Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m

1950-03-10 · 43 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 41 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:170, Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

1

Nr 170.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

till universitetssjukhusen m. m.; given Stockholms slott

den 10 mars 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att för karolinska sjukhuset anvisas 181 000

kronor för uppförande av en tillbyggnad till det befintliga elevbostadshuset,

200 000 kronor för täckande av merkostnader för pågående byggnadsarbeten

och likaledes 200 000 kronor till utredningsarbeten för nya

byggnadsföretag. Till utrustning av barnkliniken och tillbyggnaden till elevhemmet

beräknas ett reservationsanslag av 591 000 kronor.

Vidare framlägges förslag om nya grunder för den framtida fördelningen

mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna för driften av Norrtulls

sjukhus. I anslutning härtill föreslås anvisande av ett förslagsanslag å

128 000 kronor för avlönande av vissa läkare och ett förslagsanslag å 60 000

kronor såsom bidrag till driftkostnaderna vid sjukhuset. Det nu till sjukhuset

utgående anslaget till Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik avföres

från riksstaten.

Även i fråga om Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn framlägges

förslag till avtal, avsett att träffas mellan staten, Stockholms stad och

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 170.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

län samt vårdanstalten angående fördelningen av anstaltens driftkostnader.

I anslutning härtill beräknas ett förslagsanslag av 84 000 kronor såsom bidrag

till driftkostnaderna vid anstalten.

Slutligen föreslås, att ett reservationsanslag av 9 300 kronor anvisas till

anordnande av en transformatorstation vid akademiska sjukhuset i

Uppsala.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson,

Lingman.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

elfte huvudtiteln, punkten 58, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik i Stockholm

(Norrtulls barnsjukhus) för budgetåret 1950/51 beräkna ett förslagsanslag

av 132 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga denna anslagsfråga till fortsatt behandling.

I samband därmed torde jag få anmäla uppkomna frågor om anvisande

av medel dels till utbyggande av karolinska sjukhuset, dels till utrustning

av karolinska sjukhuset, dels till bidrag till Kronprinsessan Lovisas

vårdanstalt för sjuka barn, dels ock till anordnande av en transformatorstation

vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

3

Utbyggande av karolinska sjukhuset.

Förslag och yttranden.

Dispositionsplan för sjukhusområdet.

Sjukhuset omfattar följande kliniker: medicinsk, kirurgisk, obstetriskgynekologisk

(kvinno-), oftalmiatrisk (ögon-), otolaryngologisk (öron-, näsoch

hals-), radioterapeutisk, psykiatrisk och dermatologisk (hud-). En pediatrisk

(barn-)klinik är under byggnad. Vidare har 1946 års riksdag fattat

beslut om uppförande av dels en reumatologisk klinik, dels ock en byggnad,

inrymmande en medicinsk tuberkulosklinik och en thoraxkirurgisk

klinik. 1 samband med att 1948 års riksdag fattade beslut om serafimerlasarettets

försäljning till Stockholms stad förutsattes, att de neurologiska

och neurokirurgiska klinikerna vid lasarettets nedläggande skulle

överflyttas till karolinska sjukhuset. Av sjukhusets vårdplatser disponeras

108 som garnisonsavdelningar. Vid karolinska sjukhuset finnas vidare

vissa för sjukhuset gemensamma anläggningar såsom röntgenanläggning,

centrallaboratorier, patologisk institution samt centrala köks-, tvätt- och

maskinanläggningar. Karolinska institutets ortopediska klinik är förlagd

till den ävenledes å Norrbackaområdet belägna vanföreanstalten.

Genom beslut den 25 februari 1949 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén

lör karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande att efter samråd med karolinska

sjukhusets direktion och representanter för karolinska institutets

lärarkollegium uppgöra förslag till dispositionsplan för Norrbackaområdet

i vad avsåge karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande. Den 7 september

1949 inkom kommittén med utredning och förslag i ämnet. Yttranden över

förslaget ha avgivits av universitetskanslern —• efter hörande av karolinska

institutets lärarkollegium — karolinska sjukhusets direktion, statskontoret,

centrala sjukvårdsberedningen, medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen, styrelsen

för föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm samt sällskapet

Eugeniahemmets förvaltningsutskott. Dessutom har kommissionen

för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande in. m.

inkommit med en skrift i ämnet.

I fråga om sjukhusets storlek anser kommittén det både ur ekonomiska

och administrativa synpunkter nödvändigt, att vårdplatsantalet

begränsas till omkring 2 000. Vid ett större vårdplatsantal skulle mycket

kostnadskrävande ombyggnader av de centrala anläggningarna eller dubblering

av desamma helt eller delvis bliva ofrånkomliga. Administrerandet av

en sjukhusanläggning, som motsvarar två var för sig betydande sjukhuskomplex,

erbjuder dessutom stora vanskligheter.

Genom uppförandet av redan beslutade kliniker kommer sjukhuset att

omfatta 1 747 vårdplatser och, om ett av byggnadskommittén framlagt för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

slag om utvidgat platsantal vid lungklinikerna bifalles, 1 774 platser. Sedan

nervklinikerna vid serafimerlasarettets nedläggande överflyttats till karolinska

sjukhuset, kommer vårdplatsantalet att stiga till 1 990 om dessa kliniker

erhålla ett föreslaget platsantal av 216. Kommittén anser dock, att

för nervklinikerna ej bör beräknas högre platsantal än 200.

Några ytterligare kliniker böra ej uppföras på sjukhusområdet. Behovet

av nya kliniker bör därför tillgodoses på annat sätt. Den ortopediska kliniken

bör sålunda kvarstanna vid vanföreanstalten, som genom en kulvertförbindelse

bör anslutas till karolinska sjukhuset. En föreslagen plastikkirurgisk

klinik bör förläggas till Sabbatsbergs sjukhus liksom vissa andra

specialkliniker i den mån dessa ej kunna anordnas genom partiell differentiering

inom redan förefintliga kliniker. Ej heller bör till sjukhuset förläggas

ett projekterat alkoholistsjukhus eller ett föreslaget akustiskt

institut.

En nybyggnad för sjukhusets centrallaboratorier bör däremot uppföras

vid sjukhuset. Vidare bör militärapotekets lokalbehov uppmärksammas

liksom behovet av bostäder för sköterske- och biträdespersonal.

Dispositionsplanen bör enligt kommittén omfatta följande anläggningar:

1. nya kliniker för reumatologi, lungtuberkulos, thoraxkirurgi, neurologi

och neurokirurgi ävensom utvidgning av radioterapeutiska kliniken,

sammanlagt högst 583 nya platser, varigenom platsantalet skulle komma

att högst uppgå till 2 024,

2. centralt laboratorium,

3. utbyggnad av tvättanläggningen,

4. erforderlig utbyggnad av maskinanläggningen,

5. anordnande av vissa personalbostäder samt

6. eventuellt lokaler för militärapoteket.

Härvid har förutsatts, att de nuvarande garnisonsavdelningarna disponeras

för en urologisk klinik.

I fråga om byggnadernas placering på sjukhusområdet innebär kommitténs

förslag följande. Den reumatologiska kliniken förlägges till den plats,

som avsetts för densamma vid 1946 års riksdagsbeslut om klinikens uppförande.

Lungklinikerna, vilkas placering preliminärt bestämts till södra

delen av den cirka 200 meter väster om huvudkomplexet belägna höjden,

flyttas 75 meter åt sydost. Nervklinikerna förläggas till områdets västra

del, sydost om den nyssnämnda höjden och i direkt anslutning till en ny

laboratoriebyggnad, vilken i sin tur skulle ansluta till den patologiska

institutionen, varigenom en naturlig anslutning till de centrala anläggningarna

och kulvertsystemet skulle erhållas. Ett eventuellt nytt militärapotek

kan förläggas nordväst om den nya laboratoriebyggnaden. Invid

sjukhusets västra gräns kommer en markreserv att återstå, lämplig för

ytterligare personalbostäder.

Byggnadsföretagen böra uppföras i följande ordning: 1) reumatologiska

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

kliniken, 2) elevbostäder, 3) lungklinikerna, 4) centrallaboratorier, 5) eventuella

ytterligare personalbostäder, 6) nervklinikerna. En förutsättning är,

att före ianspråktagandet av lungklinikerna utbyggnad av värmecentralen

och tvättbyggnaden genomförts.

I yttrandena över byggnadskommitténs förslag ha olika uppfattningar

gjort sig gällande. Yttrandena innebära i huvudsak följande.

Byggnadsstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen ha i frågan om

sjukhusets storlek uttalat, att en deklaration eller ett beslut om en begränsning

av anläggningens storlek ej torde förhindra, att utvecklingen kommer

att medföra krav på nya institutioner, vilkas behövlighet och storlek icke

f. n. med säkerhet kan bedömas. En plandisposition bör därför ej uppgöras,

som skulle medföra att ett utbyggande till 2 000 sängar tager i anspråk

praktiskt taget hela sjukhusområdet. Karolinska institutets lärarkollegium

anser, att frågan om eventuella driftkomplikationer vid ett fortsatt

utbyggande av sjukhuset bör utredas för utrönande av till vilket merpris

man kan vinna den fördel för undervisning och forskning, som ligger

i att de olika klinikerna sammanföras på ett område. Nervklinikerna böra

enligt kollegiet omfatta 236 platser, varjämte 24 platser böra beräknas för

en epileptikeravdelning. Karolinska sjukhusets direktion anser ytterligare

utredning vara nödvändig om nervklinikernas sängantal.

Beträffande det aktuella behovet av nija kliniker understryker lärarkollegiet

starkt behovet av en ny ortopedisk klinik. Universitetskanslern och

karolinska sjukhusets direktion anse däremot ej behovet vara trängande.

I fråga om specialklinikerna för urologi och plastikkirurgi anse lärarkollegiet

och universitetskanslern att, sedan garnisonsavdelningen avflyttat från

karolinska sjukhuset, de ledigblivna 108 platserna där kunna fördelas mellan

nämnda specialiteter. För övriga specialiteter bör mark reserveras på

sjukhusområdet.

I fråga om klinikernas förläggning på sjukhusområdet framhåller byggnadsstyrelsen,

att styrelsen ej kan underlåta att starkt ifrågasätta, om icke

fördelar skulle stå att vinna för framtiden genom en omprövning av ritningsförslaget

i vad avser sättet för den reumatologiska klinikens anslutning

till huvudbyggnaden. Mot angelägenheten av alt snarast påbörja

byggnaden bör noga vägas fördelen av en sålunda ändrad förläggning med

direkt anslutning till det centrala vårdblocket, vilket bl. a. skulle möjliggöra

framtida interna omdispositioner av lokalerna mellan medicinska och

reumatologiska klinikerna. Centrala sjukvårdsberedningen erinrar om att

den i tidigare avgivet yttrande över byggnadskommitténs förslag till uppförande

av den reumatologiska kliniken uttalat, att den saknade möjlighet

att bedöma i vad mån den föreslagna med hänsyn till klinikens utbyggnadsmöjligheter

olyckligt valda placeringen vore nödvändig.

Lärarkollegiet hävdar med bestämdhet nödvändigheten av ett lokalt samband

mellan nervklinikerna och psykiatriska kliniken. I anslutning till ett

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

av kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande

framlagt förslag uttalar kollegiet, att nervklinikerna böra placeras på

östra sjukhusområdet med utnyttjande av en del av Eugeniahemmets tomt.

Även karolinska sjukhusets direktion ger uttryck för eu liknande uppfattning

och understryker, att vid en sådan lösning centrallaboratorierna böra

placeras öster eller söder om sjukhusets huvudkomplex.

Byggnadsstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen hävda med utgångspunkt

från sin uppfattning om nödvändigheten av en strängare koncentration

av byggnaderna på sjukhusområdet, att redan beslutade och

vissa planerade utbyggnader böra bilda en ekonomisk och administrativ enhet,

omfattande omkring 1 960 platser, medan nytillkommande institutioner

böra sammanföras i självständiga grupper, eventuellt med egna värme- och

ekonomicentraler. En sådan självständig grupp kunde bildas omkring lungklinikerna

på sydvästra sjukhusområdet, där ytterligare 375—450 vårdplatser

kunde inrymmas. I framtiden borde även Eugeniahemmets område avsättas

för sjukvårds- och forskningsändamål, varjämte en samordning med

vanföreanstalten borde komma till stånd. För att frigöra sydvästra området

för framtida bebyggelse borde lungklinikerna flyttas tillbaka till den

plats, som tidigare avsetts för dem. Som följd härav borde nervklinikerna

förläggas till östra sjukhusområdet, förslagsvis med placering mellan barnkliniken

och radiumhemmet.

Uppförande av elevbostäder.

I skrivelser den 15 februari och 17 maj 1949 har direktionen för karolinska

sjukhuset upptagit frågan om anordnande av bostäder åt befattningshavare

vid karolinska sjukhuset. Med hänsyn till angelägenheten av att

bostäder i ökad omfattning finnas tillgängliga vid den tidpunkt, då den under

byggnad varande pediatriska (barn-) kliniken blir färdig att tagas i

bruk, har direktionen i den sistnämnda skrivelsen framlagt ett förslag till

anordnande av bostäder genom tillbyggnad av det befintliga bostadshuset

för sjukvårdselever. Därigenom skulle åtminstone bostadsbehovet för de

barnsjuksköterskeelever, som beräknas överflytta till sjukhuset i samband

med att den pediatriska kliniken tages i bruk, kunna tillgodoses. Direktionen

fortsätter.

F. n. finnas 88 enkelrum och 80 dubbelrum för sjukvårdselever. Dessa

bostäder äro sammanförda i en särskild byggnad (elevhemmet) belägen invid

entrén till sjukhuset. I bottenvåningen är inrymd en sjukavdelning för

elever om 14 platser och bostadsrum för 12 elever samt ett för eleverna gemensamt

dagrum. I var och en av byggnadens sju övre våningar äro inrymda

12 enkelrum och 11 dubbelrum samt dagrum, thékök, duschrum,

toilettrum och borstrum. Sammanlagt finnas i byggnaden bostadsrum för

248 elever och en föreståndarinna. Antalet elever vid sjukhuset har numera

nedgått till 219. Med beräkning att elevantalet vid den pediatriska kliniken

kommer att uppgå till 73 har direktionen därför tidigare uppskattat

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

behovet av nya elevbostäder vid denna kliniks ibruktagande till 44, varvid

förutsatts att den förefintliga bostadsreserven helt skulle utnyttjas för en

del av barnklinikens elever. Vid en tillbyggnad av elevbyggnaden synes det

emellertid icke vara tillrådligt att utgå från att reserven helt skall utnyttjas.

Att elevantalet på senare tid nedgått sammanhänger med att tillströmningen

av elever till sjuksköterskeskolorna minskats. Det är icke osannolikt,

att elevantalet vid skolorna framdeles kan komma att stegras och att

skolorna i följd därav kunna tillhandahålla sjukhuset ett ökat antal elever.

För dessa måste då nya bostäder anordnas, om den nu befintliga bostadsreserven

helt skulle tagas i anspråk för barnklinikens elever. Elevbostäderna

vid sjukhuset ha också plägat utnyttjas såsom bostad ej blott för

sjukvårdselever utan även för ett mindre antal aspiranter till sjuksköterskeskolorna,

vilka, innan de antagas till elever därstädes, ha att fullgöra viss

provtjänstgöring vid sjukhus. Även för dessa s. k. provelever bör ett visst

antal bostadsrum finnas tillgängligt. Med hänsyn till nu angivna förhållanden

har direktionen funnit tillbyggnaden böra omfatta bostäder för åtminstone

60 elever.

