Angående statsförvärv av Östergötlands smalspåriga järnvägar m. m
1950-01-23 · 30 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 24 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1950:156, Angående statsförvärv av Östergötlands smalspåriga järnvägar m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 156.
1
Nr 156.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsförvärv av
Östergötlands smalspåriga järnvägar m. m.; given
Stockholms slott den 3 mars 1950.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Torsten Nilsson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
1 propositionen föreslås, att Norra Östergötlands, Mellersta Östergötlands
och Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järnvägar skola förvärvas av
staten. Avtal om förvärv av dessa järnvägar ha träffats enligt vanliga grunder
på basis av 1939 års principbeslut om enhetliggörande av det svenska
järnvägsnätet. Samtidigt föreslås jämväl förvärv av Norra Tjusts Trafikaktiebolag,
vilket bolag handhar en betydande del av busstrafiken inom
ifrågavarande järnvägars trafikområden. Järnvägarna avses skola införlivas
med statens järnvägar den 1 juli 1950.
För genomförande av statsförvärvet erfordras en medelsanvisning av
500 000 kronor.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr 156.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 156.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 3 mars 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Quensel, Voegt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,
Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson.
I skrivelse den 2 mars 1950 har järnvägsstyrelsen meddelat, att styrelsen
till fullgörande av det år 1939 givna uppdraget att vidtaga åtgärder för enhetliggörande
av det svenska järnvägsnätet träffat två preliminära avtal
om statsförvärv av de järnvägar, vilka ingå i Trafikförvaltningen Östergötlands
smalspåriga järnvägar (betecknad TÖJ), ävensom till ifrågavarande
järnvägar hörande biltrafik in. in. I samband därmed har jämväl
avtal träffats om förvärv av praktiskt taget samtliga aktier i Norra
Tjusts Trafikaktiebolag, vilket bolag handhar en betydande del av busstrafiken
inom östra delen av nyssnämnda järnvägars trafikområden, och
vars förvaltning ombesörjes av TÖJ.
De järnvägar, vilka ingå i TÖJ, bilda en nordlig sektion inom det i stort
sett enhetliga järnvägssystem, som sammanfattningsvis benämnes Östra
smalspårsnätet.
Som ett mellanparti i detta system står Norsholm—Västervik—Hultsfreds
järnväg (NVHJ), som övergick i statens ägo den 1 juli 1949, medan de sydligare
till systemet hörande järnvägarna med Kalmar och Växjö som huvudstationer,
förvärvats tidigare, i huvudsak under åren 1940—1941. Efter
statsförvärv av de järnvägar, vilka ingå i TÖJ, skulle således förstatligandet
av Östra smalspårsnätet vara i sin helhet genomfört.
Jag anhåller att få till behandling upptaga sålunda föreliggande frågor.
Avtalen torde såsom bilagor (Bil. 1—3) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.
Järnvägsstyrelsen uttalar i sin förenämnda skrivelse till en början, att
vid verkställda utredningar och förda förhandlingar samma riktlinjer
följts som vid tidigare statsförvärv. Även till sitt innehåll överensstämma
föreliggande två järnvägsavtal med flertalet tidigare sådana. Från formell
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 156.
synpunkt däremot uppvisar det ena av dessa avtal viss säregenhet, i det
att två bolag, Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag (NÖJ) och Mellersta
Östergötlands järnvägar aktiebolag (MÖJ), stå som undertecknare å säljaresidan,
men vederlag utgår endast å NÖJ. Detta förhållande sammanhänger
med, att NÖJ i den utsträckning, som tidigare gällande aktiebolagslag
medgav, innehar aktiestocken i MÖJ. Norrköping—Söderköping—Vikbolandets
järnvägsaktiebolag (VB) är däremot från ägaresynpunkt helt självständigt
men äger ett stort antal aktier i NÖJ. Anförda beteckningar begagnas
jämväl för resp. järnvägar.
Det tredje avtalet, gällande förvärv av aktier i ett biltrafikföretag, är i
stort sett likalydande med tidigare träffade och av statsmakterna godkända
överenskommelser rörande aktieförvärv.
Beträffande järnvägarnas tillkomst och utbyggnad meddelar järnvägsstyrelsen
följande uppgifter.
Koncession
Öppnad för
Banlängd
meddelad år
trafik år
km
Norra Östergötlands järnvägar.
Örebro S—Pålsboda......................
1897
1900
30,4
Pålsboda—Finspång.......................
1872
1874
58,0
Finspång—Norsholm...................
1882
1885
26,5
Kimstad—Norrköping..................
1903
1906
17,0
Ingångsspår till Norrköping....................
1909
1910
0,4
132,3
Mellersta Östergötlands järnvägar.
Fågelsta—Linköping..........................
1895
1897
39,2
lånköping—Ringstorp...................
1903
1908
20,7
Klockrike—Borensberg.....................
1900
1907
7,5
Fornåsa—Motala...................
1910
1915
14,0
Fågelsta—Vadstena...........................
1873
1874
9,6
Vadstena—Ödeshög....................
1886
1888
32,5
Hästholmen—Hästholmens h...................
1886
1888
0,6
Väderstad—Bränninge......................
1908
1913, 1914
42,9
167,6
Norrköping—Söderköping —Vikbolandets järnväg
Norrköping Ö—Söderköping....................
1891
1893
16,0
Söderköping—Valdemarsvik....................
1901
1906
38,9
Kummelby—Arkösund.........................
1891
1895
46,2
101,1
Summa för TÖJ
501,0
I fråga om banornas tekniska standard har järnvägsstyrelsen meddelat
vissa uppgifter, beträffande vilka jag torde få hänvisa till handlingarna.
Den rullande materielen utgjordes vid 1948 års slut av
NÖJ
MÖJ
VB
Ånglok ...................
15
5
7
Lokomolorer .............
1
(j
Elektromotorvagnar
5
4
Kungl. Maj.ts proposition nr
156.
NÖJ
MÖJ
YB
Motorvagnar ................
1
2
Rälsbussar
.... 7
7
7
Rälsbussläpvagnar ............
9
5
8
Personvagnar ................
14
20
17
Postvagnar ..................
1
2
Person- och postvagnar........
1
Person- och resgodsvagnar
1
2
1
Resgodsvagnar ..............
3
6
5
Godsvagnar, slutna
100
84
70
» , öppna
351
290
160
överföringsvagnar
.... 18
Trafikrörelsens storlek i jämförelse med av staten hittills övertagna järnvägar
av samma spårvidd, 0,891 in, framgår av följande sammanställning,
upptagande trafiksiffror från senaste mellankrigsåret (1938).
Järnväg
Trafikerad
banlängd km
Personkm
pr bankm
Godstonkm
pr bankm
1 000-tal
Tillhopa
Västergötland—Göteborgs.........
260,1
93,4
169,2
262,6
Norra Östergötlands...............
133,1
61,2
87,0
148,2
Kalmar—Torsås..................
40,3
85,1
33,6
118,7
Kalmar—Berga..................
76,6
65,8
45,7
111,5
Lidköping—Skövde och Stenstorps
70,9
77,3
31,6
108,9
Lidköping—Håkantorps..........
27,8
49,3
58,7
108,u
Norrköping—Söderköping—Vikbo-
78,4
29,4
107,8
landets........................
101.1
Uddevalla—Lelången.............
89,0
36,3
65,6
101,9
Kinnekulle—Lidköpings...........
29,0
42,8
56,9
99,7
Mellersta Östergötlands
(inkl. Väderstad—Skänninge—
32,7
97,1
Bränninge)....................
175,0
64,4
Norsholm—Västervik—Hultslreds. .
232,3
49,7
34,1
83,8
Gotlands........................
