Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av avtal mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:19, Angående godkännande av avtal mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

1

]Vr 19.

**0/i 12! tf iOl{ * l *.'' /Mi ilft y ii <ii /*■ • rftiili f''. •*>" ii y t *!. i i i i ■''.1

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande

av avtal mellan Sverige och Finland för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst

och förmögenhet; given Drottningholms slott den 21

december 1949.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch

utrikesdepartementsärenden den 16 december 1949 och över finansärenden

för denna dag samt med överlämnande av ett denna dag undertecknat

avtal mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet ävensom ett till avtalet hörande

slutprotokoll, vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att

dels godkänna berörda avtal och slutprotokoll;

dels ock i övrigt bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen denna dag hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 19.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

Avtal

mellan Konungariket Sverige och Republiken

Finland för undvikande av

dubbelbeskattning beträffande skatter

å inkomst och förmögenhet.

Konungariket Sverige och Republiken

Finland hava, föranledda av önskan

att, såvitt möjligt, undvika dubbelbeskattning

beträffande skatter å

inkomst och förmögenhet, överenskommit

att avsluta ett avtal.

För detta ändamål hava till befullmäktigade

ombud utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige:
Sin

Minister för Utrikes Ärendena,

Hans Excellens östen Undén; och

Republiken Finlands President:

Republikens utomordentliga Sändebud

och befullmäktigade Minister i

Stockholm Georg A. Gripenberg.

De befullmäktigade ombuden hava,

efter det de delgivit varandra sina

fullmakter, som befunnits i god och

behörig form, överenskommit om följande

bestämmelser:

Art. 1.

Detta avtal är tillämpligt å fysiska

personer, som äro bosatta i Konungariket

Sverige eller i Republiken Finland,

samt å svenska och finska juridiska

personer.

Art. 2.

Avtalet innehåller bestämmelser allenast

rörande direkta skatter.

Med direkta skatter avses i detta

avtal skatter, som på grundval av de

avtalsslutande staternas lagstiftning

utgå direkt å inkomst (netto- eller

bruttoinkomst) eller å förmögenhet

eller förmögenhetsökning, vare sig

för statens eller kommuns räkning.

Som direkta skatter anses särskilt:

Sopimus

Suomen Tasavallan ja Ruotsin Kuningaskunnan

välillä tulon ja omai
suuden

kaksinkertaisen verotuksen

ebkäisemiseksi.

Suomen Tasavalta ja Ruotsin Kuningaskunta

ovat, siinä toivossa, että

tulon ja omaisuuden kaksinkertainen

verottaminen saataisiin, mikäli mahdollista,

ehkäistyksi, päättåneet tehdä sopimuksen.

Tässå tarkoituksessa ovat valtuutetuiksi

mäåränneet:

Suomen Tasavallan Presidentti:

Tasavallan Tukholmassa olevan erikoislähettilään

ja täysivaltaisen ministerin

Georg A. Gripenbergin; ja

Hånen Majesteettinsa Ruotsin Kuningas:
Ulkoasiainministerinsä,

Hånen Ylhäisyytensä

Östen Undénin.

Valtuutetut ovat, esitettyään toisilleen

valtakirjansa, joiden on havaittu

olevan oikeat ja asianmukaiset, sopineet

seuraavista mäåråyksistä:

1 artikla.

Tätä sopimusta sovelletaan luonnollisiin

(fyysillisiin) henkilöihin, jotka asuvat

Suomen Tasavallassa tai Ruotsin

Kuningaskunnassa, sekä suomalaisiin

ja ruotsalaisiin oikeushenkilöihin (juridisiin

henkilöihin).

2 artikla.

Tämän sopimuksen määråykset koskevat

ainoastaan välittömiä veroja.

Välittömillä veroilla tarkoitetaan tässå

sopimuksessa veroja, joita sopimusvaltioiden

lainsäädännön mukaan on

maksettava valtiolle tai kunnalle välittömästi

tulon (netto- tai bruttotulon) tai

omaisuuden tahi omaisuuden lisäyksen

perusteella.

Välittöminä veroina pidetään erityisesti:
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

3

1. beträffande lagstiftningen i Sverige:
a)

statlig inkomstskatt,

b) statlig förmögenhetsskatt,

c) kupongskatt,

d) fastighetsskatt och kommunal

inkomstskatt,

e) skogsvårdsavgift,

f) utskylder och avgifter, som utgå

efter samma grunder som någon

av de under a)—e) angivna skatterna;
2.

beträffande lagstiftningen i Finland:
a)

inkomst- och förmögenhetsskatt,

b) kommunalskatt på grund av inkomst,

c) kyrkoskatt, samt

d) skatter och avgifter, vilka utgå

efter samma grunder som någon av

de under a)—c) angivna skatterna.

Art. 3.

Såframt ej annat stadgas i detta

avtal, beskattas inkomst och förmögenhet

allenast i den av de avtalsslutande

staterna, där den skattskyldige

anses vara bosatt.

Enskild skattskyldig anses enligt

detta avtal bosatt i en av staterna, om

han där har sitt egentliga bo och hemvist

eller där stadigvarande vistas.

Skulle han med tillämpning av nämnda

regel anses bosatt i båda staterna,

skall han enligt detta avtal anses bosatt

i den stat, med vilken han har

de starkaste personliga och ekonomiska

förbindelserna. Kan enighet icke

vinnas härom, antages personen vara

bosatt i den stat, i vilken han äger

medborgarskap; är han medborgare

i båda staterna eller är han icke medborgare

i någon av dessa, skola de

högsta finansmyndigheterna träffa

överenskommelse från fall till fall.

1. Suomen lainsäädännön osalta:

a) tulo- ja omaisuusveroa,

b) tulon perusteella suoritettavaa

kunnallisveroa,

c) kirkollisveroa, sekå

d) veroja ja maksuja, jotka suoritetaan

samojen perusteiden mukaan kuin

jokin a)—c) kohdissa mainituista veroista;
-

2. Ruotsin lainsäädännön osalta:

a) valtion tuloveroa,

b) valtion omaisuusveroa,

c) kuponkiveroa,

d) kiinteistöveroa ja kunnallista tuloveroa,

e) metsänhoitomaksua,

f) veroja ja maksuja, jotka suoritetaan

samojen perusteiden mukaan kuin

jokin a)—e) kohdissa mainituista veroista.

3 artikla.

Mikäli tässä sopimuksessa ei toisin

säädetä, verotetaan tulosta ja omaisuudesta

ainoastaan siinä sopimusvaltiossa,

jossa verovelvollisen katsotaan asuvan.

Yksityisen verovelvollisen katsotaan

tämän sopimuksen mukaan asuvan jommassakummassa

valtiossa, jos hånen

varsinainen asuntonsa ja kotipaikkansa

on siellä tai jos hän siellä pysyvästi oleslcelee.

Jos sanotun säännöksen soveltaminen

johtaisi siihen, että hänen voitaisiin

katsoa asuvan molemmissa valtioissa,

on hänen tämän sopimuksen mukaan

katsottava asuvan siinä valtiossa, johon

hänellä on lujimmat henkilökohtaiset ja

taloudelliset siteet. Jos tästå ei voida

päästä yksimielisyyteen, katsotaan henkilön

asuvan siinä valtiossa, jonka kansalainen

hän on; jos hän on molempien

tai ei kummankaan valtion kansalainen,

on ylimpien finanssiviranomaisten kus
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 19.

Juridisk person anses bosatt i den

stat, vars nationalitet den äger.

Oskift dödsbo skall anses vara bosatt

i den av de båda staterna, där

den avlidne enligt andra stycket i

denna artikel skall anses hava varit

bosatt vid dödsfallet.

Art. 4.

Skatt å inkomst av fast egendom,

belägen i en av de båda staterna, utgår

allenast i denna stat.

Art. 5.

Skatt å inkomst av rörelse eller yrke,

vilken inkomst härflyter från fast

driftställe i en av de båda staterna,

utgår allenast i denna stat. Finnas

fasta driftställen i båda staterna, uppbär

vardera staten skatt å den del av

inkomsten, som förvärvas från fast

driftställe inom statens område.

Som fast driftställe anses plats, å

vilken för stadigvarande bruk vid

rörelsens utövande finnes särskild

anläggning eller vidtagits särskild anordning,

såsom plats där företaget

har sin ledning, kontor, filial, tillverkningsplats,

verkstad, inköps- eller

försäljningsställe, gruva eller annan

fyndighet, som är föremål för bearbetning.