Tillbyggnaden skulle omfatta fem våningar och enligt upprättade skissritningar

anslutas till elevbyggnadens norra gavel. Frånsett bottenvåningen

skulle var och en av tillbyggnadens våningar innehålla 15 enkelrum belägna

längs en i byggnadens längdriktning gående korridor, som skulle anslutas

till det dagrum, som är beläget i norra ändan av den nuvarande elevbyggnadens

motsvarande våningsplan. Befintliga thékök, duschrum och borstrum

ha ansetts vara tillräckligt stora för att kunna användas även av eleverna

i tillbyggnaden, medan antalet w.c.-platser i varje våning ansetts

böra något ökas i samband med tillbyggnaden. I norra ändan av tillbyggnaden

har en trappa ansetts böra anordnas med hänsyn till brandrisken.

Att några dubbelrum icke upptagits i tillbyggnaden, har närmast berott

på att de bostadsrum, som skulle inrymmas där, närmast skulle avses för

barnklinikens elever, vilka anses vara utsatta för särskilt stor infektionsrisk

och därför icke böra dela rum med andra elever.

Tillbyggnadens bottenvåning kan icke på samma sätt som dess övre våningar

anslutas till bostäderna i den befintliga elevbyggnadens motsvarande

våningsplan, då denna byggnads bottenvåning inrymmer en sjukavdelning,

som skulle avspärra de bostadsrum, vilka eventuellt komma att anordnas i

tillbyggnadens bottenvåning, från de thékök, duschrum och borstrum, som

finnas i elevbyggnadens bottenvåning. Då en användning av tillbyggnadens

bottenvåning för bostadsändamål därför skulle dels nödvändiggöra att en

del av rummen därstädes skulle inredas till gemensamma lokaler av nu angivna

slag och dels torde förutsätta att särskild källarvåning anordnades

under densamma, har direktionen ansett denna våning lämpligare böra användas

dels såsom arbetslokal för arbetsföra patienter och dels såsom förrådslokaler.

I båda dessa avseenden föreligger nämligen ett trängande lokalbehov.

Kostnaden för den planerade tillbyggnaden har beräknats till cirka

385 000 kronor. Under förutsättning att förslag om tillbyggnadens utförande

förelägges 1950 års riksdag och denna beviljar härför behövligt anslag,

beräknas arbetet kunna påbörjas under hösten 1950 och slutföras under

förra hälften av år 1951 eller samtidigt med barnklinikens beräknade

ibruktagande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

Direktionens skrivelse den 17 maj 1949 har överlämnats till kommittén

för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande att tagas i övervägande vid

det åt kommittén lämnade uppdraget att uppgöra en dispositionsplan för

karolinska sjukhusets område. Kommittén har i skrivelse den 7 september

1949 uttalat, att kommittén funnit ett starkt behov av ifrågavarande personalbostäder

föreligga. Kommittén tillstyrker därför, att dessa snarast utföras.

Mot det föreliggande skissförslaget har kommittén icke annan erinran

än att anledning kunde förefinnas att anordna dubbelrum i samma

utsträckning som i den nuvarande byggnaden. Enär emellertid vinsten

härav vid ett så begränsat byggnadsföretag som det ifrågavarande måste

bliva obetydlig, har kommittén intet yrkande i detta hänseende. Den verkställda

kostnadsberäkningen har ej heller givit anledning till erinran.

I yttrande över förslaget har byggnadsstyrelsen anfört.

Styrelsen anser, att en prövning bör ske av frågan, i vilken utsträckning

elevbostäder i sjukhusets olika utbyggnadsstadier kunna vara strängt erforderliga.

Beträffande det föreliggande ritningsförslaget bör undersökas, huruvida

ej de stora utrymmen, vilkas användning icke ansluter sig till byggnadens

uppgift i övrigt, kunna undvikas. Det synes sålunda böra övervägas, om

icke hela nybyggnaden kan göras en våning lägre och en lämplig anslutning

till de gemensamma utrymmena i den befintliga byggnaden ändock

erhållas, även om detta måste ske genom en trappförbindelse. Det synes

även böra övervägas, huruvida man behöver räkna med, att en ytterligare

utbyggnad av dessa elevbostäder framdeles kan bliva erforderlig samt på

vilket sätt densamma i så fall bör ske.

Den till 385 000 kronor uppgivna kostnaden för förslaget i föreliggande

skick synes i och för sig skälig.

Byggnadskommitténs anslagsäskanden för budgetåret 1950/51.

I skrivelse den 21 september 1949 har kommittén för karolinska

sjukhusets fortsatta utbyggande hemställt om

ett anslag av 1 300 000 kronor.

Beträffande utbyggnadens fortgång har kommittén upplyst, att uppförandet

av den pediatriska (barn-) kliniken nu fortskridit så långt, att byggnaden

är färdigmurad och står under tak. Det invändiga putsningsarbetet är även

i det närmaste avslutat. Ombyggnaden av maskin- och köksanläggningarna

kan beräknas vara slutförd före utgången av år 1949. Utbyggnaden av tvättanläggningen

har ännu icke kunnat påbörjas, då byggnadstillstånd för arbetena

icke erhållits.

I fråga om medelsbehovet för nästa budgetår framhåller kommittén, att

för uppförandet av hudkliniken ursprungligen anvisats 2 265 000 kronor

enligt av statsmakterna godtagna kostnadsberäkningar. I sina anslagsäskanden

för innevarande budgetår framhöll emellertid kommittén, att,

ehuru räkenskaperna för kliniken icke vore avslutade, kommittén likväl

med hänsyn till inträdda prisstegringar ansåge sig böra räkna med en

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

kostnadsökning för byggnadsföretaget av omkring 100 000 kronor. Av kommittén

i anslutning härtill gjord hemställan om anvisande för ändamålet

av sistnämnda belopp bifölls av 1949 års riksdag. Räkenskaperna för kliniken

ha nu avslutats och utvisa — under förutsättning av Kungl. Maj :ts

bifall till en av kommittén den 1 september 1949 gjord framställning rörande

arkitektarvode — en slutlig kostnad för byggnadsföretaget av

2 355 637 kronor 92 öre, motsvarande en stegring i förhållande till det ursprungligen

beräknade kostnadsbeloppet av icke fullt 4 procent. Å för byggnadsföretaget

anvisade medel uppkommer sålunda en besparing av omkring

10 000 kronor.

Totalkostnaden för uppförande av barnkliniken beräknades ursprungligen

till 3 935 000 kronor, varav på statsverket skulle falla omkring

1 889 000 kronor. Sedan medel anvisats i enlighet med dessa beräkningar,

föreslog kommittén i sina petita för innevarande budgetår, att kostnadsbeloppet

med hänsyn till inträdda prisstegringar skulle uppräknas med

25 procent eller till 4 935 000 kronor, varav på staten skulle komma

2 300 000 kronor. Riksdagen anvisade sedermera medel i enlighet med de

nya kostnadsberäkningarna. Beträffande dessa får kommittén framhålla,

att byggnadsföretaget ännu icke framskridit så långt, att de slutliga kostnaderna

för byggnadsföretaget kunna överblickas. Såvitt kommittén nu

kan se, torde dock kostnaderna komma att hålla sig inom den beräknade

ramen.

Även för de centrala anläggningarna beräknade kostnader ha på grund

av prisstegringarna måst uppräknas. Utbyggnaden av maskinanläggningen

beräknades sålunda ursprungligen draga en kostnad av 1 235 000 kronor,

vilket belopp dock efter förslag av kommittén av 1949 års riksdag höjdes

med 100 000 kronor till 1 335 000 kronor. Kommittén räknar icke med att

detta belopp skall behöva överskridas. Till köksanläggningens och tvättanläggningens

ombyggnad ha anvisats tillhopa 1 065 000 kronor, varav ursprungligen

(500 000 + 350 000) 850 000 kronor, och av 1949 års riksdag

ytterligare 215 000 kronor, motsvarande en uppräkning av de tidigare beräknade

kostnadsbeloppen med 25 procent. Arbetena i köksanläggningen,

vilka, med hänsyn till att driften skolat upprätthållas under hela byggnadstiden,

måst utföras på löpande räkning, ha emellertid visat sig vara mera

kostnadskrävande än vad kommittén räknat med; såvitt kommittén nu

kan bedöma torde totalkostnaden icke komma att understiga 800 000 kronor.

Ett ytterligare medelsbehov för ändamålet av omkring 200 000 kronor

torde uppkomma; på statsverket skulle härav belöpa omkring 50 000 kronor.

Statsverket torde böra förskottera hela det erforderliga beloppet. För

tvättanläggningen, som ännu icke påbörjats, beräknar kommittén f. n. icke

ytterligare medel.

Därest den reumatologiska kliniken, på sätt kommittén i förslag den 7

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

september 1949 förordat, uppföres under nästa budgetår, uppskattar kommittén

det härvid uppkommande medelsbehovet till 1 000 000 kronor.

Om uppdrag meddelas kommittén att utarbeta huvudritningar och entreprenadhandlingar

för lungklinikerna, utgör medelsbehovet för ändamålet

under nästa budgetår 100 000 kronor.

Kommitténs medelsbehov för budgetåret 1950/51 skulle sålunda utgöra

(— 10 000 + 200 000 + 1 000 000 + 100 000) 1 290 000 kronor eller i runt

tal 1 300 000 kronor.

Departementschefen.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att riksdagen år 1946 beslutat att

vid karolinska sjukhuset skall uppföras en reumatologisk klinik samt en

lungklinikbyggnad, inrymmande en medicinsk tuberkulosklinik och en

thoraxkirurgisk klinik. I samband med att riksdagen år 1948 fattade beslut

om serafimerlasarettets försäljning till Stockholms stad förutsattes vidare,

att de vid serafimerlasarettet belägna nervklinikerna vid lasarettets nedläggande

skulle överflyttas till karolinska sjukhuset.

I propositionen nr 130 till 1949 års riksdag framhöll jag, att jag icke ansåg

mig böra föreslå, att medel anvisades för budgetåret 1949/50 för att

påbörja nya byggnadsföretag vid karolinska sjukhuset. Med tanke på en

rationell framtida utveckling av sjukhusanläggningen och med hänsyn till

den begränsade markyta, som stode till disposition härför, vore det i hög

grad angeläget att söka erhålla en överblick över hur de under den närmaste

framtiden ifrågakommande nybyggnaderna lämpligen borde placeras

inom sjukhusområdet. På min föredragning hade därför Kungl. Maj:t uppdragit

åt kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande att

uppgöra och inkomma med förslag till dispositionsplan för sjukhusområdet.

Av det av byggnadskommittén nu framlagda förslaget till dispositionsplan

samt av de yttranden, som avgivits över förslaget, framgår, att åtskilliga

svårlösta spörsmål äro förknippade med frågan om sjukhusets fortsatta

utbyggande. De många synpunkter, som framkommit i förslaget och

remissyttrandena, giva enligt min mening en värdefull belysning av de problem,

som inställa sig vid ett fortsatt rationellt utbyggande av ett modernt

undervisningssjukhus av denna omfattning.

Frågorna om sjukhusanläggningens storlek, det lämpliga vårdplatsantalet

vid nytillkommande kliniker samt förläggningen av redan beslutade och

i framtiden ifrågakommande nybyggnader utgöra huvudproblemen i detta

sammanhang.

Byggnadskommittén har av ekonomiska och administrativa skäl förordat

en begränsning av anläggningens storlek till omkring 2 000 vårdplatser.

Kommittén har därvid framförallt hänvisat till de svårigheter, som upp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

stå vid ett ytterligare utökande av vårdplatsantalet, när det gäller att på

ett ekonomiskt godtagbart sätt organisera de för hela sjukhuset gemensamma

anläggningarna: tvätt-, maskin- och köksanläggningarna liksom

laboratorier och röntgen. Flera remissmyndigheter ha gentemot denna uppfattning

hävdat, att den snabba medicinska utvecklingen — vare sig man

anser det vara ur sjukhussynpunkt lyckligt och önskvärt eller ej — ställde

och komme att ställa krav på ytterligare institutioner, vilka fordrade nära

kontakt och samarbete med karolinska sjukhuset. Det vore därför nödvändigt

att vid utarbetandet av en plan för sjukhusområdets framtida disposition

utgå från att sjukhuset i färdigt skick komme att omfatta betydligt

mera än 2 000 vårdplatser.

För egen del kan jag icke underlåta att fästa stor vikt vid de av byggnadskommittén

uttalade farhågorna för att en alltför kraftig tillväxt av

sjukhuset kan komma att ställa statsmakterna och sjukhusledningen inför

mycket svårlösta problem. Å andra sidan torde det, såsom remissmyndigheterna

anfört och med hänsyn till bl. a. bristen på lämplig tomtmark för

statliga ändamål i huvudstadens närhet, vara av vikt att möjligheter hållas

öppna för en utbyggnad till ett vårdplatsantal utöver av byggnadskommittén

angivet maximum. Härför förutsättes ett intensivt utnyttjande av Norrbackaområdet

för sjukhusets räkning. I detta hänseende synas framförallt

de av byggnadsstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen framförda synpunkterna

vara värda beaktande. Ett koncentrerande av nu befintliga och

vissa planerade kliniker till en central byggnadsgrupp skulle nämligen medföra,

att rätt avsevärda sammanhängande markområden kunde stå till förfogande

för framtida behov. Ur denna synpunkt synes den av dessa myndigheter

föreslagna förläggningen av 1 ungklinikerna vara att föredraga framför

byggnadskommitténs förslag. Vägande skäl synas även tala för att nervklinikerna

förläggas i närheten av den psykiatriska kliniken på östra sjukhusområdet.

Huruvida detta är möjligt med hänsyn till därvid uppkommande

merbelastning på sjukhusets ledningsnät måste ytterligare undersökas liksom

frågan om nervklinikernas storlek. Den senare frågan äger betydelse

även för möjligheten att avgöra vilken del av östra sjukhusområdet, som

lämpligen bör tagas i anspråk för dessa kliniker. Det är icke uteslutet att

därvid särskilda omständigheter måste föranleda ett övervägande att utnyttja

mera väsentliga delar av Eugeniahemmets tomt för detta ändamål.

Ett viktigt led i ett övervägande av det mest rationella sättet för sjukhusets

framtida utbyggande är enligt min mening frågan om storleken av

nytillkommande kliniker. Detta spörsmål bör därför ägnas ingående uppmärksamhet.

Sålunda torde bl. a. på grund av den begränsade markyta, som

står till disposition, skäl kunna anföras för att klinikernas omfattning till

väsentliga delar bestämmes med utgångspunkt från vad undervisning och

forskning i det särskilda fallet kräva. I vad mån angelägna sjukvårdskrav

föreligga, vilka böra få inverka på besluten om klinikernas storlek, torde

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

böra bii föremål för noggrann prövning i varje särskilt fall. Ytterligare bör

beaktas, huruvida icke riksplatserna vid karolinska sjukhuset kunna minskas

vid en ifrågasatt ökad intagning av medicine studerande och i samband

därmed företagen ökning av antalet vårdplatser vid akademiska sjukhuset

i Uppsala.

Jag anser det angeläget, att frågan om karolinska sjukhusets fortsatta

utbyggnad i den nu aktuella etappen blir löst så fort som möjligt. Särskilt

gäller detta den reumatologiska kliniken, lungklinikerna och laboratorierna.

