Sök i Ratio Lex

Angående finansieringen av kostnaderna för den nya kyrkomusikerorganisationen m. m

1950-03-31 · 47 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 46 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:231, Angående finansieringen av kostnaderna för den nya kyrkomusikerorganisationen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

1

Nr 231.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående finansieringen

av kostnaderna för den nya kyrkomusikerorganisationen

m. m.; given Stockholms slott den 31

mars 1950.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att med bifall i övrigt till de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande statsrådet hemställt, antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 30 augusti 1932 (nr 404) om kyrkofond,

2) lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse,

3) lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse

i Stockholm,

4) lag angående upphävande av 7 § lagen den 6 juni 1930 (nr 261) om

införande av lagen om församlingsstyrelse m. m.,

5) lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 6 juni 1930 (nr 262)

om skolstyrelse i vissa kommuner, och

6) lag om ändring i lagen den 16 oktober 1908 (nr 110, s. 1) angående

lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan

s-arnt hennes prästerskap och betjäning.

* Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. Quensel.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att den nya kyrkomusikerorganisationen skall

genomföras från och med den 1 juli 1950, dock för varje kyrkomusikerdistrikt

först från och med månaden näst efter den, då lagakraftägande

beslut föreligger beträffande distriktsindelningen och tjänstetypen.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1050. 1 samt. Nr 331.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Vidare föreslås i propositionen närmare regler för finansieringen av den

nya kyrkomusikerorganisationen i nära anslutning till gällande system för

finansieringen av församlingsprästernas avlöning. I samband härmed föreslås

regler för fördelningen av kostnaderna mellan de kyrkliga kommunerna

och skolväsendet samt mellan pastorat och församling.

Slutligen föreslås vissa smärre lagändringar, som föranledas av den nya

tjänsteorganisationen, samt en ändring av dissenterskattelagen, föranledd

av de år 1949 gjorda ändringarna i ecklesiastika medelsförvaltningsreglementet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 331.

3

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 30 augusti 1932 (nr 404) om kyrkofond.

Härigenom förordnas, att 2 § 2 mom. samt 3, 4, 6 och 7 §§ lagen den 30

augusti 1932 om kyrkofond1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Gällande lydelse:)

2 §.

2. Såsom prästlönekostnader för

visst pastorat betecknas i denna

lag de utgifter, som pastoratet enligt

vad i särskilda författningar

är stadgat har att vidkännas för

löner, arvoden och resanslag åt kyrkoherde,

komminister och ständig

adjunkt.

3 §.

Från statsverket — — — tillföras

kyrkofonden.

Ytterligare skola till kyrkofonden

ingå:

1)---

(Föreslagen lydelse:)

2 §.

2. Såsom pastorats prästlönekostnader

och kyrkomusikerlönekostnader

betecknas i denna lag de

utgifter, som pastorat enligt vad i

särskilda författningar är stadgat

har att vidkännas, å ena sidan, för

löner, arvoden och resanslag åt

kyrkoherde, komminister och ständig

adjunkt och, å andra sidan,

för avlönande och pensionering av

i församling inom pastoratet anställd

kyrkomusiker, som i lagen

om kyrkomusiker avses.

I kyrkomusikerlönekostnad, som

här avses, ingår icke belopp, som

pastorat har att utgiva i avlöning

till kyrkomusiker för av denne bestridd

fyllnadstjänstgöring såsom

lärare i musik vid läroanstalt.

3 §.

Från statsverket — — — tillföras

kyrkofonden.

Ytterligare skola till kyrkofonden

ingå:

’ Senaste lydelse av 3, 4 och 7 §§, se 1942:236, samt av 6 §, se 1949:348.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 231.

(Gällande lydelse:)

4) överskott å avkastningen av

pastorats prästlönetillgångar, varom

förmäles i 4 §;

5) ---

4 §\

Därest av pastorat förvaltade

prästlönetillgångar — med undantag

av tillgång, vars avkastning

skall enligt 7 § lagen om reglering

av prästerskapets avlöning tillgodokomma

viss tjänstinnehavare utöver

lönen eller jämlikt bestämmelse

i donationsbrev tillfalla prästänka

— lämna så stor behållen avkastning,

att därå uppkommer

överskott sedan pastoratets prästlönekostnader

under året samt de

i 55 § ecklesiastik boställsordning

angivna virkesbehov blivit täckta,

skall pastoratet till kyrkofonden

inleverera hälften av sådant överskott.

Vad nu —---och prästlöne
fondshemman.

6 §,

Enligt vad särskilt är stadgat

skola av kyrkofonden gäldas

dels kostnad '' — — sådan

pension,

dels jämlikt 5 § ecklesiastik boställsordning

bestämda arvoden åt

ordförande i boställsnämnder,

dels belopp —*--klockarhem
man

hört,

dels ock jämlikt---Luleå

stift.

(Föreslagen lydelse:)

4) överskott å avkastningen av

pastorats präst- och kyrkomusikerlönetillgångar,

varom förmäles i

4 §;

5) ---

4 §.

Därest av pastorat förvaltade

prästlönetillgångar — med undantag

av tillgång, vars avkastning

skall enligt 7 § lagen om reglering

av prästerskapets avlöning tillgodokomma

viss tjänstinnehavare utöver

lönen eller jämlikt bestämmelse

i donationsbrev tillfalla prästänka

— tillika med pastoratets

kyrkomusikerlönetillgångar lämna

så stor behållen avkastning, att

därå uppkommer överskott sedan

pastoratets präst- och kyrkomusilcerlönekostnader

under året samt

de i 55 § ecklesiastik boställsordning

angivna virkesbehov blivit

täckta, skall pastoratet till kyrkofonden

inleverera hälften av sådant

överskott.

Vad nu —--och prästlöne
fondshemman.

6 §.

Enligt vad särskilt är stadgat

skola av kyrkofonden gäldas

dels kostnad — — — sådan

pension,

dels jämlikt 5 § ecklesiastik boställsordning

bestämda arvoden åt

ledamöter i boställsnämnder,

dels belopp---klockarhem
man

hört,

dels ock jämlikt---Luleå

stift.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

(Gällande lydelse:)

Härutöver skola av kyrkofonden

utgöras:

9) anslag, som---- anställ
da

präster.

