Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1950/51 till centraldepån för blindas arbeten m. m

30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:166, Angående anslag för budgetåret 1950/51 till centraldepån för blindas arbeten m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 166.

1

Nr 166.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1950/51 till centraldepån för blindas arbeten

m. m.; given Drottningholms slott den 17 februari

1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

1 propositionen redovisas en av statens sakrevision gjord utredning rörande

centraldepån för blindas arbeten. Förslag framlägges om att den försäljning

av blinda hantverkares produkter, som f. n. bedrives av centraldepån,

skall överlåtas till De blindas förening. Vidare föreslås nedläggande av

den vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män bedrivna materialdepån.

Anslag äskas till lån åt De blindas förening, till driftkostnader för

centraldepån in. m.

1 Bihnng till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 166.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 17

februari 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför efter gemensam

beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkt 93, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1950/51 beräkna till Driften av centraldepån

för blindas arbeten ett anslag av 187 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.

Inledning.

Centraldepån för blindas arbeten, som står under ledning av statens blinddepånämnd,

har enligt instruktionen för nämnden (nr 644/1941) till ändamål

att till främjande av utkomstmöjligheterna för blinda hantverkare tillhandahålla

dem arbetsmaterialier och försälja av dem tillverkade färdiga

arbeten. Statens blinddepånämnd består av sex av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter

jämte suppleanter. Styrelsen för de blindas förening skall enligt instruktionen

beredas tillfälle föreslå en ledamot jämte suppleant samt direktionen

över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda och Kronprinsessan

Margaretas arbetsnämnd för de blinda att gemensamt föreslå en ledamot

jämte suppleant.

Sedan statens blinddepånämnd i skrivelse den 17 september 1948 dels anmält,

att en betydande del av det för centraldepån anvisade förlagskapitalet

gått förlorat dels ock anfört erinringar mot verksamhetens nuvarande organisation,

uppdrog Kungl. Maj :t den 24 september 1948 åt statens sakrevision

att företaga en översyn av blinddepånämndens verksamhet och formerna

för dess bedrivande. I skrivelser den 13 december 1948 och 17 februari

1949 lämnade sakrevisionen en redogörelse för den dittills verkställda

granskningen av blinddepånämndens verksamhet samt yttrande över av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

3

nämnden avgivna framställningar om anslag. Härvid framhöll sakrevisionen,

att den ännu icke var beredd att taga ställning till alla de spörsmål som voro

för handen beträffande handhavandet och utförandet av den vid centraldepån

bedrivna verksamheten. På grundval av den då föreliggande utredningen

förelädes riksdagen i propositionen 1949: 115 förslag bl. a. om förstärkning

av rörelsekapitalet med 72 000 kronor eller det belopp vartill förlusterna

uppgingo. Prövningen av frågan om riktlinjerna för centraldepåns

verksamhet och formerna för densamma ansågs böra anstå i avbidan på slutförandet

av sakrevisionens utredning.

Med skrivelse den 30 december 1949 har sakrevisionen överlämnat ifrågavarande

utredning.

I det följande torde först, huvudsakligen i anslutning till sakrevisionens

utredning, få behandlas vissa spörsmål angående centraldepåns uppgifter

in. in. Därefter torde frågan om anslag till driftkostnader för budgetåret

1950/51 få upptagas till behandling.

Vissa spörsmål angående centraldepåns uppgifter in. in.

Framställning från statens blinddepånämnd om ökat rörelsekapital.

Blinddepånumnden har (skr. 25/1 1949) hemställt, att förlagskapitalet

för centraldepån måtte ökas med 325 000 kronor utöver nu tillgängligt belopp,

610 000 kronor. Till stöd härför har nämnden anfört bl. a., att genom

det otillräckliga rörelsekapitalet möjlighet icke finnes att inom därför

erforderlig tid betala de leverantörsfakturor, på vilka kassarabatt kan

erhållas. På grund härav göras icke obetydliga förluster i form av uteblivna

kassarabatter. Dessutom är det märkbart, att flera leverantörer ej äro villiga

att leverera sina varor till centraldepån, då betalning ej kan ske kontant.

För detta ändamål erforderlig kapitalökning har beräknats till 125 000 kronor.

Nämnden har vidare framhållit, att det genom de särskilda förhållanden,

som råda på importmarknaden, är nödvändigt för centraldepåns ledning

att när tillfälle gives köpa ganska stora partier av vissa varuslag. Vid

dessa direkta importaffärer är det ofta nödvändigt att till den utländska

säljaren ställa rembours, vilken måste inbetalas till bank, innan varorna

avsändas från ursprungslandet. Detta medför dels tidvis onormalt stora lager,

dels förskottsbetalning. Härför erforderlig kapitalökning har beräknats

till 70 000 kronor. På grund av allt större svårigheter för de blinda hantverkarna

att själva sälja sina produkter måste enligt blinddepånämndens

uppfattning centraldepån vara behjälplig härmed. För att effektivt kunna

bedriva en försäljning av färdiga varor fordras lagerhållning av ett fullständigt

sortiment. Lagret av färdiga varor beräknades uppgå till ca 50 000

kronor men behövde ökas till minst 80 000 kronor. Härför har beräknats

en kapitalökning av 30 000 kronor. Dessutom har för liantverksskolan i

Kristinehamn för blinda män beräknats ett rörelsekapital å 25 000 kronor,

varom styrelsen för skolan ingivit framställning till blinddepånämnden. -—•

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Nämnden har bl. a. upplyst, att den hos De blindas förening u. p. a. upptagit

ett räntefritt lån å 75 (100 kronor, vilket inräknats i det angivna beloppet

av 325 000 kronor.

Sakrevisionens utredning.

Centraldepåns tillkomst.

Sakrevisionen har lämnat en redogörelse för omständigheterna i samband

ined centraldepåns tillkomst. Härur må återges följande uppgifter.

Till grund för depåns inrättande ligger ett år 1937 avgivet förslag av

1936 års utredning angående blinda och dövstumma (SOU 1937:34). Förslaget

innebar, att uppgiften att anskaffa råvaror åt blinda hantverkare

borde anförtros en för hela landet gemensam organisation, främst i syfte

att uppnå billigare råvarupriser.

Vid sidan av en rationellt ordnad materialanskaffning framstod enligt

utredningsmännens förmenande förbättrandet av avsättningsmöjligheterna

för blindarbeten såsom ett spörsmål av avgörande betydelse för de arbetsföra

blindas försörjning. Ehuru den på detta område av framförallt Kronprinsessan

Margaretas arbetsnämnd i samråd med de skilda länsorganisationerna

utövade verksamheten vore mycket betydelsefull, ansåg utredningen,

att en efter mera enhetliga linjer uppbyggd försäljningsorganisation

var ofrånkomlig. Gjorda erfarenheter från län, där organisationsarbetet

nått en ej föraktlig effektivitet, gåvo belägg för att mycket

stod att vinna på förevarande område genom praktiskt betonade åtgärder.

Utredningen betonade emellertid, att försäljningsverksamheten skulle äga

avseende å den produktion av blindalster, som icke genom den blindes

egen försorg eller organisationernas förmedling fann köpare. I denna

angelägenhet såväl som inom andra områden av blindvården talade

nämligen alla skäl för att det allmännas stöd ej finge sträckas längre,

än vad med hänsyn till ett oundgängligt behov fanns påkallat. Enligt utredningens

förmenande talade skäl för att anordningar för upphjälpande

av de blindas förvärvsmöjligheter gåvos en så enhetlig form som möjligt.

Genom sammanförandet under samma ledning av materialanskaffning och

försäljning av blindas arbeten skulle man ernå bl. a. den fördelen, att inköpen

av råvarorna kommo att företagas med anlitande av den sakkunskap

och erfarenhet, som vanns vid den jämsides därmed bedrivna försäljningen

av färdiga alster. Härjämte förväntades minskade driftkostnader

komma att uppstå.

Vad härefter angår ledningen för depåns verksamhet diskuterade utredningen

möjligheten att åt De blindas förening u. p. a. anförtro materialanskaffning

och försäljning av blindas arbeten. Utredningen stannade emellertid

för att föreslå en central depå under fristående ledning med representanter

för staten, blindundervisningen, De blindas förening u. p. a. och den

frivilliga hjälpverksamheten. Med hänsyn till den ifrågasatta verksamhetens

affärsmässiga karaktär ansågs företaget böra inrättas som aktiebolag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Efter proposition (nr 276) till 1938 års riksdag godtog riksdagen (skr.

nr 440) i princip förslaget om inrättande av en central depå för lillhandahållande

åt blinda hantverkare av arbetsmaterial och för avyttring till allmänna

och enskilda förbrukare av överskottsproduktionen av hantverkarnas

alster. I enlighet med därom i propositionen framlagt förslag upptogos

Irägorna om depåns organisation och verksamhetsformer samt om andra

kostnader än utgifterna för depåbyggnaden icke till prövning.

De frågor rörande centraldepåns verksamhetsformer, som förut lämnats

öppna, upptogos till behandling i 1941 års statsverksproposition (V ht, p.

49). I fråga om ledningen och formerna för depåverksamheten ansåg föredragande

departementschefen det vara mindre lämpligt, att företaget uppbyggdes

som aktiebolag och anslöt sig närmast till ett av statskontoret

framfört förslag om att ledningen av företaget skulle anförtros en av Kungl.

Maj :t utsedd nämnd.

Försäljning av material.

Sakrevisionen har företagit en undersökning rörande centraldepåns försäljning

av arbetsmaterial för manliga blinda hantverkare (material för

korg- och borsttillverkning). Denna rörelsegren utvisade för budgetåret 1948/

49 försäljningar till ett värde av ca 1 045 000 kronor. Centraldepåns totala

omsättning uppgick för samma budgetår till ca 1 260 000 kronor. Sakrevisionen

har rörande denna undersökning — som avsett första hälften av

budgetåret 1948/49 — till en början anfört i huvudsak följande.

Undersökningen utvisar, att kostnaden för försåld material uppgått till ca

600 000 kronor och att antalet blinda, som direkt eller indirekt verkställt

inköp från centraldepån, utgjort 912. De direkta kunderna ha för samma tid

varit 558. Ca hälften av materialförsäljningen, till ett belopp av 300 000

kronor, har skett till 40 kunder, vilka köpt för minst 3 000 kronor vardera

under halvåret. Härav har direkt till förbrukare sålts för ca 156 000 kronor

till 27 kunder, vilka sysselsätta tillhopa 69 blinda. Återstående kunder

med 3 000 kronors inköp utgöras av 11 lokalföreningar och 2 institutioner

(institutet och förskolan för blinda å Tomteboda och hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda män) vilka vidaredistribuerat material för 152 000

kronor till 297 blinda. Sammanlagt 366 blinda erhålla sålunda material genom

iörsäljningen till 40 kunder med inköp å minst 3 000 kronor. Återstående

518 kunder hos centraldepån, vilka representera blinda till ett antal

av 546, ha under samma tidsperiod verkställt inköp för mindre än 3 000

kronor vardera. Av dessa kunder ha 224 inköpt för 200 kronor eller mindre.

Mer än hälften av sistnämnda kundkategori representerar inköp till värden

av mindre än 50 kronor vilka inköp i stor utsträckning avse speciell

blindmateriel, såsom blindskriftspapper, blindkäppar, armbindlar o. dyl.

