Angående statsförvärv av Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar m. to
17 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 13 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1949:60, Angående statsförvärv av Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar m. to
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
1
Nr 60.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsförvärv
av Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar
m. to.; given Stockholms slott den 25 februari
1949.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Torsten Nilsson.
Propositionens huvudsakliga innehåll:
I propositionen föreslås, att Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar,
omfattande linjerna Norsholm—Västervik—Hultsfred och Vimmerby— Spångenäs,
skola förvärvas av staten. Järnvägarna skola enligt upprättat avtal
införlivas med statsbanenätet senast den 1 juli 1949.
För genomförande av statsförvärvet erfordras för närvarande icke någon
medelsanvisning, då särskild köpeskilling icke skall utgå. I avtalet om förvärvet
har förutsatts, att bandelarna Åtvidaberg—Västervik och Jenny—Hultsfred
skola av staten ombyggas till normal spårvidd. Skulle sådan ombyggnad
ej ha kommit till stånd före utgången av år 1968, skall staten vid
sistnämnda tidpunkt till överlåtaren utbetala gottgörelse med 750 000 kronor.
Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att godkänna avtal om
statsförvärv av Understödsföreningen Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägars
pensions- samt änke- och pupillkassa.
1882 48
Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 60.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Alaj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 25 februari 1949.
N är varande:
Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,
Weijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga om statsförvärv
av Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar m. m. och anför därvid
följande.
Genom Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar erhåller nordöstra
Småland med Västervik såsom huvudort samt sydöstra Östergötland förbindelse
med statsbanenätet vid Norsholm (södra stambanan) och vid Hultsfred
(linjen Nässjö—Hultsfred — Oskarshamn). Genom linjen Vimmerby—
Spångenäs förbindes bandelen Västervik—Hultsfred med Vimmerby. Nämnda
järnvägar ha en spårvidd av 891 mm. De ägas av Norsholm—Västervik—
Hultsfreds järnvägsaktiebolag.
Järnvägstrafiken kompletteras med biltrafikrörelse, omfattande linjetrafik
för person- och godsbefordran samt beställningstrafik.
Järnvägsstyrelsen.
I skrivelse den 25 oktober 1948 har järnvägsstyrelsen meddelat, att styrelsen
till fullgörande av det år 1939 givna uppdraget att vidtaga åtgärder
för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet träffat preliminärt avtal
med förutnämnda aktiebolag om övertagande av bolagets järnvägar Norsholm—Västervik—Hultsfred
och Vimmerby—Spångenäs (tillhopa betecknade
NVHJ) samt bolagets bilrörelse och övriga tillgångar.
Avtalet, vilket såsom bilaga torde få fogas till dagens statsrådsprotokoll,
har i huvudsak följande innehåll.
Enligt avtal mellan järnvägsstyrelsen för svenska staten och Norsholm—
Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolag har bolaget till svenska staten
fr. o. m. den 1 januari 1949 eller den senare dag intill den 1 juli 1949, som
Kungl. Maj:t kan komma att bestämma, med full äganderätt överlåtit dels
bolagets järnväg, omfattande linjerna Norsholm—Västervik—Hultsfred och
Vimmerby—Spångenäs, med vad till densamma hör, dels bolagets bilrörelse
med vad till densamma hör, såsom anläggningar, fordon och inventarier, dels
och bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar — med
angivna undantag — samt rättigheter. I vederlag för den erhållna egendomen
skall järnvägsstyrelsen å tillträdesdagen övertaga bolagets skulder
och förpliktelser. Härvid har förutsatts, att bandelarna Åtvidaberg—Västervik
och Jenny-—Hultsfred skola av staten ombyggas till normal spårvidd.
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 60.
Skulle sådan ombyggnad ej ba kommit till stånd före utgången av år 1968,
skall järnvägsstyrelsen vid sistnämnda tidpunkt till bolaget utbetala gottgörelse
med 750000 kronor.
Beträffande järnvägarnas
styrelsen följande uppgifter.
tillkomst och utbyg
gnad meddelar
järnvägs-
Ban del
Koncession
Öppnad för
Banlängd
meddelad år
trafik år
km
Norsholm—Bersbo .........
......... 1876
1878
32.4
Bersbo—Åtvidaberg.........
......... 1874
1878
8.9
Åtvidaberg—Västervik .....
......... 1875
1879
77.i
Jenny—Hultsfred ...........
......... 1875
1879
66.i
Vimmerby—Spångenäs .....
......... 1903
1906
17.9
Summa 202.4
Beträffande banornas tekniska standard må nämnas, att rälsvikten uppgår
till 17,2 kg/m å 134,8 km, 21,5 kg/m å 31,3 km och 24,8 kg/m å 36,2 km.
