Sök i Ratio Lex

Angående anslag till ijtterligare utbyggnad av Svenska skifferoljeaktiebolagets anläggningar vid Kvarntorp m. m

27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:147, Angående anslag till ijtterligare utbyggnad av Svenska skifferoljeaktiebolagets anläggningar vid Kvarntorp m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

1

Nr 147.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till

ijtterligare utbyggnad av Svenska skifferoljeaktiebolagets

anläggningar vid Kvarntorp m. m.; given Drottningholms

slott den 24 februari 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Sammanfattning.

I slutet av år 1947 anmälde styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget,

att bolaget råkat i likviditetssvårigheter, till följd varav bolaget vore i omedelbart

behov av kapitaltillskott. Med anledning härav tillkallade dåvarande

chefen för handelsdepartementet fem utredningsmän för att utreda frågan

om bolagets framtida verksamhet. Utredningsmännen, som antogo benämningen

Kvarntorpsutredningen 1948, avlämnade i februari 1949 sitt utlåtande

i ämnet. Däri föreslogs, att skifferoljeverket vid Kvarntorp skulle utbyggas

i tre etapper, huvudsakligen i överensstämmelse med tidigare av riksdagen

fattade beslut. Förslaget, som bl. a. innebar, att de tre Bergh-ugnarha

vid verket skulle ombyggas för högre produktion enligt en av bolaget utarbetad

metod, förelädes riksdagen i prop. 143/1949. Med bifall till propositionen

anvisade riksdagen för budgetåret 1949/50 anslag till skifferoljeverkets

drift och utbyggnad om tillhopa 9 750 000 kronor, vilket belopp beräknades

motsvara medelsbehovet för de två första utbyggnadsetapperna.

Medlen avsågos till täckande av bolagets driftsförlust under räkenskapsåret

1 llihang till riksdagens protokoll 1950. i samt. Nr 147.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

1949/50, till förnyelse av anläggningarna och till vissa nyinvesteringar i anläggningar

och maskiner, däribland ombyggnad av en Bergh-ugn.

Vid 1949 års riksdagsbeslut förutsattes, att det skulle få bero på driftsresultatet

vid den först ombyggda Bergh-ugnen om även de andra två Berghugnarna

skulle ombyggas. Kostnaderna för sistnämnda ombyggnad jämte

övriga till den tredje utbyggnadsetappen hörande anläggningsarbeten in. in.

hade av Kvarntorpsutredningen beräknats till 12 000 000 kronor. Härav

skulle enligt utredningens förslag 2 600 000 kronor anvisas såsom anslag

och 9 400 000 kronor tillföras bolaget i form av lån.

I skrivelse den 19 december 1949 har styrelsen för skifferoljebolaget meddelat

vissa driftsresultat, som erhållits vid den numera till hälften ombyggda

Bergh-ugnen 1. I anslutning härtill har styrelsen anhållit, att medel måtte

anvisas bl. a. för fortsatt utbyggnad av skifferoljeverket fram till den tredje

etappen enligt Kvarntorpsutredningens förslag.

Med anledning av styrelsens framställning föreslås, att för budgetåret

1950/51 skola för utbyggnad av Kvarntorpsanläggningarna anvisas följande

belopp, nämligen 280 000 kronor till täckande av merkostnad vid anskaffning

av en grävmaskin, 7 500 000 kronor till ombyggnad av Bergh-ugnarna 2

och 3, 3 100 000 kronor till anskaffning av ett svavelverk, 500 000 kronor

för att fullborda vattenreningsanläggningen, 1 000 000 kronor till utrustning

för ökad skifferbrytning och 275 000 kronor till markförvärv för den s. k.

Ljungströmsanläggningen eller sammanlagt 12 655 000 kronor, därav

3 200 000 kronor såsom reservationsanslag och 9 455 000 kronor såsom investeringsanslag

till lån till bolaget.

Dessutom beredes riksdagen genom propositionen tillfälle att uttala sig

om vissa av skifferoljebolaget framställda förslag rörande dispositionen av

de medel, som av 1949 års riksdag anvisats till förnyelse av anläggningarna

vid Kvarntorp.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

3

Utdrag av protokollet över handelsurenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott

den 24 februari 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans- och jordbruksdepartementen

samt statsrådet Andersson anmäler chefen för handelsdepartementet

och t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet

Ericsson, fråga om gtterligare utbyggnad av Svenska skifferoljeaktiebolagets

anläggningar vid Kvarntorp och anför därvid följande.

Historik.

Svenska skifferoljeaktiebolaget bildades i januari 1941 med ett aktiekapital

av 15 000 000 kronor, varav staten tecknade 14 999 400 kronor. År

1942 ökades aktiekapitalet med 11 000 000 kronor till 26 000 000 kronor, ökningen

finansierades med ett statsanslag å motsvarande belopp. Bolaget bedrev

ursprungligen sin verksamhet endast vid Kvarntorp i Ekeby socken av

Örebro län. Jämlikt medgivande av 1943 års riksdag (skr. nr 49) överfördes

emellertid den 1 juli samma år flottans skifferoljeverk vid Kinne-Kleva till

bolaget. I samband med att Kinne-Klevaverkets tillgångar övertogos, höjdes

bolagets aktiekapital till 29 200 000 kronor. Enligt statsräkenskaperna utgjorde

tillgångsvärdet å statens aktier i bolaget efter överförandet av KinneKlevaverket

29 238 459 kronor 95 öre.

Jämlikt beslut av 1943 års riksdag (skr. nr 49) erhöll bolaget dessutom för

ytterligare utbyggnad av anläggningarna vid Kvarntorp och Kinne-Kleva av

staten ett lån av 25 600 000 kronor.

År 1944 beslöt riksdagen (skr. nr 392) att dels efterskänka ifrågavarande

län dels ock för budgetåret 1944/45 anvisa till avskrivning av lånet ett anslag

av 25 600 000 kronor samt till avskrivning å statens aktier i skifferoljebolaget

ett anslag av 29 238 400 kronor. Enligt beslut av Kungl. Maj :t

den 30 juni 1944 avskrevs därefter i statsräkenskaperna lånet per den 1 juli

samma år. Statens innehav av aktier i bolaget upptogs därefter från sistnämnda

dag till 100 kronor. I bolagets balansräkning per den 30 juni 1945

vidtogos mot det efterskänkta lånet svarande avskrivningar å anläggningarna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

vid Kvarntorp och Kinne-Kleva samt utjämning av den från föregående år

balanserade förlusten. Någon nedskrivning av aktiekapitalet ägde däremot

icke i samband härmed rum i bolagets räkenskaper.

I skrivelse den 20 december 1944 anhöll styrelsen för skifferoljebolaget om

direktiv rörande den fortsatta driften vid bolagets anläggningar. Styrelsen

föreslog, att driften vid Kinne-Klevaverken skulle nedläggas, så snart försörj

ningsläget i fråga om flytande bränsle inom landet medgåve detta. I fråga

om anläggningarna vid Kvarntorp funnes emellertid enligt styrelsens uppfattning

möjligheter att genom rationalisering och anläggningar för tillvaratagande

av biprodukter uppnå ett ekonomiskt resultat som skulle medgiva

amortering och förräntning av det nya kapital som för ändamålet investerades

i företaget. Styrelsen ansåg därför att förutsättningar förelåge för

att skifferoljeverket i Kvarntorp skulle kunna betraktas som ett normalt

långtidsföretag.

I skrivelse den 14 februari 1945 underrättades styrelsen för skifferoljebolaget

om att regeringen delade styrelsens uppfattning, att skifferoljeverket i

Kvarntorp borde betraktas som ett normalt långtidsföretag, medan däremot

driften vid Kinne-Kleva borde nedläggas, så snart försörj ningsläget i fråga

om flytande bränsle inom landet medgåve detta.

I skrivelse den 18 februari 1946 framlade styrelsen därefter vissa förslag

till rationalisering av driften och utbyggnad av anläggningarna. Enligt styrelsens

beräkningar komme den årliga driftsförlusten när rationaliseringsarbetena

genomförts att uppgå till ca 1 600 000 kronor vartill komme årliga

värdeminskningar å tillhopa ca 2 000 000 kronor. Genom att verkställa vissa

nyinvesteringar, syftande till att möjliggöra ytterligare rationalisering av

produktionen samt ökad utvinning av biprodukter, skulle emellertid enligt

skrivelsen den beräknade förlusten helt kunna elimineras.

Den av bolaget framlagda investeringsplanen innebar, att antalet kalkugnar

skulle ökas från två till tre, att skifferoljeverkets tre oljedestillationsugnar

av Berghs konstruktion, benämnda Bergh-ugn 1, 2 och 3, skulle

ombyggas enligt en av bolaget utarbetad metod, varigenom mängden per

tidsenhet bearbetad skiffer skulle kunna ökas avsevärt, att ångkraftverket

skulle utvidgas till en kapacitet, som svarade mot den sålunda uppnådda

högre produktionen, och att en anläggning för utvinning av s. k.

gasol skulle uppföras i anslutning till skifferoljeverket. Kostnaderna för

ifrågavarande nyinvesteringar beräknades till sammanlagt 18 200 000 kronor.

Sedan nyanläggningarna kommit i fullt bruk, vilket ansågs kunna ske

från och med verksamhetsåret 1951/52, beräknades bolaget lämna ett årligt

överskott av 2 700 000 kronor efter avdrag av avskrivningar å såväl

gamla som nya anläggningar samt ränta å nyanläggningskapitalet. Enligt

styrelsens förslag borde en första utbyggnadsetapp utföras till följande

kostnadex-, nämligen för den tredje kalkugnen 200 000 kronor, för ombyggnad

av ett ugnshus 4 000 000 kronor och för gasolanläggningen 6 500 000

kronor eller tillhopa 10 700 000 kronor. Härutöver erfordrades enligt styrelsens

beräkningar för täckning av driftsförluster under räkenskapsåren

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

5

1946/47 och 1947/48 samt för ersättningsanskaffningar under övergångsperioden

ytterligare 5 300 000 kronor. Det aktuella kapitalbehovet uppginge

alltså till sammanlagt 16 000 000 kronor. Det kapital, som erfordrades för

att fullfölja återstående del av utbyggnadsprogrammet, skulle enligt bolagets

förslag bestridas av bolagets egna medel eller anskaffas genom tillfällig

upplåning.

I anledning av framställningen föreslog Kungl. Maj :t i prop. nr 304/1946

riksdagen att anvisa ett investeringsanslag av 16 000 000 kronor till nyteckning

av aktier. Genom samma proposition förelädes riksdagen en plan för

finansiell rekonstruktion av bolaget, innebärande att aktiekapitalet skulle

nedsättas till 4 000 000 kronor och att bolagets anläggningar skulle nedskrivas

med 16 313 000 kronor. Enligt skrivelsen nr 440/1946 godkände riksdagen

utbyggnads- och rekonstruktionsplanerna samt anvisade det begärda

anslaget å 16 000 000 kronor till ny aktieteckning. Bolagets aktiekapital utgjorde

alltså efter 1946 års beslut 20 000 000 kronor.

