Angående extra ordinarie anställning för vissa folkskollärare vid tjänstgöring i högre skolor
1950-03-17 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1950:185, Angående extra ordinarie anställning för vissa folkskollärare vid tjänstgöring i högre skolor
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 185.
1
Nr 185.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående extra ordinarie
anställning för vissa folkskollärare vid tjänstgöring
i högre skolor; given Stockholms slott den
17 mars 1950.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Josef Weijne.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 17 mars 1950.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel,
Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne,
Andersson, Lingman.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet samt
statsrådet Lingman anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet
Weijne, fråga om extra ordinarie anställning för vissa folkskollärare
vid tjänstgöring i högre skolor och anför därvid följande.
Sedan några år föreligger vid de högre skolorna — varmed i detta sammanhang
förstås de högre allmänna läroverken, real- och samrealskolorna,
kommunala mellanskolorna, praktiska mellanskolorna, högre folkskolorna,
kommunala flickskolorna, privatläroverken samt folk- och småskolesemi1
— Bihang till riksdagens protokoll 1050. 1 samt. Nr 185.
2
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 185.
narierna — en lärarbrist, som för varje år blivit allt svårare. Under de tre
senaste åren har det i vart och ett av realskolans teoretiska läroämnen
varit en större eller mindre brist på lärare med vederbörlig fackutbildning.
Mest utpräglad är lärarbristen i ämnet matematik, där det för närvarande
fattas lärare för så många veckotimmar, som motsvara 120 lärartjänster
med full tjänstgöring, därest varje tjänst uppskattas till 27 veckotimmar.
Men bristen är starkt framträdande i samtliga naturvetenskapliga
ämnen, inberäknat geografi. I ämnesgruppen modersmålet och engelska har
likaledes inträtt en uppenbar bristsituation liksom i modersmålet och
historia med samhällslära. De moderna språken, där det tidigare fanns ett
betydande överskott av lärare, befinna sig nu också i bristzonen. Sammanlagt
förefanns höstterminen 1949 en brist motsvarande 347 lärartjänster
med full tjänstgöring, vilket innebär en ökning av bristen med 150 lärare på
två år eller med närmare 77 procent.
För att avhjälpa lärarbristen har man fått anställa dels pensionerade
lärare och dels olika slag av lärare med mindre kompetens än den vid
ifrågavarande skolor normalt fordrade. Härvid har det — särskilt när det
gällt den mera elementära realskoleundervisningen — framstått såsom
lämpligt att till ersättare anlita folkskollärare. Så har skett i ej ringa utsträckning.
Antalet vid högre skolor tjänstgörande folkskollärare med full
eller partiell tjänstgöring var 99 under höstterminen 1947, 142 under höstterminen
1948 och 174 under höstterminen 1949. Av de 174 folkskollärare,
som sålunda tjänstgjorde vid högre skolor höstterminen 1949, hade 116
heltids- och 54 deltidsanställning under hela terminen, återstående 4 hade
endast anställning för en kortare del av terminen. Av de helterminsanställda
folkskollärarna voro 30 gifta kvinnor, hälften med full och hälften med
partiell tjänstgöring. Vad beträffar fördelningen på olika skolformer, fram
-
går den av följande sammanställning:
Heltid
Deltid
Summa
högre allmänna läroverk.............
19
4
23
real- och samrealskolor..............
54
11
65
kommunala mellanskolor............
8
7
15
praktiska mellanskolor..............
5
5
10
högre folkskolor....................
23
15
38
kommunala flickskolor..............
6
7
13
enskilda skolor.....................
2
4
6
folkskoleseminarier .................
2
2
småskoleseminarier .................
2
2
Tillsammans
119
55
174
Tillgången på akademiskt utbildade lärare är icke för närvarande tillräcklig
för att för de närmaste åren täcka ersättnings- och utvidgnings
-
3
Kicngl. Maj:ts proposition nr 185.
behovet av lärarkrafter vid de högre skolorna. Och även om de för närvarande
tjänstgörande lärarna i enskilda fall kunna åtaga sig fler övertimmar
och pensionerade lärare kunna förmås att i större utsträckning
åtaga sig åtminstone partiell tjänstgöring, kommer ändock att tillsvidare
kvarstå ett lärarbehov, som måste på något sätt täckas. Det är därför nödvändigt
att under flera år framåt få i de högre skolorna behålla de folkskollärare,
som nu tjänstgöra där, och jämväl att kunna få ytterligare
ett icke obetydligt antal folkskollärare att åtaga sig anställning där.
