Sök i Ratio Lex

Angående reglering av priserna på fisk

10 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:67, Angående reglering av priserna på fisk

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 67.

1

Nr 67.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

priserna på fisk; given Stockholms slott den 25 februari

19b9.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Sammanfattning.

Bemyndigande begäres att under budgetåret 1949/50 reglera priserna å

fisk enligt i huvudsak samma grunder som tillämpats under innevarande

budgetår.

1 Bihang till riksdagens protokoll 19h9. 1 samt. Nr 67.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 67.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

25 februari 19i9.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen

anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng,

fråga rörande reglering av priserna på fisk samt anför därvid följande.

Inledning.

Genom beslut den 17 juni 1948 utfärdade Kungl. Maj :t förordning (nr

311) om viss reglering av handeln med fisk, m. in. Förordningen gäller för

liden den 1 juli 1948—den 30 juni 1950 och innefattar såväl bestämmelser

om handelsreglering — grundad på auktorisation av s. k. producentföreningar

— som bestämmelser om prisregleringsavgift å fisk.

Tillika bemyndigade Kungl. Maj :t statens livsmedelskommission att för

tiden till och med den 30 juni 1949, i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder, som angivits i proposition nr 48 till 1948 års riksdag, anordna

reglering av priserna å saltvattensfisk, innebärande bland annat visst stöd

åt tre s. k. prisregleringsföreningar, nämligen Ostkustfisk, centralförening

u. p. a., Västkustfisk, förening u. p. a. och Sydkustfisk, förening u. p. a.,

ävensom att förordna om upptagande av prisregleringsavgift å fisk enligt 5

och 7 §§ nyssnämnda förordning.

Vidare föreskrev Kungl. Maj :t, att de lån å 500 000, 2 500 000 och 500 000

kronor, som genom särskilda beslut av Kungl. Maj :t beviljats respektive

föreningen Ostkustfisk, föreningen Västkustfisk och föreningen Sydkustfisk

för bedrivande av prisreglerande verksamhet på fiskets område och som enligt

Kungl. Maj :ts tidigare beslut innehafts räntefritt intill den 1 juli 1948,

finge innehavas räntefritt jämväl för tiden juli 1948—juni 1949.

I skrivelse den 11 februari 1949 har statens livsmedelskommission framlagt

förslag om prisreglering på fisk efter den 30 juni 1948.

Innan jag till behandling upptager livsmedelskommissionens förslag torde

jag i korthet få redogöra för grunderna för de prisregleringar å fisk,

som under innevarande budgetår anordnats med statligt stöd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 67.

3

Nuvarande förhållanden.

Under innevarande budgetår har upprätthållits prisreglering å fisk enligt

samma principer, som gällt sedan våren 1946, ävensom en fortsatt reglering

av handeln med strömming.

Prisregleringen innebär i huvudsak, att livsmedelskommissionen, i samråd

med statens priskontrollnämnd, för västkusten och sydkusten efter

överläggningar med fiskareorganisationerna därstädes fastställer minirnipriser

på de viktigaste fiskslagen samt för ostkusten, enligt uppgörelser

med föreningen Ostkustfisk, godkänner garantipriser å saltströmming samt

partinoteringarna å färsk strömming. Regleringen förutsätter vidare, att

fisk, för vilken nämnda minimipriser eller garantipriser icke kunna utfås,

övertages såsom överskott och nyttiggöres av vederbörande regleringsförening.