Såsom inkomst av rörelse betraktas

även inkomst genom delägarskap

i företag med undantag för inkomst

av aktier och likartade värdepapper.

Art. 6.

Royalty för nyttjande av fast egendom

anses i beskattningshänseende

likställd med inkomst av fast egendom.

Royalty för bearbetande av gruva

eller annan mineralfyndighet, som

ej är fast egendom, beskattas i den

stat, där gruvan eller fyndigheten är

belägen.

Annan royalty beskattas i den stat,

sakin yksityistapauksessa erikseen sovittava

asiasta.

Oikeushenkilön katsotaan asuvan

siinä valtiossa, jonka kansallisuus sillä

on.

Jakamattoman kuolinpesän on katsottava

asuvan siinä näistä kahdesta

valtiosta, jossa vainajan on kuollessaan

katsottava tämän artiklan toisen kappaleen

mukaan asuneen.

4 artikla.

Jommassakummassa valtiossa sijaitsevan

kiinteän omaisuuden tuottamasta

tulosta suoritetaan veroa vain siinä valtiossa,

missä kiinteä omaisuus on.

5 artikla.

Liikkeestä tai ammatista saadusta

tulosta, joka on kertynyt jommassakummassa

valtiossa olevasta kiinteästä

toimipaikasta, suoritetaan veroa vain

tässä valtiossa. Jos kiinteitä toimipaikkoja

on molemmissa valtioissa, verotetaan

kummassakin valtiossa siitä tulon

osasta, joka saadaan valtion alueella

olevasta kiinteästä toimipaikasta.

Kiinteänä toimipaikkana pidetään

paikkaa, jossa on liikkeen harjoittamiseen

kuuluvaa pysyväistä käyttöä varten

erityinen laitos tai jossa onryhdytty

erityisiin järjestelyihin, niin kuin paikkaa,

missä yrityksellä on johtonsa, toimistonsa,

haaraosastonsa, tuotantopaikkansa,

työpajansa, osto- tai myyntipaikkansa

tahi missä käynnissä oleva kaivos

tai muu löydös sijaitsee.

Liikkeestä saatuna tulona pidetään

myös tuloa, joka saadaan yrityksen

osakkuudesta, ei kuitenkaan tuloa osakkeista

ja muista sellaisista arvopapereista.

6 artikla.

Kiinteän omaisuuden käyttöoikeudesta

saatua voitto-osuuskorvausta

(royalty) pidetään verotuksessa kiinteän

omaisuuden tuottamana tulona.

Kaivoksen tai muun kivennäislöydöksen,

joka ei ole kiinteätä omaisuutta,

käyttöoikeuden korvaus verotetaan siinä

valtiossa, jossa kaivos tai löydös

sijaitsee.

Muusta käyttöoikeuden korvauksesta

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungi. Maj:ts proposition nr 19.

där inkomsttagaren anses vara bosatt;

dock att royalty, som influtit i

av mottagaren bedriven rörelse, beskattas

såsom inkomst av rörelsen

i fråga.

Art. 7.

Skatt å inkomst av företag för utövande

av sjöfart eller luftfart, vars

verkliga ledning har sitt säte i en av

de båda staterna, utgår allenast i denna

stat.

Art. 8.

Avlöning, pension eller annan förmån,

som på grund av anställning,

tjänst eller stadigvarande uppdrag

åtnjutes från någon av staterna,

svensk eller finsk kommun eller annan

offentligrättslig svensk eller

finsk juridisk person, beskattas allenast

i den av de båda staterna, från

vilken avlöningen eller förmånen utgår.

Avlöning, pension eller annan förmån,

som eljest åtnjutes på grund

av anställning, tjänst eller stadigvarande

uppdrag, beskattas allenast i

den av de båda staterna, där ifrågavarande

verksamhet utövas eller utövats.

Art. 9.

Beträffande aktieutdelningar förbehåller

sig vardera staten rätt att,

i den mån dess skattelagstiftning så

föreskriver, uttaga och innehålla

skatt som enligt dess egen skattelagstiftning

avdrages vid källan, dock ej

mera än 10 procent av utdelningens

bruttobelopp.

Därest i endera staten avdrag sker

enligt bestämmelserna i första stycket,

skall den andra staten från sin

på utdelningen belöpande statliga

skatt å inkomst medgiva ett särskilt

avdrag i anledning av den i förstnämnda

stat vid källan avdragna

skatten, vilket avdrag ej må understiga

5 procent av utdelningens bruttobelopp.

Art. 10.

För förmögenhet, bestående av fast

egendom (däri inbegripet tillbehör

verotetaan siinä valtiossa, jossa tuk> nsaajan

katsotaan asuvan; kuitenkin

niin, efta korvaus, jonka vastaanottajan

harjoittama liike on saanut, verotetaan

tärnan liikkeen tuottamana

tulona.

7 artikla.

Sellaisen meri- tai ilmaliikennettä

harjoittavan yrityksen tulosta, jonka

todellinen johto on jommassakummassa

valtiossa, maksetaan veroa ainoastaan

tässä valtiossa.

£ 8 artikla.

Palkasta, eläkkeestä tai muusta

edusta, joka virasta, toimesta tai pysyväisestä

tehtävästä saadaan jommaltakummalta

valtiolta, Suomen tai Ruotsin

kunnalta tai muulta julkisoikeudelliselta

suomalaiselta tai ruotsalaiselta oikeushenkilöltä,

verotetaan ainoastaan siinä

näistä valtioista, josta palkka tai etu

maksetaan.

Palkasta, eläkkeestä tai muusta

edusta, joka muutoin saadaan viran,

toimen tai pysyväisen tehtävän perusteella,

verotetaan ainoastaan siinä

valtiossa, jossa kysymyksessä olevaa

toimintaa harjoitetaan tai on harjoitettu.

9 artikla.

Osinkojen osalta kumpikin valtio varaa

itselleen oikeuden, sikäli kuin sen

verolainsäädäntö niin määrää, periä ja

pidättää veron, joka sen oman verolainsäädännön

mukaan vähennetään tulosta

tulon lähteellä, ei kuitenkaan enempää

kuin 10 prosenttia osingon bruttomåärästä.

Jos jommassakummassa valtiossa tapahtuu

ensimmäisen kappaleen määräysten

mukainen veronpidätys, on toisen

valtion myönnettävä osingosta

menevästä valtion tuloverosta ensiksi

mainitussa valtiossa tulon lähteellä tapahtuneen

pidätyksen johdosta erityinen

vähennys, mikä älköön olko pienempi

kuin 5 prosenttia osingon bruttomäärästä.

10 artikla.

Kiinteästä omaisuudesta (siihen luettuna

sen tarpeisto sekä maa- tai metsä
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 19-

samt levande och döda inventarier i

lantbruk eller skogsbruk) i en av de

båda staterna, utgår skatt allenast i

denna stat.

För förmögenhet, nedlagd i rörelse

eller yrke, utgår skatt allenast i den

stat, vilken enligt bestämmelserna i

detta avtal äger beskatta inkomsten

därav.

Art. 11.

Vardera staten äger i enlighet med

sin interna lagstiftning verkställa omräkning

av inkomst och förmögenhet

i förhållandet mellan moderföretag i

den ena staten och dotterföretag i

den andra staten. Då sådan fråga

uppkommer i en av staterna, skall

den högsta finansmyndigheten i den

andra staten underrättas härom i syfte

att erforderlig justering skall ske

i fråga om beräkningen av det därstädes

befintliga företagets inkomst och

förmögenhet. De högsta finansmyndigheterna

skola, där anledning föreligger,

träffa skäligt avgörande rörande

inkomstens eller förmögenhetens

beräkning.

Art. 12.

Detta avtal inverkar icke på rätten

att åtnjuta eventuella, längre gående

befrielser, som i kraft av folkrättens

allmänna regler medgivits eller framdeles

må komma att medgivas diplomatiska

och konsulära befattningshavare.

I den mån på grund av sådana

längre gående befrielser påförande av

direkta skatter icke sker i anställningsstaten,

förbehålles beskattningen

hemlandet.

Art. 13.

Den stat, i vilken den skattskyldige

anses vara bosatt, må vid bestämmande

av skatten använda den skattesats,

som skulle hava tillämpats, om även

inkomst eller förmögenhet, som enligt

föreskrifterna i detta avtal äro i

beskattningshänseende förbehållna

den andra staten, tagits till beskattning

i förstnämnda stat.

talo uteen kuuluva elävä ja kuollut irtaimisto),

joka sijaitsee jommassakummassa

valtiossa, maksetaan veroa ainoastaan

siinä valtiossa, jossa kiinteä

omaisuus on.

