Angående utgifter å tillläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1949/50
83 sidor, varav 83 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 83 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1950:2, Angående utgifter å tillläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1949/50
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
1
Nr 2.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat
11 till riksstaten för budgetåret 1949/50; given
Drottningholms slott den 4 januari 1950.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 4 januari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
j Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De av riksdagen fastställda riksstaterna bruka numera i regel få kompletteras
med tilläggsstater, över vilka regleras uppkomna merkostnader och
överskridanden samt även anvisas anslag för nya ändamål. Såsom av riksdagen
vid olika tillfällen uttalats senast i samband med fastställande av
tilläggsstat till riksstaten för sistförflutna budgetår (statsutsk. uti. nr 102;
r. skr. nr 190) böra tilläggsstatsanslag äskas endast i sådana fall, där det
uppkomna medelsbehovet är oundgängligen nödvändigt och icke har kun1
Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 2.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 2-
nät förutses vid framläggandet av riksstatsförslaget för det löpande budgetåret
samt icke utan stora olägenheter kan uppskjutas till den påföljande
riksstatsbehandlingen. Prövningen av de för de olika huvudtitlarna nu anmälda
medelsbehoven har skett mot bakgrunden av här angivna förutsättningar.
Med hänsyn härtill ha flera av dessa behov ansetts kunna utan alltför
stort men anstå till nästa budgetår och upptagas bland anslagsäskanden
i statsverkspropositionen till årets riksdag. I några fall, där frågorna
med hänsyn till sin natur icke kunna senare upptagas till behandling, ha de
helt fått falla även om detta för med sig att viss verksamhet får inskränkas
eller icke kan igångsättas. Trots denna restriktiva prövning finnas i föreliggande
tilläggsstatsförslag vissa anslagsfrågor som ur i det föregående angivna
synpunkter kunna synas i viss mån tveksamma. Avsikten är emellertid
att prövningen av kommande tilläggsstatsfrågor skall bliva ännu restriktivare
än nu i vissa fall har kunnat ske. Skäl härför föreligga bl. a. med hänsyn
till att ökade möjligheter numera böra finnas till säkrare anslagsberäkningar.
I år liksom föregående år böra till främjande av överskådligheten i statsregleringsarbetet
nytillkommande framställningar om anslag å tilläggsstat
om möjligt sammanfattas i särskilda propositioner, varav en bör framläggas
i början av riksdagen och eventuellt en före utgången av den för utgiftspropositioner
fastställda propositionstiden. Tilläggsstatspropositioner till
höstriksdagen böra endast framläggas i undantagsfall vid utomordentliga förhållanden,
såsom skett vid förra årets riksdag när å tilläggsstat I äskades
anslag till täckande av vissa på grund av devalveringen uppkommande medelsbehov
och till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
De till tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga
anslagsäskanden, som ansetts böra i detta sammanhang föreläggas riksdagen,
ha tidigare denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om
förslag till riksdagen, vilka Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande
föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—
15) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).
Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstaten äskas anslag om sammanlagt
7 miljoner kronor å driftbudgeten och 49 miljoner kronor å kapitalbudgeten.
Av förstnämnda belopp hänföra sig 5 miljoner kronor till ett
anslag till vissa vägbyggnadsarbeten och av sistnämnda belopp 45 miljoner
kronor till anslag till vissa statens affärsverk för tillgodoseende bl. a. av
verkens behov av rörelsemedel.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—15) fattat beslut.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
3
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lars Lemne.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
5
Bilaga 1.
Egentliga statsutgifter.
Fjärde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 4 januari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
|Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson,
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt anför
därvid följande.
C. Försvarskrafterna.
Försvarsstaben.
[1] Försvarsstaben: Avlöningar. Den 6 maj 1949 har Kungl. Maj:t fastställt
avlöningsstat för försvarsstaben, med undantag för försvarsväsendets
radioanstalt m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50. I den under staten upptagna anslagsposten till särskilda löneförmåner
för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer ingår en obetecknad
delpost å 70 000 kronor till prisutjämningstillägg.
De under delposten upptagna medlen beräknas icke förslå för de till delposten
hänförliga utgifterna. Under den gångna delen av innevarande budgetår
har nämligen på grund av den i ett flertal länder fortgånde prisstegringen
blivit nödvändigt att i form av prisutjämningstillägg bereda därvarande
tjänstemän ytterligare ersättning för deras ökade utgifter. Härtill
kommer, att Kungl. Maj :t genom beslut den 25 november 1949 meddelat föreskrifter
rörande kompensation i viss omfattning till försvarsattachéer
och biträdande försvarsattachéer för uppkomna kursförluster genom den
föregående år vidtagna nedskrivningen av svenska valutans värde i förhål
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
lande till vissa andra länders valutor. De sammanlagda merutgifterna under
förevarande delpost beräknas till omkring 125 000 kronor. Riksdagens
medgivande att överskrida delposten med högst detta belopp torde nu böra
inhämtas. Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att den i avlöningsstaten för försvarsstaben
under anslagsposten Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer
och biträdande försvarsattachéer upptagna delposten
Prisutjämningstillägg må under budgetåret 1949/50 överskridas
med högst 125 000 kronor.
Armén.
[2] 34 a. Armén: Ersättning till Norrtälje stad. Under hänvisning till vad
jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av motsvarande
anslagsfråga för budgetåret 1950/51 (bil. 6, punkt 57) hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Armén: Ersättning till Norrtälje stad å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1949/50^ anvisa ett reservationsanslag
av 62 000 kronor.
Marinen.
[3] Marinen: Fartygsbyggnader. Den 6 maj 1949 har Kungl. Maj :t fastställt
plan för de nybyggnader av fartyg för marinen som av riksdagen medgivits
från och med budgetåret 1947/48. Enligt planen ha totalkostnaderna
för nybyggnad av två vedettbåtar och två minutläggare för kustartilleriet
beräknats till 3 070 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1947.
I skrivelse den 1 april 1949 har marinförvaltningen anfört, att kostnaderna
för byggandet av ifrågavarande fartyg grundats på förutsättningen att de
skulle utföras i full överensstämmelse med senast färdigställda vedettbåtar
och minutläggare. Enligt numera vunna erfarenheter borde emellertid fartygen
i vissa hänseenden omkonstrueras i syfte att erhålla högre fart, större
förläggningsutrymmen och starkare beväpning. Fartygen borde vidare förses
med dieselmotorer. Byggnadskostnaderna komme då att stiga. En vedettbåt
av numera projekterad typ beräknades kosta 1 450 000 kronor. Kostnaderna
för en minutläggare beräknades till 1 150 000 kronor. Marinförvaltningen
ville nu föreslå, att i stället för två vedettbåtar och två minutläggare
i enlighet med tidigare utförda typer av dessa fartyg finge nybyggas förslagsvis
en vedettbåt och två minutläggare av modifierade typer. Kostnaderna
härför beräknades utgöra (1 450 000 + 1 150 000 -f- 1 150 000=) 3 750 000
kronor enligt prisläget den 1 juli 1949. I anslutning till det anförda har marinförvaltningen
hemställt, att gällande stat för anslaget till fartygsbyggnader
måtte i förevarande avseende ändras därhän att en vedettbåt och två
minutläggare för kustartilleriet skulle nybyggas inom en kostnadsram av
3 750 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1949.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Sedermera har marinförvaltningen i en den 21 december 1949 dagtecknad
promemoria meddelat, att kostnaderna för en vedettbåt och två minutläggare
av modifierade typer numera beräknades till (1 050 000 -f- 1 525 000
+ 1 525 000 =) 4 100 000 kronor; och har ämbetsverket föreslagit, att skillnaden
mellan detta belopp och den i skrivelsen den 1 april 1949 uppgivna
totalkostnaden (4 100 000 — 3 750 000 =) 350 000 kronor måtte få bestridas
med anlitande av kontot Besparingar å äldre anvisningar.
Departementschefen. I det av 1942 års riksdag framlagda byggnadsprogrammet
för försvaret under femårsperioden 1942—47 ingick bland annat
nybyggnad av sex vedettbåtar och en minutläggare för kustartilleriet. Ifrågavarande
fartyg färdigställdes under åren 1945 och 1946. Under den tid
som ifrågavarande fartyg varit å expedition ha vissa erfarenheter vunnits,
till vilka hänsyn synes böra tagas vid nybyggnad av dylika fartyg. Såväl
marinförvaltningen som inspektören för kustartilleriet ha uttalat, att en
nybyggnad av vedettbåtar och minutläggare icke nu bör utföras enligt ritningar
för de senast färdigställda fartygen utan ske enligt ett modifierat
projekt för vedettbåt respektive under utförande varande projekt för minutläggare.
Då genom de av marinmyndigheterna utarbetade nya projekten,
därvid erfarenheter från andra världskriget avseende fartyg av ifrågavarande
art även beaktats, dessa fartygs krigskapacitet avsevärt ökas, anser jag
mig böra förorda marinförvaltningens föreliggande förslag. Jag föreslår
alltså, att i stället för nybyggnad av två vedettbåtar och två minutläggare
för kustartilleriet i enlighet med tidigare utförda typer av dessa fartyg skola
nybyggas en vedettbåt och två minutläggare av modifierade typer inom en
kostnadsram av 4 100 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1949. Merkostnaderna
i förhållande till det tidigare beslutade programmet motsvaras till
en del av prisstegringar för detta program under tiden den 1 juli 1947—■
den 1 juli 1949 och torde i övrigt, såsom marinförvaltningen föreslagit, böra
bestridas med anlitande av uppkomna besparingar å äldre anvisningar.
Riksdagens medgivande till den sålunda föreslagna ändringen i det gällande
byggnadsprogrammet torde böra inhämtas. Jag hemställer således,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att den för nybyggnader av fartyg för marinen
fastställda planen må ändras på sätt av mig i det föregående
angivits.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :l Konungen bifalla
Ur protokollet:
Lars Lemne.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
9
Bilaga 2.
Egentliga statsutgifter.
Femte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 4
januari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt anför
därvid följande.
B. Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt
arbetsdomstolen.
[1] 36. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m. Under förevarande rubrik är för innevarande budgetår uppfört
ett reservationsanslag av 567 700 kronor.
Socialstyrelsen har (skr. 12/10 1949) anmält, att ladugård och logbyggnad
vid Fagareds yrkesskola den 19 juni 1949 brunnit ned, samt hemställt
om medel till uppförande av en ny ekonomibyggnad vid skolan. Byggnadsarbetena
skulle enligt av Lantbruksförbundets byggnadsförening u. p. a.
i Halmstad år 1946 upprättade ritningar till ny ekonomibyggnad vid skolan
— med däri sedermera vidtagna kompletteringar -—- draga en kostnad av
104 600 kronor. Skolan övertogs av staten den 1 juli 1949. Då branden inträffat
före denna tidpunkt och då förutvarande ägaren, Göteborgs stad, haft
byggnaderna i fråga brandförsäkrade, utgår brandskadeersättning med
24 857 kronor 93 öre. Det erforderliga anslaget kunde således begränsas till
(104 600 — ca 24 800) 79 800 kronor.
På förekommen anledning har socialstyrelsen sedermera (skr. 9/12 1949)
10
Kungi. Maj:ts proposition nr 2.
överlämnat ett av agronomen A. Örborn i statens forskningskommitté för
lantmannabyggnader uppgjort alternativt förslag till ekonomibyggnad. Detta
alternativ avser en i förhållande till styrelsens första förslag betydligt mindre
byggnad för en kostnad av 70 000 kronor. Härtill komme ett behov av 7 000
kronor för administration, arvoden och oförutsedda utgifter. Efter avdrag
för influten brandskadeersättning skulle enligt detta alternativ erfordras
ett anslag av i runt tal 52 100 kronor.
Lantbruksstyrelsen anför, att det ur ekonomisk synpunkt icke kan anses
lämpligt att på ett jordbruk med ca 16,s hektar åker och äng uppföra en
ekonomibyggnad för en kostnad av 104 600 kronor. Nybyggnadskostnaden
per hektar blir i detta fall icke mindre än 6 300 kronor. Därest byggnaden
uppföres i enlighet med det billigare alternativet skulle motsvarande kostnader
uppgå till 4 700 kronor. Detta är i och för sig en rätt hög byggnadskostnad
per hektar räknat men torde i detta fall kunna godtagas. I övrigt
har styrelsen intet att erinra mot det sist angivna alternativet.
Departementschefen. Efter den timade branden ha djuren vid Fagared
varit tillfälligt inhysta på ett flertal platser i trakten. Denna anordning bör
av naturliga skäl snarast bringas att upphöra. Härtill kommer, att skolan
måste tillförsäkras förvaringsanläggningar för foder m. m. av nästa års
skörd. Den planerade byggnaden bör därför påbörjas snarast under första
hälften av år 1950. För arbetena erforderliga medel böra därför anvisas å
tilläggsstat för innevarande budgetår.
I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att det bör vara tillfyllest med
en ekonomibyggnad i överensstämmelse med det i ärendet föreliggande,
mindre kostnadskrävande alternativet. Ehuru kostnaderna även i detta fall
kunna anses vara väl höga i förhållande till jordbrukets storlek, anser jag
mig kunna godtaga desamma med hänsyn till att det här gäller en byggnad,
som även ur undervisningssynpunkt är av betydelse för skolan. Anslaget
bör dock kunna avrundas till 52 000 kronor.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
52 000 kronor.
D. Förbättrande av bostadsförhållandena in. m.
[2] 10 a. Bidrag till Nordisk byggnadsdag. Svenska kommittén för Nordisk
byggnndsdag har (skr. 18/2 och 10/11 1949) hemställt om statsbidrag med
22 000 kronor för anordnande av en kongress i Stockholm i maj 1950.
Av handlingarna inhämtas, att Nordisk byggnadsdag är en sammanslutning
av offentliga och enskilda bostads- och byggnadsintresserade institutioner
in. m. i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Den verkar enligt stadgarna
företrädesvis genom att — i allmänhet vart femte år — anordna en
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
»byggnadsdag», vid vilken erfarenheter och resultat inom hithörande områden
sedan föregående byggnadsdag redovisas. Genom kommittéer i de särskilda
länderna upprätthålles en kontinuerlig kontakt. 1 Sverige äro följande
statliga myndigheter, högskolor och kommittéer medlemmar i Nordisk
byggnadsdag: bostadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, socialstyrelsen, tekniska
högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, statens kommitté
för byggnadsforskning, statens forskningskommitté för lantmannabyggnader,
statens provningsanstalt och statens hantverksinstitut.
Till stöd för framställningen har kommittén anfört i huvudak följande.
Nordisk byggnadsdag V är avsedd att hallas i Stockholm den 19 21 maj
1950. Härvid kommer rationaliseringen av byggnadsproduktionen att belysas
bl. a. genom föredrag, utställning och studiebesök. Utställningen ar avsedd
att ge en bild av den nordiska — i första hand svenska — byggnadsindustriens
utveckling och rationaliseringsmöjligheter.
Den första nordiska byggnadsdagen hölls i Stockholm år 1927, den andra
i Helsingfors 1932, den''tredje i Oslo 1938 och den fjärde i Köpenhamn
1946. För första byggnadsdagen erhöll den svenska kommittén ett statsanslag
av 6 000 kronor och för vardera av de övriga ett statsanslag av 2 000
kronor.
De deltagande föreningarna bidrogo till föregående byggnadsdag i Stockholm
med sammanlagt 14 250 kronor. Utgifterna för byggnadsdagen 19o0
uppskattas till 65 000 kronor. Föreningarna torde komma att bidraga med
sammanlagt 18 000 kronor. I gåvor från enskilda beräknas inflyta tillsammans
10 000 kronor, varjämte nettoinkomsten från utställningen upptagits
med 15 000 kronor.
Av det sökta statsbidraget avses 15 000 kronor som bidrag till bestridande
av kostnaderna för dels föredrag, diskussioner, filmvisningar och studiebesök,
dels ock tryckning av förhandlingarna samt viss annan litteratur till
deltagarna. Återstoden av det begärda beloppet, 7 000 kronor, beräknas för
bidrag till hyreskostnaderna för den planerade utställningen, vilken kommer
att vara öppen för allmänheten under några veckor.
Kommittén har vidare under hand upplyst, att envar av de svenska medlemmarna
— frånsett de statliga — lämnar ett anslag av minst 500 kronor
samt att hyresavgiften för deltagare i utställningen beräknas till 50 kronor
per kvadratmeter. Avsikten är att de statliga myndigheterna skola deltaga
i konferensen och utställningen utan avgift.
Yttranden i ärendet ha avgivits av bostadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,
statskontoret och statens kommitté för byggnadsforskning.
Bostadsstyrelsen anser, att Nordisk byggnadsdag fyller en viktig uppgift
samt tillstyrker anslag med 15 000 kronor till kostnaderna för konferensen.
Det begärda bidraget till en utställning bör enligt styrelsens mening erhålla
formen av en statlig garanti till ett belopp av högst 5 000 kronor. Statens
kommitté för byggnadsforskning uttalar, att sammanslutningen haft en mycket
stor betydelse för upplysning, utbyte och kontakt inom byggnadsfacket
mellan de nordiska länderna. Det belopp, varmed bidrag sökts, är icke för
högt och kommittén tillstyrker livligt bifall till framställningen. Byggnadsstyrelsen
har intet att erinra mot att statanslag beviljas. Då statsbidraget
till föregående byggnadsdag i Stockholm utgjorde 6 000 kronor, finner sty
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
relsen det nu begärda beloppet högt. Liknande synpunkter ha anförts av
statskontoret, som förordar bidrag å högst 10 000 kronor.
Departementschefen. Den av sammanslutningen Nordisk byggnadsdag
bedrivna verksamheten för främjandet av utvecklingen inom byggnadsfacket
anser jag betydelsefull. Jag tillstyrker därför, att statsbidrag utgår till
den svenska kommittén även för den byggnadsdag, som avses skola hållas
i Stockholm i maj i år. Kommittén har begärt bidrag med 22 000 kronor.
Statskontoret och byggnadsstyrelsen ha erinrat, att ett avsevärt lägre belopp
utgick vid den föregående konferensen i Stockholm. Jag anser mig icke
kunna tillstyrka bidrag med så stort belopp som begärts, utan förordar,
att bidraget begränsas till ett belopp å 15 000 kronor. För ändamålet bör ett
särskilt anslag anvisas.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Bidrag till Nordisk byggnadsdag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av
15 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lars Lemne.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
13
Bilaga 3.
Egentliga statsutgifter.
Sjätte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 4 januari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1949/50 och anför därvid följande.
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
[1] 12 a. Vissa vägbyggnadsarbeten. Under åberopande av vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan om
anvisande av anslag för budgetåret 1950/51 till Vissa vägbyggnadsarbeten
(bil. 8, p. 15) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa vägbyggnadsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
D. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
[2] 13. Bidrag till väderleksstationer på Grönland. Vid en av den internationella
civila luftfartsorganisationen (ICAO) i London i april—maj 1949
anordnad konferens, där även Sverige var representerat, har träffats en preliminär
överenskommelse om gemensam ekonomisk hjälp åt Danmark för
vissa meteorologiska anläggningar på Grönland, överenskommelsen som för
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Sveriges del enligt vederbörligt bemyndigande undertecknats av en av de
svenska delegaterna, f. d. överdirektören G. C. W. Slettenmark, berör, förutom
Sverige och Danmark, följande stater, nämligen Amerikas Förenta Stater,
Belgien, Canada, Frankrike, Nederländerna, Norge och Storbritannien. I
överenskommelsen ha fastställts de belopp, som de deltagande staterna skola
betala i bidrag dels för den period, som slutar den 31 december 1949, och dels
för kalenderåret 1950, varjämte även fixerats maximibelopp för bidragen för
1951 och följande år.
I skrivelse den 26 augusti 1949 har Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut efter samråd med luftfartsstyrelsen hemställt om godkännande
av överenskommelsen samt om anvisande av medel för de bidrag Sverige nu
skulle betala. Till skrivelsen har fogats en av de svenska delegaterna utarbetad
rapport om bl. a. ifrågavarande överenskommelse. Av handlingarna i
ärendet inhämtas bl. a. följande.
I början av det andra världskriget upprättade U. S. A. en omfattande väderlekstjänst
på Grönland för flygmilitära ändamål samt övertog med samtycke
av den grönländska krigsadministrationen samtidigt ansvaret för driften och
underhållet av de befintliga danska stationerna på Grönland.
Efter krigets slut 1945 övertog Danmark enligt överenskommelse successivt
väderlekstjänsten pa Grönland. Den omfattande utbyggnad av organisationen,
som under de följande åren kom till stånd, huvudsakligen till tjänst
för den internationella civila lufttrafiken över Nordatlanten, skedde på rekommendation
av den första regionala luftnavigeringskonferensen för Nordatlanten
i Dublin 1946. Den ständigt ökade lufttrafiken över Nordatlanten har
sedermera krävt ytterligare utökning och modernisering av anläggningarna,
vilka åtgärder rekommenderats av den andra regionala luftnavigeringskonferensen
för Nordatlanten, sammankallad i Paris 1948 av ICAO.
Sedan Danmark gjort framställning om ekonomiskt bidrag till grönlandsstationerna,
inbjöd ICAO.s råd berörda stater till den förutnämnda konferensen
i London våren 1949.
Under förhandlingarna företogs en ingående granskning av de ifrågavarande
anläggningarna på Grönland såväl ur meteorologisk som luftnavigeringssynpunkt.
En viss nedskärning av det antal meteorologiska stationer,
som skulle bli föremål för en gemensam ekonomisk hjälpaktion, rekommenderades
därvid. Sedan man funnit en moralisk förpliktelse föreligga för
de stater som bedriva trafik över Nordatlanten att lämna ekonomisk hjälp,
utarbetades ett förslag till fördelning av kostnaderna mellan de olika staterna.
Såsom grundval för denna fördelning lades det genomsnittliga antalet
flygningar i regelbunden trafik över Nordatlanten under åren 1947 och 1948.
I saknad av exakta uppgifter beträffande andra faktorer som kunde tänkas
komma i fråga vid kostnadsfördelningen, såsom tillfälliga och militära flygningar
samt »non-aeronautical benefits», beslöts att sådana faktorer icke
skulle ingå i beräkningsgrunden.
Resultaten av förhandlingarna sammanfattades i en slutakt, daterad London
den 12 maj 1949.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Konferensen enades om, att ICAO:s råd borde tillmötesgå Danmarks begäran.
I en resolution, bilagd slutakten såsom appendix I, rekommenderar
konferensen, att rådet jämlikt artikel 70 av luftfartskonventionen träffar en
överenskommelse med Danmark om att rådet jämlikt artikel 73 uttaxerar de
behövliga medlen av de stater, som äro angivna i resolutionen, samt att var
och en av nämnda stater samtycker till att betala salunda bestämt bidrag, allt
på sätt närmare angives i resolutionen. Den rekommenderade överenskommelsen
är i princip lika med den av Sverige biträdda överenskommelse, som
1948 träffades i Geneve rörande gemensam ekonomisk hjälp åt Island för vissa
luftnavigeringstjänster därstädes (jfr prop. 1948: 304).
Förslaget till överenskommelse rörande Grönland innebär bl. a., att Danmark
för tiden t. o. m. den 31 december 1949 skall erhålla ett belopp av
7 357 500 danska kronor och för år 1950 ett belopp av 3 321 000 danska kronor,
i båda fallen 90 % av de beräknade kostnaderna; återstående 10 % skola
bäras av Danmark. Därjämte skall till ICAO för organisationens omkostnader
in. m. i samband med överenskommelsen utgå ett belopp av 200 000 respektive
332 100 danska kronor.
För år 1951 och följande år skola beloppen bestämmas av ICAO:s råd, varvid
dock ett lands bidrag icke utan dess samtycke får beräknas högre än i
överenskommelsen angivet maximibelopp.
Beloppens fördelning mellan de intresserade staterna är i procent räknat
följande.
Tiden t. o. m.
År 1950 och
S1/is 1949
följande år
Belgien..............
1,7
Canada..............
.............. 10,0
9,8
Frankrike...........
5,3
Tsland ..............
_
1,8
Nederländerna.......
6,3
Norge...............
1,6
Sverige..............
.............. 2,6
2,2
Storbritannien........
9,6
U. S. A...............
51,7
Danmark............
