Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1950/51 till avlöningar vid blindoch dövstumskolorna m. m

1950-03-03 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:155, Angående anslag för budgetåret 1950/51 till avlöningar vid blindoch dövstumskolorna m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

1

Nr 155.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1950/51 till avlöningar vid blind- och

dövstumskolorna m. mgiven Stockholms slott den

3 mars 1950.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

Propositionens huvudsakliga innehåll:

I propositionen äskas anslag till avlöning åt lärare vid fortsättningsskolor

med 5 400 000 kronor, vilket innebär en höjning med 2 200 000 kronor.

Vidare begäras anslag till avlöningar vid läroanstalterna för blinda och vid

dövstumskolorna. Slutligen beröres frågan om överläramas ställning vid

ändring av skoldistriktsindelningen.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1050. 1 samt. Nr 155.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds proposition nr 155.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet injör

Hans Kungl. Höghet Kronpnnsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 3 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde

huvudtiteln (punkterna 249, 258 och 266) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1950/1951 beräkna

dels till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare ett förslagsanslagav

5 400 000 kronor, dels till Läroanstalter för blinda: Avlöningar ett förslagsanslag

av 639 000 kronor, dels ock till Dövstumskoloma: Avlöningar

ett förslagsanslag av 2 230 000 kronor.

Sedan beredningen av dessa anslagsfrågor numera avslutats, anhåller jag

att få ånyo anmäla desamma.

Tillika anhåller jag att få anmäla uppkommen fråga om folkskolans överlärares

ställning vid ändring av skoldistriktsindelningen.

1. Förslagsanslaget till Fortsättningsskolor: Bidrag till

avlöning åt lärare.

Anslag Nettoutgift

1948/49 ............................. 3 200 000 3 324 208

1949/50 (statsliggaren sid. 656 f.) ...... 3 200 000

1950/51 (förslag) ..................... 5 400 000

Enligt gällande bestämmelser (kungörelsen 1932:587) utgår statsbidrag

till avlönande av lärare i fortsättningsskola och ersättningsskola med belopp,

motsvarande de för undervisningen i sådan skola utgående minimiarvodena

jämte i förekommande fall ålderstillägg, som utgår till lärare med

fast anställning på någon med pensionsrätt i statens pensionsanstalt förenad

lärarbefattning. Har lärare av sistnämnda kategori åtnjutit tjänstledighet

på grund av sjukdom eller havandeskap ''(i det senare fallet för högst

90 dagar), skall statsbidrag utgå dels till avlönande av läraren med belopp,

motsvarande 2/3 av den till honom eljest enligt § 1 kungörelsen utgående

avlöningen samt i förekommande fall ålderstillägg,utan avdrag, dels till

avlönande av vikarie med belopp, motsvarande hela det denne tillkomman
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

de arvodet. Särskilda föreskrifter äro meddelade rörande bestämmande av

antalet undervisningstimmar och undervisningsavdelningar in. in. Rekvisition

av statsbidrag skall ingivas efter det redovisningsår, som avses. Dock

skall efter rekvisition av skoldistrikt länsstyrelse (statskontoret), så snart

ske kan under redovisningsåret, förskottsvis utbetala 90 procent av det be1°PP,

som a''T distriktet beräknats utgöra avlöningskostnaderna för nämnda

redovisningsår. — I fråga om lärarinnor i hushållsgöromål gälla särskilda

provisoriska bestämmelser rörande avlöning och statsbidrag.

1941 års lärarlönesakkunniga ha den 25 november 1948 avgivit utredning

och förslag om ändrade bestämmelser rörande löneförmåner för ämneslärare

vid fortsättnings- och ersättningsskolor. De sakkunniga ha föreslagit,

att ersättningen fastställes till timarvode per undervisningstimme efter

TC 17, d. v. s. 1/1050 av årslönen i 17 löneklassen, för samtliga lärare i allmänna

ämnen samt i arbetskunskap (utom verkstadsarbete, slöjd och hushållsgöromål)

samt att arvodet skall anses inbegripa semesterersättning.

Beträffande statsbidrag till avlönande av dessa lärare ha de sakkunniga

anfört i huvudsak följande:

Statsbidrag bör i enlighet med nu gällande bestämmelser utgå med belopp,

motsvarande de fastställda arvodena.

Till lärare, för vilken ersättning bestämts i form av årsavlöning med

högre belopp än vad som motsvarar utgående timarvoden, bör skoldistrikt

vara oförhindrat utgiva ersättning utöver timarvodena. Detsamma bör gälla

för de fall, då ordinarie eller extra ordinarie lärare i folkskola med tjänstledighet

från folkskoletjänsten förordnas att uppehålla undervisning i fortsättningsskola.

Å reglerade tjänster bör statsbidrag till ålderstillägg utgå enligt hittills

gällande bestämmelser.

De sakkunnigas förslag, att statsbidrag skall utgå med de som timarvoden

fastställda beloppen, innebär avvikelse från vad de sakkunniga föreslagit

i fråga om statsbidrag till avlöning åt fortsättningsskolans övningslärare,

nämligen att statsbidraget liksom vid folkskolan och högre kommunala

skolor skulle utgå med 78 procent av övningslärarnas avlöning. Beträffande

fortsättningsskolans övningslärare utgingo emellertid de sakkunniga från

att flertalet av dem efter löneregleringens genomförande skulle kunna anställas

som ordinarie eller extra ordinarie med skyldighet att fullgöra fyllnadstjänstgöring

i folkskolan eller i annan skolform. Sistnämnda lärare torde

framdeles, då fortsättningsskolan indrages, komma att få sin tjänstgöring

helt förlagd till andra skolformer, i första hand folkskolan. Det var

med hänsyn till nu nämnda förhållanden de sakkunniga ansågo sig böra

föreslå enhetliga grunder beträffande statsbidrag till avlöning åt övningslärarna

vid berörda statsunderstödda skolor.

Fortsättningsskolans ämnesliirare åter kunna i regel anställas endast som

timlärare, och den nu för dem föreslagna arvodesregleringen avser blott

anställningen i fortsättningsskolan. Vid sådant förhållande finnes ej anled - ning att frångå hittills gällande bestämmelser i fråga om statsbidragsgrunderna.

Då härtill kommer, att arvodesregleringen är avsedd att tillämpas

under en övergångstid, anse de sakkunniga, att statsbidrag till arvode åt

ämnesliirare i fortsättnings- och ersättningsskola bör utgå med de som

timarvode fastställda beloppen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Ma]:ts proposition nr 155.

Merkostnaden för statsverket vid genomförande av den av lärarlönesakkunniga

föreslagna arvodesregleringen har av de sakkunniga uppskattats

till omkring 1 200 000 kronor för budgetåret 1948/49.

