Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av avtal mellan staten och Stockholms stad rörande del av Mariebergsområdet, del av Kampementsbacken å Ladugårdsgärdet och tomten nr 1 i kvarteret Atomena i Stockholm m. m

1949-03-04 · 37 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 36 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1949:94, Angående godkännande av avtal mellan staten och Stockholms stad rörande del av Mariebergsområdet, del av Kampementsbacken å Ladugårdsgärdet och tomten nr 1 i kvarteret Atomena i Stockholm m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

1

Nr 94>

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av avtal mellan staten och Stockholms stad rörande

del av Mariebergsområdet, del av Kampementsbacken

å Ladugårdsgärdet och tomten nr 1 i kvarteret

Atomena i Stockholm m. m.; given Stockholms slott

den 4 mars 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

1945 års markkommission har framlagt tre särskilda förslag till avtal

mellan Kungl. Maj :t och kronan samt Stockholms stad angående dels ändring

av stadsplanen för del av Mariebergsområdet m. in., dels förvärv åt staden

av viss del av Kampementsbacken å Ladugårdsgärdet samt vissa andra

fastigheter ävensom överlåtelse till staten av tomten nr 13 i kvarteret Hammaren

å Norrmalm dels ock förvärv åt staten av tomten nr 1 i kvarteret

Atomena inom Staden mellan broarna.

1. För exploatering av Mariebergs- och Konradsbergsområdena enligt gällande

stadsplan av år 1937, som föreskriver att områdena skola bebyggas

med bostadshus, gäller ett mellan parterna den 4 februari 1937 träffat avtal.

Detta avtal skall i den mån det icke strider mot nu ifrågavarande avtal

rörande del av Mariebergsområdet m. in., fortfarande i tillämpliga delar

gälla.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 94.

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

Enligt sistnämnda avtal skola parterna medverka till att stadsplanen för

viss del av Mariebergsområdet ändras i huvudsaklig överensstämmelse med

förslag, som åskådliggjorts å särskild karta — innebärande att två större

markområden (A-områdena) utläggas för bebyggelse med kronans allmänna

byggnader och ett markområde (R-området) reserveras för hotelländamål.

Vad angår de två A-områdena skall — på motsvarande sätt som skett i

1937 års avtal — gälla att kronan till staden utan ersättning överlåter sådan

mark, som enligt förslaget till stadsplaneändring skall ingå i gata eller annan

allmän plats, samt staden till kronan utan ersättning sådan kronan före

1937 tillhörig mark, som enligt nämnda förslag ingår i byggnadskvarter.

Därjämte skall kronan äga rätt att efter 80 kronor för in2 lösa två tomtdelar

(cirka 1 000 in2), som redan före 1937 tillhört staden. Mark, som staden

förvärvar av kronan, skall tillträdas enligt samma villkor, som i 1937 års

avtal stadgats om tillträde av mark, som staden enligt samma avtal förvärvat.

Staden förbinder sig att, när kronan så påfordrar, skyndsamt medverka

till antagande av detalj stadsplaneändringar för A-områdena i syfte att för

kronan möjliggöra att använda dessa områden för allmänna byggnader med

en våningsyta som — därest R-området helt eller delvis försäljes eller upplåtes

för hotelländamål — med 18 900 eller, om sådan försäljning eller upplåtelse

icke kommer till stånd, med 16 470 m2 understiger kronans byggnadsrätt

enligt 1937 års stadsplan för all mark söder om Rålambsvägen samt

öster om Birgittavägen och Essingevägen. Möjlighet stadgas även för kronan

att efter stadsplaneändring använda A-områdena för bostadsbebyggelse.

Frågorna om den närmare avgränsningen av hotelltomten och om hotellbyggnadernas

förläggning och höjd in. in. skola göras till föremål för särskilda

förhandlingar mellan djurgårdsnämnden och vederbörande kommunala

nämnder. För staden tillhörig parkmark och mark för idrottsändamål,

som tages i anspråk för hotelltomten, skall staden erhålla gottgörelse med

parkmark eller mark för idrottsändamål till samma areal. Motsvarande skall

ske beträffande avstådd gatumark.

Därest försäljning eller upplåtelse av marken för hotelländamål icke har

skett före den 1 januari 1950, har staden förbundit sig att medverka till

sådan ändring av stadsplanen, att bostadshus med en sammanlagd våningsyta

av ca 16 470 m2 kan uppföras inom R-området.

Avtalet skall för att bliva bindande antagas av parterna före den 1 juli

1949. Därest förordade stadsplaneändringar icke av Kungl. Maj :t fastställts

senast den 1 januari 1951, är avtalet förfallet.

2. Enligt avtalsförslaget rörande norra delen av Kampementsbacken

m. m. överlåter kronan till staden — mot en köpeskilling av 3 520 000 kronor

och mot en ersättning av 126 648 kronor 37 öre för kronans gatu- och

avloppskostnader — ett område om ca 72 000 nr av stadsägoområdet nr 24

av stadsägan nr 22 —(— 23 —f- 24 —j— 25. Tillträde skall ske så snart avtalet

blivit bindande mellan parterna. Det försålda området — som skall användas

för sjukhusändamål — skall av staden under samråd mellan djur
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

gårdsnämnden och vederbörande kommunala nämnder läggas under stadsplan.

Vissa föreskrifter härom ha angivits i upprättat förslag till stadsplan.

Vidare överlåter staden till kronan mot en köpeskilling av 100 000 kronor

tomten nr 13 i kvarteret Hammaren (Jakobsbergsgatan 32), som f. n.

innehas av kronan med tomträtt.

Slutligen överlåter kronan till staden dels mot en köpeskilling av sammanlagt

312 000 kronor fyra tidigare för järnvägsändamål avsedda områden

och dels utan ersättning stadsägan nr 434 inom Oscars församling, varjämte

kronans nyttjanderätt till ett område om ca 135 nr vid Roslagstull skall

upphöra.

Avtalet skall för att bliva bindande godkännas före den 1 juli 1949.

3. Enligt avtalsförslaget rörande tomten nr 1 i kvarteret Atomena (Bergstrahlska

huset invid Riddarhustorget) skall staden mot en köpeskilling av

1 118 000 kronor överlåta tomten till kronan. Tillträde skall ske tre år efter

den dag, då nu gällande bestämmelser om tillståndstvång för byggnadsarbete

upphört att gälla eller ock staden dessförinnan meddelats tillstånd att

uppföra nämndhus med en tjänsterumsyta, motsvarande minst den av staden

nu förhyrda tjänsterumsytan i nybyggnad inom kvarteret Lokstallet i

Stockholm.

Avtalet skall för att bliva bindande godkännas före den 1 juli 1949.

Stockholms stadsfullmäktige ha den 21 februari 1949 godkänt avtalen för

stadens del, dock med visst villkor beträffande avtalet angående norra delen

av Kampementsbacken.

Kungl. Maj :t begär riksdagens bemyndigande att godkänna avtalen samt

hemställer om medelsanvisning för att gälda köpeskillingen för tomten nr

13 i kvarteret Hammaren.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 94.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 mars 1949.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Möller, Sköld, Quensel,

Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen

anmäler chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet

Nilsson, fråga om godkännande av avtal mellan kronan och Stockholms

stad rörande del av Mariebergsområdet, del av Kampementsbacken å Ladugårdsgärdet

och tomten nr 1 i kvarteret Atomena i Stockholm m. m.

samt anför därvid följande.

Genom beslut den 26 januari 1945 förklarade Kungl. Maj :t Sig vilja medverka

vid tillsättande av en för staten och Stockholms stad gemensam kommission

med uppgift att i enlighet med angivna riktlinjer utföra undersökningar

och föra förhandlingar rörande mellan staten och staden föreliggande

markfrågor samt att inkomma med de förslag, till vilka undersökningarna

och förhandlingarna kunde föranleda. Till kommissionens ordförande

förordnade Kungl. Maj :t överståthållaren T. Nothin. Enligt Kungl.

Maj :ts bemyndigande utsåg departementschefen till representanter för staten

generaldirektörerna H. Malmberg och H. Leo, ledamoten av riksdagens

första kammare, godsägaren A. Heiding samt ledamoten av riksdagens andra

kammare, redaktören K. Ward. Stockholms stad representerades vid det

skede i kommissionens verksamhet, varom nu är fråga, av borgarråden H.

Berglund, H. Göransson, Z. Höglund och S. Persson samt f. d. borgarrådet

Y. Larsson.

Kommissionen, som antog namnet 1945 års markkommission, har numera

avslutat sin verksamhet. Av de förslag, kommissionen framlagt, ha

tidigare avtalsförslag angående upplåtelse av Bromma flygplats till kronan

och av Ladugårdsgärde till Stockholms stad (propositionen 1946:378),

angående vissa markfrågor i Stockholm m. m. (propositionen 1947:62),

angående vissa för järnvägsändamål avsedda markområden i Stockholm

m. m. (propositionen 1948:90) samt angående mark inom Kaknäsområdet

och å Långholmen i Stockholm (propositionen 1948: 229) underställts riksdagens

prövning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 94.

5

Med skrivelse den 24 maj 1948 har 1945 års markkommission överlämnat

tre särskilda förslag till avtal mellan staten och Stockholms stad rörande

vissa markfrågor i Stockholm in. m. Avtalsförslagen avse dels ändring av

stadsplanen för del av Marie bergsområdet in. in., dels förvärv åt staden av

viss del av Kampementsbacken å Ladugårdsgärde samt vissa andra fastigheter,

dels ock överlåtelse till staten av tomten nr 13 i kvarteret Hammaren

å Norrmalm samt tomten nr 1 i kvarteret Atomena inom staden mellan

broarna.

Förslagen äro åtföljda av till desamma hörande kartor och andra handlingar

samt av promemorior med motivering till varje särskilt förslag.

Avtalsförslagen torde såsom bilagor (Bilaga 1—3) få fogas till dagens

statsrådsprotokoll.

Ledamoten av kommissionen, borgarrådet S. Persson, har avgivit särskilt

yttrande.

Kronans representanter i kommissionen ha förklarat, att en bestämd

förutsättning för deras biträdande av avtalsförslagen varit, att överenskommelse

om däri avhandlade frågor träffas i ett sammanhang.

Stockholms stadsfullmäktige ha den 21 februari 1949 för stadens del

godkänt avtalsförslagen, dock att visst villkor för godkännande av förslaget

till avtal rörande norra delen av Kampementsbacken uppställts.

Jag övergår nu till att i anslutning till de vid avtalsförslagen fogade promemoriorna

närmare belysa förslagen samt de undersökningar och förhandlingar,

som föregått desamma. I samband härmed kommer jag även

att lämna redogörelse för de över förslagen avgivna utlåtandena.

Utlåtanden ha efter remiss avgivits av riksmarskalksämbetet, fortifikationsförvaltningen,

byggnadsstyrelsen, järnvägsstyrelsen, luftfartsstyrelsen,

kammarkollegiet, statskontoret, riksräkenskapsverket och överståthållaräinbetet,

varefter de avgivna utlåtandena överlämnats till djurgårdsnämnden

som med beaktande av deras innehåll därefter yttrat sig.

I. Förslaget till avtal angående ändring av stadsplanen för del av

^Mariehergsområdet m. m.

Kommissionen anför härom i sin promemoria.

Enligt gällande, år 1937 fastställda stadsplan äro Mariebergsområdet

jämte det därintill belägna Konradsbergsområdet avsedda för bebyggelse

med bostadshus.

Kronans representanter i markkommissionen ha framhållit önskemålet

att kronan skulle beredas möjlighet att använda åtminstone delar av områdena

för bebyggelse med allmänna byggnader för statliga ändamål. Under

de överläggningar om ändring av gällande stadsplan, som i anledning härav

förekommit inom kommissionen, har fråga uppkommit att reservera

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

mark även för uppförande av ett större hotell av hög standard, avsett företrädesvis

för personer, som anlända till Stockholm med flygplan. Från stadens

sida har uttryckts önskemål om en sådan revision av stadsplanen att

parkområdena kunde utökas och områdenas värde ur naturskönhetssynpunkt

bättre tillvaratagas.

Förutsättningar för någon mera omfattande revision av stadsplanen har

icke ansetts för närvarande föreligga. Däremot har upprättats ett förslag

till ändring av stadsplanen för ett område öster om nuvarande Birgittavägen

och Essingevägen samt söder om Rålambsvägen, vilket förslag finnes

åskådliggjort å en vid avtalsförslaget fogad karta, betecknad Pl. I. Ändringsförslaget

innebär i huvudsak, att inom ifrågavarande del av Mariebergsområdet

utläggas två större områden för bebyggelse med kronans allmänna

byggnader. Ett område söder om det östligare av dessa reserveras i

planen för hotelländamål. I den händelse det sålunda för hotell reserverrade

området icke skulle komma till användning för detta ändamål, skall

stadsplanen i denna del i stället ändras så, att marken kan disponeras för

bostadsbebyggelse.

Det föreliggande stadsplaneändringsförslaget torde icke kunna föras

fram till fastställelse innan närmare övervägande ägt rum rörande avgränsningen

av det till hotell reserverade området samt rörande detta områdes

utnyttjande i detalj.

Därest de av kommissionen ifrågasatta ändringarna av 1937 års stadsplan,

vilka närmare omtalas i avtalsförslagets g 1, komma till stånd, erfordras

vissa ytterligare överenskommelser mellan kronan och staden. Härvid

är att märka, att i anslutning till 1937 års stadsplan mellan kontrahenterna

träffats ett den 4 februari 1937 dagtecknat avtal om exploatering av

Mariebergs- och Konradsbergsområdena. Detta avtal innebär, bl. a., att till

Stockholms stad överlåtits kronans äganderätt till all mark, som enligt

1937 års stadsplan skall i ingå i gata eller annan allmän plats, medan kronan

är ägare av all mark, som enligt samma stadsplan ingår i byggnadskvarter.

Vid genomförande av de nu ifrågasatta stadsplaneändringarna

måste träffas motsvarande överenskommelse rörande äganderättsförhållandena.