Avlöningsförmånerna för de folkskollärare, som förordnas att med full
tjänstgöringsskyldighet uppehålla ämneslärartjänst vid de förutnämnda
högre skolorna (utom privatläroverken), regleras av två beslut av Kungl.
Maj:t, vilka i huvudsak innefatta följande. Ordinarie folkskollärare skall
under tiden för förordnandet äga uppbära dels gottgörelse för de avlöningsförmåner
i egen tjänst, om vilka han går miste, därvid avlöningsförmånerna
i den egna tjänsten skola i det fall, att tjänstgöringsorten tillhör
högre ortsgrupp än ortsgruppen för lärarens stationeringsort, beräknas
såsom om läraren under förordnandet vore stationerad å tjänstgöringsorten,
dels ock särskild ersättning med en krona 50 öre för dag under förordnandetiden.
Folkskollärare, som icke innehar ordinarie folkskollärartjänst och ej
heller är behörig att förordnas såsom extra adjunkt, skall under förordnandetiden
äga uppbära dels ersättning med belopp motsvarande de avlöningsförmåner,
som skulle hava tillkommit honom, därest han för den tid,
förordnandet avser, i stället erhållit förordnande såsom extra eller — om
förutsättningarna därför äro för handen — extra ordinarie lärare vid folkskolan
å tjänstgöringsorten, dels ock särskild ersättning med en krona 50
öre för dag under förordnandetiden.
Därest förordnandet omfattar ett helt läsår — vilket normalt omfattar
273 dagar — kommer den särskilda ersättningen att uppgå till
(273 X 1 krona 50 öre =) 409 kronor 50 öre.
Läroverkens krisutredning — vilken av mig med stöd av Ivungl. Maj:ts
bemyndigande tillsattes den 28 oktober 1949 med uppdrag att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande åtgärder, som äro påkallade i anledning
av lärår- och lokalbristen vid de högre skolorna — har med skrivelse
den 4 mars 1950 överlämnat utredning och förslag angående anställningsoch
avlöningsförhållanden för folkskollärare, som tjänstgöra i högre skolor.
Som allmän motivering för att krisutredningen nu gör framställning i
nämnda fråga har utredningen angivit, att det enligt dess uppfattning
icke vore möjligt att med gällande avlöningsförmåner säkerställa fortsatt
tillgång i tillräcklig omfattning på folkskollärare i de högre skolorna. Krisutredningen
har ansett särskilt angeläget, att möjligheter till extra ordinarie
anställning vid de högre skolorna skapades för där tjänstgörande
folkskollärare. Lönegraderna ha valts med utgångspunkt från att någon
4
Kungl. Maj.ts -proposition nr 185.
särskild ersättning utöver lönen ej längre bör utgå. Utredningen har sammanfattat
sina förslag sålunda:
Utredningen föreslår sålunda, att folkskollärare, som förordnas att med
full undervisningsskyldighet tjänstgöra i högre skola, skall anställas som
extra lärare i lönegrad Cg 19, om han vid anställning i folkskola skulle
förordnas som extra lärare,
extra ordinarie lärare i lönegrad Ce 21, om han äger behörighet att vinna
anställning i folkskola som extra ordinarie lärare och anställningen omfattar
minst hel termin,
extra ordinarie lärare i lönegrad Ce 22, om han under två år haft anställning
vid högre skola med avlöning enligt Ce 21 eller som ordinarie folkskollärare
och anställningen omfattar minst hel termin.
Utredningen föreslår vidare, att bestämmelserna i Saar skola äga tillämpning
för denna kategori av befattningshavare under tiden för deras förordnande
vid högre skola.
För folkskollärare, som har partiell tjänstgöring i högre skola och som
åtnjuter timavlöning beräknad efter löneklass 20, därest han är behörig
till anställning som extra ordinarie folkskollärare, och eljest efter löneklass
17, föreslår krisutredningen icke någon ändrad lönesättning.
Utredningen har uttalat, att ett överförande till de högre skolorna av
ytterligare något hundratal folkskollärare icke vore ur folkskolans synpunkt
ägnat att väcka oro eller vålla nämnvärda svårigheter.
Över krisutredningens förslag ha efter remiss utlåtanden avgivits av
statens lönenämnd och statskontoret.
Statens lönenämnd har tillstyrkt förslagen om extra ordinarie anställning
och om sluttjänstens placering i lönegrad Ce 22 samt lämnat utan
erinran förslaget om Cg 19 såsom begynnelselönegrad. Däremot har lönenämnden
föreslagit, att lönegraden Ce 21 i krisutredningens förslag ersättes
med Ce 20.
