Angående godkännande av avtal mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet
22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1950:19, Angående godkännande av avtal mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
1
]Vr 19.
**0/i 12! tf iOl{ * l *.'' /Mi ilft y ii <ii /*■ • rftiili f''. •*>" ii y t *!. i i i i ■''.1
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande
av avtal mellan Sverige och Finland för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst
och förmögenhet; given Drottningholms slott den 21
december 1949.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch
utrikesdepartementsärenden den 16 december 1949 och över finansärenden
för denna dag samt med överlämnande av ett denna dag undertecknat
avtal mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet ävensom ett till avtalet hörande
slutprotokoll, vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att
dels godkänna berörda avtal och slutprotokoll;
dels ock i övrigt bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen denna dag hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 19.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
Avtal
mellan Konungariket Sverige och Republiken
Finland för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande skatter
å inkomst och förmögenhet.
Konungariket Sverige och Republiken
Finland hava, föranledda av önskan
att, såvitt möjligt, undvika dubbelbeskattning
beträffande skatter å
inkomst och förmögenhet, överenskommit
att avsluta ett avtal.
För detta ändamål hava till befullmäktigade
ombud utsett:
Hans Majestät Konungen av Sverige:
Sin
Minister för Utrikes Ärendena,
Hans Excellens östen Undén; och
Republiken Finlands President:
Republikens utomordentliga Sändebud
och befullmäktigade Minister i
Stockholm Georg A. Gripenberg.
De befullmäktigade ombuden hava,
efter det de delgivit varandra sina
fullmakter, som befunnits i god och
behörig form, överenskommit om följande
bestämmelser:
Art. 1.
Detta avtal är tillämpligt å fysiska
personer, som äro bosatta i Konungariket
Sverige eller i Republiken Finland,
samt å svenska och finska juridiska
personer.
Art. 2.
Avtalet innehåller bestämmelser allenast
rörande direkta skatter.
Med direkta skatter avses i detta
avtal skatter, som på grundval av de
avtalsslutande staternas lagstiftning
utgå direkt å inkomst (netto- eller
bruttoinkomst) eller å förmögenhet
eller förmögenhetsökning, vare sig
för statens eller kommuns räkning.
Som direkta skatter anses särskilt:
Sopimus
Suomen Tasavallan ja Ruotsin Kuningaskunnan
välillä tulon ja omai
suuden
kaksinkertaisen verotuksen
ebkäisemiseksi.
Suomen Tasavalta ja Ruotsin Kuningaskunta
ovat, siinä toivossa, että
tulon ja omaisuuden kaksinkertainen
verottaminen saataisiin, mikäli mahdollista,
ehkäistyksi, päättåneet tehdä sopimuksen.
Tässå tarkoituksessa ovat valtuutetuiksi
mäåränneet:
Suomen Tasavallan Presidentti:
Tasavallan Tukholmassa olevan erikoislähettilään
ja täysivaltaisen ministerin
Georg A. Gripenbergin; ja
Hånen Majesteettinsa Ruotsin Kuningas:
Ulkoasiainministerinsä,
Hånen Ylhäisyytensä
Östen Undénin.
Valtuutetut ovat, esitettyään toisilleen
valtakirjansa, joiden on havaittu
olevan oikeat ja asianmukaiset, sopineet
seuraavista mäåråyksistä:
1 artikla.
Tätä sopimusta sovelletaan luonnollisiin
(fyysillisiin) henkilöihin, jotka asuvat
Suomen Tasavallassa tai Ruotsin
Kuningaskunnassa, sekä suomalaisiin
ja ruotsalaisiin oikeushenkilöihin (juridisiin
henkilöihin).
2 artikla.
Tämän sopimuksen määråykset koskevat
ainoastaan välittömiä veroja.
Välittömillä veroilla tarkoitetaan tässå
sopimuksessa veroja, joita sopimusvaltioiden
lainsäädännön mukaan on
maksettava valtiolle tai kunnalle välittömästi
tulon (netto- tai bruttotulon) tai
omaisuuden tahi omaisuuden lisäyksen
perusteella.
Välittöminä veroina pidetään erityisesti:
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
3
1. beträffande lagstiftningen i Sverige:
a)
statlig inkomstskatt,
b) statlig förmögenhetsskatt,
c) kupongskatt,
d) fastighetsskatt och kommunal
inkomstskatt,
e) skogsvårdsavgift,
f) utskylder och avgifter, som utgå
efter samma grunder som någon
av de under a)—e) angivna skatterna;
2.
beträffande lagstiftningen i Finland:
a)
inkomst- och förmögenhetsskatt,
b) kommunalskatt på grund av inkomst,
c) kyrkoskatt, samt
d) skatter och avgifter, vilka utgå
efter samma grunder som någon av
de under a)—c) angivna skatterna.
Art. 3.
Såframt ej annat stadgas i detta
avtal, beskattas inkomst och förmögenhet
allenast i den av de avtalsslutande
staterna, där den skattskyldige
anses vara bosatt.
Enskild skattskyldig anses enligt
detta avtal bosatt i en av staterna, om
han där har sitt egentliga bo och hemvist
eller där stadigvarande vistas.
Skulle han med tillämpning av nämnda
regel anses bosatt i båda staterna,
skall han enligt detta avtal anses bosatt
i den stat, med vilken han har
de starkaste personliga och ekonomiska
förbindelserna. Kan enighet icke
vinnas härom, antages personen vara
bosatt i den stat, i vilken han äger
medborgarskap; är han medborgare
i båda staterna eller är han icke medborgare
i någon av dessa, skola de
högsta finansmyndigheterna träffa
överenskommelse från fall till fall.
1. Suomen lainsäädännön osalta:
a) tulo- ja omaisuusveroa,
b) tulon perusteella suoritettavaa
kunnallisveroa,
c) kirkollisveroa, sekå
d) veroja ja maksuja, jotka suoritetaan
samojen perusteiden mukaan kuin
jokin a)—c) kohdissa mainituista veroista;
-
2. Ruotsin lainsäädännön osalta:
a) valtion tuloveroa,
b) valtion omaisuusveroa,
c) kuponkiveroa,
d) kiinteistöveroa ja kunnallista tuloveroa,
e) metsänhoitomaksua,
f) veroja ja maksuja, jotka suoritetaan
samojen perusteiden mukaan kuin
jokin a)—e) kohdissa mainituista veroista.
3 artikla.
Mikäli tässä sopimuksessa ei toisin
säädetä, verotetaan tulosta ja omaisuudesta
ainoastaan siinä sopimusvaltiossa,
jossa verovelvollisen katsotaan asuvan.
Yksityisen verovelvollisen katsotaan
tämän sopimuksen mukaan asuvan jommassakummassa
valtiossa, jos hånen
varsinainen asuntonsa ja kotipaikkansa
on siellä tai jos hän siellä pysyvästi oleslcelee.
Jos sanotun säännöksen soveltaminen
johtaisi siihen, että hänen voitaisiin
katsoa asuvan molemmissa valtioissa,
on hänen tämän sopimuksen mukaan
katsottava asuvan siinä valtiossa, johon
hänellä on lujimmat henkilökohtaiset ja
taloudelliset siteet. Jos tästå ei voida
päästä yksimielisyyteen, katsotaan henkilön
asuvan siinä valtiossa, jonka kansalainen
hän on; jos hän on molempien
tai ei kummankaan valtion kansalainen,
on ylimpien finanssiviranomaisten kus
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 19.
Juridisk person anses bosatt i den
stat, vars nationalitet den äger.
Oskift dödsbo skall anses vara bosatt
i den av de båda staterna, där
den avlidne enligt andra stycket i
denna artikel skall anses hava varit
bosatt vid dödsfallet.
Art. 4.
Skatt å inkomst av fast egendom,
belägen i en av de båda staterna, utgår
allenast i denna stat.
Art. 5.
Skatt å inkomst av rörelse eller yrke,
vilken inkomst härflyter från fast
driftställe i en av de båda staterna,
utgår allenast i denna stat. Finnas
fasta driftställen i båda staterna, uppbär
vardera staten skatt å den del av
inkomsten, som förvärvas från fast
driftställe inom statens område.
Som fast driftställe anses plats, å
vilken för stadigvarande bruk vid
rörelsens utövande finnes särskild
anläggning eller vidtagits särskild anordning,
såsom plats där företaget
har sin ledning, kontor, filial, tillverkningsplats,
verkstad, inköps- eller
försäljningsställe, gruva eller annan
fyndighet, som är föremål för bearbetning.