Till denna verksamhet erhålla föreningarna av livsmedelskommissionen

vissa statliga bidrag, beträffande strömming prisutjämningsmedel

och i övrigt s. k. pristillägg. Ifrågavarande bidrag bestridas i huvudsak av

medel, som inflyta genom att prisregleringsavgifter upptagas för olika slag

av inhemsk fisk och importerad färskfisk. Enligt beslut av kommissionen

utgår bidraget för närvarande på väst- och sydkusten i princip oberoende

av sättet för fisköverskottets tillvaratagande. Däremot är bidraget på ostkusten

begränsat till prisutjämning på salt strömming och, under vissa förutsättningar,

på färsk strömming som användes till djurföda, samt, för

den händelse export av strömming i färskt tillstånd skulle bliva aktuell, på

strömming som säljes för dylik export. Ett bemyndigande för kommissionen

att utvidga prisregleringen å strömming till foder- och konservströmming

har hittills icke behövt tagas i anspråk. Icke heller ha förutsättningar

ännu inträtt för genomförande av sådan prisreglering å torsk på

ostkusten norr om Blekinge, som jämväl berörts i propositionen nr 48/1948.

Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsemedel täckes till stor del av

förut omförmälda statslån. Föreningen Västkustfisk åtnjuter, enligt Kungl.

Maj :ts beslut den 9 maj 1947, därutöver rätt att i riksbanken mot sedvanlig

ränta utbekomma lån å ett belopp av intill 2 500 000 kronor.

Livsmedelskommissionens skrivelse.

Till belysande av fiskprisernas utveckling efter införandet av nuvarande

prisregleringssystem under våren 1946, jämfört med tiden närmast dessförinnan,

har livsmedelskommissionen i sin skrivelse till en början sammanfattat

tillgängliga uppgifter om vissa genomsnittliga fiskpriser. Ifrågavarande

priser avse västkustfisk samt torsk och sill vid sydkusten — sammanställda

med minimipriserna på viktigare fiskslag — ävensom partipriserna

på strömming i Stockholm, allt kvartalsvis från och med tredje kvartalet

1945. Dessa uppgifter återgivas i en tablå, vilken torde få bifogas detta

protokoll såsom bilaga 1.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

Beträffande den prisutveckling, som belyses av tablån, har livsmedelskommissionen

anfört följande.

Av tablån framgår, bland annat, att ifrågavarande priser såsom allmänt

genomsnitt vid jämförelse mellan samma kalenderkvartal under ett vart

av de i tablån redovisade åren icke förete några avgörande förändringar. På

västkusten är en viss sänkning av genomsnittspriserna märkbar under en

längre tid efter övergången till det nya systemet. En tendens till någon

höjning av genomsnittspriserna gör sig därefter åter gällande från och med

andra kvartalet 1948. På sydkusten ha prisfluktuationerna i stort sett visat

samma tendenser som på västkusten. Den senaste tidens prisstegring på det

därstädes viktigaste fiskslaget, torsken, har dock varit skäligen obetydlig.

Av tablån kan vidare utläsas, att genomsnittspriserna under tiden närmast

före det nya systemet, under vilken tid minimipriserna voro höga

och även normalpriser rådde, i regel icke mycket överstego minimipriserna,

medan däremot minimipriset under nuvarande system i många fall rätt

starkt divergerade från genomsnittspriset. Endast beträffande den billigaste

massfisken, sydkusttorsken, västkustsillen och i någon mån makrillen,

har minimipriset närmat sig genomsnittspriset under respektive kvartal

och sålunda uppenbarligen skyddat prisnivån mot en ur fiskarenas synpunkt

oskälig nedpressning. För andra fiskslag ha minimipriser och prisgaranti

framför allt haft den betydelsen, att de skyddat fiskaren mot förluster

vid särskilt rikliga fångsttillfällen och därmed givetvis även stimulerat

till största möjliga ilandföring av fisk.

Minimipriserna ha, sasom tablån utvisar, under de gångna åren i stort

sett undergått endast obetydliga variationer. En mindre höjning har vidtagits,

bland annat, under det senast tilländalupna kvartalet för att i någon

män öka stimulansen för fiskarena att, så" långt fångstförhållandena

det medgåve, ilandföra de mängder fisk, som erfordrades såväl för en önskvärd

nedpressning av fiskpriserna i den inhemska fiskhandeln som för export.

