Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1951 i anledning av folkräkningen den 31 december 1950

1950-12-31 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:222, Med förslag till förordning med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1951 i anledning av folkräkningen den 31 december 1950

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

1

Hr 222.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen

för år 1951 i anledning av folkräkningen

den 31 december 1950; given Stockholms slott den

mars 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogat förslag till förordning med särskilda bestämmelser rörande

mantalsskrivningen för år 1951 i anledning av folkräkningen den

31 december 1950.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås vissa jämkningar i fråga om skyldigheten att avlämna

uppgifter till ledning för mantalsskrivningen för år 1951, vilka jämkningar

föranledas av folkräkningen den 31 december 1950. Vidare innehåller

propositionen förslag till vissa bestämmelser om inrättandet av kommunala

granskningsnämnder i anledning av folkräkningen.

1 llihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 222.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Förslag

till

förordning med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen

för år 1951 i anledning av folkräkningen

den 31 december 1950.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

1 mom. I stället för vad i 38 § 1 mom. första stycket folkbokföringsförordningen

den 28 juni 1946 (nr 469) stadgas om uppgiftsskyldighet för fysisk

person skall vid mantalsskrivningen för år 1951 gälla vad här nedan i 2—

4 mom. föreskrives.

2 mom. Envar fysisk person, som ej enligt 3 mom. skall upptagas i annans

mantalsuppgift, skall lämna skriftlig uppgift till mantalsskrivningen

i det distrikt, varest vederbörande skall mantalsskrivas.

3 mom. Envar fysisk person, som har hushåll, skall i sin mantalsuppgift

upptaga jämväl sådan hos honom bosatt familjemedlem eller hushållstjänare

eller annan inneboende, som åtnjuter sin huvudsakliga kost hos honom

och som icke jämte annan sådan inneboende utgör egen familj.

4 mom. Den som äger eller brukar fastighet eller äger eller är redare i

fartyg eller som i rörelse eller för fastighets skötsel regelbundet eller tillfälligt

sysselsätter arbetare är skyldig att lämna skriftlig uppgift till mantalsskrivningen,

även om han enligt 3 mom. skall upptagas i annans mantalsuppgift.

2 §.

1 mom. Inom varje kommun skall finnas en granskningsnämnd, som

har till uppgift att biträda vid upprättandet och insamlingen av mantalsuppgifterna

samt svara för att erforderlig granskning och rättelse av uppgifterna

kommer till stånd.

2 mom. Granskningsnämnd skall bestå av följande ledamöter, nämligen

a) pastor i envar till kommunen hörande församling eller annan av pastor

utsedd präst i församlingen,

b) mantalsskrivningsförrättaren eller ett av honom utsett ombud samt

c) kommunala ledamöter till det antal, som erfordras för arbetets omsorgsfulla

fullgörande; antalet bestämmes av länsstyrelsen efter omständigheterna

i det särskilda fallet och med beaktande av att det antal invånare,

som belöper å varje kommunal ledamot, normalt icke bör överstiga 1 000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 222.

3

Såsom kommunala ledamöter skola i nämnden ingå de i 2 kap. folkbokföringsförordningen

omförmälda roteombuden, där sådana finnas, samt så

många av deras ersättare som må erfordras för att granskningsnämnden

skall bliva fulltalig. Därest antalet kommunala ledamöter överstiger antalet

roteombud och deras ersättare, skola återstående ledamöter utses genom val.

På sistnämnda sätt utses ock kommunala ledamöter i granskningsnämnd

för kommun, där roteombud ej finnas.

3 §.

Den myndighet, som utövar kommunens beslutanderätt, skall

a) bestämma vilka ersättare för roteombud som skola vara ledamöter i

granskningsnämnd, där sådana ersättare men ej samtliga skola vara ledamöter

i nämnden,

b) välja kommunala ledamöter i granskningsnämnd, där sådant val erfordras,

samt

c) bland granskningsnämndens ledamöter utse en att såsom ordförande

kalla till sammanträde och leda nämndens arbete.

Till ledning för beslut som avses under a) och b) skall pastor i god tid

avgiva förslag å lämpliga personer. Beslut varom här är fråga skall fattas

före den 15 september 1950.

Till ordförande må endast utses ledamot, som är väl förtrogen med kyrklig

eller civil folkbokföring.

4 §.