Såsom inkomst av rörelse betraktas
även inkomst genom delägarskap
i företag med undantag för inkomst
av aktier och likartade värdepapper.
Art. 6.
Royalty för nyttjande av fast egendom
anses i beskattningshänseende
likställd med inkomst av fast egendom.
Royalty för bearbetande av gruva
eller annan mineralfyndighet, som
ej är fast egendom, beskattas i den
stat, där gruvan eller fyndigheten är
belägen.
Annan royalty beskattas i den stat,
sakin yksityistapauksessa erikseen sovittava
asiasta.
Oikeushenkilön katsotaan asuvan
siinä valtiossa, jonka kansallisuus sillä
on.
Jakamattoman kuolinpesän on katsottava
asuvan siinä näistä kahdesta
valtiosta, jossa vainajan on kuollessaan
katsottava tämän artiklan toisen kappaleen
mukaan asuneen.
4 artikla.
Jommassakummassa valtiossa sijaitsevan
kiinteän omaisuuden tuottamasta
tulosta suoritetaan veroa vain siinä valtiossa,
missä kiinteä omaisuus on.
5 artikla.
Liikkeestä tai ammatista saadusta
tulosta, joka on kertynyt jommassakummassa
valtiossa olevasta kiinteästä
toimipaikasta, suoritetaan veroa vain
tässä valtiossa. Jos kiinteitä toimipaikkoja
on molemmissa valtioissa, verotetaan
kummassakin valtiossa siitä tulon
osasta, joka saadaan valtion alueella
olevasta kiinteästä toimipaikasta.
Kiinteänä toimipaikkana pidetään
paikkaa, jossa on liikkeen harjoittamiseen
kuuluvaa pysyväistä käyttöä varten
erityinen laitos tai jossa onryhdytty
erityisiin järjestelyihin, niin kuin paikkaa,
missä yrityksellä on johtonsa, toimistonsa,
haaraosastonsa, tuotantopaikkansa,
työpajansa, osto- tai myyntipaikkansa
tahi missä käynnissä oleva kaivos
tai muu löydös sijaitsee.
Liikkeestä saatuna tulona pidetään
myös tuloa, joka saadaan yrityksen
osakkuudesta, ei kuitenkaan tuloa osakkeista
ja muista sellaisista arvopapereista.
6 artikla.
Kiinteän omaisuuden käyttöoikeudesta
saatua voitto-osuuskorvausta
(royalty) pidetään verotuksessa kiinteän
omaisuuden tuottamana tulona.
Kaivoksen tai muun kivennäislöydöksen,
joka ei ole kiinteätä omaisuutta,
käyttöoikeuden korvaus verotetaan siinä
valtiossa, jossa kaivos tai löydös
sijaitsee.
Muusta käyttöoikeuden korvauksesta
5
Kungi. Maj:ts proposition nr 19.
där inkomsttagaren anses vara bosatt;
dock att royalty, som influtit i
av mottagaren bedriven rörelse, beskattas
såsom inkomst av rörelsen
i fråga.
Art. 7.
Skatt å inkomst av företag för utövande
av sjöfart eller luftfart, vars
verkliga ledning har sitt säte i en av
de båda staterna, utgår allenast i denna
stat.
Art. 8.
Avlöning, pension eller annan förmån,
som på grund av anställning,
tjänst eller stadigvarande uppdrag
åtnjutes från någon av staterna,
svensk eller finsk kommun eller annan
offentligrättslig svensk eller
finsk juridisk person, beskattas allenast
i den av de båda staterna, från
vilken avlöningen eller förmånen utgår.
Avlöning, pension eller annan förmån,
som eljest åtnjutes på grund
av anställning, tjänst eller stadigvarande
uppdrag, beskattas allenast i
den av de båda staterna, där ifrågavarande
verksamhet utövas eller utövats.
Art. 9.
Beträffande aktieutdelningar förbehåller
sig vardera staten rätt att,
i den mån dess skattelagstiftning så
föreskriver, uttaga och innehålla
skatt som enligt dess egen skattelagstiftning
avdrages vid källan, dock ej
mera än 10 procent av utdelningens
bruttobelopp.
Därest i endera staten avdrag sker
enligt bestämmelserna i första stycket,
skall den andra staten från sin
på utdelningen belöpande statliga
skatt å inkomst medgiva ett särskilt
avdrag i anledning av den i förstnämnda
stat vid källan avdragna
skatten, vilket avdrag ej må understiga
5 procent av utdelningens bruttobelopp.
Art. 10.
För förmögenhet, bestående av fast
egendom (däri inbegripet tillbehör
verotetaan siinä valtiossa, jossa tuk> nsaajan
katsotaan asuvan; kuitenkin
niin, efta korvaus, jonka vastaanottajan
harjoittama liike on saanut, verotetaan
tärnan liikkeen tuottamana
tulona.
7 artikla.
Sellaisen meri- tai ilmaliikennettä
harjoittavan yrityksen tulosta, jonka
todellinen johto on jommassakummassa
valtiossa, maksetaan veroa ainoastaan
tässä valtiossa.
£ 8 artikla.
Palkasta, eläkkeestä tai muusta
edusta, joka virasta, toimesta tai pysyväisestä
tehtävästä saadaan jommaltakummalta
valtiolta, Suomen tai Ruotsin
kunnalta tai muulta julkisoikeudelliselta
suomalaiselta tai ruotsalaiselta oikeushenkilöltä,
verotetaan ainoastaan siinä
näistä valtioista, josta palkka tai etu
maksetaan.
Palkasta, eläkkeestä tai muusta
edusta, joka muutoin saadaan viran,
toimen tai pysyväisen tehtävän perusteella,
verotetaan ainoastaan siinä
valtiossa, jossa kysymyksessä olevaa
toimintaa harjoitetaan tai on harjoitettu.
9 artikla.
Osinkojen osalta kumpikin valtio varaa
itselleen oikeuden, sikäli kuin sen
verolainsäädäntö niin määrää, periä ja
pidättää veron, joka sen oman verolainsäädännön
mukaan vähennetään tulosta
tulon lähteellä, ei kuitenkaan enempää
kuin 10 prosenttia osingon bruttomåärästä.
Jos jommassakummassa valtiossa tapahtuu
ensimmäisen kappaleen määräysten
mukainen veronpidätys, on toisen
valtion myönnettävä osingosta
menevästä valtion tuloverosta ensiksi
mainitussa valtiossa tulon lähteellä tapahtuneen
pidätyksen johdosta erityinen
vähennys, mikä älköön olko pienempi
kuin 5 prosenttia osingon bruttomäärästä.
10 artikla.
Kiinteästä omaisuudesta (siihen luettuna
sen tarpeisto sekä maa- tai metsä
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 19-
samt levande och döda inventarier i
lantbruk eller skogsbruk) i en av de
båda staterna, utgår skatt allenast i
denna stat.
För förmögenhet, nedlagd i rörelse
eller yrke, utgår skatt allenast i den
stat, vilken enligt bestämmelserna i
detta avtal äger beskatta inkomsten
därav.
Art. 11.
Vardera staten äger i enlighet med
sin interna lagstiftning verkställa omräkning
av inkomst och förmögenhet
i förhållandet mellan moderföretag i
den ena staten och dotterföretag i
den andra staten. Då sådan fråga
uppkommer i en av staterna, skall
den högsta finansmyndigheten i den
andra staten underrättas härom i syfte
att erforderlig justering skall ske
i fråga om beräkningen av det därstädes
befintliga företagets inkomst och
förmögenhet. De högsta finansmyndigheterna
skola, där anledning föreligger,
träffa skäligt avgörande rörande
inkomstens eller förmögenhetens
beräkning.
Art. 12.
Detta avtal inverkar icke på rätten
att åtnjuta eventuella, längre gående
befrielser, som i kraft av folkrättens
allmänna regler medgivits eller framdeles
må komma att medgivas diplomatiska
och konsulära befattningshavare.
I den mån på grund av sådana
längre gående befrielser påförande av
direkta skatter icke sker i anställningsstaten,
förbehålles beskattningen
hemlandet.
Art. 13.
Den stat, i vilken den skattskyldige
anses vara bosatt, må vid bestämmande
av skatten använda den skattesats,
som skulle hava tillämpats, om även
inkomst eller förmögenhet, som enligt
föreskrifterna i detta avtal äro i
beskattningshänseende förbehållna
den andra staten, tagits till beskattning
i förstnämnda stat.
talo uteen kuuluva elävä ja kuollut irtaimisto),
joka sijaitsee jommassakummassa
valtiossa, maksetaan veroa ainoastaan
siinä valtiossa, jossa kiinteä
omaisuus on.