Av vad som anförts av kommittén och i yttrandena har jag emellertid övertygats

om, att frågan om en mera definitiv dispositionsplan för karolinska

sjukhusets område bör bli föremål för ytterligare utredning. Det material,

som byggnadskommitténs förslag och remissmyndigheternas utlåtanden representera,

synes utgöra en god grund för den fortsatta översynen. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare angiva de frågor, som vid det fortsatta

utredningsarbetet böra bli föremål för särskild uppmärksamhet.

Jag övergår härefter till att upptaga frågan om de vid sjukhuset närmast

aktuella byggnadsföretagen, nämligen uppförandet av en reumatologisk

klinik, elevbostäder, lungkliniker och centrallaboratorier. Såväl byggnadskommittén

som remissmyndigheterna ha varit ense om, att byggnadsföretagen

böra uppföras i nu nämnd ordning. Uppförandet av en reumatologisk

klinik och lungkliniker har redan beslutats av riksdagen, som i fråga

om den fprstnämnda kliniken även angivit tomtplats. Frågan om uppförande

av elevbostäder framlägges nu för riksdagen. Vad angår centrallaboratorierna

har full enighet rått mellan byggnadskommittén och remissmyndigheterna

om att detta byggnadsföretag bör komma till stånd så snart som

möjligt. På min föredragning har Kungl. Maj:t den 2 september 1949 uppdragit

åt byggnadskommittén att uppgöra förslag till lösande av laboratoriernas

lokalfråga samt att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet

jämte skissritningar och kostnadsberäkningar.

Vad angår den reumatologiska kliniken har 1946 års riksdag, som fattade

beslutet om byggnadens uppförande, även lämnat utan erinran ett av

departementschefen framlagt förslag om klinikens placering i en fristående

byggnad till den tomt, som förutsetts i generalplanen för karolinska

sjukhusets utbyggande, nämligen till området omedelbart väster om huvudbyggnadens

D-flygel. Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att centrala

sjukvårdsberedningen i utlåtande över ett av byggnadskommittén år

1948 framlagt förslag rörande klinikens närmare utformning jämte ritningar

framhållit, att beredningen saknade möjlighet att bedöma i vad mån den

föreslagna med hänsyn till klinikens utbyggnadsmöjligheter olyckligt valda

placeringen vore nödvändig. Sjukvårdsberedningens yttrande åberopades

jämväl av medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen. Av den lämnade redogörelsen

framgår även, att byggnadsstyrelsen i utlåtande över byggnadskommitténs

förslag till dispositionsplan starkt ifrågasatt, om icke fördelar

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

skulle stå att vinna för framtiden genom en omprövning av ritningsförslaget

i vad avsåge sättet för byggnadens anslutning till huvudbyggnaden. Styrelsen

menade, att mot angelägenheten av att snarast påbörja byggnaden borde

noga övervägas fördelen av en sålunda ändrad förläggning med direkt anslutning

till det centrala vårdblocket, vilket bl. a. skulle möjliggöra framtida

interna omdispositioner av lokalerna mellan reumatologiska och medicinska

klinikerna.

Vid min prövning av de sålunda framförda synpunkterna har jag funnit

flera omständigheter tala för en förläggning av den reumatologiska kliniken

i direkt anslutning till sjukhusets huvudkomplex. Förutom de praktiska

fördelar för framtiden, som kunna vinnas genom direkt kommunikation

med sjukhusets centrala avdelningar, tala även andra skäl för en sådan

lösning. Under senare år har frågan om sambandet mellan reumatologien

och den invärtes medicinen alltmera uppmärksammats. Enligt vad jag har

mig bekant har man sålunda i samband med en nybyggnadsfråga av detta

slag vid akademiska sjukhuset i Uppsala ur medicinsk synpunkt ansett en

nära anknytning mellan reumatologi och medicin vara att föredraga. Även

chefen för karolinska sjukhusets medicinska klinik, professorn Nanna

Svartz, har givit uttryck åt den uppfattningen, att sambandet mellan den

reumatologiska specialiteten och den invärtes medicinen såsom moderdisciplin

under senare år blivit alltmera påtaglig samt att en nära kontakt —

även i lokalt hänseende — skulle vara till båtnad för undervisningen, forskningen

och den sjukvårdande verksamheten på detta område. Med hänsyn

till det anförda har jag vid valet mellan att medverka till att vårdplatser

för reumatologi — och därmed en effektiviserad forskning och undervisning

i ämnet — omedelbart komma till stånd eller att med hänsyn till de

betydande fördelar på längre sikt, som synas stå att vinna genom en omprövning

av byggnadsförslaget i nu angiven riktning, funnit mig böra förorda,

att en utredning snarast företages om ändrad förläggning av den

reumatologiska kliniken med direkt anslutning till sjukhusets centrala

vårdblock. En utredning i denna fråga torde kunna bedrivas med sådan

skyndsamhet, att förslag i ämnet kan föreläggas 1951 års riksdag. Med

hänsyn till den i vissa delar enklare planutformning, som skulle komma

i fråga vid ett sammanförande av denna klinik med huvudkomplexet, torde

det icke vara uteslutet att vissa besparingar kunna göras, som kompensera

de utgifter kommittén hittills haft för utförande av ritningar enligt det

ursprungliga förslaget. Del utredningsarbete, som förekommit i samband

härmed, torde för övrigt kunna bli av stort värde vid utformningen av det

nya förslaget.

I fråga om lungklinikernas byggnadsfråga må framhållas följande. Sedan

1946 års riksdag på grundval av ett av kommissionen för förhandlingar

rörande karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande in. in. framlagt byggnadsprogram,

omfattande 236 vårdplatser, beslutat om klinikens uppfö
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

rande, uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadskommittén att uppgöra ritningar

och entreprenadhandlingar samt utföra andra förberedande arbeten beträffande

ifrågavarande klinikbyggnad. Såsom framgår av det förut sagda, har

byggnadskommittén förordat ett till 263 utökat vårdplatsantal för klinikerna.

På anförda skäl har jag i det föregående funnit ett av centrala sjukvårdsberedningen

och byggnadsstyrelsen framlagt förslag angående placeringen

av dessa kliniker innebära väsentliga fördelar. Den i dessa yttranden

förordade placeringen överensstämmer även med den i den ursprungliga

generalplanen för sjukhusområdet föreslagna platsen. Under förutsättning

att vid den av mig tillstyrkta överarbetningen av byggnadskommitténs

dispositionsplan enighet uppnås om den av mig förordade placeringen av

klinikerna, torde det få ankomma på byggnadskommittén att fortsätta utredningsarbetet

för klinikerna på sådant sätt, att detaljerat förslag jämte

huvudritningar kunna föreläggas 1951 års riksdag. Under förutsättning att

kommitténs förslag då vinner riksdagens godkännande skulle alltså medel

kunna anvisas samtidigt för uppförande såväl av den reumatologiska kliniken

som lungklinikerna. Vid det fortsatta ritningsarbetet för lungklinikerna

synes det böra ankomma på byggnadskommittén att noggrant undersöka

möjligheterna till en begränsning av klinikernas storlek.

I fråga om förslaget om ytterligare elevbostäder vid sjukhuset får jag

erinra, att barnkliniken, som f. n. är under uppförande, beräknas stå färdig

under loppet av år 1951. Vid denna tidpunkt är det nödvändigt, att bostadsbehovet

för de barnsjuk sköterskeelever, som beräknas överflytta till

den nya barnkliniken, kan tillgodoses. Enligt det av karolinska sjukhusets

direktion framlagda förslaget skulle bostadsfrågan för dessa lämpligen

lösas genom en tillbyggnad till det befintliga bostadshuset för sjukvårdselever.

Vid det fortsatta ritningsarbetet torde böra närmare övervägas, om

icke tillbyggnadens bottenvåning i första hand bör utformas med tanke på

det alltmera växande behovet av lokaler för arbetsterapi vid sjukhuset.

Vad byggnadsstyrelsen anfört angående en prövning av frågan, i vilken

utsträckning elevbostäder i sjukhusets olika byggnadsstadier kunna

vara strängt erforderliga, synes böra uppmärksammas vid den av mig

ifrågasatta överarbetningen av byggnadskommitténs förslag till dispositionsplan.

Mot den till 385 000 kronor beräknade kostnaden för byggnadsföretaget

har jag intet annat att erinra än att Stockholms stad och län synas böra

bidraga till kostnaderna enligt de grunder, som angivas i med dessa parter

träffat avtal angående samarbete för uppförande och drift av en pediatrislc

klinik vid karolinska sjukhuset. Med utgångspunkt från avtalets bestämmelser

beräknar jag statens andel till omkring 181 000 kronor.

Vad slutligen angår byggnadskommitténs anslagsäskanden för nästa budgetår

följer av vad jag i det föregående förordat, att några medel ej nu

böra beräknas för uppförande av en reumatologisk klinik. För utrednings
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

kostnader däremot böra anvisas ytterligare 100 000 kronor. För ändamålet

synes därför böra upptagas 200 000 kronor. I övrigt anser jag mig kunna

biträda kommitténs anslagsberäkningar. Då för uppförandet av elevbostäder

erfordras 181 000 kronor, skulle det sammanlagda anslagsbehovet för

nästa budgetår utgöra (— 10 000 + 200 000 + 200 000 + 181 000) 571 000

kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggande av karolinska sjukhuset under Statens

allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet, för budgetåret

1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 571 000 kronor.

Karolinska sjukhuset: Utrustning.

Förslag.

Direktionen för karolinska sjukhuset har i skrivelser den 29 augusti 1949

och 2 februari 1950 hemställt om anslag för ändamålet med sammanlagt

1 090 820 kronor.

Kronor

1. Utrustning av pediatriska (barn-) kliniken ................ 550 000

2. Utrustning av reumatologiska kliniken .................... 500 000

3. Utrustning av tillbyggnad till elevhemmet ................ 40 820

1 090 820

1) I enlighet med beslut av 1943 års riksdag (prop. nr 151 och skr. nr

280) utbygges karolinska sjukhuset f. n. med en barnklinik om 219 vårdplatser.

De egentliga byggnadsarbetena torde i huvudsak vara färdiga vid

utgången av år 1950, varefter kliniken beräknas kunna utrustas under

första halvåret 1951 och tagas i bruk den 1 juli samma år. Kostnaderna för

utrustningen skola bestridas av staten, Stockholms stad och Stockholms

läns landsting enligt ett mellan parterna ingånget avtal, innebärande bl. a.

att staden och länet skola bidraga med 75 procent av kostnaderna för de

platser som staden och länet skola disponera (127 resp. 28). På grundval av

omedelbart före krigsutbrottet rådande priser beräknade 1939 års förhandlingskommission

utrustningskostnaderna till 1 314 000 kronor. Ett närmare

utformat utrustningsförslag framlades den 5 december 1944 av kommittén

för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande. De av intendenten G. Heimer

på kommitténs uppdrag utförda detaljberäkningarna slutade på ett

belopp av 1 474 000 kronor, varvid denne utgått från prisförhållandena vid

årsskiftet 1943/44. Kommittén ansåg för sin del, att kostnaderna borde

kunna begränsas till 1 255 000 kronor genom reducering av anskaffningsprogrammet.

I propositionen nr 302/1945, vari anslag till byggnadsföretaget

begärdes, togs icke ställning till frågan om utrustningskostnaderna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1948/49 hemställde direktionen

för Karolinska sjukhuset om ett anslag av 800 000 kronor för att utrustningsarbetet

skulle kunna påbörjas. Återstoden skulle icke behöva anvisas

förrän senare, sedan direktionen verkställt en överarbetning av utrustningsförslaget,

vilken vore erforderlig bl. a. med hänsyn till förändringarna i

prisläget. Riksdagen anvisade sedermera ett delanslag om 500 000 kronor

för budgetåret 1948/49 i avvaktan på direktionens överarbetning av förslaget

i samråd med centrala sjukvårdsberedningen (prop. nr 203/1948, riksd.

skr. nr 327).

Direktionen, som framhåller, att centrala sjukvårdsberedningens detaljgranskning

av förslaget ännu ej avslutats, beräknar, att kostnaden kommer

att stiga från 1 474 000 kronor till 2 039 000 kronor vartill komma utgifter

för komplettering av utrustningen i sjukhusets ekonomiavdelningar med

192 000 kronor, sammanlagt 2 231 000 kronor. Kostnaden per vårdplats blir

härvid 10 187 kronor 21 öre. För stadens 127 platser blir kostnaden kronor

1 293 775 kronor 67 öre, varav staden skall bidraga med 75 procent eller

970 332 kronor. För länets 28 platser blir kostnaden 285 241 kronor 88

öre, varav landstinget skall bidraga med 75 procent eller 213 931 kronor.

Statens andel i utrustningen kan således beräknas till (2 231 000 — 970 332

— 213 931) 1 046 737 kronor, avrundat till 1 050 000 kronor.

2)—3) Enligt det av kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande

år 1949 framlagda förslaget till dispositionsplan för karolinska

sjukhusets område skola där i första hand uppföras dels en reumatologisk

klinik och dels en tillbyggnad till det befintliga bostadshuset för sjukvårdselever.

I händelse arbetet med dessa byggnader börjas under år 1950, är det

antagligt, att arbetet kan slutföras under loppet av år 1951. För att byggnaderna

då skola kunna tagas i bruk erfordras, att den utrustning, som

är behövlig för byggnadernas användning, då finnes tillgänglig.

Intendenten vid sjukhuset har den 29 december 1947 avgivit förslag till

utrustning av den reumatologiska kliniken. Enligt detta förslag, skulle kostnaden

uppgå till 474 700 kronor. Med hänsyn till att prisförändringar inträffat

under den tid, som förflutit efter utrustningsförslagets upprättande,

har en förnyad beräkning av utrustningskostnaden verkställts, varvid kostnaden

uppskattats till cirka 500 000 kronor.

Enligt vad som uttalats i samband med Kungl. Maj :ts proposition nr 273

till 1946 års riksdag skola utgifterna för klinikens utrustning helt bestridas

av statsmedel.

Kostnaden för anskaffning av möbler och andra behövliga utrustningspersedlar

till den föreslagna tillbyggnaden till elevhemmet har beräknats

till 87 000 kronor. Då tillbyggnaden är behövlig för beredande av bostäder

åt sjukvårdselever vid den pediatriska kliniken, synes kostnaden för tillbyggnadens

utrustning böra fördelas mellan staten samt Stockholms stad

och län enligt de grunder, som angivas i avtalet om samarbete för nämnda

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

kliniks uppförande och drift. I enlighet därmed skulle i avrundat tal 40 820

kronor av denna kostnad ankomma på statsverket.

Departementschefen.

Den nya barnkliniken beräknas stå färdig under loppet av år 1951. Med

hänsyn härtill måste medel nu anvisas för erforderlig utrustning. På grundval

av prisförhållandena år 1944 beräknades utrustningskostnaderna ursprungligen

till 1 255 000 kronor. Med hänsyn till de ändringar i prisläget,

Som därefter uppkommit, har karolinska sjukhusets direktion företagit en

överarbetning av förslaget, varvid kostnaderna beräknats stiga till 2 231 000

kronor. Statens andel av kostnaderna har beräknats till 1 050 000 kronor.

Då för budgetåret 1948/49 anvisats 500 000 kronor skulle det erforderliga

anslaget nu utgöra 550 000 kronor. Mot dessa beräkningar har jag i och för

sig intet att erinra. Då centrala sjukvårdsberedningens detalj granskning av

utrustningsförslaget ännu ej är avslutad, och därmed ej heller det samråd,

som förutsatts skola äga rum mellan beredningen och sjukhusdirektionen,

fullgjorts, torde direktionen efter avslutat samråd böra inkomma med detaljerad

uppgift om erforderligt anslag. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att därefter fatta beslut angående utrustningsanslagets storlek inom

ramen för det äskade beloppet, 550 000 kronor.