.............. 10,0
10,0
Summa 100,o
100,o
Enligt fördelningsplanerna komma Sveriges åtaganden att bli följande:
1. För tiden t. o. m. 31/12 1949................. 218 328 danska kronor
2. För år 1950 (att betalas 1/1 1950)............ 89 298 » »
3. För 1951 och följande år (maximibelopp per år) 95 333 » »
Departementschef en. Väderlekstjänsten på Grönland är enligt vad jag inhämtat
av vital betydelse för flygtrafiken över Nordatlanten och det grönländska
observationsmaterialet spelar också eu stor roll för prognosarbetet
inom den allmänna väderlekstjänsten. Det synes därför angeläget, att eko
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
nomiska förutsättningar skapas för ett fortsatt uppehållande av väderleksstationerna
på Grönland.
Enligt det framlagda och från svensk sida preliminärt godkända förslaget
till internationell överenskommelse om ekonomisk hjälp till Danmark för
denna väderlekstjänst skall Sverige lämna bidrag dels med 218 328 danska
kronor för tiden t. o. m. 1949, dels med 89 298 danska kronor för 1950,
dels slutligen med högst 95 333 danska kronor per år för 1951 och följande
år. Jag tillstyrker, att överenskommelsen godkännes.
Det förstnämnda beloppet skall enligt överenskommelsen om möjligt erläggas
senast den 31 december 1949 och bidraget för 1950 är förfallet till
betalning vid ingången av detta år. ICAO:s generalsekretariat har emellertid
underrättats om att utbetalningen av dessa belopp kan ske först, sedan den
svenska riksdagen godkänt överenskommelsen.
Då ifrågavarande bidrag i stort sett får samma karaktär som det nu utgående
bidraget till väderleksstation i Nordatlanten, synes det lämpligt att
ett gemensamt anslag för dessa ändamål anvisas fr. o. m. nästa budgetår.
Förslag i sådant hänseende framlägges i 1950 års statsverksproposition (bil.
8, p. 58). Det maximibidrag, som kan behöva utbetalas för år 1951, utgör,
räknat efter nuvarande valutakurs, ca 70 000 svenska kronor.
För det bidragsbelopp om sammanlagt ca 230 000 svenska kronor, som
skall erläggas under innevarande budgetår, torde ett särskilt förslagsanslag
™!d„?Cnamningen Bidra8 tm väderleksstationer på Grönland böra anvisas
å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna föreliggande
förslag till internationell överenskommelse rörande ekonomiskt
bidrag till Danmark för meteorologiska anläggningar
på Grönland;
samt att till Bidrag till väderleksstationer på Grönland å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 230 000 kronor.
I. Diverse.
[3] 7. Understöd åt skärgårdsrederier. Under åberopande av vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen (bil. 8, p 78)
av frågan om anslag för budgetåret 1950/51 till understöd åt skärgårdsrederier
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Understöd åt skärgårdsrederier å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kronor.
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
[4] 10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Anslaget är för
budgetåret 1949/50 anvisat med 250 000 kronor. Därjämte fanns vid ingången
av budgetåret en reservation av omkring 34 500 kronor. Medelsförbrukningen
å anslaget intill den 1 december 1949 har utgjort i runt tal 145 000
kronor.
Ett flertal utredningar har avslutat eller kommer att avsluta sitt arbete
under innevarande budgetår. De återstående kostnaderna för flera av dessa
utredningar beräknas bli relativt stora. Av de kommittéer, som ej torde
hinna slutföra sina uppdrag före budgetårsskiftet, äro elkraftutredningen
av år 1943 och 1946 års vatten- och avloppssakkunniga de mest kostnadskrävande.
Även busslinjeutredningen, 1949 års skärgårdstrafikkommission
och 1949 års trafiknykterhetsutredning väntas komma att draga ganska
stora kostnader.
En på grundval av uppgifter från kommittéerna verkställd beräkning har
givit till resultat, att en förstärkning av kommittéanslaget med 150 000
kronor för innevarande budgetår är erforderlig.
På grund härav hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lars Lemne.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 2.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
19
Bilaga 4.
Egentliga statsutgifter.
Sjunde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den
4 januari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
finansdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt anför därvid följande.
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
[1] Statens organisationsnämnd: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för
statens organisationsnämnd upptager för avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal en obetecknad anslagspost å 502 600 kronor. Vid anslagspostens
beräkning utgick man från att befattningen såsom biträde åt den militäre
ledamoten i nämnden uppehölls av en pensionerad militär, vars lön, till den
del densamma motsvarade honom tillkommande pensionsförmåner, bestreds
från vederbörligt anslag under trettonde huvudtiteln.
Genom beslut den 7 oktober 1949 har Kungl. Maj :t — i anledning av en
utav organisationsnämnden i skrivelse den 15 september 1949 gjord framställning
— bemyndigat organisationsnämnden att för tiden den 1 oktober
1949—den 30 september 1950 anlita majoren vid Hallands regemente C. A. E.
Henriksson såsom biträde åt den militäre ledamoten i nämnden.
Anslagsposten kommer sålunda under 9 månader av innevarande budgetår
att belastas med hela lönen till Henriksson. Merbelastningen av anslagsposten
med anledning härav kan beräknas till 4 191 kronor.
Under åberopande av vad förut anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
att medgiva, att den i avlöningsstaten för statens organisationsnämnd
uppförda anslagsposten Avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal må under budgetåret 1949/50 överskridas
med högst 4 200 kronor.
E. Diverse.
[2] 5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under åberopande
av vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen
av frågan om beräkningen av kommittéanslaget för budgetåret 1950/51 (bil.
9, p. 65) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
[3] 6. 1944 års nykterhetskommitté. Förevarande anslag är för innevarande
budgetår uppfört med 50 000 kronor, innebärande en minskning med
25 000 kronor i förhållande till nästföregående budgetår. Såsom anledning
härtill anfördes i 1949 års statsverksproposition (bil. 9, p. 70), att nykterhetskommittén
räknade med att fortsätta sin verksamhet endast under en
del av budgetåret 1949/50.
Såvitt nu kan bedömas torde emellertid arbetet vara slutfört först vid
budgetårets utgång. Då omkostnaderna under innevarande år äro desamma
som tidigare, erfordras ytterligare 25 000 kronor. Med hänsyn till att en ökning
av antalet sammanträden emellertid måste ske under utredningsarbetets
sista del och till att de expeditionella kostnaderna under denna del även
torde bli större än normalt synes anslaget böra ökas med 5 000 kronor. Vidare
erfordras anslag för tryckning av kommitténs betänkanden, vilka beräknas
komma att omfatta sammanlagt 1 000—1 200 sidor. Anslagsbehovet
för tryckning har beräknats till 30 000 kronor. Sammanlagt skulle alltså erfordras
ytterligare 60 000 kronor.
Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till /944 års nykterhetskommitté å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lars Lemne.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
21
Bilaga 5.
Egentliga statsutgifter.
Åttonde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 4 januari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärenden Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50
samt anför därvid följande.
N. Diverse.
[1] 8. Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. Under hänvisning till vad
jag under punkten 371 i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition
anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att såsom Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa
ett anslag av 8 700 kronor.
[2] 15 a. Bidrag till bestridande av kostnaderna för sjätte nordiska biblioteksmötet
i Uppsala år 1950. I skrivelse den 14 maj 1949 har Sveriges allmänna
biblioteksförening anhållit om statsbidrag med 36 500 kronor för anordnande
av det sjätte nordiska biblioteksmötet, vilket vore avsett att med
föreningen som arrangör äga rum i Uppsala den 18—21 juni 1950. I det planerade
mötesprogrammet inginge föredrag av allmän och speciell karaktär,
diskussioner i bibliografiska och bibliotekstekniska frågor in. m. Arbetsformerna
vore allmänna sammankomster samt grupp- och sektionsmöten,
vilket innebure att alla biblioteks- och bibliotekariekategoriernas intressen
täcktes. Föreningen har framlagt följande kostnadsberäkning för mötet.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Utgifter:
Mötessekretariat och kongressbyrå.............. 10 000
Lokalhyror .................................................. 1 000
Skrivmateriel, trycksaker, porton, telefon ...................... 8 000
Föreläsningshonorar .......................................... 3 000
Reskostnader för möteskommittéerna .......... 1 500
Värdskap.................................................... 10 000
Utflykter .................................................... 8 000
Tryckning av mötesberättelse.................................. 10 000
Diverse och oförutsedda utgifter ........................ 1 000
Kronor 52 500
Inkomster:
1 000 deltagaravgifter å 10 kronor.............................. 10 000
Försålda mötesberättelser...................................... 6 000
Äskat statsunderstöd.......................................... 36 500
Kronor 52 500
Skolöverstgrelsen har framhållit, att nu ifrågavarande biblioteksmöten visat
sig vara av stor betydelse för utvecklingen av biblioteksväsendet inom de
olika nordiska länderna och att det därför syntes angeläget, att staten genom
sitt stöd möjliggjorde det nu planerade mötets anordnande. Beträffande kostnadsberäkningarna
har överstyrelsen ansett, att vissa besparingar borde
kunna göras med avseende på utgifterna för mötessekretariat samt skrivmateriel,
trycksaker, porton och telefon, varför det erforderliga statsunderstödet
syntes kunna nedbringas till 32 000 kronor.
Statskontoret har icke haft något att erinra mot att bidrag utginge till det
avsedda biblioteksmötet; dock ansåge ämbetsverket, att bidraget borde begränsas
till förslagsvis 20 000 kronor och att medlen borde äskas för nästa
budgetår under anslaget till bidrag till bestridande av kostnaderna för vissa
internationella kongresser i Sverige.
Departementschefen. I överensstämmelse med den ståndpunkt skolöverstyrelsen
och statskontoret intagit anser jag mig böra tillstyrka att bidrag
av statsmedel lämnas till bestridande av kostnaderna för det sjätte nordiska
biblioteksmötet i Uppsala 1950. Jag förordar att bidraget bestämmes till
20 000 kronor, vilket belopp med hänsyn till att mötet är avsett att äga rum
i juni 1950 bör anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till bestridande av kostnaderna för sjätte
nordiska biblioteksmötet i Uppsala år 1950 å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av
20 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lars Lemne.
Kungl. Maj. ts proposition nr 2.
23
Bilaga 6.
Egentliga statsutgifter.
t
Nionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 4 januari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter
under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt anför därvid
följande.
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar m. m.
[1] 7. Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Inredning och
utrustning. Å kapitalbudgeten för innevarande budgetår anvisade riksdagen
ett investeringsanslag av 366 000 kronor till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök. Av anslaget beräknades ett belopp
av 57 000 kronor till iordningställande av provisoriska lokaler för vissa
institutioner vid högskolan. Tillika anvisade riksdagen under förevarande
anslagsrubrik ett reservationsanslag av 403 300 kronor. Detta anslag avsågs
till inredning och utrustning även vid nyssnämnda provisoriska lokaler.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (skr. 5/11
1949) hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår
skall för utrustning av förenämnda lokaler anvisas ytterligare 105 000 kronor.
Härvid erinrar styrelsen om att den ursprungligen begärt 162 000 kronor
till iordningställande av ifrågavarande lokaler. Då emellertid av de föreslagna
åtgärderna endast en del ansågos hänförliga till byggnadsarbeten, anvisades
för detta ändamål blott 57 000 kronor. Övriga åtgärder befunnos
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
närmast avse utrustning och borde därför bestridas från högskolans inrednings-
och utrustningsanslag. Högskolestyrelsen anför nu, att de medel som
från sistnämnda anslag tilldelats de institutioner, för vilka provisoriska
lokaler skola anordnas, blott räckt till för inköp av apparatur m. in. Några
medel till utrustning av lokalerna i samband med byggnadsarbetena stå därför
icke till förfogande. Med hänsyn härtill anser högskolestyrelsen ett belopp
av (162 000 — 57 000 =) 105 000 kronor erforderligt för detta ändamål.
Departementschefen. Vad högskolestyrelsen anfört synes giva vid handen,
att de anvisade medlen icke förslå till såväl upprustning av ifrågavarande
provisoriska lokaler som inköp av apparatur m. m. till de institutioner, som
skola begagna lokalerna. Det torde därför vara ofrånkomligt, att ytterligare
medel anvisas för ändamålet. Enligt min mening bör emellertid en medelsanvisning
av 70 000 kronor vara tillräcklig. Jag föreslår alltså, att ett anslag
av denna storlek upptages å tilläggsstat för innevarande budgetår under
förevarande anslagsrubrik.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Inredning och utrustning å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
70 000 kronor.
I. Fiskeriväsendet.
[2] Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Omkostnader. I den för
innevarande budgetår fastställda omkostnadsstaten för fiskeristyrelsen med
statens fiskeriförsök har under delstaten för statens undersökningsfartyg
för fiskeriadministrationen upptagits en förslagsvis beräknad anslagspost
å 3 400 kronor till vinterförläggning, vårutrustning jämte reparationer,
komplettering m. m.
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök (skr. 12/8 1949) hemställer, att
å tilläggsstat för budgetåret 1949/50 skall till vissa iståndsättningsarbeten
å statens undersökningsfartyg för fiskeriadministrationen (Eystrasalt) anvisas
ett belopp av 33 000 kronor. Av nämnda belopp avses 4 000 kronor
till ändring av fartygets skans till lastrum, 5 500 kronor till ändring av fartygets
lastrum till personalbostad, 4 900 kronor till förbättringsarbeten å
däck, skrov samt laboratorium, 17 500 kronor till anskaffning och montering
av hydraulisk trålvinsch och apparatvinsch jämte trålgalgar samt 1 000
kronor till arvode för uppgörande av entreprenadhandlingar och kontroll.
De föreslagna åtgärderna beträffande fartygets lastrum och skans motiveras
med de undermåliga förläggningsförhållandena ombord, vilka påtalats såväl
av Svenska sjöfolksförbundet som i dagspressen. Fiskeristyrelsen anser
det icke försvarligt att hålla fartyget i gång, därest icke ifrågavarande åt
-
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
gärder vidtagas före vårsäsongen 1950. Förbättringsarbeten å däck och
skrov avse att öka fartygets möjligheter till gång i is. Detta anses nödvändigt
om fartyget skall kunna hållas i gång elva månader om året. I fråga
om fartygets laboratorium finner styrelsen en förbättring av förvaringsutrymmena
erforderlig. Vad slutligen angår förslaget att anskaffa och montera
hydraulisk trålvinsch och apparatvinsch jämte trålgalgar anför fiskeristyrelsen
såsom skäl härför, att den nuvarande trålvinschen är otjänlig för
sitt ändamål och medför allvarliga risker för ombord tjänstgörande vetenskapsmän
och däckspersonal. Även vinschfrågan har, upplyser styrelsen,
bragts på tal av vederbörande arbetarorganisation. Styrelsen anser ett hydrauliskt
vinschsystem lämpligast, då detta medför särskilda fördelar i avseende
å manöverdugligheten till båtnad för arbetsförhållandena ombord.
Departementschefen. Av vad fiskeristyrelsen anför torde framgå, att
samtliga de föreslagna iståndsättningsarbetena å statens undersökningsfartyg
för fiskeriadministrationen äro av behovet påkallade. Jag tillstyrker
därför att det av styrelsen äskade beloppet av 33 000 kronor skall ställas
till förfogande för ändamålet. Med anskaffning och montering av hydraulisk
trålvinsch och apparatvinsch jämte trålgalgar torde dock kunna anstå
till nästa budgetår. Det härför avsedda beloppet å 17 500 kronor bör därför
anvisas under fiskeristyrelsens omkostnadsanslag för sagda budgetår. Övriga
arbeten, vilka kostnadsberäknats till 15 500 kronor, synas emellertid
böra utföras snarast möjligt. Jag föreslår därför att riksdagens medgivande
inhämtas till att dessa kostnader må bestridas från fiskeristyrelsens
omkostnadsanslag för innevarande budgetår. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva
att från det för budgetåret 1949/50 anvisade förslagsanslaget
till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Omkostnader
må intill ett belopp av 15 500 kronor bestridas
kostnader för iståndsättningsarbeten å statens undersökningsfartyg
för fiskeriadministrationen.
J. Skogsväsendet.
[3] 35. Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa skogsbrukskurser. För innevarande
budgetår har under denna anslagstitel anvisats ett reservationsanslag
av 145 000 kronor.
Skogsstyrelsen (skr. 11/11 1949) hemställer, att å tilläggsstat för budgetåret
1949/50 skall under förevarande anslag anvisas ytterligare 50 000
kronor.
I skrivelsen erinrar skogsstyrelsen, att av det för innevarande budgetår
anvisade anslaget 15 000 kronor avsetts till kurser för utbildning av instruktörer.
Till skogsvårdsstyrelsernas kurs- och instruktionsverksamhet
återstå alltså 130 000 kronor. Jämlikt gällande bestämmelser ha skogsvårdsstyrelserna
inkommit med preliminära ansökningar om statsbidrag till
26
Kangl. Maj. ts proposition nr 2.
nämnda verksamhet. Dessa sluta å omkring 240 000 kronor. Efter granskning
av ansökningarna har skogsstyrelsen funnit, att under budgetåret erfordras
180 000—200 000 kronor för att den av skogsvårdsstyrelserna planerade
verksamheten skall kunna genomföras. Därvid har förutsatts, att en
del kurser skola bekostas av skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag.
Skogsstyrelsen framhåller härefter, att anslagsberäkningen för löpande budgetår
torde ha skett med utgångspunkt från den försöksverksamhet, som
bedrivits under tiden 1 juli 1946—1 juli 1949. Denna nådde emellertid icke
någon nämnvärd omfattning förrän under det sista budgetåret, medan intresset
nu synes ha ökat avsevärt. En bidragande orsak härtill har på vissa
håll varit en minskning av tillgången på skogsarbete, vilket bland annat
tagit sig uttryck i ett mycket stort antal sökande till skogsarbetarkurserna
under hösten 1949. På grund av det anförda anser skogsstyrelsen det mindre
lyckligt, om ifrågavarande verksamhet skulle bromsas upp redan vid starten
till följd av brist på medel.
Enligt styrelsen skulle det genom en anslagsförstärkning med omkring
50 000 kronor bliva möjligt att i huvudsak genomföra det inom skogsvårdsstyrelserna
uppgjorda programmet för utbildnings- och instruktionsverksamheten
under innevarande budgetår.
Departementschefen. De beslut angående yrkesutbildningen inom skogsbruket,
som fattades av 1949 års riksdag, syftade till att få till stånd en avsevärd
utvidgning av verksamheten på detta område. Säkra hållpunkter
saknades emellertid för en bedömning av vilken omfattning verksamheten
kunde komma att få under innevarande budgetår. Detta medförde bland
annat, att medelsanvisningen till verksamheten hölls inom en ganska snäv
ram. Vad skogsstyrelsen nu anfört visar att intresset för verksamheten blivit
avsevärt större än man tidigare räknat med. Det skulle enligt min mening
då vara föga lyckligt, om inskränkningar redan från början måste göras
på grund av medelsbrist. I likhet med skogsstyrelsen finner jag det därför
önskvärt, att det av skogsvårdsstyrelserna planerade programmet åtminstone
i huvudsak skall kunna genomföras. Skogsstyrelsen har beräknat, att härför
skulle erfordras en medelsanvisning av ytterligare 50 000 kronor. Denna
beräkning giver mig icke anledning till erinran. Jag föreslår alltså, att å
tilläggsstat för innevarande budgetår uppföres ett belopp av denna storlek
under förevarande anslagsrubrik.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Skogsvård m. in.: Bidrag till vissa skogsbrukskurser
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
[4] Kostnader för virkesmätning. Genom beslut den 30 juni 1949 har
Kungl. Maj:t, med stöd av lagen den 20 juni 1947 (nr 270) om virkesmätning,
meddelat Sydvästra Sveriges virkesmätningsförening auktorisation som
27
Kungl. Maj ds proposition nr 2.
virkesmätare från och med den 1 september 1949 tills vidare intill den 1
januari 1950. Genom beslut den 29 december 1949 har auktorisationen förlängts
att gälla tills vidare.
Med skrivelse den 20 oktober 1949 har skogsstyrelsen överlämnat en den
18 juni 1949 dagtecknad framställning från föreningen om statsbidrag med
50 000 kronor till kostnader för inköp av möbler, skriv- och räknemaskiner,
arkivskåp samt mätningsredskap ävensom för upplysningsarbete vid verksamhetens
igångsättande. Skogsstyrelsen har tillika bifogat en av föreningen
uppgjord specifikation över sagda kostnader, slutande å 94 890 kronor.
Föreningen framhåller, att vid dess start uppstå ej ringa kostnader av engångsnatur,
som icke kunna påföras mätningsarbetet. Föreningen har icke
några egna tillgångar. Om finansieringen av utgifterna under de närmaste
verksamhetsåren måste ske genom upplåning, kommer detta givetvis att
avsevärt fördyra de allmänna kostnaderna samt hämma verksamheten och
anslutningen till föreningen. Med hänsyn till att verksamheten är av mera
allmän natur och att för densamma kräves statlig auktorisation anhåller
föreningen om statsbidrag till ifrågavarande kostnader med nyss angivet
belopp.
Skogsstyrelsen tillstyrker statsbidrag med 30 000 kronor och anför härom
i huvudsak följande.
Inom de delar av landet, som äro belägna söder om Dalarna och Värmland,
råder ännu icke sådan ordning på virkesmätningens område, att denna kan
anses tillfredsställande. Den inom dessa delar av landet bildade virkesmätningsföreningen,
Södra Sveriges virkesmätningsförening u. p. a. — vars verksamhetsområde
även omfattat huvuddelen av den nybildade Sydvästra Sveriges
virkesmätningsförening — har i jämförelse med andra liknande
föreningar fått ringa anslutning. Den enskilda ofta konjunktur- eller partbetonade
mätningen är sålunda alltjämt dominerande i södra Sverige.
Sydvästra Sveriges virkesmätningsförening, som omfattar ett område med
likartade förhållanden och gemensamma intressen i fråga om handeln med
virke, synes ha stora förutsättningar för att nå allmän och god kontakt med
köpare och säljare av virke inom området. Dessutom börjar den sin verksamhet
vid lämplig tid och har i sina stadgar intagit bestämmelser, varigenom
föreningens medlemmar förbinda sig att mäta sitt köpvirke genom
föreningen. Man kan därför räkna med att föreningen om den får en god
start kommer att bliva bestående och livskraftig till framtida allmän nytta
för mätningsfrågorna i sydvästra Sverige. Föreningens första verksamhet
kan även vara av betydelse för virkesmätningens framtida ordnande i övriga
delar av södra Sverige.
Det är emellertid ett livsintresse för en förening att — särskilt under dess
första verksamhetstid då dess medlemsstock och mätningsuppdrag kunna
antagas vara förhållandevis små — söka hålla omkostnaderna nere så att
större anslutning och än lägre kostnader per mätningsenhet kunna ernås.
Då det dessutom torde vara ett allmänt intresse att mätningskostnaderna
hållas så låga som möjligt och att mätningen under alla förhållanden utföres
korrekt till fromma för bland annat handeln med virke, torde det vara
principiellt riktigt att staten medverkar härtill genom bidrag till en virkesmätningsförening,
som förutsättes bliva funktionsduglig. Med hänsyn till de
stora värden det här gäller, synes ett sådant bidrag böra tillmätas så, att det
kan förväntas bliva ett effektivt stöd vid föreningens uppbyggnad.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
När Södra Sveriges virkesmätningsförening u. p. a. bildades erhöll föreningen
genom beslut av Kungl. Maj :t den 10 mars 1944 dels ett organisationsbidrag
å trettiotusen kronor och dels såsom bidrag till verksamheten
under första budgetåret tjugotusen kronor, båda bidragen från förslagsanslaget
till kostnader för virkesmätning. Beträffande den nu föreliggande
framställningen synes det med hänsyn till det anförda ur allmän synpunkt
lämpligt att Sydvästra Sveriges virkesmätningsförening erhåller ett
skäligt bidrag till sin första verksamhet. Skogsstyrelsen vill föreslå att bidraget
begränsas till 30 000 kronor. Bidraget synes kunna utgå ur nyssnämnda
anslag. Något särskilt villkor för att föreningen må komma i åtnjutande
av bidraget synes icke påkallat.
