Sök i Ratio Lex

Angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att tillerkänna Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag samt Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund fortsatt rätt till viss malmbrytning utöver i gällande malmavtal medgivna kvantiteter

1950-03-31 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:229, Angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att tillerkänna Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag samt Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund fortsatt rätt till viss malmbrytning utöver i gällande malmavtal medgivna kvantiteter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 229.

1

Nr 229.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bemyndigande

för Kungl. Maj:t att tillerkänna Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag samt Trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund fortsatt rätt till viss malmbrytning

utöver i gällande malmavtal medgivna

kvantiteter; given Stockholms slott den 31 mars 1950.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 31 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterrerg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson,

Lingman.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och handelsdepartementen

anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld.

I 3 § 1927 års malmavtal, vilket reglerar de olika rättsliga och ekonomiska

förhållanden, som bero av samgåendet mellan staten och enskilda i fråga om

utnyttjandet av de norrbottniska malmfälten, föreskrives att Luossavaara—

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 229.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 229.

Kiirunavaara aktiebolag (LKAB) är berättigat att från gruvfälten Kiirunavaara,

Gellivare och Luossavaara för varje bokslutsår bortfrakta sammanlagt

högst 9 miljoner ton järnmalm, dock att den sålunda fastställda

år skvantiteten kan överskridas med intill 10 procent under iakttagande av

att de under en period av tre på varandra följande bokslutsår bortfraktade

kvantiteterna icke må sammanlagt överstiga 27 miljoner ton. Enligt samma

avtal har Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund (TGO) förbundit sig

att begränsa exporten av malm från de Grängesbergs gruvaktiebolag tillhöriga

gruvorna i Grängesberg, så att densamma ej överstiger en miljon

ton årligen.

Genom proposition nr 141 till 1948 års riksdag framlades förslag om bemyndigande

för Kungl. Maj :t att å statens vägnar medgiva LKAB och TGO

rätt till viss malmbrytning utöver i gällande malmavtal fastställda kvantiteter.

Enligt förslaget skulle sålunda LKAB under vartdera av bokslutsåren

1948/49 och 1949/50 kunna bortfrakta en malmkvantitet om 11 miljoner

ton. Vidare skulle TGO under vartdera av åren 1949 och 1950 kunna öka

exporten av malm från Grängesbergsgruvorna till 1,2 miljoner ton. Enligt

dåvarande departementschefens uttalande i nyssnämnda proposition föranleddes

förslaget av rådande goda avsättningsmöjligheter för den svenska

järnmalmen. Det ansåges sålunda icke uteslutet, att LKAB under de närmaste

åren skulle kunna exportera malmkvantiteter, som överstege vad

bolaget enligt 1927 års malmavtal hade rätt att bortfrakta från malmfälten.

En dylik exportökning, som kunde väntas lämna ett väsentligt bidrag

till Sveriges inkomster i hårda valutor, syntes med hänsyn till valutasituationen

angelägen.

Riksdagen beslöt i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (statsutsk. uti.

nr 73, riksd. skr. nr 164).

Enligt vad nu under hand meddelats från LKAB:s sida ha de av Kungl.

Maj :t i enlighet med riksdagens förenämnda bemyndigande lämnade medgivandena

icke kunnat till fullo utnyttjas av LKAB eller ens till någon del

av TGO. Orsakerna härtill ha bland annat varit en begränsad köpförmåga

å de västtyska järnverkens sida, inträdda avsättningssvårigheter för de belgiska

och luxemburgska järnverken under senare delen av år 1949 samt

en viss brist på arbetskraft vid framför allt Grängesbergsgruvorna. Ehuru

det givetvis icke nu är möjligt att förutsäga storleksordningen av de leveranskvantiteter,

som efter utgången av de av förenämnda medgivanden omfattade

tidsperioderna kunna ifrågakomma för export, synes det dock icke

uteslutet att dessa kunna komma att överstiga de i 1927 års malmavtal

fastställda maximikvantiteterna.

Departementschefen. I nuvarande läge anser jag det angeläget att alla

möjligheter att tillföra landet utländska valutor tillvaratagas. Enligt vad i

det föregående anförts är det icke uteslutet, att LKAB och TGO under de

närmaste åren skulle kunna exportera malmkvantiteter, som överstiga vad

bolagen enligt gällande malmavtal ha rätt att bortfrakta från malmfälten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 229.

3

Jag vill därför förorda, att LKAB berättigas bortfrakta en malmkvantitet

om 11 miljoner ton jämväl under vartdera av bokslutsåren 1950/51—1952/

53. Likaså torde TGO av samma skäl böra berättigas att öka exporten av

malm från de Grängesbergs aktiebolag tillhöriga gruvorna till 1,2 miljoner

ton under vart och ett av åren 1951—1953.

Det förordade medgivandet har intet inflytande på sättet för regleringen

av statens och bolagets ekonomiska mellanhavanden.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att å statens vägnar medgiva

att Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag och Trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund erhålla utvidgad rätt till

malmbrytning i den omfattning nu föreslagits.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

B. Sandberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:289 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949150, i vad a1 i texten
  2. SU 1950:154 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj.t att tillerkänna Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag samt Trafikaktiebo a1 i texten