Sök i Ratio Lex

Angående vissa byggnadsfrågor m. m. inerm ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde

1950-03-03 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:172, Angående vissa byggnadsfrågor m. m. inerm ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

1

Nr 172.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa byggnadsfrågor

m. m. inerm ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde; given Stockholms slott den 3

mars 1950.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 3 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlandeb, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och inrikesdepartementet

anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet

Weijne följande.

I 1950 års statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde

huvudtiteln, punkten 159, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1950/51 beräkna till Chalmers tekniska

högskola: Inredning och utrustning av nya lokaler ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition (bilagan 28, Kapi
1

— Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 172.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

talbudgeten, punkten 8) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola för

budgetåret 1950/51 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Jag torde nu ånyo få anmäla dessa anslagsfrågor. I samband härmed

torde jag få behandla vissa andra anslagsfrågor m. m.

1. Fortsatt disposition av det för budgetåret 1946/47 anvisade

investeringsanslaget till Om- och tillbyggnad

av landsarkivet i Göteborg.

Till detta ändamål anvisade riksdagen för budgetåret 1946/47 ett investeringsanslag

av 245 000 kronor. Genom beslut den 18 juni 1949 har

Kungl. Maj:t medgivit, att anslaget må disponeras under innevarande budgetår.

I skrivelse den 24 januari 1950 har byggnadsstyrelsen anhållit att

få disponera vid budgetårets utgång förefintlig behållning å anslaget jämväl

under budgetåret 1950/51, enär styrelsen ämnade så snart byggnadstillstånd

beviljats igångsätta byggnadsarbetena. Då jag funnit mig böra

biträda byggnadsstyrelsens framställning men riksdagens medgivande erfordras

för fortsatt disposition av anslaget, föreslår jag, att riksdagens medgivande

härtill inhämtas. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

medgiva, att vid utgången av budgetåret 1949/50 befintlig

behållning å det för budgetåret 1946/47 anvisade

investeringsanslaget till Om- och tillbyggnad av landsarkivet

i Göteborg må disponeras intill utgången av budgetåret

1950/51.

2. Fortsatt disposition av det för budgetåret 1946/47 anvisade

reservationsanslaget till Bidrag till uppförande av

nybyggnad för Göteborgs stadsbibliotek.

Till detta ändamål anvisade riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1946/47 ett reservationsanslag av 750 000 kronor. Genom beslut

den 22 april 1949 har Kungl. Maj:t medgivit, att anslaget må disponeras

under innevarande budgetår. Då det är önskvärt, att anslaget kan

disponeras även därefter, föreslår jag, att riksdagens medgivande inhämtas

till fortsatt disposition av anslaget intill utgången av budgetåret 1951/52.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

medgiva, att vid utgången av budgetåret 1949/50 befintlig

behållning å det för budgetåret 1946/47 anvisade

reservationsanslaget till Bidrag till uppförande av nybyggnad

för Göteborgs stadsbibliotek må disponeras intill utgången

av budgetåret 1951/52.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

3

3. Fortsatt disposition av det för budgetåret 1946 47 anvisade

investeringsanslaget till Ombyggnadsarbeten

vid kungl. biblioteket.

Till detta ändamål anvisade riksdagen för budgetåret 1946/47 ett investeringsanslag

av 520 000 kronor. Genom beslut den 18 juni 1949 har

Kungl. Maj:t medgivit, att anslaget må disponeras under innevarande

budgetår. I skrivelse den 24 januari 1950 har byggnadsstyrelsen anhållit

att få disponera vid budgetårets utgång förefintlig behållning å anslaget

jämväl under budgetåret 1950/51, enär styrelsen ämnade så snart byggnadstillstånd

beviljats igångsätta byggnadsföretaget. Då jag funnit mig

böra biträda byggnadsstyrelsens framställning, förordar jag, att riksdagens

medgivande att disponera anslaget även under nästa budgetår inhämtas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

medgiva, att vid utgången av budgetåret 1949/50 befintlig

behållning å det för budgetåret 1946/47 anvisade

investeringsanslaget till Ombyggnadsarbeten vid kungl.

biblioteket må disponeras intill utgången av budgetåret

1950/51.

4. Inredning av en ny fotografiateljé i nationalmusei byggnad.

I skrivelse den 1 augusti 1949 har överintendenten och chefen för nationalmuseum,

hemställt om anvisande av 40 000 kronor för inredande av en

ny fotografiateljé i nationalmuseibyggnaden.

Museichefen har anfört bland annat följande.

Det har numera visat sig, att ventilationssystemet i museets fotografiateljé

trots vissa förbättringsarbeten är helt otillfredsställande, vilket synes

ha medfört, att en i ifrågavarande lokaler arbetande kopist ådragit sig en

svårartad huvudvärk, enligt vad företagen utredning giver vid handen.

Jag hänvisar till två läkarintyg ävensom till ett yttrande från statens

institut för folkhälsan och ett från karolinska sjukhusets yrkesmedicinska

klinik. Enligt det förra yttrandet har vid undersökning tydligt framgått,

»att arbetslokalerna äro olämpliga att användas på det sätt som nu är

fallet», under det att det senare utmynnar i ett understrykande av »att

de hygieniska förhållandena på arbetsplatsen äro otillfredsställande».

Med anledning av vad sålunda förekommit har jag i skrivelse den 7 juli

1949 hos byggnadsstyrelsen hemställt, att byggnadsstyrelsen ville verkställa

och till mig överlämna en ny kostnadsberäkning av ett av styrelsen

år 1947 uppgjort förslag till inredande av ny fotografiateljé inom museibyggnaden.

Byggnadsstyrelsen har härefter i skrivelse till mig den 19 juli

1949 framlagt nya kostnadsberäkningar, av vilka framgår, att inredande

av en fotografiateljé i enlighet med det tidigare förslaget numera kan beräknas

draga en kostnad av 40 000 kronor.

Frågan om inredande av ny fotografiateljé i nationalmuseibyggnaden

har sålunda nu bliyit trängande. Härtill må anmärkas, att ett genomförande

av det föreliggande förslaget såtillvida icke kan anses innebära ett före
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 172.

gripande av nationalmuseiutredningens förslag, som detta enligt vad jag

har mig bekant härutinnan kommer att helt överensstämma med det förevarande.

Byggnadsstyrelsen har vitsordat, att museets nuvarande fotografiateljé

både ur teknisk och hygienisk synpunkt är olämplig som arbetslokal, samt

tillstyrkt anvisande av 40 000 kronor till inredning av en ny ateljé enligt

styrelsens förslag av år 1947.

Statskontoret har med hänsyn till vad som anförts i ärendet icke velat

motsätta sig ett tillmötesgående av museichefens framställning.

Departementschefen. Med hänsyn till att nationalmuseets nuvarande

fotografiateljé synes vara helt undermålig och hälsovådlig som arbetslokal,

tillstyrker jag, att medel anvisas till inredande av en ny ateljé inom

museibyggnaden. Mot det föreliggande förslaget har jag icke funnit anledning

till erinran och jag föreslår därför att för nästa budgetår för ifrågavarande

ändamål anvisas ett investeringsanslag av 40 000 kronor. Jag

hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Inredning av ny fotografiateljé i nationalmusei

byggnad för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten under

statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 40 000 kronor.

5. Vissa ändringsarbeten inom zoologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala.

För innevarande budgetår har till ifrågavarande ändamål anvisats ett

investeringsanslag av 50 000 kronor, avseende inredande av två arbetsrum

inom zootomiska laboratoriets utrymmen (13 000 kronor) och av fem arbetsrum

på institutionsbyggnadens vind (37 000 kronor). Medelsanvisningen

har föranletts av att flera nya befattningar inrättats vid zoologiska

institutionen och att jämväl den nyupprättade zoofysiologiska institutionen

inrymts i byggnaden.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid universitetet har nu anfört,

att det vid äskandet av nämnda anslag hade varit svårt att bedöma

zoofysiologiska institutionens behov och lokalmöjligheterna inom byggnaden.

Det hade varit meningen, att institutionen efter omändringarna skulle

övertaga vissa rum i källarvåningen, men dessa vore ej lämpliga för fysiologiska

arbeten. På grund av stark tillströmning av studerande måste

ytterligare laboratorieutrymmen anskaffas snarast möjligt. Den mest rationella

lösningen vore, att en vaktmästarbostad, som bleve ledig sommaren

1950, omändrades till tre laboratorier, sekretariat och kylrum. Enligt av

byggnadsstyrelsen gjord beräkning skulle kostnaderna härför uppgå till

45 000 kronor. Om bostaden bleve inredd på föreslaget sätt, kunde förutnämnda

källarrum ställas till zoologiska institutionens förfogande. Sek
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

tionen hemställde, att nyssnämnda belopp måtte anvisas för budgetåret

1950/51. Eventuellt kunde inredandet av vindsrummen anstå och härför

anvisat belopp disponeras för omändring av vaktmästarbostaden.

Framställningen har tillstyrkts av universitetets drätselnämnd, det större

akademiska konsistoriet, byggnadsstyrelsen och universitetskanslern.

Departementschefen. Den nu föreliggande framställningen om ytterligare

medelsanvisning för ändringsarbeten inom zoologiska institutionens

byggnad har huvudsakligen föranletts av att antalet studerande inom zoofysiologiska

institutionen blivit större än beräknat och av att möjlighet

uppkommit att disponera vissa bostadsutrymmen för institutionens behov.

Jag anser mig böra tillstyrka, att för omändring av bostadsutrymmena för

nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av 45 000 kronor.

I detta sammanhang torde få behandlas en annan fråga rörande institutionslokalerna.

För budgetåret 1948/49 anvisades ett investeringsanslag

av 18 000 kronor till Inredning av vissa lokaler inom zoologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala. Medelsanvisningen avsåg inredning av

ett djurstall på vinden. Dessa inredningsarbeten ha ännu icke kommit

till stånd. Universitetsmyndigheterna ha nu anhållit, att anslaget i stället

skulle få användas till att uppföra ett fristående djurstall på institutionens

tomt. Vederbörande institutionsföreståndare ha nämligen numera funnit,

att djurstallet på vinden skulle bli otillräckligt och att rastgårdar erfordras.

Ritningar till ett fristående djurstall ha utförts av Uppsala universitets

byggnadskontor, som tillika förklarat, att anslaget å 18 000 kronor

syntes förslå till uppförandet av detta djurstall. Jag har icke något att

erinra mot bifall till denna framställning, därest förslaget, som ännu icke

granskats av byggnadsstyrelsen, av denna myndighet finnes godtagbart.

Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde anslaget under

angivna förutsättning få disponeras på föreslaget sätt.

Under åberopande av vad som anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Vissa ändringsarbeten inom zoologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1950/51 å

kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond anvisa

ett investeringsanslag av 45 000 kronor.

6. Avskrivning av ett universitetet i Uppsala beviljat lån

för institutet för högspänningsforskning m. m.

