Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om upphävande av 15 kap. 13 och 22 §§ giftermålsbalken, m. m

9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:22, Med förslag till lag om upphävande av 15 kap. 13 och 22 §§ giftermålsbalken, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 22.

1

Nr 22.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

upphävande av 15 kap. 13 och 22 §§ giftermålsbalken,

m. m.; given Drottningholms slott den 29 december

1949.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om upphävande av 15 kap. 13 och 22 §§ giftermålsbalken; samt

2) lag om ändring i 26 § lagen den 1 juli 1898 (nr 64 s. 10) om boskillnad.

GUSTAF.

Herman Zetterberg

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås avskaffande av de förteckningar över hemskillnads-

och boskillnadsmål (hemskillnads- och boskillnadsrotlar), vilka nu

skola föras vid de allmänna underrätterna. 1

1 liiliang till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr 22.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

Förslag

till

Lag

om upphävande av 15 kap. 13 och 22 §§ giftermålsbalken.

Härigenom förordnas, att 15 kap. 131 och 22 §§ giftermålsbalken skola

upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag

till

Lag

om ändring i 26 § lagen den 1 juli 1898 (nr 61 s. 10) om boskillnad.

Härigenom förordnas, att 26 § andra stycket1 2 lagen den 1 juli 1898 om

boskillnad skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse se SFS 1946: 822.

2 Senaste lydelse se SFS 1946: 823.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 22.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms

slott den 14 oktober 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne,

Andersson, Hall.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler fråga om

upphävande av gällande bestämmelser om förteckningar över hemskillnadsoch

boskillnadsmål samt anför följande.

Enligt giftermålsbalken 15 kap. 13 § skall vid allmän underrätt föras

förteckning över alla där anhängiggjorda hemskillnadsmål. I förteckningen

skola för varje mål antecknas alla sådana åtgärder och av rätten eljest meddelade

beslut, som angå boet. Motsvarande förteckning skall enligt 15 kap.

22 § föras över boskillnadsmål (boskillnadsärenden). I förteckningen över

boskillnadsmål skall för varje mål antecknas dagen, då ansökning däri gjordes,

så ock alla i målet vidtagna åtgärder och av rätten eljest meddelade

beslut. Beträffande äktenskap, å vilkas förmögenhetsförhållanden äldre giftermålsbalken

är tillämplig, skall enligt 26 § lagen den 1 juli 1898 om boskillnad

motsvarande förteckning föras av konkursdomaren.

I samband med processreformens genomförande har uppkommit fråga

huruvida icke nämnda förteckningar, vanligen kallade hemskillnads- och

boskillnadsrotlar, skulle kunna avskaffas såsom ej längre erforderliga.

Med anledning härav har inom departementet upprättats en promemoria

i ämnet, över vilken efter remiss yttranden avgivits av Svea hovrätt, hovrätten

över Skåne och Blekinge, hovrätten för Nedre Norrland — som bifogat

yttranden av häradshövdingarna i Medelpads västra och Ångermanlands

södra domsagor — Stockholms rådhusrätt och statistiska centralbyrån

samt av styrelserna för föreningen Sveriges häradshövdingar, föreningen

Sveriges stadsdomare och Sveriges advokatsamfund.

Jag anhåller nu att få upptaga detta ärende till behandling.

Promemorian.

I den remitterade promemorian anföres bland annat följande.

Bestämmelserna om särskilda förteckningar (rotlar) över hemskillnadsoch

boskillnadsmål torde närmast ha tillkommit i syfte att för utomstående,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

som inlåta sig i rättshandlingar med endera maken, underlätta inhämtande

av de upplysningar om makarnas ekonomiska rättsförhållanden, som kunna

vara av betydelse. Såsom källa för dylik kännedom äro dessa förteckningar

emellertid ohanterliga och osäkra. För att erhålla säker kännedom, huruvida

makarnas ekonomiska förhållanden undergått förändring genom hemskillnad

eller boskillnad, är det icke tillräckligt att taga del av förteckningarna

vid den domstol, inom vars domvärjo makarna äro mantalsskrivna.

