Sök i Ratio Lex

Angående anslag till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret 1950/51, in. m

1950-03-03 · 16 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:114, Angående anslag till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret 1950/51, in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 114.

1

Nr 114.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till befrämjande

i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret

1950/51, in. m.; given Stockholms slott den 3

mars 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min iallernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen förordas, att rörlig kursverksamhet skall bedrivas bland fiskarena

enligt de riktlinjer, som vid 1949 års riksdag uppdrogos för motsvarande

verksamhet inom jordbruket och skogsbruket. För detta ändamål samt

för utbetalande av statsbidrag till studieresor för fiskare begäres för nästa

budgetår ett belopp av 25 000 kronor under anslaget till befrämjande i allmänhet

av fiskerinäringen. Detta anslag föreslås skola för budgetåret 1950/

51 uppföras med 85 000 kronor.

Slutligt förslag om inrättande av eu fast skola för yrkesutbildning av

fiskareungdom anses ej nu böra avgivas. För att ytterligare erfarenhet skall

vinnas rörande intresset för dylik utbildning bland fiskareungdomen samt

rörande den lämpligaste formen för densamma föreslås att den yrkesutbildning

för fiskare, som nu är förlagd till Lysekil, skall fortsättas, ehuru med

vissa ändringar i kursplanerna.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 111.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng.

I gällande riksstat finnes upptaget ett reservationsanslag av 89 000 kronor

till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Av anslaget skola 5 000

kronor användas för kontroll av saltströmming, 32 300 kronor utbetalas till

Södra Sveriges fiskeriförening såsom bidrag till föreningens verksamhet samt

51 700 kronor användas enligt föreskrifter, som Kungl. Maj:t meddelar för

varje särskilt fall. Av sistnämnda belopp ha 20 000 kronor beräknats till

kostnader för kvalitetskontroll vid export av fisk eller fiskprodukter.

I årets statsverksproposition (IX. H. T., punkt 149) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1950/51 anvisa ett särskilt anslag å 25 000

kronor för att bestrida kostnaderna för kvalitetskontroll vid export av fisk

och fiskprodukter m. in. Anslaget till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen

har på min hemställan i riksstatsförslaget för nästa budgetår upptagits

med endast beräknat belopp. Detta har därvid bestämts till 64 000 kronor,

motsvarande det för innevarande budgetår anvisade anslaget minskat

med det belopp å 25 000 kronor, som föreslagits skola överföras till särskilt

anslag. Jag torde nu få återkomma till denna anslagsfråga.

Genom beslut den 14 maj 1948 bemyndigade Kungl. Maj :t mig att tillkalla

fem sakkunniga med uppgift att verkställa utredning och avgiva förslag rörande

fiskeritj änstemäns och fiskares yrkesutbildning samt länsfiskeritjänstemännens

lönefråga.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallade jag samma dag såsom sakkunniga

ledamoten av riksdagens andra kammare, folkskolläraren G. T.

Skoglund i Umeå, tillika ordförande, landstingsmannen, fiskaren A. K. H.

Andersson i Fårö, filosofie doktorn, numera fiskeriintendenten S. J. Sjögren,

ledamoten av riksdagens andra kammare, handelsföreståndaren K. B

Utbult i öckerö samt länsfiskeritjänstemannen K. W. Zettergren i Uppsala.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen fiskeriutbildningskommittén,

ha den 17 oktober 1949 avgivit betänkande med förslag angående fiskeritjänstemäns

och fiskares yrkesutbildning m. m (stencilerat). Till betänkan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

3

det ha kommittéledamöterna Utbult och Zettergren avgivit reservation beträffande

fiskeritjänstemännens lönegradsplacering.

Över betänkandet ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av fiskeristyrelsen

efter hörande av fiskeriintendenterna, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för

yrkesutbildning, statskontoret, statens lönenämnd, 1946 års skolkommission,

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, förvaltningsutskotten i Göteborgs

och Bohus läns samt norra Kalmars läns landsting, förvaltningsutskotten i

samtliga hushållningssällskap utom Skaraborgs och Kopparbergs läns, Hushållningssällskapens

förbund, styrelsen för specialgymnasiet i Vilan, Södra

Sveriges fiskeriförening, Svenska lax- och laxöringföreningen, Svenska fiskevårdsförbundet,

Sveriges fiskares riksförbund, Svenska insjöfiskarenas centralförbund,

Svenska ostkustfiskarnas centralförbund, Svenska västkustfiskarnas

centralförbund, Skånes fiskareförbund, Svenska fiskarenas studieförbund,

Föreningen Sveriges länsfiskeritjänstemän, Föreningen statens

fiskeritjänstemän och Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund.

I betänkandet framläggas förslag dels rörande utbildningen av fiskeritjänstemän

och yrkesutbildningen i egentlig mening för fiskare, dels om

bidrag till Svenska fiskarenas studieförbund och dels om löneställningen

för länsfiskeritjänstemän och fiskmästare.

Kommitténs förslag i fråga om utbildningen av fiskeritjänstemän innebär,

att denna skall utbyggas och fördjupas. Medan utbildningen vid den nuvarande

fiskeriskolan i Aneboda omfattar 11 månader, skall den av kommittén

föreslagna kursen taga i anspråk närmare 20 månader. Vidare förordar kommittén,

att en fast yrkesskola för fiskareungdom skall inrättas. Enligt förslaget

skall fiskeritjänstemannautbildningen och den fasta yrkesundervisningen

för fiskare sammanföras till en fiskeriskola i Lysekil. Till denna skola

skall överföras dels större delen av den statsunderstödda fiskeritjänstemannautbildning,

som hittills bedrivits vid fiskeriskolan i Aneboda, dels den

yrkesundervisning för fiskare, som sedan två år provisoriskt anordnats i

Lysekil. I betänkandet förordas vidare, att rörliga kurser av olika slag skola

anordnas för fiskare. Enligt kommitténs mening kan en dylik kursverksamhet

bäst stödjas enligt de grunder, som 1949 års riksdag fastställt för sådan

undervisning inom jordbruket.