Efter särskild proposition i ämnet (prop. nr 48/1946) bemyndigade 1946

års riksdag (skr. nr 435) Kungl. Maj :t att medgiva skifferoljebolaget att

nedlägga driften vid skifferoljeverket vid Ivinne-Ivleva.

År 1947 anvisade riksdagen (skr. nr 381) till teckning av ytterligare aktier

i bolaget ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor. Dessa medel avsågos till

finansiering av en del av ett till 8 000 000 kronor beräknat kapitalbehov

för distribution av gasol i bolagets egen regi samt för utbyggnad av en kemisk-teknisk

industri för tillverkning av högvärdiga produkter med vissa

i gasol ingående s. k. omättade kolväten såsom utgångsmaterial. Hela det

anvisade beloppet har tagits i anspråk för aktieteckning. Bolagets aktiekapital

utgör sålunda för närvarande 23 000 000 kronor.

Med skrivelse den 20 december 1947 överlämnade styrelsen för skifferoljebolaget

en promemoria, vari bl. a. anmäldes, att bolaget råkat i likviditetssvårigheter,

till följd varav bolaget vore i omedelbart behov av kapitaltillskott.

Av handlingarna i ärendet framgick, att oförutsett höga driftskostnader

i förening med kostnadsstegringar å vissa nyanläggningar ställt

större anspråk på bolagets likvida medel än som ursprungligen beräknats.

Vid ärendets föredragning den 6 februari 1948 (prop. nr 69) anförde dåvarande

departementschefen, att det inträdda läget gjorde det nödvändigt att

förutsättningslöst ompröva bolagets ställning. Denna prövning borde i första

hand verkställas av särskilt tillkallade utredningsmän. I avbidan på

utredningens resultat borde verkets fortsatta utbyggnad enligt 1946 års

riksdagsbeslut tills vidare anstå. Driften vid bolagets anläggningar borde

dock fortsätta och erforderliga medel härför ställas till förfogande. Dessutom

borde medel avses för betalning av redan gjorda beställningar. För

tiden till och med den 30 juni 1949 beräknades det sammanlagda medelsbehovet

för nu nämnda ändamål enligt eu av bolaget överlämnad uppställning

till 15 000 000 kronor. I anledning av propositionen anvisade riksdagen

ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor till täckande av ifrågavarande

kostnader för skifferoljeaktiebolagets verksamhet (skr. 154/1948).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

1949 års utbyggnadsprogram.

För prövning av frågan om skifferoljebolagets framtida ställning tillkallades

fem utredningsmän, vilka antogo benämningen Kvarntorpsutredningen

1948. Med skrivelse den 19 februari 1949 överlämnade utredningen utlåtande

i ämnet. Härav framgick att utredningen i främsta rummet undersökt,

hur bolagets utveckling komme att gestalta sig, om de av 1946 års

riksdag i princip godkända utbyggnadsplanerna förverkligades. Utöver de

tidigare av bolaget planerade anläggningsarbetena räknade utredningen

med att vissa ytterligare investeringar skulle bli erforderliga. Sålunda förutsattes

nyanskaffning av viss utrustning för rationalisering och ökning av

skifferbrytningen in. in., däribland ett utbyte av grävmaskiner, utförande

av ny asktransportanordning samt omläggning och utbyggnad av anordningarna

för rening av skifferoljeverkets avloppsvatten, vilket tidigare förorsakat

skadeverkningar i vattendrag m. in. i trakten av Kvarntorp. Vidare

borde enligt utredningen antalet till skifferoljeverket hörande svavelverk

ökas från tre till fem, därest hela utbyggnadsprogrammet fullföljdes. Ett

av svavelverken skulle närmast stå som reserv och användas vid driftsstopp

i något av de andra. Därest det vid Kinne-Kleva befintliga svavelverket

finge flyttas till Kvarntorp, skulle anläggningskostnaderna för svavelverken

minskas från 4 400 000 kronor till 2 800 000 kronor. Utredningen förordade

slutligen en av bolaget planerad tillökning av bostadsbeståndet vid

Kvarntorp med 80 lägenheter, avsedda för skifferoljebolagets arbetare och

tjänstemän.

Särskild uppmärksamhet ägnade utredningen åt bolagets planer på utförande

av en gasolanläggning. En dylik anläggning hade av bolaget — i

enlighet med 1946 års riksdagsbeslut —- delvis redan anskaffats, men anläggningsarbetet

hade sedermera avbrutits till följd av likviditetssvårigheterna

och det därav föranledda beslutet av 1948 års riksdag. Utredningen

förordade nu på i utlåtandet anförda skäl, att gasolanläggningen, i vilken

redan nedlagts 7 000 000 kronor, skulle fullbordas. Härtill skulle enligt utredningen

ytterligare erfordras 3 500 000 kronor. Sammanlagda anläggningskostnaden

beräknades alltså till 10 500 000 kronor.

Utredningen förutsatte att det sålunda överarbetade och utvidgade utbyggnadsprogrammet

skulle genomföras i tre etapper. Under den första

etappen skulle bolagets verksamhet bedrivas i stort sett som förut vid redan

befintliga anläggningar. Dock skulle viss rationalisering genomföras, främst

i fråga om skifferns brytning, transport och beredning. Dessutom skulle de

anläggningar utföras, som erfordrades för den andra etappen. Denna kännetecknades

i huvudsak därav, att Bergh-ugn 1 ombyggts och gasolanläggningen

fullbordats samt att de återstående anläggningsarbetena påginge.

Under den tredje etappen skulle hela utbyggnadsprogrammet vara genomfört.

I utlåtandet framlades resultaten av utredningens beräkningar rörande

produktionens storlek, tillverkningskostnader och försäljningsinkomster

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

under de olika utbyggnadsetapperna. Utredningen utgick därvid från antagandet,

att den första etappen skulle omfatta budgetåret 1949/50, den

andra etappen tiden V, 1950—"% 1953 och den tredje etappen tiden från

och med den ''/, 1953. Resultaten av kalkylerna sammanfattades i en ekonomisk

balans för redovisningsåren 1949/50—1959/60. Ur denna balans,

vilken som bilaga fogades till prop. 143/1949, må här återgivas följande utdrag,

utvisande den beräknade storleken av tillverkningen av olika produkter

under åren 1949/50—1954/55.

Produkter

för försäljning pr år

1949/

50

1

Redoi

1950/

Öl

2

/isnings

1951/

52

2

år och

1952/

53

2

etapp.

1953/

54

3

1954/

55

3

Brännolja ..

.............. 1 000 m8

34-2

45-3

43-0

36-7

64''5

67-9

Bensin......

........... »

10-5

13-0

13-0

12''2

19-6

21-9

Svavel .....

131

16-7

16-7

15-6

243

25-G

Kalk ......

>

45

45

45

45

45

45

Gasol ......

. , T T ...... »

0''6

3-2

5''4

7-4

9-0

10''5

Kraft ......

.............. MkWh

31-5

35-0

25

17

—

Vid sina beräkningar rörande produktionsresultatet under den tredje utbyggnadsetappen

förutsatte utredningen, att bolagets s. k. Ljungströmsanläggning

vid Kvarntorp skulle utnyttjas i viss omfattning. Ljungströmsanläggningen

kännetecknades enligt utredningen av att olja där ktinde utvinnas

utan brytning av skiffern genom att denna upphettades medelst elektriska

värmeelement, nedsatta i vertikala borrhål genom skifferlagret. På

grund av kraftbristen hade Ljungströmsanläggningen sedan hösten 1947

icke varit i gång. Utredningen räknade emellertid med att Ljungströmsanläggningens

kraftbehov efter fullbordandet av skifferoljeverkets utbyggnad

skulle kunna i viss omfattning tillgodoses genom bolagets egen kraftproduktion.

Vid samma tidpunkt väntades enligt utredningen kraftsituationen i landet

vara sådan, att även inköpt kraft med fördel skulle kunna tillföras

Ljungströmsanläggningen. Härigenom skulle ytterligare produktionsökning

vara möjlig. Enligt nyssnämnda ekonomiska balans beräknades produktionen

under redovisningsåret 1959/60 vid fullt utnyttjande av Ljungströmsanläggningen

komma att uppgå till omkring 73 000 m3 brännolja, 28 000 in3 bensin,

29 000 ton svavel, 45 000 ton kalk och 16 000 ton gasol.

Beträffande det ekonomiska utfallet av bolagets framtida verksamhet

meddelades i den ekonomiska balansen bl. a. följande uppgifter angående

beräknade driftsunderskott och driftsöverskott under de sex första åren

av utbyggnadstiden. Samtliga siffror avse driftsresultaten exklusive avskrivning

å nedlagt kapital och ränta å de medel, som tidigare tillförts bolaget.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

Etapp

Räkenskapsår

Driftsunderskott ( — i

resp. driftsöverskott

1 .......

..... 1949/50

( + ), kronor/år

- 1 820 000

2

..... 1950/51

+ 340 000

1951/52

+ 740 000

1952/53

+ 550 000

*3

C. .......

..... 1953/54

+ 1 750 000

1954/55

+ 2 970 000

För redovisningsåret 1959/60 beräknades driftsöverskottet komma att

uPPgå till 3 890 000 kronor eller — om Ljungströmsanläggningen utnyttjades

till sin fulla kapacitet — 4 500 000 kronor.

Beträffande den erforderliga avskrivningen å bolagets anläggningskapital

i utlåtandet benämnd avsättning till förnyelsefond — hade utredningen

gjort särskilda beräkningar, vilkas resultat redovisades i den ekonomiska

balansen. På grundval av dessa beräkningar anförde utredningen, att det

vore möjligt, att behov av förnyelse av anläggningarna komme att framträda

under årens lopp, vilka ej kunde täckas av löpande driftsöverskott. Utredningen

erinrade emellertid om att affärsresultatet dittills icke lämnat rum

för avsättningar till erforderliga förnyelser, medan beräkningarna gåve vid

handen, att den av utredningen förutsedda utvecklingen av bolagets verksamhet

efter några år komme att möjliggöra ganska betydande avsättningar.

Beräkningarna vore enligt utredningen försiktigt gjorda och borde lämna

gott utrymme för bättre resultat. A andra sidan finge man vara beredd på

att faktorer, som verkade i försämrande riktning, kunde uppkomma.

Enligt ett i utredningens utlåtande återgivet yttrande av riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap finge skifferoljeverket i Kvarntorp icke tillmätas

alltför stor betydelse ur lcrigsberedskapssynpunkt, då riskerna för

att verket i krig komme att förstöras genom luftanfall torde vara stora.

