Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1950/51 till avlöningar och omkostnader vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka, m. m

52 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 52 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:100, Angående anslag för budgetåret 1950/51 till avlöningar och omkostnader vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

1

Nr 100.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1950/51 till avlöningar och omkostnader vid

statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka,

m. m.; given Drottningholms slott den 17 februari

1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framlägges förslag om löneförbättring fr. o. m. den

1 januari 1951 för vissa läkare vid statens sinnessjukhus och statens anstalt

för fallandesjuka genom en avlöningsförstärkning till överläkare med 5 004

kronor, till förste läkare med 4 008 kronor samt till andre läkare med 3 000

kronor, allt för år räknat. Förstärkningen till andre läkare föreslås dock

utgå först efter två års tjänstgöring vid statligt sinnessjukhus eller annat

därmed jämförligt sinnessjukhus eller vid fångvården tillhörande sinnessj

ukavdelning.

I propositionen föreslås inrättande av sammanlagt 191 nya tjänster vid

sinnessjukhusen, varav 130 ordinarie och 61 icke-ordinarie. Av de nya

tjänsterna avses 92 för nytillkommande vårdplatser och 99 för förstärkning

av personalen för befintliga vårdplatser m. m.

Till avlöningar och omkostnader vid sinnessjukhusen äskas i propositionen

52 400 000 resp. 23 800 000 kronor, till utrustning av nya sinnessjukhus

540 000 kronor samt till avlöningar och omkostnader vid statens

anstalt för fallandesjuka 690 000 kronor resp. 284 000 kronor.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 100.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 17

februari 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

elfte huvudtiteln, punkterna 25, 26, 28, 43 och 44, föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1950/51 beräkna

dels till statens sinnessjukhus: avlöningar resp. omkostnader två förslagsanslag

om 51 700 000 resp. 23 900 000 kronor,

dels till utrustning av nya sinnessjukhus ett reservationsanslag av

600 000 kronor,

dels ock till statens anstalt för fallandesjuka: avlöningar resp. omkostnader

två förslagsanslag om 670 000 resp. 250 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga dessa anslagsfrågor till fortsatt behandling.

I. Statens sinnessjukhus: Avlöningar.

A. Förslag av statens sinnessjukvårdsberedning om förbättring av

de ekonomiska villkoren för läkarna vid statens sinnessjukhus.

Inledning.

Med skrivelse den 16 december 1948 har statens sinnessjukvårdsberedning

överlämnat en promemoria angående avlöningsförhållandena för läkarna

vid statens sinnessjukhus.

över promemorian ha yttranden avgivits av medicinalstyrelsen, efter hörande

av direktionerna för statens sinnessjukhus, samt av statskontoret,

statens lönenämnd, fångvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, svenska landstingsförbundet,

svenska stadsförbundet, sjukhusdirektionerna i Stockholm och

Göteborg, Sveriges läkarförbund, svenska psykiatriska föreningen och Sveriges

yngre läkares förening.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 100 3

Nuvarande förhållanden.

Behov av och tillgång på psykiater. Sinnessjukvårdsberedningen

framhåller, att sinnessjukvården i Sverige f. n. befinner sig i ett

brytningsskede. Effektivare behandlingsmetoder ha medfört betydligt

ökade möjligheter alt till hälsa återföra sjuka, som förut för långa tider —

kanske för livstid — måst omhändertagas på sinnessjukhusen. Därmed har

uppkommit ett starkt krav på anpassning av sinnessjukvården i sin helhet

efter det förändrade läget i syfte att i största utsträckning låta behandlingsmetoderna

komma till användning i vården. Statens sjukhusutredning av

år 1943 har i sitt betänkande angående sinnessjukvården framhållit, att

tiden nu vore inne att sätta de kvalitativa spörsmålen mera i förgrunden.

Utredningen har kommit till den slutsatsen, att det i främsta rummet icke

gäller att söka förbilliga nuvarande organisation och verksamhet utan fastmera

att finna möjligheter att åstadkomma effektivare vård och därigenom

en begränsning av den avsevärda successiva stegring i fråga om såväl anläggnings-

som driftkostnaderna, som en fortgående kvantitativ utbyggnad

oundvikligen medför.

Sinnessjukvårdsberedningen erinrar vidare, att för sjukhusutredningen

frågan om utökning av antalet sinnessjukläkare och annan personal för den

psykiska vården trätt i förgrunden, när det gällde att vinna en effektivisering

av den vid de statliga sinnessjukhusen meddelade sjukvården. Strävandena

att utöka antalet läkare vid sinnessjukvården möta emellertid enligt

beredningen betydande svårigheter, främst av det skälet att antalet läkare,

som välja den psykiatriska banan, är starkt begränsat. I sitt betänkande

angående den öppna läkarvården i riket har medicinalstyrelsens öppnavårdsutredning

angivit antalet psykiater i Sverige år 1947 till 232. Med stöd

av bl. a. av överinspektören för sinnessjukvården gjorda beräkningar har

utredningen uppskattat behovet av psykiater år 1960 till 508. Beräkningarna

förutsätta, att varje överläkaravdelning på sinnessjukhus har tillgång

till en överläkare, en förste läkare och två andre läkare och att antalet patienter

på avdelningen skulle utgöra 350. Utredningen har sagt sig dela

överinspektörens mening att icke ens en på detta sätt beräknad läkartillgång

kan anses tillfredsställande och att den angivna siffran därför måste

betraktas som en minimisiffra.

Sinnessjukvårdsberedningen framhåller vidare, att utsikterna att under

loppet av en tioårsperiod fylla ett så väsentligt stegrat läkarbehov le sig särskilt

ogynnsamma i betraktande av att den statliga sinnessjukvården redan

kämpar med synnerligen stora svårigheter alt besätta befintliga tjänster

med kompetenta innehavare. Förhållandena härutinnan framgå av följande

ur medicinalstyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1950/51 hämtade

sammanställning, som utvisar läget den 1 oktober 1948 och vid motsvarande

tidpunkt år 1949.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 100

Läget 1/10 1918

Läget 1/10 1949

antal

vakanta

antal

vakanta

tjänster

antal

%

tjänster

antal

%

Sjukhusvården

Överläkare Ca 32, 31 och 30

44

4

9,1

44

4

9,1

Förste läkare Ca 31 ....

22

4

18,2

26

5

19,2

Andre läkare Ca, Ce 20 . .

74

33

41,G

75

49

G5,3

no

41

29,3

115

58

40,0

Itjälpverksamhet

Överläkare Ca 30........

9

4

44,1

10

—

—

Rättspsykiatri

Överläkare Ca 31, 30 ....

8

—

—

8

—

-*

Förste läkare Ca 31 ....

G

1

16 7

6

1

16,7

Andre läkare Ce 29......

3

1

33,3

5

2

40,0

17

2

11, s

19

O

15,8

Summa

IGu

47

£8,3

174

til

35,1

Medicinalstyrelsen har vidare upplyst, att 14 av de 61 den 1 oktober 1949

vakanta tjänsterna ej uppehöllos, emedan vikarier icke kunnat anskaffas,

att 32 tjänster uppehöllos av utländska läkare och medicine studerande och

att endast på 15 av de vakanta tjänsterna tjänstgjorde svenska läkare och

medicine kandidater.

Nuvarande avlöningsförmåner för läkarna vid statens

sinnessjukhus. Personalförteckningen för statens sinnessjukhus

för budgetåret 1949/50 upptager följande läkarbefattningar, nämligen

16 överläkare i Ca 32, 8 överläkare i Ca 31, 38 överläkare i Ca 30, 32 förste

läkare i Ca 31, 41 andre läkare i Ca 29 samt 39 andre läkare i Ce 29. Överläkarna

åtnjuta — förutom lön enligt förenämnda lönegrader — vissa bostadsförmåner,

bestående av fri bostad samt bränsle och elektrisk belysning.

För vissa överläkare, nämligen de vid de rättspsykiatriska avdelningarna

samt hjälpverksamhetsöverläkarna utgår hyresersättning i stället för bostadsförmåner

in natura. Ersättningen är i dessa fall bestämd av Kungl.

Maj :t och varierar under hänsynstagande till hyresnivån på de olika orterna

mellan 1 700 och 3 000 kronor (se statsliggaren s. 933).

Särskilda arvoden om 1 200 kronor per år tillkomma fem förste läkare

med självständigt ansvar för viss del av överläkaravdelning. Vid sjukhus,

där särskild överläkare för hjälpverksamhet och familjevård icke finnes,

utgår till den läkare, som ombesörjer nämnda vård, ett arvode utöver lön

på 600 kronor per år.

Överläkare äger icke rätt att utom sjukhuset utöva enskild praktik mot

betalning, utom beträffande nerv- och sinnessjukdomar. Åtskilliga överläkare

hålla privata mottagningar, oftast på anstalterna men stundom också

utanför dessa. Någon taxa finnes icke fastställd för dessa mottagningar.

Hjälpverksamhetsöverläkare är skyldig att en gång i veckan hålla kostnads
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 100

fri mottagning. För annan läkare än överläkare är någon inskränkning i

rätten till enskild praktik icke föreskriven, men det torde endast i mycket

begränsad omfattning förekomma, att dylik läkare bedriver enskild praktik.

Vissa av sinnessjuk vårdsbered ningen anställda jämförelser

m. in. Sinnessjukvårdsberedningen har anställt vissa jämförelser

mellan löneförmånarna för å ena sidan statens sinnessjukvårdsläkare

och å andra sidan övriga grupper av läkare ävensom vissa andra statliga

befattningshavare.

Beredningen erinrar till att börja med, att en undersökning rörande de

svenska läkarnas inkomstförhållanden verkställts av medicinalstyrelsen i

samband med dess utredning rörande den öppna läkarvården i riket. I styrelsens

betänkande rörande sistnämnda fråga (1948: 14) ha vissa uppgifter

publicerats rörande läkarnas inkomster enligt deras år 1943

avgivna deklarationer. Beredningen fortsätter.

För år 1942 ha de 3 066 läkare, som utredningen omfattat, uppgivit sig

ha en sammanlagd bruttoinkomst av läkarverksamhet av i runt tal

62 546 000 kronor eller i medeltal 20 400 kronor på varje läkare. Då rörelseavdragen,

dvs. omkostnader för läkarverksamheten, i genomsnitt uppgå

till 3 400 kronor för varje läkare, uppgår nettoinkomsten till 17 000 kronor.

Nu angivna siffrors fördelning på olika kategorier läkare framgår av en i

betänkandet intagen och i beredningens promemoria återgiven tabell. Av

tabellen framgår bl. a., att lasarettsläkare vid delat resp. odelat lasarett

redovisa en deklarerad genomsnittlig nettoinkomst av läkarverksamhet å

35 400 resp. 29 400 kronor, medan motsvarande siffra för sinnessjukhusläkarna

utgör 15 700 kronor, för förste underläkarna vid delat lasarett

15 100 kronor och vid odelat lasarett 13 500 kronor, för andre underläkarna

vid delat lasarett 11 200 kronor och vid odelat lasarett 9 500 kronor samt

för tredje underläkarna vid lasarett 9 500 kronor.

Då det i förenämnda tabell av utrymmesskäl betingade sammanförandet

av läkarna till förhållandevis stora grupper medfört, att tabellen i vissa avseenden

måste betecknas som missvisande, vilket förhållande gör sig starkt

gällande bl. a. beträffande gruppen sinnessjukhusläkare, har beredningen

från inspektören Ingemar Lundgren, vilken bearbetat ifrågavarande material

för medicinalstyrelsens räkning, inhämtat motsvarande inkomstuppgifter

för de 124 i undersökningen ingående sinnessjukhusläkarna, specificerade

på olika grupper läkare, varvid åtskillnad gjorts mellan statligt och

kommunalt anställda. Dessa uppgifter ha sammanfattats i en i promemorian

intagen tabell. Av tabellen framgår, att 39 statligt anställda överläkare

år 1942 hade en deklarerad nettoinkomst av läkarverksamhet av i medeltal

18 910 kronor, medan motsvarande siffror för 9 kommunalt anställda överläkare

utgjorde 25 170 kronor, för 55 .statligt anställda underläkare 12 440

kronor och för 21 kommunalt anställda underläkare 13 980 kronor.

Efter att ha lämnat eu redogörelse för avlöningsförhållandena i augusti

1948 för sinnessjukläkarna i Stockholm, Göteborg och Malmö, beträffande

vilken torde få hänvisas till promemorian, anför beredningen i fråga om

löneförhållandena för landstingens läkare bl. a. följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 100

Enligt är 1947 träffade avtal skola flertalet av de i landstingens tjänst anställda

lasarettsläkarna åtnjuta lön lägst enligt 29 lönegraden i det statliga

lönesystemet. I flertalet fail utgår dock lönen enligt 30 lönegraden. För

lasarettsläkare, som ansvarar för vården av specialavdelning med mindre

■in 15 vårdplatser, träffas överenskommelse i varje särskilt fall. Underläkare

(extraläkare) samt förste underläkare vid lasarett äro hänförda till

26 lönegraden. Sanatorieläkare skall åtnjuta lön enligt 35 lönegraden och

förste underläkare vid sanatorium enligt 23 lönegraden.

Utöver fast lön åtnjuta lasarettsläkare betydande inkomster av vid sjukhusen

anordnad mottagning för öppen vård. Tiden för sådan mottagning

anses icke böra överstiga 3 timmar per dag. Ersättning för vården uppbäres

— där överenskommelse träffats, vilket är fallet med de flesta läkare -—

enligt fastställd taxa, i vilken flertalet belopp variera mellan 3 och 10 kronor.

Vid det övervägande flertalet lasarett ha lasarettsläkarna överlåtit en

eller två dagars mottagning i veckan till underordnade läkare.

Tidigare ha flertalet lasarettsläkare ägt disponera visst antal enskilda

eller halvenskilda rum på lasarettet för patienter, vilka förutsättas lämna

läkaren ersättning enligt friare grunder (rådgivande taxa). Denna rättighet

har flerstädes avlösts och läkarna i stället tillerkänts särskilda evalveringsersättningar.

Dessa belopp variera mellan 1 000 och 8 000 kronor, i enstaka

fall lägre eller högre.

För att få en uppfattning om landstingsläkarnas inkomster av öppen vård

har beredningen tagit del av tillgängliga uppgifter angående sammanlagda

beloppen av de ersättningar, som av läkarna under år 1947 inbetalats för

begagnande vid de öppna mottagningarna av sjukhusens personal, lokaler

in. in. (50 öre per besök). Uppgifter ha förelegat från ca 70 lasarett. Av

dessa ha vid 54'' lasarett de öppna mottagningarna och därav följande inkomster

delats mellan samtliga läkare vid resp. lasarett; vid 0 lasarett har

sagda system börjat tillämpas fr. o. in. år 1948. Vid endast 4 lasarett ha

underläkarna icke uppburit några inkomster av öppen vård.

De inbetalade beloppen variera så avsevärt, att det är synnerligen ovisst,

huruvida en beräkning av genomsnittet per läkare skulle vara ägnat att ge

en tillförlitlig bild av förhållandena. Att vissa läkare, särskilt underläkare,

icke tjänstgjort vid vederbörande sjukhus under hela året medverkar också

till att resultatet av en genomsnittsberäkning måste anses osäker. En överslagsberäkning

på grundval av de inkomna uppgifterna har emellertid givit

som resultat, att envar av 140 lasarettsläkare inbetalat i genomsnitt 1 893

kronor i avgifter (50-öringar) till sjukhuset, envar av 12 biträdande lasarettsläkare

i genomsnitt 1 628 kronor, envar av 51 förste underläkare i

genomsnitt 940 kronor och envar av 239 (andre) underläkare i genomsnitt

623 kronor.

Det är givetvis vanskligt att försöka angiva, hur stor behållen inkomst,

som svarar mot av läkare till sjukhuset erlagda besöksavgifter. Uppskattningsvis

kan måhända nämnas siffran 4 kronor för varje avlagt besök.

Läkarens nettoinkomst av öppen vård skulle, om denna uppskattning är

riktig, uppgå till åtta gånger det inbetalade beloppet, d. v. s. för lasarettsläkare

i genomsnitt omkring 15 000 kronor, för biträdande lasarettsläkare

omkring 13 000 kronor, för förste underläkare omkring 7 500 kronor och

för (andre) underläkare omkring 5 000 kronor.

Härjämte har beredningen lämnat redogörelser för avlöningsförmånerna

för professorer, medicinalråd, överinspektören för sinnessjukvården och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

häradshövdingarna ävensom för det förslag till reglering av lönerna för i

allmän tjänst anställda läkare, som framlagts av medicinalstyrelsen i dess

betänkande angående den öppna läkarvården i riket. Beträffande dessa

redogörelser torde få hänvisas till beredningens promemoria.

Sinnessjukvårdsberedningens synpunkter och förslag.

Allmänna synpunkter. Sinnessjukvårdsberedningen framhåller,

att en snabb utveckling under senare år ägt rum inom psykiatrins olika områden.

Nya vetenskapliga rön och ökad användning av olika behandlingsmetoder

ha skapat möjligheter att förkorta vårdtiden för de psykiskt sjuka.

Denna utveckling är i och för sig ägnad att minska behovet av nya vårdplatser.

Jämsides härmed pågår emellertid en utveckling i motsatt riktning.

Ökade krav ställas på sinnessjuk vården på grund av befolkningens tillväxt

och ökningen av antalet åldringar samt till följd av vidgad insikt om de

psykiska faktorernas betydelse för olika sjukdomstillstånd. Vårdbehovet

är därför statt i oavbruten stegring. Hittills har man huvudsakligen sökt

tillgodose detta ökade vårdbehov genom utökning av antalet vårdplatser.

Kostnaderna för inrättande av erforderligt antal nya vårdplatser samt de

härav betingade ökade löpande driftkostnaderna komma emellertid att

uppgå till mycket betydande belopp. Med hänsyn härtill torde det, även ur

rent ekonomisk synpunkt, vara av yttersta vikt att även andra vägar prövas

för att tillgodose det ökade vårdbehovet. Främst bör man därvid inrikta sig

på att genom effektivisering av vården på ett bättre sätt tillvarataga redan

befintliga vårdplatser. Erfarenheten visar framförallt i utlandet, att en rikligare

tillgång på personal — däribland läkare —- medför väsentligt kortare

vårdtider för de sjuka.

Sinnessjukvårdsberedningen betonar emellertid, att de nu rådande förhållandena

vid den statliga sinnessjukvården i Sverige i detta hänseende

icke på långt när kunna anses tillfredsställande. Antalet patienter per

läkare uppgår vid de statliga sinnessjukhusen till i genomsnitt 1691, under

det att eu siffra på omkring 100 enligt vunna erfarenheter motsvarar tidsenliga

krav. Härtill kommer, att man inom kort har att motse en kraftig

stegring av behovet av psykiatriskt utbildade läkare jämväl utanför sinnessjukhusen,

främst i samband med tillkomsten av nya psykiatriska och

barnpsykiatriska avdelningar vid landstingens lasarett samt utbyggnaden

av hjälpverksamheten inom sinnessjukvården. Såsom framgår av den tidigare

redogörelsen har antalet psykiater i Sverige år 1947 beräknats till omkring

2.30. Därest en ökning av antalet läkare vid de nuvarande sinnessjukhusen

kommer till stånd och sinnessjukvården därjämte utbygges i huvudsaklig

överensstämmelse med föreliggande riktlinjer, kan läkarbehovet år

1 Denna siffra avser år 1941. För år 1918 utgjorde motsvarande tal 152.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj :ts proposition nr 100

1960 uppskattas till mellan 400 och 500, vilket innebär mer än en fördubbling

av psykiaterkåren.

I detta läge befinner sig den statliga sinnessjukvården i den situationen,

att det icke är möjligt att besätta ens redan befintliga läkartjänster med

kompetenta innehavare.

Det är uppenbart, att tillfredsställande sinnessjukvård icke kan bedrivas

under sådana förhållanden. Enligt beredningens mening måste det anses

vara högst beklagligt, att ett land med Sveriges allmänna kulturella och materiella

standard icke kan bereda fullgod sjukvård åt de medborgare, som

drabbas av sinnessjukdom. Det otillfredsställande läget inom sinnessjukvården

har nämligen som följd, att åtskilliga sinnessjuka, vilka med utnyttjande

av nutida behandlingsmetoder skulle kunna återskänkas hälsa och

arbetsförmåga, i stället drabbas av livslång invaliditet, därigenom att deras

sjukdom på grund av bristande vårdresurser antager en kronisk karaktär.

Att hittills vunna resultat över huvud taget kunnat uppnås torde ha berott

på att sinnessjukvården kunnat lita till åtskilliga dugande krafter,

vilka tillförts psykiaterkåren under andra tidsförhållanden och vilka genom

onormalt stegrad arbetsinsats oavlåtligt strävat att bemästra situationen.

