Sök i Ratio Lex

Angående vissa ändringar i personalförteckningen för domänverket

1950-03-10 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:186, Angående vissa ändringar i personalförteckningen för domänverket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

1

Nr 186.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar

i personalförteckningen för domänverket; given

Stockholms slott den 10 mars 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att byråchefs- och byrådirektörstjänsterna å domänstyrelsens

personalbyrå skola överföras å ordinarie stat. Tillika förordas,

att fyra nya jägmästartjänster skola inrättas. Sistnämnda tjänster äro

avsedda för fyra av domänstyrelsen tillskapade extra revir, vilka nu förvaltas

av extra eller extra ordinarie tjänstemän i jägmästares löneställning

och vilka anses böra förvandlas till permanenta revir.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 186.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om vissa ändringar

i personalförteckningen för domänverket samt anför därvid.

Domänstyrelsens förslag.

I skrivelse den 3 januari 1950 har domänstyrelsen framlagt förslag till

vissa personalförändringar vid domänverket. Förslaget innebär i huvudsak,

att byråchefen, byrådirektören och biträdande ombudsmannen å personalbyrån

samt två förste byråsekreterare å försälj ningsbyrån och kameralbyrån

skola överföras å ordinarie stat. Samtidigt förordas att sistnämnda tre

tjänstemän skola erhålla tjänstebenämningen jägmästare. Vidare föreslås

att ytterligare fyra ordinarie jägmästartjänster, avsedda för lika många nya

revir, skola inrättas.

över förslaget ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket

och statens lönenämnd. Vidare har Statsvetenskapliga intresseförbundet

inkommit med en den 27 februari 1950 dagtecknad skrift

i ärendet.

Ur motiveringen till domänstyrelsens förslag må här återgivas följande.

Byråchefs- och byrådirektörs tjänsterna å personalbyrån.

Personalbyrån inrättades från och med den 1 juli 1946 och står under

ledning av en byråchef i lönegrad Ce 33. Denne är tillika ombudsman

för arbetarfrågor. Å byrån finnes därjämte bland annat en byrådirektör i lönegrad

Ce 31 för den direkta handläggningen av personalärenden.

Domänstyrelsen framhåller, att man med hänsyn till arten av byråchefens

tjänstgöring som styrelsens förhandlare i avtalsfrågor kunnat hysa tvekan,

huruvida han även skulle kunna handha ledningen av byrån i vad angår

personalfrågor på det sätt som uppgiften kräver. Erfarenheterna från de

gångna tre åren ge emellertid enligt styrelsens mening vid handen att så

kunnat ske. Byråchefen har visserligen icke kunnat personligen deltaga i

handläggningen av vissa personalärenden, men detta har ej heller varit erforderligt.

Dessa frågor ha nämligen varit av den art, att de lämpligen kun
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

3

nät handläggas av byrådirektören i enlighet med riktlinjer, varom byråchefen

och byrådirektören varit eniga. Alla personalfrågor av principiell betydelse

eller särskild vikt ha självfallet handlagts i närvaro av byråchefen.

Den fullständiga samordning, som på detta sätt vunnits mellan personal- och

arbetarfrågor, är enligt styrelsen mycket fördelaktig, så mycket mer som de

båda nämnda ärendesgrupperna under senare år i vissa avseenden bedömas

efter likartade principer. Byrån har sålunda fungerat väl. Med hänsyn

härtill anser styrelsen anledning saknas att längre uppskjuta överförandet

av byråchefs- och byrådirektörstjänsterna till ordinarie stat.

Biträdande ombuds mannatjänsten å personalbyrån.

Denna tjänst har alltsedan den inrättades år 1945 varit placerad i lönegrad

Ce 29. Några särskilda kompetensföreskrifter rörande tjänsten äro icke

meddelade. De med tjänsten förenade göromålen bestå främst i att biträda

byråchefen å personalbyrån vid avtalsförhandlingar, att i betydande utsträckning

på byråchefens uppdrag i stället för denne företräda domänstyrelsen

vid lokala avtalsförhandlingar samt att självständigt handlägga frågor rörande

förtjänststatistiken. Då stadigvarande behov av tjänsten måste anses

föreligga, anser styrelsen, att denna liksom byråchefs- och byrådirektörstjänsterna

bör överföras till ordinarie stat. Samtidigt härmed bör tjänstebenämningen

ändras till jägmästare. Med hänsyn till göromålen kräves nämligen

av tjänsteinnehavaren högre skoglig utbildning och stor praktisk erfarenhet.

