Sök i Ratio Lex

Angående s. k. legodriftsavtal rörande vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län m. m

33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:135, Angående s. k. legodriftsavtal rörande vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 13-5.

1

Nr 135.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående s. k. legodriftsavtal

rörande vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens

län m. m.; given Drottningholms slott den 24

februari 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, dels inhämta riksdagens

yttrande över föreliggande utkast till avtal rörande s. k. legodrift av

vissa gruvor i Västerbottens län, dels föreslå riksdagen att bifalla de förslag,

om vilkas avlatande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Sammanfattning.

Genom propositionen avses att inhämta riksdagens yttrande över ett av

kommerskollegium framlagt, av föredragande departementschefen förordat

lörslag angående det lortsatta utnyttjandet av vissa gruvfyndigheter inom

Adakfältet i Malå socken och Rävlidenfältet i Lycksele socken, allt i Västerbottens

län. Enligt ett år 1945 med Bolidens gruvaktiebolag träffat s. k.

legodriftsavtal har bolaget åtagit sig att intill utgången av år 1950 för statens

räkning verkställa brytning, transport och anrikning av malm från

ifrågavarande gruvfyndigheter. Kommerskollegium har föreslagit, att legodriften

inom Adakfältet fortsättes och att nytt avtal härom träffas med

bolaget. I fråga om Rävlidengruvan, vars brytvärda kopparmalmtillgångar

beräknas bli uttömda under loppet av innevarande år, föreslår kollegium,

att gruvdriften nedlägges. Till skrivelsen har kollegium fogat ett utkast till

nytt legodriftsavtal med bolaget för tiden 1951—-1960. Avtalsutkastet inne
1

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 135.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

bär i förhållande till nu gällande legodriftsavtal vissa ändringar, för vilk3

redogörelse lämnas i propositionen.

För tillredningsarbeten i Adak- och Lindsköldsgruvorna inom Adakfältet

och för vissa andra ändamål i samband med legodriften äskas i propositionen

ett investeringsanslag å 490 000 kronor. Dessutom föreslås, att en

till 46 985 kronor beräknad brist å ett av 1948 års riksdag anvisat anslag

för tillredningsarbeten i Adakgruvan skall få täckas av medel, som för andra

ändamål anvisats till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i

Malå socken in. in. och som icke förbrukats.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

3

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 2b

februari 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson.

Enligt bemyndigande av Kungl. Maj :t ingick kommerskollegium den 30

december 1940, den 31 augusti 1943 och den 21 juli 1945 för Kungl. Maj :t

och kronan överenskommelser med Bolidens gruvaktiebolag — de s. k. 1 e g odriftsavtalen

— angående bearbetande av kronan tillhöriga eller till

kronan upplåtna malmfyndigheter i Västerbottens län. Enligt det år 1945

träffade legodriftsavtalet har bolaget åtagit sig att intill utgången av år

1950 för statens räkning verkställa brytning, transport och anrikning av

malm från vissa utmål inom Adakfältet i Malå socken och Rävlidenfältet i

Lycksele socken. Genom ett samtidigt ingånget avtal har bolaget till kronan

föi samma tid upplåtit bolaget tillhöriga andelar i nämnda utmål. Avtalen

torde såsom bilagor (Bilaga A och B) få fogas till statsrådsprotokollet.

Genom beslut den 4 mars 1949 har Kungl. Maj :t uppdragit åt kommerskollegium

att verkställa utredning och avgiva förslag rörande fortsatt utnyttjande

efter år 1950 av ifrågavarande gruvfyndigheter och att i sådant

syfte med bolaget upptaga överläggningar i ämnet. Därjämte har Kungl.

Maj :t utsett direktören Håkan Vilhelm Abenius, länsbostadsdirektören Erik

Leonard Gonäs, expeditören Karl Holmgren i Skellefteå och auktoriserade

revisorn Carl Einar Larsson att såsom sakkunniga biträda kommerskollegium

vid fullgörande av uppdraget.

I skrivelse den 10 januari 1950 har kommerskollegium avgivit förslag i

ämnet. Förslaget innebär, att med Bolidens gruvaktiebolag skulle träffas ett

nytt avtal om legodrift, omfattande gruvfyndigheterna i Adakfältet. Vid

skrivelsen ha fogats bl. a. ett utkast till dylikt avtal, vilket upprättats efter

förhandlingar mellan å ena sidan kommerskollegium och förenämnda sakkunniga

samt å andra sidan bolaget, ävensom en genom kollegii försorg upprattad

redogörelse för legodriften i Västerbottens län åren 1941_1948.

Till investeringar i gruvanläggningar in. in. inom de

gruvfält, som inbegripits i legodriftsavtalen — utom de nämnda också Bjur
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

forsfältet i Norsjö socken — har riksdagen åren 1940—1949 under kapitalbudgeten,

fonden för förlag till statsverket, anvisat anslag å sammanlagt

14 126 500 kronor.

I skrivelse den 16 september 1949 har kommerskollegium hemställt om

ytterligare anslag å tillhopa 490 000 kronor för tillredningsarbeten inom

Adakfältet in. in. Skrivelsen anmäldes i 1950 års statsverksproposition (bil.

30, p. 5). Jag anförde därvid, att den slutliga prövningen av nyssnämnda

anslagsyrkanden torde böra anstå till dess att kollegium avgivit förslag i

fråga om det fortsatta utnyttjandet efter år 1950 av de gruvfyndigheter, som

beröras av legodriftsavtalen; med hänsyn härtill förordade jag, att anslaget

i förslaget till riksstat för nästa budgetår uppfördes allenast med beräknat

belopp. I anslutning till detta föreslog Kungl. Maj :t riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar

i Malå socken in. in. beräkna ett investeringsanslag av 490 000

kronor.

Allmänt om legodrifäen.

Beträffande tillkomsten och innebörden av legodriftsavtalen anföres i den

vid kommerskollegii skrivelse den 10 januari 1950 fogade redogörelsen i huvudsak

följande.

Genom den malmletning, soin Sveriges geologiska undersökning år 1917

påbörjat i Västerbottens läns fjälltrakter och som år 1920 utsträckts till att

omfatta även nedre Västerbottens berggrund, voro vid slutet av 1930-talet

åtskilliga malmfyndigheter i länet tämligen väl kända och i viss mån förberedda

för brytning. Möjligheterna att genom bearbetning av statens malmfyndigheter

i Västerbottens län öka den inhemska produktionen av metaller,

ifall kriget skulle försvåra metallimporten, framhöllos av 1938 års gruvsakkunniga

i skrivelse den 6 november 1939. Pa grund av de växande svaiigheteina

att säkerställa landets försörjning med koppar upptogs frågan av statens

industrikommission, som med skrivelse den 20 september 1940 framlade

ett förslag till avtal om utarrendering till Bolidens gruvaktiebolag av vissa

staten tillhöriga kopparfyndigheter. Avtal sförslaget avsåg utmål inom Bj urfor

sfältet i Norsjö socken, Adakfältet i Malå socken och Rävlidenfältet i

Lycksele socken, allt i Västerbottens län. Sedan formen för den ifiagasatta

upplåtelsen gjorts till föremål för ytterligare överväganden och förhandlingar,

ingick kommerskollegium den 30 december 1940 med bolaget det första

legodriftsavtalet, avseende tiden till och med år 1945. Genom särskilt med

Bolidens gruvaktiebolag den 21 mars 1941 träffat avtal upplätos till staten

på arrende under legodriftsavtalets giltighetstid bolaget tillhöriga jordägarandelar

i vissa utmål inom Adakfältet. Vidare träffades med bolaget den 31

augusti 1943 ett tilläggsavtal, genom vilket vissa ytterligare utmål inom

Adakfältet kommo att inbegripas i legodriften.

Enligt legodriftsavtalet överläts till Bolidens gruvaktiebolag att med ensamrätt

verkställa brytning å nyssnämnda fyndigheter. Bolaget skulle för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

5

statens räkning ombesörja driften med skyldighet att till statsverket redovisa

det överskott, som uppkonnne på verksamheten, sedan bolaget tillgodoräknat

sig viss ersättning enligt fastställda grunder. Bolaget skulle på statens

bekostnad dels utföra erforderliga anläggningar för malmbrytningen vid

gruvorna, dels omhändertaga malmens brytning, transport och anrikning.

Krossning och anrikning skulle i lämplig utsträckning ske i bolagets anrikningsverk.

Om dessa behövde kompletteras, skulle staten bestrida hälften

av kostnaderna. Bolaget skulle uppgöra planer för erforderliga nyanläggningar

och anskaffningar samt för driftens ordnande. Planerna skulle underställas

kommerskollegiuni. Staten skulle äga att genom ombud verkställa

erforderlig kontroll.

Den d(J juni 1944 tillkallade chefen för handelsdepartementet tre utredningsmän

för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande det fortsatta

utnyttjandet av de gruvfyndigheter, som berördes av legodriften. Utredningsmännen

avgåvo den 13 december 1944 ett förslag till nytt avtal

med Bolidens gruvaktiebolag, upprättat efter samma huvudlinjer som det

första legodriftsavtalet, dock med vissa justeringar, förtydliganden och smärre

principiella ändringar. De sistnämnda gällde i första hand reglerna för

ersättning till bolaget samt för beräkning av drifts- och administrationskostnader

och allmänna kostnader. Det föreslagna avtalet omfattade icke Bjurforsfältet,

som beräknades bli utbrutet under loppet av år 1945. Sedan riksdagen

genom propositionen nr 229/1945 beretts tillfälle att uttala sig om

förslaget, bemyndigade Kungl. Maj :t kommerskollegium att underteckna

legodriftsavtalet och ett särskilt avtal om fortsatt upplåtelse till staten av

förutnämnda bolaget tillhöriga gruvrättigheter i Adakfältet. Båda avtalen

undertecknades den 21 juli 1945.

Angående legodriften vid de särskilda gruvfälten anföres i redogörelsen

bl. a. följande.

Bjurforsgruvan i Bjurforsfältet hade, då legodriften skulle börja,

i samband med Sveriges geologiska undersöknings malmletningsarbeten blivit

utrustad med uppfordringsschakt och orter samt vissa provisoriska anläggningar.

Åtskilliga nyanläggningar måste dock utföras. Anläggningsarbetena,

som i huvudsak voro avslutade i juni 1942, drogo en totalkostnad av

i runt tal 829 000 kronor. Malmproduktionen började i september 1941

och pågick till juni 1945, då all känd malm utbrutits. Totala mängden uppfordrad

råmalm uppgick då till 201 482 ton. Härav anrikades 196 991 ton

(torrvikt), varvid erhölls 27 466 ton kopparslig med en kopparhalt av i medeltal

17,31 %. Sligens halt av ädelmetaller var ringa och, vad guld beträffar,

utan värde. Utom kopparslig uttogos ur malmen även 41 859 ton svavelkisslig

innehållande i medeltal 49,6 % svavel.

Fyndigheten i Rävlidenfältet överlämnades i april 1941 av Sveriges

geologiska undersökning till legodriften. Den var då utrustad jned ett lodrätt

schakt ned till 120 meters avvägning samt med ortsystem på denna och

på 38 meters nivå. I dagen funnos vid gruvan schaktlave, maskinhus med

manskapsrum, smedjor och arbetarbarack. Då fyndighetens storlek beräk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

nades medgiva endast en förhållandevis ringa årsbrytning, begränsades nyanläggningarna

till ny lave, transformatorstation och smedja samt kompletteringar

av maskin- och manskapshus. Dessutom uppfördes en gruvfogdebostad.

I Kristineberg, där rävlidenmalmen skulle bearbetas vid ett Bolidens

gruvaktiebolag tillhörigt anrikningsverk, vidtogos anordningar för malmens

mottagning, lagring och uppfordring till verket. I Kristinebergs samhälle

uppfördes fem bostadshus, avsedda för de vid gruvan och vid anrikningsverket

för gruvans räkning sysselsatta arbetarna. De av statsmedel bestridda

investeringskostnaderna för legodriften vid Rävlidengruvan beräknas uppgå

till sammanlagt ca 948 200 kronor.