Den alltmera ökade läkarbristen på sinnessjukhusen medför emellertid,

att den statliga sinnessjukvården nu står inför det akuta hotet att drabbas

av en betydande standardsänkning. Det rådande läget beträffande läkarrekryteringen

kan sålunda icke i längden fortfara, enär det leder till en

successiv uttunning av de kompetenta läk arkrafterna. Därest denna utveckling

tillätes fortsätta, skulle den leda till en försämring av sinnessjukvården

i riktning mot det asylsystem, som kännetecknade gångna tiders förvaring

av sinnessjuka. Med vår tids krav kan detta icke godtagas, så mycket

mindre som sinnessjukvården utgör den enda form av sluten sjukvård

av större omfattning, för vilken staten åtagit sig det huvudsakliga ansvaret.

Att orsaken till det ogynnsamma rekryteringsläget främst är att söka i

utvecklingen av inkomstförhållandena för sinnessjukläkarna står för beredningen

klart. Givetvis medverka här även andra faktorer, särskilt den

otillräckliga årliga tillväxten av läkarkåren i landet över huvud.

Det kan icke vara riktigt att undanskjuta frågan om läkarnas avlöningsförhållanden

med invändningen, att det f. n. råder brist på läkare även

inom andra sjukvårdsområden. I tider av läkarbrist avfolkas i första hand

de sjuk vård sgrenar, som erbjuda de sämsta ekonomiska .villkoren. För

dessa sjukvårdsgrenars del är därför kravet på rekryteringsstimulerande

åtgärder särskilt angeläget. Ett dröjsmål med att vidtaga sådana åtgärder

skulle under nuvarande förhållanden vara synnerligen olyckligt. Drabbas

nämligen sinnessjukvården av en kraftig tillbakagång, fordras i framtiden

förhållandevis mera omfattande åtgärder för att återställa utgångsläget och

därutöver vinna en nödvändig förbättring av vårdförhållandena. De luckor,

som uppstå genom att tillväxten hämmas under en följd av år, kräva lång

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

tid att utjämna. Beredningen anser det ofrånkomligt, att inkomstlaget för

sinnessjukvårdsläkarna så väsentligt förbättras, att förutsättningar skapas

för en rättvis fördelning av tillgängliga läkarkrafter mellan olika grenar av

sjukvården.

Förslag och motivering. En jämförelse mellan sinnessjukvårdsläkarna

och övriga läkargrupper visar, att sinnessjukläkarna i gemen —

statliga och kommunala tillsammantagna — icke komma upp till de inkomster,

som äro genomsnittliga för flertalet andra läkargrupper, särskilt

för läkarna vid landstingens lasarett och sanatorier. Detta förhållande

framträder särskilt, om jämförelse anställes mellan å ena sidan lasarettsläkare,

vilka redovisa inkomstsiffrorna 35 400 kronor vid delat lasarett och

29 400 kronor vid odelat lasarett, samt å andra sidan beloppen för överläkare

vid statens sinnessjukhus, 18 910 kronor. Samma förhållande träder

i dagen vid jämförelse inom gruppen sinnessjukvårdsläkare mellan lönerna

för statligt och för kommunalt anställda.

Skall det vara möjligt för sinnessjukvården att i konkurrensen med

kroppssjukvården kunna behålla och draga till sig tillräckligt antal kvalificerade

läkare är det enligt beredningens mening ofrånkomligt att söka i

största möjliga utsträckning utjämna skillnaden i inkomstläge för sinnessjukvårdsläkarna,

ca 19 000 kronor, och läkarna vid delat lasarett, ca 35 000

kronor. Jämförelsen med läkarna vid de delade lasaretten — och icke de

odelade — torde vara berättigad med hänsyn till psykiaternas kvalifikationer

som specialister. I detta avseende vill beredningen erinra om öppnavårdsutredningens

förslag, enligt vilket de sammanlagda avlöningsförmånerna

till läkare i självständig befattning beräknas till 28 400—30 000

kronor.

Det statliga lönesystemet innehåller åtskilliga exempel på att vissa grupper

av befattningshavare genom särskilda avlöningsbestämmelser eller annorledes

tillförsäkrats en från flertalet tjänstemän avvikande inkomstnivå.

Sålunda uppbära provinsialläkarna vid sidan av lön enligt särskild löneplan

även betydande inkomster enligt taxa. Militärläkarna uppbära visserligen

från staten endast fast lön — flertalet äro placerade i 29, 27 och 25

lönegraderna — men tjänstgöringsförhållandena ha i stället reglerats så,

att dessa läkare beredas tillfälle till betydande inkomster av privat praktik.

Beredningen har stannat för att, med bibehållande av sinnessjukläkarna

i löneplan 1 av gällande statliga löneplansförordning, åstadkomma den

högre lönenivån genom särskild avlöningsförstärkning. För denna lösning

talar jämväl den omständigheten, att landstingen så sent som år J947 anknutit

till den statliga löneplanen nr 1.

Flertalet lasarettsläkare åtnjuta enligt överenskommelse med landstingen

fast lön motsvarande SO (lägst 29) lönegraden i nämnda löneplan. Denna

lönegrad torde icke kunna tjäna som utgångspunkt för bestämmandet av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

sinnessjukvårdsläkarnas lön, emedan en mycket betydande del av lasarettsläkarnas

inkomster härrör från inkomster i den öppna vården. För de

landstingsanställda sanatorieläkarna gäller 35 lönegraden; denna högre

löneställning har ansetts motiverad med hänsyn till sanatorieläkarnas begränsade

möjlighet till inkomster av öppen vård. Samma lönegrad ligger

även till grund för öppna-vårdsutredningens lönegrad L 3, till vilken skulle

hänföras bl. a. överläkarna vid sinnessjukhusen. För nu ifrågavarande

ändamål är det emellertid icke erforderligt att frångå den lönegradsplaeering,

som redan gäller för överläkarna vid sinnessjukvården i annan mån

än att den nuvarande uppdelningen av överläkartjänsterna på de tre lönegraderna

Ca 30, 31 och 32 er sättes av en lönegrad, Ca 32. Härigenom vinnes

— förutom viss ökning av inkomstläget — även att man för framtiden undgår

de upprepade förflyttningar av överläkarna, som f. n. äro ofrånkomliga

på grund av avlöningsförhållandena. Dessa förflyttningar ha i och för

sig knappast tjänat sjukvårdens intressen.

Beredningen utgår jämväl från att överläkarna tills vidare bibehållas vid

sin nuvarande rätt till fri bostad eller hyresersättning ävensom att utöva

enskild praktik. I 1942 års deklarationssiffror har inkomsten av denna

praktik uppgivits till i genomsnitt 2 000 kronor. Även om sinnessjukhusens

belägenhet och sinnessjukdomens natur alltid måste innebära en begränsning

av möjligheterna till inkomster av enskild praktik, torde man för

framtiden vara berättigad att räkna med att dessa inkomster komma att

stiga i samma mån som den somatiska behandlingen vinner ökad tillämpning.

Med hänsyn härtill torde man kunna räkna med en genomsnittlig

inkomst av 3 000 kronor per år och överläkare av öppen vård.

För att med dessa utgångspunkter uppnå det av beredningen avsedda inkomstlaget,

torde avlöningsförstärkningen böra bestämmas till ett belopp

av 5 000 kronor för år. Härtill skulle för sjukhuschef komma ett särskilt

styresmannaarvode i likhet med vad som gäller inom lasarettsvården. Detta

arvode torde med hänsyn till sjukhusens storlek i regel icke böra understiga

1 200 kronor. Uppdraget som styresman förutsättes gälla för viss tid,

3 eller högst 5 år i följd, och skulle cirkulera mellan sjukhusets därtill

lämpliga överläkare.

Enligt dessa riktlinjer skulle de sammanlagda inkomsterna av tjänsten

för överläkare vid statens sinnessjukhus kunna beräknas till på 3-ort 24 648

kronor (lön i slutlöneklass inklusive 12 procent rörligt tillägg 17 448 + fri

bostad 2 200 + avlöningsförstärkning 5 000) och på 5-ort 25 764 kronor

(lön i slutlöneklass inklusive 12 procent rörligt tillägg 18 264 +fri bostad

2 500 + avlöningsförstärkning 5 000). Härtill skulle komma dels för sjukhuschef

ett styresmannaarvode på 1 200 kronor, dels ock inkomster av

öppen vård, vilka beredningen uppskattat till omkring 3 000 kronor.

I fråga om avlöningsförmånerna för de underordnade läkarna vid statens

sinnessjukhus framhåller beredningen, att de hittills motsvarat eller till och

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Mcij:ls proposition nr 100

med i vissa fall överstigit vad som utgått till andra kategorier yngre läkare,

såväl vid kommunala sinnessjukhus som vid kroppssjukhus. Detta förhållande

kan utläsas ur 1942 års taxeringssiffror. Rekryteringssvårigheterna

vid statens sinnessjukhus ha alltså —■ om man bortser från de senaste åren

— berott på andra omständigheter än begynnelselönernas nivå. Det torde

kunna antagas, att den främsta orsaken till att den statliga sinnessjukvården

utövat så ringa lockelse på yngre läkare, varit svårigheten att ens på

sluttjänsterna inom den statliga sinnessjukvården nå upp till någorlunda

ekonomisk likställighet med kroppssjukvårdsläkarna.

De under senaste åren inträffade förändringarna beträffande avlöningsförhållandena

för de yngre läkarna vid landstingens lasarett ha emellertid

medfört, att frågan om lönerna för de underordnade läkarna vid statens

sinnessjukhus kommit i nytt läge. Underläkarna vid landstingens lasarett

— ej endast förste underläkare utan som regel samtliga underläkare -— äga

i det övervägande flertalet fall taga del i den öppna vården och uppbära

väsentliga inkomster därav. Den fasta lönen som tillkommer underläkarna

vid lasaretten (motsvarande 26 lönegraden i Saar) är visserligen lägre än

den, som utgår till andre läkare vid statens sinnessjukhus (29 lönegraden).

Om man för underläkarna vid lasaretten tager i beräkning även inkomsten

av öppen vård, med stöd av den i det föregående omnämnda undersökningen

uppskattad till i runt tal 5 000 kronor om året, erhålles dock ett helt

annat inkomstläge, närmast motsvarande 34 löneklassen, d. v. s. ungefär

den iöneställning, som f. n. tillkommer flertalet överläkare vid statens sinnessjukhus,

därest värdet av bostadsförmånen medräknas.

Under dylika förhållanden lärer det icke vara möjligt att tills vidare

undanskjuta frågan om de underordnade läkarnas Iöneställning. Det torde

i stället vara nödvändigt att en omprövning av lönefrågan för dessa läkare

kommer till stånd i samband med den reglering av överläkarlönerna, som

beredningen i det föregående föreslagit.

Tekniskt synes denna fråga böra lösas på samma sätt som beredningen

föreslagit beträffande överläkarna. Ej heller för de underordnade läkarnas

del föreligger nämligen anledning att i princip ändra gällande lönegradsplacering.

Underläkare vid landstingslasarett åtnjuter vanligen lön enligt 26 löneklassen.

löneplan nr 1 i statens löneplansförordning, d. v. s. på 3-ort med

12 procent rörligt tillägg 11 832 kronor. Om härtill lägges inkomsten av

öppen vård, som beredningen uppskattat till 5 000 kronor, uppgå de sammanlagda

inkomsterna till omkring 16 800 kronor. För biträdande lasarettsläkare

och förste underläkare äro emellertid inkomsterna väsentligt högre

än genomsnittet för underläkare.

Förste läkare vid statens sinnessjukhus (31 lönegraden) åtnjuter en begynnelselön

på 3-ort om 15 252 kronor. Motsvarande belopp för andre

läkare (29 lönegraden) är 13 896 kronor. Beredningen föreslår, att avlö
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

ningsförstärkningen för förste läkare bestämmes till 4 000 kronor och för

andre läkare till 3 000 kronor. Till andre läkare torde emellertid avlöningsförstärkning

böra utgå först efter två års tjänstgöring i lönegraden, motsvarande

den tid, som erfordras för behörighet till ordinarie tjänst. Det

antal undantagsfall, där underordnade läkare vid statens sinnessjukhus åtnjuta

inkomster av öppen vård, är så ringa, att hänsyn icke bör tagas därtill

i förevarande sammanhang.

Enligt beredningens förslag skulle alltså avlöningen till förste läkare

uppgå till å 3-ort 19 912 kronor (lön i löneklass 32 inklusive 12 procent rörligt

tillägg 15 912 + avlöningsförstärkning 4 000) och å 5-ort till 20 752

kronor (lön i löneklass 32 inklusive 12 procent rörligt tillägg 16 752 + avlöningsförstärkning

4 000), medan avlöningen till andre läkare med minst

två års anställning skulle uppgå till på 3-ort 16 896 kronor (lön i begynnelselöneklass

inklusive 12 procent rörligt tillägg 13 896 + avlöningsförstärkning

3 000) och på 5-ort 17 808 kronor (lön i hegynnelselöneklass inklusive

12 procent rörligt tillägg 14 808 + avlöningsförstärkning 3 000).

Yttranden.

Statskontoret. Ämbetsverket håller bestämt före, att det löneläge, statens

sinnessjukvårdsläkare skulle erhålla enligt beredningens förslag, skulle

medföra ofrånkomliga krav om inkomstförbättringar från andra statliga

befattningshavare, främst professorer, medicinalråd, lektorer och andra

akademiskt utbildade tjänstemän inom olika förvaltningsområden.

Betydande risk torde vidare föreligga för att sjukvårdens icke-statliga

huvudmän — med den läkarbrist, som f. n. råder och som kan förväntas

avsevärt stegras inom praktiskt taget alla sjukvårdens grenar — finna det

ofrånkomligt att, sedan en lönereglering för sinnessjukvårdsläkarna genomförts,

bjuda bättre förmåner för att tillgodose sitt rekryteringsbehov. Eu

grundförutsättning för att stabila förhållanden skola kunna ernås i fråga

om lönerna till de i allmän tjänst anställda läkarna är, att samtliga huvudmän

avlöna läkarna efter enhetliga grunder och tillämpa samma lönesättningsprinciper.

I rådande läge böra möjligheterna att åstadkomma en dylik

ordning i första hand upptagas till övervägande.

Även utredningens jämförelser mellan de statliga sinness j ukvårdsläkarnas

löneställning och inkomstnivån för de landstingsanställda läkarna föranleda

väsentliga erinringar från statskontorets sida. Ämbetsverket anför

i fråga om de underordnade läkarna.

Statskontoret har svårt att med utgångspunkt från beredningens uppgifter

om landstingsläkarnas inkomstförhållanden finna, alt de statliga

sinnessjukvårdsläkarna kunna anses underbetalade, åtminstone vad angår

de underordnade läkarna. Värdet av den rätt till tjänste- och familjepension,

som tillkommer de statliga läkarna men icke landstingens underläkare,

synes icke alls ha beaktats av beredningen. I samband med den år

1947 genomförda regleringen av anställnings- och avlöningsförhållandena

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

13

för de underordnade läkarna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

m. m. uppskattade dessa läkare de årliga pensioneringskostnaderna

till 3 600 kronor för år och läkare. Lägges detta belopp till nu utgående

löner blir inkomsten för förste läkare (efter en löneklassuppflyttning) å

3-ort 19 512 kronor och å 5-ort 20 352 kronor och för andre läkare (i begynnelselöneklassen)

å 3-ort 17 486 kronor och å 5-ort 18 408 kronor. Dessa

inkomstbelopp anpassa sig således relativt väl till de inkomster, som enligt

utredningens uppgifter genomsnittligt skulle tillkomma underläkarna hos

landstingen, nämligen förste underläkare (efter en löneklassuppflyttning)

å 3-ort 20 016 kronor och å 5-ort 20 928 kronor samt andre underläkare

(i begynnelselöneklass) å 3-ort 16 832 kronor och å 5-ort 17 744 kronor. Vid

jämförelsen bör även uppmärksammas, dels att en betydande del av landstingsläkarnas

inkomster härflyta från en säkerligen ansträngande verksamhet

i öppen vård, dels att inga som helst praktikinkomster medräknats för

de statliga läkarna. Även må påpekas, att förste underläkare vid sanatorium,

som i likhet med underordnade läkarna icke torde kunna påräkna

större inkomster av öppen vård, är placerad i lönegrad 28 utan pensionsrätt,

medan vid sinnessjukhusen förste läkare hänförts till Ca 31 och andre

läkare till Ca eller Ce 29.

Beträffande överläkarna vid de statliga sinnessjukhusen uttalar statskontoret,

att deras inkomster synbarligen ligga lägre än genomsnittet för lasarettsläkarna,

även om skillnaden med hänsyn till sinnessjukläkarnas

bättre pensionsförmåner icke är fullt så betydlig, som beredningens

siffror visa. Om jämförelse göres med sanatorieläkare (35 lönegraden)

föreligger enligt ämbetsverket emellertid knappast någon större differens,

om för överläkarna hänsyn tages till bostadsförmån och bättre pensionsförmåner.

Ämbetsverket anför slutligen, att utredningen icke kan läggas till grund

för en lönereglering för de statliga sinnessjukhusens läkare, detta så mycket

mer som utredningen icke heller lämnar tillräcklig ledning för ett bedömande

av i vad mån den otillfredsställande rekryteringen vid sinnessjukhusen

beror på löneförhållandena eller på den allmänna läkarbristen. Ett

klarläggande härav — innefattande bl. a. en undersökning av vakanser på

läkartjänster inom sjukvården i övrigt — synes ämbetsverket vara av grundläggande

betydelse vid övervägandet av erforderliga åtgärder för avhjälpande

av sinnessjukvårdens svårigheter.

Statens lönenämnd. Nämnden erinrar om att den i yttrande över medicinalstyrelsens

öppnavårdsbetänkande framhållit, alt ett utnyttjande av de

högsta lönelägena inom den löneplan, som tillämpades för det övervägande

flertalet statliga befattningshavare, icke kunde undgå att medföra konsekvenser,

som sträckte sig vida längre än till de administrativt verksamma

läkarna i statens tjänst. Nämnden hade vidare ställt sig avvisande mot att

i den utsträckning, som av medicinalstyrelsen föreslagits, medgiva fasta

årsarvoden som en påbyggnad på löneplansbeloppcn, något som ej stode i

överensstämmelse med hittills tillämpade lönesättningsnormer.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

Även det nu framlagda förslaget — som visserligen omfattar endast en

relativt begränsad läkargrupp och räknar med avsevärt lägre tilläggsbelopp

—■ innebär dock så betydande avsteg från det statliga lönesystemet, att lönenämnden

finner sig böra i stort sett anföra samma betänkligheter som mot

öppnavårdsförslaget.

Nämnden har vidare icke blivit fullt övertygad om nödvändigheten att ur

rekryteringssynpunkt uppdraga jämförelse med läkarna vid landstingens

lasarett, då även åtskilliga andra grupper av läkare synas befinna sig i

ungefär samma inkomstläge som sinnessjukvårdsläkarna. Även andra faktorer

än avlöningsförhållandena medverka vidare till sinnessjukvårdsläkarkårens

rekrytering.

Vid ett genomförande av öppnavårdsutredningens förslag om regelbundna

specialistmottagningar för öppen psykiatrisk vård i anslutning till sinnessjukhusen

är det ej uteslutet, att sinnessjukvårdsläkarna kunna påräkna

att i ökad utsträckning erhålla inkomster av öppen vård, även om dessa

inkomster på grund av den psykiska vårdens natur icke kunna bli av

samma storleksordning som vid kroppssjukhusen.

I fråga om den föreslagna lönegradsuppflyttningen av överläkarna erinrar

nämnden om utredningen rörande löneställningen för byråchefer

in. fl. högre tjänstemän inom statsförvaltningen. Det är måhända vanskligt

att utan hänsyn till denna utredning genomföra en omreglering av löneställningen

för sinnessjukhusens överläkare. Därest emellertid av rekryterings-

eller andra skäl en omreglering av överläkarnas löneställning anses

böra genomföras, synes den böra begränsas till placering av samtliga överläkare

i 32 lönegraden. I samband härmed synes sjukhuschef böra tillerkännas

ett särskilt styresmannaarvode, graderat med hänsyn till sjukhusets

storlek och svårskötthet.

Fångvårdsstyrelsen understryker, att situationen för den statliga sinnessjukvården

är så allvarlig, att särskilda åtgärder måste vidtagas oavsett det

s. k. lönestoppet. Styrelsen tillstyrker därför förslaget, som bör tillämpas

även för läkarna vid fångvårdens sinnessjukavdelningar.

Socialstyrelsen uttalar, att i den mån en lönereglering i enlighet med förslaget

kan främja en mera tillfredsställande rekrytering av psykiaterkåren,

synes den vara önskvärd och påkallad.