I detta sammanhang må nämnas alt importrestriktioner under ifrågavarande

tidsperiod föranlett att de blinda hantverkarnas behov av material

icke kunnat tillgodoses av centraldepån i full utsträckning beträffande

samtliga materialslag. Viss kvotering hade därför måst tillgripas.

Sakrevisionen har anfört, att centraldepån sålunda har att tillgodose ett

mycket stort antal smäförbrukare med material. Ur ekonomiska synpunk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

ter ställer sig detta givetvis synnerligen oförmånligt för depån, vilkens förvaltningskostnader

härigenom väsentligt ökas. Då depåns uppgift är att tillgodose

även dylika kunders materialbehov, ha eljest befogade åtgärder för

rationalisering av verksamheten i denna del icke ansetts böra vidtagas.

Härtill kommer att centraldepån på grund av svårigheterna att på vanligt

sätt korrespondera med de blinda hantverkarna och av andra omständigheter

enligt sakrevisionens mening icke kan driva sin verksamhet efter

samma rationella grunder som en i övrigt likartad affärsverksamhet. Någon

minskning beträffande antalet kunder eller försändelser anser sakrevisionen

därför knappast vara möjlig att genomföra på annat sätt än genom

en intensifiering av samarbetet med de frivilliga hjälporganisationerna.

Dylika organisationer lämna de blinda hantverkarna hjälp bl. a. genom

materialdistribution och i viss utsträckning genom bidrag i form av prisrabatter

eller bonus. För centraldepåns del innebär det en ej oväsentlig minskning

av kostnaderna att större partier levereras till lokala föreningar. Eu

motsvarande kostnadsminskning kan däremot icke beräknas uppkomma

genom att centraldqrån inrättar filialer. Av största betydelse för minskande

av centraldepåns kostnader för materialförsäljningen och för att göra

hjälpen till de blinda hantverkarna så effektiv som möjligt är sålunda enligt

sakrevisionens mening, att samarbetet med de lokala föreningarna

vidmakthålles och stärkes.

Vad angår centraldepåns försäljningspriser för material har sakrevisionen

anfört, att det icke med säkerhet kunnat fastställas, huruvida depån

kunnat uppnå sådana priser, att den kunnat förse de blinda hantverkarna

med material till fördelaktigare priser än vad den öppna marknaden kunnat

erbjuda.

Försäljning av färdiga varor.

Sakrevisionen upplyser, att under budgetåret 1948/49 färdiga varor från

manliga avdelningen försålts för ca 129 000 kronor. Försäljningen har skett

dels direkt från centraldepån, dels genom en vid depån sedan november

1948 anställd resande. Till komplettering av resandens kollektion ha inköpts

till branschen hörande fabriksgjorda varor, vilkas andel i nämnda

försäljningssiffra uppskattas till ca 20 %.

Sakrevisionen anför, att centraldepåns förutsättningar för ett tillfredsställande

handhavande av ifrågavarande för sälj ningsverksamhet lida av

väsentliga brister. Sakrevisionen har utförligt motiverat denna sin uppfattning.

Sakrevisionen har till en början framhållit, att det åligger centraldepän

att avyttra överskottsproduktionen av de blinda hantverkarnas alster.

Tidigare ha de blinda hantverkarna på grund av den rådande allmänna

varubristen själva och genom de lokala blindföreningarna kunnat försälja

sina produkter utan större svårigheter, varför i stort sett någon överskottsproduktion

icke uppstått. Den under senare tid inträffade förändringen i

marknadsläget synes emellertid ha medfört en överskottsproduktion av sådan

storlek, att centraldepån icke i full omfattning kunnat emottaga den
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

7

samma till avsättning. Rörande möjligheterna att bestämma överskottsproduktionen

har sakrevisionen anfört följande.

Då hantverkarnas egen försäljning kräver både tid och uppoffringar av

annat slag, medför de lokala organisationernas och centraldepåns övertagande

av försäljningen möjligheter för hantverkarna att öka sin produktion.

Om blindvaror genom centraldepåns försorg inarbetas på marknaden, kunna

de blinda hantverkarna själva till följd därav icke erhålla i stort sett högre

priser än centraldepåns försäljningspriser. Valet kommer för hantverkarna

att stå mellan att själva sälja till högst av centraldepån tillämpade försäljningspriser

eller att såsom överskottsproduktion leverera till centraldepån

för dess inköpspris. I huvudsak kommer sålunda den mellan dessa priser

liggande marginalen, vilken centraldepåns uppgift är att göra så liten som

möjligt för att de blinda hantverkarna skola få högsta möjliga pris för

sina produkter, att ställas mot svårigheter och kostnader för hantverkarnas

eget försäljningsarbete. Denna omständighet jämte ett försämrat marknadsläge

medför otvivelaktigt en tendens mot att tillverkningen i allt större utsträckning

ställes till centraldepåns förfogande såsom överskottsproduktion.

Överskottsproduktionen är sålunda till sin omfattning av synnerligen tänjbar

storleksordning och kan befaras slutligen komma att omfatta den totala

produktionen. Försäljningsverksamheten kan visserligen begränsas genom

ransonerings- och kvoteringsförfarande eller genom speciell prispolitik,

men följderna härav skulle bliva mycket otillfredsställande i olika hänseenden.

Ett dylikt förfaringssätt från “en statlig organisations sida skulle

säkerligen bliva utsatt för stark kritik.

Omfattningen av centraldepåns verksamhet beträffande färdiga varor är

sålunda, framhåller sakrevisionen, beroende av en överskottsproduktion,

vilken kan vara synnerligen varierande och dessutom icke på förhand låter

sig beräknas. Möjligheterna att inordna ifrågavarande verksamhet i den

fast reglerade organisationsform, som centraldepån har, äro på grund härav

avsevärt mindre än då fråga är om försäljning av material. Härtill kommer

att försäljningen av färdiga varor är beroende av marknadsläget, vars

växlingar kunna ställa anspråk på ändrade dispositioner av försälj ningsverksamhetens

omfattning och inriktning och därmed föranleda icke i förväg

beräkningsbara kostnader. Depåns nuvarande organisationsform synes

därför icke utgöra en lämplig anordning för oinhänderhavande av försäljningen

av färdiga varor.

En dimensionering av en central statlig försäljningsorganisation — i nuvarande

eller annan organisationsform — på sådant sätt, att den skulle

kunna omhändertaga de hlinda hantverkarnas hela produktion, skulle, fortsätter

sakrevisionen, innebära en mångdubbling av den nuvarande centraldepåns

kapacitet och föranleda avsevärt ökade kostnader för statsverket.

Med hänsyn härtill och då sakrevisionen finner det utsiktslöst att i nuvarande

statsfinansiella läge förorda någon mera väsentlig ökning av statsverkets

kostnader för den nu ifrågavarande verksamheten — ett spörsmål som

dessutom måste ses i samband med statens åtgärder beträffande övriga

grupper av partiellt arbetsföra — måste andra vägar sökas för att tillgodose

förevarande hjälpbehov. Den närmast till hands liggande utvägen torde härvid

vara att åvägabringa ett intimt samarbete med de lokala organisationer
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

na, så att dessas resurser i form av kapital och årliga bidrag från enskilda,

kommuner, landsting in. fl. samt frivillig arbetskraft bliva tillgodogjorda

för det avsedda ändamålet. Härvid är den frågan av väsentlig betydelse,

om en statlig organisationsform i längden är lämplig för upprätthållande av

ett dylikt samarbete. Härom har sakrevisionen närmare anfört i huvudsak

följande.

Erfarenheten har visat, att i och med att centraldepån övertagit försäljning

av blindvaror de lokala föreningarnas intresse att lämna hjälp till de

blinda i välgörande syfte genom försäljning av deras produkter försvagats.

Skulle statsverket än mer engagera sig i denna form av hjälpverksamhet,

är det att befara, att de frivilliga hjälporganisationerna draga tillbaka kapital

och frivillig arbetskraft från denna gren av hjälpverksamheten. En sådan

utveckling skulle för centraldepån medföra organisatoriska svårigheter

och föranleda ett väsentligt ökat medelsbehov för driften och en betydande

kapitalinsats från statsverkets sida.

Försäljningen av de blinda hantverkarnas produkter måste i konkurrens

med fabriksvaror och seende hantverkares alster i allmänhet grundas på ett

framhävande av blindvarornas goodwill i jämförelse med priset. En väsentlig

uppgift härvidlag är att understryka det moment av välgörenhet, som

yttrar sig i att köparen hellre betalar litet mer för eu blindtillverkad vara,

om han därigenom vet att han hjälper de blinda att försörja sig själva. Detta

moment torde av en statlig organisation endast i ringa utsträckning kunna

utnyttjas i försäljningsarbetet. Den inställningen hos enskilda köpare torde

nämligen knappast kunna undvikas, att de icke ha någon påtaglig anledning

att hjälpa staten i dess verksamhet, varför huvudsakligen ekonomiska

synpunkter kunna väntas bliva av dem anlagda. Därigenom komma svårigheterna

att avsätta de blindas produktion vid en statlig försäljning att

bliva större än om försäljningen sker genom en enskild hjälporganisation,

som kan utnyttja välgörenhetsmomentet. Skulle försäljningen av färdiga

varor ske i statlig regi, torde de rent affärsmässiga synpunkterna bliva de

avgörande. Då såsom nämnts blindvarorna icke kunna som regel konkurrera

i prishänseende med fabriksmässigt tillverkade varor, måste särskilda

åtgärder vidtagas för att underlätta försäljningen såsom genom subventionsförfarande

i en eller annan form, åläggande för statliga myndigheter att tillgodose

behov av här ifrågavarande varuslag utan hänsynstagande till upphandlingsförordningens

bestämmelser eller frångående på annat sätt av de

ekonomiska principerna för en anskaffnings verkställande. Då statsmakterna

i tidigare sammanhang icke ansett sig böra vidtaga dylika anordningar

för hjälpverksamheten bland de blinda, vilken ansetts böra tillgodoses bl. a.

genom tillhandahållande av billiga råvaror och visst biträde med försäljningen

av färdiga varor, synas skäl icke föreligga att nu utvidga hjälpverksamheten

genom åtgärder av antydd art. Förevarande spörsmål synas icke

kunna lösas isolerat för de blindas del utan böra tagas upp i samband med

frågan om försäljningen av partiellt arbetsföras i allmänhet produkter.

I detta sammanhang må nämnas, att en undersökning av möjligheterna att

koncentrera försäljningen av de blindtillverkade varorna till någon större

enskild företagare givit vid handen, att en dylik anordning icke är praktiskt

genomförbar även om man här skulle tillämpa ett särskilt subventionsförf

ar ande.

Enligt från centraldepåns ledning inhämtade uppgifter erfordras för försäljningen

särskilt till detaljister ett någorlunda fullständigt sortiment av

till branschen hörande varor. Köparna föredraga nämligen i allmänhet en

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 166.

9

enda leverantör för ett helt sortiment framför att anskaffa blindtillverkade

varor på ett håll och andra varor på ett annat. För detta ändamål måste

centraldepån inköpa fabrikstillverkade kompletteringsartiklar, såsom borstar

av sådana typer som ej tillverkas av blinda hantverkare, penslar eller

andra varor, som erfordras för en smidig anpassning till marknadsläget.

