Sök i Ratio Lex

Angående statsförvärv av Östergötlands smalspåriga järnvägar m. m

1950-01-23 · 30 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 24 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:156, Angående statsförvärv av Östergötlands smalspåriga järnvägar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

1

Nr 156.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsförvärv av

Östergötlands smalspåriga järnvägar m. m.; given

Stockholms slott den 3 mars 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

1 propositionen föreslås, att Norra Östergötlands, Mellersta Östergötlands

och Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järnvägar skola förvärvas av

staten. Avtal om förvärv av dessa järnvägar ha träffats enligt vanliga grunder

på basis av 1939 års principbeslut om enhetliggörande av det svenska

järnvägsnätet. Samtidigt föreslås jämväl förvärv av Norra Tjusts Trafikaktiebolag,

vilket bolag handhar en betydande del av busstrafiken inom

ifrågavarande järnvägars trafikområden. Järnvägarna avses skola införlivas

med statens järnvägar den 1 juli 1950.

För genomförande av statsförvärvet erfordras en medelsanvisning av

500 000 kronor.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr 156.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 156.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 3 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Voegt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson.

I skrivelse den 2 mars 1950 har järnvägsstyrelsen meddelat, att styrelsen

till fullgörande av det år 1939 givna uppdraget att vidtaga åtgärder för enhetliggörande

av det svenska järnvägsnätet träffat två preliminära avtal

om statsförvärv av de järnvägar, vilka ingå i Trafikförvaltningen Östergötlands

smalspåriga järnvägar (betecknad TÖJ), ävensom till ifrågavarande

järnvägar hörande biltrafik in. in. I samband därmed har jämväl

avtal träffats om förvärv av praktiskt taget samtliga aktier i Norra

Tjusts Trafikaktiebolag, vilket bolag handhar en betydande del av busstrafiken

inom östra delen av nyssnämnda järnvägars trafikområden, och

vars förvaltning ombesörjes av TÖJ.

De järnvägar, vilka ingå i TÖJ, bilda en nordlig sektion inom det i stort

sett enhetliga järnvägssystem, som sammanfattningsvis benämnes Östra

smalspårsnätet.

Som ett mellanparti i detta system står Norsholm—Västervik—Hultsfreds

järnväg (NVHJ), som övergick i statens ägo den 1 juli 1949, medan de sydligare

till systemet hörande järnvägarna med Kalmar och Växjö som huvudstationer,

förvärvats tidigare, i huvudsak under åren 1940—1941. Efter

statsförvärv av de järnvägar, vilka ingå i TÖJ, skulle således förstatligandet

av Östra smalspårsnätet vara i sin helhet genomfört.

Jag anhåller att få till behandling upptaga sålunda föreliggande frågor.

Avtalen torde såsom bilagor (Bil. 1—3) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Järnvägsstyrelsen uttalar i sin förenämnda skrivelse till en början, att

vid verkställda utredningar och förda förhandlingar samma riktlinjer

följts som vid tidigare statsförvärv. Även till sitt innehåll överensstämma

föreliggande två järnvägsavtal med flertalet tidigare sådana. Från formell

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 156.

synpunkt däremot uppvisar det ena av dessa avtal viss säregenhet, i det

att två bolag, Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag (NÖJ) och Mellersta

Östergötlands järnvägar aktiebolag (MÖJ), stå som undertecknare å säljaresidan,

men vederlag utgår endast å NÖJ. Detta förhållande sammanhänger

med, att NÖJ i den utsträckning, som tidigare gällande aktiebolagslag

medgav, innehar aktiestocken i MÖJ. Norrköping—Söderköping—Vikbolandets

järnvägsaktiebolag (VB) är däremot från ägaresynpunkt helt självständigt

men äger ett stort antal aktier i NÖJ. Anförda beteckningar begagnas

jämväl för resp. järnvägar.

Det tredje avtalet, gällande förvärv av aktier i ett biltrafikföretag, är i

stort sett likalydande med tidigare träffade och av statsmakterna godkända

överenskommelser rörande aktieförvärv.

Beträffande järnvägarnas tillkomst och utbyggnad meddelar järnvägsstyrelsen

följande uppgifter.

Koncession

Öppnad för

Banlängd

meddelad år

trafik år

km

Norra Östergötlands järnvägar.

Örebro S—Pålsboda......................

1897

1900

30,4

Pålsboda—Finspång.......................

1872

1874

58,0

Finspång—Norsholm...................

1882

1885

26,5

Kimstad—Norrköping..................

1903

1906

17,0

Ingångsspår till Norrköping....................

1909

1910

0,4

132,3

Mellersta Östergötlands järnvägar.

Fågelsta—Linköping..........................

1895

1897

39,2

lånköping—Ringstorp...................

1903

1908

20,7

Klockrike—Borensberg.....................

1900

1907

7,5

Fornåsa—Motala...................

1910

1915

14,0

Fågelsta—Vadstena...........................

1873

1874

9,6

Vadstena—Ödeshög....................

1886

1888

32,5

Hästholmen—Hästholmens h...................

1886

1888

0,6

Väderstad—Bränninge......................

1908

1913, 1914

42,9

167,6

Norrköping—Söderköping —Vikbolandets järnväg

Norrköping Ö—Söderköping....................

1891

1893

16,0

Söderköping—Valdemarsvik....................

1901

1906

38,9

Kummelby—Arkösund.........................

1891

1895

46,2

101,1

Summa för TÖJ

501,0

I fråga om banornas tekniska standard har järnvägsstyrelsen meddelat

vissa uppgifter, beträffande vilka jag torde få hänvisa till handlingarna.

Den rullande materielen utgjordes vid 1948 års slut av

NÖJ

MÖJ

VB

Ånglok ...................

15

5

7

Lokomolorer .............

1

(j

Elektromotorvagnar

5

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr

156.

NÖJ

MÖJ

YB

Motorvagnar ................

1

2

Rälsbussar

.... 7

7

7

Rälsbussläpvagnar ............

9

5

8

Personvagnar ................

14

20

17

Postvagnar ..................

1

2

Person- och postvagnar........

1

Person- och resgodsvagnar

1

2

1

Resgodsvagnar ..............

3

6

5

Godsvagnar, slutna

100

84

70

» , öppna

351

290

160

överföringsvagnar

.... 18

Trafikrörelsens storlek i jämförelse med av staten hittills övertagna järnvägar

av samma spårvidd, 0,891 in, framgår av följande sammanställning,

upptagande trafiksiffror från senaste mellankrigsåret (1938).

Järnväg

Trafikerad

banlängd km

Personkm

pr bankm

Godstonkm

pr bankm

1 000-tal

Tillhopa

Västergötland—Göteborgs.........

260,1

93,4

169,2

262,6

Norra Östergötlands...............

133,1

61,2

87,0

148,2

Kalmar—Torsås..................

40,3

85,1

33,6

118,7

Kalmar—Berga..................

76,6

65,8

45,7

111,5

Lidköping—Skövde och Stenstorps

70,9

77,3

31,6

108,9

Lidköping—Håkantorps..........

27,8

49,3

58,7

108,u

Norrköping—Söderköping—Vikbo-

78,4

29,4

107,8

landets........................

101.1

Uddevalla—Lelången.............

89,0

36,3

65,6

101,9

Kinnekulle—Lidköpings...........

29,0

42,8

56,9

99,7

Mellersta Östergötlands

(inkl. Väderstad—Skänninge—

32,7

97,1

Bränninge)....................

175,0

64,4

Norsholm—Västervik—Hultslreds. .

232,3

49,7

34,1

83,8

Gotlands........................

