107

107

174

1 Ingå i »Övriga inkomster» i drifträkningen.

O»

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vinst- och ftfrliisträkniiignr åron 1931—1947.

Jforsliolm—Västervik- Hultsfreds järnväg, Viuimerby—Ydre järnväg (övre siffrorna).

1931 1932 1933 19341 1935 1936 1937 1938 1939

1940

1941

1942 1943 1944 1945 1946

1947

Tusental

k r c

> n o

r

Inkomster.

Från föregående år balanserad vinst

—

—

—

—

9

3

25

21

28

Driftöverskott av järnvägsrörelsen . .

—

—

—

—

206

—

151

230

124

144

196

153

207

254

320

354

350

438

435

415

—

» » automobilrörelsen..

—

—

—

—

17

26

SO

25

16

14

23

Järnvägsarrenden och inkomst av ut-

2

33

—

—

arrenderad bana

—

—

—

15

15

15

15

15

15

15

—

—

—

—

—

Räntor och. inkomst av värdehand-

—

—

—

—

lingar

22

11

7

9

9

11

1

1

2

3

4

7

4

9

15

20

17

Omläggning av samtrafiksvägarna ..

—

—

—

—

—

—

—

5

1

—

—

—

19

13

11

5

8

6

2

—

Diverse inkomster..................

38

—

—

—

24

24

39

28

177

49

97

I anspråk tagna medel..............

—

—

—

—

17

40

142

Förlust balanserad från föregående år

203

269

318

376

—

—

358

479

509

1 _

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Förlust för året ....................

66

49

58

16

234

404

121

30

140

6

15

59

2

7

—

—

—

—

—

—

36

Summa

309

851

376

392

462

415

637

768

798

176

227

228

245

292

376

416

440

509

685

561

343

Utgifter.

Från föregående år balanserad förlust

203

269

318

376

—

—

358

479

509

Driftunderskott av järnvägsrörelsen..

43

32

56

6

—

60

» » automobilrörelsen

—

—

C5

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Yimmerby—Ydre järnväg

Avsättning till förnyelsefond 16 — —

för järnvägsrörelsen

154

— —

—

—

161

176

177

191

231

289

343

347

358

365

376

221

» bilrörelsen....................

—

- —

—

—

—

—

8

10

10

12

21

21

21

10

_

22

» diverse rörelsegrenar..........

_

_ _

_

_

4

7

_

_

Eäntor ............................i

47

268

50 52

265 278

15

288

288

10

43

42

43

49

37

30

19

17

19

16

11

Skatter ............................

1

1 1

1

1

1

1

1

1

1

1

10

25

2 88

70

84

1

Diverse utgifter....................

—

59 —

1

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

143

_

_

Vinst balanserad från föregående år

—

— —

—

—

_

—

_

_

_

_

_

9

3

25

21

28

Vinst för året ......................

— —

—

37

12

19

22

53

64

_

Summa

309

462

351 376

415 637

392

768

798

176

227

228

245

292

376

416

440

509

685

561

343

Till bolagsstämmans förfogande ....

-269

-318 -376

-358 -479

-392

-509

-649

37

12

28

25

78

85

4 62

Disponeras sålunda:

till egna fonder ..................

'' —

— —

—

»37

25

avskrivningar å aktier och dyl.....

—

— —

—

_

_

_

3

till aktieägarna ..................

—

~ —

—

57

57

57

procent ..........................

—

- -

—

2.5

2.5

2.5

balans till efterföljande år........

-269

-318 -376

-358 -479

-392

-509

-649

9

3

25

21

28

5

1 Från föregående år balanserad förlust har avskrhits i samband med den år 1936 genomförda skuldregleringen. — 2 Härav avsättning till skattefond

50 000 kronor. — 3 Avsättning till skattefond. — 4 70 000 kronor överförda från reserverade medel.

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

Den billinjetrafik, som bolaget jämte beställningstrafik bedriver i

anslutning till järnvägsrörelsen, bär en koncessionerad och trafikerad linjelängd

av 215 km. Yagnparken utgöres av 7 bussar, 3 lastbilar och 2 godssläpvagnar.