Omaisuudesta, joka on sijoitettu liikkeeseen
tai ammattiin, maksetaan veroa
ainoastaan siinä valtiossa, jolla tämän
sopimuksen mukaan on oikeus verottaa
siitä saadusta tulosta.
11 artikla.
Kummallakin valtiolla on oikeus
oman sisäisen lainsäädäntönsä mukaan
toimittaa uusi laskenta tulon ja omaisuuden
jakautumisesta toisessa valtiossa
olevan pääyrityksen ja toisessa olevan
tytäryrityksen välillä. Kun sellainen kysymys
tulee esiin jommassakummassa
valtiossa, on tämän annettava siitä tieto
toisen valtion ylimmälle finanssiviranomaiselle,
jotta siellä olevan yrityksen
tulon ja omaisuuden arvioinnin tarpeellinen
tarkistus tulisi suoritetuksi. Ylimpien
finanssiviranomaisten tulee, mikäli
syytä siihen on, kohtuullisella tavalla
ratkaista tulon ja omaisuuden arviointi.
12 artikla.
Tämä sopimus ei vaikuta oikeuteen
nauttia mahdollisia pitemmälle meneviä
vapautuksia, jotka kansainvälisen
oikeuden yleisten sääntöjen mukaan on
myönnetty tai vastedes myönnetään
diplomaattisille ja konsulin toimenhaltijoille.
Mikäli sellaisten pitemmälle menevien
vapautusten perusteella vålittömiä veroja
ei määrätä asemamaassa, jää oikeus
verottamiseen kotimaalle.
13 artikla.
Se valtio, jossa verovelvollisen katsotaan
asuvan, voi veroa määrätessään
käyttää sitä verokantaa, jota olisi ollut
sovellettava, jos tulo tai omaisuus, joiden
verottaminen tämän sopimuksen
määräysten mukaan on pidätetty toiselle
valtiolle, olisi myös otettu
verotetta vaksi ensinmainitussa valtiossa.
Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
7
Art. 14.
Kan skattskyldig visa, att av beskattningsmyndigheterna
i de avtalsslutande
staterna vidtagna åtgärder
för honom medfört dubbelbeskattning,
må han häremot göra erinringar
hos den stat, där han anses vara
bosatt. Anses erinringarna grundade,
kan denna stats högsta finansmyndighet
träffa överenskommelse med den
andra statens högsta finansmyndighet
för att på skäligt sätt undvika
dubbelbeskattning.
Art. 15.
I fall, då svårighet eller tvivelsmål
uppkommer vid detta avtals tolkning
och tillämpning, kunna de högsta finansmyndigheterna
i de båda avtalsslutande
staterna träffa särskilda
överenskommelser.
Art. 16.
De avtalsslutande staterna förbinda
sig att överlämna åt sina högsta
finansmyndigheter att träffa skäligt
avgörande av varje annan fråga, som,
på grund av olikhet mellan de i båda
staterna gällande principerna angående
skattens utgörande eller eljest,
kan, utan att vara uttryckligen reglerad
i detta avtal, uppstå beträffande
de direkta skatterna.
Art. 17.
Detta avtal träder första gången i
tillämpning beträffande de skatter,
som utgå på grund av taxering år
1950, avseende kalenderåret 1949
(motsvarande räkenskapsår).
Vid ikraftträdandet av detta avtal
upphör avtalet den 16 mars 1931
mellan Konungariket Sverige och Republiken
Finland för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande direkta
skatter att gälla; dock att sistnämnda
avtal alltjämt skall äga tilllämpning
i fråga om taxering eller
eftertaxering, avseende kalenderåret
1948 (motsvarande räkenskapsår)
eller tidigare år.
14 artikla.
Jos verovelvollinen voi näyttää, että
sopimusvaltioiden verotusviranomaisten
toimenpiteet ovat aiheuttaneet hänelle
kaksinkertaisen verotuksen, voi hän
siitä tehdä huomautuksen sille valtiolle,
jossa hänen katsotaan asuvan. Jos huomautus
katsotaan aiheelliseksi, voi tämän
valtion ylin finanssiviranomainen
sopia toisen valtion ylimmän finanssiviranomaisen
kanssa kaksinkertaisen verotuksen
ehkäisemisestä kohtuullisella
tavalla.
15 artikla.
Jos tämän sopimuksen tulkinnassa ja
soveltamisessa syntyy vaikeuksia tai
epätietoisuutta, voivat molempien sopimusvaltioiden
ylimmåt finanssiviranomaiset
tehdä erityisiä sopimuksia.
16 artikla.
Sopimusvaltiot sitoutuvat antamaan
ylimmille finanssiviranomaisilleen tehtåväksi
kohtuuden mukaan ratkaista
jokaisen muun kysymyksen, joka kummassakin
valtiossa voimassa olevien
verotusperiaatteiden erilaisuuden takia
taikka muutoin saattaa syntyä välittömistä
veroista ja jota ei ole tässä sopimuksessa
nimenomaan säännöstetty.
17 artikla.
Tätä sopimusta sovelletaan ensimmäisen
kerran veroihin, jotka vuonna
1950 toimitettavan verotuksen perusteella
määrätään kalenterivuodelta 1949
(vastaavalta tilivuodelta).
Tämän sopimuksen tullessa voimaan
lakkaa Suomen Tasavallan ja Ruotsin
Kuningaskunnan välillä kaksinkertaisen
verotuksen ehkäisemisestä välittömien
verojen alalla 16 päivänä maaliskuuta
1931 tehty sopimus voimassa olemasta;
kuitenkin niin, että viimeksi mainittua
sopimusta on edelleen sovellettava kalenterivuodelta
1948 (vastaavalta tilivuodelta)
tai aikaisemmalta vuodelta toimitettavaan
verotukseen tai jälkiverotukseen.
8
Kungi. Maj:ts proposition nr 19.
Art. 18.
Detta avtal, som är avfattat i dubbla
originalexemplar på svenska och
finska språken, vilka båda exemplar
äga lika vitsord, skall ratificeras för
Sveriges del med riksdagens samtycke
av Hans Majestät Konungen
av Sverige och för Finlands del av
Republikens President. Ratifikationshandlingarna
skola snarast möjligt
utväxlas i Helsingfors.
Avtalet träder i kraft med utväxlingen
av ratifikationshandlingarna
och förbliver gällande så länge detsamma
icke uppsäges av någon av
de avtalsslutande staterna. Uppsägning
skall äga rum minst sex månader
före kalenderårets utgång. Har
denna uppsägningstid iakttagits, tilllämpas
avtalet sista gången å de
skatter, som utgå på grund av taxering
avseende det kalenderår, vars
utgång uppsägningen gällt (motsvarande
räkenskapsår).
Till bekräftelse härå hava de båda
staternas befullmäktigade ombud
undertecknat avtalet och försett detsamma
med sina sigill.
Stockholm den 21 december 1949.
Östen Undén.
18 artikla.
Tämä sopimus, joka on laadittu kahtena
alkuperäisenä, suomen- ja ruotsinkielisenä
kappaleena, jotka molemmat
ovat yhtä todistusvoimaisia, on Suomen
osalta Tasavallan Presidentin ja Ruotsin
osalta valtiopäivien suostumuksella
Hånen Majesteettinsa Ruotsin Kuninkaan
ratifioitava. Ratifioimisasiakirjat
on nim pian kuin mahdollista vaihdettava
Helsingissä.
Sopimus tulee voimaan ratifioimisasiakirjoja
vaihdettaessa ja pysyy voimassa
niin kauan, kuin sitä ei jommankumman
sopimusvaltion taholta irtisanota.
Irtisanomisen tulee tapahtua
våhintään kuusi kuukautta ennen kalenterivuoden
loppua. Jos tätä irtisanomisaikaa
on noudatettu, sovelletaan
sopimusta viimeisen kerran siltä kalenterivuodelta
(vastaavalta tilivuodelta)
suoritettaviin veroihin, jonka päättymistä
irtisanominen on tarkoittanut.
Tämän vakuudeksi molempien valtioiden
valtuutetut ovat allekirjoittaneet
sopimuksen ja varustaneet sen sineteillään.
Tukholmassa 21 päivänä joulukuuta
1949.
G. A. Gripenberg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
9
Slutprotokoll. Päättöpöytäkirja.
Vid undertecknande av det denna
dag mellan Konungariket Sverige och
Republiken Finland slutna avtalet
för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och
förmögenhet hava undertecknade befullmäktigade
ombud avgivit följande
likalydande förklaringar, som utgöra
en integrerande del av avtalet:
till art. 1.
