Sök i Ratio Lex

Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

1950-03-24 · 41 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:213, Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

Nr 213.

Kungl. Muj.ts proposition till riksdagen angående reglering av

sockernäringen i riket m. m.; given Stockholms slott

den 24 mars 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 24 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne, Lingman.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng.

Sockernäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas

stöd genom särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med

år 1932 ha dessa åtgärder inneburit, att den inhemska sockerindustrien

tillförsäkrats ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att

tillämpa vissa angivna priser och bestämmelser vid inköp av sockerbetor

och försäljning av socker. Sedan år 1940 garanterar staten därjämte industrien

täckning av vissa med sockertillverkningen förbundna kostnader, mot

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 213.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

det att sockerindustrien är redovisningsskyldig för sina inkomster av sockertillverkningen.

Sockerindustrien i landet har tidigare varit representerad

av två bolag, Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Mellersta Sveriges

sockerfabriksaktiebolag. År 1936 uppgick Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag

i Svenska sockerfabriksaktiebolaget. De nuvarande bestämmelserna,

grundade å ett kontrakt mellan sistnämnda bolag och staten, ha tillkommit

i överensstämmelse med beslut av 1949 års riksdag (prop. nr 195;

r. skr. nr 213) och gälla för tiden till och med den 30 april 1950.

De allmänna grunderna beträffande nu tillämpade åtgärder till

sockerbetsodlingens stödjande m. m.

Genom förordning den 20 maj 1949 (nr 228) har förordningen den 22

februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken förordning

trädde i kraft den 23 februari 1932 och enligt särskilda förordningar

skulle gälla till och med den 31 juli 1949, givits förlängd giltighet för

tiden till och med den 30 april 1950. Enligt förordningen nr 30/1932 får socker

(tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av annan än staten

eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Detta stadgande har

dock ej avseende å transitering, uppläggning å tullager och under visst villkor

provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik samt viss tullfri införsel.

Jämlikt 1 § förordningen den 16 maj 1924 (nr 119) angående transitering

av införselförbjudna varor, sådan denna paragraf lyder enligt förordningen

nr 252/1935, har stadgandet ej heller avseende å uppläggning i frihamn.

Den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter införselrätt av vara, som avses i förordningen

nr 30/1932, äger att lämna annan tillstånd till införsel därav.

Vara, som på grund av bestämmelserna i denna förordning icke får införas,

må, därest densamma icke är enligt lagen om straff för olovlig varuinförsel

att anse såsom olovligen införd, åter utföras under de villkor och

i den ordning, som tullstadgan föreskriver.

Gällande kontrakt med Svenska sockerfabriksaktiebolaget har återgivits

i Kungl. Maj :ts brev till generaltullstyrelsen den 20 maj 1949 angående

åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande, vilket brev intagits i SFS

nr 229. Beträffande innehållet i kontraktet torde jag få hänvisa till berörda

författning. Jag torde vidare här få erinra, att Kungl. Maj :t i nyssnämnda

brev tillkännagivit, att Kungl. Maj :t å Svenska sockerfabriksaktiebolaget

för tiden från och med den 1 augusti 1949 till och med den 30 april 1950

överlåtit rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

Sockerbetsodlingen och sockertillverkningen 1932—1949.

Såsom förut nämnts ha statsmakterna för odlingsåren 1932—1949 lämnat

sockerbetsodlingen särskilt stöd i den form, att den inhemska sockerindustrien

tillerkänts ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldig
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

het att vid inköp av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa

angivna priser och bestämmelser. Beträffande de grunder, efter vilka betpriset

bestämts under åren 1932—1947, torde få hänvisas till propositionen

nr 262/1948. För odlingen under ettvart av åren 1948 och 1949 har grundpriset

för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt satts till 5

kronor 30 öre, varjämte odlarna inom vissa områden erhållit ett arealtillägg.

Vidare har tillägg utgått för odling å särskilt stenbunden mark.

Rörande betareal, betskörd och betpris m. in. från och med kampanjåret

1936/37 torde följande uppgifter få meddelas.

Kampanjår

Betareal

för hela

riket

Skörderesultat

Betpris, öre

per deciton

Betskörd, inköpt

vikt

Socker-

halt

%

Grund- pris för

16 %

betor

Tillägg

för

socker-

halt

Extra

tillägg

Tillhopa

Hela

riket

ton

Deciton

per

hektar

1936/37 ....

51 368

1 799 565

350

18-19

225-00

30-80

12-00

267-80 !

1937/38 ....

55 241

2 076 740

376

18-11

255-00

33-63

—

288-63 !

1938/39 ....

50 760

1834 081

361

17-58

270-00

26-66

—

296-66

1939/40 ....

50 750

1 902 212

375

17-69

270-00

28-52

—

298-52

1940/41 ....

54 439

1859 635

341

17-82

310-00

35-26

—

345-26

1941/42 ....

53 403

1 843 680

345

18-07

410-00

53-04

—

46304

1942/43 ....

53 255

1 733 660

325

16-89

450-00

25-03

—

475-03

1943/44 ....

50 335

1 868 260

371

1710

450-00

30-80

—

480-80

1944/45 ....

54 979

1 803 350

328

17-04

450-00

29-12

—

479-12

1945/46 ....

54 586

1 814 414

332

17-51

465-00

43-88

—

1 508-88 |

1946/47 ....

54 664

1 777 062

325

17-60

465-00

43-72

—

1 508-72

1947/48 ....

48 203

1493 143

310

17-80

500-00

56-25

—

1 556''25

1948/49 ....

47 544

1 808 162

380

17-47

530-00

48-69

—

1 578-69

1949/50 ....

49 287

1 770 050

359

17-69

530-00

55" 9 8

—

1 585-98

Tillverkningen i riket av råsocker och raffinad har under de senaste åren

uppgått till de myckenheter, som redovisas i följande tablå.

.. Tillverkat Tillverkad

Kampanjar råsocker, ton raffinad, ton

1936/37 ............... 298 278 258 093

1937/38 ............... 345 428 292 127

1938/39 ............... 292 359 272 764

1939/40 ............... 308 411 343 727

1940/41 300 263 263 782

1941/42 ............... 308 162 262 650

1942/43 ................ 263 983 237 237

1943/44 ............... 290 907 239 641

1944/45 ............... 278 668 273 575

1945/46 ............... 294 405 233 778

1946/47 ............... 289 130 248 244

1947/48 ............... 242 706 219 084

1948/49 ............... 291 136 254 265

1949/50 ............... 290 754 (beräknat) 232 625

1 Därjämte har till betodlare som åren 1945—1949 tecknat kontrakt med Mörbylånga, Roma,

Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik utgått arealtdlägg, som — utslaget på dessa odlares

betskörd — utgjorde 8,33 öre per deciton för år 1945, 7,96 öre per deciton för år 1946, 8,85 öre

per deciton för år 1947, 7,43 öre per deciton för år 1948 och 7 08 öre per deciton för år 1949.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

Försäljningen av socker inom riket m. m.

Under tiden 1932—1939 gällde i avseende å sockerindustriens prissättning

å socker i huvudsak följande bestämmelser. Sockerbolagets priskurantpris

å krossmelis (K 5) skulle vara normerande för priskurantpriserna

å övriga sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å

K 5 åtföljdes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å K 5 bestämdes enligt samma grunder som dittills efter

världsmarknaden, varvid dock skulle gälla, att lägre pris för sagda sockersort

ej behövde tillämpas än ett visst bestämt pris, vilket på sätt framgår

av följande tablå varierade under åren omedelbart före och efter krigsutbrottet.

Monopolåret Fastställda minimipriset å K 5

l/s icm_28/, icrn |31 öre Per k8 för tiden Va—20/n 1936

(30 öre per kg därefter

V3 1937—28/* 1938 .................. 32 öre per kg

Vs 1938—29/s 1940 .................. 32 öre per kg

Med hänsyn till läget utomlands kunde detta system ej tillämpas på sockerproduktionen

under monopolåret 1940/41. På sätt framgår av vad förut

anförts har under denna tid och därefter ett sådant system tillämpats, att

staten med viss inskränkning garanterat bolaget täckning för de med sockertillverkningen

förbundna kostnaderna mot det att bolaget varit redovisningsskyldigt

för sina på grund av sockertillverkningen erhållna inkomster.

Det har förutsatts, att priserna skola av Kungl. Maj :t så avvägas, att

den staten åvilande garantien principiellt och i stort sett infrias genom bolagets

sockerförsäljningar, en princip som emellertid under vissa av krigsoch

efterkrigsåren, i syfte att förebygga höjd prisnivå, icke ansetts böra

följas.

Rörande de under senare år faktiskt tillämpade priserna å socker av de

viktigaste märkena må anföras följande uppgifter.

Priskurantpriserna i öre per kg enligt

Tidsperiod

sockerbolagets noteringar

Krossmelis

Bitsocker

Toppsocker

S8/i

1937—21/4

1939 .............

............... 32

38

39

22/4

1939— 3/6

1939 .............

............... 33

39

40

4/5

1939_23/7

1939 .............

............... 34

40

41

24/?

1939-30/j

1939 .............

............... 33

39

40

31/j

1939— o/x 2

1939 .............

............... 32

38

39

7/l2

1939—31/a

1940 .............

............... 34

40

41

V*

1940—28/a

1941.............

............... 38

44

45

73

1941— V u

1941.............

............... 41

47

48

7u

1941—12/7

1942 .............

............... 45

51

52

13/7

1942— Vi

1947 .............

............... 49

55

56

*/l

1947— «/6

1947 .............

............... 60

66

_

7*

1947—17/5

1948 .............

............... 63

69

_

18/6

1948-

............... 65-25

71-25

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 213.

5

Sockerbolagets försäljningar av raffinerat socker ha under de senaste

åren uppgått till följande myckenheter.

1937/38

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

1947/48

1948/49

271812 ton

293 221 »

326 387 »

252 023 »

245 954 »

264 752 »

228 423 *

276 275 »

245 977 »

246 391 »

237 319 »

228 401 »

Den höga siffran för året 1938/39 är till stor del förorsakad av vissa av

kristidsomständigheter föranledda lagringsköp. Dylika förekommo i än

större omfattning under hösten 1939, i det sockerbolagets försäljning av

socker under femmånadersperioden augusti—december 1939 med icke mindre

än cirka 40 000 ton översteg den för samma månader normala försäljningen.

Lagringsköpen fortforo in på året 1940, till dess ransonering infördes

den 10 april sistnämnda år. Den låga försäljningssiffran för 1943/44

beror på att under den våren och försommaren 1944 rådande strejken i sockerfabrikerna

intet socker kunde expedieras från fabrikerna, ett förhållande

som utjämnades genom ökade expeditioner det följande året. Sockerransoneringen

har upphävts med utgången av augusti 1949.

Statens sockernämnds verksamhet m, m.

Sedan Kungl. Maj:t den 19 april 1940 i enlighet med riksdagens beslut

godkänt det i propositionen nr 189/1940 L intagna kontraktet mellan staten

och Svenska sockerfabriksaktiebolaget, utfärdade Kungl. Maj :t den 10

maj 1940 (SFS nr 377) ny instruktion för statens sockernämnd att lända

till efterrättelse från och med den 1 juni 1940. I samband därmed erhöll statens

sockernämnd från sistnämnda dag ändrad sammansättning. Enligt

den nya ordningen är sockernämndens viktigaste uppgift att granska sockerbolagets

verksamhet, vartill komma vissa andra uppdrag såsom att utöva

upplysningsverksamhet beträffande arbetslöner in. m. ävensom, enligt

särskild författning, att fördela statsanslag och statslån till enskilda järnvägar

för utförande av lastningsanordningar för sockerbetor. Nämnden har

slutligen på särskilt uppdrag ägt att utöva tillsynen över den av bolaget på

statens uppdrag bedrivna sockerimporten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition in 213.

I skrivelse den 20 mars 1950 har statens sockernämnd lämnat en redogörelse

för sin verksamhet under det senaste året.

Skrivelsen innehåller till eu början en redogörelse för granskningen

av socker bolagets verksamhet. Härutinnan anföres

följande.

Sockerbolagets verksamhet, i vad den avser sockerrörelsen och dess biprodukter

samt statens förhållande därtill, har alltsedan den nuvarande

sockernämndens tillkomst, alltså för åren 1939/40—1949/50, reglerats genom

av riksdagen årligen godkända kontrakt mellan staten och bolaget.

Kontrakten innebära bland annat, att staten för de båda första kontraktsåren

helt och därefter i den begränsade utsträckning som angives i det

följande svarat för täckning av bolagets kostnader för sockrets och dess

biprodukters tillverkning och försäljning ävensom för åren 1939/40—

1942/43 visst vinstbelopp (kapitalränta), mot det att bolaget varit redovisningsskyldigt

för sina inkomster av samma rörelse, allt enligt vissa i

kontrakten närmare angivna bestämmelser. Frånsett de två första åren

ävensom verksamhetsåret 1949/50 ha avtalens giltighet begränsats till ett

år. Avtalen ha efter förhandlingar årligen förnyats, varje gång med vissa

ändringar, förestavade av det senast gångna kontraktsårets erfarenheter.

De ursprungliga bestämmelserna ändrades sålunda i 1941 års kontrakt

bland annat därutinnan, att vissa fasta kostnadsposter utbrötos ur statsgarantien

och fastlåstes vid ett visst fixerat belopp — 4,45 öre — per kilogram

tillverkat råsocker oavsett tillverkningens storlek. I 1942 års kontrakt

medgavs vid i stort sett oförändrade bestämmelser i övrigt en höjning

av den på angivet sätt låsta kostnadsposten från 4,45 till 5,2: öre, beroende

på den genom krisen förorsakade kostnadsstegringen å löner och material.

I 1943 års kontrakt utsträcktes den låsta kostnadsposten att omfatta förutom

de tidigare däri ingående kostnadsposterna flertalet av bolagets övriga

kostnader för sockrets tillverkning och försäljning ävensom förräntning

av bolagets eget kapital (vinst). Utanför den låsta posten kommo

huvudsakligen att ligga sådana på förhand mera svårfixerbara kostnader,

såsom betkostnader, bränsleutgifter, emballage, räntor och frakter. I samband

härmed höjdes den låsta kostnadsposten från 5,22 till 17,22 öre per

tillverkat kilogram råsocker, siffran baserad dels på en råsockertillverkning

av 272 000 ton eller samma som tidigare år, dels på den före prisstoppet

den 1 november 1942 rådande löne- och kostnadsnivån. Från och med

1943 års kontrakt är bolaget sålunda hänvisat till att inom den låsta posten

finna förräntning av bolagets i sockerrörelsen investerade kapital. För

bolaget innebär detta utsikter till såväl vinster som förluster, växlande

allt efter skördeutfallet och bolagets möjligheter att sänka de inom den

låsta posten liggande kostnaderna. I 1944 års kontrakt bibehölls den låsta

posten oförändrad och även i övriga avseenden gällde i stort sett samma

bestämmelser som föregående år, med den avvikelsen likväl, att staten garanterade

bolaget att till visst pris få avyttra det lager av melass, som

vid kontraktsårets utgång överstege ett till 2 500 ton beräknat normallager.