Det måste utredas, var makarna haft sitt hemvist alltsedan äktenskapets

ingående, samt undersökas, huruvida hemskillnad eller boskillnad beviljats

av någon av de domstolar, där makarna haft sitt forum. Någon säkerhet föreligger

ej att underrätts dom, varom anteckning skett i hemskillnads- eller

boskillnadsförteckning, icke blivit ändrad av högre rätt. Att märka är därjämte

att förteckningarna lämna upplysningar endast om de förändringar i

förmögenhetsförhållandena, som föranledas av hemskillnad eller boskillnad,

men icke om den omgestaltning av förmögenhetsförhållandena, som kan ha

skett genom äktenskapsförord.

Genom det i samband med nya giftermålsbalkens införande inrättade äktenskapsregistret

tillskapades en ny upplysningskälla angående rättsfakta

av betydelse för makars ekonomiska förhållanden. Enligt kungörelsen den

11 oktober 1920 angående äktenskapsregistret skola från domstolarna uppgifter

lämnas till äktenskapsregistret angående beslut, som avses i GB 5: 13

(makes förlust eller återvinnande av behörighet att vid vissa rättshandlingar

företräda andra maken) samt angående mål om boskillnad, ogiltighet av

vigsel eller återgång av äktenskap, hemskillnad eller äktenskapsskillnad

ävensom angående bodelningshandlingar och äktenskapsförord, som ingivas

till domstol.

I och med äktenskapsregistrets tillkomst förlorade de vid domstolarna

förda förteckningarna över hemskillnads- och boskillnadsmål sin väsentliga

betydelse för tredje man. Erfarenheten giver ock vid handen att dessa förteckningar

ytterst sällan anlitas av allmänheten för inhämtande av upplysningar.

Den ringa praktiska betydelsen för allmänheten av lokala register

över hemskillnads- och boskillnadsmål bestyrkes av en år 1932 verkställd

utredning angående avskaffande av den dittills utgivna tryckta samlingen

av uppgifter till äktenskapsregistret (NJA II 1933: 710).

Även efter äktenskapsregistrets tillkomst ha emellertid förteckningarna

över hemskillnads- och boskillnadsmål haft viss betydelse såsom dagböcker.

Bl. a. har domstolarnas kontroll över ingivande av bouppteckningar därigenom

underlättats. Även i detta hänseende ha förteckningarna numera blivit

betydelselösa. Den i GB 11:20 tidigare föreskrivna skyldigheten att

städse till rätten ingiva bouppteckning efter hemskillnad har upphävts genom

lag den 2 juni 1944. I fråga om boskillnad kvarstår visserligen skyldigheten

härutinnan. Genom de i protokollskungörelsen den 26 september 1947 meddelade

föreskrifterna om förande av dagbok över mål och ärenden samt

minnesbok har emellertid sörjts för att nu ifrågavarande mål liksom övriga

mål och ärenden vederbörligen registreras och att de anteckningar, som

erfordras bl. a. för kontroll över boupptecknings ingivande, bliva verkställda.

I 22 § protokollskungörelsen har intagits särskild föreskrift att boskillnadsmål

ej må anses slutligen avgjort förrän avskrift av bouppteckning inkommit

till rätten.

Någon svårighet att med ledning av de i protokollskungörelsen föreskrivna

dagböckerna över mål och ärenden, eventuellt kompletterade med uppgifter

från äktenskapsregistret, återfinna mål och ärenden angående hemskillnad

och boskillnad torde ej föreligga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

5

På grund härav och då förande av särskilda förteckningar över hemskillnads-

och boskillnadsmål föranleda ett ej obetydligt arbete för domstolarna,

har i promemorian föreslagits att förteckningarna avskaffas.

Vid promemorian voro fogade förslag till lag om upphävande av 15 kap.

13 och 22 §§ giftermålsbalken samt till lag om ändring i 26 § lagen den 1

juli 1898 om boskillnad. Lagändringarna föreslogos skola träda i kraft dagen

efter det de utkommit från trycket i författningssamlingen.

Yttrandena.