116,5
46,5
35,6
82,1
Växjö—Åseda—Hultsfreds........
115,9
36,3
30,9
67,2
Södra Kinnekulle................
9,1
0,4
55,1
55,5
Hjo—Stenstorps.................
54,5
28,2
25,0
53,2
Trollhättan—Nossebro............
32,4
20,6
22,6
43,2
Ölands..........................
150,8
16,1
22,8
38,9
Vetlanda........................
80,4
16,5
19,3
35,8
Mariestad—Moholms..............
17,8
30,6
3,1
33,7
Östra Smålands..................
79,4
13,7
12,7
26,4
Klintehamn—Roma..............
49,7
9,5
16,4
25,9
Falkenbergs.....................
102,0
16,2
8,7
24,9
Slite—Roma.....................
33,0
7,9
16,6
Mönsterås.......................
69,3
11,0
8,1
19,1
östra Värends...................
42,4
10,5
6,0
16,5
Eksjö—Österbymo...............
34,6
3,1
8,5
11,6
Samtliga enskilda smalspåriga järn- vägar.........................
3 597,3
61,4
54,9
116,3
Kanyl. Maj.ts proposition nr 156. 5
Av denna jämförelse framgår, att räknat efter samlad trafikintensitet
NÖJ kom i andra rummet, medan VB och MÖJ, vari inräknats den då ännu
i viss mån självständiga linjen Väderstad—Bränninge, lågo något under
medeltalet för enskilda smalspåriga järnvägar. De samlade trafikuppgifterna
ha emellertid varit av sådan omfattning, att om TÖJ skulle undantagas
vid ett i princip allmänt förstatligande, motivet härför i allt
fall icke skulle kunna vara trafikens obetydlighet.
De allmänna fördelar och rationaliseringsmöjligheter, som följa med enhetliggörandet
av det svenska järnvägsnätet och vilka ingående dryftades i
samband med 1939 års principbeslut, framträda endast delvis i fråga om
järnvägar med annan spårvidd än den normala, eftersom det överhuvud
icke är möjligt att åstadkomma driftgemenskap mellan olikspåriga järnvägar.
I fråga om materielen böra dock, framhåller järnvägsstyrelsen, vissa
fördelar stå att vinna därigenom att hela Östra smalspårsnätet kommer
under en och samma förvaltning.
Mera påtaglig är den besparing i expeditionsarbete, som omedelbart inträder,
i och med att ett stort antal av nuvarande föreningsstationer förlora
denna sin karaktär. Av stor betydelse är även den förenkling i redovisning
m. m., som inträder i och med att huvudparten av hittillsvarande
person- och godssamtrafik övergår till att bliva statens järnvägars egentrafik.
Med denna ändring följer jämväl frigörelse från godssamtrafikordningens
vägbestämningsföreskrifter, med andra ord möjlighet att utan bundenhet
vid tariffvägarna sända godset de vägar, som befinnas vara från
trafik- och driftsynpunkt lämpligast.
En påtaglig vinst för trafikanterna är den nedsättning av flertalet biljettpriser
och fraktavgifter, som blir en omedelbar följd av inlemmandet i statens
järnvägar. Särskilt betydelsefull blir ändringen i fråga om viss godssamtrafik,
som nu betungas med övergångsavgift och banavgift. Såsom
nästan alltid då det gäller taxan, får givetvis en vinst för trafikanterna köpas
med en statsbaneekonomisk uppoffring. Det synes emellertid finnas
anledning hoppas, att avgiftssänkningarna skola leda till trafikökning, bl. a.
genom ökad möjlighet till tävlan med andra samfärdsmedel.
Järnvägsstyrelsen framhåller, att järnvägsbolagen, som tidigare erhållit
statslån ur allmänna järnvägslånefonden, vilka lån med hänsyn till ekonomiska
svårigheter till viss del nedskrivits, för närvarande icke äro belastade
med sådana lån eller andra fasta lån.
Styrelsen meddelar vidare, att nu ifrågavarande järnvägs- och biltrafikaktiebolag
i anslutning till järnvägsrörelsen bedriva en betydande billinjetrafik,
som i regel givit ett tillfredsställande resultat. Följande sammanställning
innehåller uppgifter om linjelängd, vagnpark, fasta anläggningar
samt anläggningsvärden.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 156.
Linjelängd, koncessionerad, km
NÖJ
MÖJ
374
VB
208
Norra Tjusts
Trafikaktie- bolag
335
■» , trafikerad »
225
90
300
Fordonspark:
Bussar ............................
16
2
19
Lastbilar
8
18
—
Släpvagnar
5
10
9
Skåpbil ............................
. . —-
—
1
Anskaffningskostnad, 1 000 kr
. 660
280
667
Fasta anläggningar:
Anskaffningskostnad, 1 000 kr
105
153
12
För att belysa företagens ekonomiska förhållanden under åren 1931—
1948 har järnvägsstyrelsen lämnat vissa siffersammanställningar, innefattande
drifträkningar samt vinst- och förlusträkningar. Sammanställningarna
torde såsom bilagor (Bil. 4—6) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.
Bolagens senaste balansräkningar, per den 31 december 1948, ha följande
utseende.
Norra
Mellersta
Norrköping—
Söderköping—
Norra Tjusts
Östergötlands
Östergötlands
Trafikaktie-
järnvägar
järnvägar
järnväg
bolag
Tusental kronor
Tillgångar
Järnvägsanläggningen.............
8 945
1 932
3 964
12
Fastigheter......................
—
—
—
Automobilrörelsen................
363
73
251
—
Landsvägsfordon.................
—
—
—
225
Värdehandlingar i samhörande före- tag ...........................
84
44
_
I kassa och bank................
372
547
896
158
Förråd..........................
52C
75
192
—
Övriga tillgångar.................
211
254
107
1
Summa
10 417
2 965
5 454
396
Skulder
Svävande skulder................
22
15
49
—
Aktiekapital: stamaktier..........
936
150
1 390
93
pref. aktier.........
900
—
—
—
Förnyelsefond
för jämvägsrörelsen............
7 667
2 608
2 600
—
» bilrörelsen.................
287
64
215
225
Reservfond......................
284
30
150
20
Övriga egna fonder exkl. förnyelse- fond ..........................
1021
31
8942
_
Vinst för året och balanserad från
föregående år..................
219
67
156
58
Summa
10 417
2 965
5 454
396
1 Härav skattefond 7 310 kronor.
2 * » 60 000 »
7
Kungl. Mnj:ts proposition nr 156.
Beträffande företagens af färsvärde och föreslagna köpeskillingar erinrar
järnvägsstyrelsen inledningsvis om den vid tidigare järnvägsförvärv använda
normalkalkylen, vilken främst grundats på uppgifter för den som
basperiod betraktade årsföljden 1931—1938, varvid tiden för denna periods
slut framstått som primär beräkningstidpunkt. Med denna fixering av basperiod
och beräkningstidpunkt åsyftades bl. a., att resultaten skulle bliva
i möjlig mån oberoende av den tidsföljd, i vilken förvärven korame att
äga rum.
Det ligger i sakens natur, framhåller styrelsen, att normalkalkylen icke
kan tjäna till grund för en uppgörelse i andra fall, än där densamma för
fram till ett positivt affärsvärde, medan man måste söka sig fram på andra
vägar beträffande de företag, där slutsumman blir noll eller negativ. Det
sistnämnda har visat sig vara förhållandet med såväl NÖJ jämte MÖJ som
VB. Detta resultat, vilket icke innebär något annat, än att räknat per
den 31 december 1938 driftöverskottet icke förväntades bliva tillräckligt
för erforderlig förnyelse av anläggningarna samt förräntning av dels förefintliga
skulder, dels de kapitalinsatser, som beräknats erforderliga för återhämtande
av överårighet och eftersatt förnyelse hos rullande materiel och
fasta anläggningar, kan näppeligen anses överraskande i betraktande av de
vanskligheter, som de till TÖJ hörande järnvägarna hade att kämpa med
under basperioden.
