Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till riksförsäkringsanstalten för budgetåret 1950/51

1950-03-10 · 35 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 32 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:169, Angående vissa anslag till riksförsäkringsanstalten för budgetåret 1950/51

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

1

Nr 169.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

till riksförsäkringsanstalten för budgetåret 1950/51;

given Stockholms slott den 10 mars 1950.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

G. Danielson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås betydande omläggningar inom riksförsäkringsanstalten.

Arbetet med skadereglering — vad avser sjukpenning och läkarvårdsersättning

— samt premiedebitering skall rationaliseras. Byrån för

försäkringsplikts- och fiskarförsäkringsärenden skall upphöra och i stället

skall en ny skaderegleringsbyrå inrättas genom sammanslagning av försäkringspliktsbyråns

avdelning för fiskarförsäkring, första skaderegleringsbyråns

avdelning för yrkessjukdomar och andra skaderegleringsbyråns avdelning

för statens arbetare.

Omorganisationen — som skall genomföras den 1 januari 1951 — medgiver

en minskning av anstaltens personalstyrka med 92 befattningshavare.

Vissa arbetsuppgifter kunna överföras från högre till lägre befattnings
1

— Bilaga till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 169.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

havare. Å andra sidan förutsätter omorganisationen vissa nya, högre tjänster,

delvis genom uppflyttning av tidigare befintliga lägre sådana.

Lönekostnaderna för den personal, som kan entledigas till följd av omläggningen,

uppgå — minskade med kostnaderna för nya tjänster, som

skola inrättas i samband med omorganisationen — till ca 400 000 kronor

för helt budgetår. Förutom detta belopp torde ca 20 000 kronor årligen besparas

genom bortfall av automatiska löneökningar för den personal, som

vid omorganisationen blir obehövlig.

Den minskning av riksförsäkringsanstaltens avlöningsanslag, som omorganisationen

medför, motverkas emellertid av ökat medelsbehov i vissa

avseenden. Bl. a. erfordras ett belopp av 80 000 kronor för lönegrads- och

löneklassuppflyttningar av hos anstalten kvarstående personal. Med hänsyn

härtill och då den nya organisationen skall gälla först fr. o. m. den 1 januari

1951, begränsas nedräkningen av detta anslag till 64 000 kronor.

I propositionen äskas härutöver anslag för budgetåret 1950/51 till riksförsäkringsanstaltens

omkostnader.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson,

Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Danielson, fråga om vissa

anslag till riksförsäkringsanstalten för budgetåret 1950/51 samt anför.

I årets statsverksproposition (V ht., p. 71 och 72) har Kungl. Maj:t på

hemställan av chefen för socialdepartementet föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1950/51 såsom för
-

slagsanslag beräkna

till Riksförsäkringsanstalten: avlöningar .............. kronor 5 355 000

» » : omkostnader .......... » 395 000

Anledningen till att dessa anslag endast preliminärt beräknades var, att

vid tiden för propositionens avlåtande vissa undersökningar pågingo inom

riksförsäkringsanstalten, vilka kunde förväntas medföra bl. a. minskning

av anstaltens personalbehov.

Sedan riksförsäkringsanstalten (27/1 1950) framlagt resultaten av ifrågavarande

undersökningar och i samband därmed avgivit definitiva anslagsberäkningar

för nästa budgetår, torde jag nu få till fortsatt behandling

upptaga hithörande spörsmål.

I. Föreliggande omorganisationsfrågor.

Inledningsvis torde jag i följande sammanställning få lämna en översikt

över utvecklingen av riksförsäkringsanstaltens arbetsbörda under de senaste

åren.

1945

1946

1947

1948

1949

I riksförsäkringsanstaltens arbetsgivar- förteckningar uppförda arbetsgivare

790 000

735 000

716 000

714 000

Anmälningar om olycksfall ..........

160 833

172 128

174 330

166 002

170 566

Anmälningar om yrkessjukdom ......

3 203

2 830

2 586

2 383

2 473

Militärersåttningsärenden ............

6 453

3 165

2 924

2 329

2 552

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

Riksförsäkringsanstalten räknar i sin anslagsskrivelse med att arbetsbördan

under budgetåret 1950/51 kommer att bliva i stort sett densamma

som f. n.

De av riksförsäkringsanstalten företagna undersökningarna ha avsett

den ena rationalisering av arbetet med skaderegleringen i vad den avser

sjukpenning och läkarvårdsersättning jämlikt olycksfallsförsäkrings- och

yrkessjukdomsförsäkringslagarna, den andra debiteringen av arbetsgivares

försäkringsavgifter. I båda avseendena ha åsyftats förenklingar i tillämpade

förfaranden med därav följande minskning i fråga om personalbehovet.

Vad särskilt skaderegleringen angår, avsågs vidare att utröna, huruvida

och genom vilka åtgärder en snabbare utbetalning av skadeersättningarna

kunde åvägabringas. Vidkommande undersökningen i fråga om premiedebiteringen

må nämnas, att decentraliseringsutredningen i sin promemoria

nr 18 angående decentraliseringsfrågor inom socialförsäkringens område

(2/9 1948) bl. a. berört frågan om en förenkling av debiteringsförfarandet,

närmast beträffande mindre arbetsgivare.

Undersökningarna ha inom riksförsäkringsanstalten utförts av särskilda

utredningsmän, vilka avgivit promemorior med förslag i de frågor, som

berörts av undersökningarna. En särskild utredning har företagits rörande

försäkringsbyråns organisation.

Riksförsäkringsanstalten har biträtt de avgivna förslagen och förordat,

att omorganisation i huvudsak skall genomföras den 1 januari 1951.

I det följande torde jag först böra redogöra för de föreslagna omläggningarna

i stort och därefter ingå på omorganisationens konsekvenser i

fråga om anstaltens personalbehov.

Skaderegleringen.

Nuvarande ordning.

Skaderegleringsarbetet — i vad avser sjukpenning och läkarvårdsersättning

— utföres f. n. inom riksförsäkringsanstalten enligt följande arbetsfördelning.

Första skaderegleringsbgrån (S I) handlägger ärenden rörande ersättning

enligt 1916 års olycksfallsförsäkringslag och 1929 års yrkessjukdomsförsäkringslag

utom ärenden angående i statens tjänst anställda arbetare,

vilka senare ärenden prövas av andra skaderegleringsbgrån (S II). Tredje

skaderegleringsbgrån (S III) handlägger, förutom ärenden rörande ersättning

enligt förenämnda lagar till officerare, underofficerare och likställda,

ärenden rörande ersättning enligt särskilda förordningar i anledning av

kroppsskada (sjukdom), ådragen under militärtjänstgöring. Försäkringsbgrån

(F-byrån) samt bgrån för försäkringsplikts- och fiskarförsäkringsärenden

(Fp-byrån) deltaga i skaderegleringsarbetet med vissa registreringsåtgärder

samt med granskning ur försäkringsplikts- och teknisk syn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

5

punkt. Sistnämnda byrå handlägger därjämte ärenden rörande ersättning

enligt fiskarförsäkringsförordningen.

Riksförsäkringsanstaltens omorganisationsförslag syftar till en förenkling

av arbetet med de ärenden, vilka f. n. prövas av S I. Dessa ärenden behandlas

f. n. under sin gång inom anstalten vid ett flertal stationer, såväl

inom som utom nämnda byrå. Sammanfattningsvis torde härom kunna

anföras följande (jfr bilaga 1).

Inkommande ärenden sändas från anstaltens postexpedition till skaderegistret,

som är förlagt till S I. På registret sker registrering och sortering

samt vissa undersökningar. Vissa ärenden sändas till F-byråns tekniska

avdelning för preliminär granskning. De övergå via skaderegistret till vederbörande

granskare; sedan ersättning beslutats och expedierats undergå

dessa anmälningar å F-byrån definitiv granskning i samma ordning som

övriga akter. De senare underkastas däremot omedelbart efter vederbörliga

åtgärder på skaderegistret definitiv granskning å F-byråns tekniska avdelning.

Å denna avdelning sökes arbetsgivaren i det därstädes befintliga

försäkringsregistret över större arbetsgivare med särskilda försäkringsvillkor

eller stort antal olycksfall. Finnes arbetsgivaren upptagen i registret,

undersökes fallet bl. a. ur försäkringspliktssynpunkt och kan därvid

komma att underställas Fp-byrån. Godtages fallet ur försäkringspliktssynpunkt,

förses anmälan med anteckning om de för arbetsgivaren gällande

försäkringsvillkoren. Om arbetsgivaren icke återfinnes i registret,

sökes han i det å F-byråns registeravdelning befintliga arbetsgivarregistret.

I vissa fall sker här blott identifiering av arbetsgivaren och ärendet går

därefter till försäkringsregistret för behandling som nyss sagts. I flertalet

fall granskas ärende, som översänts till arbetsgivarregistret, emellertid därjämte

ur försäkringspliktssynpunkt; i tveksamma fall sker utredning, varvid

Fp-byrån kan inkopplas. Om ingen tvekan föreligger förses anmälan

med anteckning om försäkringsvillkoren. Ärendena äro härefter färdiga

för granskning å F-byråns tekniska avdelning. Den tekniska granskningen

omfattar dels frågor om åtgärder till förhindrande av nytt likartat olycksfall

och dels utredningar, som må anses erforderliga bl. a. med hänsyn till

bestämmelserna i 25 § olycksfallsförsäkringslagen. Därjämte sker å denna

avdelning för statistiskt ändamål klassificering av olycksfallsorsaken. Akterna

återgå från avdelningen till skaderegistret, där de förses med gruppbeteckning

i enlighet med vad i det följande sägs. De överlämnas därefter

till granskarna.

För granskning av skadeärenden är S I uppdelad i fyra avdelningar, var

och eu med en förste byråsekreterare såsom chef. Å byrån finnes därjämte

ett i skaderegleringen deltagande kansli. Mellan avdelningarna fördelas

ärendena efter den gruppbeteckning som åsatts dem å skaderegistret. Begreppet

»grupp» är en kvarleva från den tid, då ett skadeärende blev föremål

för såväl handläggning som expediering och förvaring inom samma

avdelning, kallad grupp.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

Avdelning I handlägger alla ärenden, som icke handhavas av någon av

de övriga avdelningarna. Avdelning II handlägger olycksfallsskador inträffade

i Stockholm och Stockholms län samt i Göteborg och orter, där åt

vissa sjukkassor uppdragits att biträda med skaderegleringen. Avdelning III

handhar skador inträffade hos arbetsgivare, som åtagit sig att förskottera

sjukpenning eller stå självrisk, samt frågor om ersättning för läkarvård.

Avdelning IV handlägger yrkessjukdomsärenden samt vissa sådana olycksfallsärenden,

som omförmälas i 1 § andra stycket olycksfallsförsäkringslagen,

framför allt skador, orsakade av frätande eller etsande ämnen.

Kansliet deltager såtillvida i skaderegleringsarbetet, att där handläggas

frågor om nedsättning enligt 25 § olycksfallsförsäkringslagen, vissa frågor

rörande huruvida arbetsförmåga är nedsatt med minst 10 % samt ärenden,

som av byråchefen ansetts böra behandlas i särskild ordning.

Granskningen sker genom byråsekreterare eller amanuenser. Om ärendet,

eventuellt efter utredning, är klart, godkänner granskaren detsamma,

bestämmer den årliga arbetsförtjänsten samt beslutar i förekommande fall

att sjukpenning skall utgå. Tveksamma fall samt avslagsfrågor föredragas

för högre tjänsteman, eventuellt i plenum.