Skolöverstyrelsen har i utlåtande över sakkunnigförslaget anslutit sig

till de sakkunnigas uttalande, att statsbidrag liksom hittills boCde utgå med

belopp, motsvarande de fastställda arvodena. Överstyrelsen har även förklarat

sig icke ha något att erinra mot den föreslagna inskränkningen axkommunernas

rätt att utbetala lönetillägg helst som på grund av fortsätt - ningsskolans fortgående avveckling nya högre årslöner icke torde komma

att bestämmas. Med anledning av de sakkunnigas uttalande rörande statsbidrag

till ålderstillägg å reglerade tjänster har överstyrelsen erinrat om

förutnämnda bestämmelser rörande statsbidrag vid befattningshavares

tjänstledighet på grund av sjukdom och havandeskap.

Statskontoret har ansett statsbidrag för ämneslärare vid fortsättningsskolorna

bil ra utgå efter samma procentsats som statsbidrag för övningslärare.

Ämbetsverket har anfört huvudsakligen följande:

Den möjlighet till höjning av timersättningarna, som nu står öppen för

skoldistrikten och även begagnats av dessa, torde hädanefter komma att

avse allenast undantagsfall. För det stora flertalet ämneslärare skulle skoldistrikten

sålunda enligt förslaget icke vidkännas några kostnader.

Det kan därför med fog ifrågasättas, om anledning finnes att i statsbidragshänseende

sätta skoldistrikten i bättre läge, då fråga är om fortsättningsskolan,

än då det gäller folkskolan. Bifall till sakkunnigförslaget skulle

innebära, att statsbidrag till fortsättningsskolan skulle utgå efter förmånligare

grunder för ämneslärare än för övningslärare. Da såvitt statskontoret

kan finna särskilda motiv icke kunna åberopas för nämnda olikheter,

håller ämbetsverket före att skoldistrikten i samband med arvodesregleringen

böra åtaga sig viss del av avlöningskostnaderna jämväl för ämncslurärc
I

avvaktan på resultatet av pågående utredning rörande rationalisering

av statsbidragssystemet synes av praktiska skäl mest lämpligt, att i samband

med arvodesregleringen statsbidraget till ämneslärare föreskrives skola

utgå efter samma procentsats som till övningslärare, d. v. s. med <8 procent

av de kostnader, som må utgå till ämneslärare på grund av bestämmelserna

i timlärarkungörelsen. .

De sakkunniga ha icke förutsatt, att de särskilda föreskrifterna i fråga

om sjukdom och havandeskap skulle bibehållas, och någon anledning härtill

synes icke heller förefinnas. Däremot bör måhända såsom de sakkunniga

föreslagit statsbidrag till ålderstillägg alltjämt utgå.

Ett bifall till statskontorets förslag kan beräknas medföra en minskning

av den av de sakkunniga angivna kostnadsökningen med i runt tal 700 000

kronor.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har skolöverstyrelsen föreslagit

höjning av här ifrågavarande anslag till 5 400 000 kronor. Överstyrelsen

bär beräknat en nedgång i medelsbehovet med 100 000 kronor på grund

av minskning i fortsättningsskolorganisationen i samband med ö\ ergang till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155. 5

åttaårig skolplikt i vissa distrikt. A andra sidan medför ikraftträdande av

löneregleringen för övningslärare en betydande ökning av anslagsbehovet.

Denna ökning har av överstyrelsen beräknats till 1 300 000 kronor under

första året efter ikraftträdandet. Därest också arvodesregleringen för övriga

lärare komme till stånd, erfordrades ytterligare uppräkning av anslaget.

Med hänsyn till den pågående minskningen av fortsättningsskolorganisationen

torde höjningen på grund av sistnämnda reglering för nästa budgetår

kunna beräknas till 1 000 000 kronor. Till följd av gällande föreskrifter

om förskottsutbetalning på grundval av löpande budgetårs utgifter komme

kostnaden att falla redan på första tillämpningsåret. Sammanlagt borde anslaget

alltså enligt skolöverstyrelsens mening höjas med 2 200 000 kronor.

Departementschefen. 1 annat sammanhang torde för riksdagen framläggas

förslag till arvodes reglering för de fortsättningsskollärare, som icke beröras

av löneregleringen för övningslärare. Om en sådan arvodesreglering

beslutas, bör också övervägas, huruvida grunderna för statsbidrag till avlönande

av ifrågavarande lärare böra ändras. Lärarlönesakkunnigas förutnämnda

förslag, vilket tillstyrkts av skolöverstyrelsen, torde innebära, att

ingen annan ändring skall vidtagas än att minimiarvodena skola — utom i

vissa fall — även utgöra maximiarvoden. Statskontoret har däremot påyrkat,

att statsbidraget till ämneslärama i fortsättningsskolan skulle efter arvodesregleringen

begränsas till 78 procent av de fastställda arvodena, i likhet

med vad som redan beslutats i fråga om statsbidraget till övningslärarna

i fortsättningsskolan. Härjämte har ämbetsverket ansett statsbidrag till

vissa särskilda löneförmåner för innehavare av reglerade tjänster icke längre

böra utgå. I ett i det föregående återgivet uttalande ha lärarlönesakkunniga

närmare motiverat den föreslagna skillnaden i statsbidragsgrunderna för

ämneslärare och övningslärare.

För egen del finner jag anledning till ändring av nuvarande statsbidragsgrunder

icke föreligga i vidare mån än de sakkunniga föreslagit. Såsom de

sakkunniga framhållit har beslutet om att statsbidrag för övningslärare vid

fortsättningsskolorna skall utgå med 78 procent föranletts av speciella omständigheter.

Den oenhetlighet, som kommer att uppstå i fråga om statsbidrag

för ämneslärare och övningslärare vid fortsättningsskolorna, har

måst accepteras också i fråga om andra skolformer. Kommunala lönetillägg,

vilkas förekomst delvis torde förklaras av den låga lönesättningen, böra

icke få beviljas i fortsättningen utom i de fall, de sakkunniga angivit. Därest

riksdagen icke framställer erinran mot vad jag sålunda förordat, torde

det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de bestämmelser i ämnet,

som finnas erforderliga.

Mot skolöverstyrelsens beräkningar av medelsbehovet för nästa budgetår

har j;ig icke funnit anledning till erinran. Anslaget torde således böra höjas

med 2,2 miljoner kronor till 5,4 miljoner kronor. Jag hemställer, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

att till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

5 400 000 kronor.

2. Förslagsanslaget till Läroanstalter för blinda: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1948/49 ............................... 610 100 574 326

1949/50 (statsliggaren sid. 661 f.) ........ 613 000

1950/51 (förslag) ....................... 645 000

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har skolöverstyrelsen föreslagit

höjning av anslaget med 29 000 kronor, därvid överstyrelsen räknat

med följande ändringar beträffande anslaget:

1) inrättande av en extra ordinarie lärartjänst i kunskapsämne (Ce 22)

för införande av åttonde skolår vid institutet och förskolan å Tomteboda,

2) återbesättande av två vakantsatta ordinarie lärartjänster i kunskapsämne

(Ca 23) vid institutet, den ena med innehavare med kompetens för

undervisning av synsvaga,

3) uppflyttning av husmodern från Ca 11 till Ca 15 samt inrättande av

en tjänst som biträdande husmoder i Ce 13 vid institutet,

4) medelsanvisning för två veckotimmars undervisning i hållningsgymnastik

vid hantverksskolan i Kristinehamn.

