Sök i Ratio Lex

Angående anslag till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m

1949-02-25 · 36 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:85, Angående anslag till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

1

Nr 85.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

m. m.; given Stockholms slott den 25 febiuan 1549.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av ''bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen hemställes om godkännande av avtal med städerna Göteborg

och Stockholm om statens övertagande av vissa städerna tillhöriga ungdomsvårdsskolor.

Härvid skall Stockholms stad till staten utgiva ett belopp

av 1 600 000 kronor. Göteborgs stad skall av staten erhålla ett belopp av

720 000 kronor.

I propositionen äskas därjämte anslag till skolor tillhörande bama- och

ungdomsvården för budgetåret 1949/50.

1—407 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 85.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 85.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 25 februari 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Meijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller,

fråga om anslag till skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret

1949/50 samt anför.

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, p. 36—40) har KungL

Maj:t på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för ''budgetåret 1949/50 beräkna följande anslag:

Statens skolor tillhörande bama- och ungdomsvården: Avlöningar,

förslagsanslag ............................................. kronor 2 700 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader,

förslagsanslag .......................................... » 2 000 000

Statens skolor tillhörande bama- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. m., reservationsanslag ........................ » 500 000

Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna
och

ungdomsvården, förslagsanslag .............................. » 750 000

Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande

bama- och ungdomsvården, reservationsanslag... » 10 200

Vid tiden för statsverkspropositionens utarbetande pågingo förhandlingar

med städerna Göteborg och Stockholm om statens övertagande av den av

dessa städer bedrivna ungdomsvårdsverksamheten. Vid årsskiftet 1948/49

ha preliminära avtal härom träffats mellan särskilda av Kungl. Maj:t utsedda

förhandlingsmän och städerna. På grund av dessa omständigheter

kunde ifrågavarande anslag endast beräknas preliminärt i statsverkspropositionen.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål..

Ungdomsvårdsskolornas nuvarande organisation.

Ungdomsvårdsskoleverksamhet bedrives f. n. dels av staten vid statligt

ägda eller av staten på viss tid arrenderade ungdomsvårdsskolor, dels av städerna

Stockholm och Göteborg, vilka jämlikt 43 § 2 mom. barnavårdslagen

hava att själva svara för vissa för deras del erforderliga ungdomsvårdsskolor,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85. 3

och dels av enskilda föreningar och stiftelser. De icke statliga skolorna åtnjuta

för sin verksamhet betydande bidrag av statsmedel.

Ungdomsvårdsskoleorganisationen omfattar följande olika anstaltstyper:

1) skolhem för barn i skolplikt^ ålder,

2) yrkesskolor för barn, vilka vid omhändertagandet avslutat sin skolgång

men icke fyllt aderton år, eller för personer, som avses i 22 § d) bamavårdslagen,

3) hemskolor för väntande mödrar och mödrar med späda ''barn,

4) yrkesskolor för omhändertagna över skolpliktig ålder, vilka äro efterblivna

till förståndsutvecklingen,

5) skolhem och yrkesskolor för omhändertagna, vilka på grund av själslig

abnormitet böra stå under särskild läkartillsyn. .

De statliga ungdomsvårdsskolorna äro f. n. 17 till antalet, nämligen

för manliga elever: Lövsta skolhem och yrkesskola, Långanäs, Ljungaskogs,

Forsane, Sundbo och Johannisbergs yrkesskolor, Östra Spångs, Hammargårdens,

Yemyra, Folåsa och Gräskärrs skolhem samt för kvinnliga elever: Skarvik-Tallåsens

skolhem och yrkesskola, Sonestorps, Hornö och Brättegårdens

yrkesskolor, Broby skolhem samt Bistagårdens hemskola. Av dessa skolor

äro Lövsta, Folåsa och Skarvik-Tallåsen avsedda för elever, vilka äro själsligt

abnorma eller eljest i behov av särskild läkartillsyn. De nu angivna statliga

skolorna ägas av staten med undantag för Skarvik-Tallåsen, som av staten

arrenderats på fem år fr. o. m. den 1 juli 1948.

De icke statliga ungdomsvårdsskolorna äro f. n. 11 till antalet, nämligen

för manliga elever: Skrubba, Fagareds och Kåby skolhem och yrkesskolor,

Margretelunds yrkesskola och Gudmundsgårdens skolhem samt för

kvinnliga elever: Lingatans skolhem och yrkesskola, Eknäs yrkes- och hemskola,

Sjötorps, Morängens och Håkanstorps yrkesskolor samt Johannelunds

skolhem. Av dessa skolor äro Margretelund, Sjötorp och Håkanstorp avsedda

för omhändertagna, vilka äro efterblivna till förståndsutvecklingen.

Skrubba, Fagared, Kåby, Lingatan och Eknäs fungera f. n. i praktiken endast

såsom yrkesskolor.

Verksamheten vid de icke statliga skolorna är närmare reglerad genom

avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan samt huvudmännen för de skilda anstalterna.

Verksamheten vid Margretelund och Gudmundsgården är avtalsenligt

säkrad till utgången av år 1952. Nu gällande avtal rörande de övriga

icke statliga ungdomsvårdsskolorna utlöpa den 30 juni 1950.

Avtalen och därmed sammanhängande frågor.

1936—37 års skyddshemsreform.

Nu gällande bestämmelser för ungdomsvårdsskoleverksamhetens ordnande

grundas på betänkande och förslag rörande verksamheten vid skyddshemmen1

m. m., avgivet av särskilda sakkunniga (SOU 1935:35), samt proposi
1

Ungdomsvårdsskolorna benämndes före den 1 juli 1946 »skyddshem» och de i organisationen

ingående vanliga yrkesskolorna f(ir elever under 18 år »yrkeshem» beträffande

skolor för manligt och »hemskolor» beträffande skolor för kvinnligt klientel.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

tionen nr 219/1936. Den reform av skyddshemsorganisationen, som beslöts

vid 1936 och 1937 års riksdagar, syftade bl. a. till en förbättrad skol- och yrkesutbildning

samt en fördelning av klientelet på de olika typer av anstalter, som

nämnts i det föregående. Härför ansågs nödvändigt att staten övertog det

ekonomiska huvudansvaret för verksamheten. Landstingen och de städer,

vilka ej deltogo i landsting, befriades fördenskull från skyldigheten att upprätta

skyddshem. Stockholm och Göteborg skulle dock vara skyldiga att

själva med bidrag av statsmedel ordna sina skyddshem i enlighet med de

vid omorganisationen uppdragna riktlinjerna. Detta undantag motiverades

dels därmed att dessa städer voro tillräckligt stora att medgiva den åsyftade

differentieringen av eleverna på skolhem, yrkeshem och hemskolor,

dels därmed att det icke ansågs lämpligt att sammanföra den vanartade ungdomen

från storstäderna med sådan ungdom från andra delar av landet

(prop. nr 219/1936, s. 26). Den särställning, som Stockholm och Göteborg

sålunda erhöllo i jämförelse med rikets övriga kommuner, mötte inga principiella

invändningar vare sig i riksdagen eller vid den föregående remissbehandlingen

av förslaget. Från städernas sida gjordes endast vissa erinringar

beträffande utformningen och storleken av statsbidraget till deras skyddshemsverksamhet.

De skolor, vilka Stockholm och Göteborg enligt 43 § 2 mom. barnavårdslagen

ålagts att själva sörja för, voro enligt lagrummets lydelse före den 1

juli 1946 skolhem, yrkeshem och hemskolor. Efter nämnda dag omfattar

skyldigheten skolhem och yrkesskolor för barn, som rid omhändertagandet

icke fyllt aderton år, varvid dock uttryckligen undantagits skolor för barn,

som på grund av själslig abnormitet böra stå under särskild läkartillsyn,

och yrkesskolor för barn över skolpliktig ålder, vilka äro efterblivna till

förståndsutvecklingen. Ifrågavarande lagändring innebar i praktiken ingen

förändring i förhållande till vad som gällt före densamma.

Vid 1936—37 års reform fastslogs, att de landstingsägda skyddshemmen

i princip borde ställas till statens förfogande utan ersättning. En viss kostnadsutjämning

skulle emellertid ske mellan de landsting som ägde och dem

som saknade skyddshem på följande sätt.

Landstingen och de i landsting ej deltagande städerna (utom Stockholm

och Göteborg) ålades att under åren 1938—39 till staten inbetala ett mot de

förutvarande skyddshemsavgiftema svarande belopp, beräknat till 700 kronor

för elev och år. De inflytande medlen redovisades å en särskild fond,

från vilken ersättning för de överlämnade skyddshemmen utgick enligt följande

principer (prop. nr 219/1936, s. 165 ff.).

a) För anstaltsbyggnadema utgick ersättning för halva värdet.

b) För ett tomtområde om 8—10 har utgick ingen ersättning, ej heller för

anstaltens inventarier.

c) För jordbruket med åbyggnader samt levande och döda inventarier utgick

full ersättning efter opartisk värdering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 85.

5

Nu gällande avtal.

De första avtalen mellan Kungl. Maj:t samt städerna Stockholm och Göteborg

rörande verksamheten efter 1936—37 års reform avsägo perioden 1 juli

1938—31 december 1942. Dessa avtal ersattes sedermera med nya, gällande

för tiden 1 januari 1943—31 december 1944. De sistnämnda avtalen ha genom

särskilda tilläggsavtal förlängts att gälla först t. o. m. den 30 juni 1945 och

därefter t. o. m. den 30 juni 1950.

Avtalen medföra i huvudsak följande skyldigheter för städerna.

A. Stockholms stad skall hålla tre ungdomsvårdsskolor, nämligen

Skrubba, skolhem och yrkesskola med 54 platser å yrkesskolan och 24

platser å skolhemmet;

Eknäs, yrkes- och hemskola med 30 platser, samt

Johannelund, skolhem med 35 platser.

Göteborgs stad skall hålla två ungdomsvårdsskolor, nämligen

Fagared, skolhem och yrkesskola med 44 platser å yrkesskolan och 24

platser å skolhemmet, samt

Lingatan, skolhem och yrkesskola med 32 platser.

B. Städerna skola, i mån av platstillgång, å sina ungdomsvårdsskolor mottaga

elever från andra kommuner enligt anvisningar av chefen för socialstyrelsens

skolbyrå. Deras ungdomsvårdsskolor må dock icke beläggas med

elever från andra kommuner i sådan utsträckning, att städernas eget behov av

ungdomsvårdsskoleplatser äventyras. Å andra sidan äger skolbyråchefen medgiva

att ungdomsvårdsskoleelever från Stockholm och Göteborg må intagas i

annan ungdomsvårdsskola.

C. Städerna äro beträffande skolornas personaluppsättning och förvaltning

m. m. bundna av vissa bestämmelser i avtalen och stadgan för skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården.

Beträffande det årliga statsbidraget anfördes i propositionen nr

219/1936 följande (s. 28).

Till de årliga driftkostnaderna vid skyddshemmen skall vederbörande barnavårdsnämnd

bidraga med 300 kronor för elev. Dessutom skall nämnden erlägga

ett beklädnadsbidrag av 200 kronor för varje nyintagen elev. I övrigt skall

staten bestrida samtliga kostnader vid de statliga hemmen, vilka kostnader av

de sakkunniga beräknats till inalles 1 200 kronor för elev och år vid skolhem

och hemskolor samt 1500 kronor för elev och år vid yrkeshem.

Till de hem, som komma att drivas av enskilda sammanslutningar och stiftelser,

samt till städerna Stockholm och Göteborg skall statsbidrag i regeln

utgå med så stort belopp, att summan av detta jämte barnavårdsnämndens bidrag

kommer att uppgå till 1 200 kronor för elev och år. Till hem, som drivas

av enskilda sammanslutningar och stiftelser, skall bidrag utgå, oavsett om

plats är belagd eller icke.

Med utgångspunkt från vad sålunda anförts fastställdes statsbidraget i 1938

års avtal till 900 kronor för elev och år, oberoende av ungdomsvårdsskolans art.

Efter hand ha vissa jämkningar skett i avtalen till städernas förmån, varjämte

vissa bidrag numera på grund av statsmakternas beslut utgå utanför ramen

för avtalen. Statsbidrag utgår numera enligt följande grunder.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 85.

1. Enligt gällande avtal:

a) fast platsbidrag med 900 kronor för plats och år, oberoende av beläggningen;
b)

rörligt tillägg å det fasta platsbidraget med 3 % av bidragets belopp

för varje hel mångfald av fem, varmed levnadskostnadsindex i genomsnitt

under det sistförflutna året överstigit motsvarande tal i genomsnitt under

år 1935;

c) särskild ersättning för utackorderade elever med 300 kronor för år och

elev, såvitt angår elev, som omhändertagits före fyllda 18 år, samt med högst

600 kronor för år och elev, därest eleven omhändertagits jämlikt 22 § d) barnavårdslagen;
d)

ersättning för anlitande av psykiatriskt särskilt skolad läkare för Stockholms

del med för Skrubba högst 900 kronor för år och för Eknäs och Johannelund

vardera högst 400 kronor för år;

e) bidrag för underhåll av byggnader med två procent av resp. byggnaders

värde;

f) extra statsbidrag för Stockholms vidkommande med för Skrubba 11 500

kronor för år och för Johannelund 6 500 kronor för år;

2. enligt av riksdagen i övrigt medgivna grunder:

g) särskild ersättning för villkorligt utskrivna elever jämlikt 15 § 6 mom.

stadgan den 28 juni 1946 för skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

(SFS 58271946);

h) ersättning för anlitande av psykiatriskt särskilt skolad läkare för Göteborgs

del enligt i huvudsak de regler, vilka gälla för de statliga skolornas vidkommande;
i)

bidrag till arbetstidsbegränsande åtgärder efter socialstyrelsens bestämmande

(prop. nr 269/1947, s. 109; prop. nr 214/1948, s. 25);

j) resebidrag till elever för besök i hemorten;

k) ersättning för bortfallet av de tidigare utgående kommunala avgifterna

och ersättningarna (den s. k. skyddshemsavgiften m. m.; prop. nr 269/1947, s.