Kommitténs förslag rörande yrkesutbildning av fiskeritjänstemän och

fiskare anses i det övervägande flertalet remissyttranden kunna läggas till

grund för en lösning av dessa frågor. Mot den föreslagna förläggningsorten

för fiskeritjänstemannautbildningen framföras dock starka betänkligheter i

några yttranden. Delade meningar uttalas även beträffande möjligheten att

få tillräckligt antal elever vid fasta yrkeslmrser för fiskare.

Enligt min mening är det principiellt befogat att inrätta en fast undervisningsanstalt

för fiskare. Med hänsyn till att erfarenheterna från den provisoriska

yrkesundervisning, som varit anordnad i Lysekil, icke vittna om något

större intresse därför bland fiskareungdomen anser jag dock, att sagda

provisoriska yrkesutbildning bör fortsätta ytterligare någon tid. Därvid böra

dock, såsom jag i det följande kommer att förorda, vissa ändringar företagas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 114.

i kursplanerna. Först därefter bör man på grundval av då vunna erfarenheter

fatta definitiv ståndpunkt i frågan om inrättande av en fiskareskola. Under

sådana förhållanden anser jag att man nu ej heller bör besluta om utbildningen

för fiskeritjänstemän. Vart denna skall förläggas torde nämligen

i hög grad bliva beroende av om en fast fiskeriskola i Lysekil kommer till

stånd eller ej. Ett uppskov med spörsmålet om utformningen av fiskeritjänstemännens

utbildning torde för övrigt ej vålla några större svårigheter.

Innevarande år anordnas nämligen en kurs för fiskeritjänstemän vid Södra

Sveriges fiskeriförening i Aneboda. Därigenom torde det omedelbara rekryteringsbehovet

kunna täckas.

Beträffande spörsmålet om bidrag till Svenska fiskarenas studieförbund

torde jag få erinra om att i årets statsverksproposition under åttonde huvudtiteln

föreslagits, att anslaget Bidrag till studieförbund för organisations- och

administrationskostnader skall höjas med 30 000 kronor. Härigenom synes

det bliva möjligt att bevilja förbundet statsbidrag från detta anslag.

Vad slutligen angår löneställningen för länsfiskeritjänstemän och fiskmästare

har kommitténs majoritet föreslagit, att de förstnämnda, vilkas

tjänster för närvarande ej äro lönegradsplacerade, skola placeras i 19 lönegraden.

För fiskmästarna har föreslagits en uppflyttning från 16 till

17 lönegraden. Reservanterna inom kommittén ha förordat, att ifrågavarande

befattningshavare skola placeras i 21 respektive 19 lönegraden. I ett

flertal yttranden, särskilt från hushållningssällskap och berörda personalorganisationer,

har tillstyrkts, att de skola erhålla den löneställning, som

reservanterna förordat, eller placeras i högre lönegrader.

Redan den löneställning, som kommitténs majoritet föreslagit, innebär

emellertid för fiskmästarna en lönegradsuppflyttning och för länsfiskeritjänstemännen

en placering i högre lönegrad än den som motsvaras av

de statsbidrag vilka hittills utgått till deras avlönande. Med hänsyn till den

överenskommelse om inkomststabilisering under innevarande år, till vilken

allmän anslutning vunnits, anser jag mig icke för närvarande kunna

förorda en lönereglering för nu ifrågavarande befattningshavare, vilken

skulle innebära en inkomstförbättring i förhållande till vad som hittills

utgått av statsmedel. Såsom framhållits bland annat i remissutlåtandet från

statens lönenämnd kunna vidare betänkligheter anföras mot att en sådan

lönereglering skulle vidtagas oberoende av pågående allmänna tjänsteförteckningsrevision.

Det förtjänar i detta sammanhang framhållas, att kommitténs

förslag rörande lönegradsplacering av ifrågavarande befattningshavare

står i visst samband med de skärpta krav på utbildningen, som kommittén

anser böra uppställas. Detta förhållande kan emellertid ej anföras som

skäl för en omedelbar lönereglering, eftersom ställning icke nu tages till

kommitténs förslag i denna del. Enligt min mening bör därför frågan om

fiskeritjänstemännens lönegradsplacering slutligt prövas först i samband

med den pågående tjänsteförteckningsrevisionen. Då spörsmålet om länsfiskeritjänstemännens

benämning bland annat sammanhänger med deras

lönegradsplacering, torde även detta spörsmål nu få lämnas Öppet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

5

Med hänsyn till vad jag nu anfört kommer jag att här endast uppehålla

mig vid de delar av kommitténs förslag, som gälla anordnande av

fasta yrkeskurser och rörlig kursverksamhet för fiskare. Sedan jag redogjort

för dessa frågor torde jag få behandla fiskeristyrelsens framställning

om anslag till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen för nästa budgetår.

Fasta yrkeskurser för fiskare.

Kommittén. Fiskeriutbildningskommittén anser, att det blir till gagn för

fisket, om en yrkesutbildning vid fasta undervisningsanstalter kommer till

stånd. Beträffande behovet härav erinras bland annat om att den pågående

utvecklingen inom både västkustfisket och östersjöfisket innebär övergång

till allt större båttyper, utsträckande av fisket till avlägsnare fångstplatser

och utnyttjande av nya tekniska hjälpmedel.

Den ringa omfattning, som elevanslutningen till den provisoriskt anordnade

fiskareskolan i Lysekil hittills fått, torde enligt betänkandet bero på

att yrkesutbildning ännu är något tämligen okänt för fiskareungdomen.