Vad angår framställningen under 2), har överstyrelsen erinrat om att

Kungl. Maj:t den 19 augusti 1949 — på grund av det stora antalet nyinskrivna

elever vid Tomtebodainstitutet — medgivit, att en av de vakanta

lärartjänsterna under innevarande budgetår finge uppehållas med extra

innehavare. Överstyrelsen har ansett denna extra tjänst behövlig även under

nästa budgetår. Till stöd för förslaget under 3) har överstyrelsen åberopat

förhållandena vid ungdomsvårdsskolorna. Överstyrelsen har föreslagit

motsvarande lönegradsuppflyttning och personalökning även beträffande

husmoderspersonalen vid övriga större blind- och dövstumskolor av internatkaraktär.

Statens lönenämnd har funnit förslaget beträffande husmödrar och biträdande

husmödrar böra underkastas prövning av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Statskontoret har anfört liknande synpunkter. Av skolöverstyrelsens

övriga förslag har statskontoret endast tillstyrkt återbesättande

av en av de vakanta ordinarie lärartjänsterna och medelsanvisning för hållningsgymnastik.

Sedermera har överstyrelsen i framställning beträffande genomförandet

av löneregleringen för övningslärare föreslagit, att en vid Tomtebodainstitutet

befintlig extra ordinarie tjänst som lärarinna i hushållsgöromål skulle

ordinariesättas. För avlöningar åt ordinarie tjänstemän skulle med hänsyn

härtill beräknas ytterligare 16 000 kronor. Å anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal skulle dels bortfalla kostnaden för nämnda

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

lärarinnetjänst, dels ock tillkomma ökade kostnader för icke-ordinarie lärare

1 musik, sång och gymnastik. Posten kunde på grund härav minskas med

2 000 kronor.

Departementschefen. Jag kan icke nu tillstyrka skolöverstyrelsens framställningar

beträffande införande av åttonde skolår, särskild undervisning

för synsvaga och undervisning i hållningsgynmastik. Frågan om husmoderstjänsterna

bör såsom lönenänmden och statskontoret anfört prövas vid

tjänsteförteckningsrevisionen. Däremot har jag intet att erinra mot att en

på grund av rekryteringssvårigheter vakant ordinarie lärartjänst i kunskapsämne

(Ca 23), nu uppehållen med extra lärare, återbesättes med ordinarie

innehavare.

Den löne- och anställningsreglering för övningslärare, som i princip beslöts

av 1948 års riksdag och föreslagits bliva genomförd från och med den 1 juli

innevarande år, skall icke utan vidare vinna tillämpning vid blind- och dövstumskolorna.

Detta beror framför allt på att lärarna vid nämnda skolor

i stor utsträckning ha arbetsuppgifter vid sidan av undervisningen och att

ett borttagande av dessa uppgifter för att ernå större överensstämmelse

med andra övningslärares tjänstgöringsförhållanden i vissa fall icke torde

kunna ske utan påverkan på skolornas hela organisation. Enligt statsmakternas

beslut (se prop. 1948: 136, s. 12 och 14; riksd. skriv. 1948: 390) skall

därför beträffande dessa läroanstalter i varje särskilt fall prövas, om tjänsten

skall anses vara övningslärartjänst eller icke. Vid läroanstalterna för

blinda finnas för närvarande fyra ordinarie tjänster av ifrågavarande slag,

nämligen en tjänst såsom lärare i musik (lönegrad A 20), två tjänster såsom

lärare i gymnastik med lek och idrott (A 20) samt en tjänst såsom lärarinna

i hushållsgöromål (A 15). Samtliga fyra tjänster äro placerade vid institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda. Vid prövning av dessa tjänsters karaktär

i enlighet med i det föregående angivna synpunkter har jag funnit,

att. lärartjänsterna i musik och i hushållsgöromål — båda förenade med

rätt betydande tillsynstjänstgöring utöver undervisningen — icke böra underkastas

löneregleringen för övningslärare. Med bibehållande av nuvarande

tjänstgöringsskyldighet böra därför dessa tjänster överflyttas till statens

allmänna avlöningsreglemente, varvid i fråga om lönegradsplacering in. in.

de bestämmelser, som gällde vid löneregleringen den 1 juli 1947, böra erhålla

motsvarande tillämpning. Tjänsterna böra således placeras i lönegrad

Ca 23 respektive lönegrad Ca 19. Det torde få ankomma på 1941 års lärarlönesakkunniga

att ompröva dessa tjänsters lönegradsplacering vid den utredning

om avlönings- och tjänstgöringsförhållandena för arbetslärare vid

läroanstalterna för blinda och dövstumma, vilken uppdragits åt de sakkunniga.

Vad åter angår de två lärartjänsterna i gymnastik med lek och idrott

synas övervägande skäl tala för att de anses vara övningslärartjänster i

egentlig mening. Avlöningsreglementet för övningslärare bör således tilläm
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.

pas å dem, varvid de placeras i lönegrad Ca 21. De synas icke böra förenas

med andra arbetsuppgifter än undervisningen.

Skolöverstyrelsen har föreslagit inrättande av en ny ordinarie lärartjänst

i hushållsgöromål i samband med löneregleringen för övningslärare. Förslaget

innebär ordinariesättning av en nu befintlig extra ordinarie tjänst.

I enlighet med den ställning jag i det föregående intagit till frågan om den

nuvarande ordinarie hushållslärarinnetjänstens karaktär synes den nu förevarande

tjänsten ej heller böra anses vara övningslärartjänst i egentlig mening.

Med hänsyn härtill är den ifrågasatta ordinariesättningen icke erforderlig

i anledning av löneregleringen för övningslärare. Jag anser frågan

lämpligen böra anstå något och kan därför icke tillstyrka skolöverstyrelsens

förslag i denna del.

I anslutning till vad jag sålunda anfört beräknar jag en ökning av ordinarieposten

med 27 000 kronor, en ökning av icke-ordinarieposten med

3 000 kronor och en höjning av posten till rörligt tillägg med 2 000 kronor.

I personalförteckningen för blindanstalterna böra vidtagas de ändringar,

som föranledas av vad jag i det föregående anfört.

Under åberopande av vad jag här föreslagit och vad i annat sammanhang

anförts rörande ikraftträdandet av löneregleringen för övningslärare hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för läroanstalterna för blinda,

som föranledas av vad jag i det föregående anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 358 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 14 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . . 206 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 66 200

Summa kronor 645 000

c) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 645 000 kronor.

