Sök i Ratio Lex

Angående ändring i bestämmelserna om disposition av krigsmaterielverkets rörelsekapital

1949-02-25 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:73, Angående ändring i bestämmelserna om disposition av krigsmaterielverkets rörelsekapital

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

1

Nr 73.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändring

i bestämmelserna om disposition av krigsmaterielverkets

rörelsekapital; given Stockholms slott

den 25 februari 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Allan Vougt.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Med riksdagen ha föreskrifter meddelats rörande dispositionen av det för

krigsmaterielverket anvisade rörelsekapitalet. I propositionen föreslås vissa

ändringar i dessa föreskrifter, vilka syfta till att möjliggöra en ur ekonomisk

synpunkt och i beredskapshänseende fördelaktigare planering av verkets anskaffningsverksamhet

än som nu är möjlig.

1--451 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 sand.

Nr 73.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 25 februari 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, fråga om vissa ändringar

i föreskrifterna om rätten att taga i anspråk krigsmaterielverkets rörelsekapital

och anför därvid följande.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1943: 344 (bil. 12, p. 11) anvisade

riksdagen (skr. nr 500) å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1943/44, bland annat, till Rörelsekapital för krigsmaterielverket ett investeringsanslag

av 75 miljoner kronor i fonden för förlag till statsverket. Såsom

av propositionen framgår beräknades detta anslag för sådana utgifter i verkets

rörelse som icke från början kunde hänföras till bestämda anskaffningsanslag,

nämligen 25 miljoner kronor för gemensamma inköpsorder och 50 miljoner

kronor för anskaffning av råvaror, som måste tillhandahållas leverantörer. I

anslutning härtill föreskrevs, att för inköp av råvaror icke finge användas

större belopp än som motsvarade högst 50 % av värdet av utav krigsmaterielverket

utlagda beställningar och de beställningar, som väntades komma att

av verket utläggas på grund av till förfogande ställda anslag.

I skrivelse den 11 januari 1949 har krigsmaterielverket gjort framställning

om rätt för verket att taga rörelsekapitalet i anspråk i större omfattning än

enligt hittills gällande bestämmelser varit möjligt. De vidgade dispositionsmöjligheter,

som verket sålunda begär, avse vad verket kallar planeringsköp

och lagerköp.

Planeringsköpen avse anskaffningar på relativt lång sikt av material och

materiel, vilkas anskaffning i viss omfattning regelbundet återkommer. Verket

har framhållit, att endast en begränsad del av tillverkningskapaciteten hos

industrien kunde disponeras för framställning av viss materiel, vars anskaffning

åvilade verket. Icke ens denna kapacitet kunde alltid till fullo utnyttjas

på grund av den otillräckliga råvaruförsörjningen, som bland annat medfört

att vissa slag av materiel endast sporadiskt förekomme i marknaden. Materielen

visade därjämte en klar tendens till prisstegring på grund av att verkets

anskaffning icke gåve upphov till en någon längre tid överspännande tillverkning,

som kunde möjliggöra rationaliseringsåtgärder med prissänkande verkan,

utan mera finge karaktären av en tillfällig belastning av marknaden. För

att de regelbundet återkommande köpen skulle bli effektiva borde de vid nuvarande

industriella förhållanden utsträckas att omfatta upp till tre års beräk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj-.ts proposition nr 73.

nåd förbrukning. Planeringsköpen komme att medföra en jämnare fördelning

av industriens beläggning och sålunda verka förbilligande på tillverkningarna.

De syntes kunna äga rum utan att ökade förrådskostnader behövde uppstå.

Såsom exempel på förnödenheter, som närmast skulle komma i fråga för

planeringsköp, har verket nämnt råvaror, halvfabrikat och detaljer för tillverkning

av vapen och ammunition, råvaror och halvfabrikat för tillverkning av

kemisk materiel m. in. och av signalmateriel, materiel av inventariekaraktär,

motorfordon, cyklar och släpfordon jämte reservdelar därtill samt råvaror,

halvfabrikat och färdiga produkter för textil- och läderområdet.