Godkända ärenden transporteras till SI:s expedition för vissa åtgärder

å expeditionens undergrupper. Å sjuk penning centralen verkställas uträkningar

och anteckningar i olika avseenden beträffande sjukpenningfrågan.

Därefter omhändertagas akterna av girocentralen för utskrift av girokort

och postlistor. Akter, girokort och postlistor kollationeras å granskningscentralen.

Girokort och postlistor samt akter i ärenden, vari sjukpenningen

uppgår till visst minimibelopp, överföras därefter till granskare och förste

byråsekreterare. Girokort och postlistor vidarebefordras, sedan listorna

underskrivits av förste byråsekreteraren och kontrasignerats av granskaren,

till anstaltens kassa. Akterna överlämnas till aktsorteringscentralen. Här

utsorteras ärenden, som skola ytterligare behandlas — krav på ersättning

för läkarvård gå till avdelning III, prövning av eventuellt kvarstående invaliditet

till S II, slutlig prövning av fråga om nedsättning till kansliet osv.

Övriga akter översändas till aktcentralen. Slutreglerade ärenden lämnas

efter sortering till skaderegistret för stämpling i vissa avseenden samt utlåning

till försäkringsmatematiska och statistiska byrån för statistiska åtgärder.

Ej slutreglerade ärenden sorteras å aktcentralen och genomgås med

vissa mellanrum för verkställande av påminnelser och vissa andra åtgärder.

Utöver den normala arbetsgång, som här angivits, förekomma vissa arbetsmoment

av mera speciell natur. Bland dem må nämnas följande.

Innehåller skadeärende krav på ersättning för läkarvård, skickas det,

som nämnts, genom aktsorteringscentralen till avdelning III. Om ersättning

beslutas, göras erforderliga uträkningar och anteckningar å läkarvårdscentralen

(å SI:s expedition).

Har den skadade förklarats återställd med kvarvarande men, har granska
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

ren att överväga, huruvida nedsättning av arbetsförmågan kvarstår med

minst 10 %. Är han därvid tveksam överlämnas akten till kansliet, där byråsekreterare

eller amanuens granskar frågan.

Beträffande granskning av fråga om nedsättning jämlikt 25 § olycksfallsförsäkringslagen

gäller följande. Den preliminära granskningen av frågan,

huruvida nedsättning skall ske för »teknisk förseelse» (olycksfall

föranlett av att den skadade ej ställt sig till efterrättelse anordningar

eller föreskrifter av teknisk natur), göres av byråingenjör å F-byråns tekniska

avdelning. Föreslår denne nedsättning, överlämnas ärendet via

granskaren till kansliet; eljest beslutar granskaren i regel själv om full

ersättning. Övriga nedsättningsärenden (olycksfall föranledda av trafikförseelse

eller berusning) bedömas av granskaren å S I, som, därest provisorisk

nedsättning beslutas, överlämnar ärendet till kansliet för vidare

behandling.

Ändringsförslaget.

I den till grund för ändringsförslaget liggande promemorian anföres, att

tiden för behandling av till S I hörande ärenden under nuvarande förhållanden

svårligen kan nämnvärt nedbringas. Detta anses bero på följande

omständigheter, nämligen dels att skaderegleringen är fördelad på tre byråer

(S I samt F- och Fp-byråerna), dels att behandlingen av varje ärende

inom åtminstone F-byrån och S I sker å ett flertal och ej sällan vitt skilt

belägna ställen ävensom i vissa fall mer än en gång å samma ställe, dels

ock att särskilda åtgärder avseende teknisk granskning och statistiskt

ändamål i obehövlig utsträckning ligga inom ramen för skaderegleringsarbetet.

Som mål för utredningsarbetet har uppställts att registreringen av skadeanmälningarna

i regel skall ske så snabbt att ärendena komma under

granskning samma dag de inkommit till anstalten samt expediering av

beslut, ersättning eller utredningsskrivelse sker senast å första eller eventuellt

andra vardagen efter det att anmälan kommit skadegranskaren till

handa. För att vinna dessa mål föreslås, att det med skaderegleringen

förenade arbetet i görlig mån koncentreras i fråga om såväl registrering,

handläggning och expediering som dispositionen av arbetslokaler. Under

tiden för handläggning och expediering bör akternas cirkulation inskränkas,

så att svårigheter beträffande deras påträffande för inläggning av

ankommande post icke uppstå. I största möjliga utsträckning bör expediering

ske i en och samma skrivelse av alla i ett ärende förekommande utredningsfrågor.

Varje ärendes behandling bör begränsas till en och samma byrå. I största

möjliga utsträckning bör bedömande i försäkringspliktshänseende och tekniskt

hänseende ske i omedelbart sammanhang med granskning i övrigt

och sålunda genom skadegranskarna å vederbörande skaderegleringsbyrå.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

Endast då granskare anser, att ett ärende i nämnda hänseenden behöver

avgöras av specialistpersonal, bör sådan personal anlitas. Särskilda försäkringspliktstjänstemän

och ingenjörer böra sålunda även i fortsättningen

stå till förfogande; de böra emellertid knytas närmare till vederbörande

skaderegleringsbyrå än som nu är fallet.

Fp-byrån fungerar — bortsett från fiskarförsäkringen —■ endast som

hjälpbyrå åt skaderegleringsbyrå och F-byrån. Om skaderegleringsarbetet

omlägges i enlighet med vad nyss sagts, bör Fp-byrån indragas och den i

fortsättningen behövliga delen av byråns personal — frånsett fiskarförsäkringspersonalen

— överföras till F-byrån.

Från F-byrån bör för tjänstgöring å skaderegleringsbyrå (såväl S I som

den nya byrå, som i det följande föreslås) avdelas erforderlig personal för

försäkringspliktsfrågor och teknisk prövning. Sålunda avdelad personal

skall vara gemensam för S I och den nya skaderegleringsbyrån.

Med hänsyn till den mycket stora omfattningen av S I och dess arbetsbörda

har sedan flera år byråchefen å denna byrå varit befriad från vissa

tjänsteåligganden, vilka i stället uppdragits åt annan befattningshavare.

Denne har därvid såsom tillfällig ledamot i riksförsäkringsanstalten uppburit

vikariatsersättning som vid förordnande å byråchefstjänst, dock att

jämlikt Kungl. Maj :ts beslut vikariatslön å Ca 31 utgått under viss del

av år 1949. Även byråchefen å S II har på grund av arbetsbördans omfattning

sedan några år varit befriad från vissa göromål, huvudsakligen

avseende avdelningen för statens arbetare. För dessa arbetsuppgifter har

en tillfällig ledamot förordnats med vikariatsersättning som nyss sagts.

För att vederbörande byråchefer skola kunna själva överblicka och i stort

leda arbetet å sina byråer samt i erforderlig utsträckning ägna sig åt för

arbetet betydelsefulla frågor av mera allmän art, böra S I och S II minskas

i omfattning. Det föreslås, att från SI avskiljes avdelningen för yrkessjukdomar

och från S II avdelningen för statens arbetare. Dessa avdelningar

böra tillsammans med Fp-byråns fiskarförsäkringsavdelning bilda en ny

skaderegleringsbyrå.

Den nya byrån (fjärde skaderegleringsbyrån; SIV) bör indelas på två

avdelningar, nämligen en för yrkessjukdomar och en för statens arbetare

och fiskarförsäkring.

Vad organisationen av SI beträffar föreslås, att denna byrå skall för

granskningsarbetet indelas i tre avdelningar. Den nuvarande gruppindelningen

bortfaller och ärendena fördelas länsvis på de tre avdelningarna;

detta gäller även de ärenden, beträffande vilka kansliet nu är inkopplat.

1 stället böra läkarvårdsärendena överföras till kansliet.

Föreslagen indelning av S I och S IV framgår av bilaga 1.

I övrigt bör omläggning ske efter följande linjer.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 169.

9

Registrering.

Försäkringsregistret slopas och i stället kompletteras arbetsgivarregistret

genom codesystem med förekommande försäkringsvillkor. För att underlätta

sökandet bland arbetsgivarregistrets kort upprättas över arbetsgivare

med större skadefrekvens ett särskilt radregister; det alldeles övervägande

antalet skador kommer att belöpa på dessa arbetsgivare.

Postexpeditionen, skaderegistret och arbetsgivarregistret sammanföras

lokalt; kommunikationen mellan dessa stationer kan ske genom personalen

därstädes. Den nuvarande utsorteringen å skaderegistret av vissa ärenden

för särskild behandling upphör; dessa ärenden skola i fortsättningen behandlas

tillsammans med övriga anmälningar. Allmänt gäller, att arbetsgången

på skaderegistret skall ordnas på ett mera praktiskt sätt och i

större utsträckning än nu enligt löpande bandets princip. Åtskilliga förenklingar

kunna företagas i fråga om kontrollarbetet å skaderegistret. Den

nuvarande gruppindelningen av ärendena bortfaller; ärendena skola nu

icke mera återgå till skaderegistret. På arbetsgivarregistret företagas sådana

påstämplingar och anteckningar, som äro behövliga för ett ställningstagande

till försäkringspliktsfrågan. Däremot sker icke på detta stadium

någon granskning av den art som nu förekommer. Efter åtgärder, som här

nämnts, övergå handlingarna till granskarna för handläggning.

Handläggning.

Vissa regler ha uppställts beträffande ärendesgången å S I. I stort sett

kan härom anföras följande.

För samtliga ärenden skall i princip gälla handläggningsgången skadegranskare

— avdelningschef eller förste byråsekreterare—-byråchefen. Beslutanderätten

delegeras i möjligaste mån så att ej andra ärenden än sådana,

beträffande vilka det anses verkligt påkallat, gå från lägre till högre

befattningshavare.

Beträffande för skadegranskare nytillkommande uppgifter i fråga om

granskning i försäkringspliktshänseende och tekniskt hänseende uppdragas

i promemorian vissa linjer för arbetsgången. Bl. a. förutsättes ett smidigt

samarbete mellan skadegranskarna och de försäkringspliktstjänstemän

resp. ingenjörer, som från F-byrån skola avdelas för tjänstgöring å skaderegleringsbyrån.

Gränsdragningen mellan skadegranskarnas och expedieringspersonalens

uppgifter i bifallsärenden föreslås delvis ändrad i syfte särskilt att undvika

dubbelarbete, förenkla kontrollarbetet samt klarlägga ansvarsfördelningen

mellan nämnda personalkategorier.

Expediering.

Vidkommande organisationen för expediering föreslås, att en för SI:s

avdelningar och kansli samt den nya byrån gemensam expedition inrättas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Knngl. Maj.ts proposition nr 169.

Härvid sammanslås nuvarande skaderegister, sjukpenningcentral, girocentral

och aktcentral. Expeditionsarbetet skall förenklas. Nuvarande

granskningscentral, aktsorteringscentral och läkarvårdscentral indragas.

Vissa andra frågor.

Enligt förslaget skall yrkesgruppering och orsaksklassificering ske i ett

sammanhang efter skadeärendenas expediering. För åtgärderna bör ej anlitas

ingenjörspersonal i större utsträckning, än som erfordras för övervakning

och arbetsledning. I övrigt synes tillräckligt med biträdespersonal.

Vad utredningsmännen anfört i fråga om själva ärendesgången å SI

och vissa därmed sammanhängande spörsmål samt yrkesgruppering och

orsaksklassificering äger i stort sett tillämpning även i fråga om den nya

byråns ärenden.

Premiedebiteringen.