Till biltrafiken hörande fordon och fasta anläggningar representera

en investering av, i avrundat belopp, 316 000 kronor, varav 47 000 kronor

på de fasta anläggningarna (3 st. garage m. m.).

Det ekonomiska resultatet av järnvägsaktiebolagets verksamhet framgår

av tabeller å sid. 5, 6 och 7, som ange drifträkningar för den spårbundna

trafikrörelsen åren 1931—1947 och för biltrafikrörelsen från trafikens öppnande

1936 t. o. m. år 1947. Yidare innehålla tabellerna en öveisikt över järnvägsföretagets

vinst- och förlusträkningar för åren 1931—1947.

Den senaste balansräkningen för järnvägsaktiebolaget, gällande per den

31 december 1947. har följande utseende.

Tusental

kronor

Tillgångar.

Järnvägsanläggningen ...................................................... 11 545

Automobilrörelsen.......................................................... 137

Värdehandlingar i samhörande företag .................................. 11

I kassa och bank .......................................................... 19

Förråd ...................................................................... 303

Övriga tillgångar........ ................................................... 222

Förlust för året och balanserad från föregående år.................... 36

Summa 12 273

Skulder.

Lån av Kalmar läns norra landsting .................................... 12

Bankräkningar.............................................................. 240

Svävande skulder .......................................................... 318

Aktiekapital.................................................................. 2274

Förnyelsefonder ............................................................ 5 629

Övriga fonder .............................................................. 3 772

Vinst för året och balanserad från föregående år............ 28

Summa 12 273

Beträffande företagets affärsvärde och den föreslagna gottgörelsen

för den händelse järnvägarna icke ombyggas till normal spårvidd före utgången

av år 1968 uttalar järnvägsstyrelsen i huvudsak följande.

Föreliggande överenskommelse utgör ett särfall därutinnan, att — i anslutning

till önskemål innehållna i direktiven för 1943 års järnvägskommittés

utredningsarbeten — hänsyn kunnat tagas till föreliggande planer på ombyggnad

till normalspår. Då bolaget icke har några fasta lån av nämnvärd

storlek och någon ersättning till aktieägarna icke kommer att utgå annat

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

än vid i avtalets § 9 omförmäld eventualitet, och då slutligen i § 1 angivna

undantag av tillgångar begränsats till vad som ansetts erforderligt för säkerställande

av den med nödvändighet i tiden långt utdragna likvidationen,

kan avtalet enligt järnvägsstyrelsen sägas innebära, att staten — för det

fall att planerad ombyggnad kommer till stånd — övertager bolagets egendom

på gynnsammaste möjliga villkor. Det har därför icke ansetts nödvändigt

återgiva resultaten av den s. k. normalkalkyl, som uppgjorts i anslutning

till förestående uppgifter rörande inkomster och utgifter m. m. under

den s. k. basperioden 1931—38. Styrelsen framhåller emellertid, å ena sidan,

att det vid denna kalkyl icke varit möjligt att komma fram till något affärsvärde

eller ens till balans mellan aktiva och passiva, och, å andra sidan,

att det på grund av den under 30-talets sista år genomförda motoriseringen

av järnvägens persontrafik blivit mycket vanskligt att bygga på baspeiiodens,

av ångdriftens förhållanden bestämda utgiftssiffror. Under sådana omständigheter

anser styrelsen det förklarligt, att förhandlingsdelegerade från

ömse sidor icke kunnat komma till enighet beträffande det företagsekonomiska

perspektivet vid eu — som arbetshypotes antagen — fortsatt enskild

drift.

Däremot står det klart, i allt fall för järnvägsstyrelsen, att såsom del av

statsbanenätet — med dess lägre taxa samt bättre förmåner för personal

och pensionärer — förevarande järnvägar komma att vid en framtida statistisk

uppdelning på bandelar av inkomster och utgifter framträda som

förluststräckor. Denna prognos är dock, fortsätter styrelsen, intet för NVHJ

säreget, i det att flertalet av de redan övertagna smalspåriga järnvägarna

torde komma att uppvisa en fullt ut lika ogynnsam proportion mellan inkomster

och utgifter.