Vad först angår den stadsplaneändring, som utmärkts å kartan Pl. I och

avser de för kronans allmänna byggnader reserverade områdena ävensom

gator och andra allmänna platser, föreslås i §§ 2 och 3 i avtalsförslaget, att

kronan skall bliva ägare till all mark, som enligt ändringsförslaget skall

ingå i kvartersområden, samt att all den mark, som enligt samma förslag

skall utgöra gata eller annan allmän plats, skall tillhöra staden. Av den

mark, som på grund härav bör överlåtas å kronan, ha två områden, å en

avtalsförslaget bifogad karta Pl. II betecknade med gul färg, tillhört staden

redan före 1937. I övrigt är fråga om mark, som ursprungligen tillhört

kronan; stadens nuvarande äganderätt till vissa delar grundar sig på

överlåtelse från kronan enligt 1937 års avtal. Då nu avses allenast att omgestalta

äganderättsförhållanden till överensstämmelse med blivande stadsplan,

har någon ersättning icke ansetts böra utgå för mark, som ingått i

kronans ursprungliga innehav och som å kartan Pl. II belagts med röd

eller blå färg. För de å kartan Pl. II gulfärgade områdena är däremot förhållandet

ett annat. Kommissionen föreslår, att den rätt att inlösa återstod

av tomt, varom stadgas i 46 § byggnadslagen, i detta fall skall tilläggas

kronan och att lösesumman skall beräknas efter 80 kronor pr m2, motsvarande

markens uppskattade värde. De gulfärgade områdenas areal uppgår

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 94.

till sammanlagt ca 1 000 m2. — Den mark, som kronan nu skall återförvärva,

å kartan Pl. II utmärkt med röd färg, har ännu icke tillträtts av

staden utan är alltjämt i kronans besittning på grund av bestämmelser i

4 § i 1937 års avtal. Vad åter angår den mark, som staden förvärvar av

kronan, vilken mark å kartan Pl. II utmärkts med blå färg, skall om stadens

tillträde gälla samma villkor, som i 1937 års avtal stadgats om tillträde

av mark, som staden enligt sagda avtal förvärvat. Härvid skall iakttagas,

att vad i § 4 första stycket i 1937 års avtal stadgas nu skall gälla

de institutioner, som äro inrymda å Mariebergsområdet då förevarande

avtal träffas.

I detta sammanhang bör anmärkas, att kronan icke nu till staden överlåtit

all mark som enligt det i g 1 omförmälda stadsplaneändringsförslaget

skall ingå i gata eller annan allmän plats. Med hänsyn till att det ännu

icke blivit avgjort huruvida det med R betecknade området slutligen skall

användas för hotelländamål eller för bostadsbebyggelse, har kronan nämligen

i sin ägo behållit vissa utanför sagda område belägna delar av nuvarande

kvarteren Pastoralen och Lysbomben. På sätt nedan vid behandlingen

av § 5 i avtalsförslaget framgår är avsikten, att även dessa markdelar

skola överlåtas å staden för den händelse R-området kommer att användas

för hotell. Om i stället bostadsbebyggelse kommer i fråga skall det bero av

stadsplanens utformning om och i vad mån dessa markdelar skola överlåtas

å staden.

I § 4 i avtalsförslaget föreslås bestämmeler om användningen av de i

stadsplaneförslaget utlagda kvartersområden, som å kartan Pl. I betecknats

med A. Dessa bestämmelser innebära följande.

Kronan skall vara berättigad att å kvartersområdena uppföra allmänna

byggnader. Staden skall medverka till att härför erforderliga detalj stadsplaner

antagas för områdena. Rörande omfattningen av den bebyggelse, som

må komma i fråga, vill kommissionen nämna följande. Under förhandlingarna

har diskuterats den möjligheten, att staden skulle förvärva hela

det för hotell avsedda området. Härvid beräknades, att området vid användning

för bostadsbebyggelse skulle enligt 1937 års stadsplan inrymma

eu våningsyta av 16 470 m2, samt att emellertid eventuella hotellbyggnader

skulle tvinga till minskad bebyggelse även på angränsande mark, varför i

detta fall å hotellområdet finge anses belöpa ca 18 900 in2 våningsyta. Då

kontrahenterna, på sätt av det följande framgår, nu överenskommit, att all

för hotelländamål avsedd mark skall, låt vara först framdeles, samlas i kronans

hand, bör, om ett hotell kommer till stånd, en nedskärning, motsvarande

18 900 in2 våningsyta, ske av kronans byggnadsrätt för allmänna

byggnader å marken öster om Birgittavägen och Essingevägen samt söder

om Rålambsvägen. Skulle däremot hotell icke komma till stånd utan den

härför reserverade marken användes för bostadsbebyggelse, bör nedskärning

ske med blott 16 470 in2 våningsyta. Kommissionen vill i detta sammanhang

framhålla, all denna åtskillnad troligen saknar praktisk betydelse.

Det synes nämligen knappast sannolikt, att en användning av de med

A betecknade områdena för allmänna byggnader möjliggör ett utnyttjande

i samma omfattning som vid exploatering för bostadsändamål.

Det har icke varit möjligt att redan nu bedöma, huruvida de med A betecknade

kvartersområdena i deras helhet hliva erforderliga för kronans

allmänna byggnader. Med hänsyn härtill berättigas kronan att erhålla förnyad

ändring av stadsplanen för dessa områden eller delar därav så att desamma

kunna, i den utsträckning kronan kan komma att önska, i stället

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

användas för bostadsbebyggelse, varvid kronans rätt att utnyttja marken

bestämts så, att överensstämmelse uppnås med den genomsnittliga exploateringsintensiteten

inom hela Mariebergs- och Konradsbergsområdena.

Vid den fortsatta stadsplanering inom de med A betecknade kvartersområdena,

som sålunda förutses skola ske, uppkommer behov att inom

områdena utlägga mark för gator och andra allmänna platser. Denna mark

skall kronan utan ersättning avstå till staden i samband med att de nya

stadsplanerna fastställas.

Kommissionen övergår härefter till att behandla den stadsplaneändring,

som avser det för hotell reserverade området jämte härmed sammanhängande

äganderättsöverlåtelser, vilka spörsmål närmare behandlas i avtalsförslagets

§ 5. Såsom redan förut nämnts har det satts i fråga att å Mariebergsområdet

reservera mark för uppförande av ett större hotell, vilket företrädesvis

skulle betjäna personer, som ankomma till Stockholm med flygplan.

Inom kommissionen har man å ömse sidor uttalat sig för angelägenheten

av att tillskapa ett sådant hotell, vilket kunde mottaga såväl utländska

turister som ock utlänningar, vilka i affärsärenden besökte landet. Det

har framhållits att det för landets del vore av betydelse att främja den utländska

turismen till Sverige liksom det vore av vikt att befordra kommersiella

och kulturella förbindelser med andra länder. För stadens del vore

det alltid en fördel att öka turistströmmen till staden. Det har på grund

härav för kommissionen framstått såsom betydelsefullt att medverka till tillkomsten

av ett hotell av angivet slag. Ett för ändamålet lämpligt markområde

har ansetts vara att finna inom den längst i sydost belägna delen av området

öster om Birgittavägen och Essingevägen samt söder om Rålambsvägen.

Marken inom det område, som sålunda skulle kunna ifrågakomma för

ett hotell, omfattas — bortsett från en mindre del — av 1937 års stadsplan.

Den mark, som enligt nu gällande stadsplan ingår i byggnadskvarter, tillhör

kronan, medan mark för gator och andra allmänna platser tillhör staden.

För ett realiserande av förslaget om uppförande av ett hotell synes

lämpligt, att äganderätten till all den för ändamålet erforderliga marken

samlas i endera kontrahentens hand, varefter stadsplaneändring genomföres

och fråga upptages om markens försäljning eller upplåtelse för hotelländamål.

Inom kommissionen har övervägts att redan nu föreslå äganderättsöverlåtelse

för att bringa hela hotellområdet i endera kontrahentens,

kronans eller stadens, hand. Denna tanke har emellertid övergivits, bl. a.

med hänsyn till att erforderlig utredning ännu icke föreligger om den för

ett hotell behövliga markarealen och om villkoren för eventuell försäljning

eller upplåtelse av den nybildade hotelltomten. Emellertid föreslår kommissionen,

att ett lämpligt område avsättes för ändamålet.

Enligt kommissionens mening bör hotelltomten erhålla det huvudsakliga

läge och högst den storlek, som framgår av kartan Pl. I, där området inramats

med svart kantlinje. Under förhandlingarna ha kronans representanter,

under hänvisning till en av ingenjören H. Frölén upprättad karta, förmenat,

att hotelltomten kunde göras avsevärt mindre än vad som framgår

av kartan Pl. I Stadens representanter ha för sin del ansett det icke vara

möjligt att giva det planerade hotellföretaget en så begränsad markyta som

å Fröléns karta ifrågasatts.

Med avseende å de fortsatta åtgärderna för realiserande av förslaget att

uppföra ett hotell ha partsrepresentanterna enats om följande bestämmelser,

vilka intagits i avtalsförslagets § 5. Staden förbinder sig att till kronan

avstå den staden tillhöriga mark, som erfordras för en blivande hotelltomt

av högst den storlek, som enligt vad förut nämnts framgår av kartan Pl. I.

Frågorna om den närmare avgränsningen av hotelltomten ävensom — med

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj.ts proposition nr 94.

bibehållande av stadsplaneförslagets för hotell avsedda våningsyta om

minst 18 000 nr, oberäknat bostäder för servicepersonal samt ekonomioeh

garageutrymmen — om hotellbyggnadernas förläggning och höjd in. in.

skola göras till föremål för särskilda förhandlingar mellan djurgårdsnämnden

och vederbörande kommunala nämnder. Staden skall därefter skyndsamt

antaga de ändringar i stadsplanen, som erfordras för ändamålet. För

den staden tillhöriga mark för parker och idrottsändamål, som tages i anspråk

för hotelltomten, skall staden erhålla gottgörelse med parkmark

eller mark för idrottsändamål till samma areal dels inom ifrågavarande

område och dels, om så erfordras, inom områden väster om Birgittavägen

och Essingevägen samt norr om Rålambsvägen. För avstådd gatumark skall

staden på samma sätt erhålla ersättning i mark i den mån så erfordras för

utläggande av nya gator. Med »ifrågavarande område» avse kontrahenterna

härvid såväl det å kartan Pl. I med svart kantlinje inramade området som

ock utanför detta liggande, kronan alltjämt tillhöriga markområden inom

kvarteren Pastoralen och Lysbomben. Skulle försäljning eller upplåtelse

av marken för hotelländamål icke hava skett före den 1 januari 1950, förfalla

de nu nämnda överenskommelserna om hotellområdet. I stället förbinder

sig staden alt medverka till sådan ändring av stadsplanen för hotellområdet

"att bostadshus med en sammanlagd våningsyta av ca 16 470 nr

må kunna uppföras inom i huvudsak detta område. Om detta kommer att

bliva händelsen, skola kontrahenterna till varandra utan ersättning överlåta,

kronan till staden mark, som utlägges till gata eller annan allmän

plats, och staden till kronan mark, som enligt den ändrade stadsplanen skall

ingå i kvartersmark. Härvid skall kronan till staden utan ersättning överlåta

jämväl de kronan alltjämt tillhöriga delar av nuvarande kvarteren

Pastoralen och Lysbomben, som icke skola ingå i kvartersmark enligt den

ändrade stadsplanen.

Kontrahenterna ha förutsatt, att 1937 års avtal om exploatering av Mariebergs-

och Konradsbergsområdena fortfarande skall gälla i den män det

icke strider mot nu förevarande avtal. Bestämmelse härom har meddelats

i § 6. Sålunda skall 1937 års avtal äga motsvarande tillämpning bl. a. i

fråga om fördelning av kostnader för anläggning av gator m. m. enligt de

nya stadsplaner, som komma att föranledas av föreliggande avtal.

Såsom redan i det föregående omnämnts ha för närvarande förutsättningar

icke ansetts föreligga för en mera allmän revision av stadsplanen för

områdena väster om Birgittavägen och Essingevägen samt norr om Rålambsvägen.

Behovet av en sådan mera allmän revision har emellertid understrukits

från stadens sida. Ej heller bland kronans representanter har man varit

främmande för alt eu ändring av stadsplanen i vissa delar kan vara påkallad.

För att bereda staden tillfälle att göra sina intressen av stadsplaneändring

gällande förbinder sig kronan i § 7 i avtalsförslaget att, innan

kronan fortsätter exploateringen av nu åsyftade delar av Mariebergs- och

Konradsbergsområdena, giva staden tillfälle till förhandlingar om eventuell

ändring av stadsplanen. Emellertid ha kronans representanter framhållit,

att förhandlingar i sådant hänseende pågått sedan 1942, varvid uppehållet

i exploateringen föranlett ränteförluster för kronan, ävensom att kronan

inom skälig tid måste få fritt förvalta sin mark. Med hänsyn till vad sålunda

från kronans sida framhållits har i avtalsförslaget intagits en bestämmelse.

att kronan icke skall vara förpliktad att fördröja exploateringen

av Mariebergs- och Konradsbergsområdena längre än till den 1 december

1948. I syfte all förebygga, atl eu önskvärd revision av stadsplanen genom

en sådan exploatering komme att försvåras eller förhindras, hava stadens

representanter förklarat sig ämna föreslå stadens vederbörande myn
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 94.

d|gheter att med djurgårdsnämnden upptaga omedelbara förhandlingar om

förvärv av sådana delar av de ifrågavarande områdena, som icke nu eller

framdeles erfordras för något kronans behov och som sålunda anses kunna

avhändas kronan.

§§ ^ tO i avtal sförslaget innehålla vissa vid avtal av förevarande slag

vanliga bestämmelser, vilka icke torde fordra närmare kommentarer.

I § 11 första stycket föreslås, att avtalet för att bliva bindande skall vara

godkänt av båda kontrahenterna före den 1 juli 1949. Andra stycket av

samma paragraf innehåller, att avtalet skall vara förfallet, om stadsplaneändringar

i huvudsaklig överensstämmelse med vad i §§ 1 och 5 angives icke

av Kungl. Maj :t fastställas senast den 1 januari 1951. Såsom redan förut

nämnts torde stadsplanefrågorna icke kunna föras fram till fastställelse

innan närmare övervägande ägt rum rörande avgränsningen av det till hotell

reserverade området samt rörande detta områdes utnyttjande i detalj.

Förhandlingar i dessa angelägenheter böra — vare sig det reserverade området

skall användas för hotell eller för annan bebyggelse — kunna vara

avslutade vid sådan tid, att stadsplaneändringar för hela området öster om

Birgittavägen och Essingevägen samt söder om Rålambsvägen kunna samtidigt

fastställas senast den 1 januari 1951.

Avtalsförslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av fortifikationsförvnit

ningen, byggnadsstyrelsen, luf tf artsstyrelsen, djurgårdsnämnden,

statskontoret och överståthållarämbetet men i viss del avstyrkts av

kammarkollegiet.