Största tillåtna hastigheten är graderad efter tågslag, såsom framgår av
följande sammanställning.
Motorvagn Kälsbuss
Norsholm—Västervik—Hultsfred.............. 50 75
Vimmerby—Spångenäs ........................ 50 75
Övriga
tåg
50
40
Ånglok, tender
» tank
Lokomotorer
Rälsbussar, 2 axlar
» 4 »
Motor vagnar .......
Personvagnar, 2 axlar .......... 12
» 4 » .......... 11
Sjukvagn ........................ 1
Rälsbussläpvagnar .............. 5
Post- och resgodsvagnar, 2 axlar 3
» » » 4 » 1
Resgodsvagnar .................. 9
Godsvagnar, slutna.............. 98
» öppna.............. 559
Överföringsvagnar .............. 2
Beståndet av rullande materiel vid 1947 års slut anges i följande tablå:
9
6
2
2
7
2
Till belysande av trafikrörelsens omfattning i jämförelse med de av
staten hittills övertagna järnvägarna av samma spårvidd har styrelsen upp
-
rättat följande sammanställning,
som avser
trafikförhållandena under
senaste
mellankrigsåret (1938).
J ärnväg
Trafikerad
Personkm
Godstonkm
Tillhopa
banlängd, km
1 000-tal
pr bankm
Västergötland—Göteborgs ......
260,i
93,4
169,2
262,6
Kalmar—Torsås..................
40,3
85,i
33,6
118,7
Kalmar—Berga ..................
Lidköping—Skövde och Stens-
76,6
65,8
45,7
111,5
torps ............................
70,9
77,3
31,6
108,9
Lidköping—Håkantorps ........
27,8
49,s
58,7
108,0
Uddevalla—Lelången ............
89,o
36,8
65,6
101,9
Kinnekulle—Lidköpings ........
29,o
42,8
56,9
99,7
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
Järnväg , Trafikerad
ö banlängd, km
Personkm
1 000-tal
Godstonkm
pr bankm
Tillhopa
Norsholm — Västervik —Hultsfreds
232,s
49,7
34,i
83,8
Gotlands..........................
116,5
46,5
35,6
82,i
Växjö—Åseda—Hultsfreds......
115,9
36,3
30,9
67,2
Södra Kinnekulle................
9,i
0,4
55,i
55,5
Hjo—Stenstorps..................
54,5
28,2
25,o
53,2
Trollhättan—Nossebro ..........
32,4
20,6
22,6
43,2
Ölands ............................
150,8
16,i
22,8
38,9
Vetlanda..........................
80,4
16,5
19,3
35,8
Mariestad—Moholms ............
17,8
30,6
3,1
33,7
Östra Smålands..................
79,4
13,7
12,7
26,4
Klintehamn—Koma..............
49,7
9,5
16,4
25,9
Falkenbergs ......................
102,o
16,2
8,7
24,9
Slite—Koma......................
33,o
7,9
16,6
24,5
Mönsterås ........................
69,3
11,0
B,i
19,i
Östra Värends....................
42,4
10,5
6,o
16,5
Eksjö—Österbymo ..............
34,6
3,1
8,5
11,6
Enskilda smalspåriga järnvägar
tillsammantagna..................
3,597,3
61,4
54,9
116,3
NVHJ kom, såsom framgår av sammanställningen, i andra rummet räknat
efter banlängd samt i åttonde rummet räknat efter trafikintensitet. XVH.J
tillhör följaktligen icke de banor, vilka med hänsyn till sina obetydliga
trafikuppgifter kunna komma i fråga att undantagas vid ett i princip allmänt
förstatligande.
Angående järnvägsaktiebolagets låneskuld framhåller styrelsen, att bolaget
för närvarande icke är belastat med statslån eller annat fast lån av
nämnvärd storlek men att sådana lån tidigare förekommit. Styrelsen meddelar
härom följande.