3. Förslagsanslaget till Dövstumskolorna: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

2 115 000 2 004 107

2 190 000

2 230 000

1948/49 ......................

1949/50 (statsliggaren sid. 667 ff.)

1950/51 (förslag) ..............

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition m 155.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit

höjning av anslaget med 110 000 kronor. I huvudsak avser denna höjning

genomförande av vissa av 1945 års dövstumutredning föreslagna förbättringar

av dövstumundervisningen samt löneregleringen för övningslärare.

Överstyrelsen har räknat med en minskning av antalet elever och skyddslingar

vid dövstumskolorna under nästa budgetår från 824 till 805 (minskning

med 21 vid fortsättningsskolan i Vänersborg och med 2 vid vårdanstaltens

skolhem samt ökning med 4 vid vårdanstaltens arbetshem).

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Skolöverstyrelsen har beräknat följande ändringar:

1) i anslutning till förslag av dövstumutredningen föreslås dels förening

av rektorstjänsten vid Manillaskolan med befattningen som föreståndare

för seminariet och uppflyttning av tjänsten från Cb 7 till Cb 9, dels ock

uppflyttning av 14 lärare i kunskapsämne vid samma skola från Ca 23 till

Ca 24,

2) indragning av en arbetslärartjänst i skrädderi i barndomsskola (Ca 15)

vid Hämösandsskolan och uppförande på övergångsstat av en arbetslärartjänst

i fortsättningsskola i samma ämne (Ca 19), nu vid Vänersborgsskolan,

där elevantalet på skrädderilinjen sedan några år minskats kraftigt,

3) indragning av en arbetslärartjänst i skomakeri i barndomsskola på.

övergångsstat (Ca 15) vid vårdanstalten genom befattningshavarens förflyttning

till en ledigblivande sådan tjänst på ordinarie stat vid skolan i

Lund,

4) uppflyttning av sex husmoderstjänster från Ca 11 till Ca 15 (jfr anslaget

till Läroanstalter för blinda: Avlöningar),

5) uppräkning av anslagsposten på grund av löneklassuppflyttningar och

löneregleringen för övningslärare med 15 000 kronor.

Statskontoret har avstyrkt förslaget under 1) och beträffande framställningen

under 4) hänvisat till pågående tjänsteförteckningsrevision.

Arvoden och särskilda er sättning a r, best ä in d a a v

Kung 1. M a j : t.

Skolöverstyrelsen har beträffande denna post föreslagit i huvudsak följande

ändringar:

1) höjning av läkararvodet vid vårdanstalten å Mogård med 200 kronor,

2) överföring av sjuksköterskearvodet vid Örebroskolan till Lundaskolan,

vars överskötersketjänst (Ca 12), som ej kunnat tillsättas, i gengäld

flyttas till Örebroskolan för att tillgodose ökat sköterskebehov där,

3) minskning av tandläkararvodet vid Väners borgsskolan med 1 320

kronor,

4) höjning av delposten för skriv- och bokföringshjälp in. in., nu 14 600

kronor, med 500 kronor, avseende höjning av arvodena vid Härnösands- och

bundaskoloma från 2 500 till 3 000 kronor, vid Manillaskolan från 2 500

till 4 000 kronor och vid vårdanstalten å Mogård från 2 000 till 2 500 kro
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts proposition nr 155.

nor samt indragning av arvodet å 2 500 kronor vid Örebroskolan, där översköterskan

enligt skolöverstyrelsens under 2) redovisade förslag skulle omhänderhava

även skrivarbetet,

5) höjning av arvodet till praktiska övningar i maskinskrivning vid

Växjöskolan från 200 till 400 kronor, enär intresset för denna undervisning

vore mycket stort,

6) anvisande av 100 kronor såsom arvode för kurser i hålslagning vid

Växjöskolan, emedan dylik undervisning borde ingå i kontorsutbildningen,

7) i anslutning till dövstumutredningens förslag vissa ändringar beträffande

arvodena vid dövstumlärarseminariet och provårskursen, innebärande

en utgiftsökning med sammanlagt 4 096 kronor.

Beträffande motiveringen för det under 4) redovisade yrkandet torde få

hänvisas till vad i motsvarande fråga anförts i fjolårets åttonde huvudtitel

(sid. 289 ff.).

Statskontoret har ansett förutsättningar för den under 1) nämnda höjningen

icke föreligga, enär elevantalet sjunkit efter budgetåret 1948/49,

då det nuvarande arvodet tillkommit. Den under 2) avsedda anordningen

har statskontoret avstyrkt, bland annat under åberopande av att under nuvarande

sjuksköterskebrist heltidstjänst icke borde utnyttjas för annat än

sjukvård. Däremot har ämbetsverket icke velat motsätta sig uppräkning av

posten till skriv- och bokföringshjälp till 16 000 kronor. Framställningen

under 7) har statskontoret avstyrkt.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Överstyrelsen har räknat med följande förändringar i fråga om denna anslagspost:
1)

indragning av en lärartjänst i kunskapsämne (Ce 22) vid fortsättningsskolan

i Vänersborg,

2) i anslutning till dövstumutredningens förslag uppflyttning av två lärare

i kunskapsämne vid Manillaskolan från Ce 22 till Ce 23,

3) i anslutning till dövstumutredningens förslag införande av undervisning

i rytmik och idrott i följande omfattning, nämligen högst 4 veckotimmar

vid vardera av skolorna i Lund och Växjö, högst 2 veckotimmar vid

Härnösandsskolan samt högst 4 veckotimmar vid Vänersborgsskolan,

4) höjning av posten till följd av löneregleringen för övningslärare,

5) indragning av eu extra arbetslärartjänst i fortsättningsskola (Cg 16)

vid Vänersborgsskolan,

6) inrättande av fem tjänster som biträdande husmoder i Ce 13 (jfr anslaget

till Läroanstalter för blinda: Avlöningar) och uppflyttning av husmodern

vid Brobyskolan från Ce 11 till Ce 13,

7) medelsanvisning för ytterligare 10 veckotimmars undervisning i hushållsgöromål

vid skolan i Lund,

8) medelsanvisning för 10 veckotimmars undervisning i kunskapsämnen

vid Brobyskolan för upprättande av en av dövstumutredningen föreslagen

folkhögskola för dövstumma,

9) indragning av en ekonomibiträdestjänst i Ce 9 vid Manillaskolan,

10) i anslutning till förslag av dövstumutredningen inrättande av 13 nya

vårdarinnetjänster i Ce 7, nämligen 4 vid vartdera av Manilla- och Här
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr loa. 11

nösandsskolorna, 2 vid vardera av Lunda- och Vänersborgsskolorna samt

1 vid vårdanstalten,

11) nyinrättande av en ekonomibiträdestjänst (sömmerska) i Ce 6 vid

Härnösandsskolan i samband med pensionering av eu slöjdlärarinna i Ca 8

å övergångsstat,

12) uppflyttning av ett köksbiträde och ett tvättbiträde vid vårdanstalten

från Ce 3 till Ce 6 (jfr 1949 års åttonde huvudtitel, sid. 291 f.).