I underdånig skrivelse den 8 oktober 1948 har föreståndaren för institutet

för högspänningsforskning vid universitetet i Uppsala, professorn E. II.

Norinder gjort framställning dels angående befrielse för universitetet från

skyldighet att återbetala ett lån å 425 000 kronor, som universitetet erhållit

år 1981 för anordnande av lokaler m. m. för institutet för högspännings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

forskning, dels angående dispositionen av B. John F. Anderssons donationsfond

vid universitetet. Angående ifrågavarande lån och donationsfond inhämtas

av handlingarna i ärendet till en början följande.

Genom ett den 3 maj 1918 dagtecknat gåvobrev donerade ingenjören B.

John F. Andersson och hans hustru vissa medel till Uppsala universitet för

främjande av lösningen av vissa frågor, hörande till luftelektricitetens område.

Samtidigt överlämnade donator till en stiftelse, benämnd »B. John

F. och Svea Anderssons stiftelse för främjande av forskning inom electricitetsläran

med hänsyn särskilt till atmosfäriska urladdningar» en av donator

ägd institution, åskledarkontrollanstalten.

Vad beträffar donationsmedlen bestämde donator, att dessa skulle fonderas

tills de vuxit till ett sådant belopp, att, efter det en sjättedel av årsavkastningen

lagts till kapitalet, medel funnes för inrättande och avlönande

av en professur i elektricitetslära, för uppförande av institutionsbyggnad

m. m., för beredande av erforderligt årsanslag för de arbeten, som utfördes

därstädes samt för understödjande av åskledarkontrollanstalten.

Genom propositionen 1931: 64 framlade Kungl. Maj:t förslag om finansiellt

stöd från statens sida för förverkligande av det med donationen avsedda

ändamålet. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag beslöt riksdagen

(skrivelsen 1931: 94), bland annat, att vid universitetet i Uppsala upprätta

ett institut för högspiinningsforskning, att, med iakttagande av de i donationsbrevet

angivna villkor och bestämmelser, från och med den 1 juli 1932

vid universitetet inrätta en professur i elektricitetslära, benämnd »B. John

F. och Svea Anderssons professur i elektricitetslära med särskild hänsyn till

atmosfäriska urladdningar», att bevilja medel för avlönande av innehavaren

av nämnda professur samt att bevilja universitetet ett räntefritt lån å

425 000 kronor för uppförande, inredning och utrustning av lokaler för institutet

för högspänningsforskning. Sistnämnda lån anvisades av riksdagen

å riksstaten för budgetåret 1931/32 bland utgifter för kapitalökning under

rubriken »Fonden för förlag till statsverket» att utgå av lånemedel. Detta

ekonomiska understöd beviljades under förutsättning att, så snart ske kunde,

de genom sagda gåvobrev överlämnade medlen användes ej mindre till

återbetalning av nyssnämnda lån, än även till bestridande av avlöning för

innehavaren av professuren ävensom övriga med institutets verksamhet

förenade kostnader. Riksdagen utgick ifrån att samtliga ifrågavarande kostnader

skulle efter en till ungefär tio år beräknad tid kunna bestridas av

donationsmedlen.

Sedermera ha — i enlighet med vad som förutsattes redan i propositionen

1931:64 — vissa ytterligare medel av riksdagen beviljats för personal- och

driftskostnader vid institutet för högspänningsforskning.

I överensstämmelse med beslut av 1938 års riksdag (propositionen

1938: 218 och riksdagens skrivelse 1938: 417) har därefter den av donatorn,

ingenjören B. John F. Andersson, grundade åskledarkontrollanstalten anslutits

till högspänningsinstitutet såsom en särskild avdelning.

Professor Norinders framställning går ut på följande, nämligen

dels att riksdagens medgivande måtte utverkas till att Uppsala universitet

befrias från skyldigheten att återbetala förutnämnda räntefria lån

å 425 000 kronor,

dels att bestämmelser måtte utfärdas av innebörd att avkastningen å den

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 172.

av ingenjören Andersson och hans maka donerade fonden, förslagsvis benämnd

»B. John F. och Svea Anderssons dispositionsfond för åskforskning»,

skall, sedan två tiondelar lagts till fondens kapital, disponeras för täckande

av kostnader för sådana forsknings- och utredningsuppgifter, vilka falla

inom ramen för den forskningsverksamhet donationen avser att främja, varvid

det skall ankomma på kanslern för rikets universitet att, efter framställning

av innehavaren av professuren i elektricitetslära och sedan matematisk-naturvetenskapliga

sektionen avgivit yttrande i ärendet, i varje särskilt

fall bevilja anslag ur fonden,

dels ock att medgivande måtte lämnas angående disponerande av ett belopp

av 130 000 kronor av de senaste årens behållna avkastning å fonden

för täckande av kostnaderna för uppförande av en särskild byggnad vid institutet

för högspänningsforskning, avsedd för åskledarkontrollanstaltens

lokalbehov.

I professor Norinders framställning har anförts bland annat följande.

Institutets uppgift att svara för forskning på ett ur såväl vetenskaplig

som praktisk synpunkt ytterst viktigt område har ställt mycket stora krav

icke minst på utrustning och nödvändig personal. Genom att institutet

kommit att över huvud taget svara för en nyckelposition i fråga om åskforskning

ha dessa krav ytterligare accentuerats. Att institutet kunnat hävda

denna sin ställning beror icke minst på att man vid detsamma lyckats få

fram mätapparater och andra hjälpmedel med de speciella egenskaper, som

äro en nödvändig betingelse för modern åskforskning. Erfarenheten har

visat, att denna forskning för att rätt kunna bedrivas och hävda sin ställning

måste till sitt förfogande ha omfattande yttre resurser i form av vidlyftiga

och dyrbara experimentella anordningar.

Institutets inklusive åskledarkontrollanstaltens direkta, årliga anslag för

drift och materiel uppgår för närvarande till 64* 000 kronor. B. John F. Anderssons

fond uppgick den 1/7 1948 till 1 045 548 kronor med en årlig avkastning

av 33 400 kronor. Det kommer alltså med nuvarande ränteläge

att dröja avsevärd tid, innan fonden blir i sådant läge, att institutet kan

återbetala sitt lån och driva sin verksamhet på den resterande avkastningen.

Det synes ur denna synpunkt rimligt, att fondens avkastningsmedel redan

nu komma till nytta för forskningen.

De medel, som institutet nu disponerar för sin verksamhet, räcka icke

för erforderliga arbeten, utan man är hänvisad till att på olika sätt skaffa

tillfälliga anslag. Detta medför stor osäkerhet i planläggningen särskilt av

vissa forskningsuppgifter på längre sikt. Det har också under senare år blivit

allt svårare att skaffa bidrag till verksamheten från privat håll.

Ur andra synpunkter är det i högsta grad önskvärt, att institutet har

möjligheter att disponera medel för speciella forskningsuppgifter, vilka göra

sig gällande och fordra snabb lösning. Sådana uppgifter äro betingade av

plötsligt uppdykande, ännu icke klarlagda skadegörelser genom åskslag.

För sin lösning fordra dessa speciella och ofta mycket omfattande undersökningar.

Medel för sådana fall kunna icke förutberäknas i den årliga budgeten

för institutet.

Behovet att ha tillgång till särskilda medel ur en dispositionsfond har

därför gjort sig starkt gällande. Att härvid söka stöd hos enskilda företag

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

har vid inånga tillfällen icke varit lämpligt. Enligt min erfarenhet ställa

dessa i vissa fall villkor för arbetets bedrivande, vilka icke äro förenliga med

institutets självständighet.

Universitetskanslern, som i ärendet hört matematisk-naturvetenskapliga

sektionen, drätselnämnden och det större akademiska konsistoriet i Uppsala,

har tillstyrkt professor Norinders framställning och därvid framhållit,

att ett bifall till denna innebure, att fondens avkastning framdeles beräknades

icke komma att anlitas för bestridande av de nu av statsmedel utgående

utgifterna för uppehållande av ifrågavarande professur samt övriga

med driften vid institutet förenade kostnader. Kanslern har anfört bland

annat följande.

Jag får för min del framhålla, att det måste dröja en mycket avsevärd

tid, innan fondens kapital uppgår till sådant belopp, att återbetalning av

omförmälda lån kan ske och institutet driva sin verksamhet med anlitande

av fondens avkastning. Under sådana förhållanden synes mig goda skäl tala

för att åtgärder vidtagas för att redan nu göra fondens avkastning disponibel

för forsknings- och utredningsuppgifter vid institutet. Så vitt jag kan

finna, synes ett beslut i dylik riktning stå i god överensstämmelse med syftet

i den Anderssonska donationen. Man kan givetvis tänka sig, att de nuvarande

kapitaltillgångarna i fonden anlitas för lånets återbetalande, men

härigenom kommer den årliga avkastningen å återstående donationsmedel

att så avsevärt reduceras, att de belopp, som därefter skulle kunna komma

forskningen till godo, icke bliva av önskvärd omfattning. Under sådana förhållanden

synes mig övervägande skäl tala för ett bifall till professor Norinders

förslag om lånets avskrivning.

Vidkommande de föreslagna ändrade reglerna för disponerandet av fondens

avkastning, avseende bland annat att två tiondelar i stället för i donationsurkunden

angiven en sjättedel av den årliga avkastningen skulle läggas

till kapitalet, är jag av den uppfattningen, att fonden genom bifall till förslaget

komme att på ett tillfredsställande sätt befrämja de syften, som lågo

donator om hjärtat, och icke stå i strid med hans avsikter. Jag anser mig

alltså böra tillstyrka bifall till förslaget även i denna del.

Vad beträffar professor Norinders framställning om ianspråktagande av

130 000 kronor av fondens avkastning för tillgodoseende av åskledarkontrollanstaltens

lokalbehov anser jag med hänsyn till i donationsbrevet av

den 3 maj 1918 given föreskrift om donationsmedlens användning jämväl

till understödjande av åskledarkontrollanstalten hinder icke böra möta, att

taga nämnda belopp i anspråk för angivna ändamål (se propositionen

1931: 64 s. 12 ff och propositionen 1938: 218 s. 58 ff). Det torde få ankomma

på byggnadsstyrelsen att verkställa erforderlig utredning beträffande

den ifrågasatta byggnadens utförande.

Statskontoret har ansett hela förevarande fråga böra tagas upp till förnyad

prövning och har därför hemställt, att professor Norinders framställning

icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Justitiekansler sämbetet, som icke yttrat sig i frågan om återbetalning av

lånet å 425 000 kronor, har icke haft någon erinran mot bifall till framställningen

i övrigt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kunql. Maj:ts proposition nr 172.

Jag torde i detta sammanhang även få erinra om att riksdagens revisorer

i sin till 1949 års riksdag avgivna berättelse angående verkställd granskning

av riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning för budgetåret 1947/48 till

behandling upptogo frågan om avveckling av, bland annat, det under fonden

för förlag till statsverket av 1931 års riksdag beviljade anslaget å

425 000 kronor till lån till universitetet i Uppsala för anordnande av lokaler

m. in. för institutet för högspänningsforskning. I riksgäldsfullmäktiges yttrande

häröver av den 4 januari 1949 uttalade sig fullmäktige för att en avskrivning

av nämnda anslag borde kunna ske.