1 mom. Granskningsnämnd åligger särskilt:

att biträda med utlämnandet av uppgiftsblanketter samt tillse, att uppgifterna

avgivas enligt vederbörligt formulär,

att såvitt möjligt föranstalta därom, att skrivhjälpsexpeditioner (insamlingsställen)

till erforderligt antal anordnas inom kommunen, att å tider,

som på lämpligt sätt kungjorts, tillhandagå allmänheten vid uppgiftspliktens

fullgörande samt att även eljest biträda vid formulärens ifyllande och

underlätta insamlingen av uppgifterna,

att genom noggrann granskning av de avgivna uppgifterna och jämförelse

med annat tillgängligt uppgiftsmaterial, bland annat församlingsboken

och församlingsliggaren, varur pastor tillhandahåller nämnden för sådant

ändamål erforderliga upplysningar, verkställa en översyn av uppgifterna,

att därest vid granskningen felaktigheter och ofullständigheter i uppgifterna

påträffas, föranstalta om erforderlig rättelse eller komplettering och

därvid, om anmaning jämlikt 44 § folkbokföringsförordningen erfordras,

skyndsamt hos mantalsskrivningsförrättaren utverka att sådan åtgärd vidtages,

att med de uppgifter, varöver nämnden förfogar, vid för-skrivning och

mantalsskrivning tillhandagå pastor och mantalsskrivningsförrättare samt

att överlämna mantalsuppgifterna, vederbörligen granskade och ordnade,

till mantalsskrivningsförrättaren å tid som denne bestämmer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

2 mom. Statistiska centralbyrån utfärdar instruktion för granskningsnämnd

med närmare anvisningar angående nämndens arbetsuppgifter.

5 §•

Granskningsnämnd äger uppdraga åt särskilda ledamöter av nämnden att

inom kommunen i dess helhet eller inom distrikt, som nämnden bestämmer,

fullgöra sådant nämnden åvilande arbete, som icke kräver gemensam handläggning.

För ledamot, som är roteombud, skall sådant distrikt vara roten.

Roteombud skall såsom ledamot i nämnden fullgöra de arbetsuppgifter,

som ankomma på honom jämlikt 5 § folkbokföringsförordningen och däri

omförmäld instruktion, ävensom de ytterligare arbetsuppgifter som nämnden

med stöd av bestämmelserna i första stycket uppdrager åt honom. Är

han i behov av biträde för arbetet, bör annan ledamot av nämnden förordnas

att lämna sådant biträde.

Mantalsskrivningsförrättare har att tillhandagå nämnden med råd och

anvisningar samt äger, även om han icke själv är ledamot av nämnden, rätt

att deltaga i nämndens sammanträden.

6 §.

Skulle beträffande viss kommun eller del därav avvikelse från i denna

förordning meddelad bestämmelse befinnas påkallad, äger länsstyrelsen

efter statistiska centralbyråns hörande förordna därom samt meddela de

ytterligare föreskrifter som i samband därmed må finnas erforderliga.

7 §•

För städerna Stockholm och Göteborg gäller vad särskilt varder av Kungl.

Maj :t stadgat.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

5

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 2b mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterherg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om särskilda

bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1951 i anledning

av folkräkningen den 31 december 1950 samt anför därvid följande.

Inledning.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (Bil. 9, sjunde huvudtiteln

s. 23 ff) har närmare behandlats frågan om anordnande av en allmän

folkräkning den 31 december 1950. Enligt vad jag därvid uttalade

syntes en av statistiska centralbyrån efter samråd med anlitade sakkunniga

föreslagen utformning av nämnda folkräkning i huvudsak böra godtagas;

dock borde de närmare riktlinjerna för folkräkningens utförande i olika

avseenden slutligt prövas i samband med att Kungl. Maj :t fastställde plan

för undersökningen. I enlighet härmed hemställdes i statsverkspropositionen

bl. a., att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att till avlöningar till personal

vid 1950 års folkräkning för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 410 000 kronor. Samtidigt uttalade jag att i en särskild proposition

komme att anmälas förslag rörande den medverkan från kommunernas

sida som kunde finnas erforderlig i samband med granskningen av

mantalsskrivningsformulären.

Kungl. Maj :ts förenämnda förslag har numera godkänts av 1950 års riksdag

(statsutskottets utlåtande nr 7; riksdagens skrivelse nr 7).