En juridisk person anses hava
svensk, respektive finsk nationalitet,
om den juridiska personen inregistrerats
i Sverige, respektive Finland.
Juridisk person, vilken icke inregistrerats,
anses äga den stats nationalitet,
inom vilken styrelsen eller högsta
förvaltningen har sitt säte.
S. k. holdingbolag anses hava den
stats nationalitet, inom vars område
dess verkliga ledning utövas.
till art. 2.
1. Den i artikel 2 av avtalet intagna
uppräkningen av direkta skatter
är icke uttömmande.
Tvivelaktiga frågor rörande vilka
skatter, som innefattas under avtalet,
skola avgöras i samförstånd mellan
de båda staternas högsta finansmyndigheter.
De båda staternas högsta finansmyndigheter
skola, så ofta anledning
därtill förekommer, utbyta förteckningar
över i vardera staten utgående
direkta skatter.
2. Såsom direkta skatter enligt
detta avtal anses ej värdestegringsskatter,
omsättningsskatter, skatter
å samfärdsel eller förbrukning, särskilda
skatter å vinst å lotterier och
vadhållning, arvs- och gåvoskatter
samt ej heller i Sverige utgående ersättningsskatt,
utskiftningsskatt och
bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter eller motsvarande
i Finland utgående skatter.
Från avtalets tillämpning undantages
den finska kommunalskatten,
Allekirjoittaessaan Suomen Tasavallan
ja Ruotsin Kuningaskunnan välillä
tänään tehdyn sopimuksen tulon ja
omaisuuden kaksinkertaisen verotuksen
ehkäisemiseksi ovat allekirjoittaneet valtuutetut
antaneet seuraavat yhtäpitävät
selitykset, jotka ovat sopimuksen olennaisia
osia.
1 artiklaan.
Oikeushenkilön (juridisen henkilön)
katsotaan olevan kansallisuudeltaan suomalainen
tai ruotsalainen sen mukaisesti,
onko oikeushenkilö rekisteröity
Suomessa vai Ruotsissa. Oikeushenkilöllä,
jota ei de rekisteröity, katsotaan
olevan sen valtion kansallisuus, misså
sen hallitus tai ylin hallinto on.
Ns. holdingyhtiöllä katsotaan olevan
sen valtion kansallisuus, minkä alueella
sen todellinen johto toimii.
2 artiklaan.
1. Sopimuksen 2 artiklaan otettu
välittömien verojen luettelo ei ole tyhjentävä.
Jos syntyy epätietoisuutta siitä, mitä
veroja sopimus koskee, on molempien
valtioiden ylimpien finanssiviranomaisten
yhteisymmärryksessä ratkaistava
sellaiset kysymykset.
Molempien valtioiden ylimpien finanssiviranomaisten
tulee, niin usein kuin
siihen aihetta ilmaantuu, antaa toisilleen
luettelo kummassakin valtiossa
voimassa olevista välittömistä veroista.
2. Välittöminä veroina ei tämän sopimuksen
mukaan pidetå arvonnousuveroja,
liikevaihtoveroja, liikenne- tai
kulutusveroja taikka erityisiä veroja,
joita kannetaan arpajais- tai vedonlyöntivoitoista,
perintö- ja lahjaveroja, niin
ikään ei Ruotsissa kannettavaa korvausveroa,
jakamisveroa tai suostuntamaksuja
erinäisistä eduista ja oikeuksista,
eikä myöskään Suomessa suoritettavia
vastaavan laatuisia veroja.
Sopimusta ei sovelleta Suomessa lahjan,
perinnön, testamentin ja sääntö
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
såvitt den avser gåva, arv, testamente
och fideikommiss.
3. Med kommuner förstås i detta
avtal kommuner av såväl högre som
lägre ordning samt för Finlands vidkommande
jämväl landskap.
till art. 3.
1. För skattskyldig, som utflyttar
från den ena staten för att bosätta
sig i den andra, upphör skattskyldigheten
i förstnämnda stat — såvitt
skattskyldigheten är beroende å
den skattskyldiges bosättning — med
utgången av den dag, under vilken
utflyttningen slutförts.
2. Inkomst eller förmögenhet, för
vilken oskift dödsbo i den ena staten
beskattas, må ej tillika beskattas
hos dödsbodelägare i den andra
staten.
till art. 4.
1. Bestämmelsen i artikel 4 gäller
inkomst, som förvärvas genom den
fasta egendomens omedelbara förvaltande
och brukande,
inkomst genom uthyrning, utarrendering
samt varje annat slags användning
av egendomen, så ock
realisationsvinst, som förvärvas
genom avyttring av fast egendom,
däri inbegripet tillbehör samt levande
och döda inventarier i lantbruk
eller skogsbruk, som avyttras i samband
med egendomen.
2. Såsom inkomst av fast egendom
betraktas inkomst genom avverkning
av skog på egen eller annans mark.
till art. 5.
1. Bestämmelserna i artikel 5 gälla
inkomst, som förvärvas genom
omedelbart bedrivande av rörelse,
inkomst genom rörelses upplåtelse
åt annan, så ock
vinst genom avyttring av rörelsen
eller del därav eller av föremål, som
användes i rörelsen.
2. Bestämmelserna i artikel 5 gälla
bland annat inkomst genom yrkesmässigt
bedriven vetenskaplig, konst
-
perinnön perusteella suoritettavaan kunnallisverotukseen.
3. Kunnilla tarkoitetaan tässä sopimuksessa
sekä ylemmän että alemman
asteen kuntia ja Suomen osalta myös
maakuntia.
3 artiklaan.
1. Verovelvollisen, joka muuttaa toisesta
valtiosta asettuakseen asumaan
toiseen valtioon, verovelvollisuus lakkaa
eusiksimainitussa valtiossa — sikäli
kuin verovelvollisuus riippuu verovelvollisen
asuinpaikasta — sen päivän
päättymisestä lähtien, jolloin muutto
tuli loppuunsuoritetuksi.
2. Tulosta tai omaisuudesta, josta
jakamatonta kuolinpesää verotetaan toisessa
valtiossa, älköön samalla toisessa
valtiossa verotettako kuolinpesän osakasta.
4 artiklaan.
1. Sopimuksen 4 artiklan määräys
koskee
tuloa, joka saadaan kiinteån omaisuuden
välittömästä hallinnasta ja käytöstä,
tuloa, joka saadaan omaisuuden vuokraamisesta
sekä kaikesta muusta sen
käyttämisestä, kuin myös
myyntivoittoa, joka saadaan kiinteån
omaisuuden luovuttamisesta, siihen luettuna
tarpeisto sekä maa- tai metsätalouteen
kuuluva elävä ja kuollut irtaimisto,
joka luovutetaan omaisuuden yhteydessä.
2. Kiinteästå omaisuudesta saatuna
tulona pidetään tuloa, joka on saatu
omalla tai toisen maalla suoritetusta
metsänhakkuusta.
5 artiklaan.
1. Sopimuksen 5 artiklan määräykset
koskevat
tuloa, joka saadaan liikkeen vålittömästä
harjoittamisesta,
tuloa, joka saadaan liikkeen luovuttamisesta
toisen kåytettåväksi, kuin myös
voittoa, joka saadaan liikkeen tai sen
osan tahi liikkeessä kåytettävän esineen
luovuttamisesta.
2. Sopimuksen 5 artiklan määräykset
koskevat muun muassa tuloa, joka saadaan
ammattimaisesta tieteellisestä, tai
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
11
närlig, litterär, undervisande och uppfostrande
verksamhet, så ock inkomst
genom yrkesmässig verksamhet
som läkare, advokat, arkitekt
och ingenjör.
3. Plats för byggnadsföretag, vars
utförande överskridit eller, såvitt
förutses kan, kommer att överskrida
en tidrymd av tolv månader, skall
anses såsom fast driftställe i avtalets
mening.
Fast driftställe föreligger, då ett i
den ena staten hemmahörande företag
har eu representant (agent) i
den andra staten, som därstädes är
stadigvarande verksam för företagets
räkning samt befullmäktigad
att avsluta affärer å företagets vägnar.
Däremot skall fast driftställe ej anses
föreligga allenast på den grund,
att ett i den ena staten hemmahörande
företag har ett dotterbolag i
den andra staten eller där upprätthåller
affärsförbindelser blott genom
en fullständigt oberoende representant
eller genom en representant
(agent), som visserligen är stadigvarande
verksam för företagets räkning
men blott förmedlar affärer
utan att vara befullmäktigad att avsluta
affärer å företagets vägnar.