Med hänsyn till vad jag i det föregående förordat beträffande den reumatologiska

klinikens byggnadsfråga torde något anslag för utrustning av

denna klinik icke nu böra upptagas.

Förslaget till utrustning av elevhemmet är fortfarande föremål för

granskning inom centrala sjukvårdsberedningen. Tills vidare anser jag mig

därför böra godtaga de framlagda kostnadsberäkningarna. Jag förordar

alltså, att för ändamålet upptages ett belopp av 41 000 kronor. Jag förutsätter

därvid, att det skall få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan förslaget

granskats av centrala sjukvårdsberedningen, bestämma det belopp,

som må tagas i anspråk av anslaget.

Det sammanlagda medelsbehovet utgör sålunda (550 000 + 41 000)

591 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret

1950/51 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 591 000 kronor.

2 — Kihang till riksdagens protokoll 1050. 1 samt. Kr 170.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

Anslag till Norrtulls sjukhus in. ru.

Inledning.

Mellan staten och Stockholms stads hälsovårdsnämnd träffades den 12

september 1981 ett av Kungl. Maj:t den 29 april 1932 godkänt avtal om

upprätthållande av eu stadens sjukvårdsanstalt för barn i allmänna barnhusets

förutvarande fastigheter i kvarteret Mimer i Stockholm (numera

Norrtulls sjukhus) samt om anstaltens upplåtande för undervisningsändamål

till karolinska institutet såsom en institutets pediatriska (barn-) klinik

(se 1932 års statsverksproposition, VIII, s. 211 f.). Giltighetstiden för detta

avtal, som skulle gälla till den 1 juli 1941, har genom särskilda överenskommelser

förlängts till den 1 juli 1950 (se prop. nr 213/1948, s. (it) ff.).

Vid detta datum beräknades tidigare den till Norrtulls sjukhus förlagda

pediatriska kliniken komma att överflyttas till eu nyuppförd klinikbyggnad

vid karolinska sjukhuset.

På grund av bl. a. försening med uppförandet av barnkliniken vid karolinska

sjukhuset — kliniken beräknas numera stå färdig under loppet av

år 1951 — har Kungl. Maj:t genom beslut den 20 maj 1949 uppdragit åt

kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande

in. in. att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad angående

utsträckning av giltighetstiden för nämnda avtal intill den tidpunkt,

då den pediatriska kliniken vid karolinska sjukhuset står färdig att tagas

i bruk. I samband med förhandlingarna borde avtalets bestämmelser bli

föremål för översyn i förtydligande syfte.

Kommissionen har framlagt förslag i ämnet den 22 november 1949.

Innan jag närmare ingår på förslaget, torde ett sammandrag av kommissionens

redogörelse för tidigare och nuvarande avtalsförhållanden böra

lämnas.

Allmänna barnhuset hade sedan mitten av 1800-talet uppehållit eu pediatrisk

klinik vid dess sjukvårdsanstalt för sjuka barn. I samband med alt

allmänna barnhuset år i931 till Stockholms stad försålde dels barnhusets

fastighet vid Rålambshof och dels barnhusets fastigheter vid Norrtullsgatan

(numera Norrtulls sjukhus), träffades mellan staten och staden nyssnämnda

avtal den 12 september 1931, vilket i huvudsak innehåller följande.

Intill dess en pediatrisk klinik kommer till stånd å karolinska sjukhuset,

är staden skyldig att å Norrtulls sjukhus uppehålla en stadens sjukvårdsanstalt

för barn om 70 platser samt upplåta densamma till karolinska institutet

för undervisningsändamål såsom eu institutets pediatriska klinik.

Institutet skall på egen bekostnad bestrida läkarvården å barnsjukhuset,

dock skall staden utbetala arvoden till läkarna i samma utsträckning och

enligt samma grunder, som av barnhuset tillämpats i fråga om läkarna vid

barnhusets sjukvårdsanstalt. Såsom bidrag till bestridande av kostnaden för

barnsjukhuset äger staden dels från statsverket utbekomma ett årligt belopp

av 60 000 kronor, dels och av avkastningen från den fond, som bildats

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 170. 19

av köpeskillingen för fastigheten Rålambshof, den s. k. stockholmsfonden,

uppbära ett årligt belopp av 50 000 kronor. Staden skall där jämte vara skyldig

alt vid barnsjukhuset upprätthålla eu pediatrisk poliklinik. Härför utgår

ett statsanslag å 5 700 kronor per år (anslaget har sedermera höjts och

utgör nu 11 500 kronor).

Genom beslut den 22 juni 1931 har Ivungl. Maj:t medgivit dels att såsom

bidrag till uppförande av den nya pediatriska kliniken å karolinska sjukhuset

må användas sammanlagt 1 000 000 kronor av den s. k. stockholmsfondens

kapital, därvid staden skall erhålla samma rätt till platser å kliniken,

som om staden själv tillskjutit beloppet, dels ock att avkastningen

av fonden, i den mån fonden eller avkastningen därav ej användes för gäldandet

av nämnda belopp å 1 000 000 och 50 000 kronor, skall komma Stockholms

stad tillgodo för dess barnavårdande verksamhet.

Antalet vårdplatser å barnavdelningen fastställdes år 1933 till 75. Platsantalet

utökades 1944 med 32 platser och 1945 med 43 platser de senare för

tuberkulösa barn, vadan barnsjukhuset nu disponerar över sammanlagt 150

vårdplatser å allmän sal, varav 87 på invärtesmedicinska avdelningen, 20

på psykiatriska avdelningen och 43 på tuberkulosavdelningen. Enskilda

vårdplatser saknas.

Sedan från Stockholms stads sida påkallats förhandlingar rörande nyssnämnda

statsbidrag å 60 000 kronor, anbefallde Kungl. Maj:t genom beslut

den 9 januari 1948 kommissionen att upptaga förhandlingar med staden

bl. a. angående revision av nyssnämnda statsbidrag. Kommissionen framlade

med skrivelse den 1 mars 1948 en av Kungl. Maj:t samt stadsfullmäktige

i Stockholm sedermera godkänd överenskommelse om förlängning

av avtalet till den 1 juli 1950. I denna överenskommelse föreskrevs, bl. a.,

att statsbidraget skulle höjas från 60 000 till 100 000 kronor årligen. Denna

böjning, som utgick fr. o. in. den 1 juli 1948, ansågs ungefärligen motsvara

den efter år 1931 inträdda prisstegringen. Beloppet ingick i det anslag å

132 000 kronor, som riksdagen anvisade till barnsjukhuset för budgetåret

1948/49.

För innevarande budgetår har till barnsjukhuset anvisats ett förslagsanslag

av likaledes 132 000 kronor. Rörande anslagets disposition torde få

hänvisas till statsliggaren (s. 963).

Förhandlingskommissionens utredning och förslag.

Förhandlingskommissionen har med skrivelse den 22 november 1949

framlagt förslag till nytt avtal mellan staten och staden. Kommissionen,

som icke funnit sig ha anledning att närmare ingå på de olägenheter,

som vidlåda nu gällande avtal, har ansett, alt det nya avtalet bör

grundas på principerna för det s. k. sabbatsbergsavtalet (se prop. nr

213/1948), varvid gjorts de ändringar och tillägg, som med hänsyn till speciella

förhållanden i detta fall varit erforderliga.

Avtalsförslaget har följande lydelse.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

Avtal

rörande driften av Norrtulls barnsjukhus från och med den 1 juli 1050.

§ 1.

Samtliga avdelningar vid Norrtulls barnsjukhus, vilket i likhet med stadens

sjukhus i övrigt är avsett för vård av sjuka från Stockholms stad,

upplåtes av staden till Karolinska mediko-kirurgiska institutet för undervisningsändamål

att tjäna som en institutets pediatriska klinik. Till undervisningens

förfogande skola ävenledes stå de till barnsjukhuset hörande

inrättningarna, såsom röntgenanläggning, laboratorier och polikliniker.

§ 2.

Moment 1: Beträffande tillsättning, avlöning och pensionering av läkarpersonalen

vid barnsjukhuset skall gälla följande:

a) Överläkare, som tillika är professor vid Karolinska institutet, ävensom

i detta moment avsedd läkarpersonal, som uteslutande är anställd för

forsknings- eller undervisningsändamål, tillsättes, avlönas och pensioneras

av staten, dock att staden bestrider kostnaden för särskilt överläkararvode,

som — så länge professor A. J. Wallgren uppehåller överläkarbefattningen

vid barnsjukhuset •—- skall utgå med samma belopp, som hittills utgått till

denne, och — därest befattningen under avtalstiden blir besatt med annan

innehavare än Wallgren —- med samma belopp, som utgår till överläkare

vid Karolinska sjukhuset;

b) Övrig i detta moment avsedd läkarpersonal tillsättes, avlönas och pensioneras

av staten, dock att staden bidrager med halva löne- och pensionskostnaden.

Moment 2: Antalet läkare, till vilkas avlönande och pensionering avtalsparterna

gemensamt bidraga, bestämmes av parterna i samråd.

Moment 3: Annan personal, som anställes uteslutande för forskningseller

undervisningsändamål, tillsättes, avlönas och pensioneras av staten.

Moment 4: Övrig för sjukhuset behövlig personal tillsättes, avlönas och

pensioneras av staden.

§ 3.

Innan läkarbefattning, som tillsättes av staten och som ej uteslutande är

avsedd för forsknings- eller undervisningsändamål, förses med ny innehavare,

skall stadens sjukhusdirektion beredas tillfälle att yttra sig. Av

Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser rörande tillsättning av sådana tjänster

vid Sabbatsbergs sjukhus skola äga tillämpning jämväl å barnsjukhuset.

§ 4.

Barnsjukhusets läkare intaga såsom sådana, i den mån ej annorlunda

stadgas i gällande, av Kungl. Maj:t fastställda reglemente för stadens sjukhus,

samma ställning till sjukhusdirektionen som övriga läkare vid stadens

sjukhus samt äro pliktiga att efterkomma de anordningar för barnsjukhusets

drift, som sjukhusdirektionen äger vidtaga, ävensom att ställa sig

till efterrättelse de för stadens sjukhus gällande bestämmelser, som icke

strida mot detta avtal.

§ 5.

Staten skall årligen till staden erlägga ett belopp, motsvarande 10 procent

av barnsjukhusets driftkostnader, häri inbegripna kostnaderna för årligt

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

underhåll av byggnader men undantagna de kostnader, som avses under § 2

momenten 1 och 3. I driftkostnaderna skola ej inberäknas hyres-, ränteeller

amorteringskostnader för fastigheterna.

Kostnaderna för den i anslutning till barnsjukhuset förlagda sinnessjukavdelningen

för vuxna må icke till någon del inräknas i barnsjukhusets

driftkostnader. Med hänsyn härtill skola särskilda räkenskaper föras för

nämnda avdelning.

§ 6.

Staten förbinder sig att — utöver tidigare beviljat statsanslag för budgetåret

1949/50 — för tiden från och med den 1 januari till och med den 30

juni 1950 bidraga med halva lönekostnaden för två nya extra läkartjänster

vid barnsjukhuset, varvid lönen vid dessa tjänster förutsättes för sistnämnda

tid skola utgå enligt för staden gällande grunder.

§ 7.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för barnsjukhuset äger

staden jämlikt de av Kungl. Maj:t den 21 november 1930 utfärdade bestämmelserna

rörande förhållandet mellan barnhuset och Stockholms stad av

allmänna barnhusets stockholmsfonds avkastning erhålla ett belopp av

50 000 kronor för år räknat.

§ 8.

Detta avtal gäller under villkor att några ombyggnadsarbeten inom barnsjukhuset

icke komma att från Kungl. Maj:ts sida påkallas under avtalstiden

samt att staden bibehålies vid sin rätt till statsbidrag för den i § 5

omförmälda sinnessjukavdelningen under samma tid.

§ 9.

Detta avtal berör ej den rätt, staden enligt särskilda bestämmelser må

äga att erhålla statsbidrag till barnsjukhusets drift eller till psykisk barnaoch

ungdomsvård.

§ 10.

Detta avtal gäller från och med den 1 juli 1950 intill dess den nya pediatriska

kliniken vid Karolinska sjukhuset tages i bruk för sitt ändamål,

dock högst intill den 1 juli 1952.

§ 11.

Det åligger parterna att i god tid före öppnandet av den nya pediatriska

kliniken vid Karolinska sjukhuset och senast den 1 februari 1951 upptaga

förhandlingar rörande de i detta avtal reglerade förhållanden, som beröras

av tillkomsten av nyssnämnda klinik.

§ 12.

Genom detta avtal upphäves del mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena,

och Stockholms hälsovårdsnämnd, å andra sidan, den 12 september 1931

träffade avtalet rörande upprätthållande av eu stadens sjukvårdsanstalt

för barn i allmänna barnhusets förutvarande fastigheter i kvarteret Mimer

i Stockholm.

Beträffande innehållet i de särskilda paragraferna framlägges följande

special motivering.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

§ 2.

Paragrafen motsvaras av § 10 i sabbatsbergsavtalet.

Därest Norrtulls barnsjukhus vid tillkomsten av den nya pediatriska kliniken

vid karolinska sjukhuset skulle upphöra att vara undervisningssjukhus,

förutsattes, att den läkarpersonal, som så önskar, överflyttas till den

nya kliniken. De av stadens sjukhusdirektion utfärdade förordnandena för

å barnsjukhuset nu tjänstgörande läkare utgå den 30 juni 1950, dock med

ett undantag, nämligen för biträdande överläkaren John Lind, som innehar

förordnande som förste underläkare intill den 1 september 1951. Befattningarna

kunna således, med nyssnämnda undantag, av vederbörliga statliga

organ i vanlig ordning kungöras till ansökan lediga och tillträdas

samma dag avtalet träder i kraft. På av stadens representanter och klinikchefen

gjord hemställan föreslår kommissionen, att Lind — därest han

kvarstår i sin tjänst den 30 juni 1950 och godtager de med befattningen

förenade, fr. o. in. den 1 juli 1950 gällande lönevillkoren — tillförsäkras

ett nytt, av vederbörliga statliga organ utfärdat förordnande å tjänst som

förste underläkare vid karolinska institutets pediatriska klinik, avseende

tiden 1 juli 1950—1 september 1951. Uppdelningen mellan staten och staden

av lönekostnaderna för denne befattningshavare förutsättes skola ske

i enlighet med bestämmelserna i avtalet. Skulle under nyssnämnda tid fråga

uppstå angående pension åt Lind, vilkens nuvarande tjänst är förenad med

pensionsrätt hos staden, äro båda parternas delegerade ense om att dylik

pension skall bestridas av staden ensam.

Till förklaring av bestämmelserna om överläkararvodet må nämnas, att

professor A. J. Wallgrens överläkararvode är högre än motsvarande arvode

vid karolinska sjukhuset.

§ 3.

Stadgandet att av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter rörande tillsättning

av läkartjänster vid Sabbatsbergs sjukhus skola äga tillämpning jämväl

å barnsjukhuset innebär, att karolinska sjukhusets direktion blir den

statliga myndighet, som skall taga befattning med tillsättningsfrågorna.

§ 4.

Paragrafen är identisk med § 13 i sabbatsbergsavtalet.

§ 5.

Paragrafen motsvaras av § 14 första stycket moment b i sabbatsbergsavtalet.

Bestämmelsen att i driftkostnaderna ej skola inberäknas hyres-, ränteeller

ainorteringskostnader för fastigheterna har påkallats av statens delegerade

med hänsyn till avtalets åtminstone tills vidare kortfristiga

karaktär.