Statslån till byggandet av de under lång tid framåt av skilda bolag ägda
järnvägarna Hultsfred—Jenny och Västervik—Åtvidaberg—Bersbo beviljades
år 1876 av Kungl. Maj:t att utgå ur allmänna järnvägslånefonden med belopp
av tillhopa 3 615 000 kronor. Dessa järnvägars ägare voro emellertid
endast under relativt få år i stånd att planenligt fullgöra räntor och amorteringar
å lånen. Såsom följd härav hade vid årsskiftet 1935/36, till vilken
tidpunkt den år 1936 genomförda slutgiltiga regleringen av ifrågavarande
lån hänförde sig, trots gjorda inbetalningar, summan av bolagets skulder till
staten genom räntetillägg stigit till, i något avrundat belopp, 5 718 000
kronor. Innebörden av sagda reglering, vilken godkändes av statsmakterna
genom beslut vid 1936 års riksdag, var, att bolaget medgavs att genom inbetalning
av ett belopp om 1 440 000 kronor avveckla hela sitt mellanhavande
med statsverket. Uppgörelsen i fråga, vilken för staten nödvändiggjorde en
avskrivning av — förutom på 1936 belöpande räntor — ett belopp om i
runt tal 4 278 000 kronor, är av aktuellt intresse främst därutinnan, att densamma
jämväl innehöll sådan ändring i de koncessionsenliga inlösenvillkoren,
att desamma kunde komma i fråga att praktiskt tillämpas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Drifträkningar åren 1931—1947.
Norsliolm -Västervik Hnllsfreds järnväg inkl. Vinuuerby—Ydre järnväg (nedlagd fr. o. m. Vi 1940).
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Medeltal
1931—38
1939
1940
1941
1912
1943
1944
1945
1946
1947
J arnvägsrörelsen.
T
u s e
n t a 1
k r
o n
3 r
Inkomster.
Persontrafik ..............
488
455
472
454
430
443
480
483
463
535
740
864
1011
1196
1307
1310
1293
1268
929
6S0
691
784
766
770
891
783
787
855
911
1 230
1 691
1726
2 031
2 180
2 230
1720
Övriga inkomster..........
147
142
168
156
150
153
174
182
159
193
205
187
198
214
248
250
223
220
Summa
1564
1277
1834
1394
1346
1366
1 545
1448
1409
1583
1856
2 281
2 900
3130
3 586
3 740
3 746
3 20S
Utgifter ..................
1401
1365
1189
1164
1222
1222
1349
1295
1 276
1376
1602
1961
2 546
2 786
3148
3 305
3 331
3 268
Driftöverskott..............
163
-88
145
230
124
144
196
153
133
207
254
320
354
350
438
435
415
— 60
Bilrörelsen.
Inkomster..................
—
—
—
—
—
19
35
42
—
54
35
74
101
102
95
92
95
123
Utgifter ..................
—
—
—
_
—
19
28
32
—
45
36
57
75
72
70
76
81
100
Driftöverskott..............
—
—
—
—
1 7
1 10
—
‘0
— 1
17 26
30
25
16
14
23
Anläggningskapital........
—
—
—
—
—
35
36
51
—
Öl
60
981 98
107
107
107
107
174
1 Ingå i »Övriga inkomster» i drifträkningen.
O»
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vinst- och ftfrliisträkniiignr åron 1931—1947.
Jforsliolm—Västervik- Hultsfreds järnväg, Viuimerby—Ydre järnväg (övre siffrorna).
1931 1932 1933 19341 1935 1936 1937 1938 1939
1940
1941
1942 1943 1944 1945 1946
1947
Tusental
k r c
> n o
r
Inkomster.
Från föregående år balanserad vinst
—
—
—
—
9
3
25
21
28
Driftöverskott av järnvägsrörelsen . .
—
—
—
—
206
—
151
230
124
144
196
153
207
254
320
354
350
438
435
415
—
» » automobilrörelsen..
—
—
—
—
17
26
SO
25
16
14
23
Järnvägsarrenden och inkomst av ut-
2
33
—
—
arrenderad bana
—
—
—
15
15
15
15
15
15
15
—
—
—
—
—
Räntor och. inkomst av värdehand-
—
—
—
—
lingar
22
11
7
9
9
11
1
1
2
3
4
7
4
9
15
20
17
Omläggning av samtrafiksvägarna ..
—
—
—
—
—
—
—
5
1
—
—
—
19
13
11
5
8
6
2
—
Diverse inkomster..................
38
—
—
—
24
24
39
28
177
49
97
I anspråk tagna medel..............
—
—
—
—
17
40
142
Förlust balanserad från föregående år
203
269
318
376
—
—
358
479
509
1 _
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Förlust för året ....................
66
49
58
16
234
404
121
30
140
6
15
59
2
7
—
—
—
—
—
—
36
Summa
309
851
376
392
462
415
637
768
798
176
227
228
245
292
376
416
440
509
685
561
343
Utgifter.
Från föregående år balanserad förlust
203
269
318
376
—
—
358
479
509
Driftunderskott av järnvägsrörelsen..
43
32
56
6
—
60
» » automobilrörelsen
—
—
C5
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Yimmerby—Ydre järnväg
Avsättning till förnyelsefond 16 — —
för järnvägsrörelsen
154
— —
—
—
161
176
177
191
231
289
343
347
358
365
376
221
» bilrörelsen....................