Kännedom om vilka som äro arbetsgivare erhåller riksförsäkringsanstalten

genom uppgifter, vilka årligen inhämtas i samband med mantalsskrivningen.

Det åligger envar att i sin mantalsuppgift dels meddela, huruvida

han under förrättningsåret sysselsatt eller kommer att sysselsätta arbetare,

dels ock, därest han sysselsätter mindre än fem arbetare under hela året

(dvs. är s. k. mindre arbetsgivare), lämna vissa närmare uppgifter rörande

den sysselsatta arbetskraften. På grundval av de lämnade uppgifterna upprätta

de lokala skattemyndigheterna kommunvis arbetsgivarförteckningar,

vilka skola i dubbla exemplar insändas till riksförsäkringsanstalten i regel

före den 15 januari nästpåföljande år.

Arbetsgivarförteckningarna utgöra underlag för debiteringen av försäkringsavgifter

för mindre arbetsgivare med försäkring i riksförsäkringsanstalten.

För större arbetsgivare debiteras avgifterna med ledning av

direkt från arbetsgivaren infordrade s. k. dagsverks- och löneuppgifter. Försäkringsavgifterna

uttagas för mindre arbetsgivare i regel i samband med

skatteuppbörden och för större arbetsgivare med anlitande av postverket

eller på annat lämpligt sätt.

Försäkringsavgiften skall enligt 15 § olycksfallsförsäkringslagen bestämmas

till belopp, som med hänsyn till arbetets farlighet i allmänhet och

till de särskilda förhållanden, varunder det bedrives, efter försäkringstekniska

grunder prövas erforderligt för täckande av den risk, försäkringen

avser. Med hänsyn till växlande riskförhållanden har en jämförelsevis långt

gående differentiering av premiesatserna företagits. Skilda tariffer tillämpas

för mindre och större arbetsgivare. Premiesatsen angives för de förra

per årsarbetare och för de senare per 1 000 kronors avlöningssumma. Vissa

mindre arbetsgivare kunna dock debiteras enligt tariffen för större sådana.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

Med hänsyn till att det tillämpas olika system för premiedebiteringen för

mindre och större arbetsgivare och då därjämte debiteringsarbetet inom

riksförsäkringsanstalten följer olika vägar för de båda huvudgrupperna,

böra dessa i följande redogörelse skiljas från varandra.

Mindre arbetsgivare.

Nuvarande system.

Premietariffen.

Premietariffen för mindre arbetsgivare upptager i runt tal 300 olika yrkesbenämningar.

För manliga och kvinnliga arbetare tillämpas skilda premiesatser.

Tariffen är uppdelad å följande tre ortsgrupper, nämligen ortsgrupp 1:

landsbygden med undantag av orter tillhörande ortsgrupperna 2 och 3;

ortsgrupp 2: städer, köpingar och municipalsamhällen utom de till dyrortsgrupp

5 (skattegrupperingen) hörande; samt ortsgrupp 3: samtliga till dyrortsgrupp

5 (skattegrupperingen) hörande städer, köpingar, municipalsamhällen

och landskommuner.

Ortsgruppindelningen gäller icke för jordbruk och skogsavverkning. I

fråga om jordbruk skiljes, såvitt angår manlig arbetskraft, mellan tre geografiska

zoner, omfattande län i resp. södra, mellersta och norra Sverige,

medan för kvinnlig arbetskraft en för hela riket gemensam premiesats

gäller. Beträffande skogsavverkning skiljes med avseende på all arbetskraft

mellan två geografiska zoner, den ena omfattande län i norra Sverige och

den andra landet i övrigt.

Antalet olika premiesatser (dvs. premie per årsarbetare) är f. n. omkring

50. Intervallerna mellan premiesatserna utgöra 3, 6 eller 15 kronor.

Debiteringsför farande t.

Debiteringen äger med få undantag rum å försäkringsbyråns registeravdelning,

som är uppdelad i en expedition samt tre sektioner, nämligen

registreringssektionen, identifieringssektionen och debiteringssektionen.

Efter registrering och sortering på expeditionen gå ärendena till identifieringssektionen.

Identifieringen sönderfaller i två huvuddelar, nämligen

massidentifiering och specialidentifiering. För ettvart av dessa arbetsmoment

finnes en särskild arbetsgrupp. Vid massidentifieringen utskiljas de

fall, där identifieringen utan vidare är klar. Övriga fall gå till specialidentifiering.

Det övervägande antalet specialidentifieringsfall utgöres av frågor

av försäkringspliktskaraktär. Antalet specialidentifieringsfall torde årligen

uppgå till ca 33 000, motsvarande 5 % av det sammanlagda antalet mindre

arbetsgivare. Av dessa fall äro emellertid 5 000 å 6 000 sådana, vilka i stort

sett äro av rutinmässig karaktär. De egentliga specialidentifieringsfallen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

uPPfiå sålunda till 27 000 å 28 000. Av dessa föredragas ca 7 000 årligen för

högre tjänsteman.

Debiteringssektionen arbetar på två grupper: debiteringsgruppen och

klagomålsgruppen.

Debiteringen av försäkringsavgifter för mindre arbetsgivare verkställes

i arbetsgivarförteckningarna. Debiteringen utföres väsentligen av biträdespersonal.

Den allmänna debiteringen, dvs. debiteringen för den stora massan

av arbetsgivare, sker i huvudsak med ledning av uppgifter i arbetsgivarförteckningarna.

Denna debitering kontrolleras bl. a. beträffande dels riktigheten

av den tillämpade premiesatsen och dels uträkningens riktighet.

\ issa andra former för debitering finnas förutom den nyss angivna, nämligen

dels specialdebitering för framförallt arbetsgivare med frivillig försäkring

och dels en i två faser indelad s. k. kompletteringsdebitering.

Sedan de i arbetsgivarförteckningarna debiterade avgifterna nedsummerats

och sammandrag uppgjorts, överlämnas förteckningarna till expeditionen,

som översänder originalexemplaren till skattemyndigheterna för uppbörd.

Här angivna bearbetning av arbetsgivarförteckningarna pågår under tiden

15 januari—15 augusti. Under återstående del av året kompletteras och

gallras i arbetsgivarregistret, uppgifter infordras rörande mindre arbetsgivares

frivilliga försäkringar, efterdebitering sker, vissa statistiska uppgifter

sammanställas osv. Personalen å identifieringssektionen är under hösten

sysselsatt med identifiering av de större arbetsgivarna. På grund av

säsongväxlingarna i debiteringsarbetet sker tidvis under året vissa omflyttningar

av debiteringspersonalen.

Klagomål handläggas på debiteringssektionens klagomålsgrupp.

Ändringsförslaget.

I den till grund för ändringsförslaget liggande promemorian anföres beträffande

debiteringsförfarandet i huvudsak följande.

Ett karakteristiskt drag i bearbetningen av arbetsgivarförteckningarna är

den långt drivna specialiseringen. Arbetet har uppspaltats i sådan grad, att

varje befattningshavare i allmänhet har att svara för endast ett eller ett par

arbetsmoment. Dessa förhållanden, som medföra dubbelarbete och försvåra

arbetsledningen, kunna icke anses omöjliga att frångå. För så vitt fråga är

om okomplicerade fall, kan någon som helst svårighet för en person att inlära

såväl identifiering som debitering under inga omständigheter anses

föreligga. Som regel bör därför en och samma befattningshavare i ett sammanhang

utföra identifiering och debitering. Nuvarande identifierings- och

debiteringssektioner höra sammanslås till en sektion, lämpligen benämnd

debiteringssektionen. På denna sektion böra jämväl klagomålen behandlas.

Den verkställda utredningen har bl. a. haft till uppgift att undersöka, huruvida

förändringar kunna för uppnående av arbetsbesparing vidtagas i

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

premietariffen för mindre arbetsgivare. I detta avseende synas enligt

promemorian följande åtgärder böra övervägas, nämligen

1) avskaffande av ortsgruppindelningen,

2) avskaffande av zonindelningen,

3) införande av gemensamma premiesatser för män och kvinnor,

4) minskning av antalet premiesatser samt

5) ändring av tariffens uppställning vad avser yrkesbenämningarna.

Med avseende å de fyra förstnämnda åtgärderna framhålles, att envar

av dessa måste för flertalet arbetsgivare leda till större eller mindre avvikelser

uppåt eller nedåt från nu tillämpade premiesatser.

Vid bedömandet av spörsmålet, huruvida och i vad mån förenkling i tariffen

bör vidtagas genom tillgripande av en eller flera av de fyra förstnämnda

åtgärderna, har man — enligt utredningsmännen — att giva akt

på att de härav orsakade avvikelserna i nu gällande premiesatser icke må

leda till en sådan förgrovning av tariffen, att denna kan anses komma i

strid med bestämmelserna i 15 § olycksfallsförsäkringslagen. Det bör emellertid

hållas i minnet, att en viss osäkerhet beträffande den strängt försäkringstekniska

riktigheten av premiesatserna för en stor del av yrkesgrupperna

aldrig kan undvikas. Vid övervägandet av de nu ifrågavarande fyra

åtgärderna ha utredningsmännen funnit, att avskaffande av ortsgruppindelningen

och zonindelningen samt minskning av antalet premiesatser till

omkring 15 i själva verket ej skulle innebära någon förändring av betydelse

ur försäkringsteknisk synpunkt eller rättvisesynpunkt. Dessa åtgärder förordas.

Införandet av gemensamma premiesatser för män och kvinnor anses

icke lämpligt i betraktande av att de i många fall stora skillnaderna dem

emellan i löne- och riskhänseenden skulle leda till en alltför långt gående

utjämning av tariffen. Slutligen föreslås, att yrkesgrupperna upptagas i tariffen

enligt en systematisk indelningsgrund i stället för såsom nu i alfabetisk

ordning. Härvid synes det möjligt att genom lämpligt rubrikval reducera

antalet i tariffen förekommande yrkesgrupper.

Enligt approximativ beräkning skulle den föreslagna tariffen resultera i

ett totalt premiebelopp, som tämligen nära överensstämmer med premiebeloppet

enligt 1949 års tariff för mindre arbetsgivare.

Större arbetsgivare.

Nuvarande system.

Premietariffen för större arbetsgivare omfattar i runt tal 700 yrkesgrupper,

nämligen ca 20 huvudgrupper, 100 undergrupper samt 600 specialgrupper.

Antalet olika premiesatser uppgår till ca 90. Någon åtskillnad

göres ej i tariffen mellan manlig och kvinnlig arbetskraft utom i fråga om

jordbruk.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

Debiteringsf örfarandet.

Premiedebiteringen pågår hela året och verkställes å försäkringsbyråns

försäkringsavdelning jämte byråns premiesättningsavdelning.

Försäkringsavdelningen är uppdelad på en korrespondenssektion, en debiteringssektion,

en revisionssektion samt den s. k. aktsamlingen. Premiesättningsavdelningen

är odelad.

På debiteringssektionen ankommer att infordra de s. k. dagsverks- och

löneuppgifterna samt vidtaga vissa åtgärder i avseende å dessa. På grundval

av nämnda uppgifter utföres den egentliga premiesättningen av byråingenjör

å premiesättningsavdelningen. Detta tillgår på så sätt att anteckning

sker om den nettopremiesats, som skall tillämpas, dvs. premiesats

utan inräknat procenttillägg för tilläggsavgift till statsverket enligt 16 §

olycksfallsförsäkringslagen. Härefter omräknas nettopremiesatsen till

bruttopremiesats, dvs. premiesats med inräknat procenttillägg för tilläggsavgift.