Med driftkostnader, till vilka staten enligt denna paragraf skall bidraga,

avses i övrigt alla sådana utgifter, som vid sjukhusförvaltning normalt

påföras driftkostnaderna.

§ 7.

Paragrafen motsvaras av bestämmelse i § 7 i nu gällande avtal. Enligt

det i paragrafen åberopade Kungl. Maj :ts beslut åtnjuter staden här avsedda

rätt endast intill tiden för den nya pediatriska klinikens öppnande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

§ 8.

Denna paragraf motsvaras av nu gällande, av staden uppställda särskilda

villkor för avtalets förlängning till den 1 juli 1950.

§ 9.

Paragrafen motsvaras av § 16 i sabbatsbergsavtalet.

§ Il
Tillkomsten

av den nya pedriatiska kliniken vid karolinska sjukhuset

kommer att aktualisera frågan angående den framtida förläggningen av

institutets dubbelklinik för pediatrik. 1 skrivelse till universitetskanslern

den 27 oktober 1949 har karolinska institutets lärarkollegium uttalat sig

för att vid den nya klinikens inrättande Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

skall upphöra att vara undervisningsklinik och Norrtulls barnsjukhus bibehållas

i denna egenskap. Med tanke på nödvändigheten av att i god tid

lösa denna fråga och därmed sammanhängande spörsmål innehåller paragrafen

ett åläggande för parterna att senast den 1 februari 1951 upptaga

förhandlingar rörande de i avtalet reglerade förhållanden, som beröras av

tillkomsten av den nya kliniken vid karolinska sjukhuset.

Kommissionen upptar härefter frågan om antalet läkare vid

kliniken och därmed sammanhängande spörsmål.

Kommissionen har i denna fråga samrått med stadens representanter.

De delegerade ha konstaterat, att läkare eller annan personal för enbart

undervisning eller forskning — frånsett professorn -— icke f. n. funnes eller

vore erforderlig vid kliniken. Enighet har vunnits mellan de delegerade om

att följande läkarbefattningar äro behövliga.

Befattning

Statens

andel

Stadens

andel

Summa

1 professor..................................

21 039

5 7501

26 789

1 överläkare vid barnpsykiatriska avdelningen

(lönegrad Ce 31) ..........................

8 082

8 082

16 164

1 röntgenläkare (lönegrad Ce 31)..............

8 082

8 082

16 164

8 förste underläkare å IG 128 ................

64 512

64 512

129 024

1 poliklinikläkare............................

8 064

8 064

16 128

1 andre underläkare ........................

6 328

6 328

12 656

Älderstillägg, approx.........................

7 500

7 500

15 000

Semester- och vikariatsarvoden, approx.......

13 000

13 000

26 000

Kronor

136 607

121 318

257 925

Om härifrån dragés professorns lön ..........

21 039

—

—

blir statens andel Kronor

115 568

—

—

1 = överläkararvode.

Förslaget innebär, jämfört med nuvarande avtal, att två förste underläkare

tillkomma. Läkarpersonalen ökas alltså från tio till tolv befattningshavare.

Den ene befattningshavaren skall ersätta en av socialstyrelsen under liden

1 september 1946—31 augusti 1948 avlönad extra läkartjänst för en till

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr HO.

barnsjukhuset knuten undersökning av infektionsriskerna vid daghem.

Denna tjänst, vars innehavare fullgjort eu underläkares åligganden, är

ofrånkomligen nödvändig för det fortsatta arbetet på vårdavdelningarna.

Den andra tjänsten avser en vid barnpsykiatriska avdelningen anställd

underläkare, som hittills varit helt oavlönad. I fråga om verksamheten vid

den barnpsykiatriska avdelningen framhåller kommissionen.

Lärarkollegiet framlade i sina anslagsäskanden till 1949 års riksdag förslag

om dels omreglering av en extra läkartjänst till en överläkartjänst,

dels inrättande av två nya förste underläkartjänster, varav den ena med

placering på sjukhusavdelningen, den andra med placering på den till sjukhuset

förlagda, av Stockholms stads barnavårdsnämnd administrerade rådgivningsbyrån

för uppfostringsfrågor. Kanslern anförde emellertid, att verksamheten

på den barnpsykiatriska avdelningen torde böra tillgodoses med

beaktande av de möjligheter till statsbidrag, som finnas angivna i kungörelsen

nr 489/1945, och icke på sätt lärarkollegiet ifrågasatt (se prop. nr

130/1949, s. 37 och 38). Denna uppfattning delades av departementschefen.

Enligt den plan för utövande av psykisk barna- och ungdomsvård i Stockholm,

som numera upprättats av stadens barnavårdsnämnd, skall vid Norrtulls

sjukhus finnas en filial till Stockholms stads central för psykisk barnaoch

ungdomsvård. Observations- och vårdplatser skola stå till verksamhetens

förfogande vid sjukhusets barnpsykiatriska avdelning, där platsantalet

är 20.

Enligt nyssnämnda kungörelse utgår statsbidrag för ifrågavarande verksamhet

endast vid central rådgivningsbyrå eller filial till dylik. För den

interna vården lämnas däremot intet statsbidrag. Till följd härav har kommissionen

icke beräknat lön för den underläkare, som av lärarkollegiet

föreslogs för rådgivningsbyrån. Denne, som ej beröres av föreliggande avtal,

bör i stället avlönas av den myndighet, som omhänderhar rådgivningsverksamheten,

och som för bl. a. läkarens avlönande äger att utfå statsbidrag.

Planen för ifrågavarande verksamhet, i det skick den tillstyrkts av stadens

sjukhusdirektion, innebär att överläkaren vid sjukhusets barnpsykiatriska

avdelning skall som sådan åtnjuta avlöning enligt lönegrad A 30 i

stadens löneplan. Vidare avses, alt föreståndarskapet för sjukhusets rådgivningsbyrå

skall anordnas som en bisyssla, vilken lämpligen förenas med

överläkartjänsten och av barnavårdsnämnden avlönas med belopp motsvarande

skillnaden mellan lönegraderna li 13 och A 30 i stadens löneplan.

Därest överläkartjänsten, såsom kommissionen nu föreslår, inplaceras i den

statliga lönegraden Ce 31, skulle arvodet för bisysslan beräknas till 19 200

(B 13) — 14 436 (Ce 31) eller 4 764 kronor jämte rörligt tillägg. Statsbidrag

till denna lönekostnad torde barnavårdsnämnden kunna utverka enligt ovannämnda

kungörelse.

Såväl överläkarbefattningen som förste underläkarbefattningen å den

barnpsykiatriska sjukhusavdelningen böra således knytas till kliniken, varför

de ingå i det antal läkare, varom delegerade äro överens. Kommissionen

vill i detta sammanhang understryka den vikt, som numera fästes vid att

den psykiska barna- och ungdomsvården tillgodoses samt vid att undervisning

och forskning bedrivas i detta ämne. Den blivande kliniken vid karolinska

sjukhuset har också utformats med hänsyn härtill. Vid Norrtullsklinikens

eventuella flyttning dit komma således nyssnämnda läkare att

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:Is proposition nr 170. 25

beredas samma möjligheter som förut att bedriva verksamhet inom sin

specialitet.

Klinikchefen har tidigare hos sjukhusdirektionen begärt inrättande av de

nu föreslagna två underläkarbefattningarna. Stadens anslagsprövande myndigheter

ställde sig emellertid avvisande och framhöllo, att staten enligt

gällande avtal borde deltaga i lönekostnaderna. Tjänsternas inrättande har

därför fått anstå, först i avvaktan på statsmakternas beslut år 1949 och

sedan — då beslutet blev negativt — i avvaktan på resultatet av de nu

slutförda förhandlingarna. Denna tidsutdräkt har medfört, att läkarvården

vid barnsjukhuset råkat i ett prekärt läge, som hittills kunnat bemästras

endast tack vare frivillig, oavlönad läkarhjälp. Det nuvarande provisoriet

går enligt klinikchefens mening icke att uppehålla längre tid utan menlig

inverkan på den vid sjukhuset bedrivna sjukvården. Stadens representanter

ha därför vid förhandlingarna yrkat, att staten redan fr. o. in. den 1 juli,

1949 borde — utöver anvisat anslag för budgetåret 1949/50 — bidraga till

avlöning åt två extra läkare för dessa uppgifter. Med hänsyn till att staden

under flera år ensam bestridit vissa läkarkostnader, har kommissionen ansett

sig böra gå med på en uppgörelse av innebörd att staten fr. o. in. den

1 januari 1950 bidrager med halva lönekostnaden för ifrågavarande två

extra läkare med ett belopp av sammanlagt 12 283 kronor.

Beträffande läkarnas anställningsförhållanden uttalar

kommissionen, att samtliga förste underläkare och andre underläkaren böra

ha samma ställning som motsvarande befattningshavare vid karolinska

sjukhuset, varvid poliklinikläkaren bör jämställas med förste underläkare

och eventuellt erhålla denna senare benämning. Överläkaren vid den barnpsykiatriska

avdelningen och röntgenläkaren böra givas samma ställning,

som de skulle ha erhållit, därest de varit anställda vid karolinska sjukhuset.

För karolinska sjukhuset meddelade bestämmelser om anställningsvillkor

in. m. böra göras tillämpliga på samtliga dessa läkare. Det torde, liksom

i fråga om Sabbatsbergs sjukhus, få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

närmare föreskrifter härom.

I fråga om sättet för bestridande av statens k o s t n ad

e r föreslås — i överensstämmelse med vad som gäller lör kvinnokliniken

å Sabbatsbergs sjukhus — att professorn avlönas av medel å karolinska

institutets stat och att övriga läkarkostnader bestridas av särskilda anslagsmedel

under elfte huvudtiteln. De å institutets stat upptagna befattningarna

— en underläkare och en amanuens — böra som en följd härav bortfalla.

Statens bidrag till driftkostnaderna i övrigt höra likaså särskilt anvisas

under elfte huvudtiteln. Det nu under samma huvudtitel uppförda anslaget

å 132 000 kronor till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och

poliklinik i Stockholm bör utgå.

Kommissionen ingår härefter pa eu beräkning av statsverkets

kost n a d e r för barnsjukhuset.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

26

Statens totala kostnad uppgår f. n. till 180 000 kronor, inbegripet de utgifter

för professor och underordnade läkare, vilka belasta institutets stat.

Härvid ha ej medräknats de statsbidrag, som enligt särskilda bestämmelser

tillkomma sjukhuset, ej heller kostnaderna för en av socialstyrelsen

med ett arvode av 9 000 kronor per år avlönad extra läkare, som under

tiden 1/9 1946—30/8 1948 varit knuten till sjukhuset för undersökning av

infektionsriskerna vid daghem.

1 fråga om de blivande kostnaderna har kommissionen, såsom framgår

av det anförda, beräknat statens andel av de på parterna gemensamt fallande

läkarkostnaderna under nästa budgetår till 115 568 kronor. Häri ingår

ej lönekostnaden för den å karolinska institutets stat uppförda professuren,

vilken kostnad bestrides av staten ensam.

Det i avtalets § 6 angivna retroaktiva bidraget från staten till två extra

läkartjänster utgör 12 283 kronor.

Beträffande driftkostnaderna i övrigt framhåller kommissionen, alt de

verkliga utgifterna för enbart barnsjukhuset icke kunnat exakt angivas på

grund av att räkenskaperna för barnsjukhuset och den i anslutning till

detsamma förlagda sinnessjukavdelningen för vuxna varit gemensamma.

Av tabeller, som upprättats av Stockholms stads statistiska kontor, framgår

emellertid, att driftkostnaderna för enbart barnsjukhuset under åren

1947 och 1948 uppgått till 1 065 123 resp. 1 248 279 kronor. Om dessa belopp

i enlighet med § 5 i avtalet minskas med stadens läkarkostnader,

cirka 98 000 kronor per år, skulle sålunda i runda tal återstå 967 000 resp.

1 150 000 kronor. Det tioprocentiga statliga bidraget skulle alltså med utgångspunkt

från de två senaste årens utgifter kunna beräknas utgöra högst

115 000 kronor per år. Som driftkostnaderna under innevarande år förmodligen

komma att överstiga motsvarande kostnader under det senaste

året, torde statens bidrag för budgetåret 1950/51 icke böra beräknas lägre

än till 120 000 kronor.

Kommissionen framhåller, att statsanslag till nedsättande av vårdavgifterna

för barn, som ej äga hemortsrätt i Stockholm, ej vidare behöver förekomma,

enär barnsjukhuset enligt föreliggande avtal liksom Sabbatsbergs

sjukhus enligt sabbatsbergsavtalet skall vara avsett för sjuka från Stockholms

stad.

Kostnad för pensionering av läkare, vari staten skall deltaga, beräknar

kommissionen icke uppkomma under budgetåret 1950/51.

Det för budgetåret 1950/51 erforderliga statsanslaget beräknar kommissionen

sålunda till sammanlagt (115 568 + 12 283 + 120 000) 247 851 kronor.

Häri har ej inräknats professorslönen, för vars bestridande medel äro

anvisade på karolinska institutets stat. Statsverkets merkostnad skulle enligt

kommissionen uppgå till 76 500 kronor, varav cirka 60 500 kronor falla

på ökade läkarkostnader. Resterande merkostnad är till väsentlig del beroende

på att kommissionen räknat med höjda driftkostnader.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:Is proposition nr 170.

Angående tidpunkten för driftbidragets inbetalande

förordar kommissionen — under erinran, att Stockholms stads förvaltning

tillämpar ett med kalenderåret sammanfallande räkenskapsår — att statens

andel erlägges i samma ordning som vid Sabbatsbergs sjukhus. Avräkningen

mellan staten och staden beträffande de av staten utbetalda läkarlönerna

torde också lämpligen böra ske enligt de regler, som tillämpas i

fråga om läkarna vid nyssnämnda sjukhus.

Yttranden.

Yttranden över förslaget ha avgivits av statskontoret, medicinalstyrelsen,

universitetskanslern — efter hörande av karolinska institutets lärarkollegium

— karolinska sjukhusets direktion samt Stockholms stadsfullmäktige

och Stockholms stadskollegium.

Statskontoret och medicinalstyrelsen ha icke något att erinra mot avtalsförslaget.

Även karolinska institutets lärarkollegium tillstyrker avtalsförslaget. Med

hänsyn till att i det nya avtalet utelämnats den post på 2 500 kronor, som

årligen utgått till nedsättande av vårdavgifterna för barn, som ej äga hemortsrätt

i Stockholm, förutsätter kollegiet likväl, alt sjukhusets överläkare

skola äga samma rättighet som övriga sjukhusöverläkare i Stockholms stad

att av humanitära skäl och ur forskningssynpunkt i undantagsfall inlägga

patienter, som ej äga hemortsrätt i Stockholm.

Ej heller universitetskanslern har haft något alt erinra mot avtalsförslaget.

Under förutsättning att avtalet vinner godkännande hemställer kanslern

tillika alt Kungl. Maj:t ville för budgetåret 1950/51 utverka dels ett

förslagsanslag å 115 600 kronor till avlöning av vissa underordnade läkare

vid Norrtulls barnsjukhus, dels ett anslag å 12 283 kronor till bestridande

av halva avlöningskostnaden för 2 extra läkartjänster vid sjukhuset under

tiden 1/1—30/6 1950, dels ock ett förslagsanslag å 120 000 kronor till bidrag

till vissa driftkostnader vid sjukhuset. Vid bifall härtill erfordrades ej det

nu utgående förslagsanslaget å 132 000 kronor, utgörande bidrag till pediatrisk

klinik och poliklinik i Stockholm. Likaledes kunde de från karolinska

institutets avlöningsanslag nu utgående arvodena till eu underläkare och en

amanuens vid pediatriska kliniken å Norrtulls sjukhus a 1 100 resp. 3 000

kronor indragas.