I samband härmed ha fiskarena — såsom även angivits i livsmedelskommissionens

skrivelse den 3 december 1948 angående vissa förslag till

eventuell reglering av priserna på fisk i handeln — även beslutat tills vidare

slopa alla fångstbegränsningar på annan fisk än västkustsill. För västkustsill

måste alltjämt av tekniska skäl upprätthållas viss s. k. fångstransonering,

vilken dock är synnerligen rymlig.

Beträffande det ekonomiska resultatet av livsmedelskommissionens hittillsvarande

verksamhet med avseende å prisregleringen på fisk hair livsmedelskommissionen

hänvisat till en tablå, vilken torde få bifogas detta protokoll

såsom bilaga 2.

Såsom av tablån framgår förelåg på prisregleringsverksamheten per den

1 januari 1949 en behållning av något över 2,7 miljoner kronor, mot en behållning

av cirka 1,6 miljoner ett år tidigare. Livsmedelskommisionen har

härom anfört följande.

Förhållandet sammanhänger med att inkomsten av regleringsavgifter under

år 1948, framför allt på grund av de rikliga fiskena på väst- och sydkusten,

varit ej obetydligt större än föregående år. Härtill kommer, att utbetalningen

av pristillägg och prisutjämningsmedel för fisköverskott icke

visat motsvarande ökning, då avsättningsförhållandena för fisk, närmast

ifråga om exporten, varit relativt goda. På sydkusten, varifrån betydande

kvantiteter torsk avyttrats för export till priser, motsvarande minimipriset

eller däröver, ha sålunda endast relativt små överskott uppstått. På ost
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 67.

5

kusten ha prisutjämningsutgifterna för salt strömming, åtminstone jämfört

med summan av influtna regleringsavgifter — efter 2 öre per kilogram

— även varit relativt ringa. På västkusten, där särskilt sillfångsterna

under året varit synnerligen givande och ofta redan på grund av tekniska

svårigheter ej kunnat absorberas av handeln, har icke kunnat undvikas, att

fisköverskott uppstått, som i och för sig måste anses betydande. Överskotten

ha emellertid alltid kunnat tillgodogöras, mest till människoföda, varvid

de exporterats i färskt eller saltat skick, eller, i någon utsträckning, för

framställning av fiskmjöl och annat foder.

Livsmedelskommissionen har härefter berört frågan om grunderna för

prisregleringen å fisk efter utgången av innevarande budgetår. I skrivelsen

har till en början anförts, att kommissionen under den senaste tiden berett

representanter för vederbörande fiskareorganisationer samt för sammanslutningar

av fiskhandlare och saltsillhandlare in. fl. tillfälle att anföra

sina synpunkter i fråga om en fortsatt prisreglering å fisk efter utgången av

innevarande budgetår. Rörande vad som förekommit härvid har kommissionen

anfört följande.

Fiskareorganisationerna ha bestämt förordat, att även i fortsättningen

prisregleringar skulle upprätthållas enligt samma grunder, som innefattades

i nuvarande bemyndigande för livsmedelskommissionen, och att räntefrihet

även under det kommande budgetåret finge åtnjutas för prisregleringsföreningarnas

statslån (utom Västkustfisks riksbankskredit). Föreningen

Västkustfisk har särskilt upprepat ett från föreningens sida tidigare

framställt förslag om skattefrihet för prisregleringsföreningarnas

årsvinst, vilket motiverats med att föreningarna på detta sätt borde förhjälpas

att småningom bilda eget reservkapital, så att erforderligt kapital

icke behövde i annan form tillhandahållas av staten. Föreningen Ostkustfisk

har vid ifrågavarande överläggningar, bland annat, under hänvisning

till ett, närmast för tiden januari 1947—juni 1948 träffat arrangemang för

finansieringen av föreningens prisutjämningskostnader velat understryka,

att rätt till bidrag ur de prisregleringsmedel, som kommissionen disponerade

av clearingkassan för fisk och av inflytande importavgifter, måste tillkomma

även föreningen Ostkustfisk.