Verket har beräknat, att för planeringsköp skulle komma att tagas i anspråk

i genomsnitt 5 miljoner kronor av rörelsekapitalet för varje budgetår. Verkets

befogenhet att för ifrågavarande ändamål belasta rörelsekapitalet borde lämpligen

maximeras till visst belopp, förslagsvis 15 miljoner kronor. För dessa

planeringsköp förutsättes ingen ökning av verkets rörelsekapital. Verket förutsätter

emellertid, att verket kan bemyndigas att, om så visar sig erforderligt,

inom rörelsekapitalets ram disponera större maximibelopp för planeringsköp

än 15 miljoner kronor.

De s. k. lagerköpen avse anskaffning av beredskapslager av råvaror, halvfabrikat

och detaljer för krigsmaterieltillverkning. Dylik anskaffning har

under beredskapstiden bekostats av medel, anvisade å förskottsstat för engångsutgifter.

Alltjämt finnas på krigsmaterielverkets anslag till täckning av

dylika förskottsanvisningar medel disponibla för ifrågavarande ändamål. I

viss utsträckning lia emellertid för beredskapslagring anskaffade materialier

kommit till användning i den löpande produktionen, varför täckningsanslaget,

som i samband därmed tillförts ersättning för ianspråktagna varor, kommit

att tjänstgöra som ett rörelsekapital. Sedan detta förhållande påtalats, har

krigsmaterielverket i förevarande skrivelse framhållit önskemålet, att verkets

rörelsekapital finge tagas i anspråk jämväl för anskaffning av buffertlager av

råvaror, halvfabrikat och detaljer för tillverkning av vapen, ammunition, gasskyddsmateriel

och liknande krigsmateriel, vars anskaffning åvilade verket, i

den mån sådan materiel med hänsyn till leveranssvårigheter borde anskaffas

i tid för att möjliggöra snabbare igångsättning av tillverkningen vid krig eller

krigsfara. Verket har beräknat, att dessa råvaror m. m. till stor del skulle

kunna utnyttjas och omsättas under fredsförhållanden. Ersättningsanskaffning

avsåges därvid skola i erforderlig utsträckning ske för att anpassa lagrets

storlek efter det aktuella beredskapsbehovet. För den del av de sålunda anskaffade

råvarorna m. in., som ej skulle bli omsatt, antingen därför att beredskapslagret

visade sig bli större än som kunde omsättas i fredstillverkning

eller därför att anskaffade materialier m. m. måste kasseras, då de blivit

föråldrade, borde enligt verkets mening sedermera särskilda täckningsanslag

anvisas över driftbudgeten. Verket har ansett det önskvärt, att verket bereddes

möjlighet att med anlitande av rörelsekapitalet ombesörja anskaffningar av

här avsett slag intill ett belopp av högst 15 miljoner kronor.

Med hänvisning till vad sålunda anförts har krigsmaterielverket hemställt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 73.

om bemyndigande att anlita rörelsekapitalet — förutom för betalning av beställningar

som verket utlagt enligt anskaffningsuppdrag från vederbörande

myndigheter på grund av till förfogande ställda anslag — efter samråd med

berörd förvaltningsmyndighet och utan hinder av att beställningar från förvaltningsmyndigheterna

på grund av till förfogande ställda anslag icke föreför

dels planeringsköp, vilka fördela sig över högst de tre närmaste

budgetåren för varje köp, dock med en samtidig belastning av rörelsekapitalet

för ifrågavarande ändamål av högst 15 miljoner kronor, försåvitt icke Kungl.

Maj:t på framställning av krigsmaterielverket bemyndigar verket att för ändamålet

ianspråktaga större del av rörelsekapitalet, under villkor att sådant planeringsköp

avser högst tre års behov av sådant material och sådan materiel, som

erfordras för effektuerande av förvaltningsmyndigheternas kontinuerligt återkommande

anskaffningsuppdrag, dels lagerköp av råmaterial, halvfabrikat och

detaljer för beredskapsplanerad tillverkning av vapen, ammunition, gasskyddsmateriel

och liknande krigsmateriel, vars anskaffning åvilar verket, med en

samtidig belastning av rörelsekapitalet av högst 15 miljoner kronor, varvid

det skall åligga verket att, i den mån sålunt a inköpta råvaror, halvfabrikat och

detaljer sedermera icke tagas i anspråk för tillverkning av krigsmateriel eller

eljest omsättas, till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till slutlig täckning

av kostnaden. Krigsmaterielverket har härvid förutsatt, att verket skall åläggas

att i fråga om lagerköp av större omfattning eller avseende ny materiel ingiva

anmälan till Kungl. Maj:t om sålunda verkställda köp.

över krigsmaterielverkets framställning ha utlåtanden avgivits av riksräkenskapsverket,

armé-, marin- och flygförvaltningarna samt försvarets civilförvaltning.

Eemissmyndighetema ha icke haft något att i princip erinra mot framställningen.

Arméförvaltningen och fly g förvaltningen ha framhållit, att det syfte som

krigsmaterielverket vill vinna med planeringsköpen tillgodoses genom det bemyndigandesystem

som genomförts respektive föreslagits beträffande vissa

materielanskaffningar. Flygförvaltningen har därjämte anfört, att det med

nuvarande förhållanden inom industrien syntes uteslutet, att industrien skulle

kunna på viktiga anskaffningsområden åtaga sig leveranser för framtida

behov vid sidan av ansträngningarna att inhämta redan uppkomna leveransförseningar.

Flygförvaltningen har också för planerings- och lagerköpen ställt

det villkoret, att förvaltningen själv skulle få fastställa arten och omfattningen

av köpen. Yad beträffar lagerköpen har arméförvaltningen anfört, att dessa

för att tjäna avsett syfte icke borde begränsas till att omfatta endast lagring

för tillverkning av krigsmateriel, vars anskaffning ankommer på krigsmaterielverket,

utan borde utsträckas till att i den omfattning som kunde bliva bestämd

avse lagring för krigstillverkning överhuvudtaget. Marinförvaltningen

och flygförvaltningen ha därjämte ansett, att den ökade lagringen av råvaror

m. m. måste medföra ökade förrådskostnader. Alla tre försvarsgrensförvaltningama

ha ansett det nödvändigt att i fråga om lagringsköpen klarlägga

gränsdragningen mellan krigsmaterielverkets och riksnämndens för ekonomisk

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 7''6.

försvarsberedskap uppgifter på området. Av armé- och flygförvaltningarna

har ifrågasatts lämpligheten av att genomföra här avsedda åtgärder, innan

1946 års militära förvaltningsutredning framlagt sitt förslag.

Civilförvaltningen har ansett krigsmaterielverkets förslag i huvudsak innebära,

att de hittills gällande reglerna för begränsning av råvaruköp ersättas

med en föreskrift, att högst 30 miljoner kronor samtidigt få tagas i anspråk

för ändamålet. Om emellertid därutöver mera avsevärda råvaruinköp skulle

bli aktuella, kunde det enligt civilförvaltningens mening ifrågasättas, huruvida

icke desamma liksom hittills borde begränsas till högst 50 % av värdet av utlagda

eller förväntade beställningar. Civilförvaltningen har också påpekat, att

de bestämmelser som ställa rätten att disponera rörelsekapitalet i relation till

anvisade anslag borde, sedan systemet med beställningsbemyndiganden genomförts,

hänföras jämväl till av statsmakterna lämnade beställningsbemyndiganden.

Även civilförvaltningen har ansett, att detta system med beställningsbemyndiganden

kommer att tillgodose syftet med den av krigsmatenelverket

eftersträvade långsiktsplaneringen av materielinköpen. Det syntes civilförvaltningen

sannolikt, att det för planeringsköp begärda rörelsekapitalet av 15 miljoner

kronor icke i sin helhet bleve erforderligt. Vad lagerköpen beträffar har

civilförvaltningen erinrat, att de beredskapslager av förnödenheter, som upplagts

för försvarets räkning, i största utsträckning plägat bekostas av engångsanslag

å driftbudgeten. Ämbetsverket har starkt ifrågasatt, om icke jämväl

nu ifrågavarande materiel borde bekostas av driftbudgetsmedel, varvid medelsbehovet