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 februari 1950 har statistiska centralbyrån

hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att antaga ett vid

skrivelsen fogat förslag till förordning med särskilda bestämmelser rörande

mantalsskrivningen för år 1951 i anledning av folkräkningen den 31 december

1950.1

1 Detta författningsförslag överensstämmer i sak med det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

över nämnda skrivelse ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av länsstyrelserna

i Stockholms, Jönköpings och Västmanlands län, Svenska stadsförbundet,

Svenska landskommunernas förbund, Sveriges häradsskri vägförening

och Föreningen Sveriges kronokamrerare.

Mantalsskrivningarnas utnyttjande vid tidigare folkräkningar.

I sin förenämnda skrivelse den 17 februari 1950 har statistiska centralbyrån

lämnat följande upplysningar rörande tidigare folkräkningar.

Redan vid 1910 års folkräkning stadgades föreskrifter rörande avlämnandet

av särskilda yrkesuppgifter i samband med mantalsskrivningen och

föranstaltades om en ingående granskning av dessa uppgifter. Vid 1920

och 1930 års folkräkningar togs mantalsskrivningen i ökad utsträckning i

anspråk vid uppgiftsinsamlingen och skyldigheten att avlämna skriftliga

mantalsuppgifter utsträcktes och fick en generell innebörd. Vid 1940 års

folkräkning skedde en omläggning av yrkesstatistiken i huvudsaklig anslutning

till regler, som utformats efter internationellt mönster, varjämte

såtillvida en begränsning ägde rum i underlaget för statistiken, att självdeklarationsmaterialet

bortföll som hjälpmaterial. Ifrågavarande förhållande

skärpte kravet på en effektiv lokal granskning av mantalsuppgifternas

yrkesuppgifter och föranledde i vissa delar ändringar i de särbestämmelser

rörande mantalsskrivningen, som på sin tid utfärdades i anledning av 1920

och 1930 års folkräkningar.

Den grundläggande bestämmelsen om en utsträckning av skyldigheten

att avlämna skriftliga mantalsuppgifter kvarstod men därjämte tillskapades

för att få till stånd en ökad kontroll samt en fastare form och bättre

planmässighet över granskningsarbetet särskilda kommunala granskningsnämnder.

Frånsett angelägenheten av att tillförsäkra det befolkningsstatistiska

materialet största möjliga tillförlitlighet tillkom såsom ett speciellt

syfte att därjämte åstadkomma en översyn av folkbokföringsuppgifterna

i allmänhet. Centralbyråns förslag till bestämmelser i detta avseende

framlades i proposition till riksdagen (nr 141/1940) och sedan riksdagen

bifallit propositionen utfärdades förordning härom (nr 264/1940). Motsvarande

föreskrifter i samband med 1945 års folkräkning återfinnas i propositionen

nr 299 till 1945 års riksdag och förordningen den 22 juni 1945, nr

406. Till sina huvuddrag överensstämde dessa föreskrifter med de bestämmelser,

som utfärdades i anledning av 1940 års folkräkning.

Gällande bestämmelser m. m.

Vid tiden för 1945 års folkräkning gällde alltjämt 1894 års mantalsskrivningsförordning.

I nämnda förordning funnos upptagna bestämmelser rörande

uppgiftsskyldigheten vid mantalsskrivning i § 4, däri föreskrevs såsom

huvudregel att envar, som ej hos annan mantalsskreves, skulle vid

mantalsskrivningen lämna skriftlig mantalsuppgift. Vidare må nämnas, att

i § 4 mom. 5 stadgades att på landsbygden finge allmoge och mindre skrivkunniga

muntligen meddela sina uppgifter.

1 den förut omnämnda förordningen den 22 juni 1945 (nr 406) med särskilda

bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1946 i anledning av

folkräkningen den 31 december 1945 meddelades vissa från 1894 års man
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

talsskrivningsförordning avvikande föreskrifter, vilka voro föranledda av

den då aktuella folkräkningen. Sålunda stadgades i 1945 års förordning, att

nyssnämnda undantagsbestämmelse rörande allmoge och mindre skrivkunniga

icke skulle äga tillämpning (1 §) och att vid mantalsskrivningen skulle

avlämnas såväl mantalsuppgift som folkräkningsuppgift (2—5 §§). I samma

förordning upptogos vidare föreskrifter rörande kommunalombuden vid

mantalsskrivningen (7 §) och angående kommunala granskningsnämnder

(8—9 gg).