Fortifikations förvaltningen erinrar, att försvarets fortsatta disposition av

de områden, som skola överlåtas till staden, avses enligt förslaget skola säkras

genom tillämpning av bestämmelsen i § 4 första stycket av 1937 års

avtal — innebärande att staden icke äger tillträda överlåtna områden, så

länge de erfordras för där befintliga statliga institutioner. Förvaltningen

förutsätter, att genomförande i övrigt av stadsplaneförslaget sker med behörigt

hänsynstagande till försvarets intressen.

Byggnadsstyrelsen, som inhämtat yttrande av riksantikvarieämbetet,

framhåller, att det är av största vikt att det slutliga fastställandet av stadsplan

för såväl hotellområdet som de för allmänna byggnader avsedda områdena

föregås av ytterligare utredning i syfte att de på den högt belägna

Mariebergsplatån planerade byggnaderna, vilka komma att bliva vitt synliga,

på bästa möjliga sätt inordnas i stadsbilden.

Luf tf artsstyr elsen, anser angeläget, att inom A-områdena, som äro belägna

i omedelbar närhet av styrelsens ämbetsbyggnad, plats beredes för

ett helikopterfält, och förordar därför viss komplettering av beskrivningen

till stadsplaneförslaget.

Kammarkollegiet anmärker, att § 4 i avtalet synes alltför oförmånligt för

att kunna godkännas av kronan, och avstyrker bestämt bestämmelserna i

denna §. Kollegiet anför härom följande.

För rätten att disponera de i avtalet avsedda områdena till allmänna byggnader

i stället för bostadsbebyggelse skall kronan avstå av den i gällande

stadsplanen medgivna byggnadsrätten en våningsyta om 16 470 kvadratmeter,

motsvarande cirka 550 normaleldstäder å 30 kvadratmeter med ett

värde per eldstad av cirka 2 800 kronor eller tillhopa 1 400 000 kronor. Nå
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 94.

gon motivering för denna nedskärning finnes icke intagen i den till avtalet

hörande promemorian och framstår förslaget såsom inkonsekvent vid jämförelse

med Kampementsavtalet, i vilket icke ens ifrågasatts en dylik reducering

vid omvandling av avsett bostadsområde till A-område.

Men än vidare stadgas att, därest det avsedda hotellkomplexet kommer

till stånd, kronan skall av sin nuvarande i gällande stadsplan tillförsäkrade

våningsyta avstå ytterligare 2 430 kvadratmeter, motsvarande cirka 81 normaleldstäder

å 30 kvadratmeter med ett värde av cirka 147 000 kronor.

Skulle kronan vilja återförvandla dessa A-områden till bostadsområden,

skall enligt avtalsförslaget den nya stadsplanen innehålla en byggnadsrätt

»som motsvarar exploateringsavtalet enligt 1937 års stadsplan för vad som

enligt 1937 års avtal utgör exploateringsområdet». Då i detta park- och gatumark

utgjorde cirka 50 %, men av A-områdena skulle till erforderliga

gator behöva utläggas blott kanske 5—10 % av områdena, mister kronan

genom denna bestämmelse mellanskillnaden, det vill säga 40 a 45 % av sin

enligt gällande stadsplan tillförsäkrade våningsyta — alltså värden till miljontals

kronor.

Djurgårdsnämnden erinrar, att 1937 års stadsplan ger en viss byggnadsrätt

å kronans mark söder om Rålambsvägen samt öster om Birgittavägen

och Essingevägen. Storleken av denna rätt uttryckt i våningsyta saknar betydelse

i detta sammanhang. Det föreliggande stadsplaneförslaget ger inom

R-området en våningsyta om 18 000 kvadratmeter oberäknat utrymmen för

bostäder för servicepersonal samt ekonomi- och garageutrymmen. Inom

samma R-område inrymmes enligt 1937 års stadsplan 16 470 kvadratmeter

våningsyta. Vid eventuell användning för hotelländamål skulle emellertid

bebyggelsemöjligheterna på angränsande mark minskas med ytterligare

2 430 kvadratmeter våningsyta. Användningen av R-området för hotell

skulle alltså minska kronans byggnadsrätt för bostadsändamål med 18 900

kvadratmeter våningsyta. Hotellområdet får alltså anses ha ett utgångsvärde

motsvarande 18 900 kvadratmeter våningsyta för bostadsändamål.

För det fall att angivna A-områdena komma att, som delvis redan skett,

användas för allmänna byggader, innebär avtalet dels att, om hotellanläggningen

kommer till stånd, kronans totala byggnadsrätt enligt 1937 års

stadsplan inom avtalsområdet söder om Rålambsvägen samt öster om Birgittavägen

och Essingevägen för A-områdena skall minskas med 18 900

kvadratmeter våningsyta och dels att, om hotellanläggningen icke kommer

till stånd, minskningen skall utgöra 16 470 kvadratmeter våningsyta och

(§ 5 fjärde stycket) hotellområdet får förvandlas till ett bostadsområde med

16 470 kvadratmeter våningsyta.

Djurgårdsnämnden kan icke finna annat än att dessa bestämmelser äro

från båda parternas sida sett riktiga och rättvisa. Kammarkollegiets erinringar

i denna del måste vila på något missförstånd av både avtalstext och

motivering. Härutöver må nämnas att, såsom markkommissionen framhållit,

det knappast är sannolikt att en användning av de med A betecknade

områdena för allmänna byggnader möjliggör clt utnyttjande i samma

omfattning som vid exploatering för bostadsändamål.

Djurgårdsnämnden erinrar vidare, att avtalet även vill reglera det tänk
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

bara fallet, att A-områdena skulle komma att användas för bostadsbebyggelse.

För detta tall har stadgats, att kronan skall tillerkännas en byggnadsrätt,

som motsvarar exploateringstalet enligt 1937 års stadsplan för vad som

enligt 1937 års avtal utgör exploateringsområdet. I anledning av kammarkollegiets

erinran på denna punkt framhåller djurgårdsnämnden, att bestämmelsen

påtagligen endast är av teoretisk betydelse och icke hade behövt

medtagas i avtalet. Användning av de ifrågavarande båda A-områdena

för bostadsändamål lärer få anses helt utesluten. Det östra av de båda Aområdena

är redan disponerat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och

luft fartsstyrelsens byggnader. Byggnadsstyrelsen har numera ansett, att

hela Konradsbergsområdet och delar av Mariebergsområdet böra reserveras

för statens allmänna byggnader. Vid sådant förhållande lärer icke kunna

komma i fråga annat än att nu förevarande västra A-område bör användas

för allmänna byggnader, för vilken användning området är mycket lämpligt.

Formuleringen av nu ifrågavarande bestämmelse har dock, förklarar

nämnden, blivit mindre lycklig. Bortsett från att 1937 års stadsplan medger

förhållandevis större utnyttjande för Mariebergshöjden än för exploateringsområdet

i dess helhet, är den eventuella byggnadsrätt, som kronan

genom detta stadgande tillerkänts, icke entydigt bestämd, utan resultatet

av den avsedda jämförelsen med hela exploateringsområdet blir beroende

av hur avgränsningen av det mindre området göres. Skulle man härvid endast

räkna med den mark, som å avtalskartan betecknats med A, och alltså

icke taga hänsyn till kringliggande parkmark, komrae resultatet såsom

kammarkollegiet anfört att bliva i hög grad ogynnsamt för kronan. Avsikten

torde dock icke kunna ha varit så absurd, att exploateringstalet enligt

1937 års stadsplan skulle tillämpas endast å de båda A-områdenas ytvidd.

Meningen torde icke kunna ha varit annan än att sagda exploateringstal

skulle tillämpas å hela nu ifrågavarande stadsplaneområde söder om Rålambsvägen

samt öster om Birgittavägen och Essingevägen. Och därvid lärer

nagon förlust för kronan icke kunna uppkomma. Det må för övrigt

framhållas, att bestämmelsen i fråga icke kan komma att tillämpas annat

än på kronans egen begäran.

I anledning av vad fortifikationsförvaltningen anfört hänvisar djurgårdsnämnden

till § 2 tredje stycket i avtalet och de där åberopade bestämmelserna

i 1937 års avtal samt markkommissionens motivering. Härav framgår,

att avtalet icke på något sätt inskränker den nuvarande militära användningen

av områdena. Djurgårdsnämnden upptar därjämte alltid vid genomförandet

av stadsplaner å mark, som har militär användning, förhandlingar

med vederbörande militära myndighet om tidpunkten och sättet för markens

överförande till nämndens förvaltning.

Djurgårdsnämnden framhåller, att avtalsförslaget icke binder en blivande

stadsplan annat än i vissa primära avseenden samt att nämnden kommer

att vid de ifrågasatta förhandlingarna angående stadsplanens utformning i

detalj i samråd med byggnadsstyrelsen söka ernå ur alla synpunkter bästa

möjliga lösningar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 94.

13

Djurgårdsnämnden anför slutligen, att frågan om reserverande av utrymme

för helikopterflygfält innebär ett önskemål, som icke hör till nu ifrågavarande

avtal utan som — om så befinnes böra ske — kan upptagas vid den

förutsatta detaljutformningen av stadsplanen.

II. Förslaget till avtal angående norra delen av Kampeinentsbacken å

Ladugårdsgärdet m. m.

Norra delen av Kampementsbacken.

Kommissionen anför härom i sin promemoria.

I § 1 av avtalsförslaget föreslås, att staden skall av kronan förvärva ett

område om ca 72 000 m2 å norra delen av Kampementsbacken för uppförande

av ett kroppssjukhus. Området har å en avtalsförslaget bifogad karta,

betecknad Pl. I, inramats med svart kantlinje.

Köpeskillingen föreslås till 3 520 000 kronor, vilket belopp ansetts i huvudsak

motsvara områdets värde vid användning för bostadsbebyggelse. Området

skall av staden tillträdas så snart avtalet blivit mellan kontrahenterna

bindande. Utöver köpeskillingen skall staden till kronan utgiva ersättning

med tillhopa 126 648 kronor 37 öre, utgörande på området belöpande del av

kronans kostnader för vissa gatuarbeten och en huvudavloppskulvert.

Under förhandlingarna inom kommissionen har även berörts frågan om

den blivande bebyggelsen inom det överlåtna området, en fråga som ansetts

kräva särskild uppmärksamhet främst med hänsyn till områdets belägenhet

intill det öppna Ladugårdsgärdet. Önskvärt hade varit att redan nu i

stadsplan meddela bestämmelser om bebyggelsens utformning, men dettp

har icke varit möjligt på grund av att stadens utredningar om sjukhuset

ännu icke avslutats. Från stadens sida ha emellertid företetts olika preliminära

förslag till stadsplan. Kommissionen är enig om att bebyggelsen

inom området ej skall få givas större höjd eller förläggas närmare det öppna

Ladugårdsgärdet än som framgår av ett avtalsförslaget bilagt, såsom bilaga

A betecknat stadsplaneförslag. Så snart förutsättningar finnas, skall

stadsplan för hela området antagas. Arbetet med den nya stadsplanen skall

bedrivas under samråd mellan djurgårdsnämnden och vederbörande kommunala

nämnder. Bestämmelser i nu angivna syfte ha upptagits i § 1.

I samma paragraf har vidare, på sätt brukat ske vid liknande upplåtelser,

kronan förbehållits äganderätten till de träd, som växa å det överlåtna

området och som av staden avverkas i samband med uppförande av det planerade

sjukhuset. Härutöver stadgas, att ett mellan kontrahenterna den 29

november 1939 träffat avtal om upplåtelse till staden av en del av det nu

överlåtna området för användning till vattenreservoar skall upphöra att

gälla då staden tillträder området. Den omständigheten, att det nu till överlåtelse

ifrågasatta området försäljes för användning till sjukhusändamål

skall icke utgöra hinder mot att den å området befintliga vattenreservoaren

bibehålies och eventuellt omhygges, varvid byggnadshöjden dock icke får

ökas.

Å det till överlåtelse föreslagna området är uppförd eu djurgårdsnämnden

tillhörig arbetsbarack med vissa tillbehör. Denna anläggning ingår icke i

överlåtelsen till staden. Skulle staden vilja övertaga anläggningen, böra särskilda

förhandlingar därom upptagas med djurgårdsnämnden. övertager staden

icke anläggningen, skall djurgårdsnämnden hava bortfört densamma

senast då staden tillträder området. Det har ansetts överflödigt att i själva

avtalstexten intaga nu angivna överenskommelse.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

Stockholms stad har godkänt avtalsförslaget under villkor, att avtalet rörande

norra delen av Kampementsbacken, i enlighet med förslag av stadens

sjukhusdirektion, tolkas så, att inom de östra områdena, för vilka å den till

avtalet hörande stadsplanekartan angivits en högsta byggnadshöjd av + 39

in, får uppföras byggnader till en höjd av tre våningar, doek att dessa byggnaders

närmare förläggning inom området skall göras till föremål för fortsatt

arkitektutredning.

Avtalsförslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av riksmarskalksämbelet,

fortifikationsförvaltningen, järnvägsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,

djurgårdsnämnden och överståihållaråmbetet, medan statskontoret

uttalat vissa betänkligheter och kammarkollegiet avstyrkt förslaget.

Riksmarskalksämbetet förutsätter, att djurgårdskassan beredes full ersättning

för minskade inkomster av från Kampementsbacksområdet härflytande

årliga avgälder till kassan.

Fortifikalionsförvaltningen erinrar, att inom norra delen av Kampementsbacken

finnes en luftvärnsställning, och förutsätter, att staden åtager sig

att, innan uppförandet av sjukhuset påbörjas, anlägga motsvarande betongfundamenl

å av vederbörande militära myndighet anvisad plats.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att det är beklagligt, att norra delen av

Kampementsbacken icke kunnat helt undantagas från bebyggelse och tillföras

det frilagda Ladugårdsgärdet. Om en bebyggelse av området för det nu

avsedda sjukhusändamålet skall komma till stånd är det så mycket mer angeläget

att bebyggelsen med hänsyn till bl. a. höjd och volym infogas så

hänsynsfullt som möjligt i stadsbilden, varvid hänsyn måste tagas icke endast

till bebyggelsen inom angränsande stadspartier ulan även till angelägenheten

av att i görligaste mån skona befintlig vegetation och låta naturen

i övrigt komma till sin rätt. Det är därför enligt byggnadsstyrelsen angeläget

att stadsplanen för området göres till föremål för ett ingående studium

innan densamma fastställes, vilket även förutsatts skola ske enligt

avtalsförslaget.