Omaisuudesta, joka on sijoitettu liikkeeseen

tai ammattiin, maksetaan veroa

ainoastaan siinä valtiossa, jolla tämän

sopimuksen mukaan on oikeus verottaa

siitä saadusta tulosta.

11 artikla.

Kummallakin valtiolla on oikeus

oman sisäisen lainsäädäntönsä mukaan

toimittaa uusi laskenta tulon ja omaisuuden

jakautumisesta toisessa valtiossa

olevan pääyrityksen ja toisessa olevan

tytäryrityksen välillä. Kun sellainen kysymys

tulee esiin jommassakummassa

valtiossa, on tämän annettava siitä tieto

toisen valtion ylimmälle finanssiviranomaiselle,

jotta siellä olevan yrityksen

tulon ja omaisuuden arvioinnin tarpeellinen

tarkistus tulisi suoritetuksi. Ylimpien

finanssiviranomaisten tulee, mikäli

syytä siihen on, kohtuullisella tavalla

ratkaista tulon ja omaisuuden arviointi.

12 artikla.

Tämä sopimus ei vaikuta oikeuteen

nauttia mahdollisia pitemmälle meneviä

vapautuksia, jotka kansainvälisen

oikeuden yleisten sääntöjen mukaan on

myönnetty tai vastedes myönnetään

diplomaattisille ja konsulin toimenhaltijoille.

Mikäli sellaisten pitemmälle menevien

vapautusten perusteella vålittömiä veroja

ei määrätä asemamaassa, jää oikeus

verottamiseen kotimaalle.

13 artikla.

Se valtio, jossa verovelvollisen katsotaan

asuvan, voi veroa määrätessään

käyttää sitä verokantaa, jota olisi ollut

sovellettava, jos tulo tai omaisuus, joiden

verottaminen tämän sopimuksen

määräysten mukaan on pidätetty toiselle

valtiolle, olisi myös otettu

verotetta vaksi ensinmainitussa valtiossa.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

7

Art. 14.

Kan skattskyldig visa, att av beskattningsmyndigheterna

i de avtalsslutande

staterna vidtagna åtgärder

för honom medfört dubbelbeskattning,

må han häremot göra erinringar

hos den stat, där han anses vara

bosatt. Anses erinringarna grundade,

kan denna stats högsta finansmyndighet

träffa överenskommelse med den

andra statens högsta finansmyndighet

för att på skäligt sätt undvika

dubbelbeskattning.

Art. 15.

I fall, då svårighet eller tvivelsmål

uppkommer vid detta avtals tolkning

och tillämpning, kunna de högsta finansmyndigheterna

i de båda avtalsslutande

staterna träffa särskilda

överenskommelser.

Art. 16.

De avtalsslutande staterna förbinda

sig att överlämna åt sina högsta

finansmyndigheter att träffa skäligt

avgörande av varje annan fråga, som,

på grund av olikhet mellan de i båda

staterna gällande principerna angående

skattens utgörande eller eljest,

kan, utan att vara uttryckligen reglerad

i detta avtal, uppstå beträffande

de direkta skatterna.

Art. 17.

Detta avtal träder första gången i

tillämpning beträffande de skatter,

som utgå på grund av taxering år

1950, avseende kalenderåret 1949

(motsvarande räkenskapsår).

Vid ikraftträdandet av detta avtal

upphör avtalet den 16 mars 1931

mellan Konungariket Sverige och Republiken

Finland för undvikande av

dubbelbeskattning beträffande direkta

skatter att gälla; dock att sistnämnda

avtal alltjämt skall äga tilllämpning

i fråga om taxering eller

eftertaxering, avseende kalenderåret

1948 (motsvarande räkenskapsår)

eller tidigare år.

14 artikla.

Jos verovelvollinen voi näyttää, että

sopimusvaltioiden verotusviranomaisten

toimenpiteet ovat aiheuttaneet hänelle

kaksinkertaisen verotuksen, voi hän

siitä tehdä huomautuksen sille valtiolle,

jossa hänen katsotaan asuvan. Jos huomautus

katsotaan aiheelliseksi, voi tämän

valtion ylin finanssiviranomainen

sopia toisen valtion ylimmän finanssiviranomaisen

kanssa kaksinkertaisen verotuksen

ehkäisemisestä kohtuullisella

tavalla.

15 artikla.

Jos tämän sopimuksen tulkinnassa ja

soveltamisessa syntyy vaikeuksia tai

epätietoisuutta, voivat molempien sopimusvaltioiden

ylimmåt finanssiviranomaiset

tehdä erityisiä sopimuksia.

16 artikla.

Sopimusvaltiot sitoutuvat antamaan

ylimmille finanssiviranomaisilleen tehtåväksi

kohtuuden mukaan ratkaista

jokaisen muun kysymyksen, joka kummassakin

valtiossa voimassa olevien

verotusperiaatteiden erilaisuuden takia

taikka muutoin saattaa syntyä välittömistä

veroista ja jota ei ole tässä sopimuksessa

nimenomaan säännöstetty.

17 artikla.

Tätä sopimusta sovelletaan ensimmäisen

kerran veroihin, jotka vuonna

1950 toimitettavan verotuksen perusteella

määrätään kalenterivuodelta 1949

(vastaavalta tilivuodelta).

Tämän sopimuksen tullessa voimaan

lakkaa Suomen Tasavallan ja Ruotsin

Kuningaskunnan välillä kaksinkertaisen

verotuksen ehkäisemisestä välittömien

verojen alalla 16 päivänä maaliskuuta

1931 tehty sopimus voimassa olemasta;

kuitenkin niin, että viimeksi mainittua

sopimusta on edelleen sovellettava kalenterivuodelta

1948 (vastaavalta tilivuodelta)

tai aikaisemmalta vuodelta toimitettavaan

verotukseen tai jälkiverotukseen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 19.

Art. 18.

Detta avtal, som är avfattat i dubbla

originalexemplar på svenska och

finska språken, vilka båda exemplar

äga lika vitsord, skall ratificeras för

Sveriges del med riksdagens samtycke

av Hans Majestät Konungen

av Sverige och för Finlands del av

Republikens President. Ratifikationshandlingarna

skola snarast möjligt

utväxlas i Helsingfors.

Avtalet träder i kraft med utväxlingen

av ratifikationshandlingarna

och förbliver gällande så länge detsamma

icke uppsäges av någon av

de avtalsslutande staterna. Uppsägning

skall äga rum minst sex månader

före kalenderårets utgång. Har

denna uppsägningstid iakttagits, tilllämpas

avtalet sista gången å de

skatter, som utgå på grund av taxering

avseende det kalenderår, vars

utgång uppsägningen gällt (motsvarande

räkenskapsår).

Till bekräftelse härå hava de båda

staternas befullmäktigade ombud

undertecknat avtalet och försett detsamma

med sina sigill.

Stockholm den 21 december 1949.

Östen Undén.

18 artikla.

Tämä sopimus, joka on laadittu kahtena

alkuperäisenä, suomen- ja ruotsinkielisenä

kappaleena, jotka molemmat

ovat yhtä todistusvoimaisia, on Suomen

osalta Tasavallan Presidentin ja Ruotsin

osalta valtiopäivien suostumuksella

Hånen Majesteettinsa Ruotsin Kuninkaan

ratifioitava. Ratifioimisasiakirjat

on nim pian kuin mahdollista vaihdettava

Helsingissä.

Sopimus tulee voimaan ratifioimisasiakirjoja

vaihdettaessa ja pysyy voimassa

niin kauan, kuin sitä ei jommankumman

sopimusvaltion taholta irtisanota.

Irtisanomisen tulee tapahtua

våhintään kuusi kuukautta ennen kalenterivuoden

loppua. Jos tätä irtisanomisaikaa

on noudatettu, sovelletaan

sopimusta viimeisen kerran siltä kalenterivuodelta

(vastaavalta tilivuodelta)

suoritettaviin veroihin, jonka päättymistä

irtisanominen on tarkoittanut.

Tämän vakuudeksi molempien valtioiden

valtuutetut ovat allekirjoittaneet

sopimuksen ja varustaneet sen sineteillään.

Tukholmassa 21 päivänä joulukuuta

1949.

G. A. Gripenberg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

9

Slutprotokoll. Päättöpöytäkirja.