—
- —
—
—
—
—
8
10
10
12
21
21
21
10
_
22
» diverse rörelsegrenar..........
_
_ _
_
_
4
7
_
_
Eäntor ............................i
47
268
50 52
265 278
15
288
288
10
43
42
43
49
37
30
19
17
19
16
11
Skatter ............................
1
1 1
1
1
1
1
1
1
1
1
10
25
2 88
70
84
1
Diverse utgifter....................
—
59 —
1
_
_
_
_
_
_
_
_
_
_
143
_
_
Vinst balanserad från föregående år
—
— —
—
—
_
—
_
_
_
_
_
9
3
25
21
28
Vinst för året ......................
— —
—
37
12
19
22
53
64
_
Summa
309
462
351 376
415 637
392
768
798
176
227
228
245
292
376
416
440
509
685
561
343
Till bolagsstämmans förfogande ....
-269
-318 -376
-358 -479
-392
-509
-649
37
12
28
25
78
85
4 62
Disponeras sålunda:
till egna fonder ..................
'' —
— —
—
»37
25
avskrivningar å aktier och dyl.....
—
— —
—
_
_
_
3
till aktieägarna ..................
—
~ —
—
57
57
57
procent ..........................
—
- -
—
2.5
2.5
2.5
balans till efterföljande år........
-269
-318 -376
-358 -479
-392
-509
-649
9
3
25
21
28
5
1 Från föregående år balanserad förlust har avskrhits i samband med den år 1936 genomförda skuldregleringen. — 2 Härav avsättning till skattefond
50 000 kronor. — 3 Avsättning till skattefond. — 4 70 000 kronor överförda från reserverade medel.
o
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
Den billinjetrafik, som bolaget jämte beställningstrafik bedriver i
anslutning till järnvägsrörelsen, bär en koncessionerad och trafikerad linjelängd
av 215 km. Yagnparken utgöres av 7 bussar, 3 lastbilar och 2 godssläpvagnar.
Till biltrafiken hörande fordon och fasta anläggningar representera
en investering av, i avrundat belopp, 316 000 kronor, varav 47 000 kronor
på de fasta anläggningarna (3 st. garage m. m.).
Det ekonomiska resultatet av järnvägsaktiebolagets verksamhet framgår
av tabeller å sid. 5, 6 och 7, som ange drifträkningar för den spårbundna
trafikrörelsen åren 1931—1947 och för biltrafikrörelsen från trafikens öppnande
1936 t. o. m. år 1947. Yidare innehålla tabellerna en öveisikt över järnvägsföretagets
vinst- och förlusträkningar för åren 1931—1947.
Den senaste balansräkningen för järnvägsaktiebolaget, gällande per den
31 december 1947. har följande utseende.
Tusental
kronor
Tillgångar.
Järnvägsanläggningen ...................................................... 11 545
Automobilrörelsen.......................................................... 137
Värdehandlingar i samhörande företag .................................. 11
I kassa och bank .......................................................... 19
Förråd ...................................................................... 303
Övriga tillgångar........ ................................................... 222
Förlust för året och balanserad från föregående år.................... 36
Summa 12 273
Skulder.
Lån av Kalmar läns norra landsting .................................... 12
Bankräkningar.............................................................. 240
Svävande skulder .......................................................... 318
Aktiekapital.................................................................. 2274
Förnyelsefonder ............................................................ 5 629
Övriga fonder .............................................................. 3 772
Vinst för året och balanserad från föregående år............ 28
Summa 12 273
Beträffande företagets affärsvärde och den föreslagna gottgörelsen
för den händelse järnvägarna icke ombyggas till normal spårvidd före utgången
av år 1968 uttalar järnvägsstyrelsen i huvudsak följande.
Föreliggande överenskommelse utgör ett särfall därutinnan, att — i anslutning
till önskemål innehållna i direktiven för 1943 års järnvägskommittés
utredningsarbeten — hänsyn kunnat tagas till föreliggande planer på ombyggnad
till normalspår. Då bolaget icke har några fasta lån av nämnvärd
storlek och någon ersättning till aktieägarna icke kommer att utgå annat
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
än vid i avtalets § 9 omförmäld eventualitet, och då slutligen i § 1 angivna
undantag av tillgångar begränsats till vad som ansetts erforderligt för säkerställande
av den med nödvändighet i tiden långt utdragna likvidationen,
kan avtalet enligt järnvägsstyrelsen sägas innebära, att staten — för det
fall att planerad ombyggnad kommer till stånd — övertager bolagets egendom
på gynnsammaste möjliga villkor. Det har därför icke ansetts nödvändigt
återgiva resultaten av den s. k. normalkalkyl, som uppgjorts i anslutning
till förestående uppgifter rörande inkomster och utgifter m. m. under
den s. k. basperioden 1931—38. Styrelsen framhåller emellertid, å ena sidan,
att det vid denna kalkyl icke varit möjligt att komma fram till något affärsvärde
eller ens till balans mellan aktiva och passiva, och, å andra sidan,
att det på grund av den under 30-talets sista år genomförda motoriseringen
av järnvägens persontrafik blivit mycket vanskligt att bygga på baspeiiodens,
av ångdriftens förhållanden bestämda utgiftssiffror. Under sådana omständigheter
anser styrelsen det förklarligt, att förhandlingsdelegerade från
ömse sidor icke kunnat komma till enighet beträffande det företagsekonomiska
perspektivet vid eu — som arbetshypotes antagen — fortsatt enskild
drift.