Under förevarande anslagspost har för innevarande budgetår beräknats

medel för en kurs för fortsättningsskolpliktiga manliga dövstumma, vilka

genomgå praktisk utbildning hos enskilda företagare. Överstyrelsen har för

nästa budgetår räknat med samma medelsanvisning för ändamålet.

Beträffande det under 10) redovisade äskandet må särskilt nämnas följande:
1945

års dövstumutredning (SOU 1947: 64, sid. 83 ff.) har anfört: Dövstumskolornas

elever tillbringa 10—12 år vid skolorna med undantag för

ferierna. Under dessa år ha barnens hem små möjligheter att sörja för deras

uppfostran. Skolan får taga hela ansvaret för elevernas uppfostran och

träder således i hemmens ställe. Detta medför stora krav på skolan. Skolinternatet

bör i ordets egentliga mening utgöra ett hem för de dövstumma

barnen. Det bör vara så ordnat, att varje barn kan erhålla god omvårdnad

samt gynnsamma betingelser för sin utveckling. I möjligaste mån bör uppmärksamhet

ägnas åt varje enskild elev och den kollektiva uppfostran ersättas

av en individuell. För att skapa gynnsamma förutsättningar härför

och för att vunna en mera konsekvent och enhetlig uppfostran i skolhemmet

föreslår utredningen förstärkning av vårdpersonalen genom ökning av’ antalet

vårdarinnor samt viss justering av deras arbetsuppgifter.

I utlåtande över utredningens betänkande har skolöverstyrelsen förklarat

en ökning av antalet vårdarinnor ofrånkomlig. Enligt överstyrelsens mening

borde beräknas en vårdarinna på 12 elever. Statskontoret har föreslagit

anställande av ytterligare ett ekonomibiträde i Ce 2 vid varje upptagningsskola

för att nuvarande vårdarinnor skulle kunna befrias från enklare

uppgifter, såsom städning och dylikt. Svenska dövstumläraresällskapet har

ansett behovet av vårdpersonal ej tillräckligt beaktat i betänkandet.

I utlåtande över överstyrelsens anslagsäskanden har statskontoret beträffande

framställningen under 6) erinrat om förutnämnda tjänsteförteekningsrevision

och avstyrkt förslaget under 12).

I särskild framställning har överstyrelsen närmare utvecklat det under

8) upptagna förslaget om inrättande av en folkhögskola.

Vidare har överstyrelsen i särskild skrivelse avgivit förslag beträffande

genomförandet av löneregleringen för övningslärare. Därvid har överstyrelsen

räknat med ordinariesättning av dels två extra ordinarie lärartjänster

i gymnastik med lek och idrott, eu vid Härnösandsskolan och en vid Örebroskolan,

dels en timlärartjänst i hushållsgöromål vid Vänersborgsskolan

genom kombination av tjänstgöring vid denna skola och samrealskolan i

Trollhättan. Vidare har överstyrelsen beräknat eu ytterligare ökning av

ordinarieposten med 30 000 kronor men å andra sidan eu minskning av

icke-ordinarieposten med 6 500 kronor i stiillet för den förut beräknade ökningen

för berörda ändamål.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts ''proposition nr 155.

Departementschefen. Det har länge stått klart, att vårt lands dövstumskolväsende

i vissa hänseenden behöver förbättras. Rådande förhållanden

försvåra dock genomförandet av önskvärda förbättringar. Jag kan därför

nu endast i begränsad omfattning tillstyrka de reformförslag, som 1945 års

dövstumutredning framlagt. I fråga om avlöningsanslaget förordar jag sålunda

huvudsakligen blott en mindre förstärkning av vårdpersonalen. Under

anslaget uppkomma likväl betydande kostnadsökningar till följd av löneregleringen

för övningslärare och i samband därmed överföring till nya

lönesystemet av samtliga tjänster, som kvarstå å civila avlöningsregieinentet

och civila icke-ordinariereglementet. Dessa ökningar motvägas dock till

stor del av utgiftsminskningar på grund av beräknad nedgång i elevantalet

under nästa budgetår.

Jag har i det föregående vid anmälan av anslaget till avlöningar vid läroanstalterna

för blinda erinrat om, att löneregleringen för övningslärare icke

utan vidare skall vinna tillämpning vid blind- och dövstumskolorna utan

att beträffande dessa läroanstalter skall i varje särskilt fall prövas, om tjänsten

skall anses vara övningslärartjänst eller icke. Denna specialregel sammanhänger

med svårigheten att tillämpa det nya anställnings- och lönesystemet

för övningslärarna å tjänster som äro förenade med jämväl andra

arbetsuppgifter än undervisning, såsom tillsynstjänstgöring och dylikt.

Enligt Kungl. Maj:ts stadga angående dövstumundervisningen (SFS

1940: 347) är lärare i gymnastik med lek och idrott endast skyldig meddela

undervisning visst antal timmar per vecka, under det att skolkökslärarinna

och slöjdlärarinna äro skyldiga att dels meddela undervisning visst antal

veckotimmar och dels därutöver »öva tillsyn över lärjungarna eller utföra

annat arbete för skolans räkning» visst antal veckotimmar.

Vid dövstumskolorna finnas för närvarande sju ordinarie tjänster av sådant

slag, att de böra underkastas angiven prövning i samband med ikraftträdandet

av löneregleringen för övningslärare. Dessa tjänster äro två tjänster

såsom lärare i gymnastik med lek och idrott (lönegrad A 20), en tjänst

såsom skolkökslärarinna (A 15) och fyra tjänster såsom slöjdlärarinna

(A 11). Vid prövning av dessa tjänsters karaktär i enlighet med i det föregående

angivna synpunkter har jag funnit tjänsterna såsom skolkökslärarinna

och slöjdlärarinna — vilka regelmässigt äro i betydande omfattning

förenade med annan tjänstgöring än undervisning — icke böra underkastas

löneregleringen för övningslärare. Med bibehållande av nuvarande tjänstgöringsskyldighet

böra därför dessa tjänster endast tekniskt överflyttas till

statens allmänna avlöningsreglemente, varvid de bliva placerade i lönegrad

Ca 19 respektive lönegrad Ca 15.1 övrigt får jag beträffande dessa tjänster

hänvisa till vad jag i det föregående anfört beträffande motsvarande tjänster

vid blindskolorna. Vad åter angår de två lärartjänsterna i gymnastik

med lek och idrott synas övervägande skäl tala för att de anses vara övningslärartjänster

i egentlig mening. Avlöningsreglementet för övningslärare

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

bör således tillämpas å dem, varvid de placeras i lönegrad Ca 21. I överensstämmelse

med den ståndpunkt jag sålunda intagit till frågan om förevarande

tjänsters karaktär, tillstyrker jag den av överstyrelsen föreslagna

ordinariesättningen av två e. o. gymnastiklärartjänster men avstyrker den

likaledes föreslagna ordinariesättningen av en timlärartjänst i hushållsgöromål.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör i överensstämmelse

med skolöverstyrelsens förslag och med vad jag i det föregående förordat

höjas med 45 000 kronor till följd av löneregleringen för övningslärare

m. m. och minskas med 14 000 kronor på grund av indragning av två arbetslärartjänster

i barndomsskola (Ca 15). Beträffande överstyrelsens förslag

i fråga om husmödrar och biträdande husmödrar hänvisar jag till vad

jag anfört härom under anslaget till avlöningar vid läroanstalterna för blinda.