Rävlidengruvan hade vid legodriftens början visat sig innehålla malm av

två slag, nämligen kopparzinkmalm och blyzinkmalm. Med hänsyn till att

avsikten med legodriften närmast var att utöka kopparproduktionen och då

anrikningsverket i Kristineberg saknade anordningar för uttagande av blyslig,

inriktade man brytningen på kopparzinkmalmen. Blyzinkmalmen har alltså

fått kvarstå tills vidare. Brytningen igångsattes under år 1941 och uppnådde

redan påföljande år den för gruvan beräknade kvantiteten om 50 000

ton per år. Under förra delen av år 1950 beräknas all brytvärd kopparmalm

ovan 120 meters nivå bli uttagen.

Utom den hittills brutna kopparmalmen har enligt redogörelsen i Rävlidengruvan

påvisats liknande malm på 276 meters djup. Huruvida denna

malm kan brytas i kommersiell drift är emellertid icke klarlagt och det ekonomiska

resultatet av legodriften vid gruvan har icke uppmuntrat till ytterligare

undersökningsarbeten.

Intill utgången av år 1948 hade enligt redogörelsen i Rävlidengruvan brutits

888 812 ton kopparmalm, varav 885 932 ton (torrvikt) anrikats. Vid anrikningen

ha härav erhållits 31 882 ton kopparslig med i medeltal 20,65 %

koppar och 13 219 ton zinkslig med en medelhalt av 46,31 Co zink. Halten av

ädelmetaller har utgjort i kopparsligen 515,52 g/ton silver och 3,88 g/ton

guld samt i zinksligen 104,48 g/ton silver och 0,93 g/ton guld.

I samband med legodriften vid Rävlidengruvan ha även bearbetats 2 369

ton malm från den närbelägna Nagruvan. Ur denna malm ha utvunnits

389 ton kopparslig med 11,67 % koppar, 446,s g/ton silver och 1,79 g/ton

guld.

Malmbrytningen i Ada 1c fält et har ägt rum å tre fyndigheter, nämligen

Adakgruvan, Östra Karlssongruvan och L i n d s köldsgruvan.

Legodriften avsåg till en början blott den förstnämnda, vid vilken

Sveriges geologiska undersökning påbörjat ett dagbrott med en delvis

anmärkningsvärt rik malm. I det befintliga prospekteringsschalctet kunde

malmbrytning upptagas i september 1941. Nästföljande år anslogos medel

till ett större uppfordringsschalct i Adakgruvan, vilket år 1947 blev färdigt

ned till 313,6 meters djup. Ett ortsystem på ca 275 meters avvägning,

under vilken nivå inga malmkroppar äro kända, håller på att utföras.

Östra Karlssongruvan har på grund av sin ringa storlek utrustats med enklast

möjliga anordningar. Den blev helt uttömd under åren 1944 1946. I

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

7

Lindsköldsgruvan, som efter undersökningsarbeten av Sveriges geologiska

undersökning under åren 1941—1943 inordnades i legodriften, har upptagits

ett uppfordringsschakt, som i maj 1948 nådde 203,8 meters djup. Utförandet

av orterna på den djupaste utfraktsnivån, 170 meter, pågår. I anslutning till

Lindsköldsgruvan har uppförts ett anrikningsverk, som har en årskapacitet

av omkring 175 000 ton råmalm, sådan denna för närvarande är beskaffad.

Nämnda kvantitet utgör sålunda Adakfältets nuvarande maximala produktionskapacitet.

Vidare märkas vid Adakfältet kontorsbyggnad, manskapshus,

laboratorium och verkstäder m. fl. anläggningar. Bostadshus ha uppförts

till ett antal av 26, innehållande 42 familje- och 25 ungkarlslägenheter.

I anläggningar för legodriften vid Adakfältet hade vid 1948 års utgång

enligt särskild från kommerskollegium erhållen uppgift nedlagts ett belopp

av sammanlagt 10 500 000 kronor. Anläggningsarbetena äro ännu icke avslutade.

Enligt redogörelsen beräknas den totala investeringskostnaden för den

hittills avsedda utbyggnaden av anläggningarna vid fältet komma att uppgå

till i runt tal 12 500 000 kronor.

I Adakfältet hade intill utgången av år 1948 utvunnits de kvantiteter råmalm,

som framgå av följande ur redogörelsen hämtade sammanställning:

Adakgruvan:

prospekteringstiden ....................... 6 133 ton

legodriften .............................. 219 410 » 225 543 ton

Lindsköldsgruvan ...................................... 292 526 »

Östra Karlssongruvan.................................... 14 466 »

Summa 532 535 ton.

Mängden anrikad råmalm från Adakfältet uppgick vid slutet av år 1943

till 527 379 ton (torrvikt). Härav ha 29 626 ton anrikats i Kristineberg,

497 661 ton i verket vid Adakfältet och resten, 92 ton, i försökssyfte vid

Rönnskär. Vid anrikningen hade vid nyssnämnda tidpunkt erhållits 53 289

ton kopparslig med en kopparhalt av i genomsnitt 23,99 %. Sligen hade därjämte

innehållit mindre mängder ädelmetaller, nämligen i medeltal per ton

räknat 90,07 g silver och 3,13 g guld. Utom kopparsligen hade ur råmalmen

utvunnits 923 ton kopparstyckemalm med 10,i % koppar, 35,36 g/ton silver

och l,4i g/ton guld.

Adakfältet omfattar de mest betydande av de kopparmalmfyndigheter,

som hittills berörts av legodriften. Av redogörelsen framgår, att de totala

kopparmalmtillgångarna i fältets hittills kända och brutna fyndigheter enligt

korrigerade, ehuru alltjämt i någon mån osäkra uppskattningar uppgått

till 2 055 000 ton. Som nyss angivits ha till och med år 1948 brutits 532 535

ton. Enligt dessa beräkningar skulle sålunda år 1949 ha återstått i runt tal

1 500 000 ton kopparmalm att bryta. Vid en årsbrytning av 175 000 ton råmalm

skulle sålunda känd malmreserv finnas för ca 8 y, år och vid en

årsbrytning av 160 000 ton för ca 9 1/2 år. Emellertid väntas förhållandena i

gruvorna icke medgiva att årsbrytningen hålles vid en sådan nivå under

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

hela brytningstiden. Brytningen torde, om intet oförutsett händer, under de

närmaste åren kunna upprätthållas vid maximal nivå för att därefter så

småningom avtaga. Gruvdriften kommer därvid att kunna pågå under längre

tid än den beräknade.

Av redogörelsen framgår, att kopparsligen från legodriftsgruvorna av Bolidens

gruvalctiebolag förarbetas till metaller av olika slag vid smältverket

i Rönnskär. Sligen behandlas där tillsammans med annat smältgods, varför

exakta uppgifter om den mängd framställd metall, som härrör från legodriftsgruvorna,

ej kunna erhållas. Emellertid har en beräkning av ifrågavarande

metallkvantitet kunnat göras på så sätt, att från sligens metallinnehåll

enligt verkställda analyser dragits beräknade smältförluster, uppgående

till 13 kg koppar, 31,i g silver och 1 g guld, allt räknat per ton slig. Det

sålunda beräknade produktionsresultatet av leg o driften

framgår av följande, ur redogörelsen hämtade tabell, i vilken jämväl upptagits

de kvantiteter zink- och kisslig från vissa legodriftsgruvor, som försålts

utan att ha undergått fortsatt bearbetning inom ramen för legodriftsavtalet.

Gruvfält

År

Beräknad mängd fär- dig metall

Framställd slig

Koppar

ton

Silver

kg

Guld

kg

Zinkslig

ton

Kisslig

ton

Bjurforsfältet...............

1941

_

_

__

___

_

1942

1224

84

__

—

2 911

1943

1631

165

—

—

18 341

1944

1178

190

2

—

15 301

1945

364

63

—

—

5 306

4 397

502

2

—

41859

Rävlidenfältet med Nagruvan

1941

87

477

2

588

—

1942

546

1837

8

1793

—

1943

678

2116

10

1543

—

1944

1110

2 771

16

1494

—

1945

1101

2 425

19

1786

—

1946

983

2 608

11

2 325

—

1947

704

1681

12

1741

‘(3 141)

1948

996

1688

14

1949

—

6205

15 603

92

13219

\3141

Adakfältet..................

1941

284

97

4

—

—

1942

693

187

5

—

—

1943

7

3

—

—

—

1944

52

—

—

—

—

1945

1581

322

5

—

—

1946

3021

623

26

—

—

1947

3 278

818

29

—

. -

1948

3 305

897

31

—

—

12221

2947

100

—

—

Totalsumma

22 823

19 052

194

13 219

41859

1 Vid försöksanrikning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

9

Beträffande legodriftens ekonomiska resultat lämnas i

redogörelsen uppgifter avseende på Kungl. Maj :t och kronan för åren 1941—

1948 belöpande driftsöverskott respektive driftsunderskott. Uppgifterna återgivas

i följande uppställning, där driftsunderskott utmärkts med minustecken

(—).

År

Bjurforsfältet

kronor

Rävlidenfältet1

kronor

Adakfältet

kronor

Samtliga

gruvfält1

kronor

1941

- 10 489:30

- 138 374:65

16 981:35

- 131882: 60

1942

- 178136:32

- 100 720: 93

93 260:58

- 185 596: 67

1943

- 67 566:67

- 322 695:77

- 17 576:01

- 407838:45

1944

45 808:77

- 121 523: 31

- 109 271:72

- 184 986: 26

1945

- 57 569:40

157 097: 96

58 339: 80

.157 868:36

1946

359:18

285 894: 29

184 012:12

470 265:59

1947

—

47 924: 26

1 267 134:33

1315058: 59

1948

53 376:11

204 102:39

1 600 417:96

1 857 896:46

-214217:63

11 704:24

3 093 298:41

2890 785:02

Beträffande de lämnade uppgifterna anföres bl. a., att ett belopp av

48 468: 08 kronor, utgörande restituerade fraktbelopp, tillgodoförts rörelsen

år 1944, ehuru beloppet egentligen bort fördelas på flera år. Vidare framhålles

att en av Bolidens gruvaktiebolag verkställd återbetalning av medel,

som reserverats för ersättning för slitage å bolagets linbana Kristineberg—

Boliden och som hänför sig till de år då linbanan anlitats för legodriftens

räkning, räknats som vinst för år 1948. Ifrågavarande belopp uppgår till

94 897: 68 kronor. De avsevärda variationerna i driftsresultaten för Rävlidenfältet

förklaras delvis bero på att överskott å försåld zinkslig krediterats

legodriften först då zinksligen blivit levererad och betald.

Överskotten å legodriften ha av Bolidens gruvaktiebolag inbetalts till

statsverket medan underskotten täckts av medel från det under tionde huvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till Vissa kostnader för statens gruvegendom.

Från sistnämnda anslag bestridas även utgifter för kontroll av legodriftens

handhavande samt å legodriften belöpande skatter m. m. Beträffande

kontrollen framhålles i redogörelsen, att staten jämlikt legodriftsavtalet

äger rätt att kontrollera gruvaktiebolagets uppgifter och beräkningar,

uttaga kontrollprov av produkterna, taga del av resultaten av utförda gruvundersökningar

samt kontrollera gruvbrytning, transport och anrikning.

Kontrollerande myndighet är kommerskollegium, till vilket bolaget bär att

månatligen avgiva rapport beträffande såväl den egentliga legodriftens tekniska

och ekonomiska resultat som anläggningsverksamheten. För varje

kalenderår skall definitiv avräkning avlämnas senast den 30 april närmast

efterföljande år.

1 Med Nagruvan.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Med anledning av en av statens sakrevision i skrivelse den 26 juni 1945

gjord framställning har Kungl. Maj :t genom beslut den 31 december 1945

bemyndigat kommerskollegium bl. a. att med lämpliga personer träffa överenskommelse

om utövande av kontroll över avtalets efterlevnad. Med stöd

av bemyndigandet har kollegium enligt redogörelsen vidtalat förutvarande

gruvdisponenten Georg Fagerberg och förutnämnde revisorn Carl Einar

Larsson att utöva viss teknisk respektive kameral kontroll av legodriften.

Förslaget till nytt legodriftsavtal.

I sin skrivelse den 10 januari 1950 berör kommerskollegium först möjligheterna

att framdeles utnyttja de kvarlämnade blyzinkmalmerna i Rävlidengruvan.