Statskontoret förklarar sig — under erinran om Kungl. Maj :ts förenämnda
beslut den 10 mars 1944 om statsbidrag till Södra Sveriges virkesmätningsförening
u. p. a. — icke vilja motsätta sig att Sydvästra Sveriges virkesmätningsförening
i enlighet med vad skogsstyrelsen förordat erhåller
statsbidrag med 30 000 kronor. Tillika framhåller ämbetsverket, att virkesmätningsanslaget
icke synes kunna tagas i anspråk för nu ifrågavarande
bidrag utan riksdagens medgivande.
Departementschefen. Såsom skogsstyrelsen anfört torde goda förutsättningar
föreligga för att den nyligen bildade Sydvästra Sveriges virkesmätningsförenings
verksamhet skall bliva till gagn på virkesmätningens område
och därmed för handeln med virke. Ett ofrånkomligt villkdr för att detta
skall bliva fallet är emellertid, att föreningen vinner tillräcklig anslutning.
Härför torde i sin tur erfordras, att föreningens omkostnader under den
första verksamhetstiden icke bliva större än att ersättningen till föreningen
för utförda mätningsuppdrag kan hållas vid en skälig nivå. Enligt vad föreningen
upplyst saknar densamma egna tillgångar. För att berörda syfte
skall kunna uppnås synes det därför erforderligt att föreningen — liksom
på sin tid Södra Sveriges virkesmätningsförening u. p. a. — erhåller bidrag
till kostnaderna för verksamhetens igångsättande. Då det här är fråga
om en verksamhet av allmänt intresse, finner jag det motiverat, att sådant
bidrag skall utgå av statsmedel. I fråga om bidragets storlek ansluter jag
mig till skogsstyrelsens förslag. Bidraget bör alltså bestämmas till 30 000
kronor. Med hänsyn till önskvärdheten av att föreningen skall erhålla bidraget
snarast möjligt, bör detsamma utbetalas redan under innevarande
budgetår. Vad slutligen angår formen för medelsanvisningen synes det
lämpligast att bidraget, liksom förenämnda bidrag till Södra Sveriges virkesmätningsförening
u. p. a., får utgå från förslagsanslaget till kostnader
för virkesmätning. Härtill torde emellertid riksdagens samtycke böra inhämtas.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva
att från det för budgetåret 1949/50 anvisade förslagsanslaget
till Kostnader för virkesmätning må till Sydvästra
Sveriges virkesmätningsförening utbetalas ett statsbidrag av
högst 30 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
29
K. Lantmäteriväsendet.
[5] Lantmäteristyrelsen: Avlöningar. Under åberopande av vad jag denna
dag anfört under nionde huvudtiteln, punkt 197, hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för lantmäteristyrelsen upptagna
anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må för
budgetåret 1949/50 överskridas med 27 000 kronor.
L. Rikets allmänna kartverk.
[6] 4. Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. Under denna anslagsrubrik
har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
223 800 kronor. Av anslaget avses ett belopp av 143 000 kronor för inköp
av tre autografer från Schweiz.
Rikets allmänna kartverk (skr. 19/12 1949) hemställer, att å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1949/50 skall till kostnaderna för anskaffande
av berörda instrument anvisas ett belopp av ytterligare 59 500 kronor. Såsom
skäl härför åberopar kartverket den fördyring, som uppstått på grund
av den svenska kronans devalvering. Tillika upplyser kartverket, att importlicens
numera erhållits för instrumenten och att desamma komma att
levereras omgående.
Departementschefen. Kartverkets förevarande anslagsäskande föranleder
icke någon erinran från min sida. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att till Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 59 500 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lars Lemne.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
31
Bilaga 7.
Egentliga statsutgifter.
Tionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 4 januari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter
under handelsdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt anför därvid
följande.
C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.
[1] 3. Sveriges geologiska undersökning: Malmletning och förberedande
gruvarbeten. Anslaget är i gällande riksstat upptaget med ett belopp av
627 000 kronor.
Genom beslut den 29 juli 1949 har Kungl. Maj :t föreskrivit, att anslaget
skall användas i huvudsaklig överensstämmelse med ett av Sveriges geologiska
undersökning den 9 juni 1949 avgivet förslag. Enligt detta skola för
under jordsarbeten å fyndigheten Rudtjebäcken användas 130 000 kronor.
Undersökningen har vid beräkningen av detta belopp utgått från att verksamheten
vid Rudtjebäcken skulle vara i huvudsak avslutad vid 1949 års
utgång.
I skrivelse den 24 november 1949 har Sveriges geologiska undersökning
hemställt, att ett tilläggsanslag av 125 000 kronor måtte anvisas för att möjliggöra
en fortsättning av arbetena vid Rudtjebäcken till utgången av innevarande
budgetår. Till stöd för framställningen har ämbetsverket anfört
bl. a. följande.
Rudtjebäcken är en svavelkisfyndighet med utvinnbara halter också av
koppar och zink, in. in. Den är belägen ca 5 km från den av Bolidens gruv
-
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
aktiebolag för statens räkning bearbetade Adakgruvan. Frågan om Rudtjebäckens
framtida inpassande i legodriften därstädes är för närvarande under
utredning.
Fyndigheten konstaterades ursprungligen genom ett antal borrhål från
dagen. I syfte att för bedömandet av dess värde erhålla en fullständigare
bild än dessa borrhål medgåvo, igångsattes år 1944 de nu pågående undersökningarna
under jord, genom avsänkning av ett schakt samt genom därtill
anknutna arbeten å 206-metersnivån. Härvid erhölls till en början i
allt väsentligt bekräftelse på den bild av fyndighetens allmänna karaktär,
som borrhålen hade givit. Visserligen visade sig kopparhalten någon tid
lägre än väntat, men detta uppvägdes senare genom konstaterandet av en
betydande stegring när arbetena nådde fyndighetens södra del. Förhållandet
anmäldes till Kungl. Maj :t i samband med förslag till arbetsplan den 9 juni
1949. Vid denna tidpunkt föreföll det dock ännu som om arbeten i den omfattning
anslaget medgav skulle vara fullt tillräckliga för ett bedömande
av fyndigheten. De senaste månadernas resultat ha emellertid visat behovet
av ett fastställande av framför allt den mera kopparrika malmens utsträckning
och halter med mera fullständighet, än vad förut kunde anses
nödigt. Detta malmparti har nämligen visat sig ha så stor betydelse för bedömandet
av fyndigheten i dess helhet, att mera preciserade data krävas.
Härför behövliga arbeten måste i alla händelser komma till utförande, innan
regelbunden gruvdrift på fyndigheten igångsättes, och de böra företagas
redan nu, till ledning för avgörandet i legodriftsfrågan.
Undersökningarna i Rudtjebäcksgruvan böra därför fortsätta till slutet
av budgetåret.
Departementschefen. Av framställningen framgår att ytterligare undersökningar
å fyndigheten Rudtjebäcken erfordras för att fyndighetens beskaffenhet
med säkerhet skall kunna bedömas. Det är önskvärt att en sådan
bedömning kan ske i samband med pågående utredningar om nytt legodriftsavtal.
Då det sålunda är välmotiverat att låta de pågående undersökningarna
omedelbart fullföljas, vill jag förorda att medel för fortsatta
arbeten anvisas redan under innevarande budgetår. Mot det beräknade medelsbehovet,
125 000 kronor, har jag ej någon erinran.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Malmletning
och förberedande gruvarbeten å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
125 000 kronor.
[2] 16. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig
och industriell representation i utlandet. Under åberopande av vad jag anfört i
årets statsverksproposition, tionde huvudtiteln, under punkten 37 hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig
och industriell representation i utlandet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 14 600 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
33
D. Sjöfart och handel.
[3] 19 a. Reparation av mät- och avmagnetiseringsstationen i Karlshamn.
Under hänvisning till vad jag anfört i årets statsverksproposition, tionde huvudtiteln,
under punkten 73 hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Reparation av mät- och avmagnetiseringsstationen
i Karlshamn å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 135 000 kronor.
F. Diverse.
[4] 8. Avsättning till fonden för idrottens främjande. Anslaget är i riksstaten
för innevarande budgetår uppfört med 4 000 000 kronor.
I skrivelse den 12 oktober 1946 hemställde organisationskommittén för
Lingiaden 19b9 om statsbidrag med 108 000 kronor till täckande av vissa
förberedelsekostnader för Lingiaden 1949. Kommittén framhöll, att den år
1939 arrangerade första Lingiaden blivit en utomordentlig framgång för
svensk gymnastik. Staten hade bidragit till finansieringen av 1939 års
Lingiad med ett belopp av 81 150 kronor. Sedan det visat sig att tanken på en
ny Lingiad fått anslutning av 25 länder i olika världsdelar, hade Svenska
gymnastikförbundet i augusti 1946 beslutat inbjuda till en ny Lingiad 1949
och uppdragit åt en särskild organisationskommitté att anordna densamma.
Genom särskilda beslut den 6 december 1946, den 5 december 1947 och
den 4 juni 1948 har Kungl. Maj :t anvisat tillhopa 108 000 kronor till förberedelserna
för Lingiaden 1949.
I skrivelse den 2 februari 1948 anhöll organisationskommittén, bland
annat, att Kungl. Maj :t måtte bevilja ett enligt preliminär kostnadskalkyl
erforderligt anslag å 175 000 kronor för genomförandet av Lingiaden 1949.
Enligt denna kalkyl beräknades de totala inkomsterna och utgifterna sluta
på 916 000 kronor. Kalkylen byggde på den förutsättningen att antalet deltagare
skulle bli detsamma som vid Lingiaden 1939, d. v. s. ungefär 7 300
personer. Vidare beräknades inkomsterna av uppvisningarna med utgångspunkt
från 1939 års siffror, dock med tillägg för massuppvisningen av husmödrar.
Kommittén framhöll, att utgifterna bleve beroende på deltagarantalet.
Detta kunde emellertid ej bli klart förrän efter anmälningstidens
utgång den 1 april 1949.
I 1949 års statsverksproposition anmäldes, att av det anslag, som äskades
till avsättning till fonden för idrottens främjande, 175 000 kronor borde beräknas
för Lingiaden (jfr X ht 1949, s. 146; r. skr. 148/1949).
Genom beslut den 15 juli 1949 beviljade Kungl. Maj :t ett anslag av 175 000
kronor som bidrag till kostnaderna för Lingiadens genomförande.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 2.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Samtliga av Kungl. Maj :t beviljade belopp ha utbetalats till Sveriges riksidrottsförbund,
som sedan haft att utanordna medlen till organisationskommittén
med skyldighet för kommittén att underkasta sig riksidrottsförbundets
kontroll över medlens användning samt att till riksidrottsförbundet avge
redovisning.
I skrivelse den 30 november 1949 har nu organisationskommittén för
Lingiaden 1949 hemställt, att Kungl. Maj :t måtte bevilja kommittén ett
anslag av högst 554 871 kronor 84 öre för täckande av det underskott, som
uppstått vid genomförandet av Lingiaden 1949. I skrivelsen jämte en därvid
fogad bilaga åberopar kommittén till stöd för framställningen bland annat
följande.
Det har tidigare framhållits, att man först efter anmälningstidens utgång,
den 1 april 1949, hade någon verklig möjlighet att bedöma den omfattning,
som Lingiaden 1949 kunde komma att få. I själva verket visade det sig, att
angiven anmälningstid ej kunde hållas på grund av att flera utländska organisationer,
vilka kunde förväntas insända anmälan, ej respekterade densamma.
Vid anmälningstidens utgång voro ytterst få utländska trupper anmälda.
Deltagande var emellertid aviserat, vilket medförde, att anmälningar
inåste accepteras även om de inkommo avsevärt försenade. Detta medförde
i sin tur, att organisationskommittén först på ett mycket sent stadium kunde
erhålla den överblick över deltagarantalet, som skulle ligga till grund för
en omarbetad kalkyl.
Vid denna tid hade emellertid förberedelserna fortskridit så långt, att man
som motvikt mot de ökade utgifter man nu måste räkna med endast kunde
göra allt för att i möjligaste män även öka inkomsterna. Detta gjordes i form
av intensifierad reklam.
Tanken på att utesluta vissa sent anmälda trupper och deltagare tillämpades
endast i ringa mån och då endast gentemot närbelägna länders representanter.
Organisationskommittén ansåg sig ej på grund av den storinternationella
karaktär Lingiaden hade kunna avstänga vissa deltagare, som
nedlagt stor möda och stora kostnader på att förbereda sitt deltagande i
Lingiaden, endast på grund av att man ej iakttagit fastställd anmälningstid,
hur viktigt detta än var ur kommitténs synpunkt. Vissa trupper torde ha
avsänt sin anmälan praktiskt taget samtidigt som de lämnade hemlandet.
Lingiadens slutliga omfattning, uttryckt i siffror, blev:
Deltagande länder: 62, därav 14 med uppvisningstrupper, resten med
studiedelegationer och delegater i kongressen.
Deltagande trupper: 110, därav 26 svenska och 84 utländska.
Deltagande aktiva gymnaster: 13 128, därav 7 158 svenska och 5 970 utländska.
Antal uppvisningar: 191, därav 46 svenska och 145 utländska.
Deltagare i kongressen: 900.
Deltagare i internationella gymnastiklägret i Malmköping: 475.
Deltagare i Lingiadens internationella kurser i svensk gymnastik: 250.
Sammanlagt deltagarantal: 14 100.
Antal föreläsningar, överläggningar eller demonstrationer vid kongressen:
75.
Som av sammanställningen framgår var omfattningen praktiskt taget dubbelt
så stor som Lingiaden 1939.
När nu deltagareantalet blev dubbelt så stort, medförde detta ekonomiska
konsekvenser, som återverkade på praktiskt taget nästan varenda detalj vid
Kungl. Maj. ts proposition, nr 2.
35
Lingiadens genomförande. Sålunda måste allt det material, som deltagarna
programenligt skulle erhålla, fördubblas, i vissa fall mer än fördubblas.
Allting måste utökas i proportion till deltagarantalet: uppvisningslokaler,
program, övriga trycksaker, personal för iordningställande av organisationsapparaten,
gästantalet vid kamratfesterna in. m. Dessutom måste antalet
fribiljetter vid utomhusfesterna, där deltagarna utlovats fribiljett, fördubblas
med minskade inkomstmöjligheter till resultat o. s. v. Vid vissa
Stadionfester erfordrades det 10 000—12 000 fribiljetter.
Förutom den direkta utgiftsökning, som det fördubblade deltagarantalet
medförde, kom därtill att dessa nya deltagaranmälningar droppade in så
sent, att hela organisationsarbetet både försvårades och fördyrades med
forcering och komplettering av trycksaker med övertidsersättning o. d.,
varjämte ofullständiga och felaktiga anmälningsuppgifter gjorde organisationsarbetet
mera kostsamt samtidigt som organisatörerna ställdes inför
oerhörda svårigheter för att få det hela att gå i lås. Det gällde dock att på
ca 48 timmar taga emot, inkvartera och hjälpa till rätta ca 15 000 deltagare
från mer än 60 nationer och detta genomfördes också, men att på förhand
kunna kalkylera dylika kostnader torde vara synnerligen svårt.
Man måste vid bedömande av hithörande förhållanden erinra om, att
deltagandet i Lingiaden med ca 15 000 deltagare från över 60 nationer gjorde
Lingiaden till det hittills största internationella evenemanget i sitt slag
med mer än dubbelt så många deltagare som Olympiska Spelen i Londoh och
mer än 4 gånger så många deltagare som Olympiska Spelen i Stockholm
1912.
Organisationskommittén erhöll sitt sista anslag till Lingiaden så sent
som den 15 juli 1949, och innan de tidigare ansökta anslagen beviljats
kunde kommittén näppeligen ansöka om nytt anslag, även om det redan i
maj 1949 stod klart för kommittén, att det i jämförelse med Lingiaden 1939
fördubblade deltagarantalet måste medföra i så hög grad ökade utgifter,
att de för ett hälften så högt deltagarantal uppgjorda kalkylerna näppeligen
kunde antas hålla.
Härtill kom ytterligare två ödesdigra omständigheter. Dels ansåg sig
organisationskommittén nödsakad att lämna utställningsbestyrelsen för
Lingiadens världssportutställning upprepade lån på tillsammans 154 400
kronor för att icke utställningen skulle braka samman före Lingiaden och
därigenom eventuellt även äventyra själva Lingiadens genomförande, vilket
enligt organisationskommitténs uppfattning skulle blivit en internationell
skandal med ödesdigra konsekvenser för vårt lands internationella anseende
av en storleksordning vida överstigande värdet av 154 000 kronor. Därtill
kom så under själva Lingiaddagarna den väldiga nederbörd, som dels spolierade
vissa Lingiadevenemang och dels direkt medförde inkomstminskningar
i form av minskad publiktillströmning, som torde kunna uppskattas
till ca 150 000 kronor. Enbart dessa två omständigheter betydde alltså tillsammans
en förlust för Lingiaden på över 300 000 kronor.
Till framställningen ha även fogats balansräkning samt vinst- och förlusträkning
för Lingiaden per don 28 november 1949. Av balansräkningen framgår
att tillgångarna uppgå till i runt tal 221 000 kronor, medan skulderna
belöpa sig till omkring 776 000 kronor. Bland tillgångarna har härvid ej
upptagits det lån å 154 400 kronor, som lämnats till världssportutställningen.
Inkomsterna uppgå sammanlagt till ca 819 000 kronor och utgifterna till ca
I 374 000 kronor. På utgiftssidan förekomma en post till räntekostnader
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
samt en post till oförutsedda utgifter å vardera 10 000 kronor. Detta sammanhänger
med att räkenskaperna ännu ej kunnat definitivt avslutas, då
det omfattande bokföringsmaterialet ej hunnit bearbetas fullständigt.
Enligt från organisationskommittén inhämtade uppgifter kan borgenärernas
antal beräknas till 391, varav 152 avseende fordringar till lägre belopp
än 100 kronor, 132 avseende belopp från 100—500 kronor, 41 avseende belopp
från 500—1 000 kronor, 53 avseende belopp från 1 000—10 000 kronor samt
13 avseende belopp över 10 000 kronor.
Sveriges riksidrottsförbund har i avgivet yttrande tillstyrkt framställningen.
Departementschefen. Organisationskommittén för Lingiaden 1949 har hittills
erhållit 283 000 kronor från fonden för idrottens främjande. Kommittén
anmäler nu att Lingiadens räkenskaper preliminärt visa ett underskott
av i runt tal 555 000 kronor. I detta sammanhang må erinras om att underskottet
för den i anslutning till Lingiaden anordnade världssportutställningen
uppgår till omkring 1,5 miljon kronor. Av vad som framkommit rörande
utställningen framgår, att denna ej planerats och genomförts med det förutseende
och den omsorg som varit önskvärt. Vad angår Lingiaden ha särskilda
omständigheter påverkat det ekonomiska resultatet i betydande grad.
Som organisationskommittén anfört ha säkra uppgifter om deltagarantalet
ej förelegat förrän helt kort tid före Lingiadens början. När därvid antalet
deltagare visade sig bli avsevärt högre än arrangörerna beräknat, höllo ej
de uppgjorda kalkylerna, utan avsevärda merutgifter uppstodo. Vidare föranledde
det dåliga vädret under själva Lingiaddagarna minskad publiktillströmning
och därmed lägre inkomster. Underskottet å Lingiaden synes sålunda
till väsentlig del förorsakat av faktorer, varöver arrangörerna ej kunnat
råda. Lingiadens betydelse som internationellt gymnastikevenemang torde
vara allmänt erkänd och härtill kommer att den otvivelaktigt haft ett
stort propagandamässigt värde för svensk gymnastik och för vårt land över
huvud. Det synes därför rimligt att staten, som tidigare lämnat bidrag till
förberedelserna och genomförandet, även i efterhand lämnar sitt stöd vid
avvecklingen av de uppkomna förlusterna. Vid avvägningen av det belopp,
som bör ställas till förfogande från statens sida, torde hänsyn böra tagas
till att lån å sammanlagt 154 400 kronor av Lingiadmedel utlämnats till
världssportutställningen. Statens bidrag bör därför icke beräknas till högre
belopp än 400 000 kronor. Ett sådant tillskott skulle jämte Lingiadens egna
tillgångar, cirka 220 000 kronor, möjliggöra att Lingiadens skulder kunna
gäldas till omkring 80 procent. Det bör emellertid understrykas att Lingiadens
räkenskaper för närvarande icke ha kunnat definitivt avslutas, varför
åtminstone smärre jämkningar i den ena eller andra riktningen av underskottets
belopp kunna ifrågakomma. Vidare må påpekas att vissa av fordringarna
inbegripa ränta. Dylika räntefordringar synas icke böra täckas
av staten.
De medel, som ställas till förfogande från statens sida för täckning av
Lingiadens underskott, torde böra överlämnas till Riksidrottsförbundet för
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
37
utbetalning till fordringsägarna under sådana former att garantier skapas
för en för alla parter godtagbar avveckling av Lingiadförlusterna. De närmare
bestämmelser, som härvid kunna ifrågakomma, torde böra meddelas
av Kungl. Maj :t. Medelsanvisningen för ändamålet torde böra ske över
fonden för idrottens främjande och anslag anvisas å tilläggsstat II till riksstaten
för innevarande budgetår.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Avsättning till fonden för idrottens främjande å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa
ett anslag av 400 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lars Lemne.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
39
Bilaga 8.
Egentliga statsutgifter.
Elfte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 4 januari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, anmäler härefter
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt
anför därvid följande.
B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
[1] Karolinska sjukhuset: Omkostnader. I den för budgetåret 1949/50 fastställda
omkostnadsstaten för karolinska sjukhuset är upptagen en anslagspost
till reseersättningar å förslagsvis 28 000 kronor. Enligt meddelade bestämmelser
må av posten utgå reseersättningar dels åt ordförande, ledamöter
och sekreterare i sjukhusets direktion, dels åt sådan statsanställd personal
från annan ort än Stockholm, som av direktionen förordnas att uppehålla
vissa befattningar vid sjukhuset, dels ock åt befattningshavare, som på direktionens
anmodan fullgör uppdrag å annan ort än i Stockholm.
I skrivelse den 17 oktober 1949 har föreståndaren för den radiofysiska
institutionen vid karolinska sjukhuset, professorn R. Sievert framhållit,
att det på grund av rådande personalbrist inom institutionens kontrollavdelningar
icke vore möjligt att planenligt genomföra de besiktningar, som
ålåge institutionen enligt lagen om tillsyn å radiologiskt arbete in. in., om
icke vid institutionen å tillfälligt anslag anställda fysiker i viss utsträckning
kunde anlitas för besiktningsarbetet. Föreståndaren har därför hemställt,
att den i sjukhusets omkostnadsstat upptagna anslagsposten till reseersättningar
måtte få tagas i anspråk för bestridande av nyssnämnda extra till
-
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
syningsmäns besiktningsresor. Därest detta icke skulle vara möjligt, har
föreståndaren hemställt, att särskilda medel måtte ställas till förfogande för
ändamålet.
I ärendet ha utlåtanden avgivits av direktionen för karolinska sjukhuset
och statskontoret.
Direktionen för karolinska sjukhuset har, med hänsyn till de inledningsvis
omnämnda bestämmelserna om dispositionen av anslagsposten till reseersättningar,
ansett sig förhindrad att använda anslagsposten för utbetalning
av ersättningar för besiktningsresor, som företagits av andra än dem
som innehaft eller på förordnande uppehållit befattningar vid institutionen.
På de skäl föreståndaren anfört tillstyrker direktionen, att medgivande lämnas
att under löpande budgetår anlita posten även för ersättning till personer,
som icke äro anställda vid institutionen men, med hänsyn till arbetsförhållandena
där, på uppdrag av dess föreståndare verkställa besiktningsresor
för tillsyn å radiologiskt arbete m. m. Direktionen förutsätter därvid,
att ett sådant medgivande icke skall föranleda ett överskridande av posten
för innevarande budgetår.