Anslagsposten bör alltså endast ökas med 31 000 kronor till 1 111 000

kronor.

Vad angår arvodesposten, kan jag ej tillstyrka föreslagen höjning av delposten

till läkararvoden, därvid jag hänvisar till vad statskontoret anfört.

I fråga om sjuksköterskor har överstyrelsen föreslagit byte mellan Lundaskolan

och Örebroskolan, så att de skulle erhålla en arvodesbefattning respektive

en ordinarie överskötersketjänst. Härvid har förutsatts, att sistnämnda

tjänst också skulle avse skrivgöromålen vid Örebroskolan, vilken

anordning ansetts lämplig med hänsyn till att besvarande av vissa förfrågningar

rörande barnen och en del andra göromål vid denna externatskola

bäst ombesörjdes av sköterskan. Jag anser mig böra tillstyrka förslaget,

»om alltså även innebär, att arvodet till skriv- och bokföringshjälp m. m.

vid Örebroskolan bortfaller. Vad beträffar arvoden till skriv- och bokföringshjälp

i övrigt, synes det vara en värdefull och angelägen förbättringsåtgärd

att genom höjning av dessa arvoden bereda rektorerna större möjligheter

att ägna sig åt sina pedagogiska uppgifter. Jag tillstyrker därför

höjning av delposten med 500 kronor. Mot föreslagen höjning av arvodet

för praktiska övningar i maskinskrivning vid Växjöskolan med 200 kronor

och anvisande av 100 kronor för undervisning i hälslagning vid samma skola

har jag intet att erinra. Av mig förordade arvodesökningar uppgå alltså

till sammanlagt 800 kronor. Å andra sidan bör delposten till tandläkararvoden

minskas för Vänersborgsskolans vidkommande med 1 320 kronor.

I skrivelse till Kungl. Maj:t har styrelsen för dövstumskolan å Manilla gjort

framställning om höjning av lärararvodena vid dövstumlärarseminariet.

Denna framställning iir för närvarande föremål för remissbehandling. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra i vad mån någon jämkning

av nuvarande arvoden bör ifrågakomma. Vid anslagsberäkningen utgår jag

dock från nu gällande arvodesbelopp. Arvodesposten torde således böra

sänkas med i avrundat tal 500 kronor till 54 000 kronor.

Icke-ordinarieposten kan minskas med tillhopa 19 700 kronor till följd

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.

av indragning av en lärartjänst i kunskapsämne (Ce 22), en arbetslärartjänst

i fortsättningsskola (Cg 16) och en ekonomibiträdestjänst (Ce 9).

Härjämte beräknar jag under denna post i enlighet med överstyrelsens förslag

en minskning i samband med löneregleringen för övningslärare med

6 500 kronor. För undervisning i hushållsgöromål ytterligare 10 veckotimmar

torde en utgiftsökning av 2 500 kronor böra beräknas. Den av mig förut

berörda förstärkningen av vårdpersonalen har till ändamål att förbättra

skolornas möjligheter att giva eleverna personlig omvårdnad och uppfostran.

Emedan lärjungar och skyddslingar vistas i skolinternaten under

nästan hela den omkring tioåriga skoltiden och då hemmen för övrigt på

grund av barnens lyte ha svårt att leda deras utveckling, ankommer uppfostringsuppgiften

huvudsakligen på skolorna. Jag kan dock icke tillstyrka

ökning av vårdpersonalen i föreslagen omfattning utan förordar endast,

att medel beräknas för anställande av sex nya vårdarinnor (Ce 7). Kostnaden

härför kan uppskattas till 29 000 kronor. Ifrågasatt uppflyttning av

två ekonomibiträden vid vårdanstalten i högre lönegrad kan jag icke nu

tillstyrka. Icke-ordinarieposten torde alltså böra ökas med 5 300 kronor

eller för postens avrundning med 5 000 kronor till 840 000 kronor. Om eu

slöjdlärarinna i Ca 8 på övergångsstat vid Hämösandsskolan avgår under

nästa budgetår, torde i stället få anställas ett ekonomibiträde (sömmerska i

i Ce 6.

För rörligt tillägg synes en höjning med 4 500 kronor böra beräknas.

Posten bör således upptagas till 225 000 kronor.

Vid bifall till vad jag föreslagit bör avlöningsanslaget följaktligen höjas

med 40 000 kronor till 2 230 000 kronor. I personalförteckningen för dövstumskolorna

böra vidtagas de förändringar, som föranledas av löneregleringen

för övningslärare och av indragningen av två arbetslärartjänster i

barndomsskola, varjämte en arbetslärare i fortsättningsskola (Ca 19) bör

överföras på övergångsstat i enlighet med överstyrelsens förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för dövstumskoloma, som

föranledas av vad jag i det föregående anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .............................. 1111 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 54 000

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 840 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 225 000

Summa kronor 2 230 000

c) till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 230 000 kronor.

4. Folkskolans överlärares ställning vid ändring av

skoldistriktsindelningen.

I skrivelse till Kungl. Maj:t har skolöverstyrelsen framhållit, att de ändringar

i rikets kommunala indelning, som på grund av lagen 1946: 315 skola

genomföras från och med år 1952, komma att medföra betydande ändringar

i folkskolans överlärarorganisation samt att särskilda bestämmelser erfordras

för att reglera nuvarande överlärares inpassning i den ändrade organisationen.

Överstyrelsen har därför, efter hörande av Sveriges överlärarförbund,

framlagt förslag till sådan reglering. Överstyrelsen har ansett den

föreslagna regleringen böra tillämpas även vid framtida ändringar i skoldistriktsindelningen.

Skolöverstyrelsen har till en början lämnat följande allmänna uppgifter

beträffande överlärarorganisationen.

Enligt folkskolestadgan § 8 a mom 1 skall distriktsöverlärare finnas i skoldistrikt

med minst 10 läraravdelningar. I sådant distrikt må annan överlärare

ej vara anställd. Större skoldistrikt äga dock i stället för distriktsöverlärare

anställa kommunal folkskolinspektör och under denne en eller

flera överlärare (»annan överlärare»).