Statskontoret anser också, att goda skäl kunna anföras för att möjlighet
öppnas för folkskollärare att erhålla extra ordinarie anställning vid högre
skola. Däremot giver det framlagda utredningsmaterialet enligt ämbetsverkets
mening icke något direkt stöd för krisutredningens påstående, att
den nu utgående särskilda ersättningen för sådan tjänstgöring genomgående
vore otillfredsställande såsom stimulansfaktor. När det gäller att
avväga ersättningen till folkskollärare vid nu ifrågavarande tjänstgöring
måste enligt statskontorets uppfattning utgångspunkten vara löneställningen
för de icke-ordinarie ämneslärarna vid de högre kommunala skolorna.
Statskontoret anför i fortsättningen:
Uppenbarligen är man härvid nödsakad att placera folkskollärare, som
icke ha normalt vitsordad fackutbildning såsom ämneslärare, lägre än
ämneslärarna, enär annars mindre önskvärda konsekvenser skulle uppstå.
De sakkunnigas förslag rimmar emellertid illa med denna enligt statskontorets
uppfattning självklara sats, att den icke helt kompetente vikarien
5
Kwngl. Maj:ts proposition nr 185.
icke skall ha samma gottgörelse som den, vilken innehar föreskriven utbildning.
Enligt förslaget skulle nämligen den nyexaminerade folkskolläraren
vid nu avsedd tjänstgöring placeras i Cg 19, två år efter examen med minst
ett läsårs tjänstgöring i Ce 21 och efter två års anställning i Ce 21 eller som
ordinarie folkskollärare placeras i Ce 22, medan ämneslärare visserligen
omedelbart placeras i Cg 20 men därefter endast kan vinna en automatisk
förbättring i anställningsvillkoren, nämligen genom placering i Ce 20 efter
två läsårs tjänstgöring. Endast i den mån lediga tjänster finnas kan en placering
i Ce 22 ifrågakomma.
Det ohållbara i de sakkunnigas förslag lärer klart framgå av det anförda.
Särskilt stötande och uppenbart orimligt finner statskontoret det vara, att
folkskolläraren efter ett läsårs kortare tjänstgöring skulle kunna placeras
såsom extra ordinarie i högre lönegrad (Ce 21) än den extra ordinarie grad,
i vilken ämnesläraren automatiskt kan placeras (Ce 20). Ämbetsverket avstyrker
sålunda på det bestämdaste, att de sakkunnigas förslag lägges till
grund för en reglering av hithörande frågor.
Enligt statskontorets uppfattning äro de nu gällande bestämmelserna väl
ägnade att i huvudsak tillämpas jämväl i fortsättningen, om jämkningar
vidtagas i två hänseenden. Sålunda bör — såsom tidigare framhållits — möjlighet
öppnas att bereda folkskollärare extra ordinarie anställning vid högre
skola. Härvid anser statskontoret icke annan lönegrad böra tillämpas än
den, som skulle tillkommit läraren vid tjänstgöring i folkskola med 39 veckors
lästid eller Ce 19. Tidpunkten för extraordinarieblivandet bör även
vara densamma, som om tjänstgöring fullgjorts vid folkskola. Vid sidan
härav bör det nu tillämpade arvodet å 1 krona 50 öre för läsdag utgå.
Någon uppflyttning i högre extra ordinariegrad efter viss tids tjänstgöring
i Ce 19 anser sig statskontoret däremot icke kunna förorda. För att emellertid
skapa vidgade möjligheter för sådana lärare att fortsätta sin tjänstgöring
vid den högre skolan även efter den tidpunkt, då de normalt skulle
ha kunnat räkna med en befordran till ordinarie folkskollärare (Ca 21),
synes dagarvodet efter viss tid böra höjas, så att detta jämte lönen i Ce 19
väl täcker en avlöning i 21 lönegraden. I avseende härå förordar statskontoret,
att dagarvodet fastställes till 4 kronor efter det läraren haft två års
anställning vid högre skola med avlöning enligt Ce 19 eller såsom ordinarie
eller extra ordinarie folkskollärare, allt under förutsättning att han vid
sidan av arvodet icke uppbär gottgörelse för avstådda avlöningsförmåner
såsom ordinarie folkskollärare. I det sist angående fallet bör givetvis icke
någon höjning av dagarvodet å 1 krona 50 öre ifrågakomma.