Statskontoret har inhämtat, att för besiktningsarbetet skulle anlitas två
extra tillsyningsmän, vilka avlönades dels av medel från Konung Gustaf V:s
jubileumsfond, dels av anslag, som ställts till institutionens förfogande av
atomkommittén, samt att resekostnaderna för dessa tillsyningsmän beräknats
komma att för innevarande budgetår uppgå till högst 10 000 kronor. Enligt
ämbetsverkets mening kunde reseersättningsposten icke disponeras för
ändamålet. För gäldandet av kostnaderna syntes annan möjlighet icke stå
öppen än att anlita elfte huvudtitelns anslag till extra utgifter, därest riksdagens
medgivande icke ansåges böra inhämtas att för ändamålet taga i
anspråk reseersättningsposten.
Departementschefen. På grund av den starkt ökade omfattningen av det
besiktningsarbete, som det enligt lagen om tillsyn å radiologiskt arbete m. m.
åligger radiofysiska institutionen att verkställa, har det befunnits nödvändigt
att för ändamålet anlita — förutom den personal, för vilken medel
äro anvisade under institutionens avlöningsanslag — även personer, som
tjänstgöra vid institutionen och avlönas av medel, som i särskild ordning
ställts till institutionens förfogande. Då det är angeläget, att besiktningsarbetet
ej eftersättes, och då elfte huvudtitelns anslag till extra utgifter icke
lämnar tillgång till bestridande av resekostnads- och traktamentsersättningar
för dessa extra tillsyningsmän, vill jag föreslå, att riksdagens medgivande
inhämtas att för ändamålet taga i anspråk den i karolinska sjukhusets omkostnadsstat
för innevarande budgetår upptagna anslagsposten till reseersättningar.
Medgivandet torde böra avse ett belopp av högst 10 000 kronor.
Jag vill vidare nämna, att vid ett bifall till det förslag om förstärkning
fr. o. m. nästa budgetår av institutionens personal, som jag framlägger i
annat sammanhang denna dag, något motsvarande medgivande ej torde
bliva erforderligt efter utgången av löpande budgetår.
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att från det för budgetåret 1949/50 anvisade förslagsanslaget
till Karolinska sjukhuset: Omkostnader må intill ett
belopp av 10 000 kronor bestridas resekostnads- och traktamentsersättningar
till förenämnda extra tillsyningsmän.
C. Alkoholistvård m. m.
[2] 2 a. Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes: Anskaffande av vissa inventarier. Under rubriken Statens tvångsarbetsanstalt
å Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes: Vissa ombyggnadsarbeten
har riksdagen (skr. nr 34/1948 och 198/1949) för ombyggnad
av sovcellerna samt vissa andra förbättringsarbeten vid alkoholistanstalten
å Svartsjö å tilläggsstaterna II till riksstaterna för budgetåren
1947/48 och 1948/49 anvisat två reservationsanslag å sammanlagt 155 009
kronor.
I skrivelse den 12 september 1949 har styrelsen för statens tvångsarbetsanstalt
å Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes gjort framställning
om anvisande av medel för anskaffande av inventarier för de ombyggda
lokalerna. Styrelsen har därvid anfört bl. a. följande.
De lokaler, som efter ombyggnadsarbetenas avslutande komma att vara
helt ombyggda eller nyrenoverade och av denna anledning måste förses med
nya möbler och andra inventarier utgöras av tre stora dagrum, matsal för
100 intagna, ett flertal sovutrymmen med sängplatser för omkring 110 personer
samt vaktrum och korridorer. Det kommer sålunda att erfordras ett
mycket stort antal inventarier. Vid planläggningen av den nya utrustning,
som måste anskaffas, har styrelsen utgått från att kostnaderna skulle
hållas inom en så snäv ram som möjligt. Detta ledmotiv har styrelsen sökt
förena med den viktiga vårdsynpunkten, att internerna skulle beredas tillfälle
att vistas i någorlunda trivsamma och ombonade omgivningar. Styrelsen
har i besparingssyfte undersökt, i vilken utsträckning nu befintliga
inventarier skulle kunna användas i de nya lokalerna. Det har emellertid
tyvärr visat sig, att dessa inventarier befinna sig i så ramponerat skick,
att de endast i ytterst ringa omfattning kunna utan synnerligen kostsamma
reparations- och iståndsättningsarbeten komma till användning i de nya lokalerna,
därest icke syftet med ombyggnaden skall mer eller mindre fullständigt
förfelas. Kostnaderna för ett iståndsättande av ett större antal av
de befintliga inventarierna torde bliva i det närmaste lika höga som inköp
av motsvarande antal nya. Styrelsen har därför måst övergiva tanken att
i någon nämnvärd utsträckning använda de gamla inventarierna.
Styrelsen har uppdragit åt möbelarkitekten V. E. Rieger i Stockholm
att i samråd med biträdande direktören vid anstalterna O. Burman inkomma
med specificerat förslag till inventarieuppsättning, ritningar till möblerna
och kostnadsberäkningar. Rieger har till styrelsen överlämnat en den 7
september 1949 dagtecknad uppställning jämte tillhörande ritningar. Riegers
kostnadsberäkningar sluta å 45 158 kronor eller i runt tal 45 000 kronor,
vilket belopp sålunda skulle erfordras för ändamålet. Kostnadsberäkningarna
inkludera de befintliga inventarier, som kunna användas.
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
Då ombyggnadsarbetena inom en nära framtid beräknas vara slutförda,
torde medel för anskaffande av inventarierna snarast möjligt böra ställas
till förfogande.
Under åberopande av det anförda har styrelsen hemställt, att för ändamålet
måtte anvisas ett belopp av 45 000 kronor.
Över framställningen ha utlåtanden avgivits av socialstyrelsen och centrala
sjukvårdsberedningen.
Socialstyrelsen tillstyrker förslaget och anför bl. a.
Den slutna Svartsjöanstaltens utrustande med ändamålsenliga och trivsamma
inventarier kan otvivelaktigt medverka till att dämpa orostillstånd
bland de där intagna och minska den psykiska påfrestning för dessa, som
frihetsförlusten innebär. Detta gäller icke minst för ett klientel av så psykiskt
labil beskaffenhet som särskilt alkoholistklientelet å Svartsjö utgör.
I någon mån kan väl även vårdresultatet påverkas i gynnsam riktning genom
en höjning av standarden hos anstaltsmiljön.
Mot dessa synpunkter i fråga om trivseln på anstalterna måste ställas
den ekonomiska synpunkten. Med avseende å denna är att framhålla, att
den nu pågående ombyggnaden, i vad densamma avser anordnande av särskilda
dagrum, skulle komma att bli tämligen meningslös, om icke dagrummen
kunna förses med lämpliga möbler. Vidare är i detta sammanhang
att beakta, att man, att döma av det aktuella behovet av vårdplatser å
slutna anstalter inom alkoholistvården, har att räkna med att Svartsjöanstalten
kommer att behöva tagas i anspråk för denna vårdform ännu åtskilliga
år framåt.
Anstaltsstyrelsens förslag innebär enligt socialstyrelsens mening en lämplig
avvägning mellan vårdsynpunkten och de ekonomiska hänsynen.
Centrala sjukvårdsberedningen understryker i likhet med socialstyrelsen
betydelsen både ur vårdsynpunkt och ur ekonomisk synpunkt av att anstalten
utrustas med ändamålsenliga och trivsamma inventarier. Huvudvikten
borde dock läggas på hållbarheten. Beredningen har med ledning
av föreliggande planritningar och efter besök på anstalten granskat utrustningsförslaget
och därvid föreslagit vissa ändringar. Beträffande dessa har
enligt beredningen samråd ägt rum med anstaltsledningen, varvid enighet
rått om ändringarna. Beredningen anser för sin del ett belopp av 34 000
kronor tillräckligt för anskaffning av utrustning till anstalten. Därest en
ifrågasatt uppdelning av de intagna på två matlag icke skulle kunna ske,
tillstyrker dock beredningen ett belopp av 36 000 kronor.
Departementschefen. I likhet med anstaltsstyrelsen och de hörda myndigheterna
anser jag, att nya inventarier i erforderlig omfattning böra anskaffas
till de ombyggda eller renoverade lokalerna inom anstalten. En sådan
nyanskaffning måste betraktas som en direkt konsekvens av den uppfattning
om nödvändigheten att förbättra vårdförhållandena vid anstalten, som
föranledde beslutet om ombyggnads- och förbättringsarbetena. Dessa skulle
för övrigt, såsom socialstyrelsen påpekat, i vissa avseenden bliva tämligen
meningslösa, om ej lokalerna erhölle lämpliga möbler. I fråga om omfattningen
av och kostnaderna för nyanskaffningen ansluter jag mig till vad
43
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
centrala sjukvårdsberedningen anfört i sitt yttrande. Jag beräknar alltså
kostnaderna för nyanskaffningen till 36 000 kronor men förutsätter därvid,
att därest det vid det slutliga ställningstagandet till frågan befinnes
möjligt och lämpligt att uppdela de intagna på två matlag, kostnaderna för
anskaffningen begränsas till 34 000 kronor.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens
alkoholistanstalt därstädes: Anskaffande av vissa inventarier
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50
anvisa ett reservationsanslag av 36 000 kronor.
[3] 8 a. Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Utvidgning av vattenverket.
I skrivelse den 1 november 1949 har styrelsen för statens alkoholistanstalt å
Venngarn gjort framställning om anvisande av medel för viss utvidgning av
vattenverket vid anstalten. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.
Vattenbristen vid statens alkoholistanstalt å Venngarn har under senare
år blivit allt svårare. Vid bakteriologisk undersökning i september 1948 befanns
vattnet från anstaltens äldsta brunn, en grävd sådan, vara otjänligt
för sitt ändamål och dess användning kunde, enligt utlåtande från statens
institut för folkhälsan, medföra uppenbar hälsofara. Brunnen, som lämnat
cirka 25 kubikmeter per dygn, måste därför avstängas från anstaltens vattenledningsnät.
Vattenbehovet vid anstalten har emellertid till större delen
tillgodosetts från en brunn, till vilken vattnet erhållits genom stålrör, neddrivna
till grundvattenförande gruslager på 8,5 meters djup. Vattentillgången
här ansågs på sin tid obegränsad och pumpverket erhöll en kapacitet av
100 kubikmeter per dygn. Den allmänt pågående sänkningen av grundvattennivån
har emellertid medfört, att tillflödet i denna brunn under senare
år stannat vid cirka 60 kubikmeter per dygn. Svår torka har år 1949 ytterligare
reducerat vattentillgången i brunnen så att under sommaren nämnda
år icke erhållits mer än omkring 30 kubikmeter per dygn, och före det senaste
höstregnet sjönk vattentillgången till endast cirka 10 kubikmeter per
dygn. En tredje vattentäkt utgöres av en 33 meter djup bergbrunn, som lämnar
cirka 20 kubikmeter per dygn. Då anstaltens normala vattenbehov numera
stigit till 125 å 150 kubikmeter per dygn, har sålunda anstaltens vattenfråga
under sommaren 1949 kommit i ett katastrofalt läge.
Enligt ett av Bergströms Ingeniörsbyrå & Co. uppgjort förslag till förbättring
av anstaltens vattenförsörjning skulle ytterligare en bergbrunn utföras
och vattnet från denna samt från den redan befintliga bergbrunnen uppsamlas
i en renvattenbehållare, från vilken vattnet skulle pumpas till rörnät
och vattentorn. I byråns utredning har även upptagits förslag om ncddrivning
av ytterligare stålrör i förenämnda grundvattenförande gruslager
för alt oka vattentillgången i den där befintliga brunnen.
På grund av vattenfrågans kritiska läge har det icke varit möjligt att låta
utförandet av den föreslagna nya bergbrunnen anstå till dess anslagsfrågan
behandlats. Styrelsen har därför selt sig nödsakad alt gå i författning om
borrning av en brunn, för vilket ändamål disponerats medel från den i specialstålen
för jordbruksdriften upptagna utgiftsposten till underhåll av
byggnader in. m. Arbetet med brunnsborrningen bär numera avslutats och
givit till resultat, alt från ett borrhål av 110 meters djup har vid prov
-
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
pumpning erhållits en vattenmängd av 5 000 liter i timmen. Kostnaderna för
borrningen och inköp av en djupbrunnspump samt utförande av erforderliga
arbeten uppgå till omkring 15 000 kronor.
Sedan det visat sig, att den nya brunnen lämnar rikligt med vatten, och
det torde finnas anledning antaga, att en brunn på så avsevärt djup icke
skall bliva i högre grad beroende av nederbördsförhållanden, synes den föreslagna
kompletteringen av vattentäkten från det grundvattenförande gruslagret
icke behöva utföras. Däremot måste utan dröjsmål de arbeten utföras,
som sammanhänga med den nya bergbrunnen, vilken är belägen cirka
600 meter från den egentliga anstaltsbebyggelsen. Så snart det nya pumpverket
monterats kommer vattnet i den nya brunnen att tillgodogöras genom
vissa provisoriska anordningar. Dessa måste emellertid betraktas som
en ren nödfallsutväg och komma möjligen att vid sträng kyla visa sig oanvändbara.
Det är sålunda synnerligen angeläget, att den föreslagna nya samlingsbehållaren
kommer till utförande samt rörledningar läggas i'' anslutning
därtill. Kostnaderna kunna beräknas sålunda:
Ny grundvattenbrunn, pumpkammare, pumpverk med elektrisk ut
-
rustning .................................................. 15 000
Samlingsbehållare med pumpbyggnad .......................... 32 000
Rörledningar m. m........................................... 20 000
Kostnader för konsultation och förslag, detalj ritningar och kontroll 8 000
Summa kronor 75 000
Såsom nyss sagts har anstaltsstyrelsen redan låtit utföra vissa arbeten
och härför disponerat medel, som i jordbrukets specialstat anvisats till
underhåll av byggnader m. m. Utgiftsposten för nämnda ändamål har i staten
upptagits till ett belopp av högst 35 000 kronor, vilket belopp beräknas
erforderligt för tidigare påsynade underhålls- och förbättringsarbeten å till
jordbruket hörande byggnader m. m. Om icke medgivande lämnas till överskridande
av utgiftsposten, torde därför särskilt anslag få anvisas för samtliga
i kostnadsberäkningen upptagna arbeten. Då dessa äro av sådan storleksordning,
att de lämpligen torde böra utföras av byggnadsstyrelsen, synes
erforderligt anslag böra ställas till denna styrelses förfogande. Anstalten
torde då mot specificerad uppgift å sina kostnader få dessa ersatta från
det särskilda anslaget så att icke jordbruksdriften blir belastad av desamma.
Under åberopande av det anförda har anstaltsstyrelsen hemställt, att till
utökning av vattenverket vid anstalten måtte anvisas ett reservationsanslag
av 75 000 kronor å tilläggsstat för budgetåret 1949/50.
I utlåtande över framställningen har byggnadsstyrelsen anfört, att de av
anstaltsstyrelsen föreslagna åtgärderna för förbättring av vattenförsörjningen
syntes vara lämpliga och snarast borde vidtagas. Kostnaderna borde dock
höjas från 75 000 till 82 000 kronor.
Departementschefen. Av den lämnade redogörelsen framgår, att frågan
om vattenförsörjningen vid statens alkoholistanstalt å Venngarn under
föregående höst kommit i ett mycket kritiskt läge. Anstaltsstyrelsen har
därför sett sig nödsakad att, med anlitande av medel från den för jordbruket
vid anstalten gällande specialstaten, låta anordna en ny grundvattenbrunn.
För överförande av vattnet från den nya vattentäkten till den egentliga
anstaltsbebyggelsen har man emellertid tills vidare fått nöja sig med
45
Kungl. Maj:ts proposition, nr 2.
vissa provisoriska anordningar. Det är givetvis synnerligen angeläget, att
snarast definitiva åtgärder vidtagas härför. Jag tillstyrker därför, att i enlighet
med föreliggande förslag för ändamålet anordnas en samlingsbehållare
med pumpbyggnad samt erforderliga rörledningar. Kostnaderna för samtliga
arbeten för utökning av anstaltens vattenverk beräknar jag i likhet med
byggnadsstyrelsen till 82 000 kronor. För ändamålet torde böra anvisas ett
reservationsanslag å nämnda belopp å tilläggsstat för löpande budgetår. Från
anslaget böra till specialstaten för jordbruksdriften återföras de medel, som
tagits i anspråk för arbetena i fråga.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Utvidgning
av vattenverket å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 82 000 kronor.
[4] 8 b. Statens alkoholistanstalt, å Venngarn: Vissa ändringsarbeten i värmecentralen.
I skrivelse den 25 november 1949 har styrelsen för statens alkoholistanstalt
å Venngarn gjort framställning om anvisande av medel för
vissa ändringsarbeten i anstaltens värmecentral. Styrelsen har därvid anfört
i huvudsak följande.
I huvudbyggnaden vid statens alkoholistanstalt å Venngarn finnes en värmecentral
med fyra pannor. Två av dessa alstra lågtrycksånga för tillgodoseende
av kökets, tvättinrättningens och badets behov. De andra två pannorna
äro avsedda för varmvatten till anstaltens värmeledning. Redan för
två år sedan påtalades vid inspektion från byggnadsstyrelsens värmetekniska
avdelning, att pannorna vore bristfälliga och sannolikt måste utbytas
inom kort tid. En av lågtrycksångpannorna intogs år 1949 till verkstad i
Stockholm för en större reparation. Vid besiktning, som då utfördes av representant
för byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning, befanns pannan
vara så bristfällig, att den måste kasseras. Anstalten har på grund härav
varit tvungen att gå i omedelbar författning om anskaffning av en ny lågtrycksångpanna.
Styrelsen ämnar avlåta särskild framställning om medgivande
att överskrida den i omkostnadsstaten för innevarande budgetår upptagna
anslagsposten till underhåll av byggnader m. m., enär anvisat belopp å
högst 15 000 kronor icke medgiver bestridande av kostnaderna för omförmälda
pannbyte utan att andra angelägna underhållsarbeten skulle få eftersättas.
Då den kvarstående lågtrycksångpannan läcker och, så vitt kan bedömas
utan nedmontering, sannolikt är lika bristfällig som den kasserade samt även
en av varmvattenpannorna börjat läcka, har anstaltsstyrelsen ansett sig
utan ytterligare dröjsmål böra upptaga frågan om utbyte av samtliga äldre
pannor i värmecentralen. Då ett sådant arbete måste bli ganska omfattande,
har styrelsen samtidigt upptagit ett förslag om övergång till s. k. stokereldning.
Genom en sådan anläggning skulle eldningen komma att regleras automatiskt
och avpassas efter förbrukningen samtidigt som maskinistens tillsynsarbete
skulle underlättas och behovet av handräckningspersonal minskas.
Efter framställning från anstalten har byggnadsstyrelsens värmetekniska
avdelning meddelat, att det sannolikt blir förmånligare för statsverket att
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
snarast möjligt utbyta pannorna i värmecentralen mot nya i stället för att
söka reparera dem. Avdelningen har även ansett lämpligt att de nyanskaffade
pannorna utrustas med passande kolstokers.
Anstaltsstyrelsen har uppdragit åt byråingenjör Nils Ericson att utarbeta
förslag till ändring av den värmetekniska anläggningen i anstaltsbyggnaden.
Enligt ett av denne upprättat preliminärt förslag beräknas kostnaderna
för pannor m. m. jämte monteringsarbeten uppgå till 31 000 kronor.
Härtill komma erforderliga byggnadsarbeten, för vilka kostnaderna beräknas
till 10 600 kronor enligt en utredning, som utförts av f. d. förste byråingenjören
Birger Westerdahl. Arbetena, som sålunda kunna beräknas draga
en sammanlagd kostnad av 41 600 kronor, bliva av sådan storleksordning,
att det lämpligen torde böra uppdragas åt byggnadsstyrelsen att ombesörja
desamma.
Anstaltsstyrelsen framhåller avslutningsvis, att arbetena böra komma till
utförande snarast möjligt, och hemställer därför, att för arbetena måtte anvisas
ett reservationsanslag av 41 600 kronor å tilläggsstat för budgetåret
1949/50.
Byggnadsstyrelsen har i utlåtande i ärendet uttalat, att de föreslagna ändringsarbetena
i värmeeentralen med hänsyn till de befintliga pannornas slit—
ningsgrad vore av den art, att de snarast möjligt borde komma till utförande.
Mot den beräknade kostnaden för arbetena, 41 600 kronor, har bygg:- nadsstyrelsen intet haft att erinra.
Departementschefen. Då samtliga pannor i värmecentralen i huvudbyggnaden
vid statens alkoholistanstalt a Venngarn uppenbarligen äro i mycket
dåligt skick, anser jag mig böra förorda, att anläggningen i sin helhet förnyas.
Det synes mig även — särskilt ur personalbesparingssynpunkt —- lämpligt, att i samband härmed en övergång sker till automatisk eldning.
Mot de beräknade kostnaderna för de ännu ej utförda arbetena, sammanlagt
41 600 kronor, har jag intet att erinra. Det synes vidare lämpligt, att i
detta sammanhang medel anvisas även för täckande av kostnaderna för den
nya ångpanna, som anstaltsstyrelsen redan sett sig nödsakad att anskaffa.
Enligt vad jag inhämtat ha nämnda kostnader uppgått till i runt tal 4 300
kronor. Det sammanlagda anslagsbehovet skulle alltså uppgå till (41 600 +
4 300) 45 900 kronor eller i avrundat tal 46 000 kronor, vilket belopp torde
böra anvisas å tilläggsstat för löpande budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa ändringsarbeten
i värmeeentralen å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
46 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
47
D. Överståthållarämbetet och landsstaten.
[5] Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar. Under hänvisning till vad jag förut
denna dag anfört i samband med äskande av anslag för budgetåret 1950/51
till Landsfogdarna in. fl.: Avlöningar (1950 års statsverksproposition XI
ht. p. 158) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att den i avlöningsstaten för landsfogdarna in. fl. upptagna
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal må
för budgetåret 1949/50 överskridas med högst 80 000 kronor.
E. Polisväsendet.
[6] Statens polisskola: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för statens
polisskola är upptagen en anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, å förslagsvis 143 100 kronor. I anslagsposten ingår
en delpost till ersättningar till timlärare å högst 111 800 kronor. Denna
delpost är beräknad med utgångspunkt bl. a. från att vid skolan under innevarande
budgetår skola anordnas två konstapelsklasser med sammanlagt 12
avdelningar. Vidare är i gällande omkostnadsstat för skolan upptagen en
anslagspost till övriga utgifter å högst 80 300 kronor, vilken anslagspost beräknats
med motsvarande utgångspunkt.
I skrivelse den 1 november 1949 ha stadsfullmäktige i Göteborg hemställt,
att på statsverkets bekostnad måtte anordnas en extra utbildningskurs vid
statens polisskola för de extra konstaplar vid polisverket i Göteborg, vilkas
anställning avsåges skola taga sin början den 2 januari 1950.
Av de vid skrivelsen fogade handlingarna framgår i huvudsak följande.
I en framställning till styrelsen för polisskolan i Göteborg framhöll ordningspolisintendenten
Herman Björkman, att enligt det sakkunnigbetänkande,
som legat till grund för ett av stadsfullmäktige den 29 april 1948 godkänt
förslag till ordningspolisens omorganisation, erfordrades såsom vikarier
för sjuka och semesterlediga eller eljest tjänstledig eller kommenderad
personal samt ersättare för avlidna eller i tjänsten med ''pension avgångna
ordinarie befattningshavare 80 extra konstaplar för att det ordinära behovet
av polisövervakning och tillsyn genom patrullerande konstaplar skulle kunna
tillgodoses. Därest ett av polisnämnden framlagt förslag till kriminalavdelningens
omorganisation och i samband därmed föreslagen personalökning
komme att godkännas, skulle poliskåren utökas med sammanlagt 55 manliga
befattningshavare. Denna väntade personalökning påkallade nyanställning
av 55 extra konstaplar. Under åren 1950—52 avginge resp. 32, 26 och 32
befattningshavare vid poliskåren med pension, vartill komme de polismän,
som nämnda år eventuellt slutade sina anställningar för att övergå till annan
verksamhet eller avlcde. Då polisskolan i Göteborg f. n. kunde mottaga såsom
elever endast 35 extra konstaplar årligen från Göteborg, svarade denna konstapelsutbildning
följaktligen endast mot den årliga avgången från poliskåren.