Vid undertecknande av det denna

dag mellan Konungariket Sverige och

Republiken Finland slutna avtalet

för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å inkomst och

förmögenhet hava undertecknade befullmäktigade

ombud avgivit följande

likalydande förklaringar, som utgöra

en integrerande del av avtalet:

till art. 1.

En juridisk person anses hava

svensk, respektive finsk nationalitet,

om den juridiska personen inregistrerats

i Sverige, respektive Finland.

Juridisk person, vilken icke inregistrerats,

anses äga den stats nationalitet,

inom vilken styrelsen eller högsta

förvaltningen har sitt säte.

S. k. holdingbolag anses hava den

stats nationalitet, inom vars område

dess verkliga ledning utövas.

till art. 2.

1. Den i artikel 2 av avtalet intagna

uppräkningen av direkta skatter

är icke uttömmande.

Tvivelaktiga frågor rörande vilka

skatter, som innefattas under avtalet,

skola avgöras i samförstånd mellan

de båda staternas högsta finansmyndigheter.

De båda staternas högsta finansmyndigheter

skola, så ofta anledning

därtill förekommer, utbyta förteckningar

över i vardera staten utgående

direkta skatter.

2. Såsom direkta skatter enligt

detta avtal anses ej värdestegringsskatter,

omsättningsskatter, skatter

å samfärdsel eller förbrukning, särskilda

skatter å vinst å lotterier och

vadhållning, arvs- och gåvoskatter

samt ej heller i Sverige utgående ersättningsskatt,

utskiftningsskatt och

bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter eller motsvarande

i Finland utgående skatter.

Från avtalets tillämpning undantages

den finska kommunalskatten,

Allekirjoittaessaan Suomen Tasavallan

ja Ruotsin Kuningaskunnan välillä

tänään tehdyn sopimuksen tulon ja

omaisuuden kaksinkertaisen verotuksen

ehkäisemiseksi ovat allekirjoittaneet valtuutetut

antaneet seuraavat yhtäpitävät

selitykset, jotka ovat sopimuksen olennaisia

osia.

1 artiklaan.

Oikeushenkilön (juridisen henkilön)

katsotaan olevan kansallisuudeltaan suomalainen

tai ruotsalainen sen mukaisesti,

onko oikeushenkilö rekisteröity

Suomessa vai Ruotsissa. Oikeushenkilöllä,

jota ei de rekisteröity, katsotaan

olevan sen valtion kansallisuus, misså

sen hallitus tai ylin hallinto on.

Ns. holdingyhtiöllä katsotaan olevan

sen valtion kansallisuus, minkä alueella

sen todellinen johto toimii.

2 artiklaan.

1. Sopimuksen 2 artiklaan otettu

välittömien verojen luettelo ei ole tyhjentävä.

Jos syntyy epätietoisuutta siitä, mitä

veroja sopimus koskee, on molempien

valtioiden ylimpien finanssiviranomaisten

yhteisymmärryksessä ratkaistava

sellaiset kysymykset.

Molempien valtioiden ylimpien finanssiviranomaisten

tulee, niin usein kuin

siihen aihetta ilmaantuu, antaa toisilleen

luettelo kummassakin valtiossa

voimassa olevista välittömistä veroista.

2. Välittöminä veroina ei tämän sopimuksen

mukaan pidetå arvonnousuveroja,

liikevaihtoveroja, liikenne- tai

kulutusveroja taikka erityisiä veroja,

joita kannetaan arpajais- tai vedonlyöntivoitoista,

perintö- ja lahjaveroja, niin

ikään ei Ruotsissa kannettavaa korvausveroa,

jakamisveroa tai suostuntamaksuja

erinäisistä eduista ja oikeuksista,

eikä myöskään Suomessa suoritettavia

vastaavan laatuisia veroja.

Sopimusta ei sovelleta Suomessa lahjan,

perinnön, testamentin ja sääntö
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

såvitt den avser gåva, arv, testamente

och fideikommiss.

3. Med kommuner förstås i detta

avtal kommuner av såväl högre som

lägre ordning samt för Finlands vidkommande

jämväl landskap.

till art. 3.

1. För skattskyldig, som utflyttar

från den ena staten för att bosätta

sig i den andra, upphör skattskyldigheten

i förstnämnda stat — såvitt

skattskyldigheten är beroende å

den skattskyldiges bosättning — med

utgången av den dag, under vilken

utflyttningen slutförts.

2. Inkomst eller förmögenhet, för

vilken oskift dödsbo i den ena staten

beskattas, må ej tillika beskattas

hos dödsbodelägare i den andra

staten.

till art. 4.

1. Bestämmelsen i artikel 4 gäller

inkomst, som förvärvas genom den

fasta egendomens omedelbara förvaltande

och brukande,

inkomst genom uthyrning, utarrendering

samt varje annat slags användning

av egendomen, så ock

realisationsvinst, som förvärvas

genom avyttring av fast egendom,

däri inbegripet tillbehör samt levande

och döda inventarier i lantbruk

eller skogsbruk, som avyttras i samband

med egendomen.

2. Såsom inkomst av fast egendom

betraktas inkomst genom avverkning

av skog på egen eller annans mark.

till art. 5.

1. Bestämmelserna i artikel 5 gälla

inkomst, som förvärvas genom

omedelbart bedrivande av rörelse,

inkomst genom rörelses upplåtelse

åt annan, så ock

vinst genom avyttring av rörelsen

eller del därav eller av föremål, som

användes i rörelsen.

2. Bestämmelserna i artikel 5 gälla

bland annat inkomst genom yrkesmässigt

bedriven vetenskaplig, konst
-

perinnön perusteella suoritettavaan kunnallisverotukseen.

3. Kunnilla tarkoitetaan tässä sopimuksessa

sekä ylemmän että alemman

asteen kuntia ja Suomen osalta myös

maakuntia.

3 artiklaan.

1. Verovelvollisen, joka muuttaa toisesta

valtiosta asettuakseen asumaan

toiseen valtioon, verovelvollisuus lakkaa

eusiksimainitussa valtiossa — sikäli

kuin verovelvollisuus riippuu verovelvollisen

asuinpaikasta — sen päivän

päättymisestä lähtien, jolloin muutto

tuli loppuunsuoritetuksi.

2. Tulosta tai omaisuudesta, josta

jakamatonta kuolinpesää verotetaan toisessa

valtiossa, älköön samalla toisessa

valtiossa verotettako kuolinpesän osakasta.

4 artiklaan.

1. Sopimuksen 4 artiklan määräys

koskee

tuloa, joka saadaan kiinteån omaisuuden

välittömästä hallinnasta ja käytöstä,

tuloa, joka saadaan omaisuuden vuokraamisesta

sekä kaikesta muusta sen

käyttämisestä, kuin myös

myyntivoittoa, joka saadaan kiinteån

omaisuuden luovuttamisesta, siihen luettuna

tarpeisto sekä maa- tai metsätalouteen

kuuluva elävä ja kuollut irtaimisto,

joka luovutetaan omaisuuden yhteydessä.

2. Kiinteästå omaisuudesta saatuna

tulona pidetään tuloa, joka on saatu

omalla tai toisen maalla suoritetusta

metsänhakkuusta.

5 artiklaan.

1. Sopimuksen 5 artiklan määräykset

koskevat

tuloa, joka saadaan liikkeen vålittömästä

harjoittamisesta,

tuloa, joka saadaan liikkeen luovuttamisesta

toisen kåytettåväksi, kuin myös

voittoa, joka saadaan liikkeen tai sen

osan tahi liikkeessä kåytettävän esineen

luovuttamisesta.

2. Sopimuksen 5 artiklan määräykset

koskevat muun muassa tuloa, joka saadaan

ammattimaisesta tieteellisestä, tai
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

11

närlig, litterär, undervisande och uppfostrande

verksamhet, så ock inkomst

genom yrkesmässig verksamhet

som läkare, advokat, arkitekt

och ingenjör.

3. Plats för byggnadsföretag, vars

utförande överskridit eller, såvitt

förutses kan, kommer att överskrida

en tidrymd av tolv månader, skall

anses såsom fast driftställe i avtalets

mening.

Fast driftställe föreligger, då ett i

den ena staten hemmahörande företag

har eu representant (agent) i

den andra staten, som därstädes är

stadigvarande verksam för företagets

räkning samt befullmäktigad

att avsluta affärer å företagets vägnar.

Däremot skall fast driftställe ej anses

föreligga allenast på den grund,

att ett i den ena staten hemmahörande

företag har ett dotterbolag i

den andra staten eller där upprätthåller

affärsförbindelser blott genom

en fullständigt oberoende representant

eller genom en representant

(agent), som visserligen är stadigvarande

verksam för företagets räkning

men blott förmedlar affärer

utan att vara befullmäktigad att avsluta

affärer å företagets vägnar.