Akter i brådskande ärenden överlämnas till försäkringsavdelningens

debiteringssektion, medan övriga akter tills vidare gå till aktsamlingen

för att sedermera rekvireras av debiteringssektionen. Å sistnämnda

sektion företages granskning, uträkning m. m., åtföljd av särskild kontroll,

där fråga är om försäkringsavgift å minst 200 kronor, ävensom slutligen

utskrift av de avgiftsuppställningar, vilka skola översändas till arbetsgivarna.

Vissa ytterligare kontrollåtgärder och noteringar verkställas. I slutet

av varje månad sker förteckning av avgiftsuppställningarna och dessa utsändas

därefter till arbetsgivarna.

I debiteringsförfarandet ingår uträkning av såväl definitiv avgift för nästföregående

debiteringsår som provisorisk avgift för det nya debiteringsåret.

Särskild personal å debiteringssektionen övervakar att avgifterna inkomma

och att åtgärder vidtagas för indrivning.

Med stöd av bestämmelserna i 17 § tredje stycket olycksfallsförsäkringslagen

äger riksförsäkringsanstalten taga del av arbetsgivares avlöningslistor

m. in. Så sker i förekommande fall för kontroll av dagsverks- och löneuppgifternas

fullständighet. Revisionen omhänderhaves av försäkringsavdelningens

revisionssektion.

Ändringsförslaget.

Den tilläggsavgift, som utgår jämlikt 16 § olycksfallsförsäkringslagen,

skall icke tillgodoföras olycksfallsförsäkringsfonden utan inlevereras till

statsverket. Sedan försäkringsavgift inkommit till riksförsäkringsanstalten

måste därför ett vidlyftigt arbete f. n. nedläggas på att skilja tilläggsavgiften

från själva försäkringsavgiften. Är det fråga om fullförsäkring uppkomma

härvid inga större svårigheter. Har arbetsgivaren lindring i försäkringsavgiften

på grund av åtagande att själv utgiva viss ersättning — vilken

lindring kan vara av olika grader för skilda delar av verksamheten — blir

förfarandet däremot invecklat, på grund av att tilläggsavgiften alltid skall

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

utgå med 5 % av den avgift, som skulle ha förelegat vid fullförsäkring. Utredningsmännen

föreslå en stark förenkling av de arbetsmoment, som beröra

dessa detaljer. Även i vissa andra avseenden föreslås förenklingar i fråga om

kontorsarbetet.

I viss utsträckning förutsättes för genomförande av de föreslagna åtgärderna

anskaffning av kontorsmateriel, bl. a. ett horisontalkortregister för

en kostnad av 20 000 å 25 000 kronor.

Utredningsmännen föreslå vidare i arbetsförenklande syfte vissa ändringar

av premietariffens uppställning. I ett utkast till ny yrkesgruppindelning

föreslås att antalet huvudgrupper minskas från 20 till 6, antalet undergrupper

från 100 till 41 och antalet specialgrupper från 600 till ca 235.

Slutligen föreslås viss förenkling av arbetet med framskaffande av försäkringsakter.

Den s. k. aktrekvisitionsgruppen å försäkringsavdelningens

korrespondenssektion bör kunna avskaffas.

Omorganisation av försäkringsbyrån.

I det föregående har redogjorts för de ändringar i fråga om byråindelningen

och byråernas interna dispositioner, som föreslagits skola vidtagas

vid en omläggning av skaderegleringsarbetet. Jag har emellertid hittills

förbigått frågan om försäkringsbyråns organisation, enär detta spörsmål

beröres av de föreslagna omläggningarna av såväl skadereglerings- som premiedebiteringsarbetet.

En särskild utredning har företagits rörande organisationen

av denna byrå.

Försäkringsbyrån är enligt nuvarande organisationsplan

uppdelad i kansli, försäkringsavdelning, premiesättningsavdelning, teknisk

avdelning och registeravdelning. Samtliga avdelningar utom premiesättningsavdelningen

äro i sin tur uppdelade i mindre enheter på sätt framgår

av bilaga 2.

Rörande behovet av omorganisation inom byrån anföres i föreliggande

utredningspromemoria i huvudsak följande.

Byråns nuvarande organisation måste anses i viss mån oenhetlig. Sålunda

förekommer premiedebitering både å försäkringsavdelningens debiteringssektion

(för större arbetsgivare) och å registeravdelningens debiteringssektion

(för mindre arbetsgivare). Granskning av inkommande skadeanmälningar

utföres dels å tekniska avdelningens skadegranskningsgrupp (större

arbetsgivares anmälningar) och dels å registeravdelningens registreringssektion

(mindre arbetsgivares anmälningar). Tekniska frågor av likartat

slag handläggas såväl å tekniska avdelningen som å premiesättningsavdelningen.

Även i andra hänseenden förekommer splittring av likartade arbetsuppgifter.

En av de olägenheter, som följa av nämnda förhållanden, är, att ett med

hänsyn till förekommande växlingar i arbetsmängden önskvärt överförande

av personal mellan enheter med likartade arbetsuppgifter försvåras. Handläggningen

av ärendena kan fördröjas eller förlora i enhetlighet. Till bely
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

sande av vad här sagts må erinras, att debiteringen av större arbetsgivares

avgifter pågår hela året, medan debiteringen av mindre arbetsgivares avgifter

huvudsakligen äger rum under årets åtta första månader. Om all premiedebitering

sammanfördes till en och samma avdelning, skulle en smidigare

personalutjämning kunna uppnås. Motsvarande gäller i fråga om andra

i organisatoriskt hänseende f. n. splittrade arbetsuppgifter.

Redan det sagda utgör ett starkt skäl att företaga en rationellare indelning

av byrån. Härtill kommer emellertid, att — oavsett den berörda splittringen

— ett behov av ändrad indelning föranledes av de förslag, som framläggas

i fråga om premiedebitering och skadereglering.

I promemorian framlägges följande förslag till ny indelning.

För handläggning av för byrån gemensamma angelägenheter skall finnas

ett kansli med en för byrån gemensam maskinskrivningsgrupp. I övrigt indelas

byrån i tre avdelningar, nämligen en försäkringsavdelning, en debiteringsavdelning

och en teknisk avdelning. De två förstnämnda avdelningarna

indelas i sin tur i ett antal sektioner samt en aktsamling. Å försäkringsavdelningen

föreslås sålunda en registersektion och en allmän sektion

samt å debiteringsavdelningen en sektion för mindre arbetsgivare, en för

större arbetsgivare och en revisionssektion. Aktsamlingen skall tillhöra

debiteringsavdelningen. Sektionerna för mindre resp. större arbetsgivare

uppdelas ytterligare, den förstnämnda i en debiteringsgrupp och en klagomålsgrupp

samt den sistnämnda i ett debiteringsregister och en debiteringsgrupp.

En översiktstablå över den föreslagna indelningen lämnas i bilaga 2.

Personalbehovet.

Genomförandet av de föreslagna förändringarna medgiver en avsevärd

minskning i antalet med skadereglerings- och debiteringsarbetet sysselsatta

befattningshavare. I vissa fall kunna därjämte uppgifter överföras från

högre till lägre befattningshavare. Å andra sidan anses nödvändigt, att vissa

högre tjänster inrättas.

Enligt förslaget bör varje avdelning å S I, den nya skaderegleringsbyrån

och F-byrån stå under omedelbar ledning av en byrådirektör, med

undantag för den nya byråns avdelning för statens arbetare och fiskarförsäkring,

där byråchefen anses kunna tjänstgöra som avdelningschef. Byrådirektörerna

böra vara föredragande i plenum och därvid inträda som ledamöter,

envar i fråga om av honom föredragna ärenden. De böra jämväl

eljest vid uppkommande behov tjänstgöra som ledamöter i plenum. Till

stöd för förslaget anföres för skaderegleringsbyråernas vidkommande i

stort sett följande.

Förslaget om inrättande av en ny skaderegleringsbyrå har tillkommit

bl. a. som ett led i strävandena att med avlösning av det otillfredsställande

dubbleringssystemet å byråchefstjänsterna nå fram till ett normalt system,

som bereder byråcheferna å S I och S II möjligheter till överblick och led
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

- — Bilaga till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 169.

Sainmaiislälluiiiji över liuv. personal och beräknat personalbehov a av omorganisationen berörda delar av riksförsiikrinj/s
anstalten.

F = försäkringsbyrån, Fp = byrån för försäkringsplikts- och fiskarförsäkringsärenden, S I = första skaderegleringsbyrån, S II A = andra

skaderegleringsbyråns avd. för statens arbetare, S IV = föreslagen ny skaderegleringsbyrå samt Exp. = den för S I och S IV avsedda gemensamma

expeditionen.

Befattningshavare

Nuvarande personal å av omorga- nisationen berörda delar av anstalten

Personalbehov enligt omorganisa- tionsförslagen

+

F.

Fp.

S I

S II A

Summa

F.

S I

S IV

Exp.

Summa

Byråchef (33 lgr)................................

1

1

1

3

1

1

1

3

_

_

Tillfällig ledamot (vik.-ers. i 33 lgr) ..............

—

—

1

1

2

-''

—

—

—

—

—

2

Byrådirektör (31 lgr) ............................

--

—

—

'' -

—

3

3

1

■-

•7

7

—

l;e byråingenjör (29 lgr) ........................

2

—

—

--''

2

1

—

—

—

1

—

1

• (27 lgr) ........................

2

—

—

—

2

2

—

—

•-

2

--

—

l:e byråsekreterare eller l:e aktuarie (29 lgr)......

1

1

1

—

3

2

—

—

—

2

—

1

l:e byråsekreterare eller l:e aktuarie (27 lgr)......

4

1

4

1

10

5

4

1

—

10

—

—

Byråingenjör (23 eller 24 lgr) ....................

6

—

—

.-

6

4

—

—

—

4

2

Byråsekreterare, aktuarie, amanuens eller amanuens- aspirant......................................

21

7

30

8

CG

20

24

11

1

56

__

10

l:e kontorsskrivare (21 lgr) ......................

2

—

2

—

4

6

2

—

3

11

7

—

Kontorsskrivare (19 lgr)...........................

9

—

15

2

26

5

22

2

—

29

3

—

Kansliskrivare (15 lgr) ..........................

8

i

5

1

15

7

—

1

4

12

—

3

Kontorist (13 lgr) ..............................

5

—

2

—

7

9

—

•-

4

13

6

—

Kanslibiträde (11 lgr)............................

41

2

16

2

61

55

1

1

15

72

11

—

Kontorspersonal i Ca 8 eller regi. bef.-gång........

158

7

97

18

280

91

—

1

82

174

—

106

l:e expeditionsvakt (11 lgr) ......................

1

—

—

—

1

1

—

--

—

1

-•

—

Expeditionsvakt (9 lgr)..........................

3

—

3

—

6

2

—

—

3

5

—

1

Summa

284

20

177

33

494

214

57

19

112

402

34

126 |

Kungl. Maj.ts proposition nr 169

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

ning i stort av hela arbetet å sina byråer samt till handläggning av

mera allmän art. Dylika möjligheter böra tillförsäkras jämväl chefen för

den nya skaderegleringsbyrån. För vinnande av detta mål böra sådana

skadeärenden, som f. n. på grund av sin vikt eller svårbedömbarhet anses

böra avgöras av byråchef, i största möjliga utsträckning delegeras till annan

högre befattningshavare. En förutsättning härför är att för ändamålet tillräckligt

kvalificerad personal ingår i organisationen.