En dylik utökning av försäljningsverksamheten har ägt rum under det

gångna budgetåret, ehuru detta torde falla utom ramen för depåns av statsmakterna

fastställda arbetsuppgifter. Vid en sådan försäljning av fabrikstillverkade

varor, vilken torde få en större omfattning om centraldepåns

försäljning av blindtillverkade varor skulle utökas, torde man få räkna med

en kraftig reaktion från den enskilda handelns sida, som skulle få bedriva

sitt arbete i konkurrens med en verksamhet för vilken staten bestrider en

mycket stor del av omkostnaderna. I detta sammanhang må ock framhållas,

att det för utökning av centraldepåns försäljning av färdiga varor torde

vara nödvändigt att i större utsträckning anlita resande för försäljning till

detaljister, grossister och större konsumenter. Att för en statlig organisation

utnyttja en dylik form för försäljning torde vara förenat med sådana

olägenheter, att densamma icke kan förordas.

Sakrevisionen framhåller härefter, att centraldepån vid en försäljning av

färdiga varor till ett värde av mellan 100 000 och 200 000 kronor icke på ett

tillfredsställande sätt kunnat fylla sin uppgift att avyttra de blinda hantverkarnas

överskottsproduktion. En utökning av centraldepåns försäljning

till ett värde av ca 600 000 kronor per år, som depåns lokalutrymmen kunna

medgiva, torde enligt sakrevisionen — bl. a. genom skärpning av konkurrensen

med de blinda hantverkarnas egen försäljning — medföra en stegrad

press på statsmakterna att övertaga en allt större del av de blinda

hantverkarnas produktion för försäljning och erfordra en förstärkning av

förlagskapital och årligt driftanslag. Då den totala produktionen av blindvaror

har uppskattats till ett försäljningsvärde av mellan 3 och 5 miljoner

kronor per år, finner sakrevisionen det uppenbart, att en utbyggnad av

centraldepåns försäljningsorganisation icke är en — ekonomiskt sett —

framkomlig väg för lösande av de blinda hantverkarnas försäljningsproblem.

Ett bibehållande av försälj ningsverksamheten i centraldepåns regi torde

snarare vara ägnat att på längre sikt försvåra en lösning.

Med hänsyn till de olägenheter, som äro förbundna med en statlig försäljning

av här ifrågakonnnande färdiga varor, anser sakrevisionen försäljningsverksamheten

som ett provisorium böra överföras till den blindorganisation

som synes ha de största förutsättningarna att genomföra en försäljning

av den speciella art, varom här är fråga, nämligen De blindas förening

u. p. a. Givet är, anför sakrevisionen, att statsverket måste bidraga

ekonomiskt till denna verksamhet. Såsom närmare framgår av det följande

beräknar sakrevisionen, alt den föreslagna anordningen icke behöver inedföra

någon reell ökning av statsverkets kapitalinsats men väl en ökning

av driftkostnaderna med ca 20 000 kronor per år. Härtill kommer alt centraldepåns

organisation i viss omfattning måste ställas till De blindas förenings

u. ]>. a. förfogande. För nu antydd medverkan från statens sida

förutsättas viss kapitalinsats och vissa ekonomiska garantier i övrigt från

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

föreningens sida. Sakrevisionen beräknar att härigenom en väsentlig ökning

av försäljningens effektivitet skall kunna ernås för relativt rimliga kostnader.

Sakrevisionen nämner, att försäljningsvolymen under nästkommande

budgetår beräknats få ett värde av ca 600 000 kronor i blindvaror och omkring

120 000 kronor i fabriksvaror. Under sådana omständigheter och då

statsverkets kostnader för försäljningsverksamheten kunna fixeras, vilket

icke blir fallet om försäljningen bibehålies i depåns regi, har förevarande

förslag likväl av sakrevisionen ansetts böra framläggas trots de uppenbara

olägenheter som äro förenade med detsamma. Efter en försökstid av förslagsvis

minst två budgetår torde enligt sakrevisionen slutlig ställning få

tagas till frågan huru ifrågavarande problem lämpligen skola slutgiltigt

lösas.

Förevarande spörsmål har av sakrevisionen ingående diskuterats med

representanter för blinddepånämnden och De blindas förening u. p. a. Dessa

ha därvid enligt sakrevisionen under framhållande av de organisatoriska

svårigheter, som äro förenade med ett särskiljande på antytt sätt av förenämnda

två rörelsegrenar, givit sin anslutning till den föreslagna provisoriska

anordningen, då denna enligt deras uppfattning f. n. synes vara den

bästa utvägen för att åvägabringa en låt vara provisorisk lösning av försäljningsfrågan

och för att man skulle erhålla de praktiska erfarenheter, som

äro nödvändiga för en definitiv lösning av de nu föreliggande problemen.

I anslutning härtill ha följande grunder godkänts av De blindas förening

u. p. a. och blinddepånämnden:

1) Fr. o. m. den 1 juli 1950 övertages försäljningen av färdiga varor från

manliga hantverkare av De blindas förening u. p. a.

2) Verksamheten bedrives av De blindas förening u. p. a. vid centraldepån

för blindas arbeten i Tomteboda och redovisas bokföringsmässigt såsom en

särskild rörelsegren benämnd MA färdiga varor.

3) Förlagskapital tillskjutes av staten och De blindas förening u. p. a. med

ett belopp av 150 000 kronor vardera. Därutöver äger De blindas förening

u. p. a. tillskjuta ytterligare medel efter eget önskemål.

4) För bestridande av med verksamheten förenade omkostnader beviljar

staten De blindas förening u. p. a. ett anslag av 40 000 kronor per budgetår

fr. o. m. 1 juli 1950. Beloppet har beräknats på grundval av en av De blindas

förening u. p. a. upprättad kalkyl, utvisande kostnader utöver intäkter vid

en försäljning av blindtillverkade varor till ett värde av 600 000 kronor per

år. Anslaget ställes till De blindas förenings u. p. a. förfogande vid budgetårets

början och må tagas i anspråk för avlöningar och omkostnader för

ifrågavarande rörelsegren, i den mån eventuellt redovisad vinst på försäljningen

icke förslår till täckande av dessa kostnader under budgetåret. De

blindas förening u. p. a. må efter eget önskemål tillskjuta medel till täckning

av omkostnader, vilka medel skola återbetalas av eventuellt överskott

på försäljningen före vinstberäkning.

5) Statens investering av förlagskapital i centraldepån dimensioneras med

hänsyn till behovet för verksamheten med undantag av rörelsegrencn MA

färdiga varor. Efter samma grunder beräknas storleken av centraldepåns

årliga driftanslag.

6) Personalen vid centraldepån skall i den utsträckning så är möjligt biträda

med verksamheten rörande färdiga varor utan att kostnaderna här
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

11

för överföras till ifrågavarande rörelsegren. Personalbehovet i övrigt, som

hänför sig till rörelsegrenen MA färdiga varor, tillgodoses genom anställning

hos De blindas förening u. p. a., varvid kostnaderna påföras ifrågavarande

rörelsegren.

7) Rörelsegrenen MA färdiga varor påföres sådan ökning av centraldepåns

omkostnader, som föranledes av ifrågavarande rörelsegren. Beträffande vissa

slag av omkostnader, i huvudsak frakter, transporter, porto och interurbana

telefonsamtal, må procentuell fördelning månadsvis verkställas på basis

av omsättningen el. dyl. för underlättande av bokförings- och redovisningsarbetet.

8) Resultatet för rörelsegrenen MA färdiga varor redovisas per budgetår

genom framläggande av särskilda vinst- och förlust- och balansräkningar.

9) De blindas förening u. p. a. ikläder sig garanti för det av staten investerade

förlagskapitalet och täcker enligt bokslutet utvisad förlust.

10) Enligt bokslutet utvisad vinst användes i första hand för återbetalning

till De blindas förening u. p. a. av eventuellt under tidigare budgetår

av föreningen täckta förluster, varefter återstoden av vinsten fördelas mellan

staten och De blindas förening u. p. a. i proportion till investerat förlagskapital.

Ovannämnda återbetalning och fördelning sker genom gottskrivning

av resp. förlagskapitalkonton i räkenskaperna. Återbetalning av

förlagskapital verkställes, då så är möjligt utan förfång för rörelsens bedrivande,

så att det investerade kapitalet reduceras till samma belopp för

staten som för De blindas förening u. p. a.

11) Åt centraldepåns föreståndare uppdrages att ombesörja verksamheten

för föreningens räkning samt teckna föreningens firma för ifrågavarande

ändamål. Inköp, försäljning, korrespondens och övrig till rörelsegrenen

hörande verksamhet sker i föreningens namn och med föreningens fakturor,

formulär, brevpapper o. dyl.

12) Centraldepåns lager av färdiga varor inköpes av De blindas förening

u. p. a. från centraldepån enligt inventering per 1 juli 1950 till centraldepåns

inköpspriser.

13) Av De blindas förening u. p. a. anställes en härför kvalificerad befattningshavare

att under centraldepåns föreståndare biträda med bokföringsoch

redovisningsarbete och härmed sammanhängande kamerala uppgifter.

14) Den vid centraldepån av De blindas förening u. p. a. bedrivna verksamheten

underkastas granskning av riksräkenskapsverket.

15) Förevarande anordning för försäljningsverksamhet är ett provisorium

och en försöksverksamhet för att erhålla praktisk erfarenhet och underlag

för ett säkrare bedömande av hithörande frågor.

Förlagskapitalet.

Sakrevisionen har anfört, alt 1936 års utredning angående blinda och dövstumma

utgick från all ett förlagskapital å 250 000 kronor, varav 100 000

kronor för försäljning av färdiga varor, skulle ställas till centraldepåns

förfogande. Dessa beräkningar godtogos av statsmakterna. Då envar av

blindinstitutets i Tomteboda direktion, De blindas förening u. p. a. och

Kronprinsessans Margaretas arbetsnämnd ställde 20 000 kronor till förfogande,

anvisade 1941 års riksdag 190 000 kronor såsom förlagskapital.

Inför igångsättandet av centraldepåns verksamhet anmälde blinddcpånämnden

1946, att behovet av förlagskapital var väsentligt större än det

tidigare beräknade. Nämnden räknade härvid med en försäljningssumma å

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

1 500 000 kronor samt uppskattade värdet av den överskottsproduktion, varmed

centraldepån skulle taga befattning, till ca 1 000 000 kronor. Med hänsyn

härtill fann nämnden, att centraldepåns behov av rörelsekapital enligt

de av statsmakterna tidigare godtagna beräkningsgrunderna skulle utgöra

ca 600 000 kronor. Nämndens beräkning godtogs av statsmakterna och för

budgetåret 1946/47 anvisades ett investeringsanslag av 350 000 kronor. I

samband med att materialdepån för blinda kvinnor uppgick i centraldepån

överfördes dit ett av Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd insatt förlagskapital

om 10 000 kronor.

Sammanlagt ha sålunda 610 000 kronor stått till förfogande i förlagsmedel.

Genom förluster minskades emellertid sålunda tillgängligt kapital med

ca 72 000 kronor. För täckning av förluster anvisade 1949 års riksdag nämnda

belopp. I realiteten står emellertid, anför sakrevisionen, liksom förut till

depåns förfogande ett 1''örlagskapital av 610 000 kronor, vilket enligt såväl

statsmakternas som blinddepånämndens beräkningar med 10 000 kronor

överstiger det belopp som befunnits erforderligt vid en årsomsättning av

2 500 000 kronor.

Sakrevisionen har härefter erinrat om blinddepånämndens förenämnda

framställning den 25 januari 1949 om förstärkning av förlagskapitalet med

325 000 kronor.

Härefter har sakrevisionen anfört i huvudsak följande.