Kommittén räknar också med att en bättre rekrytering till skolan endast

kan vinnas så småningom. Den påpekar att samma begynnelsesvårigheter

gjort sig gällande både vid den danska folkhögskolan för fiskare och vid

de norska yrkesskolorna för fiskare men att de där ganska snart övervunnits.

Ett större yrkesutbildningsprogram kan enligt kommitténs mening å

andra sidan övervägas först då denna form av yrkesutbildning kommit att

omfattas med ett allmännare intresse bland fiskarebefolkningen. Kommittén

inskränker sig därför nu till att föreslå en fastare organisation för

den undervisning, som bedrives i Lysekil.

Beträffande undervisningens allmänna inriktning erinrar kommittén om

att den provisoriska fiskareskolan för närvarande avser utbildning av såväl

fiskare som besättningsmän i den mindre fraktfarten samt av båtbyggare.

Kommittén anser från sina utgångspunkter det vara lämpligt, att en fiskareskola

får samma villkor i fråga om statsbidrag som jordbrukets undervisningsanstalter.

Detta anses emellertid utesluta, att verksamheten skulle

omfatta båtbyggeri. Då däremot fiske och mindre fraktfart ofta utövas av

samma personer och utbildningen på dessa områden till väsentliga delar

kan sammanfalla, föreslår kommittén, att i mån av tillgång på elevplatser

utbildningen vid fiskareskolan även skall få avse besättningsmän inom den

mindre sjöfarten.

Beträffande kursplanernas uppläggning uttalas, att en för läsåret 1949/50

anordnad grundläggande kurs för yngre elever i åldern 14—16 år kan vara en

lämplig grundval för den fortsatta verksamheten. Kommittén nämner såsom

skäl härför även att det kan vara lättare att rekrytera elever i åldern 14—16

år än i något högre ålder, då vederbörande redan funnit sin utkomst i fisket

och ogärna avbryter sina förtjänstmöjligheter under flera månader av delvis

den bästa fisketiden. Kommittén föreslår därför, att även i fortsättning
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mcij:ts proposition nr 114.

en en sådan grundläggande kurs för elever i yngre åldrar skall anordnas och

att skolpliktiga elever i sådan kurs skola befrias från deltagande i undervisningen

i fortsättningsskola. Denna grundläggande kurs bör omfatta högst

30 veckor och pågå från början av oktober till slutet av maj med lämpliga

ferieuppehåll vid jul- och nyårshelgerna samt påskhelgen.

Eftersom elever i de åldrar, för vilka den grundläggande kursen är avsedd,

icke kunna erhålla skepparexamen och motorskötarbevis, föreslår

kommittén även en 15 veckors fortsättningskurs för elever i något högre

ålder. I en sådan fortsättningskurs skola också inläggas vissa ämnen, såsom

instrumentlära och bokföring, vilka fordra en större mognad hos eleverna

Vidare bör den omfatta repetitionskurser i vissa ämnen, såsom svenska,

matematik, engelska m. m.

Enligt kommitténs mening bör man, med ledning av hittills gjorda erfarenheter,

under en första utvecklingsetapp inrikta sig på att få till stånd en

avdelning om 15—20 elever vid vardera kursen. På något längre sikt böra

emellertid två sådana avdelningar vid vardera kursen eftersträvas. För de

allra närmaste åren förutsattes dock en verksamhet av mera blygsam omfattning

och med fortfarande delvis för sökskaraktär. Kommittén ifrågasätter

därjämte, att man under en övergångstid skall avstå från att giva den

kortare kursen för fiskare karaktären av en fortsättningsskola, eftersom under

de närmaste åren elever med tillräckliga förkunskaper knappast kunna

erhållas.

Ämnesplanen för den grundläggande kursen upptager följande huvudämnen,

nämligen navigation och sjömansskap, redskapslära och sjömansslöjd,

inotorlära samt instrumentlära. Kommittén betonax-, att undervisningen

i dessa ämnen måste ske med hänsynstagande till förhållandena inom

fisket. Utbildningen i motorlära, sjömansskap och sjömansslöjd bör sålunda

begränsas till vad som har praktisk betydelse för fiskare.

I övrigt föreslås att kursen skall omfatta instrumentlära, matematik,

svenska, engelska, tyska (frivilligt), medborgarkunskap, författnings- och

föreningskunskap, fysik med meteorologi och enklare kemi, ekonomilära,

iiskeribiologi, fiskelära, matlagning, hygien, sjukvård samt kroppsövningar.

Enligt kommitténs kursplan skall utbildningen vid den grundläggande kursen

omfatta i genomsnitt ungefär 39 timmar per vecka, om ämnet tyska

icke ingår i kursen, och 41 timmar per vecka, om nämnda ämne medtages.

Av denna arbetstid skola 19 timmar upptagas av praktik och gymnastik eller

andra kroppsövningar.

Den föreslagna fortsättningskursen avser att leda till första klass fiskeskeppareexamen

och motorskötarbevis. Vidare skall kursen giva grundligare

kunskaper i instrumentlära och upptager såsom ett nytt huvudämne fiskberedning.

I övrigt avser kursen i huvudsak samma ämnen som den grundläggande

kursen. Fortsättningskursen skall omfatta i genomsnitt 44—45

timmar per vecka under 15 veckor. Något mindre än halva timantalet skall

avse praktisk utbildning och kroppsövningar.

För elever, som särskilt ämna ägna sig åt den mindre fraktfarten, bör

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

7

vid båda kurserna någon timme per vecka undervisning kunna anordnas i

varukännedom och andra med fraktfart sammanhängande spörsmål. Eventuellt

kan sådan undervisning lämnas i stället för något av de mera fiskeribetonade

ämnena.

