Angående anslag till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m
1949-02-25 · 36 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 35 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1949:85, Angående anslag till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
1
Nr 85.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
m. m.; given Stockholms slott den 25 febiuan 1549.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av ''bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen hemställes om godkännande av avtal med städerna Göteborg
och Stockholm om statens övertagande av vissa städerna tillhöriga ungdomsvårdsskolor.
Härvid skall Stockholms stad till staten utgiva ett belopp
av 1 600 000 kronor. Göteborgs stad skall av staten erhålla ett belopp av
720 000 kronor.
I propositionen äskas därjämte anslag till skolor tillhörande bama- och
ungdomsvården för budgetåret 1949/50.
1—407 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 85.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 85.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 25 februari 1949.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,
Meijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen
anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller,
fråga om anslag till skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret
1949/50 samt anför.
I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, p. 36—40) har KungL
Maj:t på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för ''budgetåret 1949/50 beräkna följande anslag:
Statens skolor tillhörande bama- och ungdomsvården: Avlöningar,
förslagsanslag ............................................. kronor 2 700 000
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader,
förslagsanslag .......................................... » 2 000 000
Statens skolor tillhörande bama- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m., reservationsanslag ........................ » 500 000
Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna
och
ungdomsvården, förslagsanslag .............................. » 750 000
Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande
bama- och ungdomsvården, reservationsanslag... » 10 200
Vid tiden för statsverkspropositionens utarbetande pågingo förhandlingar
med städerna Göteborg och Stockholm om statens övertagande av den av
dessa städer bedrivna ungdomsvårdsverksamheten. Vid årsskiftet 1948/49
ha preliminära avtal härom träffats mellan särskilda av Kungl. Maj:t utsedda
förhandlingsmän och städerna. På grund av dessa omständigheter
kunde ifrågavarande anslag endast beräknas preliminärt i statsverkspropositionen.
Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål..
Ungdomsvårdsskolornas nuvarande organisation.
Ungdomsvårdsskoleverksamhet bedrives f. n. dels av staten vid statligt
ägda eller av staten på viss tid arrenderade ungdomsvårdsskolor, dels av städerna
Stockholm och Göteborg, vilka jämlikt 43 § 2 mom. barnavårdslagen
hava att själva svara för vissa för deras del erforderliga ungdomsvårdsskolor,
Kungl. Maj:ts proposition nr 85. 3
och dels av enskilda föreningar och stiftelser. De icke statliga skolorna åtnjuta
för sin verksamhet betydande bidrag av statsmedel.
Ungdomsvårdsskoleorganisationen omfattar följande olika anstaltstyper:
1) skolhem för barn i skolplikt^ ålder,
2) yrkesskolor för barn, vilka vid omhändertagandet avslutat sin skolgång
men icke fyllt aderton år, eller för personer, som avses i 22 § d) bamavårdslagen,
3) hemskolor för väntande mödrar och mödrar med späda ''barn,
4) yrkesskolor för omhändertagna över skolpliktig ålder, vilka äro efterblivna
till förståndsutvecklingen,
5) skolhem och yrkesskolor för omhändertagna, vilka på grund av själslig
abnormitet böra stå under särskild läkartillsyn. .
De statliga ungdomsvårdsskolorna äro f. n. 17 till antalet, nämligen
för manliga elever: Lövsta skolhem och yrkesskola, Långanäs, Ljungaskogs,
Forsane, Sundbo och Johannisbergs yrkesskolor, Östra Spångs, Hammargårdens,
Yemyra, Folåsa och Gräskärrs skolhem samt för kvinnliga elever: Skarvik-Tallåsens
skolhem och yrkesskola, Sonestorps, Hornö och Brättegårdens
yrkesskolor, Broby skolhem samt Bistagårdens hemskola. Av dessa skolor
äro Lövsta, Folåsa och Skarvik-Tallåsen avsedda för elever, vilka äro själsligt
abnorma eller eljest i behov av särskild läkartillsyn. De nu angivna statliga
skolorna ägas av staten med undantag för Skarvik-Tallåsen, som av staten
arrenderats på fem år fr. o. m. den 1 juli 1948.
De icke statliga ungdomsvårdsskolorna äro f. n. 11 till antalet, nämligen
för manliga elever: Skrubba, Fagareds och Kåby skolhem och yrkesskolor,
Margretelunds yrkesskola och Gudmundsgårdens skolhem samt för
kvinnliga elever: Lingatans skolhem och yrkesskola, Eknäs yrkes- och hemskola,
Sjötorps, Morängens och Håkanstorps yrkesskolor samt Johannelunds
skolhem. Av dessa skolor äro Margretelund, Sjötorp och Håkanstorp avsedda
för omhändertagna, vilka äro efterblivna till förståndsutvecklingen.
Skrubba, Fagared, Kåby, Lingatan och Eknäs fungera f. n. i praktiken endast
såsom yrkesskolor.
Verksamheten vid de icke statliga skolorna är närmare reglerad genom
avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan samt huvudmännen för de skilda anstalterna.
Verksamheten vid Margretelund och Gudmundsgården är avtalsenligt
säkrad till utgången av år 1952. Nu gällande avtal rörande de övriga
icke statliga ungdomsvårdsskolorna utlöpa den 30 juni 1950.
Avtalen och därmed sammanhängande frågor.
1936—37 års skyddshemsreform.
Nu gällande bestämmelser för ungdomsvårdsskoleverksamhetens ordnande
grundas på betänkande och förslag rörande verksamheten vid skyddshemmen1
m. m., avgivet av särskilda sakkunniga (SOU 1935:35), samt proposi
1
Ungdomsvårdsskolorna benämndes före den 1 juli 1946 »skyddshem» och de i organisationen
ingående vanliga yrkesskolorna f(ir elever under 18 år »yrkeshem» beträffande
skolor för manligt och »hemskolor» beträffande skolor för kvinnligt klientel.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
tionen nr 219/1936. Den reform av skyddshemsorganisationen, som beslöts
vid 1936 och 1937 års riksdagar, syftade bl. a. till en förbättrad skol- och yrkesutbildning
samt en fördelning av klientelet på de olika typer av anstalter, som
nämnts i det föregående. Härför ansågs nödvändigt att staten övertog det
ekonomiska huvudansvaret för verksamheten. Landstingen och de städer,
vilka ej deltogo i landsting, befriades fördenskull från skyldigheten att upprätta
skyddshem. Stockholm och Göteborg skulle dock vara skyldiga att
själva med bidrag av statsmedel ordna sina skyddshem i enlighet med de
vid omorganisationen uppdragna riktlinjerna. Detta undantag motiverades
dels därmed att dessa städer voro tillräckligt stora att medgiva den åsyftade
differentieringen av eleverna på skolhem, yrkeshem och hemskolor,
dels därmed att det icke ansågs lämpligt att sammanföra den vanartade ungdomen
från storstäderna med sådan ungdom från andra delar av landet
(prop. nr 219/1936, s. 26). Den särställning, som Stockholm och Göteborg
sålunda erhöllo i jämförelse med rikets övriga kommuner, mötte inga principiella
invändningar vare sig i riksdagen eller vid den föregående remissbehandlingen
av förslaget. Från städernas sida gjordes endast vissa erinringar
beträffande utformningen och storleken av statsbidraget till deras skyddshemsverksamhet.
De skolor, vilka Stockholm och Göteborg enligt 43 § 2 mom. barnavårdslagen
ålagts att själva sörja för, voro enligt lagrummets lydelse före den 1
juli 1946 skolhem, yrkeshem och hemskolor. Efter nämnda dag omfattar
skyldigheten skolhem och yrkesskolor för barn, som rid omhändertagandet
icke fyllt aderton år, varvid dock uttryckligen undantagits skolor för barn,
som på grund av själslig abnormitet böra stå under särskild läkartillsyn,
och yrkesskolor för barn över skolpliktig ålder, vilka äro efterblivna till
förståndsutvecklingen. Ifrågavarande lagändring innebar i praktiken ingen
förändring i förhållande till vad som gällt före densamma.
Vid 1936—37 års reform fastslogs, att de landstingsägda skyddshemmen
i princip borde ställas till statens förfogande utan ersättning. En viss kostnadsutjämning
skulle emellertid ske mellan de landsting som ägde och dem
som saknade skyddshem på följande sätt.
Landstingen och de i landsting ej deltagande städerna (utom Stockholm
och Göteborg) ålades att under åren 1938—39 till staten inbetala ett mot de
förutvarande skyddshemsavgiftema svarande belopp, beräknat till 700 kronor
för elev och år. De inflytande medlen redovisades å en särskild fond,
från vilken ersättning för de överlämnade skyddshemmen utgick enligt följande
principer (prop. nr 219/1936, s. 165 ff.).
a) För anstaltsbyggnadema utgick ersättning för halva värdet.
b) För ett tomtområde om 8—10 har utgick ingen ersättning, ej heller för
anstaltens inventarier.
c) För jordbruket med åbyggnader samt levande och döda inventarier utgick
full ersättning efter opartisk värdering.
Kungl. Maj.ts proposition nr 85.
5
Nu gällande avtal.
De första avtalen mellan Kungl. Maj:t samt städerna Stockholm och Göteborg
rörande verksamheten efter 1936—37 års reform avsägo perioden 1 juli
1938—31 december 1942. Dessa avtal ersattes sedermera med nya, gällande
för tiden 1 januari 1943—31 december 1944. De sistnämnda avtalen ha genom
särskilda tilläggsavtal förlängts att gälla först t. o. m. den 30 juni 1945 och
därefter t. o. m. den 30 juni 1950.
Avtalen medföra i huvudsak följande skyldigheter för städerna.
A. Stockholms stad skall hålla tre ungdomsvårdsskolor, nämligen
Skrubba, skolhem och yrkesskola med 54 platser å yrkesskolan och 24
platser å skolhemmet;
Eknäs, yrkes- och hemskola med 30 platser, samt
Johannelund, skolhem med 35 platser.
Göteborgs stad skall hålla två ungdomsvårdsskolor, nämligen
Fagared, skolhem och yrkesskola med 44 platser å yrkesskolan och 24
platser å skolhemmet, samt
Lingatan, skolhem och yrkesskola med 32 platser.
B. Städerna skola, i mån av platstillgång, å sina ungdomsvårdsskolor mottaga
elever från andra kommuner enligt anvisningar av chefen för socialstyrelsens
skolbyrå. Deras ungdomsvårdsskolor må dock icke beläggas med
elever från andra kommuner i sådan utsträckning, att städernas eget behov av
ungdomsvårdsskoleplatser äventyras. Å andra sidan äger skolbyråchefen medgiva
att ungdomsvårdsskoleelever från Stockholm och Göteborg må intagas i
annan ungdomsvårdsskola.
C. Städerna äro beträffande skolornas personaluppsättning och förvaltning
m. m. bundna av vissa bestämmelser i avtalen och stadgan för skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården.
Beträffande det årliga statsbidraget anfördes i propositionen nr
219/1936 följande (s. 28).
Till de årliga driftkostnaderna vid skyddshemmen skall vederbörande barnavårdsnämnd
bidraga med 300 kronor för elev. Dessutom skall nämnden erlägga
ett beklädnadsbidrag av 200 kronor för varje nyintagen elev. I övrigt skall
staten bestrida samtliga kostnader vid de statliga hemmen, vilka kostnader av
de sakkunniga beräknats till inalles 1 200 kronor för elev och år vid skolhem
och hemskolor samt 1500 kronor för elev och år vid yrkeshem.
Till de hem, som komma att drivas av enskilda sammanslutningar och stiftelser,
samt till städerna Stockholm och Göteborg skall statsbidrag i regeln
utgå med så stort belopp, att summan av detta jämte barnavårdsnämndens bidrag
kommer att uppgå till 1 200 kronor för elev och år. Till hem, som drivas
av enskilda sammanslutningar och stiftelser, skall bidrag utgå, oavsett om
plats är belagd eller icke.
Med utgångspunkt från vad sålunda anförts fastställdes statsbidraget i 1938
års avtal till 900 kronor för elev och år, oberoende av ungdomsvårdsskolans art.
Efter hand ha vissa jämkningar skett i avtalen till städernas förmån, varjämte
vissa bidrag numera på grund av statsmakternas beslut utgå utanför ramen
för avtalen. Statsbidrag utgår numera enligt följande grunder.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 85.
1. Enligt gällande avtal:
a) fast platsbidrag med 900 kronor för plats och år, oberoende av beläggningen;
b)
rörligt tillägg å det fasta platsbidraget med 3 % av bidragets belopp
för varje hel mångfald av fem, varmed levnadskostnadsindex i genomsnitt
under det sistförflutna året överstigit motsvarande tal i genomsnitt under
år 1935;
c) särskild ersättning för utackorderade elever med 300 kronor för år och
elev, såvitt angår elev, som omhändertagits före fyllda 18 år, samt med högst
600 kronor för år och elev, därest eleven omhändertagits jämlikt 22 § d) barnavårdslagen;
d)
ersättning för anlitande av psykiatriskt särskilt skolad läkare för Stockholms
del med för Skrubba högst 900 kronor för år och för Eknäs och Johannelund
vardera högst 400 kronor för år;
e) bidrag för underhåll av byggnader med två procent av resp. byggnaders
värde;
f) extra statsbidrag för Stockholms vidkommande med för Skrubba 11 500
kronor för år och för Johannelund 6 500 kronor för år;
2. enligt av riksdagen i övrigt medgivna grunder:
g) särskild ersättning för villkorligt utskrivna elever jämlikt 15 § 6 mom.
stadgan den 28 juni 1946 för skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
(SFS 58271946);
h) ersättning för anlitande av psykiatriskt särskilt skolad läkare för Göteborgs
del enligt i huvudsak de regler, vilka gälla för de statliga skolornas vidkommande;
i)
bidrag till arbetstidsbegränsande åtgärder efter socialstyrelsens bestämmande
(prop. nr 269/1947, s. 109; prop. nr 214/1948, s. 25);
j) resebidrag till elever för besök i hemorten;
k) ersättning för bortfallet av de tidigare utgående kommunala avgifterna
och ersättningarna (den s. k. skyddshemsavgiften m. m.; prop. nr 269/1947, s.