116,5

46,5

35,6

82,1

Växjö—Åseda—Hultsfreds........

115,9

36,3

30,9

67,2

Södra Kinnekulle................

9,1

0,4

55,1

55,5

Hjo—Stenstorps.................

54,5

28,2

25,0

53,2

Trollhättan—Nossebro............

32,4

20,6

22,6

43,2

Ölands..........................

150,8

16,1

22,8

38,9

Vetlanda........................

80,4

16,5

19,3

35,8

Mariestad—Moholms..............

17,8

30,6

3,1

33,7

Östra Smålands..................

79,4

13,7

12,7

26,4

Klintehamn—Roma..............

49,7

9,5

16,4

25,9

Falkenbergs.....................

102,0

16,2

8,7

24,9

Slite—Roma.....................

33,0

7,9

16,6

Mönsterås.......................

69,3

11,0

8,1

19,1

östra Värends...................

42,4

10,5

6,0

16,5

Eksjö—Österbymo...............

34,6

3,1

8,5

11,6

Samtliga enskilda smalspåriga järn- vägar.........................

3 597,3

61,4

54,9

116,3

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition nr 156. 5

Av denna jämförelse framgår, att räknat efter samlad trafikintensitet

NÖJ kom i andra rummet, medan VB och MÖJ, vari inräknats den då ännu

i viss mån självständiga linjen Väderstad—Bränninge, lågo något under

medeltalet för enskilda smalspåriga järnvägar. De samlade trafikuppgifterna

ha emellertid varit av sådan omfattning, att om TÖJ skulle undantagas

vid ett i princip allmänt förstatligande, motivet härför i allt

fall icke skulle kunna vara trafikens obetydlighet.

De allmänna fördelar och rationaliseringsmöjligheter, som följa med enhetliggörandet

av det svenska järnvägsnätet och vilka ingående dryftades i

samband med 1939 års principbeslut, framträda endast delvis i fråga om

järnvägar med annan spårvidd än den normala, eftersom det överhuvud

icke är möjligt att åstadkomma driftgemenskap mellan olikspåriga järnvägar.

I fråga om materielen böra dock, framhåller järnvägsstyrelsen, vissa

fördelar stå att vinna därigenom att hela Östra smalspårsnätet kommer

under en och samma förvaltning.

Mera påtaglig är den besparing i expeditionsarbete, som omedelbart inträder,

i och med att ett stort antal av nuvarande föreningsstationer förlora

denna sin karaktär. Av stor betydelse är även den förenkling i redovisning

m. m., som inträder i och med att huvudparten av hittillsvarande

person- och godssamtrafik övergår till att bliva statens järnvägars egentrafik.

Med denna ändring följer jämväl frigörelse från godssamtrafikordningens

vägbestämningsföreskrifter, med andra ord möjlighet att utan bundenhet

vid tariffvägarna sända godset de vägar, som befinnas vara från

trafik- och driftsynpunkt lämpligast.

En påtaglig vinst för trafikanterna är den nedsättning av flertalet biljettpriser

och fraktavgifter, som blir en omedelbar följd av inlemmandet i statens

järnvägar. Särskilt betydelsefull blir ändringen i fråga om viss godssamtrafik,

som nu betungas med övergångsavgift och banavgift. Såsom

nästan alltid då det gäller taxan, får givetvis en vinst för trafikanterna köpas

med en statsbaneekonomisk uppoffring. Det synes emellertid finnas

anledning hoppas, att avgiftssänkningarna skola leda till trafikökning, bl. a.

genom ökad möjlighet till tävlan med andra samfärdsmedel.

Järnvägsstyrelsen framhåller, att järnvägsbolagen, som tidigare erhållit

statslån ur allmänna järnvägslånefonden, vilka lån med hänsyn till ekonomiska

svårigheter till viss del nedskrivits, för närvarande icke äro belastade

med sådana lån eller andra fasta lån.

Styrelsen meddelar vidare, att nu ifrågavarande järnvägs- och biltrafikaktiebolag

i anslutning till järnvägsrörelsen bedriva en betydande billinjetrafik,

som i regel givit ett tillfredsställande resultat. Följande sammanställning

innehåller uppgifter om linjelängd, vagnpark, fasta anläggningar

samt anläggningsvärden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

Linjelängd, koncessionerad, km

NÖJ

MÖJ

374

VB

208

Norra Tjusts

Trafikaktie- bolag

335

■» , trafikerad »

225

90

300

Fordonspark:

Bussar ............................

16

2

19

Lastbilar

8

18

—

Släpvagnar

5

10

9

Skåpbil ............................

. . —-

—

1

Anskaffningskostnad, 1 000 kr

. 660

280

667

Fasta anläggningar:

Anskaffningskostnad, 1 000 kr

105

153

12

För att belysa företagens ekonomiska förhållanden under åren 1931—

1948 har järnvägsstyrelsen lämnat vissa siffersammanställningar, innefattande

drifträkningar samt vinst- och förlusträkningar. Sammanställningarna

torde såsom bilagor (Bil. 4—6) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Bolagens senaste balansräkningar, per den 31 december 1948, ha följande

utseende.

Norra

Mellersta

Norrköping—

Söderköping—

Norra Tjusts

Östergötlands

Östergötlands

Trafikaktie-

järnvägar

järnvägar

järnväg

bolag

Tusental kronor

Tillgångar

Järnvägsanläggningen.............

8 945

1 932

3 964

12

Fastigheter......................

—

—

—

Automobilrörelsen................

363

73

251

—

Landsvägsfordon.................

—

—

—

225

Värdehandlingar i samhörande före- tag ...........................

84

44

_

I kassa och bank................

372

547

896

158

Förråd..........................

52C

75

192

—

Övriga tillgångar.................

211

254

107

1

Summa

10 417

2 965

5 454

396

Skulder

Svävande skulder................

22

15

49

—

Aktiekapital: stamaktier..........

936

150

1 390

93

pref. aktier.........

900

—

—

—

Förnyelsefond

för jämvägsrörelsen............

7 667

2 608

2 600

—

» bilrörelsen.................

287

64

215

225

Reservfond......................

284

30

150

20

Övriga egna fonder exkl. förnyelse- fond ..........................

1021

31

8942

_

Vinst för året och balanserad från

föregående år..................

219

67

156

58

Summa

10 417

2 965

5 454

396

1 Härav skattefond 7 310 kronor.

2 * » 60 000 »

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Mnj:ts proposition nr 156.

Beträffande företagens af färsvärde och föreslagna köpeskillingar erinrar

järnvägsstyrelsen inledningsvis om den vid tidigare järnvägsförvärv använda

normalkalkylen, vilken främst grundats på uppgifter för den som

basperiod betraktade årsföljden 1931—1938, varvid tiden för denna periods

slut framstått som primär beräkningstidpunkt. Med denna fixering av basperiod

och beräkningstidpunkt åsyftades bl. a., att resultaten skulle bliva

i möjlig mån oberoende av den tidsföljd, i vilken förvärven korame att

äga rum.

Det ligger i sakens natur, framhåller styrelsen, att normalkalkylen icke

kan tjäna till grund för en uppgörelse i andra fall, än där densamma för

fram till ett positivt affärsvärde, medan man måste söka sig fram på andra

vägar beträffande de företag, där slutsumman blir noll eller negativ. Det

sistnämnda har visat sig vara förhållandet med såväl NÖJ jämte MÖJ som

VB. Detta resultat, vilket icke innebär något annat, än att räknat per

den 31 december 1938 driftöverskottet icke förväntades bliva tillräckligt

för erforderlig förnyelse av anläggningarna samt förräntning av dels förefintliga

skulder, dels de kapitalinsatser, som beräknats erforderliga för återhämtande

av överårighet och eftersatt förnyelse hos rullande materiel och

fasta anläggningar, kan näppeligen anses överraskande i betraktande av de

vanskligheter, som de till TÖJ hörande järnvägarna hade att kämpa med

under basperioden.