Den 1 januari 1950 komme högst 30 utbildade extra konstaplar att
finnas vid poliskåren, medan 35 vore under utbildning och beräknades färdiga
till den 1 maj 1950. I det föreliggande behovet av extra konstaplar före
-
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
funnes alltså en brist av minst (80 — 65 + 55) 70 konstaplar, som icke
kunde fyllas med mindre utbildningsmöjligheterna ökades i erforderlig grad.
Med beaktande av avgången från kåren under 1950 ökades bristen till minst
102 konstaplar. Med anledning av vad sålunda anförts förelåge ett ofrånkomligt
behov av att vidtaga åtgärder i syfte att under år 1950 och år 1951
nyanställa och polisskolutbilda ett så stort antal extra konstaplar vid poliskåren,
att behovet därav bleve fyllt.
Göteborgs stads polisnämnd erinrade om att sedan år 1932 statsbidrag utgått
till kostnaderna för polisskolan i Göteborg. Stadens kostnader för denna
skola hade före år 1939 uppgått till omkring 10 000 kronor per läsår. Sedan
år 1943 hade stadens kostnader uppgått till mellan 13 000 och 18 000 kronor
per läsår. Polisskolan i Göteborg, som med undantag av ett mindre statsbidrag
(7 000 kronor per budgetår) helt bekostats av staden, syntes ha medfört
en icke obetydlig avlastning från statens polisskola i Stockholm, då årligen
45 extra konstaplar, därav 10 från andra polisdistrikt än Göteborgs,
genomgått polisskolan i Göteborg. Såvitt nämnden hade sig bekant, hade något
annat polisdistrikt icke på liknande sätt bidragit till utbildning av sina
extra konstaplar. Då nu behov förelåge att för stadens polisdistrikt utbilda
större antal polismän i konstapelsklassen än som kunde ske vid polisskolan
i Göteborg, syntes framställning böra göras om att sådan utbildning anordnades
vid statens polisskola i Stockholm.
Landsfogden och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ha tillstyrkt
stadsfullmäktiges framställning.
Styrelsen för statens polisskola har i utlåtande över framställningen framhållit
bl. a., att inrättandet av ytterligare en parallellavdelning med 25—-30
elever vore förenat med betydande svårigheter av lokal natur. Därtill komme,
att intagandet av elever från Göteborg i stor utsträckning utan föregående
polistjänstgöring komme att innebära ett gynnande av sökande från Göteborg
på bekostnad av sökande från landet i övrigt. Då emellertid polisverket
i Göteborg onekligen befunne sig i ett mycket trängt läge, ansåge sig styrelsen
likväl, ehuru icke utan tvekan, ej vilja motsätta sig ett bifall till framställningen.
Styrelsen ville emellertid framhålla, att den betraktade åtgärden
att inrätta en sådan extra parallellavdelning som en extraordinär anordning
för denna gång. Då statens polisskola icke ägde medel att finansiera en
sådan kurs, måste givetvis sådana ställas till förfogande. Dessa kunde beräknas
till 9 900 kronor, varav 7 500 kronor för lärarlöner och 2 400 kronor
för omkostnader.
Departementschefen. Med hänsyn till den mycket stora bristen på utbildad
polispersonal inom Göteborgs polisdistrikt samt frågans brådskande natur
medgav Kungl. Maj:t redan genom beslut den 9 december 1949, att i den
konstapelsklass vid statens polisskola, som skulle taga sin början den 2
januari 1950, finge -— utöver tidigare avsett antal avdelningar -— anordnas
en avdelning för 25—30 extra konstaplar från Göteborgs polisdistrikt. Som
villkor härför skulle gälla, att polisdistriktet på rekvisition tillhandahölle
styrelsen för statens polisskola erforderliga medel för bestridande av de med
avdelningen förenade kostnaderna. Nämnda kostnader, av styrelsen för polisskolan
beräknade till 9 900 kronor, synas emellertid i likhet med övriga kost
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 49
nader för undervisningen vid skolan böra bestridas av statsmedel. Jag föreslår
därför, att riksdagens medgivande inhämtas att taga i anspråk nyssnämnda
belopp från skolans avlönings- och omkostnadsanslag för löpande
budgetår.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att från de för budgetåret 1949/50 anvisade förslagsanslagen
till Statens polisskola: Avlöningar och Statens polisskola
: Omkostnader må intill ett belopp av 9 900 kronor bestridas
kostnaderna för anordnande i konstapelsklassen vid
skolan av en avdelning för 25—30 extra konstaplar från
Göteborgs polisdistrikt.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lars Lemne.
4 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr 2.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
51
Bilaga 9.
Egentliga statsutgifter.
Tolfte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över folkhushållningsårenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 4 januari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson.
T.f. chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler
härefter under tolfte huvudtiteln hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt anför
därvid följande.
D. Diverse.
[1] 3. Bidrag till hemmens forskningsinstitut. I skrivelse den 9 november
1949 har hemmens forskningsinstitut, samtidigt med att institutet gjort
framställning om statsbidrag för budgetåret 1950/51, hemställt om befrielse
från skyldigheten att erlägga hyra för sina av byggnadsstyrelsen upplåtna
lokaler. Hyresbefrielsen skulle avse dels de lokaler inom gamla Karolinska
institutet, som forskningsinstitutet disponerat sedan den 1 oktober 1948 och
för vilka någon hyra ännu icke erlagts, och dels lokaler inom av statens
bränslekommission disponerade baracker, till vilka forskningsinstitutet enligt
anvisningar av byggnadsstyrelsen komme att flytta före utgången av
1949.
Statens priskontrollnäinnd har i utlåtande den 24 november 1949 tillstyrkt,
att forskningsinstitutet helt eller delvis befrias från hyreskostnaderna
men föreslagit, att befrielsen gives formen av en höjning av statsbidragets
belopp.
I skrivelse den 24 november 1949 har forskningsinstitutet gjort framställning
om statsbidrag under innevarande budgetår för bestridande av
kostnaderna för inredning av och flyttning tiLl de nya lokalerna. Samtidigt
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
har institutet, med ändring i denna del av sin framställning av den 9 november
1949, hemställt om bidrag till bestridande av hyreskostnaderna under
tiden intill utgången av juni 1950. Institutet har i samråd med byggnadsstyrelsen
beräknat, att inredningskostnaderna skulle komma att uppgå till
omkring 28 000 kronor, varav för rörinstallationer in. m. 23 000 kronor och
för snickeriinredning in. m. 5 000 kronor, och att flyttningskostnaderna
komme att belöpa sig till i runt tal 3 500 kronor. Hyreskostnaderna, inklusive
bränsle, uppginge för lokalerna i Karolinska institutet till 8 331 kronor
och beräknades för de nya ilokalerna till omkring 12 500 kronor för tiden
fram till den 30 juni 1950. Forskningsinstitutet hemställer, att statsbidrag
måtte beviljas för bestridande av hela kostnaden för inredning och flyttning
samt för halva hyreskostnaden eller med tillhopa 42 000 kronor.
Departementschefen. Sedan karolinska institutets gamla byggnader genom
ändring av vissa träffade dispositioner av staten tidigare överlåtits
på Stockholms stad än förut beräknats, har hemmens forskningsinstitut
nödgats lämna de lokaler, i vilka institutet inflyttade för något mer än ett
år sedan. Nya lokaler ha nu anvisats institutet i de baracker, som uppförts
för bränslekommissionens räkning men som kommissionen till följd av den
påbörjade avvecklingen delvis kunnat utrymma. Forskningsinstitutets lokalfråga
synes på detta sätt ha erhållit en godtagbar lösning. Lokalbytet har
emellertid medfört så stora kostnader för inredning och flyttning, att det
icke torde vara möjligt för institutet att bära dem inom ramen för de årliga
bidrag institutet erhåller från staten och näringslivet. Under föregående år
förelågo liknande förhållanden, varför ett särskilt anslag då beviljades för
täckande av de av flyttningen föranledda kostnaderna. Jag anser, att staten
även denna gång bör träda emellan och förordar därför, att särskilda medel
anvisas för ändamålet. Då beräkningen av kostnaderna skett i samråd med
byggnadsstyrelsen, finner jag mig böra godtaga det av institutet angivna
beloppet, 31 500 kronor.
Forskningsinstitutet synes icke ha räknat med att behöva erlägga hyra
för de lokaler, som ställts till förfogande i staten tillhöriga fastigheter. Då
emellertid byggnadsstyrelsen nu begärt hyra för dessa lokaler, har institutet
hemställt om statsbidrag även för bestridande av denna utgift. Institutet
har därvid begränsat sitt yrkande till att avse halva den beräknade hyreskostnaden
för tiden intill utgången av innevarande budgetår. Då det utan
tvekan skulle medföra en allvarlig rubbning av institutets ekonomi, om man
nödgades att med egna medel helt bestrida ifrågavarande hyreskostnad, anser
jag mig böra förorda att statsbidrag lämnas även för detta ändamål.
Bidraget bör, på sätt institutet föreslagit, upptagas till halva den beräknade
hyreskostnaden.
Med ledning av vad sålunda anförts skulle det ifrågasatta statsbidraget
komma att uppgå till (31 500 + 10 415 —) 41 915 kronor, vilket belopp synes
böra avrundas till 42 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
53
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till hemmens forskningsinstitut å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 42 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lars Lemne.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
55
Bilaga 10.
Statens allmänna fastighetsfond.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Drottningsholms slott den 4
januari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om ytterligare
medel till reparations- och underhållskostnader m. m. under beskickningsfastigheternas
delfond av statens allmänna fastighetsfond och
anför därvid följande.
[1] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under
beskickningsfastigheternas delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under
rubriken reparations- och underhållskostnader m. m. äro för denna delfond
i staten uppförda två anslagsposter, avseende den ena reparations- och
underhållskostnader i allmänhet m. m. och den andra bränsle och lyse för
vissa tjänstebostäder. Under dessa rubriker ha för budgetåret 1949/50 anvisats
350 000 resp. 248 000 kronor, eller sammanlagt 598 000 kronor.
I skrivelse den 22 november 1949 har byggnadsstyrelsen anfört, att det
sålunda för innevarande budgetår anvisade beloppet, till följd av nedskrivningen
under hösten 1949 av den svenska kronans värde i förhållande till
vissa utländska valutor, icke kommer att förslå för ändamålet. Merkostnaderna
ha beräknats uppgå till sammanlagt 72 000 kronor. Till närmare utredning
av det ökade medelsbehovet anför byggnadstyrelsen.
Intill den 19 september 1949 har styrelsen beslutat reparations- och underhållsarbeten
å ifrågavarande fastigheter för sammanlagt 112 377 kronor 55
öre. Av dessa utgifter kunna 33 700 kronor beräknas komma att utbetalas
efter de genom devalveringen föranledda högre växelkurserna, vilket kommer
att medföra en merkostnad av 12 500 kronor.
Från och med den 19 november 1949 har hitintills beslutats arbeten för
21 106 kronor 80 öre. Merkostnaderna härför ha beräknats till 5 500 kronor.
Härtill kommer den för året fastställda generalplanen, i vilken onera och
övriga fasta utgifter upptagits till sammanlagt 149 785 kronor. Beräknas
56 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
dessa utgifter till 80 % beröras av devalveringen, blir merkostnaden i detta
fall 34 000 kronor.
För resterande del av budgetåret återstå alltså för reparations- och underhållsarbeten
(350 000—112 377:55 — 21 106:80 — 149 785) 66 730 kronor
65 öre. Merkostnaden för detta belopp bör beräknas till i genomsnitt 30 %
eller 20 000 kronor.
Under hänvisning till vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen anhållit
om tilläggsanslag för budgetaret 1949/50 å 72 000 kronor för reparationsoch
underhållskostnader m. m. under beskickningsfastigheternas delfond
av statens allmänna fastighetsfond.
Med biträdande av byggnadsstyrelsens förslag får jag hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att medgiva att den å beskickningsfastigheternas delfond
av statens allmänna fastighetsfond upptagna anslagsposten
Reparations- och underhållskostnader m. m. må under budgetåret
1949/50 överskridas med högst 72 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet :
Lars Lemne.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
57
Bilaga 11.
Kapitalinvesteringar.
Utrikesdepartementet.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 4 januari 1949.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterherg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson.
Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet
hörande ärende angående kapitalinvestering å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1949/50 samt anför därvid följande.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
[1] a. Inköp av fastighet för beskickningen i Washington. Den staten tillhöriga
fastighet i Washington, i vilken beskickningschefens bostad är inrymd,
nr 2249 R Street, förvärvades år 1925. Till en början förlädes även
beskickningens kansli till denna fastighet. För att tillgodose det efter hand
alltmer trängande behovet av bättre arbetslokaler uppfördes år 1937 i enlighet
med riksdagens bemyndigande (prop. 93/1937 och rd. skr. 67/1937)
ett annex till beskickningshuset, i vilket beskickningen inrymdes. Den
avsevärda ökningen av beskickningens personal under krigsåren medförde
emellertid ytterligare behov av kansliutrymmen. Då härför lämpliga lokaler
under då rådande förhållanden icke kunde förhyras, inköptes för detta
ändamål år 1943 för en kostnad av 65 000 dollars ytterligare en fastighet
i Washington, nr 1900 24th Street (prop. 304/1943 och rd. skr. 347/1943).
I samband med beslutet om förvärvet av denna fastighet erhöll Kungl.
Maj :t av riksdagen bemyndigande att, så snart förhållandena medgåve,
försälja den till skäligt pris. Till ifrågavarande fastighet förlädes beskickningens
huvudkansli, och det förutvarande kansliannexet uppläts åt beskickningens
försvarsattachéer. Den fortsatta utvidgningen av beskickningspersonalen
nödvändiggjorde emellertid år 1946, att kansliannexet togs i anspråk
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
för beskickningens handelsavdelning, under det att för försvarsattachéerna
förhyrdes särskild kanslilokal.
Sändebudet i Washington har nu framhållit, att uppdelningen av beskickningens
kansli på tre olika platser medför stora olägenheter. Kontakten
mellan beskickningens olika avdelningar är sålunda bristfällig, övervakningen
av och samarbetet mellan de olika avdelningarna försvåras i
hög grad, och mycken tid går till spillo för kommunikationerna mellan de
olika kanslierna. Vidare kräver den nuvarande uppdelningen på tre kanslier
avsevärda driftskostnader. För att undanröja dessa olägenheter har
sändebudet undersökt möjligheterna för en bättre lösning av lokalfrågan
och framlagt ett förslag i detta syfte.
Enligt detta förslag skulle beskickningens nuvarande tre kanslier sammanslås
till ett enda samt förläggas till beskickningschefens nuvarande bostad
och det därtill hörande annexet. Vidare skulle det nuvarande huvudkansliet,
nr 1900 24th Street, försäljas, hyreskontraktet rörande försvarsattachéernas
kanslilokal uppsägas och en ny fastighet inköpas såsom bostad
åt beskickningschefen. Enligt vad sändebudet framhållit torde tidpunkten
för försäljning nu vara lämplig, emedan dels ett antal andra beskickningar
söka nya kanslier, dels ock priserna på fastigheter i ifrågavarande
stadsdel knappast kunna väntas stiga utan snarare sjunka. För
kanslifastigheten borde sålunda kunna erhållas omkring 80 000 dollars,
motsvarande i runt tal 400 000 kronor. Förslaget skulle vidare medföra avsevärda
besparingar i beskickningens driftskostnader. Sålunda har beräknats,
att förutom hyran för försvarsattachéernas kansli, 6 000 dollars för
år, samt belysning och uppvärmning därav, omkring 3 000 dollars för år,
skulle årligen kunna sparas ytterligare ett större belopp, uppskattningsvis
angivet till omkring 7 000 dollars eller tillhopa omkring 16 000 dollars, motsvarande
omkring 80 000 kronor. Slutligen skulle genom den planerade ändringen
en lämpligare bostad än den nuvarande erhållas för beskickningschefen.
Den nuvarande fastigheten kräver, om den alltjämt skall användas
för bostadsändamål, stora underhållskostnader och torde, enligt en av de
sakkunniga företagen utredning, inom de närmaste två åren påkalla genomgående
reparation och ombyggnad av rörsystem och sanitära anläggningar
samt vissa andra arbeten. Däremot synes fastigheten med obetydliga kostnader
kunna ändras till ett ganska tillfredsställande kansli, som kan tjäna
sitt ändamål under åtskilliga år.
Sändebudet har vidare undersökt möjligheterna att finna en såsom bostad
för beskickningschefen lämplig fastighet. Efter besiktning av ett stort
antal hus har han till inköp föreslagit en vid Nebraska Avenue belägen
villafastighet. Byggnaden innehåller å nedre botten en matsal, två salonger,
ett biblioteksrum, kök, tre tjänarrum och ytterligare vissa utrymmen, övre
våningen består av åtta rum, avsedda som sov- och gästrum. Garage
tinnes. Huset, som uppförts år 1925, har efter en brand år 1947 genomgått
en genomgripande reparation. Tomten omfattar omkring åtta tunnland.
Endast omkring hälften av denna är planlagd och planerad; återstoden ut
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
59
göres av mark som, om så befinnes önskvärt, framdeles kan frånskiljas
för försäljning. Möjligheter finnas vidare att i en framtid å tomten uppföra
en kanslibyggnad ävensom bostäder för vaktmästare och chaufför. En
mycket stor och användbar trädgårds- och parkyta kommer ändå att kvarstå.
Byggnaden, som befinner sig i gott stånd, kräver dock för att användas
som sändebudsbostad vissa reparations- och omändringsarbeten. För
fastigheten begäres 160 000 dollars. Läggas till sistnämnda belopp kostnaderna
för nyssnämnda arbeten och för erforderliga omändringsarbeten av
den nuvarande sändebudsbostaden ävensom ett belopp för diverse omkostnader
i samband med inköpet, sammanlagt omkring 35 000 dollars, skulle
de sammanlagda kostnaderna för förvärvet uppgå till omkring 195 000 dollars,
motsvarande i runt tal 1 000 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen, som fortlöpande hållits underrättad om planerna för
en lösning av beskickningens i Washington lokalfråga, ansåg en undersökning
på platsen av en representant för styrelsen önskvärd. På grund härav
har generaldirektören och chefen för styrelsen under hösten 1949 företagit
en resa till Amerikas Förenta Stater samt besökt såväl Washington som
Chicago och New York. Mot sändebudets förslag att för statens räkning
förvärva ett nytt bostadshus och att samla beskickningens tre kanslier i
en fastighet är enligt generaldirektörens åsikt intet att i princip erinra,
ehuru den föreslagna anordningen måste betraktas såsom ett provisorium.
Enligt generaldirektörens mening borde sålunda eftersträvas att snarast
möjligt erhålla ett nytt och fullt ändamålsenligt kanslihus, försett med luftkonditionering;
ett dylikt hus, som kunde beräknas kosta 225 000—250 000
dollars skulle kunna uppföras å den till inköp föreslagna tomten vid
Nebraska Avenue. Generaldirektören har dessutom som sin uppfattning uttalat,
att eu fullt rationell lösning av byggnadsfrågorna i Washington vore
att även uppföra en ny bostad åt beskickningschefen.
Departementschefen. Med hänsyn till de olägenheter för beskickningen
i Washington, som äro en följd av rådande otillfredsställande lokalförhållanden,
synes beskickningens lokalfråga snarast möjligt böra lösas. Vid en
avvägning av föreliggande möjligheter anser jag mig böra förorda sändebudets
förslag. Genom en lösning enligt däri uppdragna linjer skulle omedelbart
vinnas, dels att beskickningens hela kansli koncentrerades på en
plats, varigenom avsevärda besparingar i beskickningens driftsbudget skulle
göras, dels ock att sändebudet erhölle en lämpligare bostad. Vidare skulle
genom den nuvarande kanslifastighetens försäljning nettokostnaden för
inköpet komma alt uppgå till endast omkring 600 000 kronor.
Jag delar chefens för byggnadsstyrelsen åsikt, att det är önskvärt att
framdeles uppföra en ny kanslibyggnad. Den lämpligaste lösningen torde
vara att förlägga densamma å tomten till fastigheten vid Nebraska Avenue.
llnder åberopande av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
att till Inköp av fastighet för beskickningen i Washington
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa
ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
Vad ministern för utrikes ärendena sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lars Lemne.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
61
Bilaga 12.
Kapitalinvesteringar.
Kommunikationsdepartementet.
Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 4 januari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson. “
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1949/50 och anför därvid följande.
I. Statens affärsverksfonder.
B. Telegrafverket.
[1] 2—4. Telefon- och telegrafanläggningar. Med bifall till Kungl. Maj:ts
därom framlagda förslag (statsverkspropositionen, bil. 27, p. 9) anvisade
1949 års riksdag för budgetåret 1949/50 till Riks- och landskablar m. m.
24 000 000 kronor, till Telefon- och telegrafstationer 28 000 000 kronor samt
till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar
50 000 000 kronor.
I skrivelse den 16 september 1949 erinrar telegrafstgrelsen inledningsvis,
att styrelsen vid flera föregående tillfällen haft anledning uppehålla sig vid
de svårigheter som uppkommit för telegrafverket därigenom att den stora
abonnent- och trafikökningen efter kriget medfört en så gott som fullständig
uttömning av befintliga reserver i telefonnät och telefonstationer. Trots
den höjning av inträdesavgifterna för nya telefonabonnemang, som i restriktivt
syfte genomfördes i slutet av år 1947, måste alltjämt, enligt styrelsen,
ett onormalt stort antal nya abonnenter vänta i månader och stundom i
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
år på att få sin telefon installerad. Tyvärr har det ofta ej ens varit möjligt
att koppla in apparater åt förut befintliga abonnenter, som flytta från
en station till en annan. Tack vare att telegrafstyrelsen under budgetåret
1948/49 medgivits att göra investeringar till ett sammanlagt belopp av 155
miljoner kronor, undergick situationen under detta budgetår en viss förbättring.
Sålunda minskades det antal abonnenter, som måst vänta minst
tre månader på att få beställd telefon installerad, från 22 600 vid budgetårets
början till 18 800 vid dess slut. Fortfarande måste dock siffran anses
vara onormalt hög.
I fortsättningen anför telegrafstyrelsen i huvudsak följande.
Tyvärr måste man förutse, att situationen i nu förevarande avseende under
budgetåret 1949/50 kommer att avsevärt försämras. Kungl. Maj :t har
nämligen föreskrivit, att det totala beloppet av telegrafverkets investeringar
under innevarande budgetår ej får överstiga 140 miljoner kronor. Tillgängliga
anslagsmedel ge emellertid icke telegrafverket möjlighet att ens komma
upp till denna nedsatta siffra. Till telegrafstyrelsens förfogande stå för budgetåret
1949/50 sammanlagt ca 160 miljoner kronor. Till följd främst av
byggnadstillståndsregleringen beräknas vid utgången av budgetåret 1949/50
finnas reservationer på 27,5 miljoner kronor. Det belopp, som kan disponeras
av telegrafstyrelsen för innevarande budgetår, stannar alltså vid 132,5
miljoner kronor.
Den beskärning av telegrafverkets anläggningsverksamhet, som blivit föreskriven
av Kungl. Maj :t, har också en annan sida. Redan innan investeringsbegränsningarna
satte in var telegrafverkets anläggningsverksamhet
avsevärt lägre än det förefintliga behovet på grund av brist på arbetskraft
och materiel och därvid framför allt otillräcklig produktionskapacitet vid
såväl telegrafverkets egna som vid de privata verkstäder i landet, som tillverka
telefonmateriel. Åtgärder blevo i anledning härav vidtagna både av
de privata verkstäderna och av telegrafstyrelsen för att utöka produktionskapaciteten,
och sådan utökning har numera också kommit till stånd.
För telegrafverkets del har detta bland annat skett genom uppförande av
en ny verkstad i Sundsvall, vilken enligt telegrafstyrelsens uppskattning av
produktionsbehovet vid telegrafverkets egna verkstäder dimensionerades
för 600 arbetare. Ifrågavarande verkstad har nu börjat sin verksamhet. Med
hänsyn till den år 1949 genomförda investeringsbegränsningen har styrelsen
emellertid icke haft möjlighet att beställa materiel hos verkstaden i
större kvantitet än som motsvarar en arbetsstyrka på ca 150 man, ehuru
den redan installerade maskinparken med endast smärre kompletteringar
redan nu skulle kunna sysselsätta 400 arbetare. Det är uppenbart, att nuvarande
låga utnyttjning av den nya verkstaden, som har kostat 4,5 miljoner
kronor att uppföra, måste vara mycket oekonomisk.