Medicinalstyrelsen tillstyrker livligt förslaget och framhåller, att snara

åtgärder äro ofrånkomliga för att underlätta rekryteringen vid och hejda

den flykt från den statliga psykiaterbanan, som sedan länge pågått och nu

hotar att äventyra den statliga sinnessjukvården. En lönereglering i enlighet

med det av styrelsen i dess betänkande om den öppna vården framförda

förslaget, anpassad efter i remissyttrandena gjorda påpekanden, skulle dock

haft större möjlighet att undanröja rådande svårigheter. De av beredningen

föreslagna lönetilläggens effektivitet kunna knappast förutses. I nuvarande

finansiella läge betyda de dock en väsentlig förmån. De synas i det stora

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

hela vara väl avvägda. Styrelsen anser dock, att jämväl de extra ordinarie

andre läkarna böra beredas samma förbättring som de ordinarie andre

läkarna för att göra tjänsterna mera eftersträvansvärda. Styrelsen anser

vidare styresmannaarvodet väl avvägt för de mindre sjukhusen men finner

arvodet vid de medelstora sjukhusen böra höjas till 1 800 kronor och vid

de större till 2 400 kronor. Styrelsen framför avslutningsvis den allmänna

synpunkt, som äger tillämpning på lönevillkoren ej blott för läkare utan

för all sjukvårdspersonal, att de olika samhälleliga huvudmännen för sjukvårdsanstalter,

staten, landstingen och städer utom landsting, snarast borde

sammankomma och överlägga om likartade löneförmåner för motsvarande

befattningshavare hos de olika huvudmännen. Därmed skulle svårigheterna

med hänsyn till avgången från den statliga sinnessjukvården till de kommunala

sjukhusen erhålla en lösning.

Svenska landstingsförbundet anser det motiverat, att läkarna vid de statliga

sinnessjukhusen beredas viss löneförbättring. Möjligen kan enligt förbundet

ifrågasättas enhetligt tilläggsbelopp för alla läkarkategorier.

Svenska stadsförbundet uttalar som sin uppfattning, att rådande läkarbrist

icke kan avhjälpas genom höjning av lönerna för en viss grupp, vilket

endast skulle medföra en omfördelning av läkarna mellan olika huvudmän

och specialiteter. I stället böra enligt förbundet utbildningsmöjligheterna

vidgas. Förbundet avstyrker förslaget.

Stockholms stads sjukhusdirektion anser sig på anförda skäl förhindrad

att göra något uttalande, medan Göteborgs stads sjukhusdirektion tillstyrker

förslagets genomförande.

Svenska psykiatriska föreningen understryker den katastrofala rekryteringssituationen.

Föreningen framhåller, att överläkare vid statligt sinnessjukhus

skulle behöva ca 12 000 kronor i avlöningsförstärkning för att

komma i paritet med lasarettsläkarnas medelinkomst å ca 35 000 kronor.

Med hänsyn till nuvarande ekonomiska situation vill föreningen dock icke

yrka på en så betydande avlöningsförstärkning. Det av beredningen föreslagna

beloppet är dock för litet för att utjämna den stora skillnaden och

bör höjas till åtminstone 8 000 kronor. Förste läkare föreslås av föreningen

erhålla en förstärkning om 6 000 kronor, medan för andre läkare föreslås

4 000 kronor som förstärkning. Bestämmelsen om minst två års anställning

som villkor för att andre läkare skall erhålla avlöningsförstärkning

bör vidare utgå.

Sveriges läkarförbund ansluter sig till svenska psykiatriska föreningens

yttrande. En placering av läkarna i en mot de av föreningen föreslagna

löneförmånerna svarande lönegrad, varigenom en förbättring av pensionsvillkoren

samtidigt utvunnes, skulle dock ytterligare stimulera rekryteringen.

Sveriges yngre läkares förening framhåller, att de av beredningen åberopade

jämförelseinkomsterna för kroppssjukläkarc numera måste anses för
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

åldrade. Man bör enligt föreningen eftersträva löneförbättringar på lägst

12 000 kronor för överläkare, lägst 8 000 kronor för förste läkare samt

lägst 6 000 kronor för andre läkare. Förbättringarna böra åstadkommas

genom inplacering i lämpliga lönegrader.

I de av medicinalstyrelsen inhämtade yttrandena från direktionerna för

statens sinnessjukhus uttalas i ett par fall tveksamhet rörande utformningen

och storleken av den föreslagna avlöningsförstärkningen. Sålunda

anse några direktioner, att de såsom avlöningsförstärkning föreslagna beloppen

icke äro tillfyllest för att man skall kunna uppnå syftet med löneförbättringen.

Flertalet direktioner tillstyrka dock uttryckligen förslaget

och åtskilliga framhålla, att skyndsamma åtgärder erfordras för att stimulera

rekryteringen av läkare till de statliga sinnessjukhusen. Man skulle

eljest kunna befara, att sinnessjukvården kommer i ett läge, som blir synnerligen

svårt att bemästra.

Departementschefen.

Redan vid min anmälan av anslagsäskandena rörande avlöningar till

statens sinnessjukhus för innevarande budgetår återgav jag i stora drag

den av sinnessjukvårdsberedningen i det föregående refererade promemorian.

I anslutning härtill uttalade jag, att det av beredningen behandlade

spörsmålet vore av vital betydelse för den statliga sinnessjukvården. Jag

betonade även, att antalet läkartjänster vid sjukhusen då avsevärt understege

det antal, som måste anses minimalt nödvändigt för att bestrida en

effektiv vård, och alltså i och för sig skulle behöva ökas. I likhet med beredningen

framhöll jag, att icke ens de befintliga läkartjänsterna kunde besättas

med kompetenta innehavare och att svårigheterna härutinnan alltmer

tilltoge. Därest denna oroväckande utveckling icke kunde hejdas förklarade

jag mig inom en nära framtid emotse en situation, då man vid

vissa sjukhus hade en sådan underbemanning av läkartjänsterna, att vården

måste bli eftersatt på ett oförsvarligt sätt. Under sådana förhållanden

framstode det för mig såsom en angelägenhet av utomordentlig vikt, att

särskilda åtgärder vidtoges för att underlätta rekryteringen till sinnessjukhusens

läkartjänster. Ehuru sålunda fullt ense med sinnessjukvårdsberedningen

om nödvändigheten av att sådana åtgärder snarast vidtoges, ansåg

jag mig likväl, med hänsyn till den stränga återhållsamheten i lönereglerings-

och liknande frågor, icke kunna förorda en förbättring av de ekonomiska

villkoren för de statliga sinnessjukläkarna redan för innevarande

budgetår.

I anledning av vad jag sålunda anfört samt i frågan väckt motion uttalade

statsutskottet, att spörsmålet onekligen vore ägnat att ingiva allvarliga

bekymmer. Utvecklingen i fråga om rekrytering av läkarpersonal inom

sinnessjukvården syntes komma att ytterligare skärpa svårigheterna att

förvärva kompetenta läkare, vilket i sin tur medförde allvarlig risk för en

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungi. Maj.ts proposition nr 100

sänkning av vårdstandarden. Utskottet ansåge redan de förhållanden, som

i nämnda hänseende f. n. vore rådande på våra sinnessjukhus, otillfredsställande.

Så snart läget det medgåve, borde en förbättring på detta område

åstadkommas. Det syntes vidare utskottet uppenbart, att sinnessjukvårdsläkarnas

ekonomiska förmåner i hög grad bidragit till rekryteringssvårigheterna.

Utskottet hyste därför i princip den uppfattningen, att en förbättring

av dessa förmåner snarast borde komma till stånd så att jämvikt

uppnåddes med förhållandena inom andra områden av sjukvården. Utskottet

ansåge likväl på de av mig framförda skälen någon sådan förbättring

icke kunna genomföras redan under innevarande budgetår.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att under tiden

1 oktober 1948—1 oktober 1949 antalet vakanta läkartjänster vid den statliga

sinnessjukvården stigit från 28 till 35 procent av hela antalet tjänster

och sistnämnda dag uppgick till sammanlagt 61. Störst var bristen beträffande

de för sjukhusvården avsedda andre läkartjänsterna, som under

sagda tidsperiod ökade från 44 till 65 procent av antalet tjänster. Detta

innebär, att i det närmaste blott en tredjedel av befintliga tjänster voro

tillsatta. Av de 61 den 1 oktober 1949 vakanta tjänsterna uppehöllos endast

15 av svenska läkare eller medicine kandidater, medan till 14 tjänster vikarier

ej kunnat anskaffas. 32 tjänster uppehöllos av utländska läkare och

medicine studerande. Huvudorsakerna till denna utveckling ligga uppenbarligen

dels och främst i den begränsade tillgången överhuvud på utbildade

läkare och dels i det låga inkomstläge, vari de statliga sinnessjukläkarna

befinna sig i jämförelse med läkarna inom kroppssjukvården. Sistnämnda

förhållande har väsentligen sin grund i att de heltidsanställda

statliga sinnessjukläkarna endast ha begränsade möjligheter till praktikinkomster

inom sitt fack.

Av det anförda torde framgå, att man nu kommit i ett läge, där, enligt

min mening, ett ytterligare uppskov med särskilda åtgärder för att förvärva

läkare till den statliga sinnessjukvården skulle innebära ett allvarligt

äventyrande av denna del av sjukvården. Dess bl. a. av eu otillräcklig

tillgång på läkare orsakade brister äro så påtagliga och allmänt omvittnade,

att jag icke nu torde behöva uppehålla mig härvid. De åtgärder, som böra

vidtagas, måste vara av snabbt verkande natur. Sålunda kunna reformer,

vilka i första hand taga sikte på att öka antalet utbildade läkare, i denna

situation icke åstadkomma eu omedelbar förbättring. Däremot torde snabbare

resultat kunna nås genom eu höjning av inkomstnivån för de statliga

sinnessjukvårdsläkarna. En sådan åtgärd skulle göra tjänsterna mera lockande

i konkurrensen med kroppssjukvårdens läkartjänster än nu är fallet

och sålunda verka stimulerande på rekryteringen. Jag delar därför sinnessjukvårdsberedningens

uppfattning, att en utjämning av inkomstläget för

sinnessjukvårdsläkarna i förhållande till det för andra jämförliga läkare

med det snaraste bör komma till stånd.

liilmng Ull riksdagens protokoll WHO. 1 sand. Nr 100.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

Sinnessjukvårdsberedningens förslag innebär, att samtliga överläkartjänster

i Ca 30 och Ca 31 uppflyttas till Ca 32 d. v. s. till den lönegrad, i

vilken 16 av de sammanlagt 62 överläkar tjänster na f. n. äro placerade,

att överläkare, som skall tjänstgöra som sjukhuschef, tillerkännes ett särskilt

styresmannaarvode om 1 200 kronor för år samt att härutöver samtliga

överläkare erhålla en årlig avlöningsförstärkning å 5 000 kronor. Uppdraget

som styresman förutsättes gälla för viss tid och skulle cirkulera mellan

sjukhusets därtill lämpliga överläkare. Förslaget innebär vidare avlöningsförstärkning

med 4 000 kronor till förste läkarna i Ca 31 och 3 000 kronor

till andre läkarna i Ca eller Ce 29. Avlöningsförstärkningen till andre läkare

skulle dock icke utgå förrän efter två års tjänstgöring i lönegraden.

För egen del vill jag framhålla, alt de betänkligheter mot en lönereglering,

som kunna resas på grund av den alltjämt stränga återhållsamheten

i detta hänseende, torde få vika i den här föreliggande allvarliga situationen.

En avlöningsförbättring för de statliga sinnessjukläkarna bär enligt

min mening genomföras omedelbart efter utgången av kalenderåret 1950.

Jag föreslår, att samtliga överläkare ävensom förste och andre läkare

fr. o. m. den 1 januari 1951 erhålla provisoriska avlöningsförstärkningar

med i stort sett de av sinnessjulcvårdsberedningen förordade beloppen. Förstärkningen

till andre läkarna bör emellertid i anslutning till vad sinnessjukvårdsberedningen

föreslagit utgå först efter två års tjänstgöring vid

statligt sinnessjukhus eller annat därmed jämförligt sinnessjukhus eller

vid fångvården tillhörande sinnessjukavdelning. Förslaget om uppflyttning

av överläkartjänster i 30 och 31 till 32 lönegraden anser jag mig sålunda

nu icke böra tillstyrka. Denna fråga har jag emellertid för avsikt att upptaga

till förnyad prövning i samband med behandlingen av anslagsäskandena

för sinnessjukhusen för budgetåret 1951/52. Vid sådant förhållande

anser jag mig ej heller nu böra tillstyrka förslaget om särskilt styresmannaarvode

till sjukhuschef.

En mindre justering av de av sinnessjukvårdsberedningen föreslagna

beloppen för överläkarna och förste läkarna torde böra göras för att erhålla

jämna krontal vid utbetalning av månadsbeloppen. Avlöningsförstärkning

torde sålunda böra utgå med 5 004 kronor till överläkare, 4 008

kronor till förste läkare och 3 000 kronor till andre läkare, allt för år räknat.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda närmare bestämmelser

i fråga om villkoret för andre läkare att erhålla ifrågavarande avlöningsförstärkning

samt om förfarandet med avlöningsförstärkningen vid

tjänstledighet och vikariat m. m.

Med anledning av de invändningar mot förslaget om avlöningsförstärkning

för sinnessjukläkarna, som framkommit i vissa remissyttranden, vill

jag understryka, att av den allmänna utgångspunkten för förslaget följer,

att de avsedda inkomsthöjningarna för dessa läkare icke rimligen få tagas

till intäkt för krav på inkomsthöjningar jämväl för annan läkarpersonal.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

19

B. Förslag av medicinalstyrelsen.

I skrivelse den 23 december 1949 har medicinalstyrelsen i samband med

beräkningen av medelsbehovet för avlöningar vid statens sinnessjukhus

under nästa budgetår påkallat förstärkning m. m. av personalen i olika

hänseenden.

Över framställningen ha yttranden avgivits av statskontoret och statens

lönenämnd.

Medicinalstyrelsen.

Allmänna synpunkter.

Styrelsen anför såsom inledning till sina förslag bl. a. följande.

Under nästa budgetår kräves i första hand utökning av antalet tjänster

för sjukvårdspersonal på grund av nytillkommande vårdplatser. För att

skapa möjligheter till ett effektivare utnyttjande av de befintliga platserna

är det emellertid härutöver angeläget att den påbörjade förstärkningen av

organisationen för sjukvårdsarbetet fortsätter med minsta möjliga dröjsmål.

Med hänsyn till rådande läkarbrist och rekryteringssvårigheter har styrelsen

dock ansett sig nu endast böra föreslå inrättande av ett fåtal nya heltidstjänster

för läkare. I stället har styrelsen — enär sinnessjukdomar i en

hel del fall ha samband med kroppsliga svaghets- eller sjukdomstillstånd

och de moderna behandlingsmetoderna vid sinnessjukhusen därjämte

ställa allt större krav på tillgång till sakkunskap på det somatiska området

—- funnit sig böra påkalla medel för att i viss utsträckning till nämnda

sjukhus knyta internmedicinska specialister såsom konsulter. Sedan ett

flertal år tillbaka har sådan konsultorganisation funnits vid storstädernas

sinnessjukhus.

På grund av nuvarande ekonomiska läge samt rådande brist på arbetskraft

i allmänhet har styrelsen jämväl i övrigt i möjligaste mån begränsat sina

förslag beträffande inrättande av nya tjänster. Sjukhusens direktioner ha

hemställt resp. tillstyrkt framställningar från personalhåll om inrättande

av sammanlagt 438 tjänster. Styrelsens förslag innebära en utökning av

personalen med endast 232.

Medicinalstyrelsen framlägger detaljförslag beträffande omorganisationen

av uppsyningspersonalen i enlighet med 1949 års riksdags principbeslut i

ämnet. I anslutning härtill föreslås någon utökning av antalet nattöversköterskor

samt vissa förstärkningar av personalen för laboratorier och läkemedelsförråd,

vilka jämväl aktualiserats av den alltmer vidgade tillämpningen

av medicinska behandlingsmetoder.

Då den i princip beslutade omorganisationen av uppsyningspersonalen

förutsätter bl. a. överflyttning i stor utsträckning av denna personals expeditions-

och kontorsarbete på kontorsbiträden, föreslås inrättande av ett

antal sådana tjänster för de olika överläkaravdelningarnas räkning.

På grund av den återhållsamhet i fråga om inrättande av nya tjänster,

som med hänsyn till rådande förhållanden torde böra iakttagas, måste enligt

styrelsens mening åtskilliga berättigade krav på förstärkningar in. in.

vad angår kontors- och ekonomipersonalen tills vidare stå tillbaka. Det är

nämligen nödvändigt, alt den del av organisationen i första hand förstärkes,

varav sjukvårdens effektivitet är direkt beroende — liikar- och sjuk
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

vårdspersonalen. I enlighet härmed och enär bortfallet av vårdavgifterna

vid sjukhusen i samband med det avsedda genomförandet från och med

den 1 juli 1951 av den obligatoriska sjukförsäkringen kan förmodas medföra

märkbar arbetsavlastning för sjukhuskontoren, föreslås på ett undantag

när icke några personalförstärkningar inom dessa kontor. Vad angår

ekonomipersonalen anser sig styrelsen i stort sett endast kunna förorda

en del kvalitativa förstärkningar av biträdespersonalen inom vissa ekonomiavdelningar.

Efter framläggandet av petita för 1949/50 har någon förbättring av rekryteringsmöjligheterna

ej inträtt. I fråga om några personalgrupper är

rekryteringsläget numera katastrofartat. Detta gäller närmast läkarpersonal,

i kroppssjukvård samt för arbete i laboratorier och läkemedelsförråd

utbildade sjuksköterskor samt köksföreståndare och biträdande köksföreståndare.

Då denna situation vad angår läkare och köksföreståndare till övervägande

delen förorsakats av att löneställningen är betydligt förmånligare

iför motsvarande personal inom andra verksamhetsområden och närmast

vid andra sjukhus, får medicinalstyrelsen hemställa om förbättrade löneförmåner

för dessa personalgrupper från och med nästkommande budgetår.

Med hänsyn till 1947 års riksdags ställningstagande till då framlagt förslag

beträffande lönegradsförhöjning av överskötersketjänsterna vid bl. a. de

statliga sinnessjukhusen, å vilka tjänster sjuksköterskor av nyss nämnt slag

anställas, samt det förhållandet att frågan om utbildningen av sjukvårdspersonalen

vid sinnessjukhusen är föremål för utredning av särskilda sakkunniga,

finner sig medicinalstyrelsen däremot ej i förevarande sammanhang

böra framlägga förslag till åtgärder, varigenom rekryteringen av i

kroppssjukvård, laboratoriearbete o. dyl. utbildade sjuksköterskor skulle

kunna förbättras.

Ett bibehållande av sinnessjukhusens möjligheter att rekrytera hantverkaretjänsterna

med fullgod, yrkesutbildad arbetskraft förutsätter enligt

medicinalstyrelsens mening, att även dessa tjänsters lönegradsplacering

snarast höjes. På grund härav framlägges förslag i denna fråga.

I förhållande till den omfattande utbyggnad och kvalitativa upprustning

av sinnessjukvården, som enligt utredningar och allmänna opinionsyttringar

snarast möjligt måste ske för att denna vård på ett tillfredsställande sätt

skall kunna fylla sin uppgift, torde de äskanden, som i det följande närmare

utvecklas, få anses vara synnerligen begränsade. De åtgärder, som skulle

möjliggöras genom bifall därtill, äro emellertid av den största betydelse

såsom ett led i den utveckling, som i första hand syftar mot att giva statens

sinnessjukhus i stort sett samma möjligheter till effektiv sjukvård som storstäderna

ansett sig böra giva sina motsvarande sjukhus.

Personal för nytillkommande vårdplatser.

Medicinalstyrelsen räknar med att sammanlagt 462 vårdplatser, för vilka

tjänster icke tidigare inrättats, skola tillkomma under innevarande eller

nästkommande budgetår, nämligen 185 vårdplatser vid Ulleråkers sjukhus,

46 platser vid Birgittas sjukhus, 40 platser vid Västra Ny sjukhus och 191

platser vid Mariebergs sjukhus. Dessa vårdplatser tillkomma på grund av

beslutade om- och tillbyggnader vid resp. sjukhus. Av de nya vårdplatserna

vid Ulleråkers och Mariebergs sjukhus avses 84 resp. 72 skola under sjuk
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

husens ombyggnad utnyttjas för evakuering av patienter från befintliga

vårdavdelningar. Några nya tjänster för dessa vårdplatser erfordras på

grund härav tills vidare icke. Med de nya vårdplatserna vid Västra Ny sjukhus

åsyftas två avdelningar om vardera 20 vårdplatser, som varit avsedda att

inrymma statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade alkoholistanstalt.