4. Då ett företag i en av staterna i

den andra staten inköper avverkat

virke och där försäljer eller förädlar

virket eller forslar det till exporthamn,

skall härigenom uppkommen

inkomst beskattas i den stat, där virket

avverkats, ändå att företaget där

icke har ett fast driftställe för verksamheten

i fråga.

5. Då ett företag i en av staterna

bedriver rörelse i den andra staten

från ett därstädes beläget fast driftställe,

skall i fråga om fördelningen

av beskattningsrätten iakttagas följande.

Det fasta driftstället skall anses

hava åtnjutit den inkomst av rörelsen,

som driftstället kan antagas

skola hava åtnjutit, därest driftstället

varit ett helt fristående företag

som självständigt avslutat affärer

med det företag, vartill det fasta

driftstället hörer. Därest det fasta

teellisesta, kirjallisesta tai opetus- ja

kasvatustoiminnasta, niin myös tuloa,

joka saadaan ammattimaisesta lääkärin-,

asianajajan-, arkkitehdin- ja insinöörintoiminnan

harjoittamisesta.

3. Kiinteänä toimipaikkana sopimuksen

tarkoittamassa mielessä pidetään

myös sellaisen rakennustoiminnan harjoittamispaikkaa,

joka on jatkunut tai,

mikäli voidaan olettaa, tulee jatkumaan

kahtatoista kuukautta kauemmin.

Kiinteän toimipaikan katsotaan olevan

olemassa, jos toisessa valtiossa olevalla

yrityksellä on toisessa valtiossa

edustaja (agentti), joka siellä vakituisesti

toimii yrityksen lukuun ja on yrityksen

puolesta valtuutettu päättämään liiketoimia.

Sitävastoin kiinteän toimipaikan ei

katsota olevan olemassa vain sen perusteella,

että toisessa valtiossa olevalla

yrityksellä on toisessa valtiossa tytäryhtiö

tai että se siellä ylläpitää liikeyhteyksiä

vain täysin riippumattoman

edustajan tai sellaisen edustajan (agentin)

välityksellä, joka tosin vakituisesti

toimii yrityksen lukuun, mutta ainoastaan

välittää liiketoimia, olematta yrityksen

puolesta valtuutettu päättämään

niitä.

4. Kun jommassakummassa valtiossa

oleva yritys ostaa toisesta valtiosta

hakattua puutavaraa ja siellä myy tai

jalostaa tai kuljettaa sitä vientisatamaan,

on tästä syntynyt tulo verotettava

siinä valtiossa, jossa puutavara

on hakattu, vaikka yrityksellä ei siellä

olekaan kiinteätä toimipaikkaa mainittua

toimintaa varten.

5. Milloin toisessa valtiossa oleva

yritys harjoittaa toisessa valtiossa liikettä

siellä olevasta kiinteästä toimipaikasta,

on verotusoikeuden jakamisessa

otettava huomioon seuraavaa.

Kiinteän toimipaikan on katsottava

saaneen liikkeestå sen tulon, jonka toimipaikan

voitaisiin katsoa saaneen, jos

se olisi ollut täysin erillinen yritys, joka

itsenäisesti olisi päättänyt liiketoimia

sen yrityksen kanssa, millin kiinteä toimipaikka

kuuluu. Jos kiinteällä toimipaikalla

on itsenäinen kirjanpito, on se,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 19-

driftstället har självständig bokföring,

bör densamma, där så ske kan,

läggas till grund för inkomstens bestämmande,

därvid bokföringen, då

anledning därtill förekommer, skall

vid taxeringen rättas så att densamma

utvisar ovan avsedda inkomst.

Anses bokföringen icke kunna läggas

till grund för inkomstberäkningen,

må inkomsten fastställas till skälig

procentsats av driftställets bruttoinkomst,

därvid procentsatsen skall

fastställas med ledning av motsvarande

uppgifter för liknande företag

inom samma stat. Då så erfordras,

skola de högsta finansmyndigheterna

från fall till fall träffa särskilda

överenskommelser rörande uppdelning

av beskattningsrätten.

Myndigheterna skola hålla varandra

underkunniga om den inkomst,

som i nu avsedda fall påföres

ett fast driftställe i endera staten,

samt söka i samförstånd avgöra

frågan om beskattningsrättens riktiga

fördelning.

Vad i denna punkt stadgas skall

äga motsvarande tillämpning vid beräkning

av inkomst, som avses i

punkt 4.

6. Med »likartade värdepapper» i

artikel 5 sista stycket förstås andelar

i ekonomiska föreningar samt,

såvitt Finland angår, jämväl andelar

i andelslag.

Därest på grund av ändring av bestämmelserna

i någondera statens

lagstiftning angående bolag eller

andra sammanslutningar för företags

drivande fråga uppkommer om

innebörden av uttrycket »likartade

värdepapper», kunna de båda staternas

högsta finansmyndigheter

träffa särskild överenskommelse härutinnan.

till art. 6.

1. Med uttrycket royalty i andra

stycket av artikel 6 förstås varje

slag av royalty (eller annat periodiskt

utgående belopp) som utbetalas

såsom ersättning för nyttjanderätten

eller ensamrätten till varje slag

av författar- och förlagsrätt, pa
-

sikäli kuin niin voi tapahtua, pantava

tulon määräämisen pohjaksi, jolloin

kirjanpitoa, kun siihen on syytä, on

verotusta toimitettaessa niin oikaistava,

efta siitä selviää yllätarkoitettu tulo.

Jos kirjanpitoa ei katsota voitavan asettaa

tulon laskemisen pohjaksi, vahvistettakoon

tulo kohtuulliseksi prosenttimääräksi

toimipaikan bruttotulosta, ja

on prosenttimäärä silloin vahvistettava

käyttämällä ohjeena samassa valtiossa

toimivia samankaltaisia yrityksiä koskevia

vastaavia tietoja. Tarvittaessa on

ylimpien finanssiviranomaisten kussakin

yksityistapauksessa erikseen sovittava

verotusoikeuden jakamisesta.

Viranomaisten on ilmoitettava toisilleen

tulosta, josta kiinteätä toimipaikkaa

tarkoitetuissa tapauksissa verotetaan

toisessa valtiossa, sekä koetettava yhteisymmärryksessä

ratkaista kysymys verotusoikeuden

oikeasta jakamisesta.

Tämän kohdan säännöksia sovellettakoon

vastaavasti 4 kohdassa tarkoitetun

tulon laskemiseen.

6. »Muilla sellaisilla arvopapereilla»

tarkoitetaan 5 artiklan viimeisessä kappaleessa

taloudellisten yhdistysten sekä

Suomen osalta myös osuuskuntien

osuuksia.

Milloin jommassakummassa valtiossa

yhtiöitä tai muita liikeyrityksen harjoittamista

varten perustettuja yhteisöja

koskevaan lainsäädäntöön tehtyjen

muutosten johdosta tulee kysymys siitä,

mitä sanontaan »muut sellaiset arvopaperit»

sisältyy, voivat molempien valtioiden

ylimmät finanssiviranomaiset

tehdä siitä erityisen sopimuksen.

6 artiklaan.

1. Sanalla voitto-osuuskorvaus (royalty)

tarkoitetaan 6 artiklan toisessa

kappaleessa kaikenkaltaista voittoosuuskorvausta

(tai muuta toistuvaissuoritusta),

joka maksetaan korvauksena

mistä tahansa tekijän- ja kustannusoikeuden,

patentin, piirustuksen, sa
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

13

tent, ritning, hemlig fabrikationsmetod

och recept, varumärke eller annan

dylik egendom.

2. Då royalty från en av staterna

uppbäres av en i den andra staten

bosatt person, äger utbetalaren av

royaltyn åtnjuta avdrag därför vid

taxeringen i den stat, där han är

bosatt, i den mån royaltyn icke befinnes

överstiga vad som utgör en

rimlig och skälig ersättning för de

rättigheter, på grund varav royaltyn

utbetalas.

till art. 8.

1. Den omständigheten, att en i

den ena staten anställd person på

grund av sin tjänst tillfälligtvis uppehåller

sig inom den andra statens

område, skall, försåvitt han erhåller

sina löneförmåner uteslutande från

sin i den förra staten bosatte arbetsgivare,

ej medföra, att verksamheten

anses utövad i den senare staten.