Därjämte gjordes vissa uttalanden rörande ifrågasatt avveckling av rekonstruktionsfonderna,

i vad bestämmelserna hänförde sig till mindre betydande

förnödenheter. 1945 års kontrakt innefattade i huvudsak samma

bestämmelser som det närmast föregående, dock med avvikelser i två avseenden.

Sålunda höjdes den låsta posten från 17,22 till 17,33 öre per kilogram

tillverkat råsocker, därigenom att i denna post för enkelhetens skull

inräknades ett belopp av cirka 300 000 kronor (= cirka 0,n öre per kilo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 213.

gram råsocker), vilket belopp genom Kungl. Maj :ts sommaren 1944 meddelade

beslut garanterats bolaget för täckande av dettas merkostnader till

följd av den då träffade avtalsuppgörelsen i lönekonflikten. Härjämte intogs

på hemställan av bolaget en ny bestämmelse i kontraktet, enligt vilken

bolaget på i kontraktet närmare angivna villkor medgavs rätt att nedskriva

ersättnings- och surrogatvaror för bränsle och emballage till en

prisnivå, som motsvarade bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen

ingående varor. I 1946 års kontrakt lämnades oförändrade bestämmelserna

i föregående års kontrakt med undantag för den låsta posten, vilken

sänktes från 17,3.? till 17,15 öre per kilogram tillverkat råsocker. I 1947

års kontrakt gällde fortfarande samma bestämmelser som i 1946 års kontrakt

med den avvikelsen enbart, alt den låsta posten på grund av den

betydande ökningen av kostnaderna, särskilt lönerna, höjdes från 17,is till

18,43 öre per kilogram tillverkat råsocker. Beloppet 18,43 öre hänförde sig

till s. k. skärpt krisraf finad. 1948 års kontrakt skilj de sig i följande avseenden

från tidigare års kontrakt. Dels innefattades under den låsta posten

jämväl betfrakter och vågstationer och dels gjordes den låsta posten

rörlig i förhållande till den tillverkade råsockerkvantiteten. Vid beräkningen

av denna — multipeln -- skulle den under räkenskapsåret tillverkade

råsockerkvantiteten avrundas uppåt till närmast hela miljontal kilogram.

Om råsockerkvantiteten uppginge till 260 miljoner kilogram, skulle

ifrågavarande belopp utgöra 22,20 öre. Om råsockertillverkningen bleve

mindre eller större än 260 miljoner kilogram, skulle av nyssnämnda belopp

hälften bliva bestående, under det att återstående beloppet gjordes

rörligt och beräknades som hälften av kvoten mellan de låsta kostnaderna

och den tillverkade råsockerkvantiteten. Därvid skulle sagda kostnader,

som vid 260 miljoner kilogram råsocker beräknades utgöra 57 716 000 kronor,

minskas respektive ökas med 66 300 kronor för varje miljon kilogram,

som den avrundade råsockerkvantiteten understege resp. överstege 260

miljoner kilogram. Det sammanlagda beloppet skulle dock icke överstiga

23,2i öre och ej heller understiga 21,39 öre per kilogram råsocker. Den underliggande

kalkylen hade sålunda baserats på en råsockerkvantitet av

260 000 ton mot 285 000 ton tidigare år, för vilken förstnämnda kvantitet

den låsta posten utgjorde 22,20 öre, medan multipeln i övrigt gjordes rörlig

i förhållande till storleken av den tillverkade råsockerkvantiteten. Detta

innebar, att med avtalet förenade risker och chanser i jämförelse med vad

tidigare varit fallet begränsades till hälften. Den låsta kostnadspostens belopp

hänförde sig alltjämt till skärpt raffinad utom såvitt gäller adantsocker,

som enligt särskilt Kungl. Maj :ts beslut fick tillverkas. Vad slutligen

angår innevarande verksamhetsår, alltså 1949 års kontrakt, skiljer

sig detta från närmast föregående års i följande avseenden. På grund av

den år 1948 beslutade ändringen av bokslutsdagen från den 31 juli till den

30 april har i det nya avtalet avtalstiden ändrats att avse endast nio månader,

alltså tiden den 31 augusti 1949—den 30 april 1950. Detta har föranlett

eu mot den minskade avtalstiden svarande nedskärning av de i den

låsta kostnadsposten ingående belopp, vilka bolaget äger tillgodoräkna sig

för skattebetalning och såsom bidrag till förräntning av eget kapital. Härvid

bar likväl förutsatts, alt 1948 och 1949 års avtal icke skola utgöra hinder

för utdelningens bibehållande vid tidigare år utgående belopp. Vidare

har i 1949 års avtal de ändringarna vidtagits, att bland de låsta kostnadsposterna

ytterligare innefattats posten råsockerfrakter och i posten avlöningar

inräknats meravlöningar för tillverkning av adantsocker. Slutligen

har i avtalet den ersättning, som bolaget för de låsta kostnadsposterna

äger tillgodoräkna sig per kg tillverkat råsocker, sänkts från 22,20 till 20,01

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 213.

(20,30) öre vid en råsockertillverkning av 260 000 ton. Därjämte har ersättningen

i fråga liksom i 1948 års avtal gjorts rörlig i förhållande till storleken

av den tillverkade kvantiteten. Då det emellertid ansetts, att multipel11

borde visa ungefär lika stark nedgång vid stigande sockermängd som

i 1948 års avtal, har den fixerade delen beräknats till 4/10 av de förut angivna

öretalen 20,oi och 20,30 vid 260 000 ton råsocker, medan den rörliga delen

beräknats såsom °/10 av kvoten mellan de icke statsgaranterade kostnaderna

(exklusive resp. inklusive merkostnaderna för fredsraffinering)

och kvantiteten råsocker. Det sammanlagda beloppet skall dock icke överstiga

21,36 ( 21,65) öre och ej heller understiga 19,02 (19,31) öre per kg råsocker.

Av de angivna beloppen hänföra sig de inom parentes angivna till

iredsraffinering och de övriga till s. k. skärpt krisraffinering. De angivna

ersättningsbeloppen 22,20 och 20,01 öre äro givetvis knappast jämförbara,

enär i 1949 års avtal de låsta kostnadsposterna i allmänhet inräknats

med för endast nio månader kalkylerade belopp och därjämte bland de

låsta kostnadsposterna tillkommit två nya. Slutligen ha i årets liksom i

tidigare avtal bestämmelser träffats rörande avveckling av rekonstruktionsfonderna

för förnödenheter å låsta konti ävensom rörande reglering av

eftersläpning respektive förelöpning i raffinerad råsockerkvantitet. Det nu

gällande kontraktet utgår den 30 april 1950, dock med vissa övergångsstadganden^

rörande lagerdispositioner och lagervärderingar samt rörande

salupriset å utgående socker- och melasslager.

Genom beslut den 9 september 1949 har Kungl. Maj :t medgivit, att tillverkning

av helraffinerat socker finge återupptagas. Under 1949 års avtalsförhandlingar

beräknade bolaget med utgångspunkt från en råsockertillverkning

av 255 000 ton och en raf finad tillverkning av 221 800 ton, att merkostnaderna

vid återgång till helraffinering skulle komma att uppgå till

sammanlagt 1 642 000 kronor. Av beloppet avsågos 858 000 kronor för avlöningar,

förbrukningsartiklar och omställningskostnader samt 784 000 kronor

för bränsle. Merkostnaden inom den låsta posten skulle i raffinad räknat

motsvara 0,39 öre per kg. Utvecklingen på bränslemarknaden har emellertid

medfört, att de för helraffineringen kalkylerade bränslemerkostnaderna

komma att bliva väsentligt högre än de beräknade.

Rörande den av bolaget på statens uppdrag bedrivna importverksamheten

finnas i kontrakten alltsedan 1942 intagna vissa grundläggande bestämmelser,

enligt vilka bland annat importverksamheten skall bedrivas såsom eu

från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning in. in., skola därför icke ingå under

statens garanti enligt kontrakten. För dylika utgifter liksom för redovisning

av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna gäller i

stället vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och bolaget.

I det i anslutning härtill mellan Kungl. Maj :t och bolaget ingångna

särskilda avtalet om sockerköp från utlandet stadgas bland annat, att importsockret

skall användas för ändamål och enligt anvisningar och bestämmelser

om pris m. in., som må vara meddelade av Kungl. Maj :t eller den

myndighet, åt vilken Kungl. Maj :t därtill lämnar behörighet. Staten åtager

sig å sin sida att svara för täckning av bolagets nödiga kostnader för

uppdragets utförande, mot det att bolaget gent emot staten redovisar sina

samtliga inkomster å samma rörelse.

Nämnden har jämlikt sin instruktion utövat en fortlöpande tillsyn över

sockerbolagets verksamhet, i vad denna beröres av gällande kontrakt och

avtal. Nämnden har härvid ägnat särskild uppmärksamhet åt frågor ro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 213.

9

rande tillämpningen av bestämmelserna i 4 § i kontraktet, avseende bolagets

redovisningsskyldighet för sina inkomster samt statens åtaganden att

svara för täckning av bolagets kostnader. I sådant syfte har nämnden i

likhet med vad fallet varit tidigare år och efter enahanda grunder, som

omnämnts i tidigare verksamhetsberättelser, granskat bolagets verksamhet,

tagit del av styrelsens protokoll samt genom auktoriserad revisor och en

biträdande revisor fortlöpande och ingående genomgått och granskat såväl

huvudkontorets som brukens räkenskaper. Resultaten av granskningsarbetet

ha framlagts för nämnden i form av rapporter och ingående hela sockerrörelsen

berörande analyser av bolagets balans- samt vinst- och förlusträkningar.

Härigenom ävensom ur handlingar i övrigt berörande sockerrörelsen

och dess biprodukter, genom fortlöpande överläggningar med bolagets

ledning, genom förhandsinformationer samt genom inspektion av bruk

och andra anläggningar har nämnden följt och bildat sig en uppfattning om

de viktigare affärshändelserna. Slutligen har nämnden för fullgörande av

sina åligganden jämlikt § 5 e i instruktionen genom periodvis upprättade

räkenskapssammandrag för huvudkontor och bruk ävensom genom kalkyler

och kostnadsberäkningar för den ej tilländalupna tiden av kontraktsåret

följt tillverkningskostnaderna och deras förändringar i fråga om socker och

dess biprodukter, vilket föranlett anmälan till Kungl. Maj :t rörande differensen

mellan sockrets tillverkningskostnader och dess försäljningspris.

Rörande granskningen av sockerbolagets verksamhet under tiden den 1

augusti 1948—den 30 april 1949 har nämnden anfört.

De allmänna betingelserna för betodling och sockerproduktion under här

förevarande verksamhetsår förete gent emot närmast föregående år en mycket

betydande förbättring. Arealen var emellertid den lägsta hittills under

statsregleringsperioden och minskade huvudsakligen på grund av bristen

på arbetskraft från 48 203 till 47 544 hektar eller med cirka 1,4 procent.

Trots den sålunda minskade basen för sockerrörelsen utvecklade sig kampanjen

ytterst gynnsamt för såväl jordbruket som sockerindustrien. För betodlarna

blev arealskörden tack vare gynnsam väderlek den högsta sedan

1932 (samma skörd 1947 den lägsta sedan 1931), den ökade från 30 976

till 38 031 kilogram betor eller med cirka 22,8 procent, medan råsockerskörden

per hektar ökade från 5,035 till 6 124 kilogram eller med cirka 21,6 procent.

Inköpta betmängden ökade från 1 493 000 till 1 808 000 ton eller med

21,6 procent. Smutsprocenten ökade visserligen från 7,52 till 11,59 och sockerhalten

nedgick på grund av den regniga väderleken från 17,80 till 17,47 procent,

men samtidigt ökade betpriset jämlikt statsavtalet från 500,oo till 530,oo

öre per deciton. Härtill kom sedan tillägget för sockerhalt över 16 procent

48,69, arealtillägget vid vissa bruk 0,se samt den under året från 20 till 40

öre per deciton betor höjda ersättningen för täckningskostnader 10,38, varigenom

totala genomsnittliga betpriset ökade från 562,79 till 589,93, allt öre

per deciton. Betinkomsten i kronor per hektar ökade genom här berörda

faktorer från 1 745 till 2 244 eller med cirka 28,6 procent. För sockerbolagel

innebar kampanjsiffrorna eu kraftigt ökad råsocker- och raffinadtillverkning

och därmed givetvis minskade tillverkningskostnader och högre kapitalränta,

ehuru den ökade vinsten å sockerrörelsen till eu del även kom

statsregleringen tillgodo. Råsockertillverkningen ökade från 242 700 till

cirka 291 100 ton och i fabrikationshänseende besvärades tillverkningen icke

av de fabrikationstekniska svårigheter, som närmast föregående år förefunnos.

Råsockertillverkningen i procent av avverkad hetvikt var sålunda

ungefär densamma som närmast föregående år, trots eu för året icke oväsentligt

minskad sockerhalt. Den tillverkade råsockerkvanlitcten motsvara
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj.ts proposition nr 213.

de efter avdrag av den för sirapstillverkningen erforderliga råsockerkvantitelen

en raffinadtillverkning å cirka 250 000 ton.

Beträffande själva sockertillverkningen har av årets råsockerproduktion

1 961 ton tillhandahållits bryggerier, sidorörelser och kunder, 246 497 ton

förarbetats till raffinad och sirap och utgående råsockerlagret ökats med

39 587 ton. Då den i kontraktet låsta posten beräknats på en mot råsockerproduktionen

svarande raffinadtillverkning, har bolagets för verksamhetsaret

redovisade driftsresultat därför i viss mån i förbättrande riktning påverkats

av den i förhållande till råsockerproduktionen minskade raffinadtillverkningen.