Statskontoret erinrar om att staden i ett mellan kronan och staden tidigare

träffat avtal rörande överlåtelse från kronan till staden av ett markområde

via Kaknäs, förbundit sig att använda området uteslutande som en

för allmänheten tillgänglig park. Med hänsyn härtill och till den allmänna

karaktären av den bebyggelse, som ägt rum på och invid Ladugårdsgärde —

med så utsatta bombmål för flyganfall i händelse av krig som de centrala

militära förvaltningsbyggnaderna, frihamnen och flyghamnen i omedelbar

närhet — måste det förefalla i hög grad olämpligt att förlägga ett stort sjukhuskomplex

till norra delen av Kampementsbacken.

Kammarkollegiet framhåller — efter att ha anfört vissa synpunkter på

värderingen av Kampementsbacksområdet — att området enligt avtalet icke

synes komma att försäljas till ett värde, motsvarande områdets utnyttjande.

Kollegiet kan icke heller finna, att området är en lämplig plats för en sjukhusanläggning.

Det kan vidare ifrågasättas, huruvida icke en sjukhusan
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

15

läggning förutsätter betydande bostadsmöjligheter utanför sjukhusområdet.

Utredning saknas, huruvida ett dylikt behov kan tillgodoses inom den

planlagda bebyggelsen för bostadsändamål.

Kollegiet erinrar vidare om det stora behovet av mark i Stockholm dels

för bostads- och affärsändamål, icke minst i dessa delar av staden, dels ock

för statliga institutioner. Särskilt talar mot en försäljning av Kampementsbacken,

all marken kan erhållas till ett värde som beräknas till 53,7o kronor/

kvadratmeter, medan exempelvis den mark, som kronan disponerat utmed

och norr om Valhallavägen och öster om Lidingövägen (radioetablissement,

skolor av olika slag med mera) betingar ett råmarkspris av ca 180 kronor/

kvadratmeter. Det lärer vara för statsverket mera ekonomiskt att för sina

egna institutioner disponera den relativt billiga marken å Kampementsbacken

än annan, väsentligt dyrare mark.

Djurgårdsnämnden anför till en början, att frågan om områdets lämplighet

för sjukhusändamål torde närmast ankomma på stadens bedömande.

Djurgårdsnämnden har därför ansett sig böra lämna staden tillfälle att

lägga fram sina synpunkter på denna fråga och har under hand mottagit en

i ämnet inom stadens sjukhusdirektion upprättat promemoria. Under åberopande

av vad som anförts i promemorian anser djurgårdsnämnden för

sin del att kronan icke från synpunkten av lämplig förläggning bör vägra

sin medverkan till att ifrågavarande område disponeras för sjukhusändamål.

Med anledning av kammarkollegiets erinran, att det vore för statsverket

mera ekonomiskt att för sina egna institutioner disponera den relativt billiga

marken å Kampementsbacken än annan väsentligt dyrare mark, framhåller

djurgårdsnämnden, att de statliga institutioner, som förlagts till den

dyrare marken vid Valhallavägen, äro av den karaktär att de måste förläggas

mera centralt än Kampementsbacken. Jämförelsen är därför enligt

nämnden knappast belysande. Visserligen kunde staten vägra att överlåta

Kampementsbacksområdet för sjukhusändamål och i stället reservera området

för något statligt ändamål. Men då nu kronan är ägare till den mesta

obebyggda marken och staden uppebarligen har svårt att finna annat ställe

för sjukhuset, torde kronan böra som föreslagits ställa sig förstående. Avståendet

av området kan icke ha någon större betydelse för kronans möjligheter

att få mark för sina allmänna byggnader.

Vad angår markens värde och ersättningens storlek anför djurgårdsnämnden

följande.

Kammarkollegiets invändning i fråga om köpesummans storlek synes innebära,

all köpesumman bort bestämmas efter områdets blivande utnyttjande

för sjukhusändamål och att köpesumman därvid borde blivit högre.

Kronans representanter i markkommisssionen torde ha menat, att då de

funnit sig böra gå med på stadens önskemål alt bär förvärva mark för en

sjukhusanläggning, kronan för ett dylikt allmänt ändamål icke borde betinga

sig högre pris än det som kronan kunde erhålla vid områdets exploatering

för bostadsändamål. Exploateringstalet ansågs därvid med hänsyn till

områdets beskaffenhet och läge invid friområdet å Gärdet icke böra sättas

högre än till 55 % av områdets areal. I enlighet härmed och med användan
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

de av 1935 års priser åsattes området det värde, med vilket det nu ingår i

den överenskomna köpesumman.

Djurgårdsnämnden finner det skäligt, att med hänsyn till föreliggande

förhållanden kronan för området icke betingar sig högre pris än som kronan

skulle erhållit vid försäljning till enskilda för bostadsbebyggelse.

Djurgårdsnämnden meddelar vidare, att fortifikationsförvaltningens nu

framställda krav beträffande de tre betongfundamenten, vilkas värde uppgår

till sammanlagt ca 6 000 kronor, av djurgårdsnämnden delgivits staden,

som emellertid avvisat kravet. I detta läge finner djurgårdsnämnden kronan

böra själv påtaga sig kostnaden för nya fundament, vilken kostnad synes

böra bestridas ur köpesumman för Kampementsbacksområdet.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört om vikten av att stadsplanen

för ifrågavarande område ingående studeras innan den fastställes

framhåller djurgårdsnämnden, att nämnden vid de i avtalet förutsatta förhandlingarna

med staden angående stadsplanen kommer att söka samråd

med byggnadsstyrelsen och tillse att bebyggelse i anslutning till avtalet så

hänsynsfullt som möjligt infogas i stadsbilden. Djurgårdsnämnden förordar,

att det av stadsfullmäktige för godkännande av avtalet uppställda villkoret,

att avtalet och de därtill hörande kartorna få tolkas på sätt sjukhusdirektionen

angivit, godtages. Avtalskartornas av sjukhusdirektionen anmärkta

höj dbeteckningar ha uppenbarligen tillkommit genom förbiseende och den

av direktionen föreslagna tolkningen torde motsvara vad som avsetts inom

markkomm i ssionen.

Med anledning av riksmarskalksämbetets krav på ersättning för minskade

inkomster anför djurgårdsnämnden följande.

Genom avtal den 29 november 1939 har kronan till staden med nyttjanderätt

upplåtit ett område om 4 185 kvadratmeter att av staden innehavas så

länge det användes för lågreservoar. Den årliga avgälden intill 1/1 1965 skulle

vara 3 766:50 kronor. Därefter skulle omprövning ske och ny avgäld bestämmas

för 25 år i sänder.

I den nu avtalade köpeskillingen 3 520 000 kronor har, enligt vad djurgårdsnämnden

inhämtat, ersättning för området för lågreservoaren ingått

med 125 500 kronor eller det efter 3 % kapitaliserade värdet av den årliga

avgälden.

Den kioskplats vid Värtavägen, som avses i riksmarkskalksämbetets yttrande,

har av ämbetet upplåtits till enskild person genom resolution den 30

mars 1938 att innehavas med nyttjanderätt, vilken gäller tillsvidare med

viss uppsägningstid. Enligt vad djurgårdsnämnden inhämtat har ämbetet

sagt upp nyttjanderättshavaren till den 1 april 1949 för reglering av avgiften,

som för tiden därefter avses utgå med högre belopp.

Djurgårdsnämnden finner det för sin del riktigt, att djurgårdskassan erhåller

ersättning för den mistade avgälden för vattenreservoarområdet.

Kioskplatsupplåtelsen har visserligen bestått under åtskilliga år men är

dock till sin natur mera tillfällig, och rätten att utöva kioskrörelse är dessutom

beroende av annan myndighets medgivande. Enligt djurgårdsnämndens

mening är det därför knappast motiverat att ersättning tillföres djurgårdskassan

även för förlusten av denna inkomst.

Då ersättningen för vattenreservoarområdet synes böra beräknas till den

hittillsvarande avgäldens efter 3 % kapitaliserade värde, förordar således

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

17

djurgårdsnämnden, att djurgårdskassan av köpeskillingen för Kampementsbacksområdet

tillgodoföres ett belopp av 125 500 kronor.

Tomten nr 13 i kvarteret Hammaren (Jakobsbergsgatan 32).

Markkommissionen yttrar härom i sin promemoria.

Beträffande denna fastighet äro omständigheterna i korthet följande. Sedan

fråga uppkommit att i Stockholm anordna en hombsäker luftförsvarscentral,

inrymmande lokaler för luftbevakningen och det aktiva luftvärnet

ävensom för det civila luftskyddet, gjordes av olika statliga myndigheter

hänvändelse till Stockholms stad om bistånd vid frågans lösning, varvid

olika förslag framlades till planernas realiserande. När ärendet slutbehandlades

i stadskollegiet, föreslog kollegiet, att staden skulle förklara sig villig

att under vissa förutsättningar med tomrätt mot formell avgäld ställa fastigheten

Jakobsbergsgatan 32 till förfogande för luftförsvarscentral. Nämnda

förutsättningar inneburo bl. a. följande. Tomträttsupplåtelse borde fixeras

till 40 år, med rättighet för kronan att, om anläggningen vid upplåtelsetidens

slut alltjämt erfordrades för silt ändamål, erhålla förlängd upplåtelse

på oförändrade villkor, och med skyldighet för staden att vid tomträttsavtalets

upphörande lösa anläggningen efter värdering. I tomträttsavtalet borde

intagas bestämmelser, som tryggade fastighetens användning för avsedda

ändamål, nämligen att inrymma, förutom lokaler för luftbevakningen och

det aktiva luftvärnet, erforderliga lokaler för det civila luftskyddet. Skulle

användningen för det sist angivna ändamålet, till vilket stadens intresse

av fastigheten vore knutet, genom åtgärd från kronans sida upphöra, så

borde följaktligen även tomrättsupplåtelsen upphöra. Stadslcollegiets förslag

godkändes av stadsfullmäktige. Härefter träffades ett den 6 och den 20

februari 1940 dagtecknat tomträttsavtal, enligt vilket staden till kronan på 40

år, räknade från den 1 februari 1940, upplät tomten mot eu årlig avgäld av

10 kronor och i övrigt bl. a. ovan angivna villkor.

Kronan har för en kostnad av i runt tal 1 215 000 kronor på tomten uppfört

en byggnad, vilken togs i bruk omkring den 1 april 1941. Byggnaden,

vilken huvudsakligen användes för civilförsvarsstyrelsen, inrymmer enligt

av stadens fastighetsnämnd godkända ritningar hl. a. utrymmen om ca 75 mL

för det civila luftskyddet. Dessa utrymmen voro emellertid helt otillräckliga

för sitt ändamål och kommo icke att tagas i anspråk av staden, som

för det civila luftskyddet anordnat mera ändamålsenliga lokaler i polisverkets

nybyggnad vid Bergsgatan i Stockholm.

Läget är alltså det alt stadsfullmäktige vid upplåtelsen har knutit ett villkor,

som emellertid icke kommit att bli tillgodosett.

Under 1942 fördes emellan kronan och stadens organ vissa förhandlingar,

vilka ledde till ett förslag om avtal rörande tomtens överlåtande med äganderätt

till kronan. Förslaget vann emellertid icke Kungl. Maj :ts godkännande.

Staden har därefter i skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 november 1946

hemställt, att med hänsyn till numera rådande förhållanden villkoren för

upplåtelsen enligt avtalet den 6 och den 20 februari 1940 måtte regleras.

Kungl. Maj :t har med anledning härav den 13 december 1946 förordnat,

att handlingarna i ärendet skulle överlämnas till markkommissionen för

upptagande av förhandlingar rörande villkoren för upplåtelsen.

Vid de förhandlingar, som med anledning härav upptagits inom markkommissionen,

ha stadens representanter hemställt att kronan måtte åtaga

sig att erlägga full tomträltsavgäld med 9 450 kronor om året från och med

den 1 januari 1941 till dess upplåtelsen upphörde. Kronans representanter

ha emellertid icke kunnat förorda eu uppgörelse på basis av fortsatt upp
2

Ilihang till riksdagens protokoll 1948. I samt. Nr 91.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

låtelse med tomträtt utan ha förmenat, alt ett eventuellt tillmötesgående

av stadens önskemål om reglering av kontrahenternas ifrågavarande mellanhavande

borde ske genom att kronan av staden förvärvade äganderätten

till tomtmarken. Å stadens sida har man icke velat motsätta sig att

förhandla om frågans lösning i enlighet härmed.

Rörande tomtens värde ha framhållits följande synpunkter. Med den

nu fastställda avgälden, som endast har proforma karaktär, kan anses vara

fastslaget, att kronan, om hänsyn tages till prolongationsrätten, har praktiskt

taget fri dispositionsrätt under en återstående tid av ca 70 år. Tomten

har således i stadens hand föga värde. Härvid är emellertid att märka,

att kronans nyttjanderätt är begränsad såtillvida att förlängning må ske

endast om tomten fortfarande behövs för ifrågavarande ändamål, och med

den utveckling-, som skett och sker inom försvarets område, synes det icke

osannolikt att vid tomträttstidens utgång fastigheten icke längre behövs

för ändamålet. Då i fastigheten nu inrymmas huvudsakligen ämbetslokaler

för civilförsvarsstyrelsen, synes lämpligt att kronan förvärvar äganderätten

till fastigheten. Tomten har före kriget värderats till 270 000 kronor.

Då man vid de förhandlingar, som i övrigt förekommit mellan kontrahenterna,

utgått från förkrigspriser, synes samma värdering böra tillämpas

även här. Hur stor del av detta värde, som kan anses ligga på kommunens

äganderätt och hur mycket som bör läggas på kronans fria nyttjanderätt

under åtminstone 32 år framåt, kan icke i siffror fastställas; en uppgörelse

lärer icke kunna baseras annat än på ett rent skälighetsövervägande. Vid

en sådan skälighetsprövning är att beakta dels att staden icke avsett att

upplåta tomten på de villkor, som blivit verkliga, dels att kronan emellertid

icke gärna kan anses ha någon andel i det förbiseende, som ägt rum, och

dels slutligen att staden, som vid tomträttens slut har att inlösa byggnaden,

eventuellt kan komma att få betala lösesumma efter värdering med hänsyn

till byggnadssättet, vilken summa kan bliva högre än det värde byggnaden

får i kommunens hand.

Med hänsyn till dessa olika omständigheter har man inom kommissionen

enats om att föreslå, att staden överlåter äganderätten till tomten å kronan

mot ett belopp av i ett för allt 100 000 kronor.