2. Beträffande person, som jämlikt

detta avtal anses bosatt i landseller

stadskommun invid landgränsen

mellan de båda staterna, och som

i dylik kommun i den andra staten

utför arbete, varav han åtnjuter inkomst,

som avses i artikel 8 andra

stycket, skola i fråga om dylik inkomst

bestämmelserna i artikel 3

tillämpas.

Med svensk gränskommun avses

Haparanda stad samt Nedertorneå,

Karl Gustavs, Hietaniemi, övertorneå,

Pajala och Karesuando socknar.

Med finsk gränskommun avses

Torneå stad samt Nedertorneå, Karunki,

Övertorneå, Pello, Kolari,

Muonio och Enontekiö socknar.

3. Professorer och lärare från den

ena staten, som vistas i den andra

staten under en tid av högst två år

för att meddela undervisning vid universitet

eller högskola, skola vara

befriade från beskattning i sistnämnda

stat för ersättning, som utgår

härför.

4. Studerande vid universitet eller

högskola i den ena staten, som un
-

laisen valmistusmenetelmän ja reseptin,

tavaramerkin tai muun sellaisen

omaisuuden käyttöoikeudesta tai yksinoikeudesta

siihen.

2. Kun jommassakummassa valtiossa

asuva henkilö saa voitto-osuuskorvausta

toisesta valtiosta, on voitto-osuuskorvauksen

maksajalla oikeus vähentää se

siinä valtiossa toimitettavassa verotuksessa,

jossa hän asuu, mikäli voittoosuuskorvauksen

ei katsota ylittävän

kohtuullista ja asianmukaista korvausta

niistä oikeuksista, joista voitto-osuuskorvaus

maksetaan.

8 artiklaan.

1. Siitä seikasta, että toisessa valtiossa

toimessa oleva henkilö toimensa takia

tilapäisesti oleskelee toisen valtion

alueella, ei, mikäli hän saa palkkaetunsa

yksinomaan edellämainitussa valtiossa

asuvalta työnantajaltaan, saa johtua,

että toimintaa pidetään jälkimmäisessä

valtiossa harjoitettuna.

2. Henkilöön, jonka tämän sopimuksen

mukaan katsotaan asuvan molempien

valtioiden välisellä rajalla maalaistai

kaupunkikunnassa ja joka sellaisessa

toisen valtion kunnassa tekee

työtä, mistä hän saa 8 artiklan toisessa

kappaleessa tarkoitettua tuloa, sovelletaan

tällaisen tulon suhteen 3 artiklan

määräyksiä.

Suomalaisella rajakunnalla tarkoitetaan

Tornion kaupunkia sekä Alatornion,

Karungin, Ylitornion, Pellon, Kolarin,

Muonion ja Enontekiön kuntia.

Ruotsalaisella rajakunnalla tarkoitetaan

Haaparannan kaupunkia sekä Alatornion,

Karl Gustavin, Hietaniemen

Ylitornion, Pajalan ja Karesuannon

kuntia.

3. Toisesta valtiosta olevia professoreita

ja opettajia, jotka enintään kahden

vuoden ajan oleskelevat toisessa valtiossa

antaakseen opetusta yliopistoissa

tai korkeakouluissa, älköön verotettako

tästä saamastaan korvauksesta viimemainitussa

valtiossa.

4. Toisen valtion yliopiston tai korkcakoulun

opiskelijaa, joka toisessa val
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj.ts proposition nr 19.

der högst 100 dagar under ett och

samma kalenderår innehar anställning

i den andra staten för att erhålla

för studierna erforderlig praktisk

utbildning, underkastas icke beskattning

i sistnämnda stat för inkomst

av anställningen, därest inkomsten

ej överstiger 1 500 svenska

kronor respektive 60 000 finska mark.

5. Studerande samt hantverks- och

affärspraktikanter, som allenast i

studie- eller utbildningssyfte uppehålla

sig i en av de avtalsslutande

staterna, underkastas icke beskattning

i denna stat för belopp, som

de för underhåll, studier eller utbildning

mottaga från sina i den andra

staten bosatta anhöriga.

till art. 9.

Den skatt å aktieutdelningar, som

i Finland uttages i form av förskottsuppbörd,

skall vid tillämpningen av

artikel 9 anses såsom en vid källan

avdragen skatt.

till art. 14.

Vardera staten skall vara oförhindrad

att i erforderlig mån kräva

bevis för att dubbelbeskattning i avtalets

mening föreligger.

till art. 17.

1. Kupongskatt för utdelning å

aktie i svenskt aktiebolag anses utgå

på grund av taxering under året

efter det då utdelningen blev tillgänglig

för lyftning.

2. Angående skattefrihet för flottningsförening,

som bildats för att

handhava flottningen i Torne och

Muonio gränsälvars flottled, gäller

vad därom särskilt är eller varder

överenskommet.

Stockholm den 21 december 1949.

Östen Undén.

tiossa saman kalenterivuoden aikana on

toimessa enintään 100 päivää saadakseen

opintoihinsa tarvittavaa käytännöllista

kokemusta, älköön verotettako

viimemainitussa val tiossa toimesta saamastaan

tulosta, ellei tulo ole suurempi

kuin 60 000 Suomen markkaa tai vastaavasti

1 500 Ruotsin kruunua.

5. Opiskelijoita sekä käsityö- ja liikeharjoittelijoita,

jotka yksinomaan

opiskelu- tai koulutustarkoituksessa

oleskelevat jommassakummassa maassa,

älköön maassa verotettako rahamääristä,

jotka he oleskelua, opintoja tai koulutustaan

varten saavat toisessa valtiossa

asuvilta omaisiltaan.

9 artiklaan.

Sitä osingosta menevää veroa, joka

Suomessa peritään ennakonpidåtyksenä,

on 9 artiklaa sovellettaessa pidettävå

veron lähteellä pidätettynä verona.

14 artiklaan.

Kummallakin valtiolla on oikeus vaatia

tarpeelliset todistukset siitä, että

sopimuksen tarkoittama kaksinkertainen

verotus on olemassa.

17 artiklaan.

1. Ruotsalaisen osakeyhtiön osakkeesta

saadun osingon kuponkivero katsotaan

suoritetuksi sitä vuotta seuranneena

vuonna toimitetun verotuksen

perusteella, jona osinko oli nostettavissa.

2. Tornion ja Muonion rajajoissa uittoja

toimittamaan perustetun uittoyhdistyksen

verovapaudesta on voimassa,

mitä siitä erityisesti on sovittu tai sovitaan.

Tukholmassa 21 päivänä joulukuuta

1949,

G. A. Gripenberg.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 19.

15

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 16

december 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena.

Den 16 mars 1931 undertecknades avtal mellan Sverige och Finland för

undvikande av dubbelbeskattning beträffande direkta skatter jämte ett till

avtalet hörande slutprotokoll. Sedan avtalet godkänts av samma års riksdag

(prop. nr 213, bev.utsk. betänk, nr 27, skriv, nr 144) utfärdades kungörelse

i ämnet den 30 april 1931 (nr 67). Avtalet är alltjämt gällande i oförändrat

skick.

Nyssnämnda avtal är så tillvida ofullständigt, att enligt vad som stadgas

i punkt 4 i slutprotokollet skatt å inkomst genom utdelning å aktier är

undantagen från avtalets tillämpning, intill dess särskild överenskommelse

rörande undvikande av dubbelbeskattning i fråga om dylik skatt må träffas.

Detta innebär, att dubbelbeskattning av sådana inkomster alltjämt

äger rum trots avtalet. En anledning till att aktieutdelning undantogs från

avtalets tillämpning var att för Sveriges vidkommande frågan om en reformerad

beskattning av aktieinkomster var föremål för utredning vid tiden

för avtalets träffande, och att de lösningar, som då stodo till buds för att

helt eller delvis undanröja dubbelbeskattning av aktieutdelningar, skulle

med hänsyn till de båda ländernas bestämmelser om skattskyldighet för

kapitalinkomster hava föranlett luckor i beskattningen av dylika inkomster.

Det förhållandet att dubbelbeskattning av aktieutdelningar alltjämt äger

rum har länge ansetts som en brist i avtalet och i olika sammanhang har

yrkats, att avtalet måtte kompletteras så att dubbelbeskattning undanröjdes

jämväl beträffande ifrågavarande slag av inkomst. Vidare har yrkats

att bestämmelserna om beskattning av royalty måtte omformuleras så

att den dubbelbeskattning, som i praktiken kommit att äga rum vid utbetalande

av royalty från dotterbolag i Finland till moderbolag i Sverige, bleve

helt undanröjd.