4. Då ett företag i en av staterna i
den andra staten inköper avverkat
virke och där försäljer eller förädlar
virket eller forslar det till exporthamn,
skall härigenom uppkommen
inkomst beskattas i den stat, där virket
avverkats, ändå att företaget där
icke har ett fast driftställe för verksamheten
i fråga.
5. Då ett företag i en av staterna
bedriver rörelse i den andra staten
från ett därstädes beläget fast driftställe,
skall i fråga om fördelningen
av beskattningsrätten iakttagas följande.
Det fasta driftstället skall anses
hava åtnjutit den inkomst av rörelsen,
som driftstället kan antagas
skola hava åtnjutit, därest driftstället
varit ett helt fristående företag
som självständigt avslutat affärer
med det företag, vartill det fasta
driftstället hörer. Därest det fasta
teellisesta, kirjallisesta tai opetus- ja
kasvatustoiminnasta, niin myös tuloa,
joka saadaan ammattimaisesta lääkärin-,
asianajajan-, arkkitehdin- ja insinöörintoiminnan
harjoittamisesta.
3. Kiinteänä toimipaikkana sopimuksen
tarkoittamassa mielessä pidetään
myös sellaisen rakennustoiminnan harjoittamispaikkaa,
joka on jatkunut tai,
mikäli voidaan olettaa, tulee jatkumaan
kahtatoista kuukautta kauemmin.
Kiinteän toimipaikan katsotaan olevan
olemassa, jos toisessa valtiossa olevalla
yrityksellä on toisessa valtiossa
edustaja (agentti), joka siellä vakituisesti
toimii yrityksen lukuun ja on yrityksen
puolesta valtuutettu päättämään liiketoimia.
Sitävastoin kiinteän toimipaikan ei
katsota olevan olemassa vain sen perusteella,
että toisessa valtiossa olevalla
yrityksellä on toisessa valtiossa tytäryhtiö
tai että se siellä ylläpitää liikeyhteyksiä
vain täysin riippumattoman
edustajan tai sellaisen edustajan (agentin)
välityksellä, joka tosin vakituisesti
toimii yrityksen lukuun, mutta ainoastaan
välittää liiketoimia, olematta yrityksen
puolesta valtuutettu päättämään
niitä.
4. Kun jommassakummassa valtiossa
oleva yritys ostaa toisesta valtiosta
hakattua puutavaraa ja siellä myy tai
jalostaa tai kuljettaa sitä vientisatamaan,
on tästä syntynyt tulo verotettava
siinä valtiossa, jossa puutavara
on hakattu, vaikka yrityksellä ei siellä
olekaan kiinteätä toimipaikkaa mainittua
toimintaa varten.
5. Milloin toisessa valtiossa oleva
yritys harjoittaa toisessa valtiossa liikettä
siellä olevasta kiinteästä toimipaikasta,
on verotusoikeuden jakamisessa
otettava huomioon seuraavaa.
Kiinteän toimipaikan on katsottava
saaneen liikkeestå sen tulon, jonka toimipaikan
voitaisiin katsoa saaneen, jos
se olisi ollut täysin erillinen yritys, joka
itsenäisesti olisi päättänyt liiketoimia
sen yrityksen kanssa, millin kiinteä toimipaikka
kuuluu. Jos kiinteällä toimipaikalla
on itsenäinen kirjanpito, on se,
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 19-
driftstället har självständig bokföring,
bör densamma, där så ske kan,
läggas till grund för inkomstens bestämmande,
därvid bokföringen, då
anledning därtill förekommer, skall
vid taxeringen rättas så att densamma
utvisar ovan avsedda inkomst.
Anses bokföringen icke kunna läggas
till grund för inkomstberäkningen,
må inkomsten fastställas till skälig
procentsats av driftställets bruttoinkomst,
därvid procentsatsen skall
fastställas med ledning av motsvarande
uppgifter för liknande företag
inom samma stat. Då så erfordras,
skola de högsta finansmyndigheterna
från fall till fall träffa särskilda
överenskommelser rörande uppdelning
av beskattningsrätten.
Myndigheterna skola hålla varandra
underkunniga om den inkomst,
som i nu avsedda fall påföres
ett fast driftställe i endera staten,
samt söka i samförstånd avgöra
frågan om beskattningsrättens riktiga
fördelning.
Vad i denna punkt stadgas skall
äga motsvarande tillämpning vid beräkning
av inkomst, som avses i
punkt 4.
6. Med »likartade värdepapper» i
artikel 5 sista stycket förstås andelar
i ekonomiska föreningar samt,
såvitt Finland angår, jämväl andelar
i andelslag.
Därest på grund av ändring av bestämmelserna
i någondera statens
lagstiftning angående bolag eller
andra sammanslutningar för företags
drivande fråga uppkommer om
innebörden av uttrycket »likartade
värdepapper», kunna de båda staternas
högsta finansmyndigheter
träffa särskild överenskommelse härutinnan.
till art. 6.
1. Med uttrycket royalty i andra
stycket av artikel 6 förstås varje
slag av royalty (eller annat periodiskt
utgående belopp) som utbetalas
såsom ersättning för nyttjanderätten
eller ensamrätten till varje slag
av författar- och förlagsrätt, pa
-
sikäli kuin niin voi tapahtua, pantava
tulon määräämisen pohjaksi, jolloin
kirjanpitoa, kun siihen on syytä, on
verotusta toimitettaessa niin oikaistava,
efta siitä selviää yllätarkoitettu tulo.
Jos kirjanpitoa ei katsota voitavan asettaa
tulon laskemisen pohjaksi, vahvistettakoon
tulo kohtuulliseksi prosenttimääräksi
toimipaikan bruttotulosta, ja
on prosenttimäärä silloin vahvistettava
käyttämällä ohjeena samassa valtiossa
toimivia samankaltaisia yrityksiä koskevia
vastaavia tietoja. Tarvittaessa on
ylimpien finanssiviranomaisten kussakin
yksityistapauksessa erikseen sovittava
verotusoikeuden jakamisesta.
Viranomaisten on ilmoitettava toisilleen
tulosta, josta kiinteätä toimipaikkaa
tarkoitetuissa tapauksissa verotetaan
toisessa valtiossa, sekä koetettava yhteisymmärryksessä
ratkaista kysymys verotusoikeuden
oikeasta jakamisesta.
Tämän kohdan säännöksia sovellettakoon
vastaavasti 4 kohdassa tarkoitetun
tulon laskemiseen.
6. »Muilla sellaisilla arvopapereilla»
tarkoitetaan 5 artiklan viimeisessä kappaleessa
taloudellisten yhdistysten sekä
Suomen osalta myös osuuskuntien
osuuksia.
Milloin jommassakummassa valtiossa
yhtiöitä tai muita liikeyrityksen harjoittamista
varten perustettuja yhteisöja
koskevaan lainsäädäntöön tehtyjen
muutosten johdosta tulee kysymys siitä,
mitä sanontaan »muut sellaiset arvopaperit»
sisältyy, voivat molempien valtioiden
ylimmät finanssiviranomaiset
tehdä siitä erityisen sopimuksen.
6 artiklaan.
1. Sanalla voitto-osuuskorvaus (royalty)
tarkoitetaan 6 artiklan toisessa
kappaleessa kaikenkaltaista voittoosuuskorvausta
(tai muuta toistuvaissuoritusta),
joka maksetaan korvauksena
mistä tahansa tekijän- ja kustannusoikeuden,
patentin, piirustuksen, sa
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
13
tent, ritning, hemlig fabrikationsmetod
och recept, varumärke eller annan
dylik egendom.
2. Då royalty från en av staterna
uppbäres av en i den andra staten
bosatt person, äger utbetalaren av
royaltyn åtnjuta avdrag därför vid
taxeringen i den stat, där han är
bosatt, i den mån royaltyn icke befinnes
överstiga vad som utgör en
rimlig och skälig ersättning för de
rättigheter, på grund varav royaltyn
utbetalas.
till art. 8.
1. Den omständigheten, att en i
den ena staten anställd person på
grund av sin tjänst tillfälligtvis uppehåller
sig inom den andra statens
område, skall, försåvitt han erhåller
sina löneförmåner uteslutande från
sin i den förra staten bosatte arbetsgivare,
ej medföra, att verksamheten
anses utövad i den senare staten.