För närvarande finnas 26 kommunala folkskolinspektörer, samtliga i städer,

cirka 580 distriktsöverlärare och cirka 100 andra överlärare. Dessutom

finnas ett 70-tal överlärare, vilka kvarstå i distrikt med mindre än 10 läraravdelningar

enligt övergångsstadgande c till § 8 a folkskolestadgan.

Efter kommunreformen torde med få undantag skoldistrikt omfatta

minst 10 läraravdelningar och sålunda vara skyldigt anställa distriktsöverlärare

eller kommunal folkskolinspektör. Några av dessa blivande distrikt

komma att omfatta två eller flera nuvarande skoldistrikt med var sin överlärare.

Vanligen har dock endast ett av de skoldistrikt, som ingå i en nybildad

eller vidgad kommun, distriktsöverlärare eller har icke något av de

nuvarande distrikten sådan överlärare.

Skolöverstyrelsens förslag innebär sammanfattningsvis följande:

I. En distriktsöverlärarbefattning ingår i vidgad eller nybildad kommun.

Då stad eller köping vidgas genom att landskommun sammanlägges därmed,

skall distriktsöverläraren i staden eller köpingen författningsenligt

anses som distriktsöverlärare i det vidgade skoldistriktet. I andra fall bör

distriktsöverläraren automatiskt bli distriktsöverlärare i den nya kommunen

utom i följande två fall. Om ökningen i antalet läraravdelningar i samband

med nybildningen blir större än 14, bör — med hänsyn till överlärarens

ökade arbetsuppgifter — skolstyrelsen ha rätt att ledigförklara befatt
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155.

ningen. Har överlärare förordnats med förbehåll, att förordnandet skall

upphöra vid ikraftträdandet av kommunreformen, bör ledigförklarande alltid

ske.

II. T ''vå eller flera distriktsövcrlärarbefattningar ingå i vidgad eller nybildad

kommun. Då stad eller köping vidgas genom att landskommun med

distriktsöverlärare sammanlägges därmed, blir stadens eller köpingens distriktsöverlärare

automatiskt skolledare för hela området och distriktsöverlärarbefattningen

i landskommunen bortfaller. Frågan om sådan avgående

överlärares förmåner behandlas i det följande.

I övriga fall, då två eller flera skoldistrikt med var sin distriktsöverlärare

komma att ingå i samma skoldistrikt, få samtliga befattningar anses upphöra,

och en ny distriktsöverlärarbefattning för hela distriktet måste inrättas.

Valet av innehavare bör begränsas att gälla de i det nya distriktet

befintliga distriktsöverlärama, då i allmänhet tillräcklig konkurrens därigenom

erhålles och antalet avgående distriktsöverlärare bör begränsas.

III. Övertaliga distriktsöverlärares tjänsteställning. Varje skoldistrikt

bör ha en skolledare med ansvar för hela distriktets skolväsen. Endast i

stora distrikt kan det vara till fördel, om skolledaren har under sig annan

överlärare med visst begränsat ansvar för en del av distriktet. Det bör även

observeras, att en överlärares nedsatta undervisningsskyldighet medför betydande

kostnader. Två distriktsöverlärare böra enligt skolöverstyrelsens

mening få anställas i samma skoldistrikt endast i undantagsfall, då Kungl.

Maj:t så medger.

IV. Minimiarvode. Enligt kungörelsen 1946: 528, 2 §, omprövas distriktsöverlärarnas

minimiarvoden vart tredje år med början den 1 juli 1946. Minimiarvodet

bestämmes av skolstyrelsen med hänsyn till medeltalet läraravdelningar

vid ingången av höstterminen under tre år närmast före varje

allmän omprövning eller, vid inrättande av ny distriktsöverlärarbefattning,

under tre år närmast före befattningens inrättande. Härvid skall hänsyn ej

tagas till brutna tal.

Skolöverstyrelsen föreslår, att vid ändrad distriktsindelning minimiarvode

för återstoden av nu löpande arvodesperiod (1949/52) och för närmast

följande treårsperiod bestämmes med hänsyn till antalet lärara vdelningar

vid början av första terminen efter ändringens ikraftträdande. Om i något

fall två distriktsöverlärare skulle finnas i samma distrikt, bör skolöverstyrelsen

få bestämma minimiarvodena.

V. Undervisningsskyldighet. Då två eller flera distriktsöverlärare övergångsvis

medgivas kvarstå i samma skoldistrikt, bör överstyrelsen äga fastställa

vars och ens undervisningsskyldighet inom de intervaller, som gälla

för antalet läraravdelningar, som underställts honom. Det sammanlagda

timtal, varmed undervisningsskyldigheten då nedsättes, blir större än om

endast en distriktsöverlärare vore anställd. Kostnaderna härför belasta enligt

gällande bestämmelser statsverket, och överstyrelsen anser sig ej böra

föreslå någon ändring härutinnan, då kommunerna ej böra belastas med

för stora kostnader i samband med övergången till en ny kommunindelning.

VI. Pensionsrätt. Bestämmelserna om pensionsrätt böra givetvis även gälla,

då två eller flera distriktsöverlärare övergångsvis finnas i ett skoldistrikt.

VII. Statsbidrag. Då övergångsvis två eller flera distriktsöverlärare finnas

i samma skoldistrikt, bör staten bidraga till kostnaderna för samtliga

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 155. 17

arvoden. För vikarie bör statsbidrag doek endast utgå å e n skolledarbefattning

i distriktet.

VIII. Avgående distriktsöverlärares löneförmåner in. in. Antalet avgående

distriktsöverlärare torde bli obetydligt. Den som måste avgå bör återgå

till full tjänstgöring å sin folkskollärartjänst. Gäller överlärarförordnandet

på viss tid, synes minimiarvodet skäligen böra utgå, tills förordnandetiden

utgår. Därefter skall arvode givetvis ej utgå. Har distriktsöverlärare med

stöd av tidigare bestämmelser erhållit fastare anställning, synes rätt till

arvode föreligga, tills överläraren avgår från folkskollärartjänsten. I varje

fall får det anses skäligt att arvode utgår. Minimiarvodet synes för perioden

1952/55 böra författningsenligt fastställas i förhållande till antalet avdelningar

höstterminerna 1949/52 i det »gamla» skoldistriktet. För därpå

följande tidsperioder kan arvodet ej fastställas enligt gällande författning,

då distriktet icke längre existerar och överläraren icke längre har ansvar för

några avdelningar. Från och med år 1955 bör minimiarvodet utgå med

lägsta belopp, 600 kronor för år (i regel torde för avgående överlärare minimiarvodet

nu utgöra 600 eller 900 kronor). Statsbidrag bör utgå till ifrågavarande

minimiarvoden. Rätten till pension som distriktsöverlärare torde

böra bedömas olika i olika fall. Kungl. Maj:t bör därför erhålla bemyndigande

att besluta, om och i vad mån avgående distriktsöverlärare alltjämt

må äga rätt till pension som sådan.