I anledning av nyssberörda förhållanden togs från svensk sida i början

av maj detta år upp frågan om nya förhandlingar mellan de båda staterna

i syfte att komplettera och jämka avtalet. Sedan finska regeringen givit

sin anslutning till förslaget, ägde förhandlingar rum i Stockholm under ti
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

den den 1—den 7 juni detta år. Förhandlingarna fördes å svensk sida av

chefen för finansdepartementets rättsavdelning, hovrättsrådet Rolf Dahlgren,

kammarrättsrådet Otto Ekenberg samt f. d. skattedirektören K. G. A.

Sandström.

Under förhandlingarnas gång visade det sig önskvärt att avtalet blev

kompletterat och jämkat ej blott i de avseenden som förut antytts utan även

i åtskilliga andra hänseenden. På grund härav utarbetade förhandlarna förslag

till ett helt nytt avtal mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å inkomst och förmögenhet jämte ett till

avtalet hörande slutprotokoll. Vid förhandlingarna paraferades allenast

svensk text till avtal och slutprotokoll. Efter skriftväxling mellan förhandlarna

nåddes emellertid enighet jämväl om en på finska språket avfattad

text.

Förslaget till avtal med tillhörande slutprotokoll — vilka handlingar jämte

ett rörande paraferingen upprättat protokoll torde få såsom bilaga1 fogas

vid protokollet i detta ärende — överlämnades av de svenska förhandlarna

till chefen för finansdepartementet.

De upprättade handlingarna remitterades därefter till kammarrätten,

som i utlåtande den 22 augusti 1949 förklarade sig icke hava funnit skäl

till erinran däremot.

Under hand har nu från finsk sida meddelats, att man vore beredd att

underteckna avtal och slutprotokoll i enlighet med de upprättade förslagen.

Det föreliggande avtalsförslaget överensstämmer i väsentliga delar med

gällande svensk-finska avtal. Emellertid företer avtalsförslaget på en råd

punkter sakliga avvikelser från det äldre avtalet, varjämte förslaget även i

formellt hänseende uppvisar skiljaktigheter mot det äldre avtalet.

Vad de sakliga avvikelserna beträffar må först nämnas, att medan det

gällande avtalet äger tillämpning å medborgare i Sverige och Finland samt

å svenska och finska juridiska personer, avses det nu föreslagna avtalet

skola gälla beträffande fysiska personer, som äro bosatta i Sverige eller i

Finland, samt å svenska och finska juridiska personer. Ändringen sammanhänger

med att Finland numera övergått till att liksom Sverige låta

bosättningen och icke medborgarskapet vara avgörande för beskattningen.

Den viktigaste nyheten innehålles i art. 9 av avtalsförslaget och gäller

beskattningen av aktieutdelningar. Enligt den i art. 3 upptagna huvudregeln

äger den stat, där den skattskyldige anses vara bosatt, beskatta aktieutdelning

som den skattskyldige uppbär från den andra staten. Enligt art.

9 förbehåller sig emellertid vardera staten rätt att, i den mån dess skattelagstiftning

så föreskriver, uttaga och innehålla skatt, som enligt dess egen

skattelagstiftning avdrages vid källan, dock ej mera än 10 procent av utdelningens

bruttobelopp. Därest i endera staten sådant avdrag sker, skall

den andra staten från sin på utdelningen belöpande statliga skatt å in
1

Förslaget till avtal med tillhörande slutprotokoll — vilka handlingar, frånsett ombudens

namn i avtalets ingress samt underskrifterna, äro lika lydande med de vid propositionen fogade

handlingarna — har här uteslutits.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

17

komst medgiva ett särskilt avdrag i anledning av den i förstnämnda stat

vid källan avdragna skatten, vilket avdrag icke må understiga 5 procent

av utdelningens bruttobelopp.

De sålunda föreslagna bestämmelserna innebära att Sverige skall redu~

cera sin kupongskatt, i vad angår förhållandet till Finland, från 20 till 10

procent, medan Finland skall reducera sin genom förskottsuppbörd uttagna

skatt å aktieutdelningar från 30 till 10 procent. Den sålunda föreslagna

regleringen av beskattningen av aktieutdelningar torde, med hänsyn

jämväl till den relativa storleken av de svenska aktieinnehaven i Finland, få

anses ur svensk synpunkt tillfredsställande.

I fråga om beskattningen av rörelseinkomst bibehålies i förslaget den nu

gällande regeln enligt vilken inkomst, som härflyter från fast driftställe i

endera staten, skall beskattas allenast i denna stat. I avtalsförslaget upptagas

därutöver vissa närmare bestämmelser angående huru inkomsten

skall i beskattningshänseende fördelas mellan staterna, då ett företag har

fasta driftställen i båda staterna..

1 punkt 5 av slutprotokollet till art. 5 stadgas sålunda, att då ett företag

i en av staterna bedriver rörelse i den andra staten från ett därstädes beläget

fast driftställe, skall driftstället anses hava åtnjutit den inkomst av rörelsen,

som driftstället kan antagas skola ha åtnjutit, därest driftstället varit

ett helt fristående företag som självständigt avslutat affärer med det

företag, vartill det fasta driftstället hör. Vidare stadgas att om det fasta

driftstället har självständig bokföring, denna bör där så ske kan läggas till

grund för inkomstens bestämmande, därvid bokföringen då anledning därtill

förekommer skall vid taxeringen rättas så att den utvisar nyss angivna

inkomst. Anses bokföringen icke kunna läggas till grund för inkomstberäkningen,

må inkomsten fastställas till skälig procent av driftställets bruttoinkomst,

därvid procentsatsen skall fastställas med ledning av motsvarande

uppgifter för liknande företag inom samma stat. Då så erfordras, skola

de högsta finansmyndigheterna från fall till fall träffa särskilda överenskommelser

rörande uppdelningen av beskattningsrätten. Slutligen stadgas i

förevarande punkt av slutprotokollet, att myndigheterna skola hålla varandra

underkunniga om den inkomst, som i här avsedda fall påföres ett

fast driftställe i endera staten, samt söka i samförstånd avgöra frågan om

beskattningsrättens riktiga fördelning.

I fråga om visst slag av rörelseinkomst föreslås en ny bestämmelse i

punkt 4 av slutprotokollet till art. 5. I nämnda punkt stadgas sålunda, att

då ett företag i en av staterna i den andra staten inköper avverkat virke

och där försäljer eller förädlar virket eller forslar det till exporthamn, den

härigenom uppkomna inkomsten skall beskattas i den stat, där virket avverkats,

ändå att företaget där icke har ett fast driftställe för verksamheten

i fråga. I anslutning härtill har i punkt 3 av paraferingsprotokollet antecknats,

att de svenska och finska förhandlarna voro ense om att det ifrågavarande

stadgandet angående inkomst genom forsling eller förädling borde

— med beaktande jämväl av bestämmelserna i punkt ö i slutprotokollet —

2 Tiihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sawl. Nr 19.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

så tillämpas att vid beräknandet av den inkomst, som skulle beskattas i den

stat där virket avverkats, skulle från försäljningspriset å virket i exporthamnen

avräknas samtliga å virket belöpande kostnader såsom inköps-, transport-,

lagrings- och förädlingskostnader ävensom skälig andel av företagets

allmänna förvaltningskostnader. Den ifrågavarande bestämmelsen har, ehuru

den formellt är av ömsesidig natur, i realiteten betydelse allenast med hänsyn

till de finska intressena. Bestämmelsen får, liksom det i det följande omnämnda

stadgandet angående beskattningen av vissa praktikantlöner, ses

mot bakgrunden av den överenskommelse, som vunnits beträffande beskattningen

av aktieutdelningar.

Slutligen må här nämnas en annan nyhet beträffande beskattningen av

rörelseinkomst, nämligen stadgandet i art. 11. I nämnda artikel stadgas,

att vardera staten äger i enlighet med sin interna lagstiftning verkställa

omräkning av inkomst och förmögenhet i förhållandet mellan moderföretag

i den ena staten och dotterföretag i den andra staten. Då sådan fråga uppkommer

i en av staterna, skall den högsta finansmyndigheten i den andra

staten underrättas härom i syfte att erforderlig justering skall ske i fråga

om beräkningen av det därstädes förefintliga företagets inkomst och förmögenhet.

Vidare stadgas att de högsta finansmyndigheterna skola, där anledning

föreligger, träffa skäligt avgörande rörande inkomstens eller förmögenhetens

beräkning.