Förste byråsekreterartjänsten å försäljningsbyrån.

Tjänsten placerades den 1 januari 1942, då byråns nuvarande arbetsuppgifter

fastställdes, i lönegrad Ce 29. Enligt instruktionen för domänverket

gäller, att ifrågavarande tjänsteman skall hava förvärvat insikter och erfarenhet

i fråga om virkeshandel och industri. På särskild framställning av

domänstyrelsen förordnade dock Kungl. Maj :t genom beslut den 13 augusti

1948, att vid då förestående återbesättande av tjänsten skulle gälla, att sökande

till befattningen skulle hava avlagt examen från skogsinstitutets

högre kurs eller skogshögskolans jägmästarkurs eller på annat sätt erhållit

motsvarande utbildning samt äga god insikt i frågor angående mätning, värdering

och försäljning av virke. Alltsedan tjänstens tillkomst har den innehafts

av tjänstemän med jägmästarutbildning.

I tjänsteinnehavarens göromål ingår bland annat alt sammanställa årliga

försäljningsplaner för rotstående och avverkat virke, att upprätta förslag

till försäljnings- och betalningsvillkor för rotstående virke och rundvirke,

att förbereda skogsauktionerna samt att bereda försäljning av rotstående

och avverkat virke. När försäljningschefen åtnjuter ledighet, inträder förste

byråsekreteraren som dennes vikarie.

Domänstyrelsen framhåller nu att det under den tid, varunder tjänsten

funnits, ådagalagts, att ett permanent behov av densamma föreligger. Vidare

synes det nödvändigt, att kravet å jägmästarutbildning för tjänsteinnehava
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 186.

ren allt framgent vidhålles. På grund härav föreslår styrelsen, att ifrågavarande

tjänst skall ordinariesättas och innehavaren erhålla tjänstebenämningen

jägmästare.

Förste byråsekreterartjänsten å kameralbyrån. I gällande

personalförteckning är ifrågavarande tjänst placerad i lönegrad Ca 27.

Tjänsteinnehavaren förestår domänstyrelsens kansli. Beträffande förevarande

med flera tjänster vid domänverket äro kompetensföreskrifter meddelade

i 55 § 6 mom. instruktionen för domänverket (nr 262/1947). Dessa föreskrifter

innebära, att vederbörande skall hava avlagt avgångsexamen från

skogsinstitutets högre kurs eller skogshögskolans jägmästarkurs eller handelshögskola

eller examen inför juridisk fakultet inom riket eller sådan examen

inför filosofisk fakultet inom riket, varuti såsom huvudämne ingår något

av ämnena nationalekonomi, statskunskap, statistik eller matematik.

Domänstyrelsen erinrar om att kameralbyrån med avseende å anställd

personal är styrelsens största byrå. De göromål, som skola handläggas å

denna byrå, äro också omfattande och till arten synnerligen skiftande. Med

hänsyn härtill är byrån —- vars arbete ökat väsentligt till följd av uppbördsreformen

-— uppdelad på ett flertal avdelningar. Personalen uppgår för närvarande

till omkring 125 personer.

För att bereda byråchefen erforderlig tid för ledningen av de skilda avdelningarnas

verksamhet har det, fortsätter styrelsen, blivit nödvändigt att

till förste byråsekreteraren för mera självständig handläggning och i vissa

fall med föredragningsskyldighet överlämna vissa ärenden, som kräva tidsödande

och omfattande utredningar. På grund härav och då redan denne

tjänstemans arbetsuppgifter i övrigt måste anses närmast jämförliga med

dem, som åligga jägmästarna å styrelsens skogsbyråer, har styrelsen från

och med den 1 januari 1946 placerat honom i lönegrad Ce 29. Styrelsen anser

det nödvändigt, att byråchefen å kameralbyrån allt framgent beredes

möjlighet att till förste byråsekreteraren överlämna vissa ärenden för utredning

och självständig föredragning.

Vidare framhåller domänstyrelsen, att en mycket betydande del av de

ärenden, som förste byråsekreteraren har att handlägga, i ett eller annat

avseende äger intimt samband med rent skogliga förvaltningsförhållanden.

