Med förslag till lag om upphävande av 15 kap. 13 och 22 §§ giftermålsbalken, m. m
9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1950:22, Med förslag till lag om upphävande av 15 kap. 13 och 22 §§ giftermålsbalken, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj ds proposition nr 22.
1
Nr 22.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
upphävande av 15 kap. 13 och 22 §§ giftermålsbalken,
m. m.; given Drottningholms slott den 29 december
1949.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll
vill Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till
1) lag om upphävande av 15 kap. 13 och 22 §§ giftermålsbalken; samt
2) lag om ändring i 26 § lagen den 1 juli 1898 (nr 64 s. 10) om boskillnad.
GUSTAF.
Herman Zetterberg
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen föreslås avskaffande av de förteckningar över hemskillnads-
och boskillnadsmål (hemskillnads- och boskillnadsrotlar), vilka nu
skola föras vid de allmänna underrätterna. 1
1 liiliang till riksdagens protokoll 1950. 1 sand. Nr 22.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 22.
Förslag
till
Lag
om upphävande av 15 kap. 13 och 22 §§ giftermålsbalken.
Härigenom förordnas, att 15 kap. 131 och 22 §§ giftermålsbalken skola
upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Förslag
till
Lag
om ändring i 26 § lagen den 1 juli 1898 (nr 61 s. 10) om boskillnad.
Härigenom förordnas, att 26 § andra stycket1 2 lagen den 1 juli 1898 om
boskillnad skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1 Senaste lydelse se SFS 1946: 822.
2 Senaste lydelse se SFS 1946: 823.
Kungl. Maj.ts proposition nr 22.
3
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 14 oktober 1949.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Möller, Sköld, Quensel, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne,
Andersson, Hall.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler fråga om
upphävande av gällande bestämmelser om förteckningar över hemskillnadsoch
boskillnadsmål samt anför följande.
Enligt giftermålsbalken 15 kap. 13 § skall vid allmän underrätt föras
förteckning över alla där anhängiggjorda hemskillnadsmål. I förteckningen
skola för varje mål antecknas alla sådana åtgärder och av rätten eljest meddelade
beslut, som angå boet. Motsvarande förteckning skall enligt 15 kap.
22 § föras över boskillnadsmål (boskillnadsärenden). I förteckningen över
boskillnadsmål skall för varje mål antecknas dagen, då ansökning däri gjordes,
så ock alla i målet vidtagna åtgärder och av rätten eljest meddelade
beslut. Beträffande äktenskap, å vilkas förmögenhetsförhållanden äldre giftermålsbalken
är tillämplig, skall enligt 26 § lagen den 1 juli 1898 om boskillnad
motsvarande förteckning föras av konkursdomaren.
I samband med processreformens genomförande har uppkommit fråga
huruvida icke nämnda förteckningar, vanligen kallade hemskillnads- och
boskillnadsrotlar, skulle kunna avskaffas såsom ej längre erforderliga.
Med anledning härav har inom departementet upprättats en promemoria
i ämnet, över vilken efter remiss yttranden avgivits av Svea hovrätt, hovrätten
över Skåne och Blekinge, hovrätten för Nedre Norrland — som bifogat
yttranden av häradshövdingarna i Medelpads västra och Ångermanlands
södra domsagor — Stockholms rådhusrätt och statistiska centralbyrån
samt av styrelserna för föreningen Sveriges häradshövdingar, föreningen
Sveriges stadsdomare och Sveriges advokatsamfund.
Jag anhåller nu att få upptaga detta ärende till behandling.
Promemorian.
I den remitterade promemorian anföres bland annat följande.
Bestämmelserna om särskilda förteckningar (rotlar) över hemskillnadsoch
boskillnadsmål torde närmast ha tillkommit i syfte att för utomstående,
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 22.
som inlåta sig i rättshandlingar med endera maken, underlätta inhämtande
av de upplysningar om makarnas ekonomiska rättsförhållanden, som kunna
vara av betydelse. Såsom källa för dylik kännedom äro dessa förteckningar
emellertid ohanterliga och osäkra. För att erhålla säker kännedom, huruvida
makarnas ekonomiska förhållanden undergått förändring genom hemskillnad
eller boskillnad, är det icke tillräckligt att taga del av förteckningarna
vid den domstol, inom vars domvärjo makarna äro mantalsskrivna.