Av centraldepåns bokföring framgår, att omsättningen för budgetåret

1943/49 av såväl råmaterial som färdiga arbeten uppgått till ca 1 260 000

kronor eller omkring hälften av den omsättning, för vilken nu disponibelt

rörelsekapital beräknats. Nämndens nu förevarande framställning om förstärkning

av rörelsekapitalet innebär i stort sett, att totalbehovet av rörelsekapital

(610 000 -j- 325 000 = ) 935 000 kronor, med tillämpning

av tidigare beräkningsgrunder skulle motsvara en omsättning, som vore

ungefär tre gånger så stor som den under budgetåret 1948/49 redovisade.

Mot bakgrunden härav förefalla de av nämnden i förutnämnda framställning

framförda skälen för en ökning av rörelsekapitalet icke godtagbara.

En på sakliga grunder stödd omprövning av depåns behov av rörelsekapital

har därför synts erforderlig.

På grund härav har sakrevisionen uppdragit åt affärsekonomiska forskningsinstitutet

vid handelshögskolan i Stockholm att verkställa undersökning

i berörda hänseende.

I anslutning till resultatet av denna undersökning framhåller sakrevisionen

följande.

Då manliga avdelningens försäljning av färdiga varor i annat sammanhang

föreslagits skola upphöra och övertagas av De blindas förening u. p. a.,

i samband varmed kapitalbehovet för denna rörelsegren beräknats, är ett

rörelsekapital för centraldepåns del erforderligt dels för lagerhållning av material

för manliga avdelningen samt av material och färdiga arbeten för

kvinnliga avdelningen dels ock för kreditgivning till blinda hantverkare.

Behovet av medel för lagerhållningen bestämmes av omsättningen och omsättningshastigheten

med beaktande av möjligheterna till räntefria leverantörskrediter.

Såsom tidigare angivits har den totala försäljningen av mate
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 166.

13

rial till manliga blinda hantverkare under budgetåret 1948/49 uppgått till

i runt tal 1 045 000 kronor. Då försäljningen av material under nämnda budgetår

skett med ett vinstpålägg av cirka 5 %, kan årsomsättningens inköpspris

(= lagervärde) beräknas till 1 000 000 kronor. Att med säkerhet angiva

en mot lagrets sammansättning svarande och i växlande konjunkturlägen

gällande omsättningshastighet är knappast möjligt, särskilt med hänsyn till

den oundvikliga avvägningen mellan depåns sociala uppgifter och rent

affärsmässiga principer. Vid den nyssberörda utredningen har man emeliertid

funnit, att en omsättningshastighet av 2,5 — lagret omsättes genomsnittligt

2,5 gånger per år — är godtagbar, vilket motsvarar ett genomsnittligt

lager till ett värde av 400 000 kronor. Nämnda belopp torde emellertid

kunna minskas med 25 000 kronor motsvarande en månads kredit å depåns

köp från inhemska leverantörer, vilka inköp för det senaste året beräknats

till cirka 300 000 kronor. Medelsbehovet för lagerhållning av material till

manliga blinda hantverkare kan sålunda beräknas till 375 000 kronor.

För lagerhållning av såväl material som färdiga varor för kvinnliga avdelningen

beräknas ett belopp av 35 000 kronor motsvarande lagrets genomsnittliga

värde vid halvårsinventeringarna ”/o och sl/i2 1948 samt “/« 1949.

Då till grund för förevarande beräkningar av kapitalbehovet lagts omsättningen

av material under budgetåret 1948/49, ehuru försäljningen märkbart

minskat under senare tid, synas särskilda medel icke behöva beräknas för

den belastning av centraldepåns rörelsekapital, som ett föreslaget nedläggande

av depån i Kristinehamn kommer att medföra. Denna belastning torde

nämligen mer än väl komma att uppvägas av den konstaterade omsättningsminskningen.

För lagerhållning av material och färdiga arbeten vid centraldepån skulle

sålunda föreligga ett medelsbehov av (400 000 — 25 000 -f- 35 000 —) 410 000

kronor.

Beträffande behovet av medel för kreditgivning till blinda hantverkare

torde härför erforderligt rörelsekapital, med hänsyn till att i ett icke obetydligt

antal fall betalning äger rum kontant, kunna hänföras till en årsomsättning

av 1 000 000 kronor. Då betalningstiden är fastställd till 30 dagar,

skulle medelsbehovet för förevarande ändamål kunna beräknas till 83 000

kronor. Då en förlängning av kredittiden i vissa fall är svår att undvika,

torde nämnda belopp böra höjas till 100 000 kronor.

Centraldepåns behov av rörelsekapital beräknas sålunda av sakrevisionen

till (400 000 — 25 000 + 35 000 + 100 000) 510 000 kronor. Då f. n. 610 000

kronor äro disponibla, beräknar sakrevisionen, att av de av staten tillskjutna

förlagsmedlen ett belopp av 100 000 kronor skall kunna lösgöras. Sakrevisionen

föreslär, att detta belopp ställes till förfogande för den föreslagna

försäljningsorganisationen inom De blindas förening u. p. a.

Rörelsen under budgetåret 1948/49.

Sakrevisionen har granskat centraldcpåns rörelse under budgetåret 1948/

49 och med anledning därav framlagt vissa kritiska synpunkter.

Härvid har sakrevisionen till en början anfört, att rörelsen under nämnda

budgetår givit ett överskott å 10 164 kronor 41 öre. Detta överskott har

enligt den i räkenskaperna verkställda fördelningen på olika rörelsegrenar

uppkommit på följande sätt:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

Kr.

Vinst på manliga avdelningens försäljning av material .......... 48 320: 78

» > kvinnliga » » » färdiga varor ...... 5182:57

53 503: 35

Avgår: Förlust på manliga avdelningens försäljning

av färdiga varor .................... 1 107: 78

» Förlust på kvinnliga avdelningens försäljning

av material ...................... 1 873:02

» Förlust på borstträtillverkningen .......... 11 555:64

» Kostnader, som icke fördelats på nämnda

rörelsegrenar ........................ 28 802:50 43 338:94

Vinst för budgetåret 10 164: 41

En väsentlig anledning till underskottet på borstträtillverkningen är, anför

sakrevisionen, att arbetena icke kalkylerats med tillräcklig noggrannhet,

varigenom för låga priser debiterats beställarna. Under innevarande budgetår

har ett tillfredsställande kalkylsystem upplagts, vilket lett till en korrigering

av priserna.

Sakrevisionen framhåller, att rörelsen Under budgetåret 1948/49 enligt

sakrevisionens mening belastats med en del kostnader, vilka icke avsetts att

täckas av den marginal mellan inköps- och försäljningspris, varmed för rörelsen

ordinära kostnader skola bestridas. Såsom exempel på sådana kostnader

anför sakrevisionen följande. Kr

Felaktigt bokförda fria frakter ............................ 1 947:01

Kostnad för resande utöver provision....................... 4 571:57

Diverse inredning och inventarier .......................... 13 543:40

Reparationer av skada på bil i annan användning än för resanden

................................................... 1 838: 65

Summa 21 900: 63

Av ett omkostnadspålägg av ca 9 % har, fortsätter sakrevisionen, ca 5 %

använts att jämte vinst på kvinnliga avdelningens färdiga varor täcka förluster

på övriga rörelsegrenar jämte nyss angivna till rörelsen ej hänförliga

kostnader på 21 900:63 kronor samt till redovisande av vinst med

10 164: 41 kronor. Av vinsten ha 4 000 kronor använts för nedskrivning av

varulager och resten, 6 164: 41 kronor, överförts till vinst- och förlustkonto

för täckande av underskott på statsanslaget.

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1949 skulle av det förutsatta

överskottet på rörelsen högst 7 500 kronor få tagas i anspråk för täckande

av underskott på statsanslaget för driften. Det belopp, som täckts av överskottet

på rörelsen, utgöres emellertid, framhåller sakrevisionen, icke endast

av det till vinst- och förlustkontot överförda beloppet av 6 164: 41 kronor

utan därtill även av angivna till den ordinära rörelsen icke hänförliga

kostnader på 21 900:63 kronor. Det för driften avsedda statsanslaget har

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

15

sålunda, framhåller sakrevisionen, överskridits med sammanlagt 28 065: 04

kronor, vilket belopp täckts med överskott å rörelsen, ehuru Kungl. Maj :t

endast medgivit ianspråktagande av högst 7 500 kronor. Någon merutgift

har icke uppkommit för statsverket, då kostnaderna betalats av de blinda

hantverkarna genom att försåld material erhållit ett för högt försäljningspris

genom ett särskilt kostnadspålägg. Ett sådant förfarande har emellertid,

anför sakrevisionen, icke av statsmakterna avsetts. Enligt sakrevisionens

mening har härigenom utgifterna för centraldepåns drift icke anpassats

efter det beviljade statsanslagets storlek.

Materialdepån vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män.

Här torde till en början få åberopas följande uppgifter ur en av sakrevisionen

lämnad redogörelse för den tidigare behandlingen av frågan om

kristinehamnsdepån.

1936 års utredning angående blinda och dövstumma föreslog, att uppgiften

att anskaffa material åt de blinda hantverkarna skulle anförtros en

för hela landet gemensam organisation. Att en sådan anordning komme att

medföra övervägande fördelar i jämförelse med förutvarande system syntes

utredningen uppenbart, ej minst med tanke på möjligheten att genom

avsevärda inköp uppnå billigare råvarupriser. Som en följd härav borde

depån i Kristinehamn nedläggas.

I sitt yttrande över utredningens förslag framhöll styrelsen för hantverksskolan,

att nedläggande av depån med därav följande stängning av skolans

butik skulle försätta skolan i ett mycket bekymmersamt läge, enär de arbeten,

som förfärdigades vid skolan, då komme att i stom mängder lagras

år från år. Häremot framhöll skolöverstyrelsen, att farhågorna beträffande

avyttrandet av de vid skolan förfärdigade arbetena knappast syntes vara

ägnade att bevisa olämpligheten av en centraliserad materialanskaffning

med därtill hörande försäljning av blindarbeten. Det syntes nämligen få anses

som tämligen självfallet, att jämväl försäljningen av de vid hantverksskolan

tillverkade alstren, i den mån detta icke kunde äga rum vid skolan,

finge ombesörjas av den centrala depån.

I prop. 1938:276 angående inrättande av en centraldepå för blindas arbeten

fann departementschefen i likhet med skolöverstyrelsen de erinringar,

som av styrelsen för kristinehamnsskolan riktats mot utredningsförslaket,

ej övertygande. Riksdagen, som i princip godkände förslaget till en centraldepå,

förutsatte emellertid, att en omprövning skulle ske rörande möjligheterna

att nedbringa de relativt betydande kostnader, som centraldepåns

uppförande och drift beräknats medföra. Såsom ett led därutinnan borde

enligt riksdagens mening hl. a. undersökas, huruvida icke depån i Kristinehamn

och eventuellt även andra depåer läte sig med fördel utnyttjas som

filialer till centraldepån. På grund av riksdagens förenämnda erinringar

uppdrogs åt skolöverstyrelsen att verkställa utredning. Beträffande materialdepån

i Kristinehamn fann därvid skolöverstyrelsen, att intet framkommit,

som kunde anses giva stöd för att nämnda depå skulle bliva i stånd att reducera

centraldepåns verksamhet med för denna förbilligande resultat.