Vid sådant förhållande har det i förevar ande — liksom i åtskilliga tidigare
fall — icke ansetts behövligt återgiva normalkalkylens siffror, detta
så mycket mer som basperiodens av ångdriftens förhållanden bestämda utgiftssiffror
kommit att bliva av omtvistligt värde efter den under 30-talets
sista år genomförda motoriseringen av TÖJ persontrafik.
Det är givetvis alltid vanskligt att bedöma, huruvida den betydande besparing
och förbättring i konkurrensläget gentemot biltrafiken, som denna
omläggning inneburit, kan vara tillräcklig för att icke blott kompensera
inträdda järnvägsekonomiska förändringar i motsatt riktning utan också
omvandla förenämnda negativa slutresultat i ett positivt, och det är följaktligen
förklarligt, att förhandlingsdelegerade från ömse sidor icke kunnat
komma till enighet beträffande det företagsekonomiska perspektivet vid
eu — som arbetshypotes antagen — fortsatt enskild drift.
Däremot står det klart, i allt fall för järnvägsstyrelsen, att såsom del
av statsbanenätet med dess lägre taxa samt bättre förmåner för personal
och pensionärer förevarande järnvägar komma att — vid eu framtida statistisk
uppdelning av inkomster och utgifter baudelsvis - - framträda som
förluststräckor. Såsom torde kunna slutas redan från sammanställningen
av trafiksiffror, är dock denna prognos intet för TÖJ säreget, i det att flertalet
av de redan övertagna smalspåriga järnvägarna torde komma att uppvisa
eu fullt ut lika ogynnsam proportion mellan inkomster och utgifter.
Beträffande den av Norra Tjusts Trafikaktiebolag bedrivna rörelsen har
uppgjorts följande affärskalkyl.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 156.
1000-tal kronor
Trafikinkomster
............... 570
Driftkostnader .........
437
Driftöverskott
............... 133
Avskrivningar
............... 95
Nettoöverskott...........
...............~38
Trafikaktiebolagets aktiekapital utgör 93 150 kronor fördelat på 1 863
aktier om 50 kronor. Av dessa aktier erhöll staten 100 vid förvärv av
Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar, medan 759 medfölja vid förvärvet
av VB. Återstå sålunda att särskilt förvärva 1 004, varav 1 003 omfattas
av förevarande avtal.
Det avtalade priset per aktie utgör 380 kronor, vilket ger ett värde på
hela aktiestocken av 707 940 kronor. Dragas härifrån 158 000 kronor kontanta
tillgångar, erhålles ett belopp av ca 550 000 kronor såsom totalkostnad
för förvärvet. Bolagets realtillgångar äro värderade till 443 000 kronor.
Såsom immateriellt affärsvärde (goodwill) få följaktligen upptagas 107 000
kronor. Beräknas att 18 000 kronor erfordras för förräntning efter 4 % av
realtillgångarna, återstår av det beräknade nettoöverskottet ett belopp av
20 000 kronor för amortering av nämnda goodwill. Amorteringstiden blir
alltså omkring 6 år, vilket får anses tillfredsställande.
I fråga om beräkningen av anslagsbehovet anför styrelsen att, enär de
ifrågavarande trafikföretagen icke belastas av några egentliga lån, man
endast har att räkna med de avtalade köpesummorna, utgörande för
Kronor
NÖJ 1 319 400
VB 1 028 400
Aktier i Norra Tjusts Trafikaktiebolag 191 520
Summa 2 539 320
Vad beträffar de relativt små kontantbelopp, som järnvägsbolagen skola
äga att behålla eller å tillträdesdagen av styrelsen utbekomma, föreslås
samma förfaringssätt, som kommit till användning vid alla tidigare liknande
fall, nämligen att desamma skola föras å det särskilda utjämningskonto,
benämnt »Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade
enskilda järnvägar*, vilket sedan 1940 finnes upplagt i statens järnvägars
räkenskaper. Självfallet synes så böra ske med förevarande järnvägars —
ävensom biltrafikföretagets vid dettas blivande likvidation — av styrelsen
övertagna rörliga tillgångar och svävande skulder.
Då de i köpet ingående likvida medlen väntas komma att med betydande
belopp överstiga skulderna, behöva anslag icke äskas för täckning av den
nyss angivna totalsumman, utan har anslagsäskandet beräknats kunna
begränsas till 500 000 kronor.
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 156.
De utgifter, som kunna föranledas av vid förvärven övertagna avtal in. in.,
förutsättas få — i den mån de ej böra direkt påföras driften eller statens
järnvägars förråd — belasta förenämnda inköpskonto.
Avtalsbestämmelserna i övrigt bl. a. rörande övertagande av personal
äro utformade helt i anslutning till innehållet i de avtal om statsförvärv
av enskilda järnvägar, vilka under de senaste åren varit föremål för statsmakternas
prövning.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen,
såvitt nu är i fråga, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
dels besluta, att Norra Östergötlands, Mellersta Östergötlands och Norrköping—Söderköping—Vikbolandets
järnvägar ävensom aktierna i Norra
Tjusts Trafikaktiebolag må på avtalade villkor förvärvas av staten samt
atl järnvägarna i fråga skola införlivas med statens järnvägar fr. o. m. den
1 juli 1950,
dels ock å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder, statens järnvägar,
för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag under rubrik
Förvärv av Norra Östergötlands m. fl. järnvägar av 500 000 kronor.
Departementschefen. De i Trafikförvaltningen Östergötlands smalspåriga
järnvägar ingående järnvägslinjerna, vilka nu föreslås till statsförvärv,
äro de sista ännu i enskild ägo befintliga linjerna inom det i stort sett enhetliga
järnvägssystem, sammanfattningsvis benämnt östra smalspårsnätet,
vilket ingår i 1939 års plan för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet.
Avtal har även träffats om förvärv av vissa av järnvägsbolagen
ej ägda aktieposter i Norra Tjusts Trafikaktiebolag, vilket bolag bedriver
en betydande busstrafik inom järnvägarnas trafikområden i nära samarbete
med trafikförvaltningen.
Av den av järnvägsstyrelsen lämnade ekonomiska redogörelsen framgår,
att de till statsförvärv föreslagna järnvägarna inom statsbanenätet komma
att framstå såsom förluststräckor, även om införlivandet med statens järnvägar
ger möjlighet till vissa rationaliseringsvinster. Den av trafikförvaltningen
bedrivna biltrafikrörelsen har i regel givit ett tillfredsställande resultat.
För trafikanterna kommer förvärvet av järnvägarna, liksom i allmänhet
varit fallet beträffande de tidigare statsförvärven av enskilda järnvägar,
atl medföra påtagliga fördelar genom sänkta biljettpriser och fraktavgifter.
De i avtalen angivna ekonomiska villkoren finner jag vara för statsverket
godtagbara. De avtalade köpesummorna uppgå tillsammans till 2 539 320
kronor. Då företagen icke belastas av några egentliga lån och de i köpen
ingående likvida medlen betydligt överstiga skulderna, beräknas anslagsäskandel
för förvärvens genomförande kunna begränsas till 500 000 kronor.
Jag tillstyrker alt sistnämnda belopp anvisas.