Den nya uppläggningen av skadeärendenas behandling, vars huvudsyfte

är att uppnå en förkortning av behandlingstiden, fordrar en smidig organisation,

som är i stånd att dag för dag taga hand om det tillströmmande

arbetsmaterialet. Detta kräver tillgång icke blott till skadegranskare utan

även till högre handläggningspersonal. Avseende bör fästas även vid att den

omedelbara granskningen i fortsättningen skall omfatta jämväl försäkringsplikt

och tekniska frågor; kraven skärpas härigenom även vad beträffar den

överordnade ansvariga personalen.

Det är för den föreslagna omorganisationen av allra största betydelse att

avdelningscheferna beredes en mot arten av deras arbetsuppgifter och ansvar

svarande tjänsteställning. Skulle så icke ske äventyras de med omläggningen

avsedda fördelarna. Vidare erinras om de sedan länge för riksförsäkringsanstaltens

del mycket svåra rekryteringsförhållandena, bl. a. vad

avser skaderegleringspersonal. Det måste bestämt hävdas, att byrådirektörer

böra placeras såsom chefer för ifrågavarande avdelningar.

Som skäl för att placera avdelningscheferna jämväl å F-byrån i byrådirektörs

ställning anföres bl. a. följande.

Av allra största betydelse för den nya organisationen av försäkringsbyrån

samt för uppnåendet av den avsedda minskningen i personalbehovet är, att

såsom ledare för b3rråns tre avdelningar väl kvalificerade arbetskrafter med

goda arbetsledaregenskaper kunna erhållas. På avdelningscheferna skall

till en början ankomma att i detalj utforma den nya organisationen och

därvid tillse, att densamma kommer att fungera friktionsfritt och att de

avsedda personalminskningarna erhållas. Vidare är det i fortsättningen av

utomordentlig vikt, att avdelningscheferna ha förmåga att leda och övervaka

arbetet på sådant sätt, att detsamma förlöper med erforderlig smidighet,

ävensom besitta intresse för att nyorganisationen upprätthålles och om

möjligt än ytterligare förbättras.

Beträffande de tjänstegöromål i övrigt, som komma att åvila avdelningscheferna

å F-byrån, torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet.

För kännedom om detaljerna i personalo in organis ationsförslaget

torde få hänvisas till bifogade tabell (s. 17). I samband

därmed bör framhållas, att aktuariebenämningen ansetts böra förbehållas

befattningshavare å försäkringsmatematiska och statistiska bjrrån;

å F-byrån förekommande tjänstebeteckningar av denna art ha därför utbytts

mot »förste byråsekreterare» och xbyråsekreterare». Sammanfattningsvis

kan anföras följande.

De för F-bijrdns vidkommande föreslagna åtgärderna komma att å ena

sidan möjliggöra indragning av ett större antal befattningshavare samt å

andra sidan tillföra byrån ett mindre antal befattningshavare, som f. n. till
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

höra Fp-byrån. Försök ringsbyråns personal skulle minska från 264 till 214

befattningshavare eller med 50 personer.

Vad härefter angår den till indragning föreslagna Fp-bijrån avses, att en

del av den f. n. till 20 personer uppgående personalen därstädes skulle

överföras till F-byrån, en del överflyttas till den nya skaderegleringsbyrån

och en del indragas, varjämte ett biträde skulle ingå i den för SI och den

nya byrån gemensamma expeditionen.

För S / skulle de föreslagna ändringarna, förutom indragning av ett avsevärt

antal befattningar, bl. a. innebära, att biträdespersonalen, i den mån

densamma blir behövlig, huvudsakligen överföres till den nyssberörda expeditionen

samt att yrkessjukdomsavdelningen överflyttas till den nya skaderegleringsbyrån.

SI:s personal beräknas härigenom nedgå från 177 till 57

befattningshavare eller med 120 personer.

S Il:s avdelning för statens arbetare, med f. n. 33 befattningshavare, ingår

i den nya skaderegleringsbyrån med undantag för biträdespersonalen,

som skulle tillhöra den för S I och den nya byrån gemensamma expeditionen.

Den nya byrån skulle komma att få 19 och expeditionen 112 befattningshavare.

Sammantagna skulle de förändringar, för vilka här i korthet redogjorts,

kunna beräknas medföra en neltominskning i personalbehovet inom de här

avsedda delarna av anstalten med (494—402) 92 personer.

Den personal, som skulle komma att bortfalla, utgöres av 2 byråingenjörer

(en i Cg 24 och en i Cg 23), 3 kansliskrivarc (Ce 15), 89 biträden i reglerad

befordringsgång samt 1 expeditionsvakt (Cf 7). Härjämte skulle 10

amanuenser utbytas mot 7 förste kontorsskrivare (Ca 21) och 3 kontorsskrivare

(Ca 19). Ä andra sidan förutsätta de framlagda förslagen vissa förbättringar

i fråga om tjänster, nämligen dels inrättande av 7 byrådirektörsbefattningar

(6 i Ca 31 och 1 i Ce 31), varav två genom utbyte av 1

förste byråingenjörsbefattning (Ca 29) å F-byrån och 1 förste byråsekreterarebefattning

(Ca 29) å S I — samtidigt bortfaller den provisoriska anordningen

med två förordnanden som tillfälliga ledamöter å S I och SII —

dels och utbyte av 17 kontorsbiträdestjänster (Ca 8) mot 6 kontorist(Ca

13) och 11 kanslibiträdestjänster (Ca 11).

Till följd av organisationsförändringarna beräknas eu årlig kostnadsbesp

a r i n g av ca 400 000 kronor uppstå. Härutöver kommer den besparing,

som uppkommer genom bortfall av lönegrads- och löneklassuppflyttningar

för den personal, som på grund av omorganisationen blir obehövlig,

eller uppskattningsvis 20 000 kronor årligen. Med hänsyn till att personalminskningen

i huvudsak kan ske först fr. o. m. den 1 januari 1951 samt

med beaktande jämväl av att under budgetåret 1950/51 visst belopp, förslagsvis

30 000 kronor, måste beräknas för övergångsanordningar, uppskattas

för nämnda budgetår besparingen på grund av omorganisationen till

ca 180 000 kronor. Det bör dock anmärkas, att den verkliga besparingen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

icke kommer till uttryck i skillnaden mellan avlöningsanslaget för innevarande

budgetår och det för nästa budgetår äskade beloppet. Det för löneklass-

och lönegradsuppflyttningar erforderliga beloppet uppgår nämligen

vid ett ämbetsverk av riksförsäkringsanstaltens storlek — framför allt på

grund av befordringsgång — till betydande belopp; för nästa budgetår beräknas

den härav föranledda ökningen av lönekostnaderna till ca 90 000

kronor vid oförändrade personalförhållanden.

Yttranden.

Över riksförsäkringsanstaltens förslag ha utlåtanden avgivits av statskontoret

och statens lönenämnd, varjämte riksförsäkringsanstaltens personalförening

oeh föreningen kvinnor i statens tjänst (skr. 13/2 och 21/2

1950) inkommit med särskilda skrivelser i ärendet.

Statskontoret, som anser förslaget väl ägnat att läggas till grund för eu

omorganisation av verksamheten enligt de i detsamma uppdragna riktlinjerna,

tillstyrker att förslaget realiseras. Ämbetsverket anser dock, att de i

samband med omorganisationen föreslagna nya befattningarna i avvaktan

på erfarenhet böra uppföras såsom extra; i varje fall bör för dessa befattningar

icke fastare anställningsform än extra ordinarie ifrågakomma.

Statens lönenämnd erinrar beträffande förslaget om inrättande av sju

byrådirektörstjänster, att nämnden i utlåtande över riksförsäkringsanstaltens

petita för innevarande budgetår tillstyrkt inrättandet av tre sådana

tjänster med väsentligen samma arbetsuppgifter som de, vilka avses skola

förenas med de nu föreslagna tjänsterna. Då nämnden vidare funnit, att

en differentiering av de nu föreslagna tjänsterna på skilda lönegrader icke

kan anses motiverad och då tillkomsten av tjänsterna utgör ett led i den

föreslagna omorganisationen, vill nämnden — trots de allmänna betänkligheter,

som kunna anföras mot ett genomförande av förslaget oberoende av

den pågående tjänsteförteckningsrevisionen — icke motsätta sig vad anstalten

i denna del förordat.

Ej heller i fråga om föreslagna lönegradsuppflyttningar av vissa biträdestjänster

har lönenämnden något att erinra. Nämnden förutsätter emellertid,

att lönegradsplaceringen för de nu behandlade byrådirektörs- och biträdest

jänsterna kommer att omprövas av 1949 års tjänsteförteckningskommitté

resp. 1947 års biträdesutredning. Med hänsyn härtill är nämnden

icke beredd att tillstyrka ordinariesättning av nya eller uppflyttade tjänster

utan föreslår, att samtliga tjänster tills vidare uppföras å extra ordinarie

stat.

En reservant i lönenämnden (ledamoten Jane Broström) är ej beredd att

biträda förordade sänkningar av lönegradsplacering för biträdestjänsterna.

Riksförsäkringsanstaltens personalförening understryker nödvändighe
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 1(H).

ten av att samtliga de av riksförsäkringsanstalten föreslagna löneförbättringarna

och ordinariesättningarna genomföras.

Föreningen kvinnor i statens tjänst kan icke finna, att den föreliggande

utredningen ger klart besked om att den beräknade personaltillgången kommer

att visa sig tillräcklig för den nya organisationen. Föreningen föreslår

därför, att den avsedda personalminskningen genomföres successivt under

en längre övergångstid och först när erfarenheten visat, att personalen i

fortsättningen är obehövlig inom ämbetsverket. Det av riksförsäkringsanstalten

för övergångsanordningar föreslagna beloppet å 30 000 kronor anses

böra uppräknas i icke oväsentlig grad.

Föreningen anmäler erinringar mot föreslagna lönegradssänkningar av

viss biträdespersonal samt hemställer om höjning av placeringen för vissa

biträden.

Föredraganden.

Riksförsäkringsanstaltens arbetsbörda har under de senaste decennierna

uppvisat en i stort sett fortlöpande stegring. Som exempel må nämnas, att

antalet till anstalten inkomna olycksfallsanmälningar ökat från 70 600 år

1930 till 170 500 år 1949. En mera påtaglig minskning på senare tid har

endast inträtt i fråga om militärersättningsärendena, vilkas omfattning av

naturliga skäl minskat efter beredskapens upphörande. För att i görligaste

mån söka begränsa det av utvecklingen betingade kravet på allt

större personalstyrka har under årens lopp arbetet hos riksförsäkringsanstalten

vid åtskilliga tillfällen gjorts till föremål för utredningar och åtgärder

i rationaliseringssyfte. Någon genomgripande omläggning av anstaltens

organisation har emellertid icke förekommit; de åtgärder, som

kommit i fråga, ha varit av mindre räckvidd och vidtagits inom ramen för

gällande byråorganisation. Utvecklingen har därför, trots genomförda rationaliseringar,

medfört, att anstaltens personalstat undergått en betydande

ökning. Till belysande härav må nämnas, att personalbehovet för budgetåret

1941/42 av anstalten beräknades till 490 befattningshavare; f. n. uppgår

personalen till ca 725 personer, trots att den förutvarande arbetarskyddsbyrån

den 1 januari 1949 överfördes till arbetarskyddsstyrelsen.

inom riksförsäkringsanstalten ha nu verkställts vissa rationaliseringsutredningar

av mera genomgripande karaktär än de hittills företagna. Utredningsarbetet

har närmast inriktats på två väsentliga avsnitt av anstaltens

verksamhet, nämligen dels skaderegleringsarbetet vad avser sjukpenning

och läkarvårdsersättning och dels premiedebiteringen. Av ämbetsverkets

personal tagas f. n. närmare 500 befattningshavare i anspråk för härmed

sammanhängande uppgifter. Utredningarna ha givit vid handen, all långt

fående rationaliseringar kunna företagas inom de grenar av anstaltens

organisation, vilka äro anförtrodda dessa göromål.