IX. Överlärare, som övergångsvis kvarstår i tjänst i skoldistrikt med

mindre än tio läraravdelningar. Överlärare i skoldistrikt, som vid höstterminens

början 1946 hade mindre än tio läraravdelningar, äger enligt övergångsstadgande

c till § 8 a folkskolestadgan rätt att kvarstå i tjänst, tills

tiden för hans anställning eller förordnande utgår, samt att mottaga fortsatta

förordnanden i distriktet. Överlärararvodet skall utgöra lägst 40 kronor

för läraravdelning och år och statsbidrag skall utgå med av Kungl.

Maj:t tidigare fastställt belopp, dock lägst med 20 kronor för läraravdelning

och år (övergångsbestämmelse 1 till kungörelsen 1946:528). Sådan överlärare

äger icke särskild pensionsrätt som överlärare enligt för folkskolan

gällande pensionsreglementen.

Enligt »Sveriges skoldistrikt 1947» funnos läsåret 1946/47 89 överlärare

1 skoldistrikt med mindre än 10 läraravdelningar. Antalet har nu nedgått

till något mer än 70. Minskningen beror dels på att en del av dessa överlärare

avgått, dels på att skoldistrikt i ett par fall ökat och numera ha

minst tio avdelningar. Om i sistnämnda fall skolöverstyrelsen med stöd av

§ 8 a 1. beslutar, att befattning som distriktsöverlärare icke skall inrättas,

kvarstår överläraren alltjämt övergångsvis på samma villkor som tidigare.

Inrättas däremot en distriktsöverlärarbefattning, kan den övergångsvis

kvarstående överläraren icke annat än efter ledigförklarande förordnas till

distriktsöverlärare, såvida icke Kungl. Maj:t efter särskild framställning

medgiver, att han må förordnas utan ledigförklarande. Vidare har i ett par

fall antalet läraravdelningar i skoldistrikt med distriktsöverlärare nedgått

till mindre än tio. I sådana fall skall anställningen som distriktsöverlärare

alltjämt anses bestå.

Vid den nya kommunindelningen torde flertalet skoldistrikt med mindre

än tio avdelningar, som övergångsvis har överlärare, komma att ingå i

större skoldistrikt, där distriktsöverlärare skall anställas. Ifrågavarande

överlärarbcfattningar bortfalla i samband därmed.

2 — liihang till riksdagens protokoll 1050. 1 sand. Nr 155.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 155,

Förevarande överlärare torde, om deras befattningar i samband med

kommunindelningsreformen bortfalla, böra återgå till full tjänstgöring å

sina folkskollärartjänster. I fråga om dessa överlärare föreligga knappast

samma skäl som i fråga om distriktsöverlärare att reglera rätten till överlärararvode.

I den mån de efter avgången ha rätt till arvode bör givetvis det

nya skoldistriktet betala detta. Av praktiska skäl bör statsbidrag upphöra

att utgå samtidigt som befattningen bortfaller. Dessa små statsbidrag ha

knappast någon betydelse för kommunens ekonomi.

X. Distriktsöverlärares tjänstgöring före indelning söndringens ikraftträdande.

För att den blivande storkommunen skall kunna anlita sin blivande

överlärare för förberedelsearbeten, bör överläraren tillsättas så snart som

möjligt efter det folkskolestyrelse för det nya distriktet blivit vald. Förordnandet

kan dock ej räknas löpa från tidigare tidpunkt än indelningsändringens

ikraftträdande. Överstyrelsen bör äga medgiva den nye överläraren

nedsättning i undervisningsskyldigheten även före ikraftträdandet.

Statskontoret har ansett det icke erforderligt med den begränsning av

nuvarande överlärares rätt och skyldighet att övergå som omnämnts under

I. Det under III. återgivna förslaget om anställande av två distriktsöverlärare

har statskontoret avstyrkt. Skulle det likväl genomföras, syntes medgivande

att anställa mer än en distriktsöverlärare böra tidsbegränsas och

undervisningsskyldigheten böra bestämmas till lägst maximiantalet timmar

i respektive grupp. Minimiarvodet till avgående överlärare med fastare anställning

(jfr VIII) har statskontoret ansett böra bestämmas av Kungl.

Maj:t. Förflyttning av dylik distriktsöverlärare till annat distrikt borde

övervägas. Vidare har statskontoret ansett den under X. avsedda nedsättningen

av undervisningsskyldigheten endast böra gälla distrikt, inom vilket

nu ej finnes skolledare.

Statens lönenämnd har i stort sett icke framställt erinran mot skolöverstyrelsens

förslag.

Statens pensionsanstalt har anslutit sig till vad överstyrelsen föreslagit

i pensionshänseende.

Departementschefen. Såsom skolöverstyrelsen framhållit medför den stora

kommunindelningsreformen i fråga om folkskolans överlärarorganisation

vissa problem, som måste lösas. Det gäller främst att reglera befintliga

distriktsöverlärares ställning, då deras skoldistrikt uppgå i nybildade eller

vidgade skoldistrikt. I de flesta fall kan distriktsöverlärare övergå till motsvarande

befattning i det nya skoldistriktet. Om befintlig distriktsöverlärare

icke kan eller icke lämpligen bör bli distriktsöverlärare i det nya skoldistriktet,

bör enligt skolöverstyrelsens mening antingen två distriktsöverlärarbefattningar

övergångsvis få vara inrättade i det nya skoldistriktet,

vilket dock endast bör ske i undantagsfall, eller distriktsöverläraren

avgå, vilket bör bli vanligare. I båda fallen uppstå vissa spörsmål rörande

överlärararvode, undervisningsskyldighet, pensionsrätt och statsbidrag. Vi
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

dare har skolöverstyrelsen ansett böra avgöras, huruvida »övergångsöverlärare»

(d. v. s. överlärare, som nu övergångsvis kvarstår i skoldistrikt med

mindre än tio läraravdelningar) bör bibehållas vid sina förmåner och om

statsbidrag i fortsättningen bör utgå för sådan överlärare. Skolöverstyrelsen

har vidare föreslagit, att undervisningsskyldigheten skulle kunna nedsättas

för distriktsöverlärare i nytt skoldistrikt redan innan reformen trätt i kraft.

Regleringen av här berörda spörsmål torde i vissa fall kunna ske i enlighet

med skolöverstyrelsens förslag. Då det icke rör sig om något större antal

fall och speciella hänsyn ibland måste tagas, torde det få ankomma på Kungl.

Maj:t att meddela beslut i uppkommande frågor av förevarande slag. Vad

jag salunda förordat torde böra gälla också andra ändringar av skoldistriktsindelningen

än de, som äga samband med kommunindelningsreformen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att Kungl. Maj:t må efter prövning av omständigheterna

i varje särskilt fall meddela beslut rörande

folkskolans överlärares ställning vid ändring av skoldistriktsindelningen.

Vad departementschefen sålunda under punkterna 1—4

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt

förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:315 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majts proposition angående studentsociala stödåtgärder m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten