Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag under tredje huvudtiteln

1950-03-03 · 45 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 45 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:153, Angående vissa anslag under tredje huvudtiteln

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

1

Nr 153.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

under tredje huvudtiteln; given Stockholms slott den

3 mars 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen ministern för

utrikes ärendena hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Östen Undén.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I förevarande proposition äskas medel för avlöningar i utrikesdepartementet

och vid beskickningar och konsulat samt för kontorskostnadsersättningar

åt lönade tjänstemän inom utrikesförvaltningen. De för dessa ändamål

under tredje huvudtiteln uppförda anslagen — A. 1. samt B. 1.—B. 6.

— upptogos nämligen i innevarande års statsverksproposition med anledning

av vissa då pågående utredningar till beräknade belopp. Förslag framläggas

nu bland annat om förstärkning av utrikesdepartementet och av representationen

utomlands. Den avsedda utbyggnaden av departementets

handelsavdelning och utlandsrepresentationen betingas väsentligen av Sveriges

handelsintressen och grundas å ett förslag, som framlagts av särskilda

sakkunniga för utredning angående åtgärder ägnade att effektivisera förberedelserna

till och förandet av Sveriges handelsavtalsförhandlingar. Därjämte

erfordras med anledning av den svenska kronans nedskrivning i förhållande

till vissa främmande valutor en avsevärd förstärkning av anslagen

till avlöningar vid beskickningar och konsulat.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 153.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 3 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Ministern för utrikes ärendena anför efter gemensam beredning med cheferna

för finans- och handelsdepartementen.

I innevarande års statsverksproposition (III ht, s. 1) anmäldes, att infordrade

yttranden över ett av särskilda sakkunniga framlagt förslag till

förstärkning av såväl utrikesdepartementet som utrikesförvaltningen i övrigt

beräknades föreligga i januari 1950. Vidare framhölls, att vissa förslag

av den för en översyn av de kamerala ärendenas handläggning inom utrikesförvaltningen

tillkallade utredningsmannen vore föremål för övervägande

inom departementet. Slutligen erinrades om att av statsrådet Andersson

tillkallade utredningsmän med uppgift att verkställa utredning rörande avlöningsförmånerna

för utomlands stationerade tjänstemän då nyligen börjat

sitt arbete. Med hänsyn till dessa utredningar upptogos för anslagen A. 1.

samt B. 1.—B. 6. tills vidare endast beräknade belopp.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla dessa anslagsfrågor. Vad sistnämnda

utredning angår vill jag framhålla, att dess resultat icke torde kunna redovisas

förrän i samband med frågan om anslag under tredje huvudtiteln för

budgetåret 1951/52.

Förutvarande anslaget A. 3., från vilket bestritts kostnaderna för de administrativa

anordningar, som från svensk sida vidtagits för handläggning

av ärenden sammanhängande med Sveriges medlemskap i Organisationen

för europeiskt ekonomiskt samarbete, har, såsom anmälts i nämnda statsverksproposition,

utgått ur riksstaten. Ifrågakommande utgifter för sagda

ändamål upptagas i anslutning härtill i det följande under anslagen A. 1.,

B. 1., B. 4. och B. 5.

De av chefen för handelsdepartementet den 12 november 1948 tillkallade

sakkunniga för utredning angående åtgärder ägnade att effektivisera förberedelsen

till och förandet av Sveriges handelsavtals förhandlingar ha i sitt

den 1 november 1949 avgivna betänkande angående de handelspolitiska arbetsformerna

m. m., del I (SOU 1949:57), framlagt förslag, syftande till att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

3

rationalisera och effektivisera det handelspolitiska planläggnings- och förhandlingsarbetet,

samt förorda i anslutning därtill en viss förstärkning av

utrikesdepartementets handelsavdelning och representationen utomlands.

En allmän redogörelse för utredningen kommer att lämnas i proposition till

årets riksdag angående anslag för nästa budgetår till statens handels- och

industrikommission. Betänkandet upptages därför i detta sammanhang till

behandling endast i den mån det berör anslag under tredje huvudtiteln. De

sakkunniga anföra i nu ifrågavarande ämne inledningsvis följande.

Sveriges utrikeshandel har under de senaste decennierna genomgått en

betydande utveckling och nått en sådan omfattning, att den per invånare

räknat överträffas endast av ett fåtal länder.

För att ge en föreställning om denna utveckling må nämnas, att vårt

lands totala handelsomsättning åren närmast före första världskriget utgjorde

omkring 1 700 miljoner kronor för år, medan den åren 1947 och

1948 uppgick till i runt tal 8 500, respektive 8 900 miljoner kronor. Även om

hänsyn tages till penningvärdets förändringar, föreligger här en avsevärd

ökning av utrikeshandeln. Också på sjöfartens område har under denna

period en betydande utveckling ägt rum.

Det är givet, att redan denna utrikeshandelns kontinuerliga tillväxt medför

ett normalt behov av en förstärkning av de statliga organ, som ha att

på detta område företräda vårt land. Men även andra förhållanden aktualisera

behovet av en översyn av utrikesförvaltningens organisation, i vad avser

handelspolitiska och kommersiella spörsmål. Särskilt må framhållas de

svårigheter, som den statliga regleringen av utrikeshandeln och det bilaterala

avtalssystemet uppställa, den ökade konkurrensen på världsmarknaden

och den därav betingade intensifieringen av exportsträvandena och

spridningen av utrikeshandeln.

Uppenbarligen leder den statliga regleringen av utrikeshandeln och det

bilaterala systemet till en myckenhet arbete för såväl den inre som den

yttre tjänsten. I första hand är det själva avtalsarbetet — förberedelserna

och för utrikesdepartementets del särskilt förhandlingarna — som medför

olika arbetsuppgifter. Men även avtalens tillämpning innebär en betydande

utökning av verksamheten. De ofta invecklade regleringarna av varutbytet

och betalningsfrågorna ställa de enskilda företagen i stort beroende av den

officiella representationens bistånd. Utvecklingen har gått därhän, att det

ofta är utomordentligt svårt för de enskilda företagen att genom egna åtgöranden

övervinna de hinder, som genom statliga åtgärder på de flesta håll

skapats för utrikeshandeln. Affärslivet och dess organ äro därför i behov

av en ständig kontakt med den officiella utrikesrepresentationen, och denna

måste sålunda i stor utsträckning tagas i anspråk för att genom uppvaktningar

och demarcher hos myndigheterna i vederbörande land bereda

lättnader i de stundom betydande svårigheter av olika slag, som kunna

föreligga.

Även om man på det internationella planet ådagalägger ett betydande

intresse för en liberalisering av handeln länderna emellan, ter det sig dock

ovisst, när några mera avsevärda förändringar härvidlag skola kunna påräknas.

I varje fält torde man få räkna med att ett betydande statligt inflytande

över utrikeshandeln kommer alt kvarstå i ett stort antal länder,

även om en viss normalisering av förhållandena skulle äga rum.

Det äi givet, att även det internationella samarbetet på de ekonomiska

och handelspolitiska områdena (OEEC, ITO, GATT etc.), som efter kriget

falt en mycket stor omfattning, medfört betydande arbetsuppgifter för

utrikesförvaltningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Den svenska utrikeshandeln företer en relativt stark koncentrering på

ett fåtal marknader, såväl när det gäller exporten som importen. Sålunda

faller en betydande de! av den svenska införseln och utförseln på ett fåtal

av de stora industriländerna, och det må framhållas, att åren 1936 och

1937 53,4, respektive 51 % av det totala värdet av vår utförsel belöpte på de

tre största avnämarländerna. Efterkrigsåren ha visserligen uppvisat förhållanden,

som icke torde kunna ge en helt tillförlitlig bild av utvecklingen,

men det synes dock, som om en bestämd tendens till ökad spridning av exporten

skulle föreligga, och det kan nämnas, att åren 1946 och 1947 belöpte

31,4, respektive 35,i % på de tre länder, som då voro de största avnämarna

av den svenska exporten. Denna spridning av utrikeshandeln torde ur flera

synpunkter motsvara ett handelspolitiskt och kommersiellt intresse, och

det synes därför vara anledning att i möjligaste mån stödja denna tendens.

Emellertid medföra dessa förhållanden ökade arbetsuppgifter för utrikesförvaltningen,

och i samma riktning verkar den senaste tidens intensifiering

av exportsträvandena.

Det vore naturligt, att den betydande ökning av utrikesförvaltningens arbetsuppgifter,

som förhållandena medfört, också skapat svårigheter att inom

den förefintliga kostnadsramen tillgodose personalbehovet. Visserligen hade

det senaste decenniet medfört icke obetydliga förstärkningar på detta område,

men det vore likväl uppenbart, att dessa icke varit tillräckliga för att

fylla de ökade kraven. Flera andra länder, som med hänsyn till utrikeshandeln

torde kunna jämföras med Sverige, hade för övrigt en betydligt större

utlandsrepresentation än vårt land.

Personalorganisationens otillräcklighet hade icke minst kommit till uttryck

vid de överläggningar, som de sakkunniga hållit med representanter

för näringslivet. Från åtskilliga håll hade sålunda med stor skärpa betonats

angelägenheten av en förstärkning såväl av beskickningarna i utlandet

som av utrikesdepartementets handelsavdelning.

De sakkunniga hade verkställt en inventering av läget inom den yttre representationen

och handelsavdelningen för att kunna precisera de ur handelspolitiska

och kommersiella synpunkter i särskild grad aktuella personalbehoven.

Härvid hade de sakkunniga utgått från den nuvarande situationen

men förutsåge, att den handelspolitiska och kommersiella utvecklingen

snart nog kunde komma att nödvändiggöra förstärkningar även i andra

länder. Skulle detta bli händelsen och utvecklingen icke leda till minskat

personalbehov på andra håll, finge de sakkunniga återkomma.

Över de sakkunnigas förslag ha beskickningarna i Athén, Buenos Aires,

Canberra, Haag, Kairo, Lima, Lissabon, London, Madrid, Mexico, Montevideo,

New Delhi, Ottawa, Rio de Janeiro, Rom, Santiago de Chile, Teheran

och Washington samt generalkonsulatet i Berlin beretts tillfälle yttra sig,

i vad avser vederbörandes verksamhetsområde. Dessutom ha statskontoret,

kommerskollegium — som i vad avser utredningens nu ifrågavarande delar

hört samtliga handelskamrar i riket, Sveriges allmänna exportförening,

Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Svenska handelsagenters

förening, Kooperativa förbundet samt Sveriges lantbruksförbund —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

5

ävensom statens handelskommission anmodats yttra sig över utredningen.

Även Sveriges redareförening har avgivit yttrande i ärendet.

Beskickningarnas yttranden redovisas under förslagsanslaget B. 1.

Statskontoret framhåller, att det nuvarande i hög grad onormala tillståndet

försvårar möjligheterna att klart överblicka och bedöma behovet av den

personal, som i dagens läge kan behövas inom utrikesförvaltningen. Vid

prövning av frågan om en förstärkning av den handelspolitiska administrationen

borde man därför vidtaga anordningar, som möjliggjorde en smidig

anpassning och reduktion av personaluppsättningen vid återgång till mera

normala förhållanden på utrikeshandelns område. En viss försiktighet torde

sålunda vara att anbefalla vid utbyggnad av den ordinarie personalorganisationen,

särskilt i vad anginge utrikesdepartementets handelsavdelning. De

föreslagna ökningarna av antalet diplomatiska och konsulära befattningar

inom den yttre representationen måste givetvis ses mot bakgrunden av vårt

lands starkt ökade handelsomsättning och den tendens till större spridning

av utrikeshandeln, som av utredningen visats föreligga. Då upparbetandet

av nya marknader, främst för exporten, vore av största betydelse för landets

näringsliv och ekonomi, vore det angeläget, att förefintliga möjligheter till

ökat handelsutbyte icke hämmades genom personalorganisationens otillräcklighet.

Den erforderliga personalförstärkningens storlek och sammansättning

undandroge sig emellertid helt statskontorets bedömande.

Kommerskollegium ansluter sig i fråga om den handelspolitiska administrationen

till de sakkunnigas förslag. Trots den utveckling mot en ökad

liberalisering av handeln, som ägt rum och som även fortsättningsvis kunde

förväntas, förelåge otvivelaktigt ett betydande behov av personalförstärkning

såväl av den yttre representationen som av handelsavdelningen. Även

om det i nuvarande statsfinansiella läge vore nödvändigt med stor återhållsamhet

vid inrättandet av nya statliga befattningar, måste dock kostnaderna

för de föreslagna förstärkningarna anses jämförelsevis begränsade i förhållande

till de värden, det här gällde att tillvarataga.

Samtliga handelskamrar ansluta sig till förslaget om en förstärkning av

utrikesförvaltningen. Handelskammaren i Gävle tillstyrker livligt den föreslagna

förstärkningen under framhållande av att denna dock i betraktande

av erforderligheten av utvidgat stöd av mera permanent natur för utrikeshandeln

och sjöfarten måste få anses som alltför knapp i jämförelse med

behoven. Detta gällde såväl angelägenheten av exportens intensifiering och

förgrening på nya marknader som önskemålet om direktimportens främjande

från nya inköpsländer, varigenom förmånligare priser skulle kunna

erhållas.

Enligt Sveriges allmänna exportförening ådagalägger den skildring av utrikesförvaltningens

nuvarande organisation, som lämnas i betänkandet, ett

påtagligt behov av personalförstärkning såväl i representationen utomlands

som å handelsavdelningen. Trots den i och för sig glädjande utveckling, som

tagit sig uttryck i en omfattande frilistning mellan flertalet länder i Västeuropa,

måste en statlig dirigering av utrikeshandeln befaras komma att be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

stå i en mångfald länder under åtskillig tid framåt. I ett sådant läge behövde

vår utrikeshandel alltjämt ett omfattande stöd från den officiella

utrikesrepresentationen, icke minst vid tillämpningen av ingångna handelsavtal.

En effektiv utrikesförvaltning vore ur såväl ekonomiska som allmänna

synpunkter av sådan betydelse för vårt land, att det även i förhandenvarande

ansträngda statsfinansiella läge obetingat lönade sig för det

allmänna att anvisa de medel, som prövades erforderliga för tillgodoseende

av detta ändamål. För ett land som Sverige med dess beroende av en över

hela jordklotet spridd utrikeshandel vore i nuvarande tid tillgången till

en på det handelspolitiska området effektivt arbetande utrikesrepresentation

av allra största betydelse. I detta sammanhang ifrågasättes, huruvida

det icke vore möjligt att i nuvarande för vår utrikeshandel brydsamma tider

vid besättande av handelspolitiskt betonad befattning taga ökad hänsyn

till de ifrågalcommande tjänstemännens speciella förutsättningar att kunna

väl fylla just denna befattning.