Såsom nämnt skall egentlig köpeskilling icke utgå. Beloppet av den i

§ 9 angivna gottgörelsen till bolaget, för det fall att planerad partiell ombyggnad

av NVHJ till normal spårvidd icke skulle ha kommit till stånd före

utgången av år 1968, har kalkylerats i anslutning till år 1936 givna villkor

för inlösen jämlikt koncessionen. Enligt dessa skulle staten äga att inlösa

NVHJ mot en lösesumma, kalkylerad med utgående från ett grundbelopp

av 2 190 000 kronor, vilket skulle anses motsvara värdet per den 31 december

1935 och i konsekvens härmed dels ökas med de belopp, som därefter

kunde komma att bindas i järnvägens fasta anläggningar och rullande materiel,

och dels minskas med behörigt avdrag på grund av slitning och annan

teknisk värdeminskning.

Om bolagets egen bokföring av ändringar i anläggningsvärden samt avsättningar

till förnyelsefond gives vitsord, i vad angår investeringarnas omfattning

och beträffande den inträdda tekniska värdeminskningens storlek,

visar det sig, förklarar styrelsen, att under de gångna 12 åren investeringarna

kompenserat endast eu del av den tekniska värdeminskningen, med

andra ord att järnvägens nettovärde minskats. Denna minskning i bokfört

nettovärde utgjorde per den 31 december 1947, i något avrundat belopp,

1 653 000 kronor och uppväger alltså med marginal den reducering i låne
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts •proposition nr 60.

belopp från 1598 000 till 12 000 kronor eller med 1584 000 kronor, som genomförts

efter förenämnda statslånereglering. Inbetalningarna å bolagets

lån lia, med andra ord uttryckt, lielt finansierats med medel, vilka avsatts

till anläggningarnas förnyelse men icke tagits i anspråk för detta ändamål.

Efter avdrag för den del av den tekniska värdeminskningen, som icke

kompenserats genom anläggningar och anskaffning, återstår av förenämnda

grundbelopp 537 000 kronor. Härtill är å ena sidan att lägga värdet av de

tillgångar, vilka ej skulle medfölja vid koncessionsenlig inlösen, främst bolagets

bilrörelse, men måste å andra sidan därifrån dragas beloppet av de

i huvudsak svävande — skulder, vilka vid eu sådan inlösen ej skulle

övertagas.

Under antagande, att 1948 års rörelse skulle gå jämnt ihop, kan man

enligt järnvägsstyrelsens uppfattning — utan övervärdering av bilrörelsen —

per den 31 december 1947 komma till ett belopp motsvarande det efter 3 %

diskonterade värdet av i avtalets § 9 omförmäld eventuell gottgörelse om

750 000 kronor att utgå vid 1968 års slut.

I fråga om anslagsbehovet erinrar styrelsen, att vid tidigare järnvägs,

förvärv investeringsmedel i regel plägat anvisas till belopp, motsvarande

den beräknade summan av övertagna lån och avtalad köpeskilling, medan

övertagna svävande skulder fått föras å det särskilda utjämningskonto, benämnt

»Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda

järnvägar ■, vilket sedan 1940 finnes upplagt i statens järnvägars räkenskaper.

Samma konto har i gengäld gottskrivits för i förvärvet ingående rörliga

tillgångar. Ha i förevarande fall ingen köpeskilling skall utgå och lånesumman

uppgår till allenast 12 000 kronor, föreslår styrelsen, att jämväl detta belopp

må påföras ufjämningskontot. Vid bifall till detta styrelsens förslag kräves

för här förevarande järnvägsförvärv ej anvisande av investeringsanslag.

Avtalsbestämmelserna rörande övertagande av personal m. m. äro,

framhåller styrelsen, utformade helt i anslutning till innehållet i de avtal

om statsförvärv av enskilda järnvägar, som senast varit föremål för statsmakternas

prövning, med de justeringar, som äro betingade av omständigheten,

att tillträde skall ske tidigast den 1 januari mot normalt den 1 juli.