81—83);
l) ersättning för erforderliga ny-, till- och ombyggnader enligt beslut av
Kungl. Maj:t och riksdagen i varje särskilt fall.
Framställning'' av Stockholms stad om förstatligande.
Det nu gällande avtalet med Stockholms stad, vilket ingåtts för tiden 1 juli
1945—30 juni 1950, godkändes till en början av stadsfullmäktige i staden att
gälla allenast för tiden t. o. m. den 30 juni 1947. I samband härmed hemställde
Stockholms stadsfullmäktige i skrivelse den 23 maj 1945, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen upphävande av den i 43 § 2 mom. barnavårdslagen
(enligt dåvarande lydelse) föreskrivna skyldigheten för staden att själv upprätta
eller anordna skolhem, yrkeshem eller hemskolor. Beträffande innehållet i
stadsfullmäktiges skrivelse må här anföras följande.
Stadsfullmäktige återgåvo vad i propositionen nr 219/1936, s. 28, anförts
rörande beräkningen av det årliga statsbidraget (av mig i det föregående refe
-
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 85.
rerat) och uttalade därefter den slutsatsen, att »man vad beträffar driftkostnaderna
icke avsett att ställa Stockholm och Göteborg i någon i ekonomiskt
hänseende sämre ställning än övriga kommuner, vartill ju heller icke någon
rimlig anledning torde kunna anföras».
Stadens egna kostnader för driften av ungdomsvårdsskolorna uppgingo å
1942 års stat enligt stadsfullmäktiges uppgifter till 307 800 kronor, varav
106 400 kronor för pensionskostnader samt för räntor och kapitalavbetalningar.
Vid tillämpning av det för åren 1943 och 1944 föreslagna avtalet, medde
förbättringar, som detta komme att innebära, beräknades dock stadens egna
kostnader komma att minska med i runt tal 69 500 kronor.
Yad beträffade år 1943 utgjorde vårdkostnaderna för elev och år enligt en
inom socialstyrelsen företagen sammanställning vid Skrubba kronor 3 257:58,
vid Eknäs kronor 3 091: 61 och vid Johannelund kronor 2 948: 61. Då statens
bidrag enligt det då gällande avtalet per plats och år uppginge till resp. 1 534,
1 323 och 1 522 kronor, uppginge stadens kostnad till i runt tal resp. 1 723,
1 768 och 1 426 kronor. Det framhölls i detta sammanhang, att kostnaderna
vid de statliga ungdomsvårdsskolorna högst avsevärt överstege statsbidragen
till stadens ungdomsvårdsskolor. Till belysning härav anfördes följande »vårdkostnader
för det allmänna» för elev och år, nämligen å Sundbo yrkesskola
(B-ort) 2 930: 88, å Vemyra skolhem och yrkesskola (G-ort) 3 186: 27, å Engesbergs
skolhem (C-ort) 2 985: 83 och å Brättegårdens skolhem (D-ort) 2 470: 86
kronor, samtliga uppgifter avseende budgetåret 1943/44.
Det vore enligt stadsfullmäktiges mening att märka, att stadens invånare
utöver den kommunala uttaxeringen för stadens egen ungdomsvårdsskoleverksamhet
hade att genom statsskatterna bära sin fulla andel av kostnaderna för
de övriga ungdomsvårdsskolorna.
Över stadsfullmäktiges framställning avgav socialstyrelsen den 14 september
1945 utlåtande, vari styrelsen anförde i huvudsak följande.
Enligt stadens uppfattning ha statsmakterna genom den vid 1936 och 1937
års riksdagar genomförda skyddshemsreformen icke avsett att ställa Stockholm
och Göteborg i någon i ekonomiskt hänseende sämre ställning än övriga
kommuner. Med stöd av skyddshemssakkunnigas beräkningar rörande de årliga
driftskostnaderna vid skyddshemmen synes staden vilja hävda, att det
år 1938 ingångna avtalet grundats på principen att de statliga bidragen skulle
täcka driftskostnaderna.
Socialstyrelsen kan inte dela denna mening. De sakkunniga framlade visserligen
summariska kalkyler rörande de årliga driftskostnaderna vid de omorganiserade
skyddshemmen, men beträffande statsbidragen till Stockholm
och Göteborg uttalade de sakkunniga, att dessa borde utgå med samma belopp
som till sammanslutningar och stiftelser, dock inte för obelagda platser (SOU
1935: 35, s. 79).
Av Stockholms stadsfullmäktiges utlåtande över sakkunnigförslaget framgår
också tydligt, att staden räknat med att den föreslagna omläggningen av
skyddshemsverksamheten för stadens vidkommande skulle medföra en viss
ekonomisk uppoffring. Enligt Stockholms barnavårdsnämnds i utlåtandet citerade
uttalande ansågs dock förmånen för staden att själv få ordna och sköta
sin skyddshemsverksamhet vara en så stor och värdefull ideell tillgång, att
densamma enligt nämndens mening borde anses uppväga nämnda uppoffring
(stadskollegiets i Stockholm utlåtanden och memorial 1935, s. 1304).
Den enda förbättring av statsbidragen, som staden då begärde, var att platsbidrag
skulle utgå även för obelagda skyddshemsplatser samt att staten jämväl
skulle åtaga sig kostnaderna för erforderliga nybyggnader. Liknande åsikt
anlades av stadsfullmäktige i Göteborg. Då dessa krav ej beaktades i 1936 års
proposition framfördes städernas synpunkter för riksdagen i motioner i båda
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 85.
kamrarna (nr 1:372 och II: 729). De av motionärerna framförda önskemålen
avböjdes dock av riksdagen.
Efter 1936 års riksdags beslut ha numera sådana jämkningar vidtagits, att
Stockholm och Göteborg utfå bidrag för samtliga elevplatser oavsett om de
äro belagda eller ej. Likaså ha statsmakterna godkänt principen att bidrag
skola kunna utgå till erforderliga ny-, till- och ombyggnader av städernas
skyddshem, dock att bidragets storlek skall beslutas av Kungl. Maj:t och riksdagen
i varje särskilt fall. De av Stockholms stad framförda önskemålen vid
skyddshemsreformens genomförande ha alltså i stort sett tillmötesgåtts. Därutöver
har staden även kommit i åtnjutande av bidrag till byggnadsunderhåll
och kristillägg å platsbidragen enligt samma grunder, som gälla för de sammanslutningar
och stiftelser, vilka driva skyddshemsverksamhet, samt därutöver
viss särskild dyrortsersättning för verksamheten vid Skrubba och
Johannelund.
Det vill också synas som om statsverket alltsedan skyddshemsreformen
trädde i kraft år 1938 påtagit sig huvudbördan av de sedan denna tid ökade
kostnaderna för Stockholms skyddshemsverksamhet.
Socialstyrelsen kan ej finna de av staden anförda skälen utgöra tillräcklig
anledning för ändring i barnavårdslagen i angiven riktning och avstyrker alltså
den gjorda framställningen.
Genom beslut den 18 februari 1944 hade Kungl. Maj:t förordnat dåvarande
skyddshemsinspektören, numera byråchefen i socialstyrelsen T. Eriksson och
dåvarande byråchefen, numera expeditionschefen i finansdepartementet H.
Klackenberg att med stadsfullmäktige i Stockholm och Göteborg upptaga förhandlingar
rörande avtal om nämnda städers skyddshemsverksamhet för tid
fr. o. m. den 1 januari 1945. Förhandlingsmännen överlämnade den 5 december
1944 till mig en promemoria, i vilken de bl. a. framlade sina synpunkter
på ett eventuellt förstatligande av Stockholms och Göteborgs skyddshem.
Förhandlingsmännen verkställde beräkningar rörande det å Stockholms
stad vilande underskottet vid skyddshemmen under åren 1938 och 1943. För
att göra siffrorna jämförliga med utgiftsredovisningen vid de statliga skyddshemmen
hade förhandlingsmännen därvid bortsett från räntor och avskrivningar
å fastigheter och inventarier. För Stockholms stads del befanns underskottet
ha uppgått under år 1938 till 114 945 kronor och under år 1943 till
118 167 kronor, ökningen av nettoutgifterna hade således enligt förhandlingsmännens
mening varit mycket obetydlig för staden, medan staten fått bära en
avsevärt större del av den faktiska fördyring som skett. Förhandlingsmännen
funno med hänsyn härtill, att städerna från sina synpunkter icke kunde anföra
några mera vägande skäl för ett krav på att staten skulle helt övertaga verksamheten
och befria dem från handhavandet därav.
Frågan är då — fortsatte förhandlingsmännen — i vad mån ur skyddshemsvårdens
egna synpunkter avgörande skäl kunde anföras till förmån för ett
förstatligande. Härutinnan anförde förhandlingsmännen i huvudsak följande.
Det motiv, som vid 1936 års beslut främst anfördes för att städerna själva
skulle svara för sin skyddshemsvård, var att deras klientel hade en sådan omfattning,
att den önskvärda differentieringen kunde uppnås utan att deras
skyddshem införlivades i den statliga organisationen. Deras skyddshemsstandard
ansågs även delvis föredömlig. Beträffande differentieringsbehovet
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 85.
har någon förskjutning icke inträffat sedan 1936. Såvitt nu kan bedömas kunna
möjligen vissa rationaliseringar beträffande driften genomföras, om storstädernas
skyddshem införlivades med den statliga organisationen. F. n. kunna
dessa möjligheter dock ingalunda sägas vara av någon nämnvärd betydelse
för avgörandet om skyddshemsvårdens förstatligande i de båda storstäderna.
Mot ett införlivande av storstädernas skjMdshem i den statliga organisationen
ansågs år 1936 tala de olägenheter, som ett sammanförande av storstadsklientelet
med andra skyddshemselever medförde. Det synes tveksamt,
om denna uppfattning haft gynnsamma verkningar för skyddshemsvården i
dess helhet på grund av den isolering av storstadseleverna, som därav följt.
Enligt skyddshemsinspektörens erfarenheter är det mindre lyckligt att till ett
och samma hem sammanföra alla barn och ungdomar, som på en viss ort omhändertagits
för skyddshemsuppfostran. Det har visat sig, att bland pojkarna
på Skrubba och Fagared lätt bildas rena ligor, som hålla samman efter utskrivningen
och fortsätta med kriminalitet och ofog. Att behandlingsresultatet
på Stockholms och Göteborgs skyddshem varit sämre än på motsvarande
övriga skyddshem torde icke enbart kunna tillskrivas storstadsmiljön. Orsaken
till många enskilda misslyckanden efter skyddshemsvistelsen har kunnat
spåras till ligamentaliteten på storstadsskyddshemmet, som sedermera hindrat
de förutvarande skyddshemseleverna att komma loss från varandra efter utskrivningen
på samma sätt som vid övriga skyddshem.
Pojkar och flickor från storstäderna, som tagits om hand på andra skyddshem
än städernas egna, ha också genomsnittligt sett lyckats bättre än de på städernas
egna hem intagna. Farhågorna för att sammanföra storstadsungdom
med ungdom från andra orter i landet synas icke enligt nu föreliggande erfarenheter
ha besannats.
För frågan om ett förstatligande har emellertid denna ändrade bedömning
av värdet av att hålla isär storstadsklientelet från övriga skyddshemselever i
och för sig icke någon avgörande betydelse. Gällande författningar giva nämligen
skyddshemsinspektören möjlighet att sprida storstädernas klientel på
alla de anstalter, varöver skyddshemsinspektören förfogar. Denna möjlighet
har redan i avsevärd utsträckning med gynnsamma erfarenheter utnyttjats av
Göteborgs barnavårdsnämnd. Om sålunda önskvärd rörlighet beträffande
placeringen av eleverna kan ernås inom den nuvarande organisationen lär
detta argument icke i nämnvärd mån kunna utnyttjas som skäl för ett förstatligande.
Den nya uppfattningen, att storstadseleverna med fördel kunna utplaceras
bland elever från andra orter, betyder blott att ett skäl mot förstatligande
bortfallit.
Förhandlingsmännen uttalade slutligen, att tidpunkten för ett förstatligande
för det dåvarande icke vore lämplig. Det vore önskvärt att, innan ställning
toges till frågan om ett införlivande av storstädernas ungdomsvårdsskolor
med den statliga organisationen, man bättre kunde överblicka de linjer, efter
vilka hela organisationen borde utbyggas.
Socialstyrelsens förslag om förstatligande av ungdomsvårdsskoleverksam
heten
i dess helhet.
I skrivelse den 25 november 1947 avgav socialstyrelsen ett förslag
om förstatligande av verksamheten vid de icke statliga ungdomsvårdsskolorna
samt viss omorganisation och begränsning av platsantalet inom organisa
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
tionen. Förslaget anmäldes av mig i propositionen nr 214/1948, varvid jag
dock endast återgav vad styrelsen anfört i fråga om förstatligande av verksamheten
i dess helhet. Jag vill här erinra om styrelsens ifrågavarande synpunkter
och torde därvid få hänvisa till propositionen nr 214/1948, s. 4. Tillläggas
bör allenast, att enligt vad jag inhämtat lönerna vid Göteborgs ungdomsvårdsskolor
numera anknutits till den statliga löneskalan för motsvarande
skolor.