7 §.

Om för gäldande av pastorats

prästlönekostnader under året åtgår

högre belopp än som täckes

dels av avkastningen av pastoratets

prästlönetillgångar och av pastoratet

tillkommande andel av avkastningen

från stiftets prästlönejordsfond

och prästlönefondshemman

— med undantag som i 4 §

sägs — dels ock därutöver av ett

belopp, motsvarande en uttaxering

för skattekrona inom pastoratet av

det öretal, Konungen för året bestämmer,

äger pastoratet för vad

ytterligare erfordras erhålla tillskott

av kyrkofonden, dock ej för

gäldande av lönebelopp, som pastoratet

enligt 9 eller 10 § lagen om

reglering av prästerskapets avlöning

särskilt förbundit sig att utgöra.

Vid bestämmande av tillskott,

som nu sagts, skall löneboställes

avkastning tagas i beräkning med

belopp, som fastställts med tillämpning

av 9 § (löneboställets normalavkastning),

avkastningen av fond,

(Föreslagen lydelse:)

Härutöver skola av kyrkofonden

utgöras:

9) anslag, som —---- anställ
da

präster;

10) bidrag till pastorats kostnad

för avlöning, som avses i 2 § ''2

mom. andra stycket, med belopp,

som av pastoratet utgivits utöver,

vad vederbörande läroanstalt haft

att till avlöningen bidraga.

7 §.

Om för gäldande av pastorats

präst- och kyrkomusikerlönekostnader

under året åtgår högre belopp

än som täckes dels av avkastningen

av pastoratets prästlönetillgångar

och av pastoratet tillkommande

andel av avkastningen

från stiftets prästlönejordsfond och

prästlönefondshemman — med undantag

som i 4 § sägs — samt av

pastoratets kyrkomusikerlönetillgångar,

dels ock därutöver av ett

belopp, motsvarande en uttaxering

för skattekrona inom pastoratet av

det öretal, Konungen för året bestämmer,

äger pastoratet för vad

ytterligare erfordras erhålla tillskott

av kyrkofonden, dock ej för

gäldande av lönebelopp, som pastoratet

enligt 9 eller 10 § lagen om

reglering av prästerskapets avlöning

särskilt förbundit sig att utgöra.

Vid bestämmande av tillskott,

som nu sagts, skall avkastningen av

löneboställe, som avses i ecklesiastik

boställsordning, tagas i beräkning

med belopp, som fastställts

med tillämpning av 9 § (lönebo
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 231.

(Gällonde lydelse:)

som förvaltas av pastorat, beräknas

till den procent av fondens kapital,

som Konungen med hänsyn

till de allmänna ränteförhållandena

bestämmer, samt pastorat tillkommande

andel av avkastningen av

stiftets prästlönej ordsfond och

prästlönefondshemman upptagas

till det belopp, vartill denna andel

för näst föregående räkenskapsår

uppgått.

(Föreslagen lydelse:)

ställets normalavkastning), avkastningen

av prästlönefond, som förvaltas

av pastorat, beräknas till

den procent av fondens kapital,

som Konungen med hänsyn till de

allmänna ränteförhållandena bestämmer,

pastorat tillkommande

andel av avkastningen av stiftets

prästlönejordsfond och prästlönefondshemman

upptagas till det belopp,

vartill denna andel för näst

föregående räkenskapsår uppgått,

samt avkastningen av fastställt boställskapital,

som för pastoratet utgör

kyrkomusikerlönetillgång, upptagas

till belopp motsvarande å boställskapitalet

belöpande boställsränta

och avkastningen av annan

särskild kyrkomusikerlönetillgång

med sitt verkliga belopp.

Denna lag träder i kraft den 1

juli 1950; skolande härvid det genom

denna lag under punkt 10) till

6 § andra stycket lagen om kyrkofond

fogade stadgandet äga tilllämpning

jämväl för Karlsborgs

pastorat.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 231.

7

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om

församlingsstyrelse.

Härigenom förordnas, att 2, 5, 41 och 53 §§ lagen den 6 juni 1930 om

församlingsstyrelse skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:)

2 §.

Med kyrkliga — — — frågor

om:

dels

a) åtgärder till främjande av församlingsvården;
b)

tillsättande och avskedande

av organister, kyrkosångare, klockare

och andra kyrkobetjänte;

c) prästerskapets och kyrkobetjäntes

löneförmåner;

d) ---

f) byggnad och underhåll av

kyrka med vad därtill hör, församlingshus

samt boställen för prästerskap

och kyrkobetjänte;

g) ---

o) byggnad och underhåll av

skolhus med vad därtill hör ävensom

boställen för skollärare; samt

P)---

5 §.

Finnas kyrkofullmäktige,---

— iirenden, nämligen:

(Föreslagen lydelse:)

2 §.

Med kyrkliga — — — frågor

om:

dels

a) åtgärder till främjande av församlingsvården

och särskilda anordningar

till kyrkomusikens höjande;
b)

tillsättande och avskedande

av kyrkobetjänte;

c) prästerskapets, kyrkomusikers

och kyrkobetjäntes löneförmåner;

d) ---

f) byggande och underhåll av

kyrka, församlingshus samt tjänstebostäder

för prästerskap, kyrkomusiker

och kyrkobetjänte jämte

vad till sådan byggnad hör;

er)

o) byggande och underhåll av

skolhus och tjänstebostäder för

skollärare jämte vad till sådan

byggnad hör; samt

’ P)---

5 §.

Finnas kyrkofullmäktige, — —

— ärenden, nämligen:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majds proposition nr 231.

(Gällande lydelse:)

a)---

d) frågor om---kyrkofull
mäktiges

antal;

e) frågor om ställe för kyrkostämma

och om sättet för stämmas

kungörande; samt

f) tillsättande av lärarbefattning,

med vilken är förenad organist-

eller klockarsyssla eller båda

dessa sysslor eller kyrkosångarbefattning,

så ock tillsättande i annat

fall av Organist-, kyrkosångareller

klockarbefattning.