Vid sådant förhållande har det i förevar ande — liksom i åtskilliga tidigare

fall — icke ansetts behövligt återgiva normalkalkylens siffror, detta

så mycket mer som basperiodens av ångdriftens förhållanden bestämda utgiftssiffror

kommit att bliva av omtvistligt värde efter den under 30-talets

sista år genomförda motoriseringen av TÖJ persontrafik.

Det är givetvis alltid vanskligt att bedöma, huruvida den betydande besparing

och förbättring i konkurrensläget gentemot biltrafiken, som denna

omläggning inneburit, kan vara tillräcklig för att icke blott kompensera

inträdda järnvägsekonomiska förändringar i motsatt riktning utan också

omvandla förenämnda negativa slutresultat i ett positivt, och det är följaktligen

förklarligt, att förhandlingsdelegerade från ömse sidor icke kunnat

komma till enighet beträffande det företagsekonomiska perspektivet vid

eu — som arbetshypotes antagen — fortsatt enskild drift.

Däremot står det klart, i allt fall för järnvägsstyrelsen, att såsom del

av statsbanenätet med dess lägre taxa samt bättre förmåner för personal

och pensionärer förevarande järnvägar komma att — vid eu framtida statistisk

uppdelning av inkomster och utgifter baudelsvis - - framträda som

förluststräckor. Såsom torde kunna slutas redan från sammanställningen

av trafiksiffror, är dock denna prognos intet för TÖJ säreget, i det att flertalet

av de redan övertagna smalspåriga järnvägarna torde komma att uppvisa

eu fullt ut lika ogynnsam proportion mellan inkomster och utgifter.

Beträffande den av Norra Tjusts Trafikaktiebolag bedrivna rörelsen har

uppgjorts följande affärskalkyl.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 156.

1000-tal kronor

Trafikinkomster

............... 570

Driftkostnader .........

437

Driftöverskott

............... 133

Avskrivningar

............... 95

Nettoöverskott...........

...............~38

Trafikaktiebolagets aktiekapital utgör 93 150 kronor fördelat på 1 863

aktier om 50 kronor. Av dessa aktier erhöll staten 100 vid förvärv av

Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar, medan 759 medfölja vid förvärvet

av VB. Återstå sålunda att särskilt förvärva 1 004, varav 1 003 omfattas

av förevarande avtal.

Det avtalade priset per aktie utgör 380 kronor, vilket ger ett värde på

hela aktiestocken av 707 940 kronor. Dragas härifrån 158 000 kronor kontanta

tillgångar, erhålles ett belopp av ca 550 000 kronor såsom totalkostnad

för förvärvet. Bolagets realtillgångar äro värderade till 443 000 kronor.

Såsom immateriellt affärsvärde (goodwill) få följaktligen upptagas 107 000

kronor. Beräknas att 18 000 kronor erfordras för förräntning efter 4 % av

realtillgångarna, återstår av det beräknade nettoöverskottet ett belopp av

20 000 kronor för amortering av nämnda goodwill. Amorteringstiden blir

alltså omkring 6 år, vilket får anses tillfredsställande.

I fråga om beräkningen av anslagsbehovet anför styrelsen att, enär de

ifrågavarande trafikföretagen icke belastas av några egentliga lån, man

endast har att räkna med de avtalade köpesummorna, utgörande för

Kronor

NÖJ 1 319 400

VB 1 028 400

Aktier i Norra Tjusts Trafikaktiebolag 191 520

Summa 2 539 320

Vad beträffar de relativt små kontantbelopp, som järnvägsbolagen skola

äga att behålla eller å tillträdesdagen av styrelsen utbekomma, föreslås

samma förfaringssätt, som kommit till användning vid alla tidigare liknande

fall, nämligen att desamma skola föras å det särskilda utjämningskonto,

benämnt »Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade

enskilda järnvägar*, vilket sedan 1940 finnes upplagt i statens järnvägars

räkenskaper. Självfallet synes så böra ske med förevarande järnvägars —

ävensom biltrafikföretagets vid dettas blivande likvidation — av styrelsen

övertagna rörliga tillgångar och svävande skulder.

Då de i köpet ingående likvida medlen väntas komma att med betydande

belopp överstiga skulderna, behöva anslag icke äskas för täckning av den

nyss angivna totalsumman, utan har anslagsäskandet beräknats kunna

begränsas till 500 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 156.

De utgifter, som kunna föranledas av vid förvärven övertagna avtal in. in.,

förutsättas få — i den mån de ej böra direkt påföras driften eller statens

järnvägars förråd — belasta förenämnda inköpskonto.

Avtalsbestämmelserna i övrigt bl. a. rörande övertagande av personal

äro utformade helt i anslutning till innehållet i de avtal om statsförvärv

av enskilda järnvägar, vilka under de senaste åren varit föremål för statsmakternas

prövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen,

såvitt nu är i fråga, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

dels besluta, att Norra Östergötlands, Mellersta Östergötlands och Norrköping—Söderköping—Vikbolandets

järnvägar ävensom aktierna i Norra

Tjusts Trafikaktiebolag må på avtalade villkor förvärvas av staten samt

atl järnvägarna i fråga skola införlivas med statens järnvägar fr. o. m. den

1 juli 1950,

dels ock å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder, statens järnvägar,

för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag under rubrik

Förvärv av Norra Östergötlands m. fl. järnvägar av 500 000 kronor.

Departementschefen. De i Trafikförvaltningen Östergötlands smalspåriga

järnvägar ingående järnvägslinjerna, vilka nu föreslås till statsförvärv,

äro de sista ännu i enskild ägo befintliga linjerna inom det i stort sett enhetliga

järnvägssystem, sammanfattningsvis benämnt östra smalspårsnätet,

vilket ingår i 1939 års plan för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet.

Avtal har även träffats om förvärv av vissa av järnvägsbolagen

ej ägda aktieposter i Norra Tjusts Trafikaktiebolag, vilket bolag bedriver

en betydande busstrafik inom järnvägarnas trafikområden i nära samarbete

med trafikförvaltningen.

Av den av järnvägsstyrelsen lämnade ekonomiska redogörelsen framgår,

att de till statsförvärv föreslagna järnvägarna inom statsbanenätet komma

att framstå såsom förluststräckor, även om införlivandet med statens järnvägar

ger möjlighet till vissa rationaliseringsvinster. Den av trafikförvaltningen

bedrivna biltrafikrörelsen har i regel givit ett tillfredsställande resultat.

För trafikanterna kommer förvärvet av järnvägarna, liksom i allmänhet

varit fallet beträffande de tidigare statsförvärven av enskilda järnvägar,

atl medföra påtagliga fördelar genom sänkta biljettpriser och fraktavgifter.

De i avtalen angivna ekonomiska villkoren finner jag vara för statsverket

godtagbara. De avtalade köpesummorna uppgå tillsammans till 2 539 320

kronor. Då företagen icke belastas av några egentliga lån och de i köpen

ingående likvida medlen betydligt överstiga skulderna, beräknas anslagsäskandel

för förvärvens genomförande kunna begränsas till 500 000 kronor.

Jag tillstyrker alt sistnämnda belopp anvisas.