Däremot står det klart, i allt fall för järnvägsstyrelsen, att såsom del av
statsbanenätet — med dess lägre taxa samt bättre förmåner för personal
och pensionärer — förevarande järnvägar komma att vid en framtida statistisk
uppdelning på bandelar av inkomster och utgifter framträda som
förluststräckor. Denna prognos är dock, fortsätter styrelsen, intet för NVHJ
säreget, i det att flertalet av de redan övertagna smalspåriga järnvägarna
torde komma att uppvisa en fullt ut lika ogynnsam proportion mellan inkomster
och utgifter.
Såsom nämnt skall egentlig köpeskilling icke utgå. Beloppet av den i
§ 9 angivna gottgörelsen till bolaget, för det fall att planerad partiell ombyggnad
av NVHJ till normal spårvidd icke skulle ha kommit till stånd före
utgången av år 1968, har kalkylerats i anslutning till år 1936 givna villkor
för inlösen jämlikt koncessionen. Enligt dessa skulle staten äga att inlösa
NVHJ mot en lösesumma, kalkylerad med utgående från ett grundbelopp
av 2 190 000 kronor, vilket skulle anses motsvara värdet per den 31 december
1935 och i konsekvens härmed dels ökas med de belopp, som därefter
kunde komma att bindas i järnvägens fasta anläggningar och rullande materiel,
och dels minskas med behörigt avdrag på grund av slitning och annan
teknisk värdeminskning.
Om bolagets egen bokföring av ändringar i anläggningsvärden samt avsättningar
till förnyelsefond gives vitsord, i vad angår investeringarnas omfattning
och beträffande den inträdda tekniska värdeminskningens storlek,
visar det sig, förklarar styrelsen, att under de gångna 12 åren investeringarna
kompenserat endast eu del av den tekniska värdeminskningen, med
andra ord att järnvägens nettovärde minskats. Denna minskning i bokfört
nettovärde utgjorde per den 31 december 1947, i något avrundat belopp,
1 653 000 kronor och uppväger alltså med marginal den reducering i låne
-
10
Kungl. Maj:ts •proposition nr 60.
belopp från 1598 000 till 12 000 kronor eller med 1584 000 kronor, som genomförts
efter förenämnda statslånereglering. Inbetalningarna å bolagets
lån lia, med andra ord uttryckt, lielt finansierats med medel, vilka avsatts
till anläggningarnas förnyelse men icke tagits i anspråk för detta ändamål.
Efter avdrag för den del av den tekniska värdeminskningen, som icke
kompenserats genom anläggningar och anskaffning, återstår av förenämnda
grundbelopp 537 000 kronor. Härtill är å ena sidan att lägga värdet av de
tillgångar, vilka ej skulle medfölja vid koncessionsenlig inlösen, främst bolagets
bilrörelse, men måste å andra sidan därifrån dragas beloppet av de
i huvudsak svävande — skulder, vilka vid eu sådan inlösen ej skulle
övertagas.
Under antagande, att 1948 års rörelse skulle gå jämnt ihop, kan man
enligt järnvägsstyrelsens uppfattning — utan övervärdering av bilrörelsen —
per den 31 december 1947 komma till ett belopp motsvarande det efter 3 %
diskonterade värdet av i avtalets § 9 omförmäld eventuell gottgörelse om
750 000 kronor att utgå vid 1968 års slut.
I fråga om anslagsbehovet erinrar styrelsen, att vid tidigare järnvägs,
förvärv investeringsmedel i regel plägat anvisas till belopp, motsvarande
den beräknade summan av övertagna lån och avtalad köpeskilling, medan
övertagna svävande skulder fått föras å det särskilda utjämningskonto, benämnt
»Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda
järnvägar ■, vilket sedan 1940 finnes upplagt i statens järnvägars räkenskaper.