Till undvikande av menlig konkurrens om eleverna mellan de föreslagna

fiskarekurserna och folkhögskolornas fackundervisning för fiskare ifrågasätter

kommittén slutligen, om icke övergång bör kunna ske från fiskarekurs

till folkhögskolas andra årskurs.

Yttrandena. Behovet av en fast anstalt för yrkesundervisning för fiskare

bedömes olika i yttrandena. I det övervägande flertalet av de yttranden, där

frågan beröres, förordas dock, att en sådan anstalt nu inrättas.

Fiskeristyr elsen betonar sålunda, att den hittillsvarande ringa tillslutningen

av elever till skolan icke får tydas så, som om denna undervisning för

fiskare vore mindre nödvändig. Även överstyrelsen för yrkesutbildning förordar,

att fortsatta försök göras att få till stånd en fast yrkesundervisning

för fisket. Överstyrelsen uttalar bland annat, att en ordnad yrkesutbildning

för fiskare behövs och att det icke får anses uteslutet att en bättre elevrekrytering

så småningom kan uppnås.

Skolöverstyrelsen har ingen erinran mot kommitténs förslag rörande yrkesundervisningen

för fiskare och vitsordar, i anslutning till vad kommittén

uttalat i ämnet, betydelsen av att fiskarena utöver yrkesutbildning erhålla

allmän medborgerlig bildning. Överstyrelsen anser därför i likhet med

kommittén, att två studievägar böra stå öppna för fiskareungdomen, nämligen

dels en grundligare yrkesutbildning förenad med ett visst mått av allmänbildning,

dels en mera allmänt medborgerlig utbildning förenad med en

viss fackundervisning.

1.Vid ärs skolkommission anser fackutbildning för fiskare vid folkhögskolor

mindre motiverad, om skolväsendet omlägges i enlighet med kommissionens

principförslag. Även Blekinge läns hushållningssällskap uttalar, att

kravet på en förbättrad fackutbildning på fiskets område icke i längden

kan tillgodoses i kombination med folkhögskolekurser.

Hushållningssällskapen och fiskareorganisationerna biträda tämligen allmänt

kommitténs syn på fiskets undervisningsfrågor. Särskilt uttrycka sällskapen

och organisationerna i kustlänen inom de södra och västra delarna

av landet tillfredsställelse över den föreslagna skolan i Lysekil. Sålunda uttalar

fiskerinämnden i Kristianstads läns hushållningssällskap, att skolan

kommer att fylla ett länge känt behov och att yrkesundervisningen vid de

föreslagna fiskarekurserna kan väntas få stor betydelse för fiskets framtida

utveckling. Svenska västkustfiskarnas centralförbund påpekar att båtmaterialet

blivit allt större och dyrbarare. De nya stora fiskebåtarna utgöra

företag med ett årligt produktionsvärde av i regel betydligt över 100 000 kronor

och med ränte-, amorterings- och driftskostnader till avsevärda belopp.

Detta ställer fiskets utövare inför ekonomiska avgöranden av stor räckvidd.

Därvid äro kunskaper i bokföring och i ekonomiska frågor av betydelse. Ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

vecklingen i fråga om båtmaterialet skärper vidare kraven på fiskarenas

kunskaper i navigation och motorlära. I detta sammanhang erinras också

om den ökade insats från fiskets utövare, som den framväxande fackliga

och ekonomiska föreningsrörelsen kräver. Som exempel på organisationsväsendets

omfattning nämnes, att Västkustfiskarnas centralförbund har

femtio lokalavdelningar bland Bohusläns och Hallands yrkesfiskare, vartill

kommer ett betydande antal ekonomiska föreningar. Även Svenska ostkustfiskarnas

centralförbund uttalar tillfredsställelse över förslaget att inrätta

en fast fiskareskola i Lysekil, varigenom fiskarena, i likhet med andra yrkesutövare,

få möjlighet att förvärva teoretiska kunskaper och praktisk

utbildning i sitt fack.

Med hänsyn till den ringa elevanslutningen vid de kurser, som provisoriskt

anordnats i Lysekil läsåren 1948/49 och 1949/50, betvivlas från vissa

håll lämpligheten av denna undervisningsform. Förslaget avstyrkes vidare

uttryckligen av statskontoret. Detta ämbetsverk erinrar om att år 1948/49

en kurs i motorlära om fem veckor endast samlat två elever och en kurs i

navigation om tretton veckor sex elever. Kostnaden för administration och

undervisning uppgick därvid till 550 kronor per elev och vecka. Hösten 1949

började en förberedande kurs med sex elever, av vilka tre sedermera slutat

på grund av sjukdom. I statskontorets yttrande anföres vidare, att det torde

ligga i fiskareyrkets natur, att den erforderliga yrkesutbildningen bäst

inhämtas genom praktik under äldre och erfarna fiskares handledning.

Ämbetsverket har icke kunnat frigöra sig från intrycket, att det främst

varit strävanden att skänka fiskarena ökade insikter i allmänbildande ämnen,

som varit vägledande för kommittén vid uppgörande av kursplanerna.

Även det förhållandet att kommittén räknar med att behöva utfylla luckor

i undervisningsavdelningarna med elever för utbildning av besättningsmän

inom den mindre sjöfarten visar enligt statskontorets uppfattning, att kommittén

icke syftar till att skapa en verklig yrkesskola för speciellt fiskare.

Ämbetsverket finner också utredningen giva vid handen, att varken behov

eller tillräckligt intresse för en dylik skola föreligger. Förslaget om inrättande

av en sådan avstyrkes därför. Fiskarenas utbildningsbehov bör i stället

tillgodoses i hittills hävdvunna former, nämligen genom yrkesbestämda

fortsättningsskolor, folkhögskolekurser med fackundervisning för fiskare,

rörliga kurser och frivillig bildningsverksamhet. Det ekonomiska stöd, som

staten är beredd att lämna till främjande av fiskarenas yrkesutbildning och

medborgerliga bildning, anser statskontoret bliva bättre använt på detta

sätt än om större belopp bindas i en för hela riket gemensam fiskeriskola.