Färskfiskhandelns representanter ha i stort sett, liksom tidigare, vitsordat

lämpligheten av det nuvarande prisregleringssystemet. Saltsillhandlare

och liknande företagare ha hänvisat till vad de för ett år sedan anfört i

ämnet (prop. 1948:48, s. 48). De ha i anslutning härtill givit uttryck åt

uppfattningen, all nuvarande prisregleringssystem i och för sig innebure

risker för en diskriminering av de enskilda salterierna och för en försämring

av samarbetet mellan dessa och fiskarena, i och med att varukostnaden

för salterierna till följd av minimipriser och regleringsavgifter

bleve högre än för vederbörande regleringsförening. Salteriidkarna ha därför

framhållit önskvärdheten av sådana direktiv för prisregleringen, att de

enskilda salterierna skulle äga tillfälle all på lika villkor konkurrera med regleringsföreningarna

på exportmarknaden. Sallsillhandlarna ha även upprepat

ett av dem förra året gjort uttalande av innehåll, atl de förutsatte sådana

direktiv för regleringen, att de enskilda salteriidkarna på samma ekonomiska

villkor som andra företagsformer finge konkurrera om fångsternas

beredning för regleringsföreningarnas räkning. De ha vidare understrukit

angelägenheten av att den under senaste tiden avsevärt förbättrade exportmöjligheten

lillvaratoges genom hästa möjliga utnyttjande av fiskets ka
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

paeitet och genom en sådan avvägning av minimipriserna, atl den svenska

fiskproduktionen erhölle ökad konkurrenskraft gentemot andra säljareländer.

Med hänsyn till det än mer komplicerade problem, som fastställandet

av minimipriser och pristillägg på grund härav utgjorde, borde fasta

former skapas för ett kontinuerligt utnyttjande av den sakkunskap, som

funnes inom handeln.

Livsmedelskommissionen har härefter framhållit, att den för egen del funnit

övervägande skäl tala för att prisregleringar å fisk även efter utgången

av budgetåret 1948/49 skulle upprätthållas i huvudsaklig överensstämmelse

med de för innevarande budgetår gällande grunderna. Kommissionen har

vidare anfört följande.

Även om avsättningsförhållandena under det gångna året varit relativt

gynnsamma, har, såsom av det föregående framgår, förelegat visst behov av

prisskydd för fiskarena. Detta behov kan sannolikt redan under nästa budgetår

komma att ytterligare öka. Viss anledning föreligger sålunda till antagande,

att den sista tidens goda exportkonjunkturer icke komma att fortfara.

Härjämte torde man böra taga med i beräkningen, att tillgången på

köttvaror längre fram kan komma att förbättras, varigenom möjligheterna

att avsätta fisk på den inhemska marknaden i motsvarande mån skulle försämras.

Såvitt nu kan bedömas, äro å andra sidan utsikterna till rikliga

fångster för den närmaste tiden icke ogynnsamma. Även beträffande strömmingsfisket,

som under de senaste åren givit dåligt utbyte, ha tendenser visat

sig till bättre fångster.

Med anledning av de från saltsillhandlarehåll anförda synpunkterna i hithörande

frågor framhåller kommissionen, liksom vid behandlingen av motsvarande

uttalanden under fjolåret, att det ej föreligger delade meningar

om att regleringsföreningarnas verksamhet bör utövas på ett lojalt sätt, så

att annans berättigade intressen icke kränkas. Vid behandlingen av uppkommande

frågor om fiskexport tillser livsmedelskommissionen regelmässigt,

att föreningarna med sina varor icke bedriva illojal konkurrens med de enskilda

exportörerna. Genom kommissionens medverkan ha också för behandlingen

av frågor om fiskexport rådgivande organ tillskapats, inom vilka

representanter för de enskilda exportörerna samarbeta med representanter

för regleringsföreningarna. Representanter för den berörda handeln bruka

vidare regelmässigt konsulteras av kommissionen i viktigare frågor angående

avvägning av fiskarenas minimipriser. I vad mån fasta former för

dylika konsultationer skola tillskapas, torde få bli föremål för kommissionens

övervägande efter ytterligare överläggningar med av frågan berörda

intressegrupper.