I församling--—— dess ange
lägenheter.

41 §.

Kyrkorådet tillkommer att:

a)--—

d) tillsätta och avskeda andra

kyrkobetjänte än organist, kyrkosångare

och klockare;

e) ---

f) ---

Skolrådet tillhör---vården

av församlingsbibliotek.

Såväl kyrkorådet —---- sty
relse

av församlingsbibliotek.

53 §.

Kyrkvärdar väljas — — — i

rådet.

(Föreslagen lydelse:)

a)---

d) frågor om---kyrkofull
mäktiges

antal; samt

e) frågor om ställe för kyrkostämma

och om sättet för stämmas

kungörande.

I församling---dess ange
lägenheter.

41 §.

Kyrkorådet tillkommer att:

a)---

d) tillsätta och avskeda kyrkobetjänte;
e)

---

f) ___

Kyrkorådet har ock att, i enlighet

med vad särskilda författningar

föreskiiva, taga befattning med

andra angelägenheter, såsom beträffande

kyrkomusikers anställande

och verksamhet.

Skolrådet tillhör---vården

av församlingsbibliotek.

Om skolrådets befattning med

vissa angelägenheter avseende kyrkomusikers

anställande och verksamhet

stadgas särskilt.

Såväl kyrkorådet---sty
relse

av församlingsbibliotek.

53 §.

Kyrkvärdar väljas — — — i

rådet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majds ''proposition nr 931.

(Gällande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

För kyrkvärdarna må av kyrko- rådet utfärdas särskild instruk- tion.

Kyrkorådet och---en kas- Kyrkorådet och en kas
-

saförvaltare.

saförvaltare.

Denna lag träder i kraft den 1

juli 1950; skolande dock, intill dess

kyrkomusiker enligt lagen den 27

juni 194.7 (nr 275) om kyrkomusi- ker blivit för församling anställd,

de hittills gällande bestämmelserna

om klockar-, organist- och kyrko- sångarbefattningar alltjämt lända

till efterrättelse beträffande nuva- rande i församlingen inrättade så- dana befattningar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majds proposition nr 231.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse

i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 2 §, 3 § 1 mom., 45 § samt 57 § lagen den 6

juni 1930 om församlingsstyrelse i Stockholm1 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:)

2 §.

1 mom. Med territoriell---

frågor om

dels

a) åtgärder till främjande av församlingsvården;
b)

tillsättande och avskedande

av organister, kyrkosång are, klockare

och andra kyrkobetjänte;

c) ---

d) upplåtande av bostadsboställe

eller annan tjänstebostad åt

prästerskapet och kyrkobetjänte så

ock hushållning med och vård om

kyrkans egendom ävensom församlingen

tillhörig, för andra kyrkliga

ändamål än bestridande av prästerskapets

och kyrkobetjäntes kontanta

löneförmåner avsedd egendom;
e)

byggnad och underhåll av kyrka

med vad därtill hör, församlingshus

samt bostadsboställen för

prästerskap och kyrkobetjänte

ävensom uppvärmning, belysning

(Föreslagen lydelse:)

2 §.

1 mom. Med territoriell---

frågor om

dels

a) åtgärder till främjande av församlingsvården

och särskilda anordningar

till kyrkomusikens höjande;
b)

tillsättande och avskedande

av kyrkobetjänte;

c) ---

d) upplåtande av tjänstebostäder

åt prästerskapet, kyrkomusiker

och kyrkobetjänte så ock hushållning

med och vård om kyrkans

egendom ävensom församlingen

tillhörig, för andra kyrkliga ändamål

än bestridande av prästerskapets,

kyrkomusikers och kyrkobetjäntes

kontanta löneförmåner avsedd

egendom;

e) byggande och underhåll av

kyrka, församlingshus samt tjänstebostäder

för prästerskap, kyrkomusiker

och kyrkobetjänte jämte vad

till sådan byggnad hör ävensom

1 Senaste lydelse av 2 § och 3 § 1 inom., se 1942:516.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

(Gällande lydelse:)

och rengöring av kyrka med vad

därtill hör samt församlingshus

jämte tillhandahållande av elektrisk

kraft för ringning, orgelspelning

och dylikt;

f)---

Om vården---särskilt

stadgat.

2 mom. Med huvudstadens--

— frågor om

a) prästerskapets och kyrkobetjäntes

kontanta löneförmåner;

b) hushållning med och vård om

huvudstadens territoriella församlingar

tillhörig, för bestridande avprästerskapets

och kyrkobetjäntes

kontanta löneförmåner avsedd

egendom;

c) byggnad och underhåll av

andra för avlöning av prästerskapet

och kyrkobetjänte anvisade boställen

än som i 1 mom. e) avses;

d) --- —

Samfälligheten äger---1

mom. e).

3 §.

1 mom. Församlings beslutanderätt

utövas i frågor om kyrkofullmäktiges

antal samt vid val av

organist, kyrkosångare och klockare

å kyrkostämma och i övrigt

av kyrkofullmäktige.

Förvaltning och —--eller

verkställighetsbestyr.

45 §.

Kyrkorådet tillkommer att:

a)---

(Föreslagen lydelse:)

uppvärmning, belysning och rengöring

av kyrka med vad därtill hör

samt församlingshus jämte tillhandahållande

av elektrisk kraft för

ringning, orgelspelning och dylikt;

f)---

Om vården — — — särskilt

stadgat.

2 mom. Med huvudstadens--

— frågor om

a) prästerskapets, kyrkomusikers

och kyrkobetjäntes kontanta löneförmåner;
b)

hushållning med och vård om

huvudstadens territoriella församlingar

tillhörig, för bestridande av

prästerskapets, kyrkomusikers och

kyrkobetjäntes kontanta löneförmåner

avsedd egendom;

c) byggande och underhåll av

andra för avlöning av prästerskapet

anvisade boställen än som i 1

mom. e) avses;

d) ----

Samfälligheten äger---1

mom. e).

3 §.