81—83);

l) ersättning för erforderliga ny-, till- och ombyggnader enligt beslut av

Kungl. Maj:t och riksdagen i varje särskilt fall.

Framställning'' av Stockholms stad om förstatligande.

Det nu gällande avtalet med Stockholms stad, vilket ingåtts för tiden 1 juli

1945—30 juni 1950, godkändes till en början av stadsfullmäktige i staden att

gälla allenast för tiden t. o. m. den 30 juni 1947. I samband härmed hemställde

Stockholms stadsfullmäktige i skrivelse den 23 maj 1945, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen upphävande av den i 43 § 2 mom. barnavårdslagen

(enligt dåvarande lydelse) föreskrivna skyldigheten för staden att själv upprätta

eller anordna skolhem, yrkeshem eller hemskolor. Beträffande innehållet i

stadsfullmäktiges skrivelse må här anföras följande.

Stadsfullmäktige återgåvo vad i propositionen nr 219/1936, s. 28, anförts

rörande beräkningen av det årliga statsbidraget (av mig i det föregående refe
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 85.

rerat) och uttalade därefter den slutsatsen, att »man vad beträffar driftkostnaderna

icke avsett att ställa Stockholm och Göteborg i någon i ekonomiskt

hänseende sämre ställning än övriga kommuner, vartill ju heller icke någon

rimlig anledning torde kunna anföras».

Stadens egna kostnader för driften av ungdomsvårdsskolorna uppgingo å

1942 års stat enligt stadsfullmäktiges uppgifter till 307 800 kronor, varav

106 400 kronor för pensionskostnader samt för räntor och kapitalavbetalningar.

Vid tillämpning av det för åren 1943 och 1944 föreslagna avtalet, medde

förbättringar, som detta komme att innebära, beräknades dock stadens egna

kostnader komma att minska med i runt tal 69 500 kronor.

Yad beträffade år 1943 utgjorde vårdkostnaderna för elev och år enligt en

inom socialstyrelsen företagen sammanställning vid Skrubba kronor 3 257:58,

vid Eknäs kronor 3 091: 61 och vid Johannelund kronor 2 948: 61. Då statens

bidrag enligt det då gällande avtalet per plats och år uppginge till resp. 1 534,

1 323 och 1 522 kronor, uppginge stadens kostnad till i runt tal resp. 1 723,

1 768 och 1 426 kronor. Det framhölls i detta sammanhang, att kostnaderna

vid de statliga ungdomsvårdsskolorna högst avsevärt överstege statsbidragen

till stadens ungdomsvårdsskolor. Till belysning härav anfördes följande »vårdkostnader

för det allmänna» för elev och år, nämligen å Sundbo yrkesskola

(B-ort) 2 930: 88, å Vemyra skolhem och yrkesskola (G-ort) 3 186: 27, å Engesbergs

skolhem (C-ort) 2 985: 83 och å Brättegårdens skolhem (D-ort) 2 470: 86

kronor, samtliga uppgifter avseende budgetåret 1943/44.

Det vore enligt stadsfullmäktiges mening att märka, att stadens invånare

utöver den kommunala uttaxeringen för stadens egen ungdomsvårdsskoleverksamhet

hade att genom statsskatterna bära sin fulla andel av kostnaderna för

de övriga ungdomsvårdsskolorna.

Över stadsfullmäktiges framställning avgav socialstyrelsen den 14 september

1945 utlåtande, vari styrelsen anförde i huvudsak följande.

Enligt stadens uppfattning ha statsmakterna genom den vid 1936 och 1937

års riksdagar genomförda skyddshemsreformen icke avsett att ställa Stockholm

och Göteborg i någon i ekonomiskt hänseende sämre ställning än övriga

kommuner. Med stöd av skyddshemssakkunnigas beräkningar rörande de årliga

driftskostnaderna vid skyddshemmen synes staden vilja hävda, att det

år 1938 ingångna avtalet grundats på principen att de statliga bidragen skulle

täcka driftskostnaderna.

Socialstyrelsen kan inte dela denna mening. De sakkunniga framlade visserligen

summariska kalkyler rörande de årliga driftskostnaderna vid de omorganiserade

skyddshemmen, men beträffande statsbidragen till Stockholm

och Göteborg uttalade de sakkunniga, att dessa borde utgå med samma belopp

som till sammanslutningar och stiftelser, dock inte för obelagda platser (SOU

1935: 35, s. 79).

Av Stockholms stadsfullmäktiges utlåtande över sakkunnigförslaget framgår

också tydligt, att staden räknat med att den föreslagna omläggningen av

skyddshemsverksamheten för stadens vidkommande skulle medföra en viss

ekonomisk uppoffring. Enligt Stockholms barnavårdsnämnds i utlåtandet citerade

uttalande ansågs dock förmånen för staden att själv få ordna och sköta

sin skyddshemsverksamhet vara en så stor och värdefull ideell tillgång, att

densamma enligt nämndens mening borde anses uppväga nämnda uppoffring

(stadskollegiets i Stockholm utlåtanden och memorial 1935, s. 1304).

Den enda förbättring av statsbidragen, som staden då begärde, var att platsbidrag

skulle utgå även för obelagda skyddshemsplatser samt att staten jämväl

skulle åtaga sig kostnaderna för erforderliga nybyggnader. Liknande åsikt

anlades av stadsfullmäktige i Göteborg. Då dessa krav ej beaktades i 1936 års

proposition framfördes städernas synpunkter för riksdagen i motioner i båda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 85.

kamrarna (nr 1:372 och II: 729). De av motionärerna framförda önskemålen

avböjdes dock av riksdagen.

Efter 1936 års riksdags beslut ha numera sådana jämkningar vidtagits, att

Stockholm och Göteborg utfå bidrag för samtliga elevplatser oavsett om de

äro belagda eller ej. Likaså ha statsmakterna godkänt principen att bidrag

skola kunna utgå till erforderliga ny-, till- och ombyggnader av städernas

skyddshem, dock att bidragets storlek skall beslutas av Kungl. Maj:t och riksdagen

i varje särskilt fall. De av Stockholms stad framförda önskemålen vid

skyddshemsreformens genomförande ha alltså i stort sett tillmötesgåtts. Därutöver

har staden även kommit i åtnjutande av bidrag till byggnadsunderhåll

och kristillägg å platsbidragen enligt samma grunder, som gälla för de sammanslutningar

och stiftelser, vilka driva skyddshemsverksamhet, samt därutöver

viss särskild dyrortsersättning för verksamheten vid Skrubba och

Johannelund.

Det vill också synas som om statsverket alltsedan skyddshemsreformen

trädde i kraft år 1938 påtagit sig huvudbördan av de sedan denna tid ökade

kostnaderna för Stockholms skyddshemsverksamhet.

Socialstyrelsen kan ej finna de av staden anförda skälen utgöra tillräcklig

anledning för ändring i barnavårdslagen i angiven riktning och avstyrker alltså

den gjorda framställningen.

Genom beslut den 18 februari 1944 hade Kungl. Maj:t förordnat dåvarande

skyddshemsinspektören, numera byråchefen i socialstyrelsen T. Eriksson och

dåvarande byråchefen, numera expeditionschefen i finansdepartementet H.

Klackenberg att med stadsfullmäktige i Stockholm och Göteborg upptaga förhandlingar

rörande avtal om nämnda städers skyddshemsverksamhet för tid

fr. o. m. den 1 januari 1945. Förhandlingsmännen överlämnade den 5 december

1944 till mig en promemoria, i vilken de bl. a. framlade sina synpunkter

på ett eventuellt förstatligande av Stockholms och Göteborgs skyddshem.

Förhandlingsmännen verkställde beräkningar rörande det å Stockholms

stad vilande underskottet vid skyddshemmen under åren 1938 och 1943. För

att göra siffrorna jämförliga med utgiftsredovisningen vid de statliga skyddshemmen

hade förhandlingsmännen därvid bortsett från räntor och avskrivningar

å fastigheter och inventarier. För Stockholms stads del befanns underskottet

ha uppgått under år 1938 till 114 945 kronor och under år 1943 till

118 167 kronor, ökningen av nettoutgifterna hade således enligt förhandlingsmännens

mening varit mycket obetydlig för staden, medan staten fått bära en

avsevärt större del av den faktiska fördyring som skett. Förhandlingsmännen

funno med hänsyn härtill, att städerna från sina synpunkter icke kunde anföra

några mera vägande skäl för ett krav på att staten skulle helt övertaga verksamheten

och befria dem från handhavandet därav.

Frågan är då — fortsatte förhandlingsmännen — i vad mån ur skyddshemsvårdens

egna synpunkter avgörande skäl kunde anföras till förmån för ett

förstatligande. Härutinnan anförde förhandlingsmännen i huvudsak följande.

Det motiv, som vid 1936 års beslut främst anfördes för att städerna själva

skulle svara för sin skyddshemsvård, var att deras klientel hade en sådan omfattning,

att den önskvärda differentieringen kunde uppnås utan att deras

skyddshem införlivades i den statliga organisationen. Deras skyddshemsstandard

ansågs även delvis föredömlig. Beträffande differentieringsbehovet

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 85.

har någon förskjutning icke inträffat sedan 1936. Såvitt nu kan bedömas kunna

möjligen vissa rationaliseringar beträffande driften genomföras, om storstädernas

skyddshem införlivades med den statliga organisationen. F. n. kunna

dessa möjligheter dock ingalunda sägas vara av någon nämnvärd betydelse

för avgörandet om skyddshemsvårdens förstatligande i de båda storstäderna.

Mot ett införlivande av storstädernas skjMdshem i den statliga organisationen

ansågs år 1936 tala de olägenheter, som ett sammanförande av storstadsklientelet

med andra skyddshemselever medförde. Det synes tveksamt,

om denna uppfattning haft gynnsamma verkningar för skyddshemsvården i

dess helhet på grund av den isolering av storstadseleverna, som därav följt.

Enligt skyddshemsinspektörens erfarenheter är det mindre lyckligt att till ett

och samma hem sammanföra alla barn och ungdomar, som på en viss ort omhändertagits

för skyddshemsuppfostran. Det har visat sig, att bland pojkarna

på Skrubba och Fagared lätt bildas rena ligor, som hålla samman efter utskrivningen

och fortsätta med kriminalitet och ofog. Att behandlingsresultatet

på Stockholms och Göteborgs skyddshem varit sämre än på motsvarande

övriga skyddshem torde icke enbart kunna tillskrivas storstadsmiljön. Orsaken

till många enskilda misslyckanden efter skyddshemsvistelsen har kunnat

spåras till ligamentaliteten på storstadsskyddshemmet, som sedermera hindrat

de förutvarande skyddshemseleverna att komma loss från varandra efter utskrivningen

på samma sätt som vid övriga skyddshem.

Pojkar och flickor från storstäderna, som tagits om hand på andra skyddshem

än städernas egna, ha också genomsnittligt sett lyckats bättre än de på städernas

egna hem intagna. Farhågorna för att sammanföra storstadsungdom

med ungdom från andra orter i landet synas icke enligt nu föreliggande erfarenheter

ha besannats.

För frågan om ett förstatligande har emellertid denna ändrade bedömning

av värdet av att hålla isär storstadsklientelet från övriga skyddshemselever i

och för sig icke någon avgörande betydelse. Gällande författningar giva nämligen

skyddshemsinspektören möjlighet att sprida storstädernas klientel på

alla de anstalter, varöver skyddshemsinspektören förfogar. Denna möjlighet

har redan i avsevärd utsträckning med gynnsamma erfarenheter utnyttjats av

Göteborgs barnavårdsnämnd. Om sålunda önskvärd rörlighet beträffande

placeringen av eleverna kan ernås inom den nuvarande organisationen lär

detta argument icke i nämnvärd mån kunna utnyttjas som skäl för ett förstatligande.

Den nya uppfattningen, att storstadseleverna med fördel kunna utplaceras

bland elever från andra orter, betyder blott att ett skäl mot förstatligande

bortfallit.

Förhandlingsmännen uttalade slutligen, att tidpunkten för ett förstatligande

för det dåvarande icke vore lämplig. Det vore önskvärt att, innan ställning

toges till frågan om ett införlivande av storstädernas ungdomsvårdsskolor

med den statliga organisationen, man bättre kunde överblicka de linjer, efter

vilka hela organisationen borde utbyggas.

Socialstyrelsens förslag om förstatligande av ungdomsvårdsskoleverksam
heten

i dess helhet.

I skrivelse den 25 november 1947 avgav socialstyrelsen ett förslag

om förstatligande av verksamheten vid de icke statliga ungdomsvårdsskolorna

samt viss omorganisation och begränsning av platsantalet inom organisa
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

tionen. Förslaget anmäldes av mig i propositionen nr 214/1948, varvid jag

dock endast återgav vad styrelsen anfört i fråga om förstatligande av verksamheten

i dess helhet. Jag vill här erinra om styrelsens ifrågavarande synpunkter

och torde därvid få hänvisa till propositionen nr 214/1948, s. 4. Tillläggas

bör allenast, att enligt vad jag inhämtat lönerna vid Göteborgs ungdomsvårdsskolor

numera anknutits till den statliga löneskalan för motsvarande

skolor.