Samma konto har i gengäld gottskrivits för i förvärvet ingående rörliga
tillgångar. Ha i förevarande fall ingen köpeskilling skall utgå och lånesumman
uppgår till allenast 12 000 kronor, föreslår styrelsen, att jämväl detta belopp
må påföras ufjämningskontot. Vid bifall till detta styrelsens förslag kräves
för här förevarande järnvägsförvärv ej anvisande av investeringsanslag.
Avtalsbestämmelserna rörande övertagande av personal m. m. äro,
framhåller styrelsen, utformade helt i anslutning till innehållet i de avtal
om statsförvärv av enskilda järnvägar, som senast varit föremål för statsmakternas
prövning, med de justeringar, som äro betingade av omständigheten,
att tillträde skall ske tidigast den 1 januari mot normalt den 1 juli.
Beträffande en vid Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar inrättad
pensionskassa anför järnvägsstyrelsen slutligen:
Samtidigt som Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar i personalhänseende
införlivas i statsbanenätet, synes statens järnvägar böra övertaga
den försäkringsverksamhet, som utövas av en vid järnvägarna befintlig pensionskassa,
med firma Understödsföreningen Norsholm—Västervik—Hultsfreds
järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa, detta i analogi med
vad som skett i tidigare liknande fall. Kassans kapitalbehållning vid 1947
års slut utgjorde, i något avrundat belopp, 53 800 kronor samt antalet pensionärer,
samtliga änkor, 8, medan såväl aktiva medlemmar som tjänstepensionärer
saknas. Het torde böra ankomma på järnvägsstyrelsen att verkställa
utredning och inkomma med förslag om övertagandet. Bedan nu synes
emellertid böra av riksdagen utverkas bemyndigande för Kungl. Maj:t att
godkänna avtal om statsförvärv av förevarande pensionskassa, upprättat i
enlighet med grunder, som riksdagen fastställt i tidigare liknande fall.
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
11
Under åberopande av det anförda hemställer järnvägsstyrelsen, såvitt nu
är i fråga, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar må på avtalade
villkor förvärvas av staten samt införlivas med statens järnvägar fr. o.m.
den tillträdesdag, som Kungl. Maj:t kan komma att bestämma,
dels och bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal om statsförvärv av
Understödsföreningen Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägars pensionssamt
änke- och pupillkassa, upprättat i enlighet med grunder, fastställda av
riksdagen i tidigare liknande fall.
Styrelsen föreslår därjämte att i beslutet om förevarande järnvägars införlivande
med statens järnvägar angives, att bandelen Norsholm—Västervik
skall hänföras till första samt bandelarna Hultsfred—Jenny och Spångenäs
—Vimmerby till sjätte distriktet.
Sedan bolagsstämma med Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolag
den 12 oktober 1948 beslutat överlåta bolagets järnvägar in. m.
till staten, har uppkommen tvist rörande beslutet, på framställning av vissa
aktieägare, underställts prövning av skiljenämnd. Förlikningsavtal av innebörd
att talan mot beslutet skall återkallas efter det att riksdagen bemyndigat
Kungl. Maj:t att godkänna det mellan järnvägsstyrelsen och järnvägsbolaget
träffade avtalet om statsförvärv av bolagets järnvägar m. in. har
emellertid den 10 februari 1949 ingåtts.
Departementschefen.
Enligt det föreliggande förslaget till avtal mellan Norsholm—Västervik—
Hultsfreds järnvägsaktiebolag och svenska staten skola bolagets järnvägar
med tillhörande biltrafikrörelse övertagas av staten den 1 januari 1949 eller
den senare tidpunkt intill den 1 juli 1949, som Kungl. Maj:t kan komma att
bestämma. Järnvägarna äro smalspåriga. Någon egentlig köpeskilling skall ej
utgå utan statens prestation är i första hand begränsad enbart till övertagandet
av järnvägsbolagets skulder och förpliktelser. Vid avtalets ingående ha
parterna förutsatt, att vissa bandelar skola av staten ombyggas till normal
spårvidd före utgången av år 1968. Därest detta icke kommer till stånd,
skall staten vid nämnda tidpunkt till bolaget erlägga en gottgörelse av
T50 000 kronor.
De till överlåtelse föreslagna järnvägarna äro förhållandevis svagt trafikerade
men äro dock av stor betydelse för befolkningen i den bygd de
genomlöpa. Även om driften av dessa järnvägar, såsom järnvägsstyrelsen
anför, kan bliva förlustbringande för statsverket, synas några särskilda
skäl för att undantaga dem från det av statsmakterna år 1939 i princip
beslutade enhetliggörandet av det svenska järnvägsnätet icke föreligga.