Svenska fiskevårdsförbundet och Föreningen statens fiskeritjänstemän

ifrågasätta likaledes, om tiden ännu är mogen för att genomföra en fast

yrkesundervisning på fiskets område och om icke sådan utbildning tills

vidare bäst sker i samband med folkhögskolekurser. Älvsborgs läns norra

hushållningssällskap anser, att det bör övervägas om det icke är lämpligare

att ännu något år driva den föreslagna fiskareskolan i Lysekil såsom

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 114.

försöksskola och först senare efter vunnen erfarenhet fatta slutligt beslut

om skolans förläggning och anordnande.

I en del yttranden, där skolans inrättande i övrigt tillstyrkts eller lämnats

utan erinran, anses dess betydelse bliva begränsad dels på grund av undervisningens

inriktning på i första hand havsfisket, dels på grund av Lysekils

mindre centrala läge. Dylika synpunkter anföras av fiskeriintendenterna

i östra och mellersta distrikten, Östergötlands, Kronobergs, Örebro och

Gävleborgs läns hushållningssällskap samt Svenska ostkustfiskarnas centralförbund.

Å andra sidan anför fiskeristgrelsen, att man av erfarenheterna om elevsammansättningen

under den korta tid, varunder undervisningskurser loi

fiskare hittills anordnats i Lysekil, skulle kunna draga den slutsatsen, att

elever kunna påräknas ej blott från västkusten utan även från andra delai

av landet.

I detta sammanhang må nämnas, att Kalmar läns norra landstings förvaltningsutskott

anser att en fiskeriskola bör förläggas till detta landstingsområde.

Mot förslaget att undervisningen i mån av platstillgång även skall kunna

avse elever från den mindre sjöfarten framföras inga invändningar i yttrandena,

utöver vad statskontoret, såsom förut nämnts, anfört därom.

Göteborgs och Bohus läns landsting ifrågasätter att undervisningsprogrammet

skall utvidgas till att även omfatta en båtbyggarkurs. Även överstyrelsen

för yrkesutbildning berör denna fråga. Enligt överstyrelsens mening

böra de föreslagna statsbidragsgrunderna för fiskareutbildningen på

intet sätt omöjliggöra, att båtbyggareutbildningen bibehålies vid skolan.

Det anmärkes dock, att för denna del av undervisningen andra bidragsgrunder

måhända böra tillämpas.

De föreslagna kursplanerna lämnas i allmänhet utan erinran i yttrandena.

Fiskeristgrelsen anför emellertid i likhet med åtskilliga andra remissinstanser,

att förslaget till undervisningsplan icke bör anses definitivt utan

att skolans ledning bör äga vidtaga de ändringar, som efter hand kunna

befinnas ändamålsenliga. I fråga om den förberedande kursen för yngre

elever påpeka 19b6 års skolkommission och Hallands läns hushållningssällskap

att, om en nioårig enhetsskola kommer till stånd, yrkesundervisning

för fiskare bör kunna ingå i det nionde skolårets kursplan. Under sådana

förhållanden ifrågasätter kommissionen, om icke kursen redan nu bör givas

en sådan form, att den utan nämnvärda omläggningar kan anpassas till

enhetsskolan. Detta skulle kunna ske genom att kurstiden utsträckes till

att omfatta ett vanligt skolår, såväl hela antalet undervisningstimmar som

antalet däri ingående teoritimmar inskränkes samt undervisningen i allmänbildande

ämnen, framför allt svenska, gives en något större omfattning

än i kommitténs förslag.

Beträffande kursplanen framför dessutom Gävleborgs läns hushållnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts proposition nr 114.

sällskap önskemålet, att ämnet fiskevård skall ingå i undervisningen. Då

enligt sällskapets mening språkundervisning endast har intresse för västoch

sydkustfiskare, böra språkämnena för elever från andra delar av landet

kunna ersättas med det för dem viktigare ämnet fiskevård.

Mot kommitténs förslag om anknytning från fiskarekurserna till folkhögskolas

andra årskurs har skolöverstyrelsen ingen erinran. Rektorn för folkhögskolan

i Grebbestad finner däremot en sådan anknytning olämplig, eftersom

den medborgerliga utbildningen börjar redan i första årskursen och

är mest omfattande just där.

Rörlig kursverksamhet för fiskare.

Kommittén. Med hänsyn till fiskarebetolkningens spridda bosättning anser

kommittén att en rörlig kursverksamhet är av större betydelse för fiskets

utövare än för kanske någon annan befolkningsgrupp. De fasta utbildningsanstalterna

på fiskets område böra därför kompletteras med en rörlig kursverksamhet

föi det stora flertalet yrkesverksamma äldre och yngre fiskare,

vilka icke kunna deltaga i fasta undervisningskurser.

Enligt kommitténs mening kan en dylik kursverksamhet på bästa sätt

bedrivas med tillämpning av de grunder, som 1949 års riksdag fastställt för

sådan undervisning inom jordbruket.

Kursverksamheten för fiskare bör i anslutning härtill enligt kommitténs

förslag bedrivas i följande former, nämligen

1) allmänna kurser under högst fem dagar, avseende att i upplysningssyfte

behandla aktuella ämnen för alla, som vilja deltaga;

2) kortare (högst fem dagars) eller längre (12—24 dagars) specialkurser

för särskilt antagna elever; samt

3) undervisningskurser med kombinerad muntlig och skriftlig undervisning

i ett eller flera ämnen.