Sedermera ha riksgäldsfullmäktige i underdånig skrivelse den 26 januari

1950 beträffande ifrågavarande lån erinrat, att frågan om dettas avskrivning

för närvarande låge under Kungl. Maj:ts prövning, varför fullmäktige

endast ville uttala, att därest professor Norinders framställning skulle bifallas,

avskrivning borde ske av det ifrågavarande anslaget medelst anlitande

av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Departementschefen. Som av den föregående redogörelsen framgått har

vid inrättandet av institutet för högspänningsforskning vid universitetet i

Uppsala från statsmakternas sida förutsatts, att genom anlitande av B.

John F. Anderssons donation skulle, så snart ske kunde, icke blott återbetalas

det räntefria lån å 425 000 kronor, som beviljats universitetet för

uppförande, inredning och utrustning av lokaler för nämnda institut, utan

även bestridas kostnaderna för avlöning åt innehavaren av B. John F. och

Svea Anderssons professur i elektricitetslära ävensom övriga med nämnda

instituts verksamhet förenade kostnader. Fondens kapitalbehållning utgjorde

den 30 juni 1948 i runt tal 1 045 000 kronor, och den årliga avkastningen

uppgick vid samma tid till omkring 33 400 kronor. Jämlikt donationsvillkoren

skall avkastningen av donationen läggas till kapitalet, tills detta

vuxit till ett sådant belopp att efter det en sjättedel av årsavkastningen

fonderats, medel finnas för inrättande och avlönande av en professor i elektricitetslära,

för uppförande av institutionsbyggnad in. m. för institutet för

högspänningsforskning, för beredande av erforderligt årsanslag för de arbeten,

som utföras därstädes, samt för understödjande av den till institutet

knutna åskledarkontrollanstalten.

De kostnader för verksamheten vid institutet för högspänningsforskning,

som för närvarande bestridas av universitetets anslag å riksstaten till avlöningar,

omkostnader och materiel, kunna enligt vad jag under hand inhämtat

beräknas till omkring 100 000 kronor per år. Med hänsyn härtill och

till fondens nuvarande ställning torde det dröja avsevärd tid, innan det blir

möjligt icke blott att med anlitande av fondens medel återbetala förutnämnda

lån utan att därjämte dels fondera en del av fondens årsavkastning

dels med återstoden av denna bestrida kostnaderna för verksamheten

vid institutet. I betraktande av detta förhållande finner jag övervägande

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

skäl tala för att åtgärder vidtagas för att tidigare låta fondens medel komma

forskningen till godo. För egen del har jag icke funnit anledning till

erinran mot det förslag härvidlag, som framlagts av professorn Norinder

och tillstyrkts av universitetskanslern. Jag förordar därför, att ifrågavarande

lån å 425 000 kronor avskrives medelst anlitande av fonden för oreglerade

kapitalmedelsförluster samt att bestämmelser meddelas angående den

fortsatta dispositionen av B. John F. Anderssons donation i huvudsaklig

överensstämmelse med det i ärendet framlagda förslaget. För avskrivningen

såväl som för den ifrågasatta ändringen av donationsbestämmelsema erfordras

emellertid riksdagens medgivande — det sistnämnda med hänsyn

till de villkor, som av riksdagen uppställts vid inrättandet av institutet för

högspänningsforskning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) medgiva, att avskrivning må ske medelst anlitande av

fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster av det universitetet

i Uppsala beviljade lånet å 425 000 kronor för anordnande

av lokaler för institutet för högspänningsforskning,

b) medgiva, att B. John F. Anderssons donationsfond

vid universitetet i Uppsala må framdeles disponeras i huvudsaklig

överensstämmelse med vad jag i det föregående

förordat.

7. Ombyggnad av fysiska institutionens och barnklinikens

i Lund nuvarande byggnader.

Genom beslut den 26 april 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att i samråd med vederbörande myndigheter vid universitetet i

Lund verkställa förnyad utredning rörande utbyggnadsplan för universitetet.

Sedan utredningen slutförts, har byggnadsstyrelsen med skrivelse den

30 juni 1949 överlämnat utredning i ämnet, benämnd »1948 års förslag till

generalplan för utbyggande av Lunds universitet». Förslaget har godkänts

av det större konsistoriet i Lund och universitetskanslern. I nämnda utredning

lämnas en närmare redogörelse för redan beslutade byggnadsåtgärder

och de nuvarande lokalförhållandena vid universitetet, varjämte

framlägges plan för ytterligare byggnadsåtgärder.

Den av statsmakterna beslutade nybyggnaden vid universitetet för institutionerna

för fysik, matematik samt mekanik och matematisk fysik är nu

under uppförande och beräknas bliva färdigställd under år 1950, varigenom

den nuvarande institutionsbyggnaden för fysik kommer att frigöras för

annat ändamål. Den nuvarande barnkliniken, tillhörande Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund och belägen inom det s. k. södra lasarettsområdet,

vilket med därå uppförda byggnader avses skola successivt över
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 172.

föras till universitetet, kommer likaledes genom färdigställande av en under

uppförande varande ny pediatrisk klinik att bliva tillgänglig för annan

användning. Jämväl detta beräknas inträffa under år 1950.

I skrivelse den 22 december 1949 har byggnadsstyrelsen framlagt slutgiltigt

förslag till användningen av fysiska institutionens och barnklinikens i

Lund nuvarande byggnader och äskat anslag till erforderliga ombyggnadsarbeten.

I nyssnämnda förslag till generalplan för utbyggande av Lunds universitet

har räknats med att den nuvarande fysik byggnaden

i första hand skulle tagas i anspråk för institutionen för klassisk fornkunskap

jämte antikmuseet. Detta museum, som nu disponerar lokaler, belägna

under aulan i universitetshuset, har med hänsyn till såväl samlingarnas

nuvarande omfattning som undervisningens behov vid den verkställda utredningen

ansetts böra beredas ökade lokaler. Då fysikbyggnaden i dess

helhet icke lämpligen kunde utnyttjas för institutionen för klassisk fornkunskap

jämte antikmuseet har enligt förslaget till generalplan utrymme

ansetts där böra beredas jämväl för de klassiska språken, latin och grekiska.

En i samråd med universitetet verkställd skissutredning har, framhåller

nu byggnadsstyrelsen, givit vid handen, att den i förslaget till generalplan

antydda lösningen låter sig väl genomföras. De härför behövliga arbetena,

som framginge av fyra den 30 augusti 1949 dagtecknade ritningar,

omfattade i första hand vissa ändringsarbeten inom byggnaden i avsikt

att erhålla smärre rum för lärare m. m. Vidare erfordrades en upprustning

av byggnadens uppvärmningssystem och elektriska installationer. För antikmuseet

avsåges att dels iordningställa byggnadens mittparti i bägge våningarna

och dels uppföra en till västra gaveln ansluten mindre envåningsflygel

i enkelt utförande.

Kostnaderna ha beräknats för erforderliga ombyggnadsarbeten jämte

upprustning av värmesystemet och de elektriska installationerna till 315 000

kronor samt för den nya flygeln till 120 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har

räknat med, att under nuvarande förhållanden ombyggnaden och upprustningen

av den befintliga byggnaden i första hand borde komma till utförande,

medan tillbyggnaden kunde hänföras till en andra byggnadsetapp,

varför de för nästa budgetår erforderliga medlen kunde begränsas till

315 000 kronor.

I fråga om den nuvarande barnkliniken har i generalplaneförslaget

anförts, att denna byggnad sannolikt bleve den första, som

vid ett successivt överförande av södra lasarettsområdet till universitetet

kunde tagas i anspråk för att tillgodose något för universitetet angeläget

lokalbehov, varvid i första hand räknades med att bereda en tillfällig lättnad

i mera aktuella lokalsvårigheter.

Sedan man kunnat närmare bedöma tidpunkten för färdigställandet av

den nya pediatriska kliniken, har, anför byggnadsstyrelsen, inom styrelsen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 172.

i samråd med universitetet till behandling upptagits frågan om den gamla

klinik byggnadens iordningställande för att tillgodose lokalbehoven för den

juridiska fakulteten samt ämnet statskunskap. Vid en mera ingående utredning

rörande möjligheterna att utnyttja byggnaden för nämnda ändamål

hade det framgått, att väl lämpade lokaler kunde erhållas till kostnader,

vilka i förhållande till de utrymmen, som kunde utvinnas, vore att anse

såsom rimliga.

I förslaget till generalplan hade räknats med, att juridiska fakultetens

lokalfråga framdeles skulle definitivt lösas genom uppförande av en nybyggnad

inom det södra lasarettsområdet, men att fakulteten dessförinnan

under en övergångsperiod borde få disponera lokaler i barnklinikens nuvarande

byggnad. Den nu gjorda utredningen hade emellertid givit vid

handen, att man inom denna byggnad syntes kunna nå en så god lösning,

att fakultetens lokalbehov därigenom skulle bliva tillgodosett för en längre

tid framåt.

Det förslag till den här berörda ombyggnaden, som byggnadsstyrelsen

låtit upprätta, framgår av fyra den 30 augusti 1949 dagtecknade ritningar.

Arbetena skulle i enlighet härmed bliva förhållandevis begränsade och även

i princip av samma art som de inom gamla fysiska institutionen.

Kostnaderna ha beräknats till sammanlagt 325 000 kronor.

I samband med iordningställandet av ifrågavarande byggnader för nya

ändamål måste man, framhåller byggnadsstyrelsen, jämväl räkna med en

allmän upprustning och iståndsättning av desamma; underhållet av dem

hade nämligen under de närmast föregående åren starkt begränsats, eftersom

man sedan länge räknat med, att de skulle frigöras för annan användning.

Kostnaderna för nu avsedda åtgärder vore medräknade i de av styrelsen

angivna kostnadsbeloppen.

Juridiska fakulteten har, anför byggnadsstyrelsen slutligen, för närvarande

lokaler inom byggnaden Sandgatan 1, vilken delades med teologiska

fakulteten. Sedan lokalfrågan för de juridiska ämnena lösts på av styrelsen

föreslaget sätt, är avsikten att de utrymmen, som därvid frigöras i nämnda

fastighet, skola tillföras teologiska fakulteten. De härmed förbundna byggnadsåtgärderna

bleve av ringa omfattning, och medel för deras genomförande

syntes böra äskas först av 1951 års riksdag.

Departementschefen. Den av mig i det föregående berörda, av byggnadsstyrelsen

i samråd med vederbörande universitetsmyndigheter jämlikt

Kungl. Maj:ts uppdrag verkställda utredningen rörande utbyggnadsplan

för universitetet i Lund ger vid handen, att universitetets byggnadsbestånd

är otillräckligt med hänsyn till den starka ökningen av studentantalet

under tiden efter de olika institutionsbyggnadernas uppförande.