I detta sammanhang meddelar telegrafstyrelsen, att den vid telegrafverkets
arbeten sysselsatta linjearbetarkåren redan i slutet av år 1948 nedbringats
med ca 400 man, och att det föreligger risk för att den beskärning
av omfånget av telegrafverkets arbeten, som skall äga rum under innevarande
budgetår, måste medföra ytterligare avskedanden av arbetare. Tidigare
svårigheter att erhålla arbetskraft och att anskaffa för tillverkningen
av kablar och andra telefoneffekter behövliga råmaterial som koppar, bly
och järn ha numera lättat.
Av det anförda framgår enligt styrelsen med tydlighet, att det måste anses
synnerligen önskvärt att bereda telegrafverket möjlighet att under bud
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 2.
63
getåret 1949/50 bedriva en anläggningsverksamhet av större omfattning än
vad som med tillgängliga anslagsmedel är möjligt. Vissa tilläggsanslag om
sammanlagt 20 miljoner kronor böra därför anvisas å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår. En sådan medelsanvisning ger styrelsen
möjlighet att utföra nya anläggningar av ungefär samma storleksordning
som under budgetåret 1948/49. Med hänsyn till önskvärdheten att bereda
ökad sysselsättning åt telegrafverkets verkstäder främst genom tillverkning
av automatiska stationsutrustningar bör en jämförelsevis stor del av det
angivna beloppet, förslagsvis 10 miljoner kronor, anvisas under anslaget till
Telefon- och telegrafstationer. Eftersom automatisering av stationer även
förutsätter utförandet av vissa nätarbeten samt anordnande av landskablar,
varav behovet även i övrigt är synnerligen trängande, böra förslagsvis 5
miljoner kronor anvisas under vartdera av anslagen till Nya abonnentanläggningar,
nätarbeten och blanka mellanortsledningar samt till Riks- och
landskablar in. m.
Om anvisande av nämnda anslag gör telegrafstyrelsen hemställan.
Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller i yttrande den 5 oktober 1949, att
det ur arbetsmarknadssynpunkt är önskvärt, att arbetsstyrkan vid verkstaden
i Sundsvall utökas till den storlek, som motsvarar maskinkapaciteten.
Därest detta önskemål icke kan tillgodoses genom ökning av tillverkningen
för export hos landets telefonindustri utan förutsätter ökad tillverkning
för telegrafverket har arbetsmarknadsstyrelsen intet att erinra mot att härför
erforderlig förstärkning av telegrafverkets investeringsanslag sker. Vid
bestämmandet av huru stor kvantitet apparater för automatstationer för
telegrafverket, som skall tillverkas, bör dock hänsyn tagas till den byggnadsverksamhet
som kan bliva erforderlig för installation av automatstationerna.
Beträffande frågan om minskning av linjearbetarkåren uttalar arbetsmarknadsstyrelsen,
att med hänsyn till det nuvarande arbetsmarknadsläget
synes i vart fall avskedanden av linjearbetare, som äro sysselsatta i övre
Norrland, tills vidare böra undvikas.
Statens industrikommission meddelar i yttrande den 5 oktober 1949, att
kommissionen icke har något att erinra mot telegrafstyrelsens framställning
om anslag å tilläggsstat.
Departementschefen. Ggnom beslut den 11 mars 1949 har Kungl. Maj :t
föreskrivit, att investcringsanslagen under telegrafverkets fond icke få, utan
Kungl. Maj :ts medgivande, under budgetåret 1949/50 belastas med högre belopp
än 140 miljoner kronor. I skrivelse den 16 september 1949 har telegrafstyrelsen
anhållit, att gränsen för investeringsutgifterna under nämnda budgetår
måtte höjas till 155 miljoner kronor.
Styrelsen har samtidigt meddelat, att investeringsutgifterna för budgetåret
1949/50 beräknas till ca 132,5 miljoner kronor, beroende på att medelsförbrukningen
under budgetåret 1948/49 å vissa anslag blivit större än
beräknat. Styrelsen har anhållit att 20 miljoner kronor anvisas å tilläggs
-
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
stat till riksstaten för innevarande budgetår. Tilläggsbeloppet har styrelsen
ansett erforderligt för att investeringsanslagen skola kunna belastas till
högst 155 miljoner kronor.
Genom beslut den 14 oktober 1949 har Kungl. Maj :t funnit styrelsens
framställning, i vad den avser en höjning av medelsförbrukningsramen, icke
föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd. För att investeringsutgifterna skola
kunna höjas upp till gränsen för den fastställda medelsförbrukningsramen
av 140 miljoner kronor är jag beredd tillstyrka att tilläggsanslag å sammanlagt
10 000 000 kronor anvisas för innevarande budgetår. Efter samråd
under hand med chefen för telegrafstyrelsen förordar jag att anslagsbeloppet
fördelas med 3,5 miljoner kronor på riks- och landskablar m. in., med
4,5 miljoner kronor på telefon- och telegrafstationer och med 2 miljoner
kronor på nya abonnentanläggningar.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50
anvisa följande investeringsanslag, nämligen
a) Riks- och landskablar m. m......... 3 500 000 kronor,
b) Telefon- och telegrafstationer ...... 4 500 000 kronor,
c) Nya abonnentanläggningar, nätarbeten
och blanka mellanortsledningar . . 2 000 000 kronor.
D. Statens vattenfallsverk.
[2] 14. Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört
vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga (bil.
26, p. 22) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag
av 12 000 000 kronor.
[3] 14 a. Kraftöverföring från Norge till Danmark. Under åberopande av
vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av
törevarande anslagsfråga (bil. 26, p. 26) hemstäljer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Kraftöverföring från Norge till Danmark å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett
investeringsanslag av 3 000 000 kronor.
[4] 18. Inventarier m. m. 1949 års riksdag biföll ett förslag i statsverkspropositionen
(bil. 27, p. 23) om höjning av statens vattenfallsverks rörliga
kredit hos riksgäldskontoret från 25 till 45 miljoner kronor.
65
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
I skrivelse den 17 november 1949 har vattenfallsstyrelsen alternativt hemställt
antingen att 10 miljoner kronor anvisas å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1949/50 till inventarier och material vid vattenfallsverket eller
att styrelsens rörliga kredit hos riksgäldskontoret ökas från 45 till 55 miljoner
kronor.
Vattenfallsstyrelsen erinrar till en början, att styrelsen i skrivelse den 29
september 1949 meddelat, att medelsbehovet för inventarier och material,
främst på grund av stort bränslelager, den 30 juni 1949 översteg anslaget
för ändamålet och den rörliga krediten hos riksgäldskontoret med cirka
6,8 miljoner kronor, för vilket belopp överskottsmedel fått tagas i anspråk.
Styrelsen angav vidare, att nämnda förhållande normalt skulle föranlett
framställning om utökning av den rörliga krediten, men att styrelsen räknade
med vissa omständigheter, som skulle under innevarande budgetår
nedbringa ifrågavarande medelsbehov. Denna slutsats nåddes före devalveringen
av den svenska kronan. Därjämte gjordes den reservationen, att en
ökning av rörelsemedelstillgången kunde visa sig erforderlig, sedan det blivit
mera klart, hur devalveringen kommer att inverka.
Styrelsen framhåller nu, att några entydiga förutsägelser om devalveringens
verkan ännu knappast äro möjliga, men att det dock är uppenbart,
att stor sannolikhet föreligger för att den tidigare förutsedda nedgången i
vattenfallsstyrelsens medelsbehov för inventarier och material kommer att
bli mindre eller helt bortfalla. Styrelsen nödgas därför hemställa om åtgärder
för ökning av medelstillgången med minst 10 000 000 kronor redan
under innevarande budgetår.
De åtgärder i angivna syfte, som vidtagits sedan 1944, ha uteslutande
bestått i ökning av styrelsens rörliga kredit hos riksgäldskontoret. Denna
var ursprungligen begränsad till 10 000 000 kronor. Under budgetåret 1947/
48 höjdes beloppet till 25 000 000 kronor och under budgetåret 1948/49 till
45 000 000 kronor. En ökning med ytterligare 10 000 000 kronor skulle innebära
höjning till 55 000 000 kronor. Styrelsen har städse i samband med
framställningar om kreditens höjning angivit, att det vore motiverat taga
till beloppen större med hänsyn till att krediten är avsedd att lämna viss
rörelsefrihet och marginal för oförutsedda omständigheter, och då dess storlek
knappast påverkar den verkliga medelsanvändningen. Skulle krediten
visa sig otillräcklig för de anskaffningar, som krävas för verksamhetens
bedrivande, måste i stället överskottsmedel innehållas.
Styrelsen har emellertid också framhållit, att det vore motiverat att delvis
förstärka ifrågavarande medelstillgång medelst ökning av det investeringsanslag,
som får anses finnas för ändamålet. Detta anslag utgöres av
det sammanlagt för inventarier och material den 30 juni 1944 bokförda
värdet med en mindre korrigering i samband med överflyttning av Södertälje
kanal till väg- och vattenbyggnadsverket och uppgår nu till 26,36 milj.
kronor. Då totala mcdelsbehovet ligger vid cirka 80 000 000 kronor, är det
med hänsyn till den fortsatta omfattande byggnadsverksamhet och utveck5
Iiihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 2.
66
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
ling för verket, som förutses, tydligt, att medelsbehovet för ändamålet icke
under överskådlig framtid om ens någonsin kommer under vare sig det nuvarande
anslagsbeloppet eller detta ökat med 10 000 000 kronor. Enbart värdet
av de av byggnadsmaskinförrådet och stamlinjebyggnaderna förvaltade
arbetsmaskinerna uppgår till cirka 19 000 000 kronor. Det förefaller, som
om den nu behövliga förstärkningen borde kunna få formen av ett anslagstillskott.
Skulle medelstillskottet få formen av investeringsanslag, bör jämväl
den för vattenfallsstyrelsen totalt medgivna investeringen under budgetåret
1949/50 ökas med 10 000 000 kronor.
Riksräkenskapsverket uttalar i yttrande den 24 november 1949, att det
kan ifrågasättas, huruvida det icke vore ur budgetteknisk synpunkt mest
rationellt med en ordning, enligt vilken kostnaderna för anskaffning av åtminstone
större arbetsmaskiner för statens vattenfallsverk finansierades
med särskilda för sådana anskaffningar anvisade investeringsanslag och
maskinerna sedan avskrevos i samma ordning som vattenfallsverkets anläggningar.
Riksräkenskapsverket, som i utlåtande den 9 december 1948
över framställning från telegrafstyrelsen om höjning av telegrafverkets rörliga
kredit hos riksgäldskontoret påyrkat en grundlig omprövning av frågan
om regleringen av medelsdispositionen för affärsverkens lagerhållning,
anser sig dock med hänsyn härtill icke nu böra för vattenfallsverkets vidkommande
föreslå någon ändring i vad som för närvarande tillämpas beträffande
dispositionen av rörelsekapitalet. Riksräkenskapsverket förordar
alltså, att behovet av ytterligare medel för material- och maskinförråd helt
tillgodoses genom förstärkning av vattenfallsverkets rörelsekapital. Denna
förstärkning torde, med hänsyn till vad vattenfallsstyrelsen anfört rörande
behovet av rörelsekapital på längre sikt sett, böra åvägabringas genom anvisande
för ändamålet av ett investeringsanslag.
Departementschefen. Vattenfallsstyrelsens medelsbehov för anskaffning av
inventarier och materiel för investeringsverksamheten har hittills bestritts
av i första hand förnyelsefondens medel, vilka vid kapitalbudgetens omläggning
1944 fingo kvarstå hos vattenfallsverket i samband varmed de överfördes
till ett särskilt konto. Avskrivningsmedel återföras till detta anslag
och användas för nyanskaffning av inventarier och materiel. I andra hand
anlitas vattenfallsstyrelsens rörliga kredit för ifrågavarande avskrivningar
i den mån anslagsmedlen ej äro tillräckliga. På grund härav har den rörliga
krediten i viss utsträckning blivit utnyttjad för investeringar i rörelsetillgångar
av stadigvarande karaktär. Det belopp varom här är fråga torde
uppgå till omkring 10 miljoner kronor.
Det synes önskvärt att de inventarier och den materiel, som erfordras
för vattenfallsverkets normala investeringsverksamhet, bestridas av särskilt
anvisade anslagsmedel. Jag tillstyrker, att å tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår anvisas ett anslag av 10 miljoner kronor för reglering
av detta spörsmål. Anslaget torde böra benämnas Inventarier m. m.
67
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Inventarier m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av
10 000 000 kronor.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
[5] 15 a. Förvärv av viss del av tomten nr 2 i kvarteret Lejonet i Stockholm.
Genom beslut den 2 maj 1947 har Kungl. Maj :t förklarat byggnadsstyrelsen
berättigad att för planerad ombyggnad av utrikesdepartementets lokaler
i Arvfurstens palats expropriera viss del av tomten nr 2 i kvarteret Lejonet
i Stockholm. I skrivelse den 2 juli 1947, nr 392, har riksdagen med bifall
till Kungl. Maj :ts i proposition den 16 maj 1947, nr 290, framlagda förslag
medgivit Kungl. Maj:t att hos riksgäldskontoret lyfta erforderligt belopp
för bestridande av expropriationsersättningen. Kungl. Maj :t har den 6
maj 1949 hemställt, att fullmäktige i riksgäldskontoret måtte tillhandahålla
byggnadsstyrelsen för ändamålet erforderliga medel.
Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 9 september 1949 anmält, att expropriationen
av ifrågavarande fastighetsdel numera fullbordats genom
Stockholms rådhusrätts lagakraftvunna dom den 11 juli 1949. Härigenom
ha 750 m2 av tomten förvärvats för kronans räkning. Den till 1 650 000 kronor
fastställda expropriationsersättningen har nedsatts hos överståthållarämbetet.
Kostnaderna i samband med expropriationsförfarandet ha uppgått
till i runt tal 23 000 kronor. Med hyresgästerna i den på tomtdelen belägna
byggnaden ha träffats uppgörelser om avflyttning mot vissa ersättningar,
varjämte styrelsen anskaffat andra lokaler. Kostnaderna härför beräknas
uppgå till ca 16 600 kronor. Den sammanlagda kostnaden i samband med
förvärvet av fastighetsdelen i fråga uppgår alltså till i runt tal 1 690 000
kronor. Byggnadsstyrelsen äskar anslag med detta belopp för täckande av
de utav riksgäldskontoret förskotterade kostnaderna.
Departementschefen. Mot byggnadsstyrelsens förslag har jag intet att
erinra.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Förvärv av viss del av tomten nr 2 i kvarteret Lejonet
i Stockholm å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 1 690 000 kronor.
[6] 15 b. Anordnande av lokaler för högsta domstolen. Till anordnande av
lokaler för högsta domstolen i Gamla rådhuset inom Staden mellan broarna
1 Stockholm ha för budgetåren 1944/45—1947/48 anvisats sammanlagt
2 230 000 kronor.
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
I skrivelse den 22 augusti 1949 anmäler byggnadsstyrelsen, att ifrågavarande
arbeten, vilka i huvudsak färdigställts, komma att draga en kostnad
av 2 780 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna beräknas sålunda
med 550 000 kronor överstiga det för ändamålet anvisade beloppet. Av kostnadsökningen
belöpa 250 000 kronor å icke förutsedda förstärknings- och
ändringsarbeten, 30 000 kronor å gårdsplanteringar, stenläggning m. m.
samt 270 000 kronor å merkostnader i anledning av den allmänna byggnadskostnadsstegringen
under 1947 och 1948. Styrelsen hemställer, att 280 000
kronor anvisas under investeringsanslaget till Anordnande av lokaler för
högsta domstolen, medan 270 000 kronor avses skola bestridas från investeringsanslaget
till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. I sin motivering
för den på förstärknings- och ändringsarbetena fallande kostnadsökningen
anför styrelsen i huvudsak följande.
Grundförstärkningar ha måst utföras till en kostnad av 65 000 kronor
utöver tidigare beräknat belopp. Stora delar av de gamla tegelvalven hade
genom sättningar i byggnaden och svagheten i konstruktionen blivit så skadade,
att de helt måste ommuras eller upphängas i betongvalv. Även övriga
bärande delar av stommen visade sig vara så försvagade, att de måst förstärkas
med järnbalkar och betongkonstruktioner i långt större grad än
i kostnadsberäkningarna förutsetts. Samma förhållande gäller huvudparten
av de gamla träbjälklagen, vilka vid närmare undersökning under arbetets
fortskridande visat sig vara så rötskadade, att utbyte varit ofrånkomligt.
Vissa träbjälklag ha även måst ersättas med betongbjälklag. Även i fråga
om taklagen ha skadorna varit så omfattande, att stora delar måst helt utbytas
mot nya, vilket ej kunnat konstateras vid kostnadsberäkningen. Styrelsen
beräknar, att samtliga nu uppräknade, tidigare ej förutsedda förstärkningsåtgärder
i byggnadens stomme och tak dragit en kostnad av
110 000 kronor utöver det belopp av 75 000 kronor, som preliminärt angavs
i styrelsens skrivelse den 9 december 1946. Beträffande byggnadens fasader
förutsågs vid kostnadsberäkningen vissa renoveringsarbeten, men under arbetets
gång har det visat sig nödvändigt att utföra sådana i avsevärt större
omfattning. Styrelsen beräknar, att merkostnaderna härför uppgått till i
runt tal 50 000 kronor. Under ombyggnadsarbetet har den ursprungliga
huvudtrappan kunnat framtagas och renoveras, varvid ändringsarbeten i
förhållande till det ursprungliga programmet uppkommit till en kostnad
av ca 25 000 kronor. Sammanlagt ha således förstärknings- och ändringsarbetena
dragit en kostnad av (65 000 + 110 000 -f- 50 000 + 25 000)
250 000 kronor.
Departementschefen. Jag biträder byggnadsstyrelsens förslag att å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisas 250 000 kronor till
förstärknings- och ändringsarbeten i Gamla rådhuset, vilka svårligen kunnat
förutses vid kostnadsberäkningen, och 30 000 kronor till gårdsplanering,
stenläggning in. in., vilket icke ingått i de ursprungligen beräknade kostnaderna.
De till 270 000 kronor beräknade merkostnaderna i anledning av
den allmänna byggnadskostnadsstegringen torde få bestridas av anslaget till
Merkostnader för vissa byggnadsarbeten.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
Kungl. Maj. ts proposition nr 2.
69
att till Anordnande av lokaler för högsta domstolen å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett
investeringsanslag av 280 000 kronor.
[7] 15 c. Ämbetsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och luftfartsstyrelsen.
Till uppförande av ämbetsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och luftfartsstyrelsen har riksdagen hittills anvisat sammanlag
6 480 000 kronor.
I skrivelse den 5 december 1949 har byggnadsstyrelsen anmält, att de anvisade
medlen icke komma att förslå för ämbetsbyggnadens slutförande.
Kostnaderna, vilka numera kunna definitivt överblickas, beräknas nämligen
komma att uppgå till 6 780 000 kronor. Ett tilläggsanslag av ytterligare
300 000 kronor erfordras således för byggnadsföretagets färdigställande.
Orsakerna till nu anmälda merkostnader hänföra sig till bl. a. det förhållandet,
att ämbetsbyggnaden, vilken ursprungligen avsetts för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och luftfartsstyrelsen, kommer att inrymma lokaler
jämväl för vägförvaltningen i Stockholms län, byggnadsdelegationen för
storflygplatsen, arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen i I och II
distrikten. Genom att till det yttersta utnyttja det tillgängliga utrymmet
och vidtaga åtskilliga ändringar i de ursprungliga dispositionerna har det
lyckats att i ämbetsbyggnaderna bereda tjänsteutrymme för ej mindre än
190 tjänstemän utöver vad från början avsetts. För de tillkommande myndigheterna
hade i annat fall lokaler måst anskaffas på annat sätt, antingen
genom förhyrning eller genom uppförande av provisoriska kontorsbyggnader
för ca 1 200 000 kronor.
Såsom närmare förklaring till de inträdda kostnadsstegringarna anför styrelsen
i huvudsak följande.
Av merkostnaderna har styrelsen redan tidigare anmält inredning av
vindsvåningen i den ena byggnaden för en kostnad av 80 000 kronor, medan
ett belopp av 90 000 kronor hänför sig till ändringar, som behövt vidtagas i
samband med bl. a. arbetarskyddsstyrelsens inflyttning i ämbetsbyggnaden,
och därför icke tidigare anmälts.
Vid färdigställandet av grunderna till luftfartsstyrelsens byggnader har
det visat sig, att det uppstått betydande merkostnader av sådan art att de
icke vid kostnadsberäkning kunnat förutses. Sålunda har förekomsten av
större jordstenar, vilka vid grundundersökningen förmodats vara fast berg,
medfört att byggnadernas grundläggning till fast botten medelst grundplintar
blivit kostsammare än vad i beräkningen förutsetts. Styrelsen beräknar
att härigenom uppkommen merkostnad uppgår till 90 000 kronor.
På grund av då rådande knapphet på linolja räknades vid kostnadsberäkningens
upprättande med en relativt enkel målningsbehandling i ett flertal
lokaler, bl. a. i alla korridorer. När målningen utfördes var tilldelningen
av linolja större, varigenom en bättre målningsbehandling kunde utföras,
vilken kommer att medföra mindre underhållskostnader i framtiden. Härigenom
har nu eu merkostnad av 25 000 kronor uppkommit.
Vid den uppskattning, som styrelsen tidigare gjort beträffande den på
grund av allmän byggnadskostnadsstegring förorsakade merkostnaden, vil
-
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
ken uppskattas till sammanlagt 1 000 000 kronor, räknades med de för ifrågavarande
tidsintervall genomsnittliga kostnadsstegringstalen. Dessa tal äro
att betrakta som genomsnittstal, från vilka ganska stora avvikelser både
uppåt och nedåt kunna förekomma, beroende på om alla kostnadsstegrande
faktorer i de olika fallen förekomma eller ej. I nu föreliggande fall hava
svårigheterna under byggnadstiden varit speciellt stora i vissa hänseenden
varigenom den allmänna kostnadsstegringen blivit högre än man i genomsnitt
kan räkna med för motsvarande tidsintervall.
Styrelsen uppskattar numera den på grund av den allmänna kostnadsstegringen
uppkomna fördyringen till 1 095 000 i stället för 1 000 000 kronor,
som i tidigare framställningar uppgivits. En ytterligare merkostnad av
95 000 kronor har därigenom uppstått.
Sammanlagt räknar styrelsen således med att ett ytterligare anslag av
(90 000 -f- 90 000 + 25 000 +95 000) 300 000 kronor kommer att erfordras
för arbetets färdigställande. Detta anslag bör stå till styrelsens förfogande
under innevarande budgetår.
Departementschefen. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört rörande
orsakerna till de kostnadsstegringar som inträtt för ifrågavarande
byggnadsföretag anser jag mig böra tillstyrka, att det begärda tilläggsbeloppet,
300 000 kronor, äskas av riksdagen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Ämbetsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och luftfartsstyrelsen å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 300 000
kronor.
VII. Fonden för statens aktier.
[8] 2. Utbyte och inlösen av aktier i Aktiebolaget Flygintressenter. I anledning
av Kungl. Maj :ts proposition den 5 mars 1948 (nr 176) angående
organisation och finansiering av svensk reguljär luftfart in. m. har riksdagen
(skr. nr 188) för sin del beslutat, att Aktiebolaget Aerotransport och
Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag skola per den 1 juli 1948 sammanslås
till ett företag och å detta överlåta sina tillgångar enligt värdering.
Genom beslut den 14 maj 1948 har Kungl. Maj :t godkänt ett den 5 maj
1948 dagtecknat avtal mellan svenska staten och Svensk interkontinental
lufttrafik aktiebolag samt ett samma dag mellan nämnda bolag och Aktiebolaget
Aerotransport ingånget avtal om sammanförande av den svenska
reguljära luftfarten i ett företag.
Enligt förstnämnda avtal skola Aktiebolaget Aerotransport och Svensk
interkontinental lufttrafik aktiebolag som likvid för tillskott till det nya företaget
av sina tillgångar enligt värdering per den 30 juni 1948 erhålla däremot
svarande antal aktier i det nya företaget, varvid det förra bolaget erhåller
aktier av serien A och det senare aktier av serien B.