Det måste utredas, var makarna haft sitt hemvist alltsedan äktenskapets
ingående, samt undersökas, huruvida hemskillnad eller boskillnad beviljats
av någon av de domstolar, där makarna haft sitt forum. Någon säkerhet föreligger
ej att underrätts dom, varom anteckning skett i hemskillnads- eller
boskillnadsförteckning, icke blivit ändrad av högre rätt. Att märka är därjämte
att förteckningarna lämna upplysningar endast om de förändringar i
förmögenhetsförhållandena, som föranledas av hemskillnad eller boskillnad,
men icke om den omgestaltning av förmögenhetsförhållandena, som kan ha
skett genom äktenskapsförord.
Genom det i samband med nya giftermålsbalkens införande inrättade äktenskapsregistret
tillskapades en ny upplysningskälla angående rättsfakta
av betydelse för makars ekonomiska förhållanden. Enligt kungörelsen den
11 oktober 1920 angående äktenskapsregistret skola från domstolarna uppgifter
lämnas till äktenskapsregistret angående beslut, som avses i GB 5: 13
(makes förlust eller återvinnande av behörighet att vid vissa rättshandlingar
företräda andra maken) samt angående mål om boskillnad, ogiltighet av
vigsel eller återgång av äktenskap, hemskillnad eller äktenskapsskillnad
ävensom angående bodelningshandlingar och äktenskapsförord, som ingivas
till domstol.
I och med äktenskapsregistrets tillkomst förlorade de vid domstolarna
förda förteckningarna över hemskillnads- och boskillnadsmål sin väsentliga
betydelse för tredje man. Erfarenheten giver ock vid handen att dessa förteckningar
ytterst sällan anlitas av allmänheten för inhämtande av upplysningar.
Den ringa praktiska betydelsen för allmänheten av lokala register
över hemskillnads- och boskillnadsmål bestyrkes av en år 1932 verkställd
utredning angående avskaffande av den dittills utgivna tryckta samlingen
av uppgifter till äktenskapsregistret (NJA II 1933: 710).
Även efter äktenskapsregistrets tillkomst ha emellertid förteckningarna
över hemskillnads- och boskillnadsmål haft viss betydelse såsom dagböcker.
Bl. a. har domstolarnas kontroll över ingivande av bouppteckningar därigenom
underlättats. Även i detta hänseende ha förteckningarna numera blivit
betydelselösa. Den i GB 11:20 tidigare föreskrivna skyldigheten att
städse till rätten ingiva bouppteckning efter hemskillnad har upphävts genom
lag den 2 juni 1944. I fråga om boskillnad kvarstår visserligen skyldigheten
härutinnan. Genom de i protokollskungörelsen den 26 september 1947 meddelade
föreskrifterna om förande av dagbok över mål och ärenden samt
minnesbok har emellertid sörjts för att nu ifrågavarande mål liksom övriga
mål och ärenden vederbörligen registreras och att de anteckningar, som
erfordras bl. a. för kontroll över boupptecknings ingivande, bliva verkställda.
I 22 § protokollskungörelsen har intagits särskild föreskrift att boskillnadsmål
ej må anses slutligen avgjort förrän avskrift av bouppteckning inkommit
till rätten.
Någon svårighet att med ledning av de i protokollskungörelsen föreskrivna
dagböckerna över mål och ärenden, eventuellt kompletterade med uppgifter
från äktenskapsregistret, återfinna mål och ärenden angående hemskillnad
och boskillnad torde ej föreligga.
Kungl. Maj:ts proposition nr 22.
5
På grund härav och då förande av särskilda förteckningar över hemskillnads-
och boskillnadsmål föranleda ett ej obetydligt arbete för domstolarna,
har i promemorian föreslagits att förteckningarna avskaffas.
Vid promemorian voro fogade förslag till lag om upphävande av 15 kap.
13 och 22 §§ giftermålsbalken samt till lag om ändring i 26 § lagen den 1
juli 1898 om boskillnad. Lagändringarna föreslogos skola träda i kraft dagen
efter det de utkommit från trycket i författningssamlingen.