Den under året låsta posten har omfattat kostnadsposterna

underhåll, avskrivningar, skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens

fria förfogande stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar,

omkostnader, körsel, vagnshyra, betfrö, försäkringar, betfrakter, vågstationer

samt förräntning av bolagets eget kapital (vinst). Bolaget har haft

att själv täcka dessa kostnader mot det att bolaget för avtalsår räknat fått

tillgodoräkna sig 21,39 öre för varje under året i fråga tillverkat kilogram

råsocker, beloppet vad raffinadtillverkningen beträffar hänförande sig till

s. k. skärpt krisraffinad. Nämnden har ingående granskat såväl de "låsta

som de garanterade kostnadernas utveckling och har nämndens granskningsarbete

härvid fortgått efter enahanda linjer, som angivits i tidigare års

berättelser. När så ansetts önskvärt eller erforderligt har nämnden härjämte

föranstaltat om utredningar och undersökningar rörande olika sidor

i bolagets ekonomiska och industriella verksamhet. Dylika undersökningar

och utredningar ha verkställts rörande över- och undervikter vid bruken

och den därav betingade råsockervolymen och dennas omräkning i förkrigstillverkning,

rörande bolagets torv- och vedomkostnader och merkostnader

för hantering av svenska kol, oljeomkostnader, rörande reglering av raffinadkostnaderna

jämlikt kontraktets 4 § 1 mom. 5 stycket, rörande övergång

från skärpt krisraffinering till kris- respektive fredsraffinering, rörande

betlossningsanordningar vid järnvägarna, rörande betor, levererade

efter kampanjens slut, rörande rationaliseringsvinster vid nedläggandet av

driften vid bruket i Lidköping, rörande fraktbidrag vid sockerleveranser

m. in. Genom utredningen rörande råsockervolymen har med tillämpande

av i tidigare verksamhetsberättelser angivna grunder för fastställande av

över- och undervikter vid bruken och för de nuvarande kvaliteternas omräknande

i råsocker i avtalets mening den råsockerkvantitet, som skall ligga

till grund för beräkningen av det belopp, bolaget enligt kontraktets 4 § 1

inom. 1 stycket äger tillgodoräkna sig för täckandet av de låsta kostnaderna,

fastställts utgöra 2 911 358 deciton mot i bokslutet angivna 2 913 463

deciton. Bokslutssiffran är sålunda beräknad 2 105 deciton för högt, vilket

likväl i motsats till tidigare år på grund av bestämmelserna i 1948 års statsavtal

icke föranleder någon kreditering av statsregleringens konto för differensen

enär båda kvantitetssiffrorna ligga inom ett och samma milliontal

kilogram råsocker.

Beträffande kostnaderna har sockernämnden ytterligare anfört, att nämnden

ingående granskat inköps-, förbruknings- och lagervärden ävensom

kostnaderna för de viktigaste förnödenheterna, särskilt i vad avsåge de statsgaranterade

kostnaderna såsom för bränsle och emballage. Härvid har nämnden

framhållit följande.

Bränslekostnaderna ha påverkats av att rekonstruktionen av stenkolslagren

väsentligt ökat (från 59 309,52 år 1947/48 till 109 828,m ton 1948/49),

varvid rekonstruktionen skett till ett i genomsnitt från kr. 67: 05 år 1947/48

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kangl. Maj.ts proposition nr 213.

till kr. 69:35 per ton höjt rekonstruktionspris. Förbrukningspriset å stenkolen

har härigenom ävensom på grund av i någon mån förbättrad kvalitet

ökat från kr. 69: 41 till kr. 69: 92 per ton, medan samma pris per 1 600 ve

förblivit oförändrat eller kr. 11: 22 per 1 000 ve. Orsakerna till stegringen i

förbrukningspriset äro förutom ökningen av rekonstruktionen i huvudsak att

hänföra till det under året från kr. 64: 12 till kr. 69: 15 per ton höjda inköpspriset.

Den tendens till ökad bränslekostnad, som genom anförda omständigheter

förelegat, har likväl beträffande råsockerbruken mer än utjämnats

av föreliggande utgiftsminskningar, beroende dels på till en obetydlighet minskad

användning av ersättningsbränslen och därmed bortfallande merkostnader

för hantering av dylika bränslen, dels på betydligt minskad oljeeldning

och väsentligt minskade oljeomkostnader (nedgång cirka kr. 493 000),

dels slutligen på råsockerbrukens väsentligt förbättrade bränsleekonomi.

Förbrukningen i 1 000 ve har sålunda 1948/49 utgjort 20: 56 per 100 kg tillverkat

råsocker, medan förbrukningen närmast föregående år utgjorde 21: 93

alltså en besparing med 6,7 procent. Trots att genomsnittspriset lör förbrukat

bränsle stigit från 11: 55 till 12: 25 kronor per 1 000 ve, beroende huvudsakligen

på ökat pris på eldningsolja (21,8 procent), hava bränslekostnaderna

vid råsockerbruken på grund av ovan anförda omständigheter minskat med

7 procent eller med cirka 1 045 000 kronor. Bränslekostnaderna vid_ raffinaderierna

hava däremot ökat med cirka 6,4 procent eller med kr. 0: 05 per 100

kg tillverkad raffinad. Kostnadsökningen kan helt tillskrivas den under hela

räkenskapsåret vid Landskronabruket bedrivna adantsockertillverkningen,

vilken erfordrar mera bränsle än övrigt bitsocker. Merkostnaden av denna

anledning — utslagen på hela raffinadtillverkningen — har utgjort kr. 0: 09

per 100 kg raffinad. Samtliga raffinaderier och fem råsockerbruk hava för

närvarande anläggningar för oljeeldning. På grund av bristen på olja måste

1948/49 flertalet av dessa bruk demontera sina oljeanläggningar och återgå

till koleldning. Under innevarande år har med rikligare oljetillförsel och

sedan bruken vidtagit anstalter för eldning med eldningsolja IV ånyo allmän

återgång till oljeeldning ägt rum. Kostnaderna härför ha påförts oljeomkostnader.

Den den 1 augusti 1945 införda arbets- och bränslebesparande

s. k. skärpta krisraffineringen har fortsatts jämväl det senast gångna året,

dock med den avvikelsen, att adantsockertillverkningen, som med Kungl.

Maj :ts medgivande återupptogs i maj 1948, hela året bedrivits vid Landskronabruket.

Adantsockertillverkningen under året har utgjort 16 872 ton

och har överpriset, 5 öre per kg, med avdrag för den sockerbolaget tillkommande

ersättning för merkostnader, tillförts sockerrörelsen.

Av övriga statsgaranterade kostnader, räknade per 100 kg raffinad, förete

emballagekostnaderna betydande uppgång med cirka 23 procent, beroende

beträffande paketemballage (cirka 32 procent) och säckar huvudsakligen på

den från och med den 1 juli 1948 utgående pappersaccisen å 15 öre per kilogram

samt på i övrigt stegrade papperskostnader. Betydande stegring (cirka

14 procent) företer även emballagekontots största kostnadspost — sockerlådorna

— beroende på starkt stigande lådpris samt ökad tillverkning av

bitsocker i lådor. Slutligen har E-sockrets återkomst i marknaden i någon

mån påverkat kostnadsutvecklingen. Sjöfrakterna för såväl råsocker som

raffinad ha nedgått, beroende på beträffande råsockret, att mindre kvantitet

befraktats än som insmälts, beträffande åter raffinaden, att den ciflevererade

raffinadkvantiteten avsevärt minskats, i det denna under 1948/49 delvis

ersatts med importerad raffinad. Kostnadsminskningen har därjämte påverkats

av den kortare seglationsperioden. Järnvägsfrakterna för råsocker ökades

under året med 45 procent, beroende på ökning i den transporterade

kvantiteten ävensom på att höjningen av fraktsatserna den 1 januari 1948

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

med 5 öre per 100 kg verkat hela året. Beträffande raffinadfrakterna blevo

dessa kostnader, räknade per 100 kg, på grund av fraktstegringen oförändrade,

oaktat den järnvägstransporterade kvantiteten nedgick till hälften mot

1947/48. I den mån sjötransporterna ägt rum med egna eller dotterföretags

båtar ha de debiterade fraktsatserna konstaterats icke överstiga de i marknaden

gällande.

Vidare har nämnden rörande verksamhetsåret 1948/49 anfört följande.

Bolagets investeringsverksamhet, som under de första efterkrigsåren företedde

en av tidsförhållandena föreskriven begränsning, har de senaste åren

utvisat en fortgående ökning och utgjorde det senast gångna året cirka 9,9

miljoner kronor. I första hand hänförde sig ökningen till försämringen av

penningvärdet men även i viss mån till ökad rationalisering. De av bolagets

styrelse beviljade anslagen för investeringsändamål äro icke oväsentligt

större men ha liksom tidigare år ej i full utsträckning kunnat tagas i anspråk,

enär rådande svårigheter i fråga om arbetskraft och material samt

långa leveranstider föranlett, att beslutade rationaliseringsåtgärder icke kunnat

färdigställas inom tidsperioder, som tidigare år varit vanliga.

Bolagets likviditetsställning har under det senast gångna året formellt

sett försämrats, beroende på den stora råsockertillverkningen, den omfattande

sockerimporten och framför allt på den tidigare bokslutsdagen — den

30 april i stället för under tidigare år den 31 juli. En försämring i likviditeten

är likväl en normalt återkommande företeelse under kampanjen och

de närmast påföljande månaderna, då finansieringen av de vid denna årstid

betydande sockerlagren kräver stora medel. De främmande skulderna

ha i bokslutet ökat med 30,5 miljoner kronor, under det samtidigt de lätt

realiserbara tillgångarna minskat med 10,4 miljoner kronor. Lagertillgångarna

ha emellertid samtidigt ökat med 45,9 miljoner kronor. Likvida tillgångar

ha sålunda sammanlagt ökat med 35,5 miljoner kronor. Ställningen

har sålunda i själva verket förbättrats med 5,o miljoner kronor, ehuru förändringarna

i balansens sammansättning innebära en omvandling av bankoch

liknande rörelsemedel i under nuvarande förhållanden och under förutsättning

av fortsatt drift mindre likvida och mindre lätt realiserbara varutillgångar.

Beträffande uträknandet av rekonstruktionsfonderna kan nämnas att till

grund för värdesiffrorna ligger en fullständig inventering av förnödenheterna

med värdesättning enligt bestämmelserna i statsavtalet. Beträffande

alla förnödenheter å icke låsta konti har rekonstruktionen ägt rum i enlighet

med bestämmelserna i statsavtalet d. v. s. till gällande dagsvärden. Beträffande

åter förnödenheterna å låsta konti ha hithörande rekonstruktionsfonder

i enlighet med punkt 5 i allmänna uttalanden till 1948 års statsavtal

avvecklats, varvid bolaget med ledning av en av bolaget verkställd utredning

rörande rekonstruktionsfonderna å låsta konti debiterat statsregleringen

123 118 kronor, utgörande skillnaden mellan de balanserade rekonstruktionsfonderna,

för vilka statsregleringen burit kostnaderna, och

det på basis av de i december 1947 gällande priserna uträknade erforderliga

rekonstruktionsbeloppet.

Den av bolaget på Kungl. Maj :ts uppdrag omhänderhavda sockerimporten

har i fråga om importen från Danmark bedrivits efter enahanda linjer

som tidigare år. Under verksamhetsåret 1948/49 har av bolaget från Danmark

importerats 30 915,5 ton, varjämte från tidigare års danska import

inbalanserats 14 269,7 ton. Härav har under året till industriella förbrukare

inom landet försålts 24 603,8 ton, varjämte 8 716,9 ton tillhandahållits industrier

för möjliggörande av viss ur landets synpunkt angelägen export av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

13

produkter, för vilkas framställning socker erfordras. Utgående lagret

danskt socker redovisas per den 30 april 1949 med 11831,4 ton, vilket i

bokslutet värdesatts till inköpspriset + havda inköpskostnader, varvid

framkommit ett överskott för året å 1 710 823 kronor 10 öre. Detta belopp

har jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 19 mars 1948 och den 4 mars 1949

krediterats livsmedelskommissionens clearingkassa för kolonialvaror. Innan

överskottet framkommit, har bolags jämlikt särskilt Kungl. Maj :ts

beslut för täckande av sina interna kostnader för distributionen av danskt

socker tillgodoräknat sig 1 öre per kilogram på den svenska marknaden

försålt socker. I enlighet härmed har bolaget i senaste bokslutet påfört

kontot »Danskt socker» ett belopp av 333 205 kronor och 90 öre.

Förutom här nämnda sockerimport från Danmark har import av raffinad

ägt rum under året från England, Tjeckoslovakien och Polen. Jämlikt

särskilt Kungl. beslut inköptes sålunda 1947/48 från England 29 991,8

ton, av vilken kvantitet slutleverans ägt rum 1948/49 med 16 256,5 ton. Av

de från England importerade raffinadkvantiteterna ha under det senaste

året till konsumenter i Sverige försålts 7 496,5 ton, varå uppstått ett underskott

å 740 949 kronor 81 öre. Förlusten har debiterats livsmedelskommissionens

clearingkassa. Utgående lagret engelskt socker utgjorde per den

30 april 1949 18 628,8 ton, varav i heredskapslager 10 367,7 ton, allt i bokslutet

upptaget till anskaffningskostnaden. Bolaget har såsom ersättning

för kostnader i samband med distributionen tillgodoräknat sig 149 930

kronor. Från Tjeckoslovakien har bolaget jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande

den 8 april 1949 inköpt 10 000 ton raffinerat socker. Från Polen har

vidare inköpts 2 000 ton socker, vilket köp godkänts av Kungl. Maj :t genom

beslut den 19 augusti 1949. Båda de senare sockerpartierna voro vid

bokslutsdagen den 30 april 1949 endast delvis inkomna i landet. Någon försäljning

av detta socker har 1948/49 icke ägt rum och då sockret i bokslutet

värdesatts till anskaffningskostnaden, har sockerimporten i fråga icke

påverkat det gångna årets vinstresultat. Slutligen har av den under 1947/

48 av importerat Cuba-råsocker tillverkade raffinadkvantiteten, 18 309,6

ton, under det senast gångna verksamhetsåret till konsumenter i Sverige

försålts 7 779,8 ton, medan i heredskapslager upplagts 3 110,6 ton, varefter

som vanligt lager i senaste bokslut utbalanseras 18 ton, samtliga lager värdesatta

till anskaffningsvärdet. Det 1948/49 å Cuba-raffinaden redovisade

överskottet, 1 319 296 kronor 66 öre, har i bokslutet, jämlikt kungl. beslutet

den 19 mars 1948, krediterats livsmedelskommissionens clearingkassa för

kolonialvaror. Ersättningen till bolaget för distributionen av här ifrågavarande

socker har utgått med 208 051 kronor 66 öre enligt särskilt mellan staten

och bolaget träffat avtal.

Under 1948/19 har på anmodan av livsmedelskommissionen en viss spridning

av sockerlagren, s. k. beredskapslagring, ånyo företagits. Vid räkenskapsårets

slut innelågo sålunda i heredskapslager 1 343,8 ton svenskt socker

samt 3 110,6 ton Cuba- och 10 367,7 ton engelsk raffinad eller sammanlagt

14 822,i ton. Kostnader för denna lagring, vilka beräknats icke kunna

återvinnas vid en kommande försäljning, 78 296 kronor 34 öre, ha jämlikt

avtalets 4 ij 1 inom. påförts icke låsta konti inom sockerrörelsen och sålunda

innefattats under statens garanti, medan övriga kostnader utbalanserats

såsom tillgång i bokslutet.

Beträffande dispositionen av den svenska råsockerproduktionen kan nämnas

att av den bryggeriindustrien året 1947/48 tilldelade råsockerkvantiteten,

6 000 ton, varav nämnda år disponerades 4 273,j ton, det senast gångna

året ytterligare 1 531,2 ton tagits i anspråk. Sammanlagt ha sålunda de två

senaste åren till bryggerierna levererats 5 804,4 ton, varå framkommit

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

överskott å respektive 1 071 763 kronor 16 öre och 359 085 kronor 6 öre.