Däremot vore skifferoljeverket vid avspärrning av den allra största betydelse

lör försörjningen inom landet. Utredningen framhöll för sin del, att verkets

betydelse ur beredskapssynpunkt skulle ökas avsevärt genom utbyggnaden

till etapp 3. Det syntes utredningen bli förmånligare för staten att medverka

till denna utveckling än att låta verkets utbyggnad stanna vid någon

av etapperna 1 och 2 eller att hålla verket i stånd vid nedlagd drift som en

beredskapsreserv. Utredningen förordade därför, att skifferoljeverket vid

Kvarntorp skulle utbyggas över etapperna 1 och 2 fram till etapp 3. Därvid

vore bolaget i behov av visst kapitaltillskott. I första hand erfordrades

medel till täckning av den till 1 820 000 kronor beräknade driftsförlusten

under redovisningsåret 1949/50. På grund av kalkylernas osäkerhet avrundades

beloppet till 2 000 000 kronor. Vidare föreslog utredningen, att till

förnyelse av de befintliga anläggningarna vid Kvarntorp, för vilket ändamål

några medel icke stode till förfogande, skulle anvisas 1 500 000 kronor.

För bestridande av kostnaderna för de investeringar, som innefattades i

utbyggnadsprogrammet, erfordrades enligt utredningens beräkningar ett

belopp av sammanlagt 17 900 000 kronor. Ifrågavarande medel borde eu
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

9

ligt utredningen tillföras bolaget dels i form av lån och dels — nämligen

i den mån respektive investeringar kunde anses ha karaktär av förnyelse

av anläggningarna — i form av anslag till stöd åt bolagets verksamhet. De

erforderliga kapitaltillskotten sammanfattades av utredningen i stort sett

sålunda:

Kronor

För budgetåret 1949/50:

avseende utbyggnadsetapp 1:

anslag till täckning av driftsförluster ...................... 2 000 000

anslag till bestridande av kostnader för latenta förnyelsebehov

vid nuvarande anläggningar ............................ 1 500 000

lån till skifferoljebolaget för anskaffning av viss utrustning (för

utbyte av grävmaskiner 100 000 kronor och för annan rationalisering

av skifferbrytningen 400 000 kronor samt för vattenreningsanläggningen

400 000 kronor) ................ 900 000

avseende utbyggnadsetapp 2:

anslag för förnyelse av asktransportanordning .............. 250 000

lån till skifferoljebolaget för fullföljande av ombyggnaden av

Bergh-ugn 1 (800 000 kronor) och för fullbordande av gasolaniäggningen

(3 500 000 kronor) samt för viss ytterligare anskaffning

(bostäder 150 000 kronor och utrustning för vattenreningsanläggningen

300 000 kronor) .................... 4 750 000

För budgetåret 1950/51:

avseende utbyggnadsetapp 3:

anslag för ombyggnad av Bergh-ugnarna 2 och 3 i den mån ombyggnaden

kan anses ha karaktär av förnyelse av ugnarna

(2 400 000 kronor) samt för ersättningsanskaffning för

vattenreningsanläggningen (200 000 kronor) .............. 2 600 000

lån åt skifferoljebolaget för bestridande av kostnaderna för

Bergh-ugnarnas ombyggnad i den mån medel härför icke

beräknats ovan (3 550 000 kronor) samt för viss ytterligare

anskaffning (bostäder 150 000 kronor, svavelverk 4 400 000

kronor samt utrustning för ökad skifferbrytning 1 000 000

kronor och för vattenreningsanläggningen 300 000 kronor) . . 9 400 000

För hela den av utredningen förordade utbyggnaden av skifferoljeverket

vid Kvarntorp samt för täckande av driftsförluster och medelsbehov för

förnyelse av anläggningarna under budgetåret 1949/50 erfordrades sålunda

enligt utredningens beräkningar ett belopp av 21 400 000 kronor, varav

15 050 000 kronor borde tillföras bolaget i form av lån och återstoden i form

av anslag.

över Kvarntorpsutredningens utlåtande avgåvos remissyttranden av ett

flertal myndigheter samt av styrelsen för Svenska skifferoljeakticbolagct.

Icke någon av de hörda remissinstanserna avstyrkte att skifferoljebolagets

verksamhet fortsattes och utvecklades efter i huvudsak de riktlinjer utred
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

ningen angivit. I vissa yttranden betonades dock, att de av utredningen

framlagda beräkningarna måste bedömas med försiktighet med hänsyn till

ovissheten rörande den framtida pris- och kostnadsutvecklingen. Vidare

framhölls vikten av att de skäl som kunde åberopas för nybyggnaderna

noggrant vägdes mot nödvändigheten att tills vidare i möjligaste mån begränsa

investeringsvolymen. Åtskilliga remissinstanser lade vid bedömningen

av frågan om skifferoljebolagets framtida verksamhet stor vikt vid

verksamhetens betydelse ur beredskapssynpunkt. Bl. a. anförde riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap, att en industriell produktion inom

landet av oljor i en omfattning, som det här vore fråga om, vore av stor

betydelse vid ett avspärrningsfall. En dylik industriell produktion kunde

enligt rilcsnämnden icke ersättas av enbart lagring av oljor. Riksnämnden

fann det av utredningen angivna programmet för skifferoljeverkets utbyggnad

och rationalisering välbetänkt samt underströk dessutom vikten av att

Ljungströmsanläggningen underhölles, så att apparaturen vore i så gott

skick som möjligt, om densamma med kort varsel behövde tagas i bruk.

Kommerskollegium, som granskat utredningens förslag ur bl. a. tekniska

synpunkter, framhöll, att de framlagda kalkylerna beträffande utfallet av

den förordade ombyggnaden av Bergh-ugnarna grundade sig på resultatet

av en relativt kort provdrift. Kollegium uttalade, att bättre klarhet rörande

resultatet av omkonstruktionen torde kunna vinnas efter ombyggnaden av

Bergh-ugn 1 och framhöll såsom självklart, att för den händelse någon allvarlig

felbedömning därvid kunde konstateras, ombyggnaden av de övriga

Bergh-ugnarna måste tagas under omprövning. Länsstyrelsen i Örebro län,

som i första hand yttrat sig om det planerade bostadsbyggandet, hade efter

överläggningar med bolaget, länsarbetsnämnden och länsarkitekten kommit

till den slutsatsen, att någon bebyggelse utöver den för vakt- och beredskapstjänst

erforderliga icke borde förekomma i grannskapet av skifferoljeverket,

särskilt med hänsyn till bombfaran. Styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget

anförde bl. a. att anläggningskostnaderna för gasolanläggningen

av försiktighetsskäl borde beräknas till 11 000 000 kronor i stället

för av utredningen beräknade 10 500 000 kronor.

För närmare kännedom om innehållet i Kvarntorpsutredningens utlåtande

och de däröver avgivna remissyttrandena torde jag få hänvisa till den i

prop. 143/1949 lämnade redogörelsen.

I nyssnämnda proposition föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för budgetåret

1949/50 anvisa dels till täckande av vissa kostnader för Svenska

skifferoljeaktiebolagets verksamhet ett reservationsanslag av 3 750 000 kronor,

dels ock till lån till bolaget ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor.

Såsom framgår av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet hade

föredraganden kommit till den slutsatsen, att skifferoljeverkets utbyggnad

borde fullföljas efter i huvudsak de av utredningen föreslagna linjerna.

Dock förutsattes, att tills vidare endast en Bergh-ugn skulle ombyggas och

att det finge bli beroende på driftsresultatet vid denna ugn om även de

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

11

två andra Bergh-ugnarna framdeles borde ombyggas. I enlighet härmed

avsåg den föreslagna medelsanvisningen endast den utbyggnad, vilken motsvarade

vad utredningen betecknat såsom etapperna 1 och 2. Av förenämnda

reservationsanslag skulle 2 000 000 kronor användas till täckande

av driftsförluster under budgetåret 1949/50, 1 500 000 kronor till förnyelse

av redan befintliga anläggningar och 250 000 kronor till anskaffning av

ny asktransportanordning. Av investeringsanslaget avsågos 700 000 kronor

till utförande av en vattenreningsanläggning, 500 000 kronor till anskaffning

av vissa maskiner in. in. för rationalisering av skifferbrytningen,

800 000 kronor till fullföljande av ombyggnaden av Bergh-ugn 1 samt —

1 enlighet med det av styrelsen för skifferoljebolaget framförda förslaget

— 4 000 000 kronor till fullbordande av gasolanläggningen. Några medel

beräknades däremot icke till nya bostäder.

Enligt skrivelse nr 273/1949 anvisade riksdagen de i propositionen begärda

anslagen.

Beträffande anslagens användning har Kungl. Maj :t den 3 juni 1949

och den 21 december 1949 meddelat vissa bestämmelser. Investeringsanslaget

å 6 000 000 kronor ställdes jämlikt beslut förstnämnda dag till statskontorets

förfogande för utlämnande av lån till bolaget, som skulle äga använda

beloppet till utbyggnad av anläggningarna på sätt som angivits i propositionen.

Som villkor för lånets erhållande och åtnjutande skulle enligt

beslutet gälla, att utbetalningen av lånet skulle ske i den mån medel för

anläggningarnas utförande erfordrades och med belopp varje gång som

statskontoret efter framställning av bolaget bestämde, att å lyftat lånebelopp

skulle erläggas tre procent årlig ränta och att lånet skulle vara betalbart

vid anfordran. Genom särskilt beslut samma dag ställde Kungl. Maj :t

2 000 000 kronor av reservationsanslaget å 3 750 000 kronor till förfogande

för täckande av bolagets driftsförluster under budgetåret 1949/50. Beträffande

återstoden av anslaget, som enligt riksdagsbeslutet avsetts till

förnyelse av redan befintliga anläggningar och till anskaffning av ny

asktransportanordning, förklarade Kungl. Maj :t sig framdeles vilja, efter

framställning från bolaget, fatta beslut. I skrivelse den 16 november

1949 har bolaget hemställt att av ifrågavarande medel få disponera dels

250 000 kronor till anskaffning av asktransportanordning, dels 365 000 kronor

till ombyggnad av vissa ugnar in. in., vilka arbeten enligt skrivelsen

vore betingade av normal förslitning, dels ock 240 000 kronor till bestridande

av kostnaderna för flyttning av viss del av cn bolaget tillhörig färskvattenledning

från sjön Tisaren. Denna flyttning vore enligt bolaget nödvändig för

att bolaget skulle kunna genomföra en reviderad plan för skifferbrytningen,

som i samråd med av Kvarntorpsutredningen anlitade experter upprättats

efter det att utredningen avlämnat sitt utlåtande. Utredningen hade sålunda

icke varit i tillfälle att i sitt förslag till medelsanvisning upptaga något

anslag till flyttning av vattenledningen. Genom beslut den 21 december 1949

ställde Kungl. Maj:t 615 000 kronor till bolagets förfogande för anskaffning

av asktransportanläggningen och för utförande av de av normal förslit
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr Ii7.

ning betingade arbetena å ugnar m. in. Däremot anvisades icke några medel

till flyttning av vattenledningen.