De i avtalet upptagna ekonomiska villkoren synas mig godtagbara. Bolagets
låneskuld om 12 000 kronor bör regleras på sätt järnvägsstyrelsen förordat.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 60.
I sambancl med införlivningen torde pensionsinrättningen Norsholm—
Västervik—Hultsfreds järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa böra
övertagas med tillämpning av de regler som gällt i tidigare liknande fall.
För personalens övertagande erfordras en ökning av antalet befattningshavare
i lönegraden Ca 24 och högre lönegrader. Jag har för avsikt att anmäla
detta spörsmål i samband med övriga frågor angående förändring av
löneställning och antal beträffande vissa befattningar vid kommunikationsverken.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i beslut om de förvärvade
järnvägarnas införlivande med statsbanenätet meddela föreskrifter rörande
järnvägarnas överförande till visst distrikt.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen, att
dels besluta, att Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar
må på avtalade villkor förvärvas av staten,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om nämnda järnvägars
införlivande med statens järnvägar,
dels och bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal om
statsförvärv av Understödsföreningen Norsholm—Västervik—
Hultsfreds järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa,
upprättat i enlighet med tidigare av riksdagen för liknande förvärv
fastställda grunder.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sven Amarlt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 6''0.
13
Bilaga.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Norsholm—Västervik-Hultsfreds järnvägsaktiebolag,
nedan kallat bolaget, å andra sidan, angående förvärv för svenska statens
räkning av bolagets järnväg m. m.
§ I
Mom.
1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 januari
1949 eller den senare dag intill den 1 juli 1949, som Kungl. Maj:t kan
komma att bestämma (tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt
dels bolagets järnväg, omfattande linjerna Norsholm—Västervik Hultsfred
och Vimmerby—Spångenäs, med vad till densamma hör,
dels bolagets bilrörelse med vad till densamma hör, såsom anläggningar,
fordon och inventarier,
dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar —
med i mom. 2 angivna undantag — samt rättigheter.
I föregående stycke omnämnda fastigheter äro upptagna å bifogade förteckning,
bilaga A.
Mom. 2. Bolaget äger rätt att
dels utbekomma eventuell framtida återbäring eller utdelning på grund
av delägarskap i Svenska järnvägsföreningen, Enskilda jiirnvägarnas arbetsgivareförening
och Enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter,
dels av tillgängliga kontanta medel behålla ett belopp av 25 000 kronor.
Mom. 3. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen
befinner sig.
Mom. 4. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen
ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för
andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften
å och underhållet av bolagets järnväg samt annan till dess rörelse hörande
verksamhet, inkl. förräntning och planenlig amortering av bolagets låneskulder.
Bolaget må icke besluta om utdelning till aktieägarna för år 1948 och
ej heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser, som
äro ägnade att öka järnvägens driftutgifter.
§ 2.
Å tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandlingar samt avlämna
förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande
bolagets fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att denna icke
häftar för andra penninginteckningar än sådana, som utgöra säkerhet för
dels bolagets bankräkning, dels återstående skuld till Kalmar läns norra
landsting.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra
handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägen
in. m., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.
§ 3.
Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen å tillträdesdagen
övertaga bolagets skulder och förpliktelser enligt vad närmare
omförmäles här nedan.
Vederlaget är bestämt under sådan förutsättning beträffande ombyggnad
till normalspår, resp. gottgörelse i fall av utebliven eller över viss tidpunkt
uppskjuten ombyggnad, som i § 9 sägs.
Mom. 2. Bolagets skulder — däri inbegripet alla skatter, som vid övertagandet
redan påförts eller därefter komma att påföras bolaget — och förpliktelser
övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock
med iakttagande
att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder,
som bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 4 här ovan kan hava iklätt
sig,
att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot hos bolaget nu eller tidigare
anställda personer eller dessas anhöriga utöver vad i § 5 här nedan
stadgas,
samt att styrelsen icke övertager ansvar för borgensförbindelser, som bolaget
eller dess styrelse eventuellt iklätt sig.
Mom. 3. Kostnaderna för lagfart i den av staten förvärvade egendomen
gäldas av styrelsen.
§ 4.
De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och
medgivanden rörande bolagets rörelse, vilka skola av styrelsen övertagas,
äro så fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B.
Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga i bilaga B
angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.
§5.
Mom. 1. Vid bolagets järnväg anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare
skola, med nedan angivna förbehåll, äga rätt att på tillträdesdagen
övergå i statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner
och utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid,
som enligt vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit
dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.
Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering
i löneUass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den ort,
där han omedelbart före tillträdesdagen varit placerad, läggas till grund.
Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagets tjänst åtnjutna
löneförmåner, nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
15
därå utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant
hyresbidrag. Från dessa inkomster skall dock dragas ett belopp, motsvarande
vederbörande befattningshavares avgifter för egen och efterlevandes pensionering
eller andra avgifter för motsvarande ändamål.
Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst
tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den
löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, i vilken lönen närmast
överstiger sammanlagda beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna,
allt för år räknat. Den, som vid inplaceringen i statens järnvägars
löneskala innehaft slutlönen sedan mindre än tre år, skall fr. o. m.
kalenderkvartalet näst efter det, varunder tre år förflutit från ernåendet av
nämnda lön, placeras i löneklass som ovan sägs.
Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas
jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad — dock endast för
tid, varunder tjänstebostad inneliaves vid statens järnvägar — ävensom vissa
särskilda ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande
är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner, exempelvis
semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård
begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning, medicinprovision
m. m., skall hänsyn däremot icke tagas, utan skola de vid statens
järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillämpning.
Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så, att
den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar
gällande avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad — i
förekommande fall parenteslönegrad — som finnes för vederbörande befattningshavare
angiven i bilaga C.
Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnväg innehavda löneförmånerna skall
vid varje särskild tidpunkt beräknas med tillämpning av de avtalsenliga bestämmelser,
som voro gällande under december 1948, och efter ett enligt
dessa bestämmelser fastställt procenttal.
Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-
och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla
dels för all personal under tiden intill den 1 juli 1949 i den mån vederbörandes
anställning ej dessförinnan upphör;
dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med
rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.
Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 juli 1949
dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av
såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1948 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna
järnvägens drift i statens järnvägars regi;
dels bestiimma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,
som befordrats till ordinarie den 1 januari 1948 eller tidigare och som med
hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen
kunna övertagas i statens järnviigars tjänst;
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för
statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal
uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens
järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i 1947
års allmänna tjänstepensionsreglemente 6 § 2—5 mom., även efter den 1 juli
1949 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som
vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring
i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga C
skall ske.
Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig
befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande
pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd
pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp,
som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som
enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på
grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade
—- därest de äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning —
till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens
som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt
för pensionsinrättningen att utbetala pension.
I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och
då befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,
som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,
som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall
mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad,
i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående stycke
sägs.
Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt
mom. 4, äro berättigade att från och med den 1 juli 1949 erhålla anställning
enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor under
följande förbehåll:
a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt
möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,
som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och
efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt
anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt
företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
samt
b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu
eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,
bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid
dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie
tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid
statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare
varit anställd i bolagets tjänst.
Kungl. Maj:ts proposition nr 60.
17
§ 6.
Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares
ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelserna
den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena
för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar
m. fl. och den 30 juni 1947 (nr 768) angående tillämpning av 1947 års allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementen samt 1947 års tjänste- och
familjepensionsreglementen för arbetare å vissa anställningshavare och
pensionärer vid statens järnvägar m. fl.
Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga de bolagets egna förpliktelser
att utgiva pensioner och understöd, vilka finnas förtecknade i en av bolaget
till styrelsen överlämnad akt.
§ 7-
Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning
över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar
på i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan
härom.
§ 8.
Bolagets järnväg skall från och med tillträdesdagen införlivas med statens
järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter komma till
tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock under förutsättning,
att meddelande om vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen
hinner att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen för
järnvägarnas godssamtrafik.
§ 9‘
Vid detta avtals träffande har förutsatts, att bandelarna Åtvidaberg—
Västervik och Jenny- Hultsfred skola av staten ombyggas till normal
spårvidd.
Skulle sådan ombyggnad ej ha kommit till stånd före utgången av år
1968, skall styrelsen vid sistnämnda tidpunkt till bolaget utbetala gottgörelse
med 750 000 kronor.
§ 10.
Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
av Kungl. Maj:t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans
godkännande.
Stockholm den 22 oktober 1948.
Kungl. järnvägsstyrelsen:
Gunnar liuist.
Erik Malmkvist.
Västervik den 22 oktober 1948.
Norsliolm—Västervik—Hultsfreds
järnvägsaktiebolag:
Lars V. Lindén.
Hugo Westeson.
2—1882 48 Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sand. Nr 60.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1949:138 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av Norsholm—Västervik— Hultsfreds järnvägar m. m. jämte i ämnet väckt mo a1 i texten
- SU 1949:66 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stats för värv av Norshohn— Västervik—Hultsfreds järnvägar m. in. jämte i ämnet väckt motion. s. 15 i texten