Då det visat sig, att avdelningarnas disposition för ifrågavarande

alkoholistvard skulle medföra betydligt större byggnads- och driftkostnader

än om de utnyttjades för sinnesslövård, har medicinalstyrelsen i särskild

skrivelse föreslagit, att alkoholisterna i stället intagas å en vid Salberga

sjukhus befintlig avdelning med ca 40 vårdplatser. Vid bifall härtill skulle

inrättade tjänster för alkoholistanstalten ställas till Salberga sjukhus disposition

och de tjänster, som nu disponeras för den omnämnda avdelningen

vid detta sjukhus, kunna överflyttas till Västra Ny sjukhus. Några nya

tjänster för de därstädes uppkommande 40 vårdplatserna för sinnesslöa

behöva sålunda ej inrättas. För övriga nytillkommande vårdplatser erfordras

enligt styrelsens mening nyanställning av följande personal:

Ulleråkers sjukhus: 3 översköterskor, 4 första sköterskor, 12 skötare och

28 sköterskor.

Birgittas sjukhus: 2 översköterskor, 2 första sköterskor och 12 sköterskor.

Maricbcrgs sjukhus: 2 översköterskor, 2 första sköterskor och 25 sköterskor.

Personalförstärkningar m. nt. å befintliga vårdplatser.

Låkarp er so na l.

Styrelsen upplyser, att antalet patienter per läkare vid S:ta Gertruds

sjukhus och Restads sjukhus är högre än vid övriga sjukhus och uppgår

till 177 resp. 176. Antalet läkartjänster vid dessa båda sjukhus bör därför

utökas. Då det förra sjukhuset i motsats till flertalet sjukhus av motsvarande

storleksordning endast disponerar en förste läkartjänst, bör förstärkningen

där ske genom tilldelning av ytterligare en sådan tjänst i Ca 31.

Den ifrågasatta förstärkningen vid Restads sjukhus bör utgöras av eu

andre läkartjänst i Ce 29.

Vidare föreslår styrelsen, alt med förste läkartjänst vid vart och ett av

G:ta Maria, S:t Lars, S:ta Gertruds, Säters och S:t Sigfrids sjukhus tills

vidare förenas uppdrag alt såsom sjukvårdsläkare självständigt ansvara för

viss del av överläkaravdelning mot ett arvode till vederbörande läkare om

1 200 kronor per år.

Styrelsen anför härom.

För att nedbringa antalet patienter per ansvarig sjukvårdsläkare ha under

de senaste åren förste läkare inom särskilt stora överläkaravdelningar vid

sex sjukhus förordnats att mot arvoden om 1 200 kronor såsom sjukvårdsläkare

självständigt svara för vissa delar av resp. avdelningar. Denna an
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 100

ordning liar visat sig vara ändamålsenlig och bör genomföras vid ytterligare

sjukhus.

En sådan uppdelning av ansvaret för vissa överläkaravdelningar torde

böra ske vid följande sjukhus, nämligen sjukhuschefernas avdelningar vid

S:ta Maria sjukhus (ca 560 patienter), S:t Lars sjukhus (ca 550 patienter)

och S:ta Gertruds sjukhus (ca 660 patienter) samt överläkaravdelningarna

för manliga patienter vid Säters sjukhus (ca 630 patienter) och S:t Sigfrids

sjukhus (ca 580 patienter). Dessa överläkaravdelningars storlek motiverar

i och för sig, att ansvaret för vissa delar därav överflyttas på andra läkare.

Därtill kommer, att sjukhuscheferna vid sådana stora sjukhus som S:ta

Maria och S:l Lars sjukhus i betydande grad belastas med administrativa

arbetsuppgifter samt att nyss angivna avdelningar vid S:ta Gertruds, Säters

och S:t Sigfrids sjukhus omfatta specialavdelningar, vilka äro särskilt bebetungande

för vederbörande överläkare. Det må i detta sammanhang

nämnas, att särskild sjukvårdsläkare redan svarar för psykopatavdelningen

vid Sidsjöns sjukhus, och styrelsen avser, att liknande anordning bör komma

till stånd beträffande motsvarande, ungefär lika stora specialavdelning

vid S:t Sigfrids sjukhus.

Styrelsen erinrar härefter om att av de större sjukhusen Ryhovs, Ulleråkers,

S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus disponera vardera två förste läkartjänster

samt att i det föregående föreslagits inrättande av ytterligare en

sådan tjänst vid S:ta Gertruds sjukhus. Med hänsyn bl. a. till angelägenheten

av att på dessa sjukhus ha tillgång till mer än en särskilt erfaren

ersättare för överläkare föreslår styrelsen, att antalet förste läkare utökas

från en till två jämväl vid S:ta Maria, S:t Lars och Säters sjukhus på så

sätt, att eu vid S:t Lars sjukhus disponibel andre läkartjänst i Ca 29

utbytes mot en förste läkartjänst i Ca 31 samt att två vid S:ta Maria och

Säters sjukhus disponibla andre läkartjänster i Ce 29 utbytas mot tva

förste läkartjänster i Ca 31.

Härutöver föreslår styrelsen utbyte av en andre läkartjänst i Ce 29 mot

en sådan tjänst i Ca 29 vid Vileråkers sjukhus.

Vidare erinrar stvrelsen om att under de senaste åren vid tio av primärsjukhusen

inrättats särskilda överläkartjänster i Ca 30 för hjälpverksamhet

och familjevård. Vid de sjukhus, till vilka äro anslutna sekundäravdelningar,

belägna å andra orter än moder sjukhusen, åvilar det innehavarna

av nämnda tjänster att jämväl handhava sjukvården inom dessa avdelningar.

Styrelsen hemställer nu om inrättande av fyra sådana tjänster, nämligen

en tjänst vid vart och ett av S:ta Maria, S:ta Gertruds, S:t Sigfrids och

Birgittas sjukhus. Styrelsen anför härom.

Erfarenheterna ha visat, att den genom inrättandet av särskilda överläkartjänster

för hjälpverksamhet och familjevård tillkomna organisationen

för öppen vård är av den största betydelse för att dels göra denna vård

mer effektiv — varigenom en del intagningar på sjukhusen kunna undvikas

och utskrivningar underlättas in. m. — dels ock avlasta läkarna för den

slutna vården den mängd arbetsuppgifter, som hjälpverksamhet och fa
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 100

miljevård medför. Organisationen bör därför utbyggas, så att åtminstone

varje primärsjukhus med mer än en överläkaravdelning förses med särskild

läkare för detta arbete. Ehuru nyinrättade tjänster för ändamålet på grund

av rådande svårigheter beträffande läkarrekryteringen icke med säkerhet

omedelbart kunna tillsättas med stadigvarande innehavare, har medicinalstyrelsen

kommit till den slutsatsen, att det är av betydelse att utbyggnaden

av organisationen fortsätter. Därigenom påskyndas den önskvärda utvecklingen,

och ökade möjligheter beredas att vid uppkommande tillfällen anställa

lämpliga läkare för ifrågavarande arbetsuppgifter.

I enlighet härmed får styrelsen föreslå, att överläkartjänster för hjälpverksamhet

och familjevård inrättas vid de fyra primärsjukhus, där behovet

av sådana läkare nu får anses vara störst, nämligen vid S:ta Maria, S:ta

Gertruds, S:t Sigfrids och Birgittas sjukhus. Behovet av särskild läkare för

öppen vård vid de två första sjukhusen är främst betingat av deras vidsträckta

upptagningsområden. Vid de två senare sjukhusen är det ej endast

angeläget att befria nuvarande läkare från hjälpverksamhet och familjevård

utan även från sjukvården vid de till dessa sjukhus anslutna sekundäravdelningarna

(i Långasjö resp. Hammar).

Vid bifall till detta förslag kunna indragas tre arvoden å 600 kronor per

år till nuvarande hjälpverksamhetsläkare vid S:ta Maria, S:t Sigfrids och

Birgittas sjukhus.

Styrelsen anför härjämte, att det — såsom styrelsen inledningsvis framhållit

— numera är angeläget att till sinnessjukhusen knyta internmedicinska

specialister såsom konsulter med uppgift att regelbundet, exempelvis

en gång per vecka, besöka sjukhusen för somatisk undersökning och behandling

av patienterna därstädes samt för rådgivning härutinnan. I enlighet

härmed föreslår styrelsen, att samtliga ifrågavarande sjukhus med

undantag av de mindre sinnesslöanstalterna (Västra Ny, Västra Marks och

Salberga sjukhus) beredas möjlighet att träffa avtal med lämpliga läkare

om sådan konsultationsverksamhet genom att medel till arvoden åt nämnda

läkare ställas till deras förfogande. Därvid räknar styrelsen med att en

konsult erfordras vid varje sjukhus utom vid Ulleråkers och S:t Lars

sjukhus. Med hänsyn till det stora patientantalet vid dessa båda sjukhus

samt den omständigheten, att de i fråga om planeringen bestå av två skilda

delar, anser styrelsen erforderligt, att vid vart och ett av dem anlita två

konsulter. Styrelsen föreslår, att nämnda arvoden vid de största och medelstora

sjukhusen tills vidare fastställas till (60 kronor x 52 veckor) 3 120

kronor för år räknat. I den händelse en läkare skulle kunna åtaga sig hela

konsultationsverksamheten vid Ulleråkers eller S:t Lars sjukhus, föreslås,

att dubbelt arvode utgår till honom eller sammanlagt 6 240 kronor. För de

fem minsta sjukhusens räkning (psykiatriska sjukhuset samt S:ta Annas,

S:t Olofs, S:t Jörgens och Gådeå sjukhus), där lika stort antal konsultationsbesök

som vid de övriga sjukhusen icke torde erfordras, räknar styrelsen

med ett belopp av 1 560 kronor.

Vidare erinrar styrelsen, att röntgenläkare f. n. anlitas såsom konsulter

vid tre sjukhus med röntgenutrustning samt att för sådant uppdrag utgår

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

arvode med 2 508 kronor. Styrelsen upplyser, att upphandlingar och i vissa

fall installationer av röntgenutrustningar numera pågå vid ett flertal andra

sjukhus. Då röntgenkonsulter bliva erforderliga även därstädes, hemställer

styrelsen om medel för arvoden av nyssnämnda storlek åt sådana läkare

jämväl vid Ulleråkers, Ryhovs, S:ta Gertruds, S:t Lars, S:ta Maria, S.t

Jörgens, Restads, Säters, Frösö, Umedalens och Furunäsets sjukhus.

Kontorspersonal.

Styrelsen framför ånyo sin i anslagsäskandena för budgetåret 1948/49

gjorda hemställan om inrättande av en kassörstjänst i Ca 16 vid 1 ästra Ny

sjukhus (prop. 145/1948, s. 14). Styrelsen — som erinrar om att departementschefen

ansåg, att med inrättande av tjänsten kunde anstå - framhåller,

att erfarenheterna under den tid, sjukhuset numera varit i drift,

klart givit vid handen, att en kassörstjänst snarast bör inrättas vid sjukhuset.

Den vid Bonaanstaltens avveckling till övergångsstat överförde räkenskapsföraren

och redogöraren samt den likaledes å övergångsstat upptagne

förste förmannen, vilka båda befattningshavare avsågos skola fullgöra kassagöromål

m. in. å sjukhusets kontor, äro nämligen båda 06 år och sjukliga

samt sakna tidigare erfarenhet av avlöningsuträkning, personalbokföring

in. fl. liknande arbetsuppgifter, som måste ankomma på en sjukhuskassör.

I övrigt föreslår styrelsen, att ett antal biträden för skriv- och kontorsgöromål

i Cf 4—Ce 8 anställas. Härom anföres bl. a.

I det av statens sjukhusutredning framlagda betänkandet angående sinnessjukvården

föreslogs, att sjukvårdspersonalen i förmansställning — nuvarande

uppsyningspersonal (förste uppsyningsmän, uppsyningsmän, första

föreståndarinnor och föreståndarinnor) — skulle så vitt möjligt avlastas

arbetsuppgifter av kameral natur. Utredningen ansåg, att hithörande medelsförvaltning

och bokföring borde förenklas och, så langt det iorc lämpligt,

överflyttas på sjukhuskontoren.

Föredragande departementschefen förklarade sig emellertid icke kunna

biträda utredningens förslag (prop. 123/1949, s. 22). Enligt hans mening

borde ansvaret för de angivna arbetsuppgifterna alltfort avila uppsyningspersonalen.

För att i görligaste mån befria denna personal från det tidsödande

detaljarbete, som är förenat med dessa göromål, borde emellertid

biträdeshjälp ställas till dess förfogande.

För att på sålunda förordat sätt avlasta uppsyningspersonalen expeditionsarbete,

vilket är en av förutsättningarna för genomförandet av föreliggande

principbeslut om uppsyningspersonalens omorganisation, bör ett

antal tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål inrättas fr. o. m.

nästa budgetår. Till dess närmare erfarenhet vunnits om behovet av skrivhjälp

å uppsyningspersonalens expeditioner efter genomförandet av nyssnämnda

omorganisation, anser sig styrelsen böra räkna med två tjänster

vid vart och ett av de fyra sjukhus, som ha tre överläkaravdelningar, samt

i regel en tjänst vid vart och ett av övriga tjuguen sjukhus. Med hänsyn till

att uppsyningspersonalens omorganisation icke kan helt genomföras under

nästa budgetår samt att ett antal biträden å sjukhuskontoren möjligen kan

bliva disponibelt vid avsett genomförande av avgiftsfri sjukhusvård fr. o. m.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 100

den 1 juli 1951, föreslår styrelsen dock icke nu inrättande av mer än 20

tjänster. Skulle emellertid genomförandet av nämnda reform komma att

uppskjutas, bör antalet tjänster utökas till förslagsvis 25.

Härutöver erfordras 3 tjänster för att tillgodose anmälda behov av skrivhjälp

åt överläkare för hjälpverksamhet och familjevård, vilka nu sakna

biträden för expeditionsgöromål.

Sjukvårdspersonal.

Till en början erinrar styrelsen, att det principbeslut angående uppsynings

per sonalens omorganisation, som 1949 års riksdag fattat pa grundval

av propositionen nr 123 (s. 21 ff.), innebär i huvudsak, att denna personal

avlastas arbetsuppgifter av kameral natur och att dess befattning med det

egentliga sjukvårdsarbetet begränsas till vad som närmast avilar den såsom

biträden åt läkarna. Enligt beslutet skall vidare vid sjukhus med mer än

en överläkaravdelning handläggningen av samtliga ärenden rörande sjukvårdspersonalens

anställnings- och tjänstgöringsförhållanden koncentreras

till en särskild, sjukhuschefen direkt underställd tjänsteman.

I huvudsaklig överensstämmelse med vad som anfördes i förenämnda

proposition och med ledning av vissa uppgifter från sjukhusen har styrelsen

låtit utarbeta detaljförslag till ändrad organisation av uppsyningspersonalen

för sinnessjukhusens slutna vård samt viss personal inom de centrala läkemedelsförråden

och laboratorierna vid nämnda sjukhus.

I förhållande till nuvarande organisation innebär förslaget en ökning av

antalet förste uppsyningsmän i Ca 18 från 20 till 21, en ökning av antalet

första föreståndarinnor i Ca 17 från 35 till 44, en minskning av antalet uppsyningsmän

i Ca 15 från 18 till 15, en minskning av antalet föreståndarinnoi

i Ca 14 från 41 till 10 och en ökning av antalet översköterskor i Ca 12 från

21 till 34. Antalet tjänster för ifrågavarande ändamål skulle alltså nedbringas

från 135 till 124 eller med sammanlagt 11. Beträffande riktlinjerna

för styrelsens förslag må vidare nämnas följande.

Styrelsen räknar med att första föreståndarinnor tills vidare skola handha

frågor, som ha samband med sjukvårdspersonalens anställnings- och tjänstgöringsförhållanden,

vid alla de sjukhus, där särskild tjänsteman skall

finnas för dessa göromål, d. v. s. sjukhus med mer än en överläkaravdelning.

Styrelsen föreslår denna anordning till dess erfarenheter härvidlag

vunnits och inrättande av särskilda personalföreståndartjänster — öppna

för såväl manliga som kvinnliga tjänstemän — kan il rågasältas, dels med

hänsyn till att den kvinnliga sjukvårdspersonalen är större än den manliga,

dels ock emedan ifrågavarande tjänstemän avses skola bl. a. företaga hembesök

hos sjuk personal, utöva tillsyn över sjukhusens möblerade bostäder

och där befintliga inventarier in. in.

I den händelse handhavandet av nu angivna angelägenheter vid samtliga

större sjukhus överlåtes på första föreståndarinnor, finner styrelsen det

lämpligast, att uppsyningspersonalen i övrigt organiseras på så sätt, alt

förmanskapet för det inre sjukvårdsarbetet anförtros åt förste uppsyningsmän

inom överläkaravdelningar med enbart manliga patienter samt åt

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 100

första föreståndarinnor inom överläkaravdelningar med antingen enbart

kvinnliga patienter eller såväl kvinnliga som manliga patienter.

Vidare föreslår styrelsen, att föreståndarinna skall finnas tillgänglig såsom

biträde åt förste uppsyningsmannen resp. första föreståndarinnan inom

överläkaravdelning, där förste läkartjänst är eller enligt vad styrelsen i det

föregående föreslagit skulle bliva förenad med självständigt ansvar för viss

del av avdelningen. Denna anordning förordas tills vidare jämväl inom överläkaravdelningar

med enbart manliga patienter med hänsyn till önskvärdheten

att ha tillgång på kvinnlig uppsyningspersonal även inom sådana

avdelningar.

Härjämte föreslår styrelsen särskilda förste uppsyningsmanstjänster för

de fasta paviljongerna vid Säters och S:ta Gertruds sjukhus samt för specialavdelningarna

för psykopater vid S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus

ävensom första föreståndarinnetjänster vid Pärlby sjukhus och centralhemmet

för familjevård i Korsberga.

Slutligen föreslås samtliga för läkemedelsförråd och laboratorier avsedda

första föreståndarinne- och föreståndarinnetjänster utbytta mot överskötersketjänster.

Avvikelser från dessa riktlinjer föreslås i fyra fall. Vid Västra Ny sjukhus

förordas en uppsyningsmanstjänst i stället för en tjänst som förste uppsyningsman

med hänsyn till det begränsade antalet vårdplatser därstädes.

I fråga om en överläkaravdelning vid Ulleråkers sjukhus med en beläggning

å ca 600 patienter förordas, ehuru ansvaret för sjukvården inom avdelningen

ej är eller föreslås uppdelat, med hänsyn till avdelningens storlek,

att en där placerad föreståndarinna åtminstone tills vidare bibehålies såsom

biträde åt avdel ningeijs första föreståndarinna. En liknande anordning föreslås

även i fråga om Vipeholms sjukhus, som utgör en överläkaravdelning

med 914 vårdplatser. På Källshagens sjukhus skulle i enlighet med

riktlinjerna en förste uppsyningsman ha utbytts mot en föreståndarinna.

Då 283 av sjukhusets 587 vårdplatser för män ingå i specialavdelningen för

svårskötta asocialt imbecilla män förordas, att utbyte ej sker.

Styrelsen erinrar vidare, att jämlikt de normer, som år 1945 fastslagits i

samband med revisionen av tjänsteförteckningen för de statliga sinnessjukhusen,

den uppsyningspersonal, som handhar ledningen av manliga patienters

utearbeten, skulle utgöras av uppsyningsman i Ca 15. I enlighet härmed

föreslår styrelsen, att kvarvarande förste uppsyningsmanstjänster i Ca 18

för nämnda ändamål i förevarande sammanhang utbytas mot uppsyningsmanstjänster.

För att vinna önskvärd smidighet och i möjligaste mån undvika förflyttningar

av tjänstemän mellan olika sjukhus vid genomförandet av den föreslagna

organisationen föreslår styrelsen vidare, att överförande till övergångsstat

tillämpas i enlighet med i dess skrivelse närmare angiven omfattning.

I enlighet med det anförda hemställer styrelsen om inrättande av 3 förste

uppsyningsmanstjänster i Ca 18, 10 första föreståndarinnetjänster i Ca 17,

3 uppsyningsmanstjänster i Ca 15 och 13 överskötersketjänster. Samtidigt

skulle 6 föreståndarinnetjänster i Ca 14 indragas samt 2 förste uppsynings
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungi. Maj.ts proposition nr 100

manst jurister i Ca 18, 1 första förcståndarinnetjänst i Ca 17, 6 uppsyningsmanstjänster

i Ca 15 och 25 föreståndarinnetjänster i Ca 14 överföras till

övergångsstat. Av de föreslagna nya första föreståndarinnetjänsterna skulle

1 (vid Vipeholms sjukhus) icke tillsättas, så länge innehavaren av en till

övergångsstat överförd förste uppsyningsmanstjänst kvarstår i tjänst.

Likaledes skulle 12 av de 13 föreslagna nya överskötersketjänsterna för

centrala läkemedelsförråd och laboratorier icke få tillsättas, så länge innehavarna

av 1 första förcståndarinnetjänst (vid S:ta Maria sjukhus) och 11

föreståndarinnetjänster kvarstå i tjänst.