Karolinska sjukhusets direktion anför.

Förslaget innefattar bl. a., att direktionen skulle bli den statliga myndighet,

som skulle taga befattning med tillsättningen av de läkartjänster, som

icke uteslutande äro avsedda för forsknings- eller undervisningsändamal.

Den utökning av direktionens arbetsuppgifter, som sålunda föreslås, kan

bli ganska betydande, särskilt om direktionen jämväl skall omhänderhava

utbetalningen av avlöningarna till ifrågavarande läkartjänsters innehavare,

i likhet med vad som föreskrivits beträffande motsvarande befattningar vid

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungi. Maj.ts proposition nr 170.

Sabbatsbergs sjukhus. Direktionen förutsätter, att i händelse de ökade arbetsuppgifter,

som dels redan ålagts direktionen i samband med avtalet om

samarbete för driften av Sabbatsbergs sjukhus, och dels kunna åläggas

direktionen i samband med det nu framlagda avtalsförslaget, icke kunna

fullgöras av direktionens nuvarande arbetskrafter, medel skola ställas till

förfogande för desammas förstärkning.

Stockholms stadsfullmäktige ha vid sammanträde den 23 januari 1950

^godkänt avtalsförslaget.

Vid sammanträde den 23 februari 1950 har Stockholms stadskollegium

beslutat tillstyrka den av universitetskanslern uppgjorda anslagsberäkningen

för budgetåret 1950/51. Stadskollegiet har därvid förutsatt, att läkarna

vid Norrtulls sjukhus tills vidare deltaga i verksamheten vid barnsjukhusets

poliklinik och rådgivningsbyrå i samma omfattning som hittills.

Departementschefen.

Av karolinska institutets båda pediatriska kliniker är den ena förlagd

till det av Stockholms stad ägda Norrtulls sjukhus, den andra till Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn. Vid karolinska sjukhuset uppföres

f. n. en ny barnklinik. Då denna beräknas stå färdig år 1951, torde

frågan om förläggningen av den andra kliniken böra prövas av 1951 års

riksdag. Intill dess att den nya kliniken kan tagas i bruk, böra klinikerna

vid Norrtulls barnsjukhus och Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt alltjämt

användas.

Såsom framgår av det förut anförda har Norrtulls sjukhus upplåtits för

undervisning genom ett med Stockholms stads hälsovårdsnämnd träffat

avtal, vilket avtal utlöper redan den 1 juli 1950. Det har därför varit nödvändigt

att upptaga förhandlingar med Stockholms stads myndigheter angående

förlängning av avtalets giltighetstid.

Det framlagda avtalsförslaget ansluter sig i sina huvuddrag till det s. k.

sabbatsbergsavtalet, vilket år 1948 träffades mellan staten och Stockholms

stad och som reglerar villkoren för sabbatsbergssjukhusets upplåtande till

medicinsk undervisning för karolinska institutets räkning. Huvudprinciperna

i avtalsförslaget äro följande.

Överläkare, som tillika är professor, ävensom sådan personal, som uteslutande

anställes för forsknings- och undervisningsändamål, tillsättes, avlönas

och pensioneras av staten; dock att Stockholms stad bestrider kostnaden

för särskilt överläkararvode. Läkare, som icke uteslutande anställas

för undervisningens och forskningens behov, tillsättas, avlönas och pensioneras

av staten men staden skall tillskjuta halva löne- och pensionskostnaden.

Antalet underordnade läkare, till vilkas avlönande och pensionering

parterna gemensamt skola bidraga, skall bestämmas av parterna i samråd.

Vidare skall staten årligen erlägga ett belopp, motsvarande 10 procent av

barnsjukhusets driftkostnader.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 170.

29

Mot dessa huvudgrunder i avtalsförslaget har ingen erinran framställts

från remissmyndigheternas sida. Även jag finner det i princip riktigt, att

likartade regler så långt möjligt tillämpas för samtliga sådana fall, då

Stockholms stads sjukhus upplåtas till staten för undervisningsändamål.

Med hänsyn härtill och då de föreslagna grunderna enligt min mening

innefatta en lämplig avvägning mellan statens och kommunens intressen

anser jag avtalsförslaget i dessa delar böra godtagas. De punkter i avtalsförslaget,

som ansluta sig till föreskrifter i nu gällande avtal, föranleda ej

heller någon erinran från min sida.

Någon personal, avsedd uteslutande för forskning och undervisning, har

icke upptagits i kommissionens förslag. Den läkarpersonal, för vilken

kostnaderna skola bestridas av staten och staden gemensamt, skall enligt

förslaget utgöras av 1 överläkare vid barnpsykiatriska avdelningen, 1 röntgenläkare,

8 förste underläkare, 1 poliklinikläkare samt 1 andre underläkare.

Förslaget innebär, jämfört med nuvarande avtal, att två förste underläkare

tillkomma samt att en extra läkartjänst vid barnpsykiatriska avdelningen

ändras till en överläkartjänst. Då den ena underläkartjänsten synes

vara nödvändig för det fortsatta arbetet på de allmänna vårdavdelningarna,

tillstyrker jag, att tjänsten inrättas. Vad angår den andra underläkartjänsten,

vilken skall knytas till den barnpsykiatriska avdelningen, samt överhikartjänsten

vid denna avdelning ha de förhandlingsdelegerade understrukit

betydelsen av att den psykiska barna- och ungdomsvården tillgodoses

samt att undervisning och forskning bedrives i detta ämne. Med hänsyn härtill

och då ifrågavarande tjänster torde bli erforderliga jämväl vid den nya

barnkliniken vid karolinska sjukhuset biträder jag de förhandlingsdelegerades

förslag i denna del. Jag förutsätter därvid i likhet med Stockholms

stadskoliegium, att läkarna vid sjukhuset tills vidare deltaga i verksamheten

vid barnsjukhusets poliklinik och rådgivningsbyrå i samma omfattning

som hittills.

Med hänsyn till att staden på grund av det nu gällande avtalets mindre

tillfredsställande utformning och tillämpning under en följd av år ensam

bestridit vissa läkarkostnader vid sjukhuset anser jag mig icke kunna

avvisa förhandlingskommissionens förslag, att staten fr. o. m. den 1 januari

1950 bidrager med halva lönekostnaden för två extra läkartjänster.

Vad de sakkunniga föreslagit i fråga om lönegradsplacering och arvoden

för läkarpersonalen har ej föranlett erinran från min sida.

I fråga om sättet för bestridande av läkarkostnaderna vill jag erinra, att

i budgethänseende åtskillnad gjorts mellan de kostnader, som hänföra sig

till undervisning och forskning, och sådana som hänföra sig till sjukvården.

De förra bestridas av karolinska institutets anslag, de senare däremot med

de särskilda anslagsmedel, som anvisas för ändamålet. Sedan den centrala

handläggningen av ärendena angående undervisningssjukhusen överflyttats

från ecklesiastikdepartementet till inrikesdepartementet, böra de särskilda

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

anslagsmedlen utgå ur anslag under elfte huvudtiteln. I konsekvens härmed

och med utgångspunkt från det nu framlagda förhandlingsresultatet angående

personalbehovet för nästa budgetår har jag efter samråd med chefen

för ecklesiastikdepartementet ansett mig böra förorda, att de läk arbefattningar,

om vilka nu är fråga, avlönas med medel från elfte huvudtiteln.

Under elfte huvudtiteln bör uppföras ett särskilt anslag för avlönande av

denna läkarpersonal. I samband härmed böra från institutets personalplan

avföras två läkare, vilka tillhöra läkarpersonalen vid Norrtulls sjukhus.

Professorn bör även i fortsättningen avlönas av medel från åttonde huvudtiteln.

De för karolinska sjukhuset meddelade bestämmelserna om anställningsvillkor

torde böra göras tillämpliga även på läkarna vid Norrtulls sjukhus.

I konsekvens härmed torde det också vara lämpligt, att direktionen för

karolinska sjukhuset tilldelas befogenheten alt förordna dessa läkare och

genom karolinska sjukhusets intendentsexpedition ombesörja utbetalning

av lönerna på motsvarande sätt som nu gäller i fråga om läkarna vid karolinska

sjukhuset.

Mot de av kommissionen gjorda kostnadsberäkningarna har jag intet

att erinra. Statsverkets andel i avlöningskostnaderna för nästa budgetår

skulle sålunda uppgå till 115 568 kronor, vartill kommer det retroaktiva

statsbidraget till två extra läkartjänster å 12 283 kronor. Sammanlagt erfordras

sålunda (115 568 + 12 283) 127 851 kronor eller avrundat 128 000

kronor.

I fråga om statens bidrag till driftkostnaderna vid barnsjukhuset innehåller

avtalet ingen bestämmelse om vid vilken tidpunkt staten skall inbetala

driftbidraget. En lämplig ordning synes dock vara, att detta sker,

då de verkliga årliga driftkostnaderna kunna fastställas, alltså efter ett

räkenskapsårs utgång. I Stockholms stads förvaltning tillämpas ett med

kalenderåret sammanfallande räkenskapsår. .lag förordar därför, att nu

endast upptages ett anslag motsvarande statens andel i den beräknade driftkostnaden

under senare halvåret 1950. Stadens sjukhusdirektion synes

efter nu löpande kalenderårs utgång böra inkomma med uppgift om storleken

av det erforderliga driftbidraget.

Förhandlingskommissionen har beräknat statens andel i driftkostnaderna

för nästa budgetår till 120 000 kronor. Med utgångspunkt härifrån torde för

den nu avsedda tiden böra upptagas ett anslag å 60 000 kronor. För ändamålet

synes böra uppföras ett förslagsanslag till Bidrag till vissa driftkostnader

vid Norrtulls barnsjukhus.

I samband med upptagande av de nu angivna anslagen torde det å riksstaten

för innevarande budgetår uppförda anslaget till Bidrag till pediatrisk

klinik och poliklinik i Stockholm böra utgå.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 170. 31

a) godkänna av mig i det föregående förordade ändrade

grunder för samarbetet med Stockholms stad rörande driften

av Norrtulls barnsjukhus;

b) till Avlöning av vissa läkare vid Norrtulls barnsjukhus

för budgetåret 1950/51 under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 128 000 kronor;

c) till Bidrag till vissa driftkostnader vid Norrtulls barnsjukhus

för budgetåret 1950/51 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

Bidrag till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn ni. m.

Inledning.

Efter framställning av Stockholms stadskollegium, Stockholms läns

landstings förvaltningsutskott samt styrelsen för Kronprinsessan Lovisas

vårdanstalt för sjuka barn uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 20 maj

1949 åt kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets

utbyggande in. in. att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms

stad, Stockholms läns landsting samt styrelsen för Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt rörande fördelningen av kostnaderna för anstaltens

drift.

Med skrivelse den 9 januari 1950 har kommissionen överlämnat förslag

till avtal i ämnet.

Innan jag närmare ingår på förhandlingskommissionens förslag, torde

ett sammandrag av kommissionens redogörelse för vårdanstaltens tillkomsthistoria

och verksamhet böra lämnas.

För år 1851 insamlade medel inköpte H. K. H. Kronprinsessan Lovisas

förening för barnasjukvård en bostadsfastighet vid Kungsholmstorg, vilken

inreddes till sjukhus. Verksamheten å sjukhuset, som benämndes Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, började år 1854.

På framställning av föreningens styrelse medgav Stockholms stadsfullmäktige

år 1891, att viss del av kvarteret Kronoberg på vissa villkor finge

upplåtas till föreningen för uppförande av nytt barnsjukhus. Det nya sjukhuset,

beläget vid Polhemsgatan 30, invigdes år 1899. Nybyggnaden bekostades

av medel, som erhållits genom försäljning av den gamla fastigheten,

samt av insamlade medel och donationer. Anstaltens kapitaltillgångar

hade under perioden 1854—1899 ökats från cirka 10 000 till över

1 milj. kronor. Antalet vårdplatser är sedan 1935 fastställt till 150, varav

81 platser på den medicinska och 69 platser på den kirurgiska avdelningen.

Kostnaderna för anstaltens drift bestredos fram till år 1918 huvudsakligen

med avkastningen av insamlade medel samt med subskriberade årsavgifter

och gåvor. Från år 1872 bidrog Stockholms stad årligen med 3 000

kronor på vissa villkor. Bidraget böjdes småningom och utgjorde under

åren 1900—1917 26 400 kronor årligen. Fr. o. in. år 1918 tillkommo extra

anslag från staden. Det anslag, som vårdanstalten numera årligen äskar av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Stockholms stad, avser alt täcka så stor del av anstaltens hela driftunderskott,

som svarar mot vårddagarna för staden i forhållande till vårddagarna

för staden och Stockholms län tillsammantagna. Stadens anslag uppgick

år 1948 till 784 412 kronor för 23 610 vårddagar. Sedan år 1914 gälla vissa

av Stockholms stadsfullmäktige samma år fastställda villkor för stadens

bidrag.

Stockholms läns landsting bidrager fr. o. in. år 1921 till vårdkostnaderna

för länets patienter. Sedan år 1944 utgår bidraget i proportion till länets

beläggning så som nyss angivits beträffande staden. Länets bidrag utgjorde

år 1948 405 953 kronor, avseende 13 187 vårddagar för länspatienter.

Statens deltagande i kostnaderna daterar sig från år 1885. Detta år upptäts

nämligen den medicinska avdelningen vid vårdanstalten för klinisk

undervisning. Till anstalten är alltjämt förlagd den ena av karolinska institutets

båda pediatriska (barn-) kliniker. Staten bidrog från början med 900

kronor om året, utgörande ersättning dels för en extra sköterska, dels för

slitning och rengöring av anstaltens lokaler och inventarier. Bidraget höjdes

år 1925 till 2 500 kronor och år 1946 till 3 400 kronor (anslaget är i statsliggaren

uppfört under Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel

in. m.). Enligt anstaltens uppgörelser åren 1885 och 1892 med karolinska

institutet bestrides sjukvården å vårdanstaltens medicinska avdelning —

utan ersättning från vårdanstalten — av professorn i pediatrik såsom överläkare,

varjämte en klinisk amanuens med åliggande att vara underläkare

vid avdelningen anställes och avlönas genom institutets försorg. Numera

avlönar institutet jämväl en amanuens å polikliniken samt ett kanslibiträde

åt professorn. Statens anslag till lönekostnader för dessa fyra befattningshavare

uppgick under budgetåret 1948/49 till 56 253 kronor. Vidare har

staten för nämnda budgetår anslagit 6 000 kronor till en biträdande lärare

(medicinsk pediatrik), 12 204 kronor till en docentstipendiat samt 3 000

kronor till en läkare för psykisk vård vid kliniken, inalles 21 204 kronor.

Statsverkets bidrag uppgick sålunda för budgetåret 1948 49 till sammanlagt

(3 400 + 56 253 + 21 204) 80 857 kronor. Härförutom stodo till förfogande

ett materielanslag av 13 000 kronor samt några mindre anslag för

bekostande av vissa kurser i skyddskoppympning, barnpsykologi in. m. För

budgetåret 1947/48 anvisades ett engångsanslag av 18 600 kronor för anskaffning

av vissa instrument och apparater, å vilket anslag den 1 juli 1949

fanns en reservation av 3 541 kronor.