2. Beträffande person, som jämlikt
detta avtal anses bosatt i landseller
stadskommun invid landgränsen
mellan de båda staterna, och som
i dylik kommun i den andra staten
utför arbete, varav han åtnjuter inkomst,
som avses i artikel 8 andra
stycket, skola i fråga om dylik inkomst
bestämmelserna i artikel 3
tillämpas.
Med svensk gränskommun avses
Haparanda stad samt Nedertorneå,
Karl Gustavs, Hietaniemi, övertorneå,
Pajala och Karesuando socknar.
Med finsk gränskommun avses
Torneå stad samt Nedertorneå, Karunki,
Övertorneå, Pello, Kolari,
Muonio och Enontekiö socknar.
3. Professorer och lärare från den
ena staten, som vistas i den andra
staten under en tid av högst två år
för att meddela undervisning vid universitet
eller högskola, skola vara
befriade från beskattning i sistnämnda
stat för ersättning, som utgår
härför.
4. Studerande vid universitet eller
högskola i den ena staten, som un
-
laisen valmistusmenetelmän ja reseptin,
tavaramerkin tai muun sellaisen
omaisuuden käyttöoikeudesta tai yksinoikeudesta
siihen.
2. Kun jommassakummassa valtiossa
asuva henkilö saa voitto-osuuskorvausta
toisesta valtiosta, on voitto-osuuskorvauksen
maksajalla oikeus vähentää se
siinä valtiossa toimitettavassa verotuksessa,
jossa hän asuu, mikäli voittoosuuskorvauksen
ei katsota ylittävän
kohtuullista ja asianmukaista korvausta
niistä oikeuksista, joista voitto-osuuskorvaus
maksetaan.
8 artiklaan.
1. Siitä seikasta, että toisessa valtiossa
toimessa oleva henkilö toimensa takia
tilapäisesti oleskelee toisen valtion
alueella, ei, mikäli hän saa palkkaetunsa
yksinomaan edellämainitussa valtiossa
asuvalta työnantajaltaan, saa johtua,
että toimintaa pidetään jälkimmäisessä
valtiossa harjoitettuna.
2. Henkilöön, jonka tämän sopimuksen
mukaan katsotaan asuvan molempien
valtioiden välisellä rajalla maalaistai
kaupunkikunnassa ja joka sellaisessa
toisen valtion kunnassa tekee
työtä, mistä hän saa 8 artiklan toisessa
kappaleessa tarkoitettua tuloa, sovelletaan
tällaisen tulon suhteen 3 artiklan
määräyksiä.
Suomalaisella rajakunnalla tarkoitetaan
Tornion kaupunkia sekä Alatornion,
Karungin, Ylitornion, Pellon, Kolarin,
Muonion ja Enontekiön kuntia.
Ruotsalaisella rajakunnalla tarkoitetaan
Haaparannan kaupunkia sekä Alatornion,
Karl Gustavin, Hietaniemen
Ylitornion, Pajalan ja Karesuannon
kuntia.
3. Toisesta valtiosta olevia professoreita
ja opettajia, jotka enintään kahden
vuoden ajan oleskelevat toisessa valtiossa
antaakseen opetusta yliopistoissa
tai korkeakouluissa, älköön verotettako
tästä saamastaan korvauksesta viimemainitussa
valtiossa.
4. Toisen valtion yliopiston tai korkcakoulun
opiskelijaa, joka toisessa val
-
14
Kungi. Maj.ts proposition nr 19.
der högst 100 dagar under ett och
samma kalenderår innehar anställning
i den andra staten för att erhålla
för studierna erforderlig praktisk
utbildning, underkastas icke beskattning
i sistnämnda stat för inkomst
av anställningen, därest inkomsten
ej överstiger 1 500 svenska
kronor respektive 60 000 finska mark.
5. Studerande samt hantverks- och
affärspraktikanter, som allenast i
studie- eller utbildningssyfte uppehålla
sig i en av de avtalsslutande
staterna, underkastas icke beskattning
i denna stat för belopp, som
de för underhåll, studier eller utbildning
mottaga från sina i den andra
staten bosatta anhöriga.
till art. 9.
Den skatt å aktieutdelningar, som
i Finland uttages i form av förskottsuppbörd,
skall vid tillämpningen av
artikel 9 anses såsom en vid källan
avdragen skatt.
till art. 14.
Vardera staten skall vara oförhindrad
att i erforderlig mån kräva
bevis för att dubbelbeskattning i avtalets
mening föreligger.
till art. 17.
1. Kupongskatt för utdelning å
aktie i svenskt aktiebolag anses utgå
på grund av taxering under året
efter det då utdelningen blev tillgänglig
för lyftning.
2. Angående skattefrihet för flottningsförening,
som bildats för att
handhava flottningen i Torne och
Muonio gränsälvars flottled, gäller
vad därom särskilt är eller varder
överenskommet.
Stockholm den 21 december 1949.
Östen Undén.
tiossa saman kalenterivuoden aikana on
toimessa enintään 100 päivää saadakseen
opintoihinsa tarvittavaa käytännöllista
kokemusta, älköön verotettako
viimemainitussa val tiossa toimesta saamastaan
tulosta, ellei tulo ole suurempi
kuin 60 000 Suomen markkaa tai vastaavasti
1 500 Ruotsin kruunua.
5. Opiskelijoita sekä käsityö- ja liikeharjoittelijoita,
jotka yksinomaan
opiskelu- tai koulutustarkoituksessa
oleskelevat jommassakummassa maassa,
älköön maassa verotettako rahamääristä,
jotka he oleskelua, opintoja tai koulutustaan
varten saavat toisessa valtiossa
asuvilta omaisiltaan.
9 artiklaan.
Sitä osingosta menevää veroa, joka
Suomessa peritään ennakonpidåtyksenä,
on 9 artiklaa sovellettaessa pidettävå
veron lähteellä pidätettynä verona.
14 artiklaan.
Kummallakin valtiolla on oikeus vaatia
tarpeelliset todistukset siitä, että
sopimuksen tarkoittama kaksinkertainen
verotus on olemassa.
17 artiklaan.
1. Ruotsalaisen osakeyhtiön osakkeesta
saadun osingon kuponkivero katsotaan
suoritetuksi sitä vuotta seuranneena
vuonna toimitetun verotuksen
perusteella, jona osinko oli nostettavissa.
2. Tornion ja Muonion rajajoissa uittoja
toimittamaan perustetun uittoyhdistyksen
verovapaudesta on voimassa,
mitä siitä erityisesti on sovittu tai sovitaan.
Tukholmassa 21 päivänä joulukuuta
1949,
G. A. Gripenberg.
Kungl. Maj.ts proposition nr 19.
15
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 16
december 1949.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Weijne, Andersson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena.
Den 16 mars 1931 undertecknades avtal mellan Sverige och Finland för
undvikande av dubbelbeskattning beträffande direkta skatter jämte ett till
avtalet hörande slutprotokoll. Sedan avtalet godkänts av samma års riksdag
(prop. nr 213, bev.utsk. betänk, nr 27, skriv, nr 144) utfärdades kungörelse
i ämnet den 30 april 1931 (nr 67). Avtalet är alltjämt gällande i oförändrat
skick.
Nyssnämnda avtal är så tillvida ofullständigt, att enligt vad som stadgas
i punkt 4 i slutprotokollet skatt å inkomst genom utdelning å aktier är
undantagen från avtalets tillämpning, intill dess särskild överenskommelse
rörande undvikande av dubbelbeskattning i fråga om dylik skatt må träffas.
Detta innebär, att dubbelbeskattning av sådana inkomster alltjämt
äger rum trots avtalet. En anledning till att aktieutdelning undantogs från
avtalets tillämpning var att för Sveriges vidkommande frågan om en reformerad
beskattning av aktieinkomster var föremål för utredning vid tiden
för avtalets träffande, och att de lösningar, som då stodo till buds för att
helt eller delvis undanröja dubbelbeskattning av aktieutdelningar, skulle
med hänsyn till de båda ländernas bestämmelser om skattskyldighet för
kapitalinkomster hava föranlett luckor i beskattningen av dylika inkomster.
Det förhållandet att dubbelbeskattning av aktieutdelningar alltjämt äger
rum har länge ansetts som en brist i avtalet och i olika sammanhang har
yrkats, att avtalet måtte kompletteras så att dubbelbeskattning undanröjdes
jämväl beträffande ifrågavarande slag av inkomst. Vidare har yrkats
att bestämmelserna om beskattning av royalty måtte omformuleras så
att den dubbelbeskattning, som i praktiken kommit att äga rum vid utbetalande
av royalty från dotterbolag i Finland till moderbolag i Sverige, bleve
helt undanröjd.