Kollegium framhåller, att anrikningsverket i Kristineberg, där

råmalmerna från gruvan anrikas, icke är inrättat för behandling av blyzinkmalm

och att en utbyggnad på kronans bekostnad av verket i syfte

att möjliggöra behandling av sådan malm icke kan anses ekonomisk. Tillgången

på blyzinkmalm i gruvan uppgår nämligen enligt hittills gjorda

uppskattningar endast till ca 300 000 ton. Även om ytterligare ett 100 000- tal ton skulle kunna påvisas genom undersökningar anser kollegium malmbasen

vara för liten för att motivera en dylik utbyggnad. Dessutom har

malmen vid företagna laboratorieprov visat sig svår att anrika och kan icke

A''äntas ge fullt tillfredsställande utbyte vid anrikningen, såvida icke ytterligare

ganska omfattande forskning skulle ge mera lovande resultat. Kollegium

har därför ansett, att legodriften vid Rävlidengruvan bör tills vidare

nedläggas, när nu kända tillgångar av kopparmalm ovan 120 meters nivå

blivit uttagna. Detta beräknas vara fallet under år 1950, d. v. s. före utgången

av giltighetstiden för nu löpande legodriftsavtal.

Av kommerskollegii skrivelse och den därvid fogade redogörelsen för

legodriften framgår sålunda, att av de staten tillhöriga malmfyndigheterna

i Västerbottens län för närvarande endast gruvorna i Adakfältet komma i

fråga för fortsatt utnyttjande efter år 1950. Kollegium utgår i skrivelsen

från att sistnämnda gruvor även i fortsättningen böra utnyttjas genom

legodrift och har med skrivelsen överlämnat ett utkast till nytt legodriftsavtal

med Rolidens gruvaktiebolag. Avtalsutkastet avser de utmål inom

Adakfältet, inom vilka brytning pågått eller nu pågår, och sådana angränsande

utmål, där brytning, såvitt nu kan bedömas, är tänkbar.

I detta sammanhang berör kommerskollegium frågan om utnyttjandet av

den ej långt från Adakfältet belägna Rudtjebäcksgruvan, vilken fyndighet

påvisats och undersökts av Sveriges geologiska undersökning. Vid undersökningsarbetena,

som beräknas bli avslutade under år 1950, har konstaterats

en betydande malmkropp, bestående av ganska rik svavelkis med

mindre mängder zink och koppar. Kollegium anser starka skäl tala för att

en eventuell framtida drift i Rudtjebäcksgruvan ställes under samma ledning

som legodriften i Adakfältet men förklarar sig ännu icke berett att

fatta ståndpunkt i frågan, huruvida drift i gruvan bör påbörjas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

11

Beträffande de närmare bestämmelserna i det föreslagna avtalet må hänvisas

till avtalsutkastet, vilket såsom bilaga (Bilaga C) torde få fogas

till statsrådsprotokollet. I skrivelsen lämnar kommerskollegium en redogörelse

för skiljaktigheterna mellan det nu gällande legodriftsavtalet och

det framlagda avtalsutkastet. Härav framgår, att åtskilliga av de föreslagna

avtalsändringama äro av redaktionell art eller betingade av att legodriften

i Rävlidenfältet förutsattes upphöra. I följande avseenden föreligga dock

enligt skrivelsen mera väsentliga skiljaktigheter.

Såväl det första som det nu löpande legodriftsavtalet har ingåtts för en

lid av fem år. Enligt det föreliggande förslaget skulle det nya legodriftsavtalet

komma att erhålla en giltighetstid av tio år. Kommerskollegium anför,

att det ansetts lämpligt att nu, sedan formerna för legodriften ha vunnit

en viss stadga, välja en längre avtalsperiod. Den föreslagna avtalstiden

sammanfaller enligt kollegium ganska nära med den tid, under vilken

arbete beräknas kunna pågå vid de för närvarande bearbetade gruvfyndigheterna

i Adakfältet.

På begäran av Bolidens gruvaktiebolag har i avtalets tredje paragraf föreslagits

ett tillägg, innebärande att styckemalm och slig från legodriftsgruvorna

övertagas av bolaget för bearbetning vid bolagets smältverk i Rönnskär

endast om kopparhalten överstiger 15 %. Kommerskollegium anmärker,

att de malmprodukter, som för närvarande utvinnas vid gruvdriften, hålla

25—30 % koppar.

I § 4 ha införts nya bestämmelser rörande sättet att fastställa värdet av

de till Rönnskär levererade malmprodukterna från legodriftsgruvorna. Härom

anför kommerskollegium.

Enligt nu gällande avtal erhålles malmvärdet som skillnaden mellan å

ena sidan värdet under leveransåret av utvinnbara innehållet av koppar, silver

och guld enligt bolagets vid försäljning erhållna medelnettopris, och å

andra sidan bolagets verkliga kostnader under året för motsvarande förädlingsverksamliet,

inklusive administrations- och allmänna kostnader, försäkringar,

fastighetsskatter och normala kapitalkostnader in. in. I princip

kan en sådan beräkning kanske betraktas som relativt enkel men ställer

sig i verkligheten mycket komplicerad, både vid genomförandet och vid

kontrollen, och förutsätter att bolagets bokföring är upplagd på visst sätt.

Avtalsutkastet är i stället upprättat från den utgångspunkten att värdena

å i kopparmalmen ingående koppar, silver och guld fastställas med

ledning av formler, uppbyggda på liknande sätt, som de formler, vilka Bolidenbolaget

och andra köpare av kopparmalm allmänt använda vid malmköp.

Formlernas konstruktion framgår närmare av avtalsutkastet, här må

blott anföras följande principiella synpunker. Liksom i nu löpande avtal

beräknas värdet med ledning av bolagets under leveransåret erhållna medelnettopris

fritt ombord fartyg eller fritt å banvagn Rönnskärsverken.

Malmens metallinnehåll beräknas liksom hittills med ledning av vid malmens

leverans till Rönnskärsverken tagna och analyserade prov. Smältförlusterna

äro antagna til! samma som i gällande avtal, med undantag av att

smältningsförlusten i fråga om silver sänkts från 31,i gram till SO gram

per ton malm. Från det så erhållna värdet i malmen av dennas innehåll av

utvinnbar metall dragas därefter ett och i fråga om koppar två så kallade

smältavdrag, avsedda att täcka smältverkets samtliga kostnader och vinst.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Malmköp torde i regel uppgöras för ett år i sänder eller kortare tid. Storleken

av smältavdragen blir då föremål för underhandling vid varje uppgörelse

mellan köpare och säljare. I förevarande fall har, för undvikande

av årsvis eller oftare återkommande förhandlingar, förutsatts, att smältavdragen

fastställas för varje kalenderår med ledning av ett visst, på särskilt

sätt beräknat index, varvid 1948 skall vara basår. Vid fastställandet av sättet

för beräkning av index har legat till grund en undersökning av huru

smältverkets vid Rönnskär kostnader äro ungefärligen sammansatta.

Enligt § 5 i gällande legodriftsavtal skola kostnaderna för konstruktionsarbeten,

vilka utföras av bolaget för Iegodriften, beräknas efter Svenska

teknologföreningens normer. Dessa äro emellertid, framhåller kommerskollegium,

besvärliga att tillämpa i förekommande specialfall och icke särskilt

fördelaktiga för kronan. Ifrågavarande regel har därför i avtalsutkastet

ändrats så, att dylika arbeten skola upptagas till självkostnadspris.

Under g 6 återfinnas bestämmelser rörande den årliga avräkningen med

Bolidens gruvaktiebolag. Bland dessa bestämmelser märkas bl. a. vissa regler

för beräkningen av legodriftens andelar i kostnaderna för bolagets centrala

gruvförvaltning och huvudkontor, i kostnaderna för bolagets försäljningskontor

i Boliden samt i övriga försäljningskostnader. I avtalsutkastet

har under punkt II b) till dessa regler fogats en bestämmelse, innebärande

att ifrågavarande andelar må, efter särskild överenskommelse, upptagas

i avräkningen till viss fastställd procent av nedlagda drift- och anläggningskostnader

respektive — i fråga om legodriftens andel i försäljningskontorskostnaderna

— av fakturavärdet av sådana produkter, som

bolaget försäljer för kronans räkning. Vid tillämpning av detta tillägg, som

bolaget föreslagit för att kunna förenkla avräkningsförfarandet, skulle enligt

kollegium fördelar vinnas i fråga om genomförandet och kontrollen av

avräkningen. Kollegium förklarar sig vilja framdeles — för den händelse

kollegii förslag till nytt avtal skulle gillas — till Kungl. Maj:ts prövning

framlägga förslag angående tillämpningen av ifrågavarande tillägg.

I § 6 punkt II c) av gällande legodriftsavtal finnes en bestämmelse att

för Iegodriften avsett, i bolagets centralförråd befintligt material skall vid

beräkning av viss bolaget tillkommande räntegottgörelse anses ha ett värde

av 500 000 kronor. Denna har föreslagits skola utgå. Kommerskollegium

framhåller, att lagerhållningen numera icke torde behöva vara fullt så stor

som tidigare och att den i varje fall torde komma att minskas mot slutet

av Iegodriften.

Såsom framgår av § 6 punkt II d) i avtalsutkastet har bolagets ersättning

för omhänderhavandet av Iegodriften föreslagits till 10 % av det på visst

sätt beräknade driftsöverskottet. Motsvarande ersättning är i gällande legodrittsavtal

fastställd till 15 %. Enligt kommerskollegium har minskningen

ansetts motiverad av de i g 4 av avtalsutkastet föreslagna nya principerna

för beräkning av värdet av de malmprodukter som levererats till bolaget.

Enligt § 10 i avtalsutkastet skall bolaget ha företrädesrätt, icke blott —

såsom stadgats i gällande avtal — till att på arrende övertaga legodriftsgruvorna,

utan även till fortsatt legodrift vid gruvorna. Denna företrädesrätt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 13

är emellertid betingad av att enighet vinnes om villkoren för ett nytt avtalsförhållande.

Kommerskollegium har undersökt, huru de föreslagna bestämmelserna

skulle ha verkat i ekonomiskt avseende, om de tillämpats på legodriften i

Adakfältet under åren 1946—1948. Undersökningen har visat, framhåller

kollegium, att kronan tillkommande driftsöverskott skulle ha ställt sig obetydligt

större än det till kronan enligt gällande legodriftsavtal inbetalda beloppet,

som uppgått till omkring 3 009 000 kronor. Statens merinkomst skulle

enligt kollegii beräkningar ha utgjort ea 6 000 kixmor för alla tre åren

tillsammans.

Slutligen erinrar kommerskollegium om att Bolidens gruvaktiebolag genom

särskilt avtal (se Bilaga B) till kronan för den tid löpande legodriftsavtal

omfattar upplåtit bolaget tillhöriga andelar i vissa utmål i Adakfältet.

Kollegium föreslår att avtalet i fråga förnyas och därvid får samma giltighetstid

som det blivande legodriftsavtalet.

Kommerskollegium hemställer om bemyndigande att för Kungl. Maj :t

och kronan med Bolidens gruvaktiebolag träffa avtal om dels legodrift, dels

ock upplåtelse till kronan av bolagets andelar i utmål i Adakfältet på i huvudsak

de föreslagna villkoren.

Över framställningen ha infordrade yttranden avgivits av statskontoret

och Sveriges geologiska undersökning. Statskontoret anför.

Legodriften av de förhållandevis värdefulla, kronan tillhöriga gruvorna i

Adakfältet har icke ställt sig särskilt ekonomiskt förmånlig för statsverket.

Även med ett förhållandevis högt kopparpris kan nämligen denna icke beräknas

lämna något överskott, sedan statsverkets kapitalkostnader blivit

täckta. Det oaktat anser sig statskontoret icke nu kunna förorda övergång

till annan driftsform, enär inom tio år fältet beräknas vara utbrutet. Ämbetsverket

tillstyrker därför, att nytt avtal träffas med Bolidens gruvaktiebolag

om legodrift av gruvorna under den återstående tioårsperioden. Följdverkningarna

för staten av de nya bestämmelserna i det föreliggande avtalsförslaget

äro för en icke fackkunnig myndighet mycket svåra att överblicka.

Statskontoret nödgas förutsätta, att de statliga förhandlarna uppnått de

bästa villkor, som i nuvarande läge kunna erhållas av gruvaktiebolaget.

Sveriges geologiska undersökning har i sitt remissvar anfört, att från dess

sida anledning icke finnes till någon erinran mot kommerskollegii förslag.

Ytterligare investeringar i samband med legodriften.