Promemorians förslag har tillstyrkts i samtliga yttranden; dock har Svea

hovrätt yrkat att boskillnadsrotel enligt 1898 års boskillnadslag fortfarande

skall föras samt till stöd härför anfört i huvudsak följande.

Stadgandet i 26 § av nämnda lag syntes kunna betraktas som en sådan

särskild föreskrift som enligt 2 § protokollskungörelsen uteslöte tillämpning

av allmänna bestämmelser om dagbok m. m. Denna tolkning kunde

antagas ha varit bestämmande för åtskilliga domares förfarande. Ett särskilt

skäl för samma tolkning låge däri, att ovisshet torde ha rått, huruvida

det vore med protokoilskungörelsens bestämmelser förenligt att verkställa

anteckningar rörande nu omhandlade ärenden i domstolens dagbok över

ärenden (eller möjligen i dagboken över tvistemål), samtidigt som man

funnit orimligt att föra särskild dagbok över enbart boskillnadsärenden.

Det syntes hovrätten knappast vara i och för sig olämpligt att upptaga boskillnadsärenden

i domstolens dagbok över ärenden och icke erforderligt

att anteckningar om boskillnadsärenden gjordes såväl i dagbok som i förteckning

enligt 26 § av 1898 års lag. Hovrätten funne det principiellt tämligen

likgiltigt, om sådan förteckning eller dagbok fördes. Huvudsaken

vore, att uppläggande av nya dagböcker enbart för boskillnadsärenden icke

komme till stånd. Hovrätten ville därför hemställa, att därest 26 § andra

stycket av 1898 års lag upphävdes, underdomstolarna genom skrivelse från

justitiedepartementet underrättades om att boskillnadsärenden skulle upptagas

i dagboken över domstolsärenden. Hovrätten funne emellertid övervägande

skäl tala för att boskillnadsärenden, som avsåges i 1898 års lag,

alltfort förtecknades jämlikt 26 § samma lag och icke dagbokfördes. Därigenom

vunnes, att en obruten kontinuitet i antecknandet av sistnämnda

ärenden vidmaktbölles i särskild förteckning och att förefintliga rotlar,

som eljest bleve oanvändbara, kunde utnyttjas under den tämligen korta

tid varunder tillämpning av 1898 års lag ännu kunde komma att påkallas.

Dessa fördelar kunde vara tämligen ringa men förtjänade beaktande vid det

förhållandet, att intet syntes vara att vinna på att förande av dagbok föreskreves

i stället för förteckning. Hovrätten föresloge, att föreskriften i 26 §

andra stycket av 1898 års lag bibehölles och att i sådan skrivelse som nyss

sagts påpekades, att sagda föreskrift alltfort gällde, samt förklarades, att

med föreskriften avsedda ärenden icke skulle upptagas i dagbok.

Statistiska centralbyrån har yttrat att tredje mans behöriga intresse av

upplysning rörande förmögenhetsförhållanden in. m. i äktenskap skulle kun
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

na bättre än genom ifrågavarande förteckningar tillgodoses genom en sådan

utvidgning av äktenskapsregistret att detta komme att innehålla fullständiga

uppgifter om domstolarnas avgöranden i vårdnads- och underhållsfrågor.

Hovrätten över Skåne och Blekinge har velat ifrågasätta, om icke de föreslagna

lagarna lämpligen borde träda i kraft först vid års- eller halvårsskifte.

Departementschefen.

Hemskillnads- och boskillnadsrotlarna ha, som framhållits i promemorian,

en dubbel uppgift. De skola dels tjänstgöra som upplysningskällor för tredje

man som önskar inhämta upplysningar om makars ekonomiska rättsförhållanden

i den mån dessa regleras genom eller i samband med hemskillnad

eller boskillnad, dels för domstolarna utgöra ett slags dagböcker

över ifrågavarande mål. I förstnämnda hänseende ha de emellertid, i vart

fall sedan äktenskapsregistrets tillkomst, knappast någon som helst betydelse.