De preliminära avtalen.
På framställning av Stockholms stad och Göteborgs stad har Kungl. Maj:t
den 21 november 1947 uppdragit åt förenämnda förhandlingsmän samt expeditionschefen
i inrikesdepartementet E. Montell att upptaga förhandlingar angående
revision av gällande, mellan Kungl. Maj:t och kronan samt nämnda
städer slutna avtal beträffande verksamheten vid städernas ungdomsvårdsskolor.
Med skrivelse den 31 december 1948 ha förhandling smännen överlämnat
preliminära avtal, träffade den 30 december 1948 med städernas förhandlingsdelegerade
under förutsättning av Kungl. Maj:ts resp. stadsfullmäktiges godkännande.
Enligt avtalen skall staten per den 1 juli 1949 på vissa villkor övertaga
de båda städernas ungdomsvårdsskoleverksamhet, varvid sålunda den
särställning, som städerna hittills intagit jämlikt 43 § 2 mom. barnavårdslagen,
skulle upphävas.
I anslutning till de vid 1936—37 års reform följda riktlinjerna har — anföra
förhandlingsmännen — såsom en förutsättning för förstatligande uppställts,
att Stockholm och Göteborg skola till staten överlämna anstalter med ett platsantal,
sammanlagt motsvarande det beräknade framtida behovet för dessa
städer, av socialstyrelsen uppskattat till omkring 165 platser. Städerna driva
f. n. fem ungdomsvårdsskolor, nämligen Skrubba med 78, Eknäs med 30,
Johannelund med 35, Fagared med 68 och Lingatan med 32 jrdatser, eller tillhopa
243 platser. Den sålunda möjliga reduktionen av platsantalet har ansetts
böra i första hand medföra nedläggande av Skrubba, vilken anstalt torde vara
den med hänsyn till bl. a. elevförläggningens beskaffenhet minst tidsenliga.
Vidare ha förhandlingsmännen ansett skäligt tillmötesgå Stockholms stads
önskemål att få behålla Johannelund för andra ungdomsvårdsändamål. Då en
inventering av stadens disponibla anläggningar givit vid handen att ingen av
dessa kan godtagas såsom ersättning för Johannelund, har överenskommits,
att staden skall till staten kontant utgiva ett belopp motsvarande kostnaderna
för uppförande av en ny med Johannelund jämförlig anstalt och dess utrustande
med inventarier. På grund av att Stockholm till staten överlämnar
anstalter med sammanlagt (Eknäs 30 platser plus i princip Johannelund 35
platser) 65 platser och äger behålla Skrubba, medan Göteborg avstår anstalter
med tillhopa (Fagared 68 platser plus Lingatan 32 platser) 100 platser, ha
städernas avtal med staten måst utformas så, att en ekonomisk utjämning
mellan städernas prestationer och fördelar vid uppgörelsen erhålles.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
Avtalen innefatta i enlighet med de principer beträffande anstaltsinlösen,
som följdes vid skyddshemsref ormen, att själva anstaltsbyggnaderna med tillhörande
markområden om 8 å 10 har samt anstalternas inventarier skola överlämnas
till staten utan ersättning, medan full ersättning skall utgå för de till
skolorna knutna jordbruken — bortsett från nyssnämnda markområden —
med därtill hörande levande och döda inventarier.
Saluvärdet av den mark vid Eknäs jämte jordbruksbyggnader och jordbruksinventarier,
som skola inlösas av staten, har från Stockholms stads sida
uppskattats till sammanlagt 88 000 kronor, vilket belopp en av förhandlingsmännen
anlitad värderingsman funnit godtagbart. Jordbruken med inventarier
vid Fagared och Lingatan ha av förhandlingsmännens värderingsmän åsatts
saluvärden — inkl. den jord å 8 å 10 har, som skulle överlämnas utan
vederlag — av 66 480 kronor resp. 105 319 kronor.
Rörande kostnaderna för uppförande av en med Johannelund jämförlig
anstalt anföra förhandlingsmännen i huvudsak följande.
Kostnaderna för nyuppförande å billig tomtmark av en med Johannelund
jämförlig anstalt men byggd enligt modernare principer samt för förvärv av
erforderliga anstaltsinventarier ha uppskattats av tvenne sakkunniga, av vilka
parterna utsett var sin. Den av staden anlitade sakkunnige har uppskattat
kostnaderna till sammanlagt omkring 800 000 kronor. Den av oss anlitade sakkunnige
har beräknat kostnaderna till omkring 1 250 000 kronor. Vissa olikheter
ha dock förelegat i beräkningsgrunderna. I sistnämnda belopp ingå bl. a.
kostnader för uppförande av särskilda personalbostadshus m. m. med i runt
tal 250 000 kronor, vilka icke upptagits i stadens beräkningar och av vilka viss
avkastning i form av hyror framdeles kommer att erhållas.
Med de i det föregående angivna utgångspunkterna ha förhandlingsmännen
träffat uppgörelser med städerna, att dessa skola, mot befrielse från skyldigheten
att själva svara för ungdomsvårdsskoleverksamheten, avstå för Stockholms
del Eknäs och för Göteborgs del Fagared och Lingatan. Samtidigt som
Stockholms stad utan ersättning till staten överlämnar Eknäs med tillhörande
jordbruk skall staden till staten utgiva ett belopp av 1 600 000 kronor, som
skall täcka stadens bidrag såväl till kostnader för uppförande av en med
Johannelund jämförlig anstalt som till den ekonomiska utjämningen i förhållande
till Göteborg. Staten utgiver till Göteborgs stad ett belopp av 700 000
kronor avseende dels inlösen av jordbruken m. m. vid Fagared och Lingatan
dels ock till staden utgående utjämningsbidrag.
Genom den ekonomiska uppgörelsen skulle staten komma att, utöver anstalterna
Eknäs, Fagared och Lingatan, tillföras ett nettobelopp av 900 000
kronor. Förhandlingsmännen förorda, att detta belopp tills vidare avsättes till
en fond för uppförande av en ny ungdomsvårdsskola eller utvidgning av redan
befintlig sådan skola.
Enligt avtalet med Göteborg skall staten tillika övertaga stadens ekonomiska
förpliktelser gentemot följande ordinarie befattningshavare vid Fagared
nämligen 1 rektor, 1 assistent, 1 yrkeslärare och 1 husföreståndare, samt —
i avseende å utgående lön — 1 jordbruksföreståndare och 1 vårdare, allt i den
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
mån dessa befattningshavares förmåner icke överstiga vad som tillkommer
motsvarande befattningshavare vid statliga ungdomsvårdsskolor. Förhandlingsmännen
ha funnit detta villkor godtagbart med hänsyn till statens behov
av dessa befattningshavare och deras kompetens. De fyra förstnämnda befattningshavarna
ha sin pensionsfråga ordnad genom statens pensionsanstalt. Jordbruksföreståndaren
och vårdaren, för vilka endast stadens löneförpliktelser
övertagits, ha däremot pensionsrätt i Göteborgs stads pensionsinrättning.
Med skrivelse den 24 februari 1949 ha förhandlingsmännen överlämnat ett
under förutsättning av Kungl. Maj:ts resp. stadsfullmäktiges godkännande
träffat tilläggsavtal till förenämnda avtal med Göteborgs stad. Enligt tilläggsavtalet
överlåter staden fastigheten Fagared l8, som i samband med den
förutvarande ägarens frånfälle av staden inköpts för en köpeskilling av 20 000
kronor, till staten mot samma köpeskilling. Förhandlingsmännen ha anfört,
att förvärvet av nämnda fastighet för yrkesskolan varit ett gammalt önskemål,
då det ansetts medföra påtagliga fördelar för skolans mjölkförsörjning och
gåve möjlighet att förhindra en eventuell, för verksamheten oläglig sportstugebebyggelse
i skolans omedelbara närhet. Förhandlingsmännen ha föreslagit,
att kostnaderna för förvärvet skola bestridas av de medel som skulle
avsättas till en fond för uppförande av en ny ungdomsvårdsskola eller utvidgning
av redan befintlig sådan anläggning. I stället för 900 000 kronor skulle
sålunda till fonden avsättas 880 000 kronor.
Över avtalen av den 30 december 1948 har utlåtande avgivits av statskontoret,
som icke haft något att erinra mot desamma.
I skrivelse den 4 januari 1949 har socialstyrelsen avgivit förslag till anslagsäskanden
för budgetåret 1949/50 beträffande verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna,
varvid styrelsen, som funnit de preliminära avtalen tillfredsställande,
förordat, att Fagared, Lingatan och Eknäs fortfarande utnyttjas, den förra
såsom yrkesskola för pojkar samt de båda senare såsom yrkesskolor för flickor.
Departementschefen.
Det ingick som ett led i skyddshemsreformen att vården vid skyddshemmen
skulle ytterligare differentieras genom inrättandet av nya typer av anstalter.
För att skapa förutsättningar för en sådan differentiering övertog staten
genom beslut 1936 och 1937 det ekonomiska huvudansvaret för skyddshemmen,
numera benämnda ungdomsvårdsskolor. Landstingen och de städer, som ej
deltogo i landsting, befriades från skyldigheten att upprätta sådana anstalter.
Undantag gjordes dock för städerna Göteborg och Stockholm, vilka skulle vara
skyldiga att — med bidrag av statsmedel — även i fortsättningen själva ordna
sin skyddshemsvård. En allmän förutsättning för detta undantag utgjorde
det förhållandet, att skyddshemsvården i dessa städer enligt dåtida krav i
vissa avseenden varit föredömligt ordnad. Det framhölls, att städerna voro
tillräckligt stora att medgiva den åsyftade differentieringen av eleverna på
skolhem, yrkeshem och hemskolor (motsvarande numera skolhem, yrkesskolor
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
för pojkar resp. yrkesskolor för flickor). Det ansågs vidare föga lämpligt att
sammanföra skyddshemselever från storstäderna med ungdom från andra delar
av landet. Det torde redan inför reformen ha varit uppenbart, att den föreslagna
särställningen för Göteborg och Stockholm skulle medföra vissa ekonomiska
uppoffringar för dessa städer. Inga principiella invändningar gjordes
dock från städernas sida; av uttalanden från Stockholms stads sida torde framgå,
att staden funnit förmånen att själv få ordna sin skyddshemsverksamhet
så värdefull, att densamma kunde anses uppväga den ekonomiska uppoffringen.
Däremot gjorde städerna vissa erinringar beträffande statsbidragens
utformning och storlek. De i dessa avseenden framförda önskemålen ha sedermera
i samband med revisioner av de med städerna ingångna avtalen i stort
sett tillgodosetts.
Vid flera tillfällen efter reformens genomförande ha städerna, enligt vad
statens förhandlingsmän uppgivit, i samband med avtalsförhandlingar framfört
önskemål om att befrias från skyldigheten att anordna egna ungdomsvårdsskolor.
Stockholms stad har därjämte ingått till Kungl. Maj:t med en framställning
i samma syfte. Det har härvid framhållits, att de båda städerna i
ekonomiskt avseende belastats förhållandevis mera än andra kommuner genom
att de nödgades själva ikläda sig betydande kostnader för verksamheten samtidigt
som deras invånare genom statlig beskattning bure sin fulla andel i
kostnaderna jämväl för driften av övriga ungdomsvårdsskolor, samt att kostnaderna
för verksamheten med åren blivit alltför betungande.
Även ur ungdomsvårdens synpunkt torde åtskilliga skäl tala för att jämväl
Göteborgs och Stockholms ungdomsvårdsskoleväsen övertages av staten. De
betänkligheter, som man en gång hyste mot att sammanföra vanartad ungdom
från storstäderna med sådan ungdom från andra delar av landet, synas icke
ha varit befogade. Alltfler ungdomar från storstäderna ha under de senare
åren utplacerats på de icke-kommunala ungdomsvårdsskolorna; efter vad jag
inhämtat ha i allmänhet olägenheter inte visat sig uppstå härigenom. Man
har genom en sådan utspridning av storstadsungdomen lyckats spränga ligabildningar,
något som i sin tur torde ha bidragit till att vårdresultaten för
denna ungdoms del ofta visat sig bliva bättre vid sådan utplacering.
Ett särskilt skäl för förstatligande är, att utvecklingen på detta område
gått mot en än vidare specialisering än den man räknade med vid tiden för
skyddshemsreformen. Det har icke varit möjligt för storstäderna att följa med
i denna utveckling, varför städerna för att kunna ernå den för varje enskilt
fall lämpligaste vården numera få utnyttja vissa inom skolorganisationen i
övrigt upprättade specialskolor.
Jämväl ur administrativa och ekonomiska synpunkter torde åtskilliga fördelar
stå att vinna genom att sammanföra storstädernas ungdomsvårdsskolor
med de statliga. Enligt vad jag inhämtat från socialstyrelsen ha Göteborgs
och Stockholms ungdomsvårdsskolor företett följande medelbeläggning under
senare år.