Till fullgörande av statsverkets skyldighet enligt legodriftsavtalen att tillhandahålla

bolaget medel för anläggningar och tillredningsarbeten för malmbrytningen

samt för anskaffande av vissa maskiner in. in. har riksdagen

anvisat anslag å sammanlagt 14 126 500 kronor. De särskilda anslagsbeloppen

framgå av följande uppställning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Budgetår

Proposition nr

Riksdagens

skrivelse nr

Anslag

*2 000 000

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1945/46

1946/47

119/1942

119/1942

295/1943

229/1945

311/1946

128/1947

128/1947

160/1948

2/1949,

77/1940 u

253/1942

253/1942

344/1943

459/1945

524/1946

380/1947

380/1947

251/1948

28/1949

96/1940 u

2500 000

3 000 000

5 400 000

300 000

*634 000

2250 000

500 000

672 500

2270 000

1947/48

1948/49

1949/50

bil. 17, p. 2

1/1949,

bil. 31, p. 3

30/1949

600 000

Summa kronor 14 126 500

Dessutom har under tionde huvudtiteln för budgetåret 1948/49 (prop.

160/1948, r. skr. 251/1948) anvisats ett reservationsanslag å 30 000 kronor

att användas till bidrag till vatten- och avloppsledningar i den privata bebyggelsen

Björldand i närheten av Adakfältet.

Rörande frågan om anvisning av ytterligare medel för tillredningsarbeten

i Adaktältet m. m. må först nämnas, att kommerskollegium i skrivelse den

19 november 1948 begärde anslag å sammanlagt 1 270 000 kronor till investeringar

i nämnda gruvfält. Av ifrågavarande belopp skulle enligt skrivelsen

175 000 kronor användas för tillredningsarbeten i Adakgruvan och

t 017 000 kronor för tillredningsarbeten i Lindsköldsgruvan. Kollegium

framhöll, att för uttagande av återstående kända kopparmalmskvantiteter i

dessa gruvor inga ytterligare investeringar av liknande natur torde erfordras

annat än om en höjning av löne- och prisnivån skulle nödvändiggöra ny

omprövning av kostnadskalkylerna. Av det begärda anslaget avsågos i övrigt

21 000 kronor till anskaffning av vissa reservmaskiner och återstoden, eller

57 000 kronor, till oförutsedda smärre anläggningar, nyanskaffningar och

kompletteringar för driften i Adakfältet. På därom av Kungl. Maj :t i anledning

av skrivelsen framställda förslag anvisade riksdagen — såsom framgår

av den förut åberopade uppställningen — år 1949 dels å tilläggsstat It

till riksstaten för budgetåret 1948/49 ett investeringsanslag å 270 000 kronor

(skr. nr 28), dels ock för budgetåret 1949/50 ett investeringsanslag å

600 000 kronor (skr. nr 30). Dessa anslag å sammanlagt 870 000 kronor

skulle enligt kollegii beräkningar motsvara medelsbehovet under nyssnämnda

budgetår för ifrågavarande arbeten m. m. Beträffande medelsanvisningen

för arbeten, som låge längre fram i tiden, skulle kollegium senare vid lämplig

tidpunkt inkomma med förslag. För närmare kännedom om innehållet i

kollegii skrivelse och om de skäl, som åberopats för den av Kungl. Maj :t 1

1 Anvisat å tilläggsstat I.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 135.

15

föreslagna medelsanvisningen, torde få hänvisas till 1949 års statsverksproposition

(bil. 31, punkt 3).

I sin skrivelse den 16 september 1949 har kommerskollegium hemställt

om ytterligare anslag för ifrågavarande tillredningsarbeten i Adak- och

Lindsköldsgruvorna samt för vissa andra ändamål i samband med driften

vid Adakfältet. Kollegium anför, att någon justering av tidigare beräkningar

beträffande kostnaderna för tillredningsarbetena m. in. icke befunnits

påkallad. Då av det för ändamålet begärda anslaget å 1 270 000 kronor

tidigare anvisats ett belopp av 870 000 kronor, skulle sålunda nu erfordras

ett anslag å 400 000 kronor. På grund av föreläggande av vederbörande länsstyrelse

ha emellertid, framhåller kollegium, av det belopp om 57 000 kronor,

som avsetts till oförutsedda smärre anläggningar, nyanskaffningar och

kompletteringar, ca 40 000 kronor redan måst reserveras för utförande av

skyddsrum vid Adakfältet. Av anslagsposten i fråga äro sålunda för närvarande

endast omkring 17 000 kronor disponibla. Detta belopp anser kollegium

vara för litet i förhållande till de behov, varmed man bör räkna. Kollegium

hemställer därför, att ytterligare 46 325 kronor anvisas till oförutsedda

smärre anläggningar, nyanskaffningar och kompletteringar för legodriften.

Vidare anhåller kollegium, att medel måtte anvisas till anskaffning av

viss ny utrustning för anläggningarna vid Adakfältet, nämligen en spårvåg

att användas under jord i Adakgruvan och en reservtrumma till sligtorkningsanläggningen.

Kostnaderna härför beräknas till 12 000 respektive 8 000

kronor.

Kommerskollegium anmäler samtidigt, att det av 1948 års riksdag anvisade

anslaget å 672 500 kronor, vilket avsåg tillredningsarbeten i Adakgruvan,

uppförande och kompletteringar av arbetarbostäder samt anskaffningav

vissa maskiner in. in., visat sig otillräckligt. Bristen beräknas uppgå till

70 658 kronor 75 öre. Härav belöpa sig enligt kollegium 33 000 kronor på de

egentliga tillredningsarbetena under jord, vilka blivit mera omfattande och

svårare än förutsatt, 27 900 kronor på arbetarbostäderna samt 9 758 kronor

75 öre på övriga objekt. Däremot förutses ett överskott, uppgående till

41 650 kronor, å de av 1947 års riksdag anvisade anslagen om tillhopa

750 000 kronor, vilka gällde förberedande arbeten i Lindsköldsgruvan m. in.

Vidare beräknar kollegium, att av ett belopp om 52 500 kronor, som Kungl.

Maj :t med stöd av särskilt bemyndigande av 1949 års riksdag (skr. nr 30)

ställt till förfogande för inredning och utrustning av vissa byggnader i Adakfältet

och som skolat bestridas av tidigare anvisade anslagsmedel, 5 335

kronor 39 öre icke behöva tagas i anspråk. Under förutsättning att besparingarna

få avräknas mot förenämnda brist, skulle för att helt täcka denna

ytterligare erfordras ett belopp av (70 658: 75 — 41 650:-- 5 335: 39 =)

i runt tal 23 675 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer kommerskollegium,

att till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken in. in.

för budgetåret 1950/51 måtte anvisas ett investeringsanslag av (400 000 +

46 325 + 12 000 -f 8 000 + 23 675 ==) 490 000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Departementschefen.

Mellan kommerskollegium för Kungl. Maj :t och kronan samt Bolidens

gruvaktiebolag träffades i slulet av år 1940 en överenskommelse, enligt

vilken bolaget skulle ombesörja brytning, transport och anrikning av malm

vid vissa staten tillhöriga gruvfyndigheter i Bjurfors-, Rävliden- och Adaklälten

inom Västerbottens län. Avsikten var att genom utnyttjande av

nämnda gruvfyndigheter förbättra landets försörjning med metaller, särskilt

koppar. Ifrågavarande överenskommelse — det första s. k. legodriftsavtalet

— gällde för åren 1941—1945.

Efter förslag av särskilda utredningsmän träffade staten år 1945 med bolaget

nytt avtal angående utnyttjandet efter nämnda år av ifrågavarande

malmtillgångar. Avtalet innebar, att legodriften inom Rävliden- och Adaklälten

— malmtillgångarna i Bjurforsfältet hade uttömts under den första

avtalsperioden — skulle fortsätta till och med år 1950 efter i stort sett

samma riktlinjer som tidigare.

Genom beslut den 4 mars 1949 har Kungl. Maj :t uppdragit åt kommerskollegium

att med biträde av vissa sakkunniga verkställa utredning och avgiva

förslag rörande det fortsatta utnyttjandet av ifrågavarande gruvfyndigheter

och att i sådant syfte med bolaget upptaga överläggningar i ämnet.

Kommerskollegium har nu inkommit med ett förslag, som går ut på

att nytt avtal skulle träffas med bolaget angående fortsatt legodrift inom

Adakfältet; gruvdriften inom Rävlidenfältet, vars tillgångar av brytvärda

kopparmalmer beräknas bli uttömda under loppet av innevarande år, skulle

däremot nedläggas.

Såsom framgår av den vid kommerskollegii förslag fogade redogörelsen

har legodriften inom de berörda gruvfälten under den gångna tiden lämnat

icke oväsentliga tillskott till landets försörjning med koppar. För åren 1941

—1948 lämnas i redogörelsen definitiva uppgifter, enligt vilka mängden färdig

metall, som utvunnits ur malmprodukter från legodriftsgruvorna, beräknas

ha utgjort sammanlagt 22 823 ton koppar, 19 052 kg silver och 194

kg guld. Enligt under hand meddelade preliminära uppgifter beräknas produktionsresultatet

av legodriften under år 1949 till 4 491 ton koppar, 2 739

kg silver och 47 kg guld. Under hela legodriftstiden ha därjämte erhållits

vissa kvantiteter zinkslig och kisslig.

I fråga om betingelserna för det fortsatta utnyttjandet av malmfyndigheterna

inom legodriftsfälten framhåller kommerskollegium, att de för närvarande

brutna tillgångarna av kopparmalm i Rävlidengruvan beräknas bli

helt uttömda under loppet av år 1950. I gruvan kvarstå därefter enligt kollegium

dels vissa zinkblymalmer och dels ytterligare kopparmalm på jämförelsevis

stort djup. För zinkblymalmernas tillvaratagande saknas emellertid

för närvarande nödiga anordningar och kollegium anser det med hänsyn

till den förhållandevis ringa malmbasen icke ekonomiskt motiverat att

dylika utföras på kronans bekostnad. Huruvida den återstående kopparmalmen

kan tillgodogöras i kommersiell drift är ännu icke klarlagt. Det eko
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

17

nomiska utfallet av legodriften vid gruvan har icke varit sådant att mera

ingående undersökningar ansetts motiverade.

Med hänsyn till nu nämnda förhållanden anser jag i likhet med kommerskollegium,

att driften vid Rävlidengruvan bör nedläggas, när den hittills

brutna kopparmalmen blivit uttagen. Jag förutsätter emellertid, att

kollegium i framtiden har sin uppmärksamhet riktad på eventuella möjligheter

att utnyttja de återstående malmtillgångarna i gruvan.

Adakfältet omfattar de förnämsta av de malmfyndigheter, som hittills

berörts av legodriften. De återstående malmtillgångarna inom Adakfältet

kunna enligt kollegium vid ingången av år 1949 beräknas ha uppgått till i

runt tal 1 500 000 ton. Om gruvdriften inom Adakfältet får fortsätta, kommer

därstädes att kunna brytas högst omkring 175 000 ton malm årligen,

vilken kvantitet svarar mot anrikningsverkets kapacitet. Enligt vad jag inhämtat

har malmfångsten de senaste åren — sedan 1946 — hållit sig i närheten

av denna siffra. Den ur malmprodukterna från fältet utvinnbara

mängden metallisk koppar beräknas under samma tid ha något överstigit

3 000 ton per år. Åtminstone för de närmaste åren bör man enligt kollegium

kunna påräkna en årlig malmbrytning —■ och därmed kopparproduktion —

av nu nämnda storleksordning.

Den svenska kopparproduktionen är icke större än att vårt land för sin

försörjning med koppar blir beroende av importen från skilda länder.

Möjligheterna till import äro emellertid ännu så pass ovissa, att enligt min

mening landets egna tillgångar av kopparmalm böra utnyttjas i så stor

utsträckning som möjligt. Jag anser sålunda önskvärt, att gruvdriften i

Adakfältet fortsättes och upprätthålles i den omfattning, som fyndigheternas

beskaffenhet och anläggningarnas produktionskapacitet kunna tillåta.