Såväl skadereglerings- som debiteringsarbetet kännetecknas f. n. av en

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

långt gående uppspaltning av arbetsmomenten på skilda befattningshavare.

Genom en sådan uppläggning av arbetsgången uppstår på vissa punkter ett

betydande dubbelarbete, och arbetsledning och bedömning av personalbehovet

försvåras. Särskilt skaderegleringsarbetet kännetecknas av att

ärendena under sin behandling inom anstalten sändas mellan ett flertal

skilda stationer. Detta system är förenat med betydande olägenheter. I allmänhet

torde regleringen av ett till första skaderegleringsbyrån hörande

nytt, okomplicerat ärende taga en tid av omkring åtta dagar.

Enligt riksförsäkringsanstaltens omorganisationsförslag skall antalet i

ett och samma ärende engagerade befattningshavare begränsas. Åtskilliga

arbetsdetaljer, som nu utföras såsom olika arbetsmoment och av skilda

tjänstemän, skola koncentreras så att de i regel skola kunna utföras i ett

sammanhang. Väsentliga förenklingar av kontorsarbetet synas möjliga att

genomföra. Vissa arbetsuppgifter anses kunna överföras från högre till

lägre befattningshavare. En omläggning efter de av anstalten angivna riktlinjerna

anses kunna medgiva betydande nedskärningar av personalstyrkan.

Därjämte kan tiden för de okomplicerade skadeärendenas behandling beräknas

nedgå till två å tre dagar.

För skaderegleringsarbetets del innebär förslaget bl. a. att försäkringspliktsgranskningen

hädanefter skall ske i samband med övrig erforderlig

granskning av varje ärende och sålunda i regel utföras av vederbörande

skadegranskare på skaderegleringsbyrån. Den granskning, som vissa skadeärenden

i detta avseende f. n. underkastas på byrån för försäkringspliktsoch

fiskarförsäkringsärenden, skall bortfalla. För försäkringspliktsfrågor

fortfarande erforderlig specialistpersonal bör överföras till försäkringsbyrån.

Vid eu sådan omorganisation uppkommer frågan om hur den kvarstående

fiskarförsäkringsavdelningen skall infogas i byråsystemet. I detta

sammanhang anmäler sig den sedan flera år aktuella frågan om organisatoriska

förändringar för att minska arbetsbördan för byråcheferna å första

och andra skaderegleringsbyråerna. Hittills ha endast provisoriska åtgärder

vidtagits i sådant syfte genom att byråchefstjänsterna å dessa båda

byråer dubblerats. För att vinna eu definitiv lösning av detta problem

föreslår riksförsäkringsanstalten nu, att en ny skaderegleringsbyrå bildas

genom sammanslagning av dels fiskarförsäkringsavdelningen, dels första

skaderegleringsbyråns avdelning för yrkessjukdomar och dels andra skaderegleringsbvräns

avdelning för statens arbetare. Försäkringspliktsbyrån

skall därvid indragas.

Vid en omorganisation enligt de här angivna riktlinjerna anses det möjligt

att nedbringa personalstyrkan med sammanlagt 92 befattningshavare,

huvudsakligen biträdespersonal. Vidare kunna 10 amanuenser utbytas mot

personal i kontorsskrivarställning. Å andra sidan förutsättes för förslagets

genomförande dels att 7 byrådirektörstjänster inrättas, delvis i utbyte mot

andra tjänster, och dels att ett antal kontorsbiträden utbytas mot lika

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 169. 23

många kontorister och kanslibiträden. Den omedelbara besparingen till

följd av organisationsförändringarna kan, med utgångspunkt från nuvarande

lönekostnader för den personal som avses skola indragas, beräknas

till ca 400 000 kronor för helt budgetår. Vidare medför omläggningen en

årlig besparing av ca 20 000 kronor med hänsyn till bortfallet av fortsatta

löneklass- och lönegradsuppflyttningar för personal som entledigas.

För egen del får jag anföra följande. En omläggning inom riksförsäkringsanstalten

i enlighet med föreliggande förslag synes komma att medföra

en avsevärd effektivisering av anstaltens organisation. Om anstaltens

beräkningar hålla streck, torde behandlingstiden för huvudparten av sjukpennings-

och läkarvårdsärendena kunna förkortas, något som är av stort

värde för allmänheten. Samtidigt medgiver omorganisationen en betydande

besparing i fråga om anslagsmedel och arbetskraft. Närmare Vs av anstaltens

personalstyrka kan indragas. Vissa arbetsuppgifter, som tidigare

åvilat byråsekreterare- eller amanuenspersonal, kunna övertagas av lägre

personal. Då de av anstalten framlagda förslagen synas väl ägnade att

läggas till grund för en omorganisation av anstalten vill jag tillstyrka, att

förslagen godtagas. Omläggningen bör, såsom ämbetsverket uttalat, genomföras

under en lämpligt tillmätt övergångsperiod, under vilken av erfarenheterna

påkallade justeringar i planerna kunna vidtagas. Mot de av anstalten

föreslagna lönegradsplaceringarna har jag icke funnit anledning

till annan erinran än att de i samband med omläggningen inrättade nya

tjänsterna — 7 byrådirektörer i 31 lönegraden, 6 kontorister i 13 lönegraden

och 11 kanslibiträden i 11 lönegraden — böra placeras å extra ordinarie

stat i avvaktan på dels erfarenhet av den nya organisationen och dels slutlig

prövning av löneställningen genom 1949 års tjänsteförteckningskommitté

resp. 1947 års biträdesutredning. Vid sådant förhållande bör följande

personal överföras på övergångsstat, nämligen 1 förste byråingenjör i Ca 29.

1 förste byråsekreterare i Ca 29 och 17 kontorsbiträden i Ca 8. Frågan om

utbyte av aktuariebenämningarna å försäkringsbyrån mot byråsekreterarbeteckningar

bör enligt min mening tagas upp till bedömande i samband

med pågående tjänsteförteckningsrevision.

Jag vill slutligen framhålla, att jag förutsätter att riksförsäkringsanstalten

genomför omorganisationen smidigt även ur de synpunkter, vilka kunna

anläggas av den därav berörda personalen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2-1

Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

II. Anslagsbehovet för budgetåret 1950/51.

l:o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar.

Anslag Nettoutgifter

1948/49 ........................ 5 320 000 5 348 315

1949/50 (statsliggaren s. 339) 5 355 000

1950/51 (förslag) ................ 5 291 000

Yrkanden.

Riksförsäkringsanstalten har (skr. 27/1 1950), med utgångspunkt från

att anstaltens förslag till omorganisation per den 1 januari 1951 av vissa

byråer kommer att godtagas, föreslagit att anslaget nedräknas med 86 000

kronor enligt följande uppställning.

Omorganisation.

7 byrådirektörer (6 Ca 31 och 1 Ce 31), varav två i

st. f. 1 förste byråingenjör Ca 29 och 1 förste byråsekreterare

Ca 29; vik.-ers. 29—33 lgr åt två tillfälliga

ledamöter bortfaller

6 kontorister Ca 13 i st. f. kontorsbiträden Ca 8

11 kanslibiträden Ca 11 i st. f. kontorsbiträden Ca 8

Belopp för övergångsanordningar................

7 förste kontor sskrivare Ca 21 och 3 kontorsskrivare

Ca 19 i st. f. 10 amanuenser, varav 6 Ce 22 och 4 Ce 20

2 byråingenjörer, varav 1 Cg 24 och 1 Cg 23

3 kansliskrivare Ce 15

89 biträden i reglerad befordringsgång

1 expeditionsvaktsaspirant Cf 7

Löneregleringar in. m.

Tredje skaderegleringsbyrån.

1 förste byråsekreterare Ca 27—Ca 29

1 förste byråsekreterare Ca 27 i st. f. befattningshavare

med vikariatslön enligt 27 lgr

Administrativa byrån.

1 byrådirektör och ombudsman Ca 31 i st. f. förste

byråsekreterare Ca 29

1 förste byråsekreterare Ca 27 i st. f. byråsekreterare

Ce 24........................................

1 kassör Ca 18—Ca 19

1 materialförvaltare Ca 16—Ca 18

1 förrådsföreståndare Ca 13 i st. f. tjänsteman Ce 11

Övrig personal.

1 värmeskötare Ca 13 i st. f. värmeledningsskötare,

tillika reparatör, av l:a klass Ca 12............

1 kanslibiträde Ca 11 i st. f. kontorsbiträde Ca 8 (föreståndarinna

för telefonväxel)

Ökning Minskning

39 858

3 672

3 498

30 000

2 046

11 154

11 088

226 524

2 508

1 380

1 356

1 332

396

624

588

300

636

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

25

Ökning Minskning

Ökat personalbehov.

1 kontorsbiträde (telefonist) Ce 8 å heltid i st. f.

deltid

1 884

Arvoden in. in.

1. Arvode till en biträdande läkare (neurolog) .

2. Arvode till en biträdande läkare (ögonläkare)

3. Ersättning till semestervikarier för läkare

4. Ersättning till en pressombudsman

5 400

3 000

925

2 000

Omräkningar m. m.

5. Besparing i fråga om viss biträdespersonal

6. Lönegrads- och löneklassuppflyttningar

7. Avrundning

80 000

205

9 324

176 849 262 849

— 86 000

Vissa å anstaltens personalförteckning uppförda tjänster, vilka enligt

Kungl. Maj :ts beslut tills vidare icke få uppehållas, kunna av skilda skäl

numera utgå ur förteckningen, nämligen befattningarna för 1 byråingenjör

i Ca 24, 2 kontorister i Ca 13, 1 kanslibiträde i Ca 11 och 1 kontorsbiträde

i Ca 8. Behovet av ordinarie kontorsbiträdestjänster beräknas vid bifall till

anstaltens förslag i övriga frågor, som röra biträdesgruppen, till 187 (efter

den 1 januari 1951 till 170).

Motivering.

Omorganisation.

Som tidigare nämnts anses riksförsäkringsanstaltens omorganisation böra

genomföras under en övergångstid. En viss begränsning av personalen har

redan kunnat vidtagas och ytterligare minskning bör kunna ske fram till den

1 januari 1951, från vilken tidpunkt huvudparten av personalindragningarna

torde kunna ske. Som utgångspunkt för anslagsberäkningarna har

anstalten dock tagit en omläggning per den 1 januari 1951. Innan närmare

erfarenhet av den nya organisationen vunnits, bör man räkna med att jämkningar

under omläggningens gång kunna visa sig nödvändiga. För övergångsanordningar

bör därför ett särskilt belopp av 30 000 kronor stå till

förfogande.

Löneregleringar in. in.

Riksförsäkringsanstalten har för tredje skaderegleringsbyråns vidkommande

hemställt om dels uppflyttning av en förste byråsekreterartjänst från

Ca 27 till Ca 29 och dels utbyte av ett vikariatslöneförordnande i 27 löne
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kiirnjl. Maj.ts proposition nr 16!).

graden mot eu förste byråsekreterartjänst i Ca 27. Vidare har anstalten

föreslagit, att eu förste byråsekreterartjänst i Ca 29 och en byråsekreterartjänst

i Ce 24, båda å administrativa byrån, skola utbytas mot tjänster

såsom byrådirektör och ombudsman i Ca 31 resp. förste byråsekreterare i

Ca 27. I dessa detaljer utgör förslaget ett upprepande av vad anstalten i

motsvarande avseenden föreslagit i petita för innevarande budgetår.