I fråga om royalty hava i art. 6 i förslaget upptagits enahanda regler, som

nu återfinnas i punkt 13 i slutprotokollet till gällande avtal. I andra stycket

av den nya art. 6 har emellertid upptagits ett nytt stadgande enligt

vilket royalty, som inflyter i av mottagaren bedriven rörelse, skall beskattas

såsom inkomst av rörelsen i fråga. Denna tilläggsbestämmelse torde

dock i sak icke medföra någon ändring, eftersom redan det nu gällande

avtalet i praktiken lärer hava tillämpats i överensstämmelse med nämnda

regel.

Utöver det nyss angivna tillägget har i punkt 2 av slutprotokollet till

art. 6 upptagits ytterligare ett nytt stadgande beträffande beskattningen

av royalty. Sålunda stadgas i nämnda punkt, att då royalty från en av staterna

uppbäres av en i den andra staten bosatt person, äger utbetalaren

av royaltyn åtnjuta avdrag därför vid taxeringen i den stat där han är bosatt,

i den mån royaltyn icke befinnes överstiga vad som utgör en rimlig

och skälig ersättning för de rättigheter, på grund varav royaltyn utbetalas.

Det ifrågavarande tillägget har gjorts i syfte att förhindra att dubbelbeskattning

trots avtalet sker genom att avdrag vägras den utbetalande fysiska

eller juridiska personen. Av naturliga skäl har stadgandet emellertid

begränsats till att avse de fall då fråga är om en bona fide royalty.

Beträffande inkomst av tjänst bibehåller förslaget såsom huvudregel den

nu gällande bestämmelsen att beskattningsrätten skall tillkomma den av

staterna, där verksamheten utövas. I punkterna 3 och 4 av slutprotokollet

till art. 8 ha emellertid stadgats vissa undantag från nämnda regel. Sålunda

stadgas i punkt 3, att professorer och lärare från den ena staten, som vistas

i den andra staten under en tid av högst två år för att meddela undervisning

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr lä
vid

universitet eller högskola, skola vara befriade från beskattning i sistnämnda

stat för ersättning, som utgår för undervisningen. Bestämmelsen,

som åsyftar att befrämja det kulturella utbytet mellan de båda staterna, har

motsvarighet i vissa mellan andra stater träffade avtal och en liknande bestämmelse

återfinnes jämväl i det föregående år ingångna avtalet mellan

Sverige och Storbritannien.

Vidare stadgas i punkt 4 av nyssnämnda slutprotokoll, att studerande vid

universitet eller högskola i den ena staten, som under högst 100 dagar under

ett och samma kalenderår innehar anställning i den andra staten för att erhålla

för studierna erforderlig praktisk utbildning, icke skall underkastas

beskattning i sistnämnda stat för inkomst av anställningen, därest inkomsten

icke överstiger 1 500 svenska kronor respektive 60 000 finska mark. Den

nu avsedda bestämmelsen har uppenbarligen störst betydelse ur finsk synpunkt.

Såsom nyss anförts bör bestämmelsen emellertid ses mot bakgrunden

av den överenskommelse som vunnits beträffande beskattningen av

aktieutdelningar.

Det nya avtalet skall enligt art. 17 träda i tillämpning första gången beträffande

de skatter, som utgå på grund av 1950 års taxering, d. v. s. de

skatter som belöpa på inkomst under kalenderåret 1949 (motsvarande räkenskapsår).

Vid ikraftträdandet av det nya avtalet skall det äldre avtalet

upphöra att gälla, dock att det äldre avtalet alltjämt avses skola äga tillämpning

i fråga om 1949 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1949

eller tidigare år.

Enligt art. 18 träder det nya avtalet i kraft med utväxlingen av ratifikationshandlingarna

och förbliver gällande så länge detsamma icke uppsäges

av någondera staten. Uppsägning skall äga rum minst sex månader före

kalenderårets utgång.

Departementschefen. Det föreslagna nya avtalet innefattar en reglering av

den betydelsefulla frågan om beskattning av aktieutdelningar. Förslaget innebär

jämväl i övrigt förtydliganden och förbättringar på olika punkter. För

egen del finner jag det önskvärt, att det nu gällande avtalet er sättes med ett

nytt avtal upprättat i överensstämmelse med det föreliggande förslaget. Jag

tillstyrker följaktligen att förslaget godkännes å svensk sida.

Under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena

att göra framställning rörande undertecknandet, hemställer föredragande

departementschefen, att Kungl. Maj :t måtte för sin del godkänna det föreliggande

förslaget till avtal mellan Konungariket Sverige och Republiken

Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst

och förmögenhet jämte det till avtalet hörande slutprotokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Lars Nordvall.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 19.

Bilaga.

Paraferingsprotokoll

till avtalet mellan Konungariket Sverige och Republiken Finland för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.

1. Under tiden från och med den 1 till och med den 7 juni 1949 hava förhandlingar

ägt rum i Stockholm mellan en svensk och en finsk delegation,

vilka förhandlingar lett till enighet om ett förslag till nytt avtal för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

jämte därtill hörande slutprotokoll.

2. I anledning av stadgandet i art. 8 andra stycket i förenämnda avtalsförslag

— enligt vilket stadgande inkomst av enskild tjänst i allmänhet skall

beskattas i den stat, där verksamheten utövas, jämväl i det fall att verksamheten

är kortvarig —- utfästa sig de svenska ombuden att genom hänvändelse

till centrala uppbördsnämnden och genom andra lämpliga åtgärder

söka utverka sådana föreskrifter rörande tillämpningen av uppbördsförordningen,

att i fråga om arbetstagare med kortvarig anställning i Sverige

skatteavdragen redan från första löneutbetalningstillfället bestämdes under

hänsynstagande till att inkomsten komme att uppbäras allenast under en

kortare tid av beskattningsåret; därest detta av tekniska skäl icke befunnes

möjligt, skulle de svenska ombuden i vart fall söka utverka sådana föreskrifter

att för mycket avdragen skatt bleve restituerad redan i anslutning

till att vederbörande arbetstagare återvände till Finland.

3. Ombuden förklarade sig å ömse sidor ense därom att det i punkt 4 i

slutprotokollet till art. 5 upptagna stadgandet angående inkomst genom förslag

eller förädling borde — med beaktande jämväl av bestämmelserna i

punkt 5 i samma slutprotokoll — så tillämpas att vid beräknandet av den

inkomst, som skulle beskattas i den stat där virket avverkats, skulle från

försäljningspriset å virket i exporthamnen avräknas samtliga å virket belöpande

kostnader, såsom inköps-, transport-, lagrings- och förädlingskostnader

ävensom skälig andel av företagets allmänna förvaltningskostnader.

Upprättat i Stockholm den 7 juni 1949 i två exemplar för de båda delegationernas

räkning.

Den svenska delegationen: Den finska delegationen:

Rolf Dahlgren.

Otto Ekenberg.

G. Sandström.

Yrjö Seitola.

Aarne Rekola.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

21

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms

slott den 16 december 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danjelson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Weijne, Andersson.

Under erinran, att Kungl. Maj :t förut denna dag på föredragning av chefen

för finansdepartementet godkänt förslag till avtal mellan Sverige och

Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst

och förmögenhet, ävensom till avtalet anslutande slutprotokoll,

hemställer ministern för utrikes ärendena, att Kungl. Maj :t måtte bemyndiga

chefen för utrikesdepartementet att för Sveriges del underteckna ifrågavarande

avtal och slutprotokoll.

Till vad ministern sålunda hemställt, varuti övriga statsrådsledamöter

förena sig, behagar Hans Maj:t Konungen

lämna bifall.

Ur protokollet:

Lars Nordvall.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 21

december 19^9.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena.

Sedan Kungl. Maj :t den 16 december 1949 bemyndigat chefen för utrikesdepartementet

att för Sveriges del underteckna ett avtal mellan Sverige och

Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst

och förmögenhet ävensom ett till avtalet hörande slutprotokoll, har sagda

avtal med tillhörande slutprotokoll denna dag blivit vederbörligen undertecknat.

I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad jag den 16 december

1949 anfört i ärendet, att Kungl. Maj :t måtte i proposition föreslå

riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal och slutprotokoll,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån det erfordras

för genomförande av avtalet, vidtaga ändringar i

verkställda taxeringar, vare sig de avse statliga eller kommunala

skatter.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Folke Persson.

498013. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:20 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning be a1 i texten
  2. BevU 1950:5 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande ska s. 3 i texten