I en den 16 november 1949 dagtecknad promemoria har bolaget vidare

anmält, att vissa merkostnader beräknades uppkomma i samband med den

pågående ombyggnaden av Bergh-ugn 1. Härom anföres i promemorian

bl. a. följande.

En nykonstruktion av den art, som ombyggnaden av Bergh-ugnen innebär,

är tekniskt sett synnerligen komplicerad och kräver ett omfattande experimentarbete.

Det definitiva utformandet av alla detaljer kunde därför

icke bestämmas förrän vissa erfarenheter vunnits från driften av de i december

1948 färdigställda provschakten och sålunda till vissa delar icke förrän

Kvarntorpsutredningens betänkande avlämnats. Vid slututformningen av

detaljkonstruktionerna befanns det vara på längre sikt mest ekonomiskt

att i samband med ombyggnaden förnya vissa delar av ugnsanläggningen,

oaktat att någon nykonstruktion av dessa delar icke var aktuell. Vidare konstaterades,

att de vid provdriften vunna erfarenheterna borde leda till vissa

mindre förändringar av vid provdriften använda detaljkonstruktioner.

De nödvändiga förändringarna i detaljkonstruktionerna samt de förnyelsearbeten,

som ur driftsekonomisk synpunkt ansågos böra komma till

stånd i samband med ombyggnaden, ha medfört, att vissa fördyringar av

de beräknade anläggningskostnaderna måste förutses.

Av den beräknade fördyringen, ca 475 000 kronor, kan ca 75 000 kronor

anses belöpa^ på förändringar av olika detaljkonstruktioner och ca 400 000

kronor på sådana förnyelsearbeten, som det ur driftsekonomisk synpunkt

ansetts erforderligt att utföra i samband med ombyggnaden (ramar, fickor,

retortrar, grenrör, del av kondensationsanläggningen, reparationer).

Bolagets styrelse har i bokslutet för räkenskapsåret 1948/49 av medel,

som 1948 års riksdag anvisat till täckande av driftsförlust under nämnda

räkenskapsår, reserverat 285 736: 77 kronor för täckande av den beräknade

fördyringen, varefter skulle återstå ca 200 000 kronor att täcka med andra

medel.

I skrivelse den 22 december 1949 har bolaget hemställt, att 200 000 kronor

av det av 1949 års riksdag till förnyelse av anläggningarna anvisade beloppet

om 1 500 000 kronor måtte ställas till bolagets förfogande för täckande av

den återstående delen av ifrågavarande merkostnader.

Årets utbyggnadsfrågor.

I skrivelse den 19 december 1949 har styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget

anmält, att ombyggnaden av Bergh-ugn 1 nu fortskridit så

långt, att den ena av de två ugnsrader, av vilka ugnen är sammansatt, har

färdigställts och att den andra ugnsraden beräknades bli driftsfärdig i januari

1950. Enligt skrivelsen har provdrift av den färdigställda ugnsraden

ägt rum under kontroll av Mellersta och norra Sveriges ångpanneförening.

Resultatet av provdriften framgår av en till skrivelsen fogad, av Ångpanneföreningen

upprättad redogörelse. Enligt denna har provdriften pågått under

tiden 22 november—5 december 1949. I redogörelsen framhålles, att

driftsförhållandena vid provningens början ännu icke hunnit utformas på

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

sådant sätt, som skäligen kunde väntas komma att giva bästa möjliga

resultat. Vissa omställningar hade ägt rum under provet, vilket medfört

ett under provtiden i vissa avseenden successivt förbättrat resultat. Rörande

provningsresultatet anföres följande.

Vid de beräkningar och utredningar, som utfördes i samband med »Kvarntorpsutredningen

1948» har skifferoljeverkets framtida produktionssiffror

in. m. bedömts under förutsättning av att en ombyggnad av Berghs ugnshus

skulle göra det möjligt att höja den genomsatta skiffermängden till

ungefär 2 V= gånger den nuvarande.

Provningen har utförts med denna större skiffermängd. De resultat, som

erhållits i medeltal för hela provtiden, visa, att tidigare antagna och i samband

med »Kvarntorpsutredningen 1948» angivna värden innehållas med

mycket god marginal. Anmärkningsvärt är, att utbytet av såväl gasbensin,

svavel som gasol vid provet legat betydligt mycket högre än enligt utredningen.

Även ångmängden från ugnsraden ligger avsevärt högre. Mycket talar

för "att ännu bättre driftsresultat kunna uppnås, sedan längre tids erfarenhet

föreligger.

I skifferoljebolagets skrivelse anföres vidare, att en ugnsrad utgör en

självständig enhet, som drives oberoende av den andra ugnsraden. För bedömande

av ugnens produktionsmöjligheter vore det därför fullt tillräckligt

med kontrollerad provdrift av en ugnsrad. Styrelsen hade — efter övervägande

av Angpanneföreningens rapport samt inom bolaget upprättade bokföringsrapporter

och beräkningar och under antagande att den nuvarande

proportionen mellan lönekostnader och försäljningspriser icke nämnvärt

komme att rubbas — funnit förutsättningar föreligga för att det ekonomiska

resultatet av driften vid bolagets anläggningar vid Kvarntorp under räkenskapsåret

1949/50 skulle i huvudsak komma att överensstämma med Kvarntorpsutredningens

beräkningar. Däremot väntades kostnaderna för den utbyggnad,

vartill medel anvisats av 1949 års riksdag, komma att överstiga det

belopp, som tidigare beräknats. Sålunda beräknades kostnaderna för vissa

delar av gasolanläggningen på grund av devalveringen komma att ökas med

ca 500 000 kronor, och vidare ansåge styrelsen det av tekniska skäl önskvärt

att anskaffa en grävmaskin, som -- efter devalveringen — ställde sig

280 000 kronor dyrare än den av Kvarntorpsutredningen avsedda grävmaskinen.

Av sistnämnda belopp beräknades 80 000 kronor utgöra merkostnad

på grund av devalveringen.

Beträffande bolagets fortsatta verksamhet finner styrelsen med hänsyn till

de förbättrade produktionsmöjligheterna efter ombyggnad av Bergh-ugnarna

och till det under innevarande räkenskapsår hittills uppnådda driftsresultatet

motiverat, att anläggningarna utbyggas till etapp 3 enligt Kvarntorpsutredningens

förslag. Styrelsen föreslår därför, att beslut fattas om ifrågavarande

utbyggnad och att därtill erforderliga medel anvisas för budgetåret

1950/51. Styrelsen anför, att de av utredningen beräknade kostnaderna

för ifrågavarande utbyggnad kontrollerats inom bolaget med ledning

av prisläget i december 1949, varvid dock devalveringens inverkan på utbyggnadskostnaderna

ännu icke helt kunnat överblickas. Kostnaderna för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

lulltöljandet av vattenreningsanläggningens omläggning och utbyggnad samt

iör anställning av maskiner in. m. tör ökning av skifferbrytningen väntas

enligt de nya kalkylerna komma att överensstämma med utredningens siffror,

d. v. s. 500 000 kronor respektive 1 000 000 kronor. I övrigt framgår av

kontrollräkningen, att avvikelser från utredningens kalkyler förekomma i

såväl fördyrande som förbilligande riktning. Fasta offerter ha enligt skrivelsen

införskaffats beträffande ombyggnaden av Bergh-ugnarna 2 och 3

samt uppförandet av svavelverk.

Liksom skett vid ombyggnad av Bergh-ugn 1 har styrelsen i fråga om

ombyggnaden av Bergh-ugnarna 2 och 3 — som enligt tidigare beräkningar

skulle draga en kostnad av tillsammans 5 950 000 kronor — utgått från,

att viss förnyelse i samband med ombyggnaden bör ske av sådana delar,

som äro utsatta för stark påfrestning. Kostnaderna för ifrågavarande ombyggnad

jämte nämnda förnyelsearbeten beräknas av styrelsen till 7 500 000

kronor.

Enligt Kvarntorpsutredningen skulle i samband med ombyggnaden av

Bergh-ugnarna 2 och 3 erfordras två nya svavelverk till en kostnad av

4 400 000 kronor. Därest svavelverket vid Kinne-Kleva finge överföras till

Kvarntorp, komme kostnaden enligt utredningen att nedgå till 2 800 000 kronor.

Styrelsen anför att ett nytt, större svavelverk, som har tillräcklig kapacitet

för att ersätta de två av utredningen avsedda svavelverken, kan anskaftas

till en kostnad av 3 100 000 kronor. Av detta belopp utgör enligt skrivelsen

250 000 kronor merkostnad på grund av devalveringen.

Med hänsyn till behovet av driftsövervakning vid skifferoljeverket anser

styrelsen nödvändigt att ytterligare 80 bostadslägenheter uppföras å

bolagets bostadsområde, såsom ock förordats av Kvarntorpsutredningen.

Bolagets medelsbehov för ifrågavarande bostadsbyggande beräknar styrelsen

till 300 000 kronor. Styrelsen förutsätter därvid i likhet med Kvarntorpsutredningen,

att bolaget för anskaffning av ytterligare kapital för ändamålet

skall utnyttja samma möjligheter, som i allmänhet stå industrien till

buds.

För den framtida driften av Ljungströmsanläggningen bör bolaget enligt

styrelsens mening förvärva ytterligare mark för en kostnad av 275 000 kronor.

Härom anför styrelsen.

Ur beredskapssynpunkt träffade bolaget 1945 avtal om framtida köp av ett

för Ljungströmsdrift speciellt lämpat område om cirka 182 hektar, vilket

eljest kunnat komma att förvärvas av andra företag, som för sin fabrikation

äro beroende av kalksten och alunskiffer. Under innevarande år har tiden

för köpets fullföljande framflyttats till den 1 september 1950 i avvaktan på

beslut av 1950 års riksdag om utbyggnad till etapp 3. Därest utbyggnad till

etapp 3 skall komma till stånd förefinnes behov av området omkring 1953_

1954. För optionsrätten till området har bolaget 1945 erlagt 100 000 kronor,

vilken kostnad påförts driften. För förvärvets fullföljande har bolaget numera

att erlägga ytterligare 275 000 kronor. Med hänsyn till att området erfordras

för Ljungströmsdriften vid etapp 3 ävensom ur beredskapssynpunkt

anser styrelsen erforderligt, att det beräknade medelsbehovet för etapp 3

utökas med ett belopp om 275 000 kronor för fullföljande av nämnda markförvärv.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

15

Medelsbehovet för utbyggnaden av bolagets anläggningar in. in. anger

styrelsen till sammanlagt 12 955 000 kronor. Härav borde enligt styrelsen

830 000 kronor anvisas som anslag för täckande av kostnadsökningar genom

devalveringen. Av återstoden borde det belopp av 275 000 kronor, som

avsetts till markförvärv för Ljungströmsanläggningen, ställas till förfogande

genom anslag samt resten dels genom anslag och dels genom lån med fördelning

enligt de av Kvarntorpsutredningen tillämpade principerna.

