Sök i Ratio Lex

Angående extra ordinarie anställning för vissa folkskollärare vid tjänstgöring i högre skolor

1950-03-17 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:185, Angående extra ordinarie anställning för vissa folkskollärare vid tjänstgöring i högre skolor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 185.

1

Nr 185.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående extra ordinarie

anställning för vissa folkskollärare vid tjänstgöring

i högre skolor; given Stockholms slott den

17 mars 1950.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 17 mars 1950.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Quensel,

Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne,

Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet samt

statsrådet Lingman anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet

Weijne, fråga om extra ordinarie anställning för vissa folkskollärare

vid tjänstgöring i högre skolor och anför därvid följande.

Sedan några år föreligger vid de högre skolorna — varmed i detta sammanhang

förstås de högre allmänna läroverken, real- och samrealskolorna,

kommunala mellanskolorna, praktiska mellanskolorna, högre folkskolorna,

kommunala flickskolorna, privatläroverken samt folk- och småskolesemi1

— Bihang till riksdagens protokoll 1050. 1 samt. Nr 185.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 185.

narierna — en lärarbrist, som för varje år blivit allt svårare. Under de tre

senaste åren har det i vart och ett av realskolans teoretiska läroämnen

varit en större eller mindre brist på lärare med vederbörlig fackutbildning.

Mest utpräglad är lärarbristen i ämnet matematik, där det för närvarande

fattas lärare för så många veckotimmar, som motsvara 120 lärartjänster

med full tjänstgöring, därest varje tjänst uppskattas till 27 veckotimmar.

Men bristen är starkt framträdande i samtliga naturvetenskapliga

ämnen, inberäknat geografi. I ämnesgruppen modersmålet och engelska har

likaledes inträtt en uppenbar bristsituation liksom i modersmålet och

historia med samhällslära. De moderna språken, där det tidigare fanns ett

betydande överskott av lärare, befinna sig nu också i bristzonen. Sammanlagt

förefanns höstterminen 1949 en brist motsvarande 347 lärartjänster

med full tjänstgöring, vilket innebär en ökning av bristen med 150 lärare på

två år eller med närmare 77 procent.

För att avhjälpa lärarbristen har man fått anställa dels pensionerade

lärare och dels olika slag av lärare med mindre kompetens än den vid

ifrågavarande skolor normalt fordrade. Härvid har det — särskilt när det

gällt den mera elementära realskoleundervisningen — framstått såsom

lämpligt att till ersättare anlita folkskollärare. Så har skett i ej ringa utsträckning.

Antalet vid högre skolor tjänstgörande folkskollärare med full

eller partiell tjänstgöring var 99 under höstterminen 1947, 142 under höstterminen

1948 och 174 under höstterminen 1949. Av de 174 folkskollärare,

som sålunda tjänstgjorde vid högre skolor höstterminen 1949, hade 116

heltids- och 54 deltidsanställning under hela terminen, återstående 4 hade

endast anställning för en kortare del av terminen. Av de helterminsanställda

folkskollärarna voro 30 gifta kvinnor, hälften med full och hälften med

partiell tjänstgöring. Vad beträffar fördelningen på olika skolformer, fram
-

går den av följande sammanställning:

Heltid

Deltid

Summa

högre allmänna läroverk.............

19

4

23

real- och samrealskolor..............

54

11

65

kommunala mellanskolor............

8

7

15

praktiska mellanskolor..............

5

5

10

högre folkskolor....................

23

15

38

kommunala flickskolor..............

6

7

13

enskilda skolor.....................

2

4

6

folkskoleseminarier .................

2

2

småskoleseminarier .................

2

2

Tillsammans

119

55

174

Tillgången på akademiskt utbildade lärare är icke för närvarande tillräcklig

för att för de närmaste åren täcka ersättnings- och utvidgnings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kicngl. Maj:ts proposition nr 185.

behovet av lärarkrafter vid de högre skolorna. Och även om de för närvarande

tjänstgörande lärarna i enskilda fall kunna åtaga sig fler övertimmar

och pensionerade lärare kunna förmås att i större utsträckning

åtaga sig åtminstone partiell tjänstgöring, kommer ändock att tillsvidare

kvarstå ett lärarbehov, som måste på något sätt täckas. Det är därför nödvändigt

att under flera år framåt få i de högre skolorna behålla de folkskollärare,

som nu tjänstgöra där, och jämväl att kunna få ytterligare

ett icke obetydligt antal folkskollärare att åtaga sig anställning där.