Jag vill erinra om, att någon ny institutionsbvggnad icke tillkommit

vid universitetet, sedan den kemiska institutionen blev färdig år

1936. De skilda vetenskapernas utveckling under de senaste decennierna,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

tillkomsten av nya ämnen och utökningen av personalorganisationen samt

undervisningens omläggning till den numera allt vanligare kombinationen

av föreläsningar, övningar och kurser liksom i synnerhet de naturvetenskapliga

och medicinska institutionernas behov av omfattande och utrymmeskrävande

teknisk och instrumentell utrustning ha medfört, att

byggnadsbeståndet till stor del måste betecknas såsom ej blott otillräckligt

utan även otidsenligt med hänsyn till forskningens och undervisningens nuvarande

omfattning och inriktning.

I anslutning till den uppgjorda utbyggnadsplanen har byggnadsstyrelsen

nu framlagt förslag till ombyggnad av fysiska institutionens och barnklinikens

i Lund nuvarande byggnader, vilka under innevarande år beräknas

bliva disponibla för andra ändamål genom färdigställandet av nybyggnader.

Enligt nämnda förslag skall den nuvarande fysikbyggnaden utnyttjas för

institutionen för klassisk fornkunskap jämte antikmuseet samt de klassiska

språken, latin och grekiska. Den gamla klinikbyggnaden åter föreslås

skola utnyttjas för att tillgodose lokalbehoven för den juridiska fakulteten

samt ämnet statskunskap. Vad sålunda föreslagits har icke givit mig anledning

till erinran.

Kostnaderna för om- och tillbyggnad av fysikinstitutionen jämte upprustning

av värmesystemet och de elektriska installationerna ha beräknats

till 435 000 kronor, varav 120 000 kronor belöpa på en mindre tillbyggnad

för antikmuseet och 315 000 kronor å byggnadsföretaget i övrigt,

medan kostnaderna för ombyggnaden av klinikbyggnaden beräknats till

325 000 kronor.

Tillbyggnaden av fysikbyggnaden torde i enlighet med byggnadsstyrelsens

förslag böra hänföras till en andra bvggnadsetapp. För övriga föreslagna

byggnadsåtgärder synes medel böra anvisas å riksstaten för nästa

budgetår. Det erforderliga investeringsanslaget beräknar jag i enlighet med

styrelsens förslag till (315 000 -j- 325 000 =) 640 000 kronor. Anslaget torde

lämpligen böra uppföras under den rubrik som angives i det följande.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Ombyggnad av fysiska institutionen vid universitetet

i Lund m. m. för budgetåret 1050/51 å kapitalbudgeten

under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 640 000 kronor.

8. Nybyggnad för bostäder åt vaktmästare vid vissa

institutioner vid universitetet i Lund.

Till uppförande av nybyggnad för fysiska institutionen vid universitetet

i Lund, vilket företag även avser nybyggnad för institutionerna för matematik

samt för mekanik och matematisk fysik, har riksdagen anvisat sam
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts -proposition nr 172.

manlagt i runt tal 2 930 000 kronor (jfr 1949 års statsverksproposition,

kapitalbudgeten, bilagan 29, punkten 3).

Byggnadsstyrelsen har nu föreslagit, att en i nämnda företag ingående

vaktmästarbostad icke skulle komma till stånd utan i stället anslag anvisas

till uppförande av en även för andra institutioner avsedd byggnad för vaktmästarbostäder.

Av ärendet inhämtas bland annat:

Det av Kungl. Maj:t den 29 juni 1946 godkända ritningsförslaget till

nybyggnaden för fysiska institutionen upptog en vaktmästarbostad om 3

rum och kök, förlagd i en friliggande enfamiljsbyggnad. Kostnaden för

denna bostad ingick i det förutnämnda beloppet med 45 000 kronor inklusive

kostnader för yttre ledningar och planering.

Intill det område, där institutionsbyggnaden uppföres, äro jämväl vissa

nybyggnader för andra institutioner planerade, i vilket sammanhang styrelsen

vill framhålla, att riksdagen fattat beslut om uppförande av nybyggnader

för ämnena fysiologi och bakteriologi.

Vid den närmare bearbetning av frågan om dessa byggnaders planering

och om den framtida dispositionen av markområdet i dess helhet, som

byggnadsstyrelsen verkställt i samband med upprättande av förslaget till

generalplan för universitetet, har styrelsen funnit det mindre lämpligt, att

vaktmästarbostäder för de skilda institutionerna anordnas i form av friliggande

enfamiljshus i anslutning till respektive institutionsbyggnader. Då

dessa bostäder lämpligen icke heller böra inrymmas inom en institutionsbyggnad

av bär ifrågavarande slag, har styrelsen i samråd med universitetet

undersökt möjligheten att sammanföra ett antal bostäder till en gemensam

byggnad för detta särskilda ändamål.

Vid framställningen fogat ritningsförslag avser sålunda en dylik byggnad,

omfattande fyra vaktmästarbostäder om 3 rum och kök samt så anordnad,

att möjlighet hålles öppen för framtida tillbyggnad. Den nu föreslagna

byggnaden har kostnadsberäknats till 150 000 kronor inklusive yttre

ledningar och planering m. m. Byggnadsstyrelsen hemställer, att för uppförande

av byggnaden måtte anvisas (150 000 — 45 000 =) 105 000 kronor.

Departementschefen. Såsom av den föregående redogörelsen framgår har

byggnadsstyrelsens framställning huvudsakligen föranletts av önskemål att

ernå en bättre markdisposition och en lämpligare förläggning av vaktmästarbostäder.

Jag anser mig böra understödja framställningen. Mot den

begärda medelsanvisningen, 105 000 kronor, har jag intet att erinra. Av de

till nybyggnaden för fysiska institutionen anvisade medlen bör således ett

belopp av 45 000 kronor få disponeras till uppförande av ifrågavarande

byggnad för vaktmästarbostäder. Motsvarande spörsmål uppkommer icke

i fråga om övriga byggnadsföretag, som beröras av nu ifrågavarande förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för bostäder åt vaktmästare vid vissa

institutioner vid universitetet i Lund för budgetåret

1950/51 å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 105 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

9. Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola m. m.

A. Nybyggnader.

Till uppförande av nybyggnader för Chalmers tekniska högskola ha för

budgetåren 1945/46—1949/50 anvisats tillhopa 9 478 000 kronor, varav

för innevarande budgetår 114 000 kronor.

Högskolans kollegienämnd har — såvitt angår anslagsändamål, som böra

tillgodoses under nämnda anslag — hos överstyrelsen för de tekniska högskolorna

hemställt, bland annat, att till vissa byggnadsarbeten vid högskolan

måtte för nästa budgetår anvisas sammanlagt 6 010 000 kronor.

Kollegienämnden har därvid åberopat en från Chalmerska byggnadskommittén

till kollegienämnden ingiven framställning i ämnet jämte tillhörande

handlingar.

Överstyrelsen har beträffande den del av kollegienämndens framställning,

som nu är i fråga, föreslagit en till 4 885 000 kronor begränsad medelsanvisning

för nästa budgetår.

De för närvarande aktuella byggnadsföretagen vid högskolan finnas upptagna

i följande sammanställning, i vilken i förekommande fall tillika angivits

för de olika företagen hittills anvisade belopp, nu beräknade totalkostnader,

av kollegienämnden för budgetåret 1950/51 äskade medel och

av överstyrelsen föreslagen medelsanvisning:

Byggnader

Hittills

anvisade

belopp

Nu beräknad

totalkostnad

Av kollegienämnden

för budgetåret

1950/51 äskad

medelsanvisning

Av överstyrelsen för

budgetåret 1950/51

föreslagen medels- anvisning

Nybyggnad för avd.

för maskinteknik . .

4 640 000

7 545 000

1 400 000

1 400 000

Nybyggn ad för avd.

för elektroteknik . .

2 500 000

5150 000

2 650 000

2 650 000

Nybyggnad för biblio- teket . ........

700 000

1 320 000

—

Nybyggnad för kans- liet ..........

—

1 175 000

500 000

—

Tillbyggnad för kemi- avd..........

_

6 400 000

1 000 000

375 000

Övertagande av

Gibraltarvallen . . .

_

460 000

460 000

460 000

Summa kronor

7 840 000

22 050 000

6 010 000

4 885 000

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande.

Nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik.

Av denna byggnad ha hittills påbörjats och i det närmaste färdigställts dels

värme- och kraftcentralen och dels den byggnadsdel, som innehåller ritoch

föreläsningssalar. Den för laboratorier avsedda delen av byggnadskomplexet

återstår. De totala kostnaderna för hela byggnadskomplexet ha se
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 172.

nast (se 1949 års statsverksproposition, Bilaga 29, Kapitalbudgeten, s. 10

och 11) uppskattats till 4 981 000 kronor, varav 2 545 000 kronor för högskolans

värme- och kraftcentral och 2 436 000 kronor för de byggnadsdelar,

som skola innehålla rit- och föreläsningssalar samt laboratorier.

För värme- och kraftcentralen, vilken numera är i det närmaste färdigställd,

har byggnadskommittén räknat med ytterligare merkostnader, preliminärt

uppskattade till omkring 400 000 kronor. Det hade enligt vad

kommittén anfört icke varit möjligt att hålla kostnaderna inom ramen för

den för ändamålet avsedda medelsanvisningen, enär enligt gällande kontrakt

entreprenadsummorna ändrades i förhållande till förskjutningarna i

priserna för arbete och material. Överstyrelsen har funnit det beklagligt,

att kommitténs kostnadsberäkningar beträffande värme- och kraftcentralen,

vilka tidigare upprepade gånger måst avsevärt justeras, ånyo visat

sig mindre tillförlitliga. Då anläggningen vore i det närmaste färdig och de

nu konstaterade merkostnaderna hänförde sig till redan uppgjorda entreprenadkontrakt,

syntes emellertid den ytterligare medelsanvisningen vara

ofrånkomlig.

I fråga om de byggnadsdelar, som omfatta ritsalar, föreläsningssalar och

laboratorier, ha byggnadskostnaderna tidigare beräknats till 2 436 000 kronor

enligt ett år 1944 uppgjort förslag, vilket godkänts av statsmakterna

vid 1945 års riksdag (prop. 326; riksd. skriv, nr 485). För ifrågavarande

byggnadsdelars vidkommande har nu framlagts ett nytt förslag, som väsentligen

avviker från det tidigare godkända och vars genomförande beräknas

kosta 4 600 000 kronor. Av detta belopp belöper, enligt vad jag under hand

inhämtat, i runt tal 1 000 000 kronor på den i det närmaste färdigställda

byggnaden för ritsalar och föreläsningssalar.

Omarbetningen av det äldre förslaget till laboratoriebyggnad har huvudsakligen

föranletts av nya önskemål, som framställts av avdelningskollegiet

för avdelningen för maskinteknik.

Avdelning skollegiet har rörande laboratorierna för maskinteknik anfört

huvudsakligen följande.