Beträffande en vid Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar inrättad

pensionskassa anför järnvägsstyrelsen slutligen:

Samtidigt som Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar i personalhänseende

införlivas i statsbanenätet, synes statens järnvägar böra övertaga

den försäkringsverksamhet, som utövas av en vid järnvägarna befintlig pensionskassa,

med firma Understödsföreningen Norsholm—Västervik—Hultsfreds

järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa, detta i analogi med

vad som skett i tidigare liknande fall. Kassans kapitalbehållning vid 1947

års slut utgjorde, i något avrundat belopp, 53 800 kronor samt antalet pensionärer,

samtliga änkor, 8, medan såväl aktiva medlemmar som tjänstepensionärer

saknas. Het torde böra ankomma på järnvägsstyrelsen att verkställa

utredning och inkomma med förslag om övertagandet. Bedan nu synes

emellertid böra av riksdagen utverkas bemyndigande för Kungl. Maj:t att

godkänna avtal om statsförvärv av förevarande pensionskassa, upprättat i

enlighet med grunder, som riksdagen fastställt i tidigare liknande fall.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

11

Under åberopande av det anförda hemställer järnvägsstyrelsen, såvitt nu

är i fråga, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar må på avtalade

villkor förvärvas av staten samt införlivas med statens järnvägar fr. o.m.

den tillträdesdag, som Kungl. Maj:t kan komma att bestämma,

dels och bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal om statsförvärv av

Understödsföreningen Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägars pensionssamt

änke- och pupillkassa, upprättat i enlighet med grunder, fastställda av

riksdagen i tidigare liknande fall.

Styrelsen föreslår därjämte att i beslutet om förevarande järnvägars införlivande

med statens järnvägar angives, att bandelen Norsholm—Västervik

skall hänföras till första samt bandelarna Hultsfred—Jenny och Spångenäs

—Vimmerby till sjätte distriktet.

Sedan bolagsstämma med Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolag

den 12 oktober 1948 beslutat överlåta bolagets järnvägar in. m.

till staten, har uppkommen tvist rörande beslutet, på framställning av vissa

aktieägare, underställts prövning av skiljenämnd. Förlikningsavtal av innebörd

att talan mot beslutet skall återkallas efter det att riksdagen bemyndigat

Kungl. Maj:t att godkänna det mellan järnvägsstyrelsen och järnvägsbolaget

träffade avtalet om statsförvärv av bolagets järnvägar m. in. har

emellertid den 10 februari 1949 ingåtts.

Departementschefen.

Enligt det föreliggande förslaget till avtal mellan Norsholm—Västervik—

Hultsfreds järnvägsaktiebolag och svenska staten skola bolagets järnvägar

med tillhörande biltrafikrörelse övertagas av staten den 1 januari 1949 eller

den senare tidpunkt intill den 1 juli 1949, som Kungl. Maj:t kan komma att

bestämma. Järnvägarna äro smalspåriga. Någon egentlig köpeskilling skall ej

utgå utan statens prestation är i första hand begränsad enbart till övertagandet

av järnvägsbolagets skulder och förpliktelser. Vid avtalets ingående ha

parterna förutsatt, att vissa bandelar skola av staten ombyggas till normal

spårvidd före utgången av år 1968. Därest detta icke kommer till stånd,

skall staten vid nämnda tidpunkt till bolaget erlägga en gottgörelse av

T50 000 kronor.

De till överlåtelse föreslagna järnvägarna äro förhållandevis svagt trafikerade

men äro dock av stor betydelse för befolkningen i den bygd de

genomlöpa. Även om driften av dessa järnvägar, såsom järnvägsstyrelsen

anför, kan bliva förlustbringande för statsverket, synas några särskilda

skäl för att undantaga dem från det av statsmakterna år 1939 i princip

beslutade enhetliggörandet av det svenska järnvägsnätet icke föreligga.

De i avtalet upptagna ekonomiska villkoren synas mig godtagbara. Bolagets

låneskuld om 12 000 kronor bör regleras på sätt järnvägsstyrelsen förordat.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 60.

I sambancl med införlivningen torde pensionsinrättningen Norsholm—

Västervik—Hultsfreds järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa böra

övertagas med tillämpning av de regler som gällt i tidigare liknande fall.