Departementschefen. De för närvarande utgående avlöningsförmånerna
för folkskollärare, som med full undervisningsskyldighet tjänstgör i högre
skola, utgöras endast av arvode, nämligen gottgörelse för mistade avlöningsförmåner
eller ersättning motsvarande lönen vid anställning i folkskola
jämte i båda fallen viss tilhiggsersättning. Beslut om dessa avlöningsförmåner
har med hänsyn till förmånernas karaktär av arvode under vikariattjänstgöring
meddelats av Kungl. Maj:t utan riksdagens hörande.
Läroverkens krisutredning har nu föreslagit rätt för nämnda folkskollärare
att efter viss tids tjänstgöring vinna extra ordinarie anställning vid
de högre skolorna. T denna del har krisutredningens förslag tillstyrkts av
6
Kwngl. Maj:ts proposition nr 185.
såväl statens lönenämnd som statskontoret. Även jag är av den uppfattningen,
att tillskapandet av en dylik rätt är mycket angeläget på grund av
det stora behov av folkskollärare, tjänstgörande i högre skolor, som kan
förutses komma att föreligga under ett flertal år framåt. Jag tillstyrker därför,
att möjlighet beredes folkskollärare, som med full undervisningsskyldighet
tjänstgöra i högre skolor, att vinna extra ordinarie anställning vid skolan
ifråga.
Införandet av en dylik rätt till extra ordinarie anställning torde emellertid
vara av beskaffenhet att böra underställas riksdagen. Jag förordar att
så sker.
Läroverkens krisutredning föreslår, att den nuvarande särskilda ersättningen
av 1 krona 50 öre per läsdag till här ifrågavarande folkskollärare
indrages och att i stället lärarna placeras omedelbart i lönegrad Cg 19 samt
efter 2 respektive 4 år i Ce 21 respektive Ce 22. Lönenämnden har icke gjort
annan erinran häremot, än att i stället för lönegrad Ce 21 föreslagits lönegrad
Ce 20. Statskontoret åter har icke ansett sig kunna tillstyrka högre
extra ordinarie lönegrad än den 19:de och icke högre extra-lönegrad än den
17:de. Utöver lön enligt dessa lönegrader skall emellertid enligt statskontorets
förslag alltfort utgå särskild ersättning, efter viss tids tjänstgöring med
betydligt förhöjt belopp.
Jag anser mig för närvarande i likhet med statskontoret icke kunna tillstyrka
högre lönegrad än Ce 19 för de folkskollärare med tjänstgöring vid
högre skolor, som skola kunna vinna extra ordinarie anställning. Jag förutsätter,
att löneställningen kommer att omprövas i samband med den
tjänsteförteckningsrevision, som kan bliva resultatet av 1949 års tjänsteförteckningskommittés
arbete.
De folkskollärare med full tjänstgöring i högre skolor, som icke bliva berättigade
att vinna extra ordinarie anställning, böra anställas såsom extra
lärare i lönegrad Cg 17. Ordinarie folkskollärare, som tjänstgöra i högre
skolor, böra liksom hittills åtnjuta gottgörelse för mistade avlöningsförmåner
i egen tjänst.
Utöver lön i angivna lönegrader (Cg 17 och Ce 19) respektive gottgörelse
för mistade avlöningsförmåner böra samtliga folkskollärare, som med full
undervisningsskyldighet tjänstgöra i högre skolor, erhålla viss särskild ersättning.
Storleken av denna ersättning torde liksom hittills få ankomma på
Kungl. Maj:t att bestämma.
För folkskollärares rätt att anställas i lönegrad Ce 19 vid högre skola böra
gälla samma villkor som gälla för extra ordinarie anställning vid folkskolan,
d. v. s. att minst två år förflutit efter avlagd examen och att läraren under
denna tid tjänstgjort minst 256 dagar med full tjänstgöring inom det statliga
eller det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet. Extra
ordinarie anställning bör vidare endast vinnas, om anställningen vid högre
skola omfattar minst en hel termin. Några extra ordinarie tjänster böra
7
Kicngl. Maj:ts proposition nr 185.
således icke inrättas för detta ändamål, utan i stället bör tillskapas ett s. k.
automatiskt extra-ordinarieskap i likhet med det vid folkskolan gällande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att folkskollärare, som med full undervisningsskyldighet
tjänstgöra i högre skolor, må i enlighet med
vad i det föregående förordats kunna vinna extra ordinarie
anställning i lönegrad Ce 19 vid högre skola.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lars Ekströmer.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1950:299 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande statsbidrag till avlönande av övningslärare m. m. a1 i texten
- SU 1950:163 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående extra ordinarie anställning för vissa folkskollärare vid tjänstgöring i högre skolor. s. 32 i texten