Detta gäller bland annat anslags- och budgetfrågor, vilka ärenden äro särskilt

anvisade sekreteraren för mera självständig handläggning. Det är av

största betydelse för utredningen och behandlingen av dessa ärenden att den

tjänsteman, som handlägger dem, själv äger insikt i skogliga frågor samt har

praktisk erfarenhet av skogsförvaltning inom domänverket. Domänstyrelsen

anser det därför erforderligt att tjänsten, vilken alltsedan år 1937 innehafts

av jägmästarutbildade tjänstemän, även framdeles besättes med person, som

har sådan utbildning och som därjämte, i likhet med den nuvarande tjänsteinnehavaren,

har erfarenhet av skoglig förvaltningstjänst vid domänverket.

Styrelsen föreslår fördenskull att tjänsten skall uppföras å ordinarie stat i

lönegrad Ca 29 och att innehavaren skall erhålla tjänstebenämningen jäg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

mästare. Vid bifall härtill blir eu befattning som förste byråsekreterare i

lönegrad Ca 27 icke längre erforderlig.

De fyra nya jägmästartjänsterna. Domänstyrelsen erinrar

om att en allmän översyn beträffande förvaltningsenheternas storlek och

antal inom domänverkets skogsförvaltning företogs senast i samband med

den revirreglering, som genomfördes från och med år 1935. Såsom allmänt

omdöme om den revirindelning, som för närvarande tillämpas inom domänverket,

uttalar styrelsen att densamma, sedan vissa ändringar och jämkningar

företagits, tills vidare i stort sett synes tillgodose de krav, som böra

ställas i fråga om förvaltningsområdenas storlek.

På grund av skilda förhållanden har emellertid en viss justering av indelningen

i förvaltningsområden tid efter annan befunnits påkallad. I en

del fall har styrelsen provisoriskt löst dylika frågor på så sätt, att vissa

områden lagts under särskild förvaltning av en extra eller extra ordinarie

tjänsteman i samma lönegrad och med enahanda befogenhet som jägmästare.

Ett antal sådana extra revir inrättades under åren 1937—1944. Sålunda

avskildes från Kalmar revir Hornsö extra revir från och med år 1937. Genom

uppdelning av Jönköpings revir från och med år 1939 avskildes en del,

som numera utgör Nässjö extra revir. Från Hunnebergs och Uddevalla revir

avskildes Dalslands extra revir från och med år 1943 samt från Hälsinglands

revir Hudiksvalls extra revir från och med år 1944. I samtliga dessa

fyra fall har styrelsen funnit, att den provisoriska uppdelningen varit till

gagn för reviren beträffande skogsskötseln och den ekonomiska förvaltningen

samt att såväl de berörda jägmästarna som förvaltarna av de extra reviren

väl utnyttjas. Styrelsen anser därför att nämnda fyra extra revir böra

förvandlas till permanenta revir. I samband härmed böra vissa smärre jämkningar

av de nuvarande revirgränserna vidtagas. Vidare böra förvaltarna

av de fyra nya reviren överföras å ordinarie stat i jägmästares lönegrad.

Härvid bör motsvarande antal tjänster såsom biträdande jägmästare i lönegrad

Ca 25 utgå ur personalförteckningen.

Domänstyrelsen understryker, att de föreslagna personalförändringarna

icke föranleda någon ökning av domänverkets kostnader, då de nya ordinarie

tjänsterna ersätta extra ordinarie sådana i samma lönegrad. Tillika

påpekas, att inrättandet av de fyra nya reviren icke medför behov av nya

tjänstebostäder eller kontorslokaler.

Vidare framhåller domänstyrelsen, att vid den nu företagna översynen av

revirindelningen en viss jämkning av tjänstgöringsområdena befunnits påkallad

även i andra delar av landet. I samband därmed erfordras emellertid

vissa nybyggnader, och regleringarna äro även förenade med andra kostnadsökningar.

På grund härav och särskilt med hänsyn till läget på byggnadsmarknaden

anser sig styrelsen icke för närvarande böra framlägga ytterligare

förslag i ämnet. Styrelsen finner sig emellertid redan nu böra anmäla,

alt behov föreligger av ytterligare tre nya befattningar för jägmästare i

övre Norrland samt av fem reservbefattningar, avsedda att tagas i anspråk

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

där ändringar av jägmästarnas arbetsuppgifter eller andra omständigheter

så kräva. Så snart förutsättningar föreligga att genomföra dessa ändringar

i revirindelningen, ämnar styrelsen framlägga förslag härom samt om inrättande

av berörda åtta jägmästarbefattningar.

Slutligen upplyser domänstyrelsen, att dess förslag tillställts vissa personalorganisationer,

nämligen Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund,

Domänverkets allmänna kontorspersonals förening, Statsjägmästarnas förening,

Sveriges juristlörbund samt Sveriges jägmästares och forstmästares

riksförbund. Av dessa organisationer ha de fyra sistnämnda icke gjort några

erinringar mot domänstyrelsens förslag. Däremot har Civila statsförvaltningens

tjänstemannaförbund framställt vissa invändningar mot förslaget.

Ifrågavarande förbund har sålunda icke funnit skäl föreligga för att utbyta

tjänsterna såsom förste byråsekreterare och såsom biträdande ombudsman

mot jägmästartjänster. Till stöd för denna förbundets uppfattning

har anförts, att kravet att innehavarna av dessa tjänster skola äga god

kännedom om de rent skogliga förvaltningsförhållandena synes väl kunna

tillgodoses även inom nuvarande kompetensvillkor. Ett fastställande av jägmästarutbildning

som enda kompetensvillkor måste vidare medföra, att väl

meriterade tjänstemän, som på annat sätt än genom jägmästarutbildning

förskaffat sig motsvarande kunskaper om den skogliga förvaltningen, skulle

utestängas från att i fri konkurrens söka dessa tjänster. Med hänsyn härtill

har förbundet icke funnit det motiverat, att kompetensvillkoren skärpas på

föreslaget sätt, och ej heller att tjänstetiteln jägmästare införes för rent kamerala

tjänster.

I anledning av vad förbundet sålunda anfört uttalar domänstyrelsen, att

förbundets yttrande icke synes vara byggt på tillräcklig kännedom om de

krav, som styrelsen ställer å de berörda tjänstemännen. Styrelsen har därtör

icke funnit skäl att göra någon ändring i sitt förslag.

Yttrandena.

Statskontoret har intet att erinra mot att de av domänstyrelsen föreslagna

tjänsterna övertöras å ordinarie stat. Däremot är statskontoret icke övertygat

om lämpligheten av att begränsa urvalet av sökande till tjänsterna

såsom förste byråsekreterare och biträdande ombudsman på sätt som ifrågasatts.

Enligt ämbetsverket bör möjlighet alltjämt stå öppen för den, som på

annat sätt än genom examen från skogsinstitutets högre kurs eller skogshögskolans

jägmästarkurs styrkt sig äga för befattningen erforderlig utbildning,

att i fri konkurrens med jägmästarutbildad personal kunna söka

och erhålla sådan tjänst. Vad angår förste byråsekreteraren å kameralbyrån

och särskilt biträdande ombudsmannen synas i tjänstegöromålen ingå åtskilliga

arbetsuppgiiter, för vilkas behöriga fullgörande den högre skogliga

utbildningen icke är det i första hand väsentliga. I alla utpräglat faekbetonade

verk förekomma administrativa arbetsuppgifter, som kunna eller

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

lämpligen böra omhänderhavas av tjänstemän utan fackutbildning inom

verkets specialområde, även om dylik utbildning ur vissa synpunkter kan

befinnas så värdefull, att den bör givas utslagsgivande betydelse vid valet

mellan i övrigt lika meriterade sökande. Då kompetensföreskrifterna med

nuvarande utformning icke lägga hinder i vägen för domänstyrelsen att fritt

pröva de omständigheter, som äro av beskaffenhet att böra tagas i betraktande

vid tjänstetillsättningen, avstyrker statskontoret ändringsförslaget i

denna del. Ämbetsverket kan därför icke heller förorda ändring av nuvarande

tjänstebenämningar. I övrigt finner statskontoret förslaget icke giva

anledning till särskilt uttalande.

Riksräkcnskapsverket yttrar sig endast över kompetenskraven för förste

byråsekreteraren å kameralbyrån och biträdande ombudsmannen. Beträffande

förstnämnda tjänst uttalar ämbetsverket, att de med denna förenade

göromälen synas vara av sådan art, att de kräva insikter icke blott på skogsförvaltningens

område utan även på det ekonomiska och budgettekniska området.

Vad angår biträdande ombudsmannen framhålles att de ärenden, som

ankomma å denne, visserligen till stor del äro av sådan natur, att skogstekniska

kunskaper äro av värde vid deras handläggning. Å andra sidan anser

riksräkenskapsverket det vara av väsentlig betydelse, att jämväl de administrativa

och avtalstekniska synpunkterna bliva väl tillgodosedda. Med hänsyn

till det anförda anser ämbetsverket, att ifrågavarande tjänster icke uteslutande

böra förbehållas personer med skoglig utbildning. I anslutning

härtill förordas, att å tjänsterna skola tillämpas förut omförmälda, i 55 §

6 mom. instruktionen för domänverket angivna kompetenskrav.