För personalens övertagande erfordras eu ökning av antalet tjänster i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 156.

lönegraden Ca 24 och högre lönegrader. Jag har för avsikt att anmäla detta

spörsmål i samband med övriga frågor angående förändring av löneställning

och antal beträffande vissa befattningar vid kommunikationsverken.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles meddela beslut beträffande

de förvärvade järnvägarnas överförande till visst distrikt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen, att

dels besluta att Norra Östergötlands, Mellersta Östergötlands

och Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järnvägar

ävensom aktierna i Norra Tjusts Trafikaktiebolag må

på avtalade villkor förvärvas av staten,

dels föreskriva, att nämnda järnvägar den 1 juli 1950

skola införlivas med statens järnvägar,

dels ock till Förvärv av Norra Östergötlands m. fl. järnvägar

å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder,

statens järnvägar, för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hård af Segerstad.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 156.

11

Bilaga 1.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag och Mellersta

Östergötlands järnvägar aktiebolag, nedan tillhopa kallade bolagen, å andra

sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagens järnvägar

in. m.

§ 1.

Mom. 1. Bolagen överlåta till svenska staten fr. o. in. den 1 juli 1950

(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt

dels bolagens järnvägar, omfattande — förutom vissa smärre sträckor —

följande linjer: Örebro Södra—Norsholm, Kimstad—Norrköping, ödeshög

—Fågelsta—Linköping—Ringstorp, Klockrike—Borensberg, Fornåsa—Motala

och Väderstad—Bränninge, med vad till desamma hör,

dels bolagens bilrörelser med vad till desamma hör, såsom anläggningar,

fordon och inventarier,

dels bolagens övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar

— med i följande moment angivna undantag — samt rättigheter.

I föregående stycke omförmälda fastigheter äro upptagna å bifogade förteckning,

bilaga A.1

Mom. 2. Bolagen äga rätt att

dels utbekomma fr. o. in. november 1949 utfallande återbäring eller utdelning

på grund av delägarskap i Svenska järnvägsföreningen, Enskilda järnvägarnas

arbetsgivareförening och Enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter,

dels av tillgängliga kontanta medel — i och för bestridande av utgifter i

samband med bolagens avveckling -— behålla eller på tillträdesdagen av styrelsen

utbekomma följande belopp

Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag tjugoettusen (21 000) kronor,

Mellersta Östergötlands järnvägar aktiebolag femtusen (5 000) kronor.

Mom. .1. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 4. Bolagen må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen ingående

tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för

andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften

å och underhållet av bolagens järnvägar, deras biltrafik samt annan till

deras rörelse hörande verksamhet.

Bolagen må ej heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,

som äro ägnade att öka järnvägarnas driftutgifter.

1 Ilär cj återgiven.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kunyl. Maj.ts proposition nr 150.

§ 2.

Å tillträdesdagen skola bolagen utställa överlåtelsehandlingar samt avlämna

förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande

bolagens fasta egendom, ävensom gravationsbevis, utvisande, att denna icke

häftar för penninginteckningar.

Bolagen skola vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter ifråga om järnvägarna

m. in., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen å tillträdesdagen
dels

övertaga bolagens skulder och förpliktelser enligt vad närmare omförmäles

här nedan,

dels såsom köpeskilling till Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag överlämna

ett belopp av Enmiljontrehundranittontusenfyrahundra (1 319 400)

kronor.

Mom. 2. Bolagens skulder — däri inbegripet alla på tiden före tillträdesdagen

belöpande men till sagda dag icke betalda skatter — och övriga förpliktelser

övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock

med iakttagande

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder,

som bolagen i strid mot stadgandet i § 1 mom. 4 här ovan kan hava

iklätt sig,

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot hos bolagen nu eller tidigare

anställda personer eller dessas anhöriga utöver vad i § 5 här nedan

stadgas,

samt att styrelsen icke övertager ansvar för borgensförbindelser, som

bolagen eller dessas styrelser eventuellt iklätt sig.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av staten förvärvade egendomen

gäldas av styrelsen.

§ 4.

De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och

medgivanden rörande bolagens rörelser, vilka skola av styrelsen övertagas,

äro så fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B.1

Bolagen förbinda sig att på anfordran av styrelsen uppsäga i bilaga B

angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§ 5.

Mom. 1. Vid bolagens järnvägar anställda, i bilaga C1 upptagna befattningshavare

skola, med nedan angivna förbehåll, äga rätt att på tillträdesdagen

övergå i statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda

1 Här ej återgivna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

löneförmåner och utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss

tjänstetid, som enligt vid bolagens järnvägar tillämpade grunder skulle

hava tillkommit dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Mom. 2. Befattningshavare, som på tillträdesdagen övergår i statens järnvägars

tjänst och som då anställes lägst i den extra ordinarie eller ordinarie

befattning, som för honom angivits i bilaga C, skall erhålla den placering i

löneklass, som enligt järnvägsstyrelsens beprövande skulle tillkomma honom,

därest han vid tidpunkten för första fasta anställning vid den enskilda

järnvägen vunnit extra ordinarie anställning i närmast jämförbar

tjänsteställning vid statens järnvägar samt han därefter vunnit befordran

vid statens järnvägar på motsvarade sätt som vid den enskilda järnvägen.

Extra ordinarie anställning och befordran, må dock icke beräknas hava

erhållits i gynnsammare ordning än som normalt gällt för de tjänstemän,

som vid förenämnda tidpunkt direkt anställts vid statens järnvägar i samma

tjänsteställning.

Befattningshavare, vars löneförmåner enligt för honom vid den enskilda

järnvägen under juni månad 1950 gällande avtal skulle hava överstigit

lönen i den löneklass, i vilken han placeras vid statens järnvägar, skall äga

uppbära personligt lönetillägg, motsvarande den löneskillnad — i förekommande

fall begränsad på sätt nedan sägs — som uppkommer.

Vid bestämmandet av denna löneskillnad skola löneförhållandena på den

ort, där vederbörande omedelbart före den 1 juli 1950 var placerad, läggas

till grund. Hänsyn skall därvid tagas till följande i bolagens tjänst åtnjutna

löneförmåner, nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med

därå utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant

hyresbidrag. Hänsyn skall jämväl tagas till förmån av löneavtalsbunden

prisbillig bostad — dock endast för tid, varunder tjänstebostad innehaves

vid statens järnvägar — ävensom till vissa särskilda ersättningar, såsom

hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande är anförtrodd däremot

svarande uppdrag. Från dessa inkomster skall dock dragas ett belopp, motsvarande

vederbörande befattningshavares avgifter för egen och efterlevandes

pensionering eller andra avgifter för motsvarande ändamål. Till övriga

förmåner, exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet,

fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter,

postbiträdesersättning, medicinprovision in. in. skall hänsyn däremot icke

tagas, utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna

äga tillämpning.

Den sammanlagda avlöningen vid statens järnvägar skall i förekommande

fall begränsas så, att den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid

statens järnvägar gällande avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i

den lönegrad — i förekommande fall parenteslönegrad — som finnes för

vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

Dyrtidstillägget å de vid bolagens järnvägar innehavda löneförmånerna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts proposition nr 156.

skall vid varje särskild tidpunkt beräknas med tillämpning av de avtalsenliga

bestämmelser, som voro gällande under juni månad 1950 och efter ett

enligt dessa bestämmelser fastställt procenttal.

Mom. 3. För befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller

med rätt till förtidspension, skola vid tiden före statens övertagande av

järnvägarna gällande anställnings- och avlöningsvillkor i tillämpliga delar

gälla under vederbörandes hela återstående tjänstetid.

Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 juli 1950

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1949 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för de övertagna

järnvägarnas drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1949 eller tidigare och som med

hänsyn till sjukledighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen

kunna övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal

uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens

järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i 1947

års allmänna tjänstepensionsreglemente 6 § 2—5 inom., även efter den 1

juli 1950 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare,

som vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga

C skall ske.

Bolagen förbinda sig att omgående till vederbörande överbringa beslut om

entledigande eller uppförande på övergångsstat enligt detta moment, ävensom

att samtidigt därmed verkställa sådan uppsägning, som kan vara erforderlig

för beslutens rättidiga verkställande.

Förtidspension enligt detta moment skall utgå — vad angår tjänstduglig

befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter

uppnådd pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med

belopp, som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp,

som enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång

på grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade

— därest de äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning

— till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter —

såväl förvaltningens som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet

inträtt för pensionsinrättningen att utbetala pension.

I de fall då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och då

befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtids
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

pension, som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,

som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall

mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad,

i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående

stycke sägs.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt

mom. 4, äro berättigade att från och med den 1 juli 1950 erhålla anställning

enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor

under följande förbehåll

a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt möjligt

svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och efter

vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt anförtro

dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt

företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;

samt

b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid

dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid

statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare

varit anställd i bolagens tjänst.

§ 6.

Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares

ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelserna

den 29 juni 1945 (nr 500), angående reglering av pensionsförhållandena

för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar

in. fl., och den 30 juni 1947 (nr 768) angående tillämpning av 1947 års

allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen samt 1947 års tjänsteoch

familjepensionsreglementen för arbetare å vissa anställningshavare

och pensionärer vid statens järnvägar m. fl.

Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga de bolagens egna förpliktelser

att utgiva pensioner och understöd, vilka finnas förtecknade i en av bolagen

till styrelsen överlämnad akt.

§ 7.

Bolagen skola före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning

över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar

på i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan

härom.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 15G.

§ 8.

Bolagens järnvägar skola, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas

med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter

komma till tillämpning å desamma, vad godssamtrafiken beträffar dock

under förutsättning, att meddelande om vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen

hinner att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen

för järnvägarnas godssamtrafik.

§ 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Maj :t och för bolagens del under förbehåll av bolagsstämmornas

godkännande.

Stockholm den 24 februari 1950. Norrköping den 24 februari 1950.

Kungl. järnvägsstyrelsen.

Erik Upmark.

Erik Malmkvist.

Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag.

Hugo Öhman.

Eric Johnsson.

Mellersta Östergötlands järnvägar

aktiebolag.

Hugo Öhman.

Eric Johnsson.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 156.

17

Bilaga 2.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järnvägsaktiebolag,

nedan kallat bolaget, å andra sidan, angående förvärv för svenska

statens räkning av bolagets järnväg in. m.

§ 1.

Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli

1950 (tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt

dels bolagets järnväg, omfattande linjerna Norrköping ö—Valdemarsvik

och Kummelby—Arkösund, med vad till densamma hör,

dels bolagets bilrörelse med vad till densamma hör, såsom anläggningar,

fordon och inventarier,

dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar —

med i följande moment angivna undantag — samt rättigheter.

I föregående stycke omnämnda fastigheter äro upptagna å bifogade

förteckning, bilaga A.1 2

Mom. 2. Bolaget äger rätt att

dels utbekomma fr. o. in. november 1949 utfallande återbäring eller utdelning

på grund av delägarskap i Svenska järnvägsföreningen, Enskilda

järnvägarnas arbetsgivareförening och Enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter,

dels av tillgängliga kontanta medel — i och för bestridande av utgifter i

samband med bolagets avveckling -— behålla eller på tillträdesdagen av

styrelsen utbekomma ett belopp av tjugoettusen (21 000) kronor.

Mom. 3. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. h. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen

ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar

för andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av

driften å och underhållet av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till

dess rörelse hörande verksamhet.

Bolaget må cj heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,

som äro ägnade att öka järnvägens driftutgifter.

Ä tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna

förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bola
1

Här oj Återgiven.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 156.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

gets fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att denna icke häftar

för penninginteckningar.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägen

m. in., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen å tillträdesdagen
dels

övertaga bolagets skulder och förpliktelser enligt vad närmare omförmäles

här nedan,

dels såsom köpeskilling överlämna ett belopp av Enmilj ontjugoåttatusenfyrahundra

(1 028 400) kronor.

Mom. 2. Bolagets skulder — däri inbegripet alla på tiden före tillträdesdagen

belöpande men till sagda dag icke betalda skatter — och övriga förpliktelser

övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock

med iakttagande

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder,

som bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 4 här ovan kan hava iklätt sig,

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot hos bolaget nu eller tidigare

anställda personer eller dessas anhöriga utöver vad i § 5 här nedan stadgas,

samt att styrelsen icke övertager ansvar för borgensförbindelser, som

bolaget eller dess styrelse eventuellt iklätt sig.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av staten förvärvade egendomen

gäldas av styrelsen.

§ 4.

De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och

medgivanden rörande bolagets rörelse, vilka skola av styrelsen övertagas,

äro, så fullständigt som möjligt, förtecknade i bilaga B.1

Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga i bilaga B

angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§ 5.

Mom. 1. Vid bolagets järnväg anställda, i bilaga C1 upptagna befattningshavare

skola, med nedan angivna förbehåll, äga rätt att på tillträdesdagen

övergå i statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner

och utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss

tjänstetid, som enligt vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava

tillkommit dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Mom. 2. Befattningshavare, som på tillträdesdagen övergår i statens järnvägars

tjänst och som då anställes lägst i den extra ordinarie eller ordinarie

1 Här ej återgiven.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

befallning, som för honom angivits i bilaga C, skall erhålla den placering i

löneldass, som enligt järnvägsstyrelsens beprövande skulle tillkomma honom,

därest han vid tidpunkten för första fasta anställning vid den enskilda

järnvägen vunnit extra ordinarie anställning i närmast jämförbar tjänsteställning

vid statens järnvägar samt han därefter vunnit befordran vid

statens järnvägar på motsvarande sätt som vid den enskilda järnvägen.

Extra ordinarie anställning och befordran må dock icke beräknas hava

erhållits i gynnsammare ordning än som normalt gällt för de tjänstemän,

som vid förenämnda tidpunkt direkt anställts vid statens järnvägar i samma

tjänsteställning.

Befattningshavare, vars löneförmåner enligt för honom vid den enskilda

järnvägen under juni månad 1950 gällande avtal skulle hava överstigit

lönen i den löneldass, i vilken han placeras vid statens järnvägar, skall äga

uppbära personligt lönetillägg, motsvarande den löneskillnad — i förekommande

fall begränsad på sätt nedan sägs ■— som uppkommer.

Vid bestämmandet av denna löneskillnad skola löneförhållandena på den

ort, där vederbörande omedelbart före den 1 juli 1950 var placerad, läggas

till grund. Hänsyn skall därvid tagas till följande i bolagets tjänst åtnjutna

löneförmåner, nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med

därå utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant

hyresbidrag. Hänsyn skall jämväl tagas till förmån av löneavtalsbunden

prisbillig bostad — dock endast för tid, varunder tjänstebostad innehaves

vid statens järnvägar —- ävensom till vissa särskilda ersättningar, såsom

hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande är anförtrodd däremot

svarande uppdrag. Från dessa inkomster skall dock dragas ett belopp, motsvarande

vederbörande befattningshavares avgifter för egen och efterlevandes

pensionering eller andra avgifter för motsvarande ändamål. Till övriga

. förmåner, exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet,

fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning,

medicinprovision m. in. skall hänsyn däremot icke tagas,

utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna

äga tillämpning.