Som statskontoret framhåller i sitt remissyttrande har legodriften av

statens gruvor i Adakfältet icke ställt sig särskilt ekonomiskt förmånlig för

statsverket. Statskontoret anför, att driften även vid ett förhållandevis högt

kopparpris icke kan beräknas lämna något överskott, sedan statsverkets kapitalkostnader

blivit täckta. Det är icke ens säkert, att full täckning kommer

att erhållas för ifrågavarande kapitalkostnader. Det i anläggningar

in. in. inom Adakfältet nedlagda kapitalet beräknas av kommerskollegium

komma att uppgå till sammanlagt omkring 12 500 000 kronor. Legodriften

inom fältet har för tiden till och med år 1948 lämnat överskott om sammanlagt

ca 3 000 000 kronor. Återstående i gruvdriften investerat kapital utgör

sålunda omkring 9 500 000 kronor. På grundval av det överskott å legodriften,

som uppkom år 1948, kunde man visserligen antaga, att det återstående

kapitalet skulle bli slutamorterat under loppet av sex år, räknat från och

med år 1949. Frågan om detta antagande är riktigt står emellertid i sammanhang

med världsmarknadspriset på koppar, vilket brukar vara underkastat

avsevärda fluktuationer. De år 1948 och 1949 tämligen höga kopparpriserna

kunna givetvis sjunka. I sådant fall skulle utsikterna till full täckning

av kapitalkostnaderna för Adakfältet, i vilka utom amortering även

bör medräknas ränta å legodriftskapitalet, te sig mindre gynnsamma.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 135.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Oavsett det nu sagda är det emellertid uppenbart, att icke obetydliga bidrag

till amortering av legodriftskapitalet kunna förutses, därest driften i Adakfältet

får fortsätta. Skulle däremot driften nu nedläggas, finge en stor del

av kapitalet anses förlorad. Det ekonomiska resultatet av kopparproduktionen

bör f. ö. också ses i belysning av det förut antydda förhållandet att

det i Adakfältet nedlagda kapitalet delvis tillskjutits under en tid, då vårt

land var nödsakat att till priset även av mycket dryga kostnader säkra sin

kopparf örsör j ning.

Kommerskollegium har utgått från, att malmfyndigheterna i Adakfältet

även i fortsättningen skola utnyttjas genom legodrift i det nuvarande legodriftsavtalets

bemärkelse. Det har icke närmare undersökts, huruvida någon

annan driftsform eller form för upplåtelse skulle medföra gynnsammare

resultat för statsverket. Alternativt skulle kunna övervägas gruvdrift

i statens egen regi. Jag vill emellertid erinra om att staten icke förfogar över

anläggningar för malmprodukternas vidare förädling till metaller. Då jag

för närvarande, med hänsyn bl. a. till att Adakfältet beräknas vara utbrutet

inom tio år, icke är beredd att förorda, att staten investerar kapital för

uppförande av dylika anläggningar, och då det vidare måste anses värdefullt

att för gruvfyndigheternas utnyttjande få anlita bolagets erfarenheter

och produktionsresurser på såväl gruvdriftens som malmförädlingens

område, kan jag i likhet med statskontoret icke förorda övergång till någon

ny driftsform. Jag tillstyrker sålunda, att nytt avtal om fortsatt legodrift

i Adakfältet träffas med bolaget.

Det av kommerskollegium framlagda utkastet till nytt legodriftsavtal uppvisar,

jämfört med det nu gällande avtalet, åtskilliga skiljaktigheter. I flera

fall ha dessa, såsom kollegium framhåller, betingats av redaktionella skäl

eller av att driften vid Rävlidenfältet skall nedläggas. Emellertid förekomma

även andra ändringar, vilka äro av mera genomgripande natur och vilka

kunna tänkas medföra ekonomiska konsekvenser för statsverket. Jag -vill i

första hand fästa uppmärksamheten på att i § 4 en ny metod föreslås för

beräkningen av värdet av de till bolaget levererade malmprodukterna. Hittills

har detta värde beräknats såsom skillnaden mellan å ena sidan värdet

av det utvinnbara metallinnehållet i malmprodukterna enligt av bolaget

vid försäljning erhållna^medelnettopriser och å andra sidan bolagets verkliga,

d. v. s. av bokföringen framgående kostnader för utvinning av motsvarande

mängder av respektive metaller. Kollegium föreslår nu i förenklingssyfte,

att värdet å malmen i fortsättningen skall beräknas med anlitande

av vissa formler, vilka uppgivas vara allmänt i bruk vid malmköp. Då formlerna

icke synas innebära någon principiell förändring av beräkningssättet,

finner jag i och för sig icke anledning till erinran mot detta förslag. I formlerna

ingå emellertid vissa s. k. smältavdrag, vilka avses motsvara bolagets

kostnader för utvinning av metall ur malmprodukterna och vilka vanligen

bruka fastställas genom årliga förhandlingar mellan säljare och köpare. Enligt

avtalsutkastet skulle dessa smältavdrag i här förevarande fall beräknas

för kalenderår enligt ett för ändamålet konstruerat indexförfarande, varvid

man till grund för beräkningen skulle lägga vissa, i avtalet fastställda

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

19

smältavdrag, avseende år 1948. För närmare kännedom om förfarandet torde

jag få hänvisa till § 4 i avtalsutkastet. Till skillnad från den hittills använda

beräkningsmetoden synes den nu föreslagna innebära att man vid

uppskattningen av bolagets förädlingskostnader binder sig för en viss i avtalet

angiven procentuell fördelning av totalkostnaderna på olika slag av

produktionsmedel, nämligen arbetskraft, industriförnödenheter, bränsle och

övrigt. I betraktande av möjligheterna till framtida tekniska förbättringar

och rationaliseringsåtgärder, varigenom ifrågavarande kostnadsfördelning

i verkligheten kan komma att förändras på ett ur kostnadssynpunkt fördelaktigt

sätt, kunna betänkligheter anföras mot ett dylikt förfarande. Emellertid

har, efter vad jag inhämtat, i samband med avtalsförhandlingarna

hänsyn i viss utsträckning tagits till möjligheterna till tekniska framsteg

och rationaliseringsåtgärder. Vidare har föreslagits att bolagets andel i driftsöverskottet

från legodriftsgruvorna skall nedsättas från nuvarande 15 % till

10 %. Enligt en av kommerskollegium verkställd beräkning skulle, därest

bestämmelserna i avtalsutkastet hade tillämpats på legodriften under åren

1946—1948, staten ha åtnjutit en merinkomst av 6 000 kronor för alla tre

åren tillsammans i förhållande till det verkliga, till staten inlevererade överskottet

för nämnda år. De nya bestämmelserna synas sålunda icke innebära

någon väsentlig förändring av de ekonomiska villkoren för legodriften. Med

hänsyn till samtliga nu anförda omständigheter kan jag tillstyrka att det

nyssnämnda beräkningsförfarandet fastställes, särskilt som det enligt kollegium

väntas medföra en väsentlig förenkling av kontrollen och den årliga

avräkningen i samband med legodriften.

Bland de i § 6 av avtalsutkastet intagna bestämmelserna rörande den

årliga avräkningen med bolaget återfinnas vissa regler för beräkningen av

legodriftens andelar av kostnader, som äro gemensamma för flera avdelningar

inom bolaget. Enligt avtalsutkastet [§ 6 II b) andra stycket] skola

de allmänna omkostnaderna i Boliden fördelas på vissa, icke närmare angivna

avdelningar. Jag anser önskvärt, att denna bestämmelse förtydligas

på lämpligt sätt, så att klarhet vinnes om vilka avdelningar som anses

skola medtagas vid kostnadsfördelningen. Förtydligandet torde kunna ske

utan ändring av avtalets lydelse genom tilläggsöverenskommelse i samband

med undertecknandet av avtalet.

Det i § 6 II b) intagna tillägget, enligt vilket legodriftens andelar i de

gemensamma kostnaderna efter särskild överenskommelse skulle få upptagas

i den årliga avräkningen med vissa fastställda procenttal av nedlagda

drifts- och anläggningskostnader respektive fakturavärdet av de produkter,

som av bolaget försäljas för kronans räkning, synes motiverat huvudsakligen

av förenklingsskäl. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att efter

särskild framställning av kommerskollegium pröva i vad mån och på vilka

villkor ifrågavarande tilläggsbestämmelse skall tillämpas.

Det nya legodriftsavtalet har av kommerskollegium föreslagits skola träffas

för en tid av tio år. De förut ingångna legodriftsavtalen ha båda haft

en giltighetstid av endast fem år. Ehuru icke oväsentliga förändringar föreslagits

i det framlagda avtalsutkastet, vilkas ekonomiska konsekvenser ej

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

med full säkerhet kunna förutses, finner jag övervägande skäl tala för den

längre avtalsperioden, som ungefärligen motsvarar den antagliga återstående

brytningstiden för Adakfältet. I detta sammanhang vill jag även erinra om

bolagets i § 7 stadgade skyldighet att efter sex. månader från det skriftlig

anmodan därom erhållits upphöra med legodriften, om det är uppenbart

att denna kommer att uppvisa underskott enligt avtalet.

Då jag icke i övrigt har något att erinra mot de i avtalsutkastet föreslagna

bestämmelserna, kan jag förorda, att nytt legodriftsavtal träffas i

huvudsaklig överensstämmelse med förslaget. Jämväl det nu gällande avtalet

om upplåtelse till kronan av bolaget tillhöriga andelar i Adakfältet

torde i enlighet med kollegii förslag böra förnyas för samma tid som legodriftsavtalet.

Med hänsyn till legodriftens betydelse och omfattning torde

emellertid, innan de nya avtalen träffas, riksdagens yttrande i ärendet böra

inhämtas.

Beträffande frågan om anvisning av ytterligare medel till investeringar

i gruvanläggningarna i Adakfältet vill jag först erinra om att kommerskollegium

i skrivelse den 19 november 1948 begärde 1 270 000 kronor till vissa

tillredningsarbeten i Adakfältet in. m. Efter förslag av Kungl. Maj :t i föregående

års statsverksproposition anvisade riksdagen anslag å sammanlagt

870 000 kronor, vilket belopp enligt kollegium skulle vara tillräckligt för att

täcka kostnaderna för ifrågavarande tillredningsarbeten in. in. under budgetåren

1948/49 och 1949/50. Kollegium har nu efter kontrollräkning av

medelsbehovet anhållit, att återstående belopp av 400 000 kronor måtte anvisas

för det i berörda skrivelse avsedda ändamålet. Då jag, såsom framgår

av vad tidigare anförts, förutsätter, att legodriften inom Adakfältet kommer

att fortgå i samma omfattning som hittills, tillstyrker jag kollegii hemställan.

Likaledes förordar jag, att medel anvisas till anskaffning av en spårvåg

att användas under jord i Adakgruvan och en reservtrumma till sligtorkningsanläggningen,

vilken utrustning är behövlig för gruvdriftens behöriga

gång. Kostnaderna för ifrågavarande materiel beräknas av kollegium

till 12 000 respektive 8 000 kronor.

Vid en industriell rörelse med den omfattning legodriften numera uppnått

torde det icke kunna undvikas, att behov tid efter annan uppstår av

smärre nyanläggningar, nyanskaffningar och kompletteringar, vilka icke

kunnat förutses. För detta ändamål har kommerskollegium i sina beräkningar

av medelsbehovet för legodriften tidigare upptagit ett belopp av

57 000 kronor. Av detta belopp ha 40 000 kronor redan måst tagas i anspråk

för utförande av skyddsrum vid Adakfältet. I fortsättningen skulle sålunda

endast 17 000 kronor kunna disponeras för oförutsedda ändamål. Då jag i

likhet med kollegium finner detta belopp vara för litet i förhållande till de

behov, varmed man bör räkna, biträder jag kollegii hemställan om anvisande

av ytterligare medel till oförutsedda smärre anläggningar, nyanskaffningar

och kompletteringar i samband med legodriften. Jag har icke någon

erinran mot det av kollegium föreslagna beloppet, 46 325 kronor.

Kommerskollegium har vidare anmält att det av 1948 års riksdag för till
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

21

redningsarbeten i Adakgruvan m. m. anvisade anslaget å 672 500 kronor

visat sig otillräckligt. För att täcka den uppkomna bristen, vilken beräknas

uppgå till 70 658 kronor 75 öre, anhåller kollegium dels om ytterligare anslag

å 23 675 kronor, dels att få använda Aussa besparingar om sammanlagt

ca 46 985 kronor, som uppstått å andra förut anvisade anslag. Vad först

angår det begärda ytterligare anslaget å 23 675 kronor till täckande av en

del av den uppkomna bristen finner jag mig kunna tillstyrka detsamma.