De preliminära avtalen.

På framställning av Stockholms stad och Göteborgs stad har Kungl. Maj:t

den 21 november 1947 uppdragit åt förenämnda förhandlingsmän samt expeditionschefen

i inrikesdepartementet E. Montell att upptaga förhandlingar angående

revision av gällande, mellan Kungl. Maj:t och kronan samt nämnda

städer slutna avtal beträffande verksamheten vid städernas ungdomsvårdsskolor.

Med skrivelse den 31 december 1948 ha förhandling smännen överlämnat

preliminära avtal, träffade den 30 december 1948 med städernas förhandlingsdelegerade

under förutsättning av Kungl. Maj:ts resp. stadsfullmäktiges godkännande.

Enligt avtalen skall staten per den 1 juli 1949 på vissa villkor övertaga

de båda städernas ungdomsvårdsskoleverksamhet, varvid sålunda den

särställning, som städerna hittills intagit jämlikt 43 § 2 mom. barnavårdslagen,

skulle upphävas.

I anslutning till de vid 1936—37 års reform följda riktlinjerna har — anföra

förhandlingsmännen — såsom en förutsättning för förstatligande uppställts,

att Stockholm och Göteborg skola till staten överlämna anstalter med ett platsantal,

sammanlagt motsvarande det beräknade framtida behovet för dessa

städer, av socialstyrelsen uppskattat till omkring 165 platser. Städerna driva

f. n. fem ungdomsvårdsskolor, nämligen Skrubba med 78, Eknäs med 30,

Johannelund med 35, Fagared med 68 och Lingatan med 32 jrdatser, eller tillhopa

243 platser. Den sålunda möjliga reduktionen av platsantalet har ansetts

böra i första hand medföra nedläggande av Skrubba, vilken anstalt torde vara

den med hänsyn till bl. a. elevförläggningens beskaffenhet minst tidsenliga.

Vidare ha förhandlingsmännen ansett skäligt tillmötesgå Stockholms stads

önskemål att få behålla Johannelund för andra ungdomsvårdsändamål. Då en

inventering av stadens disponibla anläggningar givit vid handen att ingen av

dessa kan godtagas såsom ersättning för Johannelund, har överenskommits,

att staden skall till staten kontant utgiva ett belopp motsvarande kostnaderna

för uppförande av en ny med Johannelund jämförlig anstalt och dess utrustande

med inventarier. På grund av att Stockholm till staten överlämnar

anstalter med sammanlagt (Eknäs 30 platser plus i princip Johannelund 35

platser) 65 platser och äger behålla Skrubba, medan Göteborg avstår anstalter

med tillhopa (Fagared 68 platser plus Lingatan 32 platser) 100 platser, ha

städernas avtal med staten måst utformas så, att en ekonomisk utjämning

mellan städernas prestationer och fördelar vid uppgörelsen erhålles.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Avtalen innefatta i enlighet med de principer beträffande anstaltsinlösen,

som följdes vid skyddshemsref ormen, att själva anstaltsbyggnaderna med tillhörande

markområden om 8 å 10 har samt anstalternas inventarier skola överlämnas

till staten utan ersättning, medan full ersättning skall utgå för de till

skolorna knutna jordbruken — bortsett från nyssnämnda markområden —

med därtill hörande levande och döda inventarier.

Saluvärdet av den mark vid Eknäs jämte jordbruksbyggnader och jordbruksinventarier,

som skola inlösas av staten, har från Stockholms stads sida

uppskattats till sammanlagt 88 000 kronor, vilket belopp en av förhandlingsmännen

anlitad värderingsman funnit godtagbart. Jordbruken med inventarier

vid Fagared och Lingatan ha av förhandlingsmännens värderingsmän åsatts

saluvärden — inkl. den jord å 8 å 10 har, som skulle överlämnas utan

vederlag — av 66 480 kronor resp. 105 319 kronor.

Rörande kostnaderna för uppförande av en med Johannelund jämförlig

anstalt anföra förhandlingsmännen i huvudsak följande.

Kostnaderna för nyuppförande å billig tomtmark av en med Johannelund

jämförlig anstalt men byggd enligt modernare principer samt för förvärv av

erforderliga anstaltsinventarier ha uppskattats av tvenne sakkunniga, av vilka

parterna utsett var sin. Den av staden anlitade sakkunnige har uppskattat

kostnaderna till sammanlagt omkring 800 000 kronor. Den av oss anlitade sakkunnige

har beräknat kostnaderna till omkring 1 250 000 kronor. Vissa olikheter

ha dock förelegat i beräkningsgrunderna. I sistnämnda belopp ingå bl. a.

kostnader för uppförande av särskilda personalbostadshus m. m. med i runt

tal 250 000 kronor, vilka icke upptagits i stadens beräkningar och av vilka viss

avkastning i form av hyror framdeles kommer att erhållas.

Med de i det föregående angivna utgångspunkterna ha förhandlingsmännen

träffat uppgörelser med städerna, att dessa skola, mot befrielse från skyldigheten

att själva svara för ungdomsvårdsskoleverksamheten, avstå för Stockholms

del Eknäs och för Göteborgs del Fagared och Lingatan. Samtidigt som

Stockholms stad utan ersättning till staten överlämnar Eknäs med tillhörande

jordbruk skall staden till staten utgiva ett belopp av 1 600 000 kronor, som

skall täcka stadens bidrag såväl till kostnader för uppförande av en med

Johannelund jämförlig anstalt som till den ekonomiska utjämningen i förhållande

till Göteborg. Staten utgiver till Göteborgs stad ett belopp av 700 000

kronor avseende dels inlösen av jordbruken m. m. vid Fagared och Lingatan

dels ock till staden utgående utjämningsbidrag.

Genom den ekonomiska uppgörelsen skulle staten komma att, utöver anstalterna

Eknäs, Fagared och Lingatan, tillföras ett nettobelopp av 900 000

kronor. Förhandlingsmännen förorda, att detta belopp tills vidare avsättes till

en fond för uppförande av en ny ungdomsvårdsskola eller utvidgning av redan

befintlig sådan skola.

Enligt avtalet med Göteborg skall staten tillika övertaga stadens ekonomiska

förpliktelser gentemot följande ordinarie befattningshavare vid Fagared

nämligen 1 rektor, 1 assistent, 1 yrkeslärare och 1 husföreståndare, samt —

i avseende å utgående lön — 1 jordbruksföreståndare och 1 vårdare, allt i den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

mån dessa befattningshavares förmåner icke överstiga vad som tillkommer

motsvarande befattningshavare vid statliga ungdomsvårdsskolor. Förhandlingsmännen

ha funnit detta villkor godtagbart med hänsyn till statens behov

av dessa befattningshavare och deras kompetens. De fyra förstnämnda befattningshavarna

ha sin pensionsfråga ordnad genom statens pensionsanstalt. Jordbruksföreståndaren

och vårdaren, för vilka endast stadens löneförpliktelser

övertagits, ha däremot pensionsrätt i Göteborgs stads pensionsinrättning.

Med skrivelse den 24 februari 1949 ha förhandlingsmännen överlämnat ett

under förutsättning av Kungl. Maj:ts resp. stadsfullmäktiges godkännande

träffat tilläggsavtal till förenämnda avtal med Göteborgs stad. Enligt tilläggsavtalet

överlåter staden fastigheten Fagared l8, som i samband med den

förutvarande ägarens frånfälle av staden inköpts för en köpeskilling av 20 000

kronor, till staten mot samma köpeskilling. Förhandlingsmännen ha anfört,

att förvärvet av nämnda fastighet för yrkesskolan varit ett gammalt önskemål,

då det ansetts medföra påtagliga fördelar för skolans mjölkförsörjning och

gåve möjlighet att förhindra en eventuell, för verksamheten oläglig sportstugebebyggelse

i skolans omedelbara närhet. Förhandlingsmännen ha föreslagit,

att kostnaderna för förvärvet skola bestridas av de medel som skulle

avsättas till en fond för uppförande av en ny ungdomsvårdsskola eller utvidgning

av redan befintlig sådan anläggning. I stället för 900 000 kronor skulle

sålunda till fonden avsättas 880 000 kronor.

Över avtalen av den 30 december 1948 har utlåtande avgivits av statskontoret,

som icke haft något att erinra mot desamma.

I skrivelse den 4 januari 1949 har socialstyrelsen avgivit förslag till anslagsäskanden

för budgetåret 1949/50 beträffande verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna,

varvid styrelsen, som funnit de preliminära avtalen tillfredsställande,

förordat, att Fagared, Lingatan och Eknäs fortfarande utnyttjas, den förra

såsom yrkesskola för pojkar samt de båda senare såsom yrkesskolor för flickor.

Departementschefen.

Det ingick som ett led i skyddshemsreformen att vården vid skyddshemmen

skulle ytterligare differentieras genom inrättandet av nya typer av anstalter.

För att skapa förutsättningar för en sådan differentiering övertog staten

genom beslut 1936 och 1937 det ekonomiska huvudansvaret för skyddshemmen,

numera benämnda ungdomsvårdsskolor. Landstingen och de städer, som ej

deltogo i landsting, befriades från skyldigheten att upprätta sådana anstalter.

Undantag gjordes dock för städerna Göteborg och Stockholm, vilka skulle vara

skyldiga att — med bidrag av statsmedel — även i fortsättningen själva ordna

sin skyddshemsvård. En allmän förutsättning för detta undantag utgjorde

det förhållandet, att skyddshemsvården i dessa städer enligt dåtida krav i

vissa avseenden varit föredömligt ordnad. Det framhölls, att städerna voro

tillräckligt stora att medgiva den åsyftade differentieringen av eleverna på

skolhem, yrkeshem och hemskolor (motsvarande numera skolhem, yrkesskolor

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

för pojkar resp. yrkesskolor för flickor). Det ansågs vidare föga lämpligt att

sammanföra skyddshemselever från storstäderna med ungdom från andra delar

av landet. Det torde redan inför reformen ha varit uppenbart, att den föreslagna

särställningen för Göteborg och Stockholm skulle medföra vissa ekonomiska

uppoffringar för dessa städer. Inga principiella invändningar gjordes

dock från städernas sida; av uttalanden från Stockholms stads sida torde framgå,

att staden funnit förmånen att själv få ordna sin skyddshemsverksamhet

så värdefull, att densamma kunde anses uppväga den ekonomiska uppoffringen.

Däremot gjorde städerna vissa erinringar beträffande statsbidragens

utformning och storlek. De i dessa avseenden framförda önskemålen ha sedermera

i samband med revisioner av de med städerna ingångna avtalen i stort

sett tillgodosetts.

Vid flera tillfällen efter reformens genomförande ha städerna, enligt vad

statens förhandlingsmän uppgivit, i samband med avtalsförhandlingar framfört

önskemål om att befrias från skyldigheten att anordna egna ungdomsvårdsskolor.

Stockholms stad har därjämte ingått till Kungl. Maj:t med en framställning

i samma syfte. Det har härvid framhållits, att de båda städerna i

ekonomiskt avseende belastats förhållandevis mera än andra kommuner genom

att de nödgades själva ikläda sig betydande kostnader för verksamheten samtidigt

som deras invånare genom statlig beskattning bure sin fulla andel i

kostnaderna jämväl för driften av övriga ungdomsvårdsskolor, samt att kostnaderna

för verksamheten med åren blivit alltför betungande.

Även ur ungdomsvårdens synpunkt torde åtskilliga skäl tala för att jämväl

Göteborgs och Stockholms ungdomsvårdsskoleväsen övertages av staten. De

betänkligheter, som man en gång hyste mot att sammanföra vanartad ungdom

från storstäderna med sådan ungdom från andra delar av landet, synas icke

ha varit befogade. Alltfler ungdomar från storstäderna ha under de senare

åren utplacerats på de icke-kommunala ungdomsvårdsskolorna; efter vad jag

inhämtat ha i allmänhet olägenheter inte visat sig uppstå härigenom. Man

har genom en sådan utspridning av storstadsungdomen lyckats spränga ligabildningar,

något som i sin tur torde ha bidragit till att vårdresultaten för

denna ungdoms del ofta visat sig bliva bättre vid sådan utplacering.

Ett särskilt skäl för förstatligande är, att utvecklingen på detta område

gått mot en än vidare specialisering än den man räknade med vid tiden för

skyddshemsreformen. Det har icke varit möjligt för storstäderna att följa med

i denna utveckling, varför städerna för att kunna ernå den för varje enskilt

fall lämpligaste vården numera få utnyttja vissa inom skolorganisationen i

övrigt upprättade specialskolor.

Jämväl ur administrativa och ekonomiska synpunkter torde åtskilliga fördelar

stå att vinna genom att sammanföra storstädernas ungdomsvårdsskolor

med de statliga. Enligt vad jag inhämtat från socialstyrelsen ha Göteborgs

och Stockholms ungdomsvårdsskolor företett följande medelbeläggning under

senare år.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj-.ts proposition nr 85.