Av 1940 års sakkunniga uttrycktes maskinlaboratoriets utrymmesbehov

i vissa golvytor och viss takhöjd. Det på grundval härav år 1944 upprättade

förslaget utformades till följd av terrängförhållandena i ett plan med

bottenvåning endast under vissa partier. Bj^ggnadens utformning är emellertid

icke endast ett ytproblem.

Enligt modern uppfattning böra de olika dellaboratorierna utformas efter

ett enhetligt modulsystem, vilket medför fördelar i fråga om ledningsdragning

in. m. och möjligheten till framtida expansion. Behovet av travers

kräver en takhöjd av minst 5 meter. Förläggandet av laboratorier i ett

plan medför flera olägenheter, såsom alltför små möjligheter till »höjd» och

»fall» samt användande av värdefull golvyta för mindervärdiga ändamål.

För framdragning av ledningar under golvet erfordras i enplans byggnaden

en låg »källare». Om denna höjes, kommer man fram till anordnandet av en

bottenvåning. Byggnaden bör därför utföras i två våningsplan.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Mcij:ts proposition nr 172.

I det nya förslaget har laboratoriernas ytinnehåll ökats med 85 procent,

huvudsakligen genom anordnandet av undervåning. Det har blivit möjligt

att inrymma tre nya laboratorier. Kostnadsökningen för utrymmesökningen

är dock relativt ringa. Däremot ha tillkommit icke obetydliga kostnader

för vissa tidigare icke förutsedda specialinstallationer, såsom ledningar, fästanordningar,

fundament m. m.

Om elevantalet ökas, erfordras större utrymme kring maskinerna. Det

är även mycket önskvärt att kunna hålla examensarbetande inom högskolan.

Genom modulsystemet kunna laboratoriernas form lättare ändras efter

nya krav.

Ämnet ångteknik, som avsetts skola utnyttja kraftstationen som laboratorium,

bör få även visst laboratorieutrymme. Också ämnet värmeteknik

bör på grund av utvecklingen erhålla ett laboratorium. Inom institutionen

för pumpar, fläktar och vattenturbiner erfordras på grund av försöksarbetenas

omfattning en uppdelning och utökning av laboratorierna. Institutionen

för uppvärmnings- och ventilationsteknik har erhållit större utrymme

genom tillkomsten av ett laboratorium för provning av värme(lednings)pannor.

Byggnadskommittén har anfört bland annat:

Vad angår de maskintekniska laboratorierna, ha de år 1944 uppgjorda

ritningarna detaljbearbetats och i samband därmed omarbetats. Under den

tid, som i väntan på byggnadstillstånd förflutit sedan byggnaden planerades,

har den tekniska utvecklingen fortskridit, och kommittén har måst taga

hänsyn härtill, liksom även till att det visat sig nödvändigt att iakttaga

sparsamhet vid utnyttjandet av tomtmarken. Byggnadskommittén har då

icke ansett sig kunna stå till svars med att låta den under byggnaden liggande

bergknallen vara kvar, eftersom bortsprängning av densamma icke

utan synnerlig svårighet kan utföras sedan byggnaden blivit färdig. Det

är att märka, att större sprängningsarbeten än man tidigare räknat med

ändå hade blivit erforderliga till följd av berggrundens beskaffenhet. Härigenom

har erhållits möjlighet att för en jämförelsevis liten merkostnad

tillmötesgå de krav på ökade utrymmen, som avdelningskollegiet framfört.

Kostnaderna för ritsals- och laboratoriebyggnaderna enligt föreliggande

ritningar uppskattas till 4 600 000 kronor, under det att kostnaden år 1944

angavs till 2 436 000 kronor. Kostnadsökningen beror till mycket stor del

på de allmänna prishöjningar, som ägt rum och på de justeringar och utökningar,

som skett i samband med ritningarnas detaljbearbetning på

grund av önskemål från avdelningen för maskinteknik, samt på tillkomsten

av specialinredningar av olika slag (fundament, ledningar in. in.), vilka icke

kunnat överblickas i 1944 års förslag.

Överstyrelsen har tillstyrkt godkännande av det nya förslaget beträffande

den byggnadsdel, som skall inrymma laboratorier, samt föreslagit en medelsanvisning

av 1 400 000 kronor för maskinteknikbyggnaden för nästa

budgetår. Överstyrelsen har anfört huvudsakligen:

Den allmänna prishöjning som ägt rum sedan 1944 kan enligt vad överstyrelsen

inhämtat som regel uppskattas till 29 procent, d. v. s. i förevarande

fall 706 440 kronor. Ett utförande av den byggnadsdel, varom här är

2 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1050. 1 samt. Nr 172.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

fråga, i enlighet med det tidigare förslaget kan sålunda för närvarande

beräknas draga en kostnad av i runt tal (2 436 000 + 706 440 =) 3 142 000

kronor, varför den verkliga kostnadsökningen vid ett genomförande av

det nu framförda förslaget, inräknat merkostnaden för förutnämnda

sprängningsarbeten, kan beräknas komma att stanna vid (4 600 000 —

— 3 142 000 =) 1 458 000 kronor. Denna ökning kan visserligen synas avsevärd,

men av vad i ärendet anförts har överstyrelsen blivit övertygad

därom, att det tidigare förslaget icke är tidsenligt. Med hänsyn härtill och

då överstyrelsen icke funnit anledning till erinran mot det nu framlagda

förslaget i och för sig och icke heller mot de därför verkställda kostnadsberäkningarna,

har överstyrelsen förordat, att detsamma förelägges 1950

års riksdag för godkännande. Vid detta ställningstagande har överstyrelsen

ansett sig böra förutsätta, att detta förslag skall kunna anses som slutgiltigt

i så måtto, att några ändringar, som kunna föranleda en ytterligare

kostnadsökning, icke återigen skola ifrågasättas från högskolans sida.

Kostnaderna för nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik i dess

helhet ha alltså nu beräknats till 7 545 000 kronor, varav 2 945 000

kronor för värme- och kraftcentralen samt 4 600 000 kronor för byggnaden

i övrigt. För ändamålet har hittills anvisats ett belopp av sammanlagt

4 640 000 kronor, varför vid bifall till nu föreliggande förslag skulle återstå

en medelsanvisning av (7 545 000 — 4 640 000 =) 2 905 000 kronor. För

nästa budgetår föreslår överstyrelsen en medelsanvisning av 400 000 kronor

för värme- och kraftcentralen samt 1 000 000 kronor för ifrågavarande nybyggnad

i övrigt eller sålunda tillhopa 1 400 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har funnit det till 7 545 000 kronor upptagna beloppet

för nybyggnaden för maskinteknik skäligt.

Nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik.

Denna byggnad har avsetts skola omfatta en del, innehållande i

huvudsak institutionerna för elektronik och teleteknik I, en del, innehållande

övriga svagströmstekniska institutioner jämte föreläsnings- och ritsalar

m. m. samt en del, innehållande starkströmstekniska laboratorier

samt högspänningshall. Förstnämnda byggnadsdel är under uppförande,

svagströms- och ritsalsbyggnaden torde komma att påbörjas innevarande

vår medan sistnämnda byggnadsdel ännu befinner sig på planeringsstadiet.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadskomplex ha tidigare på grundval

av 1944 års prisnivå beräknats till 3 390 000 kronor vid utförande i enlighet

med ett samma år upprättat, vid 1945 års riksdag godkänt förslag

(prop. 1945: 326, riksd. skriv, nr 485).

Byggnadskommittén har även beträffande denna nybyggnad framlagt

ändringsförslag och beräknat ökade kostnader. Kommittén har anfört i

huvudsak följande.

På grund av från högskolans sida framförda önskemål om tillgodoseende

av nya och ändrade behov har byggnadskommittén i ritningarna måst

göra icke obetydliga omgrupperingar och ändringar. De krav, som högskolan

framfört, ha framtvingats av den starka utveckling inom elektro
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

teknikens område, som ägt rum sedan år 1944. Detta gäller framför allt

elektronik och radioteknik, där under kriget gjorts stora framsteg, vilka

fått praktisk tillämpning inom skilda områden, icke minst för militära

ändamål. Elektroniken var 1944 ett rätt litet beaktat ämne i vårt land.

Det är av största vikt att vi skapa goda möjligheter till undervisning

och forskning inom dessa områden. Behovet av i detta ämne utbildade

ingenjörer är mycket stort, icke minst inom försvarsväsendet. Det har därför

synts kommittén nödvändigt att bereda hithörande institutioner större

utrymmen.

En faktor, som medfört krav på större utrymmen, är tillkomsten av s. k.

matematikmaskiner. Vid högskolan har byggts en mindre maskin och anslag

har beviljats för utförande av en större. Kommittén har därför måst

bereda härför erforderligt utrymme i de elektrotekniska nybyggnaderna.

Beträffande de starkströmstekniska laboratorierna föreslås betydande

ändringar, i det att den i 1944 års förslag däri ingående högspänningshallen

lagts som en särskild flygelbyggnad. Högspänningshallen var tidigare

dimensionerad för max. 150 kV (kilovolt) driftspänning. Med hänsyn till

teknikens utveckling mot allt högre spänningar är detta i dag för litet. Den

nu projekterade kan användas för spänningar upp till 300 kV. Från vattenfallsstyrelsens

sida har ifrågasatts, huruvida man icke borde räkna med

ännu högre spänningar. Genom att högspänningshallen på detta sätt brutits

ut ur den övriga byggnadskroppen räknar man vidare med att effektivt

kunna eliminera från densamma härrörande störningar på de känsliga institutionerna

för elektronik och teleteknik.

Byggnadskostnaderna uppskattas nu till 5 150 000 kronor. Ökningen av

byggnadskostnaderna utöver den sedan 1944 inträffade prisstegringen är

relativt liten och beror på ändrade rumshöjder och höjd teknisk standard.

Överstyrelsen har tillstyrkt godkännande av nu föreslagna ändringar i

byggnadsprogrammet och kostnadsberäkningar samt förordat anvisande

för nästa budgetår av hela det ytterligare erforderliga anslagsbeloppet,

2 650 000 kronor. Överstyrelsen har anfört bland annat följande:

Det nu framlagda förslaget innebär en kostnadsökning av (5 150 000 —

3 390 000 = ) 1 760 000 kronor. Då emellertid den allmänna prisstegringen

i fråga om byggnadskostnader sedan 1944 kan uppskattas till 29 procent,

kan ett genomförande av det äldre förslaget numera beräknas kosta

(3 390 000 -|- 1 083 100 =) i runt tal 4 473 000 kronor, varför den verkliga

kostnadsökningen skulle stanna vid (5 150 000 — 4 473 000 =) 677 000

kronor.

Den föreslagna utökningen av högspänningshallen, som medför ökade

kostnader, framstår såsom ett angeliiget önskemål med hänsyn till de krav,

som numera måste ställas på den starkströmstekniska forskningen och undervisningen.