Styrelsen förutsätter, att de angivna detalj siffrorna icke betraktas som

bindande, så länge den totala kostnadsramen innehålles.

Styrelsen framhåller slutligen att behovet av medel för ersättningsanskaffningar

och förnyelse av anläggningar under de närmaste åren är svårt

att helt överblicka. Av det belopp om 1 500 000 kronor, som genom 1949 års

riksdagsbeslut ställts till förfogande för ändamålet, komma enligt styrelsens

beräkningar ca 1 000 000 kronor att disponeras under budgetåret 1949/50.

Styrelsen förutser, att det framdeles kan uppkomma behov av förnyelsemedel,

vilka icke kunna täckas av vad som återstår av de hittills för ändamålet

avsedda medlen eller löpande driftsöverskott. Styrelsen föreslår därför,

att för budgetåret 1950/51 anvisas ett anslag å 1 000 000 kronor att

jämte den beräknade reservationen å det för innevarande budgetår anvisade

beloppet användas till bestridande av kostnaderna för nödvändiga förnyelsearbeten

och ersättningsanskaffningar.

Det sammanlagda medelsbehov, som styrelsen räknar med, utgör således

(12 955 000 + 1 000 000 =) 13 955 000 kronor.

Remissyttranden.

Över skifferoljebolagets framställning ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,

statskontoret, kommerskollegium (som bifogat utlåtanden

från bergmästaren i västra distriktet och Sveriges industriförbund),

statens handels- och industrikommission, fullmäktige i riksbanken, fullmäktige

i riksgäldskontoret och länsstyrelsen i Örebro län.

Ingen av de hörda remissinstanserna har velat avstyrka att utbyggnaden

av skifferoljebolagets anläggningar fullföljes enligt ^förslaget. Fullmäktige i

riksbanken förklara sig emellertid icke kunna bedöma, i vad mån en provdrift

av en begränsad del av den planerade utbyggnaden under den korta

tid provdriften pågått kan läggas till grund för en någorlunda säker prognos

angående produktionsresultatet på längre sikt. Därtill kommer enligt fullmäktiges

mening att avsättningsmöjligheterna för en produktion av den

omfattning utbyggnaden syftar till synas osäkra. Fullmäktige understryka

ånyo vikten av en ingående prövning av frågan huruvida anläggningsarbeten

av ifrågavarande storleksordning böra igångsättas i ett läge, då

krav måste resas på fortsatt begränsning av investeringsvolymen.

Beträffande provdriften vid Bergh-ugn 1 anför kommerskollegium, alt det

skulle ha varit av värde, om försökstiden hade kunnat utsträckas ytterligare,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kimgl. Maj:ts proposition nr 147.

varigenom exempelvis hade vunnits bättre erfarenheter om eventuella konstruktiva

svagheter. Enligt kommerskollegii mening förefaller det dock med

hänsyn till Ångpanneföreningens ganska positiva uttalanden om provningsresultaten,

som om man skulle kunna anse att omkonstruktionen innebär en

så avsevärd förbättring, att även de övriga Bergh-ugnarna böra ombyggas.

Liknande synpunkter anföras av fullmäktige i riksgäldskontoret och Sveriges

industriförbund. Sistnämnda remissinstans framhåller emellertid, att

det torde vara ovisst om bolagets tillverkning av gasol, som väntas möta

inhemsk konkurrens, kommer att lämna det gynnsamma resultat man räknat

med. Industriförbundet förutsätter vidare att bolagets framtida verksamhet

icke drives så, att andra industrier inom närliggande näringsgrenar,

vilka icke haft bolagets möjligheter till statsunderstöd, beredas svårigheter.

Statens handels- och industrikommission framhåller, att ökningen av bolagets

produktion av svavel genom den föreslagna utbyggnaden beräknas

llPP§å till ca 12 000 ton, vilket skulle betyda att fortsatt import av svavel

från Amerikas förenta stater icke skulle bli nödvändig. Kommissionen påpekar

emellertid möjligheten av att vid tidpunkten för den ökade produktionen

vid Kvarntorp en övergång till användande av svavelkis i stället för

svavel ägt rum i sådan utsträckning, att import från Amerika ändå skulle

kunna undvaras eller väsentligt reduceras.

Handels- och industrikommissionen har vidare anfört vissa synpunkter

på frågan om möjligheterna att inom ramen för gällande investeringsplan

bereda utrymme för de investeringar som erfordras för utbyggnaden och att

ställa valuta till förfogande för erforderlig maskinimport. Bolaget har för

kommissionen uppgivit, att utbyggnaden skall kunna bedrivas i sådan takt,

att under 1950 byggnadstillstånd erfordras för anläggningar motsvarande

sammanlagt 1 725 000 kronor. Detta belopp överstiger enligt kommissionen

vad som i investeringsplanen är beräknat för skifferoljeverkets utbyggnad.

Kommissionen anser dock, att ombyggnadsarbetenas successiva genomförande

borde göra det möjligt att belasta nästa års investeringsplan med överskjutande

tillståndsbelopp. Enligt bolagets uppgifter utgör valutabehovet för

import av maskiner ca 2 400 000 kronor. Med hänsyn till de väsentliga årliga

valutabesparingar, delvis i dollars, som den ökade produktionen främst

av bensin och brännoLja beräknas medföra, har kommissionen icke velat

motsätta sig att valuta anvisas för denna import. Hinder möter sålunda ur

kommissionens synpunkter icke mot beviljande av de byggnadstillstånd och

importlicenser, som komma att erfordras för utbyggnaden.

Rörande det av bolaget planerade tillskottet av bostadslägenheter för bolagets

personal anför länsstyrelsen i Örebro län följande.

I medelsbehovet för utbyggnaden av etapp 3 har styrelsen medtagit ett

belopp av 300 000 kronor för uppförande av bostäder. Länsstyrelsen anser

— som också framhållits i ett tidigare remissyttrande — att någon mera

omfattande bostadsbebyggelse i omedelbar anslutning till verket ej bör ske.

Emellertid är det uppenbart, att bostäder där behövas i en omfattning, som

täcker bolagets behov av sådan arbetskraft som ständigt behöver finnas

inom räckhåll för säkrande av verkets ändamålsenliga drift: viss teknisk

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

17

personal, specialarbetare, förmän och över huvud taget personal för vaktoch

beredskapstjänst. Såvitt länsstyrelsen kan finna, håller sig den av styrelsen

planerade bostadsbebyggelsen inom den ram för bebyggelse vid Kvarntorp,

som länsstyrelsen ursprungligen tänkt sig. Länsstyrelsen vill sålunda

tillstyrka även denna del av förslaget.

Det kunde givetvis ifrågasättas om ej föreliggande bostadsbehov — såsom

fallet är på många andra håll — skulle kunna klaras utan någon kapitalinsats

från bolaget. Länsstyrelsen har emellertid kommit till den uppfattningen,

att bebyggelsen i fråga — på grund av de speciella Kvarntorpsförhållandena

— knappast kan komma till stånd utan ekonomisk medverkan

från bolagets sida. Det begärda anslaget för ändamålet torde därför få

anses ofrånkomligt.

Arbetsmarknadsstyrelsen, som i likhet med länsstyrelsen i Örebro län

anser att bostadsbyggandet vid Kvarntorp bör begränsas till det absolut

nödvändiga, framhåller att det icke torde vara möjligt att inom ramen för

länsbostadskvoten för länet ställa 80 lägenheter till skifferoljebolagets förfogande,

i vart fall icke om lägenheterna skola uppföras under loppet av

ett år. Denna fråga bör sålunda enligt arbetsmarknadsstyrelsen prövas i

särskild ordning.

Vissa erinringar mot styrelsens förslag angående finansieringen av skifferoljeverkets

drift och utbyggnad göras av statskontoret, fullmäktige i riksbanken

och fullmäktige i riksgäldskontoret. Statskontoret anför i huvudsak

följande.

Styrelsen har beräknat det sammanlagda medelsbehovet för utbyggnad

till etapp 3 enligt kvarntorpsutredningens förslag till 12 955 000 kronor.

Nämnda belopp skulle täckas dels genom anslag och dels genom lån med

fördelning i princip i enlighet med kvarntorpsutredningens förslag. Enligt

styrelsens sammanställning av medelsbehovet skulle 830 000 kronor av

ovannämnda belopp avse kostnadsökningar på grund av devalveringen, vilka

givetvis icke kunnat medtagas av kvarntorpsutredningen, men vilka enligt

styrelsens förslag borde täckas genom anslag. Kostnadsökningarna fördela

sig med 250 000 kronor på svavelverket, 80 000 kronor för grävmaskiner

samt 500 000 kronor för gasolanläggningen. Styrelsen synes emellertid ha förbisett,

att endast de två första posterna på tillhopa 330 000 kronor innefattas i

beloppet å 12 955 000 kronor. Medel till gasolanläggningen beviljades nämligen

redan av 1949 års riksdag, varför några kostnader för denna anläggning

icke ingå i sammanställningen. Det sammanlagda medelsbehovet för utökning

till etapp 3 borde därför egentligen ha ökats med 500 000 kronor till

13 455 000 kronor. Enär bolaget av 1949 års riksdag för utbyggnad av gasolanläggningen

erhöll 4 000 000 kronor, ehuru kvarntorpsutredningen beräknat

kostnaderna till 3 500 000 kronor, synes den av styrelsen beräknade merkostnaden

för gasolanläggningen på grund av devalveringen, 500 000 kronor,

täckas av det belopp, som riksdagen anvisat såsom säkerhetsmarginal.

Någon ytterligare medelsanvisning för gasolanläggningen synes därför av

andra skäl än styrelsen angivit icke vara erforderlig. För nyanskaffningarna

under budgetåret 1950/51 tillkommer ytterligare ett belopp av 1 (100 000

kronor, varför det sammanlagda medelsbehovet skulle uppgå till 13 955 000

kronor. Statskontoret förutsätter då, att svavelverket vid Ivinne-Kleva icke

skall överflyttas till Kvarntorp, i vilket fall vissa besparingar torde kunna

göras.