Denna överlåtelse behandlas i avtalsförslagets § 2, som tillika innehåller,

att köpeskillingen skall erläggas så snart avtalet blivit mellan kontrahenterna

bindande samt att ovannämnda tomträttsavtal då skall upphöra. Eftersom

tomten på grund av tomträttsavtalet redan nu innehaves av kronan erfordras

ingen särskild bestämmelse om tillträdesdag.

De i ärendet hörda myndigheterna ha icke framställt någon erinran mot

förslaget i denna del.

Vissa tidigare för järnvägsändamål avsedda fastigheter.

Kommissionen anför om dessa fastigheter i sin promemoria.

Här är fråga dels om ett område om ca 5 300 m2 vid Karlbergssjön, vilket

å en vid avtalsförslaget fogad karta Pl. II betecknats med A, dels om två

områden om tillhopa ca 16 200 nr söder om År stabron, vilka områden å en

vid avtalsförslaget fogad karta Pl. III betecknats med B och C, dels ock om

ett vid Karlbergssjön beläget område om ca 80 m2, å kartan Pl. II betecknat

med D.

I avtalsförslaget § 3 föreslås, att ovannämnda fyra områden, vilka tillhöra

kronan, överlåtas å staden.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungi. J\Iaj:ts proposition nr 94.

19

1. Områdena om ca 5 300 in* och tillhopa ca 16 200 m‘.

Beträffande dessa områden föreligger det förhållandet, att desamma i

1923 års s. k. bangårdsavtal överlätos av Stockholms stad till kronan. Från

stadens sida har i kommissionen gjorts gällande, att överlåtelsen skett utan

ersättning, och ostridigt är att de fastigheter, som i nämnda avtal överlätos

från kommunen till kronan, i värde väsentligt överstego de fastigheter, som

vid samma tillfälle från kronan överlätos på Stockholms stad. Emellertid

bär från kronans sida gjorts gällande, att eftersom kronan i nämnda avtal

gjort vissa andra åtaganden, som åsamkat kronan betydande kostnader,

kronan icke kan anses ha emottagit fastigheterna utan ersättning utan att

överlåtelsen av dessa och andra fastigheter ingick såsom en motprestation

mot kronans olika åtaganden enligt nämnda avtal.

Med avseende å dispositionsrätten har emellertid bestämts att Stockholms

stad får disponera fastigheterna så länge desamma icke behövas för järnvägsändamål,

och från järnvägsstyrelsens sida bär vitsordats att fastigheterna

icke behövas för dylikt ändamål. Statens järnvägar, som sålunda aldrig

tillträtt dispositionsrätten till fastigheterna, kan, såvitt nu må bedömas,

aldrig komma att ha någon fördel av desamma, och Stockholms stad torde

vara oförhindrad att tillsvidare fritt disponera dem i den mån icke hinder

möter i gällande byggnadsreglerande bestämmelser. Det synes ur allmän

synpunkt angeläget, att fastigheterna återföras under stadens äganderätt

för att kunna rationellt utnyttjas.

Kommissionen har låtit värdera områdena, varvid området om ca 5 300

liv värderats till 150 kronor per nr och marken söder om Årstabron till 7

kronor 50 öre per nr. Det sammanlagda värdet utgör alltså enligt värderingen

ca 916 500 kronor.

Rörande frågan om ersättning vid eventuell överlåtelse har framhållits,

att inga säkra normer i detta hänseende kunde fastslås. Även om kronans

påstående vore riktigt, att områdena i 1923 års bangårdsavtal tagits i beräkning

till sitt fulla värde, syntes knappast kunna begäras att staden, som

nu hade dispositionsrätten till fastigheterna, skulle betala full lösen för

desamma. Å andra sidan borde i nuvarande läge ej heller ifrågasättas att

kronan skulle utan ersättning avstå områdena. Det syntes sålunda riktigast,

att räkna med en viss ersättning från stadens sida. Man har enats om

att föreslå, att marken överlåtes å staden mot en ersättning av i runt tal

300 000 kronor att erläggas så snart avtalet blivit mellan kontrahenterna

bindande.

Såsom förut nämnts har kronan ännu icke tillträtt den ifrågavarande

marken, vilken således befinner sig i stadens besittning. Särskild bestämmelse

om tillträdesdag har därför icke synts erforderlig.

2. Området om ca 80 in’.

Detta kronan (statens järnvägar) tillhöriga område, som staden önskar

förvärva, är beläget i omedelbar anslutning till ovannämnda område om ca

5 300 nr och kan avstås av statens järnvägar. Området har av kommissionens

värderingsmän värderats till 150 kronor per in2. Inga särskilda omständigheter

föreligga, som kunna inverka på prissättning eller övriga villkor

för överlåtelse. Kommissionen föreslår, att området överlåtes å staden

för ett pris av 12 000 kronor, motsvarande det av värderingsmännen åsatta

värdet. Staden skall erlägga köpeskillingen och tillträda området så snart

avtalet blivit mellan kontrahenterna bindande.

De i ärendet hörda myndigheterna ha icke framställt någon erinran mot

förslaget i denna del.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 94.

Stadsägan nr 434.

Kommissionen yttrar härom i sin promemoria.

Stadsägan, som tillhör kronan, är belägen utmed sockeln till den av statens

historiska museum numera disponerade gamla stallbyggnaden i kvarteret

Krubban i hörnet av Banérgatan och Storgatan samt innehåller i areal

9,8 in2. Enligt gällande stadsplan, fastställd den 30 augusti 1932, utgör stadsägan

gatumark i Banérgatan.

Då stadsägan enligt gällande stadsplan skall ingå i gata, bör äganderätten

till stadsägan överföras till staden. Byggnadsstyrelsen, som handhar förvaltningen

av marken, har meddelat, att styrelsen intet har att erinra mot

eventuell överlåtelse.

Vid värdering bär stadsägan ansetts ha ett värde av i runt tal 2 000

kronor.

Med hänsyn till innehållet i en uppgörelse, som träffades i samband med

en år 1932 företagen stadsplaneändring, föreslår kommissionen i § 4 i avtalsförslaget,

att stadsägan överlåtes å staden utan ersättning med rätt för

staden att tillträda densamma så snart avtalet blivit mellan kontrahenterna

bindande.

De i ärendet hörda myndigheterna ha icke framställt någon erinran mot

förslaget i denna del.

Markområde vid Albano.

Kommissionen anför om detta område i sin promemoria.

Här är fråga om ett område om ca 135 in2 vid vägporten vid Roslagstull,

närmare angivet å den vid avtalsförslaget fogade kartan Pl. IV. Området,

som tillhör Stockholms stad, har upplåtits till kronan (statens järnvägar)

enligt avtal den 9 juli 1879, enligt vilket staden avgiftsfritt upplåtit till kronan

all den staden tillhöriga mark, som kunde bliva erforderlig för anläggande

av en järnväg mellan Karlberg och Djurgårdens gräns i närheten av

Roslagstull. Ömrådet har i enlighet härmed nyttjats för i huvudsak angivna

ändamål till för några år sedan, då på stadens bekostnad genomfördes en

utvidgning av vägporten. Härigenom blev området obehövligt för järnvägen.

Då området icke vidare erfordras för statens järnvägars behov, bör kronan

avstå från sin nyttjanderätt och staden återfå full rådighet över marken.

Med hänsyn till att ändamålet med upplåtelsen numera förfallit genom

att vägporten på stadens bekostnad breddats, bör någon ersättning icke ifrågakomma.

Överenskommelse av nu angivet innehåll har intagits i avtalsförslagets § 5.

Kammarkollegiet uttalar, att kronan icke synes böra avhända sig rätten

att disponera ifrågavarande markområde även framdeles för den händelse

marken kan erfordras för ytterligare järnvägsspår.

Djurgårdsnämnden tillstyrker godkännande av avtalet på denna punkt

med hänsyn till vad markkommissionen upplyst i sin motivering och då

järnvägsstyrelsen icke framställt några anspråk på fortsatt nyttjanderätt

till marken.

Kommissionen uttalar i sin promemoria slutligen följande.

Bestämmelserna i §§ 6—8, vilka motsvara vad som plägar stadgas i avtal

av förevarande slag, lära icke behöva närmare förklaring.

I § 9 meddelas en bestämmelse av innehåll, att avtalet är förfallet om

detsamma icke antagits av båda kontrahenterna före den 1 juli 1949.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

21

III. Förslaget till avtal angående tomten nr 1 i kvarteret Atomena.

Kommissionen anför härom i sin promemoria.

Denna fastighet, som tillhör Stockholms stad, omfattar hela kvarteret

Atomena i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm och är belägen vid Riddarhustorget

med gatuadresser Munkbron 1, Stora Nygatan 2, Riddarhustorget och

Stora Gråmunkegränd 10.

Tomten innehåller i areal 1 664 nr och är bebyggd med hus av sten med

huvudsakligen träbjälklag samt med yttertak av plåt. Byggnadslängan mot

Stora Nygatan är uppförd i fyra våningar jämte inredd vindsvåning och

källare. Vid kvarterets övriga sidor äro husen uppförda i två våningar jämte

inredd vindsvåning. Enligt utlåtande av stadsantikvarien i Stockholm är

bebyggelsen å tomten, det s. k. Bergstrahlska huset, i dess helhet av stort

kulturhistoriskt värde och bör upptagas som kulturreservat. Byggnaden härstammar

från 1640-talet men ombyggdes efter en förhärjande eldsvåda år

1770. Enligt stadsantikvariens mening bör byggnaden till sitt yttre bibehållas

i oförändrat skick, medan däremot förändringar i det inre skulle vara

tänkbara, om de icke alltför genomgripande förändrade planlösningen och

det gamla trapphuset mot Stora Nygatan bibehölles.

Fastigheten disponeras för närvarande av vissa av Stockholms stads gatukontors

avdelningar in. in.

Fastigheten har 1945 åsatts ett taxeringsvärde av 1 450 000 kronor, varav

markvärde 832 000 kronor och byggnadsvärde 618 000 kronor. Vid värdering,

som kommissionen låtit verkställa, har fastighetens värde uppskattats

till 1 118 000 kronor, varvid värderingsmännen, byrådirektören K. Bildmark

och fastighetsdirektören J. Berg, utgått från fastighetens beräknade avkastningsvärde

med nuvarande bebyggelse men minskat det därvid framkomna

beloppet, 1 343 000 kronor, med den beräknade kostnaden för grundförstärkning

och iståndsättning, 225 000 kronor.

Från krcnans sida har gjorts gällande, att det av värderingsmännen uppskattade

värdet skulle vara avsevärt för högt, enär byggnaderna å fastigheten

till väsentlig del vore att anse såsom kulturminnesmärken och genom

sitt bibehållande hindrade tomtens effektiva utnyttjande liksom de droge

avsevärda kostnader för det framtida underhållet. På grund härav har man

å kronans sida ansett, att fastighetens värde i befintligt skick snarare underän

överstege markvärdet. Stadens representanter däremot ha ansett fastigheten

ha ett värde av minst det av värderingsmännen uppskattade beloppet.

På grund av de motsatta uppfattningarna i fråga om fastighetens värde och

med hänsyn till de förefintliga svårigheterna för staden att angiva när fasligheten

kunde utrymmas och ställas till kronans förfogande, avfördes på

sin tid frågan om överlåtelse från markkommissionens förhandlingar.

Sedermera ha emellertid inträffat följande ändrade omständigheter. Mellan

regeringen och Stockholms stad samt Åhlén & Åkerlunds Aktiebolag ha

upptagits överläggningar i syfle all Åhlén & Åkerlund skulle erhålla statligt

byggnadstillstånd för fortsättande och slutförande av en påbörjad nybyggnad

i kvarteret Lokstallet i Stockholm, mot villkor alt Stockholms stad

finge förhyra viss golvyta i nybyggnaden. Under överläggningarna bär fråga

uppkommit att bereda även stadens i Bergstrahlska huset inrymda verk utrymme

i nybyggnaden mot villkor, att Bergstrahlska huset finge förhyras

för statligt ändamål. Förhandlingarna ha resulterat i ett avtal mellan staden

och Åhlén & Åkerlund av innehåll, hl. a., all staden får för eu tid av

5 Va år, räknad från färdigställandet av nybyggnaden i kvarteret Lokstallet,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 94.

i nybyggnaden förhyra en våningsyta av ca 16 300 nr med rätt för staden

att vid hyrestidens utgång erhålla förlängd upplåtelse under 2 V, år beträffande

en våningsyta av ca 4 840 nr, varvid förlängningen dock icke skall

avse längre tid än intill dess nämndhus uppförts inom kvarteret Glasbruket

eller eu planerad påbyggnad av Klarahallen färdigställts. Vidare har mellan

kronan och staden träffats överenskommelse under hand att staden till

kronan skall uthyra Bergstrahlska huset varvid upplåtelsetiden göres beroende

av den tid, varunder staden får disponera ovannämnda utrymmen om ca

4 840 nr i kvarteret Lokstallet.

Kronans avsikt torde vara att använda lokalerna i Bergstrahlska huset

bl. a. såsom arbetsrum åt Nedre justitierevisionen, vilken därmed skulle få

tjänstelokaler nära intill Högsta Domstolen, som skall inrymmas i det s. k.

gamla rådhuset. För övrigt synes det ur allmän synpunkt önskvärt, att tidigare

strävanden att i kronans hand samla fastigheterna i trakten av kanslihuset

fullföljas. Kan staden å sin sida få sina lokalfrågor tryggade, föreligger

icke hinder för staden att överlåta äganderätten till ifrågavarande faslighet,

vilken ligger långt skild från stadens övriga fastigheter och icke erfordras

för något speciellt kommunalt ändamål.

I anledning av detta ändrade läge har kommissionen återupptagit förhandlingarna

om ifrågavarande fastighet. Härvid ha stadens representanter framhållit

ytterligare följande angående fastighetens värde. Sedan ovannämnda

värdering verkställts — värderingsmännens utlåtande avgavs den 6 september

1945 — ha stadsfullmäktige den 3 december 1945 anvisat anslag å

40 500 kronor för inredning av kontorslokaler om sammanlagt 125 nr

i fastighetens vindsvåning. Därvid förutsattes — med hänsyn till att vissa

förhandlingar redan då förekommit inom kommissionen om överlåtelse av

fastigheten å kronan — att staden vid definitiv uppgörelse med kronan

skulle tillgodogöra sig den värdestegring, som fastigheten skulle undergå

genom den avsedda vindsinredningen. Ifrågavarande inredningsarbeten ha

sedermera verkställts och avslutats.