1894 års mantalsskrivningsförordning upphävdes genom folkbokföringsförordningen

den 28 juni 1946 (nr 469), som trädde i kraft den 1 januari

1947.

I folkbokföringsförordningen stadgas i 38 § 1 mom. första stycket, att

envar fysisk person — som ej skall av annan i mantalsuppgift upptagas

— skall lämna skriftlig uppgift till mantalsskrivningen i det distrikt, varest

vederbörande skall mantalsskrivas. Den, som har familj, skall i sin mantalsuppgift

upptaga jämväl hos honom bosatta familjemedlemmar med undantag

av sådan som äger eller brukar fastighet eller äger eller är redare i

fartyg eller som i rörelse eller hushåll eller för fastighets skötsel regelbundet

eller tillfälligt sysselsätter arbetare.

Närmare bestämmelser om vad mantalsuppgift skall innehålla äro upptagna

i mantalsskrivningskungörelsen den 25 augusti 1947 (nr 654). Enligt

dessa bestämmelser skall mantalsuppgift bl. a. utvisa de hos uppgiftslämnaren

bosatta personer, vilka äro skyldiga att lämna egna mantalsuppgifter.

Särskilda föreskrifter ha meddelats i fråga om mantalsskrivningen i

Stockholm och Göteborg. I dessa hänseenden gälla kungörelserna den 19

december 1947, nr 944, respektive den 30 juni 1948, nr 621. I dessa kungörelser

stadgas såsom huvudregel (i 41 § 1 mom. resp. 34 § 1 inom.), att

envar fysisk person skall lämna skriftlig uppgift till mantalsskrivningen,

dock att den som är medlem av annans hushåll och bosatt hos denne skall

upptagas i dennes mantalsuppgift. (I Stockholm och Göteborg lämnas sålunda

en gemensam mantalsuppgift för hushållet men i riket i övrigt för

familjen.)

Statistiska centralbyråns förslag.

I sin skrivelse till Kungl. Maj :t den 17 februari 1950 har statistiska centralbyrån

erinrat om att till följd av den omläggning av folkbokföringen,

som ägt rum, och tillkomsten av nya författningar berörande denna bokföring

måste de författningsbestämmelser, som i anledning av 1950 års folkräkning

behövde utfärdas rörande mantalsskrivningen för år 1951, i vissa

avseenden utformas på annat sätt än som skett vid tidigare folkräkningar,

oavsett att i fråga om sättet för mantalsskrivningens utnyttjande för folkräkningsändamål

några större ändringar icke tillkomme. I flera fall vore

sålunda särbestämmelser numera obehövliga såsom bl. a. beträffande skyl
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 222.

digheten att skriftligen avgiva mantalsuppgifter, enär folkbokföringsförordningen

och mantalsskrivningskungörelsen genom sin avfattning i dessa fall

reglerade ifrågavarande angelägenheter.

Centralbyrån har härefter framhållit, att det vore i huvudsak i två avseenden,

som i förevarande sammanhang behovet av att utfärda särskilda

föreskrifter kvarstode, nämligen dels i fråga om uppgiftsskyldighetens omfattning

och sättet för uppgifternas avlämnande och dels beträffande förfarandet

vid granskningen.

Vad först angår uppgiftsskyldighetens omfattning och

sättet för uppgifternas avlämnande har centralbyrån anfört,

att särbestämmelser vore nödvändiga med hänsyn till folkräkningens yrkes-,

hushålls- och familjestatistik samt urvalsmetoden för folkräkningens partiella

undersökningar. Såsom föremål för statistisk bearbetning inginge vid

folkräkningarna icke allenast de enskilda individerna utan också kollektiva

enheter såsom hushåll och familj. Då dessa senare skulle statistiskt belysas

i avseende på sin sammansättning och struktur i olika hänseenden vore en

avgränsning av de personer vilka inginge såsom medlemmar i hushållet och

familjen erforderlig. För yrkesstatistikens vidkommande betingades avgränsningen

av, att familjemedlemmar, som icke utövade eget yrke, skulle

fördelas efter familjeföreståndarens yrkestillhörighet. För samplingsundersökningarna