1 mom. Församlings beslutanderätt

utövas i fråga om kyrkofullmäktiges

antal å kyrkostämma och

i övrigt av kyrkofullmäktige.

Förvaltning och —--eller

verkställighetsbestyr.

45 §.

Kyrkorådet tillkommer att:

a)---

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

(Gällande lydelse:)

d) tillsätta och avskeda andra

kyrkobetjänte än organist, kyrkosång

are och klockare;

e) ----

g) —--

Skolrådet tillhör----av för
samlingsbibliotek.

57 §.

Kyrkvärdar väljas — — — i

rådet.

(Föreslagen lydelse:)

d) tillsätta och avskeda kyrkobetjänte;
e)

---

g)---

Kyrkorådet har ock att, i enlighet

med vad särskilda författningar

föreskriva, taga befattning med

andra angelägenheter, såsom beträffande

kyrkomusikers anställande

och verksamhet.

Skolrådet tillhör--- ■=— av för
samlingsbibliotek.

57 §.

Kyrkvärdar väljas — — ■— i

rådet.

För kyrkvärdarna må av kyrkorådet

utfärdas särskild instruktion.

Denna lag träder i kraft den 1

juli 1950; skolande dock, intill dess

kyrkomusiker enligt lagen den 27

juni 191)7 (nr 275) om kyrkomusiker

blivit för församling anställd,

de hittills gällande bestämmelserna

om klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningar

alltjämt lända

till efterrättelse beträffande nuvarande

i församlingen inrättade sådana

befattningar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr SS1.

13

Förslag

till

Lag

angående upphävande av 7 § lagen den 6 juni 1930 (nr 261) om införande

av lagen om församlingsstyrelse m. m.

Härigenom förordnas, att 7 § lagen den 6 juni 1930 om införande av lagen

om församlingsstyrelse m. m. skall upphöra att gälla den 1 juli 1950.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 6 juni 1930 (nr 262) om

skolstyrelse i vissa kommuner.

Härigenom förordnas, att 5 lagen den 6 juni 1930 om skolstyrelse i

vissa kommuner skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:)

5 §.

Folkskolestyrelsen tillkommer —

— — fortsättningsskoleväsendet,

att:

a)---

c) tillsätta och avskeda lärare

samt tjänstebiträden, vilka ställts

till styrelsens förfogande; dock

skall i fråga om tillsättande av lärarbefattning,

med vilken är förenad

organist- eller klockarsyssla

eller båda dessa sysslor eller kyrkosångarbefattning,

gälla vad särskilt

är stadgat;

d) ---

f)---

Finnes fortsättningsskolestyrelse

---av fortsättningsskolan.

Hurusom den---i kom
munallagarna.

(Föreslagen lydelse:)

5 §.

Folkskolestyrelsen tillkommer —

— — fortsättningsskoleväsendet,

att:

a) —--

c) tillsätta och avskeda lärare

samt tjänstebiträden, vilka ställts

till styrelsens förfogande;

d)---

f)---

Om folkskolestyrelses befattning

med vissa angelägenheter avseende

kyrkomusikers anställande och

verksamhet stadgas särskilt.

Finnes fortsättningsskolestyrelse

---av fortsättningsskolan.

Hurusom den---i kom
munallagarna.

Denna lag träder i kraft den 1

juli 1950.

1 Senaste lydelse, se 1931:180.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

15

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 16 oktober 1908 (nr 110, s. 1) angående lindring

i främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan

samt hennes prästerskap och betjäning.

Härigenom förordnas, att lagen den 16 oktober 1908 angående lindring i

främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan samt hennes

prästerskap odi betjäning1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Gällande lydelse:)

Vid debitering av i slutlig eller

tillkommande skatt ingående avgifter

till svenska kyrkan eller hennes

prästerskap eller betjäning, vilka

efter kyrkostämmas beslut eller

eljest utdebiteras, skall iakttagas,

att för den till kommunal inkomstskatt

beskattningsbara inkomsten

dylika avgifter skola med endast

hälften av det belopp, som eljest

bort utgå, påföras medlemmar av

sådan i riket befintlig församling

av främmande kristna eller mosaiska

trosbekännare, vilken äger

rätt till offentlig religionsutövning.

Vad sålunda är stadgat skall dock

gälla endast såvida de främmande

trosbekännarna före den 1 januari

det år, då debitering av de i slutlig

skatt ingående avgifterna verkställes,

i laga ordning övergått till

eller eljest rättsligen tillhört och

fortfarande tillhöra den främmande

församlingen.

(Föreslagen lydelse:)

Vid debitering av i slutlig eller

tillkommande skatt ingående avgifter

till svenska kyrkan eller hennes

prästerskap, kyrkomusiker eller

betjäning, vilka efter kyrkostämmas

beslut eller eljest utdebiteras,

skall iakttagas, att för den till

kommunal inkomstskatt beskattningsbara

inkomsten dylika avgifter

skola med endast hälften av det

belopp, som eljest bort utgå, påföras

medlemmar av sådan i riket

befintlig församling av främmande

kristna eller mosaiska trosbekännare,

vilken äger rätt till offentlig

religionsutövning. Vad sålunda är

stadgat skall dock gälla endast såvida

de främmande trosbekännarna

före den 1 januari det år, då debitering

av de i slutlig skatt ingående

avgifterna verkställes, i

laga ordning övergått till eller eljest

rättsligen tillhört och fortfarande

tillhöra den främmande församlingen.

1 Senaste lydelse, se 19t5:905.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

(Gällande lydelse:)

I ändamål att dylik lindring må

tillgodokomma omförmälda främmande

trosbekännare skall intyg

om deras namn och bostad ävensom

därom, att de under tiden från

och med den 1 januari tillhört och

fortfarande tillhöra den främmande

församlingen, av denna församlings

föreståndare utfärdas och före

den 1 juli tillställas vederbörande

pastorsämbete, som har att ofördröjligen

översända intyget, behörigen

granskat, till den som verkställer

debiteringen.

Äro avgifterna---äga rum.