Beträffande anstaltens motiveringar i dessa och övriga frågor under

denna rubrik torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Ökat personalbehov.

Riksförsäkringsanstalten avser att utöka sin telefonväxel efter vissa av

telegrafverket angivna riktlinjer. Härför erfordras medel till avlöning ytterligare

15 timmar per vecka av en telefonist, som f. n. är anställd med 27

timmars veckotjänstgöring.

Arvoden in. m.

1—2. Hos riksförsäkringsanstalten finnas f. n„ förutom en överläkare,

fem biträdande läkare med uppgift att såsom sakkunniga avgiva yttranden

i ersättningsärenden. Av de biträdande läkarna äro två kirurger, eu ortoped

och de två övriga sakkunniga inom lungsjukdomarnas resp. den övriga interna

medicinens område. Tjänstgöringstiden för envar av dessa läkare

utgör 4\A> timmar i veckan, överläkarens årsarvode utgör 7 800 kronor och

de biträdande läkarnas 5 400 kronor. Ledighet (semester) med bibehållet

arvode må tilldelas överläkaren under högst 45 dagar samt biträdande läkare

under högst 30 dagar för kalenderår.

Rörande behovet av ne ur ologi sk sakkunskap anföres i huvudsak

följande.

Neurologisk sakkunskap är ofta erforderlig vid handläggning av ärenden

angående skallskador och vissa såsom yrkessjukdomar anmälda fall. De

av anstalten åsyftade ärendena äro ofta synnerligen svårbedömda. Därtill

kommer, särskilt vad skallskadorna beträffar, att skadorna ha stor ekonomisk

betydelse. I fall, där neurologisk sakkunskap ansetts erforderlig, har

anstalten hittills inhämtat yttrande från en neurolog, som erhållit gottgörelse

ur olycksfallsförsäkringsfonden. Erfarenheten visar emellertid numera,

att behovet av särskild sakkunskap på ifrågavarande område bäst

tillgodoses genom anställande hos anstalten av en neurolog som biträdande

läkare. Stadigvarande behov föreligger av tillgång till sådan läkare med

en tjänstgöringstid av minst 4% timmar per vecka.

Svenska oftalmologförbundet har (skr. 24/1 1947) hemställt, att en fackman

på ögonsjukdomarnas område måtte anställas hos riksförsäkringsanstalten.

I ett i detta ärende avgivet utlåtande har anstalten (20/1

1948) hemställt, att förbundets framställning icke måtte föranleda till åtgärd.

Sedan förbundet i senare skrivelse vidhållit sin framställning, har försäkringsrådet

i utlåtande (18/6 1948) anfört, att det för en enhetlig hand
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

läggning inom anstalten syntes lämpligt, att en sakkunnig på förevarande

område knötes till anstalten. Anstalten anför nu i huvudsak följande.

Anstalten har tidigare funnit behovet av en ögonläkare mindre angeläget

än behovet av sakkunniga i fråga om vissa andra sjukdomar och åkommor.

Detta har främst berott på att bedömningen av invaliditetsfrågor vid ögonskadorna

väsentligen skett enligt invaliditetstabeller eller eljest uppställda

regler. Under senare år har emellertid invaliditetsbedömningen vid ögonskador

i viss grad differentierats genom ökat hänsynstagande till av skadan

föranlett behov av vissa starkare glas för korrektion av synskärpan,

synfältsinskränkningar, dubbelbilder osv. Härigenom har bedömningen

otvivelaktigt försvårats. Behovet av en ögonläkare har därför blivit mera

framträdande än förut. Anstalten ansluter sig nu till den av försäkringsrådct

uttalade uppfattningen om lämpligheten av att en ögonläkare anställes

hos anstalten. F. n. synes det tillräckligt med en tjänstgöringstid för denne

av 2Vé timmar per vecka. Det torde få ankomma på anstalten att nedsätta

arvodet för den händelse denna tjänstgöringstid icke skulle behöva helt

utnyttjas.

3. Erforderliga medel till semestervikarier för de under 1 och 2 äskade

läkartjänsterna kunna beräknas till 700 kronor. Motsvarande belopp för de

redan befintliga läkartjänsterna är f. n. för lågt beräknat och bör ökas med

225 kronor.

4. I likhet med bl. a. medicinalstyrelsen och statens institut för folkhälsan

bör riksförsäkringsanstalten förfoga över en pressombudsman för

kontakt med dagspress och radio samt viss övrig upplysningsverksamhet.

O in r ä k n i n g a r in. in.

5. I gällande personalförteckning äro upptagna 195 kontorsbiträdesbefattaingar

i Ca 8. Av dessa äro f. n. endast 172 tillsatta. Fr. o. in. den 1 juli

1950 böra 16 extra ordinarie kontor sbiträden jämlikt gällande regler if rågakomma

till ordinarie befattningar. Vid bifall till riksförsäkringsanstaltens

förslag om ändring av en kontorsbiträdesbefattning till kanslibiträdesbefatining

(föreståndarinnan för telefonväxeln) skulle fr. o. in. ingången

av budgetåret 1950/51 endast erfordras 187 ordinarie kontorsbiträdestjänster.

Avgångna ordinarie kontorsbiträden, vilka äro placerade i åtminstone

9 löneklassen, ersättas vanligen med aspiranter. Härvid uppstår viss besparing,

motsvarande skillnaden mellan 9 och 4 löneklasserna.

6 Beräkningen av kostnadsökningen till följd av löneklass- och lönegradsuppflyttningar

kan endast bli approximativ, då riksförsäkringsanstalten

f. n. ej kan avgöra vilka befattningshavare, som på grund av omorganisationen

komma att entledigas. Därest personalminskning ej ifrågakommit,

skulle kostnadsökningen för allmänna löneklassuppflyttningar kommit att

belöpa sig till ca 30 000 kronor och ökningen för uppfinningar enligt befordringsgång

till ca 60 000 kronor eller sammanlagt ca 90 000 kronor. Med

hänsyn till personalminskningen torde man överslagsvis kunna räkna med

att totalökningen icke kommer att överstiga 80 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

Yttranden.

Över riksförsäkringsanstaltens framställning ha utlåtanden avgivits av

statskontoret och statens lönenämnd. I det föregående har jag redogjort

för vad härvid anförts beträffande med omorganisationen sammanhängande

personalförslag. I övriga frågor har följande förekommit.

Statskontoret anser, att frågan om uppflyttning i högre lönegrad av de

befattningar, som icke beröras av omorganisationen, bör anstå i avvaktan

på resultatet av pågående tjänsteförteckningsrevision liksom av översynen

av lagstiftningen om försäkring mot olycksfall i arbete in. m. Ämbetsverket

kan icke finna att tillräckliga skäl anförts för anlitande av en särskild

pressombudsman.

Statens lönenämnd anför i huvudsak följande.

Beträffande de nu upprepade förslagen om uppflyttning av en förste

byråsekreterare å tredje skaderegleringsbyrån och en byråsekreterare å administrativa

byrån har nämnden tidigare icke framställt någon erinran.

Vad angår det likaledes upprepade förslaget om ersättande av ett vikariatslöneförordnande

med eu förste byråsekreterartjänst å tredje skaderegleringsbyrån

har nämnden i tidigare utlåtande ansett, att med inrättandet

av tjänsten borde anstå i avvaktan på ytterligare erfarenheter rörande omfattningen

av byråns arbetsuppgifter. Med hänsyn till vad riksförsäkringsanstalten

härutinnan nu anfört vill nämnden ej längre motsätta sig förslaget,

dock att tjänsten 1. v. synes böra uppföras å extra ordinarie stat.

Riksförsäkringsanstalten har ånyo framfört förslag om uppflyttning av

förste byråsekreteraren-ombudsmannen. I utlåtande över anstaltens petita

för innevarande budgetår framhöll nämnden bl. a., att civila statsförvaltningens

tjänstemannaförbund i skrivelse den 9 april 1948 anhållit om en

skyndsam översyn av löneställningen för ombudsmannatjänsterna. Nämnden

tilläde emellertid, att — därest frågan om lönegradsplaceringen för

anstaltens ombudsman ansåges böra upptagas till fristående prövning —

nämnden icke ville motsätta sig att tjänsten hänfördes till 31 lönegraden.

Lönenämnden får erinra, alt nyssnämnda framställning överlämnats till

tjänsteförteckningskommittén för alt vara tillgänglig vid fullgörandet av

kommitténs uppdrag.

Förslagen om uppflyttning av anstaltens kassör samt av föreståndarinnan

för anstaltens telefonväxel böra underkastas prövning av biträdesutredningen.

Frågan om löneställningen för förrådsföreståndaren liksom förslaget

om uppflyttning av materialförvaltaren synes böra hänskjutas till

tjänsteförteckningskommittén, trots att lönenämnden tidigare icke framställt

erinran mot sistnämnda förslag. Slutligen bör frågan om lönegradsplaceringen

av värmeledningsskötaren upptagas till prövning i samband

med behandlingen av 1947 års löneutrednings, avseende maskinistpersonal

ni. fl., betänkande. Lönenämnden får erinra, att nämndens utlåtande över

betänkandet i vad avser ifrågavarande tjänst innebär, att densamma t. v.

skall bibehållas i nu gällande löneställning.

För ed raganden.

Till en början får jag erinra, att jag i det föregående tillstyrkt riksförsäkringsanstaltens

förslag till omorganisation den 1 januari 1951 av vissa

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

av anstaltens byråer. Jag har därvid godkänt de beräkningar av personalbehovet,

som anknyta till den planerade omläggningen. I fråga om lönegradsplaceringarna

har jag anfört avvikande mening endast såtillvida, att

jag förordat att nyinrättade tjänster skola föras på extra ordinarie stat. I

sammanhang därmed har jag föreslagit, att vissa ordinarie befattningshavare

skola överföras på övergångsstat.

Riksförsäkringsanstalten bär hemställt om anvisande av ett belopp å

30 000 kronor, avsett att täcka kostnaderna för erforderliga övergångsanordningar

i anslutning till omorganisationen. Enligt min mening bör

emellertid det för detta ändamål avsedda beloppet sättas högre, förslagsvis

till 60 000 kronor. För den händelse nämnda belopp visar sig otillräckligt,

torde frågan om ytterligare medelsanvisning böra underställas riksdagen

i vederbörlig ordning.

Vad härefter angår föreliggande förslag till löneregleringar utom ramen

för omorganisationen anser jag mig icke f. n. böra tillstyrka dessa. I överensstämmelse

med vad i remissyttrandena anförts synes löneställningen

för de här ifrågakomna befattningshavarna böra prövas i andra sammanhang.

Däremot tillstyrker jag, att medel beräknas för heltidsanställning av en

telefonist, som f. n. tjänstgör å deltid.

Vad riksförsäkringsanstalten anfört rörande behovet av till anstalten

fastare knuten expertis för bedömande av neurologiska frågor och spörsmål

på ögonsjukdomarnas område, har övertygat mig om att en neurolog och

en ögonläkare böra stå till anstaltens förfogande. Erforderliga medel böra

därför beräknas till två biträdande läkare med en tjänstgöringstid per vecka

av för neurologen 472 timmar och för ögonläkaren 272 timmar. Det bör

åligga anstalten att reducera tjänstgöringstid och arvode för den händelse

erfarenheten ger vid handen, att medverkan av dessa läkare icke kräves i

av anstalten nu angiven omfattning.