Det sammanlagda nu erforderliga beloppet för ytterligare investeringar i

gruvanläggningarna vid Adakfältet uppgår sålunda enligt kommerskollegii

beräkningar till (400 000 + 12 000 + 8 000 -f 46 325 + 23 675 =) 490 000

kronor.

Den återstående delen av nyssnämnda brist eller ca 46 985 kronor torde i

enlighet med kommerskollegii förslag lämpligen böra täckas av medel, a41- ka för andra ändamål anvisats under investeringsanslaget till utbyggnad

av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. och å vilka överskott

uppkommit.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

dels inhämta riksdagens yttrande över föreliggande utkast

till avtal rörande legodrift av vissa gruvor i Västerbottens

län;

dels ock föreslå riksdagen att

till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i

Malå socken m. m. under kapitalbudgeten, fonden för förlag

till statsverket, för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 490 000 kronor; samt

godkänna vad jag förordat i fråga om dispositionen av

vissa medel under investeringsanslaget till Utbyggnad av

staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ingvar J.son Rörs.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

Bilaga A.

Avtal

mellan Kungl. Kommerskollegium för Kungl. Maj:t och kronan, å ena sidan,

samt Bolidens Gruvaktiebolag, å andra sidan, rörande legodrift av vissa

gruvor i Västerbottens län.

§ I
Kronan

överlåter åt bolaget att intill utgången av år 1950 med ensamrätt

verkställa brytning i kronan tillhöriga och till kronan upplåtna malmfyndigheter

inom följande utmål i Västerbottens län, nämligen

inom Adakfältet i Malå socken: Adakgruvan nr 2, Adakgruvan nr

3, Adakgruvan nr 3 A och Adakgruvan nr 3 B. Adakgruvan nr 20, Adakgruvan

nr 22, Adakgruvan nr 31, Adakgruvan nr 34, Adakgruvan nr 35, Kuorbevaregruvan

nr 15, Kuorbevaregruvan nr 15 a, Kuorbevaregruvan nr 15 b

och Kuorbevaregruvan nr 15 c samt

inom Rävlidenfältet i Lycksele socken: Rävliden nr 2, Rävliden nr

3, Rävliden nr 4, Rävliden nr 5 och Rävliden nr 6.

§ 2.

Bolaget åtager sig att på kronans bekostnad omhänderhava brytning,

transport och anrikning av malmen från ovannämnda gruvor. Ifrågavarande

malmbrytning, transport och anrikning kallas här nedan gemensamt legodriften.

Behövlig anrikning av malm från Rävlidenfältet skall — i den utsträckning

så befinnes möjligt — ske i bolagets anrikningsverk i Kristineberg, dock icke

utan bolagets medgivande i större omfattning än per år 55 000 ton malm av

ungefär hittillsvarande sammansättning och typ. Bolaget skall emellertid endast

vara skyldigt att i anrikningsverket av ifrågavarande malm framställa

andra sliger än hittills, därest kronan ersätter bolaget av sådan framställning

föranledda kostnader för nyanläggningar och nyanskaffningar. Anrikningen

skall ske enligt de planer för anrikningsverkets drift, vilka bolaget årligen

uppgör under hänsynstagande till, bland annat, att nyss angivna maximikvantitet

malm, fördelad över året, tillföres det för Rävlidenmalmen avsedda

störtschaktet i Kristineberg.

Kronan tillhandahåller utan kostnad för bolaget dispositionsrätten till de

kronan tillhöriga markområden, som erfordras för legodriften ävensom för

behövliga upplag och ledningar i anledning av densamma. I den mån dispositionsrätt

till av andra ägda markområden erfordras, har kronan att träffa

avtal därom.

Skulle nyanläggningar och nyanskaffningar för legodriften erfordras vid

gruvorna i Adakfältet och Rävlidenfältet, skall bolaget ombesörja dessa på

kronans bekostnad.

Såsom nyanläggningar och nyanskaffningar skola räknas:

1) byggnader, maskiner och inventarier,

2) tillredningar i dagen, såsom röjningar, planeringar, dräneringar, vägar,

ledningar och avfallsanläggningar,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

23

3) tillredningar under jord utanför malmen, såsom jordavrymning, centralschaktanläggning

och kommunikationsorter,

4) undersökningar med undantag av sådana undersökningar, som äro direkt

föranledda av den fortlöpande malmbrytningen.

Bolaget har att i samråd med kommerskollegium uppgöra planer för legodriftens

ordnande på ett rationellt sätt ävensom för erforderliga nyanläggningar

och nyanskaffningar.

§ 3.

Av råmalm från de ifrågavarande gruvorna framställda kopparsliger

ävensom kopparstyckeinalm — om sådan tillgodogöres — övertagas av bolaget

för vidare bearbetning i bolagets verk å Rönnskär (Rönnskär sverken),

i den mån som verken äro inrättade härför och i den omfattning kapaciteten

vid förfogbara tillgångar på stenkol och övriga förbrukningsartiklar det tilllåter.

Därest annan slig eller annan styckemalm än förut nämnts framställts,

skall mellan kommerskollegium och bolaget träffas särskild överenskommelse

om huruvida jämväl dylik slig eller malm skall övertagas av bolaget.

För sliger och styckemalm från legodriften, som sålunda av bolaget övertagas

och förädlas, skall priset beräknas enligt i § 4 angivna grunder.

Malmprodukter från de ovannämnda utmålen, vilka produkter icke bearbetas

vid Rönnskärs verken, skola av bolaget för kronans räkning utbjudas

till försäljning på enligt bolagets bedömande bästa erhållbara villkor. Dessa

villkor skola före försäljningarnas genomförande prövas av kommerskollegium,

som har att inom av bolaget begärd erforderlig tid meddela, huruvida

villkoren godkännas. Godkännas icke försäljningsvillkoren, skall kommerskollegium

meddela bolaget, hur med malmprodukterna skall förfaras.

§ 4.

Kopparslig och kopparstyckeinalm, som levererats till Rönnskärsverken,

värdesättes räknat vid verken enligt följande grunder:

a) Sligens och styckemalmens kopparinnehåll, minskat med 13 kg per ton,

värdesättes till det medelnettopris, som bolaget under det kalenderår, då sligen

respektive malmen levereras, erhåller vid försäljning av elektrolytkoppar,

räknat fritt ombord eller fritt å banvagn Rönnskärsverken.

b) Sligens och styckemalmens silverinnehåll, minskat med 31,i gram per

lön, värdesättes till det medelnettopris, som bolaget under det kalenderår,

då sligen respektive malmen levereras, erhåller vid försäljning av silver,

räknat fritt ombord eller fritt å banvagn Rönnskärsverken.

c) Sligens och styckemalmens guldinnehåll, minskat med 1 gram per ton,

värdesättes till det medelnettopris, som bolaget under det kalenderår, då sligen

respektive malmen levereras, erhåller vid försäljning av guld, räknat

fritt ombord eller fritt å banvagn Rönnskärsverken.

d) Från summan av de enligt a), b) och c) beräknade metallvärdena avdragas

kostnaderna för sligens och malmens upparbetning (inklusive provtagning

och analysering) till kaltoder och gjutning till wirebars, i den mån

sådan omgjutning kräves, samt för ädelmetallernas framställning, allt enligt

årets medelkostnad vid bolagets verk, ävensom för erforderliga transporter

av metallerna. Härvid iakttages, att kostnaderna för röstning (inklusive

infrakt och bäddning) fördelas lika per ton behandlade malmprodukter,

skärstenssmältning räknas per ton behandlade malmprodukter efter genomsnittskostnaden

för dylik smältning i därför använda ugnar, konvertering

och raffinering av koppar med därtill hörande omsmältning räknas efter

kopparinnehållet i behandlade malmprodukter, framställning av silver och

guld räknas efter malmprodukternas innehåll av dessa metaller.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

I framställningskostnaden inräknas en proportionell andel i dels Rönnskärsverkens

administrations- och allmänna kostnader, inklusive försäkringar,

fastighetsskatter, räntor och normala avskrivningar, dels bolagets huvudkontors

kostnader, likaledes inklusive försäkringar, fastighetsskatter,

räntor och normala avskrivningar. Avskrivningarna beträffande Rönnskärsverken

av redan befintliga och eventuellt tillkommande anläggningar med

ugnar och maskiner, som direkt tagas i anspråk för här ifrågavarande malmers

behandling, utgår med 5 procent per år av ursprungliga anskaffningskostnaden,

och ränta skall utgå med 2,36 procent per år å sistnämnda anskaffningskostnad.

De den 1 januari 1944 befintliga, här avsedda anläggningar

äro angivna i bilaga 1.

Rönnskärsverkens i föregående stycke omförmälda kostnader fördelas —

i den mån fördelning skall ske — på bolagets huvudkontor samt på avdelningarna

inom verken, inklusive verkens centralförvaltning, efter följande

fördelningsgrunder:

1) kostnader för industriområde, samhälle och underhåll av byggnader,

sjukvård, säkerhetstjänst och liknande efter antalet anställda;

2) kostnader för luftskydd och luftvärn efter anskaffningsvärde för byggnader,

maskiner och inventarier;

3) kostnader för avskrivningar, räntor, fastighetsskatter, konsultationer,

förenings- och försäkringsavgifter, resor och skjutsar, kontor (inklusive förvaltningspersonal),

brukshotell och diverse kostnader efter de på respektive

verk inom Rönnskärsverken nedlagda kostnaderna.

Centralförvaltningens andelar enligt 1) och 2) fördelas på Rönnskärsverkens

övriga avdelningar i förhållande till nedlagda kostnader.

De på avdelningen kopparverket enligt ovan angivna fördelningsgrunder

fallande andelarna fördelas på kopparverkets underavdelningar i förhållande

till dessas arbetarantal, varefter produkter från legodriften deltaga i respektive

underavdelningars andelar enligt i denna paragraf angivna fördelningsgrunder,

d. v. s. beträffande underavdelningen för röstning i förhållande

till kvantitet behandlade malmprodukter o. s. v.

Huvudkontorets kostnader fördelas på olika avdelningar av Rönnskärsverken,

exklusive centralförvaltningen, och övriga avdelningar inom bolaget,

exklusive centralförvaltningen i Boliden och försäljningskontoren, samt legodriftsgruvorna

i förhållande till nedlagda kostnader, varefter den på kopparverket

fallande andelen vidarefördelas enligt samma principer, som angivits

för Rönnskärsverkens centralförvaltnings kostnader enligt ovan.

Därest även annan från de upplåtna gruvorna erhållen malmprodukt än

kopparslig och kopparstyckemalm —- exempelvis zinkmalm och blymalm —

skulle komma att förädlas i Rönnskärsverken, skall sådan malmprodukt

värdesättas enligt motsvarande grunder, som enligt ovan gälla för kopparmalmen.

§ 5.

a) De kostnader, som kronan enligt § 2 har att bestrida för nyanläggningar

och nyanskaffningar ävensom för av bolaget för ifrågavarande nyanläggningar

utförda konstruktionsarbeten å bolagets konstruktionskontor, vilka

kostnader upptagas efter Svenska teknologföreningens normer, betalar kronan

till bolaget efter rekvisition, dock att mellan kommerskollegium och bolaget

kan träffas överenskommelse, att bolaget skall förskottera kostnaden

för viss eller vissa dylika nyanläggningar och nyanskaffningar. Har dylik

förskottering skett, skall bolaget vara berättigat att å sålunda utlagda belopp

erhålla ränta efter 4 procent per år intill dess betalning sker.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kunrjl. Maj:ts proposition nr 135.

25

b) Avlöningar till arbetare och tjänstemän liksom övriga utgifter för legodriften

med tillhörande transporter förskotteras av bolaget. Å dylika förskott

utgår icke ränta.

§ 6.

Senast sex veckor efter utgången av varje kalendermånad skall bolaget till

kommerskollegium avgiva rapport över verksamheten under kalendermånaden

med uppgift på för kronan havda utgifter dels för nyanläggningar och

nyanskaffningar och dels för legodriften, jämte approximativ beräkning av

de under månaden framställda malmprodukternas värde jämlikt §§ 3 och 4

här ovan.