Härjämte framlägger styrelsen förslag om inrättande av ett antal nya

tjänster vid olika sjukhus samt utbyte av vissa befattningar mot andra

tjänster. Styrelsens förslag härutinnan innebära följande.

Ulleråkers sjukhus. Vissa vårdavdelningar ha under senare år blivit allt

mer arbetskrävande, genom att nu större del av klientelet än tidigare utgöres

av oroliga och senila patienter. Därjämte har ett allvarligt överfall å

nattvakt förekommit, vilket icke stod att hindra på grund av bristen på

personal. Vidare kräves ökad personaltäthet för utnyttjande av de moderna

behandlingsmetoderna. Med anledning härav föreslår styrelsen, att 7 skötart

jänster inrättas.

S:ta Annas sjukhus. Med hänsyn till låg personaltäthet inom vårdavdelningarna

för män hemställer styrelsen, att sjukhuset tilldelas 3 nya skötart

jänster.

Sandby sjukhus. För fortsatt avveckling av den ursprungliga personalorganisationen

med 2 översköterskor per vårdavdelning föreslår styrelsen

utbyte av 1 vakant överskötersketjänst mot 1 tjänst såsom första sköterska.

Birgittas sjukhus. En ny upptagningspaviljong för enbart lugna patienter

skall snarast möjligt tagas i bruk vid detta sjukhus. På grund härav beräknas

vissa av sjukhusets övriga avdelningar bliva använda för intagning och

vård av så gott som uteslutande oroliga och halvoroliga patienter, varigenom

de bliva mer personalkrävande än f. n. Med hänsyn härtill och låg personaltäthet

inom sjukhusets vårdavdelningar förordar styrelsen en utökning med

3 skötart jänster och 4 sköter sket jänster för de manliga avdelningarna samt

med 2 skötersketjänster för de kvinnliga avdelningarna.

Västra Ny sjukhus. Vid detta sjukhus ha hittills endast två vårdavdelningar

kunnat tagas i anspråk. För ytterligare två färdigställda avdelningar

finnas emellertid tjänster inrättade, varav en del äro avsedda för kvinnlig

personal, nämligen för 1 översköterska, 1 första sköterska och 4 sköterskor.

För att de båda vårdavdelningar, som närmast skola tagas i bruk, i större

utsträckning skola kunna förses med manlig personal föreslår styrelsen

utbyte av 1 överskötersketjänst mot 1 överskötartjänst och 2 skötersketjänster

mot 2 skötartjänster.

S:t Sigfrids sjukhus. För anordnande av en insulinavdelning i lokaler,

som tidigare använts för annat ändamål, föreslår styrelsen, att 1 första

sköter sket jänst samt 2 skötar- och 2 skötersketjänster inrättas. Styrelsen

hemställer vidare, att 4 nya skötartjänster inrättas, avsedda för två vårdavdelningar

med alltför fåtalig personal i förhållande till vederbörande

patienters antal och orolighetsgrad. Då det särskilt efter genomförandet av

den föreslagna omorganisationen av uppsyningspersonalen är nödvändigt

att avlasta föreståndarinnorna all nattjänstgöring, föreslår styrelsen här
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 100

jämte, att sjukhuset —- som i motsats till flertalet sjukhus av samma storleksordning

helt saknar nattöversköterskor — tilldelas 2 överskötersketjänster

härför.

S:ta Gertruds sjukhus. Genom omdisposition av en byggnad vid detta

sjukhus har en ny vårdavdelning för manliga patienter kunnat iordningställas.

Styrelsen har av disponibla sjukvårdstjänster kunnat tillhandahålla

för avdelningen erforderlig personal med undantag för förste skötareller

första skötersketjänst. Styrelsen hemställer, att 1 skötartjänst måtte

utbytas mot 1 förste skötartjänst för avdelningens räkning. Vidare föreslår

styrelsen, alt personalen inom en del kvinnliga vårdavdelningar, där personalstyrkan

är otillräcklig för genomförandet av erforderliga behandlingar,

förstärkes med sammanlagt 7 sköterskor.

S:t Lars sjukhus. Styrelsen föreslår, att 3 skötartjänster och 3 skötersketjänster

inrättas för förstärkning av personalen på vissa vårdavdelningar.

S:ta Maria sjukhus. Styrelsen upplyser, att antalet befattningshavare i

förhållande till antalet patienter inom de manliga vårdavdelningarna är det

lägsta, som förekommer vid något av primär sjukhusen. Med hänsyn härtill

samt för att bereda möjligheter till att uppdela en större vårdavdelning i

två mindre sådana föreslår styrelsen utökning av personalen med 1 överskötartjänst,

1 förste skötartjänst och 9 skötartjänster. Härjämte föreslår

styrelsen inrättande av 3 överskötersketjänster för nattjänstgöring, då vid

sjukhuset icke finnes någon sådan tjänst.

Restads sjukhus. Under framhållande av att en utökning av antalet

tjänster inom vårdavdelningarna är nödvändig på grund av den allt mer

stegrade beläggningen på sjukhuset föreslår styrelsen inrättande av 6 skötartjänster

och G skötersketjänster. Härutöver hemställer styrelsen, att 2

nya överskötersketjänster måtte inrättas, av vilka den ena skulle disponeras

för en nytillkommande avdelning för röntgen in. in. i anslutning till

sjukhusets centrala läkemedelsförråd och laboratorium och den andra för

anställning av nattöversköterska. Vid sjukhuset finnes f. n. endast en översköterska

för läkemedelsförråd och laboratorium samt en nattöversköterska.

Källshagens sjukhus. Eu skötare inom var och en av två under innevarande

budgetår tillkomna avdelningar har måst åläggas ökat ansvar såsom

ställföreträdare för vederbörande överskötare. Då tjänstemän i motsvarande

ställning inom andra vårdavdelningar äro förste skötare, hemställer styrelsen

om utbyte av 2 skötartjänster mot 2 förste skötartjänster för de båda

avdelningarnas räkning.

Salberga sjukhus. För att möjliggöra en angelägen uppdelning av sjukhusets

två största vårdavdelningar med vardera omkring 100 vårdplatser

i lyra avdelningar föreslår styrelsen, att 2 nya överskötartjänster inrättas.

Säters sjukhus. Styrelsen föreslår, att 1 tjänst såsom översköterska inrättas

för förstärkning av personalen å centrala läkemedelsförrådet och

laboratoriet. Vid sjukhuset finnes f. n. endast en tjänsteman härför, medan

flertalet andra sjukhus av samma storleksordning härför disponera minst

två tjänstemän.

Sekundäravdelningen till Säters sjukhus: Pärlbg sjukhus. Styrelsen —

som upplyser, att för ledningen av arbetet inom sjukhusets fyra vårdavdelningar

finnas 4 översköterskor och 3 första sköterskor — föreslår utbyte

av 1 skötersketjänst mot 1 första skötersketjänst.

Frösö sjukhus. Styrelsen föreslår, att vid sjukhuset 1 skötartjänst utbytes

mot 1 förste skötartjänst och 1 skötersketjänst mot 1 första sköterske
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 100

tjänst. Vid sjukhuset finnes en särskild avdelning eller station för behandling

med insulin och elchock. En skötare och sköterska av den för dessa

behandlingar disponerade personalen ansvara för avdelningen. Det är enligt

styrelsen angeläget att sjukhuset beredes möjligheter att anställa mer kvalificerade

tjänstemän —- en förste skötare och en första sköterska — såsom

ansvariga för avdelningen.

Furunäsets sjukhus. Styrelsen föreslår att vid sjukhuset, som disponerar

endast en nattöverskötersketjänst, inrättas ytterligare 1 över sköter sket jänst

för nattjänstgöring samt dessutom att personalen förstärkes med 3 sköterskor,

vilka närmast skulle disponeras för nattjänstgöring inom två kvinnliga

vårdavdelningar, vilka f. n. sakna stationär nattpersonal.

Reservtjänster m. in. Styrelsen framhåller, att trängande behov av personalökning

vid olika sjukhus mycket ofta aktualiseras under löpande budgetår.

För budgetåret 1949/50 ha inrättats 8 skötartjänster, vilka ställts till

styrelsens förfogande som reservtjänster för detta ändamål. Av dessa ha

6 måst tilldelas vissa sjukhus. Styrelsen hemställer, att 2 skötartjänster

och 2 skötersketjänster måtte såsom reservtjänster tilldelas styrelsen för

nästa budgetår. Vidare föreslår styrelsen i detta sammanhang, att 3 nya

laboratoriebiträdestjänster i Ce 10 ställas till dess förfogande för förstärkning

i vissa fall av personalen inom läkemedelsförråd och laboratorier.

Styrelsen upplyser vidare, att de vid vissa sinnessjukhus anordnade rättspsykiatriska

avdelningarna endast med stora svårigheter medhinna dem

åvilande undersökningar. För att minska behovet att utöka antalet läkare

synas i första hand de läkarna åvilande arbetsuppgifter, som kunna utföras

av mindre kvalificerad personal, böra i möjligaste mån avlastas läkarna. Styrelsen

föreslår fördenskull, att från läkare till socialassistenter överflyttas

närmast testningar, sociala utredningar, kontakter med anhöriga o. d. På

grund härav hemställer styrelsen, att antalet socialassistenter i Ce 11 måtte

utökas med 5, en för en var av avdelningarna vid Sidsjöns och Mariebergs

sjukhus, vilka helt sakna sådan personal, samt en för en var av avdelningarna

vid Ulleråkers, S:t Lars’ och S:t Jörgens sjukhus, där för den

rättspsykiatriska verksamheten finnas tre läkare men endast en socialassistent.

E k o n o in i p c r s o n a l.

Styrelsen anför inledningsvis, att det bl. a. framstår såsom synnerligen

angeläget att vid vissa sjukhus öka möjligheterna att för en del arbetsuppgifter

anställa och behålla biträdespersonal med viss yrkesutbildning och

erfarenhet. Knligt vad styrelsen upplyser gör sig vidare inom en del ekonomiavdelningar

behov av förstärkningar allt mer gällande till följd av att

att antalet patienter, som kunna utnyttjas för arbete därstädes, successivt

har minskat. Genom tillkomsten och utbyggnaden av de kommunala vårdhemmen

för sinnessjuka samt genom den öppna vårdens utveckling omhändertagas

nämligen icke vid sjukhusen lättskötta, arbetsföra patienter i

samma utsträckning som förr. Under det senaste årtiondet har tillika ge
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 100

nomsnittsåldern hos sinnessjukhusens patienter ej oväsentligt stigit. Härtill

kominer att de moderna behandlingsmetoderna i stor utsträckning förhindra

de akut sjuka från att deltaga i egentligt arbete under vårdtiden.

Personal i verkstäder och arbets s. alar. Enligt styrelsens

mening är det synnerligen betydelsefullt, att sjukhusens behov av arbetskraft

för underhåll av byggnader och inventarieutrustning är väl tillgodosett.

Vid Vipeholms sjukhus äro möbelreparationerna särskilt omfattande,

beroende på vårdklientelets karaktär (svårskötta sinnesslöa). Av den vid

detta sjukhus disponibla arbetskraften — 1 hantverksföreståndare och 1

hantverkare — är en snickare ständigt sysselsatt med reparationer av möbler

och andra inventarier. Med hänsyn härtill samt den omständigheten,

att vid vart och ett av de övriga sjukhusen av motsvarande storleksordning

finnas — förutom hantverksföreståndare — 2 hantverkare för snickeriarbeten,

föreslår styrelsen, att en ny tjänst som hantverkare i f. n. Ca 10

inrättas.

Vid Västra Marks sjukhus, som disponeras för vård av omkring 350

asocialt imbecilla kvinnor, finnas för sy- och vävsalarnas räkning inrättade

2 slöjdföreståndartjänster, 2 tjänster för sömmerskor eller väverskor och

1 ekonomibiträdestjänst i Ca 6. Med hänsyn till det stora antal patienter,

som vid sjukhuset ständigt sysselsättas med textilarbeten och för att samtidigt

bringa organisationen inom sy- och vävsalarna vid sjukhuset i bättre

överensstämmelse med motsvarande förhållanden vid de övriga sjukhusen,

där ekonomibiträdestjänster i Ca 6 för textilarbeten icke finnas, föreslår styrelsen,

att den förefintliga ekonomibifrädestjänsten i Ca G utbytes mot 1

tjänst såsom väverska eller sömmerska i Ca 7 och att personalen försferkes

med 1 ekonomibiträdestjänst i Ce 3.

Styrelsen hemställer vidare om utökning med 2 ekonomibiträdestjänster

i Ce 3 för de kvinnliga arbetssalarna vid Birgittas och S:t Jörgens sjukhus,

där antalet personal inom nämnda arbetssalar är mindre än vid Övriga

sjukhus av motsvarande storleksordning.

Slutligen erinrar styrelsen, att sjukhusen disponera för sy- och vävsalarnas

räkning — förutom tjänster för slöjdföreståndare, väverskor och sömmerskor

— i regel ekonomibiträdestjänster i Ce 3. I stället för sådana finnas

emellertid vid några sjukhus enstaka ekonomibiträdestjänster i Ce 2,

för vilka icke kan krävas utbildning eller nämnvärd erfarenhet inom visst

yrke. Då det också visat sig svårt och i flera fall omöjligt att förvärva och

behålla lämplig arbetskraft å sistnämnda tjänster samt då man enligt styrelsens

mening för bl. a. handledning av patienter är föga betjänt av sådan

biträdespersonal, hemställer styrelsen, att 5 för sy- och vävsalar vid fem

olika sjukhus disponerade ekonomibiträdestjänster i Ce 2 måtte utbytas

mot lika många sådana tjänster i Ce 3.

Personal i kök, bageri och tvätt. Styrelsen betonar, att det

är av största vikt, att den erfarenhetsmässigt erforderliga, men hittills icke

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Ilungl. Maj.ts proposition nr 100

fullt genomförda organisationen av personalen inom centralköken vid de

största och medelstora sjukhusen med bl. a. 2 ekonomibiträden i Ca C

(kokerskor) och 2 ekonomibiträden i Ce 3 helt genomföres vid nämnda

sjukhus. F. n. anser sig styrelsen för centralkökens räkning böra föreslå

inrättande av 5 ekonomibiträdestjänster i Ca 6 och 5 sådana tjänster i Ce 3.

Vid bifall härtill skulle emellertid samtidigt kunna indragas 4 vakanta

ekonomibiträdestjänster i Ce 2, hänförliga till samma ekonomiavdelningar.

Vid de större och medelstora sjukhusen finnas för centralkökens räkning

utöver kvinnliga ekonomibiträden anställda två manliga sådana i Ce—

Ca 9 utom vid Furunäsets sjukhus, där endast 1 biträde av detta slag finnes.

Med hänsyn till bl. a., att vårdplatsantalet under innevarande budgetår

ökats med 100 genom att en ny sjukpaviljong därstädes färdigställts samt

att kökspersonalen visat sig vara för fåtalig, föreslår styrelsen, att ytterligare

en sådan tjänst inrättas.

Med anledning av att bageridriften har befunnits böra nedläggas vid S:t

Jörgens och Furunäsets sjukhus föreslår styrelsen, att de vakanta bageriföreståndartjänsterna

i Ca 10 vid dessa sjukhus indragas, att antalet ekonomibiträdestj

änster i Ce 2 reduceras med 2 samt att biträdande bageriför

eståndartjänsten i Ca 7 vid Furunäsets sjukhus överföres till övergångsstat.

Under åberopande av bl. a. den minskade tillgången på patientarbetskraft

hemställer styrelsen vidare, att 2 nya tjänster för tvättbiträden i Ce 3 måtte

ställas till förfogande.

Enär tvätteriet vid S:ta Annas sjukhus vid fortsatt användning i full utsträckning

skulle ha fordrat en synnerligen kostnadskrävande renovering

samt möjlighet yppats att anlita annan tvättinrättning för sjukhusets behov,

har sjukhusets tvätteri ansetts böra till största delen nedläggas. Som

en följd härav föreslår styrelsen, att 1 ekonomibiträdestjänst i Ce 2 indrages

samt att tvättföreståndartjänsten i Ca 8 överföres till övergångsstat.

Personal för trädgård och jordbruk. I samband med den

påbörjade ombyggnaden av Birgittas sjukhus måste enligt styrelsen det till

sjukhuset anslutna jordbruket och svinstallet nedläggas. På grund härav

föreslår styrelsen, att de av sjukhuset disponerade tjänsterna såsom befallningsman

i Ca 12 och föreståndaren för djurstall i Ca 9 överföras till övergångsstat,

varefter innehavaren av den förra tjänsten tills vidare avses utnyttjad

för yttre planeringsarbeten, transporter in. in. och innehavaren av

den senare tjänsten såsom biträde å sjukhusets centralförråd, för transporter

in. in.

Övrig personal. Styrelsen föreslår, att vid Västra Marks sjukhus

inrättas en ekonomibiträdestjänst i Ce—Ca 9, vars innehavare avses skola

utnyttjas inom sjukhusets maskinavdelning och för trädgårdsarbete in. in.

Som stöd härför anför styrelsen, att personalen inom maskinavdelningen

vid bifall till förslaget bättre än f. n. skulle medhinna erforderliga repara
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

tioner av vatten- och värmesystemen m. m. samt att det visat sig otillräckligt

att för trädgården om 2,7 hektar och parkanläggningen om ca 2 hektar endast

disponera en fast anställd tjänsteman (slöjdföreståndare med trädgårdsutbildning).

Vidare hemställer styrelsen om inrättande av en ekonomibiträdestjänst i

Ca—Ce 9 vid Umedalens sjukhus. Innehavaren av tjänsten avses skola utnyttjas

som chaufför och som biträde åt förrådsförmannen.

Slutligen föreslår styrelsen, att tjänsten vid S:ta Annas sjukhus som yttre

nattvakt i Ca 10, vars innehavare förordnats tjänstgöra å skomakeriverkstaden

inom annat sjukhus, överföres på övergångsstat samt att en numera

vakant, å övergångsstat uppförd tjänst som chaufför i Ca 10 vid S:ta

Gertruds sjukhus indrages.

Sammanfattning.

Styrelsen föreslår, att samtliga av styrelsen förordade befattningar som

överskötare, förste skötare, översköterska och första sköterska upptagas

såsom ordinarie i resp. Ca 13, Ca 12, Ca 12 och Ca 10. Av de förordade 49

skötartjänsterna föreslås 33 upptagna såsom ordinarie i Ca 11 och 16 såsom

extra ordinarie i Ce 11, medan av de förordade 90 skötersketjänsterna 60

föreslås upptagna såsom ordinarie i Ca 8 och 30 såsom extra ordinarie i Ce 8.

De 3 förordade ekonomibi trädest jänsterna i Ca eller Ce 9 föreslås upptagna

såsom extra ordinarie i Ce 9.

Sammanfattningsvis skulle vid bifall till vad styrelsen föreslagit tillkomma

följande ordinarie tjänster nämligen 4 förste läkare i Ca 31, 4

överläkare i f. n. Ca 30, 1 kassör i Ca 16, 3 förste uppsyningsmän i Ca 18,

10 första föreståndarinnor i Ca 17, 3 uppsyningsmän i Ca 15, 4 överskötare

i Ca 13, 5 förste skötare i Ca 12, 27 över sköter skor i Ca 12, 33 skötare i

Ca 11, 12 första sköterskor i Ca 10, 60 sköterskor i Ca 8, 1 hantverkare i f. n.

Ca 10, 1 sömmerska eller väverska i Ca 7 och 4 ekonomibiträden i Ca 6. Å

andra sidan skulle följande ordinarie tjänster indragas, nämligen 6 föreståndarinnor

i Ca 14, 2 bageriföreståndare i Ca 10 och 1 chaufför å övergångsstat

i Ca 10. Till övergångsstat skulle överföras följande ordinarie

tjänster, nämligen 2 förste uppsyningsmän i Ca 18, 1 första föreståndarinna

i Ca 17, 6 uppsyningsmän i Ca 15, 25 föreståndarinnor i Ca 14, 1 befallningsman

i Ca 12, 1 yttre nattvakt i Ca 10, 1 föreståndare för djurstall i Ca 9, 1

tvättföreståndare i Ca 8 och 1 biträdande bageriföreståndare i Ca 7. Vidare

skulle 1 första föreståndarinnetjänst i Ca 17 och 12 överskötersketjänster

i Ca 12 icke tillsättas så länge innehavarna av vissa å övergångsstat uppförda

tjänster kvarstode i tjänst.