Kronans representanter ha för sin del erinrat, att fastigheten fordrade

icke obetydliga grundförstärknings- och iståndsättningsarbeten samt att,

sedan värderingsmännen gjort sina beräkningar av kostnaderna för dessa

arbeten, en kostnadsstegring inträtt, som torde minst motsvara kostnaden

för vindsinredningen, varjämte kronans representanter vidare framhållit,

att det vore tvivelaktigt om vindsinredningen över huvud borde bibehållas

med hänsyn till bebyggelsens kulturhistoriska värde.

I anledning av vad från kronans sida tidigare anförts om fastighetens

värde ha värderingsmännen på begäran avgivit förnyat utlåtande och därvid

under hänvisning till av dem verkställd utredning uttalat, att byggnaderna

- - om kronan förvärvade fastigheten för ett pris av 1 118 000 kronor och

sedan 225 000 kronor nedlagts på iståndsättning — ur ekonomisk synpunkt

borde bibehållas under en tid av omkring 25 år men att det med hänsyn

till fastighetsekonomien och byggnadernas tekniska beskaffenhet vore möjligt

att utnyttja dem under avsevärt längre tid.

Kommissionens ledamöter ha härefter enats om att, därest överlåtelse av

fastigheten å kronan skall äga rum, köpeskillingen i enlighet med den skedda

värderingen bör sättas till 1 118 000 kronor att erläggas å tillträdesdagen.

Kommissionen vill erinra att fråga kan uppkomma att bredda Riddarhustorget

söderut. Kommissionen anser för sin del, alt de fördelar ur stadsbildssynpunkt,

som härigenom skulle vinnas, äro så väsentliga, alt ett eventuellt

kulturhistoriskt värde av bebyggelsen inom kvarteret Atomena icke

bör stå hindrande i vägen för en reglering av torget. Det bör sålunda vara

möjligt att för ändamålet riva erforderlig del av bebyggelsen inom kvarteret

Atomena.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 9i.

23

Såsom redan förut nämnts har staden i en nybyggnad i kvarteret Lokstallet

i Stockholm fått förhyra en våningsyta om ca 16 300 in2, vilken skall

användas för vissa kommunala verk, bl. a. de verk, som för närvarande äro

inrymda i Bergstrahlska huset, varjämte mellan kronan och staden under

hand träffats överenskommelse att staden skall till kronan uthyra Bergstrahlska

huset.

Stadens förhyrning i kvarteret Lokstallet är till tiden begränsad. Det är

av största vikt för staden att, när hyresförhållandet beträffande kvarteret

Lokstallet skall upphöra, kunna taga i bruk ett planerat nämndhus eller

annan nybyggnad för kommunala kontorslokaler. Skulle erforderliga nybyggnader

icke kunna färdigställas i tid, kan staden ställas inför nödvändigheten

att på annat sätt skaffa erforderliga lokaler. Av denna orsak ha

stadens representanter ansett sig icke kunna med omedelbar verkan å kronan

överlåta äganderätten till Bergstrahlska huset utan gjort gällande att

en äganderättsöverlåtelse icke kan ske på sådana villkor, att stadens möjligheter

att tillgodose sitt lokalbehov försämras. Kommissionen utgår från

att de svårigheter, som kunna möta att inom erforderlig tid färdigställa erforderliga

kommunala nybyggnader, väsentligen bero på den rådande krisen

på byggnadsmarknaden, som föranlett statsmakterna till lagstiftning

om tillståndstvång för byggnadsarbete. Med hänsyn härtill har kommissionen

ansett, att staden genom en överlåtelse till kronan av Bergstrahlska

huset icke kommer i sämre ställning än nu, därest överlåtelsen förenas med

det villkor, att kronan icke skall tillträda fastigheten förrän viss tid förflutit

efter det nämnda lagstiftning upphört eller staden dessförinnan erhållit

byggnadstillstånd. Då det icke kan ifrågasättas, att staden skall uppföra

särskild nybyggnad för de utrymmen, som erfordras för att ersätta

lokalerna i Bergstrahlska huset, har i kontraktet angivits att byggnadstillståndet

skall avse nämndhus med en tjänsterumsyta, motsvarande minst

vad staden får förhyra i kvarteret Lokstallet. Det har beräknats, att eu nybyggnad

av denna omfattning för sitt fullbordande kräver en byggnadstid

av högst tre år. I enlighet härmed föreslår kommissionen, att kronan skall

tillträda Bergstrahlska huset tre år efter det gällande lagstiftning om tillståndstvång

för byggnadsarbete upphört att gälla eller staden dessförinnan,

efter därom i god tid gjord ansökan, erhållit statligt byggnadstillstånd för

uppförande av ett nämndhus med eu tjänsterumsyta motsvarande minst vad

staden får förhyra i nybyggnaden inom kvarteret Lokstallet.

Övriga föreslagna avtalsbestämmelser äro av det slag, som vanligen förekommer

vid avtal av förevarande beskaffenhet och torde icke fordra några

kommentarer. Anmärkas må blott, att enligt § 5 i förslaget avtalet förfaller,

om det icke godkänts av båda kontrahenterna före den 1 juli 1949.

Ledamoten av markkommissionen, borgarrådet S. Persson, har i särskilt

yttrande förbehållit sig rätt all, därest mellan kronan och staden pågående

förhandlingar rörande vissa fastighets- och lokalfrågor i Stockholm icke

skulle leda lill godtagbart resultat, under behandlingen inom kommunalförvaltningen

av avtalsförslaget rörande tomten nr 1 i kvarteret Atomena framställa

de ändringsyrkanden, som kunna befinnas påkallade.

Några dylika yrkanden ha emellertid icke framställts vid ärendets slutliga

behandling.

Stockholms stadsfullmäktige ha i samband med godkännandet av avtalsförslaget

uttalat, att fullmäktige ansåge ståndpunkt icke nu böra tagas till

de av markkommissionen framförda synpunkterna på en eventuell reglering

av Riddarhustorget.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

Avtalsförslaget har tillstyrkts av samtliga hörda myndigheter. Vissa erinringar

ha dock framförts av byggnadsstyrelsen och kammarkollegiet.

Byggnadsstyrelsen, som inhämtat yttrande av riksantikvarieämbetet, framhåller

med anledning av yttrandet vikten av att den slutliga användningen

av kvarteret icke bindes enligt det föreslagna avtalet eller den därtill hörande

promemorian med motivering till förslaget. Styrelsen utgår ifrån att om

fråga om ändring av stadsplanen för kvarteret framdeles skulle uppkomma,

denna fråga kan upptagas till förutsättningslös prövning.

Kammarkollegiet förordar, att i avtalet eller åtminstone i dess motivering

gives uttryck åt, att icke mer än möjligen fasaden med portal mot Nygatan

skall såvitt möjligt bevaras till den del ej vidgning av torget fordrar rivning

samt att det Bergstrahlska huset bör bibehållas till sin exteriör endast

så länge så kan ske utan olägenhet för kronan och högst 25 år.

Djurgård snämnden uttalar, att det torde för kronans representanter i

markkommissionen ha stått klart, att det för kronan vore av största intresse

att äga så mycket mark som möjligt i anslutning till kanslihuset. Djurgårdsnämnden

delar denna uppfattning.

Med anledning av vad riksantikvarieämbetet och kammarkollegiet anfört

hänvisar djurgårdsnämnden till vad byggnadsstyrelsen uttalat. Kronan har

genom avtalet icke bundit sig vid något annat än att köpa fastigheten.

Utan att taga ställning till vad i markkommissionens promemoria anförts

om del kulturhistoriska värdet av ifrågavarande byggnader och om

behovet av breddning av Riddarhustorget finner sig djurgårdsnämnden därför

kunna tillstyrka godkännande av avtalsförslaget.

IV. Övriga frågor.

Riksräkenskapsverket har rörande de finansierings- och bokföringsproblem,

som uppkomma i anledning av avtalens godkännande, anfört i huvudsak

följande.

I förslaget till avtal angående ändring av stadsplanen för del av Mariebergsområdet

i Stockholm m. m. föreslås, dels att ett byte utan vederlag till

någondera parten skall ske mellan kronan och staden av vissa markområden

och dels att kronan för 80 kronor för kvadratmeter skall förvärva ett

område uppgående till ca 1 000 in2, som nu innehas av staden. Vad den förstnämnda

åtgärden beträffar, bör ett genomförande av det föreslagna markbytet

icke föranleda någon ändring av bokföringsvärdet för Mariebergsområdet.

Det föreslagna förvärvet av ett markområde om ca 1 000 in2 bör ske med

anlitande av investeringsanslag. I utlåtande den 10 januari 1948 angående redovisning

av vissa kronan tillhöriga markområden i Stockholm in. in. har

riksräkenskapsverket förordat, att Mariebergsområdet i sin helhet skall redovisas

på byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond.

I enlighet härmed bör för förvärvet av ifrågavarande markområde under

allmänna fastighetsfonden anvisas ett investeringsanslag, som ställes till

byggnadsstyrelsens disposition.

Förslaget om avtal angående norra delen av Kampementsbacken innebär,

att kronan till staden försäljer ett område om ca 72 000 in2. Köpeskillingen

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

föreslås till 3 520 000 kronor. Därutöver skall staden erlägga 126 648 kronor

37 öre för vissa av kronan på området utförda gatuarbeten och en huvudavloppskulvert.

Kampementsbacken ingår som del i Kungl. Djurgården, vars markvärde

redovisas å slottsbyggnadernas delfond av statens allmänna fastighetsfond

med 50 miljoner kronor. Den inflytande köpeskillingen för markområdet

bör tillgodoföras den å investeringsstaten för fonden uppförda titeln övriga

kapitalmedel. Samtidigt därmed skall motsvarande nedskrivning av egendomens

bokförda värde äga rum. Riksräkenskapsverket framhåller, att det

Kungl. Djurgården åsatta värdet, 50 miljoner kronor, är att betrakta som

provisoriskt och icke bör rubbas på grund av nu ifrågavarande försäljning,

och föreslår därför, att en uppvärdering kommer till Stånd samtidigt med

nedskrivningen, så att Kungl. Djurgården alltjämt i fastighetsredovisningen

upptages till 50 miljoner kronor.

För gatuarbeten och avloppskulvert skall staden erlägga 126 648 kronor

37 öre. Enligt vad riksräkenskapsverket under hand erfarit, ha nämnda arbeten

och anläggning förskotterats av djurgårdsnämnden, och medlen böra

återbetalas till "denna för redovisning i vederbörlig ordning.

Tomlen nr 13 i kvarteret Hammaren (Jakobsbergsgatan 32) bör, därest

det föreliggande förslaget godkännes, förvärvas med anlitande av investeringsanslag.

Den å tomten uppförda byggnaden är nu redovisad å försvarets

fastighetsfond: arméns delfond under benämningen Byggnad för luftförsvarscentral.

Då denna byggnad så gott som uteslutande disponeras föi

ett civilt ämbetsverk, förordar riksräkenskapsverket, att byggnaden överföres

till redovisning å allmänna fastighetsfonden: byggnadsstyrelsens delfond.

I enlighet härmed bör även anslag för förvärv av marken anvisas å

allmänna fastighetsfonden. ........

Därest den överlåtelse till staden av vissa tidigare för järnvägsändamal

avsedda fastigheter, som markkommissionen föreslår, kommer till stånd,

lämnas i Kungl. brev den 29 juni 1946 erforderliga föreskrifter för därav föranledda

bokföringsåtgärder å statens järnvägars fond.

Den föreslagna överlåtelsen till staden av stadsägan nr 434 och förslaget,

att kronan skall avstå från nyttjanderätten av markområde vid Albano, föranleda

icke några bokföringsåtgärder.

Vad slutligen beträffar det föreslagna förvärvet av tomten nr 1 i kvarteret

Atomena bör, därest förslaget godkännes, investeringsanslag anvisas

å allmänna fastighetsfonden såväl för erläggande av köpeskillingen som for

bestridande av kostnader för grundförstärknings- och iståndsättningsarbeten.

Departementschefen.

1945 års markkommission har med framläggandet av de av mig nu anmälda

avtalen mellan staten och Stockholms stad slutbehandlat föreliggande

större, mera aktuella markfrågor mellan parterna. Kommissionen hai

därmed också upphört med sin verksamhet.

Samtliga nu förevarande avtal ha träffats under förbehåll av att parteina

godkänt dem före den 1 juli 1949. Stockholms stadsfullmäktige ha genom

beslut den 21 februari 1949 godkänt avtalen, dock med visst villkor beträffande

avtalet angående norra delen av Kampementsbacken. Jag ateikoinmer

till denna fråga i det följande. För egen del anser jag avtalens

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

huvudgrunder vara godtagbara för staten och förordar, att avtalen godkännas.

Jag vill därvid understryka, att statens representanter i marklcommissionen

förklarat, att en bestämd förutsättning för deras biträdande av avtalen

varit att överenskommelse om däri avhandlade frågor träffades i ett

sammanhang. I det följande kommer jag att lämna en kortfattad redogörelse

för avtalens huvudsakliga innehåll samt att upptaga till behandling

vissa särskilda frågor som uppkommit under remissbehandlingen eller i

övrigt.

Det mellan staten och Stockholms stad träffade avtalet angående Mariebergsområdet

m. in. innebär, att möjlighet beredes staten att använda två

områden för allmänna byggnader samt att försälja eller upplåta ett område

för hotelländamål. För att detta syfte skall kunna nås, skola parterna medverka

till att erforderliga stadsplaneändringar vidtagas, vilka föranleda

vissa överlåtelser av mark mellan parterna. Staten har vidare försäkrat sig

om rätt att, om och i den mån respektive områden icke tagas i anspråk

för allmänna byggnader eller hotelländamål, använda marken för bostadsbebyggelse.

Kammarkollegiet har på anförda skäl ansett sig böra avstyrka bestämmelserna

i § 4 av avtalet. Såsom framgår av djurgårdsnämndens utlåtande

synes emellertid kammarkollegiets uttalande vara grundat på en missuppfattning

av avtalstextens innebörd. Såtillvida förefaller dock anledning till

anmärkning mot nämnda paragraf föreligga, som dess formulering icke är

fullt entydig, i vad avser det fall att kronan skulle önska begagna den i avtalet

stadgade rätten till exploatering för bostadsbebyggelse. Djurgårdsnämnden

har emellertid lämnat en enligt min mening godtagbar förklaring

rörande vad som torde ha varit markkommissionens avsikt beträffande denna

bestämmelse. Med hänsyn härtill och då frågan om markens användning

för bostadsändamål för övrigt knappast lärer få någon aktualitet, har jag

icke ansett mig ha anledning påfordra att avtalstexten förtydligas i denna

del.