Av vad tidigare anförts framgår, att styrelsen föreslagit, att mcdclsbeliihang

till riksdagens protokoll 1050. 1 samt. Nr 147.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

hovet skulle täckas genom dels anslag och dels lån med fördelning i princip

efter kvarntorpsutredningens förslag, samt att de oförutsedda kostnadsökningarna

på grund av devalveringen skulle täckas genom anslag. Styrelsen

har vidare föreslagit, att medel för fullföljande av inköp av visst markförvärv

för »ljungströmsdrift» liksom medel till det av styrelsen begärda

millionbeloppet för viss förnyelseanskaffning skulle anvisas genom anslag

å riksstaten. Statskontoret har icke något att erinra mot att kvarntorpsutredningens

förslag följes vad angår fördelningen mellan anslags- och lånemedel

i fråga om de i utredningen ingående posterna. Ämbetsverket kan

icke heller motsätta sig, att medel för ombyggnads- eller ersättningsanskaffningarna,

i den mån de ej utgöra verkliga nyanläggningar, täckas genom

anslag, då bolaget uppenbarligen saknar medel att gälda dessa utgifter

i annan ordning. Statskontoret förutsätter emellertid härvid, att bolagets

räkenskaper framdeles så uppläggas, att verkliga underskottet med tydlighet

kommer till synes i redovisningen. Såsom framgår av bilagd balansräkning

per den 30 juni 1949 har så ej blivit fallet beträffande Skifferoljeaktiebolagets

redovisning av förlusten för verksamhetsåret V, 1948—“/„ 1949.

Däremot anser statskontoret, att kostnadsökningarna genom devalveringen

icke böra täckas genom anslag å driftbudgeten utan genom investeringsanslag.

Dessa merkostnader avse nämligen nyanläggningar eller nyanskaffningar,

vilka ursprungligen finansierats av kapitalmedel. Enär inköp av

mark måste anses som en kapitalinvestering, bör enligt statskontorets förmenande

även kostnaderna för inköp av området för »ljungströmsdrift»

täckas genom investeringsanslag. På grund av vad sålunda anförts får statskontoret

föreslå, att av medel, tillhopa 13 955 000 kronor, som anses böra

ställas till bolagets förfogande, ett belopp av 9 755 000 kronor anvisas å kapitalbudgeten

under fonden för låneunderstöd samt återstoden 4 200 000

kronor täckas genom anslag å driftbudgeten.

Slutligen vill statskontoret, i anledning av vad styrelsen anfört om att den

framlagda kostnadsfördelningen icke skall vara bindande, så länge den totala

kostnadsramen hålles, framhålla, att enligt ämbetsverkets mening styrelsen

icke kan tilldelas befogenhet att avvika från den kostnadsfördelning,

som förutsatts vid riksdagens prövning av anslagsfrågorna, detta så mycket

mindre som icke heller Ivungl. Maj :t lärer äga möjlighet att medgiva andra

än mindre avvikelser från den till grund för riksdagsbeslutet liggande kostnadsberäkningen.

Fullmäktige i riksbanken anföra i anledning av styrelsens förslag, att

nyinvesteringarna skulle finansieras genom lån, att det med hänsyn till bolagets

jämförelsevis ringa aktiekapital och det förutsebara driftsresultatet

synes principiellt riktigare att tillföra bolaget ökat aktiekapital motsvarande

den del av utgifterna, som resulterar i tillgångar av anläggningskaraktär.

Fullmäktige ha emellertid icke velat framställa någon erinran mot att ifrågavarande

kostnader tills vidare täckas genom lån men förutsätta därvid,

att frågan om ökning av aktiekapitalet upptages till prövning, sedan utbyggnaderna

fullbordats. Fullmäktige i riksgäldskontoret ha med hänsyn

till att utbyggnaden är avsedd att genomföras under en tidrymd av tre år

ifrågasatt, huruvida icke en uppdelning av de erforderliga anslagsmedlen

lämpligen bör ske på ifrågavarande tre budgetår i syfte att anpassa medelsanvisningen

efter den faktiska medelsförbrukningen.

I en den 16 februari 1950 dagtecknad skrift har bergsingenjören S. V.

Bergh framlagt vissa synpunkter i anledning av framställningen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kunal. Maj:ts proposition nr 147.

Departementschefen.

19

Svenska skifferoljeaktiebolaget bildades år 1941 för att genom utnyttjande

av oljeskiff ertillgångarna i östra Närke medverka till landets försörjning

med flytande bränsle. Bolagets anläggningar förlädes till Kvarntorp i Ekeby

socken av Örebro län. År 1943 överfördes flottans skifferoljeverk vid KinneKleva

till bolaget. Sedermera har driften i Kinne-Kleva nedlagts.

År 1946 godkände riksdagen en av bolaget framlagd plan för utbyggnad

av Kvarntorpsanläggningarna. Planen innebar, att anläggningarna skulle utökas

med en kalkugn och en anläggning för framställning av komprimerad

gas för bränsteändamål, s. k. gasol, varjämte verkets tre oljedestillationsugnar

av Berghs konstruktion skulle ombyggas för ökad produktion enligt en av

bolaget utarbetad metod. Dessutom skulle ångkraftverket utvidgas till en

kapacitet, som svarade mot den ökade produktionen. Till en första utbyggnadsetapp,

avseende kalkugnen och gasolanläggningen samt en Bergh-ugn

jämte ångkraftverket, anvisade riksdagen 10 700 000 kronor. Därjämte anvisade

riksdagen 5 300 000 kronor till täckande av driftsförluster m. in. under

utbyggnadstiden. Sammanlagt anvisades alltså år 1946 16 000 000 kronor

till bolagets verksamhet. År 1947 anvisade riksdagen vidare 3 000 000

kronor till finansiering av gasoldistribution i egen regi och utbyggnad av

en kemisk-teknisk industri med gasol som utgångsmaterial.

I slutet av år 1947 anmälde styrelsen för skifferoljebolaget, att bolaget på

grund av likviditetssvårigheter behövde ytterligare kapitaltillskott. I anledning

härav tillkallade dåvarande departementschefen fem utredningsmän

för att utreda frågan om bolagets framtida verksamhet. I avvaktan på utredningens

resultat avbröts den pågående utbyggnaden av anläggningarna

vid Kvarntorp. Till täckande av driftsförluster m. m. under tiden till och

med den 30 juni 1949 och för betalning av beställningar, som redan gjorts

för utbyggnaden, anvisade 1948 års riksdag ett reservationsanslag av

15 000 000 kronor.

I februari 1949 avlämnade utredningsmännen, som antagit benämningen

Kvarntorpsutredningen 1948, sitt utlåtande angående bolagets framtida

verksamhet. Av utlåtandet framgick att utredningen med hänsyn till resultatet

av de beräkningar rörande bolagets verksamhet, som utredningen låtit

utföra, och till verksamhetens värde ur beredskapssynpunkt funnit det vara

förmånligast för staten att utbyggnaden av skifferoljeverket finge fortgå

efter de riktlinjer, vilka angivits i den av 1946 års riksdag godkända utbyggnadsplanen.

I överensstämmelse med detta sitt ställningstagande förordade

utredningen, att de tre Bergh-ugnarna vid verket ombyggdes för

högre produktion enligt den av bolaget utarbetade metoden, att ångkraftverket

utvidgades till erforderlig kapacitet och att den påbörjade gasolanläggningen

fullbordades. Dessutom föreslog utredningen, alt vattenreningsanläggningen

vid skifferoljeverket skulle kompletteras och utbyggas, att

anordningarna för skifferns brytning och beredning skulle kompletteras dels

i rationaliseringssyfte dels för att möjliggöra en ökning av produktionen,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

att en ny asktransportanläggning skulle utföras, att ytterligare två svavelverk

skulle anskaffas, därav eventuellt ett från Kinne-Kleva, och att nya

bostadshus om sammanlagt åttio lägenheter skulle uppföras vid Kvarntorp.

Utredningen förutsatte, att den föreslagna utbyggnaden skulle genomföras

i tre etapper. Under den första etappen, avseende tiden 1 juli 1949—

30 juni 1950, skulle arbetet på Bergh-ugn 1 och gasolanläggningen slutföras,

vattenreningsanläggningens utbyggnad påbörjas, vissa maskiner för rationalisering

av skifferbrytningen m. m. och en ny asktransportanläggning

anskaffas samt fyrtio bostadslägenheter utföras. Under den andra etappen,

omfattande tiden 1 juli 1950—30 juni 1953 skulle den återstående delen av

utbyggnadsprogrammet genomföras. Efter avslutad utbyggnad skulle den

tredje etappen inträda fr. o. m. den 1 juli 1953.

Enligt utredningens beräkningar skulle utbyggnaden medföra att bolagets

produktion av brännolja, bensin, svavel och gasol konime att ökas väsentligt.

Som följd härav skulle en betydande förbättring av bolagets ekonomi inträda.

För räkenskapsåret 1949/50 förutsåg utredningen, att bolagets verksamhet

skulle resultera i ett driftsunderskott av 1 820 000 kronor. Redan påföljande

år beräknades emellertid verksamheten komma att lämna ett mindre

överskott. När hela utbyggnadsprogrammet genomförts skulle jämförelsevis

betydande årliga driftsöverskott kunna påräknas. De av utredningen

framräknade driftsresultaten inneslöto dock icke avsättning till förnyelsefond.

Enligt utredningen vore det möjligt, att behov av förnyelse av anläggningarna

komme att framträda under årens lopp, vilka ej kunde täckas av

de löpande driftsöverskotten.

Medel till utbyggnaden skulle enligt Kvarntorpsutredningens förslag tillskjutas

dels genom anslag å riksstaten och dels genom lån till bolaget. Med

avseende å de två första utbyggnadsetapperna borde enligt utredningen för

budgetåret 1949/50 anvisas anslag å 2 000 000 kronor till täckande av driftsförluster

under nämnda budgetår, 1 500 000 kronor till kostnader för förnyelse

av de gamla anläggningarna och 250 000 kronor till anskaffning av

ny asktransportanläggning eller tillhopa 3 750 000 kronor. Vidare erfordrades

för samma tid i form av lån till bolaget 500 000 kronor till anskaffning

av utrustning för rationalisering av skifferns brytning och beredning,

700 000 kronor till utbyggnad av vattenreningsanläggningen, 800 000 kronor

för att fullfölja ombyggnaden av Bergh-ugn 1, 3 500 000 kronor för att fullborda

gasolanläggningen och 150 000 kronor till uppförande av bostäder,

sammanlagt alltså 5 650 000 kronor. Bolagets totala medelsbehov för budgetaret

1949/50 beräknades sålunda av utredningen till 9 400 000 kronor. Medelsbehovet

för de anläggningar, som avsåge den tredje utbyggnadsetappen,

skulle enligt utredningen uppgå till 12 000 000 kronor. Detta belopp borde

anvisas för budgetåret 1950/51, därav 2 600 000 kronor som anslag å riksstaten

och 9 400 000 kronor som lån till bolaget.