För personalens övertagande erfordras eu ökning av antalet tjänster i
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 156.
lönegraden Ca 24 och högre lönegrader. Jag har för avsikt att anmäla detta
spörsmål i samband med övriga frågor angående förändring av löneställning
och antal beträffande vissa befattningar vid kommunikationsverken.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles meddela beslut beträffande
de förvärvade järnvägarnas överförande till visst distrikt.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen, att
dels besluta att Norra Östergötlands, Mellersta Östergötlands
och Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järnvägar
ävensom aktierna i Norra Tjusts Trafikaktiebolag må
på avtalade villkor förvärvas av staten,
dels föreskriva, att nämnda järnvägar den 1 juli 1950
skola införlivas med statens järnvägar,
dels ock till Förvärv av Norra Östergötlands m. fl. järnvägar
å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder,
statens järnvägar, för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hård af Segerstad.
Kungl. Maj.ts proposition nr 156.
11
Bilaga 1.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag och Mellersta
Östergötlands järnvägar aktiebolag, nedan tillhopa kallade bolagen, å andra
sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagens järnvägar
in. m.
§ 1.
Mom. 1. Bolagen överlåta till svenska staten fr. o. in. den 1 juli 1950
(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt
dels bolagens järnvägar, omfattande — förutom vissa smärre sträckor —
följande linjer: Örebro Södra—Norsholm, Kimstad—Norrköping, ödeshög
—Fågelsta—Linköping—Ringstorp, Klockrike—Borensberg, Fornåsa—Motala
och Väderstad—Bränninge, med vad till desamma hör,
dels bolagens bilrörelser med vad till desamma hör, såsom anläggningar,
fordon och inventarier,
dels bolagens övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar
— med i följande moment angivna undantag — samt rättigheter.
I föregående stycke omförmälda fastigheter äro upptagna å bifogade förteckning,
bilaga A.1
Mom. 2. Bolagen äga rätt att
dels utbekomma fr. o. in. november 1949 utfallande återbäring eller utdelning
på grund av delägarskap i Svenska järnvägsföreningen, Enskilda järnvägarnas
arbetsgivareförening och Enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter,
dels av tillgängliga kontanta medel — i och för bestridande av utgifter i
samband med bolagens avveckling -— behålla eller på tillträdesdagen av styrelsen
utbekomma följande belopp
Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag tjugoettusen (21 000) kronor,
Mellersta Östergötlands järnvägar aktiebolag femtusen (5 000) kronor.
Mom. .1. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen
befinner sig.
Mom. 4. Bolagen må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen ingående
tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för
andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften
å och underhållet av bolagens järnvägar, deras biltrafik samt annan till
deras rörelse hörande verksamhet.
Bolagen må ej heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,
som äro ägnade att öka järnvägarnas driftutgifter.
1 Ilär cj återgiven.
12
Kunyl. Maj.ts proposition nr 150.
§ 2.
Å tillträdesdagen skola bolagen utställa överlåtelsehandlingar samt avlämna
förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande
bolagens fasta egendom, ävensom gravationsbevis, utvisande, att denna icke
häftar för penninginteckningar.
Bolagen skola vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra
handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter ifråga om järnvägarna
m. in., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.
§ 3.
Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen å tillträdesdagen
dels
övertaga bolagens skulder och förpliktelser enligt vad närmare omförmäles
här nedan,
dels såsom köpeskilling till Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag överlämna
ett belopp av Enmiljontrehundranittontusenfyrahundra (1 319 400)
kronor.
Mom. 2. Bolagens skulder — däri inbegripet alla på tiden före tillträdesdagen
belöpande men till sagda dag icke betalda skatter — och övriga förpliktelser
övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock
med iakttagande
att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder,
som bolagen i strid mot stadgandet i § 1 mom. 4 här ovan kan hava
iklätt sig,
att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot hos bolagen nu eller tidigare
anställda personer eller dessas anhöriga utöver vad i § 5 här nedan
stadgas,
samt att styrelsen icke övertager ansvar för borgensförbindelser, som
bolagen eller dessas styrelser eventuellt iklätt sig.
Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av staten förvärvade egendomen
gäldas av styrelsen.
§ 4.
De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och
medgivanden rörande bolagens rörelser, vilka skola av styrelsen övertagas,
äro så fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B.1
Bolagen förbinda sig att på anfordran av styrelsen uppsäga i bilaga B
angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.
§ 5.
Mom. 1. Vid bolagens järnvägar anställda, i bilaga C1 upptagna befattningshavare
skola, med nedan angivna förbehåll, äga rätt att på tillträdesdagen
övergå i statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda
1 Här ej återgivna.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 156.
löneförmåner och utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss
tjänstetid, som enligt vid bolagens järnvägar tillämpade grunder skulle
hava tillkommit dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.
Mom. 2. Befattningshavare, som på tillträdesdagen övergår i statens järnvägars
tjänst och som då anställes lägst i den extra ordinarie eller ordinarie
befattning, som för honom angivits i bilaga C, skall erhålla den placering i
löneklass, som enligt järnvägsstyrelsens beprövande skulle tillkomma honom,
därest han vid tidpunkten för första fasta anställning vid den enskilda
järnvägen vunnit extra ordinarie anställning i närmast jämförbar
tjänsteställning vid statens järnvägar samt han därefter vunnit befordran
vid statens järnvägar på motsvarade sätt som vid den enskilda järnvägen.
Extra ordinarie anställning och befordran, må dock icke beräknas hava
erhållits i gynnsammare ordning än som normalt gällt för de tjänstemän,
som vid förenämnda tidpunkt direkt anställts vid statens järnvägar i samma
tjänsteställning.
Befattningshavare, vars löneförmåner enligt för honom vid den enskilda
järnvägen under juni månad 1950 gällande avtal skulle hava överstigit
lönen i den löneklass, i vilken han placeras vid statens järnvägar, skall äga
uppbära personligt lönetillägg, motsvarande den löneskillnad — i förekommande
fall begränsad på sätt nedan sägs — som uppkommer.
Vid bestämmandet av denna löneskillnad skola löneförhållandena på den
ort, där vederbörande omedelbart före den 1 juli 1950 var placerad, läggas
till grund. Hänsyn skall därvid tagas till följande i bolagens tjänst åtnjutna
löneförmåner, nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med
därå utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant
hyresbidrag. Hänsyn skall jämväl tagas till förmån av löneavtalsbunden
prisbillig bostad — dock endast för tid, varunder tjänstebostad innehaves
vid statens järnvägar — ävensom till vissa särskilda ersättningar, såsom
hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande är anförtrodd däremot
svarande uppdrag. Från dessa inkomster skall dock dragas ett belopp, motsvarande
vederbörande befattningshavares avgifter för egen och efterlevandes
pensionering eller andra avgifter för motsvarande ändamål. Till övriga
förmåner, exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet,
fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter,
postbiträdesersättning, medicinprovision in. in. skall hänsyn däremot icke
tagas, utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna
äga tillämpning.
Den sammanlagda avlöningen vid statens järnvägar skall i förekommande
fall begränsas så, att den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid
statens järnvägar gällande avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i
den lönegrad — i förekommande fall parenteslönegrad — som finnes för
vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.
Dyrtidstillägget å de vid bolagens järnvägar innehavda löneförmånerna
14
Kungl. May.ts proposition nr 156.
skall vid varje särskild tidpunkt beräknas med tillämpning av de avtalsenliga
bestämmelser, som voro gällande under juni månad 1950 och efter ett
enligt dessa bestämmelser fastställt procenttal.
Mom. 3. För befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller
med rätt till förtidspension, skola vid tiden före statens övertagande av
järnvägarna gällande anställnings- och avlöningsvillkor i tillämpliga delar
gälla under vederbörandes hela återstående tjänstetid.
Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 juli 1950
dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av
såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1949 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för de övertagna
järnvägarnas drift i statens järnvägars regi;
dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,
som befordrats till ordinarie den 1 januari 1949 eller tidigare och som med
hänsyn till sjukledighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen
kunna övertagas i statens järnvägars tjänst;
dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för
statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal
uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens
järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i 1947
års allmänna tjänstepensionsreglemente 6 § 2—5 inom., även efter den 1
juli 1950 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare,
som vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring
i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga
C skall ske.
Bolagen förbinda sig att omgående till vederbörande överbringa beslut om
entledigande eller uppförande på övergångsstat enligt detta moment, ävensom
att samtidigt därmed verkställa sådan uppsägning, som kan vara erforderlig
för beslutens rättidiga verkställande.
Förtidspension enligt detta moment skall utgå — vad angår tjänstduglig
befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande
pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter
uppnådd pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med
belopp, som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp,
som enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång
på grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade
— därest de äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning
— till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter —
såväl förvaltningens som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet
inträtt för pensionsinrättningen att utbetala pension.
I de fall då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och då
befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtids
-
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 156.
pension, som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,
som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall
mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad,
i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående
stycke sägs.
Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt
mom. 4, äro berättigade att från och med den 1 juli 1950 erhålla anställning
enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor
under följande förbehåll
a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt möjligt
svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,
som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och efter
vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt anförtro
dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt
företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
samt
b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu
eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,
bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid
dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie
tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid
statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare
varit anställd i bolagens tjänst.
§ 6.
Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares
ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelserna
den 29 juni 1945 (nr 500), angående reglering av pensionsförhållandena
för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar
in. fl., och den 30 juni 1947 (nr 768) angående tillämpning av 1947 års
allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen samt 1947 års tjänsteoch
familjepensionsreglementen för arbetare å vissa anställningshavare
och pensionärer vid statens järnvägar m. fl.
Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga de bolagens egna förpliktelser
att utgiva pensioner och understöd, vilka finnas förtecknade i en av bolagen
till styrelsen överlämnad akt.
§ 7.
Bolagen skola före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning
över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar
på i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan
härom.
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 15G.
§ 8.
Bolagens järnvägar skola, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas
med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter
komma till tillämpning å desamma, vad godssamtrafiken beträffar dock
under förutsättning, att meddelande om vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen
hinner att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen
för järnvägarnas godssamtrafik.
§ 9.
Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
av Kungl. Maj :t och för bolagens del under förbehåll av bolagsstämmornas
godkännande.
Stockholm den 24 februari 1950. Norrköping den 24 februari 1950.
Kungl. järnvägsstyrelsen.
Erik Upmark.
Erik Malmkvist.
Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag.
Hugo Öhman.
Eric Johnsson.
Mellersta Östergötlands järnvägar
aktiebolag.
Hugo Öhman.
Eric Johnsson.
Kungl. Maj.ts proposition nr 156.
17
Bilaga 2.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järnvägsaktiebolag,
nedan kallat bolaget, å andra sidan, angående förvärv för svenska
statens räkning av bolagets järnväg in. m.
§ 1.
Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli
1950 (tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt
dels bolagets järnväg, omfattande linjerna Norrköping ö—Valdemarsvik
och Kummelby—Arkösund, med vad till densamma hör,
dels bolagets bilrörelse med vad till densamma hör, såsom anläggningar,
fordon och inventarier,
dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar —
med i följande moment angivna undantag — samt rättigheter.
I föregående stycke omnämnda fastigheter äro upptagna å bifogade
förteckning, bilaga A.1 2
Mom. 2. Bolaget äger rätt att
dels utbekomma fr. o. in. november 1949 utfallande återbäring eller utdelning
på grund av delägarskap i Svenska järnvägsföreningen, Enskilda
järnvägarnas arbetsgivareförening och Enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter,
dels av tillgängliga kontanta medel — i och för bestridande av utgifter i
samband med bolagets avveckling -— behålla eller på tillträdesdagen av
styrelsen utbekomma ett belopp av tjugoettusen (21 000) kronor.
Mom. 3. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen
befinner sig.
Mom. h. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen
ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar
för andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av
driften å och underhållet av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till
dess rörelse hörande verksamhet.
Bolaget må cj heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,
som äro ägnade att öka järnvägens driftutgifter.
Ä tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna
förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bola
1
Här oj Återgiven.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 156.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 156.
gets fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att denna icke häftar
för penninginteckningar.
Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra
handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägen
m. in., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.
§ 3.
Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen å tillträdesdagen
dels
övertaga bolagets skulder och förpliktelser enligt vad närmare omförmäles
här nedan,
dels såsom köpeskilling överlämna ett belopp av Enmilj ontjugoåttatusenfyrahundra
(1 028 400) kronor.
Mom. 2. Bolagets skulder — däri inbegripet alla på tiden före tillträdesdagen
belöpande men till sagda dag icke betalda skatter — och övriga förpliktelser
övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock
med iakttagande
att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder,
som bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 4 här ovan kan hava iklätt sig,
att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot hos bolaget nu eller tidigare
anställda personer eller dessas anhöriga utöver vad i § 5 här nedan stadgas,
samt att styrelsen icke övertager ansvar för borgensförbindelser, som
bolaget eller dess styrelse eventuellt iklätt sig.
Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av staten förvärvade egendomen
gäldas av styrelsen.
§ 4.
De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och
medgivanden rörande bolagets rörelse, vilka skola av styrelsen övertagas,
äro, så fullständigt som möjligt, förtecknade i bilaga B.1
Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga i bilaga B
angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.
§ 5.
Mom. 1. Vid bolagets järnväg anställda, i bilaga C1 upptagna befattningshavare
skola, med nedan angivna förbehåll, äga rätt att på tillträdesdagen
övergå i statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner
och utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss
tjänstetid, som enligt vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava
tillkommit dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.
Mom. 2. Befattningshavare, som på tillträdesdagen övergår i statens järnvägars
tjänst och som då anställes lägst i den extra ordinarie eller ordinarie
1 Här ej återgiven.
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 156.
befallning, som för honom angivits i bilaga C, skall erhålla den placering i
löneldass, som enligt järnvägsstyrelsens beprövande skulle tillkomma honom,
därest han vid tidpunkten för första fasta anställning vid den enskilda
järnvägen vunnit extra ordinarie anställning i närmast jämförbar tjänsteställning
vid statens järnvägar samt han därefter vunnit befordran vid
statens järnvägar på motsvarande sätt som vid den enskilda järnvägen.
Extra ordinarie anställning och befordran må dock icke beräknas hava
erhållits i gynnsammare ordning än som normalt gällt för de tjänstemän,
som vid förenämnda tidpunkt direkt anställts vid statens järnvägar i samma
tjänsteställning.
Befattningshavare, vars löneförmåner enligt för honom vid den enskilda
järnvägen under juni månad 1950 gällande avtal skulle hava överstigit
lönen i den löneldass, i vilken han placeras vid statens järnvägar, skall äga
uppbära personligt lönetillägg, motsvarande den löneskillnad — i förekommande
fall begränsad på sätt nedan sägs ■— som uppkommer.
Vid bestämmandet av denna löneskillnad skola löneförhållandena på den
ort, där vederbörande omedelbart före den 1 juli 1950 var placerad, läggas
till grund. Hänsyn skall därvid tagas till följande i bolagets tjänst åtnjutna
löneförmåner, nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med
därå utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant
hyresbidrag. Hänsyn skall jämväl tagas till förmån av löneavtalsbunden
prisbillig bostad — dock endast för tid, varunder tjänstebostad innehaves
vid statens järnvägar —- ävensom till vissa särskilda ersättningar, såsom
hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande är anförtrodd däremot
svarande uppdrag. Från dessa inkomster skall dock dragas ett belopp, motsvarande
vederbörande befattningshavares avgifter för egen och efterlevandes
pensionering eller andra avgifter för motsvarande ändamål. Till övriga
. förmåner, exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet,
fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning,
medicinprovision m. in. skall hänsyn däremot icke tagas,
utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna
äga tillämpning.