14 Kungl. Maj-.ts proposition nr 85.
Göteborg 1945 1946 1947 1948
Fagared (68 pl.)...................... 55, s 46,3 34,7 37,2 2
Lingatan (32 pl.)...................... 28,9 23,7 18,5 19, i o
Stockholm
Skrubba (78 pl.)...................... 63, i 52,3 17,8 7,9
Jobannelund (35 pl.) ................ 28,2 18,g 13, i 3,2
Eknäs (30 pl.) ........................ 22,7 20,9 19,7 20,5
Även om nedgången i beläggningstalen delvis kan förklaras därav att storstadsungdom
överförts till icke-kommunala skolor utan att motsvarande antal
elever från andra delar av landet hänvisats till göteborgs- och stockholmsskolorna,
torde den dock utvisa att behovet av ungdomsvårdsskoleplatser minskat
för Göteborgs och Stockholms del. Socialstyrelsen har beräknat att de båda
städerna behöva 165 platser mot tidigare beräknade 243. Både för staten som
bidragsgivare och för det allmänna överhuvud ställer det sig oekonomiskt att
ett flertal anstalter med underbeläggning upprätthållas.
Då sålunda jämväl ur ungdomsvårdsskoleväsendets synpunkt åtskilliga skäl
tala för att staten övertar återstående kommunala skolor, ha de särskilda förhandlingsmän,
som tillkallats för förhandlingar om revision av nu gällande
avtal mellan Kungl. Maj:t samt städerna Göteborg och Stockholm, ansetts böra
upptaga förhandlingar med städernas delegerade om villkoren för avlösning
av städernas skyldigheter i nu föreliggande avseende. Härvid ha preliminära
avtal träffats mellan förhandlingsmännen och städernas delegerade om att
staten per den 1 juli 1949 skall övertaga städernas ungdomsvårdsskoleverksamhet.
Avtalen äro beroende på godkännande av dels Kungl. Maj:t, dels de
båda städernas stadsfullmäktige. Stockholms stadsfullmäktige ha för sin del
godkänt avtalet den 21 februari 1949.
Sedermera ha förhandlingsmännen i ett den 24 februari 1949 daterat tillläggsavtal
överenskommit med representanter för Göteborgs stad att staten
skall beredas tillfälle att utöka Fagareds jordbruk genom förvärv av den till
detsamma gränsande fastigheten Fagared l8. Fastigheten i fråga har av staden
inropats på offentlig auktion för en köpeskilling av 20 000 kronor och
överlåtes för samma pris.
I anslutning till de principer, som tillämpades då landstingen befriades från
sina skyldigheter i detta avseende, skola städerna enligt avtalen i viss utsträckning
utan ersättning överlämna sina anstalter eller mot dessa svarande
annat värde till staten.
Stockholms stad skall sålunda enligt avtalet till staten utan ersättning
överlämna dels Eknäs yrkes- och hemskola med tillhörande jordbruk och dels
ett belopp av 1 600 000 kronor. De båda stockholmsanstalterna Skrubba och
Johannelund skola nedläggas. Deras belägenhet i Stockholm gör dem föga
lämpliga som anstalter för här ifrågavarande uppgifter. Göteborgs stad skall
till staten överlämna Fagareds och Lingatans skolhem och yrkesskolor, varvid
ersättning skall utgå allenast för de till dessa skolor knutna jordbruken.
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 85.
Med hänsyn till att staden överlämnat skolor med flera elevplatser än som
representerar behovet för dess egen del skall den därjämte erhålla ett visst
utjämningsbidrag. Det sammanlagda belopp, som sålunda skall tillfalla Göteborgs
stad, har vid förhandlingarna bestämts till 700 000 kronor. Härtill kommer
kostnaden för Fagared l8, 20 000 kronor. Sedan Göteborgs stad tillgodoförts
dessa belopp, återstår ett belopp av 880 000 kronor, som enligt förhandlingsmännens
förslag skall fonderas för att bestrida kostnaderna för uppförande
av en skola av Johannelunds storlek eller för utvidgning av redan befintliga
skolor.
I sina anslagsäskanden — till vilka jag senare återkommer — har socialstyrelsen
uppskattat totalkostnaderna vid statlig drift av Fagared, Lingatan
och Eknäs till omkring 552 000 kronor. Inkomsterna vid dessa tre skolor
kunna beräknas till omkring 70 000 kronor. De verkliga kostnaderna för driften
av de tre skolor, vilka enligt de preliminära avtalen under nästa budgetår
skulle ersätta de nuvarande fem kommunala skolorna, kunna sålunda beräknas
uppgå till högst omkring (552 000 — 70 000) 482 000 kronor. Under förutsättning
att en utbyggnad sker för att kompensera nedläggandet av Johannelund
tillkomma härutöver vissa kostnader, vilka emellertid i nuvarande läge svårligen
låta sig beräkna.
Till belysning av de beräknade driftkostnaderna efter statens övertagande
av Göteborgs och Stockholms ungdomsvårdsskoleverksamhet må anföras följande
från socialstyrelsen inhämtade uppgifter rörande kostnaderna för städernas
ungdomsvårdsskolor under år 1946 —- det senaste år för vilket statsbidrag
för Stockholms vidkommande äro fastställda.
Stats-
Övriga
Stadens netto-
Summa
bidrag
inkomster
utgifter
utgifter
kr.
kr.
kr.
kr.
Göteborg............
...... 140182
50696
125 276
316154
Stockholm..........
...... 216 846
82 431
243 529
542 806
357 028
133 127
368 805
858 960
Statsbidraget uppgick sålunda under nämnda år till sammanlagt omkring
357 000 kronor. Det är emellertid att observera, att statens andel i kostnaderna
fr. o. m. den 1 juli 1947 ytterligare ökats sedan statsmakterna år 1947
beslutat slopa de tidigare kommunala avgifterna och i anledning därav till de
icke statliga skolorna utbetala motsvarande ersättning av statsmedel. Man bör
vidare ha i minnet, att staten i full utsträckning övertager det ekonomiska ansvaret
för vården av de elever, som utplacerats på icke kommunala skolor.
Härigenom har staten indirekt påtagit sig ytterligare kostnader för göteborgsoch
stockholmsklientelet utöver det direkta statsbidraget.
Med ledning av de anförda uppgifterna och i betraktande av dels den allmänna
levnadskostnadsökningen och dels vissa löneförhöjningar, som kommit
befattningshavarna vid Göteborgs ungdomsvårdsskolor till del fr. o. m. den 1
juli 1947, torde man kunna uppskatta totalkostnaderna för ifrågavarande, nu
befintliga fem skolor vid fortsatt kommunal drift och normal beläggning under
16
Kungl. May.ts proposition nr 85.
budgetåret 1949/50 till minst 1 000 000 kronor. Vid full beläggning å dessa
skolor komme statsbidraget under nästa budgetår att uppgå till omkring
555 000 kronor.
Av de nu anförda uppgifterna torde framgå, att en omläggning i överensstämmelse
med förbandlingsmännens förslag skulle innebära en rationalisering,
som komme att medföra en relativt obetydlig ökning av statens kostnader
för Göteborgs och Stockholms ungdomsvårdsskoleklientel medan däremot
totalkostnaderna för det allmänna skulle undergå en betydande minskning.
Sammanfattningsvis vill jag såsom min mening uttala, att övervägande skäl
synas tala för att per den 1 juli 1949 upphäva den Göteborg och Stockholm
nu åvilande skyldigheten att själva anordna sina ungdomsvårdsskolor. I överensstämmelse
med de preliminära avtalen böra därvid Fagared, Lingatan och
Eknäs förstatligas. Förvärvet av fastigheten Lingatan l8 för en köpeskilling
av 20 000 kronor torde böra godkännas. De ingångna preliminära avtalen torde
därför, därest riksdagen icke anmäler erinran däremot, få för statens vidkommande
fastställas. Av den från Stockholms stad erhållna summan av 1 600 000
kronor torde efter verkställd utbetalning till staden Göteborg av (700 000 +
20 000) 720 000 kronor resterande belopp få avsättas till en fond, avsedd för
framtida utbyggnad av den statliga ungdomsvårdsskoleorganisationen. Jag
finner mig icke f. n. kunna taga ställning till frågan efter vilka linjer en sådan
utbyggnad bör ske. Frågan därom torde därför få senare underställas riksdagens
prövning.
Jag kommer att i annat sammanhang denna dag föreslå, att proposition avlåtes
till riksdagen om den ändring i barnavårdslagen, som föranledes av bifall
till vad jag nu föreslagit.
Anslagsbehovet för budgetåret 1949/50.
l:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar.
Anslag Nettoutgift
1947/48 ........................ 1 677 000 1 748 734
1948/49 (statsliggaren s. 314).. 2 234 700 —
1949/50 (förslag) .............. 2 690 000
Kungl. Maj:t har den 30 juni 1948 fastställt följande avlöningsstat för statens
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1948/49.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 755 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, förslagsvis ...................................................... » 50 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal förslagsvis... » 1200 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. »_228 600
Summa kronor 2 234 700
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, samt till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal äro uppförda med
förslagsvis beräknade belopp. Yad arvodesposten beträffar har nämnda anordning
betingats av att från denna post bestridas utgifterna för arvoden åt
rådgivande psykiater vid skolorna. Överskridande av icke-ordinarieposten
må av Kungl. Maj:t medgivas dels, med hänsyn till svårigheter i anslagsberäkningen
på grund av en av 1947 års riksdag beslutad omorganisation av
personalen vid ungdomsvårdsskolorna, där så erfordras för de nya personalplanernas
genomförande och dels för att under någon prövotid, utan hinder
av att en ordinarie tjänst under tiden står obesatt, kunna förordna befattningshavare
såsom icke-ordinarie tjänstemän.
Föreliggande framställning.
I skrivelse den 4 januari 1949 har socialstyrelsen gjort framställning om
anslag för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.
Styrelsen har vid sina beräkningar utgått ifrån att den städerna Stockholm
och Göteborg åvilande skyldigheten att ordna egna ungdomsvårdsskolor skall i
överensstämmelse med det förslag, för vilket jag i det föregående redogjort,
upphävas, varvid ungdomsvårdsskolorna Fagared, Lingatan och Eknäs skola
förstatligas. Fagared avses enligt styrelsens planer för omkring 50 elever,
fördelade på två elevhem, Lingatan och Eknäs för vardera 25 elever, likaledes
fördelade på två elevhem.
Lönefrågor.
Socialstyrelsen upptager till en början vissa lönefrågor till behandling.
Först och främst uttalar sig styrelsen i princip, under åberopande av ett
av 1946 års skolkommission den 10 november 1948 avgivet förslag till lönebestämmelser
för lärare vid centrala verkstadsskolor, för lönegradsuppflyttning
av yrkeslärarna (nu 19 lönegraden) vid ungdomsvårdsskolorna i samband
med den väntade löneregleringen för lärare vid centrala verkstadsskolor.
Styrelsen föreslår vidare, att i samband därmed följande tjänster
skola under beteckningen yrkeslärare hänföras till samma lönegrad, som den
som sålunda kan komma att fastställas för de nuvarande yrkeslärarna, nämligen
lärarinnor i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd vid yrkesskolor
(nu 19 lönegraden), j ordbruksf öreståndare och trädgårdsmästare
(nu 16 lönegraden) samt lärarinna i tvätt (nu 14 lönegraden). Genom
den föreslagna ändringen av tjänstebenämningarna skulle flickskolorna erhålla
samma möjligheter till fri fackvariation efter behovet som den som nu
erbjudes för pojkskolomas del.
Lärarinnor i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd äro f. n. placerade i 19
lönegraden jämväl vid skolhem för flickor. Vid den av statsmakterna år
1948 verkställda löneregleringen för vissa övningslärargrupper placerades
motsvarande befattningshavare vid folkskolorna i 18 resp. 16 lönegraden.
Socialstyrelsen föreslår nu, att dessa befattningshavare vid ungdomsvårdsskolorna
såsom kompensation för längre arbetsvecka och större arbetsår skola
uppflyttas till resp. 21 och 19 lönegraderna.
2—407 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 85.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
Genom 1947 års personalreform infördes vid. ungdomsvårdsskolorna för
flickor en ny tjänst, betecknad bemvårdslärare och placerad i 13 lönegraden.
Då det enligt socialstyrelsens mening visat sig, att dessa befattningshavare
måst erhålla uppgifter av samma art, som de, vilka vid pojkskolorna
åvila husföreståndare, hemställer styrelsen, att hemvårdslärartjänsterna
utbytas mot husföreståndartjänster i 15 lönegraden.
Vid Lövsta finnes en befattning som över sköters k a i 12 lönegraden.
Då översköterskan i realiteten måste fungera jämväl såsom husföreståndare
vid skolans intagningsavdelning om 15 platser, föreslår socialstyrelsen, att
tjänsten förändras till en husföreståndartjänst i 15 lönegraden. Det förutsättes
därvid, att husföreståndaren vid intagningsavdelningen skall äga dels
sjuksköterskeutbildning och dels behörighet till husföreståndartjänst.
Statskontoret anser, att prövningen av samtliga nu berörda lönefrågor
borde uppskjutas tills lönereglering blivit genomförd för de centrala verkstadsskolornas
lärare samt därjämte ytterligare erfarenhet vunnits beträffande
1947 års personalreform.
Statens lönenämnd förbigår frågan om löneställningen för yrkeslärare,
jordb riksföreståndare, trädgårdsmästare samt lärarinnor i hushållsgöromål
och i kvinnlig slöjd vid yrkesskolorna. Nämnden har i och för sig intet att
erinra mot att de vid yrkesskolorna för kvinnliga elever anställda lärarinnorna
i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd erhålla tjänstebeteckningen
yrkeslärare, men förutsätter, att lönegradsplaceringen för lärare i yrken,
som hittills icke varit representerade vid ungdomsvårdsskolorna, underställes
statsmakternas prövning. Nämnden finner det därför lämpligt, att ställning
tages till benämningsfrågan först sedan större klarhet vunnits om vilka nya
yrken som kunna komma i fråga.