Göteborg 1945 1946 1947 1948

Fagared (68 pl.)...................... 55, s 46,3 34,7 37,2 2

Lingatan (32 pl.)...................... 28,9 23,7 18,5 19, i o

Stockholm

Skrubba (78 pl.)...................... 63, i 52,3 17,8 7,9

Jobannelund (35 pl.) ................ 28,2 18,g 13, i 3,2

Eknäs (30 pl.) ........................ 22,7 20,9 19,7 20,5

Även om nedgången i beläggningstalen delvis kan förklaras därav att storstadsungdom

överförts till icke-kommunala skolor utan att motsvarande antal

elever från andra delar av landet hänvisats till göteborgs- och stockholmsskolorna,

torde den dock utvisa att behovet av ungdomsvårdsskoleplatser minskat

för Göteborgs och Stockholms del. Socialstyrelsen har beräknat att de båda

städerna behöva 165 platser mot tidigare beräknade 243. Både för staten som

bidragsgivare och för det allmänna överhuvud ställer det sig oekonomiskt att

ett flertal anstalter med underbeläggning upprätthållas.

Då sålunda jämväl ur ungdomsvårdsskoleväsendets synpunkt åtskilliga skäl

tala för att staten övertar återstående kommunala skolor, ha de särskilda förhandlingsmän,

som tillkallats för förhandlingar om revision av nu gällande

avtal mellan Kungl. Maj:t samt städerna Göteborg och Stockholm, ansetts böra

upptaga förhandlingar med städernas delegerade om villkoren för avlösning

av städernas skyldigheter i nu föreliggande avseende. Härvid ha preliminära

avtal träffats mellan förhandlingsmännen och städernas delegerade om att

staten per den 1 juli 1949 skall övertaga städernas ungdomsvårdsskoleverksamhet.

Avtalen äro beroende på godkännande av dels Kungl. Maj:t, dels de

båda städernas stadsfullmäktige. Stockholms stadsfullmäktige ha för sin del

godkänt avtalet den 21 februari 1949.

Sedermera ha förhandlingsmännen i ett den 24 februari 1949 daterat tillläggsavtal

överenskommit med representanter för Göteborgs stad att staten

skall beredas tillfälle att utöka Fagareds jordbruk genom förvärv av den till

detsamma gränsande fastigheten Fagared l8. Fastigheten i fråga har av staden

inropats på offentlig auktion för en köpeskilling av 20 000 kronor och

överlåtes för samma pris.

I anslutning till de principer, som tillämpades då landstingen befriades från

sina skyldigheter i detta avseende, skola städerna enligt avtalen i viss utsträckning

utan ersättning överlämna sina anstalter eller mot dessa svarande

annat värde till staten.

Stockholms stad skall sålunda enligt avtalet till staten utan ersättning

överlämna dels Eknäs yrkes- och hemskola med tillhörande jordbruk och dels

ett belopp av 1 600 000 kronor. De båda stockholmsanstalterna Skrubba och

Johannelund skola nedläggas. Deras belägenhet i Stockholm gör dem föga

lämpliga som anstalter för här ifrågavarande uppgifter. Göteborgs stad skall

till staten överlämna Fagareds och Lingatans skolhem och yrkesskolor, varvid

ersättning skall utgå allenast för de till dessa skolor knutna jordbruken.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 85.

Med hänsyn till att staden överlämnat skolor med flera elevplatser än som

representerar behovet för dess egen del skall den därjämte erhålla ett visst

utjämningsbidrag. Det sammanlagda belopp, som sålunda skall tillfalla Göteborgs

stad, har vid förhandlingarna bestämts till 700 000 kronor. Härtill kommer

kostnaden för Fagared l8, 20 000 kronor. Sedan Göteborgs stad tillgodoförts

dessa belopp, återstår ett belopp av 880 000 kronor, som enligt förhandlingsmännens

förslag skall fonderas för att bestrida kostnaderna för uppförande

av en skola av Johannelunds storlek eller för utvidgning av redan befintliga

skolor.

I sina anslagsäskanden — till vilka jag senare återkommer — har socialstyrelsen

uppskattat totalkostnaderna vid statlig drift av Fagared, Lingatan

och Eknäs till omkring 552 000 kronor. Inkomsterna vid dessa tre skolor

kunna beräknas till omkring 70 000 kronor. De verkliga kostnaderna för driften

av de tre skolor, vilka enligt de preliminära avtalen under nästa budgetår

skulle ersätta de nuvarande fem kommunala skolorna, kunna sålunda beräknas

uppgå till högst omkring (552 000 — 70 000) 482 000 kronor. Under förutsättning

att en utbyggnad sker för att kompensera nedläggandet av Johannelund

tillkomma härutöver vissa kostnader, vilka emellertid i nuvarande läge svårligen

låta sig beräkna.

Till belysning av de beräknade driftkostnaderna efter statens övertagande

av Göteborgs och Stockholms ungdomsvårdsskoleverksamhet må anföras följande

från socialstyrelsen inhämtade uppgifter rörande kostnaderna för städernas

ungdomsvårdsskolor under år 1946 —- det senaste år för vilket statsbidrag

för Stockholms vidkommande äro fastställda.

Stats-

Övriga

Stadens netto-

Summa

bidrag

inkomster

utgifter

utgifter

kr.

kr.

kr.

kr.

Göteborg............

...... 140182

50696

125 276

316154

Stockholm..........

...... 216 846

82 431

243 529

542 806

357 028

133 127

368 805

858 960

Statsbidraget uppgick sålunda under nämnda år till sammanlagt omkring

357 000 kronor. Det är emellertid att observera, att statens andel i kostnaderna

fr. o. m. den 1 juli 1947 ytterligare ökats sedan statsmakterna år 1947

beslutat slopa de tidigare kommunala avgifterna och i anledning därav till de

icke statliga skolorna utbetala motsvarande ersättning av statsmedel. Man bör

vidare ha i minnet, att staten i full utsträckning övertager det ekonomiska ansvaret

för vården av de elever, som utplacerats på icke kommunala skolor.

Härigenom har staten indirekt påtagit sig ytterligare kostnader för göteborgsoch

stockholmsklientelet utöver det direkta statsbidraget.

Med ledning av de anförda uppgifterna och i betraktande av dels den allmänna

levnadskostnadsökningen och dels vissa löneförhöjningar, som kommit

befattningshavarna vid Göteborgs ungdomsvårdsskolor till del fr. o. m. den 1

juli 1947, torde man kunna uppskatta totalkostnaderna för ifrågavarande, nu

befintliga fem skolor vid fortsatt kommunal drift och normal beläggning under

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. May.ts proposition nr 85.

budgetåret 1949/50 till minst 1 000 000 kronor. Vid full beläggning å dessa

skolor komme statsbidraget under nästa budgetår att uppgå till omkring

555 000 kronor.

Av de nu anförda uppgifterna torde framgå, att en omläggning i överensstämmelse

med förbandlingsmännens förslag skulle innebära en rationalisering,

som komme att medföra en relativt obetydlig ökning av statens kostnader

för Göteborgs och Stockholms ungdomsvårdsskoleklientel medan däremot

totalkostnaderna för det allmänna skulle undergå en betydande minskning.

Sammanfattningsvis vill jag såsom min mening uttala, att övervägande skäl

synas tala för att per den 1 juli 1949 upphäva den Göteborg och Stockholm

nu åvilande skyldigheten att själva anordna sina ungdomsvårdsskolor. I överensstämmelse

med de preliminära avtalen böra därvid Fagared, Lingatan och

Eknäs förstatligas. Förvärvet av fastigheten Lingatan l8 för en köpeskilling

av 20 000 kronor torde böra godkännas. De ingångna preliminära avtalen torde

därför, därest riksdagen icke anmäler erinran däremot, få för statens vidkommande

fastställas. Av den från Stockholms stad erhållna summan av 1 600 000

kronor torde efter verkställd utbetalning till staden Göteborg av (700 000 +

20 000) 720 000 kronor resterande belopp få avsättas till en fond, avsedd för

framtida utbyggnad av den statliga ungdomsvårdsskoleorganisationen. Jag

finner mig icke f. n. kunna taga ställning till frågan efter vilka linjer en sådan

utbyggnad bör ske. Frågan därom torde därför få senare underställas riksdagens

prövning.

Jag kommer att i annat sammanhang denna dag föreslå, att proposition avlåtes

till riksdagen om den ändring i barnavårdslagen, som föranledes av bifall

till vad jag nu föreslagit.

Anslagsbehovet för budgetåret 1949/50.

l:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1947/48 ........................ 1 677 000 1 748 734

1948/49 (statsliggaren s. 314).. 2 234 700 —

1949/50 (förslag) .............. 2 690 000

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1948 fastställt följande avlöningsstat för statens

skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1948/49.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 755 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis ...................................................... » 50 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal förslagsvis... » 1200 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. »_228 600

Summa kronor 2 234 700

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, samt till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal äro uppförda med

förslagsvis beräknade belopp. Yad arvodesposten beträffar har nämnda anordning

betingats av att från denna post bestridas utgifterna för arvoden åt

rådgivande psykiater vid skolorna. Överskridande av icke-ordinarieposten

må av Kungl. Maj:t medgivas dels, med hänsyn till svårigheter i anslagsberäkningen

på grund av en av 1947 års riksdag beslutad omorganisation av

personalen vid ungdomsvårdsskolorna, där så erfordras för de nya personalplanernas

genomförande och dels för att under någon prövotid, utan hinder

av att en ordinarie tjänst under tiden står obesatt, kunna förordna befattningshavare

såsom icke-ordinarie tjänstemän.

Föreliggande framställning.

I skrivelse den 4 januari 1949 har socialstyrelsen gjort framställning om

anslag för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.

Styrelsen har vid sina beräkningar utgått ifrån att den städerna Stockholm

och Göteborg åvilande skyldigheten att ordna egna ungdomsvårdsskolor skall i

överensstämmelse med det förslag, för vilket jag i det föregående redogjort,

upphävas, varvid ungdomsvårdsskolorna Fagared, Lingatan och Eknäs skola

förstatligas. Fagared avses enligt styrelsens planer för omkring 50 elever,

fördelade på två elevhem, Lingatan och Eknäs för vardera 25 elever, likaledes

fördelade på två elevhem.

Lönefrågor.

Socialstyrelsen upptager till en början vissa lönefrågor till behandling.

Först och främst uttalar sig styrelsen i princip, under åberopande av ett

av 1946 års skolkommission den 10 november 1948 avgivet förslag till lönebestämmelser

för lärare vid centrala verkstadsskolor, för lönegradsuppflyttning

av yrkeslärarna (nu 19 lönegraden) vid ungdomsvårdsskolorna i samband

med den väntade löneregleringen för lärare vid centrala verkstadsskolor.

Styrelsen föreslår vidare, att i samband därmed följande tjänster

skola under beteckningen yrkeslärare hänföras till samma lönegrad, som den

som sålunda kan komma att fastställas för de nuvarande yrkeslärarna, nämligen

lärarinnor i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd vid yrkesskolor

(nu 19 lönegraden), j ordbruksf öreståndare och trädgårdsmästare

(nu 16 lönegraden) samt lärarinna i tvätt (nu 14 lönegraden). Genom

den föreslagna ändringen av tjänstebenämningarna skulle flickskolorna erhålla

samma möjligheter till fri fackvariation efter behovet som den som nu

erbjudes för pojkskolomas del.

Lärarinnor i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd äro f. n. placerade i 19

lönegraden jämväl vid skolhem för flickor. Vid den av statsmakterna år

1948 verkställda löneregleringen för vissa övningslärargrupper placerades

motsvarande befattningshavare vid folkskolorna i 18 resp. 16 lönegraden.

Socialstyrelsen föreslår nu, att dessa befattningshavare vid ungdomsvårdsskolorna

såsom kompensation för längre arbetsvecka och större arbetsår skola

uppflyttas till resp. 21 och 19 lönegraderna.

2—407 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 85.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Genom 1947 års personalreform infördes vid. ungdomsvårdsskolorna för

flickor en ny tjänst, betecknad bemvårdslärare och placerad i 13 lönegraden.

Då det enligt socialstyrelsens mening visat sig, att dessa befattningshavare

måst erhålla uppgifter av samma art, som de, vilka vid pojkskolorna

åvila husföreståndare, hemställer styrelsen, att hemvårdslärartjänsterna

utbytas mot husföreståndartjänster i 15 lönegraden.

Vid Lövsta finnes en befattning som över sköters k a i 12 lönegraden.

Då översköterskan i realiteten måste fungera jämväl såsom husföreståndare

vid skolans intagningsavdelning om 15 platser, föreslår socialstyrelsen, att

tjänsten förändras till en husföreståndartjänst i 15 lönegraden. Det förutsättes

därvid, att husföreståndaren vid intagningsavdelningen skall äga dels

sjuksköterskeutbildning och dels behörighet till husföreståndartjänst.

Statskontoret anser, att prövningen av samtliga nu berörda lönefrågor

borde uppskjutas tills lönereglering blivit genomförd för de centrala verkstadsskolornas

lärare samt därjämte ytterligare erfarenhet vunnits beträffande

1947 års personalreform.

Statens lönenämnd förbigår frågan om löneställningen för yrkeslärare,

jordb riksföreståndare, trädgårdsmästare samt lärarinnor i hushållsgöromål

och i kvinnlig slöjd vid yrkesskolorna. Nämnden har i och för sig intet att

erinra mot att de vid yrkesskolorna för kvinnliga elever anställda lärarinnorna

i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd erhålla tjänstebeteckningen

yrkeslärare, men förutsätter, att lönegradsplaceringen för lärare i yrken,

som hittills icke varit representerade vid ungdomsvårdsskolorna, underställes

statsmakternas prövning. Nämnden finner det därför lämpligt, att ställning

tages till benämningsfrågan först sedan större klarhet vunnits om vilka nya

yrken som kunna komma i fråga.