Enligt § 1 andra stycket i avtalet skall staten äga rätt att av de B-aktier,
som icke åtgå för likvid av Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag tillskjutna
egendom, mot gäldande av nominella värdet (100 kronor för ak
-
71
Kungl. Maj. ts proposition nr 2.
tie), disponera erforderligt antal aktier att erbjudas enskilda aktieägare i
Aktiebolaget Aerotransport i utbyte mot deras aktier i nämnda bolag.
Vid "värderingen har Aktiebolaget Aerotransports tillskott i tillgångar den
30 juni 1948 angivits till 15 254 000 kronor. Då bolagets aktiekapital uppgår
till 25 miljoner kronor, skulle sålunda enligt värderingen varje aktie i bolaget
å nominellt 100 kronor vara värd 61 kronor eller 39 kronor mindre än
nominella värdet.
Aktiebolaget Aerotransports firma har numera ändrats till Aktiebolaget
Flygintressenter.
Genom kommunikationsdepartementets försorg har under hand undersökts,
huruvida uppgörelse kan träffas med de enskilda aktieägarna i Aktiebolaget
Flygintressenter om utbyte eller inlösen av deras aktier i bolaget på
basis av ett värde av 61 kronor per aktie å nominellt 100 kronor. Det har
därvid visat sig att enskilda aktieägare i bolaget representerande 1 974
aktier förklarat sig önska erhålla sina aktier inlösta på erbjudna villkor.
Övriga enskilda aktieägare, vilka representera 322 aktier i bolaget ha anmält,
att de önska begagna sig av det erbjudna utbytesförfarandet. För inlösen
och utbyte av ifrågavarande aktier erfordras ett sammanlagt belopp
av 140 056 kronor. Ett avrundat belopp av 141 000 kronor torde böra anvisas
å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Utbyte och inlösen av aktier i Aktiebolaget Flygintressenter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 141 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lars Lemnc.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
73
Bilaga 13.
Kapitalinvesteringar.
Ecklesiastikdepartementet.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 4 januari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt
anför därvid följande.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
[1] 21 a. Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset i Lund m. m. På
förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1948: 152 (s. 72 ff.) anvisade riksdagen
under nämnda rubrik för budgetåret 1948/49 ett investeringsanslag
av 460 000 kronor. De byggnadsarbeten, för vilka anslaget anvisats, avse i
huvudsak:
1) anordnandet av en gemensam panncentral i universitetshuset för denna
byggnad, patologiska institutionen, gamla biblioteket, teologernas och juristernas
seminariehus samt Palaestra ävensom i samband härmed
2) vissa arbeten inom universitetshuset avseende installation av nya värmeelement
i aulan, omläggning av ventilations- och värmesystemet i utställningslokalerna,
värmeinstallation i ett arbetsrum samt anordnande av
två toaletter för konstmuseet och ny toalettavdelning i universitetets källarvåning
för studenterna,
3) värme- och sanitära installationer i patologiska institutionens nuvarande
museilokaler, vilka avses omändrade till laboratorielokaler, samt
4) insättande av nya rörledningar i gamla biblioteket.
74
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
Det större konsistoriet i Lund har nu under åberopande av en framställning
i ämnet av universitetets drätselnämnd hemställt om anvisande av ytterligare
204 000 kronor till ifrågavarande byggnadsföretag.
Till stöd för detta förslag har anförts följande.
De byggnadsarbeten, för vilka 1948 års riksdag beviljat ett anslag av
460 000 kronor, påbörjades i maj 1949. Såsom ofta är fallet vid ändringsarbeten
i gamla byggnader visade sig dessa arbeten icke obetydligt besvärligare
och kostsammare än som från början beräknats. Under arbetets gång
har det därjämte visat sig lämpligt att i ett par avseenden vidtaga mindre
omdispositioner av tidigare rumsindelning. Så har landsmålsarkivet kunnat
beredas lokaler i en annan byggnad, varefter det befunnits lämpligt att
använda de båda av arkivet disponerade rummen till en ytterst välbehövlig
föreläsningssal. Då den nya skorstenen går genom detta rum, måste
ganska betydande arbeten ändå utföras där. Därigenom att för den nya
värmeanläggningen bygges särskilda kolsilos och askrum kunna vissa utrymmen
i universitetets källare disponeras som bokmagasin. Vid uppgörande
av de ursprungliga kalkylerna hade för gamla biblioteket upptagits
endast ett obetydligt belopp för målning, enär det vid det laget icke var
klart, hur mycket bilning och dylika arbeten som erfordrades för värmeoch
elektriska ledningar och annat dylikt. Byggnadsstyrelsen har nu beräknat
kostnaderna för erforderlig målning. Slutligen har det ansetts lämpligt
att i samband med pågående arbeten i universitetshuset jämväl införa
en hiss. Denna är synnerligen behövlig. För närvarande besökas föreläsningarna
i universitetshuset av en akademisk lärare och ett tiotal studerande
med barnförlamningssviter eller liknande lyten. Vissa av dessa bäras uppför
trapporna, medan de som ej ha råd att hålla sig med bärare få använda
ungefär en halv timme för att ta sig upp eller ned. Även tidigare har sådana
fall förekommit, och man torde kunna utgå från att så kommer att
ske även i framtiden. Synnerligen starka humanitära skäl synas alltså tala
för att en hiss inmonteras i universitetshuset.
De arbeten, om vilka här är fråga, ha kostnadsberäknats till 180 000 kronor,
vartill kommer kostnaden för omläggning av vissa elledningar samt
elektrisk armatur med 24 000 kronor.
Konsistoriets förslag har tillstyrkts av universitetskanslern och byggnadsstyrelsen.
Därvid har byggnadsstyrelsen hemställt, att det av konsistoriet
begärda anslaget måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår, enär nu pågående arbeten beräknades bli färdigställda till
våren 1950 och de nu av konsistoriet föreslagna tilläggsarbetena borde utföras
i omedelbar anslutning härtill.
Departementschefen. De föreslagna tilläggsarbetena synas mig böra komma
till utförande. I enlighet med föreliggande förslag torde därför böra anvisas
ytterligare 204 000 kronor. På av byggnadsstyrelsen anförda skäl torde
anslaget böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset i
Lund m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 204 000 kronor.
75
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
[2] 27 a. Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna. För vissa onioch
tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminarierna i Haparanda, Härnösand,
Landskrona, Skara och Växjö anvisades av 1944, 1945 och 1946 års riksdagar
anslag å sammanlagt 3 877 500 kronor. För ifrågavarande byggnadsfrågor
lämnades redogörelse i följande propositioner, nämligen beträffande
Haparanda i 1945:317 och 1946:242, beträffande Härnösand i 1946:242,
beträffande Landskrona i 1944: 2 och 1946: 242, beträffande Skara i 1944: 2
och 1945:200 samt beträffande Växjö i 1944:2, 1945:200 och 1946:242.
Jag torde få hänvisa till dessa redogörelser.
Sedermera har 1948 års riksdag på förslag av Kungl. Maj :t i propositionen
1948: 2 (s. 93 ff.) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48
anvisat ytterligare 960 000 kronor till ifrågavarande byggnadsarbeten. Härav
utgjorde 700 000 kronor direkt merkostnad för de ursprungligen planerade
byggnadsarbetena, fördelande sig med 550 000 kronor på den allmänna prisstegringen
och 150 000 kronor på vissa särskilda, icke förutsedda förhållanden
i samband med arbetena i Haparanda och Växjö. Återstoden av de å
tilläggsstat anvisade medlen eller 260 000 kronor belöpte på av byggnadsstyrelsen
förordad ombyggnad av gymnastikbyggnaderna i Härnösand och
Landskrona, vilka arbeten icke ingått i det ursprungliga byggnadsprogrammet
för dessa seminarier. Byggnadsstyrelsen framhöll i samband med äskandet
av angivna tilläggsanslag, att den allmänna kostnadsstegringen enligt
av styrelsen i allmänhet tillämpade beräkningsgrunder skulle ha uppgått
till 795 000 kronor, motsvarande i genomsnitt 20 procent av de ursprungligen
beräknade kostnaderna, men att styrelsen då (hösten 1947) bedömde
situationen vara sådan, att endast 550 000 kronor skulle behöva tagas i anspråk
av detta belopp. Samtidigt uttalade emellertid styrelsen, att ytterligare
medel kunde komma att erfordras och att jämkningar inom ramen för
tilläggsanslaget till följd av merkostnader kunde visa sig erforderliga.
Av följande uppställning framgår sammanfattningsvis de för de olika
byggnadsföretagen hitintills gjorda medelsanvisningarna (gymnastikbyggnaderna
i Härnösand och Landskrona undantagna):
Ursprunglig
medelsanvis-
ning
Haparanda ......
675 000
Härnösand ......
700 000
Landskrona ......
827 000
Skara ............
1 000 000
Växjö............
675 500
Summa
3 877 500
Anvisat av
1948 års riks- dag på
tilläggsstat
Summa
255 000
930 000
no 000
810 000
60 000
887 000
no 000
1 no 000
165 000
840 500
700 000
4 577 500
I skrivelse den 22 augusti 1949 har nu byggnadsstyrelsen hemställt dels
om bemyndigande att inom ramen av anvisat anslag av 700 000 kronor för
merkostnader vid småskoleseminarierna använda uppkomna överskott vid
76
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
vissa iseminarier till att täcka underskott vid andra seminarier, dels ock om
anvisande å tilläggsstat för budgetåret 1949/50 av ett investeringsanslag av
227 000 kronor för täckande av ytterligare merkostnader i samband med
om- och tillbyggnadsarbetena vid seminarierna i Haparanda, Härnösand och
Landskrona.
I följande tablå redovisas de nu beräknade slutliga kostnaderna för byggnadsföretagen
— gymnastikbyggnaderna i Härnösand och Landskrona alltjämt
undantagna, enär uppkomna merkostnader för dessa avsåges att regleras
i annan ordning. Dessutom redovisas de tillgängliga medlen samt överskott
respektive underskott.
Beräknad slut- lig kostnad
Anslag
Överskott +
underskott —
Haparanda ...
... 1080 000
930 000
- 150 000
Härnösand...
... 891 000
810 000
- 81000
Landskrona .
... 948 000
887 000
- 61000
Skara .......
... 1089 500
1 110 000
+ 20 500
Växjö .......
... 796 000
840 500
+ 44 500
Summa överskott kronor 65 000
Summa underskott
» 292 000
Medelsbehov
» 227 000
Beträffande det angivna ytterligare medelsbehovet av 227 000 kronor har
byggnadsstyrelsen anfört följande.
Till en början må framhållas att vissa av ifrågavarande arbeten till följd
av arbetskraftsbrist och försenade leveranser blivit betydligt mera långvariga
än vad i styrelsens framställning hösten 1947 förutsågs, och detta har
medfört avsevärda fördyringar. Det har även visat sig nödvändigt att utföra
vissa tidigare ej planerade och därför ej i kostnadsberäkningarna upptagna
arbeten i samband med ombyggnaderna vid vissa av seminarierna. Sålunda
hava på grund av den ändrade bränslesituationen, som numera inträtt, tidigare.
icke förutsedda stokeranläggningar för småkol måst utföras vid seminarierna
i Haparanda, Härnösand och Landskrona, vilket medfört en
merkostnad av ca 40 000 kronor. Vidare ha enligt skolöverstyrelsens anvisningar
värmeapparater, elkokgrytor, elstekskåp och elstekbord installerats
i barnbespisningsköken vilket fört med sig, att de elektriska installationerna
i övrigt måst givas större omfattning än tidigare avsågs. Kostnadsökningen
på grund av denna utökning av de elektriska installationerna in. m.
uppgår till ca 55 000 kronor. På grund av särskilda förhållanden uppkomna
merkostnader uppgå sålunda till (40 000 + 55 000) 95 000 kronor.
Återstående del av medelsbehovet uppgår till (227 000 — 95 000) 132 000
kronor och är beroende av den i det föregående nämnda kostnadsstegringen
efter sommaren 1947. För samtliga ifrågavarande seminarier beräknas således
ett belopp av 550 000 -)- 132 000 = 682 000 kronor behöva tagas i anspråk
av den i byggnadsstyrelsens skrivelse den 15 september 1947 beräknade
kostnadsstegringen av 795 000 kronor.
Departementschef en. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har
byggnadsstyrelsen beräknat, att de nu enligt under hand inhämtad uppgift
77
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
i det närmaste avslutade om- och tillbyggnadsarbetena vid småskoleseminarierna
i Haparanda, Härnösand, Landskrona, Skara och Växjö komma att
draga en ytterligare merkostnad av 227 000 kronor, varav 132 000 kronor
hänföra sig till den allmänna kostnadsstegringen och 95 000 kronor till
vissa tidigare ej planerade och därför ej i kostnadsberäkningarna upptagna
åtgärder, vilka under arbetenas gång visat sig erforderliga. Mot de beräknade
merkostnaderna till följd av den allmänna prisstegringen har jag ej funnit
anledning till erinran. Jag får erinra om att den sammanlagda ökning av
medelsbehovet, som uppkommit av denna anledning, eller 682 000 kronor,
icke obetydligt understiger den summa av 795 000 kronor, som man enligt
av byggnadsstyrelsen i allmänhet tillämpade beräkningsgrunder haft att
räkna med. Med hänsyn till vad styrelsen anfört anser jag mig även böra
godtaga de av särskilda förhållanden föranledda merkostnaderna å 95 000
kronor. Vid mitt ställningstagande har jag liksom byggnadsstyrelsen utgått
ifrån, att de överskott, som beräknas uppstå vid byggnadsföretagen i Skara
och Växjö, skola kunna disponeras för täckande av de beräknade underskotten
vid övriga seminarier.
Det sålunda beräknade ytterligare medelsbehovet av 227 000 kronor torde
böra tillgodoses genom medelsanvisning å tilläggstat för innevarande budgetår.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa
ett investeringsanslag av 227 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lars Lemne.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
79
Bilaga 74.
Kapitalinvesteringar.
Jordbruksdepartementet.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 4 januari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt
anför därvid följande.
I. Statens affärsverksfonder.
E. Domänverket.
[1] 2. Rörelsekapital för domänverket. Under denna rubrik anvisade 1923
års riksdag (prop. nr 183; r. skr. nr 209) å riksstaten för budgetåret 1923/24
bland utgifter för kapitalökning ett anslag av 10 000 000 kronor. Tillika bemyndigade
riksdagen dels fullmäktige i riksgäldskontoret att — för att bereda
domänverket ytterligare rörelsekapital — tillhandahålla verket en rörlig
kredit av intill 10 000 000 kronor, dels domänstyrelsen att för likviderande
av utav Kungl. Maj :t beslutade inköp av skogbärande eller till skogsbörd
tjänlig mark utfärda reverser, dock vid varje tidpunkt till belopp ej överstigande
behållningen å domänverkets markinköpsfond. I anledning av detta
riksdagsbeslut anbefallde Kungl. Maj :t den 8 juni 1923 domänstyrelsen att
såsom rörelsekapital för domänverket disponera de behållningar å fonden
för inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark (markinköpsfonden)
samt domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader, vilka icke behövde
hållas tillgängliga för att täcka förestående utgifter för de ändamål,
vilka fonderna vore avsedda att fylla.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 2 december 1938 må jämväl domänverkets
tjänste- och familjepensionsfonders tillgångar disponeras såsom förlag för
domänverket. I samband med den avveckling av affärsverkens pensionsfon
-
80
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
der, som sedermera ägde rum i samband med kapitalbudgetens omläggning
per den 1 juli 1944, uppskrevs jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 17 november
1944 domänfonden med 11 213 409 kronor, vilket belopp därmed
överfördes såsom rörelsekapital för domänverket.
Sedan 1939 års lagtima riksdag (statsverksprop. kap.budg. bil. 7 punkt 1;
r. skr. nr 181) å riksstaten för budgetåret 1939/40 under samma anslagsrubrik
anvisat ett anslag av 7 500 000 kronor, förordnade Kungl. Maj :t den
9 juni 1939 att anslaget skulle av domänstyrelsen disponeras för därmed
avsett ändamål.
Härefter bemyndigade 1942 års riksdag (prop. nr 95; r. skr. nr 134) fullmäktige
i riksgäldskontoret att, för att bereda domänverket rörelsekapital,
tillhandahålla sagda verk en rörlig kredit av ytterligare 10 000 000 kronor
eller sålunda tillhopa 20 000 000 kronor.
I skrivelse den 28 september 1949 har domänstyrelsen hemställt, att till
ytterligare rörelsekapital för domänverket skall anvisas ett investeringsanslag
av 10 000 000 kronor samt att verket härjämte skall tillhandahållas en
rörlig kredit av ytterligare 10 000 000 kronor, eller tillhopa 30 000 000 kronor.
I anledning av framställningen ha remissutlåtanden avgivits av riksräkenskapsverket
den 24 november 1949 och av fullmäktige i riksgäldskontoret
den 1 december 1949.
Sedermera har emellertid domänstyrelsen i skrivelse den 1 december 1949
— med ändring av sin framställning den 28 september 1949 såvitt angår
behovet av rörlig kredit — hemställt, att verket skall tillhandahållas en rörlig
kredit av ytterligare 30 000 000 kronor eller tillhopa 50 000 000 kronor.
Över denna framställning har utlåtande avgivits den 8 december 1949 av
fullmäktige i riksgäldskontoret.
Domänstyrelsen har i sin skrivelse den 28 september 1949 anfört i huvudsak
följande.
I samband med att domänverkets industriella rörelse år 1942 övertogs av
Aktiebolaget statens skogsindustrier bundos 15 526 043 kronor av rörelsekapitalet
i aktier i detta bolag.
Markinköpsfonden utgjorde den 30 juni 1949 32 042 873 kronor, varav i
kontanter 26 540 857 kronor. Fonden för förnyelsekostnader uppgick vid
samma tidpunkt till 2 830 550 kronor.
De totala disponibla rörelsemedlen vid juni månads utgång 1949 uppgingo
till 42 558 773 kronor enligt följande sammanställning:
Enligt kungl. brev den 8/„ 1923 och den “/„ 1939, rö
-
relsekapital med .............................. 17 500 000
Avgår: dellikvid för aktierna i Aktiebolaget statens
skogsindustrier .............................. 15 526 043
1 973 957
Tillkommer, enligt kungl. brev den 17/u 1944, domänverkets
förutvarande pensionsfond ............ 11 213 409 13 187 366
Enligt kungl. brev den s/6 1923:
markinköpsfonden, den V, 1949 uppgående till .. 26 540 857
förnyelsefonden, den ''A 1949 uppgående till____ 2 830 550 29 371 407
Summa kronor 42 558 773
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
81
Härtill kommer den rörliga krediten å 20 000 000 kronor.
Ehuru sålunda för närvarande avsevärda belopp stå till förfogande som
rörelsemedel för domänverket, har under senare år en betydande försämring
i domänverkets likviditet gjort sig märkbar främst beroende på verkets
ökade omslutning samt de höjda omkostnaderna. Den rörliga krediten har
måst tagas i anspråk i sin helhet under allt längre tider av året.
Huvudparten av domänverkets inkomster av försäljningar under ett kalenderår
inflyter först under tiden från och med juni månad därpå följande
år, med 15 juni och 15 augusti som viktigaste inbetalningsdagar. Verkets
driftutgifter åter falla till övervägande delen under kalenderårets första
hälft. Vid utgången av maj månad är sålunda likviditeten som regel mest
ansträngd. Den ojämnhet i inkomsternas och utgifternas fördelning som
föreligger och som allt fortfarande torde komma att kvarstå har till följd,
att ökad omslutning medför ökade krav på rörelsemedel även vid oförändrade
lager och fordringar. I den mån lagerhållningen av virke samt utestående
fordringar bliva större skärpas ytterligare kraven på likvida medel.
Detta förhållande har gjort sig särskilt märkbart under åren 1948 och 1949.
Inleverering av föregående års driftöverskott har dessa år icke kunnat ske
i föreskriven tid. Skulle överskotten för ifrågavarande båda år ha inlevererats
den 30 juni hade krävts en rörlig kredit av minst 23,7 respektive 20,7
miljoner kronor utöver de 20 miljoner kronor, som nu stå till styrelsens
förfogande.
Genom den successiva utvidgningen av statens skogsindustriella rörelse
har behovet för denna av råvaror efter hand väsentligt ökat, vilket medfört
en motsvarande stegring av domänverkets egna avverkningar. Till följd härav
ha kostnaderna för dessa avsevärt stigit och därmed även kravet på rörelsemedel.
Tillkomsten av Aktiebolaget statens skogsindustrier och detta
företags starka utveckling har icke oväsentligt bidragit till att anstränga
domänverkets likviditet. Domänverket har nämligen haft och har alltjämt
att förse bolaget med förlagsmedel. Styrelsen har sålunda ofta nödgats lämna
bolaget kortfristiga lån just under den tid, då domänverkets driftutgifter
betydligt överstiga driftinkomsterna. Vid inköp för domänstyrelsens räkning
av Laxå bruk och skogsfastigheter, vartill den som rörelsemedel disponerade
markinköpsfonden anlitats, har bolaget såsom likvid vid övertagande
av i köpet ingående industrianläggningar överlämnat en revers löpande tills
vidare på 3,7 miljoner kronor, vilket förhållande jämväl bidragit till verkets
försämrade likviditet.
Samtidigt som således en betydligt utvidgad rörelse föreligger med åtföljande
ökade krav på likvida medel, ha domänverkets rörelsemedel minskat.
Från att år 1942 ha utgjort omkring 73 miljoner kronor ha de gått ned till
omkring 62,s miljoner kronor den 30 juni i949, den rörliga krediten inberäknad.
En ökning av de disponibla rörelsemedlen är därför ofrånkomlig.
Denna ökning bör enligt styrelsens mening ske på så sätt att verkets normala
behov av rörelsemedel täckes medelst av riksdagen beviljat anslag å
kapitalbudgeten, medan vad därutöver kan behövas för att tillgodose tillfälliga
behov av likvida medel tillgodoses genom ökad rörlig kredit. I fråga
om rörelsekapitalet vill styrelsen framhålla, att detta bör tillmätas så, att
styrelsen medgives möjligheter att oberoende av växlande konjunkturer senast
den 30 juni varje år inbetala hela det närmast föregående årets driftöverskott.
För detta ändamål synes rörelsekapitalet böra beräknas täcka i
första hand det sammanlagda beloppet av utestående fordringar och utgående
lager av virke in. in. — de senaste åren uppgående till omkring 70 miljoner
kronor — samt vidare de till för närvarande omkring 10 miljoner kronor
beräknade driftkostnaderna under tiden från överskottets inleverering
<> nihany till riksdagens protokoll 11)50. 1 sand. Nr 2.
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
till dess köpeskillingarna inflyta under augusti månad. Därutöver bör beräknas
visst belopp för att möta särskilda krav på likvida medel, såsom för
köp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark eller tillgodoseende av
uppkommande behov hos Aktiebolaget statens skogsindustrier av rörlig
kredit.
Riksråkenskapsvertcet och fullmäktige i riksgåldskontoret ha i sina utlåtanden
icke haft något att erinra mot förevarande framställning.
I skrivelsen den 1 december 1949 har domänstyrelsen meddelat, att Aktiebolaget
statens skogsindustrier anmält sig vara i temporärt behov av ytterligare
rörelsekapital med 20 miljoner kronor. Med anledning härav har
styrelsen beräknat domänverkets behov av rörelsemedel per den 1 juli 1950
till 97 miljoner kronor. Samtidigt har styrelsen uppskattat tillgängliga medel
vid nämnda tidpunkt till 57 miljoner kronor, varav rörelsekapital 13
miljoner kronor, rörlig kredit 20 miljoner kronor samt kontant behållning
å markinköpsfonden 24 miljoner kronor. Domänverket behövde därför tillföras
rörelsemedel med 40 miljoner kronor i stället för, såsom i skrivelsen
den 28 september anförts, med 20 miljoner kronor.
Fullmäktige i riksgåldskontoret ha icke heller haft något att erinra mot
domänstyrelsens nu återgivna framställning. Fullmäktige ha emellertid förutsatt,
att den rörliga krediten icke skall utnyttjas i vidare mån än som är
oundgängligen erforderligt för tillgodoseende av domänverkets behov av
rörelsekapital.