Lönenämnden anser det vidare befogat, att de av socialstyrelsen åberopade
omständigheterna föranleda en något högre placering för lärarinnor
i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd vid tjänstgöring i skolhem inom ungdomsvårdsskoleorganisationen,
jämfört med placering vid folkskola. Löneskillnaden
borde dock begränsas till två lönegrader. Nämnden vill vidare dels
framhålla, att ändring i lönegradsplaceringen icke bör ske förrän vid den
tidpunkt, då löneregleringen för övningslärare träder i kraft, dels ock ifrågasätta,
huruvida icke en sådan ändring lämpligast bör äga rum i samband
med den slutgiltiga prövningen av löneställningen för yrkeslärarna.
Beträffande översköterskan vid Lövsta erinrar lönenämnden, att nämnden
i utlåtande över förslag av 1946 års lönesakkunniga icke haft något att
erinra mot av de sakkunniga föreslagen placering i 13 lönegraden, men att
1947 års riksdag placerat vederbörande i 12 lönegraden. Med hänsyn till intagningsavdelningens
jämförelsevis ringa omfattning anser nämnden en placering
i 15 lönegraden alltför hög. Däremot vill nämnden icke motsätta sig,
att översköterskan placeras i 13 lönegraden, varigenom hon skulle uppnå
samma löneställning som en biträdande husföreståndare. En reservant inom
nämnden (ledamoten J. Andersson) vill icke biträda socialstyrelsens förslag,
Kungl. Maj:ts proposition nr 85. 19
därest icke uppflyttning sker i samband med en allmän reglering av sköterskornas
löner.
Lönenämnden kan slutligen icke finna, att tillräckligt bärande skäl anförts
för utbyte av hemvårdslärarna mot husföreståndare i 15 lönegraden.
Frågor om personalökning.
I samband med 1947 års omorganisation prövades en framställning
av socialstyrelsen om anställande av 8 vårdare vid Lövsta och Långanäs
för möjliggörande av vakande nattvakt vid dessa skolor. Föredragande statsrådet
fann sig icke kunna biträda socialstyrelsens förslag (prop. 269/1947,
s. 49). Socialstyrelsen anmäler nu ånyo behov av personal för nattvaktstjänstgöring
samt anför härom i huvudsak följande.
Under efterkrigsåren ha rymningarna från de öppna anstalterna ökat i
oroväckande grad. På grund av anstalternas konstruktion såsom öppna vårdinstitutioner
kunna dylika rymningar ej helt förebyggas genom förbättrad
tillsyn. En förbättring av tillsynen bör dock kunna medföra en nedgång i
rymningsfrekvensen. Styrelsen anser icke försvarligt att längre hålla så stora
anläggningar som Lövsta och Långanäs med dess i psykiskt hänseende hårt
belastade klientel obevakade nattetid. I själva verket har styrelsen funnit
det nödvändigt att under budgetåret 1948/49 anställa tillfälliga befattningshavare
vid de nämnda anstalterna för att fullgöra nattlig tillsyn. Styrelsen
har nödgats vidtaga samma anordning vid Skarvik-Tallåsen. Styrelsen föreslår,
att antalet vårdare vid Lövsta, Långanäs och Skarvik-Tallåsen fr. o. m.
budgetåret 1949/50 ökas med fyra på vartdera stället eller tillhopa 12 befattningar
för att möjliggöra ständig nattlig tillsyn.
Beträffande övriga skolor varierar behovet av nattlig tillsyn. Långa perioder
kan sådan tillsyn vara helt obehövlig, medan den vid andra tillfällen är
akut nödvändig. Styrelsen vill icke föreslå konstant nattlig bevakning vid
någon annan skola än de tre förutnämnda, vilka ständigt äro belagda med
särskilt svårskött klientel, men förordar, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens
bemyndigande att medgiva överskridande av fastställd avlöningsstat,
där så efter framställning av socialstyrelsen finnes påkallat för anordnande
av extra bevakning nattetid vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
Upplysningsvis vill styrelsen meddela, att den funnit erforderligt att under
innevarande budgetår anställa tillfälliga nattvakter vid Sonestorp.
Socialstyrelsen anmäler vidare, att organisationen under nästa budgetår
står färdig att emottaga de av statsmakterna år 1947 i princip beslutade
lärarinnorna i »nytt yrke», vilka enligt styrelsens förslag skulle utgöras
vid Sonestorp av en lärarinna i bakning, upptagen såsom lärarinna i
hushållsgöromål (Ce 19), och vid Hornö av en lärarinna i tvätt (Ce 14).
I personalplanen för Broby har icke inräknats annan ekonomipersonal än en
kokerska, då det förutsatts, att eleverna skulle kunna utföra allt inomhusarbete.
Under hänvisning till barnens normala behov av lektid vill socialstyrelsen
beteckna detta som ett rent förbiseende och hemställer att vid skolan
få anställa två ekonomibiträden i lönegrad Ce 2.
I Lövstaanstaltens personalplan finnas upptagna 1 kanslibiträde och deltidsanställd
kontorshjälp. I samband med att Bona nedlades överflyttades
till Lövsta den förstnämnda anstaltens mycket omfattande arkiv, ur vilket
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
polis-, socialvårds- och kriminalvårdsmyndigheter ständigt begära upplysningar.
För innevarande budgetår har socialstyrelsen med hänsyn härtill
varit nödsakad att utbyta den deltidsanställda kontorshjälpen mot heltidsanställd.
Styrelsen hemställer, att fr. o. m. nästa budgetår få anställa
ett kontorsbiträde (befordringsgången tillämpad) vid Lövsta.
Socialstyrelsen beräknar vidare personal vid Fa g a red, Lingatan
och Eknäs efter dessa skolors förstatligande. Styrelsen föreslår vid Fagared
samma personalorganisation som vid de motsvarande yrkesskolorna för
manliga elever (Ljungaskog, Forsane och Sundbo). För Lingatan och Eknäs
föreslås samma personal som vid det till elevantalet lika stora Brättegården,
dock med det undantaget att ämnesläraren vid Brättegården utbytes
mot en yrkeslärare och att vid Eknäs jämväl upptages en lärarinna i tvätt
på grund av anstaltens väl inarbetade tvätteri. Styrelsens förslag till personalplaner
upptager följande personal.
Befattning
Löne-
grad
Fagarcd
Lingatan
Eknäs
Summa
Därav
ordinarie
Rektor ................................
29
i
i
i
» ................................
27
—
i
i
2
2
Assistent ..............................
23
2
i
i
4
2
Yrkeslärare ............................
19
3
—
—
3
2
Lärarinna i hushållsgöromål ............
19
—
2
2
4
4
Lärarinna i kvinnlig slöjd ..............
19
—
2
2
4
4
Trädgårdsmästare ......................
16
1
—
—
1
—
Jordbruksföreståndare ..................
16
1
—
—
1
1
Husföreståndare........................
15
1
—
—
1
1
Lärarinna i tvätt........................
14
—
—
1
1
—
Jordbruksförman........................
14
—
1
1
2
2
Ladugårdsförman ......................
13
1
—
—
1
—
Hemvårdslärare ........................
13
—
1
1
2
—
Yårdare................................
11
3
—
—
3
2
Hantverkare............................
11
1
—
—
1
1
Kontorsbiträde ........................
8
1
—
—
1
—
Ekonomibiträde ........................
6
1
—
—
1
—
» ........................
2
4
—
—
4
—
Summa
20
8
9
37
22
Jordbruksarbetare utom löneplan........
—
1
1
2
—
Vid bifall till vad styrelsen föreslagit under rubriken lönefrågor skulle
av nu nämnda personal 4 lärarinnor i kvinnlig slöjd, 4 lärarinnor i hushållsgöromål
och 1 lärarinna i tvätt utbytas mot 9 yrkeslärare i 19 lönegraden
samt 2 hemvårdslärare mot 2 husföreståndare i 15 lönegraden.
Statskontoret finner, att personalbehovet undandrager sig dess bedömande,
men vill framhålla, att nya skäl icke blivit anförda, som i nuvarande läge
kunna motivera frångående av 1947 års riksdags beslut att icke anställa särskilda
vårdare för vakande nattvakt.
Övergångsstat m. m.
Socialstyrelsen anmäler, att fr. o. m. budgetåret 1949/50 samtliga å övergångsstat
uppförda tjänster kunna avskrivas med undantag av 2 folkskol
-
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
lärare, 1 lärare i yrkesämne, 1 biträdande lärare, 2 arbetsledare och 1 tvättföreståndare.
Som extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än Ce 24 bör
fortfarande upptagas 1 rektor i lönegrad Ce 26, vilken rektor tjänstgör såsom
eftervårdskonsulent men beräknas erhålla en rektorstjänst i Ca 29 fr. o. m.
den 1 januari 1950.
Anslagsberäkningen.
De sammanlagda lönekostnaderna för Fagared, Lingatan och Eknäs
samt de nuvarande statliga ungdomsvårdsskolorna beräknar socialstyrelsen
med utgångspunkt från nu gällande personalplaner till följande belopp.
Ändamål
Nuvarande
statliga
skolor
Kr.
Fagared,
Lingatan,
Eknäs
Kr.
Summa
Kr.
Summa
summarum
Kr.
Äskat
belopp
Kr.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän ....
721 467
175 308
896 775
896 775
896 700
Arvoden och särskilda ersättningar, be-
stämda av Kungl. Maj t:
Arvode till verkställande ledamot ..
10 800
1400
12 200
Särskilda ersättningar till folkskol-
lärare ............................
22 800
—
22 800
Arvode till rådgivande psykiater ....
17 900
3 600
21 500
Arvode till läkaren vid Folåsa......
4 000
—
4 000
60 500
60 500
Avlöningar till övrig icke-ordinarie per-
sonal:
Personal på löneplan................
1 242 408
84 912
1327 320
Praktikantarvoden..................
4 300
1200
5 500
Vikarier............................
46 000
7 000
53 000
Kontorshjälp ......................
11 200
2 000
13 200
1 399 020
1 399 000
Rörligt tillägg 1 ......................
235 000
31000
266 000
266 000
266 000
Summa
2 315 875
306 420
2622 295
2 622 200
1 Beräknat efter 12 procent.
De ökningar i medelsbehovet, vilka framgå av denna uppställning, förklaras
vad beträffar samtliga anslagsposter dels av nyförvärvet av tre skolor
och dels av det förhållandet, att medel till Bistagården för innevarande budgetår
beräknats endast för ett halvår. Därutöver må rörande förändringarna
anföras följande.
Uppräkningen av anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
begränsas i någon mån genom viss överföring till icke-ordinarieposten.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, bär föreslagits uppräknad från 50 000 till 60 500 kronor.
Av ökningen falla 7 000 kronor på arvoden till rådgivande psykiater, i vilka
arvoden socialstyrelsen inräknat medel jämväl för en rådgivande psykiater
vid Skarvik-Tallåsen efter samma grunder som de, vilka gälla för Långanäs.
Vid beräkningen av anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal har styrelsen upptagit medel jämväl för nästa bnd
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
getår för anställande vid Lövsta av en biträdande läkare i lönegrad Cg 29,
i syfte att fortfarande kunna utnyttja anstaltens chef såsom läkepedagogisk
rådgivare vid ungdomsvårdsskolorna.
För budgetåret 1948/49 har till vikarier beräknats ett belopp av 22 000
kronor. Socialstyrelsen har föreslagit, att för ifrågavarande ändamål för
nästa budgetår avses ett belopp av 53 000 kronor, varav för de tre nytillkommande
skolorna 7 000 kronor, samt härutinnan anfört i huvudsak
följande.
Yid vanliga ämbetsverk är det i stor utsträckning möjligt att låta semester-
eller sjuklediga befattningshavares göromål vila till dess befattningshavaren
åter träder i tjänst. Löpande göromål, som ankomma på tjänstemannen,
kunna därvid bestridas av en befattningshavare, som mot vikariatsersättning
uppehåller befattningen i fråga jämte sin egen tjänst. Yid anstalter
äro dylika anordningar i regel icke möjliga. Det omhändertagna klientelet
låter sig icke »lägga undan», och endast i begränsad utsträckning kunna befattningshavarna
vikariera för varandra. Hittills ha aldrig de av Kungl.
Maj:t för vikarier beräknade beloppen, som alltid varit för lågt tillmätta,
fått utgöra någon spärr. Att medlen ändå räckt till har hängt samman med
den expansion, som ägt rum inom verksamheten, vilken möjliggjort att vissa
för nya tjänster beräknade belopp frigjorts från icke-ordinarieanslaget, samt
med att Kungl. Maj:t kunnat medgiva överskridanden.
Medel till avlönande av eftervårdskonsulenter ha icke beräknats, enär
dessa tjänstemän enligt Kungl. Maj:ts förslag i årets statsverksproposition
(V ht., p. 3) skola överföras på socialstyrelsens egen stat.
I övrigt förklaras ökningen av medelsbehovet under denna post dels av
viss överflyttning från ordinarieposten och dels av löneklassuppflyttningar
och uppflyttningar av aspiranter med omkring 50 000 kronor.
För de av socialstyrelsen föreslagna nya tjänsterna beräknar styrelsen ett
behov av under icke-ordinarieposten 81 324 kronor och under posten till rörligt
tillägg 9 756 kronor eller tillhopa 91 080 kronor.