Kortare specialkurser under några dagar i följd eller fördelade på viss tid

böra enligt förslaget anordnas exempelvis beträffande skötsel av redskap,

fiskevårdsåtgärder in. in. Som exempel på ämnen för längre specialkurser

nämnas navigation, motorlära och tekniska hjälpmedel.

Undervisningen bör omhänderhavas av hushållningssällskapen. Efter medgivande

av fiskeristyrelsen böra dock här avsedda kurser även kunna anordnas

vid fasta undervisningsanstalter. Skriftlig undervisning bör meddelas

av korrespondensinstitut genom studiebrev, som godkänts av fiskeristyrelsen.

Såsom lärare vid kurserna böra anlitas hushållningssällskapens fiskeritjänstemän,

befattningshavare inom den statliga fiskeriadministrationen,

lärare vid utbildningsanstalter på fiskets område eller tillfälliga lärarkrafter.

Stipendie- och statsbidragsbestämmelserna böra utformas efter mönster

av vad som gäller för kursverksamheten inom jordbruket. Sålunda bör undervisningen

vara avgiftsfri. Likaledes bör elev i specialkurs, som pågår mer

an fem dagar, få gottgörelse för resekostnader. Kursdeltagare, som icke kan

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

bo i sitt hem, bör få grundstipendium om tre kronor om dagen och, om han

nödgas avstå från lön, därjämte efter bestämmande av hushållningssällskapets

förvaltningsutskott kunna erhålla tilläggsstipendium med högst nio kronor

för dag till familjeförsörjare och fyra kronor för dag till icke familjeförsörjare.

Dessa förmåner förutsättas även skola gälla deltagare i demonstrations-

och övningsdagar i samband med ämneskurs.

Statsbidragen till verksamheten böra enligt nämnda grunder utgå i följande

ordning:

1) vid kortare kurser med tre fjärdedelar av de av fiskeristyrelsen godkända

kostnaderna, inbegripet utgifterna för undervisningsmateriel samt

gratis utdelad eller till nedsatt pris försåld litteratur;

2) vid längre kurser, som ha minst sju deltagare, med dels hela kostnaden

för lärare intill ett belopp av högst 10 kronor per timme vid lektion och fem

kronor vid demonstration eller övning förutom rese- och traktamentsersättning

eller — i fråga om lärare, som är befattningshavare vid hushållningssällskap,

— till ett av Kungl. Maj :t fastställt belopp, dels hela kostnaden för

grundstipendier, dels tre fjärdedelar av övriga kostnader;

3) vid kombinerad muntlig och skriftlig undervisning med hela kostnaden

för lärare, inbegripet utgifter för den skriftliga undervisningen upp till

två kronor per studiebrev och deltagare samt i övrigt efter samma grunder

som i fråga om de längre specialkurserna.

Kommittén föreslår, att för den rörliga kursverksamheten under budgetåret

1950/51 ett belopp av 25 000 kronor skall ställas till förfogande från

anslaget till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen.

Yttrandena. Förslaget rörande ordnandet av den rörliga kursverksamheten

tillstyrkes allmänt i yttrandena. Gävleborgs läns hushållningssällskap påyrkar

i detta sammanhang att de delar av landet, vilkas fiskarebefolkning

icke kan betjänas av den grundläggande fiskarekursen vid fiskeriskolan

i Lysekil, såsom kompensation härför skola få ökade möjligheter till rörlig

kursverksamhet. I anledning av att bestämmelserna om bidrag till den rörliga

kursverksamheten på jordbrukets område endast medgiva reseersättning

för färd med järnväg, ångbåt eller buss uttalar Stockholms läns och stads

hushållningssällskap, att fiskare vid resor i samband med kursverksamhet

bör erhålla full ersättning även för färd med motorbåt, eftersom detta är det

vanligaste färdsättet för dessa yrkesutövare.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller, att under en följd av

år har genom länsstyrelsens försorg anordnats längre kurser i navigation

för bohuslänska fiskare. Dessa kurser, som avslutats med fiskeskepparexamen,

ha bekostats dels med statsmedel, dels med medel från länets

landsting, hushållningssällskap och fiskareorganisationer. Länsstyrelsen anser,

att möjligheten att erhålla statsbidrag till sådana kurser bör bibehållas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 114.

Fiskeristyrelsens anslagsäskande.

Fiskeristijrelsen med statens fiskeriförsök hemställer i skrivelse den 12

augusti 1949 dels att till bidrag till Södra Sveriges fiskeriförening skola beräknas

28 250 kronor eller 4 050 kronor mindre än för innevarande budgetar,

de Zs att den till Kungl. Maj :ts disposition stående delen av anslaget skall

böjas med 20 000 kronor.

Styrelsens förslag rörande bidraget till fiskeriföreningen innebär att föreningen,

i enlighet med vad den yrkat hos styrelsen, skulle erhålla omkring

18 400 kronor till undersökningsverksamheten och omkring 9 800 kronor

till upplysningsverksamheten. Höjningen av bidraget till undersökningsverksamheten

har motiverats med att bränslekostnaderna ökat och med att fiskmästarens

lön reglerats, så att den kommit att överensstämma med lönerna

till jämförbara befattningshavare vid statens eller privata företags fiskodlingsanstalter.

Från den till Kungl. Maj :ts disposition stående delen av anslaget tillgodoses

en mängd skilda fiskeriändamål — fiskeriförsök, försök och provningar

med nya fiskeritekniska hjälpmedel, viss kursverksamhet, framför allt avseende

navigation för fiskare — vilka icke lämpligen kunna inrymmas inom

annat anslag. Fiskeristyrelsen framhåller, att det är mycket svårt att beläkna

medelsbehovet på förhand. Styrelsen anser det därför nödvändigt, att

ifrågavarande del av anslaget höjes med 20 000 kronor för att man skall

kunna möta de skilda behov som föreligga eller uppkomma.