Lönenämnden anser det vidare befogat, att de av socialstyrelsen åberopade

omständigheterna föranleda en något högre placering för lärarinnor

i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd vid tjänstgöring i skolhem inom ungdomsvårdsskoleorganisationen,

jämfört med placering vid folkskola. Löneskillnaden

borde dock begränsas till två lönegrader. Nämnden vill vidare dels

framhålla, att ändring i lönegradsplaceringen icke bör ske förrän vid den

tidpunkt, då löneregleringen för övningslärare träder i kraft, dels ock ifrågasätta,

huruvida icke en sådan ändring lämpligast bör äga rum i samband

med den slutgiltiga prövningen av löneställningen för yrkeslärarna.

Beträffande översköterskan vid Lövsta erinrar lönenämnden, att nämnden

i utlåtande över förslag av 1946 års lönesakkunniga icke haft något att

erinra mot av de sakkunniga föreslagen placering i 13 lönegraden, men att

1947 års riksdag placerat vederbörande i 12 lönegraden. Med hänsyn till intagningsavdelningens

jämförelsevis ringa omfattning anser nämnden en placering

i 15 lönegraden alltför hög. Däremot vill nämnden icke motsätta sig,

att översköterskan placeras i 13 lönegraden, varigenom hon skulle uppnå

samma löneställning som en biträdande husföreståndare. En reservant inom

nämnden (ledamoten J. Andersson) vill icke biträda socialstyrelsens förslag,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85. 19

därest icke uppflyttning sker i samband med en allmän reglering av sköterskornas

löner.

Lönenämnden kan slutligen icke finna, att tillräckligt bärande skäl anförts

för utbyte av hemvårdslärarna mot husföreståndare i 15 lönegraden.

Frågor om personalökning.

I samband med 1947 års omorganisation prövades en framställning

av socialstyrelsen om anställande av 8 vårdare vid Lövsta och Långanäs

för möjliggörande av vakande nattvakt vid dessa skolor. Föredragande statsrådet

fann sig icke kunna biträda socialstyrelsens förslag (prop. 269/1947,

s. 49). Socialstyrelsen anmäler nu ånyo behov av personal för nattvaktstjänstgöring

samt anför härom i huvudsak följande.

Under efterkrigsåren ha rymningarna från de öppna anstalterna ökat i

oroväckande grad. På grund av anstalternas konstruktion såsom öppna vårdinstitutioner

kunna dylika rymningar ej helt förebyggas genom förbättrad

tillsyn. En förbättring av tillsynen bör dock kunna medföra en nedgång i

rymningsfrekvensen. Styrelsen anser icke försvarligt att längre hålla så stora

anläggningar som Lövsta och Långanäs med dess i psykiskt hänseende hårt

belastade klientel obevakade nattetid. I själva verket har styrelsen funnit

det nödvändigt att under budgetåret 1948/49 anställa tillfälliga befattningshavare

vid de nämnda anstalterna för att fullgöra nattlig tillsyn. Styrelsen

har nödgats vidtaga samma anordning vid Skarvik-Tallåsen. Styrelsen föreslår,

att antalet vårdare vid Lövsta, Långanäs och Skarvik-Tallåsen fr. o. m.

budgetåret 1949/50 ökas med fyra på vartdera stället eller tillhopa 12 befattningar

för att möjliggöra ständig nattlig tillsyn.

Beträffande övriga skolor varierar behovet av nattlig tillsyn. Långa perioder

kan sådan tillsyn vara helt obehövlig, medan den vid andra tillfällen är

akut nödvändig. Styrelsen vill icke föreslå konstant nattlig bevakning vid

någon annan skola än de tre förutnämnda, vilka ständigt äro belagda med

särskilt svårskött klientel, men förordar, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens

bemyndigande att medgiva överskridande av fastställd avlöningsstat,

där så efter framställning av socialstyrelsen finnes påkallat för anordnande

av extra bevakning nattetid vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

Upplysningsvis vill styrelsen meddela, att den funnit erforderligt att under

innevarande budgetår anställa tillfälliga nattvakter vid Sonestorp.

Socialstyrelsen anmäler vidare, att organisationen under nästa budgetår

står färdig att emottaga de av statsmakterna år 1947 i princip beslutade

lärarinnorna i »nytt yrke», vilka enligt styrelsens förslag skulle utgöras

vid Sonestorp av en lärarinna i bakning, upptagen såsom lärarinna i

hushållsgöromål (Ce 19), och vid Hornö av en lärarinna i tvätt (Ce 14).

I personalplanen för Broby har icke inräknats annan ekonomipersonal än en

kokerska, då det förutsatts, att eleverna skulle kunna utföra allt inomhusarbete.

Under hänvisning till barnens normala behov av lektid vill socialstyrelsen

beteckna detta som ett rent förbiseende och hemställer att vid skolan

få anställa två ekonomibiträden i lönegrad Ce 2.

I Lövstaanstaltens personalplan finnas upptagna 1 kanslibiträde och deltidsanställd

kontorshjälp. I samband med att Bona nedlades överflyttades

till Lövsta den förstnämnda anstaltens mycket omfattande arkiv, ur vilket

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

polis-, socialvårds- och kriminalvårdsmyndigheter ständigt begära upplysningar.

För innevarande budgetår har socialstyrelsen med hänsyn härtill

varit nödsakad att utbyta den deltidsanställda kontorshjälpen mot heltidsanställd.

Styrelsen hemställer, att fr. o. m. nästa budgetår få anställa

ett kontorsbiträde (befordringsgången tillämpad) vid Lövsta.

Socialstyrelsen beräknar vidare personal vid Fa g a red, Lingatan

och Eknäs efter dessa skolors förstatligande. Styrelsen föreslår vid Fagared

samma personalorganisation som vid de motsvarande yrkesskolorna för

manliga elever (Ljungaskog, Forsane och Sundbo). För Lingatan och Eknäs

föreslås samma personal som vid det till elevantalet lika stora Brättegården,

dock med det undantaget att ämnesläraren vid Brättegården utbytes

mot en yrkeslärare och att vid Eknäs jämväl upptages en lärarinna i tvätt

på grund av anstaltens väl inarbetade tvätteri. Styrelsens förslag till personalplaner

upptager följande personal.

Befattning

Löne-

grad

Fagarcd

Lingatan

Eknäs

Summa

Därav

ordinarie

Rektor ................................

29

i

i

i

» ................................

27

—

i

i

2

2

Assistent ..............................

23

2

i

i

4

2

Yrkeslärare ............................

19

3

—

—

3

2

Lärarinna i hushållsgöromål ............

19

—

2

2

4

4

Lärarinna i kvinnlig slöjd ..............

19

—

2

2

4

4

Trädgårdsmästare ......................

16

1

—

—

1

—

Jordbruksföreståndare ..................

16

1

—

—

1

1

Husföreståndare........................

15

1

—

—

1

1

Lärarinna i tvätt........................

14

—

—

1

1

—

Jordbruksförman........................

14

—

1

1

2

2

Ladugårdsförman ......................

13

1

—

—

1

—

Hemvårdslärare ........................

13

—

1

1

2

—

Yårdare................................

11

3

—

—

3

2

Hantverkare............................

11

1

—

—

1

1

Kontorsbiträde ........................

8

1

—

—

1

—

Ekonomibiträde ........................

6

1

—

—

1

—

» ........................

2

4

—

—

4

—

Summa

20

8

9

37

22

Jordbruksarbetare utom löneplan........

—

1

1

2

—

Vid bifall till vad styrelsen föreslagit under rubriken lönefrågor skulle

av nu nämnda personal 4 lärarinnor i kvinnlig slöjd, 4 lärarinnor i hushållsgöromål

och 1 lärarinna i tvätt utbytas mot 9 yrkeslärare i 19 lönegraden

samt 2 hemvårdslärare mot 2 husföreståndare i 15 lönegraden.

Statskontoret finner, att personalbehovet undandrager sig dess bedömande,

men vill framhålla, att nya skäl icke blivit anförda, som i nuvarande läge

kunna motivera frångående av 1947 års riksdags beslut att icke anställa särskilda

vårdare för vakande nattvakt.

Övergångsstat m. m.

Socialstyrelsen anmäler, att fr. o. m. budgetåret 1949/50 samtliga å övergångsstat

uppförda tjänster kunna avskrivas med undantag av 2 folkskol
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

lärare, 1 lärare i yrkesämne, 1 biträdande lärare, 2 arbetsledare och 1 tvättföreståndare.

Som extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än Ce 24 bör

fortfarande upptagas 1 rektor i lönegrad Ce 26, vilken rektor tjänstgör såsom

eftervårdskonsulent men beräknas erhålla en rektorstjänst i Ca 29 fr. o. m.

den 1 januari 1950.

Anslagsberäkningen.

De sammanlagda lönekostnaderna för Fagared, Lingatan och Eknäs

samt de nuvarande statliga ungdomsvårdsskolorna beräknar socialstyrelsen

med utgångspunkt från nu gällande personalplaner till följande belopp.

Ändamål

Nuvarande

statliga

skolor

Kr.

Fagared,

Lingatan,

Eknäs

Kr.

Summa

Kr.

Summa

summarum

Kr.

Äskat

belopp

Kr.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän ....

721 467

175 308

896 775

896 775

896 700

Arvoden och särskilda ersättningar, be-

stämda av Kungl. Maj t:

Arvode till verkställande ledamot ..

10 800

1400

12 200

Särskilda ersättningar till folkskol-

lärare ............................

22 800

—

22 800

Arvode till rådgivande psykiater ....

17 900

3 600

21 500

Arvode till läkaren vid Folåsa......

4 000

—

4 000

60 500

60 500

Avlöningar till övrig icke-ordinarie per-

sonal:

Personal på löneplan................

1 242 408

84 912

1327 320

Praktikantarvoden..................

4 300

1200

5 500

Vikarier............................

46 000

7 000

53 000

Kontorshjälp ......................

11 200

2 000

13 200

1 399 020

1 399 000

Rörligt tillägg 1 ......................

235 000

31000

266 000

266 000

266 000

Summa

2 315 875

306 420

2622 295

2 622 200

1 Beräknat efter 12 procent.

De ökningar i medelsbehovet, vilka framgå av denna uppställning, förklaras

vad beträffar samtliga anslagsposter dels av nyförvärvet av tre skolor

och dels av det förhållandet, att medel till Bistagården för innevarande budgetår

beräknats endast för ett halvår. Därutöver må rörande förändringarna

anföras följande.

Uppräkningen av anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

begränsas i någon mån genom viss överföring till icke-ordinarieposten.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, bär föreslagits uppräknad från 50 000 till 60 500 kronor.

Av ökningen falla 7 000 kronor på arvoden till rådgivande psykiater, i vilka

arvoden socialstyrelsen inräknat medel jämväl för en rådgivande psykiater

vid Skarvik-Tallåsen efter samma grunder som de, vilka gälla för Långanäs.

Vid beräkningen av anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal har styrelsen upptagit medel jämväl för nästa bnd
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

getår för anställande vid Lövsta av en biträdande läkare i lönegrad Cg 29,

i syfte att fortfarande kunna utnyttja anstaltens chef såsom läkepedagogisk

rådgivare vid ungdomsvårdsskolorna.

För budgetåret 1948/49 har till vikarier beräknats ett belopp av 22 000

kronor. Socialstyrelsen har föreslagit, att för ifrågavarande ändamål för

nästa budgetår avses ett belopp av 53 000 kronor, varav för de tre nytillkommande

skolorna 7 000 kronor, samt härutinnan anfört i huvudsak

följande.

Yid vanliga ämbetsverk är det i stor utsträckning möjligt att låta semester-

eller sjuklediga befattningshavares göromål vila till dess befattningshavaren

åter träder i tjänst. Löpande göromål, som ankomma på tjänstemannen,

kunna därvid bestridas av en befattningshavare, som mot vikariatsersättning

uppehåller befattningen i fråga jämte sin egen tjänst. Yid anstalter

äro dylika anordningar i regel icke möjliga. Det omhändertagna klientelet

låter sig icke »lägga undan», och endast i begränsad utsträckning kunna befattningshavarna

vikariera för varandra. Hittills ha aldrig de av Kungl.

Maj:t för vikarier beräknade beloppen, som alltid varit för lågt tillmätta,

fått utgöra någon spärr. Att medlen ändå räckt till har hängt samman med

den expansion, som ägt rum inom verksamheten, vilken möjliggjort att vissa

för nya tjänster beräknade belopp frigjorts från icke-ordinarieanslaget, samt

med att Kungl. Maj:t kunnat medgiva överskridanden.

Medel till avlönande av eftervårdskonsulenter ha icke beräknats, enär

dessa tjänstemän enligt Kungl. Maj:ts förslag i årets statsverksproposition

(V ht., p. 3) skola överföras på socialstyrelsens egen stat.

I övrigt förklaras ökningen av medelsbehovet under denna post dels av

viss överflyttning från ordinarieposten och dels av löneklassuppflyttningar

och uppflyttningar av aspiranter med omkring 50 000 kronor.

För de av socialstyrelsen föreslagna nya tjänsterna beräknar styrelsen ett

behov av under icke-ordinarieposten 81 324 kronor och under posten till rörligt

tillägg 9 756 kronor eller tillhopa 91 080 kronor.