Statsbidrag jämlikt kungörelsen den 20 juli 1939 angående statsbidrag

till driften av barnavdelningar utgår för vårdplatserna å den medicinska

avdelningen. För år 1948 utgjorde detta statsbidrag 16 030 kronor.

Vårdanstaltens tillgångar utgjorde den 31 december 1948 3 334 239 kronor,

varav sjukhusbyggnaden 792 975 kronor, hyresfastigheten nr 7 i kvarteret

Kasernen 480 000 kronor, aktier och obligationer 1 334 796 kronor samt

övriga tillgångar 726 468 kronor. Avkastningen av anstaltens fonder ävensom

räntemedel o. d. uppgick år 1948 till 79 450 kronor, av vilket belopp

64 029 kronor tillgodofördes driften.

Förhandlingskommissionens utredning och förslag.

Av karolinska institutets båda pediatriska kliniker är den ena förlagd

till Norrtulls sjukhus, den andra till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn. F. n. pågår uppförande av en ny pediatrisk klinik vid

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

karolinska sjukhuset, vilken beräknas vara färdig år 1951. Tillkomsten av

denna nya klinik kominer att aktualisera frågan angående den framtida

förläggningen av karolinska institutets dubbelklinik i pediatrik. I skrivelse

till universitetskanslern den 27 oktober 1949 har institutets lärarkollegium

uttalat sig för att vid den nya klinikens inrättande Kronprinsessan Lovisas

vårdanstalt skall upphöra att vara undervisningsklinik och Norrtulls barnsjukhus

bibehållas i denna egenskap. Det nu framlagda avtalsförslaget avses

därför skola gälla endast intill dess den nya pediatriska kliniken vid

karolinska sjukhuset tages i bruk.

Anledningen till stadens, länets och vårdanstaltens framställningar rörande

förhandlingar angående driftkostnaderna var, att staden och länet

icke ansågo sig böra bekosta den del av driftunderskottet, som hänförde

sig till vård av barn, som icke tillhörde staden eller länet. Därvid ifrågasattes

tillämpning av det s. k. sabbatsbergsavtalet, vilket i huvudsak innebure,

att staten som ersättning för den merkostnad, som föranledes av

undervisningen, skulle —- förutom hälften av läkarkostnaderna — erlägga

10 procent av driftkostnaderna.

Kommissionen har emellertid hävdat att — då det i detta fall icke vore

fråga om ett stadens sjukhus, administrerat av sjukhusdirektionen, och

med patienter enbart från staden och länet, utan fastmera om ett av eu

enskild stiftelse ägt och administrerat sjukhus med samma karaktär som

exempelvis allmänna barnbördshuset tidigare haft, och då vidare sjukhusets

framtida ställning vore mycket oviss och inom kort aktualiserades

— ett avtal rörande Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt icke borde få den

utformning, som givits åt det för mera stabila förhållanden avpassade sahbatsbergsavtalet.

Stadens och länets delegerade ha då krävt, att staten borde betala restkostnaden

för patienter från annat sjukvårdsområde än staden och länet,

under framhållande, att det rimligen icke fortsättningsvis kunde påläggas

staden och länet att som hittills gälda denna kostnad, vilken föranleddes

av undervisningens och forskningens krav och av ett sjukvårdsbehov, som

icke kunde tillgodoses vid de vanliga kommunala sjukhusen.

Kommissionen framhåller, att hittills endast den medicinska avdelningen

vid vårdanstalten officiellt upplåtits för undervisning (81 sängar). Antalet

vårddagar för s. k. rikspatienter på den medicinska avdelningen har under

de sista fem åren uppgått till i genomsnitt 3 215 per år. Hela beläggningen

vid den medicinska avdelningen utgjorde under nyssnämnda femårsperiod

i genomsnitt 23 648 vårddagar per år. Antalet vårddagar för rikspatienter

vid den medicinska avdelningen utgjorde alltså under sista femårsperioden

13,6 procent av hela beläggningen å nämnda avdelning. Även den kirurgiska

avdelningen har under senare år allt mer tagits i bruk för undervisningen

under kursen i pediatrik. Sedan några år tillbaka utgår ett arvode till överläkaren

vid den kirurgiska avdelningen för föreläsningar i barnkirurgi.

3 — Il ihan g till riksdagens protokoll 1050. 1 sand. AV 170.

opaginerad Kontrollera mot PDF

;S4 Kanyl. Maj.ts proposition nr 170.

Förhandlingar ha även förts mellan karolinska institutet och vårdanstalten

i syfte att ställa hela sjukhuset till förfogande för klinisk undervisning.

Det har för kommissionen framhållits, att vissa sjukdomar förekomma i

ett begränsat antal fall, varför ett för kliniska studier tillräckligt material

endast kan erhållas genom att samla patienter med ifrågavarande sjukdom

från hela landet. Så är t. ex. fallet med sockersjuka hos barn, som under

de sista 15—20 åren studerats vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt. Ett

annat exempel är de medfödda hjärtfelen hos barn. Vid vårdanstalten har

organiserats ett speciellt laboratorium, utrustat med delvis mycket dyrbar

apparatur. Utnyttjandet av moderna undersökningsmetoder på området

kräver eu långt driven, specialiserad sakkunskap hos läkarna och väl utbildad

teknisk assistans. Endast tack vare att till vårdanstalten kunnat

samlas barn med medfödda hjärtfel från hela landet har man kunnat åstadkomma

ett material, som möjliggjort fruktbärande vetenskapliga undersökningar

på detta område, varigenom bl. a. kunnat ställas de specialdiagnoser,

som erfordras för operativ behandling av medfödda hjärtfel.

Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt har vidare jämte Göteborgs barnsjukhus

kommit att bli ett av de två sjukhus, till vilka vården av patienter

med medfödda läpp- och gomdefekter, krävande operativ behandling, i stort

sett centraliserats. Även den klinisk-kirurgiska forskningen, innebärande

t. ex. utarbetandet och förfinandet av operationsmetoder, kräver på flera

områden ett material, som endast kan åstadkommas med hjälp av rikspatienter.

Kommissionen har icke kunnat bortse från det faktum, att den kirurgiska

avdelningens verksamhet i mycket hög grad kommit läkarutbildningen och

forskningen till godo. Det å avdelningen intagna klientelet är ur undervisnings-

och forskningssynpunkt att betrakta som nödvändigt.

Patientbeläggningen å den kirurgiska avdelningen har under de sista fem

aren utgjort i genomsnitt 24 609 vårddagar per år. Härav utgjorde vårddagarna

för rikspatienter i genomsnitt 5 654. Antalet vårddagar för rikspatienter

vid den kirurgiska avdelningen utgjorde alltså under sista femårsperioden

22,9 procent av hela beläggningen å nämnda avdelning.

Kommissionen har icke ansett sig kunna bestrida skäligheten i stadens

och länets krav, att kostnaderna för vård av patienter, bosatta utom Stockholms

stad och Stockholms län, framdeles skola bestridas av staten i de

fall, då intagning sker på någon av sjukhusets vårdavdelningar för att tillgodose

den vid kliniken bedrivna undervisningen och forskningen.

Enighet har nåtts därom, att till stadens disposition böra stå minst 90

sängar och till länets disposition minst 35 sängar, utan angivande av dessa

sängars fördelning på den medicinska resp. den kirurgiska avdelningen.

Då staden och länet således tillsammans kunna sägas disponera 125 sängar,

kunna för rikspatienterna beräknas 25 sängar, vilket vid 85 procents be
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 170. 35

läggning är något lägre än det under senare år för ifrågavarande patienter

i verkligheten disponerade vårdplatsantalet.

Förhandlingskommissionens förslag till avtal har följande lydelse.

Mellan svenska staten, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och

H. K. H. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn är — under

förutsättning av Kungl. Maj:ts, Stockholms stadsfullmäktiges, Stockholms

läns landstings och styrelsens för H. K. H. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn godkännande — följande avtal träffat.

§ I
H.

K. H. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, i det följande

kallad vårdanstalten, upplåter vårdanstaltens samtliga avdelningar till Karolinska

mediko-kirurgiska institutet för undervisningsändamål att tjäna som

en institutets pediatriska klinik. En av professorerna i pediatrik vid institutet

tjänstgör såsom överläkare vid vårdanstaltens medicinska avdelning.

§ 2.

Vårdanstalten åtager sig att i mån av utrymme till vård emottaga patienter,

som vid tillfället för intagningen äro bosatta i Stockholm respektive i

Stockholms län. Dock böra till stadens disposition stå minst 90 sängar, och

till länets disposition minst 35 sängar.

§ 3.

Staten, staden och länet skola bidraga till de årliga kostnaderna för vårdanstaltens

drift i enlighet med vad nedan bestämmes. I dessa kostnader må

icke inräknas andra utgifter än sådana, som vid sjukhusförvaltning normalt

påföras driftkostnaderna, och ej heller de kostnader, som bestridas genom

anslag på Karolinska institutets stat.

Från kostnaderna för vårdanstaltens drift dragas inkomsterna för personalens

kosthåll, tjänstebostäder o. d., poliklinikavgifter, till driftkostnadernas

bestridande stående avkastning av donationer, ävensom räntor

och övriga inkomster med undantag av legosängsavgifterna. Den sålunda

uppkomna restkostnaden fördelas på antalet vårddagar för hela vårdanstalten.

Därvid påföres staten vad som belöper å antalet vårddagar för patienter,

tillhörande andra sjukvårdsområden än Stockholms stad och Stockholms

län, dock med avdrag av 3 procent, motsvarande kostnaden för sådana

patienter från andra sjukvårdsområden, som staden och länet normalt beräknas

mottaga å av dem själva drivna sjukhus. Den efter avdrag av statens

andel återstående delen av restkostnaden fördelas på antalet vårddagar för

staden och länet. Därvid påföres Stockholms stad, respektive Stockholms

län, vad som belöper å antalet vårddagar för stadens respektive länets sjuka.

Staten, staden och länet äga att tillgodoräkna sig den på dem fallande

delen av för ifrågavarande patienter erlagda legosängsavgifter ävensom

eventuellt statsbidrag till driften av barnavdelningar. Därvid skall det belopp,

som staten äger att räkna sig tillgodo för patienter, tillhörande andra

sjukvårdsområden än Stockholms stad och Stockholms län, reduceras med

3 procent, och det sålunda avdragna beloppet gottgöras staden och länet

i förhållande till antalet vårddagar.

Bidragen utbetalas till vårdanstalten i den ordning, som Kungl. Maj:l.

respektive staden och länet bestämma.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

§ 4.

Där ersättning för vård å vårdanstalten erlägges annorlunda än jämlikt

8 kap. lagen om fattigvård eller 65 § lagen om samhällets barnavård, skall

vårdavgiften utgå, beträffande patient, som är bosatt i Stockholms stad eller

Stockholms län, med samma belopp som å stadens motsvarande anstalter,

samt beträffande annan patient med samma belopp, som gäller å stadens

anstalter för patienter, bosatta utom Stockholms stad.

I fråga om befrielse från eller nedsättning av sådan vårdavgift skola

gälla samma bestämmelser som beträffande stadens respektive länets egna

sjukhus.

§ 5-

Rapport över beläggningen skall dagligen avgivas till stadens sjukhusdirektion

och landstingets förvaltningsutskott enligt av stadens sjukhusdirektion

respektive förvaltningsutskottet fastställt formulär.

§ C.

Det åligger professorn samt övriga läkare vid vårdanstalten, vilka avlönas

av medel på Karolinska institutets stat, att vid utövandet av sina befattningar

hos vårdanstalten noggrant ställa sig till efterrättelse de ordningsregler

och övriga bestämmelser, vilka vårdanstaltens styrelse på grund

av stadgarna för Föreningen för barnasjukvård kan finna nödigt lämna i

och för vårdanstaltens administration och ordnandet av sjukhusets verksamhet.

§ 7.

Detta avtal gäller från och med den 1 juli 1950 intill dess den nya pediatriska

kliniken vid Karolinska sjukhuset tages i bruk för sitt ändamål,

dock högst intill den 1 juli 1952.

§ 8.

Det åligger parterna att i god tid före öppnandet av den nya pediatriska

kliniken vid Karolinska sjukhuset och senast den 1 februari 1951 upptaga

förhandlingar rörande de i detta avtal reglerade förhållanden, som beröras

av tillkomsten av nyssnämnda klinik.

§ 9.

I och med ikraftträdandet av föreliggande avtal upphör den nu gällande

överenskommelsen mellan Karolinska institutets lärarkollegium och styrelsen

för H. K. H. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt om hållande av pediatrisk

klinik att äga giltighet; dock sker genom detta avtal ingen rubbning

i fråga om de statsanslag, som för närvarande utgå med anledning av undervisningens

förläggning till vårdanstalten i vidare mån än att, om vid vårdanstalten

inrättas en överläkartjänst för den barnpsykiatriska vården, det

nu å Karolinska institutets stat uppförda arvodet av 3 000 kronor till läkare

för psykisk vård vid pediatriska kliniken å anstalten icke vidare skall utgå.

Förhandlingskommissionen har lämnat följande speciella motivering i

fråga om vissa delar av förslaget.

§ 1.

Överläkaren på den lcirurgiska avdelningen tillsättes f. n. av vårdanstaltens

styrelse. Befattningen innehaves av en av karolinska institutets docen
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

ter, vars förordnande utgår den 1 november 1950. Med hänsyn till den korta

tid, för vilken avtalet beräknas vara i tillämpning, har det icke ansetts

erforderligt att ändra nu gällande tillsättningsprocedur beträffande denne

befattningshavare, liksom icke heller eljest beträffande anställnings- och

löneförhållanden etc. för de delvis å karolinska institutets stat och delvis å

vårdanstaltens stat uppförda läkarna.

§ 3.

Det förutsättes, att i driftkostnaderna skola inräknas pensioner o. d. till

anstaltens befattningshavare eller dessas anhöriga, i den män pensioner

icke utgå från statens pensionsanstalt.

Vidare förutsättes, att kostnaderna för den vid vårdanstalten i stadens

regi anordnade rådgivningsbyrån (filialen) för uppfostringsfrågor icke skola

belasta anstaltens driftkostnader samt att, om enligt nyligen upprättad plan

rörande den psykiska barna- och ungdomsvården i Stockholm en överläkartjänst

för den barn psykiatriska vården vid anstalten kommer att inrättas,

det å karolinska institutets stat nu uppförda arvodet av 3 000 kronor till

läkare för psykisk vård vid anstaltens pediatriska klinik icke vidare skall

utgå (jfr § 9 i avtalsförslaget).

Kommissionen erinrar, att vårdanstalten liksom Stockholms stads och

Stockholms läns landstings förvaltningar tillämpa ett med kalenderåret sammanfallande

räkenskapsår.

§ 4.

1 fråga om s. k. fattigvårdsfall skall — liksom nu är förhållandet — den

av Kungl. Maj :t fastställda vårdtaxan enligt fattigvårds- och barnavårdslagarna

vara tillämplig.

§ 5-

Motsvaras av nu gällande bestämmelser i stadens villkor för stadens

bidrag.

§ 6.

Motsvaras av bestämmelse i nu gällande överenskommelse mellan vårdanstalten

och karolinska institutets lärarkollegium.

§ 9.

Innehållet i nu gällande överenskommelse mellan karolinska institutets

lärarkollegium och Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt täckes i huvudsak

av bestämmelserna i nu föreliggande avtalsförslag. Paragrafen innehåller

föreskrift av innebörd, alt det nya avtalet i och för sig icke medför någon

rubbning i fråga om de statsanslag, som f. n. utgå med anledning av undervisningens

förläggning till vårdanstalten utom, under viss förutsättning, i

fråga om arvodet åt läkare för psykisk vård.