I anledning av nyssberörda förhållanden togs från svensk sida i början
av maj detta år upp frågan om nya förhandlingar mellan de båda staterna
i syfte att komplettera och jämka avtalet. Sedan finska regeringen givit
sin anslutning till förslaget, ägde förhandlingar rum i Stockholm under ti
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
den den 1—den 7 juni detta år. Förhandlingarna fördes å svensk sida av
chefen för finansdepartementets rättsavdelning, hovrättsrådet Rolf Dahlgren,
kammarrättsrådet Otto Ekenberg samt f. d. skattedirektören K. G. A.
Sandström.
Under förhandlingarnas gång visade det sig önskvärt att avtalet blev
kompletterat och jämkat ej blott i de avseenden som förut antytts utan även
i åtskilliga andra hänseenden. På grund härav utarbetade förhandlarna förslag
till ett helt nytt avtal mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet jämte ett till
avtalet hörande slutprotokoll. Vid förhandlingarna paraferades allenast
svensk text till avtal och slutprotokoll. Efter skriftväxling mellan förhandlarna
nåddes emellertid enighet jämväl om en på finska språket avfattad
text.
Förslaget till avtal med tillhörande slutprotokoll — vilka handlingar jämte
ett rörande paraferingen upprättat protokoll torde få såsom bilaga1 fogas
vid protokollet i detta ärende — överlämnades av de svenska förhandlarna
till chefen för finansdepartementet.
De upprättade handlingarna remitterades därefter till kammarrätten,
som i utlåtande den 22 augusti 1949 förklarade sig icke hava funnit skäl
till erinran däremot.
Under hand har nu från finsk sida meddelats, att man vore beredd att
underteckna avtal och slutprotokoll i enlighet med de upprättade förslagen.
Det föreliggande avtalsförslaget överensstämmer i väsentliga delar med
gällande svensk-finska avtal. Emellertid företer avtalsförslaget på en råd
punkter sakliga avvikelser från det äldre avtalet, varjämte förslaget även i
formellt hänseende uppvisar skiljaktigheter mot det äldre avtalet.
Vad de sakliga avvikelserna beträffar må först nämnas, att medan det
gällande avtalet äger tillämpning å medborgare i Sverige och Finland samt
å svenska och finska juridiska personer, avses det nu föreslagna avtalet
skola gälla beträffande fysiska personer, som äro bosatta i Sverige eller i
Finland, samt å svenska och finska juridiska personer. Ändringen sammanhänger
med att Finland numera övergått till att liksom Sverige låta
bosättningen och icke medborgarskapet vara avgörande för beskattningen.
Den viktigaste nyheten innehålles i art. 9 av avtalsförslaget och gäller
beskattningen av aktieutdelningar. Enligt den i art. 3 upptagna huvudregeln
äger den stat, där den skattskyldige anses vara bosatt, beskatta aktieutdelning
som den skattskyldige uppbär från den andra staten. Enligt art.
9 förbehåller sig emellertid vardera staten rätt att, i den mån dess skattelagstiftning
så föreskriver, uttaga och innehålla skatt, som enligt dess egen
skattelagstiftning avdrages vid källan, dock ej mera än 10 procent av utdelningens
bruttobelopp. Därest i endera staten sådant avdrag sker, skall
den andra staten från sin på utdelningen belöpande statliga skatt å in
1
Förslaget till avtal med tillhörande slutprotokoll — vilka handlingar, frånsett ombudens
namn i avtalets ingress samt underskrifterna, äro lika lydande med de vid propositionen fogade
handlingarna — har här uteslutits.
Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
17
komst medgiva ett särskilt avdrag i anledning av den i förstnämnda stat
vid källan avdragna skatten, vilket avdrag icke må understiga 5 procent
av utdelningens bruttobelopp.
De sålunda föreslagna bestämmelserna innebära att Sverige skall redu~
cera sin kupongskatt, i vad angår förhållandet till Finland, från 20 till 10
procent, medan Finland skall reducera sin genom förskottsuppbörd uttagna
skatt å aktieutdelningar från 30 till 10 procent. Den sålunda föreslagna
regleringen av beskattningen av aktieutdelningar torde, med hänsyn
jämväl till den relativa storleken av de svenska aktieinnehaven i Finland, få
anses ur svensk synpunkt tillfredsställande.
I fråga om beskattningen av rörelseinkomst bibehålies i förslaget den nu
gällande regeln enligt vilken inkomst, som härflyter från fast driftställe i
endera staten, skall beskattas allenast i denna stat. I avtalsförslaget upptagas
därutöver vissa närmare bestämmelser angående huru inkomsten
skall i beskattningshänseende fördelas mellan staterna, då ett företag har
fasta driftställen i båda staterna..
1 punkt 5 av slutprotokollet till art. 5 stadgas sålunda, att då ett företag
i en av staterna bedriver rörelse i den andra staten från ett därstädes beläget
fast driftställe, skall driftstället anses hava åtnjutit den inkomst av rörelsen,
som driftstället kan antagas skola ha åtnjutit, därest driftstället varit
ett helt fristående företag som självständigt avslutat affärer med det
företag, vartill det fasta driftstället hör. Vidare stadgas att om det fasta
driftstället har självständig bokföring, denna bör där så ske kan läggas till
grund för inkomstens bestämmande, därvid bokföringen då anledning därtill
förekommer skall vid taxeringen rättas så att den utvisar nyss angivna
inkomst. Anses bokföringen icke kunna läggas till grund för inkomstberäkningen,
må inkomsten fastställas till skälig procent av driftställets bruttoinkomst,
därvid procentsatsen skall fastställas med ledning av motsvarande
uppgifter för liknande företag inom samma stat. Då så erfordras, skola
de högsta finansmyndigheterna från fall till fall träffa särskilda överenskommelser
rörande uppdelningen av beskattningsrätten. Slutligen stadgas i
förevarande punkt av slutprotokollet, att myndigheterna skola hålla varandra
underkunniga om den inkomst, som i här avsedda fall påföres ett
fast driftställe i endera staten, samt söka i samförstånd avgöra frågan om
beskattningsrättens riktiga fördelning.
I fråga om visst slag av rörelseinkomst föreslås en ny bestämmelse i
punkt 4 av slutprotokollet till art. 5. I nämnda punkt stadgas sålunda, att
då ett företag i en av staterna i den andra staten inköper avverkat virke
och där försäljer eller förädlar virket eller forslar det till exporthamn, den
härigenom uppkomna inkomsten skall beskattas i den stat, där virket avverkats,
ändå att företaget där icke har ett fast driftställe för verksamheten
i fråga. I anslutning härtill har i punkt 3 av paraferingsprotokollet antecknats,
att de svenska och finska förhandlarna voro ense om att det ifrågavarande
stadgandet angående inkomst genom forsling eller förädling borde
— med beaktande jämväl av bestämmelserna i punkt ö i slutprotokollet —
2 Tiihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sawl. Nr 19.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
så tillämpas att vid beräknandet av den inkomst, som skulle beskattas i den
stat där virket avverkats, skulle från försäljningspriset å virket i exporthamnen
avräknas samtliga å virket belöpande kostnader såsom inköps-, transport-,
lagrings- och förädlingskostnader ävensom skälig andel av företagets
allmänna förvaltningskostnader. Den ifrågavarande bestämmelsen har, ehuru
den formellt är av ömsesidig natur, i realiteten betydelse allenast med hänsyn
till de finska intressena. Bestämmelsen får, liksom det i det följande omnämnda
stadgandet angående beskattningen av vissa praktikantlöner, ses
mot bakgrunden av den överenskommelse, som vunnits beträffande beskattningen
av aktieutdelningar.
Slutligen må här nämnas en annan nyhet beträffande beskattningen av
rörelseinkomst, nämligen stadgandet i art. 11. I nämnda artikel stadgas,
att vardera staten äger i enlighet med sin interna lagstiftning verkställa
omräkning av inkomst och förmögenhet i förhållandet mellan moderföretag
i den ena staten och dotterföretag i den andra staten. Då sådan fråga uppkommer
i en av staterna, skall den högsta finansmyndigheten i den andra
staten underrättas härom i syfte att erforderlig justering skall ske i fråga
om beräkningen av det därstädes förefintliga företagets inkomst och förmögenhet.
Vidare stadgas att de högsta finansmyndigheterna skola, där anledning
föreligger, träffa skäligt avgörande rörande inkomstens eller förmögenhetens
beräkning.