Beträffande de önskemål, som framförts av fortifikationsförvaltningen

och byggnadsstyrelsen angående användningen och detaljplaneringen av

Mariebergsområdet vill jag erinra, att avtalet icke begränsar den militära

användningen av området samt att djurgårdsnämnden, innan området

stadsplanelägges i detalj, kommer att samråda med byggnadsstyrelsen för

att ernå bästa möjliga resultat. Den av luftfartsstyrelsen berörda frågan om

reserverande av mark för ett helikopterflygfält kan, om så befinnes erforderligt,

prövas i samband med stadsplanens detaljutformning.

Sättet för bestridande av ersättning för den tomtmark, som enligt avtalet

skall inlösas av staten, torde i sinom tid böra föreslås av djurgårdsnämnden

efter samråd med byggnadsstyrelsen.

Avtalet rörande norra delen av Kampementsbacken in. fl. fastigheter innebär

bl. a., att staten mot en köpeskilling av 3 520 000 kronor till staden

överlåter ett område om ca 72 000 nr å Kampementsbacken å Ladugårdsgärdet.

Därjämte skall staden till staten utgiva 126 648 kronor 37 öre för

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 94.

27

av staten erlagda gatu- och avloppskostnader. Å området ämnar staden

uppföra ett räjongsjukhus för de östra stadsdelarna.

Från statskontorets och kammarkollegiets sida ha erinringar framförts

rörande områdets lämplighet för sjukhusändamål. Ur en inom stadens

sjukhusdirektion upprättad promemoria inhämtas emellertid, att staden

efter att ha undersökt flera olika alternativ för denna sjukhusfrågas lösning

funnit sjukhusets förläggning till Kampementsbacksområdet vara den enda

utväg som ur stadens synpunkt kunde godtagas. Det har därjämte framhållits,

att sjukhuset kan utrustas med skyddsrum i berg såsom skydd mot

flyganfall för patienter och personal. Med hänsyn härtill samt då sjukhuset

hör kunna infogas i stadsbilden på ett tillfredsställande sätt —- för vilket

ändamål djurgårdsnämnden kommer att i samråd med byggnadsstyrelsen

upptaga särskilda stadsplaneförhandlingar med staden — vill jag icke motsätta

mig att området får användas för sjukhusändamål.

Kammarkollegiet har vidare ansett, att staten hellre bör använda den relativt

billiga marken inom Kampementsbacksområdet för statliga institutioner

samt att köpeskillingen icke motsvarar områdets avsedda utnyttjande.

Häremot vill jag framhålla, att stadens önskemål att här erhålla mark

för ett sjukhus, som kan tillgodose de östra stadsdelarnas behov, synes mig

böra tillmötesgås, då staden enligt uppgift haft svårigheter att för ändamålet

finna lämplig mark å annan plats. Beträffande köpeskillingens storlek har

djurgårdsnämnden framhållit, att denna beräknats efter det pris som staten

vid ett exploateringstal av 65 % av områdets areal kunnat betinga sig, därest

området försålts för bostadsbebyggelse. Med hänsyn till omständigheterna

har jag icke något att erinra mot den verkställda beräkningen.

Stockholms stadsfullmäktige ha, efter framställning av sjukhusdirektionen,

vid sitt godkännande av avtalet uppställt såsom villkor att avtalet med

därtill hörande kartor finge tolkas så, att inom de östra, med en högsta byggnadshöjd

av -j- 39 in angivna områdena finge uppföras byggnader med en

största byggnadshöjd av tre våningar, dock att dessa byggnaders närmare

förläggning inom området skulle göras till föremål för fortsatt arkitektutredning.

I anledning härav har djurgårdsnämnden upplyst, att avtalskartornas

av sjukhusdirektionen anmärkta höj dbeteckningar uppenbarligen

tillkommit genom förbiseende och att den av direktionen föreslagna tolkningen

torde motsvara vad som avsetts inom markkommissionen. Med hänsyn

härtill har jag icke något att erinra mot att avtalet på denna punkt tolkas

på sätt staden föreslagit.

Fortifikationsförvaltningen har förutsatt, att staden skulle å anvisad plats

låta för en kostnad av ca 6 000 kronor uppföra eu luftvärnsställning, bestående

av tre betongfundament, som nu finnes inom Kampementsbacksomradet.

På skäl som djurgårdsnämnden anfört finner jag emellertid, att kostnaderna

härför böra åvila statsverket samt bestridas av köpeskillingen för

området eller på annat lämpligt sätt.

Riksmarskalksämbetet har framställt krav på ersättning för minskade inkomster

i anledning av försäljningen av Kampementsbacksområdet till sta
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj:ts proposition nr 94.

den. Sålunda yrkas ersättning för bortfallande inkomst av ett område om

4 185 in2, vilket enligt nyttjanderättsavtal den 29 november 1939 upplåtits

till staden att mot en årlig avgäld av 3 766 kronor 50 öre användas för lågreservoar.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att i samband med

fastställande av stat för djurgårdskassan närmare pröva i vad mån ifrågavarande

inkomstminskning för kassan bör kompenseras genom avdrag å

det överskott av kassan som tillföres statens allmänna fastighetsfond eller

på vad sätt kassan eljest bör beredas ersättning. Av riksmarskalksämbetet

framställt anspråk på ersättning för förlorad inkomst av en till enskild person

upplåten kiosk vid Värtavägen synes mig icke böra bifallas.

Det belopp av 126 648 kronor 37 öre, som staten utgivit för gatu- och avloppskostnader

och som skall ersättas av staden, har förskotterats av djurgårdsnämnden.

Sedan beloppet influtit, torde nämnden böra tillgodoföras

ifrågavarande belopp.

Enligt § 2 i avtalet överlåter staden till staten mot en köpeskilling av

100 000 kronor tomten nr 13 i kvarteret Hammaren i Stockholm. Denna

tomt innehaves redan av staten med tomträtt enligt avtal den 6 och 20

februari 1940. På densamma har staten uppfört en byggnad, som i huvudsak

användes för civilförsvarsstyrelsen. För köpeskillingens gäldande torde

å kapitalbudgeten för nästa budgetår ett investeringsanslag av 100 000 kronor

böra anvisas under statens allmänna fastighetsfond. I samband med

Kungl. Maj :ts beslut om bemyndigande att använda anslaget bör förordnas,

att redovisningen av den å tomten belägna byggnaden, som nu sker å arméns

delfond av försvarets fastighetsfond, överflyttas å statens allmänna

fastighetsfond.

Enligt avtalets §§ 3—5 överlåtas till staden dels vissa tidigare för järnvägsändamål

avsedda områden — köpeskillingen för dessa utgör sammanlagt

312 000 kronor -— och dels utan ersättning stadsägan nr 434. Häremot

har icke någon erinran anförts från remissmyndigheternas sida. Enligt avtalet

skall vidare den nyttjanderätt, som staten har till ett område vid RosIagstull,

upphöra. Kammarkollegiet har häremot anfört erinran. Då området

ej erfordras för sitt med upplåtelsen förenade ändamål, anser jag skäl ej

föreligga att låta nyttjanderätten stå kvar.

Vad slutligen angår avtalet rörande tomten nr 1 i kvarteret Atomena innehåller

detta, att staden till kronan överlåter nämnda tomt mot en köpeskilling

av 1 118 000 kronor. Tillträde skall enligt avtalet ej ske förrän tre

år efter den dag, då nu gällande bestämmelser om tillståndstvång för byggnadsarbete

upphört att gälla eller ock staden dessförinnan meddelats tillstånd

att uppföra nämndhus med viss tjänsterumsyta. I detta sammanhang

vill jag erinra, att Kungl. Maj :t den 25 februari 1949 godkänt grunder för

ordnande av vissa fastighets- och lokalfrågor i Stockholm, vilka innebära

bl. a. att byggnaderna inom ifrågavarande tomt skola successivt utrymmas

av staden under 1949 och att staten därefter skall hyra lokalerna. Denna

anordning har samband med att det visat sig omöjligt att i vissa andra fall

iakttaga mellan staten och staden avtalade tidpunkter för tillträde av fas
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

tigheter. Byggnaderna i kvarteret Atomena, som äro belägna invid Riddarhustorget

i omedelbar närhet av högsta domstolens nya ämbetsbyggnad, äro

närmast avsedda att användas som lokaler för nedre justitierevisionen.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen och kammarkollegiet anfört

angående bevarandet av byggnaderna å ifrågavarande tomt vill jag, i likhet

med djurgårdsnämnden, framhålla, att staten genom avtalet endast

bundit sig för att köpa fastigheten. Frågorna om byggnadernas disposition

med hänsyn till deras kulturhistoriska värde och om breddning av Riddarhustorget

böra i ett senare sammanhang upptagas till prövning.

Det torde få ankomma på byggnadsstyrelsen att, när frågan om köpeskillingens

erläggande blir aktuell, hos Kungl. Maj :t göra framställning om

anvisande av för ändamålet erforderligt investeringsanslag.

Mot de bokföringsföreskrifter, som riksräkenskapsverket i anledning av

avtalens genomförande förordat, har jag icke funnit anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

dels att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna föreliggande

tre särskilda förslag till avtal mellan Kungl. Maj :t

och kronan samt Stockholms stad angående del av Mariebergsområdet,

del av Kampementsbacken och tomten nr 1

i kvarteret Atomena i Stockholm m. m.;

dels ock att till Förvärv av tomten nr 13 i kvarteret Hammaren

i Stockholm å kapitalbudgeten under statens allmänna

fastighetsfond för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag

av 100 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj :t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Kahm.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 94.

Bilaga t.

Förslagtill

avtal mellan Kungl. Maj: t och kronan samt Stockholms stad angående

ändring av stadsplanen för del av Mariehergsområdet i Stockholm

in. in.

§ 1.

Kontrahenterna förbinda sig att medverka till att stadsplanen för viss del

av Mariebergsomradet i Stockholm ändras i huvudsaklig överensstämmelse

med förslag, åskådliggjort å härvid fogad karta med beteckningen Pl. I,

samt till att ändrade stadsplanebestämmelser meddelas av i huvudsak den

lydelse som framgår av vid detta avtal fogade bilagan A.

Om möjlighet till ändring av de i första stycket omförmälda förslag till

stadsplan och stadsplanebestämmelser särskilt vad angår hotellområdet stadgas

nedan i § 5.

§ 2.

Kronan överlåter till staden utan ersättning äganderätten till den kronan

tillhöriga, i gällande stadsplan såsom kvartersmark upptagna samt å bilagda

karta, märkt Pl. II, med blå färg betecknade marken, vilken mark enligt det

i § 1 omförmälda stadsplaneändringsförslaget skall utgöra gata eller annan

allmän plats.

I överlåtelsen ingår icke byggnad, plank eller staket å överlåtet område.

Angående stadens tillträde av i denna paragraf avsedd mark ävensom

angående kronans skyldighet att på egen bekostnad borttaga därå varande

byggnad, plank eller staket skola bestämmelserna i § 4 första, fjärde, femte

och sjätte styckena i kontrahenternas avtal den 4 februari 1937 rörande

Mariebergs- och Konradsbergsområdenas exploatering äga motsvarande tilllämpning.

§ 3.

Staden överlåter till kronan utan ersättning all den staden tillhöriga,

i gällande stadsplan för gata eller annan allmän plats avsedda mark, vilken

enligt det i § 1 omförmälda stadsplaneändringsförslaget skall utgöra kvartersmark

för allmänna byggnader och vilken å kartan Pl. II betecknats med

röd färg.

Sedan tomtindelning fastställts för det å kartan Pl. I utmärkta östra Aområdet,

skall kronan inlösa de staden tillhöriga tomtdelar, som å kartan

Pl. II utmärkts med gul färg. Lösesumman skall därvid beräknas efter ett

markvärde av 80 kronor för kvadratmeter.

§ 4.

Staden förbinder sig att, när kronan så påfordrar, skyndsamt medverka

till antagandet av detalj stadsplaneändringar för de å kartan Pl. I med A

betecknade kvartersområdena i syfte att för kronan möjliggöra att använda

dessa områden för allmänna byggnader med en våningsyta som — därest

det å kartan Pl. I med svart kantlinje inramade området helt eller delvis

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 94.

31

försäljes eller upplåtes för hotelländamål — med 18 900 nr eller, om sådan

försäljning eller upplåtelse icke kommer till stånd, med 16 470 in2 understiger

kronans byggnadsrätt enligt 1937 års stadsplan å all marken söder

om Rålambsvägen samt öster om Birgittavägen och Essingevägen.

Vill kronan, att de å kartan Pl. I med A betecknade kvartersområdena

i stället skola, helt eller delvis, användas för bostadsbebyggelse, förbinder

sig staden att skyndsamt medverka till antagandet av härför erforderliga

stadsplaneändringar. Härvid skall kronan tillerkännas en byggnadsrätt,

som motsvarar exploateringstalet enligt 1937 års stadsplan för vad som enligt

1937 års avtal utgör exploateringsområdet.

Kronan förbinder sig att i samband med fastställande av stadsplaneändringar,

som avses i denna paragraf, till staden utan ersättning avstå all

mark, som därvid må utläggas till gata eller annan allmän plats.

Staden förbinder sig att till kronan avstå all den staden tillhöriga mark,

som erfordras för en blivande hotelltomt med det huvudsakliga läge och

högst den storlek, som å kartan Pl. I utmärkts med en heldragen svart

linje.

Frågorna om dels den närmare avgränsningen av hotelltomten, dels ock

— med bibehållande av stadsplaneförslagets för hotell avsedda våningsyta

om minst 18 000 in2, oberäknat bostäder för servicepersonal samt ekonomioch

garageutrymmen —- hotellbyggnadernas förläggning och höjd m. m.

skola göras till föremål för särskilda förhandlingar mellan djurgårdsnämnden

och vederbörande kommunala nämnder. Staden skall därefter skyndsamt

antaga de ändringar i stadsplanen, som erfordras för ändamålet.

För den staden tillhöriga parkmark och mark för idrottsändamål, som

tages i anspråk för den ovannämnda liotelltomten, skall staden erhålla gottgörelse

med parkmark eller mark för idrottsändamål till samma areal dels

fnom ifrågavarande område och dels, om så erfordras, inom kronans områden

väster om Birgittavägen och Essingevägen samt norr om Rålambsvägen.