Kostnadsökningen vid genomförande av styrelsens förslag under rubriken

lönefrågor uppskattas till under ordinarieposten 660 kronor och under ickeordinarieposten

2 772 kronor eller tillhopa 3 432 kronor.

På grundval av dessa beräkningar framlägger socialstyrelsen följande förslag

till avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 897 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis ...................................................... » 60 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis... » 1483 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... » 276 000

Summa kronor 2 716 500

Departementschefen.

Till en början vill jag upptaga de av socialstyrelsen framförda lönefrågorna

till behandling.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Alaj:ts pi oposition nr 85.

Det torde få anstå med prövningen av de av socialstyrelsen föreslagna lönegradsförändringarna

för yrke slärare och yrkeslärarinnor, då förslag

till lönereglering för de centrala verkstadsskolornas lärare icke torde komma

att föreläggas årets riksdag. Ett med socialstyrelsens förslag i detta hänseende

sammanhörande problem torde dock böra närmare beröras. Socialstyrelsens förslag

syftar bl. a. till att samtliga kvinnliga lärare i yrkesämnen vid yrkesskolorna

— lärarinnor i hushållsgöromål, i kvinnlig slöjd och i tvätt — skola upptagas

under samma tjänstebeteckning som de manliga, d. v. s. som yrkeslärare. Styrelsen

anser sig nämligen vara i behov av att vid nytillsättande av sådana befattningar

icke vara bunden av de yrkesspecialiseringar, som nu företrädas på

personalförteckningen. Det kan nämligen under vissa omständigheter vara

ändamålsenligt att upptaga undervisning i yrkesämnen, som icke f. n. finnas

representerade vid skolorna. Då jag icke nu anmäler denna fråga till avgörande,

torde förevarande spörsmål få tills vidare lösas på det sätt, att Kungl.

Maj:t, därest riksdagen icke anmäler erinran däremot, får inom ramen för

de för yrkeslärarinnorna vid yrkesskolorna avsedda lönerna efter framställning

av socialstyrelsen för varje särskilt fall medgiva sådana förändringar i personaluppsättningen,

som påkallas av ett som lämpligt befunnet utbyte av

yrkesgrenar. I samband härmed anställda yrkeslärarinnor synas böra anställas

å icke-ordinarie stat, varvid lönerna böra bestämmas i enlighet med nu tilllämpade

grunder. I den män lönekostnaderna vid denna anordning skjutas

över från ordinarieposten till icke-ordinarieposten torde Kungl. Maj:t få medgiva

erforderligt överskridande.

På 1947 års organisationsplan upptogos vid ungdomsvårdsskolorna för

flickor särskilda hem vårdslä rare, som skulle fungera såsom avbytare för

de olika facklärarinnorna. Det har efter hand visat sig mest praktiskt att låta

hemvårdslärarna svara för skolornas matlagning, handhavande av förråd m. m.

Socialstyrelsen har därför velat förändra tjänsterna i fråga till husföreståndartjänster

i 15 lönegraden. Då jag icke kan finna, att hemvårdslärarna trots förändringen

i arbetsuppgifter helt fylla samma funktion som husföreståndarna

vid pojkskoloma kan jag icke förorda lönegradsuppflyttning för deras del. Med

hänsyn till deras arbetsuppgifter böra de dock erhålla tjänstebenämningen

biträdande husföreståndare.

Vad beträffar översköterskan vid Lövsta är jag icke f. n. beredd att

föreslå lönegradsuppflyttning för denna befattningshavare.

Jag övergår härefter till socialstyrelsens förslag rörande ''personalökning i

olika hänseenden.

Medel äro f. n. icke beräknade för tillsyn genom vakande nattvakt vid

skolorna. Icke desto mindre har det med hänsyn till de rymningar, som förekommit,

och till ortsbefolkningens önskemål befunnits nödvändigt att för innevarande

budgetår tillfälligt anordna dylik tillsyn vid fyra skolor. Kostnaderna

härför ha bestritts av tillgängliga medel. Trots den icke oväsentliga personal
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

ökning vid ifrågavarande skolor, som socialstyrelsens förslag innebär, anser

jag mig på grund av vad styrelsen anfört icke böra motsätta mig att vårdarpersonalen

vid Lövsta och Långanäs utökas, så att den blir i stånd att handhava

den nattliga tillsynen. Vid envar av dessa skolor torde därför få anställas

ytterligare 4 vårdare. Då möjligheter böra föreligga att vid förekommande

behov anordna nattlig bevakning jämväl vid andra ungdomsvårdsskolor, vill

jag föreslå, att Kungl. Maj:t, därest riksdagen icke anmäler erinran däremot,

skall äga medgiva för detta ändamål erforderliga överskridanden av avlöningsstaten.

De båda lärarinnorna i »nytt yrke» vid Sonestorp och Hornö böra

få anställas under nästa budgetår. Jag upptager därför vid den förstnämnda

skolan ytterligare 1 lärarinna i hushållsgöromål (Ce 19) och vid Hornö 1 lärarinna

i tvätt (Ce 14).

Jag ansluter mig vidare till socialstyrelsens förslag om anställande vid

Broby av 2 ekonomibiträden (Ce 2) ävensom utbyte av deltidsanställd

kontorshjälp vid Lövsta mot ett kontorsbiträde med befordringsgången

tillämpad.

Den av socialstyrelsen för Fagared, Lingatan och Eknäs föreslagna

personaluppsättningen finner jag godtagbar. Vid Eknäs skulle enligt förslaget

anställas en facklärarinna utöver det för anstalter av denna typ vid 1947 års

personalorganisation beräknade antalet, nämligen en lärarinna i tvätt. Då jag

inhämtat, att tvätteriet vid anstalten kan drivas med god avans har jag intet

att erinra mot anställande av en dylik befattningshavare.

I den å personalförteckningen upptagna övergångsstaten torde få vidtagas

de förändringar, socialstyrelsen föreslagit. Befattningen såsom rektor i lönegrad

Ce 26 torde få kvarstå.

Slutligen behandlar jag anslagsbehovet under nästa budgetår.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör upptagas

till av styrelsen äskat belopp, 897 000 kronor.

Vad beträffar posterna till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, samt till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal vill jag till en början anföra följande.

På grund av svårigheter att erhålla kompetenta läkare till de fr. o. m. innevarande

budgetår inrättade tjänsterna såsom biträdande läkare (Cg 29) vid

Lövsta och chef, tillika läkare (Ca 31) vid Skarvik-Tallåsen har Kungl. Maj:t

genom beslut den 30 december 1948 dels medgivit att vid Lövsta i stället för

befattningen som biträdande läkare må tills vidare inrättas en tjänst såsom

souschef (rektor) i lönegraden Cg 27 för administrativa och vissa anstaltspedagogiska

uppgifter, och dels bemyndigat socialstyrelsen att förordna därtill

lämpad ungdomsvårdsskolerektor att vid Skarvik-Tallåsen tills vidare bestrida

chefens göromål med undantag för läkargöromål samt att tills vidare

inrätta en befattning som rådgivande psykiater vid sistnämnda skola. Sedermera

har Kungl. Maj:t den 11 februari 1949 förordnat en medicine kandidat

med erfarenheter från sinnessjukvården att mot avlöning enligt lönegraden

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Cg 30 samt fri bostad fullgöra de göromål, som ankomma på chefen för Skarvik-Tallåsen,

med undantag för de göromål, som fullgöras av rådgivande

psykiatern. Anordningarna böra betraktas såsom tillfälliga. Under arvodesposten

böra emellertid upptagas medel till arvode åt en rådgivande psykiater

vid Skarvik-Tallåsen, beräknat efter de grunder, vilka i samma avseende gälla

för Långanäs. Under icke-ordinarieposten böra medel fortfarande avses för

avlönande av en biträdande läkare vid Lövsta.

I fråga om arvodesposten vill jag framhålla, att till arvoden till verkställande

ledamöter endast torde erfordras ett belopp av 10 600 kronor, eller 1 600

kronor mindre än vad socialstyrelsen föreslagit. Då jag i övrigt icke har något

att erinra mot styrelsens beräkning av medelsbehovet under denna post upptager

jag densamma till (60 500 —1600) 58 900 kronor.

Jag återgår härefter till icke-ordinarieposten.

Till vikariatsersättningar har för innevarande budgetår beräknats ett belopp

av 22 000 kronor. Socialstyrelsen har uppskattat behovet för de tre nytillkommande

skolorna till 7 000 kronor samt därutöver begärt en förhöjning

med 24 000 kronor. I sistnämnda belopp ingå 1 000 kronor, som ändock skulle

tillkommit för Bistagården med hänsyn till att medel till denna skola beräknats

endast för senare hälften av innevarande budgetår. Den verkliga höjningen

för de redan befintliga skolornas del skulle således uppgå till 23 000 kronor.

Socialstyrelsen har funnit att det för vikariatsersättningar avsedda beloppet

sedan flera år varit för lågt tilltaget. Att styrelsen ändock kunnat anställa

vikarier i erforderlig omfattning torde bero bl. a. på att medel funnits tillgängliga

på grund av att nyinrättade befattningar icke alltid tillsatts omedelbart

vid budgetårets början. Enligt vad jag inhämtat har styrelsen vid sina

beräkningar för nästa budgetår endast medräknat ersättningar till oundgängligen

nödvändiga vikarier. Med hänsyn till vad styrelsen anfört anser jag mig

böra biträda dess framställning och upptager sålunda för vikariatsersättningar

under nästa budgetår det av styrelsen begärda beloppet, 53 000 kronor.

Då jag ej heller i övrigt, haft något att erinra mot socialstyrelsens beräkningar

av icke-ordinarieposten med undantag för vad som sammanhänger med

mitt ställningstagande i olika hänseenden till styrelsens förslag rörande lönegradsuppflyttningar

och personalökning beräknar jag donna post på följande

sätt. Styrelsen har uppskattat medelsbehovet till 1 483 000 kronor. I det föregående

har jag icke velat helt tillstyrka förslaget om inrättande av nya vårdartjänster

utan begränsat mig till att föreslå 8 nya sådana tjänster. I förhållande

till socialstyrelsens beräkningar skulle medelsbehovet härigenom minskas med

i runt tal 20 000 kronor under förevarandc post. Yidare fråndrager jag ett

belopp av i runt tal 2 700 kronor, motsvarande de löneförhöjningar, vilka jag

icke velat tillstyrka. Medelsbehovet under icke-ordinarieposten skulle således

enligt mina beräkningar uppgå till (1483 000—-20 000 — 2 700) 1 460 300

kronor.

Yad slutligen beträffar anslagsposten till rörligt tillägg torde denna

kunna nedräknas från av socialstyrelsen föreslagna 276 000 kronor till 273 800

kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj-.ts proposition nr 85.

Det totala medelsbehovet under anslaget har jag sålunda beräknat till

(897 000 + 58 900 + 1 460 300 + 273 800) 2 690 000 kronor.

I det föregående har jag förordat, att Kungl. Maj:t skall få medgiva överskridande

av icke-ordinarieposten, där så erfordras för anställande dels av

yrkeslärarinnor för undervisning i för yrkesskolorna nya yrken och dels av

personal för nattvaktstjänstgöring. I likhet med vad som gäller för innevarande

budgetår bör sådant överskridande jämväl kunna medgivas, därest så erfordras

på grund av att befattningshavare under någon prövotid förordnats såsom

icke-ordinarie tjänsteman medan en ordinarie tjänst stått obesatt. Även för

nästa budgetår bör sålunda icke-ordinarieposten upptagas med förslagsvis

beräknat belopp. Så bör fortfarande ske jämväl med arvodesposten.

2:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1947/48 ........................ 1216 000 1593 369

1948/49 (statsliggaren s. 317).. 1 445 000 —

1949/50 (förslag) .............. 2 000 000 —

För användningen av det för innevarande budgetår anvisade anslaget har

Kungl. Maj:t den 30 juni 1948 fastställt omkostnadsstat, upptagande följande

huvudposter:

1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare, förslagsvis ............ kronor 5 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ....................................... » 72 000

3. Expenser, förslagsvis ................................................ » 288 500

4. Övriga utgifter, förslagsvis ....................................... » 1 079 500

Summa kronor 1 445 000

Av det för expenser upptagna beloppet ha 253 000 kronor avsetts för

bränsle, lyse och vatten samt 35 500 för övriga expenser.

Anslagsposten till övriga utgifter har uppdelats på ett flertal delposter.

I skrivelse den 4 januari 1949 har socialstyrelsen gjort framställning om

anslag för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.

Till följd av den statliga ungdoms vår dsskoleverksamhetens utvidgning

och inträdda kostnadsökningar måste — anför socialstyrelsen -—- omkostnadsanslagen

för budgetåret 1949/50 uppskrivas åtskilligt över 1948/49 års nivå.

För att ernå riktigare beräkningar har styrelsen förfarit på följande sätt.

För de anstalter, som under budgetåret 1947/48 tillhörde den statliga sektorn,

ha beräkningarna grundats på anstalternas faktiska utgifter under

nämnda budgetår. Härtill ha lagts de för Skarvik-Tallåsen beräknade omkostnaderna

under budgetåret 1948/49 och dubbla omkostnaderna för Bistagården

för första halvåret 1949. Beträffande posten till reseersättningar har

dock å ena sidan viss uppräkning verkställts med anledning av fr. o. m. den

1 februari 1948 ökade biljettpriser för järnvägsresor m. m. och å andra sidan

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

viss reducering gjorts med hänsyn till att eftervårdskonsulenternas reseersättningar

icke längre skola belasta ungdomsvårdsskolornas omkostnadsstat.