I fråga om royalty hava i art. 6 i förslaget upptagits enahanda regler, som
nu återfinnas i punkt 13 i slutprotokollet till gällande avtal. I andra stycket
av den nya art. 6 har emellertid upptagits ett nytt stadgande enligt
vilket royalty, som inflyter i av mottagaren bedriven rörelse, skall beskattas
såsom inkomst av rörelsen i fråga. Denna tilläggsbestämmelse torde
dock i sak icke medföra någon ändring, eftersom redan det nu gällande
avtalet i praktiken lärer hava tillämpats i överensstämmelse med nämnda
regel.
Utöver det nyss angivna tillägget har i punkt 2 av slutprotokollet till
art. 6 upptagits ytterligare ett nytt stadgande beträffande beskattningen
av royalty. Sålunda stadgas i nämnda punkt, att då royalty från en av staterna
uppbäres av en i den andra staten bosatt person, äger utbetalaren
av royaltyn åtnjuta avdrag därför vid taxeringen i den stat där han är bosatt,
i den mån royaltyn icke befinnes överstiga vad som utgör en rimlig
och skälig ersättning för de rättigheter, på grund varav royaltyn utbetalas.
Det ifrågavarande tillägget har gjorts i syfte att förhindra att dubbelbeskattning
trots avtalet sker genom att avdrag vägras den utbetalande fysiska
eller juridiska personen. Av naturliga skäl har stadgandet emellertid
begränsats till att avse de fall då fråga är om en bona fide royalty.
Beträffande inkomst av tjänst bibehåller förslaget såsom huvudregel den
nu gällande bestämmelsen att beskattningsrätten skall tillkomma den av
staterna, där verksamheten utövas. I punkterna 3 och 4 av slutprotokollet
till art. 8 ha emellertid stadgats vissa undantag från nämnda regel. Sålunda
stadgas i punkt 3, att professorer och lärare från den ena staten, som vistas
i den andra staten under en tid av högst två år för att meddela undervisning
19
Kungl. Maj:ts proposition nr lä
vid
universitet eller högskola, skola vara befriade från beskattning i sistnämnda
stat för ersättning, som utgår för undervisningen. Bestämmelsen,
som åsyftar att befrämja det kulturella utbytet mellan de båda staterna, har
motsvarighet i vissa mellan andra stater träffade avtal och en liknande bestämmelse
återfinnes jämväl i det föregående år ingångna avtalet mellan
Sverige och Storbritannien.
Vidare stadgas i punkt 4 av nyssnämnda slutprotokoll, att studerande vid
universitet eller högskola i den ena staten, som under högst 100 dagar under
ett och samma kalenderår innehar anställning i den andra staten för att erhålla
för studierna erforderlig praktisk utbildning, icke skall underkastas
beskattning i sistnämnda stat för inkomst av anställningen, därest inkomsten
icke överstiger 1 500 svenska kronor respektive 60 000 finska mark. Den
nu avsedda bestämmelsen har uppenbarligen störst betydelse ur finsk synpunkt.
Såsom nyss anförts bör bestämmelsen emellertid ses mot bakgrunden
av den överenskommelse som vunnits beträffande beskattningen av
aktieutdelningar.
Det nya avtalet skall enligt art. 17 träda i tillämpning första gången beträffande
de skatter, som utgå på grund av 1950 års taxering, d. v. s. de
skatter som belöpa på inkomst under kalenderåret 1949 (motsvarande räkenskapsår).
Vid ikraftträdandet av det nya avtalet skall det äldre avtalet
upphöra att gälla, dock att det äldre avtalet alltjämt avses skola äga tillämpning
i fråga om 1949 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1949
eller tidigare år.
Enligt art. 18 träder det nya avtalet i kraft med utväxlingen av ratifikationshandlingarna
och förbliver gällande så länge detsamma icke uppsäges
av någondera staten. Uppsägning skall äga rum minst sex månader före
kalenderårets utgång.
Departementschefen. Det föreslagna nya avtalet innefattar en reglering av
den betydelsefulla frågan om beskattning av aktieutdelningar. Förslaget innebär
jämväl i övrigt förtydliganden och förbättringar på olika punkter. För
egen del finner jag det önskvärt, att det nu gällande avtalet er sättes med ett
nytt avtal upprättat i överensstämmelse med det föreliggande förslaget. Jag
tillstyrker följaktligen att förslaget godkännes å svensk sida.
Under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena
att göra framställning rörande undertecknandet, hemställer föredragande
departementschefen, att Kungl. Maj :t måtte för sin del godkänna det föreliggande
förslaget till avtal mellan Konungariket Sverige och Republiken
Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst
och förmögenhet jämte det till avtalet hörande slutprotokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Lars Nordvall.
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 19.
Bilaga.
Paraferingsprotokoll
till avtalet mellan Konungariket Sverige och Republiken Finland för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
1. Under tiden från och med den 1 till och med den 7 juni 1949 hava förhandlingar
ägt rum i Stockholm mellan en svensk och en finsk delegation,
vilka förhandlingar lett till enighet om ett förslag till nytt avtal för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet
jämte därtill hörande slutprotokoll.
2. I anledning av stadgandet i art. 8 andra stycket i förenämnda avtalsförslag
— enligt vilket stadgande inkomst av enskild tjänst i allmänhet skall
beskattas i den stat, där verksamheten utövas, jämväl i det fall att verksamheten
är kortvarig —- utfästa sig de svenska ombuden att genom hänvändelse
till centrala uppbördsnämnden och genom andra lämpliga åtgärder
söka utverka sådana föreskrifter rörande tillämpningen av uppbördsförordningen,
att i fråga om arbetstagare med kortvarig anställning i Sverige
skatteavdragen redan från första löneutbetalningstillfället bestämdes under
hänsynstagande till att inkomsten komme att uppbäras allenast under en
kortare tid av beskattningsåret; därest detta av tekniska skäl icke befunnes
möjligt, skulle de svenska ombuden i vart fall söka utverka sådana föreskrifter
att för mycket avdragen skatt bleve restituerad redan i anslutning
till att vederbörande arbetstagare återvände till Finland.
3. Ombuden förklarade sig å ömse sidor ense därom att det i punkt 4 i
slutprotokollet till art. 5 upptagna stadgandet angående inkomst genom förslag
eller förädling borde — med beaktande jämväl av bestämmelserna i
punkt 5 i samma slutprotokoll — så tillämpas att vid beräknandet av den
inkomst, som skulle beskattas i den stat där virket avverkats, skulle från
försäljningspriset å virket i exporthamnen avräknas samtliga å virket belöpande
kostnader, såsom inköps-, transport-, lagrings- och förädlingskostnader
ävensom skälig andel av företagets allmänna förvaltningskostnader.
Upprättat i Stockholm den 7 juni 1949 i två exemplar för de båda delegationernas
räkning.
Den svenska delegationen: Den finska delegationen:
Rolf Dahlgren.
Otto Ekenberg.
G. Sandström.
Yrjö Seitola.
Aarne Rekola.
Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
21
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 16 december 1949.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danjelson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Weijne, Andersson.
Under erinran, att Kungl. Maj :t förut denna dag på föredragning av chefen
för finansdepartementet godkänt förslag till avtal mellan Sverige och
Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst
och förmögenhet, ävensom till avtalet anslutande slutprotokoll,
hemställer ministern för utrikes ärendena, att Kungl. Maj :t måtte bemyndiga
chefen för utrikesdepartementet att för Sveriges del underteckna ifrågavarande
avtal och slutprotokoll.
Till vad ministern sålunda hemställt, varuti övriga statsrådsledamöter
förena sig, behagar Hans Maj:t Konungen
lämna bifall.
Ur protokollet:
Lars Nordvall.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 21
december 19^9.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena.
Sedan Kungl. Maj :t den 16 december 1949 bemyndigat chefen för utrikesdepartementet
att för Sveriges del underteckna ett avtal mellan Sverige och
Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst
och förmögenhet ävensom ett till avtalet hörande slutprotokoll, har sagda
avtal med tillhörande slutprotokoll denna dag blivit vederbörligen undertecknat.
I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad jag den 16 december
1949 anfört i ärendet, att Kungl. Maj :t måtte i proposition föreslå
riksdagen att
dels godkänna nämnda avtal och slutprotokoll,
dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån det erfordras
för genomförande av avtalet, vidtaga ändringar i
verkställda taxeringar, vare sig de avse statliga eller kommunala
skatter.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Folke Persson.
498013. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1950:20 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning be a1 i texten
- BevU 1950:5 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande ska s. 3 i texten