Statskontoret förklarar i remissutlåtande, att ämbetsverket icke anser tillräckliga

skäl föreligga för en höjning av den till Kungl. Maj :ts disposition

stående delen av anslaget.

Departementschefen.

Kommitténs i det föregående redovisade förslag åsyfta att öka möjligheterna

för fiskareungdomen att få en teoretisk yrkesutbildning vid sidan

av den oumbärliga praktiska utbildning, som endast deltagande i fisket

kan giva. I likhet med saväl kommittén som flertalet remissinstanser anser

även jag att åtgärder i dessa syften äro påkallade. Jag vill härvid erinra om

att de beslut, som riksdagen år 1949 fattade angående yrkesunderv isningen

inom jordbruket och skogsbruket, avsågo att förbättra sagda undervisning

och underlätta deltagandet i densamma. Det synes befogat, att liknande

åtgärder skola vidtagas jämväl för fiskarebefolkningen, vars möjligheter

till teoretisk yrkesutbildning hittills varit ytterst begränsade.

Då jag närmare ingår på kommitténs förslag torde jag först få uppehålla

mig vid frågan om fasta yrkeskurser för fiskare. Det torde knappast råda

delade meningar om att utvecklingen inom fiskerinäringen efter hand medfört,

att allt större yrkeskunskap kräves hos utövarna av denna näring.

Såsom framhålles både i betänkandet och i vissa yttranden medför sålunda

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

den successiva övergången till större fiskefartyg med dyrbar utrustning av

redskap och nya tekniska hjälpmedel, att helt andra krav måste ställas

på nautiska, tekniska och kanske icke minst ekonomiska insikter än tidigare

varit fallet. Även utvecklingen av det fackliga och ekonomiska organisationsväsendet

på fiskets område torde böra beaktas i detta sammanhang.

Det ligger i sakens natur att inom en sådan näringsgren som fisket de

praktiska insikter, som endast kunna vinnas genom yrkesarbete, äro oumbärliga

och icke kunna ersättas med annan utbildning. Vid sidan därav är

det emellertid otvivelaktigt av värde om fiskareungdomen även kan få en

viss teoretisk utbildning på samma sätt som exempelvis jordbrukarungdomen

kan erhålla sådan utbildning vid lantmannaskolorna. Samtidigt är det

klart att det är svårt att här finna en lämplig utbildningsform. En redan

prövad form, nämligen att inom ramen för en folkhögskolekurs även giva

viss yrkesutbildning i fiske, torde knappast kunna anses fylla kravet på en

fullgod yrkesutbildning, ehuru densamma givetvis är av stort värde genom

den allmänbildning den lämnar. Såsom längre fram skall beröras torde även

kortare kurser för fiskare och fiskareungdom böra anordnas. Ej heller härigenom

torde man emellertid kunna tillgodose önskemålet på en mera grundlig

yrkesutbildning. Detta kan däremot ske genom anordnande av en fast

undervisningsanstalt för fiskare.

I enlighet med det anförda anser jag det principiellt befogat att en sådan

anstalt inrättas. Man torde emellertid icke kunna bortse från att erfarenheterna

från den provisoriska yrkesundervisning, som varit anordnad i

Lysekil, icke vittna om något större intresse därför bland fiskareungdomen.

Visserligen torde man ej böra fästa alltför stor vikt vid detta förhållande.

Det måste nämligen självfallet taga en viss tid, innan insikten om värdet av

en allsidig yrkesutbildning blivit allmänt spridd. Vidare har den hittills tilllämpade

undervisningsplanen måhända ej i allo varit anpassad efter det

föreliggande utbildningsbehovet. Försiktigheten synes emellertid bjuda att

man, innan något definitivt beslut fattas om att inrätta en fast fiskareskola

och investera medel i en sådan, inhämtar ytterligare erfarenheter rörande

det intresse, som kan föreligga för utbildning vid en dylik skola. Den provisoriska

yrkesutbildning för fiskare, som för närvarande bedrives i Lysekil,

bör därför fortsätta.

Ett dylikt uppskov med det definitiva ställningstagandet bör emellertid ej

hindra, att man redan nu söker utforma undervisningen på det sätt, som

kan anses mest ändamålsenligt.

Enligt betänkandet skulle undervisningen för fiskare bedrivas i form av

dels en grundläggande kurs för elever i åldern 14—16 år, dels en fortsättningskurs

för något äldre elever. Lämpligheten av en sådan uppdelning av

utbildningen kan emellertid enligt min mening ifrågasättas. Det synes sålunda

tveksamt, om ynglingar i 14—16 års åldern ha tillräcklig psykisk och

fysisk mognad för en yrkesundervisning av detta slag. Vidare torde det

framtida yrkesvalet ännu vara ovisst i denna ålder. Jag vill därför i stället

förorda att yrkesutbildningen skall ske i form av en enda kurs för något

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts proposition nr 114.

äldre elever än de, för vilka den grundläggande kursen var avsedd. Minimiåldern

synes böra bestämmas så att elev skall fylla 18 år under det kalenderår,

då kursen avslutas. Undantag från åldersgränsen bör dock kunna

medgivas i enskilda fall.

Jag har icke något att erinra mot att i mån av platstillgång besättningsmän

från den mindre sjöfarten antagas som elever, helst som det i många

fall torde vara svårt att särskilja denna grupp från fiskare. I likhet med

kommittén anser jag däremot att utbildning av båtbyggare icke lämpligen

bör ingå i nu ifrågavarande kurs.