(Föreslagen lydelse:)

I ändamål att dylik lindring må

tillgodokomma omförmälda främmande

trosbekännare skall intyg

om deras namn och bostad ävensom

därom, att de under tiden från

och med den 1 januari tillhört och

fortfarande tillhöra den främmande

församlingen, av denna församlings

föreståndare utfärdas och före

april månads utgång tillställas vederbörande

pastorsämbete, som har

att före den 1 juni översända intyget,

behörigen granskat, till vederbörande

lokala skattemyndighet.

Äro avgifterna---äga rum.

Denna lag träder i kraft den 1

juli 1950.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 231.

17

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 31 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson,

Lingman.

Statsrådet Quensel anmäler efter gemensam beredning med statsrådets

övriga ledamöter frågan om finansieringen av kostnaderna för den nya

kyrkomusikerorganisationen m. m. och anför därvid följande.

I. Inledning.

Kyrkomusikerfrågans hittillsvarande behandling.

Under senare år ha statsmakterna successivt fattat vissa för en reform av

kyrkomusikernas anställnings-, tjänstgörings- och avlöningsförhållanden

erforderliga beslut. Ett första steg togs redan år 1938 genom antagandet

av lagen den 9 december, nr 732, angående särskilda grunder för klockaroch

organistlöns bestämmande samt om dispositionen av de till klockaroch

organisttjänst hörande avlöningstillgångar (klockarboställslagen), genom

vilken lag avsågs att åstadkomma en omedelbar avveckling av det

antikverade jordavlöningssystemet för klockare och organister.

Härefter tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet jämlikt bemyndigande

av Kungl. Maj:t år 1942 särskilda sakkunniga för utredning angående

nyorganisation av den s. k. klockarinstitutionen. Dessa sakkunniga

— 1942 års kyrkomusikerutredning (KMU) — framlade sina förslag i ett

på två delar uppdelat betänkande, varav del I (SOU 1945: 16) avgavs den

13 april 1945 och del II (SOU 1946: 50) den 27 juni 1946. Första delen

innehöll riktlinjer och vissa preliminära förslag för en reform på området,

medan andra delen — vid vars utarbetande utredningen haft tillgång till

de över första delen inhämtade yttrandena — innehöll utredningens slutgiltiga

förslag samt förslag till ett antal författningar, som visat sig erforderliga

för ett genomförande av reformen.

I skrivelse till kyrkomötet den 8 november 1946, nr 11, begärde Kungl.

Maj:t kyrkomötets förklaring, huruvida kyrkomötet jämlikt § 87 mom. 2

regeringsformen för sin del, å ena sidan, godkände 1 § i ett vid skrivelsen

fogat, av KMU i dess betänkande del II framlagt förslag till lag om kyrkomusiker

ävensom däri angiven tidpunkt för nämnda lagrums ikraftträdande

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1060. 1 saml. Nr 231.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

och, å andra sidan, samtyckte till upphävande, på sätt i lagförslaget avsågs,

av däri angivna äldre bestämmelser av kyrkolags natur. Genom omförmälda

skrivelse anmodades kyrkomötet att samtidigt avgiva yttrande

beträffande vissa vid ärendets föredragning i statsrådet samma dag närmare

angivna grunder för nyorganisationen av kyrkomusikertjänsterna

samt över ett vid skrivelsen fogat förslag till lag om kungörande i kyrka

vid förfall för präst. I skrivelse den 6 december 1946, nr 27, anmälde kyrkomötet

i anledning härav, att kyrkomötet jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen

för sin del godkänt 1 § i det vid Kungl. Maj:ts omförmälda skrivelse

fogade förslaget till lag om kyrkomusiker ävensom däri angiven tidpunkt

för nämnda lagrums ikraftträdande och samtyckt till upphävande,

på sätt i samma lagförslag sades, av däri angivna bestämmelser av kyrkolags

natur. Såsom yttrande beträffande grunderna i övrigt för den avsedda

nyorganisationen av kyrkomusikertjänsterna åberopade kyrkomötet vad

dess första särskilda utskott härutinnan anfört i sitt i ärendet avgivna

betänkande, nr 1.

I proposition den 18 april 1947 (nr 233) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att antaga de omförmälda två lagförslagen. Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts

hemställan (riksd. skr. 1947 nr 323).

Med stöd av kyrkomötets och riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t

den 27 juni 1947 dels lag om kyrkomusiker, dels ock lag om kungörande i

kyrka vid förfall för präst (SFS 1947 nr 275 och 276), vilka trädde i kraft

den 1 juli 1947.

Med de i kyrkomusikerlagen upptagna grundläggande stadgandena hade

man nått fram till en lösning — så att säga i princip — av kyrkomusikerfrågan.

Såsom jag framhöll i mitt anförande till statsrådsprotokollet för den

18 april 1947 är innebörden av den ifrågavarande lagen huvudsakligen

den, att de särskilda, till den antikverade klockarinstitutionen hänförliga

befattningarna skola ersättas med en enda tjänst, kyrkomusikertjänst, att

de blivande innehavarna av denna nya tjänst skola såsom de hittillsvarande

motsvarande befattningshavarna vara kommunalavlönade, samt att avlöningskostnaderna

härvid skola bestridas i nära överensstämmelse med vad

för närvarande gäller beträffande avlöningen till församlingsprästerskapet.

Nästa steg i ärendet togs genom att Kungl. Maj:t uppdrog åt 1941 års

lärarlönesakkunniga att överarbeta KMU:s förslag i kyrkomusikerfrågan.

Dessa sakkunniga avgå vo den 1 mars 1949 betänkande (stencilerat) med

förslag till kyrkomusikerstadga samt till grundläggande avlöningsbestämmelser

för kyrkomusiker. På grundval av detta betänkande avlät Kungl.

Maj:t den 1 april 1949 proposition (nr 199) till riksdagen med förslag till

nya grunder för kyrkomusikerorganisationen m. m. Förslaget avsåg dels organisationsfrågor

i egentlig mening, såsom frågor om indelningen i kyrkomusikerdistrikt,

om de olika tjänstetyper som skola förekomma och om

kyrkomusikernas tjänståligganden, dels ock frågan om kyrkomusikernas

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

löneställning. I sistnämnda hänseende innefattade förslaget endast principerna

för en lönereglering. Vid propositionen var såsom bilaga fogad ett

av 1941 års lärarlönesakkunniga uppgjort förslag till kyrkomusikerstadga.