(d. v. s. undersökningar grundade på ett slumpvis utvalt material)

vore det av vikt, att de olika hushålls- och familjetyperna inginge i

sin rätta proportion såväl i förhållande till varandra som till de personer,

som icke inginge i hushåll (ensamstående). Från sådana synpunkter vore

det en oavvislig fordran, att det uppgiftsmaterial, som skulle utgöra underlag

för folkräkningen, vore så beskaffat, att en avgränsning av hushållen

och familjerna kunde komma till stånd. Vid tidigare folkräkningar hade

detta krav kunnat tillgodoses därigenom, att utdrag ur församlingshöckerna

bildat grundval för statistiken. Enligt folkräkningsplanen vore avsikten, att

vid den kommande folkräkningen mantalslängden skulle ersätta församlingsboksutdragen

såsom grundmaterial. Den erforderliga hushållsavgränsningen

kunde likväl icke ske med ledning av mantalslängden, utan denna avgränsning

vore avsedd att företagas med tillhjälp av mantalsuppgifterna. Det

låge då vikt uppå, att de bestämmelser, som för fysiska personer reglerade

avlämnandet av uppgifter till mantalsskrivningen, finge en sådan utformning,

att en avgränsning av hushållen och familjerna möjliggjordes och att

därvid en enhetlig praxis följdes.

Beträffande granskningsförf arandet har centralbyrån understrukit

angelägenheten av att åstadkomma en effektiv lokal granskning av

uppgifterna till mantalsskrivningen, såväl de som tillkomme för folkräkningsändamål

som de som gällde folkbokföringen i allmänhet. Behovet av en sådan

granskning hade skärpts genom den omläggning av uppgiftsinsamlingen

till folkräkningen, som vore avsedd att äga rum. Granskningsarbetet förutsattes

genom inrättandet av kommunala granskningsnämnder komma att

organiseras på i stort sett samma sätt som vid 1940 och 1945 års folkräk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

9

ningar men med tillgodogörande av den nya roteombudsinstitutionen. Någon

ersättning av statsmedel för det arbete, som komme att åvila de kommunala

granskningsnämnderna i samband med mantalsskrivningen, hade

centralbyrån av samma skäl som vid de båda föregående folkräkningarna

icke ansett sig böra ifrågasätta. Däremot syntes, såsom tidigare skett, viss

gottgörelse i detta sammanhang böra lämnas av kommunerna.

Centralbyrån har härefter — i särskild special motiver ing till

författningsförslaget — framhållit, att bestämmelserna rörande

uppgiftsskyldighetens omfattning och sättet för uppgifternas avlämnande

upptagits i 1 § i förslaget samt bestämmelserna om granskningsförfarandet

m. in. i 2—7 §§ i samma förslag.

Vad först angår bestämmelserna i 1 § har centralbyrån framhållit såsom

en nackdel med nuvarande bestämmelser i folkbokföringsförordningen, att

en viss dubblering av uppgiftsskyldigheten förelåge; sålunda måste hushållsmedlemmar,

som ej vore familjemedlemmar •— utom i Stockholm och Göteborg

— lämna egna mantalsuppgifter jämte det de upptoges i mantalsuppgiften

för familjen. Detta vore en nackdel icke blott ur folkräkningssynpunkt

utan även ur mantalsskrivningssynpunkt och med hänsyn till det besvär

som därigenom vållades allmänheten.

Centralbyrån har vidare anfört att vid folkräkningen betraktades familjen

såsom självständig enhet, även om familjen innebodde hos annat hushåll.

Såsom exempel kunde nämnas det fallet, att en gift son eller dotter

med make och barn innebodde och åtnjöte sin kost hos föräldrarna. Det

vore av betydelse ur folkräkningssynpunkt dels att särskild mantalsuppgift

lämnades för vardera familjen, dels att den inneboende familjens medlemmar

icke redovisades såsom hushållsmedlemmar i den andra familjens mantalsuppgift.

I ett särskilt avseende kunde en dubblering av uppgiftsmaterialet

icke undvikas. Skyldighet för den, som ägde eller brukade fastighet eller

ägde eller vore redare i fartyg eller som i rörelse eller för fastighets skötsel

regelbundet eller tillfälligt sysselsatte arbetare, att städse lämna egen mantalsuppgift

borde nämligen bibehållas.

Beträffande de föreslagna bestämmelserna i 2—7 §§ har centralbyrån

framhållit, att desamma i huvudsak överensstämde med motsvarande bestämmelser

i den förenämnda förordningen den 22 juni 1945, nr 406.