Icke heller i övrigt har överstyrelsen funnit den utformning

förslaget nu erhållit och de därför beräknade kostnaderna i och för sig giva

anledning till erinran. Det företer emellertid i vissa delar avsevärda avvikelser

från det vid 1945 års riksdag antagna förslaget och — även med beaktande

av inträffade prisstegringar — en betydande kostnadsökning, varför

frågan ånyo torde få underställas riksdagens prövning. Överstyrelsen vill

framhalla, att byggnadskommittén vid utformningen av det nya förslaget

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

kunnat tillgodogöra sig de erfarenheter, som ett antal professorer vid högskolan

vunnit vid en för byggnadskommitténs räkning företagen studieresa

till Amerikas förenta stater år 1940. Då denna nybyggnad sedan länge tillhört

de mest angelägna på högskolans utbyggnadsprogram och behovet därav

alltmera accentuerats, hade det emellertid enligt överstyrelsens mening

varit önskvärt, att förevarande ändringsförslag framförts tidigare än som nu

skett.

Till nybyggnaden för elektroteknik har hittills anvisats sammanlagt

2 500 000 kronor, varför ett genomförande av det nu framlagda förslaget

kräver en ytterligare medelsanvisning av (5 150 000 — 2 500 000 =)

2 650 000 kronor. För att undvika att tillkomsten av denna byggnad ytterligare

försenas vill överstyrelsen förorda att i enlighet med kommitténs

förslag för nästa budgetår anvisas hela det återstående beloppet, 2 650 000

kronor.

Byggnadsstyrelsen har funnit det till 5 150 000 kronor upptagna beloppet

för elektroteknikbyggnaden skäligt.

Tillbyggnad för kemiavdelningen. Beträffande denna

byggnadsfråga torde få hänvisas till vad därom anförts i 1949 års statsverksproposition,

bilagan 29, s. 11. Byggnadsstyrelsen har funnit det för

byggnadsföretaget upptagna beloppet av 6 400 000 kronor skäligt.

Övertagande av Gibraltarvallen m. m. Det av Chalmers

tekniska högskola disponerade området vid Gibraltargatan (»Nya

Chalmers») överläts genom avtal år 1920 av Göteborgs stad med full äganderätt

utan ersättning till Kungl. Maj:t och Kronan under villkor, bland

annat, att byggnader för en högre teknisk läroanstalt skulle vara uppförda

inom 15 år, räknat från den 1 januari 1920. Detta avtal har därefter med

vissa sedermera avtalade jämkningar i fråga om det ursprungligen överlåtna

områdets storlek förlängts att gälla till den 1 januari 1945, i samband

varmed bestämts, att vissa byggnader för högskolan skulle uppföras

och vara färdigställda senast till nämnda tidpunkt. Genom en år 1944

träffad överenskommelse har tiden för uppförande av återstående byggnader

för högskolan utsträckts ytterligare 10 år eller till den 1 januari

1955.

På området ha hittills uppförts byggnader för avdelningarna för kemi,

skeppsbyggnad, väg- och vattenbyggnad och arkitektur, för institutionerna

för fysik och silikatkemi samt för kärnkemi och radioteknisk sändarstation.

Härjämte ha uppförts byggnader för statens skeppsprovningsanstalt och

svenska textilforskningsinstitutet. På området äro vidare under uppförande

eller planerade byggnader för avdelningen för maskinteknik med värmeoch

kraftcentral, för avdelningen för kemi, för avdelningen för elektroteknik

samt för bibliotek.

Högskolans lokalstyrelse har meddelat, att sedan en längre tid förhandlingar

förts med Göteborgs stads myndigheter rörande förvärv för högskolans

räkning av ytterligare mark i anslutning till högskolans område å

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kicngl. Maj:ts ''proposition nr 172.

Gibraltar. Förhandlingarna hade resulterat i ett av lokalstyrelsen den 20

augusti 1949 och stadens drätselkammare, å andra avdelningen, den 23 i

samma månad undertecknat preliminärt avtal, vars giltighet gjorts beroende

av bland annat fastställelse av visst stadsplaneförslag. Avtalet innebär

främst, att högskolan skall erhålla ett större område, varå idrottsplatsen

Gibraltarvallen är belägen, mot det att staten bestrider de till 460 000 kronor

beräknade kostnaderna för anläggandet av en ny idrottsplats i närheten.

Av det preliminära avtalet inhämtas bland annat:

Avtalet innefattar gränsregleringar mellan staten och staden, betingade

av i avtalet nämnda stadsplaneförslag. Därjämte överlåtes emellertid åt

högskolan dels vissa smärre områden i anslutning till äldre avtal mellan

Kungl. Maj:t och Kronan och Göteborgs stad, vilka hittills icke föranlett

ändrad fastighetsbildning, dels ett större område, som för närvarande

disponeras för idrottsplatsanläggningen Gibraltarvallen. Genom avtalet berättigas

Kronan vidare att för eventuell förlängning av skeppsprovningsanstalten

på vissa villkor överbygga viss gatumark i anslutning till skeppsprovningsanstaltens

nuvarande, inom högskolans område belägna mark. Såsom

villkor för överlåtelsen till Kronan av i avtalet avsedda områden har stadgats,

att de få användas för Chalmers tekniska högskola jämte därtill anslutna

institutioner, ävensom att bebyggelse skall ske i överensstämmelse med

stadsplan med tillhörande stadsplanebestämmelser, som vid varje byggnadstillfälle

äro gällande. Skulle området eller del därav av Kronan utnyttjas

för annat ändamål än nu sagts, skall sådan mark i gravationsfritt

skick på anfordran av staden återlämnas till denna med äganderätt utan

ersättning.

Genom överlåtelse till Kronan av det område, där idrottsplatsen Gibraltarvallen

med tillhörande paviljong, lekfält och två tennisbanor nu är belägen,

komma dessa att slopas. Motsvarande anläggningar äro avsedda att

utföras på ett område, som särskilt utmärkts å i avtalet bifogat stadsplaneförslag.

Staden åtager sig att på Kronans bekostnad utföra ifrågavarande

anläggningar på sätt närmare angives i avtalet. Kostnaderna härför ha av

stadens vederbörande verk beräknats till sammanlagt omkring 460 000 kronor.

Därest detta belopp på grund av inträffade ändringar, arbetslöner och

materielpriser skulle över- eller underskridas, skall stadens verkliga kostnader

för anläggningarna av Kronan betalas. På vissa i avtalet närmare

angivna villkor äger Kronan rätt att själv på egen bekostnad utföra ifrågavarande

arbete.

Genom avtalet skola de mellan staden samt Kronan rörande regleringar

av högskolans område m. m. ingångna, delvis giltigblivna avtal av den

23/7 och 12/8 1935, 15/6 1937, 30/10 och 9/11 1937, 18/4 och 21/4 1939

samt 16/1 och 20/1 1948, som hittills icke föranlett iindrad fastighetsbildning,

anses upphävda.

Lokalstyrelsen har rörande högskolans markbehov anfört i huvudsak

följande:

Genom nu ifrågavarande avtal tillförsäkras högskolan erforderlig mark

för utförande av det byggnadsprogram, som inom det närmaste decenniet

kan aktualiseras. För undervisningen vid högskolan kunna emellertid ytterligare

byggnadsbehov inom en icke alltför avlägsen framtid ifrågakomma.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts -proposition nr 172.

Sådana byggnadsbehov utgöras av byggnad för arkitekturavdelningen,

byggnad för en föreslagen avdelning för textilundervisning, eventuell nybyggnad

för skeppsbyggnadsavdelningen och reservplats för institutioner,

som eventuellt kunna visa sig erforderliga. Ehuru högskolan genom avtalet

tillförts ett betydande markområde, torde detta icke kunna anses tillräckligt

för samtliga dessa byggnadsbehov. Enligt lokalstyrelsens mening bör

planeringen av området ske på sådant sätt, att nu bestående och kommande

byggnader erhålla en sådan placering i förhållande till varandra, att

plats lämnas för framtida utbyggnader.

Underhandlingar pågå med staden om förvärv av ytterligare mark för

högskolans räkning. Det är osäkert, om ytterligare mark kan förvärvas i

anslutning till Gibraltarområdet. Däremot kan ett större område vid Kallebäek

ställas till förfogande. För en studentkårsbyggnad har reserverats en

tomt intill Gibraltarområdet, vilken tomt staden torde vara villig överlåta

till högskolan. Enligt lokalstyrelsens mening är det angeläget, att högskolans

byggnader planeras på sådant sätt, att undervisningen i största utsträckning

kan koncentreras till Gibraltarområdet och att de forskningsinstitutioner,

som kunna komma att framdeles knytas till högskolan, förläggas

i första hand till Kallebäcksområdet.

Stadsfullmäktige i Göteborg ha genom lagakraftvunnet beslut den 22 september

1949 godkänt det preliminära avtalet.

Byggnadskommittén har hemställt, att förutnämnda belopp av 460 000

kronor måtte anvisas för nästa budgetår. Kommittén har anfört, att det

för varje Gibraltar-byggnad beräknade området ej borde tillmätas alltför

snävt, då därigenom eventuella framtida utbyggnader skulle försvåras eller

hindras. På grund härav vore en ytterligare bebyggelse av området ej att

rekommendera. Bland de ytterligare nybyggnader, som enligt föreliggande

planer skulle komma till utförande, vore nybyggnaderna för kansli och för

de båda lägre årskurserna, varjämte borde finnas visst reservutrymme.

Enda möjligheten att utvidga högskolans område vid Gibraltargatan vore

att övertaga Gibraltarvallen.

Kollegienävinden har, under framhållande att anläggandet av en ny

idrottsplats komme att taga lång tid, understrukit angelägenheten av att

medel för ändamålet anvisades för nästa budgetår.

Överstyrelsen har tillstyrkt godkännande av avtalet och anvisande av

det begärda anslaget. Överstyrelsen har anfört bland annat:

Gibraltarområdet synes icke vara tillräckligt för högskolans utbyggnad.

Det framstår såsom angeläget, att markfrågan snarast löses. För den erforderliga

utvidgningen av högskolans område bör eftersträvas att förvärva

mark i omedelbar anslutning till det nuvarande området, då högskolan

eljest riskerar att inom en snar framtid ånyo få sina lokaler förlagda till

olika delar av staden. Den mest rationella lösningen synes vara ett förvärv

av Gibraltarvallen jämte viss närliggande mark. Det är rimligt, att staten

såsom motprestation bekostar anläggningen av en ny idrottsplats, så mycket

mera som staden hittills överlåtit högskolans nya område till staten

utan någon ersättning. Enligt vad överstyrelsen inhämtat avser beloppet

460 000 kronor följande kostnader: idrottsplats 173 000 kronor, två trä
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

ningsplaner 77 000 kronor, två tennisplaner 40 500 kronor, gemensamma

anläggningskostnader 87 000 kronor, elektriska ledningar 18 000 kronor,

vattenledningar 11 700 kronor och omklädningspaviljong 52 800 kronor.