Efter utgången av varje kalenderår avlämnas senast den 30 april påföljande

år av bolaget till kommerskollegium definitiv avräkning för kalenderåret

upptagande

I. å ena sidan

a) de av kronan enligt § 5 a) tillhandahållna medlen,

b) värdet jämlikt § 4 av alla under året till Rönnskärsverken levererade

malmprodukter liksom värdet jämlikt § 3 av till andra levererade och av

dem under året betalade malmprodukter;

II. å andra sidan

a) samtliga de nyanläggnings- och nyanskaffningskostnader samt konstruktionskostnader,

som kronan jämlikt § 2 har att bestrida,

b) samtliga legodriftskostnader, i vilka skola inräknas andelar i följande

kostnader, nämligen omkostnaderna i Kristineberg, kostnaderna för centrala

gruvförvaltningen i Boliden och huvudkontoret samt bolagets försäljningskostnader.

För den anrikning, som sker i bolagets kross- och anrikningsverk i Kristineberg,

skall legodriften debiteras kostnaderna, inklusive så stor andel i på

detta kross- och anrikningsverk belöpande omkostnader, som motsvarar

förhållandet mellan mängden i detta verk behandlat rågods från ifrågavarande

gruvfält och den i samma verk totalt behandlade rågodsmängden. I

omkostnaderna skola inräknas förvaltningskostnader, fastighetsskatter, räntor

och normala avskrivningar. Förvaltningskostnaderna skola inkludera

andel i huvudkontorets kostnader enligt § 4 näst sista stycket samt andel i

centrala gruvförvaltningens i Boliden kostnader. Avskrivningarna å för anrikning

direkt i anspråk tagna anläggningar skola utgå med 5 procent per

är å ursprungliga anskaffningskostnader, som ej bestritts av kronan. Ränta

skall utgå med 2,36 procent per år å sistnämnda anskaffningskostnader.

Kostnaderna för centrala gruvförvaltningen i Boliden fördelas dels på i

Boliden befintliga avdelningar enligt de i § 4 d) tredje stycket 1) och 2)

angivna normerna, dels på samtliga under gruvförvaltningen hörande avdelningar

och legodriftsgruvorna enligt de i § 4 d) tredje stycket 3) och

fjärde stycket angivna normerna.

Huvudkontorets kostnader fördelas på legodriftsgruvorna efter i § 4 näst

sista stycket angivna grunder.

Bolagets försäljningskostnader fördelas enligt följande fördelningsgrunder,

nämligen:

1) försäljningskostnader (såsom kostnader för lagring, urlastning, frakter

och assuranser), direkt hänförliga till viss försåld produkt eller kvalitet

av produkt och ej avdragna vid fastställandet av priset fob eller f.v.b. Rönnskär

enligt § 4, påföras produkten respektive kvaliteten av produkten.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition m 135.

2) försäljningskontorens kostnader fördelas på samtliga försålda produkter

och kvaliteter av produkter från bolagets olika avdelningar i förhållande

till fakturavärdena.

3) de andelar, som enligt 2) falla på koppar, silver och guld jämte dessa

produkter enligt 1) påförda kostnader, fördelas på kronan och bolaget i

förhållande till mängden enligt detta avtal framställda produkter ur malm

från ifrågavarande gruvor och bolagets övriga produktion.

c) ränta efter 4 procent per år å förrådsmaterial, upplagt för driften vid

legodriftsgruvorna. För denna drift avsett, i bolagets centralförråd befintligt

material skall i detta hänseende beräknas hava ett värde av 500 000 kronor.

d) ersättning för omhänderhavandet av legodriften med 15 procent av den

årliga skillnaden mellan å ena sidan I b och å andra sidan II b och c. Skulle

legodriften vid något av gruvfälten utvisa underskott, skall bolagets nyssnämnda

ersättning beräknas endast å överskott vid det andra gruvfältet.

Därest summan av I a och b överstiger summan av II a, b, c och d, inbetalas

skillnaden av bolaget före den 15 maj till länsstyrelsen i Västerbottens

län, och om summan av I a och b understiger summan av II a, b, c och d,

ersättes underskottet inom samma tid av kronan.

§ 7.

Bolaget förbinder sig att väl vårda och underhålla anläggningarna samt

att enligt uppgjorda planer sörja för en rationell gruvbrytning.

Därest det är uppenbart, att legodriften vid ettdera eller båda gruvfälten

kommer att för kommande brytning uppvisa underskott enligt avtalet, äger

kronan bestämma, att brytningen i gruva, för vilken underskott kan antagas

uppstå, skall upphöra intill dess anledning finnes antaga, att legodriften

vid gruvan kan hållas i gång utan att underskott uppstår. Bolaget skall

emellertid ej vara skyldigt upphöra med legodriften, förrän sex månader

förflutit från det bolaget erhållit skriftligt meddelande om att legodriften

skall upphöra.

§ 8.

Kronan äger att genom vederbörligt ombud kontrollera bolagets uppgifter

och beräkningar, uttaga kontrollprov av produkterna, taga del av resultaten

av utförda gruvundersökningar samt kontrollera gruvbrytning, transport

och anrikning; och skall kronan om anledning till erinringar eventuellt föreligger

utan dröjsmål skriftligen framföra desamma till bolaget.

§ 9.

Underlåter bolaget att fullgöra sina åtaganden enligt avtalet och har bolaget

icke inom 3 månader efter skriftlig erinran vidtagit rättelse, har kronan

rätt — därest underlåtenhet är av väsentlig betydelse — att uppsäga avtalet

till upphörande 6 månader därefter.

§ 10.

Därest bolaget fullgör sina åtaganden enligt överenskommelsen, skall bolaget

vid upplåtelsetidens upphörande hava företrädesrätt att på arrende

övertaga de i § 1 angivna gruvorna med för deras bearbetande uppförda anläggningar,

därest kronan då önskar utarrendera dem till något av staten

icke helt ägt företag.

§ 11.

Därest kronan tillhöriga malmfyndigheter inom följande utmål inom

Bjurforsfältet i Norsjö socken, nämligen Bjurfors utmålsgruva nr 1, Bjur
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

27

fors utmålsgruva nr 2, Bjurfors utmålsgruva nr 3 och Örgruvan nr 52, icke

skulle vara utbrutna den 1 januari 1946, skola bestämmelserna i detta avtal

tillämpas jämväl å nämnda malmfyndigheter.

§ 12.

Tvister i anledning av detta avtal samt tvister rörande däri omförmälda

och därav härflytande rättsförhållanden med vad därmed äger samband

skola avgöras av skiljemän i den ordning gällande lag om skiljemän stadgar.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm den 21 juli 1945.

för Kungl. Maj :t och kronan: för Bolidens gruvaktiebolag:

Harald Carlborg. Erik Bengtson.

C. G. Hindbeck.

Rolf Magreil.

Bilaga 1.

till avtal den 21 juli 1945.

Anläggningar, i vilkas avskrivning och förräntning staten enligt legodrifts
avtal

skall deltaga.

(Anskaffningsvärden per 1/l 1944.)

1. Kopparverket (Kopparmalmbehandling).

Statens andel i annuiteten bestämmes enligt legodriftsavtalets § 4, mom.

d, och utgår på följande anläggningar:

Kronor

Malmupptiningsanläggning ................................ 28 000

Balkbana och malminfraktsanläggning............. 189 000

Infraktsanläggning inkl. transportbanor till bäddningsfickor .. 65 000

Bäddningsfickor ........................................ 1 085 000

Rostugnsanläggningar .................................... 2 342 000

Roterugnsanläggningar ............................. 242 000

Gasreningsanläggningar .................................. 226 000

Flamugnsanläggningar .................................... 1 402 000

Konverteranläggning ...................................... 1 520 000

E.G.R. (för konvertrar) .................................. 830 000

Skorsten ................................................ 535 000

Gaskanaler .............................................. 923 000

Anodugnsanläggningar inkl. skorsten ...................... 245 000

Elektrolytverk .......................................... 1 854 000

Katodugnsanläggning inkl. vedgasgeneratorer................ 169 000

Kronor 11 655 000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Bilaga B.

Avtal.

Mellan Kungl. kommerskollegium för Kungl. Maj :t och kronan samt Bolidens

gruvaktiebolag, här nedan kallat bolaget, träffas härmed följande

avtal:

1) Bolaget upplåter till kronan under giltighetstiden för det mellan kronan

och bolaget den 21 juli 1945 träffade avtalet rörande legodrift av vissa

gruvor, respektive intill dess bolaget jämlikt punkt 3 här nedan under denna

tid eventuellt inträder i gruvdriften, de bolaget tillhöriga andelarna i

malmfyndigheter inom de i nyssnämnda avtal avsedda gruvutmålen i Adakfältet.

Vad som enligt berörda avtal gäller i fråga om kronans malmfyndigheter

skall under upplåtelsetiden äga tillämpning jämväl på de sålunda till

kronan upplåtna andelarna i fyndigheterna.

2) Bolaget äger att under den tid detta avtal gäller i den årliga avräkning,

som enligt § 6 i ovannämnda avtal den 21 juli 1945 skall upprättas, under

punkt II: b) upptaga ett belopp motsvarande 40 öre per ton uppfordrad

malm från de utmål, vari bolaget är delägare, vilket skall innefatta jämväl

gottgörelse för den ersättning, som kan komma att utgå dels enligt § 3

mom. B i ett den 7 och 8 april 1931 slutet kontrakt mellan bolaget och Johan

Viktor Abrahamsson och dels enligt § 3 i ett den 21 mars 1930 slutet

kontrakt mellan Västerbottens gruvaktiebolag och O. L. Lindsköld.

3) Genom ovannämnda arrende har bolaget ej avhänt sig sin rätt enligt

lag att under giltighetstiden för ovannämnda avtal eller därefter anmäla

sig att för sina andelar deltaga i gruvdriften vid nästföljande kalenderårs

början.

4) Tvister i anledning av detta avtal samt tvister rörande däri omförmälda

och därav härflytande rättsförhållanden med vad därmed äger samband

skola avgöras av skiljemän i den ordning gällande lag om skiljemän stadgar.

Av detta avtal äro två exemplar undertecknade och utväxlade.

Stockholm den 21 juli 1945.

för Kungl. Maj:t och kronan: för Bolidens gruvaktiebolag:

Harald Carlborg. Erik Bengtson.

C. G. Hindbeck.

Rolf Magreil.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

29

Bilaga C.

Utkast till

Avtal

mellan Kungl. Kommerskollegium för Kungl. Maj :t och kronan, å ena sidan,

samt Bolidens Gruvaktiebolag, å andra sidan, rörande legodrift av vissa

gruvor i Västerbottens län.

§ 1.

Kronan överlåter åt bolaget att från och med år 1951 intill utgången av

år 1960 med ensamrätt verkställa brytning i kronan tillhöriga och till kronan

upplåtna malmfyndigheter inom följande utmål i Adakfältet i Malå socken

i Västerbottens län, nämligen Adakgruvan nr 2, Adakgruvan nr 2 B, Adakgruvan

nr 2 C, Adakgruvan nr 3, Adakgruvan nr 3 A, Adakgruvan nr 3 B,

Adakgruvan nr 14, Adakgruvan nr 20, Adakgruvan nr 22, Adakgruvan nr 31,

Adakgruvan nr 34 och Adakgruvan nr 35 samt Kuorbevaregruvan nr 3 A,

Kuorbevaregruvan nr 14, Kuorbevaregruvan nr 15, Kuorbevaregruvan nr 15

A, Kuorbevaregruvan nr 15 B och Kuorbevaregruvan nr 15 C.

§ 2.

Bolaget åtager sig att på kronans bekostnad omhänderhava brytning, anrikning

och transport av malmen från ovannämnda gruvor. Ifrågavarande

malmbrytning, anrikning och transport kallas här nedan gemensamt legodriften.

Kronan tillhandahåller utan kostnad för bolaget dispositionsrätten till

de kronan tillhöriga markområden, som erfordras för legodriften ävensom

för behövliga upplag och ledningar i anledning av densamma. I den mån

dispositionsrätt till av andra ägda markområden erfordras, har kronan att

träffa avtal därom.

Skulle nyanläggningar och nyanskaffningar för legodriften erfordras vid

gruvorna, skall bolaget ombesörja dessa på kronans bekostnad.