I anledning av utredningsresultatet föreslog Kungl. Maj :t i prop. 143/1949

riksdagen att för budgetåret 1949/50 anvisa medel till skifferoljebolagets

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

21

fortsatta verksamhet och utbyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med

utredningens beräkningar. Dock beräknades i propositionen 4 000 000 kronor

till gasolanläggningens fullbordande i stället för det av utredningen föreslagna

beloppet av 3 500 000 kronor; vidare avsågos icke några medel till

bostäder. I propositionen tillstyrktes, att en Bergh-ugn skulle ombyggas i enlighet

med utredningens förslag, medan det finge bli beroende på driftsresultatet

vid denna ugn om även de andra Bergh-ugnarna skulle ombyggas. Med

bifall till Kungl. Maj :ts i propositionen framställda förslag anvisade riksdagen

för budgetåret 1949/50 dels till täckande av vissa kostnader för skifferoljebolagets

verksamhet ett reservationsanslag av 3 750 000 kronor, dels

till lån till bolaget ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor.

Styrelsen för skifferoljebolaget har nu hemställt om ytterligare medel till

bolagets verksamhet under innevarande budgetår. Vidare har styrelsen meddelat

vissa driftsresultat, som erhållits vid den till hälften ombyggda Berghugnen

1. I anslutning härtill har styrelsen anhållit, att medel måtte anvisas

för genomförande av skifferoljeverkets utbyggnad i tredje etappen enligt

Ivvarntorpsutredningens förslag.

I fråga om bolagets behov av ytterligare medel för verksamheten under

innevarande budgetår må först erinras, att bolaget i skrivelse den 16 november

1949 hemställt bl. a., att 240 000 kronor måtte ställas till bolagets förfogande

för flyttning av en viss del av bolagets färskvattenledning från sjön

Tisaren. Denna åtgärd anses nödvändig för att skifferbrytningen skall kunna

genomföras enligt uppgjord plan. Enligt min mening är åtgärden närmast av

sådan art, att kostnaden för densamma borde påföras driften och sålunda

bestridas från det år 1949 till täckande av driftsförlust anvisade beloppet å

2 000 000 kronor. Då emellertid brytningsplanen färdigställts efter det att

Kvarntorpsutredningen avgivit sitt utlåtande och sålunda behovet av åtgärden

icke kunnat förutses vid uppskattningen av driftsförlusten, är det knappast

sannolikt, att sistnämnda belopp kommer att förslå till täckande jämväl

av ifrågavarande flyttningskostnad. Jag vill därför icke motsätta mig att

förnyelsemedel i män av behov ställas till förfogande för ändamålet. Därest

riksdagen icke har något att erinra, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t

att bestämma i vad mån så skall ske.

Av bolagets promemoria den 16 november 1949 framgår, att bolaget i samband

med den pågående ombyggnaden av Bergh-ugn 1 funnit sig böra dels

vidtaga vissa förändringar i ugnens detaljkonstruktion dels ock av driftsekonomiska

skäl utföra vissa förnyelsearbeten å ugnen. Härigenom ha uppkommit

merkostnader å ca 75 000 kronor respektive 400 000 kronor eller sammanlagt

omkring 475 000 kronor. Av sistnämnda belopp ha ca 285 000 kronor

ansetts böra påföras driften och sålunda bestridas av medel, som avsetts

till täckande av bolagets driftsförluster. I skrivelse den 22 december 1949

har bolaget anhållit, att av de år 1949 anvisade förnyelsemedlen ett avrundat

belopp å 200 000 kronor måtte ställas till förfogande för att täcka

återstoden av merkostnaden.

Ifrågavarande fördyring av Bergh-ugnens ombyggnad synes helt bero på

åtgärder vilka icke underställts Kvarntorpsutredningens prövning. Med hän
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

syn till att det här gäller en nykonstruktion, vilken är tekniskt komplicerad

och kräver ett omfattande experimentarbete, anser jag emellertid, att någon

erinran mot de av bolaget företagna smärre konstruktionsändringarna och

den därav uppkommande merkostnaden icke bör göras, särskilt som åtgärderna

medföra en förbättring av ugnens driftsekonomi och driftssäkerhet.

Icke heller vill jag resa någon invändning mot att bolaget i samband med

ombyggnaden låtit utföra förnyelsearbeten å ugnen i angiven omfattning,

då det måste anses välbetänkt att ombesörja dylika förr eller senare nödvändiga

arbeten, medan ugnen ändå står stilla. Jag finner sålunda, att

bolagets här berörda åtgärder böra godkännas och att tillgängliga förnyelsemedel

böra ställas till förfogande för att täcka de därmed förenade kostnaderna

i den mån så icke redan skett. Beslut härom torde böra fattas av Kungl.

Maj :t. Med hänsyn till att kostnaderna äro jämförelsevis stora och falla utom

ramen för vad som tidigare anvisats till Bergh-ugnens ombyggnad torde emellertid

riksdagen böra beredas tillfälle att uttala sig i ärendet.

Till utbyte av grävmaskiner har i enlighet med Kvarntorpsutredningens

förslag tidigare anvisats ett belopp av 100 000 kronor. Bolaget har nu funnit

önskvärt att en dyrare grävmaskin anskaffades än den av utredningen avsedda.

Merkostnaden beräknas av styrelsen till 280 000 kronor. Enligt vad

jag inhämtat från bolaget skulle man genom anskaffning av den nu föreslagna

kraftigare grävmaskinen vinna en icke oväsentlig förbättring av betingelserna

för ett rationellt bedrivande av skifferbrytningen. Jag tillstyrker

därför, att medel tillföras bolaget till ifrågavarande anskaffning.

Styrelsen har vidare meddelat, att devalveringen förorsakat en fördyring

av gasolanläggningen med i runt tal 500 000 kronor. Som statskontoret framhåller,

bör emellertid denna merkostnad täckas av de till fullbordande av

gasolanläggningen år 1949 anvisade medlen.

Ombyggnaden av Bergh-ugn 1 har enligt styrelsen nu fortskridit så långt

att en av de två ugnsrader, av vilka ugnen består, blivit färdigställd och kunnat

underkastas provning. Denna har ägt rum under kontroll av Mellersta

och norra Sveriges ångpanneförening, som upprättat en vid styrelsens skrivelse

fogad redogörelse för resultaten av provdriften. Av redogörelsen framgår,

att provet, som pågått under tiden 22 november—5 december 1949, utförts

under de betingelser med avseende å skifferns genomsättningshastighet,

som förutsatts i Kvarntorpsutredningens beräkningar. Per tidsenhet har

sålunda i ugnen behandlats ca två och en halv gånger så mycket skiffer som

före ombyggnaden. Vid provet ha enligt redogörelsen de av Kvarntorpsutredningen

antagna produktionsvärdena innehållits med mycket god marginal.

Såsom anmärkningsvärt framhålles, att utbytet av s. k. gasbensin, svavel

och gasol samt den producerade ångmängden legat högre än vad utredningen

förutsatt. Enligt Ångpanneföreningens mening böra bättre driftsresultat kunna

uppnås, när längre tids erfarenhet av driften föreligger.

Resultatet av den under kontroll verkställda provningen av den ombyggda

delen av Bergh-ugn 1 synes sålunda stödja Kvarntorpsutredningens förslag

att även de båda övriga Bergh-ugnarna skola ombyggas enligt den nya

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

23

metoden. Härigenom torde bolagets produktion av brännolja, bensin, svavel,

gasol och elektrisk kraft kunna ökas i minst den omfattning, varmed utredningen

räknat i sina kalkyler. Visserligen har provdriften icke omfattat

mer än en ugnsrad, d. v. s. hälften av ugnen, och provdriften har pågått

endast under en jämförelsevis kort tid. Såsom styrelsen framhållit i sin

skrivelse utgör i allt fall den provade ugnsraden en självständig enhet,

som drives oberoende av den andra ugnsraden. För att bedöma produktionsmöjligheterna

torde det därför vara tillräckligt med kontrollerad provdrift

av en ugnsrad. Sedan provdriften avslutades har vidare, enligt vad jag

inhämtat, den först ombyggda ugnsraden varit i praktiskt taget kontinuerlig

drift, varjämte även den andra ugnsraden hunnit färdigställas och tagas i

drift. De produktionsresultat, som härvid uppnåtts, synas icke ha varit

mindre gynnsamma än de resultat som erhöllos under provdriften. Det torde

sålunda nu vara klarlagt, att den av bolaget utarbetade metoden för ombyggnad

av Bergh-ugnarna i syfte att ernå högre produktion är tekniskt

möjlig att genomföra. Det kan även antagas att driften vid de ombyggda

ugnarna bör ge minst de produktionsresultat varmed Kvarntorpsutredningen

räknat. Något nytt material för en bedömning av driftskostnaderna vid de

ombyggda Bergh-ugnarna har däremot icke framlagts av bolaget. Säkert

sådant material torde icke kunna erhållas förrän efter en ganska lång driftstid,

troligen först efter ett eller annat år. Här må erinras att utredningen

framhållit, att dess beräkningar bl. a. rörande tillverkningskostnaderna vore

försiktigt gjorda och att de borde lämna gott utrymme för ett bättre resultat.

Det borde med hänsyn härtill vid oförändrad kostnads- och prisnivå

icke behöva befaras att driftsresultatet i ekonomiskt avseende kommer att

ställa sig sämre än vad utredningen räknat med.

Med hänsyn till det gynnsamma utfallet av driften vid den ombyggda

delen av Bergh-ugn 1 torde, såsom förutsattes i propositionen nr 143 till

föregående års riksdag, nu böra övervägas, huruvida de två andra Berghugnarna

vid skifferoljeverket böra ombyggas efter samma metod och alltså

den av Kvarntorpsutredningen föreslagna utbyggnaden av bolagets anläggningar

vid Kvarntorp fullföljas i sin helhet. Ifrågavarande utbyggnad skulle

enligt utredningen draga en kostnad av 12 000 000 kronor utöver vad tidigare

anvisats för ändamålet. I bolagsstyrelsens nu framlagda förslag beräknas

kostnaden till 12 955 000 kronor.

Att i nuvarande läge verkställa så omfattande investeringar måste givetvis

ge anledning till vissa betänkligheter, särskilt som en icke oväsentlig del

av de erforderliga maskinerna in. in. skola anskaffas genom import. Emellertid

kan framhållas, att bolaget, sedan utbyggnadsprogrammet genomförts,

kommer att bli i stånd att avsevärt öka sin produktion av brännolja,

bensin och andra för folkhushållet viktiga produkter. Härigenom kommer,

såsom Kvarntorpsutredningen och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

in. fl. myndigheter tidigare understrukit, skifferoljeverkets bcredskapsvärde

alt ökas väsentligt. Statens handels- och industrikommission

framhåller, att den ökade produktionen kominer att medföra väsentliga

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

valutabesparingar, delvis i dollars. Vidare beräknas statsverkets framtida

kostnader för upprätthållande av bolagets ur beredskapssynpunkt betydelsefulla

verksamhet komma att minskas, därest utbyggnaden genomföres. Ehuru

det icke för närvarande är möjligt att angiva vilka kapitaltillskott som

framdeles kunna komma att erfordras från statens sida, synes det med

hänsyn till Kvarntorpsutredningens beräkningar angående driftsöverskotten

från bolagets verksamhet under den tredje utbyggnadsetappen berättigat att

antaga, att bolagets medelsbehov utöver nämnda driftsöverskott kommer

att bli jämförelsevis obetydligt. Jag förutsätter därvid, att bolagets ledning

kommer att tillvarataga alla möjligheter att genom rationalisering av driften

nedbringa produktionskostnaderna. I detta avseende synes bolaget ha

fått värdefulla impulser från Kvarntorpsutredningen, vars förslag till rationaliseringsåtgärder

redan förverkligats eller hålla på att genomföras. Vidare

har inom skifferoljeverkets driftsledning, enligt vad bolaget under hand

upplyst, företagits viss omorganisation och förstärkning av personalen, syftande

till en effektivisering av driften.