I 1939 års statsverksproposition anslöt sig departementschefen i allt väsentligt

till skolöverstyrelsens uppfattning. Departementschefen framhöll

emellertid, att enligt hans mening tanken på anordnandet av särskilda filialer

i form av lokala upplag och uppsamlingsställen icke borde helt avvisas,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

ehuru övervägandet av åtgärder i denna riktning borde i första hand tillkomma

ledningen för den centrala depån.

Verksamheten vid centraldepån beräknades kunna igångsättas från ingången

av budgetåret 1941/42 och samtidigt härmed skulle kristinehamnsdepån

nedläggas. 1941 års riksdag fann emellertid, att praktiska skäl talade

för ett bibehållande av materialdepån i Kristinehamn såsom en filial

till centraldepån till dess centraldepåns ledning på grundval av vunnen erfarenhet

hunnit bilda sig ett omdöme om behovet och lämpligheten av krislinehamnsdepåns

fortsatta existens.

1942 framhöll blinddepånämnden, att verksamheten vid filialen i Kristinehamn

såsom icke förenlig med affärsmässiga principer borde nedläggas med

utgången av budgetåret 1942/43. Med hänsyn till den ståndpunkt riksdagen

vid upprepade tillfällen intagit i denna fråga utgick emellertid departementschefen

(1943 års statsverksprop., V ht., p. 53) vid anslagsberäkningen

från att verksamheten vid filialen i Kristinehamn t. v. skulle

upprätthållas.

Blinddepånämnden har därefter i samband med anslagsäskanden för budgetåret

1947/48 ånyo förordat kristinehamnsdepåns nedläggande. Föredragande

departementschefen fann (1947 års statsverksprop., V ht., p. 62)

med hänsyn till vad 1941 års riksdag uttalat i ämnet, att ytterligare någon

tids erfarenhet borde avvaktas innan frågan upptoges till behandling. I skrivelse

den 27 februari 1948 har blinddepånämnden ånyo understrukit att skäl

icke föreligga för ett fortsatt uppehållande av kristinehamnsdepåns verksamhet.

Nämnden har vidare framhållit, att av företagna undersökningar

framginge, att fraktkostnaderna till samtliga destinationsorter, till vilka varor

levererades från Kristinehamn, bleve högre än om samma varor levererats

från Stockholm. Då härtill konime kostnader för löner m. in., vore det

enligt nämndens mening uppenbart, att verksamheten i Kristinehamn innebure

en onödig omkostnad.

De skäl för kristinehamnsdepåns nedläggande, som sålunda i olika sammanhang

anförts, synas sakrevisionen tala för att depån nedlägges fr. o. m.

budgetåret 1950/51. Sakrevisionen har ytterligare utvecklat skälen härför.

Härvid har sakrevisionen upplyst, att av centraldepån bestridda kostnader

för depån i Kristinehamn under budgetåret 1948/49 utgjort 10 788 kronor

för löner och 2 523 kronor för fria frakter. Försäljningen av material

har under budgetåren 1944/45—1948/49 i genomsnitt utgjort ca 100 000

kronor. Vidare har sakrevisionen anfört.

Fn närmare undersökning av den under budgetåret 1947/48 vid kristinehamnsdepån

bedrivna försäljningen har givit vid handen, att denna — förutom

i mindre ströposter — skett till ca 250 kunder över hela landet, varav

ca 15 i Kristinehamn. Av kunderna ha minst två tredjedelar även verkställt

inköp direkt från centraldepån i Tomteboda under sista halvåret 1948

enligt den undersökning av dess kundkrets, som verkställts för nämnda halvår.

Samtliga för depåerna gemensamma kunder — med undantag för fyra

— ha tillgodosett den övervägande delen av sitt materialbehov från centraldepån.

Av de kunder, utgörande mindre än en tredjedel av hela antalet,

som köpt enbart från depån i Kristinehamn, äro endast 25 av den storleksordningen,

att deras inköp överstiga 300 kronor för sista halvåret 1948. Av

sistnämnda kunder äro 17 bosatta i Värmlands och närbelägna län, varav

7 i Kristinehamn, samt en i vardera Göteborg, Katrineholm, Boden, Falkenberg,

Piteå, Trelleborg, Kalmar och Jönköping.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kunqi. Maj:ts proposition nr 166.

17

Ett övertagande av försäljningen från depån i Kristinehamn torde sålunda

enligt sakrevisionen medföra en utökning av centraldepåns kundkrets

med ca 25 kunder av någon betydelse samt med mindre än 50 nya småkunder.

Därtill kommer, framhåller sakrevisionen, en ökning av omsättningen

för förutvarande kunder, som tidigare täckt huvuddelen av sitt materialbehov

hos centraldepån. Någon ökning av centraldepåns arbetsuppgifter

för omhändertagandet av kristinehamnsdepåns försäljning av material

av sådan storleksordning, att av denna anledning ytterligare medel

för centraldepåns verksamhet skulle bliva erforderliga, synes sakrevisionen

icke vara att befara.

Vad försäljningen av färdiga varor beträffar har kristinehamnsdepån

uteslutande försålt av eleverna vid hantverksskolan tillverkade alster huvudsakligen

till blinda hantverkare i samband med materialförsäljningen

till dessa.

Vid ett nedläggande av kristinehamnsdepån kan enligt sakrevisionen ett

belopp av i runt tal 80 000 kronor frigöras. Härav äro 20 000 kronor beviljade

såsom rörelsekapital för styrelsen för hantverksskolan. Detta belopp

redovisas numera i riksgäldskontorets räkenskaper under fonden för förlag

till statsverket. Återstoden, 60 000 kronor, utgöres huvudsakligen av

hopsparade överskott på försäljningen av elevarbeten och på materialdepåns

rörelse i övrigt. Ett belopp av 85 000 kronor av dylika hopsparade medel har

under budgetåret 1945/46 enligt statsmakternas beslut inlevererats till statsverket.

Vid ett nedläggande av kristinehamnsdepån bör enligt sakrevisionen det

förutnämnda under fonden för förlag till statsverket bokförda beloppet på

20 000 kronor återbetalas. Därefter kvarstående kapitalbehållning, omkring

60 000 kronor, bör inlevereras till statsverket. Med hänsyn till att även efter

ett nedläggande av materialdepån ett mindre rörelsekapital är erforderligt

för den inom hantverksskolan bedrivna tillverkningen och försäljningen, föreslår

sakrevisionen, att ett efter den uppskattade omsättningen till 10 000

kronor beräknat belopp ställes till förfogande såsom rörelsekapital för skolans

del.

Sammanställning.

Ett bifall till de av sakrevisionen framlagda förslagen skulle för ifrågavarande

verksamhet i dess helhet innebära följande. Statsverket skulle tillgodoföras

100 000 kronor av centraldepåns förlagskapital och 80 000 kronor

frän kristinehamnsdepån eller tillhopa ISO 000 kronor, varav 120 000 kronor

skulle tillgodoföras fonden för förlag till statsverket och 60 000 kronor

statsregleringen. 160 000 kronor skulle ställas till förfogande såsom kapitalinvestering,

varav 150 000 kronor för De blindas förening och 10 000

kronor för hantverksskolan i Kristinehamn. Härtill skulle komma anslag å

driftbudgeten för budgetåret 1950/51 med — såsom framgår närmare av

det följande — 167 000 kronor för centraldcpån och 40 000 kronor för De

blindas förening eller tillhopa 207 000 kronor, vilket i jämförelse med inne
2

Iiihang till riksdagens protokoll 1950. t samt. Nr 106

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

varande budgetår skulle innebära en ökning med 20 000 kronor. Då emellertid

skillnaden mellan vad statsverket tillgodoföres och skulle få att utgiva

såsom kapitalinsats uppgår till 20 000 kronor, innebär sakrevisionens

förslag icke ökat medelsutlägg för statsverket i förhållande till innevarande

budgetår.

Yttranden över sakrevisionens utredning.

över sakrevisionens förslag ha yttranden avgivits av statskontoret, statens

blinddepånämnd. skolöverstyrelsen, styrelsen för hantverksskolan i

Kristinehamn för blinda män, De blindas förening u. p. a. samt Kronprinsessan

Margaretas arbetsnämnd för de blinda.

Statskontoret biträder vad sakrevisionen anfört och föreslagit.

Med anledning av sakrevisionens förslag att försäljningen av färdiga

varor skall överflyttas från centraldepån till De blindas

förening har statens blinddepånämnd anfört i huvudsak följande.

Uppgiften att försälja av de blinda hantverkarna tillverkade, färdiga arbeten

beredde icke depån några större problem under dessa första år. Mot

slutet av år 1948 inträdde emellertid en omsvängning av läget. Efterfrågan

på de färdiga varorna började successivt minska, och konkurrensen från

borstbinderiindustrien ökade starkt. Samtidigt har såväl stat och kommun

som den fria handeln arbetat på att genom koncentration av sina inköp till

särskilda upphandlingsorgan ernå fördelaktigare inköpsvillkor. För de enskilda

hantverkarna, som tidigare i stor utsträckning själva kunnat försälja

sina produkter till avnämare i omedelbar närhet av sin verksamhet,

bär denna utveckling medfört nya och svåra problem. Sålunda ha många

av de gamla köparna, såsom kommunala och statliga verk och inrättningar

samt enskilda handlare, numera helt upphört att köpa var för sig och verkställa

i stället sina inköp genom centrala organisationer, i regel belägna i

Stockholm eller andra större städer. För de blinda hantverkarna nödvändiggör

denna utveckling, att de kunna organisera avsättningen av sina produkter

genom en central försäljningsorganisation, som har bättre möjlighet

till direkt kontakt med de olika inköpsorganisationerna och dessutom

kan hålla sig bättre orienterad angående utvecklingen i fråga om kvaliteter,

modeller, priser etc.

Blinddepånämnden tillstyrker den föreslagna överflyttningen men framhåller,

att den därigenom åstadkomna organisationen bör betraktas som ett

provisorium. Nämnden har tidigare föreslagit, att hela rörelsen vid centraldepån

skall överlåtas till De blindas förening, givetvis med bibehållande av

erforderliga statliga anslag. Det förefaller nämnden sannolikt, att detta sedan

ytterligare erfarenhet vunnits kommer att visa sig vara den bästa organisationen.

De Mindas förening har tillstyrkt överflyttningen men anfört, att frågan

kommer i ett annat läge om centraldepåns rörelsekapital minskas i enlighet

mfed sakrevisionens förslag. Föreningen framhåller, att uppdelningen av

verksamheten på två företag icke kan anses tillfredsställande och att frågan

bör omprövas så snart föreningen eller blinddepånämnden finner detta påkallat

av omständigheterna.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungi. Majds proposition nr 166.

19

Styrelsen for hantverksskoian i Kristinehamn för blinda män har anfört,

att konkurrens mellan central och lokal försäljning av blindarbeten redan

förekommer i Värmlands län. I stället för att försäljningen flyttas över till

De blindas förening böra enligt styrelsens mening de redan förefintliga

lokala försäljningsorganisationerna för blindarbeten göras mera effektiva.

Dessa organisationer böra utvidga sin verksamhet och försäljningen decentraliseras.

Detta skulle vara till största gagn för de blinda hantverkarna,

vilka därigenom bl. a. skulle kunna utfå högre priser för sina alster än

centraldepån kan erbjuda.