Genom avtalet ersättes bland annat ett avtal av den 15 juni 1937, enligt

vilket Kronan — förutom annat — förbundit sig att anordna fem ståplatsgradiner

av betong utmed Gibraltarvallens västra sida. Anslag härför (av

överstyrelsen tidigare beräknat till 25 000 kronor) erfordras alltså icke.

Byggnadsstyrelsen har yttrat, att ett förvärv av Gibraltarvallen helt anslöte

sig till vad byggnadsstyrelsen tidigare föreslagit beträffande markfrågan

vid högskolan.

B. Inredning och utrustning.

Till inredning och utrustning av nya lokaler vid Chalmers tekniska högskola

har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av

65 000 kronor.

Kollegienämnden har för nästa budgetår för inredning och utrustning

av nya lokaler begärt en medelsanvisning av 3 150 000 kronor i enlighet

med vad efterföljande sammanställning utvisar, vari tillika angivits för

inredning och utrustning av olika för ifrågakommande nybyggnader hittills

anvisade belopp, tidigare och nu beräknade totalkostnader samt av överstyrelsen

äskad medelsanvisning.

Nybyggnad

Tidigare

beräknad

totalkostnad

Nu beräknad

totalkostnad

Hittills

anvisat

belopp

Av kollegie- nämnden be- gärd medels- anvisning för

budgetåret

1950/51

Av översty- relsen äskad

medelsanvis- ning för

budgetåret

1950/51

Avdelningen för ma- skinteknik .....

760 000

1 286 000

400 000

600 000

600 000

Avdelningen för elek- troteknik ......

1 000 000

4 861 000

825 000

2 500 000

2 500 000

Kanslihusbyggnad . .

—

250 000

—

50 000

—

Summa kronor

1 760 000

6 397 000

1 225 000

3 150 000

3100 000

Överstyrelsen har som motivering för den av överstyrelsen tillstyrkta

medelsanvisningen för inredning och utrustning av nybyggnaderna för maskinteknik-

och elektroteknikavdelningarna anfört i huvudsak följande.

Såväl nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik som nybyggnaden

för avdelningen för elektroteknik tillhöra de mest angelägna på högskolans

utbyggnadsprogram. Till följd av den försening av utbyggnaden, som

på grund av kända förhållanden ägt rum, ifrågasattes emellertid icke någon

fortsatt medelsanvisning till inredning och utrustning av dessa byggnader

för innevarande budgetår.

Det ackumulerade anslagsbehov, som härigenom uppkommit, finner överstyrelsen

därför — med hänsyn till nuvarande långa leveranstider — kräva

en väsentlig anslagsförstärkning för nästa budgetår, då eljest torde äventyras,

att ifrågavarande nybyggnader av brist på utrustning icke kunna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

tagas i anspråk, när de val blivit uppförda. Vid en uppskattning av den

sålunda erforderliga medelsanvisningen måste även beaktas de totala utrustningskostnadernas

storlek, vilka kostnader numera avsevärt överstiga

de tidigare beräknade.

Vad till en början angår nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik,

så beräknas kostnaderna för dess inredning och utrustning av

kollegienämnden nu till 1 286 000 kronor mot förut 760 000 kronor, vilket

innebär en ökning av 526 000 kronor. Med hänsyn till den prisstegring, som

ägt rum sedan år 1942, vars prisnivå legat till grund för de äldre kalkylerna,

och till den tekniska utvecklingen sedan dess anser överstyrelsen denna

kostnadsökning godtagbar. I anslutning till vad förut anförts vill överstyrelsen

även för nästa budgetår förorda en medelsanvisning av 600 000

kronor.

För nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik ha utrustningskostnaderna

tidigare av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen

beräknats till 1 000 000 kronor, under det att kostnaderna nu av

kollegienämnden uppskattas till i runt tal 4 861 000 kronor. Jämväl beträffande

denna betydande kostnadsökning må till en början framhållas prisstegringen

sedan år 1942, på vars prisnivå de sakkunnigas beräkningar

basera sig. Vidare lärer den av de sakkunniga verkställda uppskattningen

ha varit synnerligen approximativ. Härtill kommer, att den utomordentligt

snabba utveckling på elektroteknikens område, som skett under krigsåren,

nödvändiggör en utrustning av helt annan omfattning än tidigare. Överstyrelsen

erinrar, hurusom överstyrelsen med hänsyn till nämnda utveckling

även förordat en utökning av den ursprungligen planerade högspänningshallen

ävensom en utvidgning av lokalerna för de svagströmstekniska

institutionerna. Utrustningskostnaderna beräknades av avdelningsrådet

för avdelningen för elektroteknik hösten 1948 till ett belopp av

4 320 000 kronor, varför — även i förhållande till detta förslag — det nu

föreliggande, som uppgjorts i augusti 1949, företer en icke oväsentlig kostnadsökning,

541 000 kronor. Enligt vad överstyrelsen inhämtat äro emellertid

dessa båda förslag i fråga om utrustningen identiska och ökningen

helt beroende på under året inträffade prisstegringar. Med hänsyn till anförda

förhållanden har överstyrelsen funnit jämväl de nu beräknade totalkostnaderna

för utrustningen av nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik

böra godtagas. Likaledes får överstyrelsen förorda att för ändamålet

anvisas 2 500 000 kronor.

Utrustningskostnaden för nybyggnaderna för elektroteknik fördelar sig

på de särskilda institutionerna m. m. sålunda:

Föreläsnings- och ritsalar.................................. 100 000

Elektricitetslära och elektrisk mätteknik.................... 248 010

Elektromaskinlära........................................ 1 130 000

Elektrisk anläggningsteknik ............................... 1 350 000

Teleteknik I och II....................................... 712 860

Elektronik .............................................. 1 271 000

Brandförlust1) ........................................... 49 700

Summa kronor 4 861 570

Specificerade förteckningar finnas bifogade handlingarna i ärendet.

1 Redan inköpt utrustning gick delvis till spillo vid brand i Göteborgs hamn den 11 h. 1946.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

Departementschefen. Av nybyggnaderna för avdelningen för maskinteknik

återstår att uppföra den byggnadsdel, som avsetts skola inrymma

de maskintekniska laboratorierna. Kostnaderna härför ha beräknats till i

runt tal 3 600 000 kronor, vilket innebär en högst avsevärd fördyring i

förhållande till tidigare beräkningar. Anledningen har uppgetts vara — förutom

den betydande stegring av byggnadskostnaderna, som ägt rum sedan

den tidpunkt, år 1944, då kostnadsberäkningarna först uppgjordes — att

byggnadsdelen omplanerats för att tillgodose nya och ändrade utrynnnesbehov.

Skälen härtill förefalla visserligen beaktansvärda, men jag anser

mig likväl böra förorda att en översyn av förslaget företages i syfte

att söka nedbringa kostnaderna. Vid denna översyn bör undersökas, dels i

vad mån lokalbehovet kan beskäras och dels i vad mån det är möjligt att

uppdela byggnadsarbetena på etapper, varvid till den första etappen bör

hänföras endast de byggnadsdelar, som befinnas nödvändiga för att tillgodose

det mest angelägna lokalbehovet.

De nya kostnadskalkylerna för de delar av nybyggnaden för avdelningen

för maskinteknik, som redan i det närmaste färdigställts, utvisa vissa merkostnader,

vilka torde få godtagas. Någon ytterligare medelsanvisning för

nästa budgetår erfordras dock icke till följd härav.

Även i fråga om nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik har uppkommit

kostnadsökning till följd av prisstegringar och ändrad utformning

av byggnadsprogrammet.

I den mån den ändrade planeringen hänför sig till de delar av byggnadskomplexet,

som inrymma de svagströmstekniska institutionerna samt ritoch

föreläsningssalar m. m., har den redan tidigare godtagits. De mest

betydande ändringarna hänföra sig till den byggnadsdel, som avses skola

inrymma de starkströmstekniska laboratorierna samt en högspänningshall.

Denna byggnadsetapp beräknades ursprungligen draga en kostnad av

1 783 000 kronor, vilket med nuvarande priser torde motsvara en kostnad

av i runt tal 2 300 000 ä 2 320 000 kronor. De gjorda ändringarna i byggnadsplanen

ha medfört, att kostnaderna nu beräknas till 2 600 000 kronor.

Beträffande ändringarna har framhållits, att utvecklingen lett till användande

av högre spänningar, varför högspänningshallen nu utformats för

maximum 300 000 volts i stället för som tidigare 150 000 volts driftspänning.

Enligt vad jag inhämtat skulle en återgång till den lägre spänningen

kunna medföra en minskning av byggnadskostnaderna med omkring

250 000 kronor och av utrustningskostnaderna med cirka 300 000 kronor,

men den skulle omöjliggöra en framtida utbyggnad för den högre spänningen.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts anser jag mig böra biträda

överstyrelsens förslag rörande kostnaderna för elektroteknikbyggnaden.

För hela det elektrotekniska byggnadskomplexet ha hittills anvisats

2 500 000 kronor, varför 2 650 000 kronor skulle återstå att anvisa. Med

hänsyn till att takten i fråga om byggnadernas uppförande måste anpassas

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Ma]ds proposition nr 172.

efter rådande bvggnadsreglering synes medelsanvisningen för nästa budgetår

kunna begränsas till 1 000 000 kronor.

Vad beträffar tillbyggnaden för kemiavdelningen, är jag icke nu beredd

att upptaga denna fråga till närmare behandling. Jag förutsätter emellertid

att även denna tillbyggnad blir föremål för sådan översyn, som jag förordat

i fråga om de maskintekniska laboratorierna.

Huvuddelen av högskolans Gibraltarområde överläts av Göteborgs stad

till staten år 1920. Allteftersom högskolans utbyggnad medfört ökat markbehov

har staden därefter ställt ytterligare områden därinvid till förfogande.

Högskolemyndigheterna anse nu en ytterligare utvidgning av Gibraltarområdet

behövlig för att vissa planerade byggnader skola kunna uppföras

utan olämplig begränsning av övriga byggnaders tomtutrymmen och utvecklingsmöjligheter

samt för att framtida utbyggnadsbehov skall kunna

säkerställas. Denna utvidgning synes på grund av de lokala förhållandena

endast kunna åstadkommas på så sätt, att högskolan övertager den mark,

som upptages av idrottsanläggningen Gibraltarvallen. Staden har samtyckt

till övertagandet, under förutsättning att staten bekostar anläggandet av

en ny idrottsplats i närheten. Högskolan har framhållit, att ett snabbt

avgörande av frågan är angeläget med hänsyn till vissa byggnadsplaner.

Den föreslagna utvidgningen av högskoleområdet synes mig vara i hög grad

önskvärd, och jag finner det skäligt, att staten bekostar idrottsanläggningens

flyttning på sätt i ärendet föreslagits. Mot innehållet i övrigt av

det framlagda preliminära avtalet med staden rörande marköverlåtelsen har

jag icke funnit anledning till erinran. Därest riksdagen icke framställer

erinran däremot, torde Kungl. Maj:t få godkänna avtalet för Kungl. Maj:ts

och kronans del. Mot den beräknade kostnaden för anläggandet av en ny

idrottsplats, 460 000 kronor, har jag intet att erinra.