Såsom nyanläggningar och nyanskaffningar skola räknas:

1) byggnader, maskiner och inventarier,

2) tillredningar i dagen, såsom röjningar, planeringar, dräneringar, vägar,

ledningar och avfallsanläggningar,

3) tillredningar under jord utanför malmen, såsom jordavrymning, centralschaktanläggning

och kommunikationsorter,

4) undersökningar med undantag av sådana undersökningar, som äro direkt

föranledda av den fortlöpande malmbrytningen.

Bolaget har att i samråd med kommerskollegium uppgöra planer för legodriftens

ordnande på ett rationellt sätt ävensom för erforderliga nyanläggningar

och nyanskaffningar.

§ 3.

Av råmalm från de ifrågavarande gruvorna framställda kopparsliger ävensom

kopparstyckemalm — om sådan tillgodogöres — övertagas av bolaget

i den mån kopparhalten överstiger 15 procent för vidare bearbetning i

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

bolagets verk å Rönnskär (Rönnskärsverken), i den mån som verken äro

inrättade härför och i den omfattning kapaciteten vid förfogbara tillgångar

på elektrisk energi, stenkol och övriga förbrukningsartiklar det tillåter. För

sliger och styckemalm från legodriften, som sålunda av bolaget övertagas

och förädlas, skall priset beräknas enligt i § 4 angivna grunder.

Därest annan slig eller annan styckemalm än förut nämnts framställes,

skall mellan kommerskollegium och bolaget träffas särskild överenskommelse

om huruvida och till vilket pris jämväl dylik slig eller malm skall

övertagas av bolaget.

Malmprodukter från de ovannämnda utmålen, vilka produkter icke bearbetas

vid Rönnskärsverken, skola av bolaget för kronans räkning utbjudas

till försäljning på enligt bolagets bedömande bästa erhållbara villkor.

Dessa villkor skola före försäljningarnas genomförande prövas av kommerskollegium,

som har att inom av bolaget begärd erforderlig tid meddela,

huruvida villkoren godkännas. Godkännas icke försäljningsvillkoren,

skall kommerskollegium meddela bolaget hur med malmprodukterna skall

förfaras.

§ 4.

Kopparslig och kopparstyckemalm, som under kalenderåret levereras till

Rönnskärsverken, värdesättes vid leverans fritt å banvagn vid verken enligt

följande grunder.

a) Värdet av sligens och styckemahnens kopparinnehåll i ett ton torr
vikt

värdesättes enligt formeln *’3 (Ncu — Scul) — ScuH
I

formeln betyder Pc„ sligens eller styckemalmens kopparhalt uttryckt i

procent, Nc„ betyder det medelnettopris som bolaget under det kalenderår,

då sligen eller malmen levereras .erhåller vid försäljning av ett ton elektrolytkoppar

räknat fritt ombord fartyg eller fritt å banvagn Rönnskärsverken.

SCJ och ScJI betyda smältavdrag, bestämda på sätt som framgår av punkt

d) nedan.

b) Värdet av sligens och styckemalmens silverinnehåll i ett ton torrvikt

värdesättes enligt formeln (NAg — SAg).

I formeln betyder Pa* sligens eller styckemalmens silverhalt, uttryckt i

gram per ton torrvikt, NAk betyder det medelnettopris, som bolaget under

det kalenderår, då sligen eller styckemalmen levereras, erhåller vid försäljning

av ett kilogram silver, räknat fritt ombord fartyg eller fritt å banvagn

Rönnskärsverken. SAg betyder smältavdrag, bestämt på sätt som framgår

av punkt d) nedan.

c) Värdet av sligens och styckemalmens guldinnehåll i ett ton torrvikt

värdesättes enligt formeln ~jUqqq- (NAu — SAu).

I formeln betyder PA„ sligens eller styckemalmens guldhalt uttryckt i

gram per ton torrvikt. NAu betyder det medelnettopris, som bolaget "under

det kalenderår, då sligen eller styckemalmen levereras, erhåller vid försäljning

av ett kilogram guld, räknat fritt ombord fartyg eller fritt å banvagn

Rönnskärsverken. SA„ betyder ett smältavdrag, bestämt på sätt som framgår

av punkt d) nedan.

d) Smältavdragen bestämmas för varje år med användning av ett indextal,

för vilket löne- och prisnivåerna år 1948 ligga till grund. Indextalet

skall vara sammansatt av följande poster:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 135.

31

Arbetslöner .......................... 35 %

Industfiförnödenheter ................ 40 %

Bränsle ............................ 10 %

Övrigt .............................. 15 %

Summa 100 %

För posten Arbetslöner skall ligga till grund Rönnskärsverkens genomsnittliga

arbetarelön enligt lönestatistiken med tillägg av försäkringspremier

och pensionskostnader in. m., omräknat till genomsnittlig kostnad per

timme. År 1948 var denna kostnad 3 kronor 35 öre, vilken sättes till 100.

För posten Industriförnödenheter skall ligga till grund det av kommerskollegium

årsvis publicerade indextalet med år 1935 som basår. År 1948 var

detta tal 233, vilket sättes till 100.

För posten Bränsle skall ligga till grund årsmedeltalet utav det av kommerskollegium

månadsvis publicerade indextalet med år 1935 som basår.

År 1948 var medeltalet av månadsindextalen 1/a (267 + 267 -f- 268 + 309 +

309 + 308 + 312 + 333 + 333 + 331 + 331 + 331) = 308, vilket tal sättes

till 100.

Posten Övrigt skall vara fast och dess indextal varje år sättas till 100.

Smältavdragen skola för år 1948 hava följande värden:

ScJ = 250:00

SCuII= 63:50

SAg = 12:21

SAu =155:00

§ 5.

a) De kostnader, som kronan enligt § 2 har att bestrida för nyanläggningar

och nyanskaffningar ävensom för av bolaget för ifrågavarande nyanläggningar

utförda konstruktionsarbeten, vilka kostnader upptagas till

bolagets självkostnad, betalar kronan till bolaget efter rekvisition, dock att

mellan kommerskollegium och bolaget kan träffas överenskommelse, att bolaget

skall förskottera kostnaden för viss eller vissa dylika nyanläggningar

och nyanskaffningar. Har dylik förskottering skett, skall bolaget vara berättigat

att å sålunda utlagda belopp erhålla ränta efter 4 procent per år

intill dess betalning sker.

b) Avlöningar till arbetare och tjänstemän liksom övriga utgifter för legodriften

med tillhörande transporter förskotteras av bolaget. Å dylika förskott

utgår icke ränta.

§ 6.

Senast åtta veckor efter utgången av varje kalendermånad skall bolaget

till kommerskollegium avgiva rapport över verksamheten under kalendermånaden

med uppgift på för kronan havda utgifter, dels för nyanläggningar

och nyanskaffningar, dels för legodriften, jämte approximativ beräkningav

de under månaden framställda malmprodukternas värde jämlikt §§ 3

och 4 här ovan.

Efter utgången av varje kalenderår avlämnas senast den 30 april påföljande

år av bolaget till kommerskollegium definitiv avräkning för kalenderåret

upptagande

I. å ena sidan

a) de av kronan enligt § 5 a) tillhandahållna medlen,

b) värdet jämlikt § 4 och i förekommande fall jämlikt särskild överenskommelse

av alla till Rönnskärsverken levererade malmprodukter, liksom

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

värdet jämlikt § 3 av till andra levererade och av dem under året betalade

malmprodukter;

II. å andra sidan

a) samtliga de nyanläggnings- och nyanskaffningskostnader samt lconstruktionskostnader,

som kronan jämlikt § 2 har att bestrida,

b) samtliga legodriftskostnader i vilka skola inräknas andelar i följande

kostnader, nämligen kostnaderna för centrala gruvförvaltningen i Boliden

och huvudkontoret samt — i de fall då bolaget för kronans räkning försålt

produkter från legodriften — bolagets försäljningskostnader.

De allmänna omkostnaderna i Boliden fördelas på vissa avdelningar, inklusive

centrala gruvförvaltningen, efter följande fördelningsgrunder:

1. Kostnader för industriområde, samhälle och underhåll av byggnader

och liknande efter antalet anställda.

2. Sjukvård, säkerhetstjänst och övriga sociala kostnader (av bolaget

benämnda »lönepluskostnader») efter utbetalda arbetslöner.

3. Brukshotell och diverse kostnader efter nedlagda driftskostnader.

Huvudkontorets kostnader fördelas på de olika avdelningarna inom bolaget

inklusive legodriftsgruvorna och den centrala gruvförvaltningen i förhållande

till nedlagda drifts- och anläggningskostnader.

Centrala gruvförvaltningens kostnader inklusive ovannämnda andelar enligt

1, 2 och 3 och andel i huvudkontorets kostnader fördelas på de olika

avdelningarna inom gruvförvaltningen inklusive legodriftsgruvorna i förhållande

till nedlagda drifts- och anläggningskostnader.

Bolagets försäljningskostnader fördelas enligt följande fördelningsgrunder,

nämligen:

1) Försäljningskostnader (såsom kostnader för lagring, utlastning, frakter

och assuranser), direkt hänförliga till viss försåld produkt, påföras produkten;
2)

Försäljningskontorskostnader fördelas på samtliga försålda produkter

från bolagets olika avdelningar i förhållande till fakturavärden av enligt detta

avtal för krönans räkning försålda produkter från ifrågavarande gruvor

och bolagets övriga försäljning.

Ovan avsedda andelar i kostnaderna för centrala gruvförvaltningen i Boliden

och huvudkontoret må, efter särskild överenskommelse, i avräkningen

upptagas till viss fastställd procentuell del av nedlagda drifts- och anläggningskostnader.

Likaledes må överenskommas att andel i försälj ningskontorskostnaderna

avräknas med viss fastställd procentuell del av fakturavärdet

av sådana produkter, vilka av bolaget försäljas för kronans räkning.

c) ränta efter 4 % per år å förrådsmaterial upplagt för driften vid legodriftsgruvorna

och i centralförråd,

d) ersättning för omliänderhavandet av legodriften med tio (10) procent

av den årliga skillnaden mellan å ena sidan I b och å andra sidan II b

och c.

Därest I b överstiger summan av II b, c och d, inbetalas skillnaden av

bolaget före den 15 maj till länsstyrelsen i Västerbottens län, och om I b

understiger summan av II b och c, ersättes underskottet inom samma tid

av kronan.

§ 7.

Bolaget förbinder sig att väl vårda och underhålla anläggningarna samt

att enligt uppgjorda planer sörja för en rationell gruvbrytning.

Därest det är uppenbart, att legodriften kommer att för kommande brytning

uppvisa underskott enligt avtalet, äger kronan bestämma, att bryt
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ningen i gruva, för vilken underskott kan antagas uppstå, skall upphöra intill

dess anledning finnes antaga, att legodriften vid gruvan kan hållas i gång

utan att underskott uppstår. Bolaget skall emellertid ej vara skyldigt upphöra

med legodriften, förrän sex månader förflutit från det bolaget erhållit

skriftligt meddelande om att legodriften skall upphöra.

§ 8.

Kronan äger att genom vederbörligt ombud kontrollera bolagets uppgifter

och beräkningar, uttaga kontrollprov av produkterna, taga del av resultaten

av utförda gruvundersökningar samt kontrollera gruvbrytning, transport

och anrikning, och skall kronan om anledning till erinringar eventuellt föreligger

utan dröjsmål skriftligen framföra desamma till bolaget.

§ 9.

Underlåter bolaget att fullgöra sina åtaganden enligt avtalet och har bolaget

icke inom 3 månader efter skriftlig erinran vidtagit rättelse, har kronan

rätt -— därest underlåtenheten är av väsentlig betydelse — att uppsäga

avtalet till upphörande 6 månader därefter.

§ 10.

Därest bolaget fullgör sina åtaganden enligt detta avtal, skall bolaget vid

upplåtelsetidens upphörande hava företrädesrätt att — om kronan då önskar

till något av staten icke helt ägt företag på legodrift upplåta eller utarrendera

ifrågavarande gruvor — övertaga legodriften respektive arrendet med för

gruvornas bearbetande uppförda anläggningar, allt enligt villkor, varom

överenskommelse då kan träffas.

§ 11.

Tvister i anledning av detta avtal samt tvister rörande däri omförmälda

och därav härflytande rättsförhållanden med vad därmed äger samband skola

avgöras av skiljemän i den ordning gällande lag om skiljemän stadgar.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade och utväxlade.

3

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 135.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:200 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående s. k. legodrif t savtal rörande vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län m. a1 i texten