Avlöningsförmånerna för de folkskollärare, som förordnas att med full

tjänstgöringsskyldighet uppehålla ämneslärartjänst vid de förutnämnda

högre skolorna (utom privatläroverken), regleras av två beslut av Kungl.

Maj:t, vilka i huvudsak innefatta följande. Ordinarie folkskollärare skall

under tiden för förordnandet äga uppbära dels gottgörelse för de avlöningsförmåner

i egen tjänst, om vilka han går miste, därvid avlöningsförmånerna

i den egna tjänsten skola i det fall, att tjänstgöringsorten tillhör

högre ortsgrupp än ortsgruppen för lärarens stationeringsort, beräknas

såsom om läraren under förordnandet vore stationerad å tjänstgöringsorten,

dels ock särskild ersättning med en krona 50 öre för dag under förordnandetiden.

Folkskollärare, som icke innehar ordinarie folkskollärartjänst och ej

heller är behörig att förordnas såsom extra adjunkt, skall under förordnandetiden

äga uppbära dels ersättning med belopp motsvarande de avlöningsförmåner,

som skulle hava tillkommit honom, därest han för den tid,

förordnandet avser, i stället erhållit förordnande såsom extra eller — om

förutsättningarna därför äro för handen — extra ordinarie lärare vid folkskolan

å tjänstgöringsorten, dels ock särskild ersättning med en krona 50

öre för dag under förordnandetiden.

Därest förordnandet omfattar ett helt läsår — vilket normalt omfattar

273 dagar — kommer den särskilda ersättningen att uppgå till

(273 X 1 krona 50 öre =) 409 kronor 50 öre.

Läroverkens krisutredning — vilken av mig med stöd av Ivungl. Maj:ts

bemyndigande tillsattes den 28 oktober 1949 med uppdrag att verkställa

utredning och avgiva förslag rörande åtgärder, som äro påkallade i anledning

av lärår- och lokalbristen vid de högre skolorna — har med skrivelse

den 4 mars 1950 överlämnat utredning och förslag angående anställningsoch

avlöningsförhållanden för folkskollärare, som tjänstgöra i högre skolor.

Som allmän motivering för att krisutredningen nu gör framställning i

nämnda fråga har utredningen angivit, att det enligt dess uppfattning

icke vore möjligt att med gällande avlöningsförmåner säkerställa fortsatt

tillgång i tillräcklig omfattning på folkskollärare i de högre skolorna. Krisutredningen

har ansett särskilt angeläget, att möjligheter till extra ordinarie

anställning vid de högre skolorna skapades för där tjänstgörande

folkskollärare. Lönegraderna ha valts med utgångspunkt från att någon

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts -proposition nr 185.

särskild ersättning utöver lönen ej längre bör utgå. Utredningen har sammanfattat

sina förslag sålunda:

Utredningen föreslår sålunda, att folkskollärare, som förordnas att med

full undervisningsskyldighet tjänstgöra i högre skola, skall anställas som

extra lärare i lönegrad Cg 19, om han vid anställning i folkskola skulle

förordnas som extra lärare,

extra ordinarie lärare i lönegrad Ce 21, om han äger behörighet att vinna

anställning i folkskola som extra ordinarie lärare och anställningen omfattar

minst hel termin,

extra ordinarie lärare i lönegrad Ce 22, om han under två år haft anställning

vid högre skola med avlöning enligt Ce 21 eller som ordinarie folkskollärare

och anställningen omfattar minst hel termin.

Utredningen föreslår vidare, att bestämmelserna i Saar skola äga tillämpning

för denna kategori av befattningshavare under tiden för deras förordnande

vid högre skola.

För folkskollärare, som har partiell tjänstgöring i högre skola och som

åtnjuter timavlöning beräknad efter löneklass 20, därest han är behörig

till anställning som extra ordinarie folkskollärare, och eljest efter löneklass

17, föreslår krisutredningen icke någon ändrad lönesättning.

Utredningen har uttalat, att ett överförande till de högre skolorna av

ytterligare något hundratal folkskollärare icke vore ur folkskolans synpunkt

ägnat att väcka oro eller vålla nämnvärda svårigheter.

Över krisutredningens förslag ha efter remiss utlåtanden avgivits av

statens lönenämnd och statskontoret.

Statens lönenämnd har tillstyrkt förslagen om extra ordinarie anställning

och om sluttjänstens placering i lönegrad Ce 22 samt lämnat utan

erinran förslaget om Cg 19 såsom begynnelselönegrad. Däremot har lönenämnden

föreslagit, att lönegraden Ce 21 i krisutredningens förslag ersättes

med Ce 20.