Utgifterna härför böra bestridas från investeringsanslaget till nybyggnader

för högskolan. Någon förstärkning av anslaget torde icke påkallas

härav redan för nästa budgetår. Jag förordar därför, att anslaget uppföres

med 1 000 000 kronor.

Jag är icke beredd att nu taga ställning till frågan om anvisande avytterligare

medel till kostnaderna för inredning och utrustning för nybyggnaden

för avdelningen för maskinteknik; denna prövning torde böra anstå

till dess resultaten av den av mig i det föregående föreslagna översynen

fullbordats.

De beräknade kostnaderna för inredning och utrustning av nybyggnaderna

för avdelningen för elektroteknik äro avsevärda och nödvändiggöra,

att anskaffningen sker successivt i den takt de statsfinansiella förhållandena

möjliggöra att erforderliga medel ställas till disposition. Även beträffande

det föreslagna utrustningsprogrammet förordar jag, att en översyn

verkställes i syfte att söka nedbringa kostnaderna. För nästa budgetår föreslår

jag, att ett anslag av 1 000 000 kronor anvisas för ändamålet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 172.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola ett

investeringsanslag av 1 000 000 kronor,

b) till Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning

av nya lokaler ett reservationsanslag av 1 000 000

kronor.

10. Inredning av vissa lokaler för tandläkarhögskolan

i Stockholm.

Den femåriga studieplanen, som börjat tillämpas vid högskolan från och

med höstterminen 1947, kräver bland annat på grund av tillkomsten av nya

undervisningsämnen, nya kurser i ämnen, som redan äro representerade

på den gamla studieplanen, samt utökat antal lärare och övriga befattningshavare

utrymmen, vilka för närvarande icke disponeras inom högskolans

lokaler. De utökade lokalerna skulle enligt bedömande av 1944 års tandläkarutbildningssakkunniga

erfordras från och med höstterminen 1951.

Genom beslut den 23 juli 1948 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att i samråd med lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Stockholm

verkställa utredning rörande det behov av ökade lokaler vid högskolan, som

kunde föranledas av genomförandet av den femåriga studieplanen för tandläkarutbildningen,

samt att till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag,

vartill utredningen kunde föranleda.

Med underdånig skrivelse den 3 februari 1950 har byggnadsstyrelsen,

efter samråd med lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Stockholm, avgivit

utredning och förslag i ämnet.

I ärendet har medicinalstyrelsen, som hört föreståndaren för statens rättsläkarstation

i Stockholm, avgivit utlåtande den 27 februari 1950.

Byggnadsstyrelsen har i sin skrivelse behandlat tre alternativ till lokalfrågans

lösning.

Alternativ I innebär, att tandläkarhögskolan skulle övertaga de lokaler

i kvarteret Grönlandet norra, där högskolan nu är belägen, vilka nu disponeras

av medicinalstyrelsen och fångvårdsstyrelsen. Kostnaderna för en

dylik lösning ha uppskattats till i runt tal 6 000 000 kronor.

Enligt alternativ II skulle all undervisning, som meddelas i laboratorier,

förläggas till en nybyggnad, så utformad att densamma framdeles kunde

utbyggas till en fullständig högskola. Kostnaderna för ett genomförande av

detta alternativ ha uppskattats till, för ombyggnad av nuvarande lokaler

cirka 1 100 000 kronor, för nybyggnad för undervisningslaboratorier cirka

3 200 000 kronor samt för nybyggnad för odontologisk ortopedi och barntandvård

cirka 1 400 000 kronor eller tillsammans cirka 5 700 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

Alternativ III, huvudalternativet, innebär, att vissa lokalutrymmen för

tandläkarhögskolans behov, omfattande omkring 700 m3 golvyta, skulle

anskaffas genom att i den beslutade nybyggnaden för statens rättsläkarstation

inom Norr backaområdet den översta våningen jämte en planerad

ytterligare våning toges i anspråk för visst undervisningsändamål. I samband

härmed skulle viss omdisponering och förändring av en del av tandläkarhögskolans

lokaler i kvarteret Grönlandet norra ske. Såsom av propositionen

1948: 108 närmare framgår har översta våningen i den beslutade

nybyggnaden för rättsläkarstationen avsetts skola tills vidare disponeras

för något annat statligt ändamål. Kostnaden för en påbyggnad av denna

nybyggnad med ytterligare en våning har uppskattats till 275 000 kronor,

vartill komma kostnader för fast inredning om cirka 95 000 kronor. Kostnaderna

för ombyggnad och omändring av de nuvarande lokalerna ha uppskattats

till cirka 875 000 kronor.

Föreståndaren för statens rättsläkarstation professorn Bosaeus har på

närmare anförda skäl på det bestämdaste avstyrkt alternativ III.

Medicinalstyrelsen finner ur styrelsens synpunkt alternativ I vara att

föredraga. Styrelsen anser sig icke kunna tillstyrka alternativ III utan

håller före, att ytterligare undersökningar böra ske i syfte att lösa föreliggande

spörsmål.

Departementschefen. Från och med läsåret 1951/52 gör sig ett trängande

behov av utökade lokaler för tandläkarhögskolan i Stockholm gällande. En

utökning av lokalerna synes nödvändig, om man icke vill väsentligt minska

den årliga intagningen av studerande vid högskolan. En dylik åtgärd anser

jag emellertid utesluten med hänsyn till rådande brist på tandläkare. Frågan

om på vad sätt det ökade lokalbehovet skall kunna tillgodoses har

ägnats ingående överväganden inom ecklesiastik- och inrikesdepartementen

i samråd med representanter för högskolan och byggnadsstyrelsen. Såsom

resultat av dessa överväganden har framgått, att förevarande byggnadsfråga

i rådande läge endast kan lösas i anslutning till det i det föregående

omnämnda alternativet III. Då vissa skäl ansetts tala emot att påbygga

den för rättsläkarstationen avsedda nybyggnaden med ytterligare en våning,

har i stället undersökts möjligheterna att tillgodose lokalbehovet utan

att vidtaga en dylik åtgärd. Det har härvid visat sig, att detta är möjligt,

om man för tandläkarutbildningen utnyttjar visst reservutrymme i den beslutade

nybyggnaden å Norrbackaområdet för statens rättskemiska och

farmaceutiska laboratorier. Därjämte behöver emellertid föreläsningssalen

i rättsmedicinska institutionen få tagas i anspråk ett par timmar dagligen

för tandläkarutbildningen, vilket bör vara möjligt. Beträffande byggnadsfrågan

för nyssnämnda laboratorier torde jag få erinra om följande.

I skrivelse den 20 maj 1949, nr 267, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning

om anslag till nybyggnad för statens rättskemiska och farma
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

ceutiska laboratorier jämte i ämnet väckta motioner anmälde riksdagen,

att riksdagen till Nybyggnad för statens rättskemiska och farmaceutiska

laboratorier för budgetåret 1949/50 under statens allmänna fastighetsfond

anvisat ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor. I samma skrivelse anhöll

riksdagen därjämte om utredning — i enlighet med vad statsutskottet i

memorial nr 149 anfört — rörande rättskemiska laboratoriets framtida

arbetsuppgifter, möjligheterna att företaga inskränkningar och ändrad disposition

av det föreliggande förslaget till nybyggnad för statens rättskemiska

och farmaceutiska laboratorier m. m.

Med stöd av Kungl. Maj:ts den 3 juni 1949 givna bemyndigande tillkallade

chefen för inrikesdepartementet samma dag fem sakkunniga för att

inom departementet biträda med den av riksdagen begärda utredningen.

Sedan nämnda sakkunniga med skrivelse den 29 december 1949 överlämnat

betänkande med förslag rörande statens rättskemiska laboratoriums framtida

arbetsuppgifter m. m., uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 3 februari

1950 åt byggnadsstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med i

nämnda betänkande framlagt förslag för en kostnad av högst 2 800 000

kronor låta uppföra en nybyggnad för statens rättskemiska och farmaceutiska

laboratorier. De sakkunnigas förslag innebar bland annat, att utrymmen

till en yta av omkring 375 m2 i den förordade nybyggnaden skulle

tillsvidare användas för något annat statens ändamål. Dessa disponibla utrymmen

skulle enligt de sakkunnigas förslag förläggas till botten- och källarvåningarna

i den för farmaceutiska laboratoriet avsedda flygeln.

Jag anser mig efter samråd med chefen för inrikesdepartementet böra

förorda, att behovet av ökade lokaler för tandläkarhögskolan tillgodoses på

sätt i det föregående angivits. Om så sker synes erforderligt, att medel nu

äskas till fast inredning för de lokaler, som avses skola disponeras för tandläkarutbildningen

i nybyggnaderna för rättsläkarstationen samt rättskemiska

och farmaceutiska laboratorierna. Kostnaderna härför torde kunna

uppskattas till 95 000 kronor. Då den erforderliga ombyggnaden och omändringen

av vissa av tandläkarhögskolans nuvarande lokaler lämpligen

kan ske först efter det att nyssnämnda lokaler tagits i bruk för högskolan,

torde det vara tillfyllest, att medel för dessa byggnadsarbeten äskas av 1951

års riksdag.

Jag torde redan nu böra nämna, att rätt betydande utrustningskostnader

äro förknippade med den erforderliga utvidgningen och ombyggnaden

av högskolans lokaler. Enligt vad jag under hand inhämtat torde emellertid

utgifterna härför, åtminstone till huvudsaklig del, kunna bestridas utan

ökad medelsanvisning till högskolan, om för ändamålet får disponeras den

reservation, som beräknas uppstå å det anslag, som anvisats till Utrustning

av ett tandläkarinstitut i Malmö.

Jag torde i detta sammanhang få erinra, att Kungl. Maj:t genom beslut

den 25 november 1949 medgivit, att ett belopp av högst 12 500 kronor av

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kimgl. Maj:ts proposition nr 172.

reservationsanslaget till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning

och underhåll av utrustning finge förskottsvis disponeras för inredning av

vissa oinredda reservutrymmen inom karolinska sjukhusets patologiska institution,

vilka utrymmen upplåtits till tandläkarhögskolan för undervisningen

i dental histopatologi. Genom samma beslut förklarade Kungl. Maj:t

Sig vilja framdeles meddela beslut om inredningskostnadernas slutliga bestridande.

Jag förordar nu, att medel för ändamålet äskas av riksdagen

med 12 500 kronor.

Sistnämnda belopp och det av mig nyss förordade beloppet å 95 000 kronor

torde böra äskas såsom reservationsanslag under rubriken Tandläkarhögskolan

i Stockholm: Inredning av vissa lokaler och uppföras med 107 500

kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Inredning av

vissa lokaler för budgetåret 1950/51 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 107 500 kronor.

Vad departementschefen sålunda under punkterna 1—10

hemställt, vari statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt

förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.

Stockholm 1950 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

500836

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:294 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa byggnadsfrågor m. m. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. a1 i texten