Livsmedelskommissionen har även till behandling upptagit vissa frågor

rörande prisregleringsföreningarnas ekonomiska förhållanden. Efter att ha

framhållit att, enligt vad kommissionen inhämtat, dessa föreningars ekonomiska

ställning alltjämt vore tillfredsställande, har kommissionen i denna

del anfört följande.

Med hänsyn till prisregleringsverksamhetens omfattning tillstyrker livsmedelskommissionen,

att regleringsföreningarna få åtnjuta hela det dem

tillerkända statliga lånekapitalet, däribland den till föreningen Västkustfisk

år 1947 beviljade riksbankskrediten, jämväl för tiden efter den 30 juni

1949 tills vidare. Plan för de egentliga lånens amortering torde böra fast
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 67. "

ställas först längre fram, sedan respektive lån av staten uppsagts till återbetalning.

Vad beträffar den av regleringsföreningarna begärda fortsatta räntefriheten

anser sig kommissionen liksom tidigare böra framföra vissa betänkligheter

ur principiell synpunkt mot att föreningarna erhålla en dylik form

av statssubvention. Med tanke på sannolikt förestående stora avsättningssvårigheter

synas emellertid föreningarna, så länge de icke själva bildat för

rörelsens bedrivande erforderligt kapital, alltjämt vara i behov av räntefrihet.

Kommissionen vill därför icke heller nu motsätta sig, att fortsatt räntelrihet

för regleringsföreningarnas lån (med undantag för Västkustfisks riksbankskredit)

beviljas för ännu ett budgetår.

Med anledning av det framställda förslaget om skattefrihet för regleringsföreningarnas

årsvinst, vill kommissionen endast erinra om att kommissionen

i yttrande över 1945 års fiskeriutrednings betänkande förordat skattefrihet

åt prisregleringsföreningarna för hos dem möjligen uppkommande

årsvinst. Föredragande statsrådet ansåg emellertid i förut omförmälda proposition

nr 48 till 1948 års riksdag detta spörsmål vara av sådan räckvidd,

att detsamma icke lämpligen borde upptagas till avgörande i det sammanhang,

varom i propositionen vore fråga.

Medelsbehovet för upprätthållande av prisregleringarna fram till den 1

juli 1950 har livsmedelskommissionen ansett kunna täckas av den behållning

å något över 2,7 miljoner kronor, som hittills uppkommit å prisregleringsverksamheten,

ävensom av de prisregleringsavgifter, som kunde inflyta

i fortsättningen. Enligt kommissionens mening erfordrades alltjämt bemyndigande

att upptaga regleringsavgifter efter i huvudsak samma grunder

som de nu gällande. I vad mån kommissionen i fortsättningen skulle kunna

nedsätta beloppet för regleringsavgifterna eller, i händelse av ytterligare

ökat medelsbehov, föranledas att upptaga avgift även å beredd importfisk,

finge bedömas med hänsyn till utvecklingen under här ifrågavarande

tidsperiod.

Under hänvisning till vad sålunda anförts i skrivelsen har livsmedelskommissionen

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte meddela beslut i fråga om prisregleringen

på fisk efter utgången av budgetåret 1948/49, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad kommissionen föreslagit.

Slutligen har livsmedelskommissionen anfört, att den i förevarande frågor

samrätt med statens priskontrollnämnd. Nämnden hade därvid i sak

biträtt vad kommissionen föreslagit men, liksom under föregående år, framfört

betänkligheter mot att även beredd importfisk skulle beläggas med regleringsavgifl.

Departementschefen.