För personalens övertagande erfordras en ökning av antalet befattningshavare

i lönegraden Ca 24 och högre lönegrader. Jag har för avsikt att anmäla

detta spörsmål i samband med övriga frågor angående förändring av

löneställning och antal beträffande vissa befattningar vid kommunikationsverken.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i beslut om de förvärvade

järnvägarnas införlivande med statsbanenätet meddela föreskrifter rörande

järnvägarnas överförande till visst distrikt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen, att

dels besluta, att Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar

må på avtalade villkor förvärvas av staten,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om nämnda järnvägars

införlivande med statens järnvägar,

dels och bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal om

statsförvärv av Understödsföreningen Norsholm—Västervik—

Hultsfreds järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa,

upprättat i enlighet med tidigare av riksdagen för liknande förvärv

fastställda grunder.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Amarlt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 6''0.

13

Bilaga.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Norsholm—Västervik-Hultsfreds järnvägsaktiebolag,

nedan kallat bolaget, å andra sidan, angående förvärv för svenska statens

räkning av bolagets järnväg m. m.

§ I
Mom.

1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 januari

1949 eller den senare dag intill den 1 juli 1949, som Kungl. Maj:t kan

komma att bestämma (tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt

dels bolagets järnväg, omfattande linjerna Norsholm—Västervik Hultsfred

och Vimmerby—Spångenäs, med vad till densamma hör,

dels bolagets bilrörelse med vad till densamma hör, såsom anläggningar,

fordon och inventarier,

dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar —

med i mom. 2 angivna undantag — samt rättigheter.

I föregående stycke omnämnda fastigheter äro upptagna å bifogade förteckning,

bilaga A.

Mom. 2. Bolaget äger rätt att

dels utbekomma eventuell framtida återbäring eller utdelning på grund

av delägarskap i Svenska järnvägsföreningen, Enskilda jiirnvägarnas arbetsgivareförening

och Enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter,

dels av tillgängliga kontanta medel behålla ett belopp av 25 000 kronor.

Mom. 3. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 4. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen

ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för

andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften

å och underhållet av bolagets järnväg samt annan till dess rörelse hörande

verksamhet, inkl. förräntning och planenlig amortering av bolagets låneskulder.

Bolaget må icke besluta om utdelning till aktieägarna för år 1948 och

ej heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser, som

äro ägnade att öka järnvägens driftutgifter.

§ 2.

Å tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandlingar samt avlämna

förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande

bolagets fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att denna icke

häftar för andra penninginteckningar än sådana, som utgöra säkerhet för

dels bolagets bankräkning, dels återstående skuld till Kalmar läns norra

landsting.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägen

in. m., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen å tillträdesdagen

övertaga bolagets skulder och förpliktelser enligt vad närmare

omförmäles här nedan.

Vederlaget är bestämt under sådan förutsättning beträffande ombyggnad

till normalspår, resp. gottgörelse i fall av utebliven eller över viss tidpunkt

uppskjuten ombyggnad, som i § 9 sägs.

Mom. 2. Bolagets skulder — däri inbegripet alla skatter, som vid övertagandet

redan påförts eller därefter komma att påföras bolaget — och förpliktelser

övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock

med iakttagande

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder,

som bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 4 här ovan kan hava iklätt

sig,

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot hos bolaget nu eller tidigare

anställda personer eller dessas anhöriga utöver vad i § 5 här nedan

stadgas,

samt att styrelsen icke övertager ansvar för borgensförbindelser, som bolaget

eller dess styrelse eventuellt iklätt sig.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart i den av staten förvärvade egendomen

gäldas av styrelsen.

§ 4.

De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och

medgivanden rörande bolagets rörelse, vilka skola av styrelsen övertagas,

äro så fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B.

Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga i bilaga B

angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§5.

Mom. 1. Vid bolagets järnväg anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare

skola, med nedan angivna förbehåll, äga rätt att på tillträdesdagen

övergå i statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner

och utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid,

som enligt vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit

dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i löneUass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den ort,

där han omedelbart före tillträdesdagen varit placerad, läggas till grund.

Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagets tjänst åtnjutna

löneförmåner, nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

15

därå utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant

hyresbidrag. Från dessa inkomster skall dock dragas ett belopp, motsvarande

vederbörande befattningshavares avgifter för egen och efterlevandes pensionering

eller andra avgifter för motsvarande ändamål.

Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst

tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den

löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, i vilken lönen närmast

överstiger sammanlagda beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna,

allt för år räknat. Den, som vid inplaceringen i statens järnvägars

löneskala innehaft slutlönen sedan mindre än tre år, skall fr. o. m.

kalenderkvartalet näst efter det, varunder tre år förflutit från ernåendet av

nämnda lön, placeras i löneklass som ovan sägs.

Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas

jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad — dock endast för

tid, varunder tjänstebostad inneliaves vid statens järnvägar — ävensom vissa

särskilda ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande

är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner, exempelvis

semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård

begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning, medicinprovision

m. m., skall hänsyn däremot icke tagas, utan skola de vid statens

järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillämpning.

Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så, att

den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar

gällande avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad — i

förekommande fall parenteslönegrad — som finnes för vederbörande befattningshavare

angiven i bilaga C.

Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnväg innehavda löneförmånerna skall

vid varje särskild tidpunkt beräknas med tillämpning av de avtalsenliga bestämmelser,

som voro gällande under december 1948, och efter ett enligt

dessa bestämmelser fastställt procenttal.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-

och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla

dels för all personal under tiden intill den 1 juli 1949 i den mån vederbörandes

anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.

Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 juli 1949

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1948 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna

järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestiimma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1948 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen

kunna övertagas i statens järnviigars tjänst;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal

uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens

järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i 1947

års allmänna tjänstepensionsreglemente 6 § 2—5 mom., även efter den 1 juli

1949 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga C

skall ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig

befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd

pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp,

som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som

enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på

grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade

—- därest de äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning —

till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens

som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt

för pensionsinrättningen att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och

då befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,

som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,

som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall

mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad,

i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående stycke

sägs.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt

mom. 4, äro berättigade att från och med den 1 juli 1949 erhålla anställning

enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor under

följande förbehåll:

a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt

möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och

efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt

anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt

företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;

samt

b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid

dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid

statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare

varit anställd i bolagets tjänst.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

17

§ 6.

Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares

ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelserna

den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena

för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar

m. fl. och den 30 juni 1947 (nr 768) angående tillämpning av 1947 års allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementen samt 1947 års tjänste- och

familjepensionsreglementen för arbetare å vissa anställningshavare och

pensionärer vid statens järnvägar m. fl.

Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga de bolagets egna förpliktelser

att utgiva pensioner och understöd, vilka finnas förtecknade i en av bolaget

till styrelsen överlämnad akt.

§ 7-

Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning

över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar

på i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan

härom.

§ 8.

Bolagets järnväg skall från och med tillträdesdagen införlivas med statens

järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter komma till

tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock under förutsättning,

att meddelande om vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen

hinner att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen för

järnvägarnas godssamtrafik.

§ 9‘

Vid detta avtals träffande har förutsatts, att bandelarna Åtvidaberg—

Västervik och Jenny- Hultsfred skola av staten ombyggas till normal

spårvidd.

Skulle sådan ombyggnad ej ha kommit till stånd före utgången av år

1968, skall styrelsen vid sistnämnda tidpunkt till bolaget utbetala gottgörelse

med 750 000 kronor.

§ 10.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Maj:t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans

godkännande.

Stockholm den 22 oktober 1948.

Kungl. järnvägsstyrelsen:

Gunnar liuist.

Erik Malmkvist.

Västervik den 22 oktober 1948.

Norsliolm—Västervik—Hultsfreds

järnvägsaktiebolag:

Lars V. Lindén.

Hugo Westeson.

2—1882 48 Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sand. Nr 60.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:138 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av Norsholm—Västervik— Hultsfreds järnvägar m. m. jämte i ämnet väckt mo a1 i texten
  2. SU 1949:66 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stats för värv av Norshohn— Västervik—Hultsfreds järnvägar m. in. jämte i ämnet väckt motion. s. 15 i texten