Det för ersättning åt semestervikarier för läkarna avsedda beloppet bör

höjas i överensstämmelse med riksförsäkringsanstaltens framställning.

Jag har icke funnit skäl biträda förslaget om anställande av en pressombudsman

vid anstalten.

Antalet å ordinarie stat erforderliga kontorsbiträdestjänster i Ca 8 uppgår,

vid bifall till mina i det föregående gjorda förslag, under första hälften

av budgetåret 1950/51 till 188. För andra hälften av nämnda budgetår reduceras

antalet till 171, medan 17 tjänster överföras å övergångsstat.

Sedan vissa ordinarie befattningar omändrats till högre extra ordinarie

tjänster, har Kungl. Maj:t föreskrivit, att ifrågavarande ordinarie tjänster

tills vidare icke må uppehållas. För innevarande budgetår har så skett med

en befattning som aktuarie i Ca 24, en befattning som byråingenjör i Ca 24,

två befattningar som kontorsskrivare i Ca 19, två befattningar som kon
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr KW.

torist i Ca 13, två befattningar som kanslibiträde i Ca 11 samt trettiotre

befattningar som kontorsbiträde i Ca 8. På grund av befattningshavarnas

avgång eller befordran till högre ordinarie tjänst kan, såsom riksförsäkringsanstalten

anfört, ett antal av de sålunda spärrade befattningarna avföras

från personalförteckningen, nämligen befattningarna för 1 byråingenjör

i Ca 24, 2 kontorister i Ca 13, 1 kanslibiträde i Ca 11 och 1 kontorsbiträde

i Ca 8.

Såsom framgår av vad jag i det föregående anfört, beräknas besparingen

till följd av riksförsäkringsanstaltens omorganisation — med utgångspunkt

från nuvarande löner till den personal, som skall indragas — till ca 400 000

kronor för helt budgetår. Vidare medför omläggningen en årlig besparing

av ca 20 000 kronor på grund av bortfallet av fortsatta automatiska löneökningar

för den personal, som entledigas. Då omorganisationen skall genomföras

den 1 januari 1951, kan således — med beaktande av medelsbehovet

för övergångsanordningar, uppskattat till 60 000 kronor — besparingen

för nästa budgetår beräknas till 150 000 kronor. Minskningen å

anslaget motverkas emellertid dels av vad här föreslagits i fråga om telefonist

och läkare och dels genom att ett belopp av 80 000 kronor erfordras

för löneklass- och lönegradsuppflyttningar av hos anstalten kvarstående

personal.

Under hänsynstagande till vad nu sagts samt till de besparingar, som

enligt vad riksförsäkringsanstallen anfört uppstå i samband med att 7 ordinarie

kontorsbiträden ersättas med lika många biträden i Cf 4, finner jag,

att minskningen under anslaget kan beräknas till i runt tal 64 000 kronor.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 787 000 (— 83 000)

kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, 52 800 (+ 9400) kronor;

avlöningar till övrig icke -ordinarie personal 2897000

( + 17 000) kronor;

rörligt tillägg 554 200 (—7 400) kronor.

Anslaget bör sålunda uppföras med (1 787 000 + 52 800 + 2 897 000 +

554 200) 5 291 000 (—64 000) kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för riksförsäkringsanstalten vidtaga de ändringar, som påkallas

av vad jag i det föregående förordat;

b) fastställa följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1950/51:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr

31

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................ 1 787 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t.......................... 52 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 897 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 554 200

Summa kronor 5 291 000;

c) till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret

1950/51 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 5 291 000 kronor.

2:o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader.

Anslag Xettoutgift

1948/49 364 000 472 557

1949/50 (statsliggaren s. 340) 395 000

1950/51 (förslag) 433 000

Yrkanden.

Riksförsäkringsanstalten har (skr. 31/8 1949) avgivit förslag till beräkning

av medelsbehovet för nästa budgetår. Vid bedömningen har hänsyn

tagits till att den förutvarande arbetarskyddsbyrån vid anstalten den 1

januari 1949 överflyttades till den då nyinrättade arbetarskyddsstyrelsen.

Anstalten föreslår, att anslaget uppräknas med 42 000 kronor enligt föl
-

jande.

ökning

Minskning

1. Sjukvård in. in. ................

10 000

2. Reseersättningar

.............. 5 000

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse och vatten

4 000

b) Övriga expenser

23 000

4. Övriga utgifter (omkostnaden för

förvaltning av

riksförsäkringsanstaltens fonder)

1 000

5. Särskilda uppbördsmedel

1 000

43 000

1 000

Motivering.

42 000

1. Sjukvård in. in. Utgift 1947/48 57

250, 1948/49 65 700; anslag 1949/50

45 000.

2. Reseersättningar. Utgift 1948/49 18 400; anslag 1949/50 15 000. — Vid

anslagsberäkningen för innevarande budgetår har hänsyn icke tagits till

den merkostnad — ca 1 500 kronor — som föranletts av att priset på järn
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

vägsbiljetter i början av år 1948 höjdes med 20 procent. En förhöjning med

3 500 kronor bör dessutom ske för att möjliggöra tjänsteresor i önskvärd

omfattning. Det är särskilt angeläget, att försäkringsbyråns tekniska avdelning

beredes möjlighet till ökad reseverksamhet för att fylla sin uppgift

att söka förebygga olycksfall och yrkessjukdomar eller hindra deras verkningar.

Det är vidare av stor vikt att utsträcka granskningen på ort och

ställe av större arbetsgivares avlöningslistor m. in. i samband med fortlöpande

revision av sådana arbetsgivares dagsverks- och löneuppgifter. Som

en följd av denna revision tillföres anstaltens olycksfallsförsäkringsfond

genom efterdebitering årligen avsevärda belopp.

3. a) Bränsle m. m. Utgift 1947/48 40 700, 1948/49 41 500; anslag 1949/50

37 000.

b) Övriga expenser. Utgift 1947/48 304 000, 1948/49 331 500; anslag

1949/50 290 000. — Till städning och renhållning ha för nästa budgetår

beräknats 67 000 kronor (utgift 1948/49 ca 67 900), för skrivmaterialier,

papper, blankettryck in. in. 123 000 (123 000), för telefon, telegram och

annonsering 55 000 (55 800), för inköp och underhåll av inventarier in. in.

40 000 (56 200, varav ca 16 000 i särskild engångsutgift), för bindning av

böcker och handlingar, bokinköp, hyra för hollerithmaskiner m. m. 28 000

(28 700) eller tillhopa 313 000 kronor (utgift 1948/49 ca 331 500 kronor).

4. Övriga utgifter. Utgift 1948/49 7 200; anslag 1949/50 6 000.

5. Särskilda uppbördsmedel. Inkomst 1948/49 2 800; beräknad inkomst

1949/50 1 500.

Yttrande.

Statskontoret finner icke anledning till annan erinran än att delposterna

till reseersättningar och övriga expenser böra kunna begränsas till 19 000

resp. 300 000 kronor.

Föredraganden.

I det föregående har jag tillstyrkt riksförsäkringsanstaltens förslag till

omorganisation av vissa av anstaltens byråer. Med hänsyn till den relativt

betydande personalminskning, som förslaget avser att möjliggöra, anser jag

mig icke böra biträda förslaget om uppräkning av sjukvårdsposten.

Däremot tillstyrker jag på av riksförsäkringsanstalten anförda skäl, att

anslagsposten till reseersättningar höjes. I likhet med statskontoret anser

jag dock, att höjningen bör begränsas till 4 000 kronor.

Under expensposten bör, med hänsyn till de faktiska utgifterna under de

båda senast förflutna budgetåren, det för bränsle in. m. avsedda beloppet

höjas i föreslagen omfattning eller med 4 000 kronor.

Den kommande personalminskningen torde i någon mån jämväl komma

att paverka anslagsbehovet under delposten till övriga expenser. En viss

varsamhet bör därför iakttagas i fråga om ökning av denna post. Å andra

opaginerad Kontrollera mot PDF

.33

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

isidan torde, såsom framgår av vad jag anfört i omorganisationsfrågan,

vissa medel bliva erforderliga för anskaffande av kontorsmateriel, bl. a. ett

horisontalkortregister för en kostnad av 20 000 å 25 000 kronor, avsett att

användas å försäkringsbyrån i samband med premiedebiteringsarbetet.

Yrkande om medelsanvisning för detta ändamål har icke gjorts i riksförsäkringsanstaltens

framställning om anslag. Med hänsyn härtill vill jag förorda,

att delposten till övriga expenser uppräknas till 320 000 kronor eller

med 30 000 kronor.

Anslagsposten till övriga utgifter bör i enlighet med anstaltens förslag

höjas med 1 000 kronor. Å andra sidan böra inkomsterna under särskilda

uppbördsmedel beräknas till ett med 1 000 kronor förhöjt belopp.

Jag tillstyrker alltså, att anslaget höjes med (4 000 + 4 000 + 30 000 +

1 000 — 1 000) 38 000 kronor. Anslaget bör i enlighet härmed uppföras med

(395 000 + 38 000) 433 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen,

att till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader för budgetåret

1950/51 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 433 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande statsrådet sålunda

under punkterna l:o) och 2:o) med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

3 Bilaga till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 169.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

Bilaga 1.

Avd. IV

Avd. Ill

Avd. I

Avd. II

Allmänna

ärenden.

Avslagsärenden.

Ärenden

rörande

ej 10%

och 25 §.

Besvärsärcnden

rörande

ärliga arbetsförtjänsten
-

Läkar
vårds
ärenden
-

Skaderegister

och avd.

för provisoriska

skadeärenden
-

Aktsor
terings
centrgl
-

Giro
central
-

Första skadereglcringsbyråns nuvarande organisation.

Första skaderegleringsbyrån Föreslagen ny skadereglerlngsbyrå

Avd. It

Kansli

Avd. II

Avd. Ill

Avd. I

Avd. I

Samtliga

skade
ärenden
från
-

Sverige

Yrkes
sjukdoms
ärenden
-

Samtliga

skade
ärenden
från
mellersta
Sverige
-

Samtliga

skade
ärenden.

från

södro

Sverige

Expedition

Skadeärenden

o vseende

arbetare

Fiskar
försäk
rings
ärenden
-

Allmänna

ärenden

Läkar
vårds
ärenden
-

Förslag till organisation av första skaderegleringsbyrån och föreslagen ny skadcregleringsbyrå

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 169.

35

Bilaga 2.

Byråchef

FÖRSÄKRINGSAVDELNING

Korrespon-

De b.‘te-

dens-

rings-

sektion

sektion

Revisions
sektion
-

PREMIE
SÄTTNINGS
AVDELNING
-

Aktscm
ling
-

TEKNISK AVDELNING

Skade-

gransk-

ning

Försök-

rings-

regisler

REGISTERAVDELNING

Expedi
tion
-

Registr.

sektion

Identifierings-

''

sekten

Debil eringssektion
-

Arb.-

Kor-

Ska-

Dver

‘Aass

Spec

Deb:

Kla-

giv-

esp.-

de-

lät.

id.

kJ.

$''■

go-

reg

9r-

gr.

9r-

9r

Försäkringsbyråns nuvarande organisation.

Konsli

Allmän

sektion

Mindre arbetsgivaresektion
-

Större arbetsgivaresektion
-

Förslag till jörscikringsbijråns organisation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:205 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte i ämnet väckta motione a1 i texten
  2. SU 1950:123 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1950/51 till riksförsåkringsanstalten. s. 1 i texten