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag, att gällande system för

prisreglering bör tillämpas jämväl under budgetåret 1949/50. Även grunderna

för denna reglering torde böra bibehållas i huvudsak oförändrade. Det

torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande, vederbörande organ för prisregleringsverksamheten att hand
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

ha prisregleringen i överensstämmelse med de allmänna riktlinjer, som godkänts

av riksdagen.

Kostnaderna för upprätthållande av en prisregleringsverksamhet i enlighet

med nu angivna principer torde, såsom livsmedelskommissionen anfört,

under nästa budgetår kunna täckas med inflytande regleringsavgifter

samt den till cirka 2,7 miljoner kronor uppgående behållningen på de medel,

som enligt gällande direktiv äro avsedda att utöver löpande regleringsavgifter

användas för den fortsatta prisregleringen. Något särskilt anslag

för ändamålet torde fördenskull icke behöva anvisas för budgetåret 1949/50.

I detta sammanhang torde jag få erinra om att prisregleringsföreningarna

genom beslut av 1946 års riksdag tillerkänts statslån för prisregleringsverksamheten

å tillhopa 3,5 miljoner kronor. Härjämte har vid 1947 års riksdag

staten genom riksgäldskontoret ställt garanti å ett riksbankslån till Västkustfisk

förening u. p. a. å intill 2,5 miljoner kronor jämte ränta. I anslutning

till vad kommissionen föreslagit torde hinder icke böra möta för prisregleringsföreningarna

att jämväl under nästkommande budgetår få åtnjuta

ifrågavarande lån till deras hela belopp. Jag vill även på de av kommissionen

anförda skälen tillstyrka att föreningarna, i likhet med vad som medgivits

för löpande budgetår, för budgetåret 1949/50 beviljas räntefrihet å

lånen med undantag av berörda riksbankslån.

Vad angår frågan om skattefrihet för prisregleringsföreningarna vill jag

nämna att chefen för finansdepartementet, enligt vad jag inhämtat av denne,

torde komma att hos Kungl. Maj :t hemställa om framläggande för årets

riksdag av proposition om ändrade regler angående rätt till avdrag för medlemsavgifter

vid inkomsttaxeringen, in. in. Därvid torde bland annat frågan

om nyssnämnda föreningars skyldighet att såsom skattepliktig intäkt

redovisa medlemsavgifter och statsbidrag komma att behandlas.

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

medgiva, att för tiden till och med den 30 juni 1950 reglering

av priserna på fisk må anordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som förordats i det föregående.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Liizell.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 19i9. t saml. Nr 67.

Bilaga 1.

Genomsnittliga fiskarepriser och minimipriser på fisk under tiden juli 1945— december 1948. öre/kg.

T i d

V ä s t k

u s t

e n 1

S y

d k u

s t e

n

Genomsnittet

av parti- noteringar

på ström- ming i

Stockholm

Genomsnittliga fiskarepriser

Minimipriser3

Genomsnittliga

fiskarepriser

Minimipriser*

All

fisk2

Sill

Torsk

Vlakrill

Annan

fisk2

Sill

nr l4

Sill

nr 3 4

Torsk

nr 1

Torsk

nr 2

Makrill''

(ej

liten)

Sill

Torsk

Sill

nr 1

Sill

nr 3

Torsk

nr 1

Torsk

nr 2

1945

3:e kv.

74-9

84-3

639

61-4

66''9

—

—

55

45

55

62-2

40-1

65

33

43

—

88-0

4:e kv.

623

56-9

65''5

61-3

72-7

—

—

55

45

55

56-0

39-4

65

33

43

—

96-3

1940

l:a kv.

34''9

241

59-5

36-9

62-5

22

18

55

45

55

52''1

33-0

65

33

43

—

100-0

2:a kv.

52-3

31-7

50-7

46-8

590

40

—

45

32

30

46-1

32-9

35

20

36

26

81-4

j 3:e kv.

50-4

397

52-0

88-2

74-2

40

—

45

32

30

73-5

28-5

35

20

36

26

79-5

4:e kv.