I mitt yttrande till statsrådsprotokollet för sistnämnda dag redogjorde

jag för huru kyrkomusikerfrågan sammankopplats med frågan om lönereglering

för övningslärarna och för de övriga omständigheter, som föranlett

att förslag i kyrkomusikerfrågan ansetts böra föreläggas riksdagen

successivt. Jag torde nu få hänvisa till denna redogörelse.

Sedan första lagutskottet över propositionen avgivit utlåtande, nr 39,

och därvid hemställt om vissa jämkningar i de av Kungl. Maj:t föreslagna

grunderna, godkände riksdagen utskottets förslag (riksd. skr. 1949 nr 327).

De beslutade nya grunderna.

Innebörden av de utav riksdagen antagna nya grunderna för kyrkomusikernas

anställningsförhållanden kan i största korthet sammanfattas

sålunda.

Distriktsindelning. Enligt 1 § lagen om kyrkomusiker skall för kyrkomusikens

uppehållande finnas anställd kyrkomusiker för varje territoriell

församling. Rikets stift skola nu enligt principbeslutet indelas i kyrkomusikerdistrikt,

och som regel skall därvid varje territoriell församling bilda ett

distrikt.

Tjänstetyper. Tjänstebenämningar. Anställningsformer. Två huvudtyper

av tjänster skola komma till användning, organisttjänst och kantorstjänst.

Organisttjänsten, som i allmänhet endast skall förekomma i distrikt med

högre invånarantal än 5 000, skall vara en självständig tjänst, med vilken

dock må förbindas skyldighet till fyllnadstjänstgöring som musiklärare

vid vissa läroanstalter. I varje distrikt omfattande stiftsstads domkyrkoförsamling

skall finnas en organisttjänst, benämnd domkyrkoorganisttjänst,

med vilken särskila åligganden skola vara förbundna. Kantorstjänsten,

som i regel skall förekomma i distrikt med ett invånarantal av högst 5 000,

skall städse innebära en förening av kyrkomusikalisk tjänst och folk- eller

småskollärartjänst. Dispens skall dock kunna givas för inrättande av organisttjänst

i distrikt med ett invånarantal av 5 000 eller lägre och för

inrättande av kantorstjänst i distrikt med högre invånarantal än 5 000. I

distrikt, där arbetsuppgifterna så kräva, skall efter medgivande av Kungl.

Maj:t vid sidan av tjänst såsom organist eller kantor kunna inrättas en

eller flera biträdande kyrkomusikertjänster. I distrikt, där på grund av

den ringa omfattningen av de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna och

skolorganisatoriska skäl varken organist- eller kantorstjänst kan inrättas,

skall anställas kyrkomusiker med lägre kompetensfordringar, i propositionen

betecknad orgelspelare. Kyrkomnsikerdistrikt skall äga att för särskilda

kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter anställa annan kyrkomusiker än

de nu nämnda (församlingsmusiker). Sådan kyrkomusiker skall icke omfattas

av den allmänna regleringen och kyrkomusikerstadgan sålunda icke

äga tillämpning å honom.

Domkyrkoorganisttjänst skall alltid vara ordinarie. Annan organisttjänst

skall vara ordinarie eller extra ordinarie. För att ordinarie tjänst skall få

inrättas skall fordras, att tjänstgöringsskyldigheten motsvarar minst 30

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 231.

veckotimmar. Uppgår tjänstgöringen till ett mindre antal timmar per

vecka, må extra ordinarie tjänst inrättas, under förutsättning att tjänstgöringsskyldigheten

dock minst motsvarar 15 veckotimmar.

Kantorstjänst skall alltid vara ordinarie.

Biträdande kyrkomusiker skall inneha extra ordinarie tjänst eller arvodesbefattning.

Anställningsformen skall bestämmas av Kungl. Maj:t i samband

med att medgivande lämnas till tjänstens inrättande.

Orgelspelare — som icke skall inneha någon tjänst i vanlig bemärkelse

— skall alltid avlönas med arvode.

Fastställandet av distriktsindelning ro. ro. Såsom regel skola domkapitlen

fastställa distriktsindelning, tjänstetyp och anställningsform. I vissa undantagsfall

skola dessa frågor dock underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Tillsyn. Det allmänna inseendet över den kyrkomusikaliska verksamheten

i stiftet skall utövas av domkapitlet, medan den närmare tillsynen över

denna verksamhet inom varje församling skall tillkomma kyrkorådet och

kyrkoherden.

Tjänståligganden. Organists, kantors och orgelspelares kyrkomusikaliska

tjänståligganden skola regleras i kyrkomusikerstadgan; för biträdande kyrkomusiker

skola de framgå av den för varje sådan tjänst gällande instruktionen.

Domkyrkoorganist skall härjämte alltid ha vissa särskilda arbetsuppgifter

såsom musiksakkunnig i domkapitlet. I organisttjänst må, såsom

nyss berörts, kunna ingå fyllnadstjänstgöring som musiklärare vid läroanstalt;

förslaget härom innebär den sammankoppling av kyrkomusikerfrågan

med övningslärarfrågan, som omförmälts i det föregående. Härjämte

skall organist vara skyldig att i viss omfattning meddela fri musikundervisning.

Såväl denna lärartjänstgöring som den fria musikundervisningen

skall ha betydelse för möjligheten att inrätta ordinarie och extra

ordinarie organisttjänster och sålunda verka pensionsgrundande.

Fastställande av tjänsteuppgifternas omfattning. För bedömande av om

en organisttjänst skall kunna inrättas såsom ordinarie eller extra ordinarie,

för beräkning av det antal veckotimmar fyllnadstjänstgöring, som skall

kunna uttagas av en organist, och för beräkning av lönen vid alla kyrkomusikertjänster

skall domkapitlet efter vissa normer göra en uppskattning

i timtal av omfattningen av de kyrkomusikaliska tjänståliggandena.