Skolöverstyrelsen har intet att erinra mot den föreslagna försöksverksamheten

men hyser på grund av de erfarenheter, som redovisas från centraldepåns

verksamhet, vissa farhågor för att även detta försök skall komma

att ge negativt resultat. Överstyrelsen är tveksam om möjligheten att

förena en affärsmässigt driven central försäljning av blinda hantverkares

alster med en bibehållen och intensifierad verksamhet i samma syfte genom

de lokala blindföreningarna. Stora risker föreligga enligt överstyrelsen

för att lokalföreningarna upphöra med sin verksamhet, därest de på grund

av statsmakternas ingripande finna densamma överflödig eller rent av motverkad.

Sakrevisionen hade uttalat farhågor för en dylik utveckling främst

nr ekonomiska synpunkter. Enligt överstyrelsens mening är dessa föreningars

verksamhet av så vital betydelse för de blinda, att den icke utan

men, även frånsett de ekonomiska konsekvenserna, kan undvaras. Överstyrelsen

finner därför påkallat med intim kontakt mellan blinddepånämnden

och lokalföreningarna onder försöksåren och samråd vid definitivt

ställningstagande i avsättningsfrågan. överstyrelsen ifrågasätter också huTuvida

ej statsmedlen skulle komma till större nytta, därest de användes

som bidrag till de lokala organisationernas verksamhet än för central verksamhet

i en eller annan form.

Kronprinsessan Margaretas arbeisnämnd för de blinda har icke ansett sig

kunna bedöma förslaget om överflyttning.

Winddepdnämnden framhåller i anledning av sakrevisionens förslag att

centra! depåns rörelsekapital skall minskas med 100 000

kronor, att en sådan minskning enligt nämndens mening f. n. skulle bliva

ödesdiger för verksamheten under det kammande året. Som skäl för denna

uppfattning anför nämnden följande.

Den försäljningsminskning av material till manliga hantverkare, som inträtt

det senaste året, är beroende på de nuvarande svårigheterna för de blinda

att finna avsättning för sina varor. Omsättningen var för tiden 1/7 1948—

31/12 1948 618 000 kronor, för tiden 1/1 1949—30/6 1949 427 100 kronor,

för tiden 1/7 1949—31/12 1949 435 900 kronor. Allt eftersom hantverkarna

få hjälp härmed, kommer emellertid deras produktion att öka, och därav

följer också att omsättningen av råvaror kommer att stiga. Då nämnden

anser, att möjligheter föreligga till en icke obetydlig försäljningsökning av

de blindas produkter, finner nämnden det icke tillrådligt att f. n. minska

rörelsekapitalet. Därest lägre råvarupriser skulle inträda, bli givetvis förutsättningarna

annorlunda, och under sådana förhållanden är det självklart,

att nämnden själv kommer att taga initiativ till en anpassning av rörelseka
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kung!. Maj:ts proposition nr 166.

pitalet med hänsyn till det minskade behov, som därvid kan komma att

uppstå.

Beträffande kreditgivningen till de blinda hantverkarna vill nämnden

framhålla, att det f. n. skulle bereda de blinda hantverkarna ytterst stora

svårigheter, om 30-dagarskrediten skulle strikt tillämpas såsom sakrevisionen

föreslagit. De blinda hantverkarna förfoga ytterst sällan över eget rörelsekapital

och äro dessutom i regel nödsakade att på den del av försäljningen,

som sker direkt til! egna kunder, lämna eu kredit på mellan eu och

tre månader. Att hantverkarna härvid själva äro i behov av eu något smidigare

anpassning av kredittiden torde vara obestridligt.

Centraldepån har efter sakrevisionens påpekande i medio av 1948 sökt

att så strängt som möjligt uppehålla 30-dagarskrediten, men detta har medfört

en viss ökning av arbetet vid depån och därmed också en ökning av

omkostnaderna.

Hantverkarna måste nu köpa i mindre partier än tidigare, varför antalet

expeditioner blir större. Genomsnittsvärdet för varje leverans var för tiden

1/7 1948—31/12 1948 195 kronor, för tiden 1/1 1949— 30/6 1949 120 kronor

samt för tiden 1/7 1949—31/12 1949 144 kronor. En förlängd kredittid

till tre månader skulle väsentligt förbättra förhållandena för den blinde,

då han därigenom kunde hålla sig med ett bättre sammansatt råvarulager

och leverera de order han får snabbare.

Den kassarabatt om 2 %, som f. n. utgår vid likvid inom 30 dagar, verkar

självfallet i den riktningen, att alla, som ha möjlighet att betala inom denna

tidsfrist, också utnyttja 30-dagar.sbetalningen.

Centraldepåns rörelsekapital utgör f. n. 610 000 kronor samt genom tillskott

i form av lån från De blindas förening 125 000 kronor eller sammanlagt

735 000 kronor.

Enligt preliminärt bokslut per den 31/12 1949 voro centraldepåns tillgångar

disponerade på följande sätt:

Tillgångar:

Råvarulager, manliga avd.. 448 900

Varulager, kvinnliga avd. . . 42 000

Färdiglager, manliga avd. . . 99 000

Utestående fordringar ... 114 000

Kassa, postg. o. bank...... 70 500

774 400

Någon mera avsevärd förändring i dessa dispositioner torde knappast

vara att förvänta. Om De blindas förening enligt sakrevisionens förslag skall

övertaga lagret av färdiga varor den 1 juli detta år, avgår från föreningens

tillgodohavande omkring 99 000 kronor. Om emellertid återstoden av skulden

till De blindas förening, ca 26 000 kronor, skall återbetalas till föreningen

och samtidigt 100 000 kronor av förlagskapitalet återbäras till statsverket,

blir centraldepåns likviditet ohållbar.

Då centraldepån icke äger rätt att genom lån, växelaccepter etc. klara tillfälliga

likviditetssvårigheter, är det ofrånkomligt, att rörelsekapitalet dimertr

sioneras efter de toppbelastningar, som inträda under verksamhetsåret.

Nämnden har vidare anfört, att huvuddelen av borstbinderiråvarorna fortfarande

måste köpas i dollarvaluta. Då centraldepån måste utnyttja sina iti*^

köpslicenser inom föreskriven tid, är det nödvändigt att köpa förhållandevis

stora kvantiteter åt .gången. Under normala förhållanden kunna i regel

Skulder:

Varuskulder ............ 39 400

Lån från De blindas förening

.................. 125 000

Förlagskapital .......... 610 000

774 400

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts proposition nr 166.

21

loco-partier inköpas oftare, varvid lagerhållningen kan hållas väsentligt

mindre utan att sortimentet förminskas i sådan utsträckning, att de blinda

hantverkarnas inköpsmöjligheter försvåras. Så länge de nuvarande importrestriktionerna

gälla, synes det nämnden ofrånkomligt, att lagerhållningen

uppehälles vid ungefär den nuvarande nivån.

De blindas förening delar blinddepånämndens uppfattning, att centraldepåns

förlagskapital icke bör minskas. Föreningen framhåller, att den vid

förhandlingarna med sakrevisionen mycket starkt understrukit, att en förutsättning

för föreningens åtagande av produktförsäljningen måste vara, att

centraldepån för materialförsäljningen får sådana resurser till sitt förfogande

att den utan bidrag från blindorganisationen kan bedriva sin försäljning

av råvaror i erforderlig omfattning. Med hänsyn till övrig verksamhet

anser sig föreningen f. n. icke kunna ikläda sig större förpliktelser än som

förutsatts i sakrevisionens förslag. Föreningen har icke funnit de av sakrevisionen

anförda skälen för minskningen av förlagskapitalet så övertygande,

att den kunnat frångå sitt eget på 40-årig verksamhet grundade omdöme.

Enär föreningen såsom bas för beräkningarna av sina åtaganden utgått

från ett oförändrat förlagskapital för råvaruförsäljningen om 610 000

kronor, skulle, framhåller föreningen, därest sakrevisionens förslag om

sänkning av depåns kapital genomföres, en viktig förutsättning för föreningens

inkoppling bortfalla. Föreningen påpekar även, att det är otänkbart,

att depån den 1 juli 1950 skall kunna betala lånen till föreningen å

J 25 000 kronor och samtidigt minska sitt förlagskapital med 100 000 kronoT.

Värdet av det lager av färdigvaror, som vid denna tidpunkt skulle övertagas

av föreningen, beräknar föreningen till något över 100 000 kronor,

varför ett belopp å ungefär 125 000 kronor i så fall skulle frigöras på annat

sätt. Föreningen säger sig dock icke ha någon invändning mot att förlagskapitalet

sedermera minskas i sådan utsträckning, som är möjlig utan

förfång för rörelsen.

Beträffande sakrevisionens erinringar med anledning av

granskningen av rörelsen under budgetåret 1948/49

anför blinddepånämnden, att den är medveten om att principiellt sett ingen

vinst på rörelsen bör uppstå. Nämnden framhåller samtidigt omöjligheten

av att beräkna försäljningsprisen så noggrant, att vinst eller förlust icke

uppstår. Då det varit absolut ofrånkomligt för ändamålsenlig uppläggning

av vaTorna har viss komplettering av hyllinredningen i lagerlokalerna skett,

vilket bekostats av vinstmedel enär andra medel ej stodo till förfogande.

Det är enligt nämnden omöjligt att mer än ett år i förväg exakt beräkna

omkostnaderna och kollektivanställdas löner. Nämnden måste därför ges

möjlighet att belasta rörelsen för eventuella opåräknade merkostnader.

Vidare framhåller nämnden, att försäljningspriserna icke kunna fixeras

så exakt att vare sig vinst eller förlust uppstår å rörelsen. I den mån det

är möjligt synes någon liten nettovinst böra uppstå och nämnden föreslår,

alt densamma får balanseras på vinst- och förlustkontot. För det fall en

kraftigare prissänkning på sådana varor som depån lagerför skulle inträffa

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 166

något år, måste möjlighet enligt nämndens mening finnas att täcka därigenom

uppkomna förluster med balanserade vinstmedel.

Styrelsen för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män avstyrker

förslaget att kristinehamnsdepån skall nedläggas.

Styrelsen meddelar, att dess depå under budgetåret 1948/49 försålde arbetsmaterial

för 117 410 kronor och vid skolan förfärdigade arbeten för

30 825 kronor. Depån redovisade en årsvinst av 4 860 kronor. De ur anslaget

till centraldepån bestridda kostnaderna för kristinehamnsdepån — för avlöningar

och fria frakter — uppgingo till 13 215 kronor.

Om endast elevalster i framtiden skulle försäljas, skulle lönekostnaderna

härför enligt styrelsens mening belöpa sig på ca 8 000 kronor. Omkring

90 % av elevarbetena säljas av f. d. elever och expedieras fraktfritt genom

att förpackas tillsammans med arbetsmaterial. Styrelsen framhåller, att de

blinda ha sin största inkomst av ifrågavarande arbeten och att de i stor utsträckning

anlita skolan, då detta är synnerligen gynnsamt vid brådskande

beställningar eller svårare arbeten. Vid ett eventuellt nedläggande av materialdepån

blir det enligt styrelsen på grund av fraktkostnaderna icke möjligt

för de blinda att erhålla färdiga arbeten från skolan i samma utsträckning.

Styrelsen framhåller vidare fördelarna av att f. d. elever genom materialförsäljningen

kunna stå i kontakt med skolan.

Skolöverstyrelsen avstyrker likaledes förslaget att kristinehamnsdepån

skall nedläggas. Med anledning av den ställning riksdagen vid upprepade

tillfällen tagit till frågan och då föreliggande förslag till omorganisation av

den centrala verksamheten endast innebär ett provisorium ifrågasätter styrelsen

lämpligheten av att vidtaga större ändringar i kristinehamnsdepåns

verksamhet. Styrelsen anför vidare i huvudsak följande.