I fråga om icke-ordinarie tjänster innebär styrelsens förslag

sammanfattningsvis, att följande tjänster skulle tillkomma, nämligen 23

— eventuellt 28 — biträden för skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—Ce 8, 16

skötare i Ce 11, 5 socialassistenter i Ce 11, 3 laboratoriebiträden i Ce 10,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 100

33

30 sköterskor i Ce 8, 3 ekonomibiträden i Ce 9 och 15 ekonomibiträden i

Ce 3, medan å andra sidan skulle indragas 2 andre läkare i Ce 29 och 12

ekonomibiträden i Ce 2.

Sammanlagt skulle alltså enligt styrelsens förslag vid sinnessjukhusen

personalen ökas med 232, varav 151 ordinarie och 81 icke ordinarie.

Förslag om lönereglering för vissa personalgrupper.

Läkarn a.

Styrelsen hemställer om genomförande av statens sinnessjukvårdsberednings

i det föregående refererade förslag om förbättring av sinnessjukläkarnas

avlöningsförhållanden, dock med den jämkningen, att styrelsen — i

enlighet med vad den uttalat i sitt yttrande över förslaget — anser, att

styresmannaarvodena böra utgå med 1 200 kronor vid de mindre sjukhusen,

med 1 800 kronor vid de medelstora sjukhusen och med 2 400 kronor

vid de större sjukhusen.

Köksföreståndarna och biträdande

köksföreståndarna.

Styrelsen framhåller, att betydande svårigheter råda i fråga om rekryteringen

av köksföreståndare. Vakanta tjänster -— främst sådana såsom biträdande

köksföreståndare —- kunna i en del fall ej återbesättas med utbildad

personal. F. n. är halva antalet tjänster såsom biträdande köksföreståndare

icke tillsatta. Endast i undantagsfall kunna vikarier med önskvärda

kvalifikationer anskaffas. Endast den omständigheten, att ett relativt stort

antal av köksföreståndartjänsterna innehavas av äldre befattningshavare,

torde enligt styrelsen vara anledningen till att bristen på arbetskraft icke

framträtt med ännu större styrka. Styrelsen erinrar bl. a. om att motsvarande

tjänster vid landstingssjukhusen fr. o. m. den 1 januari 1947 erhållit

förbättrade avlöningsförmåner samt att sedermera förmånerna även för

köksföreståndare vid storstädernas sjukhus samt vid vanföreanstalter och

kustsanatorier höjts till samma nivå. Med utgångspunkt från vid kroppssjukvården

sålunda genomförd lönereglering föreslår styrelsen uppflyttning

av 8 köksföreståndartjänster i Ca 14 till Ca 19, 10 sådana tjänster i

Ca 12 till Ca 17 och 8 tjänster av samma slag i Ca 10 till Ca 15 samt av 18

biträdande köksföreståndare i Ca 9 till Ca 12.

Hantverkarna.

Styrelsen erinrar om att statens sinnessjukhus f. n. disponera sammanlagt

11G ordinarie och 9 extra ordinarie hantverkare i 10 lönegraden. Styrelsen

upplyser, att även beträffande rekryteringen av hantverkarna svårigheter

gjort sig märkbara allt eftersom lönenivån för yrkesarbetare på den

öppna arbetsmarknaden stigit samt att denna lönenivå i allmänhet ganska

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 100.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

betydligt överstiger avlöningsförmånerna enligt 10 lönegraden. I detta sammanhang

erinrar styrelsen om att 1947 års löneutredning med avseende å

maskinistpersonalen föreslagit att bl. a. eldarna i 10 lönegraden vid sinnessjukhusen

samt de hantverkare vid samma sjukhus, som i egenskap av

reparatörer berörts i av utredningen avgivet betänkande över hithörande

frågor, skulle uppflyttas till 11 lönegraden. Styrelsen hemställer, att samtliga

hantverkartjänster vid statens sinnessjukhus snarast måtte uppflyttas

till 11 lönegraden.

Arvodestagare.

Styrelsen föreslår, att arvodet till predikant vid den till Säters sjukhus

anslutna sekundäravdelningen i Olofsfors — f. n. fastställt till 900 kronor

för år — höjes med 300 kronor till 1 200 kronor eller till samma belopp

som vid exempelvis Pärlby och S:t Olofs sjukhus. Som skäl till förslaget

anför styrelsen, att ende sökande till befattningen gjort anspråk på att

arvodet höjdes till sistnämnda belopp.

Yttranden.

Statskontoret framhåller, att såväl det ekonomiska läget som den rådande

bristen på arbetskraft torde nödvändiggöra stor återhållsamhet vid inrättandet

av nya befattningar samt försiktighet i fråga om utbyte av tjänster

mot befattningar i högre lönegrad. Ämbetsverket motsätter sig sålunda förslaget

om förbättrad löneställning för ekonomibiträdespersonalen i vissa

arbetslokaler och centralkök. Beträffande de två befattningshavarna vid

Birgittas sjukhus i lönegraden Ca 9 resp. Ca 12, vilka skola uppföras på

övergångsstat, bör undersökas, om de ej kunna överflyttas till andra befattningar.

För den nya ekonomibiträdestjänsten vid Umedalens sjukhus

anser statskontoret tillräckliga skäl ej vara anförda. Vidare böra köksföreståndarna

och hantverkarna enligt statskontoret bibehållas vid oförändrad

löneställning under budgetåret 1950/51.

Beträffande arvodestagarna anser sig statskontoret icke kunna tillstyrka

den föreslagna höjningen av arvodet till predikanten vid sekundäravdelningen

i Olofsfors. De för de internmedicinska konsulterna föreslagna arvodena

förefalla statskontoret vara tilltagna i överkant och föreslås fastställda

till ett något lägre belopp. Ämbetsverket erinrar i detta sammanhang, att

röntgenkonsulterna åtnjuta ett årsarvode av 2 508 kronor.

Statens lönenämnd erinrar i anledning av förslaget om uppflyttning av

köksföreståndarna och biträdande köksföreståndarna, att i huvudsak

samma lönegradsplacering f. n. tillämpas för köksföreståndarna vid sinnessjukhusen

som för sådan personal vid försvaret samt uttalar, att spörsmålet

bör underkastas prövning av 1949 års tjänsteförteckningskommitté. Även

frågan om höjd lönegradsplacering av hantverkarna bör enligt lönenämnden

hänskjutas till tjänsteförteckningskommittén. Däremot har lönenämn
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 100

den icke funnit anledning motsätta sig att till internmedicinska konsulter

vid sinnessjukhusen får utgå årsarvode enligt av medicinalstyrelsen förordade

grunder.

Departementschefen.

Beträffande personal för nytillkommande vårdplatser

biträder jag medicinalstyrelsens förslag. Jag förordar alltså, att för Ulleråkers,

Birgittas och Mariebergs sjukhus fr. o. m. nästa budgetår inrättas

följande tjänster, nämligen 7 översköterskor i Ca 12, 12 skötare, 8 första

sköterskor i Ca 10 och 65 sköterskor. Av de nytillkommande skötar tjänsterna

torde 8 böra upptagas som ordinarie i Ca 11 och 4 som extra ordinarie

i Ce 11, medan av de nya skötersketjänsterna 43 torde böra upptagas som

ordinarie i Ca 8 och 22 som extra ordinarie i Ce 8.

I fråga om förstärkning av personalen på befintliga

vårdplatser synes i avseende å läkarpersonalen med inrättandet av

en ny tjänst som förste läkare i Ca 31 vid S:ta Gertruds sjukhus tills vidare

kunna anstå. Däremot torde intet vara att erinra mot förslaget att sjukhuschefen

vid sagda sjukhus erhåller en minskning av sin arbetsbörda. Jag

förordar därför, att en förste läkare därstädes mot ett särskilt arvode å

1 200 kronor erhåller uppdrag att såsom sjukvårdsläkare svara för viss del

av sjukhuschefens avdelning.

En liknande avlastning är av skäl, som i det föregående angivits, uppenbarligen

påkallad för sjukhuscheferna vid S:ta Maria och S:t Lars’ sjukhus

samt för överläkarna å de manliga avdelningarna vid Säters och S:t Sigfrids

sjukhus. Jag tillstyrker därför medicinalstyrelsens förslag, att en förste

läkare vid vart och ett av dessa fyra sjukhus erhåller uppdrag att mot särskilt

arvode å 1 200 kronor såsom sjukvårdsläkare svara för vissa delar av

ifrågavarande avdelningar.

Jag finner mig även kunna biträda styrelsens förslag om utbyte mot

förste läkartjänster i Ca 31 av en vid S:t Lars sjukhus disponibel andre

läkartjänst i Ca 29 samt en vid vartdera S:ta Maria och Säters sjukhus disponibel

andre läkartjänst i Ce 29.

Med hänsyn bl. a. till det stora antalet patienter per läkare vid Restads

sjukhus anser jag, att läkarpersonalen vid sjukhuset bör förstärkas. I enlighet

med medicinalstyrelsens förslag förordar jag, att vid sjukhuset inrättas

eu ny andre läkartjänst i Ce 29.

Emot det förordade utbytet vid Ulleråkers sjukhus av en andre läkartjänst

i Ce 29 mot en sådan tjänst i Ca 29 har jag ej något att invända.

Vad angår medicinalstyrelsens förslag om utbyggande av organisationen

för hjälpverksamhet och familjevård vill jag framhålla, att dessa vårdformer

visat sig vara av mycket stor betydelse. Genom denna verksamhet har

det befunnits möjligt att från sinnessjukhusen utskriva ett betydande an
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

tal patienter, som eljest ej kunnat lämna sjukhusen. Vidare ha i åtskilliga

fall intagningar på sjukhusen kunnat undvikas. Dyrbara sjukhusplatser

ha sålunda kunnat frigöras. Med hänsyn härtill är det angeläget, att dessa

vårdformer komma i bruk i vidgad utsträckning. I betraktande härav samt

på de av medicinalstyrelsen anförda skälen föreslår jag, att överläkartjänster

för hjälpverksamhet och familjevård inrättas vid S:ta Maria, S:ta Gertruds,

S:t Sigfrids och Birgittas sjukhus. Såsom jag i det föregående närmare

utvecklat anser jag mig icke nu böra föreslå uppflyttning till högre

lönegrad av överläkarna i Ca 30 och Ca 31. De av mig nu föreslagna överläkartjänsterna

torde därför böra placeras i den för dem gängse lönegraden,

Ca 30.

Medicinalstyrelsens förslag beträffande läkarpersonalen innebär vidare,

att sinnessjukhusen med undantag för Västra Ny, Västra Marks och Salberga

sjukhus skulle beredas möjlighet att anlita internmedicinska specialister

såsom konsulter. Jag delar medicinalstyrelsens uppfattning angående

behovet för sinnessjukhusen att i viss utsträckning anlita internmedicinsk

sakkunskap och förordar, att för ändamålet beräknas ett belopp av 50 000

kronor.

Jag tillstyrker även förslaget att till de av medicinalstyrelsen omförmälda

11 sjukhusen knyta röntgenkonsulter. Arvodet till dessa torde böra utgå

med samma belopp som till de röntgenläkare, vilka f. n. anlitas som konsulter

vid tre sjukhus, d. v. s. 2 508 kronor.

Vad angår kontorspersonalen anser jag mig icke nu kunna förorda att en

kassör stjänst i Ca 16 inrättas vid Västra Ny sjukhus.

Såsom framgår av vad medicinalstyrelsen anfört förutsätter den av förra

årets riksdag i princip beslutade omorganisationen av uppsyningspersonalen,

att densamma skall avlastas arbetsuppgifter av kameral natur. Styrelsen

har föreslagit, att för dessa uppgifter anställas 20—25 biträden för

skriv- och kontorsgöromål. För egen del räknar jag med att 12 sådana

biträden erfordras för nästa budgetår. Härjämte tillstyrker jag, att ytterligare

3 tjänster inrättas för att tillgodose anmält behov av skrivhjälp åt

överläkare för hjälpverksamhet och familjevård.

Vad härefter angår sjukvårdspersonalen finner jag mig i stort sett kunna

godtaga medicinalstyrelsens nu framlagda detalj förslag till omorganisation

av uppsyningspersonalen i anslutning till det av förra årets riksdag fattade

principbeslutet härom. Jag förordar, att fr. o. m. nästa budgetår följande

tjänster inrättas, nämligen 3 förste uppsyningsmän i Ca 18, 10 första föreståndarinnor

i Ca 17, 3 uppsyningsmän i Ca 15 och 13 översköterskor i

Ca 12. Härjämte böra 6 föreståndarinnetjänster i Ca 14 indragas samt följande

tjänster överföras till övergångsstat, nämligen 1 förste uppsyningsman

i Ca 18, 1 första föreståndarinna i Ca 17, 4 uppsyningsmän i Ca 15 och

25 föreståndarinnor i Ca 14. Av de föreslagna nya tjänsterna som första

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 100

föreståndarinna torde den för Vipeholms sjukhus avsedda icke böra tillsättas,

så länge innehavaren av en till övergångsstat överförd förste uppsyningsmanstjänst

kvarstår i tjänst. Likaledes böra 12 av de 13 föreslagna

nya överskötersketjänsterna icke tillsättas så länge innehavarna av 1 första

föreståndarinnetjänst vid S:ta Maria sjukhus samt 11 föreståndarinnor

kvarstå i tjänst liksom ej heller 1 nyinrättad uppsyningsmannatjänst vid

Västra Ny sjukhus så länge innehavaren av en vid detta sjukhus på övergångsstat

uppförd föreståndarinna kvarstår i tjänst. Därjämte böra vid

framdeles uppkommande vakanser å översköterske- eller överskötartjänster

vid visst sjukhus ledigbliven sådan befattning icke tillsättas så

länge vid sjukhuset anställd, på övergångsstat upptagen föreståndarinna

eller uppsyningsman kvarstår i tjänst. Vid denna disposition av personalen

utgår jag från att 1 förste uppsyningsman och 1 uppsyningsman skola

kunna förflyttas till annat sjukhus.

Medicinalstyrelsens förslag om utbyte av vissa tjänster mot andra befattningar

vid Sundby, Västra Ny, S:ta Gertruds, Källshagens, Pärlby och Frösö

sjukhus föranleda ingen erinran från min sida. I enlighet härmed skulle åi

ena sidan avgå 2 över sköter skor i Ca 12 samt 4 skötare och 4 sköterskor,

medan å andra sidan skulle tillkomma 1 över skötare i Ca 13, 4 förste skötare

i Ca 12, 3 första sköterskor i Ca 10 och 2 skötare.

Styrelsen har vidare föreslagit förstärkning av sjukvårdspersonalen på

befintliga vårdavdelningar med 3 överskötare i Ca 13, 1 förste skötare i

Ca 12 och 39 skötare samt 9 översköterskor i Ca 12, 1 första sköterska i

Ca 10 och 29 sköterskor ävensom 3 laboratoriebiträden i Ce 10. Med hänsyn

till det stora antal sjukhus, på vilka de föreslagna tjänsterna skulle fördelas,

innebär styrelsens förslag en måttlig förstärkning för varje enskilt

sjukhus. Styrelsen har tillika vid framläggandet av sitt förslag ansett sig

nödsakad verkställa en icke obetydlig reduktion av de önskemål om nya

tjänster, som framställts från de olika sjukhusen. I och för sig föreligga

därför goda skäl för bifall i sin helhet till styrelsens förslag. I betraktande

av rådande statsfinansiella läge nödgas jag likväl förorda en viss reducering

av antalet nya tjänster. Sålunda torde antalet skötar- och skötersketjänster

böra begränsas till 31 resp. 21.

Förslaget om utökning av personalen vid rättspsykiatriska avdelningarna

vid Sidsjöns, Mariebergs, Ulleråkers, S:t Lars’ och S:t Jörgens sjukhus med

eu socialassistent i Ce 11 vid en var av avdelningarna, anser jag mig icke

kunna tillstyrka i vidare mån, än att avdelningarna vid Sidsjöns och Mariebergs

sjukhus, vilka sakna dylik befattningshavare, erhålla föreslagen förstärkning.

I fråga om sjukvårdspersonalen på befintliga avdelningar in. in. innebär

alltså mitt förslag, att följande tjänster skulle tillkomma, nämligen 4 överskötare

i Ca 13, ö förste skötare i Ca 12, 7 översköterskor i Ca 12, 29 skö
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

tare, 4 första sköterskor i Ca 10, 17 sköterskor samt 2 socialassistenter i

Ce 11 och 3 laboratoriebiträden i Ce 10. Av de nytillkommande 29 skötartjänsterna

torde 19 böra upptagas såsom ordinarie i Ca 11 och 10 som extra

ordinarie i Ce 11, medan av de 17 nya skötersketjänsterna 11 torde böra upptagas

som ordinarie i Ca 8 och 6 som extra ordinarie i Ce 8.

Vad angår ekonomipersonalen anser jag mig till en början på de av statens

lönenämnd anförda skälen icke böra tillstyrka förslagen om höjd lönegradsplacering

för köksföreståndarna, biträdande köksföreståndarna och

hantverkarna.

Förslagen rörande personalorganisationen inom kök, bageri och tvättinrättningar

vid vissa sjukhus anser jag mig kunna tillstyrka såtillvida, att

vid Furunäsets sjukhus inrättas 1 för centralköket avsedd ekonomibiträdestjänst

i Ce 9, indragas 1 tjänst som bageriföreståndare i Ca 10 och 1 för

bageriet avsett ekonomibiträde i Ce 2 samt till övergångsstat överföres 1

biträdande bageriföreståndare i Ca 7 ävensom att vid vissa andra sjukhus

för tvätterier inrättas 2 ekonomibiträdestjänster i Ce 3. Härjämte böra —

såsom styrelsen föreslagit — indragas 1 tjänst som bageriföreståndare i

Ca 10 och 1 för bageriet avsett ekonomibiträde i Ce 2, båda vid S:t Jörgens

sjukhus, samt 1 ekonomibiträdestjänst i Ce 2 vid S:ta Annas sjukhus. Till

övergångsstat bör vidare överföras 1 tjänst som tvättföreståndare i Ca 8 vid

S:ta Annas sjukhus.

Någon erinran från min sida föranleder ej förslaget om överförande till

övergångsstat av 1 befallningsman i Ca 12 och 1 föreståndare för djurstall

i Ca 9, båda vid Birgittas sjukhus.

Övriga av medicinalstyrelsen beträffande ekonomipersonalen framlagda

förslag anser jag mig icke kunna biträda.

Slutligen torde i enlighet med styrelsens förslag beträffande övrig personal

1 ekonomibiträdestjänst i Ce 9 vid Västra Marks sjukhus böra inrättas,

1 tjänst som chaufför å övergångsstat i Ca 10 vid S:ta Gertruds

sjukhus indragas samt 1 tjänst som yttre nattvakt i Ca 10 vid S:ta Annas

sjukhus överföras till övergångsstat. Däremot anser jag mig ej kunna tillstyrka

inrättande av en ny ekonomibiträdestjänst i Ce 9 vid Umedalens

sjukhus.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle sammanfattningsvis

tillkomma följande ordinarie tjänster, nämligen 3 förste läkare i Ca 31,

4 överläkare i Ca 30, 3 förste uppsyningsmän i Ca 18, 10 första föreståndarinnor

i Ca 17, 3 uppsyningsmän i Ca 15, 4 överskötare i Ca 13, 5 förste

skötare i Ca 12, 27 översköterskor i Ca 12, 27 skötare i Ca 11, 12 första

sköterskor i Ca 10 och 54 sköterskor i Ca 8. Å andra sidan skulle följande

ordinarie tjänster indragas, nämligen 6 föreståndarinnor i Ca 14 och 2

bageriföreståndare i Ca 10. Från övergångsstat skulle avföras 1 tjänst som

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 100

chaufför i Ca 10. Till övergångsstat skulle slutligen överföras följande

tjänster, nämligen 1 förste uppsyningsman i Ca 18, 1 första föreståndarinna

i Ca 17, 4 uppsyningsmän i Ca 15, 25 föreståndarinnor i Ca 14, 1 befallningsman

i Ca 12, 1 yttre nattvakt i Ca 10, 1 föreståndare för djurstall i

Ca 9, 1 tvättföreståndare i Ca 8 och 1 biträdande bageriföreståndare i Ca 7.

Av de föreslagna nya tjänsterna skulle 1 tjänst som första föreståndarinna

1 Ca 17, 1 uppsyningsman i Ca 15 och 12 överskötersketjänster icke tillsättas

så länge innehavarna av vissa å övergångsstat uppförda tjänster kvarstå i

tjänst. Vid framdeles uppkommande vakanser å översköterske- eller överskötartjänster

må vid visst sjukhus ledigbliven sådan befattning

icke tillsättas så länge vid sjukhuset anställd, på övergångsstat upptagen

föreståndarinna eller uppsyningsman kvarstår i tjänst. Såsom av det föregående

framgår, har förutsatts, att vissa befattningshavare skola kunna

förflyttas till andra sjukhus.