Behörighetsvillkor. Såsom speciella villkor för behörighet till organist-,

kantors- och biträdande kyrkomusikertjänst skola gälla vissa avlagda

examina.

Tillsättning. Organist och extra ordinarie biträdande kyrkomusiker skall

tillsättas av kyrkorådet genom val, sedan domkapitlet upprättat förslag.

Kantor skall väljas av en särskild nämnd utsedd till hälften av kyrkorådet

och till hälften av skolstyrelsen; tillsättningen skall i övrigt med vissa avvikelser

ske i samma ordning som tillsättning av folk- eller småskollärartjänst.

Orgelspelare skall tillsättas av kyrkorådet.

Löneställning. Beträffande kyrkomusikernas löneställning innebär 1949

års principbeslut i huvudsak följande.

Den beslutade löneställningen för organister framgår av följande uppställning:
Lönegrad
-

Domkyrkoorganist ........................................ Ca 26

Annan ordinarie organist................................... Ca 24

Extra ordinarie organist.................................... Ce 24

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 231. 21

Extra Organist Lönegrad

med högre organistexamen, högre kantorsexamen och musiklärarexamen

......................................... Cg 21

med minst en av nämnda examina........................ Cg 19

med organist- och kantorsexamen ........................ Cg 16

Ordinarie eller extra ordinarie organist, som anställes oaktat han ej har

full kompetens i avseende å avlagda examina, skall placeras i lägre lönegrad

än vad som framgår av uppställningen.

För extra ordinarie biträdande kyrkomusikertjänst blir löneställningen

följande:

lönegrad Ce 24, därest för innehav av tjänsten kräves högre organistexamen,

högre kantorsexamen och musiklärarexamen,

lönegrad Ce 21, därest för innehav av tjänsten kräves minst en av nämnda

examina,

lönegrad Ce 18, därest för innehav av tjänsten kräves organist- och kantorsexamen.

Kantorstilläggen skola utformas efter samma grunder som timarvoden

enligt kungörelsen den 5 september 1947 (nr 680) angående timarvoden till

vissa lärare vid civila och militära skolor. Därvid fastställas kantorstilläggen

till timarvode per veckotimme efter TC 20, d. v. s. 1/30 av årslönen

i 20 löneklassen. Därest några kantorer skulle få en tjänstgöring av blott

1 eller 2 timmar per vecka, skall ersättning likväl utgå för 3 veckotimmar.

Beloppen av de beslutade kantorstilläggen, inberäknat 12 procent förhöjning,

framgå av en uti propositionen 1949: 199 (sid. 29) intagen uppställning.

Beträffande orgelspelarna föreslogs i Kungl. Maj:ts proposition, att till

dem skulle utgå arvoden efter samma grunder som till kantorerna, ehuru

lägre. De, som avlagt organist- och kantorsexamen, föreslogos sålunda få

arvode TC 16 och de övriga TC 10. Första lagutskottet, som godtog förslaget

beträffande de oexaminerade orgelspelarna, ifrågasatte uti sitt av riksdagen

godkända utlåtande, huruvida icke de examinerades likställighet med

kantorerna i fråga om kompetenskrav och tjänsteuppgifter borde föranleda

en jämkning uppåt — förslagsvis till TC 18 — av dessa orgelspelares löneställning.

Kyrkomusikerdistriktens rättsliga karaktär.

I mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 1 april 1949 omnämnde jag,

att kammarkollegiet framställt kritik mot de bestämmelser i 1941 års lärarlönesakkunnigas

förslag till kyrkomusikerstadga, varigenom vissa rättigheter

och skyldigheter anknutits till kyrkomusikerdistrikten. Kollegiet

framhöll sålunda:

Såvitt framginge av KMU:s betänkanden hade meningen ej varit att göra

kyrkomusikerdistriktet till någon slags specialkommun eller förvaltningsenhet

med eget organ och egen ekonomi, utan rättssubjektet i kyrkomusikerdistriktet

skulle vara församlingen, eventuellt två eller flera församlingar,

därest dessa inginge i ett och samma kyrkomusikerdistrikt av den

anledningen att de bildade kyrklig samfällighet eller eljest enligt 40 § församlingsstyrelselagen

hade gemensamt kyrkoråd för vården om de kyrkomusikaliska

angelägenheterna. Under sådant förhållande borde enligt kol
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 231.

legiets mening kyrkomusikerdistriktet ej i stadgan framställas såsom beslutande

eller såsom bärare av skyldigheter, lika litet som man borde tala

om medlem av kyrkomusikerdistriktet. Man borde i stället hänföra dylika

stadganden till församlingen.

Den av kammarkollegiet väckta frågan syntes mig väl icke hindra ett

godkännande redan då i princip av förslaget om en allmän indelning av

riket i kyrkomusikerdistrikt. Jag underströk emellertid, att den fråga, varpå

kollegiet här riktat uppmärksamheten, borde under det fortsatta författningsarbetet

närmare övervägas.

Föredraganden.

Det har vid den å Kungl. Maj:t ankommande slutliga översynen av kyrkomusikerstadgan

visat sig nödvändigt att beträffande kyrkomusikerdistriktens

rättsliga karaktär i det väsentliga återknyta till KMU:s ursprungliga

förslag, vars innebörd riktigt angivits av kammarkollegiet.

II. Ytterligare erforderlig författningsreglering.

Såsom jag förut nämnt kommer den huvudsakliga detaljregleringen i organisatoriskt

hänseende att upptagas i en kyrkomusikerstadga, som enligt

de av riksdagen för reformen godkända grunderna utfärdas av Kungl. Maj:t.

Frågan om avlönings- och pensionsbestämmelser för kyrkomusiker anmäles

denna dag i särskild proposition.