Den sammanlagda avlöningen vid statens järnvägar skall i förekommande
fall begränsas så, att den icke överstiger det högsta belopp, som enligt
vid statens järnvägar gällande avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman
i den lönegrad — i förekommande fall parenteslönegrad — som finnes
för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.
Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnväg innehavda löneförmånerna skall
vid varje särskild tidpunkt beräknas med tillämpning av de avtalsenliga
bestämmelser, som voro gällande under juni månad 1950 och efter ett enligt
dessa bestämmelser fastställt procenttal.
Mom. .1. För befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas ulan eller
med rätt till förtidspension, skola vid tiden före slatens övertagande av
20
Kiuigl. Maj.ts proposition nr 156.
järnvägen gällande anställnings- och avlöningsvillkor i tillämpliga delar
gälla under vederbörandes hela återstående tjänstetid.
Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 juli 1950
dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande
av såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1949 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den män desamma befinnas obehövliga för den
övertagna järnvägens drift i statens järnvägars regi;
dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,
som befordrats till ordinarie den 1 januari 1949 eller tidigare och som med
hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 00 år icke lämpligen
kunna övertagas i statens järnvägars tjänst;
dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för
statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal
uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet;
statens järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna
i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente 6 § 2—5 inom., även
efter den 1 juli 1950 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare,
som vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring
i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga
C skall ske.
Bolaget förbinder sig att omgående till vederbörande överbringa beslut
om entledigande eller uppförande på övergångsstat enligt detta moment
ävensom att samtidigt därmed verkställa sådan uppsägning, som kan vara
erforderlig för beslutens rättidiga verkställande.
Förtidspension enligt detta moment skall utgå —- vad angår tjänstduglig
befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande
pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter upp- ,
nådd pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp,
som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp,
som enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång
på grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade
— därest de äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning
—• till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter —
såväl förvaltningens som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet
inträtt för pensionsinrättningen att utbetala pension.
I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och
då befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,
som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,
som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall
mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad,
i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående
stycke sägs.
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 150.
Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt
mom. 4, äro berättigade att från och med den 1 juli 11)50 erhålla anställning
enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor
under följande förbehåll
a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt
möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,
som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar,
och efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt
anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat
statligt företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
samt
b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu
eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för
antagning, bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid
dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie
tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid
statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare
varit anställd i bolagets tjänst.
§ 6.
Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares
ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelserna
den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena
för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar
ju. fl. och den Öl) juni 1947 (nr 7(58) angående tillämpning av 1947
års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen samt 1947 års tjänsteoch
familjepensionsreglementen för arbetare å vissa anställningshavare och
pensionärer vid statens järnvägar m. fl.
Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga de bolagets egna förpliktelser
att utgiva pensioner och understöd, vilka finnas förtecknade i en av bolaget
till styrelsen överlämnad akt.
§ 7-
Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning
över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar
på i g 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan
härom.
§ 8.
Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas
med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter
komma till tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock
under förutsättning, att meddelande om vederbörliga ändringar av sam
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 156.
trafikstabellen hinner att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande
förvaltningen för järnvägarnas godssamtrafik.
§ 9.
Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
av Kungl. Maj :t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans
godkännande.
Stockholm den 24 februari 1950. Norrköping den 24 februari 1950.
Kungl. Järnvägsstyrelsen
Erik Upmark.
Erik Malmkvist.
Norrköping—Söderköping—Vikbolandets
Järnvägsaktiebolag
Anders Öster. Eric Johnsson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 156.
23
Bilaga 3.
Överenskommelse.
Mellan Svenska staten genom Kungl. Järnvägsstyrelsen, här nedan kallad
köparen, å ena, samt Norrköpings stad för egen del och på grund av bifogade
fullmakter, här nedan kallad säljaren, å andra sidan, har denna dag överenskommits
följande rörande förvärv för Svenska statens räkning av aktier
i Norra Tjusts Trafikaktiebolag, här nedan kallat biltrafikbolaget.
§ 1.
Med likvid och leverans den 1 juli 1950 (tillträdesdagen) överlåter säljaren
till köparen 1 003 st. aktier i biltrafikbolaget på följande villkor:
a) priset per aktie utgör trehundraåttio (380) kronor;
b) försäljningen avser aktierna med tillhörande kuponger fr. o. m. nr 16
för rörelsen år 1950, medan utdelningen för rörelsen under 1949, vilken
må uppgå till högst 10 procent av aktiekapitalet, skall tillfalla säljaren.
Genom säljarens försorg skall upprättas avräkningsnota, som klockan
10.00 på tillträdesdagen skall likvideras i Riksgäldskontoret i Stockholm,
varvid samtidigt de försålda aktierna, försedda med vederbörlig transport
in blanco från senast i aktieboken registrerade ägare, jämte talonger med
tillhörande utdelningskuponger fr. o. m. nr 16 överlämnas till köparen.
§ 3.
Säljaren skall verka för att ledningen för biltrafikbolaget intill tillträdesdagen
ej disponerar bolagets tillgångar — utöver i § 1 omförmäld utdelning
—- eller ikläder bolaget förpliktelser för andra ändamål än sådana,
som avse bolagets normala rörelse, därest ej köparen lämnar sitt medgivande
till andra åtgärder.
Säljaren skall vidare verka för att till samtliga under denna tid utlysta
styrelsesammanträden i bolaget kallas den eller de representanter köparen
utser, vilka representanters yttrande skall inhämtas i frågor av större vikt.
Av förenämnda bolag innehavda trafiktillstånd ävensom av samma bolag
nu ägda fordon och fasta anläggningar äro förtecknade i bilaga A.1
§ 4.
Säljaren förbinder sig att å ordinarie bolagsstämma medverka till att
frågor angående bestämmande av arvoden åt styrelse och revisorer, val av
styrelseledamöter jämte suppleanter och val av revisorer jämte supplean
-
1 Här ej återgiven.
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 156.
ler skola anslå till fortsatt stämma den 30 juni 1950 och förbinder säljaren
sig vidare att å den fortsatta stämman i dessa frågor medverka till
beslut i enlighet med de anvisningar köparen kommer att lämna.
§ 5.
Köparen förbinder sig medverka till att Norrköpings stad eller dess dotterföretag
Lindötrafiken AB så snart som möjligt efter tillträdesdagen erhåller
tillstånd till linjetrafik med omnibus å av biltrafikbolaget nu trafikerade
sträckorna Norrköping—Evalundsvägen och Norrköping—Ensjön.
Från den tidpunkt ifrågavarande trafik upptages av Norrköpings stad eller
dess dotterföretag förbinder sig köparen dels att — under förutsättning av
vederbörligt tillstånd — upphöra med de särskilda lokalturer, som biltrafikbolaget
nu upprätthåller å ifrågavarande vägsträckor, dels att till Norrköpings
stad överlämna i bilaga B1 förtecknad bilmateriel; allt mot att Norrköpings
stad till köparen erlägger ett belopp av Etthundranittiotusen
(190 000) kronor.
Därest Norrköpings stad framdeles önskar utsträcka sin busstrafik från
Evalundsvägen över Ludden till Luddingsbo vid sjön Asplången, förbinder
sig köparen att icke motsätta sig eu sådan utsträckning.
§ B.