Vidare skulle tillkomma följande icke-ordinarie tjänster, nämligen 15 biträden

för skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—Ce 8, 14 skötare i Ce 11, 2

socialassistenter i Ce 11, 3 laboratoriebiträden i Ce 10, 28 sköterskor i Ce 8,

2 ekonomibiträden i Ce 9 och 2 i Ce 3. Å andra sidan skulle 2 tjänster som

andre läkare i Ce 29 och 3 ekonomibiträdestjänster i Ce 2 indragas.

Sammanlagt föreslår jag alltså i detta sammanhang utökning med 191

tjänster vid sinnessjukhusen, varav 130 ordinarie och 61 icke-ordinarie. Av

dessa tjänster avses 92 för nytillkommande vårdplatser och 99 för förstärkning

av personalen för befintliga vårdplatser in. m.

C. Beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1950/51.

Medicinalstyrelsen har i sin förut omnämnda skrivelse den 23 december

1949 beräknat anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän till 29 200 000 kronor. Anslagsposten är för innevarande

budgetår uppförd med 28 050 000 kronor. Vid bifall till vad jag i det föregående

förordat skulle anslagsposten å ena sidan höjas med ca 820 000

kronor för inrättande av nya tjänster och med 280 000 kronor för avlöningsförstärkning

åt läkarna samt å andra sidan minskas med i runt tal

45 000 kronor i anledning av indragning av ordinarie tjänster och med omkring

75 000 kronor på grund av det i det föregående omförmälda vakanthållandet.

Härjämte kan förväntas, att ett relativt stort antal av de till

övergångsstat överförda tjänsterna bliva vakanta bl. a. genom innehavarnas

1947/48 ...................

1948/49 ...................

1949/50 (statsliggaren s. 931)

1950/51 (förslag) .........

Anslag

44 800 000

48 650 000

49 800 000

52 400 000

Nettoutgift

48 705 530

50 631 717

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 100

befordran. Denna besparing uppskattar jag till ca 80 000 kronor. Vidare

torde anslagsposten kunna nedräknas med 300 000 kronor på grund av förekommande

vakanser å ordinarie tjänster m. in. I enlighet härmed skulle

posten för nästa budgetår uppföras med (28 050 000 + 820 000 + 280 000 —

45 000 — 75 000 — 80 000 — 300 000) 28 650 000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, bör, vid bifall till förslaget om 5 särskilda

arvoden å 1 200 kronor till förste läkare vid S:ta Maria, S:t Lars’, S:ta Gertruds,

Säters och S:t Sigfrids sjukhus, uppräknas med 6 000 kronor. Kostnaderna

för arvoden till internmedicinska konsulter och röntgenkonsulter

beräknar jag till 50 000 resp. 27 600 kronor. Härjämte räknar jag med en

höjning av arvodet till predikant vid sekundäravdelningen i Olofsfors å 300

kronor. Vidare torde under posten böra uppföras förslagsvis 13 000 kronor

till arvoden till ledamöter och suppleanter i lokala utskrivningsnämnder i

enlighet med de i propositionen nr 179/1949 angivna grunderna. Därest

förslaget om inrättande av särskilda överläkartjänster för hjälpverksamhet

och familjevård vid S:ta Maria, S:t Sigfrids och Birgittas sjukhus skulle

vinna bifall, kunna arvoden å sammanlagt 1 800 kronor indragas. Anslagsposten,

som f. n. är anvisad med 118 500 kronor, torde alltså för nästa

budgetår böra bestämmas till (118 500 + 6 000 + 50 000 + 27 600 + 300 +

13 000 — 1 800) 213 600 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

har för innevarande budgetår upptagits till 17 000 000 kronor. För inrättande

av nya tjänster i enlighet med vad jag förordat behöver posten höjas

med omkring 295 000 kronor, medan indragning av därtill av mig förordade

icke-ordinarie tjänster medför en minskning med i runt tal 30 000

kronor, ökade kostnader för vikarier å nytillkommande tjänster torde

kunna uppskattas till 120 000 kronor. Vid bifall till förslaget om avlöningsförstärkning

till icke-ordinarie läkarpersonal torde vidare under posten

böra upptagas ett belopp av 15 000 kronor. Då anslagsposten under senare

år varit avsevärt överbelastad, huvudsakligen till följd av att kostnaderna

för avlöningar till vikarier beräknats för snävt, torde posten för nästa

budgetår böra uppräknas med 1 150 000 kronor. Posten bör i enlighet härmed

för nästa budgetår upptagas till (17 000 000 + 295 000 — 30 000 +

120 000 + 15 000 + 1 150 000) 18 550 000 kronor.

För rörligt tillägg slutligen torde böra beräknas 4 986 400 kronor.

Anslaget i dess helhet skulle sålunda upptagas till (28 650 000 + 213 600

+ 18 550 000 + 4 986 400) 52 400 000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

41

II. Statens sinnessjukhus: Omkostnader.

1947/48 ...................

1948/49 ...................

1949/50 (statsliggaren s. 934)

1950/51 (förslag) ...........

Anslag

18 700 000

20 250 000

23 200 000

23 800 000

Nettoutgift

22 388 210

22 469 708

Framställning av medicinalstyrelsen.

I skrivelse den 23 december 1949 har medicinalstyrelsen framlagt beräkningar

rörande medelsbehovet för nästa budgetår.

Styrelsen omnämner inledningsvis, att medelbeläggningen på

statens sinnessjukhus under år 1948 uppgått till 22 083, varjämte

i medeltal 641 patienter per dag vistats i den till sjukhusen anslutna familjevården.

Under första halvåret 1949 ha sammanlagt 259 nya vårdplatser tagits i

anspråk och under innevarande budgetår beräknas ytterligare sammanlagt

599 nytillkommande vårdplatser bliva tagna i anspråk. Vidare beräknar

styrelsen, att sammanlagt 462 nya vårdplatser skola bliva disponibla under

nästkommande budgetår. 156 av dessa platser avses dock tills vidare skola

utnyttjas för evakuering av vissa befintliga platser.

På grundval av det anförda beräknas medelbeläggningen på ifrågavarande

sjukhus under budgetåret 1950/51 uppgå till sammanlagt omkring

(22 083 + 259 + 599 + 462 — 156) 23 250. Medeltalet patienter i familjevård

uppskattas till ungefär detsamma som under år 1948 eller till omkring

640.

Det totala antalet vårdade per dag under budgetåret 1950/51 skulle sålunda

uppgå till omkring (23 250 + 640) 23 890.

Styrelsen framlägger härefter följande allmänna synpunkter

på beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår.

I samband med sina förslag beträffande sinnessjukhusens omkostnadsanslag

för innevarande budgetår har styrelsen påvisat, att dessa anslag

under en lång följd av år varit alltför knappt beräknade. En jämförelse av

anslagen för budgetåret 1948/49 med motsvarande anslag för budgetåret

1935/36 gav vid handen, att sjukhusens behov av medel i vissa för vårdens

kvalitet väsentliga avseenden hade varit bättre tillgodosett år 1935 än

under de senaste åren. Mot bakgrunden härav framhöll styrelsen bl. a.

angelägenheten av att i vissa avseenden väsentligt öka omkostnadsanslaget

för att bereda sjukhusen möjligheter att påbörja en materiell upprustning,

som vore en förutsättning för en kvalitativ utveckling av sinnessjuk vården

i takt med framstegen på psykiatriens område samt för ett så effektivt

utnyttjande som möjligt av de befintliga vårdplatserna vid dessa sjukhus.

På grundval av dessa synpunkter höjdes vissa omkostnadsposter ganska

väsentligt, närmast delposterna till inventarier, utspisning, linne, gångoch

sängkläder samt läkemedel in. m. Storleksordningen av posterna till

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 100

inventarier samt linne, gång- och sängkläder under tiden före den genomförda

snäva anslagsbegränsningen tjänade till ledning vid avvägningen av

nämnda anslag.

För att möjliggöra fortsatt kvalitativ utveckling inom sinnessjukvården

är det angeläget, att sjukhusens behov av medel för omkostnader jämväl i

fortsättningen betydligt bättre tillgodoses än under de senast förflutna tio

åren, och medicinalstyrelsen anser, att ifrågavarande anslagsbelopp för

budgetåret 1950/51 böra beräknas i stort sett enligt samma grunder som

för innevarande budgetår. Sålunda bör avvägningen av en del omkostnadsposter

ske med ledning av bl. a. beloppens storlek under budgetåret 1935/36

och utvecklingen i fråga om penningvärdet under tiden därefter. Styrelsen

finner detta tillvägagångssätt vara lämpligt till dess man vunnit säkrare

kännedom om behovet av medel för att uppnå och bibehålla ändamålsenlig

kvalitativ standard vid sinnessjukhusen.

Härefter ingår styrelsen på en beräkning av de särskilda anslagsposterna.

I fråga om anslagsposten till sjukvård m. in. åt befattningshavare

hemställer styrelsen ånyo om genomförande av statens sjukhusutrednings

förslag om ändrade grunder för ersättning till de läkare vid

sinnessjukhusen, som förordnats som verksläkare. Bifall till detta förslag

skulle medföra en årlig merkostnad av i runt tal 75 000 kronor. Med hänsyn

härtill samt till belastningen under föregående budgetår —- 239 139 kronor

—- föreslår styrelsen, att ifrågavarande anslagspost uppräknas från 215 000

kronor till 315 000 kronor.

Anslagsposten till reseersättningar anser styrelsen böra höjas

med 35 000 kronor till 185 000 kronor. Styrelsen anför härom.

Belastningen å anslagsposten har under nästföregående budgetår uppgått

till 185 072 kronor mot 129 882 kronor under budgetåret 1947/48. Kostnadsökningen

— 55 000 kronor — har betingats av ett flertal omständigheter.

På grund av rådande bostadsbrist i städer och samhällen ha omplaceringstraktamenten

utgått i ganska många fall. Därjämte har den förhöjning av

biljettpriserna för järnvägsresor med 20 procent, som skett fr. o. m. den

1 februari 1948, medfört en betydande merbelastning.

Till en del ha emellertid de ökade kostnaderna föranletts av ovanligt

omfattande patienttransporter mellan olika sjukhus till följd av bl. a. nytillkomna

vårdplatser. Vidare har antalet transporter till vissa kroppssjukhus

av patienter för operativa ingrepp (lobotomier m. m.) stigit betydligt

(under år 1947 utfördes 127 lobotomier men under år 1948 icke mindre än

419). Sålunda företagna patienttransporter ha medfört ökning av bl. a.

kostnaderna för rese- och traktamentsersättningar till sjukvårdspersonal.

Vidare har en del tjänstemän måst i utbildningssyfte beordras tjänstgöra

vid andra sjukhus än dem, vid vilka de äro anställda, och under denna tid

ha de varit berättigade till traktamentsersättning. Den till sjukhusen anslutna

öppna sinnessjukvården, närmast hjälpverksamheten, har kraftigt

utbyggts.

Fyra av de befintliga tio särskilda överläkartjänsterna härför ha tillkommit

fr. o. m. den 1 juli 1948, vilket medfört ökat behov av medel till reseersättningar.

Slutligen må nämnas, att de rese- och traktamentsersättningar,

vilka enligt ett Kungl. Maj:ts beslut den 4 juni 1948 utbetalats till de or
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kanyl. \Iaj:ts proposition nr 100

dinarie och extra ordinarie läkare vid statens sinnessjukhus, som deltagit

i en för sådana läkare anordnad kompletteringskurs, uppgått till omkring

9 000 kronor.

Till reseersättningar under nästkommande budgetår torde man få räkna

med ungefär det belopp, till vilket senaste anslagsbelastning uppgått. Möjligen

kan antalet transporter av patienter för undersökning och behandling

å kroppssjukhus komma att något minska vid bifall till av styrelsen

i annat sammanhang framlagt förslag om anknytning av internmedicinska

konsulter till sinnessjukhusen. Å andra sidan har i anslagsäskandena rörande

sinnessjukhusens avlöningar föreslagits, att särskilda överläkartjänster

för familjevård och hjälpverksamhet inrättas vid ytterligare fyra sjukhus

fr. o. m. ingången av nästa budgetår. Jämväl under innevarande och

nästkommande budgetår böra vidare kompletteringskurser för sinnessjukhusens

läkare anordnas, varför erforderliga medel för rese- och traktamentsersättningar

i samband därmed böra finnas tillgängliga.

I fråga om medelsbehovet under anslagsposten till expenser yttrar

styrelsen följande.

Belastningen å delposten till bränsle, lijse och vatten har under nästföregående

budgetår uppgått till 4 967 024 kronor mot 5 700 345 kronor budgetåret

1947/48. Enligt från byggnadsstyrelsen och bränslekommissionen inhämtade

uppgifter kan förmodas, att bränsleförbrukningen kommer att

bliva något större under nästkommande än under nästföregående budgetår.

Dels har väderleken under sistnämnda år varit mildare än normalt, dels

har numera regleringen av bränsleförbrukningen upphört. Därtill kommer,

att man med hänsyn till den senaste utvecklingen i fråga om priserna på

importerat bränsle synes böra räkna med ett ej oväsentligt förhöjt kolpris.

Vidare förväntas vid några sjukhus, där nya avtal rörande leveranser av

elektrisk energi måst träffas, kostnaderna för kraftförsörjningen bliva något

ökade. Medicinalstyrelsen finner sig med hänsyn till nu angivna omständigheter

böra föreslå uppräkning av delposten med 100 000 kronor till

5 100 000 kronor.

Belastningen å delposten till övriga expenser har stigit från 223 841 kronor

under budgetåret 1947/48 till 265 280 kronor under budgetåret 1948/49.

Av denna utgiftsökning med något mer än 40 000 kronor hänföra sig omkring

36 000 kronor till sjukhusens telefonkostnader. Denna kostnadsstegring

har till övervägande delen förorsakats av höjning av avgifterna för

telefonabonnemang. Därjämte har bl. a. utbyggnaden av den öppna sinnessjukvården

medfört ökning av såväl telefonkostnaderna som andra till förevarande

delpost hänförliga utgifter. Med hänsyn härtill samt närmast på

grund av den fortsatta utbyggnaden och intensifieringen av den öppna

vården torde man få räkna med löpande utgifter om sammanlagt ca 270 000

kronor. Planerat utbyte under budgetåret 1950/51 av manuellt betjänade

telefonväxlar mot automatiserade sådana vid två sjukhus beräknas vidare

komma att draga en kostnad för inträdesavgifter å sammanlagt 80 000

kronor, varför man bör räkna med ett tillfälligt tillägg med detta belopp.

Delposten föreslås alltså upptagen med (270 000 + 80 000) 350 000 kronor

för nästkommande budgetår.

Styrelsen har i enlighet härmed beräknat anslagsposten till expenser till

(5 100 000 + 350 000) 5 450 000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 100

Anslagsposten till övriga utgifter har styrelsen uppskattat till

sammanlagt 18 250 000 kronor, vilket belopp med 655 000 kronor överstiger

det för innevarande budgetår anvisade. Beträffande denna anslagspost anför

styrelsen inledningsvis.

Jämlikt delposterna i socialstyrelsens levnadskostnadsindex (indextalen

i 1935 års serie), vilket utvisar en genomsnittlig prisstegring med 66 procent

mellan åren 1935 och 1949 (juni), uppgå prisförhöjningarna

på inventarier ......j

/möbler ..........

^husgeråd, verktyg . .

till

»

89 %

67 %

( 85 %

( 58 %

juni

»

**

CO

» tvätt och renhåll-l

(tvätt ............

»

49 %

( 49 %

»

2>

)

ning . r..........1

(tvål och såpa ....

»

107 %

(112 %

»

»

)

» utspisning ......

livsmedel ........

»

81 %

( 81 %

»

»

)

» linne, gång- och!

(kläder och skodon

»

87 %

( 82 %

»

)

sängkläder ......1

(hushållstextilier

»

132 %

(124 %

»

»

)

Enligt kommerskollegii partiprisindex är stegringen av partipriserna sedan

år 1935 ännu högre (116 %) än den prisförhöjning, som kommer till

uttryck i socialstyrelsens levnadskostnadsindex.

Vad styrelsen anfört beträffande de i anslagsposten ingående delposterna

kan sammanfattas sålunda:

Sedan juni 1948 ha, såsom framgår av det föregående, priserna på inventarier

något stigit, så att prisförhöjningen sedan år 1935 numera uppgår

till i genomsnitt omkring 75 procent mot ca 70 procent i juni 1948. Med

utgångspunkt från att anslagsbeloppet under budgetåret 1935/36 utgjorde

20 kronor per patient och år bör man sålunda för nästkommande budgetår

i första hand räkna med ett anslagsbelopp om 35 kronor per patient eller

vid en medelbeläggning på sjukhusen om 23 250 med sammanlagt (23 250 X

35) 810 000 kronor till täckandet av löpande utgifter av normal omfattning.

Därest emellertid den påbörjade materiella upprustningen vid sinnessjukhusen

skall kunna genomföras utan alltför lång tidsutdräkt erfordras

liksom för innevarande budgetår dessutom viss engångsförhöjning av posten.

De av sjukhusens direktioner till medicinalstyrelsen anmälda medelsbehoven

för särskilda, mera kostnadskrävande förnyelser och kompletteringar

i fråga om inventarieutrustningen uppgå sammanlagt till 580 000

kronor. Enär dessa mera omfattande förnyelser och kompletteringar enligt

styrelsens mening böra ske etappvis, föreslås, att hälften av nyssnämnda

belopp eller 290 000 kronor anvisas för nästa budgetår. Enligt det anförda

föreslås, att delposten upptages med (810 000 + 290 000) 1 100 000 kronor,

innebärande en höjning med 200 000 kronor i förhållande till löpande

budgetår.

Delposten till tvätt och renhållning bör enligt styrelsen med utgångspunkt

huvudsakligen från belastningen under föregående budgetår, 548 477 kronor,

uppräknas från 490 000 till 550 000 kronor.

Nettoutgifterna under budgetåret 1948/49 för utspisning uppgingo enligt

styrelsen till 11 252 660 kronor. Under år 1948 uppgick medelbeläggningen

till 22 083 och beräknas stiga till ca 23 250 under nästa budgetår. Då kostnaden

för dagsportion till patient f. n. — liksom under föregående budgetår

— i genomsnitt uppgår till 1 krona 22 öre, kan enligt styrelsen den kostnadsökning

för utspisningen, som skulle följa av nyssnämnda beräknade stegring

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj ris proposition nr 100

av medelbeläggningen mellan år 1948 och budgetåret 1950/51 uppskattas till

omkring 520 000 kronor. Vid oförändrad kostkvalitet och vid i stort sett

samma livsmedelspriser beräknas i enlighet härmed utgifterna för utspisningen

under nästa budgetår till omkring (11 252 660 + 520 000) 11 800 000

kronor. För att vinna närmare erfarenheter rörande den under innevarande

budgetår igångsatta försöksverksamheten med enhetskost vid två sjukhus

anser styrelsen vidare erforderligt, att verksamheten bedrives jämväl under

nästa budgetår, och beräknar härför oförändrat belopp, 200 000 kronor.

Delposten till utspisning upptages alltså med (11 800 000 + 200 000)

12 000 000 kronor eller samma belopp, som anvisats för innevarande budgetår.

Belastningen å delposten till linne, gång- och sängkläder uppgick under

sistförflutna budgetår till 2 001 217 kronor. För innevarande budgetår utgör

anslagsbeloppet i 800 000 eller ca 81 kronor 50 öre per patient. Under tiden

före andra världskriget uppgingo kostnaderna per patient till omkring 48

kronor. Därest hänsyn tages till den prisförhöjning med i genomsnitt 110

procent, som därefter inträtt i fråga om textilier, skulle per patient nu böra

beräknas ca 100 kronor. Vid en medelbeläggning av sjukhusen med 23 250

skulle i enlighet härmed delposten uppräknas till (23 250 x 100) 2 325 000

kronor. Med hänsyn till att sjukhusens upprustning i förevarande avseende

synes böra ske successivt, anser styrelsen dock tillfyllest, att delposten höjes

med 200 000 kronor till 2 000 000 kronor.

Nettoutgifterna för läkemedel m. m. ha under budgetåret 1948/49 uppgått

till 905 784 kronor. Då utvecklingen givetvis bör inriktas mot allt större insatser

i fråga om diagnostik och terapi är det av vikt, att de belopp, som av

styrelsen kunna ställas till sjukhusens förfogande för ifrågavarande ändamål,

ej äro för snävt beräknade. Med hänsyn till anslagsbelastningen och den

beräknade ökade beläggningen å sjukhusen under nästa budgetår föreslår

styrelsen, att delposten uppräknas från 900 000 till 910 000 kronor.

Kostnaderna för familjevård, vilka under budgetåret 1948/49 uppgått till

598 621 kronor, beräknas av styrelsen med utgångspunkt från nämnda

belastningssiffra för nästa budgetår till ett från 530 000 till 600 000 kronor

förhöjt belopp.