För avstådd gatumark skall staden på samma sätt erhålla ersättning i

inark i den mån så erfordras för utläggande av nya gator.

Skulle försäljning eller upplåtelse av marken för hotelländamål icke hava

skett före den 1 januari 1950, förfalla bestämmelserna ovan i denna paragraf

och förbinder sig staden i stället att medverka till sådan ändring av

stadsplanen, att bostadshus med en sammanlagd våningsyta av ca 16 470

in2 må kunna uppföras inom i huvudsak det å kartan Pl. I med svart kantlinje

inramade området.

Kontrahenterna förbinda sig att i samband med stadsplaneändring, som

avses i nästföregående stycke, utan ersättning av kontrahenten tillhörig

mark överlåta, kronan till staden mark, som därvid utlägges till gata eller

annan allmän plats, och staden till kronan mark, som enligt den ändrade

stadsplanen skall utgöra kvartersmark.

§ «•

Det mellan kontrahenterna år 1937 träffade avtalet angående exploatering

av Mariebergs- och Konradsbergsområdena enligt 1937 ars stadsplan

skall, i den mån det icke strider mot nu förevarande avtal, fortfarande i

tillämpliga delar gälla.

§ 7-

Kronan förbinder sig all, innan kronan fortsätter exploatering av de delar

av Mariebergs och Konradsbergsområdena, som äro belägna väster om Bil
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 94.

gittavägen och Essingevägen samt norr om Rålambsvägen, bereda staden

tillfälle till förhandingar om stadsplanen för dessa områden; dock vare

kronan på grund av detta åtagande icke förpliktad att fördröja exploateringen

av områdena längre än till den 1 december 1948.

§ 8.

Vardera kontrahenten garanterar, att fast egendom, som enligt detta avtal

av kontrahenten överlåtits eller skall överlåtas, icke besväras av inteckning

och ej heller av nyttjanderätt till förmån för tredje man.

§ 9.

Onera och utskylder för överlåten egendom gäldas, i den mån de belöpa

på tiden före tillträdesdag av säljaren och i den mån de belöpa på tiden

därefter av köparen.

§ 10.

Vardera kontrahenten skall, så snart avtalet blivit mellan kontrahenterna

bindande och föreliggande stadsplaneändringsförslag blivit fastställda,

äga att med stöd enbart av detta avtal och således utan att någon ytterligare

handling av medkontrahenten utfärdas, söka och erhålla lagfart å

egendom, som kontrahenten genom detta avtal förvärvat.

Så snart avtalet blivit mellan kontrahenterna bindande skola dessa var

till annan överlämna lagfarts- eller äganderättsbevis samt gravationsbevis

rörande överlåten fast egendom, allt i den mån sådana bevis innehavas av

vederbörande.

Sedan avtalet blivit mellan kontrahenterna bindande samt föreliggande

stadsplaneändringsförslag blivit fastställda av Kungl. Maj :t, åligger det

vardera kontrahenten att snarast möjligt till vederbörande myndighet ingiva

ansökan om sådana mätnings- och styckningsförrättningar rörande

genom detta avtal å kontrahenten överlåten egendom, som må erfordras

för erhållande av lagfart å densamma.

Vardera kontrahenten skall själv vidkännas alla kostnader för lagfart

å av honom förvärvad egendom samt för lagfarten erforderliga mätningsförrättningar.

§ 11.

Har, sedan endera kontrahenten för sin del godkänt detta avtal, den

andre icke före den 1 juli 1949 antagit detsamma, skall den förstnämndes

godkännande icke vidare vara för honom bindande.

Skulle stadsplaneändringar i huvudsaklig överensstämmelse med vad i

§§ 1 och 5 angives icke av Kungl. Maj:t fastställas senast den 1 ianuari

1951, vare avtalet förfallet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

33

Bilaga A.

Stadsplanebestämmelser tillhörande förslag till ändring av stadsplanen

för del av stadsplanen Marieberg (sydöstra delen) i Stockholm.

Pl. I.

§ 1.

Områdes användning.

Med A betecknat område får bebyggas endast för allmänt ändamål.

Med R betecknat område får bebyggas endast för hotell- och därmed

sammanhängande ändamål.

§ 2.

Område, som icke får bebyggas.

Med prickning betecknat område får icke bebyggas.

§ 3.

Hushöjd.

Å med siffra i romb betecknat område får byggnad icke uppföras till

större höjd i meter över havets medelvattenyta, än siffran i romben angiver.

Å med H jämte siffra i romb betecknat område får byggnad icke uppföras

till större höjd i meter, än siffran i romben angiver.

Å med A betecknat område äger byggnadsnämnden medgiva, att enstaka

byggnadspartier givas större höjd.

§ 4.

Våningsantal.

Å med XIII, VII, V, IV, III eller I betecknade områden får byggnad uppföras

med respektive högst tretton (13), sju (7), sex (6), fem (5), fyra (4),

tre (3) våningar eller en (1) våning.

Ä område, där särskilt våningsantal icke angivits, må efter byggnadsnämndens

prövning byggnad uppföras med det antal våningar, den tillåtna

hushöjden medgiver.

§ 5.

Utfart.

I gräns mot område betecknat med bokstäverna a—b—c—d får förbindelse

för körtrafik icke anordnas mellan gata och tomt.

!{ Hihang till riksdagens protokoll 19U9. 1 samt. Nr 94.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Mnj:ts proposition nr 94.

Bilaga 2.

Förslag

till avtal mellan Kungl. Maj: t och kronan samt Stockholms stad angående

norra delen av Kampementshacken å Ladugårdsgärdet ävensom

angående vissa andra fastigheter i Stockholm.

§ 1.

Kronan överlåter till staden mot en köpeskilling av 3 520 000 kronor

äganderätten till det å bifogade karta, märkt Pl. I, med svart kantlinje inramade

området om ca 72 000 in2, utgörande del av stadsägoområdet nr 24

av stadsägan nr 22 —j— 23 —24 —25 i Stockholm.

Köpeskillingen skall erläggas den 1 juli 1949.

Området skall av staden tillträdas så snart avtalet blivit mellan kontrahenterna

bindande.

Utöver den i första stycket bestämda köpeskillingen skall staden vid tillträdet

till kronan utgiva 126 648 kronor 37 öre, utgörande ersättning för

dels kronans kostnader för iordningställande såsom gata av den inom försålda

området belägna delen av Värtavägen, dels ock på området belöpande

del av kronans kostnader för en huvudavloppsledning från Sandhamnsplan

till en bräddavloppsbrunn vid Gärdesgatan.

Det försålda området, vilket är avsett att användas för sjukhusändamål,

skall för detta ändamål av staden läggas under stadsplan. Utarbetandet

av stadsplanen skall ske under samråd mellan djurgårdsnämnden och vederbörande

kommunala nämnder. Härvid skall iakttagas, att, där annorlunda

ej överenskommes, byggnader å området ej må givas högre höjd

eller förläggas närmare det öppna Ladugårdsgärdet än som framgår av

ett härvid såsom bilaga A fogat förslag till stadsplan.

Å det försålda området växande träd, som staden avverkar i samband

med uppförande å området av det planerade sjukhuset, skola förbliva kronan

tillhöriga och av staden på dess bekostnad forslas till och uppläggas å plats,

som djurgårdsförvaltningen bestämmer.

Det mellan kontrahenterna träffade, den 29 november 1939 dagtecknade

avtalet rörande upplåtelse till staden av visst område för en lågreservoar,

in. in., skall upphöra att gälla så snart staden tillträtt det enligt förevarande

paragraf överlåtna området.

§ 2.

Staden överlåter till kronan mot en köpeskilling av 100 000 kronor äganderätten

till tomten nr 13 i kvarteret Hammaren i Jakobs församling i Stockholm,

vilken tomt är i kronans besittning på grund av ett mellan kontrahenterna

träffat, den 6 och den 20 februari 1940 dagtecknat tomträttsavtal.

Köpeskillingen skall erläggas så snart förevarande avtal blivit mellan

kontrahenterna bindande, då ock ovannämnda tomträttsavtal upphör att

gälla.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 94

35

§ 3.

Kronan överlåter till staden äganderätten till följande områden i Stockholm,

nämligen dels ett å bilagda karta, märkt Pl. II, med svart kantlinje

inramat område om ca 5 300 in2, betecknat med bokstaven A och utgörande

del av tomten nr 12 i kvarteret Porslinsbruket, dels två å bilagda karta, märkt

Pl. III, med svarta kantlinjer inramade områden av stadsägan nr 1, innehållande

i areal, det ena, betecknat med bokstaven B, ca 12 700 nr och det

andra, betecknat med bokstaven C, ca 3 500 m2, dels ock ett å kartan Pl. II

med svart kantlinje inramat och med bokstaven D betecknat område om

ca 80 m2, utgörande del av stadsägan nr 1.

Området D om ca 80 in2 må av staden tillträdas så snart detta avtal blivit

mellan kontrahenterna bindande. Övriga områden äro i stadens besittning

enligt § 2 mom. 2 i kontrahenternas avtal den 15 februari 1923 rörande

Stockholms bangårdsfråga.

Köpeskillingen utgör, för området D om ca 80 in2 12 000 kronor och för

övriga tre områden tillhopa 300 000 kronor, och skall erläggas så snart detta

avtal blivit mellan kontrahenterna bindande.

§ 4.

Kronan överlåter till staden utan ersättning äganderätten till stadsägan

nr 434 inom Oscars församling i Stockholm, vilken enligt gällande, den 30

augusti 1932 fastställda stadsplan ingår i Banérgatan.

Stadsägan skall av staden tillträdas så snart detta avtal blivit mellan

kontrahenterna bindande.

§ 5.

Enligt punkt 10 i avtal mellan kontrahenterna den 9 juli 1879 angående

en hamnanläggning vid Lilla Värtan har staden till kronan upplåtit nyttjanderätt

till bl. a. det å bifogade karta, märkt Pl. IV, med svart kantlinje

inramade området om ca 135 in2 vid Roslagstull i Stockholm.

Kontrahenterna överenskomma, att kronans nyttjanderätt till det i första

stycket omförmälda markområdet skall upphöra från och med den dag, detta

avtal bliver mellan kontrahenterna bindande, utan att ersättning härför skall

utgå till kronan.

Allmänna bestämmelser.

§ 6.

Vardera kontrahenten garanterar, att av honom överlåten egendom icke

besväras av inteckning och ej heller av nyttjanderätt till förmån för tredje

man.

§ 7.

Onera och utskylder för överlåten egendom gäldas, i den mån de helöpa

på tiden före tillträdesdag av säljaren och i den mån de belöpa på tiden

därefter av förvärvaren.

I fall, då särskild tillträdesdag icke blivit bestämd, skall, såsom tillträdesdag

anses den dag, då avtalet bliver mellan kontrahenterna bindande.

§ 8.

Vardera kontrahenten skall, så snart avtalet blivil mellan kontrahenterna

bindande samt avstyckningar i vederbörlig ordning fastställts, äga att

med stöd enbart av detta avtal och således utan att någon ytterligare hand
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

ling'' av medkontrahenten utfärdas, söka och erhålla lagfart å egendom,

som kontrahenten genom detta avtal förvärvat.

Så snart avtalet blivit mellan kontrahenterna bindande skola dessa, var

till annan, avlämna den närmare specifikation å överlåten egendom, som

för lagfarts vinnande må vara erforderlig, ävensom lagfarts- eller äganderättsbevis,

gravationsbevis samt gällande mätningshandlingar rörande sådan

egendom, allt i den mån dylika bevis eller handlingar innehavas av

vederbörande.

Efter det avtalet blivit bindande åligger det vardera kontrahenten att

snarast möjligt till vederbörande myndighet ingiva ansökningar om sådana

inätningsförrättningar rörande genom detta avtal å kontrahenten överlåten

egendom, som erfordras för erhållande av lagfart å densamma.

Vardera kontrahenten skall själv vidkännas alla kostnader för lagfart

å av honom förvärvad egendom samt för lagfarten erforderliga mätningsförrättningar.

§ 9.

Har, sedan endera kontrahenten för sin del godkänt detta avtal, den andre

icke före den 1 juli 1949 antagit detsamma, skall den förstnämndes godkännande

icke vidare vara för honom bindande.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj.ts proposition nr 94.

37

Bilaga 3.

Förslag

till avtal mellan Kungl. Maj: t och kronan samt Stockholms stad angående

tomten nr 1 i kvarteret Atomena i Stockholm.

§ 1.

Staden överlåter till kronan mot en köpeskilling av 1 118 000 kronor

äganderätten till tomten nr 1 i kvarteret Atomena i Storkyrkoförsamlingen

i Stockholm.

Fastigheten skall av kronan tillträdas tre år efter den dag, då nu. gällande

bestämmelser om tillståndstvång för byggnadsarbete upphört att

gälla eller ock staden dessförinnan, efter därom i god tid gjord framställning,

meddelats tillstånd att uppföra nämndhus med en tjänsterumsyta,

motsvarande minst den av staden nu förhyrda tjänsterumsytan i nybyggnad

inom kvarteret Lokstallet i Stockholm.

Köpeskillingen skall erläggas å tillträdesdagen.

''• § 2.

Staden garanterar, att den överlåtna tomten icke besväras av inteckning

och ej heller av nyttjanderätt till förmån för tredje man.

§ 3.

Onera och utskylder för den överlåtna tomten gäldas i den mån de belöpa

på tiden före tillträdesdagen av staden och i den mån de belöpa pa

tiden därefter av kronan.

§ 4.

Kronan äger att med stöd enbart av detta avtal och således utan att någon

ytterligare handling av staden utfärdas söka och erhalla lagfart a den

överlåtna tomten. , „ . , ....

Så snart avtalet blivit mellan kontrahenterna bindande, skall staden till

kronan överlämna lagfarts- eller äganderättsbevis, gravationsbevis, brandförsäkringsbrev

samt gällande mätningshandlingar rörande tomten, allt

i den mån dylika bevis eller handlingar innehavas av staden.

Kronan skall själv vidkännas alla kostnader för lagfart a tomten samt

för lagfarten möjligen erforderliga mätningsförrättningar.

§ 5.

Har, sedan endera kontrahenten för sin del godkänt delta avtal, den andre

icke före den 1 juli 1949 antagit detsamma, skall den förstnämndes godkännande

icke vidare vara för honom bindande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:187 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan staten och Stockholms stad rörande del av Marieb erg sområ a1 i texten
  2. SU 1949:95 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan staten och Stockholms stad rörande del av Mariebergsområdet, del av Kamp s. 1 i texten