Styrelsen uppskattar omkostnaderna vid statlig drift av verksamheten vid

Fagared, Lingatan och Eknäs under ibudgetåret 1949/50 enligt följande uppställning.

Ändamål

Nuvarande

statliga

skolor

Er.

Fagared,

Lingatan,

Eknäs

Er.

Summa

Er.

Summa

summarum

Er.

Äskat

Summa

Er.

belopp

Summa

summarum

Er.

1. Sjukvård m. m. åt befatt-

ningshavare............

5 500

1000

6 500

6 500

7 000

7 000

2. Reseersättningar..........

65 000

9 000

74 000

74 000

74 000

74 000

3. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten

376 200

40 000

416 200

416 000

b. Övriga expenser ......

50 800

8 000

58 800

475 000

58 000

474 000

4. Övriga utgifter:

a. Underhåll av byggnader

mm.................

78 700

12 500

91 200

91000

b. Inventarier m. m.......

63 400

8 500

71900

72 000

c. Tvätt och renhållning. .

43 900

4 300

48 200

48 000

d. Utspisning ............

526 800

68 700

595 500

596 000

e. Beklädnad ............

294 300

41600

335 900

336 000

f. Hälso- och sjukvård ..

52 000

9 300

61300

61000

g. Undervisning, lek och

idrott ................

46 100

8 000

54 100

54 000

h. Elevbelöning..........

51 400

7 300

58 700

59 000

i. Diverse ..............

37 000

2 800

39 800

40000

k. Eftervård och utackor-

dering................

no 900

25 000

135 900

1 492 500

136 000

1 493 000

Summa kronor

1802 000

246 000

2 048 000

2 048 000

Statskontoret har icke gjort någon erinran beträffande socialstyrelsens förslag

i denna del.

Departementschefen. Mot socialstyrelsens beräkningar har jag intet annat

att erinra, än att jag finner det för bränsle, lyse och vatten avsedda beloppet

kunna begränsas till 368 000 kronor, utgörande en minskning i förhållande

till socialstyrelsens förslag med 48 000 kronor. Det totala medelsbehovet

under förevarande anslag har jag således uppskattat till (2 048 000 — 48 000)

2 000 000 kronor.

3:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. m. Något anslag för förevarande ändamål är icke upptaget för

innevarande budgetår.

I skrivelse den 4 januari 1949 har socialstyrelsen hemställt om anvisande

av medel till vissa byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna. Styrelsen

erinrar, att styrelsen i samband med sina anslagsäskanden för innevarande

budgetår föreslagit, att ett belopp av 716 000 kronor måtte anvisas för upp
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

förande av personalbostäder vid vissa skolor, där bristen på sådana bostäder

vore synnerligen kännbar. Styrelsen förnyar nu, med än kraftigare understrykande

av behovet, denna framställning. Enligt beräkningar av arkitekten

Birger Jonson ha kostnaderna för uppförande av ifrågavarande bostadshus nu

ytterligare stegrats. Styrelsens framställning omfattar följande byggnadsplan.

Beräknad kostnad

vid uppförande under

budgetåret

1948/49 1949/50

Lövsta: 1 dubbelhus ä 2x80 m2.......................... 74 000 77 000

Ljungaskog: 1 dubbelhus ä 2x60 m2 .................... 73 800 76 800

Sundbo: 1 dubbelhus ä 2x60 m2 ........................ 73 100 76 000

Johannisberg: 1 dubbelhus ä 2x60 m2 .................. 80 500 84 000

Östra Spång: 2 enkelhus ä 90 m2 ........................i „„ „„„

1 dubbelhus ä 2x60 m2....................yl76300 183 300

Hammargården: 2 enkelhus ä 90 m2......................i

1 dubbelhus ä 2x60 m2 ................j 180300 187 500

Vemyra: 1 enkelhus ä 90 in2 .............................. 58 000 60 900

Summa kronor 716 000 745 500

I skrivelse den 11 februari 1949 bär socialstyrelsen vidare hemställt om

anvisande av ett belopp av 35 900 kronor till viss ombyggnad vid Vemyra.

Styrelsen erinrar, att nämnda skola enligt beslut av 1947 års riksdag skall

under innevarande budgetår omorganiseras från kombinerat skolhem och

yrkesskola till enbart skolhem med 60 platser. För genomförande av denna

omläggning erfordras bl. a. inredande av nya skollokaler genom omändring

av en verkstadsbyggnad. Kostnaderna härför ha beräknats av arkitekten

Birger Jonson enligt följande.

Byggnadsarbeten enligt antaget anbud .............................. kronor 31 100

Elektrisk installation enligt antaget anbud ........................... » 1 518

Arvoden, administration, oförutsedda kostnader .................. » 3 260

Summa kronor 35 878

Byggnadsstyrelsen har i yttrande till socialstyrelsen förklarat de för berörda

ombyggnad beräknade kostnaderna skäliga.

Departementschefen. Vad först beträffar bostadshusen vill jag erinra, att

frågan om deras uppförande behandlades i propositionen nr 269/1947. Medelsbehovet

uppskattades redan då till sammanlagt 716 000 kronor, mot vilken

beräkning byggnadsstyrelsen icke haft något att erinra. Medel anvisades emellertid

icke för husen i fråga för budgetåret 1947/48 och ej heller har så skett för

innevarande budgetår. Kostnaderna ha nu stigit till 745 500 kronor, mot vilken

beräkning, enligt vad jag från byggnadsstyrelsen inhämtat, någon erinran icke

torde kunna göras.

Med hänsyn till det trängande behovet av personalbostäder vid Lövsta,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

Östra Spång och Hammargården förordar jag nu, att medel för nästa budgetår

beräknas för uppförande av de för dessa skolor äskade personalhusen, dock

med undantag för ett hus med två lägenheter vid östra Spång. Ett frånräknande

av sistnämnda hus kan beräknas minska kostnaderna för byggnadsprogrammet

vid denna skola med 77 000 kronor. Jag uppskattar därför medelsbehovet

för dessa tre skolors vidkommande till (77 000 + 183 300 -f 187 500

— 77 000) 370 800 kronor.

1947 års riksdag beslöt på förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 269/1947,

s. 17), att de dåvarande kombinerade skolhemmen och yrkesskolorna Johannisberg

och Yemyra skulle omorganiseras till enbart yrkesskola resp. skolhem.

Ett genomförande av detta förslag betingades, enligt vad föredragande

statsrådet anförde, av att medel anvisades till uppförande av vissa byggnader.

Socialstyrelsens förslag om byggandet av ett tvåfamiljs personalbostadshus

vid Johannisberg syftar till att inom de nuvarande anstaltsbyggnaderna

frigöra utrymmen, som nu utnyttjas för bostadsändamål och som erfordras vid

omläggning av skolan. Även omändringen vid Vemyra av en verkstadsbyggnad

till skollokaler har föranletts av den år 1947 beslutade omorganisationen.

Jämväl till dessa byggnadsarbeten böra fördenskull medel anvisas. Härför

torde erfordras ett belopp av (84 000 + 35 900) 119 900 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag har jag sålunda

uppskattat till (370 800 + 119 900) 490 700 kronor.

Kungl. Maj:t bör få inom ramen för nämnda belopp och med begränsning

till det av socialstyrelsen framlagda byggnadsprogrammet vidtaga de omdispositioner,

som kunna befinnas lämpliga.

4:o) Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården.

Anslag Nettoutgift

1947/48 ........................ 1300 000 1036 210

1948/49 (statsliggaren s. 317).. 1 200 000 —

1949/50 (förslag) .............. 746 000 —

Beträffande nu gällande grunder för statsbidrag till de icke statliga ungdomsvårdsskolorna

torde jag få hänvisa till vad därutinnan anförts dels i

propositionerna nr 269/1947, s. 104—105, och 214/1948, s. 7—8, och dels i det

föregående vid behandlingen av de föreliggande avtalsförslagen.

I skrivelse den 4 januari 1949 har socialstyrelsen gjort framställning om

anvisande av anslag för nästa budgetår till förevarande ändamål.

Socialstyrelsens i följande uppställning upptagna beräkningar av medelsbehovet

ha gjorts under förutsättning att staten per den 1 juli 1949 övertager

Göteborgs och Stockholms ungdomsvårdsskoleverksamhet samt att Eknäs,

Fagared och Lingatan i samband därmed förstatligas. Styrelsen erinrar, att

statsbidragen i regel utgå halvårsvis i efterskott, varför styrelsen beräknat

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

bidrag icke blott till de under nästa budgetår kvarstående icke-statliga anstalterna

Råby, Margretelund, Gudmundsgården, Sjötorp, Morängen och Håkanstorp

utan även till Fagared, Lingatan, Eknäs, Skrubba och Johannelund för

driften av sistnämnda fem anstalter i icke-statlig regi under ett halvår.

Ändamål Erforderligt belopp

kr.

Fasta platsbidrag .................................................................. 334 050

Ersättningar för överbeläggning ............................................. 8 000

Rörligt tillägg å de fasta platsbidragen och å ersättningarna för

överbeläggning .................................................................. 133 399

Särskilda elevbidrag och beklädnadsbidrag för elever omhändertagna

jämlikt 22 § d) barnavårdslagen ................................. 5 000

Extra bidrag till Skrubba och Johannelund .............................. 9 000

Ersättningar för anlitande av rådgivande psykiater ..................... 12 200

Ersättningar för utackorderade eller villkorligt utskrivna elever ... 25 000

Underhåll av byggnader ......................................................... 55 000

Kompensation för bortfallet av de kommunala avgifterna ......... 170 000

Resebidrag till elever ............................................................ 8 000

Extra bidrag för avlönande av assistent vid Margretelund ......... 4 400

Bidrag till arbetstidsbegränsande åtgärder .............................. 25 000

Underskottsersättningar ............................ 8 000

Summa kronor 797 049

Medelsbehovet skulle således enligt dessa beräkningar komma att uppgå

till ca 797 000 kronor. Enligt socialstyrelsen synas emellertid skäl föreligga —

bl. a. på grund av den minskade personaluppsättningen vid Skrubba och

Johannelund — att nedräkna anslagsbeloppen för dessa skolor. Enligt vad

socialstyrelsen erfarit torde förhandlingar härom upptagas mellan de i det

förgående nämnda förhandlingmännen och Stockholms stad. Det totala medelsbehovet

bör enligt socialstyrelsens mening kunna beräknas till i runt tal

700 000 kronor.

Beträffande den av socialstyrelsen upptagna posten till underskottsersättningar

må anföras följande.

I skrivelse den 19 november 1948 har styrelsen för Håkanstorps yrkesskola,

vilken skola drives av föreningen Vita Bandet, hemställt om ersättning för

ett under tiden den 1 januari 1946—30 juni 1948 vid skolan uppkommet driftsunderskott

å tillhopa 8 254 kronor 89 öre. Skolstyrelsen förklarar, att underskottet

uppstått på grund av ökade kostnader för avlönande av skolans personal

samt en stark stegring av samtliga omkostnader. Då skolan ej alltid

varit fullt belagd hade även inkomsterna därigenom minskats.

Socialstyrelsen har beräknat det verkliga driftsunderskottet för den av

skolstyrelsen angivna tiden till 8 087 kronor 39 öre. Socialstyrelsen framhåller,

att någon anmärkning mot den ekonomiska förvaltningen av skolan

icke torde kunna göras och anser, att staten på grund av huvudmannens ringa

ekonomiska bärkraft synes icke böra undandraga sig att utgiva ersättning för

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85. 31

ifrågavarande förlust. Styrelsen föreslår, att ersättningsbeloppet bestämmes

till i runt tal 8 000 kronor.

Jag torde vidare få anmäla, att styrelsen för Margretelunds yrkesskola i

skrivelse den 11 oktober 1948 anhållit om ett extra statsbidrag å 60 000 kronor

för att kunna delvis täcka ett vid skolan per den 30 juni 1948 balanserat

underskott å tillhopa omkring 102 789 kronor. Styrelsen förklarar att underskottet

i första hand uppkommit på grund av ökade lönekostnader, vartill

komme en av dyrtiden föranledd kostnadsstegring för den allmänna hushållningen.

Av det totala underskottet hänför sig ett belopp av omkring 45 900

kronor till budgetåret 1947/48. Det begärda beloppet överstiger sålunda underskottet

under nämnda budgetår med omkring 14 100 kronor. I denna del motiverar

styrelsen sin framställning med att det totala nettounderskottet, vilket

till större delen måst finansieras genom lån, hårt belastade skolans ekonomi,

varför det vore angeläget att efter hand eliminera detsamma.

Socialstyrelsen, som godkänt skolans utgiftsstat för budgetåret 1947/48,

anför, att någon anmärkning mot den ekonomiska förvaltningen icke torde

kunna göras. Vid skolan hade det statliga avlöningssystemet följts, varför

löneökningarna vore desamma som vad motsvarande befattningshavare vid de

statliga ungdomsvårdsskolorna erhållit per den 1 juli 1947. I den mån beloppet

överstege driftsförlusten för budgetåret 1947/48 borde frågan lämpligen

vila tills pågående förhandlingar rörande den fortsatta verksamheten vid

skolan slutförts. Styrelsen ville därför tillstyrka, att ett belopp av 45 900 kronor

anvisades för täckande av underskottet vid Margretelund.