Även kostnaderna för antomobiler och transporter beräknas av styrelsen

under hänsynstagande till belastningen å delposten under budgetåret

1948/49, vilken utgjorde 334 298 kronor. Styrelsen föreslår sålunda, att

posten höjes från 260 000 till 335 000 kronor.

I fråga om delposten till patienternas sysselsättning och förströelse erinrar

styrelsen om att posten fr. o. in. budgetåret 1947/48 avsevärt höjts —

med 250 000 till 625 000 kronor — för att möjliggöra ökad tilldelning av

flitpengar åt arbetande patienter. De förhöjningar av flitpengarna, som

skett med anledning därav, medföra emellertid merbelastning först i den

mån de höjda flitpenningarna uttagas för inköp o. d. Eftersläpningen härvidlag

är orsaken till att anslagsbelastningen under budgetåren 1947/48

och 1948/49 uppgått till endast 488 554 resp. 539 339 kronor. Därest de

förhöjningar av flitpenningsbeloppen, som åsyftades med anslagsökningen

budgetåret 1947/48, skola bibehållas, beräknas behovet av medel till patienternas

sysselsättning och förströelse snart komma att uppgå till 625 000

kronor eller ännu högre belopp. Då det enligt styrelsens mening är synnerligen

angeläget, att de alltjämt i många fall alltför låga flitpenningsbeloppen

ej åter reduceras, föreslår styrelsen, att delposten, som för inne
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 100

varande budgetår sänkts till 585 000 kronor, för nästa budgetår ånyo uppräknas

till 625 000 kronor.

Jämväl delposten till diverse utgifter höjdes fr. o. in. budgetåret 1947/48,

med 50 000 kronor till 150 000 kronor. Därvid åsyftades att bereda större

möjligheter än tidigare att tillgodose patienter med understöd vid utskrivning

enligt 86 § sinnessjukvårdsstadgan. Belastningen å delposten uppgick

emellertid under nämnda budgetår till icke mer än 98 312 kronor. Under

budgetåret 1948/49 har belastningen något stigit, nämligen till 116 584

kronor. Detta synes icke böra föranleda uppräkning av anslagsbeloppet.

Någon minskning av anslagsbeloppet bör enligt styrelsens mening ej heller

övervägas, då dels behovet av medel till understöd åt patienter ännu icke

närmare kan bedömas och dels kostnaderna för utbildningskur ser för sjukvårdspersonal

vid ifrågavarande sjukhus, vilka kostnader jämväl belasta

denna delpost, beräknas bliva högre under nästkommande budgetår än

under budgetåret 1948/49. Styrelsen föreslår, att delposten för budgetåret

1950/51 upptages med oförändrat belopp eller med 130 000 kronor.

Omkostnadsanslaget i sin helhet skulle alltså enligt styrelsens beräkning

för nästa budgetår uppgå till (315 000 + 185 000 + 5 450 000 + 18 250 000)

24 200 000 kronor.

Departementschefen.

Vad först angår anslagsposten till s j ukvård in. in. åt befattningshavare

har med ett genomförande av statens sjukhusutrednings

förslag om ändrade grunder för ersättning till de läkare vid sinnessjukhusen,

vilka förordnats som verksläkare, ansetts böra ytterligare anstå.

Med hänsyn härtill synes anslagsposten i anslutning till belastningen under

föregående budgetår, 239 139 kronor, böra upptagas till 240 000 ( + 25 0001

kronor.

Mot medicinalstyrelsens beräkning av anslagsposterna till reseersättningar

och till expenser har jag ej annan erinran, än att

den i expensposten ingående delposten till bränsle, lyse och vatten tills

vidare bör upptagas till oförändrat belopp. Anslagsposterna torde alltså

böra uppföras med 185 000 ( + 35 000) resp. 5 350 000 (+ 110 000) kronor.

I fråga om anslagsposten till övriga utgifter synes delposten till

inventarier kunna begränsas till 900 000 kronor mot av medicinalstyrelsen

föreslagna 1 100 000 kronor. Vad angår delposten till patienternas sysselsättning

och förströelse torde tills vidare en uppräkning med 15 000

kronor till 600 000 kronor vara tillfyllest. Beträffande övriga delposter under

anslagsposten till övriga utgifter anser jag mig kunna godtaga medicinalstyrelsens

beräkningar. Föreslagna höjningar ansluta sig till belastningen

under föregående budgetår. Anslagsposten till övriga utgifter skulle i enlighet

härmed upptagas till sammanlagt 18 025 000 (+430 000) kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle omkostnadsanslaget i sin

helhet för nästa budgetår komma att uppgå till (240 000 + 185 000 +

5 350 000 + 18 025 000) 23 800 000 (+ 600 000) kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 100

47

III. Utrustning av nya sinnessjukhus.

Framställning av medicinalstyrelsen.

I skrivelse den 23 december 1949 har medicinalstyrelsen gjort framställning

om anvisande av medel för nästa budgetår till utrustning av nya

sinnessjukhus.

Styrelsen har därvid till att börja med hemställt om medel för utrus tning

av nytillkommande lokaler vid vissa sjukhus.

Härom anför styrelsen i huvudsak följande.

Vid Ulleråkers sjukhus pågår uppförandet av de av Kungl. Maj :t den 27

juni 1947 och 20 maj 1949 beslutade två nya vårdpaviljongerna, som förutom

medicinskt centrum in. m. skola inrymma 185 vårdplatser. Den 13

maj 1949 har Kungl. Maj:t till medicinalstyrelsens förfogande ställt ett

belopp om 100 000 kronor för påbörjandet av paviljongernas utrustning.

Sedermera har sjukhusdirektionen inkommit till styrelsen med fullständigt

utrustningsförslag. Vid granskningen därav har centrala sjukvårdsberedningen

funnit ett belopp av 313 000 kronor vara erforderligt. I detta belopp

ingå icke några kostnader för linne, gång- och sängkläder för de 84 vårdplatser,

som under sjukhusets ombyggnad avses skola användas för evakuering

av patienter från befintliga vårdavdelningar. I beloppet ingå emellertid

icke heller kostnader för tjänstekläder åt erforderlig personal för de delar

av paviljongerna, som avses skola bliva ett tillskott av vårdplatser och sålunda

icke skulle utnyttjas för evakueringsändamål. På grund härav böra

de beräknade kostnaderna ökas med 11 000 kronor. Å andra sidan böra

dessa kostnader reduceras med 10 000 kronor, som avsetts för psyko-kirurgisk

operationsutrustning. Hjärnkirurgiska ingrepp synas nämligen enligt

styrelsens mening tills vidare alltjämt böra utföras å kroppssjukhus.

Styrelsen beräknar sålunda, att för utrustning av de två nya paviljonger,

som äro under uppförande vid Ulleråkers sjukhus, erfordras f. n. ytterligare

(313 000 + 11 000 — 10 000 — 100 000) 214 000 kronor.

Uppförandet av en tuberkulosavdelning vid Ulleråkers sjukhus (Kungl.

Maj :ts beslut den 20 maj 1949) beräknas taga sin början senast under

nästa budgetår. Något förslag till utrustning av denna har ännu ej utarbetats,

men det synes erforderligt, att medel i viss utsträckning ställas till

förfogande för påbörjandet av denna utrustning redan under nämnda budgetår.

Styrelsen får därför föreslå, att tills vidare 75 000 kronor anvisas för

detta ändamål.

Enligt det anförda beräknar styrelsen det nuvarande behovet av ytterligare

medel för utrustning vid Ulleråkers sjukhus till sammanlagt (214 000

+ 75 000) 289 000 kronor.

Uppförandet av en tuberkulosavdelning vid Umedalcns sjukhus (Kungl.

Maj:ts beslut den 20 maj 1949) beräknas jämväl taga sin början senast

under budgetåret 1950/51. På grund härav får medicinalstyrelsen, liksom

beträffande motsvarande paviljong vid Ulleråkers sjukhus, hemställa, att

75 000 kronor måtte anvisas för påbörjandet av utrustningen därav.

Första etappen av ombyggnaden vid Furunäsets sjukhus (Kungl. Maj :ts

beslut den 20 maj 1949) beräknas f. n. vara genomförd omkring den 1 juni

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 100

1950. Andra etappen avses skola påbörjas i april 1950 och förväntas vara

genomförd omkring den 1 januari 1951. Ombyggnadens återstående två

etapper beräknas vara avslutade i september 1951 resp. juli 1952. De delar

av huvudbyggnaden, som sålunda förmodas vara färdigställda omkring den

1 januari 1951, avses inrymma expeditionslokaler, lokaler för medicinskt

centrum, sex vårdavdelningar samt en behandlingsavdelning.

Ehuru något fullständigt utrustningsförslag ännu icke hunnit utarbetas,

har direktionen för sjukhuset gjort framställning om att preliminärt måtte

anvisas omkring 36 000 kronor för anskaffning av en del ny utrustning

under nästa budgetår. Med anledning härav får medicinalstyrelsen föreslå,

att tills vidare 36 000 kronor anvisas för detta ändamål.

Inom kort kommer att till Kungl. Maj:t överlämnas förslag till ombyggnad

av administrationsbyggnaden vid Säters sjukhus, enär det är angeläget

att därstädes snarast möjligt iordningställa bl. a. lämpliga utrymmen för

medicinskt centrum. Denna ombyggnad torde vid bifall till nämnda förslag

kunna påbörjas redan under år 1950. På grund härav får styrelsen, ehuru

något definitivt utrustningsförslag ännu icke kunnat utarbetas, föreslå, att

påbörjandet av ifrågavarande lokalers utrustning under nästa budgetår möjliggöres

genom att tills vidare förslagsvis 55 000 kronor ställas till förfogande

härför.

Styrelsen erinrar vidare, att för nästföregående och innevarande budgetår

under förevarande anslag anvisats särskilda medel för anskaffning av

diverse modern medicinsk utrustning till sinnessjukhusen.

Sålunda ha för detta ändamål under budgetåret 1948/49 anvisats 70 000

kronor och under innevarande budgetår 85 000 kronor. Medlen ha använts

för komplettering av sjukhusens utrustning med elektrochockapparater,

elektrokardiografer och laboratorieapparatur. Vidare har med hjälp därav

ett sjukhus försetts med tandklinikutrustning och ett annat med elektroencefalografanläggning.

Då ännu åtskilliga brister i dessa avseenden förefinnas,

är det enligt styrelsens mening angeläget, att den sålunda påbörjade

upprustningen i fråga om apparatur för effektiv sjukvård får fortsätta.

Styrelsen hemställer, att 85 000 kronor måtte anvisas för ändamålet jämväl

för nästa budgetår.

I enlighet med det anförda föreslår medicinalstyrelsen, att till utrustning

av nya sinnessjukhus för nästa budgetår anvisas (289 000 + 75 000 + 36 000

+ 55 000 + 85 000) 540 000 kronor.

Departementschefen.

Mot medicinalstyrelsens förslag om anvisande av sammanlagt 455 000

kronor för utrustning av nytillkommande lokaler vid de i styrelsens framställning

omnämnda sjukhusen har jag intet att erinra. Jag tillstyrker även

styrelsens förslag om anvisande av 85 000 kronor för anskaffande av modern

medicinsk utrustning till sinnessjukhusen. Medelsbehovet för nästa budgetår

beräknar jag alltså i likhet med styrelsen till 540 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 100

49

IV. Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar

1947/48 ...................

1948/49

1949/50 (statsliggaren s. 944)

1950/51 (förslag)

Anslag Nettoutgift

595 000 669 369

640 000 684 846

670 000

690 000

Framställning av medicinalstyrelsen.

I skrivelse den 23 december 1949 har medicinalstyrelsen framlagt beräkningar

rörande medelsbehovet för nästa budgetår.

Under hänvisning till vad styrelsen anfört i sin framställning rörande

avlöningar till statens sinnessjukhus för nästa budgetår föreslår styrelsen

under anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän,

att anstaltens överläkare uppflyttas från Ca 31 till Ca 32 och tillerkännes

avlöningsförstärkning med 5 000 kronor för år samt att anstaltens

kök sföreståndare och hantverkare placeras i Ca 15 resp. Ca 11. Kostnadsökningen

för dessa löneförbättringar skulle för år uppgå till (588 + 5 000 +

1 212 + 252) 7 052 kronor. Med hänsyn till belastningen under budgetåret

1948/49, 386 489 kronor, och nyssnämnda kostnadsökning föreslår styrelsen,

att anslagsposten uppräknas till 390 000 (+ 30 000) kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. M a j :t, föreslås uppräknad med 1 200 kronor.

Som skäl härför anför styrelsen, att anstaltens överläkare borde tillerkännas

styresmannaarvode med nämnda belopp, därest sjukhuscheferna vid

statens sinnessjukhus komme i åtnjutande av sådant arvode. Anslagsposten

upptages alltså med 3 100 (+ 1 200) kronor.

Vad angår anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal föreslår styrelsen —- som i sina anslagsäskanden

beträffande anstaltens omkostnader hemställt om medel till inköp av elektroencefalografisk

utrustning — att det belopp om 5 400 kronor, vilket f. n.

må disponeras för anställande av extra arbetskraft, höjes med 6 000 kronor

för anställande av lämplig personal för handhavande av nämnda apparatur.

Med hänsyn härtill samt till belastningen å anslagsposten under budgetåret

1948/49, 225 467 kronor, upptager styrelsen anslagsposten till 232 000

(-— 13 000) kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg uppskattar styrelsen till 70 900

(+ 7 800) kronor.

Styrelsen beräknar alltså anslaget i dess helhet till (390 000 + 3 100 +

232 000 + 70 900) 696 000 (+ 26 000) kronor.

Departementschefen.

I överensstämmelse med vad jag i det föregående förordat i fråga om förbättring

av löneförmånerna för överläkare vid statens sinnessjukhus tillstyrker

jag, att anstaltens överläkare fr. o. in. den 1 januari 1951 erhåller

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1050. 1 samt. Nr 100.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Alaj:ts proposition nr 100

provisorisk avlöningsförstärkning med 5 004 kronor för år. Däremot kan

jag ej nu biträda styrelsens förslag om höjd lönegradsplacering för överläkaren

och om särskilt styresmannaarvode till honom. Dessa frågor har

jag emellertid för avsikt att upptaga till förnyad behandling i samband med

prövningen av anslagsäskandena till anstalten för budgetåret 1951/52.

Förslagen om inplacering av anstaltens köksföreståndare och hantverkare

i 15 resp. 11 lönegraderna anser jag mig icke kunna tillstyrka.

I enlighet härmed och med hänsyn till belastningen under budgetåret

1948/49 beräknar jag anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän till 386 000 (+ 26 000) kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj: t, bör i anslutning till vad jag nyss

anfört upptagas till oförändrat belopp, 1 900 kronor.

Mot medicinalstyrelsens beräkning av anslagsposten till avlöningar

till övrig i c k e-o r d i n a r i e personal — 232 000 (— 13 000)

kronor — har jag intet att erinra. Däremot torde anslagsposten till rörligt

tillägg böra uppräknas med allenast 7 000 kronor till 70 100

kronor.

Jag föreslår alltså, att anslaget för nästa budgetår höjes med (26 000 —

13 000 + 7 000) 20 000 kronor till 690 000 kronor.

V. Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader.

Framställning av medicinalstyrelsen.

I skrivelse den 23 december 1949 har medicinalstyrelsen framlagt beräkningar

rörande medelsbehovet för nästa budgetår.

Styrelsen har upptagit anslagsposterna till sjukvård m. m. åt befattningshavare

och till reseersättningar till oförändrade

belopp eller 2 500 resp. 1 200 kronor.

I fråga om anslagsposten till expenser upplyser styrelsen, att belastningen

å delposten till bränsle, lyse och vatten under budgetåren 1946/47—

1948/49 uppgått till resp. 82 762, 73 194 och 87 717 kronor samt upptager

med utgångspunkt härifrån posten för nästa budgetår till ett med 14 000

kronor förhöjt belopp eller 80 000 kronor. Med hänsyn till bl. a. de höjda

avgifterna för telefonabonnemang föreslår styrelsen, att delposten till övriga

expenser höjes med 500 kronor till 4 500 kronor. Delposten till expenser

föreslås sålunda upptagen med (80 000 + 4 500) 84 500 kronor.

Beträffande anslagsposten till övriga utgifter föreslår styrelsen,

att delposten till inköp och underhåll av inventarier, vilken för löpande bud
-

1947/48 ...............

1948/49 ...................

1949/50 (statsliggaren s. 946)

1950/51 (förslag) .........

Anslag Nettoutgilt

233 300 241 021

236 000 271 578

250 000

284 000

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 100

getår är uppförd med 16 000 kronor, höjes med 13 000 kronor till 29 000

kronor. Styrelsen erinrar, att av det för innevarande budgetår anvisade

beloppet 3 300 kronor äro avsedda för löpande underhåll. Utöver detta belopp

erfordras under delposten för nästa budgetår 2 100 kronor för komplettering,

som bör fördelas på en tidrymd av 5 år, av vårdavdelningarnas

serveringsutrustning av rostfritt material, 1 700 kronor för komplettering

av vårdavdelningarnas möbelbestånd —- en avdelning saknar exempelvis helt

nattbord — omkring 1 300 kronor för utbyte mot nya av fyra äldre radioapparater,

vilka icke kunna repareras, samt 20 600 kronor för inköp av

enligt styrelsens mening oundgängligen nödvändig elektroencefalografisk

utrustning. Härjämte föreslår styrelsen, att delposten till linne, gång- och

sängkläder beräknas efter enahanda grunder som motsvarande delpost för

sinnessjukhusen. Detta innebär, att ett anslagsbelopp av cirka 86 kronor

beräknas per patient och år. Delposten föreslås i enlighet härmed till

(222 X 86) 19 000 kronor, innebärande en höjning med 6 000 kronor. Delposten

till diverse utgifter förordas sänkt med 500 kronor till 6 000 kronor.

Återstående delposter under anslagsposten till övriga utgifter har styrelsen

upptagit med oförändrade belopp. Styrelsen har alltså beräknat anslagsposten

i dess helhet till (29 000 + 5 600 + 116 000 + 19 000 + 13 000 + 6 200

+ 6 000) 194 800 kronor.

Omkostnadsanslaget i sin helhet skulle sålunda enligt styrelsens beräkningar

uppgå till (2 500 + 1 200 4- 84 500 + 194 800) 283 000 kronor.

Departementschefen.

Den föreliggande beräkningen av medelsbehovet föranleder i stort sett

ingen erinran från min sida. I anledning av en särskild framställning av

styrelsen förordar jag, att under delposten till inköp och underhåll av inventarier

tillfälligt anvisas ett belopp av 1 500 kronor för inköp av viss

tandvårdsutrustning, vilket skulle möjliggöra för anstalten att få den fortsatta

tandvården för patienterna ordnad genom folktandvården. Delpostens

belopp torde emellertid ej böra höjas med mer än 1 000 kronor. Jag föreslår,

att anslaget i dess helhet upptages till 284 000 kronor.

VI. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens sinnessjukhus, som påkallas

av vad jag i det föregående förordat;

II. godkänna följande avlöningsstat för statens sinnessjukhus,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1950/51:

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 100

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 28 650 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

........................... » 213 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis » 18 550 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis » 4 986 400

Summa förslagsanslag kronor 52 400 000;

III. godkänna följande avlöningsstat för statens anstalt

för fallandesjuka, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget
-

året 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 386 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t » 1 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis » 232 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis » 70 100

Summa förslagsanslag kronor 690 000:

IV. för budgetåret 1950/51 under elfte huvudtiteln anvisa

a) till Statens sinnessjukhus: Avlöningar ett förslagsanslag

av 52 400 000 kronor;

b) till Statens sinnessjukhus: Omkostnader ett förslagsanslag

av 23 800 000 kronor;

c) till Utrustning av nya sinnessjukhus ett reservationsanslag

av 540 000 kronor;

d) till Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar ett

förslagsanslag av 690 000 kronor;

e) till Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader ett

förslagsanslag av 284 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ralph Sterner.

Iduns tryckeri, Esselte AB. Stockholm 1950

016237

Doktrin (2)

  1. Dan Hanqvist, Vin och vatten — erkännande av ”religiös” rätt, SvJT 2003 s. 981, på s. 990 · Fritt tillgänglig
  2. Dan Hanqvist, Den sista enhörningen: på jakt efter den kyrkliga vigseln, FT 2003 nr 2 s. 215, på s. 227 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:208 Skrivelse till Konung em, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950/51 till avlöningar och omkostnader vid statens sinnessjuk a1 i texten
  2. SU 1950:126 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950/51 till avlöningar och omkostnader vid statens sinnessjukhus och statens s. 11 i texten

Doktrin (2)

2 kopplingar.

  1. FT 2003 s. 215 Dan Hanqvist, Den sista enhörningen: på jakt efter den kyrkliga vigseln s. 227 i texten
  2. SvJT 2003 s. 981 Dan Hanqvist, Vin och vatten — erkännande av ”religiös” rätt s. 990 i texten