Den sammanlagda avlöningen vid statens järnvägar skall i förekommande

fall begränsas så, att den icke överstiger det högsta belopp, som enligt

vid statens järnvägar gällande avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman

i den lönegrad — i förekommande fall parenteslönegrad — som finnes

för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnväg innehavda löneförmånerna skall

vid varje särskild tidpunkt beräknas med tillämpning av de avtalsenliga

bestämmelser, som voro gällande under juni månad 1950 och efter ett enligt

dessa bestämmelser fastställt procenttal.

Mom. .1. För befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas ulan eller

med rätt till förtidspension, skola vid tiden före slatens övertagande av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kiuigl. Maj.ts proposition nr 156.

järnvägen gällande anställnings- och avlöningsvillkor i tillämpliga delar

gälla under vederbörandes hela återstående tjänstetid.

Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 juli 1950

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande

av såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1949 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den män desamma befinnas obehövliga för den

övertagna järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1949 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 00 år icke lämpligen

kunna övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal

uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet;

statens järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna

i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente 6 § 2—5 inom., även

efter den 1 juli 1950 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare,

som vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga

C skall ske.

Bolaget förbinder sig att omgående till vederbörande överbringa beslut

om entledigande eller uppförande på övergångsstat enligt detta moment

ävensom att samtidigt därmed verkställa sådan uppsägning, som kan vara

erforderlig för beslutens rättidiga verkställande.

Förtidspension enligt detta moment skall utgå —- vad angår tjänstduglig

befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter upp- ,

nådd pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp,

som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp,

som enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång

på grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade

— därest de äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning

—• till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter —

såväl förvaltningens som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet

inträtt för pensionsinrättningen att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och

då befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,

som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,

som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall

mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad,

i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående

stycke sägs.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt

mom. 4, äro berättigade att från och med den 1 juli 11)50 erhålla anställning

enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor

under följande förbehåll

a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt

möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar,

och efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt

anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat

statligt företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;

samt

b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för

antagning, bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid

dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid

statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare

varit anställd i bolagets tjänst.

§ 6.

Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares

ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelserna

den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena

för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar

ju. fl. och den Öl) juni 1947 (nr 7(58) angående tillämpning av 1947

års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen samt 1947 års tjänsteoch

familjepensionsreglementen för arbetare å vissa anställningshavare och

pensionärer vid statens järnvägar m. fl.

Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga de bolagets egna förpliktelser

att utgiva pensioner och understöd, vilka finnas förtecknade i en av bolaget

till styrelsen överlämnad akt.

§ 7-

Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning

över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar

på i g 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan

härom.

§ 8.

Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas

med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter

komma till tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock

under förutsättning, att meddelande om vederbörliga ändringar av sam
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

trafikstabellen hinner att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande

förvaltningen för järnvägarnas godssamtrafik.

§ 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Maj :t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans

godkännande.

Stockholm den 24 februari 1950. Norrköping den 24 februari 1950.

Kungl. Järnvägsstyrelsen

Erik Upmark.

Erik Malmkvist.

Norrköping—Söderköping—Vikbolandets

Järnvägsaktiebolag

Anders Öster. Eric Johnsson.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

23

Bilaga 3.

Överenskommelse.

Mellan Svenska staten genom Kungl. Järnvägsstyrelsen, här nedan kallad

köparen, å ena, samt Norrköpings stad för egen del och på grund av bifogade

fullmakter, här nedan kallad säljaren, å andra sidan, har denna dag överenskommits

följande rörande förvärv för Svenska statens räkning av aktier

i Norra Tjusts Trafikaktiebolag, här nedan kallat biltrafikbolaget.

§ 1.

Med likvid och leverans den 1 juli 1950 (tillträdesdagen) överlåter säljaren

till köparen 1 003 st. aktier i biltrafikbolaget på följande villkor:

a) priset per aktie utgör trehundraåttio (380) kronor;

b) försäljningen avser aktierna med tillhörande kuponger fr. o. m. nr 16

för rörelsen år 1950, medan utdelningen för rörelsen under 1949, vilken

må uppgå till högst 10 procent av aktiekapitalet, skall tillfalla säljaren.

Genom säljarens försorg skall upprättas avräkningsnota, som klockan

10.00 på tillträdesdagen skall likvideras i Riksgäldskontoret i Stockholm,

varvid samtidigt de försålda aktierna, försedda med vederbörlig transport

in blanco från senast i aktieboken registrerade ägare, jämte talonger med

tillhörande utdelningskuponger fr. o. m. nr 16 överlämnas till köparen.

§ 3.

Säljaren skall verka för att ledningen för biltrafikbolaget intill tillträdesdagen

ej disponerar bolagets tillgångar — utöver i § 1 omförmäld utdelning

—- eller ikläder bolaget förpliktelser för andra ändamål än sådana,

som avse bolagets normala rörelse, därest ej köparen lämnar sitt medgivande

till andra åtgärder.

Säljaren skall vidare verka för att till samtliga under denna tid utlysta

styrelsesammanträden i bolaget kallas den eller de representanter köparen

utser, vilka representanters yttrande skall inhämtas i frågor av större vikt.

Av förenämnda bolag innehavda trafiktillstånd ävensom av samma bolag

nu ägda fordon och fasta anläggningar äro förtecknade i bilaga A.1

§ 4.

Säljaren förbinder sig att å ordinarie bolagsstämma medverka till att

frågor angående bestämmande av arvoden åt styrelse och revisorer, val av

styrelseledamöter jämte suppleanter och val av revisorer jämte supplean
-

1 Här ej återgiven.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 156.

ler skola anslå till fortsatt stämma den 30 juni 1950 och förbinder säljaren

sig vidare att å den fortsatta stämman i dessa frågor medverka till

beslut i enlighet med de anvisningar köparen kommer att lämna.

§ 5.

Köparen förbinder sig medverka till att Norrköpings stad eller dess dotterföretag

Lindötrafiken AB så snart som möjligt efter tillträdesdagen erhåller

tillstånd till linjetrafik med omnibus å av biltrafikbolaget nu trafikerade

sträckorna Norrköping—Evalundsvägen och Norrköping—Ensjön.

Från den tidpunkt ifrågavarande trafik upptages av Norrköpings stad eller

dess dotterföretag förbinder sig köparen dels att — under förutsättning av

vederbörligt tillstånd — upphöra med de särskilda lokalturer, som biltrafikbolaget

nu upprätthåller å ifrågavarande vägsträckor, dels att till Norrköpings

stad överlämna i bilaga B1 förtecknad bilmateriel; allt mot att Norrköpings

stad till köparen erlägger ett belopp av Etthundranittiotusen

(190 000) kronor.

Därest Norrköpings stad framdeles önskar utsträcka sin busstrafik från

Evalundsvägen över Ludden till Luddingsbo vid sjön Asplången, förbinder

sig köparen att icke motsätta sig eu sådan utsträckning.

§ B.

Denna överenskommelse är träffad, för köparens del under förbehåll av

Kungl. Maj:ts godkännande och för säljarens del under förbehåll av stadsfullmäktiges

i Norrköping godkännande.

Stockholm den 23 januari 1950. Norrköping den 23 januari 1950.