Denna överenskommelse är träffad, för köparens del under förbehåll av
Kungl. Maj:ts godkännande och för säljarens del under förbehåll av stadsfullmäktiges
i Norrköping godkännande.
Stockholm den 23 januari 1950. Norrköping den 23 januari 1950.
Kungl. järnvägsstyrelsen: Drätselkammaren
Erik Upmark. finansavdelningen.
Erik Malmkvist. Såsom ombud för de i bifogade för
teckning
(Bilaga C1) upptagna aktieägare.
Arvid Karlsson.
G. Ihrfelt.
Här ej återgiven.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diiftrfikninfjar åren 1931—1948. Bilaga 4.
Xorra Östergötlands järn»
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Medeltal
1931—38
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
1948
vägar.
T u s e n t 8
1 k
ron
o r
Inkomster
Persontrafik.............
304
274
262
291
273
280
293
301
286
374
544
581
770
825
890
960
900
895
1 035
Godstrafik...............
i 081
870
847
965
1 039
1 159
1 247
1 040
1 031
1 274
1 282
1 408
1 475
1 644
1 970
2 179
2 169
1 756
1 911
Övriga inkomster........
113
no
in
133
125
129
138
131
123
112
152
165
156
168
175
203
197
218
221
Summa
1 JOD
1 259
1 220
1 392
1 537
1 560
1 67»
1 572
I 550
1 790
1 97»
2 155
2 501
2 637
3 033
3 342
3 266
2 »69
3 167
Utgifter.................
1 218
1 140
1 044
1 139
1 160
1 191
t 345
1 277
1 188
1 420
1 730
1 898
2 130
2 233
2 581
2 939
2 899
2 532
2 872
Driftöverskott.............
285
119
176
253
277
377
333
195
252
370
248
256
271
404
454
403
367
337
295
MellerstaÖstergötlandsjärn-
vägar.
(inkl. Väderstad—Skän-
riinge—Bränninge järnväg)
Inkomster
Persontrafik.............
371
339
322
329
356
373
422
419
366
489
775
935
1 073
1 212
1 263
1 277
1 167
1 183
1 399
Godstrafik...............
331
342
397
589
527
517
581
558
480
548
634
610
812
857
984
1 005
1 012
770
787
Övriga inkomster........
77
82
81
78
79
83
89
92
83
97
109
115
114
120
119
132
121
136
149
Summa
77!)
703
»00
996
962
973
1 092
1 069
929
1 135
1 51»
1 660
1 999
2 1«9
2 366
2 514
2 300
2 089
2 335
Utgifter.................
806
729
725
875
869
995
969
978
868
1 046
1 217
1 423
1 760
1 947
2 093
2 104
2 109
1 956
2 178
Driftöverskott.............
_27
34
75
121
93
— 22
123
91
61
88
271
237
239
242
273
310
191
133
157
Xorrköping—Söderköping
—Vikholandets järnväg.
Inkomster
Persontrafik.............
845
315
302
319
319
333
352
371
332
121
672
719
876
966
994
1 034
928
932
1 135
Godstrafik...............
254
204
192
212
211
226
258
273
229
305
414
428
538
565
684
821
658
500
515
Övriga inkomster........
94
103
98
112
90
90
87
97
96
98
101
98
93
97
no
131
122
140
158
Summa
093
622
392
653
620
659
697
751
637
»27
i I»7
1 255
1 307
1 62»
1 78»
1 999
1 70»
1 372
1 808
Utgifter.................
590
517
475
514
525
562
635
622
555
702
1 031
1 096
1 361
1 398
1 495
1 719
1 496
1 387
1 537
Driftöverskott.............
103
105
117
129
95
87
62
119
102
125
156
119
146
230
293
270
212
185
271
Kung!. Maj:is proposition nr 156.
opaginerad Kontrollera mot PDF
ililnirelso
Bilaga
o.
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
1948
T u
sen
tal k r o n
o r
Norra Östergötlands
järnvägars bilrö-
relse.
Inkomster........
29
37
47
51
02
71
84
79
124
199
197
196
210
212
239
252
280
Utgifter..........
25
37
47
44
54
61
69
70
123
165
152
201
177
171
195
202
216
Driftöverskott......
-i1
—
—
7
8
10
15
9
1
34
45
— 5
33
41
44
50
64
Anläggningskapital
Öl
01
74
84
99
98
104
88
229
214
190
190
194
222
278
355
363
Mellersta Östergöt-
lands järnvägars bil-
rörelse.
Inkomster........
—
—
—
13
20
36
41
62
116
99
85
78
90
69
68
91
Utgifter..........
—
—
—
15
20
30
38
59
no
85
73
62
82
63
61
S2
Driftöverskott......
—
—
—
— 2
—
0
3
3
—
14
12
16
8
0
7
9
Anläggningskapital
45a
53a
532
31
29
39
38
57
02
59
59
65
79
73
73
73
Norrköping—Söder-
köping—Yikbolan-
dets järnvägs biirö-
relse.
Inkomster........
IS
—
38
100
164
153
158
104
247
281
306
351
349
338
351
298
Utgifter..........
10
—
38
145
105
139
147
178
228
242
303
316
320
314
313
277
Driftöverskott......
21
—
—
15
— 1
It
11
— 14
19
39
3
35
29
24
38
21
Anläggningskapital
28
28
33
90
90
105
104
132
145
137
137
222
207
241
241
251
Norra Tjusts Tra-
^aktiebolag.
Inkomster........
227
277
336
379
410
440
443
483
606
Utgifter..........
189
253
310
356
383
404
410
458
595
Driftöverskott......
38
24
26
23
27
36
33
25
11
1 Ingå i järnvägsrörelsens drilträkning.
2 Genom dotterbolag.
Kungl. Maj.ts proposition nr 156.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vinst- och förhisträkninrjar uren 1931—1938.
Bilaga G.
tc
ce
1931
1932
1933
1934
1935
1936
11)37
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
1918
T u
s e n t a
1 k
r o n o r
Norra Österflötlands järnvägar
Inkomster
Från föregående år balanserad vinst.....
Driftöverskott
74
59
30
—
24
51
115
166
158
175
124
48
8
10
11
79
167
158
av egen järnvägsrörelsc..............
285
119
176
253
277
377
333
195
370
248
256
271
404
454
403
367
337
295
» automobilrörelsen................
—
—
—
—
7
8
10
15
1)
1
34
45
—
33
41
44
50
64
Räntor och inkomst av värdehandlingar..
•-
—
—
—
i
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
9
9
Omläggning av samtrafiksvägarna......
Järnvägsarrenden och inkomst av utarren-
—
—
—
--
—
''-
—
—
—
23
5
4
5
3
2
2
i
—
derad bana.........................
•-
—
87
1
—
—
—
—
—
—
—
■--
—
—
—
—
—
—
Diverse inkomster.....................
0
—
—
2
—
—
7
—
—
—
—
4
—
—
119
19
5
5
Förlust för året.......................
5
154
13
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
:17«
332
306
256
30»
437
165
38 i
537
447
419
372
417
500
576
517
56»
531
Utgifter
Driftunderskott av automobilrörelsen. . .
—
—
5
Järnvägsarrenden och trafikeringsåtagan- den................................
3
3
2
Avsättning till fömyelsefond
för järnvägsrörelsen.................
94
87
101
120
121
121
121
122
187
148
161
169
169
257
261
268
282
237
» automobilrörelsen................
—
—
—
—
—
—
—
20
21
18
46
43
38
—
—
■-
27
35
» diverse rörclsegrenar.............
—
9
13
13
15
16
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Räntor...............................
141
149
132
84
69
59
51
51
59
30
45
46
35
21
1
—
—
—
Skatter...............................
2
1
2
2
4
7
28
20
2
37
29
16
25
66
100
37
—
40
Omläggning av samtrafiksvägarna......
n
17
26
13
9
7
7
5
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Diverse utgifter.......................