Statskontoret anser också, att goda skäl kunna anföras för att möjlighet

öppnas för folkskollärare att erhålla extra ordinarie anställning vid högre

skola. Däremot giver det framlagda utredningsmaterialet enligt ämbetsverkets

mening icke något direkt stöd för krisutredningens påstående, att

den nu utgående särskilda ersättningen för sådan tjänstgöring genomgående

vore otillfredsställande såsom stimulansfaktor. När det gäller att

avväga ersättningen till folkskollärare vid nu ifrågavarande tjänstgöring

måste enligt statskontorets uppfattning utgångspunkten vara löneställningen

för de icke-ordinarie ämneslärarna vid de högre kommunala skolorna.

Statskontoret anför i fortsättningen:

Uppenbarligen är man härvid nödsakad att placera folkskollärare, som

icke ha normalt vitsordad fackutbildning såsom ämneslärare, lägre än

ämneslärarna, enär annars mindre önskvärda konsekvenser skulle uppstå.

De sakkunnigas förslag rimmar emellertid illa med denna enligt statskontorets

uppfattning självklara sats, att den icke helt kompetente vikarien

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kwngl. Maj:ts proposition nr 185.

icke skall ha samma gottgörelse som den, vilken innehar föreskriven utbildning.

Enligt förslaget skulle nämligen den nyexaminerade folkskolläraren

vid nu avsedd tjänstgöring placeras i Cg 19, två år efter examen med minst

ett läsårs tjänstgöring i Ce 21 och efter två års anställning i Ce 21 eller som

ordinarie folkskollärare placeras i Ce 22, medan ämneslärare visserligen

omedelbart placeras i Cg 20 men därefter endast kan vinna en automatisk

förbättring i anställningsvillkoren, nämligen genom placering i Ce 20 efter

två läsårs tjänstgöring. Endast i den mån lediga tjänster finnas kan en placering

i Ce 22 ifrågakomma.

Det ohållbara i de sakkunnigas förslag lärer klart framgå av det anförda.

Särskilt stötande och uppenbart orimligt finner statskontoret det vara, att

folkskolläraren efter ett läsårs kortare tjänstgöring skulle kunna placeras

såsom extra ordinarie i högre lönegrad (Ce 21) än den extra ordinarie grad,

i vilken ämnesläraren automatiskt kan placeras (Ce 20). Ämbetsverket avstyrker

sålunda på det bestämdaste, att de sakkunnigas förslag lägges till

grund för en reglering av hithörande frågor.

Enligt statskontorets uppfattning äro de nu gällande bestämmelserna väl

ägnade att i huvudsak tillämpas jämväl i fortsättningen, om jämkningar

vidtagas i två hänseenden. Sålunda bör — såsom tidigare framhållits — möjlighet

öppnas att bereda folkskollärare extra ordinarie anställning vid högre

skola. Härvid anser statskontoret icke annan lönegrad böra tillämpas än

den, som skulle tillkommit läraren vid tjänstgöring i folkskola med 39 veckors

lästid eller Ce 19. Tidpunkten för extraordinarieblivandet bör även

vara densamma, som om tjänstgöring fullgjorts vid folkskola. Vid sidan

härav bör det nu tillämpade arvodet å 1 krona 50 öre för läsdag utgå.

Någon uppflyttning i högre extra ordinariegrad efter viss tids tjänstgöring

i Ce 19 anser sig statskontoret däremot icke kunna förorda. För att emellertid

skapa vidgade möjligheter för sådana lärare att fortsätta sin tjänstgöring

vid den högre skolan även efter den tidpunkt, då de normalt skulle

ha kunnat räkna med en befordran till ordinarie folkskollärare (Ca 21),

synes dagarvodet efter viss tid böra höjas, så att detta jämte lönen i Ce 19

väl täcker en avlöning i 21 lönegraden. I avseende härå förordar statskontoret,

att dagarvodet fastställes till 4 kronor efter det läraren haft två års

anställning vid högre skola med avlöning enligt Ce 19 eller såsom ordinarie

eller extra ordinarie folkskollärare, allt under förutsättning att han vid

sidan av arvodet icke uppbär gottgörelse för avstådda avlöningsförmåner

såsom ordinarie folkskollärare. I det sist angående fallet bör givetvis icke

någon höjning av dagarvodet å 1 krona 50 öre ifrågakomma.