Kungl. järnvägsstyrelsen: Drätselkammaren

Erik Upmark. finansavdelningen.

Erik Malmkvist. Såsom ombud för de i bifogade för
teckning

(Bilaga C1) upptagna aktieägare.

Arvid Karlsson.

G. Ihrfelt.

Här ej återgiven.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diiftrfikninfjar åren 1931—1948. Bilaga 4.

Xorra Östergötlands järn»

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Medeltal

1931—38

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

vägar.

T u s e n t 8

1 k

ron

o r

Inkomster

Persontrafik.............

304

274

262

291

273

280

293

301

286

374

544

581

770

825

890

960

900

895

1 035

Godstrafik...............

i 081

870

847

965

1 039

1 159

1 247

1 040

1 031

1 274

1 282

1 408

1 475

1 644

1 970

2 179

2 169

1 756

1 911

Övriga inkomster........

113

no

in

133

125

129

138

131

123

112

152

165

156

168

175

203

197

218

221

Summa

1 JOD

1 259

1 220

1 392

1 537

1 560

1 67»

1 572

I 550

1 790

1 97»

2 155

2 501

2 637

3 033

3 342

3 266

2 »69

3 167

Utgifter.................

1 218

1 140

1 044

1 139

1 160

1 191

t 345

1 277

1 188

1 420

1 730

1 898

2 130

2 233

2 581

2 939

2 899

2 532

2 872

Driftöverskott.............

285

119

176

253

277

377

333

195

252

370

248

256

271

404

454

403

367

337

295

MellerstaÖstergötlandsjärn-

vägar.

(inkl. Väderstad—Skän-

riinge—Bränninge järnväg)

Inkomster

Persontrafik.............

371

339

322

329

356

373

422

419

366

489

775

935

1 073

1 212

1 263

1 277

1 167

1 183

1 399

Godstrafik...............

331

342

397

589

527

517

581

558

480

548

634

610

812

857

984

1 005

1 012

770

787

Övriga inkomster........

77

82

81

78

79

83

89

92

83

97

109

115

114

120

119

132

121

136

149

Summa

77!)

703

»00

996

962

973

1 092

1 069

929

1 135

1 51»

1 660

1 999

2 1«9

2 366

2 514

2 300

2 089

2 335

Utgifter.................

806

729

725

875

869

995

969

978

868

1 046

1 217

1 423

1 760

1 947

2 093

2 104

2 109

1 956

2 178

Driftöverskott.............

_27

34

75

121

93

— 22

123

91

61

88

271

237

239

242

273

310

191

133

157

Xorrköping—Söderköping

—Vikholandets järnväg.

Inkomster

Persontrafik.............

845

315

302

319

319

333

352

371

332

121

672

719

876

966

994

1 034

928

932

1 135

Godstrafik...............

254

204

192

212

211

226

258

273

229

305

414

428

538

565

684

821

658

500

515

Övriga inkomster........

94

103

98

112

90

90

87

97

96

98

101

98

93

97

no

131

122

140

158

Summa

093

622

392

653

620

659

697

751

637

»27

i I»7

1 255

1 307

1 62»

1 78»

1 999

1 70»

1 372

1 808

Utgifter.................

590

517

475

514

525

562

635

622

555

702

1 031

1 096

1 361

1 398

1 495

1 719

1 496

1 387

1 537

Driftöverskott.............

103

105

117

129

95

87

62

119

102

125

156

119

146

230

293

270

212

185

271

Kung!. Maj:is proposition nr 156.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ililnirelso

Bilaga

o.

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

T u

sen

tal k r o n

o r

Norra Östergötlands

järnvägars bilrö-

relse.

Inkomster........

29

37

47

51

02

71

84

79

124

199

197

196

210

212

239

252

280

Utgifter..........

25

37

47

44

54

61

69

70

123

165

152

201

177

171

195

202

216

Driftöverskott......

-i1

—

—

7

8

10

15

9

1

34

45

— 5

33

41

44

50

64

Anläggningskapital

Öl

01

74

84

99

98

104

88

229

214

190

190

194

222

278

355

363

Mellersta Östergöt-

lands järnvägars bil-

rörelse.

Inkomster........

—

—

—

13

20

36

41

62

116

99

85

78

90

69

68

91

Utgifter..........

—

—

—

15

20

30

38

59

no

85

73

62

82

63

61

S2

Driftöverskott......

—

—

—

— 2

—

0

3

3

—

14

12

16

8

0

7

9

Anläggningskapital

45a

53a

532

31

29

39

38

57

02

59

59

65

79

73

73

73

Norrköping—Söder-

köping—Yikbolan-

dets järnvägs biirö-

relse.

Inkomster........

IS

—

38

100

164

153

158

104

247

281

306

351

349

338

351

298

Utgifter..........

10

—

38

145

105

139

147

178

228

242

303

316

320

314

313

277

Driftöverskott......

21

—

—

15

— 1

It

11

— 14

19

39

3

35

29

24

38

21

Anläggningskapital

28

28

33

90

90

105

104

132

145

137

137

222

207

241

241

251

Norra Tjusts Tra-

^aktiebolag.

Inkomster........

227

277

336

379

410

440

443

483

606

Utgifter..........

189

253

310

356

383

404

410

458

595

Driftöverskott......

38

24

26

23

27

36

33

25

11

1 Ingå i järnvägsrörelsens drilträkning.

2 Genom dotterbolag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 156.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vinst- och förhisträkninrjar uren 1931—1938.

Bilaga G.

tc

ce

1931

1932

1933

1934

1935

1936

11)37

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1918

T u

s e n t a

1 k

r o n o r

Norra Österflötlands järnvägar

Inkomster

Från föregående år balanserad vinst.....

Driftöverskott

74

59

30

—

24

51

115

166

158

175

124

48

8

10

11

79

167

158

av egen järnvägsrörelsc..............

285

119

176

253

277

377

333

195

370

248

256

271

404

454

403

367

337

295

» automobilrörelsen................

—

—

—

—

7

8

10

15

1)

1

34

45

—

33

41

44

50

64

Räntor och inkomst av värdehandlingar..

•-

—

—

—

i

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6

9

9

Omläggning av samtrafiksvägarna......

Järnvägsarrenden och inkomst av utarren-

—

—

—

--

—

''-

—

—

—

23

5

4

5

3

2

2

i

—

derad bana.........................

•-

—

87

1

—

—

—

—

—

—

—

■--

—

—

—

—

—

—

Diverse inkomster.....................

0

—

—

2

—

—

7

—

—

—

—

4

—

—

119

19

5

5

Förlust för året.......................

5

154

13

—

—

—

—

8

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

:17«

332

306

256

30»

437

165

38 i

537

447

419

372

417

500

576

517

56»

531

Utgifter

Driftunderskott av automobilrörelsen. . .

—

—

5

Järnvägsarrenden och trafikeringsåtagan- den................................

3

3

2

Avsättning till fömyelsefond

för järnvägsrörelsen.................

94

87

101

120

121

121

121

122

187

148

161

169

169

257

261

268

282

237

» automobilrörelsen................

—

—

—

—

—

—

—

20

21

18

46

43

38

—

—

■-

27

35

» diverse rörclsegrenar.............

—

9

13

13

15

16

20

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Räntor...............................

141

149

132

84

69

59

51

51

59

30

45

46

35

21

1

—

—

—

Skatter...............................

2

1

2

2

4

7

28

20

2

37

29

16

25

66

100

37

—

40

Omläggning av samtrafiksvägarna......

n

17

26

13

9

7

7

5

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Diverse utgifter.......................

45

7

—

—

40

112

72

—

15

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Vinst:

balanserad från föregående år........