Departementschefen. Såsom framgår av det föregående har domänverkets
behov av rörelsemedel stegrats avsevärt under senare år, bland annat på
grund av tillkomsten av Aktiebolaget statens skogsindustrier och detta företags
starka utveckling. Domänstyrelsen har därför nu ansett sig böra begära
såväl ytterligare rörelsekapital med 10 miljoner kronor som en ökning
av domänverkets rörliga kredit hos riksgåldskontoret med 30 miljoner kronor.
Då det uppenbarligen är av stor vikt, att domänverket äger tillgång
till rörelsemedel i erforderlig utsträckning, anser jag mig icke böra göra
någon erinran mot domänstyrelsens framställning. Jag tillstyrker alltså, att
till ytterligare rörelsekapital för domänverket skall anvisas ett investeringsanslag
av 10 miljoner kronor. Vidare förordar jag, att domänverkets rörliga
kredit hos riksgåldskontoret skall höjas med 30 miljoner kronor till 50 miljoner
kronor. Härtill torde riksdagens medgivande böra inhämtas. Jag vill
här framhålla, att jag i likhet med fullmäktige i riksgåldskontoret förutsätter,
att ifrågavarande kredit icke utnyttjas i vidare mån än som är oundgängligen
erforderligt för tillgodoseende av domänverkets behov av rörelsekapital.
Enligt vad jag inhämtat är det angeläget, att domänverkets ökade medelsbehov
tillgodoses redan under innevarande budgetår. Det torde därför vara
nödvändigt, att nu förordade medel ställas till förfogande å tilläggsstat för
nämnda budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
83
1) till Rörelsekapital för domänverket å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag
av 10 000 000 kronor;
2) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att, för att
bereda domänverket rörelsekapital, tillhandahålla sagda verk
en rörlig kredit av ytterligare 30 000 000 kronor eller sålunda
tillhopa högst 50 000 000 kronor.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
[2] 30. Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.
Under anslagsrubriken Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan anvisade
1947 års riksdag ett investeringsanslag av 1 695 000 kronor för budgetåret
1947/48. Av anslaget avsågos 42 000 kronor till kostnaderna för uppförande
av ett bostadshus för två lantarbetarfamiljer vid Ugerups försöksgård.
Vidare anvisade 1948 års riksdag under samma anslagsrubrik för budgetåret
1948/49 ett investeringsanslag av 84 600 kronor, varav 20 000 kronor
till reparation av en arbetarbostad vid Brännbergs försöksgård. Sedermera
har genom beslut av Kungl. Maj :t den 16 september 1949 av nämnda
belopp å 42 000 kronor 789 kronor 5 öre tagits i anspråk till bestridande av
vissa kostnader för ritningar m. m.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (skr. 3/9
1949) hemställer, att till merkostnader för omförmälda bostadshus vid Ugerups
försöksgård skall å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas 12 500
kronor. Vid skrivelsen ha fogats av försöksgårdsföreståndaren infordrade
anbud, avseende både tvåfamilj shus och enfamiljshus. Av dessa handlingar
framgår, att lägsta anbudet å ett tvåfamilj shus slutar på en summa av
50 802 kronor, varav 39 800 kronor för byggnadsarbeten, 2 880 kronor för
elektriska arbeten och 8 192 kronor för värme- och sanitetsarbeten. Härtill
böra enligt föreståndaren läggas 1 200 kronor för planeringsarbeten, 770 kronor
för vissa ritningar samt minst 500 kronor för kontroll vid byggnadens
uppförande.
För egen del anser högskolestyrelsen av de avgivna anbuden förenämnda
anbud å ett tvåfamilj shus vara uppenbart förmånligare än det lägsta anbudet
å två enfamiljshus. Med hänsyn härtill och då försöksgården är i
trängande behov av arbetarbostäder åt två familjer, förordar styrelsen i
likhet med försöksgårdsföreståndaren att ett tvåfamiljshus skall uppföras
snarast möjligt. I fråga om föreståndarens kostnadsberäkningar anmärker
styrelsen endast att — i stället för den av föreståndaren angivna posten å
500 kronor för kontroll —- till kontroll och oförutsedda utgifter böra upptagas
938 kronor 95 öre. I anslutning härtill beräknar högskolestyrelsen merkostnaderna
för ifrågavarande bostadshus till [(50 802 -}- 1 200 -f- 770 4
938: 95) — (42 000 — 789: 05)] = 12 500 kronor.
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Vidare hemställer styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
(skr. 5/11 1949), att å tilläggsstat för budgetåret 1949/50 skall anvisas
ett belopp av ytterligare 5 000 kronor till reparation av förut omnämnda
arbetarbostad vid Brännbergs försöksgård. I skrivelsen anför högskolestyrelsen,
att kostnaderna för reparationsarbetena enligt infordrat anbud
kunna beräknas till 25 000 kronor. Detta belopp fördelar sig med 18 000
kronor å byggnadsarbeten, 4 860 kronor å värme- och sanitetsinstallation,
800 kronor å elektrisk installation, 325 kronor å förbränningsbrunn samt
1 015 kronor å ritningar, kontroll och oförutsett. Enligt styrelsen är det synnerligen
angeläget att reparationsarbetena utföras utan dröjsmål. Försöksgårdens
isolerade läge gör nämligen att erforderlig arbetskraft ej kan anskaffas,
om icke lämplig bostad finnes. Slutligen meddelar högskolestyrelsen,
att enligt uppgift från byggnadsstyrelsen medel från investeringsanslaget
till merkostnader för vissa byggnadsarbeten icke torde kunna utgå till förevarande
reparationsarbeten.
Departementschefen. Såsom framgår av det föregående sluta de kostnadsberäkningar,
som numera verkställts i fråga om förevarande båda byggnadsföretag,
å högre belopp än som ursprungligen avsetts till företagen. Då dessa
beräkningar torde få godtagas, anser jag mig böra tillstyrka, att till företagen
skall ytterligare anvisas ett investeringsanslag av (12 500 + 5 000 =)
17 500 kronor. Med hänsyn till önskvärdheten av att företagen skola kunna
slutföras snarast möjligt bör anslaget uppföras å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår. Sedan lantbrukshögskolan numera erhållit ändrad
benämning, bör anslaget anvisas under rubriken Byggnadsarbeten vid
lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 17 500
kronor.
[3] 32. Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid Experimentalfältet.
För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett investeringsanslag av 145 000 kronor. Anslaget är avsett till vissa
byggnadsarbeten i samband med upprustningen av lantbruksakademiens
trädgårdsskola å Experimentalfältet.
Lantbruksakademiens förvaltningskommitté (skr. 6/10 1949) hemställer,
att till anordnande av bastu med tvagnings- och omklädningsrum vid akademiens
trädgårdsskola skall anvisas ett belopp av 8 500 kronor. Såsom motivering
för framställningen anföres, att under förenämnda anslag icke upptagits
några medel till anordnande av en dylik anläggning. En sådan är
emellertid önskvärd, särskilt med hänsyn till de praktiska arbetena och övningarna
vid skolan. Av det begärda beloppet å 8 500 kronor avses 4 100 kro
-
85
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
nor till byggnadsarbeten, 2 200 kronor till värme- och sanitetsanläggning, 400
kronor till elektrisk anläggning och 700 kronor till elektrisk bastuugn. Återstoden
eller 1 100 kronor beräknas till oförutsedda utgifter. Detta motiveras
med att kostnaderna för anläggningen kunna väntas bliva något högre, om
densamma utföres utan samband med övriga ombyggnadsarbeten.
Departementschefen. Med hänsyn till att vid ifrågavarande trädgårdsskola
i stor utsträckning förekomma arbeten och övningar av praktisk natur torde
det vara nödvändigt, att tillgång finnes till erforderliga sanitära och hygieniska
anordningar vid skolan. Jag tillstyrker därför, att medel skola anvisas
till detta ändamål. Såsom framgår av det föregående torde kostnaderna
kunna nedbringas något, om anordningarna utföras i samband med övriga,
redan beslutade ombyggnadsarbeten vid skolan. Detta förutsätter emellertid,
att medlen anvisas redan nu. Jag föreslår därför, att medlen skola uppföras
å tilläggsstat för innevarande budgetår. Vad angår medelsanvisningens storlek
anser jag i anslutning till det anförda ett anslag å 7 000 kronor tillräckligt.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader
vid Experimentalfältet å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 7 000
kronor.
VI. Fonden för låneunderstöd.
[4] 8 a. Lån till Aktiebolaget Fjäråssand. Efter framställning av Kungl.
Maj:t till 1948 års riksdag (prop. nr 280) medgav riksdagen att — till skyddande
av natur- och fornminnesvärden som hotades av en tilltänkt exploatering
av grusåsen Fjärås Bräcka i Hallands län — staten finge förvärva
samtliga aktier i Aktiebolaget Fjäråssand, vilket bolag genom köpekontrakt
med innehavaren av Gåsevadsholms fideikommiss friherre Carl Otto Silfverschiöld
förvärvat viss del av åsen. Samtidigt anvisade riksdagen å kapitalbudgeten
för budgetåret 1948/49 dels under fonden för statens aktier till
Förvärv av Aktiebolaget Fjäråssand ett investeringsanslag av 877 500 kronor,
dels under fonden för låneunderstöd till Lån till Aktiebolaget Fjäråssand
ett investeringsanslag av 250 000 kronor.
Anslaget under fonden för statens aktier hade beräknats med utgångspunkt
från att förvärvet av bolaget skulle ske på de villkor, som angivits i
en efter förhandlingar mellan särskilt tillkallade sakkunniga och bolagets
dåvarande intressenter upprättad optionshandling. Enligt denna optionshandling
skulle köpeskillingen för aktierna utgöra 869 582 kronor 66 öre
jämte ett belopp motsvarande 5 % ränta å 290 000 kronor från den 1 januari
1948 tills likvid skedde. Av köpeskillingen skulle 104 076 kronor 30 öre gäldas
genom alt kronan övertoge betalningsansvaret för en säljarnas skuld
till bolaget å nämnda belopp. Återstoden skulle betalas kontant. I proposi
-
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
tionen framhölls, att bolaget, därest förvärvet komme till stånd, behövde tillföras
kapital för att kunna fullgöra vissa bolaget åvilande förbindelser. Detta
borde i första hand ske genom att staten inlöste den skuld till bolaget, för
vilken staten enligt optionsavtalet skulle övertaga betalningsansvaret. Med
anledning härav föreslogs, att medel omedelbart skulle beviljas till gäldande
även av den del av köpeskillingen för aktierna, som motsvarade nämnda
skuld. Likviden förutsattes komma att äga rum den 15 juli 1948, varvid
det i köpeskillingen ingående räntebeloppet komme att uppgå till 7 854 kronor
17 öre. I enlighet härmed beräknades medelsbeloppet för förvärvet av
aktierna till (869 582: 66 + 7 854: 17 =) 877 436 kronor 83 öre.
Beträffande anslaget å 250 000 kronor anfördes i propositionen, att bolaget
hade att till Silfverschiöld erlägga dels 200 000 kronor i köpeskilling för
det inköpta markområdet, dels 100 000 kronor såsom förskott å royalty för
uttag av grus. Vidare framhölls, att bolaget därutöver hade behov av rörelsekapital
för bestridande av vissa förvaltnings- och utredningskostnader. För
sistnämnda ändamål ansågs bolaget böra tillföras 50 000 kronor. Bolagets
sammanlagda kapitalbehov uppskattades följaktligen till (200 000 + 100 000
+ 50 000 =) 350 000 kronor. Det förutsattes, såsom nyss nämnts, att detta
behov delvis skulle täckas genom att staten betalade bolagets omförmälda
fordran å något mer än 100 000 kronor. Återstoden av det erforderliga kapitalet
ansågs böra ställas till bolagets förfogande i form av räntefritt lån å
250 000 kronor.
Medan frågan om inköpet av Aktiebolaget Fjäråssand var föremål för behandling
i riksdagen påkallade Silfverschiöld skiljemannaförfarande med
yrkande att bolagets förvärv av det ifrågavarande markområdet skulle förklaras
ogiltigt. Skiljedom meddelades den 13 juni 1949, varvid den av Silfverschiöld
förda talan ogillades. Emellertid medförde skiljemannaförfarandet
att statens förvärv av aktierna i bolaget kunde genomföras först den 1 juli
1949 i stället för, såsom ursprungligen avsetts, den 15 juli 1948. Detta hade
i sin tur till följd att det räntebelopp, som staten hade att erlägga till säljarna,
kom att uppgå till 21 750 kronor i stället för beräknade 7 854 kronor 17
öre. På grund härav har statsverkets skuld till bolaget, 104 076 kronor 30 öre,
icke kunnat till fullo infrias utan har för detta ändamål kunnat disponeras
allenast 90 243 kronor 64 öre.
Det till låneunderstöd anslagna beloppet, 250 000 kronor, har numera i sin
helhet tagits i anspråk. Av nämnda belopp ha, i enlighet med vad som förutsattes
vid anslagets beviljande, 50 000 kronor avsatts till undersökningar angående
möjligheterna att utan skada för naturskydds- och fornminnesintressena
i viss omfattning exploatera det bolaget tillhöriga markområdet
för grustäkt. De för detta ändamål avsatta medlen äro nu i det närmaste
förbrukade. I övrigt har bolaget haft att erlägga dels 200 000 kronor i köpeskilling
för markområdet, dels 100 000 kronor såsom förskottsroyalty och
dels 20 990 kronor för kostnader i samband med nyssnämnda skiljemannaförfarande.
Bolagets verkliga utgifter ha sålunda överstigit de beräknade
med närmare 21 000 kronor samtidigt, som på sätt förut framhållits, bola
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
87
get av statsmedel erhållit omkring 14 000 kronor mindre än som ursprungligen
förutsatts. Till följd härav har bolaget nödgats upptaga ett banklån,
varvid lånebeloppet med hänsyn till vissa omedelbart förestående utgifter
för lagfart m. m. bestämts till 40 000 kronor.
I skrivelse den 3 december 1949 ha nyssnämnda sakkunniga hemställt,
att ett belopp av 40 000 kronor skall ställas till förfogande för Aktiebolaget
Fjäråssand till inlösen av sagda banklån. Tillika ha de sakkunniga anhållit,
att till bolaget skall anvisas ett belopp av ytterligare 20 000 kronor såsom
rörelsekapital. De sakkunniga ha framhållit, att det är angeläget att de
äskade medlen bliva disponibla snarast möjligt.
Departementschefen. I likhet med de sakkunniga anser jag det önskvärt,
att Aktiebolaget Fjäråssand tillföres ytterligare medel. Detta bör i första
hand ske på så sätt, att staten erlägger vad som ännu är oguldet å statens
skuld till bolaget, eller 13 832 kronor 66 öre. Detta belopp, avrundat till
14 000 kronor, torde böra anvisas såsom ett särskilt investeringsanslag under
fonden för statens aktier. Återstoden av bolagets kapitalbehov torde
böra tillgodoses i form av räntefritt lån. För detta ändamål bör under fonden
för låneunderstöd anvisas ett investeringsanslag av 45 000 kronor. Med
hänsyn till angelägenheten av att anslagen skola bliva disponibla för bolaget
snarast möjligt böra desamma uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag under förevarande punkt,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Lån till Aktiebolaget Fjäråssand å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag
av 45 000 kronor.
VII. Fonden för statens aktier.
[5] 3. Förvärv av Aktiebolaget Fjäråssand. Under åberopande av vad jag
under nästföregående punkt anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Förvärv av Aktiebolaget Fjäråssand å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag
av 14 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lars Lemne.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
89
Bilaga 15.
Kapitalinvesteringar.
Inrikesdepartementet.
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Höns
Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 4 januari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, anmäler härefter
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärende angående
kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 samt
anför därvid följande.
VIII. Fonden för förlag till statsverket.
[1] 5. Världshälsovårdsorganisationens rörelsefond. Under denna rubrik
anvisade 1948 års riksdag (prop. nr 303, bil. 13, p. 1; statsutsk. uti. nr 237,
p. 4; r. skr. nr 457) å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49
under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, ett investeringsanslag
av 120 000 kronor. Anslaget var avsett för bestridande av Sveriges
bidrag, 33 285 dollars, till världshälsovårdsorganisationens rörelsefond. Denna
fond är avsedd för användning förskottsvis, i avvaktan på att medlemsstaternas
årliga bidrag inflyta, samt för bestridande av oförutsedda utgifter.
Sveriges bidrag till fonden inbetalades vid årsskiftet 1948/49.
Rörelsefondens belopp fastställdes ursprungligen vid världshälsovårdsförsamlingens
första möte i Genéve år 1948 till 1 650 000 dollars. Emellertid
har det visat sig, att världshälsovårdsorganisationen, bl. a. på grund av
de regler för anvisande av medel, som gälla i de olika medlemsstaterna, i
åtskilliga fall icke kan räkna med att erhålla de årliga bidragen från medlemsstaterna
före det kalenderår, på vilket de belöpa, eller ens under förra
hälften av kalenderåret i fråga. Som exempel härpå kan nämnas, att Sveriges
löpande bidrag för visst kalenderår ej kan utbetalas förrän under senare
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
hälften av samma år. De av riksdagen anvisade medlen för ändamålet stå
nämligen icke till förfogande förrän tidigast den 1 juli. För att tillförsäkra
organisationen erforderligt rörelsekapital, i avvaktan på att de årliga bidragen
inflyta, beslöts därför vid världshälsovårdsförsamlingens andra möte
i Rom år 1949, att rörelsefondens belopp skulle ökas till 4 000 000 dollars.
Till nämnda belopp skola medlemsstaterna bidraga enligt motsvarande
regler, som gällde för de tidigare bidragen till fonden. Till fonden skola
alltså bidraga de stater, som den 2 juli 1949 — dagen för avslutandet av
världshälsovårdsförsamlingens andra möte — voro medlemmar av världshälsovårdsorganisationen.
Då dessa stater representera sammanlagt 12 487
enheter och Sverige liksom tidigare har att svara för 245 enheter, utgör
alltså Sveriges bidrag 245/12 487 av 4 000 000 dollars eller 78 481 dollars.
Sverige har emellertid, som framgår av det föregående, redan inbetalat
33 825 dollars. Vidare har rörelsefonden tillgodoförts ett outnyttjat belopp
från 1948 års budget å 866 463:58 dollars, varav på Sverige belöper
16 994: 79 dollars. I enlighet härmed har Sverige nu att bidraga till fonden
med ytterligare (78 481 — 33 285 — 16 994: 79) 28 201: 21 dollars. För ändamålet
torde — liksom skedde för gäldande av det tidigare erlagda beloppet
— böra anvisas ett anslag å kapitalbudgeten under fonden för förlag
till statsverket. Anslaget bör upptagas till i runt tal 150 000 kronor och liksom
det tidigare anslaget benämnas världshälsovårdsorganisationens rörelsefond.
Då tilläggsbidraget bör inbetalas snarast möjligt, synes anslaget
böra anvisas å tilläggsstat för löpande budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Världshälsovårdsorganisationens rörelsefond å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett
investeringsanslag av 150 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lars Lemne.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
91
Bihang.
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1949/50.
Driftbudgeten.
A. Egentliga statsutgifter.
IV. Försvarsdepartementet.
Armén: Kronor
C: 34 a Ersättning till Norrtälje stad, reservationsanslag........ 62 000
V. Socialdepartementet.
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
B: 36 Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag............. 52 000
D: 10 a Bidrag till Nordisk byggnadsdag...................... 15 000
67 000
VI. Kommunikationsdepartementet.
B: 12 a Vissa vägbyggnadsarbeten, reservationsanslag............. 5 000 000
D: 13 Bidrag till väderleksstationer på Grönland, förslagsanslag .. 230 000
I: 7 Understöd åt skärgårdsrederier, reservationsanslag......... 150 000
I: 10 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.............................................. 150 000
5 530 000
VII. Finansdepartementet.
E: 5 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.......................... ISO 000
E: 6 1944 års nykterhetskommitté, reservationsanslag........... 60 000
210 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet.
N: 8 Bidrag till svenska institutet i Rom m. m............... 8 700
N: 15 a Bidrag till bestridande av kostnaderna för sjätte nordiska
biblioteksmötet i Uppsala år 1950 .................... 20 000
28 700
IX. Jordbruksdepartementet.
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
D: 7 Inredning och utrustning, reservationsanslag............ 70 000
Skogsvård m. m.:
J: 35 Bidrag till vissa skogsbrukskurser, reservationsanslag .... 50 000
Rikets allmänna kartverk:
L: 4 Utrustning m. m., reservationsanslag................... 59 500
179 500
92
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
X. Handelsdepartementet.
Sveriges geologiska undersökning:
C: 3 Malmletning och förberedande gruvarbeten, reservations
T,
.Jansla3............................................ 125 000
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien:
C: 16 Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation i utlandet,
reservationsanslag........................... 14 600
D: 19 a Reparation av mät- och avmagnetiseringsstationen i Karlshamn,
reservationsanslag.............................. 135 000
F: 8 Avsättning till fonden för idrottens främjande........... 400 000
674 600
XI. Inrikesdepartementet.
Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholist
-
anstalt därstädes:
C: 2 a Anskaffande av vissa inventarier, reservationsanslag..... 36 000
Statens alkoholistanstalt å Venngarn:
C: 8 a Utvidgning av vattenverket, reservationsanslag.......... 82 000
C: 8 b Vissa ändringsarbeten i värmecentralen, reservationsanslag 46 000
164 000
XII. Folkhushållningsdepartementet.
D: 3 Bidrag till hemmens forskningsinstitut, reservationsanslag .. 42 000
Säger för driftbudgeten 6 957 800
Kapitalbudgeten.
I. Statens affärsverksfonder.
B. Telegrafverket.
Telefon- och telegrafanläggningar:
2 Riks- och landskablar m. m.......................... 3 500 000
3 Telefon- och telegrafstationer......................... 4 500 000
4 Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellan
ortsledningar.
..................................... 2 000 000
D. Statens vattenfallsverk.
14 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk........................... 12 000 000
14 a Kraftöverföring från Norge till Danmark................ 3 000 000
18 Inventarier m. m...................................... 10 000 000
E. Domänverket.
2 Rörelsekapital för domänverket......................... 10 000 000
45 000 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 2. 93
III. Statens allmänna fastighets jond.
Utrikesdepartementet:
a Inköp av fastighet för beskickningen i Washington..... 1 000 000
Kommunikationsdepartementet:
15 a Förvärv av viss del av tomten nr 2 i kvarteret Lejonet i
Stockholm........................................ 1 690 000
15 b Anordnande av lokaler för högsta domstolen........... 280 000
15 c Ämbetsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
luftfartsstyrelsen................................... 300 000
Ecklesiastikdepartementet:
21 a Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset i Lund m m. 204 000
27 a Vissa byggnadsarbeten vid småskoieseminarierna........ 227 000
Jordbruksdepartementet:
30 Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lant
bruksförsök.
.................• • • • •..............; • ^ 500
32 Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid
Experimentalfältet................................. 7 000
3 725 500
VI. Fonden för låneunderstöd.
J ordbruksdepartementet:
8 a Lån till Aktiebolaget Fjärråssand..................... 45 000
VII. Fonden för statens aktier.
Kommunikationsdepartementet:
2 Utbyte och inlösen av aktier i Aktiebolaget Flygintressenter 141 000
Jordbruksdepartementet:
3 Förvärv av Aktiebolaget Fjäråssand................... 14 000
155 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket.
Inrikesdepartementet:
5 Världshälsovårdsorganisationens rörelsefond............. 150 000
Säger för kapitalbudgeten 49 075 500
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
18 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (18)
18 kopplingar.
- SU 1950:167 Memorial angående 19W/50. tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret a1 i texten
- Rskr. 1950:49 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tiUaggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50, i vad propositionen a1 i texten
- Rskr. 1950:25 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ytterligare uppskov med allmän fastighetstaxering. a1 i texten
- Rskr. 1950:27 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majrts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar geme a1 i texten
- Rskr. 1950:28 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående utgifter å tillagg sstat It till riksstaten för budgetåret 1949/50, i vad proposition a1 i texten