i avsevärd utsträckning skulle kunna täckas av anslag, som redan

stå till krigsmaterielverkets förfogande. Omsättningen av beredskapsförråden

kunde då enligt civilförvaltningens mening redovisas över en förrådstitel av

diversemedels natur, på sätt sker beträffande vissa andra förråd av förbiukningsmateriel

inom försvaret. Det för närvarande i vissa fall tillämpade

systemet att redovisa omsättningen av beredskapslagren över täckningsanslaget

borde i varje fall avvecklas så snart ske kunde. Civilförvaltningen har tillstyrkt,

att kostnader som föranledas av svinn eller kassationer täckas av

driftbudgetmedel, varvid ämbetsverket ifrågasatt, om icke normala dylika kostnader

av mindre omfattning borde med riksdagens medgivande kunna täckas

av krigsmaterielverkets anslag till årskostnader för industriell krigsberedskap.

Departementschefen. Redan det nya budgeteringssystem, som från och med

innevarande budgetår genomförts beträffande anskaffning av flygmateriel och

i årets statsverksproposition föreslagits jämväl beträffande vissa matenelanskaffningar

för armén och marinen, föranleder en huvudsakligen formell

ändring av bestämmelserna om disposition av krigsmaterielverkets rörelsekapital,

såvitt avser inköp av råvaror. Verkets inköpsmöjligheter i detta hänseende

böra, såsom civilförvaltningen påpekat, anslutas även till de bemyndiganden

att utöver årsanslagens belopp beställa materiel som lämnas försvarsgrensförvaltningama.

De förslag till vidgade möjligheter för krigsmaterielverket att taga i anspråk

sitt rörelsekapital, som verket här framlagt, ha i princip icke föranlett erinran

från remissmyndigheternas sida. Med de s. k. planeringsköpen vill krigsmate
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

rielverket erhålla ökade möjligheter till ekonomisk planering av sådana inköp

av material och materiel som regelbundet återkomma.

Det har under senare tid visat sig nödvändigt att medgiva inköji av den

art som krigsmaterielverket här benämnt planeringsköp. De fall som förekommit

ha gällt sprängämnen. Detta material har varit och är alltjämt så svåråtkomligt

att de tillfällen som yppat sig att anskaffa detsamma måst utnyttjas.

Kungl. Maj:t har sålunda i några fall bemyndigat krigsmaterielverket att anlita

rörel sekajritalet för anskaffning av sprängämnen till kvantiteter som beräknats

komma att upparbetas vid ammunitionsanskaffningar framdeles för att täcka

befintliga brister i ammunitionstillgången. Anskaffningarna ha huvudsakligen

skett genom import. I ett nu aktuellt fall har emellertid sprängämnesförsörjningen

i viss omfattning säkrats genom vissa garantiutfästelser för inhemsk

tillverkning. I detta sistnämnda fall kunna de lämnade garantierna möjligen

föranleda vissa medelsanspråk framdeles.

En långsiktsplanering av anskaffningsverksamheten sådan som krigsmaterielverket

åsyftar är enligt min mening mycket lämplig. En förutsättning för

att verket skall få göra dylika inköp utan täckning i anvisade anslag eller

givna bemyndiganden måste dock vara, att i de anslag, som skola slutligt bestrida

anskaffningskostnaden, normalt ingå även utgifter för materielförnyelse.

Överhuvud få dylika planeringsköp icke ske så att de föregripa en prövning

i vanlig ordning av de anslag som årligen skola anvisas. Vidare bör givetvis

förvaltningsmyndigheternas inflytande på arten och omfattningen av planeringsköpen

säkras, så att icke anskaffning sker av material och materiel som

på grund av ändringar i modeller och typer av materiel eller dylikt icke

komma till avsedd användning.

Med här angivna förutsättningar vill jag tillstyrka, att krigsmaterielverket

erhåller bemyndigande att anlita sitt rörelsekapital för s. k. planeringsköp.

Andra faktorer torde komma att verka återhållande på omfattningen av dessa

inköp men jag anser, att den av krigsmaterielverket angivna begränsningen att

inköpen skola omfatta högst tre års behov av materiel, varom är fråga,

är lämplig. Även till beloppet torde inköpens omfattning böra begränsas. Med

hänsyn till de förut omnämnda beställningsbemyndigandena kan dock sannolikt

ett lägre belopp bestämmas än krigsmaterielverket angivit. Det bör få ankomma

på Kungl. Maj:t att bestämma maximibeloppet för dessa inköp.

Uppläggningen av ett buffertlager av råvaror, halvfabrikat och detaljer för

krigstillverkning av vapen och ammunition m. m. ingår som ett normalt led

i krigsmaterielverkets krigsindustriplanering. Storleken av denna lagerhållning

bör bestämmas på grundval av de principer som skola tillämpas för krigsmaktens

försörjning i krig. En utredning av denna fråga pågår för närvarande.

Det kan naturligtvis ifrågasättas, om icke såsom civilförvaltningen framhållit

anskaffningen av detta lager borde bekostas av för ändamålet anvisade eller

eljest till förfogande stående anslagsmedel å driftbudgeten. Med hänsyn till

svårigheten att nu bedöma den erforderliga storleken av beredskapslagret och

möjligheterna att omsätta detsamma i fredstillverkning anser jag mig emel
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 73.

lertid kunna tillstyrka krigsmaterielverkets förslag att för detta ändamål taga

i anspråk rörelsekapitalet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma

till vilket belopp detta bör få ske. För täckning av den del av beredskapslagret,

som ej blir omsatt, kan ifrågakomma att framdeles anvisa särskilda

medel på driftbudgeten. Jag förutsätter, att beredskapslagringen så planeras

att kassationer i möjligaste mån undvikas.

Om rörelsekapitalet får tagas i anspråk för lagerköp på sätt här föreslagits,

kunna vissa för beredskapslagring nu disponerade medel under krigsmaterielverkets

täckningsanslag frigöras.

Av några remissmyndigheter har ifrågasatts lämpligheten att genomföra här

avsedda åtgärder, innan resultatet av förvaltningsutredningens arbete föreligger.

Enligt min mening är det med hänsyn till de ekonomiska fördelar

som kunna vinnas angeläget att snarast kunna disponera rörelsekapitalet för

planeringsköp. För övrigt torde rörelsekapital bliva erforderligt även om i

en ny förvaltningsorganisation krigsmaterielanskaffningen skulle komma att

anförtros andra förvaltningsorgan, och även i dylikt fall torde de här föreslagna

dispositionsbestämmelserna vara lämpliga.

Jag förutsätter, att krigsmaterielverket vidtager åtgärder för att samordna

den lagring, som de här föreslagna bestämmelserna ger verket möjlighet till,

med den verksamhet på området som ankommer på riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap, ävensom att anskaffnings verksamheten så planeras att särskilda

lagringskostnader icke uppkomma i anledning av planeringsköpen.

Jag förordar således, att nu gällande bestämmelser för disposition av krigsmaterielverkets

rörelsekapital ändras så att verket får möjlighet dels att, utan

hinder av att anslag icke anvisats eller beställningsbemyndigande icke lämnats,

under de förutsättningar som av mig i det föregående angivits i viss omfattning

anskaffa sådan materiel som regelbundet återanskaffas i mån av förbrukning

och materialier därtill, s. k. planeringsköp, dels och att genom s. k. lagerköp

anskaffa ett beredskapslager av råmaterial, halvfabrikat och detaljer för krigstillverkning

av vapen och ammunition m. m. Riksdagens godkännande av

dylika ändrade dispositionsbestämmelser torde böra inhämtas. Det bör få ankomma

på Kungl. Maj:t att meddela de närmare dispositionsbestämmelserna

för rörelsekapitalet i anslutning till vad jag här föreslagit.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

godkänna de ändrade grunder för dispositionen av krigsmaterielverkets

rörelsekapital som av mig i det föregående angivits.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Åke Lundberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1949:43 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i bestämmelserna om disposition av krigsmaterielverkets rörelsekapital. s. 7 i texten