Efter att ha övervägt de sålunda framkomna omständigheterna har jag

kommit till den uppfattningen, att skifferoljeverkets utbyggnad bör fortsättas

i enlighet med Kvarntorpsutredningens plan och erforderliga medel

till utbyggnaden ställas till bolagets förfogande.

I detta sammanhang må erinras om bolagets i prop. nr 219/1947 omförmälda

planer på utbyggnad av en kemisk-teknisk industri med gasol som

utgångsmaterial. Enligt vad jag inhämtat pågår inom bolaget utredning angående

möjligheterna att på grundval av den gas, som återstår sedan svavel

m. m. utvunnits ur skifferdestillationsgasen, uppbygga en kemisk-teknisk

industri efter vissa riktlinjer, som tidigare icke närmare övervägts inom

bolaget. I den mån bolagets ekonomiska ställning och framtidsutsikter genom

den nu förestående slutliga utbyggnaden av skifferoljeverket vinna

erforderlig stadga, bör bolaget givetvis söka tillvarataga alla möjligheter till

dylik vidare utveckling av sin verksamhet. I sådant syfte torde bolaget

böra utnyttja de erfarenheter, som redan föreligga inom landets kemisktekniska

industri. På detta område kan ett samarbete med andra företag

bli fruktbärande.

Vid kontroll av Kvarntorpsutredningens beräkningar har skifferoljebolagets

styrelse funnit, att kostnaderna för utbyggnaden i vissa avseenden

komma att avvika från de kostnader, vilka angivits i utredningens utlåtande.

Avvikelserna, vilka gå i såväl fördyrande som förbilligande riktning,

synas i huvudsak bero på sådana justeringar av de tidigare utbyggnadsplanerna,

vilka ansetts motiverade av på sistone vunna erfarenheter.

Kostnaderna för ombyggnaden av Bergh-ugnarna 2 och 3, som av Kvarntorpsutredningen

angivits till 5 950 000 kronor, beräknas nu av bolaget till

omkring 7 500 000 kronor. Fördyringen uppgives bero på att bolaget ansett

ändamålsenligt att — i likhet med vad som skett vid ombyggnaden av

Bergh-ugn 1 — vidtaga vissa förbättringar av ugnarnas konstruktion och

utföra vissa förnyelsearbeten å ugnarna. Av samma skäl som motivera

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147-

25

motsvarande åtgärder med avseende å Bergh-ugn 1 finner jag att den av

bolaget beräknade merkostnaden för ombyggnaden av Bergh-ugnarna 2 och

3 bör godtagas. Jag tillstyrker sålunda, att 7 500 000 kronor anvisas för

ändamålet.

För anskaffning av två svavelverk beräknade Kvarntorpsutredningen ett

belopp av 4 400 000 kronor eller, därest det vid Kinne-Kleva befintliga svavelverket

finge flyttas till Kvarntorp, 2 800 000 kronor. Svavelverken skulle

enligt utredningen bl. a. tjäna till att rena skifferdestillationsgasen från svavel,

så att alltför stark förorening av atmosfären i närheten av Kvarntorp

och därmed följande skadeverkningar på vegetationen skulle kunna undvikas.

Styrelsen har nu funnit det förmånligare att i stället för två svavelverk

uppföra ett enda större verk, vilket skulle kunna anskaffas för en

kostnad av 3 100 000 kronor. Beträffande den ifrågasatta flyttningen av svavelverket

i Kinne-Kleva till Kvarntorp har jag från bolaget inhämtat, att därmed

skulle vara förenade så avsevärda kostnader, att någon väsentlig besparing

knappast skulle ernås, om hänsyn samtidigt tages till behovet av komplettering

och iståndsättning av det gamla svavelverket. Med hänsyn härtill

förordar jag att 3 100 000 kronor anvisas för anskaffning av ett nytt svavelverk.

Mot styrelsens beräkning av medelsbehovet för arbetet med vattenreningsanläggningen

och för anordningarna för skifferns brytning, transport och

beredning har jag icke något att erinra; den överensstämmer med Kvarntorpsutredningens

beräkningar rörande kostnaderna för nämnda åtgärder.

I enlighet härmed torde för fullbordande av vattenreningsanläggningen böra

anvisas ytterligare 500 000 kronor samt till utrustning för ökad skifferbrytning

1 000 000 kronor.

Den s. k. Ljungströmsanläggningen, vari olja utan brytning av skiffer

erhålles genom skifferns upphettning på elektrisk väg i marken, har under

några år ej varit i bruk men tänktes av Kvarntorpsutredningen åter utnyttjad

under tredje utbyggnadsetappen. För förvärv av ett område, som bolaget

ansett nödvändigt vid framtida drift av Ljungströmsanläggningen och

vartill bolaget har optionsrätt till september 1950, har styrelsen beräknat

275 000 kronor. Någon kostnad för ifrågavarande markförvärv har icke medtagits

i Kvarntorpsutredningens kalkyler. Trots detta vill jag med hänsyn

till Ljungströmsanläggningens betydelse dels ur beredskapssynpunkt och

dels för bolagets framtida ekonomi icke motsätta mig, att bolaget beviljas

medel till inköp av marken i fråga.

Till uppförande av bostäder invid skifferoljeverket i Kvarntorp beräknade

Kvarntorpsutredningen ett belopp av 300 000 kronor. Av beloppet, som

endast avsåg en del av det för bostadsbyggandet erforderliga kapitalbehovet,

skulle enligt utredningens förslag 150 000 kronor anvisas för budgetåret

1949/50 och återstoden för näslföljande budgetår. Då något anslag för ändamålet

icke anvisades för förstnämnda budgetår, har styrelsen anhållit

att hela beloppet i stället måtte anvisas för budgetåret 1950/51. Styrelsens

framställning har i denna del tillstyrkts av länsstyrelsen i Örebro län. Jag

It Ilihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. AV 147.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 147.

kan dock icke förorda, att medel i detta sammanhang anvisas till bostäder

vid Kvarntorp. Därest bolaget med hänsyn till behovet av driftsövervakning

vid anläggningarna eller av andra skäl skulle anse det ofrånkomligt, att

nya bostäder anskaffas, bör bolaget utnyttja de möjligheter till finansiering

av bostadsbyggandet, som skapats genom den allmänna statliga bostadspolitiken.

Slutligen har styrelsen anhållit att utöver tidigare beviljade förnyelsemedel,

av vilka 500 000 kronor beräknas återstå vid budgetårets utgång,

1 000 000 kronor måtte anvisas till att täcka kostnaderna för sådana förnyelser

av bolagets anläggningar, som kunna visa sig erforderliga under

den närmaste tiden. Med anledning härav vill jag erinra att vid bifall till

förslagen i det föregående betydande belopp komma att ställas till förfogande

för förnyelsearbeten å Bergh-ugnarna samt att bolagets verksamhet

enligt gjorda beräkningar torde lämna ett visst överskott för budgetåret

1950/51. Med hänsyn härtill bör det enligt min mening vara möjligt för

bolaget att med anlitande av driftsmedel och föregående år anvisade förnyelsemedel

täcka kostnaderna för oförutsedda förnyelsearbeten, som kunna

visa sig erforderliga under den närmaste tiden. Jag kan således icke biträda

styrelsens framställning i denna del.

Bolagets styrelse har utgått från att den beräknade fördelningen av kostnaderna

mellan olika ändamål icke är bindande för bolaget, så länge den

totala kostnadsramen hålles. I likhet med statskontoret kan jag icke biträda

denna uppfattning. Andra än obetydliga avvikelser från den av riksdagen

lörutsatta medelsdispositionen böra sålunda enligt min mening hänskjutas

till Kungl. Maj :ts prövning.

I enlighet med det tidigare anförda skulle för skifferoljebolagets fortsatta

verksamhet för budgetåret 1950/51 erfordras sammanlagt (280 000 4- 7 500 000 + 3 100 000 + 500 000 + 1 000 000 + 275 000 =) 12655 000 kronor.

Styrelsen har föreslagit, att de för utbyggnaden erforderliga medlen skulle

ställas till bolagets förfogande dels såsom anslag och dels i form av lån med

den fördelning, som förordats av Kvarntorpsutredningen. Det till markförvärv

avsedda beloppet samt de medel, som avsetts att täcka merkostnader

på grund av devalveringen, skulle dock i sin helhet tillskjutas som anslag.

Statskontoret har framlagt ett härifrån något avvikande finansieringsförslag,

vilket jag finner mig böra biträda. Jag tillstyrker sålunda, att 3 000 000 kronor

till ombyggnad av Bergh-ugnarna 2 och 3 samt 200 000 kronor till fullbordande

av vattenreningsanläggningen eller sammanlagt 3 200 000 kronor

anvisas såsom reservationsanslag för nästa budgetår. I övrigt erforderliga

medel, nämligen 280 000 kronor till täckande av merkostnad för anskaffning

av en grävmaskin, 4 500 000 kronor till ombyggnad av Bergh-ugnarna 2 och

3, 3 100 000 kronor till anskaffning av ett svavelverk, 300 000 kronor för att

fullborda vattenreningsanläggningen, 1 000 000 kronor till utrustning för

ökad skifferbrytning samt 275 000 kronor till markförvärv eller sammanlagt

9 455 000 kronor torde åtminstone tills vidare böra tillhandahållas bolaget

såsom lån, varvid medlen lämpligen böra anvisas under fonden för

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147.

27

låneunderstöd. Samma lånevillkor torde böra gälla som Kungl. Maj :t föreskrivit

i fråga om utlämnande av lån från det för innevarande budgetår

anvisade investeringsanslaget till lån till bolaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels till Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets

verksamhet å riksstaten för budgetåret

1950/51 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

å 3 200 000 kronor;

dels ock till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget å riksstaten

för budgetåret 1950/51 under kapitalbudgeten: fonden

för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av

9 455 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ingvar J.son Rörs.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 239 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa, m. m. a1 i texten
  2. SU 1950:131 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående anslag för budgetåret 1950/51 till ytterligare utbyggnad av Svenska skifferoljeaktiebolagets anlägg a1 i texten