45
7
—
—
40
112
72
—
15
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Vinst:
balanserad från föregående år........
74
59
30
—
24
51
115
166
158
175
124
48
8
10
11
79
167
158
för året............................
—
—
—
24
27
64
51
—
62
39
14
50
137
146
203
133
93
61
Summa
370
332
306
256
309
437
465
384
537
447
419
372
417
500
576
517
569
531
Kungl. Maj.ts proposition nr 156
opaginerad Kontrollera mot PDF
Till bolagsstämmans förfogande inkl. bi-
drag från fonder....................
69
55
17
24
51
115
166
158
220
214
138
98
145
156
214
212
260
219
Disponeras sålunda:
till egna fonder.....................
—
25
45
55
90
._
10
10
avskrivning å aktier o. dyl...........
10
—-
—
till aktieägarna:
å pref. aktier.......................
—
—
—
—
—
—
—
—
45
901
901
901
901
90''
45
45
45
45
procent............................
—
—
—
—
—
—
—
—
5
5
5
5
5
5
5
5
5
5
å stamaktier........................
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
_
_
_
_
_
47
47
procent............................
—
—
5
5
balans till efterföljande år.............
59
30
17
24
51
115
1G6
158
175
124
48
8
10
11
79
167
158
117
åfellersta Östergötlands järnvägar.
(inkl. Väderstad—Skänninge—Briinningc
järnväg)
Inkomster
Från föregående år balanserad vinst....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
41
71
106
4
31
52
Driftöverskott
av egen jämvägsrörelse..............
—
34
75
121
93
—
123
91
88
271
237
239
242
273
310
191
133
157
» automobilrörelsen................
—
—
—
—
—
—
—
6
3
3
—
14
12
16
8
6
7
9
* diverse rörelsegrenar..............
—
—
—
6
6
7
9
9
10
0
5
4
4
3
2
1
i
—
Räntor och inkomst av värdehandlingar..
—
—
—
—
5
4
6
5
8
9
9
7
7
8
9
12
43
15
Omläggning av samtrafiksvägarna......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
3
2
7
3
2
2
1
—
Diverse inkomster.....................
—
13
7
o
1
2
1
2
2
—
65
29
—
—
75
10
4
4
I anspråk tagna medel................
—
—
—
—
—
52
—
—
—
—
—
—
Förlust:
balanserad från föregående år........
1 045
1 263
1 096
—
8
27
49
52
90
99
56
.-
—
—
—
—
—
—
för året............................
218
23
93
8
19
22
3
44
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
1 Avser delvis utdelning för tidigare år.
2 omfattar tiden januari—november 19i
21 263
1.
31 333
1 271
137
132
in
191
209
210
399
375
302
313
374
512
232
220
237
3 ej fullständig på grund av konkurs.
Kungl. Maj.ts proposition nr 156.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vinst- och förlustrukningar åren 1931—1938. (Forts.)
co
o
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1947
1948
T u
s e n t a
1 k
r o n o r
Utgifter
Från föregående år balanserad förlust...
1 045
1 263
1 090
—
8
27
49
52
90
99
56
Driftunderskott
av järnvägsrörelscn..................
17
•-
—
—
—
22
—
—
—
--
2
» övriga rörelsegrenar..............
—
—
2
Järnvägsarrenden och trafikeringsåtagan-
den
14
14
Avsättning till förnyelsefond
för järnvägsrörelscn.................
—
—
—
in
89
—
93
98
77
199
202
209
209
232
241
193
168
107
» automobilrörelsen................
—
—
—
—
—
—
—
0
8
8
11
12
12
12
13
—
—
—
» diverse rörelsegrenar.............
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Räntor...............................
199
70
72
11
21
28
35
34
21
49
23
18
12
12
2
—
—
—
Skatter...............................
1
—
—
—
13
34
7
18
8
—
19
8
9
12
15
8
—
1
Omläggning av samtrafiksvägarna......
—
—
2
1
1
1
i
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
\
87
1
Vinst:
7
41
71
4
31
52
för året............................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
43
64
48
30
35
135
27
21
15
Summa
11 203
21 333
1 271
137
132
in
191
209
219
399
375
302
313
374
512
232
220
237
Till bolagsstämmans förfogande.........
— 1 203
— 1 090
— 1 189
— 8
—27
—49
—52
—90
—99
—50
8
55
71
106
241
31
52
67
Disponeras sålunda:
till egna fonder.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
14
--
—
15
—
—
—
avsättning till förnyelsefond (tidigare
29?
— 1 2G3
— 1 090
- 1 189
- 8
—27
49
—52
—9 G
99
—56
41
71
106
4
31
52
67
Norrköping—Södcrköpnifl—Vikbolandet»
järnväg.
Inkomster
Från föregående år balanserad vinst....
30
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1 83
81
73
Kungl. Maj. ts proposition nr i 56,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Driftöverskott
av egen järn vägsrörelse..............
103
105
117
129
95
87
62
119
125
156
149
146
230
293
270
212
185
271
» automobilrörelsen................
—
—
—
—
1
15
—
14
11
_
19
39
3
35
29
24
38
21
» övriga rörelsegrenar..............
—
—
—
19
16
170
9
9
4
0
2
1
3
8
_
_
2
2
Räntor och inkomst av värdehandlingar
10
—
—
—
_
2
2
2
3
2
3
2
3
3
2
2
6
33
Diverse inkomster.....................
6
3 531
—
—
45
105
—
—
3
71
16
4
4
Förlust för året.......................
32
47
37
12
5S
Summa
11)7
687
15!
1 JO
169
379
131
144
146
164
173
188
239
339
372
337
319
404
Utgifter
Driftunderskott
av automobilrörelsen................
—
—
—
_
_
_
1
_
_
14
_
__
» övriga rörelsegrenar..............
—
—
—
—
_
_
3
1
_
_
_
_
_
2
7
Arrenden.............................
3
3
2
—
—
Avsättning till förnyelsefond
för jämvägsrörelsen.................
G1
592
G1
Öl
01
Öl
G2
66
73
85
97
106
107
145
149
146
151
154
» automobilrörelsen................
—
—
—
—
—
—
—
24
27
2G
33
35
35
34
_
_
24
» diverse rörelsegrenar.............
3
3
3
8
13
18
21
Räntor...............................
31
80
73
47
02
46
35
35
27
25
25
22
18
30
4
2
_
__
Skatter...............................
3
O
O
5
28
33
3
2
2
5
6
5
G
10
31
51
15
2
70
Diverse utgifter.......................
—
2
10
—
—
189
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Vinst:
balanserad från föregående år........
36
4
83
84
73
för året............................
—
—
—
4
—
02
—
IG
14
8
13
19
09
99
166
84
82
83
Summa
187
687
155
148
169
379
131
145
146
164
173
188
239
339
372
337
319
404
Till bolagsstämmans förfogande inkl. bi-
drag från fonder....................
4
—
—
4
—
G2
16
14
8
13
56
69
99
166
167
166
156
Disponeras sålunda:
till egna fonder.....................
—
—
—
4
—
02
—
10
It
8
13
_
27
43
_
_
10
10
till aktieägarna.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
56
42
56
83
83
83
83
procent............................
--
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
4
3
4
6
6
6
6
4
Do
1 omfattar tiden januari—november 1931.
2 ej fullständigt på grund av konkurs.
3 Riksgäldskonlorcts avskrivning å statslån.
Kungl. Maj:ts proposition nr 156,
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1950:163 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa investeringar i statens järnvägars fond. a1 i texten
- SU 1950:91 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av Östergötlands smalspåriga järnvägar in. in. s. 11 i texten