Sveriges industriförbund, som varit i tillfälle att för de sakkunniga framföra

sina synpunkter på frågor berörande en ökad effektivisering av handelsavtalsarbetet,

konstaterar, att dessa i hög grad vunnit beaktande vid utformandet

av de sakkunnigas förslag, samt förklarar sig icke ha några erinringar

att framställa. Emellertid understrykes vikten av kontinuitet i personalhänseende,

framför allt i fråga om de befattningar, som äro speciellt

inriktade på närings- och handelspolitiska frågor.

Svenska handelsagenters förening ansluter sig helt till betänkandets rekommendationer

i nu ifrågavarande hänseenden.

Kooperativa förbundet, som förklarar sig icke kunna i varje särskilt fall

bedöma, huruvida de föreslagna förstärkningarna för framtiden kunna anses

nödvändiga, finner den förebragta motiveringen för de olika förslagen

vägande och tillstyrker därför allmänt den ifrågasatta utbyggnaden av den

handelspolitiska representationen.

Statens handels- och industrikommission har icke någon erinran att göra

i fråga om de synpunkter och förslag, som framkommit från de sakkunnigas

sida angående utrikesförvaltningens administration, och förordar för

sin del, att de förstärkningar, som föreslagits i fråga om utrikesförvaltningen,

genomföras.

Departementschefen. I det följande redogöres för de sakkunnigas förslag

till förstärkning av utrikesdepartementet och representationen i vissa främmande

länder samt för de avgivna yttrandena. Vissa av de i betänkandet

framlagda förslagen förordas, under det att andra icke ansetts kunna tillstyrkas

av hänsyn till det rådande budgetära läget och den återhållsamhet,

som med anledning därav måste iakttagas beträffande inrättandet av nya

tjänster inom statsförvaltningen. Även vissa i yttrandena förordade förstärkningar

avstyrkas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

7

A. Utrikesdepartementet.

[1] 1. Utrikesdepartementet: Avlöningar.

Anslag

Nettoutgift

Kronor

Kronor

1947/48 ......................

1 402 700

1 446 158

1948/49 .....................

2 262 000

2 220 562

1949/50 (statsliggaren s. 165) . .

2 440 000

1950/51 (i statsverkspropositio-

nen beräknat belopp) . .

2 600 000

» (förslag) ............

2 520 000

Kungl. Maj :t har den 20 maj 1949 fastställt följande personalförteckning

och avlöningsstat för utrikesdepartementet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1949/50:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

A. Diplomatisk eller konsulär personal.

1 sändebud såsom kabinettssekreterare ........................ Co 19

Co 17

1 chef för handelsavdelningen .......................... ^

3 utrikesråd såsom avdelningschefer .......................... Co 14

1 protokollchef ............................................ Ca 33

10 byråchefer .............................................. Ca 33

8 förste sekreterare.......................................... Ca 29

11 andre sekreterare.......................................... Ca 24

3 förste kanslister eller kanslister ......................)

| eller Ca 16

B. Övrig personal.

1 sändebud och finanssakkunnig.............................. Cr 19

1 kansliråd och chef för arkivet .............................. Ca 33

1 kamrerare ................................................ Ca 29

2 förste arkivarier .......................................... Ca 29

2 arkivarier ................................................ Ca 26

1 revisor .................................................. Ca 24

13 kansliskrivare ............................................ Ca 15

32 kanslibiträden ............................................ Ca 11

3 förste expeditionsvakter .................................... Ca 11

7 expeditionsvakter ........................................ Ca 9

38 kontorsbiträden .......................................... Ca 8

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition ru 153.

Befattning

Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24:

5 förste sekreterare .......................................... Ce 29

Tjänstemän å övergångsstat:

B. Övrig personal.

2 kanslibiträden .............................................. Ca 11

Avlöningsstat.

Kronor

1. Avlöning till departementschefen, ministern för utrikes ären
-

dena ................................................ 33 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... 1 072 400

3. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........................ 8 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .............. 1 036 000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjäns
temän

:

a. Representationsbidrag till ministern för utrikes Kronor

ärendena ................................ 20 000

b. Övriga löneförmåner ......................... 20 000 40 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 250 000

Summa kronor 2 440 000

Handelsavdelningen.

De sakkunniga anföra i denna del följande.

Den betydande ökningen av handelsavdelningens verksamhet hade medfört,

att avdelningschefens arbetsbörda blivit alltför omfattande och betungande.

Om effektiviteten skulle kunna upprätthållas, syntes det oundgängligt

att ernå en avlastning. Särskilt angeläget vore, att man finge en

befattningshavare, vilken liksom handelschefen kunde ha överblick över

hela det handelspolitiska området samt biträda denne vid ledningen av verksamheten

och uppehålla hans befattning vid ledigheter och tjänsteresor. Detta

önskemål syntes lämpligast böra förverkligas genom inrättande av en

befattning såsom biträdande handelschef. För att en tillräckligt kvalificerad

person skulle kunna förvärvas för ändamålet, torde det vara erforderligt, att

befattningen placerades åtminstone i lönegraden Co 14.

Flera av de olägenheter, som vidlåda det handelspolitiska arbetet, syntes

bottna däri, att staben a^ förhandlare vore väl begränsad, och det gällde

därför att på lämpliga vägar nå fram till en erforderlig ökning av den krets

av personer, som kunde anlitas som förhandlingsledare. Ur flera synpunkter

förefölle det emellertid icke vara lämpligt med mer än en särskild befattning

som handelsförhandlare. Därjämte torde den biträdande handelschefen i

betydande omfattning få fylla en motsvarande funktion. Handelschefen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

själv torde däremot med hänsyn till sin arbetsbörda endast i jämförelsevis

begränsad utsträckning kunna åtaga sig förhandlingsuppdrag. Ordföranden

för handelskommissionen liksom statssekreteraren i handelsdepartementet

anlitades för närvarande i vissa fall som förhandlingsledare. Detta torde

alltjämt i viss utsträckning vara möjligt. I övrigt borde man — i den mån

icke personer utanför administrationen anlitades — i stort sett få anförtro

dessa uppgifter åt handelsavdelningens byråchefer. För den nuvarande befattningen

som handelsförhandlare hade tagits i anspråk tjänsten som sändebud

i Berlin. Det vore emellertid erforderligt, att denna tjänst frigjordes,

så att den kunde disponeras för sitt egentliga ändamål. En särskild befattning

som handelsförhandlare borde därför inrättas samt torde i likhet med

befattningen som biträdande handelschef böra placeras i lönegraden Co 14.

Envar av handelsavdelningens sju byråer borde ställas under en ordinarie

byråchefs ledning. Den på vissa byråer tillämpade anordningen med en förste

sekreterare såsom tjänsteförrättande byråchef vore icke heller i övrigt tillfredsställande;

det måste anses önskvärt, att dessa befattningshavare erhölle

den tjänsteställning, som svarade mot deras arbetsuppgifter.

Antalet för avdelningens sju byråer avsedda byråchefsbefattningar utgjorde

för närvarande fem. Av dessa disponerades emellertid två för beskickningarna

i Montevideo och New Delhi. Därest, såsom de sakkunniga föreslagit,

två beskickningsrådstjänster inrättades för dessa beskickningar,

skulle ifrågavarande två byråchefsbefattningar kunna återföras till avdelningen.

Under sådana förhållanden erfordrades två nya byråchefstjänster,

nämligen en för kanslibyrån och en för fjärde (östeuropeiska) byrån. De

sakkunniga föreslå därför, att två nya befattningar som byråchefer inrättas.

Av utredningen ävenledes föreslagen återflyttning till respektive beskickningar

av fyra befattningar såsom förste beskickningssekreterare nödvändiggjorde,

att lika många tjänster upprättades inom departementet, om befattningarna

i mellangraderna skulle kunna bibehållas vid sitt nuvarande

antal. För att erhålla en bättre proportion mellan olika slag av tjänster vore

det emellertid önskvärt, att av de tjänster, som sålunda komme att tillskapas

för att möjliggöra en återflyttning, endast en inrättades såsom förste

sekreterarebefattning, under det att de andra placerades i andre sekreteraregraden.

Tillgängligt antal befattningar som sekreterare och attachéer vore emellertid

icke tillräckligt för att tillgodose de alltmer ökade krav, som ställas

på handelsavdelningens personal. Redan nuvarande arbetsförhållanden påkallade

en förstärkning inom denna personalkategori. Härtill komme svårigheterna

att med det förefintliga antalet befattningar inom de lägre graderna

i rimlig mån tillgodose kravet på kontinuitet. Dessa förhållanden

komme givetvis att än mer accentueras, i den mån byråcheferna mera regelmässigt

anlitades som förhandlingsledare. Med hänsyn härtill erfordrades

ytterligare fyra befattningar för att tillgodose det mest angelägna personalbehovet.

I första hand hade övervägts, om icke förstärkningen kunde ske

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

genom en ökning av antalet attachéer. Med hänsyn till de särskilda krav,

som förstärkningen vore avsedd att tillgodose, talade emellertid övervägande

skäl för att ifrågavarande befattningar inrättades såsom andre sekreterare^

änster.

Efter tillskapande av de föreslagna nya befattningarna skulle handelsavdelningens

personalplan få följande utseende:

Handelschefen

Biträdande handelschef

Handelsförhandlare

Kansli-

byrån

De geografiska byråerna

Inter-

nationella

byrån

I

II

III

IV

V

bch

bch

bch*

bch

bch

bch*

bch

1 s

2_s

1 s

1 s

1 s

2 s

1 s

2 s

2 s

2 s

2 s

2 s

2 s

1 s

2 s

att

2 s

2 s

2 s

2 s

att

att

att

att

2 s

att

att

bch = byråchef

2

s = andre sekreterare

1 s = förste sekreterare

att = attaché

De av utredningen föreslagna nya befattningarna äro understrukna.

* Från den yttre representationen »återflyttad» befattning.

De olika geografiska byråerna omfatta följande länder:

/ byrån: Danmark, Norge, Finland, Island, Schweiz, Österrike;

II byrån: Storbritannien, Brittiska dominions, övriga länder inom sterling-området,

Väst-Tyskland, Främre och Bortre Orienten, Etiopien;

III byrån: Nederländerna, Belgien, Frankrike, Italien, Grekland;

IV byrån: Sovjetunionen, Polen, Öst-Tyskland, Tjeckoslovakien, Ungern,

Jugoslavien, Rumänien, Bulgarien;

V byrån: Spanien, Portugal, Latinamerika.

Frågan om kontinuiteten måste tillmätas stor betydelse såväl i fråga om

förhandlarna som beträffande övriga tjänstemän på avdelningen. Det

vore önskvärt att ha personal med intim kännedom om de kommersiella

förbindelserna med olika länder, en kännedom, som kunde vinnas endast

genom en icke alltför kortvarig tjänstgöring på samma plats. Det vore

emellertid svårt att hålla en sådan fast stab för det handelspolitiska arbetet.

Av vikt vore, att tjänstemännen på beskickningarna inriktades på handelsfrågor

och i stor omfattning finge tjänstgöra på avdelningen. En ständig

cirkulation mellan denna och den yttre representationen måste sålunda

förekomma med avseende å personalbeståndet. Även om det därför icke

vore möjligt att skapa en fast stab av tjänstemän på handelsavdelningen,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

11

vore det dock angeläget, att alltför täta personbyten på de ledande posterna

icke ägde rum. Svårigheterna att under längre tid behålla befattningshavare

på dessa tjänster torde intimt sammanhänga med de ekonomiska

villkoren, vilka finge anses i stort sett fördelaktigare inom den yttre än

inom den inre tjänsten. Dessutom vore åtminstone de högre befattningarna

på avdelningen i jämförelsevis betydande omfattning förbundna med en

representationsskyldighet, som medförde avsevärda kostnader.

Statskontoret anser sig icke kunna tillstyrka, att avdelningen utrustas

med tillhopa tre ordinarie tjänster i avdelningschefs löneställning. Det borde

vid bedömande av behovet av kvalificerade handelsförhandlare även beaktas,

att envar av dess sju byråer enligt förslaget skulle ställas under en

ordinarie byråchefs ledning i stället för den hittills på vissa byråer tillämpade

anordningen med en förste sekreterare såsom tjänsteförrättande byråchef.

En dylik förstärkning, mot vilken kontoret icke ville rikta någon erinran,

syntes möjliggöra en icke oväsentlig lättnad för avdelningens ledning.

Därest emellertid två nya befattningar vid avdelningschefens sida skulle

befinnas oundgängligen erforderliga, torde de i allt fall böra tillsvidare

inrättas såsom icke-ordinarie. Enahanda gällde i fråga om byråpersonalen.

Enligt kommerskollegium syntes de befattningar, som föreslagits inom

handelsavdelningen, motsvara ett påtagligt behov. Särskilt angeläget vore

att få en befattning som biträdande handelschef, vilken skulle kunna avlasta

handelschefens stora arbetsbörda. Det syntes också ofrånkomligt, att

anordningen med en särskild handelsförhandlare gjordes varaktig genom

inrättande av en befattning för ändamålet. Även på de olika geografiska

byråerna syntes en väsentlig förstärkning nödvändig, om den erforderliga

effektiviseringen av förhandlingsarbetet skulle kunna ernås.

Stockholms och Skånes handelskammare yttra sig särskilt om handelsavdelningen

och förorda inrättandet av befattningar såsom handelsförhandlare

och biträdande handelschef för främjandet av kontinuiteten i förhandlingsarbetet.

Sveriges allmänna exportförening anser det i hög grad önskvärt, att en

befattning såsom biträdande handelschef inrättas. Därjämte syntes efterkrigstidens

praxis med en eller två särskilda handelsförhandlare böra stadfästas

genom inrättandet av minst en, helst dock två, ordinarie befattningar

såsom handelsförhandlare. För att de med dessa förstärkningar avsedda fördelarna

skulle kunna till fullo utnyttjas, borde emellertid samtidigt byråerna

inom handelsavdelningen förstärkas. I fråga om det närmare tillvägagångssättet

och formerna härför instämde föreningen helt med de sakkunniga.

Sveriges industriförbund finner det välbetänkt att utöka handclsavdelningen

med ytterligare tvcnne tjänstemän i ledande ställning, vilka kunna

an,vändas som förhandiingsledare. Det vore följdriktigt, att dessas avlöningsförhållanden

ordnades så, alt de kunde tänkas villiga ägna sig åt förhandlingsuppgifter

för längre tid än vad hittills varit vanligt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Sveriges grossistförbund anser det välbetänkt att i syfte att få fram en

stab förhandlingsledare, som kunna ägna sig åt vissa bestämda länder under

en följd av år, tillskapa de föreslagna tjänsterna såsom handelsförhandlare

och biträdande handelschef. Förbundet finner utökningen av antalet

tjänster inom handelsavdelningen helt berättigad och tillstyrker livligt de

sakkunnigas förslag i denna del.

I detta sammanhang syntes böra övervägas, huruvida det icke vore lämpligt

att låta yngre tjänstemän inom handelsavdelningen under viss tid tjänstgöra

i de ledande näringsorganisationerna. En ökad kännedom inom handelsavdelningen

om de varumässiga förhållandena vore värdefull. Måhända

kunde liknande tjänstgöring å handelsavdelningen av tjänstemän hos näringsorganisationerna

även övervägas.

Enligt Sveriges redareförening torde det icke kunna bestridas, att behovet

av en personalförstärkning å handelsavdelningen varit påfallande. Ä andra

sidan borde man vid bedömandet av den framtida organisationens omfattning

göra klart för sig, att systemet med bilaterala handelsavtal så snart

som möjligt borde avskaffas. Därmed torde väl också anspråket på en alltför

stor förstärkning av avdelningen avtrubbas. Kvar stode dock det faktum,

att man inom denna borde ha en tillräckligt sakkunnig ledning, som kunde

vara näringslivet behjälplig i alla de ärenden, vartill handels- och sjöfartsförhållandena

i skilda länder kunde giva anledning. Om sålunda det nuvarande

systemet med handelsavtalsförhandlingar på bilateral basis motiverade

den föreslagna utbyggnaden av organisationen, vore det ingalunda säkert,

att så bleve förhållandet, då näringslivet givits friare former och man

följaktligen ej bleve beroende av den statliga inblandning i handels- och sjöfartsförbindelserna

länderna emellan, som efter världskriget till men för

handelns naturliga utveckling tyvärr förefunnits.

Departementschefen. Jag ansluter mig till den av de sakkunniga uttalade

meningen, att å handelsavdelningen bör finnas en befattning såsom biträdande

avdelningschef. I rådande läge är avdelningschefens arbetsbörda sådan,

att avdelningens arbete icke torde kunna i längden fullgöras på ett tillfredsställande

sätt, om icke vissa självständiga arbetsuppgifter kunna överlämnas

till en ställföreträdare, vilken dessutom kan tjänstgöra såsom förhandlingsledare.

Sedan budgetåret 1941/42 finnas å vederbörande anslagspost

för avlöning till icke-ordinarie personal beräknade medel för avlöning

till en biträdande avdelningschef. Denne tjänsteman har emellertid sedan

två år tillbaka arbetat inom rättsavdelningen med vissa för denna och handelsavdelningen

gemensamma arbetsuppgifter, avseende särskilt sådana enskilda

rättsanspråk gentemot vissa främmande länder, vilka bort bevakas

i samband med handelsförhandlingar. Dessa uppgifter äro av den omfattningen,

att tjänsten alltjämt tills vidare måste disponeras såsom

hittills. När ett ändrat läge härutinnan inträder, torde frågan om denna

tjänst få upptagas till nytt övervägande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153-

13

Jag förordar därför, afl under nyssnämnda anslagspost tills vidare beräknas

medel för avlöning av ytterligare en biträdande avdelningschef.

Samtidigt härmed torde emellertid en anslagsmässig besparing av ungefär

motsvarande omfattning kunna vidtagas genom indragning av befattningen

såsom sändebud och finanssakkunnig — lönegraden Cr 19 — vilken inrättats

genom beslut av 1945 års riksdag (jfr prop. 334/45 s. 12 och rd. skr.

544/45). Denna befattning är, sedan dess innehavare utnämnts till

kabinettssekreterare i departementet, vakant och torde i rådande läge

tills vidare kunna undvaras. Jag föreslår därför, att denna befattning från

och med budgetåret 1950/51 utgår ur personalförteckningen för departementet.

Med hänsyn till önskvärdheten av all möjlig effektivisering av utrikesdepartementets

handläggning av de handelspolitiska frågorna finner jag de

sakkunnigas övriga förslag till förstärkning av departementets organisation

värda allt beaktande. I rådande läge måste dock, såsom redan framhållits,

återhållsamhet iakttagas vid tillskapandet av nya tjänster. Det har därför

icke framstått såsom möjligt att bereda utrymme för upprättande av mer

än ytterligare en befattning i departementet, nämligen en tjänst såsom andre

sekreterare i lönegraden Ca 24, vilken skulle möjliggöra en sådan utflyttning

av en befattning såsom beskickningssekreterare vid beskickningen i

Mexico, som förordats av de sakkunniga. Därjämte skulle vid bifall till de

i det följande framlagda förslagen två från departementet utflyttade byråchefsbefattningar

kunna återföras till handelsavdelningen. I övrigt torde de

sakkunnigas förslag till förstärkning av denna avdelning få såvitt möjligt

tillgodoses genom omdisposition av tillgänglig arbetskraft.

I samband med inrättandet av befattningen såsom finanssakkunnig inom

utrikesdepartementet tillskapades inom finansdepartementet en särskild

tjänst såsom förste kanslisekreterare i lönegraden A 26 såsom biträde åt

den sakkunnige (jfr prop. nr 334 s. 36 f. och rd. skr. nr 570). Kungl. Maj :t

har den 30 juni 1949 förordnat, att dess innehavare med hänsyn till arbetsuppgifterna

skall från och med den 1 juli 1949 tjänstgöra i utrikesdepartementet.

Befattningen bör nu, såsom framhållits i innevarande års statsverksproposition

(VII ht, s. 2), överföras till detta departement. Riksdagens

bemyndigande att i den för utrikesdepartementet gällande personalförteckningen

uppföra ytterligare en befattning såsom förste sekreterare i lönegraden

Ca 29 torde därför böra inhämtas.

Personalavdelningen.

Såsom framgår av statsverkspropositionen till innevarande års riksdag,

har en översyn påbörjats avseende de kamerala ärendenas handläggning

inom utrikesförvaltningen (se III ht, s. 2). Den härför tillkallade utredningsmannen

har framlagt vissa förslag avseende handläggningen inom ut
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

rikesdepartementet av ifrågavarande ärenden. Han har framhållit, att en

avlastning borde åstadkommas av den arbetsbörda, som för närvarande åvilar

chefen för utrikesdepartementets personalbyrå. En dylik avlastning

skulle enligt utredningsmannens uppfattning kunna åstadkommas genom en

handläggningsmässig gränsdragning mellan personalärenden i egentlig mening

och ärenden av kameral natur. Man borde sålunda söka skapa en organisation,

innefattande en befattningshavare utanför den diplomatiska och

konsulära personalen, vilken från en central arbetsledande befattning inom

avdelningen kunde ge kontinuitet och stadga åt den del av denna avdelnings

verksamhet, som bygger på innehållet i ett tid efter annan skiftande författningsmaterial

ävensom, i icke oväsentlig omfattning, prejudikat och

praxis. I en dylik organisation kunde elimineras vissa av de nackdelar, som

för personalavdelningens del följa med de relativt täta ombytena av tjänstemän

tillhörande den diplomatiska och konsulära personalen.

Riksräkenskapsverket och statens organisationsnämnd, vilka beretts tillfälle

att yttra sig över utredningsmannens förslag, ha förklarat sig icke ha

något att erinra mot en handläggningsmässig uppdelning av det slag, som

utredningsmannen föreslagit.

Departementschefen. Jag ansluter mig till vad utredningsmannen uttalat

1 förevarande hänseende och anser, att omfattningen av de kamerala ärendena

inom utrikesdepartementet väl motiverar inrättandet av en särskild

byrå inom personalavdelningen för handläggning av dessa ärenden. Jag förordar

sålunda upprättandet av en dylik räkenskapsbyrå och föreslår, att

för ändamålet inrättas en byråchefstjänst i lönegraden Ca 33. Det torde få

ankomma på ministern för utrikes ärendena att till räkenskapsbyrån överföra

de tjänstemän inom den nuvarande personalbyrån, som för närvarande

ha kamerala arbetsuppgifter.

Arkivet.

Vid arkivet tjänstgöra för närvarande 1 kansliråd, tillika chef för arkivet,

2 förste arkivarier, 1 arkivarie, 1 kanslist, 1 extra tjänsteman samt biträdespersonal.

Till följd av ombyggnaden av Arvfurstens Palats är arkivet för närvarande

fördelat mellan departementets lokaler i fastigheterna Jakobsgatan 30

och Styrmansgatan 26 samt depåer på olika ställen i staden. Denna uppdelning

medför naturligen avsevärt extraarbete. Vid departementets blivande

återflyttning till Arvfurstens Palats måste vidare arbetet med arkivets organisation,

införandet av moderna arkivmetoder samt ordnandet av arkivmaterialet

i enlighet med dessa bli tidskrävande. För att dessa arbetsuppgifter

skola kunna lösas på ett tillfredsställande sätt, är en provisorisk förstärkning

av arkivpersonalen erforderlig. Kostnaderna härför kunna beräknas

till omkring 14 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153■ 15

Vad nu anförts skulle beträffande avlöningsstaten medföra följande ändringar.

Anslagsposten 2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän. Indragningen av en

befattning såsom sändebud och finanssakkunnig i lönegraden Cr 19 föranleder

en minskning av nu förevarande anslagspost med 23 700 kronor. Inrättandet

av en befattning såsom chef för räkenskapsbyrån i lönegraden

Ca 33 samt en andre sekreteraretjänst å handelsavdelningen i lönegraden

Ca 24 medför en kostnadsökning å sammanlagt (15 600 + 10 200 =) 25 800

kronor, överförandet på utrikesdepartementets stat av en förste sekreterarebefattning

i lönegraden Ca 29 höjer utgifterna med 13 300 kronor. Verkställd

beräkning av medelsbehovet för den kvinnliga biträdespersonalen har gett

vid handen, att — bland annat på grund av utflyttning av ordinarie personal

för tjänstgöring utomlands — anslagsposten kan sänkas med 93 400 kronor.

För löneklassuppflyttningar och vikariatsersättningar böra beräknas merutgifter

å sammanlagt (3 100 -f- 7 500 =) 10 600 kronor. Anslagsposten bör

sålunda sänkas med (— 23 700 + 25 800 -f- 13 300 — 93 400 + 10 600 —)

67 400 kronor eller till 1 005 000 kronor.

Anslagsposten 4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Avlöning åt

en biträdande chef för handelsavdelningen ökar utgifterna med 19 800 kronor.

För arbetshjälp vid organisation av arkivet erfordras, såsom redan

nämnts, ett belopp av 14 000 kronor. Ändrad löneklassberäkning för fem

förste sekreterare och en revisor samt vissa löneklassuppflyttningar höjer

vidare kostnaderna under anslagsposten med (3 100 + 500 -f- 900 =) 4 500

kronor. Utgifterna för avlöning av extra tjänstemän samt översättare beräknas

däremot nedgå med (13 400 -f- 1 600 =) 15 000 kronor. För avlöning

av kvinnlig biträdespersonal erfordras en ökning av 64 800 kronor och för

vikariatsersättningarna 8 000 kronor, överföring av en befattning i 33 :e och

två befattningar i 29 :e lönegraden från det förutvarande anslaget A. 3. föranleder

slutligen en utgiftsstegring av 42 000 kronor. Anslagsposten bör

alltså höjas med (19 800 -j- 14 000 -f- 4 500 — 15 000 -f- 64 800 -j- 8 000 +

42 000 =) 138 100 eller i runt tal 138 000 kronor till 1 174 000 kronor.

Anslagsposten 6. Rörligt tillägg bör med hänsyn till inrättandet av nya

befattningar och väntad belastning ökas med 9 400 kronor till 259 400

kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande personalförteckning för utrikesdepartementet:
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

A. Diplomatisk eller konsulär personal
-

1 sändebud såsom kabinettssekreterare .......... Co 19

1 chef för handelsavdelningen ............j

3 utrikesråd såsom avdelningschefer ............ Co 14

1 protokollchef .............................. Ca 33

10 byråchefer.................................. Ca 33

9 förste sekreterare .......................... Ca 29

12 andre sekreterare............................ Ca 24

3 förste kanslister eller kanslister.........| .. * j?

B. Övrig personal.

1 kansliråd och chef för arkivet ................ Ca 33

1 chef för räkenskapsbyrån .................... Ca 33

1 kamrerare .................................. Ca 29

2 förste arltivarier ............................ Ca 29

2 arkivarier .................................. Ca 26

1 revisor .................................... Ca 24

13 kansliskrivare .............................. Ca 15

32 kanslibiträden .............................. Ca 11

3 förste expeditionsvakter...................... Ca 11

7 expeditionsvakter............................ Ca 9

38 kontorsbiträden ............................ Ca 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24:

5 förste sekreterare ............................ Ce 29

Tjänstemän å övergångsstat:

B. Övrig personal.

2 kanslibiträden .............................. Ca 11

b) godkänna följande avlöningsstat för utrikesdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 153.

17

Avlöningsstat.

Kronor

1. Avlöning till departementschefen, ministern

för utrikes ärendena .................... 33 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 1 005 000

3. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t........ 8 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 1 174 000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän: ...................

a. Representationsbidrag till minis- Kronor

tern för utrikes ärendena...... 20 000

b. Övriga löneförmåner .......... 20 000 40 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 259 400

Summa kronor 2 520 000

c) till Utrikesdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 520 000 kronor.

B. Sveriges representation i utlandet.

[2] 1. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Diplomatisk och kon
-

sulär personal m. m.

Anslag

Nettoutgift

Kronor

Kronor

1947/48 ......................

5 088 000

5 222 810

1948/49 ......................

5 377 000

5 814 950

1949/50 (statsliggaren s. 166) ..

6 088 000

» (föreslaget anslag å till-

läggsstat) ............

1 100 000

1950/51 (i statsverkspropositio-

nen beräknat belopp) ..

8 000 000

» (förslag) ............

8 240 000

För ifrågavarande anslag har Kungl. Maj:t den 20 maj 1949 fastställt

stat för ortstillägg ävensom följande personalförteckning och avlöningsstat,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän & ordinarie stat:

A. Placerade vid beskickning eller lönat konsulat:

4 sändebud .............................................. Co 19

7 sändebud .............................................. Co 17

2 Dihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 153.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Befattning Lönegrad

21 sändebud .............................................. Co 14

6 generalkonsuler ........................................ Co 14

20 beskickningsråd, handelsråd eller konsuler .............. Ca 33

21 förste beskickningssekreterare eller förste vi ce konsuler.....Ca 29

12 beskickningssekreterare eller vicekonsuler ................ Ca 24

30 förste kanslister eller kanslister....................j ^

B. Placerade enligt Kungl. Maj:ts beprövande:

3 beskickningsråd, handelsråd eller konsuler ................ Ca 33

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24:

A. Placerad vid beskickning eller lönat konsulat:

1 beskickningsråd ........................................ Ce 33

B. Placerade enligt Kungl. Maj:ts beprövande:

3 förste beskickningssekreterare eller förste vicekonsuler.....Ce 29

Avlöningsstat.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 1 892 000

2. Exspektansarvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis .... 85 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal..................... 198 000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänste
män

: Kronor

a. prisutjämningstillägg ...................... 1 300 000

b. särskilda förmåner i övrigt, förslagsvis ...... 2 403 000 3 703 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 210 000

Summa kronor 6 088 000

De sakkunniga erinra om den »hemflyttning» av tjänster, som ägt rum

under krigs- och efterkrigsåren. För att kunna på ett nöjaktigt sätt tillgodose

personalbehovet ha vid ett antal beskickningar och konsulat placerade

tjänstemän, företrädesvis i sekreteraregraderna, tillfälligt inkallats för

tjänstgöring inom departementet. Vid utgången av augusti 1949 funnos

inom departementet sex tjänster, som på detta sätt blivit föremål för »hemflyttning».

En förstärkning av utrikesförvaltningens personalorganisation

torde enligt de sakkunniga i första hand böra taga sikte på att möjliggöra

ett återförande av de hemflyttade tjänsterna till utlandsrepresentationen,

där detta i varje särskilt fall befinnes erforderligt.

Vid inventering av personalbehovet ha de sakkunniga funnit förstärkningar

erforderliga i följande länder, nämligen Amerikas Förenta Stater,

Argentina, Australien, Canada, Chile, Grekland, Indien, Indonesien, Israel,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

19

Italien, Mexico, Pakistan, Peru, Portugal, Syrien-Libanon och Uruguay.

Även i åtskilliga andra länder skulle enligt de sakkunniga en utökning av

representationen i och för sig vara önskvärd och behövlig. Med hänsyn till

det budgetära läget ha de emellertid begränsat sig till att upptaga endast

sådana länder, där en förstärkning icke kunde undvaras utan betydande

olägenheter för utrikeshandeln.

De sakkunniga ha även övervägt frågan, huruvida man vid en förstärkning

av utlandsrepresentationen bör använda den nya anställningsformen

handelssekreterare. Med vissa undantag (Israel, Italien och Syrien-Libanon)

ha de emellertid funnit de arbetsuppgifter, som påkalla personalförstärkningar,

närmast vara av den art, att de böra handhas av befattningshavare

inom den ordinarie utrikesrepresentationen. Vid bedömandet

av detta spörsmål torde enligt de sakkunniga också böra tagas i visst beaktande,

huruvida arbetsuppgifterna äro av den varaktighet, att de motivera

inrättandet av permanenta tjänster. Handelssekreteraretjänsterna torde enligt

de sakkunniga med hänsyn till att deras innehavare anställas för vissa

perioder vara lämpligare, när det gäller att tillgodose mera tillfälliga personalbehov.

Mot bakgrunden av den rådande knappheten på personal kunde

emellertid göras gällande, att den måttliga personalökning, varom här

vore fråga, icke gåve anledning antaga, att personalbeståndet i ett kommande

skede skulle befinnas för stort. Det måste vidare ur rekryteringssynpunkt

anses angeläget att ha tillgång till fasta tjänster.

Under senare tid ha s. k. k o in in e r s i e 11 a biträden knutits till vissa

beskickningar och konsulat. Deras löner bestridas av handels- och sjöfartsfondens

varuutbytesmedel. Frågan om fortsatt och vidgat behov av dylika

biträden samt om deras ställning dryftas i de sakkunnigas betänkande och i

vissa av remissyttrandena. De sakkunniga ifrågasätta, huruvida icke dessa

befattningar, i den mån de anses skola bibehållas, böra bekostas av medel,

som må kunna anvisas för utsändande av handelssekreterare. Sveriges allmänna

exportförening gör gällande, att ifrågavarande biträden i fortsättningen

böra avlönas ur medel, som anvisas å riksstaten.

Departementschefen. Kostnaderna för handelssekreterarna bestridas från

anslag under tionde huvudtiteln, och frågan därom har behandlats i innevarande

års statsverksproposition (X ht, s. 133). Vad åter de s. k. kommersiella

biträdena beträffar torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta,

huruvida och i vad mån ytterligare medel böra ställas till förfogande för

detta ändamål.

Beträffande de sakkunnigas förslag till utvidgning av representationen

utomlands göras i remissyttrandena, utöver vad redan anförts, följande a 11- männa uttalanden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 153-

Kommerskollegium anser, att en förstärkning av den yttre representationen

i första hand bör taga sikte på ett återförande till denna av de befattningar,

som hemflyttats provisoriskt under krigsåren.

Stockholms handelskammare tillstyrker livligt de sakkunnigas förslag

utan att ingå på eu detalj granskning av dessa samt uttrycker sin tillfredsställelse

över att de synas kunna förverkligas inom en begränsad kostnadsram.

Skånes handelskammare tillstyrker de sakkunnigas förslag. Smålands

och Blekinge handelskammare framhåller, att de tämligen ofta förekommande

förflyttningarna av svenska utlandsrepresentanter från land till

land givetvis verka hämmande på vederbörandes förmåga att skaffa sig

verkligt grundlig kännedom om förhållandena i respektive länder. Östergötlands

och Södermanlands handelskammare anför, att förslaget till förstärkning

av den yttre representationen i åtskilliga detaljer överensstämmer med

önskemål, som under hand delgivits kammaren.

Sveriges allmänna exportförening finner det i princip önskvärt, att de

tjänster, som under krigs- och efterkrigsåren provisoriskt omflyttats inom

den yttre representationen samt mellan denna och departementets handelsavdelning,

återflyttas till sina ordinarie platser. I samband härmed syntes

ett formellt underlag böra skapas för fortsatt bestånd av de befattningar,

som tillkommit såsom en följd av dylika omflyttningar.

Sveriges grossistförbund delar helt de sakkunnigas åsikt, i vad avser ökningen

av tjänsterna inom den yttre representationen.

Sveriges redareförening ansluter sig i huvudsak till vad de sakkunniga

anfört i nu ifrågavarande del.

Beträffande de länder, som de sakkunniga upptagit till behandling, torde

till en början få lämnas en redogörelse för de sakkunnigas förslag och för de

yttranden, som avgivits över dessa.

Amerikas Förenta Stater.

De sakkunniga framhålla följande.

Att närmare belysa den amerikanska marknadens särskilt under nuvarande

förhållanden utomordentligt stora betydelse för vår utrikeshandel

torde icke vara erforderligt. Angelägenheten att skapa gynnsamma betingelser

för handeln med detta område hade uppmärksammats i ökad omfattning,

och de överväganden, som förekommit i dessa frågor, hade resulterat

i att en handelssekreterare anställts med placering i Chicago. Vidare hade

övervägts att inrätta ett lönat konsulat i Los Angeles-området, i främsta

rummet med hänsyn till sjöfartsintressena. Även ur de svenska exportföretagens

synpunkt vore emellertid en förstärkning av den officiella representationen

inom detta område önskvärd. De sakkunniga ville därför tillstyrka

ett framlagt förslag om upprättande av ett lönat konsulat i San Pedro. I

fråga om den svenska representationen i Texas hade förslag framkommit

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

21

om anställande av en lönad vicekonsul i Houston. Med hänsyn till den synnerligen

starka ekonomiska utvecklingen i ifrågavarande område och de

möjligheter, som denna torde innebära för svensk export, hade de sakkunniga

funnit sig böra tillstyrka detta förslag.

Sändebudet i Washington har tidigare framlagt förslag oan inrättande av

ett lönat vicekonsulat med distrikt omfattande Long Beach och Los Angeles’

hamnområde. Behovet därav syntes vara ovedersägligt och hade vid upprepade

tillfällen understrukits från svenskt sjöfartshåll. Förslaget har tillstyrkts

av kommerskollegium, Stockholms handelskammare, Sveriges allmänna

exportförening och Sveriges redareförening.

I sitt yttrande över de sakkunnigas betänkande konstaterar sändebudet, att

de framlagda förslagen syntes vara väl övervägda och föranledde kommentarer

endast i följande hänseende. En utvidgning av Sveriges utrikesrepresentation

med särskilt sikte på utrikeshandelns intressen vore tvivelsutan

påkallad. Det förefölle emellertid vara av stor betydelse, att vid avvägningen

av hithörande frågor beviljade anslag användes så, att tjänstemännen icke

behövde kämpa med ekonomiska svårigheter. Det vore bättre att utsända

färre väl avlönade tjänstemän än flera, som skulle känna sig handikappade

av för knappt tillmätta löner. Ofta hade vederbörande tjänsteman efter

någon tid utomlands funnit, att han visserligen kunde leva på en något

högre standard än i hemlandet men med hänsyn till tjänstens oavvisliga

krav och den miljö, där han hade att verka, komme att kämpa med ekonomiska

bekymmer. Detta gällde alldeles särskilt för familjeförsörjare, vilkas

utgifter vid utlandstjänstgöringen ofta måste anses vara dubbelt så stora

som de ogifta tjänstemännens i de allt vanligare fall, då tjänstgöringen i

Stockholm åsamkat vederbörande icke obetydlig skuldsättning, samt vid

tjänstgöring i land, där den allmänna levnadsstandarden vore högre än i

Sverige eller där levnadsstandarden inom de kretsar, där vederbörande

måste verka, vore högre än i Sverige. Erfarenhetsmässigt verkade ekonomiska

svårigheter i hög grad förlamande på vederbörande tjänstemäns verksamhetsförmåga

och verksamhetslust. Det syntes därför vara av stor vikt,

att man vid varje utvidgning av utrikesförvaltningen noga övervägde, huruvida

adekvata avlöningsförmåner för hittillsvarande och tillkommande tjänster

kunde utverkas.

Norrbottens och Västerbottens läns handelskammare anser en förstärkning

av representationen i bl. a. Amerikas Förenta Stater särskilt viktig.

Argentina.

De sakkunniga anföra följande.

Argentina vore vår viktigaste exportmarknad i Sydamerika. Före kriget

hade 1—2 % av vår export gått dit. År 1947 hade siffran varit 5,9 % eller 191

miljoner kronor och år 1948 3,8 % eller 153 miljoner kronor. Landet vore inbegripet

i en betydelsefull industrialiseringsprocess, som medförde stora

möjligheter för avsättningen av svenska verkstadsprodukter. Likaså utgjorde

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj:ts proposition nr 153.

Argentina en gynnsam marknad för den svenska massa- och pappersexporten.

Då en omfattande importkontroll införts under de senaste åren, hade

den svenska exporten dit att räkna med svårigheter, för vilkas övervinnande

en förstärkning av beskickningen torde vara erforderlig.

Beskickningen i Buenos Aires bestode av ett sändebud, en förste beskickningssekreterare,

en attaché, en pressattaché och en förste kanslist, och

därjämte vore till beskickningen knuten en handelssekreterare.

Med hänsyn till ovanberörda omständigheter föresloges, att den befattning

som förste beskickningssekreterare, vilken under krigsåren hemflyttats

till departementet, återföres till beskickningen.

Sändebudet i Buenos Aires instämmer i vad de sakkunniga anfört om

Argentinas betydelse för exporten av verkstadsprodukter, massa och papper

samt understryker behovet av att en förstärkning av beskickningens personal

äger rum.

Den långtgående regleringen av Argentinas utrikeshandel hade lett till

att beskickningens arbetsbörda blivit mycket tyngande, enär den nödvändiggjorde

ständiga och tidsödande ingripanden bos myndigheterna, i all synnerhet

i vad avsåge bistånd åt svenska exportörer och deras representanter

vid utverkande av licenser och dylikt. Denna verksamhet samt kontrollen av

gällande handels- och betalningsavtals tillämpning föranledde deltagande i

en mångfald överläggningar. Sändebudet önskade med eftertryck stödja

de sakkunnigas förslag, att en befattning som förste beskickningssekreterare

skulle återföras till beskickningen.

Australien.

De sakkunniga framhålla beträffande representationen i detta land följande.

Den svenska exporten till Australien hade efter kriget till en början mött

betydande svårigheter till följd av de australiska myndigheternas ytterst

restriktiva importpolitik gentemot Sverige. Sedan handeln emellertid blivit

föremål för avtalsmässig reglering, varigenom diskrimineringen mot svenska

varor de facto kommit att upphöra, hade varuutbytet kontinuerligt ökat

och år 1948 uppvisat rekordsiffror (export 93 miljoner kronor, import 61

miljoner kronor).

Genom en överflyttning av sterlingländernas import från hårdvaluta- till

mjukvalutaländer torde man även i fortsättningen kunna räkna med goda

avsättningsmöjligheter för svenska varor på den australiska marknaden.

Den ökade konkurrensen, framför allt från den brittiska exportindustrins

sida, som i Australien hade förmånen av betydande preferenstullar, torde

emellertid göra det angeläget, att de i Australien etablerade svenska exportföretagen

och deras representanter även i fortsättningen erhålla ett effektivt

fortlöpande stöd från den svenska representationen därstädes.

Beskickningen i Canberra bestode av ett sändebud, en beskickningssekreterare

och en kanslist. I övrigt förekomme icke någon lönad svensk representation

men däremot ett tiotal olönade konsulat eller vicekonsulat. Sålunda

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 153.

23

funnes i Melbourne ett olönat konsulat. Det vore till detta, soin behovet av

förstärkning av representationen i Australien i huvudsak hänförde sig. Genom

de ökade svensk-australiska handelsförbindelserna hade denna hamn

erhållit en växande betydelse för den svenska sjöfarten. En omfattande handel

vore vidare koncentrerad dit, och dessutom hade den federala myndighet,

som har hand om alla frågor rörande den australiska exporten, överflyttat

till denna stad. Dess kommersiella betydelse hade uppmärksammats av

våra ledande exportföretag, av vilka flera förlagt sina huvudkontor dit, och

vissa av dem hade även betydande fabriksanläggningar därstädes. Utvecklingen

av Sveriges handel och sjöfart på Australien hade sålunda gjort en

förstärkning av representationen i Melbourne erforderlig, och de sakkunniga

ville därför för sin del förorda inrättandet av en lönad förste vicekonsulsbefattning

därstädes.

Sändebudet i Canberra har tidigare framhållit, att utvecklingen av handelsförbindelserna

med Australien, vilka år efter år visade mer än en fördubbling

av Sveriges exportsiffror i jämförelse med närmast föregående år

och för det tilländalupna avtalsåret överskridit 100 miljoner kronor, till

fullo hade visat det berättigade i de ekonomiska uppoffringar, som gjorts

genom beskickningens upprättande. Den osäkra ekonomiska situationen, dollarkrisen,

den starka exportoffensiven från nära nog alla världens länder

samt pris- och valutafrågor m. m. ställde vårt land inför problem, som kunde

lösas endast genom de allvarligaste ansträngningar. Detta medförde, att

mycket stora krav komme att ställas på Sveriges representation i Australien.

Melbournes betydelse i ekonomiskt avseende hade uppmärksammats av ledande

svenska exportföretag. En del federala myndigheter, som bl. a. handlade

frågor rörande utrikeshandeln, hade överflyttats till Melbourne. Ett icke

ringa antal militär-, jordbruks- och pressattachéer samt trade commissioners

från olika länder voro även placerade därstädes.

Med hänsyn till utvecklingen av Sveriges handels- och sjöfartsförbindelser

med Australien kunde upprättandet av en lönad konsulsbefattning i

Melbourne i längden icke undvikas. Ett omedelbart ståndpunktstagande för

förslaget om tillskapande av en lönad befattning vore starkt att tillråda. Inrättandet

av en vicekonsulsbefattning kunde tänkas såsom en nödfallsutväg

och vore i varje fall bättre än ett bibehållande av den därstädes befintliga

honorära konsulsbefattningen.

Kommerskollegium och Sveriges allmänna exportförening tillstyrka de sakkunnigas

förslag om inrättande av eu befattning som förste vicekonsul vid

det olönade konsulatet i Melbourne.

Kooperativa förbundet framhåller, att en marknadsundersökning, som förbundet

år 1947 låtit företaga i landet, givit vid handen, att Sverige även borde

ha en permanent konsulär representation med placering i Sydney. Denna

stad vore en av det brittiska imperiets största hamnar samt även på annat

sätt ett kommersiellt centrum. Även om en lönad konsulsbefattning av olika

skäl för närvarande icke ansetts kunna ifrågakomma, borde dock frågan

i en relativt näraliggande framtid aktualiseras. De sakkunnigas förslag att

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 133.

inrätta en förste vicekonsulsbefattning i Melbourne anser sig förbundet ha

skäl att förorda.

Canada.

De sakkunniga anföra följande.

Sveriges handel med Canada vore av betydligt mindre omfattning än flertalet

jämförliga europeiska länders. Importen hade år 1947 haft ett värde

av 52 miljoner kronor och år 1948 av 35 miljoner kronor. Exporten hade samtidigt

uppgått till allenast 11, respektive 10 miljoner kronor. Den kanadensiska

marknaden vore på grund av landets ofantliga utsträckning tämligen

svårbearbetad, men då Canada vore ett dollarland, förefölle det angeläget,

att intet försummades för att öka vår export dit.

För detta ändamål syntes det böra övervägas, att representationen i detta

land, vilken för närvarande endast utgjordes av ett sändebud, en attaché

och två förste kanslister, återfinge en förste sekreterarebefattning, som hemflyttats

till departementet.

Sändebudet i Ottawa framhåller, att svensk import till Canada framför

allt försvåras av höga svenska exportpriser i samband med större vinstmarginal

på andra håll och långa svenska leveranstider. Nya direkta affärsförbindelser

hade dessutom börjat etableras först på sista tiden. Den kanadensiska

marknaden hade förut i stor utsträckning bearbetats genom huvudagenter

i andra länder. Den svenska exporten till Canada under år 1949

torde komma att stiga till 16 å 18 miljoner kronor enligt kanadensisk statistik

och importen därifrån att nedgå till 26 å 28 miljoner kronor.

Till följd av personalindragmngar hade beskickningschefen nödgats i

starkt ökad utsträckning övertaga arbetsuppgifter, för vilka tidigare kunnat

anlitas tjänstemän i lägre grader. Personalbristen accentuerades ytterligare

av långvariga sjukdomsfall på grund av det i Canada rådande hårda klimatet,

vilka direkt äventyrade det löpande arbetet. Med hänsyn härtill vore en

förste sekreterarebefattning erforderlig enbart för vikariatstjänstgöring.

Den svenska informationsverksamheten i Canada hade i betraktande av

beskickningens arbetsresurser erhållit en stor omfattning och ej minst i handelspolitiskt

hänseende givit synnerligen goda resultat.

Svenska intressen i Canada syntes över huvud taget påkalla ökad uppmärksamhet

vid varje planläggning av den svenska handelspolitiska administrationen.

Canada räknade näst Förenta Staterna och östersjöländerna

den största utlandsbefolkningen av svenskt ursprung, och svensk sjöfart

hade omfattande intressen i landet.

Chile.

De sakkunniga anföra beträffande Sveriges representation i Chile följande.

Den svenska exporten hade under efterkrigsåren varit mellan 16 och 21

miljoner kronor, vilket innebure en betydande ökning jämfört med förkrigsåren.

Sverige hade normalt ett stort importöverskott på Chile, beroende i

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kunyl. Mai ds proposition nr 153.

första hand på kopparköpen. Importen hade sålunda åren 1946 och 1947

haft ett värde av 37 miljoner kronor, ehuru den år 1948 av särskilda skäl

begränsats till inemot 10 miljoner kronor.

Beskickningen i Santiago de Chile, vilken bestode av ett beskickningsråd

(envoyé) och en kanslist, syntes vara i behov av en viss förstärkning. De

sakkunniga hade dock icke ansett sig böra framlägga förslag om inrättande

av någon ytterligare tjänst vid denna beskickning. Den utökning av beskickningen

i Lima, som föresloges av de sakkunniga, syntes nämligen i viss

omfattning kunna utnyttjas även för beskickningen i Santiago de Chile.

Beskickningschefen i Santiago de Chile anser den sålunda förordade anordningen

endast i ringa utsträckning innebära en personalförstärkning för

sin beskickning samt föreslår, att en handelssekreterare eller ett kommersiellt

biträde skall knytas till denna.

Grekland.

De sakkunniga framhålla i sitt betänkande följande.

Handeln på Grekland hade under efterkrigsåren kännetecknats av stora

svenska exportöverskott. Sålunda hade år 1947 mot en import av 3,7 miljoner

kronor svarat en export av 19,3 miljoner kronor samt år 1948 9,2,

respektive 25,i miljoner kronor. För år 1949 hade förutsetts ett exportöverskott

av ej mindre än 35 miljoner kronor att betalas genom begagnande av

en grekisk dragningsrätt på Sverige inom ramen för det intereuropeiska betalningsavtalet,

vilket innebure, att Sverige erhölle motsvarande belopp i

dollars.

Den nuvarande personalbesättningen vid beskickningen i Athén — ett

beskickningsråd med envoyés ställning — vore icke tillräcklig för att handha

de uppgifter, som varuutbytet aktualiserar. För att möjliggöra detta vore

inrättandet av en tjänst som beskickningssekreterare erforderligt.

Beskickningschefen i Athén förklarar sig med stor tillfredsställelse ha

tagit del av de sakkunnigas förslag samt konstaterar, att detta tillgodoser

av beskickningen tidigare framförda önskemål.

Kommerskollegium och Sveriges allmänna exportförening tillstyrka det

framlagda förslaget.

Indien.

Beträffande representationen i Indien yttra de sakkunniga följande.

Den svenska exporten på Indien hade visserligen under efterkrigsåren

visat en ständig ökning — 31,7 miljoner kronor år 1947 och 55 miljoner kronor

år 1948 (inbegripet Pakistan). Denna tendens torde emellertid för tillfället

få anses ha kulminerat på grund av en mera restriktiv inställning från

de indiska myndigheternas sida. Importen från Indien och Pakistan tillsammantagna

hade år 1947 uppgått till 37 miljoner kronor och år 1948 till 68

miljoner kronor. Under tiden januari—juli 1949 hade importen från Indien

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

enbart ett värde av 18 miljoner kronor. Detta senare land erbjöde med sin

befolkning på över 300 miljoner invånare en betydande potentiell marknad,

som just lörefölle att börja öppnas för de västerländska industristaterna.

Beskickningen i New Delhi utgjordes av ett beskickningsråd med envoyés

ställning samt en attaché. För den förstnämnda befattningen hade man

nödgats taga i anspråk en byråchefsbefattning inom utrikesdepartementet,

vilket givetvis endast måste betraktas som en nödfallsutväg. Det vore uppenbarligen

angeläget, att denna tjänst snarast återfördes till departementet.

För att möjliggöra detta ville utredningen föreslå, att en tjänst såsom beskickningsråd

inrättas vid beskickningen.

I samband med tillkomsten av beskickningen i New Delhi hade det lönade

generalkonsulatet i Bombay ersatts med ett olönat konsulat, vilket sedermera

omvandlats till ett olönat generalkonsulat. Det enorma området

kunde emellertid uppenbarligen icke täckas genom den nuvarande representationen.

Bombay torde för närvarande betraktas som Indiens viktigaste

affärscentrum, och de flesta svenska företag med egen representation i Indien

hade denna förlagd dit. Dessutom hade flertalet övriga utländska beskickningar

avdelat kommersiell personal till Bombay. Kungl. Maj :t hade

vidare anvisat medel för orienterande marknadsundersökningar i Indien.

En av exportföreningen för detta ändamål anställd person hade knutits

till beskickningen i New Delhi med placering huvudsakligen i Bombay.

Med hänsyn till de möjligheter, som den indiska marknaden innefattade

för vårt land samt Bombays betydelse såsom kraftcentrum inom det indiska

näringslivet, syntes det befogat med en förstärkning av vår officiella representation

där. Utredningen ville sålunda även föreslå, att vid generalkonsulatet

i Bombay anställes en lönad förste vicekonsul.

Beskickningschefen i New Delhi fäster uppmärksamheten på att Indien

med sina 330 miljoner invånare efter självständighetsförklaringen genomgår

en industriell och ekonomisk utveckling av stora mått, vilken måste

beräknas medföra möjligheter för utvidgad svensk export och för svensk

teknisk expertis, exempelvis i samband med realiserandet av många och stort

upplagda hydro-elektriska projekt. Det vore utan tvivel av största vikt, att

Sverige visade sitt intresse för den indiska marknaden och den indiska

industrialiseringen i detta inledande stadium. Den allmänna inställningen

till Sverige vore också präglad av så stor välvilja, att det vore allt skäl utnyttja

situationen för en intensifierad bearbetning av Indien.

Förslaget att inrätta en förste vicekonsulsbefattning vid det olönade generalkonsulatet

i Bombay måste visserligen hälsas med största tillfredsställelse,

men en dylik anordning kunde dock i fortsättningen icke beräknas

avlasta beskickningens arbetsbörda mer än den redan i Bombay placerade

tjänstemannen. Den nye förste vicekonsulns tid konnne också att till stor

del tagas i anspråk av sjöfartsärenden. En förstärkning även av beskickningens

personal vore på grund härav ofrånkomlig. Summan av in- och utgående

skrivelser per år vid förra generalkonsulatet i Bombay och beskick
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

27

ningen i New Delhi hade ökat från 8 242 år 1945 till 13 629 år 1949. Huvuddelen

av ärendena berörde den svensk-indiska handeln och förutsatte en

daglig, mestadels synnerligen tidsödande personlig kontakt med de indiska

myndigheterna. Förfrågningar i kommersiella ärenden, både från Indien

och Sverige, visade en oavbruten stegring. Då dessutom hela det handelspolitiska

arbetet utfördes av beskickningen, hade den i Bombay placerade

tjänstemannen icke kunnat utnyttjas för dessa uppgifter. Den föreslagne

förste vicekonsuln kunde ej heller beräknas komma att deltaga häri.

Då det syntes vara av allra största vikt, att beskickningen kunde på ett

fullgott sätt sköta den kommersiella informationen och följa den industriella

och ekonomiska utvecklingen i Indien, föresloges, att en förste sekreterarebefattning

inrättas vid beskickningen. Nödvändigheten härav framginge ytterligare

av att beskickningschefen numera också vore ackrediterad i Colombo

och att frågan om hans ackreditering även i Rangoon knappast kunde

undgå att upptagas, vilket komme att medföra en ytterligare belastning samt

oundgänglig frånvaro från New Delhi.

Kommerskollegium tillstyrker de sakkunnigas förslag om inrättande av

befattningar såsom beskickningsråd i New Delhi och förste vicekonsul vid

det olönade generalkonsulatet i Bombay.

Norrbottens och Västerbottens läns handelskammare finner det särskilt

viktigt, att representationen i bl. a. Indien förstärkes.

Sveriges allmänna exportförening har som nämnts framhållit önskvärdheten

av att de tjänster, vilka provisoriskt omflyttats mellan den yttre representationen

och handelsavdelningen, återföras till sina ordinarie platser. Föreningen

säger sig även instämma i de sakkunnigas yttrande om angelägenheten

av att en ny befattning såsom förste vicekonsul vid det olönade generalkonsulatet

i Bombay tillskapas.

Indonesien.

De sakkunniga ha framhållit, att Indonesien med sina omkring 70 miljoner

invånare representerar en betydande marknad samt att det syntes

angeläget, att Sverige, så snart möjlighet därtill vore för handen, sökte

nå en tillfredsställande lösning av frågan om representation i Djakarta.

Även Skånes handelskammare har gjort ett liknande uttalande. Sveriges

allmänna exportförening har anfört, att frågan om representation i Indonesien

med hänsyn till Sveriges betydande handelsintressen därstädes icke

kunde utan olägenhet ytterligare uppskjutas.

Israel.

De sakkunniga anföra följande.

Sveriges handel med Israel hade under efterkrigstiden, särskilt under

första halvåret 1949, kontinuerligt ökat. Exporten till Israel hade år 1948

uppgått till 7,4 miljoner kronor och under första halvåret 1949 till 9,6 miljoner

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

kronor, samt importen under angivna period haft ett värde av 5,6, respektive

8,9 miljoner kronor. Israel erbjöde goda avsättningsmöjligheter för en rad

svenska exportvaror, och det torde vara av särskild vikt att under den organiseringsperiod,

som landet just nu genomginge, upparbeta den svenska

exporten. Vidare vore den svenska sjöfarten på Israel av stor betydelse.

Under den brittiska mandattiden hade Sverige varit representerat genom

konsulaten i Jerusalem, Tel-Aviv och Haifa. Av dessa hade konsulatet i

Jerusalem numera avslutat sin verksamhet, och de båda andra hade på

grund av rådande förhållanden begränsade möjligheter att tillgodose svenska

ekonomiska och kommersiella intressen i Israel. Frånvaron av en ur

förhandlingssynpunkt erforderlig rapportering om Israels handelspolitiska

status samt svårigheten att erhålla kontakt med landets myndigheter hade

förorsakat betydande olägenheter.

På grund härav borde en svensk representant snarast möjligt placeras

i Tel-Aviv. Denne borde erhålla sådan ställning, att han kunde träda i förbindelse

med vederbörande myndigheter. Någon befattning inom utrikesförvaltningen

syntes icke för närvarande kunna upprättas för ändamålet.

Det syntes angeläget, att medel för utsändande av en dylik representant

ställdes till förfogande förslagsvis från anslaget till åtgärder för främjande

av varuutbytet med främmande länder.

Kommerskollegium anser den av de sakkunniga föreslagna befattningen

som representant i Tel-Aviv vara nödvändig, om Sveriges intressen i ifrågavarande

område skola kunna tillvaratagas på ett tillfredsställande sätt.

Norrbottens och Västerbottens låns handelskammare finner det särskilt

viktigt, att representationen i bl. a. Israel förstärkes.

Italien.

De sakkunniga anföra beträffande Italien följande.

Svårigheter förelåge att bevaka handelsutbytet med Italien och i all synnerhet

hade det visat sig svårt att med den nuvarande representationen i Milano

få det bistånd från den officiella representationens sida, som skulle

vara önskvärt för näringslivets del. Med hänsyn till att de flesta importörer

— särskilt på textilområdet — hade sina förbindelser i denna stad torde det

få anses önskvärt att erhålla en förstärkning på denna ort.

För närvarande hade man tillfälligt beaktat behovet av en förstärkning

genom att vid det olönade konsulatet därstädes anställa en biträdande tjänsteman.

Många skäl talade emellertid för att träffa en mera permanent anordning.

En lämplig sådan vore att i Milano placera en handelssekreterare.

Sändebudet i Rom anför i sitt yttrande över sakkunnigförslaget, vilket

i denna del avser förstärkning av det olönade konsulatet i Milano med en

handelssekreterare och därför icke upptages till behandling i detta sammanhang,

att Italien under senare år kommit att spela en avsevärt större roll

för Sveriges utrikeshandel än tidigare och att möjligheter torde finnas till

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

29

vidgad export av exempelvis järn-, stål- och verkstadsindustriernas produkter.

Det under de senaste åren förefintliga importöverskottet från Italien

hade emellertid tenderat att ytterligare ökas, och detta förhållande erbjöde

särskilda problem, som krävde omsorgsfullt beaktande. Vidare hade

det blivit alltmer nödvändigt att övervaka handelsavtalens tillämpning och

de enskilda affärernas behandling i olika instanser, och ingripanden från

beskickningens sida hade krävts i stigande utsträckning. Iinportlicenstvång

hade dessutom på sistone återinförts för ett stort antal svenska varor. Att

vid sidan av beskickningens övriga verksamhet på ett tillfredsställande sätt

fullgöra nämnda uppgifter utan något för ändamålet disponibelt biträde

syntes bli allt svårare. För närvarande vore förutom sändebudet endast

en tjänsteman, nämligen ett beskickningsråd, placerad vid beskickningen på

längre sikt. På attachéposten inträffade ofta ombyten eller vakanser. Med

häns}rn härtill och då kunskap i landets språk oundgängligen erfordrades,

vore behovet av en förstärkning redan nu påtagligt.

En under år 1949 vidtagen provisorisk förstärkning av konsulatet i Milano

kunde givetvis icke väntas medföra någon minskning i beskickningens

ifrågavarande arbetsuppgifter, enär dessas fullgörande krävde en direkt kontakt

med olika myndigheter i Rom. Frågor rörande handelsutbytet måste

exempelvis icke blott upptagas med utrikesministeriet utan även fullföljas

hos övriga ministerier och andra berörda myndigheter. Beaktas borde även

svårigheten att med nuvarande personal upprätthålla den rapportering i

ekonomiska och kommersiella frågor, som syntes önskvärd med hänsyn

till den aktiva italienska handelspolitiken och Italiens ställning såsom medlem

av Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete.

Det syntes sålunda erforderligt att redan nu förstärka beskickningen med

en tjänsteman, som mer odelat än beskickningsrådet kunde ägna sig åt

sagda uppgifter. Med hänsyn till att arbetet huvudsakligen bestode i bevakandet

av svenska intressen i ministerier och hos övriga myndigheter, syntes

även en allmän förstärkning av beskickningen, exempelvis med en beskickningssekreterare,

kunna erbjuda en lämplig lösning.

Andra länders beskickningar av jämförlig storleksordning hade en eller

flera tjänstemän, som helt ägnade sig åt handelsfrågor. Sverige vore numera

det enda land med ett betydande handelsutbyte med Italien, som saknade

såväl handelsråd som annat biträde för handelsärendenas skötsel.

Mexico.

De sakkunniga anföra i denna del följande.

Handeln med Mexico hade, liksom med Latinamerika i övrigt, numera en

betydligt större omfattning än före kriget. Exporten, som under förkrigsåren

icke nått upp till 9 miljoner kronor, hade år 1947 haft ett värde av 24

och år 1948 29 miljoner kronor. Importen under förkrigsåren hade överstigit

exporten och hållit sig omkring 12 miljoner kronor. Efter kriget hade

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

den varierat starkt, 23 miljoner år 1946, 32 miljoner år 1947 och endast 13

(av valutaskäl) år 1948. Vissa av de råvaror, som normalt tagits från

Mexico, skulle möjligen kunna i ökade kvantiteter uppdrivas på andra

marknader, men på längre sikt vore det förmodligen nödvändigt att räkna

med större svenska inköp i Mexico.

Med hänsyn till dessa förhållanden ävensom till de stora intressen, som

den svenska industrin hade i detta land, syntes det erforderligt, att beskickningen

i Mexico City, vilken för närvarande utgjordes av ett sändebud, en

attaché och en förste kanslist, erhölle förstärkning. Denna torde i främsta

rummet böra ske genom återflyttning av en befattning som förste beskickningssekreterare,

vilken hemflyttats till departementet.

Sändebudet i Mexico framhåller inledningsvis, att Mexico vore ett rikt

land med stora naturtillgångar, där såväl jordbruk som industri- och byggnadsverksamhet

befunne sig i stark utveckling. Förutsättningarna för avsättning

av svenska exportvaror vore sålunda goda. Marknaden bearbetades

intensivt från många håll, särskilt Amerikas Förenta Stater, Canada,

Schweiz, Väst-Tyskland och Japan. Någon bearbetning av den mexikanska

marknaden hade emellertid hittills icke förekommit från officiell svensk

sida, och det hade med beskickningens fåtaliga personal icke varit möjligt

att tillräckligt ägna uppmärksamhet åt och rapportera angående den kommersiella

och ekonomiska utvecklingen.

Krav kunde komma att ställas på ökade svenska inköp till utjämnande

eller förbättring för Mexicos del av handelsbalansen, som under de sista

åren givit Sverige ett väsentligt överskott av hårdvaluta. I själva verket

hade sådana krav redan under hand framkommit. Även i detta avseende

skulle beskickningen behöva kommersiell expertis.

Ytterligare ett starkt skäl att förstärka personalen vore, att beskickningen

hade att bevaka Sveriges ekonomiska och kommersiella intressen även i

fem centralamerikanska stater. Även om handeln med var och en av dem

vore tämligen liten, vore den dock sammanlagt icke utan betydelse (år

1948 9 miljoner kronor och januari—oktober 1949 5 miljoner kronor) och

hade under det sista året givit Sverige ett nettoöverskott av hårdvaluta. I

dessa stater hade man emellertid också måst börja tänka på att utjämna

handelsbalansen och överväga åtgärder mot importen från länder, med vilka

handelsbalansen vore särskilt negativ. Enligt beskickningschefens erfarenhet

skulle dock åtskilligt kunna vinnas med en icke alltför sällan återkommande

personlig kontakt mellan vederbörande regeringsmyndigheter och

en officiell representant för Sverige. Intresset för utvidgad handel med Sverige

vore påtagligt. Förhållandena i dessa länder vore mycket olika sinsemellan

och även i förhållande till Mexico. Att noggrant följa den ekonomiska

utvecklingen i varje särskilt land skulle kräva mycken tid och många

resor. Ifrågavarande länder vore stadda i en livlig utveckling och utgjorde

en potentiell marknad, som kunde bli av viss betydelse.

Med hänsyn till de stora svenska investeringar och andra intressen, som

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

31

funnes i Mexico, vore det måhända att tillråda, att beskickningen under

ministerns frånvaro förestodes av en mera erfaren tjänsteman i högre tjänsteställning.

Sändebudet tillstyrker livligt de sakkunnigas förslag, att en befattning

som förste beskickningssekreterare återföres till beskickningen.

Pakistan.

De sakkunnigai framhålla följande.

Före den 1 januari 1949 hade Pakistan icke redovisats separat i svensk

tullstatistik utan tillsammans med Indien. Under de första sju månaderna

1949 hade exporten dit — huvudsakligen papper och massa — uppgått till

ett värde av 5,2 miljoner kronor. Importen, bestående främst av bomull,

hudar och jute, hade uppgått till 9,3 miljoner kronor. Från officiell pakistansk

sida hade stort intresse visats för ökade inköp från Sverige. Med sin

befolkning på mer än 80 miljoner erbjöde Pakistan en stor potentiell marknad.

Det vore att förvänta, att landets handelspolitiska orientering i väsentlig

grad korame att bestämmas av utvecklingen under de närmaste åren,

och man borde därför icke försitta någon tid, därest man önskade i Pakistan

upparbeta en marknad för svenska produkter.

Nyligen hade beslutits, att diplomatiska förbindelser skulle upptagas mellan

Sverige och Pakistan, varvid sändebudet i Teheran ackrediterats även

i Karachi. Denne kunde emellertid endast tidvis vistas där, och Sveriges

ende på platsen bosatte representant vore en olönad konsul. Ur handelspolitisk

och kommersiell synpunkt syntes en dylik utformning av vårt

lands officiella representation i Pakistan knappast kunna anses tillfredsställande.

Det förefölle önskvärt, att en lönad tjänsteman placerades i Karachi,

och de sakkunniga ville för sin del föreslå, att en förste beskickningssekreterare

anställdes därstädes.

Sändebudet i Teheran framhåller, att de erfarenheter, han vunnit vid ett

besök i Pakistan, till fullo bekräftat de slutsatser, vartill de sakkunniga

kommit. Nämnda land befunne sig mitt uppe i en industrialiseringsprocess,

som icke kunde undvika att bereda potentiella avsättningsmöjligheter för

flera svenska verkstadsprodukter. Den pakistanska staten nedlade ett stort

intresse på den industriella och kommersiella utvecklingen, och knappast

någon kommersiell verksamhet inleddes utan statsmakternas medverkan.

Fn svensk representation hade därvid en viktig förmedlande och introducerande

uppgift att fylla. Den svenska sjöfarten på Karachi och Chittagong

vore vidare relativt livlig. Under sådana förhållanden syntes förslaget att i

Karachi placera en förste beskickningssekreterare, som i sändebudets frånvaro

skulle i egenskap av t. f. chargé d’affaires förestå beskickningen, vara

väl motiverat. Han borde dessutom anmälas även i Teheran och Bagdad för

alt vid behov kunna alternera å dessa platser.

Kommerskollegium och Sveriges allmänna exportförening tillstyrka de

sakkunnigas förslag.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Skånes handelskammare vill framhålla behovet av att den officiella

representationen i Pakistan utrustas med tillräcklig, kvalificerad personal

för att lämna det svenska näringslivet effektivt stöd i strävandena att upparbeta

handelsförbindelserna med nämnda stat.

Peru.

De sakkunniga anföra följande.

Exporten till Peru vore visserligen av ganska begränsad omfattning eller

något över 9 miljoner kronor under vartdera av åren 1946 och 1947

samt 5 miljoner kronor år 1948. Sedan numera importlicenssystemet radikalt

ändrats, hade den svensk-peruanska handeln under de första sju månaderna

år 1949 resulterat i ett exportöverskott å icke mindre än 6,7 miljoner

kronor. Enär det ankomme på beskickningen i Lima att övervaka och

befrämja även varuutbytet med Bolivia och Ecuador, borde i detta sammanhang

nämnas, att Sverige på båda dessa länder har exportöverskott i

dollars. Åren 1947 och 1948 hade sålunda handeln med Bolivia uppvisat överskott

om 1,5, respektive 3,9 miljoner kronor och handeln med Ecuador 1,7,

respektive 2,9 miljoner kronor.

Beskickningen i Lima, som bestode av ett sändebud och en kanslist, torde

få anses vara i behov av en förstärkning. Denna syntes i viss omfattning

kunna utnyttjas även för beskickningen i Santiago de Chile. Bl. a. vore det

önskvärt att för båda dessa beskickningar få tillgång till en tjänsteman, som

skulle kunna vikariera för beskickningscheferna under deras semestrar och

tjänstledigheter. De sakkunniga ville sålunda föreslå, att till beskickningen

i Lima återföres den befattning som förste beskickningssekreterare, vilken

hemflyttats till departementet.

Sändebudet i Lima framhåller, att behovet av en sekreterare vid beskickningen

vore trängande och att det visat sig omöjligt att utan en sådan på

ett tillfredsställande sätt fullgöra de arbetsuppgifter, särskilt på det handelspolitiska

och ekonomiska området, vilka ålåge beskickningen och under

de senaste åren mångfaldigats. Även om dennas verksamhetsområde hade

varit inskränkt till Peru, skulle behov av en sekreterare föreligga. Det vore

därför uppenbart, att beskickningschefen varken hunne ägna tillräcklig

uppmärksamhet åt Bolivia och Ecuador eller besöka dessa länder i den utsträckning,

som vore önskvärd. Att beskickningen, såsom de sakkunniga

föreslagit, skulle avstå från sekreteraren för vikariat under beskickningschefens

i Santiago de Chile semester eller tjänstledighet vore vidare otillfredsställande.

Om man för en sekreterare räknade med en genomsnittlig

tjänstgöringstid av tre år, skulle nämligen denne under närmare två tredjedelar

av denna tid vikariera för de två beskickningscheferna eller själv åtnjuta

semester.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

33

Portugal.

De sakkunniga framhålla beträffande representationen i Portugal följande.

Portugals alltmer utpräglade ställning som hårdvalutamarknad torde ha

bidragit till att vår import från detta land, som under de första efterkrigsären

stigit till cirka 27,5 miljoner kronor från 7,6 miljoner kronor år 1938,

åter gått tillbaka till 18,7 miljoner kronor år 1948. Samtidigt hade dock exporten

dit, som år 1938 utgjort 5,4 miljoner kronor, år 1948 kunnat bibehållas

vid ungefär samma nivå som under åren 1946 och 1947, nämligen omkring

40 miljoner kronor. Vårt gällande avtal med Portugal förutsåge emellertid ett

balanserat varuutbyte, varför våra exportmöjligheter torde bli beroende av

vår import från denna allt hårdare marknad.

Portugal hade hittills försett Sverige med en rad viktiga produkter såsom

kopra, sisal, harts, kork och wolfram men även mindre viktiga sådana, som

t. ex. sardiner och viner. Av vår egen export vore verkstadsprodukterna

relativt väl inarbetade på den portugisiska marknaden. Det portugisiska

importlicenssystemet hade ökat arbetsuppgifterna för våra officiella representanter.

Den nuvarande representationen i Lissabon med ett sändebud och en kanslist

vore icke tillräcklig för dessa uppgifter, och det skulle i och för sig vara

önskvärt att förstärka beskickningen med en beskickningssekreterare. I avvaktan

på ytterligare erfarenheter borde emellertid prövas, huruvida icke behovet

av en personalökning tills vidare skulle kunna tillgodoses genom placering

av en attaché vid beskickningen.

Sändebudet i Lissabon anför, att 1948 års svensk-portugisiska handelsavtal

numera avser ett varuutbyte av omkring 60 miljoner kronor i vardera

riktningen, samt understryker, att detta omfattar icke endast moderlandet

utan även kolonierna, bl. a. de viktiga Mozambique och Angola i öst- och

Västafrika.

Den nuvarande personalbristen på beskickningen vore så stor att den behöriga

handläggningen av t. o. m. de vanligaste löpande ärendena tidtals

äventyrades. Att under sådana förhållanden tillgodose kravet på en rationell

och effektiv handläggning av de kommersiella frågorna ställde sig helt enkelt

ogörligt.

Beskickningen hade i början av år 1946 bestått av sändebud, förste legationssekreterare,

handelssakkunnig och kanslibiträde. Handelsrepresentanten

hade i maj 1946 lämnat beskickningen och sekreterarebefattningen sedan

ett år tillbaka stått tom. Beskickningschefen skötte följaktligen sedan

dess beskickningen ensam med ett kanslibiträde vid sin sida. Det låge i

öppen dag, att en dylik personalbesättning icke i längden vore tillräcklig

för det behöriga tillgodoseendet ens av de många löpande ärendena, informationsverksamheten

och ärendena rörande flygtrafiken på Portugal.

Att personalbehovet skulle kunna tillgodoses med en attaché bestredes på

det bestämdaste. På grund av de säregna förhållandena i Portugal och de

it Bihang till riksdagens protokoll lOöO. 1 samt. Nr 153.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

stora svårigheter språkfrågan uppreste, kunde man rimligtvis ej begära, att

en attaché under det första halv- eller helåret av sin tjänstgöring skulle

kunna vara till någon nämnvärd hjälp vid de kommersiella ärendenas handläggning.

Dessutom fordrades personliga kontakter. Med den tidsbegränsning,

som i allmänhet gällde för en attachés tjänstgöring, bleve hans möjligheter

att på ett effektivt sätt handlägga handelsärenden starkt beskurna i

samtliga de fall, då en lösning endast vore att förvänta genom personliga

diskussioner med kontaktmän i olika myndigheter. Beskickningen behövde

sålunda omedelbart en förste beskickningssekreterare med erfarenhet av

departementala ärenden, vilken finge stanna åtminstone ett par år. Därest

en sådan personalökning skulle visa sig otillräcklig för en rationell och

effektiv handläggning av de kommersiella frågorna, borde det övervägas,

huruvida och på vad sätt behovet av ytterligare personal bäst skulle tillgodoses.

Kommerskollegium och Sveriges allmänna exportförening tillstyrka, att

en attaché placeras vid beskickningen.

Storbritannien.

De sakkunnigas förslag berör frågan om fortsatt behov av kommersiellt

biträde vid beskickningen i London och behandlas därför icke här.

Sändebudet i London erinrar i sitt yttrande om att handeln med Storbritannien

under år 1948 samt de tio första månaderna 1949 uppgått till

17 % av Sveriges utrikeshandel. Storbritannien vore vidare centrum för

pund-sterlinggruppen, och monetära spörsmål avseende Sveriges transaktioner

med denna diskuterades i regel i London. År 1948 hade 25 % av Sveriges

totala utrikeshandel fallit på länder, tillhörande sagda grupp.

Av beskickningens personal deltoge beskickningschefen, lantbruksrådet,

handelsrådet, en sekreterare, en attaché och sedan hösten 1949 ett kommersiellt

biträde i det handelspolitiska arbetet. Beskickningschefen hade

under de senaste åren tjänstgjort såsom ordförande vid de årliga förhandlingarna,

medan lantbruks- och handelsråden ingått som ombud i förhandlingsdelegationerna.

Handelsrådet brukade vidare under två å tre veckor

deltaga i förberedelsearbetena i Stockholm. Denne vore helt tagen i anspråk

av de årliga förhandlingarna under omkring tre månader, vartill

komme omkring en månad för de sedvanliga sommarförhandlingarna. Under

våren upptoges hans tid i avsevärd utsträckning av smärre, kompletterande

underhandlingar med vederbörande brittiska myndigheter. För att

kunna fullgöra dessa arbetsuppgifter måste han upprätthålla en daglig kontakt

med å ena sidan utrikesdepartementets handelsavdelning och å andra

sidan nämnda myndigheter ävensom med sina utländska kollegor i London.

Han borde dessutom ha tid och tillfälle att genom besök i de viktigaste

industricentra förvärva ingående kunskaper om brittiskt ekonomiskt

liv. Det dagliga arbetet på beskickningens handelsavdelning vore emel
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

35

lertid så betungande, att handelsrådet med nuvarande personalbestånd icke

kunde i önskvärd utsträckning ägna sig åt sina centrala arbetsuppgifter.

Av den personal, som stode till hans förfogande — en andre sekreterare, en

attaché och ett kommersiellt biträde — vore de två sistnämnda helt unga

män, vilka icke stannade mer än omkring två år i London. Med hänsyn till

omfattningen och den relativa svårighetsgraden av det arbete, som åvilade

beskickningens handelsavdelning, förefölle det nödvändigt att öka personalbeståndet

med en förste sekreterare. Upprättandet av en sådan befattning

skulle göra det möjligt för handelsrådet att i erforderlig utsträckning ägna

sig åt sina väsentligaste arbetsuppgifter. Under hans frånvaro — tre å fyra

månader årligen — skulle sekreteraren tjänstgöra såsom chef för handelsavdelningen;

med nuvarande personalbestånd finge beskiekningschefen i

praktiken i dessa fall tjänstgöra som handelsråd.

Uruguay.

De sakkunniga anföra följande.

Sveriges handel med Uruguay, som under de sista förkrigsåren visat ett

svenskt importöverskott på omkring 1,5—2 miljoner kronor vid en omslutning,

som uppgått till mellan 5,5 och 8 miljoner kronor, hade efter kriget

dels avsevärt ökat i omfattning (omslutning år 1946 34,s miljoner kronor,

år 1947 46,4 miljoner kronor, år 1948 25,4 miljoner kronor), dels — efter införandet

av importregleringen — visat ett svenskt exportöverskott.

Sedan betalningarna mellan Sverige och Uruguay avtalsmässigt reglerats,

torde handelsutbytet sannolikt komma att i huvudsak balansera. Å uruguaysk

sida hade under senare tid importrestriktiva åtgärder gjort sig gällande.

Sålunda vore all import numera beroende av förhandstillstånd, varvid

licensgivningen i stort skulle anpassas efter den uruguayska handelsbalansens

läge i förhållande till respektive importländer. En följd av dessa

regler vore, att en nedskärning av den svenska importen tenderar att påverka

möjligheten att i Uruguay erhålla importtillstånd för svenska exportvaror.

För att kunna övervinna dessa svårigheter torde det vara av vikt, att

de svenska exportörerna erhålla ett kontinuerligt stöd från beskickningen

i Montevideo.

Sveriges import från Uruguay utgjordes i huvudsak av så viktiga varor

som hudar, ull och foderkakor, medan exporten koncentrerade sig till massa,

papper, maskiner och apparater samt verktyg och dylikt.

Behovet av diplomatisk representation i Uruguay hade tillgodosetts genom

inrättandet år 1949 av en beskickning i Montevideo under ledning av

ett beskickningsråd såsom chargé d’affaires. För detta ändamål hade tagits

i anspråk en byråchefsbefattning i utrikesdepartementet. Denna anordning

måste emellertid betraktas som en nödfallsutväg. Det vore därför

erforderligt att inrätta en särskild befattning såsom beskickningsråd.

Kommerskollegium tillstyrker de sakkunnigas förslag.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Departementschefen. Såsom redan i det föregående framhållits, har jag

med hänsyn till den återhållsamhet, som av statsfinansiella skäl måst

iakttagas beträffande alla önskemål om inrättande av nya tjänster

inom statsförvaltningen, ansett mig kunna förorda endast vissa av de

sakkunnigas förslag. Av samma grunder har det i rådande läge ej befunnits

möjligt att tillmötesgå de förslag om ytterligare förstärkningar av

utrikesrepresentationen, som framförts i de över de sakkunnigas betänkande

avgivna yttrandena. Detta gäller jämväl vissa i dessa yttranden framkomna

men i det föregående ej berörda önskemål om förstärkning av Sveriges

representation i Irak och Japan samt å den afrikanska kontinenten.

Amerikas Förenta Stater. Kungl. Maj :t har den 15 november 1949 beslutit

upprätta ett olönat konsulat i Houston samt föreskrivit, att en befattning

i lönegraden Ca 33 inom utrikesförvaltningen tills vidare skall vara placerad

vid detsamma. För ändamålet har tillfälligt disponerats den konsulsbefattning,

som är knuten till generalkonsulatet i New York. Då denna snarast

möjligt bör återföras till sin ordinarie placeringsort, förordar jag, att

en särskild befattning såsom konsul i lönegraden Ca 33 med placering i

Houston inrättas.

Av skäl, som anförts i det föregående, anser jag mig däremot icke beredd

tillstyrka förslaget om inrättandet av en vicekonsulsbefattning i San Pedro.

Indien. Sveriges intressen i Indien påkalla uppenbarligen, att beskickningen

i New Delhi bibehålies. Emellertid bör den byråchefsbefattning, som tagits

i anspråk för beskickningen, snarast återföras till handelsavdelningen.

Jag får därför föreslå, att en särskild befattning i lönegraden Ca 33 såsom

beskickningsråd vid nämnda beskickning inrättas.

Det olönade generalkonsulatets i Bombay behov av en lönad tjänsteman

synes vara klart ådagalagt. Tills vidare torde dock en befattning såsom vicekonsul

i lönegraden Ca 24 vara till fyllest, och jag förordar, att en dylik befattning

inrättas.

Indonesien. Sedan Kungl. Maj :t i december 1949 erkänt Republiken Indonesiens

Förenta Stater som oberoende och självständig stat, har Kungl.

Maj:t den 3 mars 1950 beslutit, att en beskickning skall upprättas i Djakarta

samt att en befattning i lönegraden Ca 33 skall placeras vid nämnda

beskickning. För ändamålet har tills vidare tagits i anspråk en befattning

såsom byråchef å utrikesdepartementets handelsavdelning.

Den ur administrativ synpunkt provisoriska anordning, som sålunda vidtagits,

måste med hänsyn till handelsavdelningens behov snarast möjligt

avvecklas. En särskild befattning i lönegraden Ca 33 såsom beskickningsråd

vid beskickningen därstädes bör därför inrättas.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

37

Israel. Jag finner de av de sakkunniga framförda synpunkterna å angelägenheten

av att en representant för Sverige stationeras i den nya staten

värda allt beaktande. Jag förordar därför, att medel från och med instundande

budgetår anvisas för att möjliggöra inrättandet av en sådan befattning.

För dagen torde det av olika skäl icke låta sig göra att närmare angiva den

form, som en eventuell svensk representation kan komma att erhålla. Jag

räknar emellertid med att för uppgiften bör avses en tjänsteman i mellangraderna

och förordar, att en befattning i lönegraden Ca 33 inrättas för ändamålet.

Mexico. De skäl, som anförts för en förstärkning av beskickningen synas

väl grundade. Den till departementet hemflyttade befattningen såsom beskiclcningssekreterare

bör därför återföras till densamma. Detta skulle möjliggöras

vid bifall till det i det föregående framlagda förslaget om inrättande

av en andre sekreterarebefattning i utrikesdepartementet.

Pakistan. De svenska handelsintressena i Pakistan påkalla uppenbarligen,

att en lönad tjänsteman placeras i Karachi. Jag ansluter mig till de sakkunnigas

förslag, att därvarande beskickning tillföres en befattning såsom

förste beskickningssekreterare, och förordar inrättandet av en dylik befattning

i lönegraden Ca 29.

Uruguay. Såsom av det föregående framgår, har en självständig beskickning

upprättats i Montevideo genom att för ändamålet tagits i anspråk en

befattning såsom byråchef å handelsavdelningen. Jag ansluter mig till de

sakkunnigas förslag om att denna befattning återflyttas till departementet

och att en befattning såsom beskickningsråd — lönegraden Ca 33 — inrättas

för beskickningen i Montevideo.

Avlöningar åt vissa e. o. kanslister.

I 1948 års statsverksproposition (III ht, s. 13) anmäldes ett av utrikesdepartementets

sjöfolkssakkunnige uppgjort förslag till förstärkning och

omorganisation av den konsulära representationen i Västeuropa och Sydamerika,

innefattande bl. a. upprättandet av sex nya kanslistbefattningar.

Tre sådana förutsattes i propositionen skola temporärt avlönas genom anlitande

av anslaget till avlöningar av skrivbiträden vid beskickningar och

konsulat. Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts förslag (skr. nr 3). Statsutskottet

förutsatte härvid (ull. nr 3, s. 9—10), att nämnda anslagstekniska anordning

skulle få endast tillfällig karaktär.

Jag förordar i anslutning till Kungl. Maj :ts och statsutskottets uttalanden,

att nämnda provisorium nu bringas att upphöra. Tre nya extra ordinarie

kanslistbefattningar i lönegraden Ce 16 böra i samband därmed inrättas. För

detta ändamål erforderliga medel böra äskas under förevarande anslag.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Prisutjämningstillägg.

I den för innevarande budgetår för diplomatisk och konsulär personal

fastställda avlöningsstaten har för prisutjämningstillägg upptagits en obetecknad

delpost å 1 300 000 kronor. I prop. 62/1950 angående vissa under

utrikesdepartementets verksamhetsområde hörande anslag å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1949/50 har föreslagits, att riksdagen måtte

medgiva, att nämnda delpost må för budgetåret 1949/50 överskridas med

högst 1 100 000 kronor, väsentligen för att möta den merkostnad, som uppstått

i samband med den svenska kronans devalvering under hösten 1949.

Därest Kungl. Maj :ts i nämnda proposition framlagda förslag vinner riksdagens

bifall, skulle för budgetåret 1949/50 för ifrågavarande ändamål sålunda

finnas disponibelt ett belopp av 2 400 000 kronor.

Vid fastställandet av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under

budgetåret 1950/51 bör hänsyn tagas till den alltjämt på många håll i utlandet

stigande prisnivån ävensom till förändringar i växelkurserna. Vidare böra

belopp beräknas för de i det föregående föreslagna nya befattningarna. Med

utgångspunkt härifrån verkställda beräkningar giva vid handen, att för

prisutjämningstillägg åt diplomatisk och konsulär personal under budgetåret

1950/51 erfordras minst 3 000 000 kronor. Förevarande delpost bör för

budgetåret 1950/51 upptagas till detta belopp. Det må i detta sammanhang

erinras om att beslut angående fördelningen av ifrågavarande tillägg till

diplomatisk och konsulär personal fattas av Kungl. Maj :t efter hörande av

utrikesförvaltningens lönenämnd.

1 fråga om avlöningsstaten torde få anföras följande.

Anslagsposten 1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän. Inrättandet av

sju nya befattningar, nämligen fem i lönegraden Ca 33 (Houston, Montevideo,

New Delhi, Djakarta och Israel), en i lönegraden Ca 29 (Karachi)

och en i lönegraden Ca 24 (Bombay) föranleda en kostnadsökning av

(5 X 15 600 + 13 300 + 10 300 =) 101 600 eller i runt tal 102 000 kronor.

Utgifterna för vikariatsersättningar beräknas nedgå med 32 000 kronor.

Anslagsposten bör sålunda höjas med (102 000 — 32 000 =) 70 000 kronor

eller till 1 962 000 kronor.

Beträffande anslagsposten 2. Exspektansarvoden, som i gällande riksstat

uppförts med 85 000 kronor, torde någon ändring icke påkallas.

Anslagsposten 3. Avlöningar till icke-ordinarie personal. Ändrad löneklassberäkning

för ett beskickningsråd minskar kostnaderna med 500 kronor.

Inrättandet av tre kanslistbefattningar i lönegraden Ce 16 förorsaka

merutgifter å (3 X 7 000 =) 21 000 kronor. Vidare beräknas kostnaderna

för vikariatsersättningar stiga med 12 500 kronor, överföring av tre befattningar

i respektive 33 :e, 29 :e och 24 :e lönegraden från det förutvarande

anslaget A. 3. öka slutligen utgifterna med 39 000 kronor. Anslagsposten

bör därför höjas med (— 500 -f- 21 000 -f- 12 500 + 39 000 =) 72 000 kronor.

Anslagsposten 4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

tjänstemän. Delposten till prisutjämningstillägg bör enligt nyss angivna

förslag ökas med 1 700 000 kronor till 3 000 000 kronor. Delposten till särskilda

förmåner i övrigt bör höjas med 72 000 kronor med hänsyn till väntad

belastning, 15 000 kronor för tillägg för befattning i lönegraden Ca 29, som

utflyttas till Mexico samt (93 000 + 5 000 -f- 28 000 + 2 000 ==) 128 000 kronor

för ortstillägg, barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg och chargé d’affairestillägg

för nya befattningar. Kostnaderna för bidrag för inköp av bil samt

för förflyttningsbidrag väntas stiga med 2 000, respektive 70 000 kronor. Utgifterna

för spräktillägg torde däremot komma att nedgå med 2 000 kronor.

Delposten bör sålunda höjas med (72 000 + 15 000 + 128 000 + 2 000

+ 70 000 — 2 000 =) 285 000 kronor. Nu ifrågavarande anslagspost bör därför

ökas med sammanlagt (1 700 000 + 285 000 =) 1 985 000 kronor.

Anslagsposten 5. Rörligt tillägg bör med hänsyn till inrättande av nya befattningar

och väntad belastning höjas med 25 000 kronor till 235 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande förteckning över diplomatisk och

konsulär personal, tjänstgörande utom riket:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

A. Placerade vid beskickning eller lönat konsulat:

4 sändebud .............................. Co 19

7 sändebud .............................................. Co 17

21 sändebud .............................................. Co 14

6 generalkonsuler ........................................ Co 14

25 beskickningsråd, handelsråd eller konsuler ................ Ca 33

22 förste beskickningssekreterare eller förste vicekonsuler .... Ca 29

13 beskickningssekreterare eller vicekonsuler ................ Ca 24

30 förste kanslister eller kanslister.....................| eller Ca 16

B. Placerade enligt Kungl. Maj :ts beprövande:

3 beskickningsråd, handelsråd eller konsuler................ Ca 33

Extra ordinarie tjänstemän i liögro lönegrad än Ce 24:

A. Placerade vid beskickning eller lönat konsulat:

1 beskickningsråd .......................................

B. Placerade enligt Kungl. Maj :ts beprövande:

3 förste beskickningssekreterare eller förste vicekonsuler

Ce 29

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

b) godkänna följande avlöningsstat för diplomatisk och

konsulär personal, tjänstgörande utom riket, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis............

2. Exspektansarvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis ....

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ....................

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän: Kronor

a. prisutjämningstillägg ....................... 3 000 000

b. särskilda förmåner i övrigt, förslagsvis ........ 2 688 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................

Kronor

1 962 000

85 000

270 000

5 688 000

235 000

Summa kronor 8 240 000

c) till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Diplomatisk

och konsulär personal m. m. för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 8 240 000 kronor.

[2] 2. Avlöningar vid beskickningar och konsulat.: Attachéer.

Anslag

Nettoutgift

Kronor

Kronor

1947/48

718 800

750 198

1948/49

779 000

754 249

1949/50

(statsliggaren s. 169) ..

819 000

»

(föreslaget anslag å till-

läggsstat) ..........

175 000

1950/51

(i statsverkspropositio-

nen beräknat belopp)

1 000 000

»

(förslag) ..........

1 081 000

Kungl. Maj:t har den 20 maj 1949 för detta anslag fastställt följande avlöningsstat:
Avlöningsstat.

Kronor

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...................... 419 000

2. Särskilda löneförmåner: Kronor

a. ortstillägg in. m., förslagsvis .................. 250 000

b. prisutjämningstillägg ........................ 100 000 350 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................................. 50 000

Summa kronor 819 000

En förstärkning av den yngre diplomatiska personalen såväl utomlands

som i departementet framstår av flera skäl såsom önskvärd. Vid varje beskickning,

åtminstone sådan som förestås av en tjänsteman med sändebuds

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

41

ställning, bör sålunda, såsom bl. a. framhållits av Amerikautredningen, finnas

förutom beskickningschefen minst ytterligare en karriärtjänsteman (jfr

prop. 280/1943 s. 10). Ur denna synpunkt bör en attaché tillföras beskickningen

i Wien. Av samma grunder samt av skäl, som tidigare anförts (s.

33), erfordras även en attaché vid beskickningen i Lissabon. Dessutom föreligger

behov av attachéer vid beskickningen i Bryssel och vid Sveriges delegation

hos Förenta Nationerna i New York.

I fråga om avlöningsstaten torde få anföras följande.

Anslagsposten 1. Avlöningar till icke-ordinarie personal bör ökas med

32 000 kronor för avlöning av fyra nya attachéer. Anslagsposten bör dessutom

höjas med 21 000 kronor för beräknad uppflyttning i reglerad befordringsgång

samt 4 000 kronor för vikariatsersättningar eller med sammanlagt

(32 000 -f- 21 000 + 4 000 = ) 57 000 kronor och sålunda uppföras med

476 000 kronor.

Anslagsposten 2. Särskilda löneförmåner. Delposten till ortstillägg in. in.

torde kunna sänkas med 34 000 kronor och alltså uppföras med 216 000 kronor,

varav 27 000 kronor belöpa sig å fyra nya attachéer. Delposten till prisutjämningstillägg

bör, väsentligen på grund av den svenska valutans nedskrivning,

höjas med 232 000 kronor till 332 000 kronor. Anslagsposten i dess

helhet bör sålunda ökas med sammanlagt (— 34 000 -f- 232 000 —) 198 000

kronor eller till 548 000 kronor.

Anslagsposten 3. Rörligt tillägg bör ökas med 3 000 kronor för redan befintliga

tjänster och 4 000 kronor för de fyra nya attachéerna eller med

sammanlagt 7 000 kronor till 57 000 kronor.

En höjning av förevarande anslag skulle alltså erfordras med (57 000 -f198

000 + 7 000 = ) 262 000 kronor, varav (32 000 + 42 000 + 4 000 =)

78 000 kronor belöpa sig å de fyra nya attachéerna. Detta bör sålunda för

nästinstundande budgetår uppföras med 1 081 000 kronor. Jag hemställer,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande avlöningsstat för attachéer, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 476 000

2. Särskilda löneförmåner: Kronor

a. ortstillägg m. m., förslagsvis .... 216 000

b. prisutjämningstillägg ........ 332 000 548 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 57 000

Summa kronor 1 081 000

b) till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

1 081 000 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

[4] 3. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Pressattachéer.

Anslag

Nettoutgift

Kronor

Kronor

1947/48

272 800

295 828

1948/49

298 000

274 375

1949/50

(statsliggaren s. 170). .

308 000

»

(föreslaget anslag å till-

läggsstat)............

20 000

1950/51

(i statsverkspropositio-

nen beräknat belopp). .

340 000

»

(förslag ............

340 000

För detta anslag ha fastställts följande personalförteckning och avlöningsstat:
-

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

8 pressattachéer .............................................. Ce 29

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 114 000

2. Särskilda löneförmåner: Kronor

a. ortstillägg, förslagsvis .......... 170 000

b. prisutjämningstillägg .......... 10 000 iso 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 14 000

Summa kronor 308 000

I detta sammanhang torde böra anmälas att, enligt vad sändebudet i

Washington framhållit, intresset hos myndigheter och enskilda i Amerikas

Förenta Stater för den svenska sociala lagstiftningen och kooperativa rörelsen

befunnit sig i ständig ökning. Det hade för beskickningen i Washington

känts som en allvarlig brist, att icke en tjänsteman ställts till förfogande,

som ägde tillfyllestgörande förkunskaper för att kunna ingående följa den

pågående sociala omdaningsprocessen och på ett verkligt sakkunnigt sätt besvara

alla de förfrågningar inom det sociala området, som i stor omfattning

riktades till beskickningen. Vidare hade man starkt känt avsaknaden av en

tjänsteman, som kunde handleda de svenskar, vilka kommo till Förenta

Staterna för att studera ifrågavarande förhållanden. Det ifrågasattes därför,

huruvida icke en yngre person, helst från den svenska arbetarrörelsen,

lämpligen för ändamålet borde knytas till beskickningen.

Departementschefen. Det har ej varit möjligt att i rådande läge på budgeten

bereda medel för inrättandet av den ifrågasatta befattningen. Jag

fiimer emellertid uppslaget väl värt beaktande och vill undersöka, om det

kan i annan form åtminstone i viss mån tillgodoses.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj:ts proposition nr 153.

43

I fråga om avlöningsstaten torde få anföras följande.

Anslagsposten 1. Avlöningar till icke-ordinarie personal bör upptagas med

oförändras belopp, 114 000 kronor.

Anslagsposten 2. Särskilda löneförmåner. Delposten till ortstillägg bibehålies

vid samma belopp som innevarande budgetår eller 170 000 kronor.

Delposten till prisutjämnings tillägg bör i enlighet med företagna beräkningar

ökas med 30 000 kronor till 40 000 kronor.

Anslagsposten 3. Rörligt tillägg, som i gällande stat är uppförd med 14 000

kronor, bör höjas med 2 000 kronor till 16 000 kronor.

Ett godkännande av dessa förslag skulle medföra en ökning av anslaget

med (30 000 -f- 2 000 =) 32 000 kronor eller från 308 000 kronor till 340 000

kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande avlöningsstat för pressattachéer, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 114 000

2. Särskilda löneförmåner:

a. ortstillägg, förslagsvis .......... 170 000

b. prisutjämningstillägg .......... 40 000 210 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 16 000

Summa kronor 340 000

b) till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Pressattachéer

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

340 000 kronor.

[5] 4. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden och

5. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra biträden och vakt

betjänte.

Skrivbiträden

Extra biträden och

vakt betjänte

Anslag

Kronor

1947/48 ................ 2 780 000

1948/49 ................ 2 145 000

1949/50 (statsliggarcn s.

170 och 171)____ 2 600 000

» (föreslaget anslag

å tilläggsstat) .. 800 000

1950/51 (i statsverkspropositionen

beräknat

belopp) .... 3 400 000

» (förslag) ...... 2 500 000

Nettoutgift

Anslag

Nettoutgift

Kronor

Kronor

Kronor

2 399 595

850 000

669 981

2 287 609

710 000

793 585

750 000

350 000

1 000 000

2 500 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

För avlöningar åt biträdespersonal vid beskickningar och konsulat —

skrivbiträden, extra biträden och vaktbetjänte -— ha för innevarande budgetär

anvisats två reservationsanslag å 2 600 000, respektive 750 000 kronor.

Under förutsättning av riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts förslag i prop.

62/1950 angående anvisande av anslag å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1949/50 för ifrågavarande ändamål av 800 000, respektive

850 000 kronor, skulle för innevarande budgetår för avlöningar åt biträdespersonalen

vid beskickningar och konsulat finnas tillgängliga reservationsanslag

å tillhopa 4 500 000 kronor, varav 3 400 000 kronor för avlöningar

åt skrivbiträden och 1 100 000 kronor för avlöningar åt extra biträden och

vaktbetj änte.

Gjorda beräkningar, vid vilka hänsyn tagits till den alltjämt på inånga

håll i utlandet stigande prisnivån, förändringar i tillämpade växelkurser

och behovet av biträdespersonal vid de nya beskickningar och konsulat, som

enligt de i det föregående framlagda förslagen skulle upprättas, giva vid

handen, att medelsbehovet för avlöningar åt ifrågavarande biträdespersonal

under nästinstundande budgetår ej bör beräknas till mindre än 5 000 000

kronor.

Det synes vidare önskvärt, att beloppet uppdelas på nu ifrågavarande två

reservationsanslag under hänsynstagande till de arbetsuppgifter, som ankomma

på den från anslagen avlönade biträdespersonalen, varvid avlöningar

åt personal för renskrift, arkivarbete och andra likartade kansligöromål

filiföras anslaget för avlöningar åt skrivbiträden samt avlöningar åt övrig biträdespersonal

tillföras anslaget för avlöningar åt extra biträden och vaktbetjänte.

I överensstämmelse härmed bör för budgetåret 1950/51 förstnämnda

anslag beräknas till 2 500 000 kronor och det senare anslaget till likaledes

2 500 000 kronor.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att till

a) 4. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skriv
biträden

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ 2 500 000 kronor;

b) 5. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra

biträden och vaktbetjänte för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av.................. 2 500 000 kronor.

[6] 6. Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän.

Anslag

Nettoutgift

Kronor

Kronor

1947/48

270 000

240 167

1948/49

225 000

205 293

1949/50

(statsliggaren s. 171)..

210 000

»

(föreslaget anslag å till-

läggsstat) ..........

40 000

1950/51

(i statsverkspropositio-

nen beräknat belopp)

250 000

»

(förslag) ............

285 000

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153. 45

Den svenska kronans devalvering medför en ökning av kostnaderna under

detta anslag. Denna har beräknats till 40 000 kronor. Inrättandet av

i det föregående föreslagna nya befattningar i utlandet förorsaka vidare

merutgifter för hyra av kanslilokaler m. in. Dessa torde kunna uppskattas

till 35 000 kronor. Anslaget bör sålunda höjas med (40 000 -f- 35 000 =)

75 000 kronor eller till 285 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t

mätte föreslå riksdagen

att till Kontor skostnadsersättningar åt lönade tjänstemän

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

285 000 kronor.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sture Johanson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:199 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående översyn av bestämmelserna om vägförening i 1939 års lag om enskilda vägar. a1 i texten
  2. SU 1950:117 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag under tredje huvudtiteln för budgetåret 1950/51. s. 1 i texten