Som statistiska centralbyrån framhållit skulle behovet av upplysning

för tredje man om makars ekonomiska förhållanden säkerligen bättre kunna

tillgodoses genom en utvidgning av domstolarnas skyldighet att lämna

uppgifter till äktenskapsregistret. En dylik utvidgning är emellertid ej aktuell

i förevarande sammanhang. Sin betydelse som dagböcker över hemskillnads-

och boskillnadsmålen förlorade rotlarna praktiskt taget helt och

hållet i och med processreformen, då nya regler för måls bokföring vid

domstolarna infördes. Under förarbetena till processreformens genomförande

var frågan om hemskillnads- och boskillnadsrotlarna uppe men ansågs

då kunna något anstå i avvaktan på praktiska erfarenheter. Eftersom

dessa, såsom framgår av promemorian och remissyttrandena, givit vid handen

att det ej föreligger behov att bibehålla rotlarna, vill jag tillstyrka att

lagförslag nu framlägges att avskaffa dem. Avskaffandet synes böra avse

samtliga nu ifrågavarande rotlar. Att, såsom Svea hovrätt ifrågasatt, bibehålla

boskillnadsrotlarna enligt 1898 års lag synes knappast lämpligt. Av

protokollskungörelsen torde nämligen följa att såväl hemskillnader som

boskillnader skola antecknas i dagbok över mål. Vad Svea hovrätt anfört om

att stadgandet i 26 § av 1898 års lag uteslöte tillämpning av de allmänna bestämmelserna

om dagbok, synes vila på den uppfattningen att boskillnader

skulle utgöra ärenden i teknisk bemärkelse. De torde emellertid, liksom

hemskillnader, i stället utgöra mål. Därest denna uppfattning godtages under

lagstiftningsfrågans fortsatta behandling, torde vad sålunda förekommit

innefatta tillräcklig upplysning åt domstolarna. Det synes alltså ej vara

nödvändigt att utfärda en förtydligande skrivelse i ämnet såsom hovrätten

förordat.

Enär den föreslagna lagstiftningen är av mycket begränsad omfattning

och väsentligen har avseende å domstolarnas inre arbete, torde det ej vålla

några olägenheter att låta lagändringarna, såsom föreslagits i promemorian,

träda i kraft snarast möjligt efter utfärdandet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22. 7

I enlighet med vad sålunda anförts har inom departementet upprättats

förslag till

1) lag om upphävande av 15 kap. 13 och 22 §§ giftermålsbalken; samt

2) lag om ändring i 26 § lagen den 1 juli 1898 (nr 64 s. 10) om boskillnad.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,

av den lydelse, bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i

g 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av

protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Magnus T. Möller.

1 Denna bilaga, som är lika lydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har här

uteslutits.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 21 december

19W.

Närvarande:

justitieråden Gei jer,

Lech,

regeringsrådet Quensel,

justitierådet Beckman.

Enligt lagrådet den 5 november 1949 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justi tiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet

den 14 oktober 1949, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättade förslag till

1) lag om upphävande av 15 kap. 13 och 22 §§ giftermålsbalken; samt

2) lag om ändring i 26 § lagen den 1 juli 1898 (nr 64 s. 10) om boskillnad.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av

byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet Bengt Lassen.

Lagrådet lämnade förslagen utan anmärkning.

Ur protokollet:

Bengt Larson.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 22.

9

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms

slott den 29 december 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler lagrådets

den 21 december 1949 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 14 oktober

1949 remitterade förslagen till

1) lag om upphävande av 15 kap. 13 och 22 §§ giftermålsbalken; samt

2) lag om ändring i 26 § lagen den 1 juli 1898 (nr 64 s. 10) om boskillnad.

Med förmälan, att förslagen av lagrådet lämnats utan erinran, hemställer

föredraganden, att de måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Patric Kalling.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 22.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:33 Skrivelse till Konungen i an ledning av Kungl. Majds proposition med anhållan om riksdagens yttrande rörande frågan om uppdelning av finansdepartementet m. m. a1 i texten
  2. 1LU 1950:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om upphävande av 15 kap. 13 och 22 §§ giftermålsbalken, m. m. s. 1 i texten