1 fråga om 2 § har centralbyrån anfört, att där roteombud funnes borde i

första hand de och i andra hand deras ersättare vara självskrivna ledamöter

i granskningsnämnden. I övrigt finge ledamöter, motsvarande kommunalombuden,

väljas. Sådana valda ombud samt roteombud och ersättare för roteombud

betecknades i förslaget — i sin egenskap av ledamöter i granskningsnämnd

-— med den sammanfattande benämningen »kommunala ledamöter».

I fråga om antalet kommunalombud uppställdes år 1945 såsom allmän men ej

ovillkorlig norm att ett ombud skulle utses för varje påbörjat 500-tal av kommunens

invånarantal men att där länsstyrelsen kunde åberopa särskilda

omständigheter länsstyrelsen kunde bestämma antalet efter annan grund.

I centralbyråns förslag hade en omformulering skett i syfte att bereda ökat

2 Bihang till riksdagens protokoll 1990. 1 samt. Nr 222.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

utrymme åt länsstyrelsernas fria bedömande. Därvid hade den siffermässiga

normen formulerats mindre kategoriskt, samtidigt som möjlighet skapats

att förordna ett mindre antal ledamöter än tidigare.

Beträffande 3 § har centralbyrån framhållit, att det vore av vikt att

granskningsnämnderna hade bildats och vore i arbete i god tid före den 5

oktober 1950, då befolkningen i ett betydande antal kommuner hade att

lämna sina mantalsuppgifter.

Vidare har centralbyrån i fråga om 4 § framhållit, att granskningsnämnden

visserligen skulle tillhandahålla mantalsuppgifterna vid för-skrivning

och mantalsskrivning men skulle äga möjlighet att med mantalsskrivningsförrättarens

medgivande behålla uppgifterna till viss tid efter mantalsskrivningsförrättningen

för fortsatt granskning. Då uppgifterna sålunda tillhandahölles

vid den ena eller andra förrättningen utan att överlämnas, skulle de

givetvis vara så ordnade och granskade som erfordrades för förrättningen.

Genom ett anstånd med överlämnandet skulle tid vinnas för den noggrannare

granskning av vissa detalj uppgifter, som vore oundgängligen erforderlig

med hänsyn till uppgifternas användning för folkräkningsändamål. Med

mantalsuppgifter avsåges i 4 § icke blott det slag av sådana uppgifter som

vore av intresse för folkräkningen, d. v. s. de uppgifter fysiska personer

avlämnade i hemkommunen, utan även motsvarande uppgifter för juridiska

personer samt uppgifter som avsåge fastighetsinnehav eller rörelse i annan

kommun än hemkommunen. Beträffande en granskningsnämnd med roteombud

som ledamöter skulle det medföra komplikationer att skilja mellan

de olika slagen av uppgifter, eftersom roteombuden enligt folkbokföringsförordningen

hade befattning med alla slagen av uppgifter. Vad åter anginge

kommuner, där roteombud ej funnes, vore det av värde ur folkbokföringssynpunkt

— särskilt med hänsyn till att bestämmelserna om mantalsskrivning

av juridiska personer så kort tid varit i tillämpning — att granskningsnämnderna

även där toge befattning med de mantalsuppgifter, vilka ej

skulle utnyttjas vid folkräkningen.

Remissutlåtandena.

Det av statistiska centralbyrån framlagda förslaget har tillstyrkts eller

lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser.

Av de i ärendet hörda myndigheterna har länsstyrelsen i Stockholms län

anfört, att länsstyrelsen funne det ändamålsenligt, att roteombuden och deras

ersättare komme att ingå i granskningsnämnderna. Länsstyrelsen förutsatte

därvid att roteombudens granskning av mantalsuppgifterna såsom

folkräkningsmaterial icke menligt inverkade på ombudens förarbete för

mantalsskrivningsförrättningarna.

Vidare har länsstyrelsen i Jönköpings län ifrågasatt vissa ändringar i föreskrifterna

rörande granskningsnämnderna. Sålunda har länsstyrelsen föreslagit,

att pastor i församlingen skulle vara ordförande i gransknings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

nämnd, att uppskov med mantalsuppgifternas avlämnande från nämnden

till mantalsskrivningsförrättaren icke skulle få medgivas samt att ordförande

i granskningsnämnd skulle äga rätt att å nämndens vägnar utfärda

anmaning till fysisk person att avlämna mantalsuppgift.