Dessa belopp ha jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 12 december 1947 krediterats

livsmedelskommissionens clearingkassa.

Vid sin granskning av sockerbolagets verksamhet året 1948/49 har nämnden

slutligen ingått på bolagets bokslut för sagda tidsperiod. I delta hänseende

har nämnden anfört.

Enär räkenskapsåret 1948/49 omlagts till att endast omfatta nio månader

sammanfaller detsamma icke med avtalsåret, som avser tolv månader.

Därigenom ha svårigheter mött att exakt fastställa sockerrörelsens

överskott för den förstnämnda perioden. Sockerbolagets bokslut för räkenskapsåret

1 augusti 1948—den 30 april 1949 företer, sedan de under det

låsta beloppet innefattade kostnaderna — inkluderande jämväl kapitalränta

— ävensom de garanterade kostnaderna blivit täckta, en statsregleringens

fordran å sockerbolaget å 5 016 656 kronor 62 öre. Å statsregleringens

konto inbalanserades vid verksamhetsårets ingång den 1 augusti 1948 en

statsregleringens fordran å bolaget å 5 524 973 kronor 65 öre, vilket belopp

i likhet med vad tidigare år varit fallet, fick innestå hos bolaget. Kontot

har i 1948/49 års räkenskaper debiterats med 11 176 kronor 53 öre och

krediterats med 119 643 kronor 14 öre, representerande diverse mindre kostnads-

eller intäktsposter. Den största av posterna, 69 416 kronor 43 öre,

har föranletts av att all intern ränteberäkning slopats i 1948/49 års bokslut,

varför statsregleringen debiterats eller krediterats direkt dylika tidigare

år å intressekontot redovisade räntebelopp. Slutligen har statsregleringen

debiterats för det under räkenskapsåret 1948/49 å sockerrörelsen

uppkomna underskottet 616 783 kronor 64 öre. För avtalsåret 1 augusti

1948—31 juli 1949 utgör enligt upprättad kalkyl underskottet 7 123 944

kronor 15 öre. Stegringen av underskottet hänför sig till kostnadsförskjutningar,

lagerförändringar samt svårigheter alt fullt tillförlitligt fördela

kostnaderna mellan de båda tidsperioderna. I sin den 20 mars 1949 avlämnade

verksamhetsberättelse framhöll nämnden, att 1947/48 års överskott

icke torde kunna bibehållas. Betpriset och läckningskostnaderna hade

under året ökat med respektive 30 och 20 öre per 100 kilogram. Den låsta

posten hade med inräknande av kostnaderna för betfrakter och vågstationer

ökat med 2,96 öre per 100 kilogram råsocker. Vidare hade emballagekostnaderna

väsentligt fördyrats genom pappersaccisen, varjämte

bränslekostnaderna ökat genom stegrade priser å stenkol och eldningsolja.

Även om genom adantsockertillverkningens återupptagande samt genom

prisökningen på melass icke obetydliga inkomster komme att tillföras

bolaget, ansåg sig nämnden likväl kunna uttala att vid oförändrade socker-

och sirapspriser och under förutsättning av i övrigt lika förhållanden

statsregleringens konto vid utgången av avtalsåret 1948/49, dvs. den 31

juli 1949, komme att redovisa en statens skuld till bolaget å cirka 2 300 000

kronor. Det i bokslutet för avtalsåret 1948/49 redovisade resultatet blev

något gynnsammare för statsregleringen än det av nämnden beräknade, i

det statsregleringens fordran vid avtalsårets ingång å cirka 5 500 000 kronor

förbyttes i en statsregleringens skuld till bolaget den 31 juli 1949 å cirka

1 500 000 kronor. Underskottet var huvudsakligen en följd av den nämnda

ökningen av betpriset 1948. Härigenom ökades belkostnaden i förhållande

till 1947/48 med cirka 5 500 000 kronor, varjämte bränsle- och emballagekostnaderna

stegrades med cirka 1 500 000 kronor. Liksom tidigare år

ger statsregleringens konto i dess i bokslutet föreliggande skick icke ett definitivt

uttryck för mellanhavandet mellan staten och bolaget utan kommer i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

15

viss mån att korrigeras genom tillkommande eller avgående poster, som

kunnat gotiskrivas eller belastas statsregleringen först i innevarande års räkenskaper.

Under avtalsåret 1948/49 har sålunda en förelöpning i raffinerad

råsockerkvantitet ägt rum med 6 276 ton råsocker, varför ersättning beräknas

komma att utgå med 96 228 kronor. Kontot kommer vidare att påföras

ersättning till betodlarna för merkostnader på grund av betarealens stenbundenhet

med cirka 15 000 kronor ävensom bränsleomkostnader med netto

82 647 kronor, vilka senare kostnader hänföra sig till tidigare år och varom

överenskommelse det gångna året träffats mellan nämnden och bolaget.

Kontot kommer härjämte sannolikt att krediteras för vissa vid räkenskapsgranskningen

vid bruken påtalade kostnader, varom överenskommelse ännu

ej träffats med bolaget. Kostnaderna under 1948/49 för eldning med olja

och kristidsbränslen äro ej slutgranskade och slutligen kunna liksom tidigare

år vid nämndens fortgående granskning av bolagets verksamhet

framkomma poster, vilka kunna påverka bolagets i bokslutet redovisade

fordran å statsregleringen.

Beträffande verksamhetsåret 19^9/50 har nämnden yttrat följande.

Årets kampanj har utfallit tillfredsställande för såväl jordbruket som sockerindustrien.

Beträffande betarealen synes den nedåtgående kurvan ha avstannat

och förbvtts i uppgång. Arealen ökade sålunda från 47 544 till 49 287

hektar eller med 3,7 procent men utbytet blev icke oväsentligt lägre än närmast

föregående år. Betskörden per hektar företer sålunda nedgång från

38 031 till 35 913 kilogram eller med 5,5 procent, medan råsockerskörden per

hektar lack vare från 17,47 till 17,6° procent ökad sockerhalt endast minskade

från 6 124 till 5 899 kilogram eller med 3,7 procent. Inköpta betmängden

blev 1 770 000 mot 1 808 000 ton närmast föregående år. Betskörden blev sålunda

för betodlarna gynnsam och genom den högre sockerhalten ökade betpriset

från 578,69 till 585,ss öre per 100 kilogram, vartill sedan kom arealtilllägget

vid vissa bruk, 0,9i öre, samt den från och med året 1948/49 från 20

till 40 öre per deciton betor höjda ersättningen för täckningskostnaden 9,83

öre, varigenom totala genomsnittliga betpriset ökade från 589,93 till 596,72

öre, allt per deciton. Betinkomsten i kronor per hektar nedgick härigenom

endast från 2 244 till 2 143 eller med 4,4 procent. För sockerbolaget innebära

de anförda kampanj siffrorna en under nu förevarande förhållanden tillfredsställande

råsockerproduktion, säkrandet av kalkylerade tillverkningskostnader

och beräknad kapitalränta. Råsoekertillverkningen blev tack vare den

ökade arealen och den högre sockerhalten i det närmaste oförändrad, den

minskade från cirka 291 100 till cirka 290 800 ton eller med endast 0,2 procent.

Råsoekertillverkningen i procent av avverkad hetvikt ökade från 16,io

till 16,24 men påverkades i viss mån av samma fabrikationstekniska svårigheter,

som ehuru mera utpräglade förefunnos kampanjen 1947/48. Den tillverkade

råsockerkvantitcten motsvarar efter avdrag av den för sirapstillverkningen

beräknade kvantiteten råsocker — cirka 19 000 ton — eu raffinadtillverkning

å cirka 249 000 ton. I det förutnämnda betpriset inkluderas

icke någon kompensation till betodlarna jämlikt 1949 års avtal för merkostnad

på grund av betarealens stenbundenhet. Merkostnaden av denna

anledning, vilken kommer att påföras sockerrörelsen innevarande år, är förhållandevis

obetydlig och utgör endast cirka 15 000 kronor. Det belopp, som

jämlikt 1949 års avtal skulle för angivna ändamål ställas till centralföreningens

disposition såsom provisorisk anordning, utgjorde högst 250 000

kronor.

Om årets betodling sålunda utfallit tillfredsställande, är det givetvis svårare

att redan nu göra ett förhandsuttalande rörande årets råsockerlillverk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Mcij.ts proposition nr 213.

ning och dess ekonomiska slutresultat, beroende bland annat på att även för

1949/50 räkenskapsår och avtalsår icke sammanfalla. Preliminärt bokslut

avseende räkenskapsåret 1949/50 föreligger likväl, varjämte kalkyler avseende

såväl räkenskaps- som avtalsår upprättats, vilka ligga till grund för

uttalandena nedan rörande det sannolika utfallet av respektive års ekonomiska

slutresultat. Beträffande tillverkningskostnaderna räkenskapsåret

1949/50 komma de i den låsta posten innefattade kostnaderna att öka från

18,oi till 19,27 öre per tillverkat kilogram råsocker. Siffrorna äro dock ej fullt

jämförbara dels på grund av svårigheterna att fastställa huru mycket av

ersättningen för täckande av utgifterna under den låsta kostnadsposten avtalsåret

1948/49, som bör hänföras till detta års nio första månader, dels

på grund av ändringarna, som vidtogos i 1949 års avtal. Av de garanterade

kostnaderna är liksom tidigare år betkostnaden den för den totala kostnadsutvecklingen

ojämförligt största och mest betydelsefulla. Den har de senaste

två åren ökat från 76,6 till 81,5 procent av råsockerkostnaden och från 58,6

till 61,2 procent av det färdiga sockrets totalkostnader. Grundpriset för 16- procentiga betor är innevarande år oförändrat eller 530 öre per deciton men

tilläggspriset för högre sockerhalt beräknas komma att öka från 48,69 till

55,98 öre per deciton. Härtill kommer sedan ersättningen för täckningskostnader,

40 öre per deciton betor, ävensom arealtillägget av 20 kronor per

hektar till odlare, som tecknat kontrakt med Mörbylånga, Roma, Linköpings

och Lidköpings sockerbruk. Totalt beräknas betpriset härigenom komma att

öka från 589,93 till 596,72 öre per deciton. Totala egentliga betkostnaden beräknas

däremot trots prisökningen på grund av den väsentligt minskade

arealskörden komma att nedgå från 105,3 till 103,9 miljoner kronor, medan

betkostnaden per kilogram råsocker beräknas minska från 36,16 till 35,74 öre.

Ersättning för stenbundenhet jämlikt 1949 års avtal innefattas icke i här

angivna siffror. Av övriga garanterade kostnader torde bränslekostnaderna,

räknade i kronor per deciton tillverkat råsocker respektive r af finad, komma att

öka vid råsockerbruken trots lägre bränsleförbrukning från 2 kronor 89 öre

till 3 kronor 10 öre. Kostnadsökningen hänför sig huvudsakligen till ökade

bränsleomkostnader i form av cisterner för eldningsolja, förvärmare och omställningskostnader

in. m. Vid raffinaderierna åter torde bränslekostnaderna

öka från 83 öre till 1 krona 7 öre, huvudsakligen en följd av den under året

återupptagna fredsraffineringen, vilken beräknas komma att utgöra cirka 61

procent av årets tillverkning. Emballagekostnaderna vid raffinaderierna beräknas

öka med cirka 16 procent, huvudsakligen beroende på den med cirka

37 000 ton ökade tillverkningen av paketsocker ävensom på att formatet på

trälådorna genom övergången till tillverkning av orangerat bitsocker ökats,

varjämte ytterkartongerna för det paketförpackade sockret delvis ersatts

med trälådor, som betinga högre pris än pappkartongerna. Raffinadfrakterna

beräknas öka med cirka 57 procent, vilken ökning likväl till stor del är

skenbar, beroende på att verksamhetsåret 1948/49 omfattat endast nio månader

och i detsamma innefattats hela vinterperioden, under vilken sjötransporterna

försiggå i starkt minskad omfattning. Den faktiskt föreliggande

kostnadsökningen har föranletts av den i förhållande till raffinadtillverkningen

väsentligt ökade försäljningen med därav föranledda ökade transporter.

Av övriga garanterade kostnader torde melassfrakterna öka på grund av

en med cirka 7 procent ökad expedition av melass till foderhandlare, medan

räntorna icke torde komma att förete några större förändringar. Å inkomstsidan

beräknas totala raffinadförsäljningen komma att utgöra cirka 273 000

ton och medelpriset 67,94 öre per kilogram, därmed överstigande K5-priset

med 2,69 öre. Motsvarande överpris närmast föregående år utgjorde 2,98 öre

per kilogram. Sirapsförsäljningen, som 1948/49 redovisade en förlust å cir
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

17

ka 99 000 kronor, beräknas innevarande år, huvudsakligen på grund av ökat

pris å råvaran, lämna en förlust å cirka 242 000 kronor. Slutligen torde den

för året med cirka 4 600 ton ökade melassförsäljningen lämna en gent emot

närmast föregående år med cirka 507 000 kronor ökad intäkt. Genom den här

berörda kostnads- och intäktsutvecklingen beräknas för räkenskapsåret 1

maj 1949—30 april 1950 å sockerrörelsen framkomma ett underskott å cirka

9 800 000 kronor, varigenom saldot å statsregleringens konto förvandlas från

en fordran å cirka 5 017 000 kronor till en skuld per den 30 april 1950 å cirka

4 900 000 kronor. Enligt kalkylen för avtalsåret 1 augusti 1949—30 april

1950 beräknas underskottet per den 30 april 1950 komma att utgöra cirka

3 297 000 kronor och bolagets fordran å statsregleringen cirka 4 900 000 kronor

eller samma som den för räkenskapsåret per nyssnämnda dag redovisade.

Gestaltningen av sockerindustriens tillverkningskostnader under statsregleringsperioden

framgår av en av nämnden uppgjord sammanställning

över kostnadsutvecklingen per deciton tillverkad raffinad. Denna sammanställning

torde här få återgivas med utelämnande av åren 1939/40 och 1940/

41. Såsom basår har nämnden valt förkrigsåret 1938/39, då kostnaderna

ännu icke påverkats av kristidens prisförhöjningar och svårigheter med

material och förnödenhetsanskaffningen. Raffinadtillverkningen förkrigsåret

var emellertid 272 764 ton, medan samma tillverkning med några undantag

de senare åren varit väsentligt lägre. De fasta kostnadernas inverkan

på kostnadsutvecklingen böra därför ihågkommas vid bedömandet av kostnaderna

de olika krisåren med deras kvantitativt starkt varierande tillverkningssiffror.

1938/39 års kostnader hava i sammanställningen angivits =

10(h

1938/39

1941/42 1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

1947/48

1948/49

Betor ..............