Med hänsyn till att eleverna vid den av mig förordade kursen skola vara

äldre än eleverna i den av kommittén tänkta grundläggande kursen och

dessutom en del av undervisningstiden vid den av kommittén föreslagna

fortsättningskursen avsetts för repetitionsövningar, torde för den av mig

föi ordade kursen böra beräknas en tid av ungefär 35 veckor. Kursen torde

i huvudsak böra omfatta de läroämnen, som upptagits på kommitténs undervisningsplaner

för tiskarelcurser. Såväl beträffande ämnesval som i fråga

om avvägningen av utrymmet för olika ämnen torde frihet böra finnas att

jämka undervisningsplanen på grundval av erfarenheter, som kunna vinnas

efter hand. I likhet med kommittén vill jag emellertid understryka vikten

av att undervisningen planeras med hänsynstagande till dess praktiska betydelse

för fiskare. Eleverna böra sålunda bibringas sådana kunskaper,

att de senare kunna avlägga första klass fiskeskepparexamen och erhålla

motorskötarbevis. I den mån så kan ske utan men för den egentliga

yrkesundervisningen synes det önskvärt att kursplanen lägges så att övergång

kan ske från fiskarekursen till folkhögskolans andra årskurs.

Den nu angivna omläggningen av undervisningen bör, såsom redan förut

antytts, genomföras sa snart ske kan. Jag torde i detta sammanhang få erinra

om att i riksstaten för innevarande budgetår under åttqnde huvudtiteln

till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt

verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom anvisats ett förslagsanslag av

105 000 kronor, och att därav för den kursverksamhet för fiskare in. fl., som

nu bedrives i Lysekil, beräknats ett belopp av 50 000 kronor. I statsverkspropositionen

för budgetåret 1950/51 har vidare under samma anslagstitel

äskats ett förslagsanslag å enahanda belopp. Chefen för ecklesiastikdepartementet

har därvid (VIII H. T. s. 387) framhållit att han, med hänsyn till att

behandlingen inom jordbruksdepartementet av fiskeriutbildningskommitténs

förslag om inrättande av en fiskeriskola i Lysekil då ännu icke avslutats,

ansett sig böra räkna med oförändrad medelsanvisning till Lysekilsskolan.

Det sålunda beräknade beloppet torde förslå även för en undervisning

efter de riktlinjer, som här förordats. Någon anledning synes icke föreligga

att under nästa budgetår ändra skolans organisation i övrigt. För därefter

följande budgetår torde emellertid medel till undervisningen böra anvisas

under nionde huvudtiteln.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 114.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att erfarenheterna från den fortsatta

verksamheten givetvis kunna föranleda, att utformningen av ifrågavarande

yrkesutbildning bör jämkas.

Fiskets undervisningsfrågor kompliceras genom fiskarebefolkningens

spridda bosättning och de olikartade förhållanden, varunder fisket bedrives

i olika delar av landet. Yrkesundervisning för fiskare i form av rörlig kursverksamhet

torde därför ha en stor uppgift att fylla. Då framstegen inom

näringen i stor utsträckning synas vara beroende av de impulser, som kunna

erhållas från högre utvecklade fisken i vissa trakter, särskilt västkustfisket,

torde vidare även studieresor för fiskarena vara av betydelse. Jag

delar därför uppfattningen, att statsmakterna böra bereda fiskarena ökade

möjligheter att skaffa sig fortsatt yrkesutbildning på nu nämnda vägar.

Den rörliga kursverksamheten för fiskare torde, såsom kommittén föreslagit,

lämpligen böra ordnas efter de grunder, som 1949 ars riksdag fastställt

för sådan undervisning på jordbrukets område. Såsom påpekats i ett

yttrande torde emellertid för fiskare reseersättning i vissa fall böra kunna

utgå jämväl vid resa med motorbåt.

Ifrågavarande verksamhet torde även på fiskets område i allmänhet böra

omhänderhavas av hushållningssällskapen. Efter medgivande av fiskeristyrelsen

böra emellertid kurser också kunna anordnas av fasta undervisningsanstalter

eller av andra institutioner och myndigheter. Sålunda har tidigare

kursverksamhet i navigation anordnats av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län. Någon principiell anledning att vidtaga ändring häri synes icke

föreligga. Fiskeristyrelsen bör ha överinseendet över den rörliga kursverksamheten

och bidragsgivningen för studieresor.

Jag torde härefter få behandla frågan om medelsanvisningen under anslaget

till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Fiskeristyrelsen har

föreslagit, att till Södra Sveriges fiskeriförening skall för nästa budgetår utgå

statsbidrag med 28 250 kronor, vilket är 4 050 kronor mindre än för innevarande

budgetår. Jag tillstyrker bifall till detta förslag.

Till bidrag för rörlig kursverksamhet och studieresor har kommittén beräknat

ett årligt anslagsbehov av 25 000 kronor. Jag har icke något att erinra

häremot och förordar, att detta belopp skall upptagas under anslaget

till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Jag finner även lämpligt att,

såsom fiskeristyrelsen föreslagit, anslag till kursverksamhet och studieresor

helt skola utgå av ifrågavarande anslag.

För att tillgodose skilda fiskeriändamål har — om man bortser från det

belopp å 20 000 kronor, som avsetts för att bestrida kostnader för kvalitetskontroll

vid export av fisk eller fiskprodukter — för innevarande budgetår

31 700 kronor ställts till Kungl. Maj :ts förfogande under förevarande anslag.

Samma belopp torde böra avses för nästa budgetår. Anslaget torde

sålunda böra upptagas med (28 250 + 25 000 -j- 31 700 =) i runt tal 85 000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

1) godkänna att fasta yrkeskurser och rörlig kursverksamhet

för fiskare skola anordnas enligt de riktlinjer, som jag

i det föregående uppdragit;

2) till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen å riksstaten

för budgetåret 1950/51 under nionde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 85 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar lians Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall och förordnar, att proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Grass.

507191. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:244 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret 1950/51 m. m. jä a1 i texten
  2. JoU 1950:24 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till befrämjandc i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret 1950/51 m. m. jämte i ämnet s. 1 i texten