Statens lönenåmnd finner icke anledning till erinran mot att tjänsterna

såsom byråchef och byrådirektör å personalbyrån överföras till ordinarie

stat. Vad åter angår tjänsterna såsom förste byråsekreterare å försäljningsbyrån

och kameralbyrån samt såsom biträdande ombudsman å personalbyrån

anser lönenämnden skäl föreligga, att frågan om dessa tjänsters

lönegradsplacering och benämning närmare prövas av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Med hänsyn härtill ifrågasättes, huruvida icke tills vidare

bör anstå med ordinariesättning av dessa tjänster. Slutligen anför

nämnden att, enligt vad som under hand inhämtats från domänstyrelsen, de

fyra föreslagna reviren äro avsedda att placeras i lönegrupp I. Under denna

förutsättning har nämnden intet att erinra mot att de fyra tjänsterna såsom

biträdande jägmästare i Ca 25, vilkas innehavare av domänstyrelsen hänförts

till Ce 29, utbytas mot fyra jägmäslarebefattningar i Ca 29.

Slutligen må nämnas, att Statsvetenskapliga intresseförbundet i sin förut

omförmälda skrivelse anför i stort sett samma synpunkter, som framförts

av Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

Departementschefen.

Såsom framgår av det föregående tillkommo de extra ordinarie byråchefsoch

byrådirektörstjänsterna å personalbyrån samtidigt med att denna byrå

inrättades den 1 juli 1946. Byrån har sålunda fungerat i nära fyra år. Då numera

närmare erfarenheter vunnits beträffande byråns verksamhet och stadigvarande

behov av ifrågavarande båda tjänster otvivelaktigt torde föreligga

böra dessa, såsom domänstyrelsen anfört, överföras till ordinarie stat

irån och med den 1 juli 1950. Jag tillstyrker sålunda styrelsens förslag i

denna del.

Vad domänstyrelsen anfört torde väl utvisa, att ett varaktigt behov förefinnes

även av de båda tjänsterna såsom förste byråsekreterare å försäljningsbyrån

och kameralbyrån samt av befattningen såsom biträdande ombudsman

å personalbyrån. Såsom lönenämnden anfört torde det emellertid

vara lämpligt, att frågan om dessa tjänsters lönegradsplacering och benämning

närmare prövas av 1949 års tjänsteförteckningskommitté. Vid sådant

förhållande bör det för närvarande anstå med ordinariesättning av tjänsterna.

Av samma skäl bör ej heller någon ändring nu vidtagas beträffande

kompetenskraven för sökande till tjänsterna. De nuvarande tjänstebenämningarna

böra sålunda tills vidare bibehållas oförändrade.

Vad härefter angår förslaget att överföra fyra av domänstyrelsen tillskapade

extra revir till permanenta sådana, synes detsamma böra bifallas. Denna

fråga torde jag senare få ånyo anmäla för Kungl. Maj :t. För förslagets

genomförande erfordras emellertid att fyra nya jägmästartjänster upptagas

i personalförteckningen för domänverket. Häremot synes icke vara något

att erinra, i all synnerhet som motsvarande antal extra ordinarie eller

extra tjänstemän i samma lönegrad redan finnes. Någon kostnadsökning

uppstår sålunda icke och, enligt vad styrelsen framhållit, icke heller behov

av nya tjänstebostäder eller kontorslokaler.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör personalförteckningen

för domänverket från och med den 1 juli 1950 utökas med en byråchefstjänst

i lönegrad Ca 33, en byrådirektör stjänst i lönegrad Ca 31 samt fyra jägmästartjänster

i lönegrad Ca 29. Å andra sidan böra fyra biträdande jägmästartjänster

i lönegrad Ca 25 utgå. Enligt vad jag inhämtat kunna vidare numera

de å övergångsstat uppförda byråchefs- och byråjägmästartjänsterna

utgå ur förteckningen. Riksdagens bemyndigande torde böra inhämtas till

att vidtaga nu angivna ändringar i personalförteckningen för domänverket.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för domänverket som angivits i det

föregående.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 186.

9

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Malte Olsson.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 186.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:191 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående upplåtelse av viss mark från kronoparken Asa i Asa socken, Kronobergs län, till skog a1 i texten
  2. JoU 1950:19 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i personalförteckningen för domänverket. s. 9 i texten