Departementschefen. De för närvarande utgående avlöningsförmånerna

för folkskollärare, som med full undervisningsskyldighet tjänstgör i högre

skola, utgöras endast av arvode, nämligen gottgörelse för mistade avlöningsförmåner

eller ersättning motsvarande lönen vid anställning i folkskola

jämte i båda fallen viss tilhiggsersättning. Beslut om dessa avlöningsförmåner

har med hänsyn till förmånernas karaktär av arvode under vikariattjänstgöring

meddelats av Kungl. Maj:t utan riksdagens hörande.

Läroverkens krisutredning har nu föreslagit rätt för nämnda folkskollärare

att efter viss tids tjänstgöring vinna extra ordinarie anställning vid

de högre skolorna. T denna del har krisutredningens förslag tillstyrkts av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kwngl. Maj:ts proposition nr 185.

såväl statens lönenämnd som statskontoret. Även jag är av den uppfattningen,

att tillskapandet av en dylik rätt är mycket angeläget på grund av

det stora behov av folkskollärare, tjänstgörande i högre skolor, som kan

förutses komma att föreligga under ett flertal år framåt. Jag tillstyrker därför,

att möjlighet beredes folkskollärare, som med full undervisningsskyldighet

tjänstgöra i högre skolor, att vinna extra ordinarie anställning vid skolan

ifråga.

Införandet av en dylik rätt till extra ordinarie anställning torde emellertid

vara av beskaffenhet att böra underställas riksdagen. Jag förordar att

så sker.

Läroverkens krisutredning föreslår, att den nuvarande särskilda ersättningen

av 1 krona 50 öre per läsdag till här ifrågavarande folkskollärare

indrages och att i stället lärarna placeras omedelbart i lönegrad Cg 19 samt

efter 2 respektive 4 år i Ce 21 respektive Ce 22. Lönenämnden har icke gjort

annan erinran häremot, än att i stället för lönegrad Ce 21 föreslagits lönegrad

Ce 20. Statskontoret åter har icke ansett sig kunna tillstyrka högre

extra ordinarie lönegrad än den 19:de och icke högre extra-lönegrad än den

17:de. Utöver lön enligt dessa lönegrader skall emellertid enligt statskontorets

förslag alltfort utgå särskild ersättning, efter viss tids tjänstgöring med

betydligt förhöjt belopp.

Jag anser mig för närvarande i likhet med statskontoret icke kunna tillstyrka

högre lönegrad än Ce 19 för de folkskollärare med tjänstgöring vid

högre skolor, som skola kunna vinna extra ordinarie anställning. Jag förutsätter,

att löneställningen kommer att omprövas i samband med den

tjänsteförteckningsrevision, som kan bliva resultatet av 1949 års tjänsteförteckningskommittés

arbete.

De folkskollärare med full tjänstgöring i högre skolor, som icke bliva berättigade

att vinna extra ordinarie anställning, böra anställas såsom extra

lärare i lönegrad Cg 17. Ordinarie folkskollärare, som tjänstgöra i högre

skolor, böra liksom hittills åtnjuta gottgörelse för mistade avlöningsförmåner

i egen tjänst.

Utöver lön i angivna lönegrader (Cg 17 och Ce 19) respektive gottgörelse

för mistade avlöningsförmåner böra samtliga folkskollärare, som med full

undervisningsskyldighet tjänstgöra i högre skolor, erhålla viss särskild ersättning.

Storleken av denna ersättning torde liksom hittills få ankomma på

Kungl. Maj:t att bestämma.

För folkskollärares rätt att anställas i lönegrad Ce 19 vid högre skola böra

gälla samma villkor som gälla för extra ordinarie anställning vid folkskolan,

d. v. s. att minst två år förflutit efter avlagd examen och att läraren under

denna tid tjänstgjort minst 256 dagar med full tjänstgöring inom det statliga

eller det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet. Extra

ordinarie anställning bör vidare endast vinnas, om anställningen vid högre

skola omfattar minst en hel termin. Några extra ordinarie tjänster böra

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kicngl. Maj:ts proposition nr 185.

således icke inrättas för detta ändamål, utan i stället bör tillskapas ett s. k.

automatiskt extra-ordinarieskap i likhet med det vid folkskolan gällande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att folkskollärare, som med full undervisningsskyldighet

tjänstgöra i högre skolor, må i enlighet med

vad i det föregående förordats kunna vinna extra ordinarie

anställning i lönegrad Ce 19 vid högre skola.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:299 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande statsbidrag till avlönande av övningslärare m. m. a1 i texten
  2. SU 1950:163 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående extra ordinarie anställning för vissa folkskollärare vid tjänstgöring i högre skolor. s. 32 i texten