Yttrandena.
Promemorians förslag har tillstyrkts i samtliga yttranden; dock har Svea
hovrätt yrkat att boskillnadsrotel enligt 1898 års boskillnadslag fortfarande
skall föras samt till stöd härför anfört i huvudsak följande.
Stadgandet i 26 § av nämnda lag syntes kunna betraktas som en sådan
särskild föreskrift som enligt 2 § protokollskungörelsen uteslöte tillämpning
av allmänna bestämmelser om dagbok m. m. Denna tolkning kunde
antagas ha varit bestämmande för åtskilliga domares förfarande. Ett särskilt
skäl för samma tolkning låge däri, att ovisshet torde ha rått, huruvida
det vore med protokoilskungörelsens bestämmelser förenligt att verkställa
anteckningar rörande nu omhandlade ärenden i domstolens dagbok över
ärenden (eller möjligen i dagboken över tvistemål), samtidigt som man
funnit orimligt att föra särskild dagbok över enbart boskillnadsärenden.
Det syntes hovrätten knappast vara i och för sig olämpligt att upptaga boskillnadsärenden
i domstolens dagbok över ärenden och icke erforderligt
att anteckningar om boskillnadsärenden gjordes såväl i dagbok som i förteckning
enligt 26 § av 1898 års lag. Hovrätten funne det principiellt tämligen
likgiltigt, om sådan förteckning eller dagbok fördes. Huvudsaken
vore, att uppläggande av nya dagböcker enbart för boskillnadsärenden icke
komme till stånd. Hovrätten ville därför hemställa, att därest 26 § andra
stycket av 1898 års lag upphävdes, underdomstolarna genom skrivelse från
justitiedepartementet underrättades om att boskillnadsärenden skulle upptagas
i dagboken över domstolsärenden. Hovrätten funne emellertid övervägande
skäl tala för att boskillnadsärenden, som avsåges i 1898 års lag,
alltfort förtecknades jämlikt 26 § samma lag och icke dagbokfördes. Därigenom
vunnes, att en obruten kontinuitet i antecknandet av sistnämnda
ärenden vidmaktbölles i särskild förteckning och att förefintliga rotlar,
som eljest bleve oanvändbara, kunde utnyttjas under den tämligen korta
tid varunder tillämpning av 1898 års lag ännu kunde komma att påkallas.
Dessa fördelar kunde vara tämligen ringa men förtjänade beaktande vid det
förhållandet, att intet syntes vara att vinna på att förande av dagbok föreskreves
i stället för förteckning. Hovrätten föresloge, att föreskriften i 26 §
andra stycket av 1898 års lag bibehölles och att i sådan skrivelse som nyss
sagts påpekades, att sagda föreskrift alltfort gällde, samt förklarades, att
med föreskriften avsedda ärenden icke skulle upptagas i dagbok.
Statistiska centralbyrån har yttrat att tredje mans behöriga intresse av
upplysning rörande förmögenhetsförhållanden in. m. i äktenskap skulle kun
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 22.
na bättre än genom ifrågavarande förteckningar tillgodoses genom en sådan
utvidgning av äktenskapsregistret att detta komme att innehålla fullständiga
uppgifter om domstolarnas avgöranden i vårdnads- och underhållsfrågor.
Hovrätten över Skåne och Blekinge har velat ifrågasätta, om icke de föreslagna
lagarna lämpligen borde träda i kraft först vid års- eller halvårsskifte.
Departementschefen.
Hemskillnads- och boskillnadsrotlarna ha, som framhållits i promemorian,
en dubbel uppgift. De skola dels tjänstgöra som upplysningskällor för tredje
man som önskar inhämta upplysningar om makars ekonomiska rättsförhållanden
i den mån dessa regleras genom eller i samband med hemskillnad
eller boskillnad, dels för domstolarna utgöra ett slags dagböcker
över ifrågavarande mål. I förstnämnda hänseende ha de emellertid, i vart
fall sedan äktenskapsregistrets tillkomst, knappast någon som helst betydelse.