En viss rationalisering torde dock redan nu kunna genomföras genom att

de kunder, som göra sina materialinköp dels från depån i Kristinehamn och

dels från centraldepån, hänvisas att göra samtliga inköp från en och samma

depå. Det är antagligt, att kristinehamnsdepåns verksamhet härigenom

skulle inskränkas i betydande grad, så att en minskning av lönekostnaderna

kunde ske. Försäljningen av elevernas arbeten måste, som sakrevisionen

också förutsätter, fortfarande uppehållas, men detta torde ej vara möjligt

utan att viss personal står till förfogande, vilket sakrevisionen tycks ha förbisett.

Skolans styrelse håller före, att ett anslag till löner för denna verksamhet

måste beräknas till 8 000 kronor. Häremot har skolöverstyrelsen

intet att invända. Skulle det visa sig möjligt att med samma lönekostnader

driva materialförsäljningen i något reducerad utsträckning, torde inga ekonomiska

skäl kunna åberopas för depåns nedläggande, då man ej torde

riskera att den kapitalbehållning, som sakrevisionen räknar med att överföra

till statskassan, skulle bliva förminskad under försöksperioden utan

måhända delvis kunna inlevereras efter ett år, därest försäljningen skulle

sjunka nämnvärt och alltså mindre rörelsekapital skulle visa sig erforderligt.

Överstyrelsen kan ej heller bortse från den pedagogiska motivering

skolstyrelsen anfört för depåns bibehållande

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj:ts proposition nr 16ti

23

Departementschefen.

När statsmakterna fattade beslut om Inrättande av centraidepån för blindas

arbeten avsågs, att centraldepåns huvuduppgift skulle vara att upphandla

och till de blinda hantverkarna försälja material för deras borstoch

korgtillverkning. Centraldepån skulle emellertid också handha försäljningen

av den överskottsproduktion, som icke kunde försäljas av hantverkarna

själva eller genom de lokala organisationernas förmedling. Central - depån trädde icke i verksamhet förrän år 1947; under mellantiden sköttes

depåverksamheten i provisoriska former. Under den första tiden av centraldepåns

verksamhet förelågo svårigheter att erhålla material för de blindas

tillverkningar. Däremot var avsättningen av produkterna, som under krigstiden

varit mycket god. ännu icke förknippad med några svårigheter. Sådana

framträdde dock ganska snart. F. n. synas enligt föreliggande uppgifter

avsevärda svårigheter möta för de blinda att finna avsättning för sina

tillverkningar. Anledningen härtill torde främst vara att konkurrensen från

industriens sida ökat sedan råvarutillgången blivit bättre. Vidare synes utvecklingen

gå i riktning mot en alltmer markerad centralisering av inköpen,

vilket minskar möjligheterna för de enskilda hantverkarna och de lokala

organisationerna att göra sig gällande. I viss mån torde den omständigheten

inverka, att på några håll organisationer, som tidigare medverkat vid

avsättningen av blindtillverkade varor, numera inskränkt eller nedlagt sin

verksamhet.

Såsom anmälts för riksdagen i propositionen 1949. 115 åsamkades centraldepån

under sin första verksamhetstid en förlust av ca 72 000 kronor. Med

anledning härav och på grund av erinringar från blinddepånämndens sida

mot den nuvarande organisationsformen uppdrog Kungl. Maj :t den 24 september

1948 åt statens sakrevision att företaga en översyn över ifrågavarande

verksamhet och formerna för dess bedrivande. Utredningsresultatet

föreligger nu. Det mest väsentliga problem som sakrevisionen fått att taga

ställning till i samband med utredningen har varit frågan om försäljningen

av de färdiga varorna och organisationen för densamma.

Sakrevisionen har icke föreslagit någon förändring beträffande, centraldepåns

försäljning av material åt blinda hantverkare. Däremot anser sakrevisionen,

att försäljningen av de manliga blinda hantverkarnas alster icke

bör ske i statlig regi. Denna sin uppfattning har sakrevisionen utförligt motiverat.

Något förslag på längre sikt rörande försäljningen av färdiga varor

har emellertid icke framlagjs. Sakrevisionen bär i stället föreslagit en

provisorisk lösning, innebärande att ifrågavarande verksamhetsgren skall

överlåtas till De blindas förening och bedrivas i dennas namn men med statens

stöd i form av förlagskapital, bidrag till driftkostnaderna och medgivande

att utnyttja centraldepåns lokaler och personal. Sakrevisionen har

härvid utgått ifrån att staten måste medverka till att avsättningen av de

blindas varor främjas genom en förstärkt försäljningsorganisation

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Jag ansluter mig till sakrevisionens uppfattning på denna punkt. I enlighet

med den principiella uppfattning som låg till grund för beslutet om

centraldepåns inrättande måste det betraktas som en angelägen uppgift att

säkerställa avsättningsmöjligheterna för de blindas varor. Jag är också

ense med sakrevisionen om att de påtalade olägenheterna med en försäljningsverksamhet

beträffande färdiga varor i statlig regi göra det önskvärt,

att en annan form kan finnas för denna verksamhet. Ehuru det föreslagna

provisoriet är förknippat med uppenbara olägenheter är jag därför beredd

att tillstyrka, att försäljningen överlåtes till De blindas förening. Såsom

sakrevisionen föreslagit bör frågan om den definitiva organisationen upptagas

till behandling sedan ett par års erfarenhet av den provisoriska anordningen

vunnits.

Enligt sakrevisionens förslag skulle staten och föreningen insätta vardera

150 000 kronor som .förlagskapital för färdigvaruförsäljningen. Av statens

kapitalinsats skulle 100 000 kronor uppvägas av en minskning med detta belopp

av centraldepåns förlagskapital. Blinddepånämnden och De blindas förening

ha anfört, att centraldepån icke med bibehållen likviditet kan gå förlustig

detta kapital. Såsom skäl härför har bl. a. åberopats, att de internationella

handelsförhållandena fortfarande nödvändiggöra en tidvis stor

lagerhållning och därför föranleda betydande behov av kapital. Med hänsyn

till vad sålunda anförts finner jag det icke tillrådligt att f. n. minska

centraldepåns kapital i enlighet med sakrevisionens förslag. Under sådana

förhållanden kan jag emellertid icke heller tillstyrka, att staten bidrager

med förlagskapital för färdigvaruförsäljningen i den föreslagna omfattningen.

Statens insats bör enligt min mening begränsas till ett räntefritt lån

å 100 000 kronor. En ökning av insatsen till 150 000 kronor bör göras beroende

av huruvida det visar sig möjligt att minska centraldepåns kapital.

Enligt vad jag inhämtat är föreningen för sin del villig att insätta 150 000

kronor i rörelsen även om statens motsvarande insats såsom jag förordat

göres beroende av en minskning av centraldepåns kapital.

I enlighet med det anförda bör å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd

anvisas ett investeringsanslag av 100 000 kronor under rubriken

Dån till de blindas förenings försäljningsverksamhet. Såsom villkor för lånet

bör föreskrivas, att det skall återbetalas i den händelse föreningen nedlägger

sin ifrågavarande verksamhet. Lånet bör löpa räntefritt. I övrigt böra

de av sakrevisionen föreslagna reglerna (s. 10—11) äga tillämpning med

den jämkning som föranledes av mitt förslag rörande storleken av statens

kapitalinsats. Frågan om avskrivning av nämnda anslag synes böra upptagas

till prövning först i samband med ställningstagandet till den definitiva

organisationen av ifrågavarande verksamhet. Jag tillstyrker vidare sakrevisionens

förslag att till bidrag till driftkostnaderna för försäljningsverksamheten

skall ä driftbudgeten anvisas ett anslag av 40 000 kronor. Anslaget

synes böra vara obetecknat och upptagas under rubriken Bidrag till de

blindas förenings försäljningsverksamhet.

Jag övergår härefter till spörsmålet om materialdepån vid hantverkssko
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 166.

lan -i Kristinehamn för blinda män. Vid upprepade tillfällen ha förslag om

nedläggande av denna depå framlagts. Det väsentliga motivet till att dessa

förslag icke bifallits synes ha vård en önskan att avvakta erfarenhet från

oentraldepäns verksamhet innan frågan om kristinehamnsdepåns bestånd

slutgiltigt avgöres. Sistnämnda depå handhar liksom f, n. är fallet med

eeniraldepän både försäljning av råmaterial för de blinda hantverkarna och

av färdiga varor, i detta fall sådana som tillverkats av eleverna vid hantverksskolan.

Av den utredning som framlagts av sakrevisionen framgår, att

minst två tredjedelar av kristinehamnsdepåns kunder i fråga om råmaterial

även äro kunder hos centraldepån. Någon olägenhet för de blinda hantverkarna

synes därför knappast vara att befara om materialförsäljningen vid

depån nedlägges. Hantverksskolans styrelse, vilken liksom skolöverstyrelsen

avstyrkt sakrevisionens förslag, har också lagt huvudvikten vid att försäljningsmöjligheterna

i fråga om de av skolans elever tillverkade varorna

skulle försämras om depån nedlägges. Jag kan icke finna denna invändning

bärande. Försäljningen av färdiga varor synes endast uppgå till ett

belopp av eu 30 000 kronor för år. Denna försäljning torde vid behov

kunna ske genom De blindas förenings planerade försäljningsorgan. Icke

heller de av skolöverstyrelsen och hantverksskolan åberopade pedagogiska

skälen synas nödvändiggöra ett bibehållande av depån. Under sådana förhållanden

synes avgörande vikt böra tillmätas de rent ekonomiska skäl, som

tala för ett nedläggande. Det synes sålunda sannolikt, att en centraliserad

upphandling av råvaror ger de bästa förutsättningarna för att erhålla låga

priser. På grund härav och då de årliga kostnaderna för kristinehamnsdepåns

drift äro betydande — under budgetåret 1948/40 ca 13 000 kronor —

bär jag kommit till den uppfattningen, att depån nu bör nedläggas. Depåns

kapital bör disponeras i stort sett enligt sakrevisionens förslag. Det under

fonden för förlag till statsverket anvisade beloppet. 20 000 kronor, bör återbetalas.

Ett belopp av 10 000 kronor av överskottsmedlen bör ställas till

förfogande såsom rörelsekapital för försäljningen av elevarbeten. Återstoden

bör redovisas över budgeten. I det följande föreslår jag vidare, att ett

belopp av 6 000 kronor till personal vid hantverksskolan övergångsvis beräknas

för nästa budgetår under centraldepåns driftkostnadsanslag. Detta

synes motiverat med hänsyn till arbetet med depåns avveckling och ordnandet

av nya former för försäljningen av elevarbetena.

Sakrevisionen har riktat viss kritik mot åtgärder, som blinddepånämnden

vidtagit med avseende på rörelsen vid centraldepån under budgetåret 1948/

49. 1 främsta rummet bar behandlats frågan om fördelningen av kostnaderna

mellan rörelsen och driftkostnadsanslaget. .lag vill framhålla, att vissa

svårigheter otvivelaktigt förelegat för nämnden på grund av den form

som valts för verksamhetens organisation och på grund av att driftkostuadsanslaget

f. n. är obetecknat.'' Av utredningen framgår emellertid, att

vissa brister fortfarande vidlåda den inreorganisationen inom nämnden och

depån; .lag har för avsikt att upptaga til! övervägande i vilken utsträckning

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungt. Maj:ts proposition nr 166

mera preciserade bestämmelser rörande nämndens och depåns verksamhet

böra meddelas.