Departementschefen.

I statistiska centralbyråns nu föreliggande framställning har anförts, att

särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1951 visat sig

erforderliga i två olika hänseenden i anledning av den folkräkning som

skall äga rum den 31 december 1950.

Sålunda har centralbyrån hemställt om ändrade föreskrifter beträffande

innehållet i de mantalsuppgifter som skola avlämnas i samband med mantalsskrivningen

för år 1951. I detta avseende gäller för närvarande för hela

riket med undantag av Stockholm och Göteborg — enligt 38 § folkbokföringsförordningen

— att envar fysisk person skall lämna skriftlig mantalsuppgift,

dock att den som har familj skall i sin mantalsuppgift, med vissa

undantag, upptaga jämväl hos honom bosatta familjemedlemmar. Dessa

familjemedlemmar skola alltså icke för egen del avlämna någon mantalsuppgift;

en dylik skyldighet åligger däremot övriga till hushållet hörande

personer t. ex. ett hembiträde. Hushållsföreståndarens mantalsuppgift skall

utvisa jämväl de hos honom bosatta personer, vilka äro skyldiga att lämna

egna mantalsuppgifter.

På sätt framgår av den föregående redogörelsen gäller i fråga om mantalsskrivningen

i Stockholm och Göteborg att den som är medlem av annans

hushåll och bosatt hos denne skall upptagas i dennes mantalsuppgift. En

sådan hushållsmedlem är fritagen från skyldigheten att själv lämna mantalsuppgift.

Centralbyråns förslag i nu förevarande del innebär, att bestämmelserna

rörande mantalsskrivningen för år 1951 skola för hela riket utformas i närmare

överensstämmelse med de för Stockholm och Göteborg gällande föreskrifterna.

Sålunda föreslår centralbyrån, att envar fysisk person som har

hushåll skall i sin mantalsuppgift upptaga jämväl familjemedlemmar, hushållstjänare

och andra inneboende, som åtnjuta sin huvudsakliga kost hos

honom och icke utgöra egen familj. Dessa personer, vilka sålunda skola

redovisas på annans mantalsuppgift, skola enligt centralbyråns förslag vara

befriade från skyldigheten att lämna egna mantalsuppgifter.

Ett genomförande av centralbyråns förslag skulle, såvitt angar mantalsskrivningen

annorstädes än i Stockholm och Göteborg, resultera i att uppgiftslämnandet

något förenklas. Med hänsyn härtill och då remissinstanserna

icke haft något att erinra mot förslaget tillstyrker jag att detsamma genomföres.

Vissa kompletterande föreskrifter torde sedermera, om förslaget godtages

av riksdagen, böra utfärdas i administrativ ordning.

Centralbyrån har vidare framlagt förslag om inrättande av särskilda kom
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 222.

munala granskningsnämnder vid mantalsskrivningen för år 1951. Detta förslag

överensstämmer i huvudsak med de föreskrifter som gällde i fråga om

granskningsnämnderna vid mantalsskrivningen för år 1946. De väsentliga

nyheterna i centralbyråns förslag gå ut på dels att kommunala ledamöter

skola ingå i nämnden till ett antal, som länsstyrelsen bestämmer efter omständigheterna

i varje fall med beaktande av att antalet invånare per ledamot

normalt icke bör överstiga 1 000 — i stället för, såsom tidigare gällt,

en ledamot per 500 invånare — och dels att roteombuden och deras ersättare

i första hand skola ingå såsom kommunala ledamöter i nämnden.

Vad centralbyrån föreslagit i fråga om granskningsnämnderna, vilket godtagits

av flertalet remissinstanser, torde böra genomföras.

Såsom centralbyrån framhållit bör ersättning av statsmedel icke utgå till

de kommunala granskningsnämnderna. Det bör ankomma på vederbörande

kommun att lämna den gottgörelse till nämndledamöterna, som anses

skälig.

Det av centralbyrån framlagda förslaget till förordning med särskilda bestämmelser

rörande mantalsskrivningen för år 1951 i anledning av folkräkningen

den 31 december 1950 kan jag sålunda i sak biträda; vissa formella

jämkningar torde emellertid böra vidtagas i detsamma.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att upprättat förslag

till förordning med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen

för år 1951 i anledning av folkräkningen den 31 december 1950 måtte genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition, av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Karl-lngmar Edstrand.

507399.

Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.