Som statistiska centralbyrån framhållit skulle behovet av upplysning
för tredje man om makars ekonomiska förhållanden säkerligen bättre kunna
tillgodoses genom en utvidgning av domstolarnas skyldighet att lämna
uppgifter till äktenskapsregistret. En dylik utvidgning är emellertid ej aktuell
i förevarande sammanhang. Sin betydelse som dagböcker över hemskillnads-
och boskillnadsmålen förlorade rotlarna praktiskt taget helt och
hållet i och med processreformen, då nya regler för måls bokföring vid
domstolarna infördes. Under förarbetena till processreformens genomförande
var frågan om hemskillnads- och boskillnadsrotlarna uppe men ansågs
då kunna något anstå i avvaktan på praktiska erfarenheter. Eftersom
dessa, såsom framgår av promemorian och remissyttrandena, givit vid handen
att det ej föreligger behov att bibehålla rotlarna, vill jag tillstyrka att
lagförslag nu framlägges att avskaffa dem. Avskaffandet synes böra avse
samtliga nu ifrågavarande rotlar. Att, såsom Svea hovrätt ifrågasatt, bibehålla
boskillnadsrotlarna enligt 1898 års lag synes knappast lämpligt. Av
protokollskungörelsen torde nämligen följa att såväl hemskillnader som
boskillnader skola antecknas i dagbok över mål. Vad Svea hovrätt anfört om
att stadgandet i 26 § av 1898 års lag uteslöte tillämpning av de allmänna bestämmelserna
om dagbok, synes vila på den uppfattningen att boskillnader
skulle utgöra ärenden i teknisk bemärkelse. De torde emellertid, liksom
hemskillnader, i stället utgöra mål. Därest denna uppfattning godtages under
lagstiftningsfrågans fortsatta behandling, torde vad sålunda förekommit
innefatta tillräcklig upplysning åt domstolarna. Det synes alltså ej vara
nödvändigt att utfärda en förtydligande skrivelse i ämnet såsom hovrätten
förordat.
Enär den föreslagna lagstiftningen är av mycket begränsad omfattning
och väsentligen har avseende å domstolarnas inre arbete, torde det ej vålla
några olägenheter att låta lagändringarna, såsom föreslagits i promemorian,
träda i kraft snarast möjligt efter utfärdandet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 22. 7
I enlighet med vad sålunda anförts har inom departementet upprättats
förslag till
1) lag om upphävande av 15 kap. 13 och 22 §§ giftermålsbalken; samt
2) lag om ändring i 26 § lagen den 1 juli 1898 (nr 64 s. 10) om boskillnad.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,
av den lydelse, bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i
g 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av
protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Magnus T. Möller.
1 Denna bilaga, som är lika lydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har här
uteslutits.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 22.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 21 december
19W.
Närvarande:
justitieråden Gei jer,
Lech,
regeringsrådet Quensel,
justitierådet Beckman.
Enligt lagrådet den 5 november 1949 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justi tiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
den 14 oktober 1949, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättade förslag till
1) lag om upphävande av 15 kap. 13 och 22 §§ giftermålsbalken; samt
2) lag om ändring i 26 § lagen den 1 juli 1898 (nr 64 s. 10) om boskillnad.
Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av
byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet Bengt Lassen.
Lagrådet lämnade förslagen utan anmärkning.
Ur protokollet:
Bengt Larson.
Kungl. Maj.ts proposition nr 22.
9
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 29 december 1949.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler lagrådets
den 21 december 1949 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 14 oktober
1949 remitterade förslagen till
1) lag om upphävande av 15 kap. 13 och 22 §§ giftermålsbalken; samt
2) lag om ändring i 26 § lagen den 1 juli 1898 (nr 64 s. 10) om boskillnad.
Med förmälan, att förslagen av lagrådet lämnats utan erinran, hemställer
föredraganden, att de måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Patric Kalling.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 22.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1950:33 Skrivelse till Konungen i an ledning av Kungl. Majds proposition med anhållan om riksdagens yttrande rörande frågan om uppdelning av finansdepartementet m. m. a1 i texten
- 1LU 1950:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om upphävande av 15 kap. 13 och 22 §§ giftermålsbalken, m. m. s. 1 i texten