484

341

68-2

83-2

64-2

40

22

45

32

30

47-5

32-2

35

20

36

30

86-2

1947

l:a kv.

41-6

28-2

72-6

159-4

68-4

36 (27)

22 (13)

45

32

30

52-1

37-5

35

20

36

30

100-3

2:a kv.

53'' 7

32-7

56-3

49-8

63-9

— (27)

- (13)

45

32

30

50" 0

30-4

35

20

36

28

87-2

| 3:e kv.

49-6

38-1

611

82-6

75-6

49 (40)

22

45

32

30

48-6

30-7

35

20

38

28

89-4

4:e kv.

50-3

337

75-4

72-5

71-6

40 (29)

22 (20)

45

32

30

47l

33-4

35

20

38

28

92-8

1918

j l:a kv.

31-4

249

63-5

98-3

84-0

33(24)

18(13)

45

32

30

51-3

33-6

35

20

38

28

104-6

2:a kv.

69-7

41-4

64''1

50-2

92-3

33 (24)

18(13)

50

32

40

56-2

31-6

35

20

38

28

92-6

3:e kv.

57-9

44''7

97-8

88-4

77-6

49 (42)

22

50

32

40

630

33-2

35

20

38

28

98-1

4:e kv.

52-8

35-7

105-7

91-0

57-2

40 (33)

22

50

35

40

61-7

40-6

45

20

39

30

100-0

1 Uppgifterna avse försäljningen vid fiskauktionerna i Göteborg, Gravarne, Smögen, Lysekil och Strömstad.

2 Skarpsill och skaldjur ej medtagna.

3 Miuimipriserna på sill och makrill avse orensad vara; minimipriserna på torsk avse rensad vara med huvud. T. o. m. första kv. 1946

sammanfalla minimipriserna till en del med garantipriserna.

1 Avser minimipriset vid försäljning på s. k. första auktion (för alla köpare). Inom parentes har angivits minimipriset vid försäljning på

s. k. andra auktion (för exportörer och beredare).

tD

Kungl. Maj:ts proposition nr 67.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4H7248. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

o

Bilaga 2.

Tablå

över livsmedelskommissionens inkomster (prisregleringsavgifter m. m.) och utgifter för prisregleringen å fisk under

tiden 15/4X 1946—-ai/is 1948 allt i kronor.

T i d

Västkusten

Sydkusten

Ostkusten (strömming)

Importfisk

Överfört

från clea- ringkassan

för fisk

prisreglerings-

avgifter

utgifter

prisreglerings-

avgifter

utgifter

prisreglerings-

avgifter

utgifter

prisregle-

ringsavgifler

Utbetalt för

Pristillägg

Pristillägg

prisutjämn. 2

16/«1 2—31/ia 1916.....

1 203 195:83

1 276 724:82

134 452:47

80 105: 36

126 917: 70

—

110111:97

1000 000

Vi-31/» 1947.......

1698 138:71

1512 361:40

212 309:35

223 655:04

179 679:36

180000: —

283 580:93

—

Vi—s,/ia 1948.......

2 346 963:57

1 945 396: 08

375 220: 78

9 139: 26

252 198: 66

140 000: —

274 533: 68

—

kommissionens

kommissionens

kommissionens

omkostnader

omkostnader

omkostnader

16/4 * 1946—31/u 1948

70 368: 57

24 816:56

3 154:80

Summa

5 250298:11

4 804 850: 87

721982:60

837 716: 22

558 795:72

323154:80

658226:58

1000 000

Behållning s,/is 1948

445 447: 24

384 266: 38

235 640: 92

658 226: 58

1000000

2 723 581:12

1 Beträffande strömmingsregleringen 1/i.

2 Bortsett från fonder å tillhopa 543 168 kronor, vilka vid regleringssystemets införande ställdes till ostkustens förfogande för prisutjämningsbidrag

och numera helt åtgått.

Kungl. Maj.ts proposition nr 67.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:330 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående reglering av priserna på fisk. a1 i texten