100

148-5

167-3

166-2

166-6

168-7

166-9

183-5

193-7

Avlöningar.........

100

121-3

144-8

131-5

137-6

137-5

146-3

170-8

144-4

Materialier:

förbrukningsartiklar

100

146-3

161-1

150-0

16T1

159-3

170-4

177-8

175-9

emballage.........

100

191-2

223-5

217-6

194-1

204-4

225-0

267-6

298-5

Bränsle ............

100

207-9

260-9

259-6

315-9

294-7

260-3

274-2

260-9

Underhåll..........

100

109-8

128-8

148-4

128-1

161-4

162-7

179-1

185-6

Råsockerfrakter.....

100

157 3

173-3

158-7

150-7

158-7

158-7

185-3

177-3

Raffinadfrakter.....

100

130-8

171-8

139-7

138 5

128-2

126-9

147-4

101-3

Skatter.............

100

174-2

200-0

221-0

182-3

262-9

185-5

100-0

206-5

Räntor............

100

77-3

136-4

100-0

72-7

45-9

31-8

22-7

22-7

Avskrivningar......

100

134-8

144-3

165-8

139-9

141-1

146-2

167-7

167-1

Kapitalränta (vinst) .

100

86-0

98-8

97-1

94-2

101-7

79T

36-6

fi8''6

Övriga.............

100

140-2

197-2

213-1

174-8

186-0

152-3

162-6

133-6

Summa kostnader

100

1418

164-0

1623

161-3

1649

1612

1752

178-1

Härav:

Betkostnad........

100

148-5

167-3

166-2

166-G

168-7

166-9

183-5

193-7

Övriga kostnader ..

100

133-2

159-7

157-4

154-4

160-0

153-8

164-4

158-0

Tillverkning

Råsocker ton......

292 359

308 162

263 983

290 907

278 668

294 405

289 130

242 706

291 136

Raffinad ton.......

272 764

262 650

237 237

239 641

273 575

233 778

248 244

219 084

214 577

2 Ilihang till riksdagens protokoll 19!>0. 1 samt. Nr 213.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

I anslutning till sammanställningen har nämnden anfört.

Kostnaderna, som de närmaste efterkrigsåren företett nedgående tendens,

ha de två senaste åren åter starkt ökat. De för det senaste året i sammanställningen

angivna kostnaderna giva likväl icke något fullgiltigt uttryck

för kostnadsutvecklingen, enär verksamhetsåret avser endast nio månader

och dessutom de genom det förkortade verksamhetsåret minskade

kostnaderna till största delen okorrigerade utslagits på en för året starkt

ökad råsockertillverkning. Särskilt råsockerbrukens fasta kostnader äro därför

i sammanställningen för lågt angivna. Av siffrorna framgår emellertid,

att jämförda med utgångsåret flertalet kostnader utvisa starka stegringar.

Endast kapitalkostnaderna visa nedgång. Den för sockrets tillverkningskostnader

mest avgörande kostnadsposten, betkostnaden, har i det närmaste

fördubblats, den utgjorde 1948/49 193,7 procent av förkrigskostnaden

och 61,2 procent av årets totalkostnad. Av övriga kostnader förete emballage

och bränsle de största stegringarna. Kostnadsökningen i fråga om

löner är trots de senaste årens fortgående lönestegringar mindre framträdande,

enär de i betydande utsträckning kunnat motverkas av rationalisering

och förenklade tillverkningsmetoder. Underhållskostnaderna utvisa det

senaste året stegring, beroende på under tidigare år eftersatt underhåll

samt för året ökade nedskrivningar å nyanskaffat material. Stegringen i råsocker-

och raffinadfrakter är en följd av ökade sjö- och järnvägsfrakter.

Avskrivningarna redovisas i tabellen senaste året på grund av ökningen i

råsockertillverkningen i stort sett oförändrade, ehuru de under året ökat

genom företagen extra avskrivning å cirka 980 000 kronor. Skatteökningen

1948/49 är en följd av den för året ökade kapitalräntan. Oaktat räntan å

det av riksbanken vid förefallande behov tillhandhållna finansieringskapitalet

under det senast gångna året ökat från 0,5 till 1,5 procent, är räntekostnaden

oförändrat låg — endast 22,7 procent av förkrigsräntorna — en

följd av bolagets starkt förbättrade likviditet och därav föranlett minskat

behov av finansieringskapital. Nedgång gent emot förkrigsåret företer slutligen

även kapitalräntan (vinsten å sockerrörelsen), liggande inom den

låsta posten. Den har under alla de statsreglerade åren, frånsett 1945/46,

legat under förkrigsnivån och utgjorde 1948/49 68,6 procent av denna. Resultatförbättringen

detta senare år är huvudsakligen en följd av den för

året väsentligt ökade råsockertillverkningen men även i icke obetydlig mån

av bolagets fortgående rationaliseringsarbete. Totalt ha enligt sammanställningen

tillverkningskostnaderna senaste verksamhetsåret ökat från

175,2 till 178,i, varav betkostnaden ökat från 183,5 till 193,7, medan övriga

kostnader nedgått från 164,4 till 158,o, allt i procent av 1938/39 års kostnader.

Differensen mellan tillverkningskostnader och bolagets medelförsäljningspris

belyses av den å nästa sida intagna sammanställningen, däri siffrorna

för förkrigsåret angivits med 100.

Under hänvisning till sammanställningen har nämnden framhållit, att

förlusten å sockerrörelsen varit i ett fortgående kraftigt stigande intill året

1946/47, då spänningen mellan tillverkningskostnader och försäljningspris

kraftigt minskades huvudsakligen på grund av sockerprisets ökning detta

år från 49 till 63 öre per kilogram. De två senast gångna åren har inedelförsäljningspriset

ökat i högre grad än tillverkningskostnaderna. Särskilt har

detta varit fallet 1948/49, då överskottet trots betprisets och den låsta pos
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj.ts proposition nr 213. 19

1938/

39

1941/

4 2

1942/

43

1943/

44

1944/

45

1945/

46

1946/

47

1947/

48

1948/

49

Betkostnad .....................

100

148-5

167-3

166-2

166-6

168-7

166 9

183-5

193-7

Övriga tillverkningskostnader____

100

1332

159-7

157-4

154-4

160-0

153-8

164-4

158-0

Summa tillverkningskostnader

100

1418

164-0

162-3

161-3

164-9

161-2

175-2

178-1

Biprodukter, sirap och fraktdiffe-

renser........................

100

174-7

137-7

135-5

115-1

931

92-5

127-7

128-3

Summa tillverkningskostnader

•/. biprodukter.........

100

141-0

169-2

167-5

168-4

1745

1704

182-G

185-8

Medelförsäljningspris i Sverige____

100

132-7

147-2

1481

147-4

146-2

164-5

186-2

169-1

Medelförsäljningspris inkl. export.

100

—

—

—

148-7

146-3

—

—

—

tens ökning med respektive 30 öre per deciton betor och 2,37 öre per kilogram

råsocker ytterligare ökat, beroende dels på den stora råsockerproduktionens

inverkan på de fasta kostnadernas storlek, dels på att 1948 års prisökning

—- 2,25 öre per kilogram — verkat hela året, vilken verkan ytterligare

förstärkts genom överprisets betydande stegring detta år. Trots att försäljningsintäkten

sålunda icke oväsentligt överstiger tillverkningskostnaden,

utvisar verksamhetsåret 1948/49 underskott å sockerrörelsen, beroende

på att i självkostnadspriset å råsocker och raffinad icke innefattas kapitalränta,

ersättning för adantsockertillverkningen samt fraktdifferenser.

Då vidare det pris, vartill sockret enligt statsavtalet skall upptagas, understiger

tillverkningskostnaden, korrigerad med här angivna kostnader, uppkomma

förluster i form av nedskrivningskostnader, för råsocker med cirka

540 000 kronor och för raf finad med cirka 873 000 kronor. Lägges till

här nämnda intäkter och kostnader förlusten å sirapstillverkningen, raffinad

för omarbetning m. in. erhålles det av bolaget för verksamhetsåret

1948/49 redovisade underskottet 616 783 kronor 64 öre. För innevarande

år, alltså verksamhetsåret 1949/50, kan såsom redan anförts förutses, att

underskottet kommer att ytterligare öka på grund av den låsta postens stegring

med 1,26 öre per kilogram råsocker ävensom på grund av ökade kostnader

särskilt för bränsle, emballage och frakter, vidare på grund av ökad

förlust å sirapstillverkningen, överprisets nedgång samt slutligen på grund

av lagerförändringar. Under förutsättning av oförändrade socker- och sirapspriser

och under eljest lika förhållanden beräknas av anförda orsaker

å sockerrörelsen för räkenskapsåret 1949/50 framkomma ett underskott å

cirka 9 800 000 kronor, varigenom statsregleringens vid verksamhetsårets

ingång förefintliga fordran å cirka 5 017 000 kronor kommer att förvandlas

i en statsregleringens skuld till bolaget å cirka 4 900 000 kronor. För

åren 1948/49 och 1949/50 sammanfalla såsom tidigare nämnts icke räkenskapsår

och avtalsår. Räkenskapsåren omfatta sålunda tidsperioderna 1

augusti 1948—30 april 1949 och 1 maj 1949—30 april 1950, medan avtalsåren

avse perioderna 1 augusti 1948—31 juli 1949 och den 1 augusti 1949—

30 april 1950. För de båda räkenskapsåren redovisar bolaget underskott å

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

sockerrörelsen med respektive cirka 617 000 kronor och cirka 9 800 000

kronor, medan samma underskott för avtalsåren enligt upprättade kalkyler

utgöra cirka 7 120 000 kronor och 3 297 000 kronor. Differenserna i resultaten

mellan räkenskaps- och avtalsår förklaras såsom redan nämnts av

kostnadsförskjutningar mellan de båda åren, av lagerförändringar ävensom

av svårigheterna att åstadkomma en fullt tillförlitlig fördelning av

kostnaderna mellan tidsperioderna i fråga. Sammanlagda ersättningen för

de låsta kostnadsposterna och sammanlagda underskotten för hela tvåårsperioden

bliva emellertid desamma och såväl räkenskaps- som avtalsår

komma att per den 30 april 1950 redovisa samma saldo å statsregleringens

konto, d. v. s. en statsregleringens skuld till bolaget å — så långt nu kan

bedömas — cirka 4 900 000 kronor.

I sin skrivelse har sockernämnden slutligen rörande bidrag till lastnings-

och lossningsanordningar för sockerbetor vid

enskilda järnvägar meddelat, att av de medel, som anvisats för

ifrågavarande ändamål, resterade 9 085 kronor 67 öre, samt att detta belopp

icke torde komma att tagas i anspråk.

Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor.

I syfte att underlätta järnvägstransporter av sockerbetor ha sedan år

1940 särskilda åtgärder vidtagits genom byggande vid olika järnvägsstationer

inom betdistrikten av arbetsbesparande anordningar för lastning och

lossning av betor. För ändamålet ha anvisats dels Bidrag till lastningsoch

lossningsanordningar för sockerbetor tillhopa 1 250 000 kronor, dels till

Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor vid statens järnvägar

sammanlagt 4 515 000 kronor, dels ock till Lån till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor 400 000 kronor. Från statens järnvägars dispositionsanslag

ha dessutom ställts till förfogande 2 195 400 kronor för dylika

anordningar vid statens järnvägar. Kungl. Maj :t har den 21 juni 1940 utfärdat

kungörelse (nr 547) angående bidrag och lån av statsmedel till lastnings-

och lossningsanordningar för sockerbetor, vilken kungörelse ändrats

genom kungörelsen nr 199/1943.

I skrivelse den 30 augusti 1949 har Sveriges betodlares centralförening —

under framhållande av den avgörande betydelse, som tillfredsställande lastningsanordningar

numera hade för en rationellt bedriven sockerbetsodling

— hemställt, att före 1950 års betkampanj lastningsanordningar för sockerbetor

måtte komma till stånd vid följande stationer vid statens järnvägar.

I Skåne

Utbgten av österslövselevatorer mot skopkranar vid

Svenstorp ........................................ 54 000

Smedstorp ...................................... 53 000

V. Klagstorp...................................... 53 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

21

Skartofta ........................................ 61 000

Avgår enl. 1948 års planl. bev. medel för skopkran

i Sjöbo ...................................... 61 000

Tillkommer för uppsättning av österslövselevator

i Sjöbo ...................................... 32 000

Klingelstad ............................................

Nyanläggningar

Kärreberga ............................................

Vejbyslätt ..............................................

Heagård ..............................................

Förslövsholm ..........................................

Ny lastningsplats mellan Vittskövle och Degeberga..........

Tollarp ................................................

32 000

55 000

29 000

31 000

39 000

22 000

100 000

75 000

Kompletteringsarbeten

Betmassalossningsplaner i

Spannarp ...........

Löddeköpinge ........

Dösjöbro ............

10 st. nockspel........

10 st. lyftspel ........

6 000

2 500

6 500 15 000

77777 48 000

..... 40 000

Å Öland

Nyanläggningar

Löttorp ................................................ 35 000

Persnäs .............................................. 35 000

Kronor 716 000.

Över föreningens skrivelse ha yttranden avgivits av järnvägsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,

statens industrikommission och statens sockernämnd.

Järnvägsstyrelsen anför att de föreslagna anläggningarna knappast kunna

anses vara av någon högre angelägenhetsgrad. Centralföreningens framställning

bör icke föranleda någon åtgärd, förrän styrelsen varit i tillfälle

att på grundval av en inom styrelsen pågående undersökning närmare uttala

sig angående de föreslagna anordningarnas berättigande ur ekonomisk

synpunkt. Styrelsen framhåller, att den i de flesta yttranden över de årligen

återkommande framställningarna i saken ifrågasatt lämpligheten av

att de betydande kostnaderna för lastningsanordningar skola bestridas av

medel, vilka belasta statens järnvägars driftsräkning och kapitalkonto, åtminstone

då anordningarna gällt platser, där betlastningen icke varit av

mera betydande storleksordning. Sina synpunkter i frågan har styrelsen

vidare utvecklat i en promemoria, som överlämnats till kommunikationsdepartementet.

Däri har styrelsen uttalat, bland annat, att en mera tillförlitlig

beräkning beträffande räntabiliteten av utförda respektive föreslagna

anläggningar näppeligen kan åstadkommas utan en ingående undersökning

av förhållandena på de olika platserna. Den utredning, som i anslutning härtill

igångsatts inom styrelsen, åsyftar dels att vinna en i möjligaste mån

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

adekvat uppfattning om lönsamheten av bettrafiken i dess helhet, dels ock

att få klarlagt, huruvida lastningskostnaderna skulle kunna nedbringas

exempelvis genom införande av lastningsanordningar, vilkas utnyttjande

icke är begränsat till den förhållandevis korta tidsperiod, då betskörden pågår.

Utredningen grundar sig på förhållandena under 1949 års betkampanj,

som i detta syfte gjorts till föremål för särskild undersökning. Resultatet av

undersökningen kan knappast föreligga tidigare än under våren 1950.