74

59

30

—

24

51

115

166

158

175

124

48

8

10

11

79

167

158

för året............................

—

—

—

24

27

64

51

—

62

39

14

50

137

146

203

133

93

61

Summa

370

332

306

256

309

437

465

384

537

447

419

372

417

500

576

517

569

531

Kungl. Maj.ts proposition nr 156

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till bolagsstämmans förfogande inkl. bi-

drag från fonder....................

69

55

17

24

51

115

166

158

220

214

138

98

145

156

214

212

260

219

Disponeras sålunda:

till egna fonder.....................

—

25

45

55

90

._

10

10

avskrivning å aktier o. dyl...........

10

—-

—

till aktieägarna:

å pref. aktier.......................

—

—

—

—

—

—

—

—

45

901

901

901

901

90''

45

45

45

45

procent............................

—

—

—

—

—

—

—

—

5

5

5

5

5

5

5

5

5

5

å stamaktier........................

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

_

_

_

_

_

_

47

47

procent............................

—

—

5

5

balans till efterföljande år.............

59

30

17

24

51

115

1G6

158

175

124

48

8

10

11

79

167

158

117

åfellersta Östergötlands järnvägar.

(inkl. Väderstad—Skänninge—Briinningc

järnväg)

Inkomster

Från föregående år balanserad vinst....

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

7

41

71

106

4

31

52

Driftöverskott

av egen jämvägsrörelse..............

—

34

75

121

93

—

123

91

88

271

237

239

242

273

310

191

133

157

» automobilrörelsen................

—

—

—

—

—

—

—

6

3

3

—

14

12

16

8

6

7

9

* diverse rörelsegrenar..............

—

—

—

6

6

7

9

9

10

0

5

4

4

3

2

1

i

—

Räntor och inkomst av värdehandlingar..

—

—

—

—

5

4

6

5

8

9

9

7

7

8

9

12

43

15

Omläggning av samtrafiksvägarna......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

11

3

2

7

3

2

2

1

—

Diverse inkomster.....................

—

13

7

o

1

2

1

2

2

—

65

29

—

—

75

10

4

4

I anspråk tagna medel................

—

—

—

—

—

52

—

—

—

—

—

—

Förlust:

balanserad från föregående år........

1 045

1 263

1 096

—

8

27

49

52

90

99

56

.-

—

—

—

—

—

—

för året............................

218

23

93

8

19

22

3

44

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

1 Avser delvis utdelning för tidigare år.

2 omfattar tiden januari—november 19i

21 263

1.

31 333

1 271

137

132

in

191

209

210

399

375

302

313

374

512

232

220

237

3 ej fullständig på grund av konkurs.

Kungl. Maj.ts proposition nr 156.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vinst- och förlustrukningar åren 1931—1938. (Forts.)

co

o

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

T u

s e n t a

1 k

r o n o r

Utgifter

Från föregående år balanserad förlust...

1 045

1 263

1 090

—

8

27

49

52

90

99

56

Driftunderskott

av järnvägsrörelscn..................

17

•-

—

—

—

22

—

—

—

--

2

» övriga rörelsegrenar..............

—

—

2

Järnvägsarrenden och trafikeringsåtagan-

den

14

14

Avsättning till förnyelsefond

för järnvägsrörelscn.................

—

—

—

in

89

—

93

98

77

199

202

209

209

232

241

193

168

107

» automobilrörelsen................

—

—

—

—

—

—

—

0

8

8

11

12

12

12

13

—

—

—

» diverse rörelsegrenar.............

—

—

—

—

—

—

6

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Räntor...............................

199

70

72

11

21

28

35

34

21

49

23

18

12

12

2

—

—

—

Skatter...............................

1

—

—

—

13

34

7

18

8

—

19

8

9

12

15

8

—

1

Omläggning av samtrafiksvägarna......

—

—

2

1

1

1

i

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

\

87

1

Vinst:

7

41

71

4

31

52

för året............................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

43

64

48

30

35

135

27

21

15

Summa

11 203

21 333

1 271

137

132

in

191

209

219

399

375

302

313

374

512

232

220

237

Till bolagsstämmans förfogande.........

— 1 203

— 1 090

— 1 189

— 8

—27

—49

—52

—90

—99

—50

8

55

71

106

241

31

52

67

Disponeras sålunda:

till egna fonder.....................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

14

--

—

15

—

—

—

avsättning till förnyelsefond (tidigare

29?

— 1 2G3

— 1 090

- 1 189

- 8

—27

49

—52

—9 G

99

—56

41

71

106

4

31

52

67

Norrköping—Södcrköpnifl—Vikbolandet»

järnväg.

Inkomster

Från föregående år balanserad vinst....

30

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1 83

81

73

Kungl. Maj. ts proposition nr i 56,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Driftöverskott

av egen järn vägsrörelse..............

103

105

117

129

95

87

62

119

125

156

149

146

230

293

270

212

185

271

» automobilrörelsen................

—

—

—

—

1

15

—

14

11

_

19

39

3

35

29

24

38

21

» övriga rörelsegrenar..............

—

—

—

19

16

170

9

9

4

0

2

1

3

8

_

_

2

2

Räntor och inkomst av värdehandlingar

10

—

—

—

_

2

2

2

3

2

3

2

3

3

2

2

6

33

Diverse inkomster.....................

6

3 531

—

—

45

105

—

—

3

71

16

4

4

Förlust för året.......................

32

47

37

12

5S

Summa

11)7

687

15!

1 JO

169

379

131

144

146

164

173

188

239

339

372

337

319

404

Utgifter

Driftunderskott

av automobilrörelsen................

—

—

—

_

_

_

1

_

_

14

_

__

» övriga rörelsegrenar..............

—

—

—

—

_

_

3

1

_

_

_

_

_

2

7

Arrenden.............................

3

3

2

—

—

Avsättning till förnyelsefond

för jämvägsrörelsen.................

G1

592

G1

Öl

01

Öl

G2

66

73

85

97

106

107

145

149

146

151

154

» automobilrörelsen................

—

—

—

—

—

—

—

24

27

2G

33

35

35

34

_

_

24

» diverse rörelsegrenar.............

3

3

3

8

13

18

21

Räntor...............................

31

80

73

47

02

46

35

35

27

25

25

22

18

30

4

2

_

__

Skatter...............................

3

O

O

5

28

33

3

2

2

5

6

5

G

10

31

51

15

2

70

Diverse utgifter.......................

—

2

10

—

—

189

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Vinst:

balanserad från föregående år........

36

4

83

84

73

för året............................

—

—

—

4

—

02

—

IG

14

8

13

19

09

99

166

84

82

83

Summa

187

687

155

148

169

379

131

145

146

164

173

188

239

339

372

337

319

404

Till bolagsstämmans förfogande inkl. bi-

drag från fonder....................

4

—

—

4

—

G2

16

14

8

13

56

69

99

166

167

166

156

Disponeras sålunda:

till egna fonder.....................

—

—

—

4

—

02

—

10

It

8

13

_

27

43

_

_

10

10

till aktieägarna.....................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

56

42

56

83

83

83

83

procent............................

--

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

4

3

4

6

6

6

6

4

Do

1 omfattar tiden januari—november 1931.

2 ej fullständigt på grund av konkurs.

3 Riksgäldskonlorcts avskrivning å statslån.

Kungl. Maj:ts proposition nr 156,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:163 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa investeringar i statens järnvägars fond. a1 i texten
  2. SU 1950:91 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av Östergötlands smalspåriga järnvägar in. in. s. 11 i texten