Kostnadsökningen vid genomförande av styrelsens förslag under rubriken
lönefrågor uppskattas till under ordinarieposten 660 kronor och under ickeordinarieposten
2 772 kronor eller tillhopa 3 432 kronor.
På grundval av dessa beräkningar framlägger socialstyrelsen följande förslag
till avlöningsstat:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 897 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, förslagsvis ...................................................... » 60 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis... » 1483 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... » 276 000
Summa kronor 2 716 500
Departementschefen.
Till en början vill jag upptaga de av socialstyrelsen framförda lönefrågorna
till behandling.
23
Kungl. Alaj:ts pi oposition nr 85.
Det torde få anstå med prövningen av de av socialstyrelsen föreslagna lönegradsförändringarna
för yrke slärare och yrkeslärarinnor, då förslag
till lönereglering för de centrala verkstadsskolornas lärare icke torde komma
att föreläggas årets riksdag. Ett med socialstyrelsens förslag i detta hänseende
sammanhörande problem torde dock böra närmare beröras. Socialstyrelsens förslag
syftar bl. a. till att samtliga kvinnliga lärare i yrkesämnen vid yrkesskolorna
— lärarinnor i hushållsgöromål, i kvinnlig slöjd och i tvätt — skola upptagas
under samma tjänstebeteckning som de manliga, d. v. s. som yrkeslärare. Styrelsen
anser sig nämligen vara i behov av att vid nytillsättande av sådana befattningar
icke vara bunden av de yrkesspecialiseringar, som nu företrädas på
personalförteckningen. Det kan nämligen under vissa omständigheter vara
ändamålsenligt att upptaga undervisning i yrkesämnen, som icke f. n. finnas
representerade vid skolorna. Då jag icke nu anmäler denna fråga till avgörande,
torde förevarande spörsmål få tills vidare lösas på det sätt, att Kungl.
Maj:t, därest riksdagen icke anmäler erinran däremot, får inom ramen för
de för yrkeslärarinnorna vid yrkesskolorna avsedda lönerna efter framställning
av socialstyrelsen för varje särskilt fall medgiva sådana förändringar i personaluppsättningen,
som påkallas av ett som lämpligt befunnet utbyte av
yrkesgrenar. I samband härmed anställda yrkeslärarinnor synas böra anställas
å icke-ordinarie stat, varvid lönerna böra bestämmas i enlighet med nu tilllämpade
grunder. I den män lönekostnaderna vid denna anordning skjutas
över från ordinarieposten till icke-ordinarieposten torde Kungl. Maj:t få medgiva
erforderligt överskridande.
På 1947 års organisationsplan upptogos vid ungdomsvårdsskolorna för
flickor särskilda hem vårdslä rare, som skulle fungera såsom avbytare för
de olika facklärarinnorna. Det har efter hand visat sig mest praktiskt att låta
hemvårdslärarna svara för skolornas matlagning, handhavande av förråd m. m.
Socialstyrelsen har därför velat förändra tjänsterna i fråga till husföreståndartjänster
i 15 lönegraden. Då jag icke kan finna, att hemvårdslärarna trots förändringen
i arbetsuppgifter helt fylla samma funktion som husföreståndarna
vid pojkskoloma kan jag icke förorda lönegradsuppflyttning för deras del. Med
hänsyn till deras arbetsuppgifter böra de dock erhålla tjänstebenämningen
biträdande husföreståndare.
Vad beträffar översköterskan vid Lövsta är jag icke f. n. beredd att
föreslå lönegradsuppflyttning för denna befattningshavare.
Jag övergår härefter till socialstyrelsens förslag rörande ''personalökning i
olika hänseenden.
Medel äro f. n. icke beräknade för tillsyn genom vakande nattvakt vid
skolorna. Icke desto mindre har det med hänsyn till de rymningar, som förekommit,
och till ortsbefolkningens önskemål befunnits nödvändigt att för innevarande
budgetår tillfälligt anordna dylik tillsyn vid fyra skolor. Kostnaderna
härför ha bestritts av tillgängliga medel. Trots den icke oväsentliga personal
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
ökning vid ifrågavarande skolor, som socialstyrelsens förslag innebär, anser
jag mig på grund av vad styrelsen anfört icke böra motsätta mig att vårdarpersonalen
vid Lövsta och Långanäs utökas, så att den blir i stånd att handhava
den nattliga tillsynen. Vid envar av dessa skolor torde därför få anställas
ytterligare 4 vårdare. Då möjligheter böra föreligga att vid förekommande
behov anordna nattlig bevakning jämväl vid andra ungdomsvårdsskolor, vill
jag föreslå, att Kungl. Maj:t, därest riksdagen icke anmäler erinran däremot,
skall äga medgiva för detta ändamål erforderliga överskridanden av avlöningsstaten.
De båda lärarinnorna i »nytt yrke» vid Sonestorp och Hornö böra
få anställas under nästa budgetår. Jag upptager därför vid den förstnämnda
skolan ytterligare 1 lärarinna i hushållsgöromål (Ce 19) och vid Hornö 1 lärarinna
i tvätt (Ce 14).
Jag ansluter mig vidare till socialstyrelsens förslag om anställande vid
Broby av 2 ekonomibiträden (Ce 2) ävensom utbyte av deltidsanställd
kontorshjälp vid Lövsta mot ett kontorsbiträde med befordringsgången
tillämpad.
Den av socialstyrelsen för Fagared, Lingatan och Eknäs föreslagna
personaluppsättningen finner jag godtagbar. Vid Eknäs skulle enligt förslaget
anställas en facklärarinna utöver det för anstalter av denna typ vid 1947 års
personalorganisation beräknade antalet, nämligen en lärarinna i tvätt. Då jag
inhämtat, att tvätteriet vid anstalten kan drivas med god avans har jag intet
att erinra mot anställande av en dylik befattningshavare.
I den å personalförteckningen upptagna övergångsstaten torde få vidtagas
de förändringar, socialstyrelsen föreslagit. Befattningen såsom rektor i lönegrad
Ce 26 torde få kvarstå.
Slutligen behandlar jag anslagsbehovet under nästa budgetår.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör upptagas
till av styrelsen äskat belopp, 897 000 kronor.
Vad beträffar posterna till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, samt till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal vill jag till en början anföra följande.
På grund av svårigheter att erhålla kompetenta läkare till de fr. o. m. innevarande
budgetår inrättade tjänsterna såsom biträdande läkare (Cg 29) vid
Lövsta och chef, tillika läkare (Ca 31) vid Skarvik-Tallåsen har Kungl. Maj:t
genom beslut den 30 december 1948 dels medgivit att vid Lövsta i stället för
befattningen som biträdande läkare må tills vidare inrättas en tjänst såsom
souschef (rektor) i lönegraden Cg 27 för administrativa och vissa anstaltspedagogiska
uppgifter, och dels bemyndigat socialstyrelsen att förordna därtill
lämpad ungdomsvårdsskolerektor att vid Skarvik-Tallåsen tills vidare bestrida
chefens göromål med undantag för läkargöromål samt att tills vidare
inrätta en befattning som rådgivande psykiater vid sistnämnda skola. Sedermera
har Kungl. Maj:t den 11 februari 1949 förordnat en medicine kandidat
med erfarenheter från sinnessjukvården att mot avlöning enligt lönegraden
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
Cg 30 samt fri bostad fullgöra de göromål, som ankomma på chefen för Skarvik-Tallåsen,
med undantag för de göromål, som fullgöras av rådgivande
psykiatern. Anordningarna böra betraktas såsom tillfälliga. Under arvodesposten
böra emellertid upptagas medel till arvode åt en rådgivande psykiater
vid Skarvik-Tallåsen, beräknat efter de grunder, vilka i samma avseende gälla
för Långanäs. Under icke-ordinarieposten böra medel fortfarande avses för
avlönande av en biträdande läkare vid Lövsta.
I fråga om arvodesposten vill jag framhålla, att till arvoden till verkställande
ledamöter endast torde erfordras ett belopp av 10 600 kronor, eller 1 600
kronor mindre än vad socialstyrelsen föreslagit. Då jag i övrigt icke har något
att erinra mot styrelsens beräkning av medelsbehovet under denna post upptager
jag densamma till (60 500 —1600) 58 900 kronor.
Jag återgår härefter till icke-ordinarieposten.
Till vikariatsersättningar har för innevarande budgetår beräknats ett belopp
av 22 000 kronor. Socialstyrelsen har uppskattat behovet för de tre nytillkommande
skolorna till 7 000 kronor samt därutöver begärt en förhöjning
med 24 000 kronor. I sistnämnda belopp ingå 1 000 kronor, som ändock skulle
tillkommit för Bistagården med hänsyn till att medel till denna skola beräknats
endast för senare hälften av innevarande budgetår. Den verkliga höjningen
för de redan befintliga skolornas del skulle således uppgå till 23 000 kronor.
Socialstyrelsen har funnit att det för vikariatsersättningar avsedda beloppet
sedan flera år varit för lågt tilltaget. Att styrelsen ändock kunnat anställa
vikarier i erforderlig omfattning torde bero bl. a. på att medel funnits tillgängliga
på grund av att nyinrättade befattningar icke alltid tillsatts omedelbart
vid budgetårets början. Enligt vad jag inhämtat har styrelsen vid sina
beräkningar för nästa budgetår endast medräknat ersättningar till oundgängligen
nödvändiga vikarier. Med hänsyn till vad styrelsen anfört anser jag mig
böra biträda dess framställning och upptager sålunda för vikariatsersättningar
under nästa budgetår det av styrelsen begärda beloppet, 53 000 kronor.
Då jag ej heller i övrigt, haft något att erinra mot socialstyrelsens beräkningar
av icke-ordinarieposten med undantag för vad som sammanhänger med
mitt ställningstagande i olika hänseenden till styrelsens förslag rörande lönegradsuppflyttningar
och personalökning beräknar jag donna post på följande
sätt. Styrelsen har uppskattat medelsbehovet till 1 483 000 kronor. I det föregående
har jag icke velat helt tillstyrka förslaget om inrättande av nya vårdartjänster
utan begränsat mig till att föreslå 8 nya sådana tjänster. I förhållande
till socialstyrelsens beräkningar skulle medelsbehovet härigenom minskas med
i runt tal 20 000 kronor under förevarandc post. Yidare fråndrager jag ett
belopp av i runt tal 2 700 kronor, motsvarande de löneförhöjningar, vilka jag
icke velat tillstyrka. Medelsbehovet under icke-ordinarieposten skulle således
enligt mina beräkningar uppgå till (1483 000—-20 000 — 2 700) 1 460 300
kronor.
Yad slutligen beträffar anslagsposten till rörligt tillägg torde denna
kunna nedräknas från av socialstyrelsen föreslagna 276 000 kronor till 273 800
kronor.
26
Kungl. Maj-.ts proposition nr 85.
Det totala medelsbehovet under anslaget har jag sålunda beräknat till
(897 000 + 58 900 + 1 460 300 + 273 800) 2 690 000 kronor.
I det föregående har jag förordat, att Kungl. Maj:t skall få medgiva överskridande
av icke-ordinarieposten, där så erfordras för anställande dels av
yrkeslärarinnor för undervisning i för yrkesskolorna nya yrken och dels av
personal för nattvaktstjänstgöring. I likhet med vad som gäller för innevarande
budgetår bör sådant överskridande jämväl kunna medgivas, därest så erfordras
på grund av att befattningshavare under någon prövotid förordnats såsom
icke-ordinarie tjänsteman medan en ordinarie tjänst stått obesatt. Även för
nästa budgetår bör sålunda icke-ordinarieposten upptagas med förslagsvis
beräknat belopp. Så bör fortfarande ske jämväl med arvodesposten.
2:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader.
Anslag Nettoutgift
1947/48 ........................ 1216 000 1593 369
1948/49 (statsliggaren s. 317).. 1 445 000 —
1949/50 (förslag) .............. 2 000 000 —
För användningen av det för innevarande budgetår anvisade anslaget har
Kungl. Maj:t den 30 juni 1948 fastställt omkostnadsstat, upptagande följande
huvudposter:
1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare, förslagsvis ............ kronor 5 000
2. Reseersättningar, förslagsvis ....................................... » 72 000
3. Expenser, förslagsvis ................................................ » 288 500
4. Övriga utgifter, förslagsvis ....................................... » 1 079 500
Summa kronor 1 445 000
Av det för expenser upptagna beloppet ha 253 000 kronor avsetts för
bränsle, lyse och vatten samt 35 500 för övriga expenser.
Anslagsposten till övriga utgifter har uppdelats på ett flertal delposter.
I skrivelse den 4 januari 1949 har socialstyrelsen gjort framställning om
anslag för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.
Till följd av den statliga ungdoms vår dsskoleverksamhetens utvidgning
och inträdda kostnadsökningar måste — anför socialstyrelsen -—- omkostnadsanslagen
för budgetåret 1949/50 uppskrivas åtskilligt över 1948/49 års nivå.
För att ernå riktigare beräkningar har styrelsen förfarit på följande sätt.
För de anstalter, som under budgetåret 1947/48 tillhörde den statliga sektorn,
ha beräkningarna grundats på anstalternas faktiska utgifter under
nämnda budgetår. Härtill ha lagts de för Skarvik-Tallåsen beräknade omkostnaderna
under budgetåret 1948/49 och dubbla omkostnaderna för Bistagården
för första halvåret 1949. Beträffande posten till reseersättningar har
dock å ena sidan viss uppräkning verkställts med anledning av fr. o. m. den
1 februari 1948 ökade biljettpriser för järnvägsresor m. m. och å andra sidan
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
viss reducering gjorts med hänsyn till att eftervårdskonsulenternas reseersättningar
icke längre skola belasta ungdomsvårdsskolornas omkostnadsstat.
Styrelsen uppskattar omkostnaderna vid statlig drift av verksamheten vid
Fagared, Lingatan och Eknäs under ibudgetåret 1949/50 enligt följande uppställning.
Ändamål
Nuvarande
statliga
skolor
Er.
Fagared,
Lingatan,
Eknäs
Er.
Summa
Er.
Summa
summarum
Er.
Äskat
Summa
Er.
belopp
Summa
summarum
Er.
1. Sjukvård m. m. åt befatt-
ningshavare............
5 500
1000
6 500
6 500
7 000
7 000
2. Reseersättningar..........
65 000
9 000
74 000
74 000
74 000
74 000
3. Expenser:
a. Bränsle, lyse och vatten
376 200
40 000
416 200
416 000
b. Övriga expenser ......
50 800
8 000
58 800
475 000
58 000
474 000
4. Övriga utgifter:
a. Underhåll av byggnader
mm.................
78 700
12 500
91 200
91000
b. Inventarier m. m.......
63 400
8 500
71900
72 000
c. Tvätt och renhållning. .
43 900
4 300
48 200
48 000
d. Utspisning ............
526 800
68 700
595 500
596 000
e. Beklädnad ............
294 300
41600
335 900
336 000
f. Hälso- och sjukvård ..
52 000
9 300
61300
61000
g. Undervisning, lek och
idrott ................
46 100
8 000
54 100
54 000
h. Elevbelöning..........
51 400
7 300
58 700
59 000
i. Diverse ..............
37 000
2 800
39 800
40000
k. Eftervård och utackor-
dering................
no 900
25 000
135 900
1 492 500
136 000
1 493 000
Summa kronor
1802 000
246 000
2 048 000
2 048 000
Statskontoret har icke gjort någon erinran beträffande socialstyrelsens förslag
i denna del.
Departementschefen. Mot socialstyrelsens beräkningar har jag intet annat
att erinra, än att jag finner det för bränsle, lyse och vatten avsedda beloppet
kunna begränsas till 368 000 kronor, utgörande en minskning i förhållande
till socialstyrelsens förslag med 48 000 kronor. Det totala medelsbehovet
under förevarande anslag har jag således uppskattat till (2 048 000 — 48 000)
2 000 000 kronor.
3:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m. Något anslag för förevarande ändamål är icke upptaget för
innevarande budgetår.
I skrivelse den 4 januari 1949 har socialstyrelsen hemställt om anvisande
av medel till vissa byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna. Styrelsen
erinrar, att styrelsen i samband med sina anslagsäskanden för innevarande
budgetår föreslagit, att ett belopp av 716 000 kronor måtte anvisas för upp
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
förande av personalbostäder vid vissa skolor, där bristen på sådana bostäder
vore synnerligen kännbar. Styrelsen förnyar nu, med än kraftigare understrykande
av behovet, denna framställning. Enligt beräkningar av arkitekten
Birger Jonson ha kostnaderna för uppförande av ifrågavarande bostadshus nu
ytterligare stegrats. Styrelsens framställning omfattar följande byggnadsplan.
Beräknad kostnad
vid uppförande under
budgetåret
1948/49 1949/50
Lövsta: 1 dubbelhus ä 2x80 m2.......................... 74 000 77 000
Ljungaskog: 1 dubbelhus ä 2x60 m2 .................... 73 800 76 800
Sundbo: 1 dubbelhus ä 2x60 m2 ........................ 73 100 76 000
Johannisberg: 1 dubbelhus ä 2x60 m2 .................. 80 500 84 000
Östra Spång: 2 enkelhus ä 90 m2 ........................i „„ „„„
1 dubbelhus ä 2x60 m2....................yl76300 183 300
Hammargården: 2 enkelhus ä 90 m2......................i
1 dubbelhus ä 2x60 m2 ................j 180300 187 500
Vemyra: 1 enkelhus ä 90 in2 .............................. 58 000 60 900
Summa kronor 716 000 745 500
I skrivelse den 11 februari 1949 bär socialstyrelsen vidare hemställt om
anvisande av ett belopp av 35 900 kronor till viss ombyggnad vid Vemyra.
Styrelsen erinrar, att nämnda skola enligt beslut av 1947 års riksdag skall
under innevarande budgetår omorganiseras från kombinerat skolhem och
yrkesskola till enbart skolhem med 60 platser. För genomförande av denna
omläggning erfordras bl. a. inredande av nya skollokaler genom omändring
av en verkstadsbyggnad. Kostnaderna härför ha beräknats av arkitekten
Birger Jonson enligt följande.
Byggnadsarbeten enligt antaget anbud .............................. kronor 31 100
Elektrisk installation enligt antaget anbud ........................... » 1 518
Arvoden, administration, oförutsedda kostnader .................. » 3 260
Summa kronor 35 878
Byggnadsstyrelsen har i yttrande till socialstyrelsen förklarat de för berörda
ombyggnad beräknade kostnaderna skäliga.
Departementschefen. Vad först beträffar bostadshusen vill jag erinra, att
frågan om deras uppförande behandlades i propositionen nr 269/1947. Medelsbehovet
uppskattades redan då till sammanlagt 716 000 kronor, mot vilken
beräkning byggnadsstyrelsen icke haft något att erinra. Medel anvisades emellertid
icke för husen i fråga för budgetåret 1947/48 och ej heller har så skett för
innevarande budgetår. Kostnaderna ha nu stigit till 745 500 kronor, mot vilken
beräkning, enligt vad jag från byggnadsstyrelsen inhämtat, någon erinran icke
torde kunna göras.
Med hänsyn till det trängande behovet av personalbostäder vid Lövsta,
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
Östra Spång och Hammargården förordar jag nu, att medel för nästa budgetår
beräknas för uppförande av de för dessa skolor äskade personalhusen, dock
med undantag för ett hus med två lägenheter vid östra Spång. Ett frånräknande
av sistnämnda hus kan beräknas minska kostnaderna för byggnadsprogrammet
vid denna skola med 77 000 kronor. Jag uppskattar därför medelsbehovet
för dessa tre skolors vidkommande till (77 000 + 183 300 -f 187 500
— 77 000) 370 800 kronor.
1947 års riksdag beslöt på förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 269/1947,
s. 17), att de dåvarande kombinerade skolhemmen och yrkesskolorna Johannisberg
och Yemyra skulle omorganiseras till enbart yrkesskola resp. skolhem.
Ett genomförande av detta förslag betingades, enligt vad föredragande
statsrådet anförde, av att medel anvisades till uppförande av vissa byggnader.
Socialstyrelsens förslag om byggandet av ett tvåfamiljs personalbostadshus
vid Johannisberg syftar till att inom de nuvarande anstaltsbyggnaderna
frigöra utrymmen, som nu utnyttjas för bostadsändamål och som erfordras vid
omläggning av skolan. Även omändringen vid Vemyra av en verkstadsbyggnad
till skollokaler har föranletts av den år 1947 beslutade omorganisationen.
Jämväl till dessa byggnadsarbeten böra fördenskull medel anvisas. Härför
torde erfordras ett belopp av (84 000 + 35 900) 119 900 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag har jag sålunda
uppskattat till (370 800 + 119 900) 490 700 kronor.
Kungl. Maj:t bör få inom ramen för nämnda belopp och med begränsning
till det av socialstyrelsen framlagda byggnadsprogrammet vidtaga de omdispositioner,
som kunna befinnas lämpliga.
4:o) Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården.
Anslag Nettoutgift
1947/48 ........................ 1300 000 1036 210
1948/49 (statsliggaren s. 317).. 1 200 000 —
1949/50 (förslag) .............. 746 000 —
Beträffande nu gällande grunder för statsbidrag till de icke statliga ungdomsvårdsskolorna
torde jag få hänvisa till vad därutinnan anförts dels i
propositionerna nr 269/1947, s. 104—105, och 214/1948, s. 7—8, och dels i det
föregående vid behandlingen av de föreliggande avtalsförslagen.
I skrivelse den 4 januari 1949 har socialstyrelsen gjort framställning om
anvisande av anslag för nästa budgetår till förevarande ändamål.
Socialstyrelsens i följande uppställning upptagna beräkningar av medelsbehovet
ha gjorts under förutsättning att staten per den 1 juli 1949 övertager
Göteborgs och Stockholms ungdomsvårdsskoleverksamhet samt att Eknäs,
Fagared och Lingatan i samband därmed förstatligas. Styrelsen erinrar, att
statsbidragen i regel utgå halvårsvis i efterskott, varför styrelsen beräknat
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
bidrag icke blott till de under nästa budgetår kvarstående icke-statliga anstalterna
Råby, Margretelund, Gudmundsgården, Sjötorp, Morängen och Håkanstorp
utan även till Fagared, Lingatan, Eknäs, Skrubba och Johannelund för
driften av sistnämnda fem anstalter i icke-statlig regi under ett halvår.
Ändamål Erforderligt belopp
kr.
Fasta platsbidrag .................................................................. 334 050
Ersättningar för överbeläggning ............................................. 8 000
Rörligt tillägg å de fasta platsbidragen och å ersättningarna för
överbeläggning .................................................................. 133 399
Särskilda elevbidrag och beklädnadsbidrag för elever omhändertagna
jämlikt 22 § d) barnavårdslagen ................................. 5 000
Extra bidrag till Skrubba och Johannelund .............................. 9 000
Ersättningar för anlitande av rådgivande psykiater ..................... 12 200
Ersättningar för utackorderade eller villkorligt utskrivna elever ... 25 000
Underhåll av byggnader ......................................................... 55 000
Kompensation för bortfallet av de kommunala avgifterna ......... 170 000
Resebidrag till elever ............................................................ 8 000
Extra bidrag för avlönande av assistent vid Margretelund ......... 4 400
Bidrag till arbetstidsbegränsande åtgärder .............................. 25 000
Underskottsersättningar ............................ 8 000
Summa kronor 797 049
Medelsbehovet skulle således enligt dessa beräkningar komma att uppgå
till ca 797 000 kronor. Enligt socialstyrelsen synas emellertid skäl föreligga —
bl. a. på grund av den minskade personaluppsättningen vid Skrubba och
Johannelund — att nedräkna anslagsbeloppen för dessa skolor. Enligt vad
socialstyrelsen erfarit torde förhandlingar härom upptagas mellan de i det
förgående nämnda förhandlingmännen och Stockholms stad. Det totala medelsbehovet
bör enligt socialstyrelsens mening kunna beräknas till i runt tal
700 000 kronor.
Beträffande den av socialstyrelsen upptagna posten till underskottsersättningar
må anföras följande.
I skrivelse den 19 november 1948 har styrelsen för Håkanstorps yrkesskola,
vilken skola drives av föreningen Vita Bandet, hemställt om ersättning för
ett under tiden den 1 januari 1946—30 juni 1948 vid skolan uppkommet driftsunderskott
å tillhopa 8 254 kronor 89 öre. Skolstyrelsen förklarar, att underskottet
uppstått på grund av ökade kostnader för avlönande av skolans personal
samt en stark stegring av samtliga omkostnader. Då skolan ej alltid
varit fullt belagd hade även inkomsterna därigenom minskats.
Socialstyrelsen har beräknat det verkliga driftsunderskottet för den av
skolstyrelsen angivna tiden till 8 087 kronor 39 öre. Socialstyrelsen framhåller,
att någon anmärkning mot den ekonomiska förvaltningen av skolan
icke torde kunna göras och anser, att staten på grund av huvudmannens ringa
ekonomiska bärkraft synes icke böra undandraga sig att utgiva ersättning för
Kungl. Maj:ts proposition nr 85. 31
ifrågavarande förlust. Styrelsen föreslår, att ersättningsbeloppet bestämmes
till i runt tal 8 000 kronor.
Jag torde vidare få anmäla, att styrelsen för Margretelunds yrkesskola i
skrivelse den 11 oktober 1948 anhållit om ett extra statsbidrag å 60 000 kronor
för att kunna delvis täcka ett vid skolan per den 30 juni 1948 balanserat
underskott å tillhopa omkring 102 789 kronor. Styrelsen förklarar att underskottet
i första hand uppkommit på grund av ökade lönekostnader, vartill
komme en av dyrtiden föranledd kostnadsstegring för den allmänna hushållningen.
Av det totala underskottet hänför sig ett belopp av omkring 45 900
kronor till budgetåret 1947/48. Det begärda beloppet överstiger sålunda underskottet
under nämnda budgetår med omkring 14 100 kronor. I denna del motiverar
styrelsen sin framställning med att det totala nettounderskottet, vilket
till större delen måst finansieras genom lån, hårt belastade skolans ekonomi,
varför det vore angeläget att efter hand eliminera detsamma.
Socialstyrelsen, som godkänt skolans utgiftsstat för budgetåret 1947/48,
anför, att någon anmärkning mot den ekonomiska förvaltningen icke torde
kunna göras. Vid skolan hade det statliga avlöningssystemet följts, varför
löneökningarna vore desamma som vad motsvarande befattningshavare vid de
statliga ungdomsvårdsskolorna erhållit per den 1 juli 1947. I den mån beloppet
överstege driftsförlusten för budgetåret 1947/48 borde frågan lämpligen
vila tills pågående förhandlingar rörande den fortsatta verksamheten vid
skolan slutförts. Styrelsen ville därför tillstyrka, att ett belopp av 45 900 kronor
anvisades för täckande av underskottet vid Margretelund.
Statskontoret finner, att frågan om beviljande av ytterligare anslag till
skolan borde anstå i avvaktan på resultatet av de pågående förhandlingarna.
Därest svårigheter förelåge för skolan att genom lån å allmänna marknaden
finansiera underskottet, syntes det av socialstyrelsen föreslagna bidragsbeloppet
böra lämnas i form av ett räntefritt lån av statsmedel och med uppsägningstid
av förslagsvis 6 månader, i all synnerhet därest förhandlingarna
droge ut på tiden så att anspråk på särskilda statsbidrag till skolan kunde
förväntas även för tiden efter utgången av budgetåret 1947/48.
Departementschefen. Staten har sedan flera år regelmässigt medgivit ersättning
av statsmedel för driftsunderskott vid de ungdomsvårdsskolor, vilka
drivas av enskilda organisationer, under förutsättning att intet varit att erinra
mot skolans skötsel i ekonomiskt avseende och att socialstyrelsen fått i förväg
granska skolans utgiftsstat. Då dessa krav uppfyllts i fråga om såväl Håkanstorp
som Margretelund och då dessa båda skolor torde vara i starkt behov av
statsbidrag för att kunna i någon mån täcka underskotten förordar jag i anslutning
till socialstyrelsens förslag, att ersättning för driftsunderskott må
utgå till Håkanstorp med 8 000 kronor och till Margretelund med 45 900 kronor.
Frågan om ytterligare ersättning till Margretelund kommer att upptagas
till prövning vid de med huvudmannen pågående förhandlingarna.
Då jag intet har att erinra mot socialstyrelsens beräkningar av medelsbehovet
uppskattar jag detta till (700 000 + 45 900) 745 900 kronor eller i runt
tal 746 000 kronor.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
5:o) Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården. För anordnande av en två veckors kurs, avsedd
närmast för vårdare och annan personal i lägre tjän stegrader, har för
innevarande budgetår anvisats ett belopp av 9 600 kronor.
I skrivelse den 4 januari 1949 har socialstyrelsen hemställt om anvisande
av medel för ytterligare en kurs om 14 dagar för vård- och ekonomipersonal.
Till följd av höjda avgifter för vivre på de förläggningsplatser, som kunna
komma i fråga — 9 kronor 50 öre begäres numera i stället för som tidigare
8 kronor per dag — föreslår styrelsen, att anslaget höjes med 600 kronor till
(9 600 + 600) 10 200 kronor.
Statskontoret erinrar beträffande den föreslagna anslagsökningen, att likartad
framställning gjorts beträffande anslaget till kurser för lärare vid de
allmänna läroverken m. fl. läroanstalter samt att föredragande departementschefen
(1949 års statsverksproposition, VIII ht, s. 210) funnit sig på grund
av rådande förhållanden icke kunna förorda någon ökad medelsanvisning för
ändamålet. Statskontoret anser fördenskull, att någon höjning icke heller bör
ifrågakomma för nu förevarande anslag.
Departementschefen. Även för nästa budgetår böra medel anvisas till en
fortbildningskurs i enlighet med socialstyrelsens förslag. En höjning av anslagsbeloppet
torde få ske med 600 kronor med hänsyn till ökade avgifter för
vivre. Gentemot vad statskontoret i detta sammanhang anfört vill jag erinra,
att deltagarna i förevarande kurser erhålla mat och husrum helt på statens
bekostnad, medan deltagarna i de angivna under ecklesiastikdepartementet
anordnade kurserna allenast erhålla bidrag för motsvarande kostnader.
Anslaget bör således för nästa budgetår upptagas med 10 200 kronor.
6.o) Bidrag till inrättande av inackorderingshem. Medel ha icke anvisats
för detta ändamål under innevarande budgetår.
Ersättningar till inackorderingshem för driftförluster. Under innevarande
budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av
3 000 kronor.
I propositionen nr 187/1946 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen, att särskilda
inackorderingshem skulle inrättas för att emottaga bl. a. villkorligt utskrivna
ungdomsvårdsskoleelever. För budgetåren 1946/47 och 1947/48 ha medel anvisats
till sammanlagt 14 sådana hem. Det har förutsatts, att I. O. G. T. och
dess lokalorganisationer skola vara huvudmän för verksamheten. Staten betalar
första årets hyra och bestrider kostnaderna för inventarier till ett belopp
av 6 000 kronor för de första sex platserna och därefter 500 kronor per
plats t. o. m. den tionde, alltså högst tillhopa 8 000 kronor. Inventariebidraget
uppföres som en skuld från inackorderingshemmet till staten med
15 % avskrivning årligen under 6 år och därefter resterande 10 % det sjunde
året. Inventarierna tillhöra därefter helt huvudmannen. Skulle verksam
-
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
heten upphöra innan sjuårsperioden förflutit., åligger det huvudmannen att
ersätta statsverket med skillnaden mellan det anslag, som ursprungligen erhållits,
och de därå verkställda avskrivningarna. Skulle hemmets inkomster
icke räcka till dess utgifter av den anledningen att platser stått outnyttjade,
må ersättning av statsmedel utgå, dock högst 1 000 kronor för plats och år.
Sådan ersättning skall dock icke utgå, därest socialstyrelsen finner verksamheten
kunna bära sådan förlust.
I skrivelse den 4 januari 1949 har socialstyrelsen föreslagit vissa förändringar
i fråga om bidragsgrunderna för inackorderingshem. Härutinnan anför
styrelsen följande.
Hittills ha två inackorderingshem öppnats, ett i Malmö och ett i Halmstad.
Dessutom stå två, i Sundsvall och Visby, inför sitt snara öppnande.
Socialstyrelsen har fått överenskommelser till stånd med flera andra orter
om startandet av inackorderingshem. Från de två i gång varande inackorderingshemmen
har man också fått erfarenheter om kostnaderna för dylik
verksamhet. Det visar sig därvid, att 1944 års beräkningar icke längre hålla.
Malmö- och Halmstadshemmen ha omedelbart råkat i ekonomiska svårigheter
— trots en perfekt hushållning som noga följts av socialstyrelsens
konsulenter. I båda fallen ha de kommunala myndigheterna fått träda
emellan för att reda upp situationen, ett förhållande som icke kan betecknas
såsom lämpligt, då det gäller en verksamhet som helt dirigeras av staten.
Kännedomen om de ekonomiska svårigheter, som upptornat sig för de
startande hemmen, har verkat starkt tillbakahållande på intresset i andra
orter.
Socialstyrelsen finner angeläget att något förändra bidragsgrunderna för
inackorderingshemmen. Styrelsen föreslår, att den bemyndigas icke blott att
utbetala första årets hyra utan att generellt, där så efter styrelsens prövning
kräves, utbetala underskottsersättning uppgående högst till årshyrans belopp.
Därmed skulle den nuvarande underskottsregeln kunna bortfalla. Styrelsen
föreslår vidare, att bidraget till inventarieutrustning utgår med 1 000 kronor
per plats, eller alltså maximalt för 12 platser med 12 000 kronor. Med sådana
ändringar i bidragsreglerna räknar styrelsen med att verksamheten skall
skjuta ny fart.
Styrelsen föreslår, att innestående reservationer å förevarande båda anslag
få utnyttjas för de ersättningar, som nu föreslagits, varför styrelsen ej
hemställer om ny medelsanvisning.
Statskontoret anser att någon tids erfarenhet av nuvarande bestämmelser
bör avvaktas och vill fördenskull icke förorda ändrade bidragsgrunder i förevarande
avseenden.
Departementschefen. Då statsmakterna år 1946 beslöto medverka till upprättandet
av inackorderingshem för utskrivna ungdomsvårdsskoleelever, utgick
man vid den ekonomiska kalkyleringen i princip ifrån att hemmen skulle
kunna drivas enbart med tillskott av elevernas inackorderingsavgifter. För
att underlätta verksamhetens igångsättande borde dock staten till varje hem
utgiva ersättning motsvarande första årets hyra, varjämte staten därefter
skulle svara för den inkomstminskning, som kunde åsamkas hemmen genom
att platser stode lediga. Frånsett sistnämnda bidrag skulle, sedan hemmen
3—407 4» Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 85.
opaginerad Kontrollera mot PDF
u
Kungl. May.ts proposition nr 85.
startats, staten icke vidare behöva lämna något bidx-ag (prop. nr 187/1946, s. 29).
Visst statsbidrag skulle därjämte utgå till anskaffande av inventarier, dock
högst tillhopa 8 000 kronor för hem.
Medel ha för budgetåren 1946/47 och 1947/48 anvisats till inrättande av
sammanlagt 14 inackorderingshem. Hittills ha emellertid endast två hem
öppnats. Ytterligare fem torde komma att igångsättas under år 1949. Inackorderingshemmen
ha sålunda långt ifrån tillkommit i den takt, som man
år 1946 räknade med. Det föreligger fara för att kännedomen om de ekonomiska
svårigheterna för de redan öppnade hemmen kommer att verka hindersam
för öppnande av nya hem. Det torde i ett dylikt läge vara nödvändigt att
överväga på vad sätt intresset för inrättande av inackorderingshem kan bättre
stimuleras. Socialstyrelsens förslag i detta hänseende går ut på att staten,
sedan ersättning för första årets hyra utgivits, i fortsättningen skall utbetala
underskottsersättning med högst årshyrans belopp, i stället för att som nu
sker allenast täcka driftförluster, som uppkommit på grund av att platser stått
obesatta,
De 14 beviljade inackorderingshemmen skola upprättas genom I. O. G. T.
Hemmens utgiftsstater fastställas av socialstyrelsen och deras verksamhet
övervakas av styrelsens eftervårdskonsulenter, som ha att dit hänvisa såväl
utskrivna elever som annan ungdom, som kan mottagas å hemmen. Hela årshyran
uppgår vad beträffar de redan befintliga hemmen till för Malmöhemmet
6 000 kronor och för Halmstadshemmet 4 200 kronor. Vid bifall till
socialstyrelsens förslag torde knappast mer än uppskattningsvis halva årshyran
komma att belasta statsverket i form av underskottsersättningar. I
betraktande av dessa omständigheter finner jag mig böra biträda socialstyrelsens
förslag.
Med hänsyn till de allmänna prisstegringarna sedan år 1944 torde jämväl
inventariebidraget vara i behov av en uppjustering. De nuvarande bidragsreglerna
böra ändras såtillvida, att bidrag må utgå för anskaffande av inventarier
med 1000 kronor per plats, dock högst tillhopa 10 000 kronor
per hem.
Anslaget till ersättningar till inackorderingshem för driftförluster är enligt
vad jag inhämtat numera helt förbrukat. Medel finnas däremot tillgängliga
å anslaget till inrättande av dylika hem. Vid ingången av budgetåret
1948/49 fanns sålunda enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning å anslaget
en reservation av ca 140 000 kronor. Vid bifall till vad jag förordat
rörande ändring av bidragsgrundema torde, därest riksdagen icke anmäler
erinran, sistnämnda anslag få i erforderlig utsträckning utnyttjas.
Hemställan.
Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
A. godkänna mellan representanter för Kungl. Maj:t samt städerna
Göteborg och Stockholm ingångna avtal rörande dels sta
-
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
tens övertagande per den 1 juli 1949 av den städerna enligt
43 § 2 mom. barnavårdslagen åliggande ungdomsvårdsskoleverksamheten
och förstatligande i samband därmed av Eknäs yrkesoch
hemskola samt Fagareds och Lingatans skolhem och yrkesskolor
ävensom övriga därmed sammanhängande frågor, dels ock
förvärv av fastigheten Fagared l8;
B. besluta, att i personalförteckningen för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården följande förändringar skola
per den 1 juli 1949 vidtagas, nämligen dels uppförande av ytterligare
1 rektor i lönegrad Ca 29, 2 rektorer i lönegrad Ca 27, 2
assistenter i lönegrad Ca 23, 2 yrkeslärare i lönegrad Ca 19, 4 lärarinnor
i hushållsgöromål i lönegrad Ca 19, 4 lärarinnor i kvinnlig
slöjd i lönegrad Ca 19, 1 jordbruksföreståndare i lönegrad Ca 16,
1 husföreståndare i lönegrad Ca 15, 2 jordbruksförmän i lönegrad
Ca 14, 2 vårdare i lönegrad Ca 11 och 1 hantverkare i lönegrad
Ca 11, dels ock minskning av antalet å övergångsstat uppförda
tjänster till 2 folkskollärare i lönegrad Ca 22, 1 lärare i yrkesämne
i lönegrad Ca 16, 1 biträdande lärare i lönegrad Ca 15, 2
arbetsledare i lönegrad Ca 14 och 1 tvättföreståndare i lönegrad
Ca 6;
C. godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................ kronor 897 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ......... » 58 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ....................................... » 1 460 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... » 273 800
Summa förslagsanslag kronor 2 690 000;
D. för budgetåret 1949/50 under femte huvudtiteln anvisa:
1) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar ett förslagsanslag av .................. kronor 2 690 000,
2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Omkostnader ett förslagsanslag av ............... kronor 2 000 000,
3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Byggnadsarbeten m. m. ett reservationsanslag av kronor 490 700,
4) till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården ett förslagsanslag av kronor 746 000,
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 85.
5) till Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården ett reservationsanslag
av ................................................ kronor 10 200;
E. godkänna av mig förordade ändringar av grunderna för
statsbidrag till inackorderingshem.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till liksdagen.
Ur protokollet:
Olof Särnmark.
Stockholm 1949. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1949:286 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1949/50 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m. a1 i texten
- SU 1949:170 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1949150 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m. s. 1 i texten