Styrelsen anser sig i detta sammanhang böra meddela, att de anslag, som

under åren 1946—1949 anvisats till utförande av belastningsanordningar,

uppenbarligen icke komma att till fullo täcka kostnaderna för de anläggningar,

som därmed avsetts. Orsaken härtill är främst att finna i det förhållandet,

att kostnaderna för anläggningarna vid Svedala och Hammenhög

komma att uppgå till ej oväsentligt högre belopp än dem som angivits i

propositionen nr 195 till 1949 års riksdag och vilka torde grunda sig på

approximativ uppskattning. Vidare har den allmänna prisstegringen inom

olika områden förorsakat kostnadsökningar i en omfattning, som icke förutsetts

vid beräkningarnas upprättande. Styrelsen förbehåller sig därför att,

sedan kostnaderna kunnat mera slutgiltigt överblickas, få inkomma med

framställning om ytterligare medelsanvisning för redan beslutade anläggningar.

Arbetsmarknadsstyrelsen finner sig ur de synpunkter, som styrelsen har

att beakta, böra tillstyrka framställningen. De mekaniska lastningsanordningarna

ha nämligen visat sig vara arbetsbesparande och sålunda bidraga

till att minska arbetskraftsbehovet vid betlastningen.

Statens industrikommission har icke något att erinra mot att erforderliga

medel ställas till förfogande för utförande av de föreslagna anläggningarna.

Kommissionen framhåller emellertid samtidigt, att anläggningarna knappast

kunna väntas bliva färdiga till betkampanj en år 1950. För närvarande

råder nämligen alltjämt stor orderanhopning hos de verkstäder, som kunna

komma i fråga för leverans av denna utrustning.

Statens sockernämnd förordar, att ett belopp av 526 000 kronor skall

ställas till förfogande för utförande av betlastningsanordningar. Sockernämnden

föreslår vidare, att — utöver det yrkade anslagsbeloppet -— tillläggsanslag

skola ställas till järnvägsstyrelsens förfogande för att täcka underskott

å tidigare för ändamålet beviljade anslag, som uppstått genom kostnadsstegringar

å äldre anläggningar. Förstnämnda belopp fördelar sig å

olika anordningar i enlighet med en å nästa sida intagen, vid skrivelsen

fogad sammanställning.

Till stöd för sin framställning anför sockernämnden i huvudsak följande.

Sockernämnden har ansett lämpligt att med sockerbolaget och statens

järnvägar ävensom med betodlarna diskutera behovet och angelägenhetsgraden

av de ifrågasatta anordningarna. Med anledning av de därvid framkomna

synpunkterna har sockernämnden funnit anslag böra beviljas för

följande av de järnvägsstationer, som upptagits i framställningen, nämligen

Skartofta, Vittskövle—Degeberga, Löttorp och Persnäs, varjämte anslag

jämväl bör upptagas för begärda 10 noclcspel och 10 lyftspel och för kom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

23

Järnvägsstation

1. Skartofta

Sjöbo

Avgår 1948 års anslag

till Sjöbo

2. 10 nockspel och

10 lyftspel

3. Vittskövle—Degeberga

4. Löttorp (Öland)

5. Persnäs (Öland)

6. Komplettering av

betmasseplaner

7. Håkanstorp (Västergöt
land)
Valtorp

(Västergötland)

Betor i

Kostnad enligt SJ

Maskin

ton

Kronor

3 700

57 000

Utbyte mot Lands-

verks skopkran

3 100

34 000

Österslövselevatorn

91 000

från Skartofta

54 000 37 000

88 000

_ _ _

4 400

116 000

Ny skopkran

2 300

35 000

Kalmarelevator

2 300

35 000

»

15 000

—

12 000

100 000

Mekanoelevator

5 000

100 000

Summa kronor 526 000

plettering av betmasseplanerna vid Spannarp, Löddeköpinge och Dösjöbro.

För övriga järnvägsstationer, som omfattas av framställningen, anser sockernämnden

att något anslag för närvarande icke bör beräknas. Frågan om

anslag för sistnämnda stationer bör anstå till kommande år.

Vad angår anslagsbehovet ha från statens järnvägar företetts kostnadskalkyler

å anordningarna ifråga, vilka något avvika från de i framställningarna

verkställda kostnadsberäkningarna. Sockernämnden har ansett sig

böra lägga de förra till grund för sina beräkningar av anslagsbehovet. Anmärkas

må emellertid, att 1948 års planläggning bland annat avsåg anskaffande

av en skopkran för Sjöbo, för vilket ändamål anvisades ett belopp av

54 000 kronor. Enligt statens järnvägars i anledning av framställningen nu

uppgjorda planläggning skall Skartofta, som f. n. har en österlövselevator,

få denna utbytt med den för Sjöbo avsedda landsverkselevatorn, medan Sjöbo

i stället kommer att utrustas med den nuvarande österlövselevatorn i

Skartofta. Vid anslagsberäkningen må avdrag göras för nämnda år 1948

för Sjöbo anvisade belopp 54 000 kronor.

Sedan Sveriges betodlares centralförening gjorde sin framställning, har

sockerbolaget träffat beslut om nedläggande av sockerbruket i Lidköping,

varvid under förutsättning att tillräcklig betodling uppehälles i Skaraborgs

län betproduktionen inom sagda län avses skola levereras till sockerbruket

i Linköping. För att underlätta sagda leveranser har sockerbolaget föreslagit

att lastnings- och lossningsanordningar skola uppföras på järnvägsstationerna

i Håkanstorp och Valtorp. Kostnaderna för mekanoelevatorn å vardera

av de båda angivna järnvägsstationerna med eventuellt förlängda tippningstråg

ha beräknats till 100 000 kronor. Sockernämnden finner det betydelsefullt

att de sålunda ifrågasatta anläggningarna, vilka synas kunna färdigställas

till 1950 års betkampanj, komma till utförande. Under förutsättning

att överenskommelse om betodlingens upprätthållande i länet kan komina

att träffas mellan sockerbolaget och den lokala betodlarföreningen vill

sockernämnden förorda att anslag beviljas för ändamålet med erforderligt

belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

Förslag till avtal med Svenska sockerfabriksaktiebolaget m. m.

Genom beslut den 4 november 1949 uppdrog Kungl. Maj :t åt en förhandlingsdelegation,

bestående av landshövdingen Bo Hammarskjöld, ordförande,

jämte ordförandena i statens sockernämnd, statens livsmedelskommission

och statens priskontrollnämnd, att vidtaga de förberedande åtgärder

med avseende å sockerbetsodling och sockertillverkning samt därmed sammanhängande

frågor, som ansågos påkallade för att möjliggöra att avtal

i god tid skulle kunna träffas rörande 1950 års sockerproduktion m. in. Med

anledning därav har förenämnda delegation verkställt erforderliga utredningar

samt förhandlat med styrelsen för Sveriges betodlares centralförening

och representanter för Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande villkoren

för 1950 års betodling och sockerproduktion. Ordförandena i Sveriges

lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk ha närvarit vid några

av dessa förhandlingar.

I skrivelse den 20 mars 1950 har delegationen framlagt en redogörelse

för förhandlingarna jämte vissa förslag rörande sockerbetsodlingen och sockerfabrikationen

under år 1950.

Beträffande delegationens förhandlingar med Sveriges betodlares

centralförening har i skrivelsen inledningsvis redogjorts

för två av betodlareföreningen och av statens livsmedelskommission var

för sig uppgjorda men till slutresultatet i huvudsak överensstämmande kalkyler

angående den kostnadsförändring för sockerbetsodlingen, som nu kunde

beräknas för ar 1950 i jämförelse med ar 1949. Vidare ha i skrivelsen redovisats

vissa synpunkter och förslag som framförts under överläggningarna.

I anslutning till vad som förekommit vid förhandlingarna har delegationen

framlagt följande förslag till villkor för 1950 års betodling.

1. Grundpriset för 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt skall,

därest odlingen understiger 50 200 hektar, utgöra 5 kronor 35 öre. Med hänsyn

till önskvärdheten av att årets odling av sockerbetor får större omfattning

än under närmast föregående år skall till detta pris göras stimulanstillägg

beroende av den odlade arealen i enlighet med följande bestämmelser:

För varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen överstiger 50 000 hektar,

ökas grundpriset med 1 öre, dock att grundpriset icke skail överstiga 5 kronor

55 öre, vilket pris uppnås vid en odling omfattande minst 54 000 hektar.

Till grund för prisberäkningen skall ligga den av Svenska sockerfabriksaktiebolaget

med utgångspunkt från en representativ uppmätning på sedvanligt

sätt beräknade totala sockerbetsarealen.

I anslutning till dessa bestämmelser antecknas, att en föl-utsättning från

statsdelegerades sida för tillstyrkan av förenämnda stimulanstillägg är att

centralföreningen enligt under förhandlingarna gjord försäkran skall medverka

till att en utökning av sockerbetsodlingen kommer till stånd, där sådan

är möjlig.

Därest socialstyrelsens levnadskostnadsindex skulle stiga i sådan omfattning

att det mellan Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisatio
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

nen träffade kompensationsavtalet aktualiseras, skall till priset för 100 kilogram

betor göras tillägg med 9, 5 resp. 2,5 öre, om den ifrågasatta indexhöjningen

bekantgöres i april, juli resp. oktober 1950. Å nu nämnda tillägg

skall sockerhaltstillägg icke utgå.

Prisbestämmelserna å sockerbetor behållas i Övriga oförändrade från

år 1949.

2. Beträffande frågan om rätt för odlare att i särskilda fall plöja upp besått

betfält antecknas, att centralföreningen och sockerbolaget överenskommit

om samråd för påskyndande av avgörandet av sådana frågor.

3. Här ej särskilt nämnda bestämmelser i gällande betodlingskontrakt

behållas jämväl för år 1950 under iakttagande tillika av vad som överenskommits

vid direkta förhandlingar mellan centralföreningen och sockerbolaget.

4. Beträffande melasstilldelningen år 1950 erhåller betodlare ett fat om

cirka 250 kilogram för varje påbörjat hektar till ett pris av 3 öre per kilogram

beträffande före den 1 december uttagen kvantitet och 4 öre per kilogram

beträffande därefter uttagen kvantitet. Därjämte äger odlare erhålla

ett halvt fat för varje påbörjat hektar till ett pris av 14 öre per kilogram.

5. I avseende å traktortågen antecknas, att den intill den 31 december

1949 gällande dispensförordningen förlänats förlängd giltighet till och med

den 31 december 1950.

6. Beträffande statsbidrag till kockahushåll antecknas, att arbetsmarknadsstyrelsen,

under förutsättning att överenskommelse träffas angående

villkoren i övrigt för 1950 års betodling, ämnar göra framställning till socialdepartementet

om att arvode till husmödrar vid kollektiva hushåll för

betarbetare skall kunna utgå med 5 kronor per husmor och dag, därest

arbetarantalet uppgår till lägst 5 men högst 9 personer, och med 10 kronor

per husmor och dag, därest arbetarantalet överstiger 9 personer. Betodlarnas

önskemål om bibehållande för år 1950 av vad hittills gällt om reseersättning

för betarbetare torde, enligt vad som inhämtats från arbetsmarknadsstyrelsen,

bliva tillgodosett.

7. Det förutsättes, att arbetsmarknadsmyndigheterna och arbetsförmedlingen

effektivt medverka vid rekrytering av erforderlig arbetskraft för

betornas skötsel och upptagning.

8. Statsdelegerade förorda, att höjning av frakter för betor, där transporten

genom sockerbolagets försorg skedde per bil eller båt, ej vidtages

för nästa kampanj.

9. Beträffande betlastningsanläggningarna in. in. antecknas, att statsdelegerade

ville medverka till färdigställandet av såväl tidigare beslutade som

av statens sockernämnd nu tillstyrkta nyanläggningar.

10. Beträffande villkoren för odling och leverans av i Västergötland odlade

betor skola gälla följande särskilda bestämmelser.

Teckningen sker för ett år i taget.

Betorna emottagas endast vid Håkanstorps och Valtorps vågstationer,

där också biprodukterna avhämtas av odlarna.

Under förutsättning att statsbidrag erhålles i samma utsträckning

som vid tidigare anläggningar och att ärendet kan handläggas så snabbt,

att uppsättning hinner ske till kampanjen 1950, emottagas betorna på

båda stationerna genom tippning i betlastningsmaskiner.

Odlarna skola teckna kontrakt med SJ om rätten att använda betlastningsmaskinerna

åren 1950—54, men avgiften inbetalas genom sockerbolagets

försorg.

All betmassa skall uttagas i form av bctfor. Den tillhandahålles vid

nämnda vågstationer till samma pris som legotorkad betfor betingar

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

vid bolagets bruk i Linköping. År 1950 rabatteras dock priset med 5

öre. År 1951 lämnas 21/. öres rabatt.

Melassen tillhandahålles fraktfritt vid de två förenämnda vågstationerna.

Vid biltransport av betor på mer än 5 km avstånd till någon av angivna

båda stationer skall odlarnas fraktandel icke överstiga 24 öre

per dt, dock med de undantag som betingas av bestämmelserna i betodlingskontraktet

§ 5, första stycket.

I övrigt gälla leveransbestämmelserna i betodlingskontraktet till Linköping

med de ändringar och tillägg, varom centralföreningen kan

träffa överenskommelse med sockerbolaget.

Betpris och odlingsvillkor i övrigt fastställas för varje år liksom tidigare

genom förhandlingar mellan representanter för staten, betodlarna

och sockerbolaget.

I anslutning härtill förklara statsdelegerade att de ämna verka för att

erforderliga anslag och byggnadstillstånd lämnas för utförande av nödvändiga

förbättringsarbeten å de allmänna vägarna till Håkanstorps- och Valtorps

j ärnvägsstationer.

Enligt vad som anföres i delegationens skrivelse har förslaget antagits

vid Sveriges betodlares centralförenings stämma den 15 mars 1950.

Delegationen har härefter övergått till en redogörelse för förhandlingarna

med sockerbolaget. Till förhandlingarna hade på sedvanligt

sätt från bolaget införskaffats erforderligt siffermaterial m. m., vilket

siffermaterial legat till grund för dessa. Rörande innebörden av bolagets

kalkyler för verksamhetsåret 1950/51, i vad dessa avse den låsta posten,

har delegationen hänvisat till den å nästa sida intagna sammanställningen.

I denna ha till jämförelse även intagits vissa uppgifter, avseende

motsvarande kostnadsposter under innevarande och närmast föregående år.

I kalkylerna för 1950/51 har beaktats den sänkning av kostnaderna, som

åtföljer nedläggningen av sockerbruket i Lidköping. För den låsta kostnadspostens

del beräknar bolaget denna kostnadssänkning till omkring 1 500 000

kronor för nästa bokslutsår.