Statskontoret finner, att frågan om beviljande av ytterligare anslag till

skolan borde anstå i avvaktan på resultatet av de pågående förhandlingarna.

Därest svårigheter förelåge för skolan att genom lån å allmänna marknaden

finansiera underskottet, syntes det av socialstyrelsen föreslagna bidragsbeloppet

böra lämnas i form av ett räntefritt lån av statsmedel och med uppsägningstid

av förslagsvis 6 månader, i all synnerhet därest förhandlingarna

droge ut på tiden så att anspråk på särskilda statsbidrag till skolan kunde

förväntas även för tiden efter utgången av budgetåret 1947/48.

Departementschefen. Staten har sedan flera år regelmässigt medgivit ersättning

av statsmedel för driftsunderskott vid de ungdomsvårdsskolor, vilka

drivas av enskilda organisationer, under förutsättning att intet varit att erinra

mot skolans skötsel i ekonomiskt avseende och att socialstyrelsen fått i förväg

granska skolans utgiftsstat. Då dessa krav uppfyllts i fråga om såväl Håkanstorp

som Margretelund och då dessa båda skolor torde vara i starkt behov av

statsbidrag för att kunna i någon mån täcka underskotten förordar jag i anslutning

till socialstyrelsens förslag, att ersättning för driftsunderskott må

utgå till Håkanstorp med 8 000 kronor och till Margretelund med 45 900 kronor.

Frågan om ytterligare ersättning till Margretelund kommer att upptagas

till prövning vid de med huvudmannen pågående förhandlingarna.

Då jag intet har att erinra mot socialstyrelsens beräkningar av medelsbehovet

uppskattar jag detta till (700 000 + 45 900) 745 900 kronor eller i runt

tal 746 000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

5:o) Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården. För anordnande av en två veckors kurs, avsedd

närmast för vårdare och annan personal i lägre tjän stegrader, har för

innevarande budgetår anvisats ett belopp av 9 600 kronor.

I skrivelse den 4 januari 1949 har socialstyrelsen hemställt om anvisande

av medel för ytterligare en kurs om 14 dagar för vård- och ekonomipersonal.

Till följd av höjda avgifter för vivre på de förläggningsplatser, som kunna

komma i fråga — 9 kronor 50 öre begäres numera i stället för som tidigare

8 kronor per dag — föreslår styrelsen, att anslaget höjes med 600 kronor till

(9 600 + 600) 10 200 kronor.

Statskontoret erinrar beträffande den föreslagna anslagsökningen, att likartad

framställning gjorts beträffande anslaget till kurser för lärare vid de

allmänna läroverken m. fl. läroanstalter samt att föredragande departementschefen

(1949 års statsverksproposition, VIII ht, s. 210) funnit sig på grund

av rådande förhållanden icke kunna förorda någon ökad medelsanvisning för

ändamålet. Statskontoret anser fördenskull, att någon höjning icke heller bör

ifrågakomma för nu förevarande anslag.

Departementschefen. Även för nästa budgetår böra medel anvisas till en

fortbildningskurs i enlighet med socialstyrelsens förslag. En höjning av anslagsbeloppet

torde få ske med 600 kronor med hänsyn till ökade avgifter för

vivre. Gentemot vad statskontoret i detta sammanhang anfört vill jag erinra,

att deltagarna i förevarande kurser erhålla mat och husrum helt på statens

bekostnad, medan deltagarna i de angivna under ecklesiastikdepartementet

anordnade kurserna allenast erhålla bidrag för motsvarande kostnader.

Anslaget bör således för nästa budgetår upptagas med 10 200 kronor.

6.o) Bidrag till inrättande av inackorderingshem. Medel ha icke anvisats

för detta ändamål under innevarande budgetår.

Ersättningar till inackorderingshem för driftförluster. Under innevarande

budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av

3 000 kronor.

I propositionen nr 187/1946 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen, att särskilda

inackorderingshem skulle inrättas för att emottaga bl. a. villkorligt utskrivna

ungdomsvårdsskoleelever. För budgetåren 1946/47 och 1947/48 ha medel anvisats

till sammanlagt 14 sådana hem. Det har förutsatts, att I. O. G. T. och

dess lokalorganisationer skola vara huvudmän för verksamheten. Staten betalar

första årets hyra och bestrider kostnaderna för inventarier till ett belopp

av 6 000 kronor för de första sex platserna och därefter 500 kronor per

plats t. o. m. den tionde, alltså högst tillhopa 8 000 kronor. Inventariebidraget

uppföres som en skuld från inackorderingshemmet till staten med

15 % avskrivning årligen under 6 år och därefter resterande 10 % det sjunde

året. Inventarierna tillhöra därefter helt huvudmannen. Skulle verksam
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

heten upphöra innan sjuårsperioden förflutit., åligger det huvudmannen att

ersätta statsverket med skillnaden mellan det anslag, som ursprungligen erhållits,

och de därå verkställda avskrivningarna. Skulle hemmets inkomster

icke räcka till dess utgifter av den anledningen att platser stått outnyttjade,

må ersättning av statsmedel utgå, dock högst 1 000 kronor för plats och år.

Sådan ersättning skall dock icke utgå, därest socialstyrelsen finner verksamheten

kunna bära sådan förlust.

I skrivelse den 4 januari 1949 har socialstyrelsen föreslagit vissa förändringar

i fråga om bidragsgrunderna för inackorderingshem. Härutinnan anför

styrelsen följande.

Hittills ha två inackorderingshem öppnats, ett i Malmö och ett i Halmstad.

Dessutom stå två, i Sundsvall och Visby, inför sitt snara öppnande.

Socialstyrelsen har fått överenskommelser till stånd med flera andra orter

om startandet av inackorderingshem. Från de två i gång varande inackorderingshemmen

har man också fått erfarenheter om kostnaderna för dylik

verksamhet. Det visar sig därvid, att 1944 års beräkningar icke längre hålla.

Malmö- och Halmstadshemmen ha omedelbart råkat i ekonomiska svårigheter

— trots en perfekt hushållning som noga följts av socialstyrelsens

konsulenter. I båda fallen ha de kommunala myndigheterna fått träda

emellan för att reda upp situationen, ett förhållande som icke kan betecknas

såsom lämpligt, då det gäller en verksamhet som helt dirigeras av staten.

Kännedomen om de ekonomiska svårigheter, som upptornat sig för de

startande hemmen, har verkat starkt tillbakahållande på intresset i andra

orter.

Socialstyrelsen finner angeläget att något förändra bidragsgrunderna för

inackorderingshemmen. Styrelsen föreslår, att den bemyndigas icke blott att

utbetala första årets hyra utan att generellt, där så efter styrelsens prövning

kräves, utbetala underskottsersättning uppgående högst till årshyrans belopp.

Därmed skulle den nuvarande underskottsregeln kunna bortfalla. Styrelsen

föreslår vidare, att bidraget till inventarieutrustning utgår med 1 000 kronor

per plats, eller alltså maximalt för 12 platser med 12 000 kronor. Med sådana

ändringar i bidragsreglerna räknar styrelsen med att verksamheten skall

skjuta ny fart.

Styrelsen föreslår, att innestående reservationer å förevarande båda anslag

få utnyttjas för de ersättningar, som nu föreslagits, varför styrelsen ej

hemställer om ny medelsanvisning.

Statskontoret anser att någon tids erfarenhet av nuvarande bestämmelser

bör avvaktas och vill fördenskull icke förorda ändrade bidragsgrunder i förevarande

avseenden.

Departementschefen. Då statsmakterna år 1946 beslöto medverka till upprättandet

av inackorderingshem för utskrivna ungdomsvårdsskoleelever, utgick

man vid den ekonomiska kalkyleringen i princip ifrån att hemmen skulle

kunna drivas enbart med tillskott av elevernas inackorderingsavgifter. För

att underlätta verksamhetens igångsättande borde dock staten till varje hem

utgiva ersättning motsvarande första årets hyra, varjämte staten därefter

skulle svara för den inkomstminskning, som kunde åsamkas hemmen genom

att platser stode lediga. Frånsett sistnämnda bidrag skulle, sedan hemmen

3—407 4» Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 85.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kungl. May.ts proposition nr 85.

startats, staten icke vidare behöva lämna något bidx-ag (prop. nr 187/1946, s. 29).

Visst statsbidrag skulle därjämte utgå till anskaffande av inventarier, dock

högst tillhopa 8 000 kronor för hem.

Medel ha för budgetåren 1946/47 och 1947/48 anvisats till inrättande av

sammanlagt 14 inackorderingshem. Hittills ha emellertid endast två hem

öppnats. Ytterligare fem torde komma att igångsättas under år 1949. Inackorderingshemmen

ha sålunda långt ifrån tillkommit i den takt, som man

år 1946 räknade med. Det föreligger fara för att kännedomen om de ekonomiska

svårigheterna för de redan öppnade hemmen kommer att verka hindersam

för öppnande av nya hem. Det torde i ett dylikt läge vara nödvändigt att

överväga på vad sätt intresset för inrättande av inackorderingshem kan bättre

stimuleras. Socialstyrelsens förslag i detta hänseende går ut på att staten,

sedan ersättning för första årets hyra utgivits, i fortsättningen skall utbetala

underskottsersättning med högst årshyrans belopp, i stället för att som nu

sker allenast täcka driftförluster, som uppkommit på grund av att platser stått

obesatta,

De 14 beviljade inackorderingshemmen skola upprättas genom I. O. G. T.

Hemmens utgiftsstater fastställas av socialstyrelsen och deras verksamhet

övervakas av styrelsens eftervårdskonsulenter, som ha att dit hänvisa såväl

utskrivna elever som annan ungdom, som kan mottagas å hemmen. Hela årshyran

uppgår vad beträffar de redan befintliga hemmen till för Malmöhemmet

6 000 kronor och för Halmstadshemmet 4 200 kronor. Vid bifall till

socialstyrelsens förslag torde knappast mer än uppskattningsvis halva årshyran

komma att belasta statsverket i form av underskottsersättningar. I

betraktande av dessa omständigheter finner jag mig böra biträda socialstyrelsens

förslag.

Med hänsyn till de allmänna prisstegringarna sedan år 1944 torde jämväl

inventariebidraget vara i behov av en uppjustering. De nuvarande bidragsreglerna

böra ändras såtillvida, att bidrag må utgå för anskaffande av inventarier

med 1000 kronor per plats, dock högst tillhopa 10 000 kronor

per hem.

Anslaget till ersättningar till inackorderingshem för driftförluster är enligt

vad jag inhämtat numera helt förbrukat. Medel finnas däremot tillgängliga

å anslaget till inrättande av dylika hem. Vid ingången av budgetåret

1948/49 fanns sålunda enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning å anslaget

en reservation av ca 140 000 kronor. Vid bifall till vad jag förordat

rörande ändring av bidragsgrundema torde, därest riksdagen icke anmäler

erinran, sistnämnda anslag få i erforderlig utsträckning utnyttjas.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

A. godkänna mellan representanter för Kungl. Maj:t samt städerna

Göteborg och Stockholm ingångna avtal rörande dels sta
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

tens övertagande per den 1 juli 1949 av den städerna enligt

43 § 2 mom. barnavårdslagen åliggande ungdomsvårdsskoleverksamheten

och förstatligande i samband därmed av Eknäs yrkesoch

hemskola samt Fagareds och Lingatans skolhem och yrkesskolor

ävensom övriga därmed sammanhängande frågor, dels ock

förvärv av fastigheten Fagared l8;

B. besluta, att i personalförteckningen för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården följande förändringar skola

per den 1 juli 1949 vidtagas, nämligen dels uppförande av ytterligare

1 rektor i lönegrad Ca 29, 2 rektorer i lönegrad Ca 27, 2

assistenter i lönegrad Ca 23, 2 yrkeslärare i lönegrad Ca 19, 4 lärarinnor

i hushållsgöromål i lönegrad Ca 19, 4 lärarinnor i kvinnlig

slöjd i lönegrad Ca 19, 1 jordbruksföreståndare i lönegrad Ca 16,

1 husföreståndare i lönegrad Ca 15, 2 jordbruksförmän i lönegrad

Ca 14, 2 vårdare i lönegrad Ca 11 och 1 hantverkare i lönegrad

Ca 11, dels ock minskning av antalet å övergångsstat uppförda

tjänster till 2 folkskollärare i lönegrad Ca 22, 1 lärare i yrkesämne

i lönegrad Ca 16, 1 biträdande lärare i lönegrad Ca 15, 2

arbetsledare i lönegrad Ca 14 och 1 tvättföreståndare i lönegrad

Ca 6;

C. godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................ kronor 897 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ......... » 58 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ....................................... » 1 460 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... » 273 800

Summa förslagsanslag kronor 2 690 000;

D. för budgetåret 1949/50 under femte huvudtiteln anvisa:

1) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar ett förslagsanslag av .................. kronor 2 690 000,

2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Omkostnader ett förslagsanslag av ............... kronor 2 000 000,

3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Byggnadsarbeten m. m. ett reservationsanslag av kronor 490 700,

4) till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården ett förslagsanslag av kronor 746 000,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 85.

5) till Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården ett reservationsanslag

av ................................................ kronor 10 200;

E. godkänna av mig förordade ändringar av grunderna för

statsbidrag till inackorderingshem.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till liksdagen.

Ur protokollet:

Olof Särnmark.

Stockholm 1949. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:286 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1949/50 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m. a1 i texten
  2. SU 1949:170 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1949150 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m. s. 1 i texten