Vid beräkningen av statsverkets blivande kostnader enligt avtalet har

kommissionen utgått i första hand från driftkostnaderna för kalenderåret

1948. De totala driftkostnaderna för vårdanstalten uppgingo då till 1 546 662

kronor inklusive pensioner o. d., motsvarande en dagkostnad av 32 kronor

41 öre. Från dessa kostnader skola jämlikt § 3 i avtalsförslaget dragas vissa

inkomster. Då dessa under 1948 uppgingo till 179 869 kronor, återstår en

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

restkostnad av 1 306 793 kronor. Med en genomsnittlig beläggning av 85

procent blir antalet vårddagar på 150 platser 46 538 för hela anstalten.

Antalet vårddagar för de 25 riksplatserna beräknas med samma genom
snittsbeläggning

utgöra 7 756. Staten påföres sålunda - ''av restkost
4(5
naden

1 366 793 kronor, d. v. s. 227 789 kronor. Efter avdrag enligt avtalet

av 3 procent (6 834 kronor) återstår ett belopp av 220 955 kronor, utgörande

statens andel av restkostnaden. Sedan av rikspatienterna erlagda

legosängsavgifter minskade med 3 procent (79 360 — 2 381) 76 979 kronor

frånräknats, återstår en nettokostnad för staten av 143 976 kronor.

Driftkostnaderna måste numera anses ha stigit med minst 3 kronor per

vårddag. För rikspatienternas 7 756 vårddagar föranledes härav en merkostnad

av cirka 23 000 kronor, varför statens anslag till vårdanstaltens

drift under budgetåret 1950/51 torde kunna approximativt beräknas till

167 000 kronor.

Yttranden.

Yttranden över förslaget ha avgivits av statskontoret, medicinalstyrelsen,

universitetskanslern — efter hörande av karolinska institutets lärarkollegium

— styrelsen för Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, Stockholms

stadskollegium samt Stockholms läns landstings förvaltningsutskott.

Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av statskontoret, medicinalstyrelsen

och karolinska institutets lärarkollegium.

Ej heller universitetskanslern har haft något alt erinra mot förslaget.

Kanslern hemställer tillika, att Kungl. Maj:t ville för budgetåret 1950/51

utverka, att under elfte huvudtiteln uppföres ett förslagsanslag av 167 000

kronor till bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn.

Stockholms stadskollegium har föreslagit stadsfullmäktige att godkänna

avtalet med ett av borgarrådsberedningen föreslaget tillägg. Borgarrådsberedningens

förslag hade föranletts av att kammarkontoret i utlåtande

över avtalsförslaget framhållit, att ett godkännande av detsamma syntes

innebära, att sjukhuset jämlikt bestämmelserna i 2 § sjukhuslagen bleve

att betrakta som drivet av kommun. Enligt nämnda paragraf ansåges nämligen

ett sjukhus vara drivet av landsting eller kommun, därest landstinget

eller kommunen helt eller till viss kvotdel i sista hand ansvarade för driftkostnaden.

Borgarrådsberedningens yttrande är av följande lydelse.

Beredningen anser, att stadens kostnad för våld av stockholmsbarn vid

Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt icke bör överstiga motsvarande vårdkostnad

vid stadens egna barnsjukhus. På grund härav vill beredningen

förorda en tilläggsbestämmelse till det föreliggande avtalsförslaget av sådan

innebörd, att den i § 3 i avtalsförslaget omförmälda slutliga restkostnaden

bestrides av staden resp. Stockholms läns landsting med högst det belopp

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

per vårddag, som motsvarar den genomsnittliga vårdkostnaden per vårddag

—- efter avdrag av samtliga inkomster utom legosängsavgifter och eventuellt

statsbidrag till driften av barnavdelningar — vid stadens egna barnsjukhus

under motsvarande tid.

Med ett sådant tillägg, vilket förutsattes bliva godkänt av samtliga berörda

avtalsparter, torde icke kunna göras gällande, att sjukhuslagen skulle

bliva tillämplig på vårdanstalten genom avtalets ikraftträdande. Någon ändring

av huvudmannaskapet för vårdanstalten, dess styrelse och administration

bör ej heller enligt beredningens mening komma i fråga med hänsyn

till avtalets mycket begränsade giltighetstid.

Styrelsen för Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn har under

åberopande av avtalets provisoriska karaktär godkänt avtalet samt meddelat,

att den icke har något att erinra mot den av stadskollegiet ifrågasatta

tilläggsbestämmelsen.

Stockholms läns landstings förvaltningsutskott biträder avtalet med av

stadskollegiet föreslaget förbehåll samt är berett att hos 1950 års landsting

tillstyrka bifall till detsamma.

Departementschefen.

Till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn har, såsom framgår

av den lämnade redogörelsen, sedan lång tid tillbaka den ena av karolinska

institutets pediatriska kliniker varit förlagd. Härför har staten lämnat

ekonomiskt stöd av växlande storlek enligt uppgörelser, som träffats

mellan anstaltens styrelse och karolinska institutets lärarkollegium. Efter

framställning från Stockholms stadskollegium, Stockholms läns landstings

förvaltningsutskott och vårdanstaltens styrelse har kommissionen för förhandlingar

rörande karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande m. in. på

Kungl. Maj:ls vägnar förhandlat om den framtida fördelningen av anstaltens

driftkostnader.

Det av kommissionen framlagda förslaget till avtal mellan staten, Stockholms

stad, Stockholms län och vårdanstalten innebär, att statsverket ikläder

sig ökade ekonomiska förpliktelser gentemot vårdanstalten. Enligt förslaget

skall sålunda i princip ingen rubbning ske i fråga om de statsanslag —

huvudsakligen bidrag till vissa avlöningskostnader — som f. n. utgå med

anledning av undervisningens förläggning till vårdanstalten. Härutöver

skall staten besfrida vårddagskostnaderna för vård av s. k. rikspatienter,

i den män intagning på den medicinska eller kirurgiska vårdavdelningen

sker för all tillgodose ilen vid kliniken bedrivna undervisningen och forskningen.

Den på statsverket fallande delen av kostnaderna bestämmes på

så sätt, all, sedan från de totala kostnaderna för vårdanstaltens drift dragits

de från karolinska institutets stat utgående bidragen samt vissa inkomster,

den därefter uppkomna restkostnaden fördelas på antalet vårddagar

för hela vårdanstalten. Därvid påföres staten vad som belöper å an
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

talet vårddagar för patienter, tillhörande andra sjukvårdsområden än Stockholms

stad och län, dock med avdrag av 3 procent, motsvarande kostnaden

för sådana patienter från andra sjukvårdsområden, som staden och länet

normalt beräknas mottaga å av dem själva drivna sjukhus. Återstående

restkostnad påföres Stockholms stad och län i relation til! antalet vårddagar

för stadens resp. länets sjuka. Parterna ha rätt att tillgodoräkna sig

av patienterna erlagda legosängsavgifter samt eventuellt statsbidrag till

driften av barnavdelningar. Därvid skall det belopp, staten äger att räkna

sig tillgodo för rikspatienter, reduceras med 3 procent och det sålunda avdragna

beloppet gottgöras staden och länet i förhållande till antalet vårddagar.

Avtalets giltighetstid är enligt förslaget begränsat intill dess den nya barnkliniken

vid karolinska sjukhuset står färdig, dock längst intill den 1 juli

1952. Trots den korta avtalstiden synes staten icke böra undandraga sig att

i ökad utsträckning deltaga i kostnaderna för vårdanstaltens drift. Statsverket

har en följd av år på förmånliga villkor kunnat utnyttja vårdanstalten

för medicinsk undervisning. De anspråk, som nu uppställas av övriga

avtalsparter, vilka tidigare i betydande utsträckning lämnat bidrag till

driftkostnaderna, synas därför icke böra avvisas. Jag ansluter mig sålunda

till huvudprinciperna i avtalsförslaget.

Stockholms stadskollegium har föreslagit stadsfullmäktige att godkänna

avtalet under förutsättning att till avtalet fogas en bestämmelse av sådan

innebörd, att den i § 3 i avtalsförslaget omförmälda slutliga restkostnaden

bestrides av staden resp. Stockholms läns landsting med högst det belopp

per vårddag, som motsvarar den genomsnittliga vårdkostnaden per vårddag

— efter avdrag av samtliga inkomster utom legosängsavgifter och eventuellt

statsbidrag till driften av barnavdelningar — vid stadens egna barnsjukhus

under motsvarande tid. Denna tilläggsbestämmelse, som torde ha

föreslagits i syfte alt undvika att Stockholms stad enligt bestämmelserna

i § 2 sjukhuslagen bleve huvudman för sjukhuset under den begränsade avtalstid,

varom nu är fråga, torde icke kunna medföra ökade förpliktelser

av något slag för statsverkets del. Stadskollegiets ändringsförslag föranleder

därför ingen erinran från min sida.

Avtalsförslagets bestämmelser i övrigt, vilka till en del motsvaras av gällande

överenskommelse mellan vårdanstalten och karolinska institutets lärarkollegium,

anser jag mig kunna tillstyrka.

Beträffande sättet för driftbidragets utbetalande till vårdanstalten innebär

avtalsförslaget, att utbetalningen skall ske i den ordning, som Kungl.

Maj:t, resp. staden och länet bestämma. Kommissionen har erinrat om att

vårdanstalten liksom Stockholms stad tillämpar ett med kalenderåret sammanfallande

räkenskapsår. Med hänsyn härtill synes det vara lämpligt att

nu endast upptaga ett anslag motsvarande statens andel i den beräknade

driftkostnaden under senare halvåret 1950. Vårdanstaltens styrelse torde

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

efter nu löpande kalenderårs utgång böra inkomma med uppgift om storleken

av det erforderliga driftbidraget. Förhandlingskommissionen har beräknat

statens andel i driftkostnaderna för nästa budgetår till omkring

167 000 kronor. Med utgångspunkt härifrån torde för den nu avsedda tiden

böra upptagas ett anslag å 84 000 kronor. För ändamålet synes böra uppföras

ett förslagsanslag till Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående förordade grunder

för fördelning av driftkostnaderna vid Kronprinsessan Lovisas

vårdanstalt för sjuka barn;

b) till Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret 1950/51

under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 84 000

kronor.

Anordnande av en transformatorstation vid akademiska sjukhuset

i Uppsala.

Förslag.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i 1945 års statsverksproposition framlagt

förslag anvisade riksdagen för ombyggnad av kirurgiska kliniken och nybyggnad

för öronkliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret

1945/46 ett investeringsanslag av 1 182 500 kronor. Av det av riksdagen

anvisade anslaget avsågos 234 500 kronor för nyssnämnda ombyggnad och

948 000 kronor för nybyggnaden. Ombyggnaden av den kirurgiska kliniken

har ännu inte kommit till utförande. Vid 1949 års riksdag anvisades vidare

ett reservationsanslag å 172 800 kronor till Utrustning m. in. för röntgenavdelningen

vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

I skrivelse den 17 februari 1950 har rektorsämbetet vid Uppsala universitet

hemställt om medgivande att av det av 1945 års riksdag till om- och nybyggnadsarbeten

för öronkliniken och kirurgiska kliniken anvisade investeringsanslaget

ett belopp av högst 9 300 kronor må utgå såsom bidrag till

bestridande av kostnaderna för anordnande av en transformatorstation i

den tillbyggnad till röntgenavdelningen, vartill medel beviljats av 1949 års

riksdag.

Av de till framställningen fogade handlingarna inhämtas följande.

Vid den utredning, som företogs i samband med framläggandet av förslag

rörande röntgenavdelningens om- och tillbyggnad, föreslogs, att ström till

röntgenavdelningens utvidgade parti skulle tagas från eu av sjukhusets

befintliga transformatorstationer. Spänningen från denna station är 220/130

volt. Kostaden för transformatorstationens utbyggande för detta ändamål

4 — Bihang till riksdagens protokoll 10.10. 1 sand. Kr 170.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

beräknades till 8 000 kronor, vilket belopp ingår i det av riksdagen år 1949

anvisade reservationsanslaget till utrustning in. in. för röntgenavdelningen.

Sedermera har i samband med pågående generalplanearbete för sjukhusområdet

utarbetats en plan för sjukhusets framtida elkraftförsörjning. Avsikten

är, att spänningen för sjukhusets elledningar skall höjas till 380/220

volt. I de senast tillkomna båda klinikerna, psykiatriska och öronklinikerna,

är denna högre spänning redan genomförd. Genom den nyligen slutförda

utredningen om den kirurgiska klinikens om- och tillbyggande inom generalplanens

ram har det blivit tydligt, att denna klinik i samband med de förestående

renoveringsarbetena bör överföras till generalplanens elspänning.

För detta ändamål måste tillkomma en ny transformatorstation, vilken

skulle kunna lämna elström icke blott till den kirurgiska kliniken utan jämväl

till bl. a. röntgenavdelningens nybyggnad. Transformatorstationen bör

installeras i röntgentillbyggnadens källarvåning.

Kostnaderna för den nya transformatorstationen beräknas till 26 600 kronor.

Då riksdagen redan beviljat ett anslag å 8 000 kronor till transformator

för röntgenavdelningen erfordras sålunda ytterligare 18 600 kronor, varav

staten och landstinget synas böra bekosta hälften var eller 9 300 kronor. Då

stationen avses att med huvuddelen av sin kapacitet betjäna den kirurgiska

kliniken synes det lämpligt att anlita de medel, som av 1945 års riksdag

beviljats för den kirurgiska klinikens ombyggnad.

Departementschefen.

Jag tillstyrker den nu gjorda hemställan om medelsanvisning till anordnande

av en transformatorstation. Av det anförda framgår, att stationen

avses betjäna ej blott den kirurgiska kliniken utan även andra byggnader

bl. a. röntgentillbyggnaden. Med hänsyn härtill synas kostnaderna lämpligen

böra bestridas från ett särskilt anslag till Bidrag till anordnande av en

transformatorstation vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Kostnaderna för

företaget ha uppskattats till 26 600 kronor. Mot denna beräkning har jag

intet att erinra. Då tidigare anvisats 8 000 kronor, utgör det nu erforderliga

beloppet 18 600 kronor, varav ena hälften bör bestridas av landstinget

och den andra av statsverket. Statens andel uppgår alltså till 9 300 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

till Bidrag till anordnande av en transformatorstation vid

akademiska sjukhuset i Uppsala under elfte huvudtiteln för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag ä 9 300

kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bertil Cederlund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Utbyggande av karolinska sjukhuset.................................... 3

Förslag och yttranden.......................................... 3

Dispositionsplan för sjukhusområdet ............................ 3

Uppförande av elevbostäder.................................... 6

Byggnadskommitténs anslagsäskanden för budgetåret 1950/51 ........ 8

Departementschefen............................................ 10

Karolinska sjukhuset: Utrustning...................................... 15

Förslag ...................................................... 15

Departementschefen............................................ 17

Anslag till Norrtulls sjukhus m. m..................................... 18

Inledning .................................................... 18

Förhandlingskommissionens utredning och förslag.................... 19

Yttranden.................................................... 27

Departementschefen............................................ 28

Bidrag till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn m. m........... 31

Inledning .................................................... 31

Förhandlingskommissionens utredning och förslag.................... 32

Yttranden.................................................... 38

Departementschefen............................................ 39

Anordnande av en transformalorslation vid akademiska sjukhuset i Uppsala.... 41

Förslag ...................................................... 41

Departementschefen............................................ 42

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:317 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1950151 till universitetssjukhusen m. m. a1 i texten
  2. SU 1950:175 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1950151 till universitetssjukhusen m. in. s. 1 i texten