I anslutning till sammanställningen har delegationen framhållit, att bolaget

i denna förutom s. k. tabellenliga normala avskrivningar upptagit ett

belopp av 3 894 000 kronor för meravskrivningar på maskiner och inventarier.

Dessa meravskrivningar ha beräknats så, att de tillsammans med de

tabellenliga avskrivningarna av hithörande kapitalföremål motsvara normal

avskrivning å ett maskin- och inventarievärde, uppgående till 75 procent av

de av bolaget uppskattade återanskaffningsvärdena för maskiner och inventarier.

Delegationen erinrar i detta sammanhang även om att sockerbolaget

vid de senaste årens förhandlingar gjort gällande, att bolagets ordinarie

avskrivningar vore i lägsta laget, varför till ett kommande år borde upptagas

till behandling en plan, som i princip utginge från avskrivning på basis av

bolagets återanskaffningskostnader. Med anledning härav uttalade delegerade

vid 1948 års förhandlingar -— utan att därvid taga ställning till återanskaffningsprincipen

— att i god tid före nästa års förhandlingar borde,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

Sammanställning av låsta kostnader (1000 kronor).

27

Enligt soc!

bokslut fc

(Va 1948- 80å 1949)

291 331 ton

råsocker

{erbolagets

r 1948/49

(Va 1948—

3lA 1949)

291331 ton

råsocker

Enligt soc

För

1949/50

(>/. 1949—

31/t 1949)

290 754 ton

råsocker

{erbolagets

För V» b

råso

230 000 ton

{alkyler feb

50—3% 19:

ckerkvantit

272 000 ton

ruari 1950

>1 vid en

et av

290 000 ton

Underhåll..............

7 378

9 738

9 964

6 000

6 000

6 000

Avskrivningar..........

6 718

6 774

8 697

4 870

4 870

4 870

Meravskr. ber. på återansk.

värdet................

—

—

—

3 894

3894

3 894

Skatter.................

3181

4128

4 010

3 700

3 700

3 700

Omkostnader (fri disposi-

tion)..................

300

300

300

300

300

300

Personalkostnader (avlö-

ningar m. m.).........

19 101

23 743

24 105

22 992

24 485

25125

Vågpersonalavlöningar...

797

797

768

618

731

780

Pensioner...............

894

1188

1283

1335

1335

1335

Försäkringar............

449

589

532

465

501

512

Betfrö..................

2100

2100

2 324

2 068

2 445

2 608

Kalksten................

1249

1249

1311

1059

1251

1335

Kalkstenstrakter.........

224

224

210

172

203

217

Förbrukningsmaterial för

drift .................

1068

1146

1068

925

1096

1169

Betfrakter..............

3 632

3 632

3 578

2 944

3 483

,3 717

Råsockerfrakter.........

—

—

2 236

2188

2 620

2 736

Omkostnader ...........

1772

2116

2135

2 060

2 060

2 060

Nedskrivning av förnöden-

heter.................

400

400

—

—

—

—

Regleringskonto.........

124

130

60

—

—

—

Kapitalränta............

2 954

4 084

3 500

4100

4100

4100

Nedskrivning av aktier

och reverser..........

121

121

—

—

—

—

Summa

52462

62459

66081

59 690

63074

64458

Belopp i öre per kilogram

råsocker ..............

1801

21-44

22-73

25-95

23-19

22-23

närmast av bolaget självt under granskande medverkan av sockernämnden,

verkställas en översyn av bolagets avskrivningspolitik. Vid 1949 års förhandlingar

framlade bolaget en avskrivningsplan baserad på återanskaffningsvärdena.

Denna förelåg dock icke å sådan tid, att den före förhandlingarna

kunde underkastas önskvärd granskning. Bland annat med hänsyn härtill

ställde sig delegerade vid dessa förhandlingar alltjämt avvaktande i principfrågan.

Sedan bolaget nu företagit en ny utredning i frågan, vilja statsdelegerade

framhålla att de, även om det i princip kunde betraktas som befogat

att avskrivning skedde på basis av återanskaffningsvärdena, i det rådande

ekonomiska läget icke kunnat förorda denna princip.

Angående förhandlingarna med sockerbolaget om den låsta kostnadsposten

har delegationen anfört i huvudsak följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

Årets förhandlingar med bolaget om den låsta kostnadsposten ha koncentrerats

till frågorna om nyssnämnda meravskrivningsbelopp samt om den

råsockerkvantitet, som bör läggas till grund för multipelberäkningen. I fråga

om råsockerproduktionen hade bolaget i sina kalkyler beträffande »multipeltröskeln»

utgått från en areal av 49 000 hektar samt en råsockerproduktion

per hektar av 5 548 kilogram, som svarade mot det senaste faktiska

femårsmedeltalet. Råsockerproduktionen skulle härvid utgöra 272 000 ton

eller 12 000 ton mer än den kvantitet, som har lagts till grund för multipelberäkningarna

under de två närmast föregående åren. Med tillämpning därjämte

av återanskaffningsprincipen för avskrivningarna kunde beloppet per

kilogram råsocker beräknas till 23,19 öre.

Statsdelegerade genmälde häremot bland annat att man i årets jordbrukskalkyl

utgått från en areal av 50 000 hektar och en betskörd av 35 000 kilogram

per hektar. En höjning av betskörden per hektar till nämnda kvantitet

hade gjorts i kalkylen med hänsyn bl. a. till att förbrukningen av konstgödsel

numera vore helt fri. Den i kalkylen upptagna skörden per hektar,

som närmast svarade mot medelskörden under de sista tre åren, låge något

högre än det sista femårsmedeltalet. Vid normal sockerhalt (17,5 procent)

skulle råsockerproduktionen enligt dessa förutsättningar uppgå till ca

285 000 ton. Med hänsyn till det stimulanstillägg till betpriset som delegerade

hade för avsikt att föreslå borde det vara rimligt att höja denna kvantitet

till 290 000 ton vid multipelberäkningen. Vad angår avskrivningsbeloppet,

ville delegerade gå med på att ett visst fixerat belopp för meravskrivningen

toges i beaktande på liknande sätt som skett tidigare år. De av bolaget

kalkylerade meravskrivningarna borde därvid räknas ned från 3 894 000

till 2 000 000 kronor. Multipeln per kilogram råsocker skulle enligt dessa

förutsättningar utgöra 21,57 öre.

På detta stadium av förhandlingarna förutsatte såväl delegerade som bolaget,

att multipeln skulle göras delvis beroende av den faktiska råsockerproduktionen

enligt liknande metod som tillämpats under de två senaste

åren.

Vid de fortsatta förhandlingarna förklarade sig bolagets representanter

vara villiga att vid multipelberäkningen räkna med en råsockerkvantitet

av 277 000 ton (motsvarande 50 000 hektar och samma råsockerproduktion

per hektar som bolaget tidigare räknat med) under förutsättning att multipeln

bleve bestående oavsett produktionens storlek. Statsdelegerade vidhöllo

sitt tidigare framlagda förslag, dock att multipeln, beräknad vid en

råsockerkvantitet av 290 000 ton, kunde tänkas bestå oberoende av den faktiska

råsockerproduktionens storlek. Såsom ett alternativ till detta förslag

kunde dock delegerade tänka sig en modifiering av den rörliga multipeln på

så sätt, att den icke som hittills skulle göras beroende av totalskördens

(d. v. s. råsockerproduktionens) storlek utan av odlingens omfattning, räknad

i hektar, detta i viss analogi med vad som överenskommits med betodlarnas

representanter. Vid en areal av 50 000 hektar skulle sålunda multipeln,

sedan de av bolaget kalkylerade meravskrivningarna reducerats i enlighet

med delegerades förslag, utgöra 22,23 öre; för varje helt 200-tal hektar,

varmed odlingen överstege 50 000 hektar, skulle multipeln sedan sjunka

med 0,034 öre.

Efter enskild överläggning meddelade bolagets representanter, att de icke

kunde acceptera den av delegerade föreslagna fixerade multipeln vid 290 000

ton råsocker och icke heller den alternativt föreslagna rörliga multipeln. De

voro däremot beredda att godtaga ett belopp av 21,82 öre oberoende av produktionens

storlek (detta belopp framkommer vid en råsockerproduktion

av 285 000 ton, sedan meravskrivningarna i den låsta kostnadsposten reducerats

i enlighet med delegerades förslag).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

29

I förhandlingarnas slutskede nåddes enighet om att beloppet per kilogram

råsocker skulle utgöra 21,80 öre och att detta belopp skulle bli bestående

oavsett produktionens storlek.

1 anslutning till de förda förhandlingarna med sockerbolaget har delegationen

utarbetat följande förslag till överenskommelse rörande

villkoren för sockertillverkningen in. m. under regleringsåret

1 maj 1950 — 30 april 195 1. Förslaget, vilket i

princip godtagits av sockerbolaget, innebär följande.

a) Det för tiden 1 augusti 1949—30 april 1950 gällande kontraktet mellan

svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen

in. in. förnyas att gälla för tiden 1 maj 1950—30 april 1951,

därvid i det nya kontraktet skola gälla följande under b)—f) angivna ändrade

bestämmelser.

b) Vad i det äldre kontraktet säges om tiden 1 augusti 1949—30 april

1950 skall i stället gälla tiden 1 maj 1950—30 april 1951, liksom vad i det

äldre kontraktet säges rörande förhållandena den 30 april 1950 i stället

skall avse den 30 april 1951.

c) 2 § erhåller följande ändrade lydelse. »Bolaget förbinder sig att inbjuda

till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling under år 1950

i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares centralförening överenskomna

grunder samt under iakttagande tillika, att grundpriset för 100

kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt skall, därest odlingen understiger

50 200 hektar, utgöra 5 kronor 35 öre. Uppgår odlingen till 50 200

hektar eller däröver ökas grundpriset med 1 öre för varje helt 200-tal

hektar, varmed odlingen överstiger 50 000 hektar, dock att grundpriset ej

skall överstiga 5 kronor 55 öre. Därest socialstyrelsens levnadskostnadsindex

skulle stiga i sådan omfattning att det mellan Svenska arbetsgivareföreningen

och Landsorganisationen träffade kompensationsavtalet aktualiseras,

skall till priset för 100 kilogram betor göras tillägg med 9, 5 respektive

2,5 öre, om den ifrågasatta indexhöjningen bekantgöres i april, juli respektive

oktober 1950. Å de sist nämnda tilläggen skall sockerhaltstillägg icke

utgå. Dessutom skall till odlare, som år 1950 tecknar kontrakt för leverans

till Mörbylånga, Roma eller Linköpings råsockerfabrik, utgå ett arealtillägg

av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade betor, dock att

för odling, som ej överstiger ett kvarts hektar, arealtillägget skall utgå med

allenast 5 kronor.

I betodlingskontrakten----- förändrats.

Bolaget---betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Linköpings

eller Mörbylånga råsockerfabriker,-----tillämpats.

Beträffande odling och leverans av i Västergötland odlade betor skola

gälla härom särskilt bestämda villkor.»

d) 4 § 1 mom. första stycket erhåller följande ändrade lydelse. »Statens

garanti — ---utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot det

att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 21,so öre för varje under

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kurtgl. Maj.ts proposition nr 213.

räkenskapsåret i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda öretal blir bestående

oavsett produktionens storlek.»

e) Till 4 § 3 inom. andra stycket göres följande tillägg. »Därest efter särskilt

medgivande bolaget upptager tillverkning av socker ur melass samt

importerar melass, skall rörande dylik sidorörelse och härav berörda produkter

i stället gälla vad härom särskilt bestämmes.»

f) I »Allmänna uttalanden från förhandlingarna» utgå punkterna 4, 5

och 6.

Departementschefen.

Under en följd av år ha statsmakterna genom avtal med såväl sockerindustrien

som betodlarna reglerat sockernäringen i landet. Huvudprincipen för

regleringen har varit, att staten enligt vissa bestämmelser tillförsäkrat

Svenska sockerfabriksaktiebolaget ensamrätt till import av socker mot det

att bolaget åtagit sig att inbjuda till teckning av kontrakt om sockerbetsodling

i enlighet med av staten godkända grunder. Sedan ett antal år tillbaka

garanterar staten därjämte bolaget täckning av vissa med sockertillverkningen

förbundna kostnader, mot det att bolaget är redovisningsskyldigt för

sina inkomster av sockertillverkningen.

I huvudsak synas samma principer böra gälla även för nästa tillverkningsår.

Ett avtal mellan staten och sockerbolaget rörande sockerproduktionen

bör alltså även i år genomföras.

Vid förhandlingar mellan å ena sidan en delegation, bestående av landshövdingen

B. Hammarskjöld, ordförande, jämte ordförandena i statens sockernämnd,

statens livsmedelskommission och statens priskontrollnämnd,

samt å andra sidan styrelsen för Sveriges betodlares centralförening har

delegationen framlagt förslag rörande villkoren för sockerbetsodlingen under

år 1950. Dessa ha sedermera godkänts av föreningen vid föreningsstämma

den 15 mars 1950.

De sålunda utarbetade villkoren för 1950 års odling avvika i några avseenden

från dem, som gällde för 1949 års odling. Till en början skall

grundpriset bestämmas i viss mån annorlunda än hittills. Grundpriset för

100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt skall utgöra 5 kronor 35 öre,

därest odlingen understiger 50 200 hektar. Till detta pris skall emellertid

göras ett stimulanstillägg, vilket skall utgå med 1 öre för varje helt 200-tal

hektar, varmed odlingen överstiger 50 000 hektar. Grundpriset skall dock

icke överstiga 5 kronor 55 öre, vilket pris uppnås vid en odling omfattande

minst 54 000 hektar. Vidare skola med hänsyn till nedläggandet av sockerfabriken

i Lidköping särskilda villkor gälla beträffande odling och leverans

av i Västergötland odlade betor. I övrigt överensstämma villkoren för årets

odling i huvudsak med de hittillsvarande. Sålunda skall även i år till odlare,

som tecknar kontrakt avseende leverans till Mörbylånga, Roma eller

Linköpings råsockerfabrik, utgå ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat

halvt hektar odlade betor. För odling, som ej överstiger ett kvarts

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

31

hektar, skall arealtillägget dock utgå med allenast 5 kronor. I den mån intet

särskilt omnämnts i delegationens förslag skall gälla vad som tillämpades

förra året.

De sålunda angivna villkoren rörande sockerbetsodlingen under år 1950

synas böra godtagas.

Härefter torde jag till behandling få upptaga frågan om nytt avtal mellan

staten och sockerbolaget. Förslag till ett dylikt avtal har upprättats

av delegationen efter överläggningar med bolaget och överensstämmer med

vissa jämkningar och avvikelser med det nu löpande avtalet, vilkets giltighetstid

utgår den 30 april 1950.