Såsom blinddepånämnden anfört synas försäljningspriserna icke kunna

fixeras så exakt att vare sig vinst eller förlust uppstår. Det synes icke vara

något att erinra mot att prissättningen såsom nämnden föreslagit sker i

syfte att någon liten nettovinst skall uppstå samt att denna balanseras i

syfte att användas t. ex. för att täcka förlust i samband med en kraftigare

prissänkning.

Medelsbehovet under driftkostuadsauslagret för budgetåret

1950/51.

Blinddepånämndens framställning.

Till Driften av centraldepån för blindas arbeten har för innevarande budgetår

anvisats ett anslag av 187 000 kronor, varav 114 500 kronor beräknats

för avlöningar och 72 500 kronor för omkostnader.

Statens blinddepånämnd har (skr. 29/8 1949) hemställt, att anslaget uppräknas

med 8 450 kronor till 195 450 kronor.

Under anslagsposten till avlöningar har nämnden beräknat en ökning med

6 350 kronor. Härav avse 5 559 kronor lön till ytterligare en lagerarbetare

för avdelningen för färdiga varor och 480 kronor arvode till rektorn vid

hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män, vilken har ansvaret för

kristinehamnsdepån. Sistnämnda arvode har utgått under nämndens hela

verksamhetstid, ehuru särskilda medel för ändamålet icke beräknats. Under

omkostnadsposten har räknats med en minskning av medelsbehovet för

fria frakter med 3 500 kronor i förhållande till vad som beräknats för innevarande

budgetår samt en höjning av medelsbehovet till porton med 2 100

kronor. Ändringarna föranledas av att det visat sig lämpligast att sända

vissa varor som postpaket. Vidare bär räknats med en ökning av medelsbehovet

för telefonavgifter, kontorsmateriel och diverse omkostnader med

resp. 500, 1 500 och 1 500 kronor.

Kostnadsberäkningarna framgå närmare av den till detta protokoll fogade

bilagan.

Sakrevisionens yttrande.

Statens sakrevision har i samband med sin förenämnda utredning även

avgivit förslag till beräkning av medelsbehovet under driftkostnadsanslaget

för budgetåret 1950/51. Sakrevisionen har därvid förutsatt att — i enlighet

med dess i utredningen gjorda förslag — försäljningen av manliga avdelningens

färdiga varor överlämnas till De blindas förening och att materialdepån

i Kristinehamn nedlägges. På grund härav har sakrevisionen beräknat,

att det av blinddepånämnden till avlöningar beräknade beloppet kan

minskas med sammanlagt 22 347 kronor. Sakrevisionen har för avlöning av

lagerchef beräknat 7 800 kronor, medan blinddepånämnden för ändamålet

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 166

tagit upp 8 400 kronor. Enligt sakrevisionen hade vid befattningens inrättande

månadslönen beräknats till 700 kronor och en successiv höjning till

detta belopp ställts i utsikt för den nuvarande lagerchefen, som t. n. erhåller

600 kronor för månad. Sakrevisionen har ansett 650 kronor i månaden

tillräckligt under nästa budgetår. Sakrevisionen har omräknat lönerna

för de kollektivavtalsanställda. Med hänsyn till sannolik förbättring av lagerarbetets

organisation och förutsatt nedbringande av lagerhållningens omfattning

anses posten till avlöning åt kontorsbud och extra arbetskraft kunna

minskas med 3 000 kronor. Kostnaderna för postpaket böra påföras posten

till fria frakter i stället för posten till porton. Sakrevisionen bär avstyrkt

höjning av posten till kontorsmateriei. Eu särskild post till reseersättningar

föreslås av sakrevisionen, som bl. a. med hänsyn därtill även

föreslår minskning av posten till diverse omkostnader.

Sakrevisionen tillstyrker sålunda, att för budgetåret 1950/51 för avlöningar

beräknas ett belopp av i avrundat tal 95 000 kronor och för omkostnader

ett belopp av 72 000 kronor. Depåns driftkostnadsanslag skulle härigenom

uppgå till 167 000 kronor eller 20 000 kronor mindre än som anvisats

för innevarande budgetår. Beträffande anslagets beteckning framhåller

sakrevisionen, att vissa skäl med hänsyn till depåverksamhetens art i och

för sig tala för blinddepånämndens förslag att anslaget anvisas som förslagsanslag.

Då emellertid det anvisade beloppet enligt sakrevisionens mening bör

anses utgöra ramen för statens hjälp, har sakrevisionen icke ansett sig böra

tillstyrka nämndens förslag.

Departementschefen.

Sakrevisionens beräkning av medeisbehovet under nästa budgetår synes

i stort sett böra godtagas. Såsom jag tidigare anfört bör emellertid enligt

min mening för nästa budgetår övergångsvis beräknas ett belopp av 6 000

kronor för personal vid hantverksskolan i Kristinehamn. Vidare föreslår

jag, att det för arvoden till nämndens ledamöter avsedda beloppet uppräknas

med 2 000 kronor. F. n. åtnjuter en av nämndens ledamöter arvode

med 2 400 kronor för år och en annan arvode med 1 200 kronor för år,

Nämndens ordförande och övriga ledamöter åtnjuta icke ersättning. Det

synes rimligt, att ordföranden tillerkännes arvode med visst belopp för månad.

Övriga ledamöter som nu icke ha ersättning böra erhålla arvode för

sammanträdesdagar. De närmare bestämmelserna rörande arvoden böra

utfärdas av Kungl. Maj :t med hänsynstagande til! den tjänstgöring ordföranden

och ledamöterna ha vid centraidepån.

Blinddepånänmden har hemställt, att nu ifrågavarande anslag skall anvisas

såsom förslagsanslag. Sakrevisionen har avstyrkt förslaget. Enligt

min mening bestridas från omkostnadsposten under anslaget vissa kostnader

av sådan art, att de böra utgå från en förslagsvis anvisad post. Detta

gäller kostnaderna för fria frakter till blinda hantverkare samt för transporter.

Dessa äro i särskilt hög grad beroende av materialförsäljningens

omfattning. De blinda hantverkarna böra exempelvis icke gå förlustiga för
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

månen av fria frakter av den anledningen att kostnaderna för ändamålet

blivit alltför lågt uppskattade. Jag föreslår därför, att nu ifrågavarande

anslag anvisas förslagsvis med en högstbestämd avlöningspost och en förslagsvis

beräknad omkostnadspost. Eungl. Maj :t bör endast äga medgiva

överskridande av sistnämnda post i den mån så erfordras för bestridande

av fria frakter samt transporter i övrigt. Anslaget bör upptagas till (167 000

+ 6 000-f 2 000) 175 000 kronor, varav till avlöningar 103 000 kronor och

till omkostnader 72 000 kronor.

Fortsatt disposition av visst anslag.

För beredande av lämpliga bostäder och arbetslokaler åt blinda samt för

att de blindas förening i sin allmänna blindvårdsverksamhet skulle få tillgång

till mera ändamålsenliga lokaler för administrations- och andra ändamål

anvisade riksdagen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/

46 till Lån till uppförande i Stockholm av en byggnad för blinda ett investeringsanslag

av 500 000 kronor (prop. 1946:2 s. 103, statsutsk. uti. nr 17,

f.d. skr. nr 21).

1949 års riksdag medgav, att nämnda anslag finge disponeras jämväl under

budgetåret 1949/50 (prop. 140, statsutsk. uti. nr 117, rd. skr. nr 205).

. pnligt vad jag inhämtat har byggnadstillstånd numera beviljats för ifrågavarande

byggnad. Det är emellertid osäkert, om anslaget kan utbetalas

före utgången av budgetåret 1949/50. Med hänsyn härtill torde riksdagens

bemyndigande att disponera anslaget även under nästa budgetår böra utverkas.

Hemställan.

, Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kung!. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande stat för centraldepån för blindas

, arbeten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1950/

51:

.... i Stat.

1. Avlöningar ................................ 103 000

2. Omkostnader, förslagsvis .................... 72 000

Summa kronor 175 000;

dels för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under femte

huvudtiteln anvisa

till Driften av centraldepån för blindas arbeten ett förslagsanslag

av 175 000 kronor;

till Bidrag till de blindas förenings försäljningsverksamhet

ett anslag av 40 000 kronor;

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 166..

dels för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten under

fonden för låneunderstöd till Lån till de blindas förenings

försäljningsverksamhet anvisa ett investeringsanslag av

100 000 kronor;

dels ock medgiva, att det å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisade investeringsanslaget till Lån

till uppförande i Stockholm av en byggnad för blinda må

disponeras jämväl under budgetåret 1950/51.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ralph Sterner.

i

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Bilaga.

Tablå över anslaget till driften av centraldepån för blindas arbeten.

Enl. prop.

115/1949

Blinddepå-

Sakrevi-

nämndens

sionens

beräkning

beräkning

kronor

kronor

kronor

Avlöningar

Centraldepån

Föreståndare...............................

13 200

13 200

13 200

Kassörska tillika bokförerska................

6 816

6 816

6 816

Fyra kontorsbiträden........................

21 168

21 168

21 168

Ett kontorsbiträde..........................

4 728

4 728

4 728

Föreståndarinna för kvinnl. avd..............

6 816

6 816

6 816

Biträde för kvinnl. avd......................

4 760

4 800

4 800

Lagerchef..................................

8 400

8 400

7 800

Lagerföreståndare f. avd. f. färd. arb.........

6 000

6 000

—

Leveransförman ............................

6 039

6 039

5 919

Lagerarbetare å materialavd.................

5 679

5 679

5 559

» » » ................

5 559

5 559

5 559

» » » ................

5 407

5 407

5 439

s s avd. f. färd. arb. (föreslagen ny

tjänst)....................

—

5 559

—

Kontor sbud och extra arbetskraft.............

5 000

5 000

2 000

Vaktmästare tillika eldare...................

1 292

1 292

1 292

Tjänstgörande nämndledamöter..............

3 500

3 600

3 600

Kristinehamnsdepdn

Föreståndare...............................

—

480

—

Packmästare...............................

5 448

5 448

—

Kontorsbiträde.............................

4 860

4 860

—

114 672

120 851

94 696

Omkostnader

Fria frakter till blinda hantverkare...........

27 500

24 000

26 000

Borstträtillverkningen.......................

4 000

4 000

4 000

Biltransporter..............................

20 000

20 000

20 000

Värme.....................................

4 200

4 200

4 200

Belysning och vatten.......................

1 200

1 200

1 200

Porton.....................................

3 500

5 600

3 500

Telefon.....................................

1 500

2 000

2 000

Städning och renhållning....................

3 000

3 000

3 000

Kontorsmateriel............................

4 500

6 000

4 500

Försäkringar...............................

100

100

100

Reseersättningar............................

—

—

1 000

Diverse omkostnader........................

3 000

4 500

2 500

72 500

74 600

72 000

Tillhopa

187 172

195 451

166 696

Stockholm 1950. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

600862

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:272 Skrivelse till Konungen i anledning av Knngl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950151 till centraldepån för blindas arbeten m. m. jämte i ämne a1 i texten
  2. SU 1950:137 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950/51 till centraldepån för blindas arbeten m. m. jämte i ämnet väckta motio a1 i texten