Enligt gällande avtal omfattar statens kostnadsgaranti ej posterna underhåll,

avskrivningar, skatter, visst mindre belopp till bolagsstyrelsens fria

disposition, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader,

vagnshyra, betfrö, betfrakter, råsockerfrakter, försäkringar samt förräntning

av bolagets eget kapital (vinst). Bolaget får i stället för täckande av

dessa poster tillgodoräkna sig ett belopp av 20,30 öre per kilogram tillverkat

råsocker (den s. k. låsta kostnadsposten). Nyssnämnda belopp har beräknats

med utgångspunkt från en råsockermängd av 260 miljoner kilogram.

Fyra tiondelar av den sålunda låsta kostnadsposten äro fasta medan återstoden

är rörlig på så sätt att den inom vissa gränser är proportionell mot

det belopp, som kan beräknas per kilogram råsocker, när råsockermängden

tillåtes variera.

Beträffande sistnämnda bestämmelser har delegationen förordat den ändringen,

att den låsta kostnadsposten skall utgöra 21,so öre och att detta

belopp skall bli bestående oavsett produktionens storlek. Mot denna ändring

har jag intet att erinra. Även i övrigt synes delegationens förslag kunna

godtagas.

I anslutning till det anförda har utarbetats ett förslag till kontrakt mellan

staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. m. under tiden den 1 maj 1950—30 april 1951 med därtill fogade

allmänna uttalanden från förhandlingarna (bilaga 1). Förslaget, som

godtagits av sockerbolaget, ansluter sig med i det föregående angivna undantag

i det väsentliga till nu gällande kontrakt. I övrigt tillåter jag mig

hänvisa till kontraktsförslagets lydelse, som ej synes tarva ytterligare motivering.

Nedläggandet av Lidköpings sockerbruk medför, såsom framgått av det

föregående, att de allmänna vägarna till Håkanstorps och Valtorps järnvägsstationer,

varifrån västgötabetorna skola transporteras till Linköping,

behöva förbättras. Kostnaderna härför torde få belasta sockerregleringen.

Det nu ifrågasatta avtalet synes lämpligen i huvudsak böra gälla under

liden den 1 maj 1950—den 30 april 1951. Såsom framgår av avtalets innehåll

komma emellertid vissa av bestämmelserna att få giltighet även efter

sistnämnda tidpunkt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungt. Maj.ts proposition nr 213.

Grunderna för avtalet böra underställas riksdagen. Med hänsyn till rådande

ovissa förhållanden kan den situationen möjligen inträffa, att under

avtalstiden vissa ändringar i de avtalade bestämmelserna kunna bliva nöd

vändiga. Jag förutsätter, att den omständigheten att avtalsgrunderna prövats

av riksdagen ej skall utgöra hinder för Kungl. Maj :t att, därest så av

väsentligt ändrade förhållanden påkallas, med berörda parter överenskomma

om av dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet ävensom

eljest företaga de mindre jämkningar, som kunna finnas påkallade.

Vidare förutsättes, alt riksdagen fattar beslut, att för tiden från den 31

januari 1951, då nu gällande importmonopol utgår, till och med viss framtida

tidpunkt rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma annan än

staten eller den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt. Erforderliga

närmare föreskrifter torde få utfärdas av Kungl. Maj :t. Det bör givetvis

iakttagas, att importrätten lämnas fri beträffande de i 1 § andra och tredje

styckena av kontraktet avsedda fallen. Beträffande den tidpunkt då införselmonopolet

skall utlöpa är att märka, att, ehuru avtalet med bolaget är

avsett att utgå den 30 april 1951, det med hänsyn till statens garanti rörande

bolagets vid sagda dag förefintliga sockerlager synes nödvändigt, att

riksdagens beslut om införselmonopolet får den innebörden, att Kungl.

Maj:t har möjlighet att utsträcka giltighetstiden för detsamma intill dess

garantien infriats genom lagrets försäljning. Detta kan antagas ha skett

vid ingången av februari månad 1952.

Av statens sockernämnds i det föregående återgivna redogörelse framgår

att å sockerrörelsen vid utgången av avtalsåret 1948/49 fanns ett överskott

staten tillgodo. Enligt nämndens beräkningar kommer detta överskott emellertid

att behöva tagas i anspråk under avtalsåret 1949/50 och dessutom

ändock vid sagda års slut finnas ett underskott å närmare 5 000 000 kronor,

vilket enligt avtalet skall täckas av staten. I främsta rummet beror

denna försämring av driftsresultatet på den höjning av betpriset, som vidtogs

år 1948, samt på ökning av bränsle- och emballagekostnaderna. Även

för det kommande verksamhetsåret kan man, enligt vad sockernämnden

vidare upplyst, räkna med att underskott kommer att uppstå, om ej sockerpriset

höjes. Storleken av denna brist har nämnden under vissa angivna

förutsättningar beräknat till omkring 8 000 000 kronor.

Det underskott, som kan föreligga vid utgången av nu löpande avtalsår,

synes böra regleras. Då detsamma uppkommit genom att sockerpriset hållits

lägre än vad som motsvarat tillverkningskostnaderna, torde hinder ej

böra möta att för ändamålet erforderligt belopp disponeras ur det anslag,

som riksdagen hösten 1949 anvisade till subventionering av priserna å vissa

livsmedel. På sätt framgår av propositionen nr 180 till innevarande års

riksdag återstår ännu en avsevärd del av detta anslag odisponerad.

Resultatet av driften under avtalsåret 1950/51 blir självfallet beroende av

faktorer, som ännu ej kunna överblickas, bland andra omfattningen och resultatet

av sockerbetsodlingen under innevarande år. Med hänsyn härtill

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

synes det ej erforderligt, att man nu tager ställning till frågan hur ett eventuellt

underskott under sagda avtalsår skall täckas. Jag vill emellertid framhålla,

att man enligt min mening bör söka undvika ett dylikt underskott

och sålunda vara beredd att justera sockerpriset uppåt, därest så skulle behövas

för att täcka tillverkningskostnaden.

Till slut torde jag få erinra om att Kungl. Maj:t tidigare denna dag bemyndigat

järnvägsstyrelsen att av statens järnvägars dispositionsanslag taga

i anspråk högst 526 000 kronor för vidtagande av ytterligare betlastningsanordningar

vid statens järnvägar. Beträffande de anordningar, som

föreslagits vid andra stationer än Håkanstorp och Yaltorp, har därvid förutsatts,

att frågan kan komma att omprövas, därest den av järnvägsstyrelsen

omförmälda utredningen skulle bliva slutförd i så god tid, att möjlighet till

en sådan omprövning gives. Frågan om avskrivning av investeringsbeloppet

torde framdeles få anmälas av chefen för finansdepartementet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1951

till och med dag, som Kungl. Maj :t bestämmer, dock senast

den 31 januari 1952, rätt att till riket införa socker

(tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Maj :t stadgade

undantag icke skall tillkomma annan än staten eller

den, åt vilken Kungl. Maj :t överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt; samt

3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förut

anfört.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Iironprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Greta Luzell.

8 intrång till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 213.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

Bilaga 1.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

angående sockertillverkningen m. m. under tiden 1 maj

1950—30 april 1951.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 9 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj :t för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom

en från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 4 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter

liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

2 §.

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1950 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares

centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tilllika,

att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt

skall, därest odlingen understiger 50 200 hektar, utgöra 5 kronor 35

öre. Uppgår odlingen till 50 200 hektar eller däröver ökas grundpriset med

1 öre för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen överstiger 50 000 hektar,

dock att grundpriset ej skall överstiga 5 kronor 55 öre. Därest socialstyrelsens

levnadskostnadsindex skulle stiga i sådan omfattning att det mellan

Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen träffade kompensationsavtalet

aktualiseras, skall till priset för 100 kilogram betor göras

tillägg med 9, 5 respektive 2,s öre, om den ifrågasatta indexhöjningen bekantgöres

i april, juli respektive oktober 1950. Å de sist nämnda tilläggen

skall sockerhaltstillägg icke utgå. Dessutom skall till odlare, som år 1950

tecknar kontrakt för leverans till Mörbylånga, Roma eller Linköpings råsockerfabrik,

utgå ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt

hektar odlade betor, dock att för odling, som ej överstiger ett kvarts hektar,

arealtillägget skall utgå med allenast 5 kronor.

I betodlingskontrakten skall intagas erinran om den mellan Kungl. Maj :t

och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skilj emannaförf arande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn

till sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär

att förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande

mån förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skilj emannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Linköpings

dier Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder, som härom

tidigare tillämpats.

Beträffande odling och leverans av i Västergötland odlade betor skola

gälla härom särskilt bestämda villkor.

3 §.

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkningen

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Maj :t fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har

bolaget att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom

hos Kungl. Maj :t.

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

4 §•

För avtalstiden 1 maj 1950—30 april 1951 är bolaget gentemot staten

redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning,

som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning av

bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid

skola särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader,

vagnshyra, betfrö, betfrakter, råsockerfrakter och försäkringar samt ej heller

förräntning av bolagets eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt

täcka dessa kostnader mot det att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp

av 21,80 öre för varje under räkenskapsåret i fråga tillverkat kilogram råsocker.

Sagda öretal blir bestående oavsett produktionens storlek.

Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter, som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,

överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i detta

moments första stycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens

nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under

avskrivningar skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar, som beröra

sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkning,

kolkranen, cisternvagnarna m. m. och vilka tidigare avförts före bokslutet

å respektive konton.

Skulle före kontraktstidens utgång den 30 april 1951 sådana förändringar

beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda

i pris- eller lönehänseende, som i fråga om höjning ej kunnat av bolaget

rimligen undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller

nedgång i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera

parten förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav

föranledd skälig jämkning av förenämnda belopp per kilogram råsocker.

I den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ

ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan

vara av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning

verkställas för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle ha framkommit

vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

Har den för bolagets raffinadtillverkning under avtalstiden använda myckenheten

svenskt råsocker överstigit respektive understigit bolagets tillverkning

av råsocker under samma tid, skall bolaget för överskottet, respektive

underskottet gottskrivas, respektive påföras den del av den enligt första

stycket bestämda multipeln för låsta posten, som enligt av statens sockernämnd

granskad och godkänd redovisning belöper å raffineringskostnader.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

37

1 den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund

av beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få

dessa kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna

och alltså omfattas av statsgarantien.

Det förutsättes, att den under år 1940 tillämpade utdelningen till bolagets

aktieägare ej får höjas.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 30 april 1951, skall gälla, att räkenskapsårets

drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att

bolaget kan —- med antagande av att den utgående lagerbehållningen av

varan till storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt

normallager samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager

och lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen

använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrörelsen

med högst gällande normalpris för varan eller, därest normalpris

ej fastställts, med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar

kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 30 april 1951 till

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den

överskjutande delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga

inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 30 april 1951 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta

innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,

genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt

från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å

varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —

förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda

avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfond, får bolaget varken

under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som

motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt

från å ena sidan det sist sagda gällande dagsvärdet å varan och å andra

sidan det ingående bokförda å-priset —• ägde såsom lagerreserv sagda dag i

normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får,

under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens

gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden

vid prisfall å varan nedgår under året — allenast för återställning av

lagret. I syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är,

skall bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens sockernämnd

eller annat av Kungl. Maj :t utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran,

till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig

återställning av lagret. Därest bolaget på något av kontona brännmaterialier

och emballage har brist i normallagret men utanför normallagret har

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

förråd av eller kontrakt på ersättnings- eller surrogatvaror, som bolaget

måst anskaffa för att trygga försörjningen av på dessa konton förda varuslag,

är bolaget berättigat att nedskriva dessa varor till en prisnivå, som

motsvarar bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen ingående

varor, därvid hänsyn skall tagas till ersättningsvarornas användningseffekt

i bolagets drift respektive försäljning, men skola dessa därefter anses ingå

i normallagret och hänsyn till dem alltså tagas vid fastställande av rekonstruktionsfondens

belopp. Nedskrivning må dock ej ske å större kvantitet

än som efter nyss angiven omräkning erfordras för utfyllnad av normallagret.

— Därest enighet ej ernås mellan statens sockernämnd och bolaget

rörande de i detta stycke omförmälda dagsnoteringarna å förnödenheter

eller mellan det statliga organet och bolaget rörande villkoren i övrigt för

ett verkställande efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen, skall

dylik tvistefråga avgöras av skiljemän enligt lag.

Vad i detta moment sägs avser ej förnödenheter, som ingå i någon av de

i 1 mom. första stycket omförmälda kostnadsposterna.

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad

skall — oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall

under avtalstiden 1950/51 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten

är redovisningsskyldigt, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets

utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till

vid sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels

eventuellt förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och

beträffande kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Å andra

sidan skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten

gentemot bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret

vid räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett

för åternedskrivning av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående

sockerlager, vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv,

som bolaget den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker

och raffinad. Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen

å sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan

tillkommande vinsten få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att

beträffande utförsäljning av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret

få tillämpa samma pris som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset

å socker.

Vid kontraktstidens utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet

mellan staten och bolaget till det för kontraktstiden av Kungl.

Maj :t fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att

till sagda pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktstidens utgång

överstiger ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes,

att avsättningen av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas,

att den ej intränger på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

39

marknaden. Därest efter särskilt medgivande bolaget upptager tillverkning

av socker ur melass samt importerar melass, skall rörande dylik sidorörelse

och härav berörda produkter i stället gälla vad härom särskilt bestämmes.

4 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer

genom återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de

sockerrörelsens biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen.

5 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet

den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp

ej ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande,

iakttaga all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet över huvud taget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse

om beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets

utgång utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget

erhållit i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång

överstiga vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att,

därest annan uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva

det sålunda överskjutande beloppet.

8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunderna äger Kungl. Maj :t

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

5 §•

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

6 §.

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Maj :t tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderliga för tillsynens utövande.

Vad i detta kontrakt sägs om nämnden skall, därest Kungl. Maj :t uppdrager

åt annan statlig myndighet att ombesörja här avsedda uppgifter,

gälla sagda myndighet.

7 §•

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 4 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Maj :t. Innan Kungl. Maj :t fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Maj :t att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs. Att

vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän, därom

är bestämt i 4 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Maj :t närmare

föreskrifter.

8 §.

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Maj :t i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

9 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 maj 1950 till och

med den 30 april 1951 eller, i den mån det av avfattningen av vissa bestämmelser

uttryckligen framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941

skall gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock sista stycket å s. 40

i prop. nr 243/1946).

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Maj :t och bolaget härom

ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola

gälla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

3. Det har vid bestämmandet av det i 4 § 1 inom. avsedda beloppet per

kilogram råsocker förutsatts, att bolaget självt, utan vidare anspråk på staten,

svarar för de ökade löneutgifter, som kunna uppstå under den tid, som

återstår tills kontraktet 1950/51 utlöper.

4. Det förutsättes, att import enligt 1 § första stycket ej sker annat än

efter medgivande av statens livsmedelskommission.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 213.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:150 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående rätt för Konungen att förordna, om uttagande av antidumpin s. 8 i texten
  2. BevU 1950:44 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket m. in. s. 5 i texten