För finansieringen av de med kyrkomusikerorganisationen förbundna

kostnaderna — vilken som förut nämnts skall ske i huvudsaklig överensstämmelse

med gällande bestämmelser för finansieringen av kostnaderna

på prästlöneområdet — tarvas ändringar i kyrkofondslagen. Den nya organisationen

förutsätter vidare vissa smärre ändringar i ett antal ytterligare

författningar, vilka tillkommit under medverkan av riksdagen. KMU har

sålunda framlagt förslag till

1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den SO augusti 1932

(nr 404) om kyrkofond;

2) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 259)

om församlingsstyrelse;

3) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 260)

om församlingsstyrelse i Stockholm;

4) lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 261) om införande

av lagen om församlingsstyrelse m. m.; samt

5) lag om ändring i lagen den 16 oktober 1908 (nr 110, s. 1) angående

lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan

samt hennes prästerskap och betjäning.

Dessa förslag ha sedermera överarbetats i ecklesiastikdepartementet, i

samband varmed upprättats förslag till

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

6) lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 6 juni 1930 (nr 262) om

skolstyrelse i vissa kommuner.

Slutligen må nämnas, att den nya ordningen för finansieringen av

kyrkomusikerkostnaderna torde komma att nödvändiggöra mer eller mindre

omfattande detaljändringar i vissa författningar av administrativ natur

såsom ecklesiastika medelsförvaltningsreglementet.

III. Ändringarna i kyrkofondslagen.

1. Allmänna utgångspunkter.

Enligt 2 § 2 mom. kyrkomusikerlagen skola kostnaderna för kyrkomusikernas

verksamhet gäldas, i den mån de icke skola enligt vad särskilt stadgas

utgöras annorledes, av pastorat och församling, vardera i den utsträckning

Konungen efter av riksdagen godkända grunder bestämmer. Härutöver

innehåller såsom förut nämnts kyrkomusikerlagen vissa stadganden,

vilka vila på den förutsättningen, att pastoratens kostnader skola finansieras

i nära överensstämmelse med gällande system för gäldande av de

med prästlöneväsendet förbundna kostnaderna.

Detta system innebär i huvudsak, att församlingsprästernas löner i

princip betalas av respektive pastorat medelst avkastningen av lokala avlöningstillgångar

och medel, som erhållas genom kyrkligt-kommunal beskattning

(församlingsavgifter), men att ekonomiskt svagare pastorat i

skatteutj ämnande syfte erhålla tillskott ur kyrkofonden, som i sin tur erhåller

medel härtill främst genom den allmänna kyrkoavgiften. För den

närmare innebörden av detta i sina detaljer invecklade system lämnades

en utförlig redogörelse i Kungl. Majrts proposition den 1 april 1949, nr 204,

angående nya grunder för avlöningen av präster m. m., till vilken redogörelse

här torde få hänvisas. Erinras må dock att den allmänna kyrkoavgiften

genom bestämmelse i lagen om kyrkofond är maximerad till 15 öre

samt församlingsavgiftema för prästlöneändamål till 20 öre per skattekrona.

Den allmänna kyrkoavgiften har för de senare åren bestämts till följande

öretal per skattekrona:

för år 1942 .................... 15

» » 1943 15

» » 1944 12

» » 1945 10

» » 1946 10

» » 1947 10

» » 1948 10

» » 1949 10

Genom kungörelse den 31 augusti 1949 (nr 478) förordnades — i anslutning

till skeende omläggning av avräkningsförfarandet mellan pastoraten

och kyrkofonden — att den allmänna kyrkoavgiften skulle beräknas till 9

öre vid de avräkningar, som skulle ske på hösten samma år.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

De av KMU föreslagna reglerna för kostnadsfördelningen mellan pastorat

och församling voro intagna i utredningens förslag till kyrkomusikerstadga

och anknöto givetvis till den av utredningen föreslagna tjänsteorganisationen.

Enligt dessa kostnadsbestämmelser skulle den övervägande delen av

kostnaderna för kyrkomusikernas verksamhet — frånsett de med deras

skoltjänstgöring förbundna kostnaderna — gäldas av pastoraten, medan

endast vissa mindre kostnadsposter pålades vederbörande församling. Härom

anförde KMU huvudsakligen följande.

Då enligt KMU:s förslag församlingen eller en gemensamhet av församlingar

skall, såvitt på de kyrkliga kommunerna ankommer, få avgörande i

alla andra till kyrkomusikernas verksamhet hörande angelägenheter än

själva avlöningsbesväret, synes det mest följdriktigt, att församlingen (församlingarna)

övertager ansvaret för de mera speciella kostnader, som med

denna verksamhet kunna bli förbundna. KMU syftar här närmast på de

särskilda utgifterna för den »fria» musikundervisningen, vartill ock böra

läggas motsvarande utgifter för körverksamheten i församlingen. Kostnaderna

av ifrågavarande slag för kyrkomusikerbefattningar, vid vilka befattningshavaren

tillika är folkskollärare, respektive småskollärarinna, böra

härvid uppenbarligen även övertagas av vederbörande församling.

Till sådana speciella kostnader, som sålunda skulle komma att överflyttas

på den enskilda församlingen, torde dock även böra hänföras de undantagsvis

ifrågakommande kostnaderna för tillhandahållande åt självständig

kyrkomusiker av tjänstebostad och vad därmed sammanhör. Dessa sistnämnda

kostnader kunna måhända från viss synpunkt anses närmast sammanhöra

med avlöningsbesväret. Men som upplåtandet av tjänstebostaden

skall ske mot hyra och sålunda icke för befattningshavaren innebär någon

direkt löneförmån, synes det mera egentligt att räkna utgifterna härför såsom

föranledda av anställningsförhållandena i övrigt å stationeringsorten.

Härtill kommer, att ett uppdragande åt pastoratet av bestyret med och ansvaret

för tjänstebostads tillhandahållande, då församlingen ensam skall ha

att ombesörja de lokalt-organisatoriska tjänsteangelägenheterna i övrigt,

torde komma att draga med sig ganska invecklade och för församlingarna

kanske svårförståeliga transaktioner, där dessa redan nu anskaffat och inneha

för ändamålet lämplig bostad. KMU anser fördenskull, att även dessa

kostnader helt böra påvila vederbörande församling.

Tillika föreslog KMU, att vederbörande församling skulle svara dels för

kostnaderna för de i KMU:s organisationsförslag ingående »jordfästningsmusikerna»,

dels för kostnaderna för vissa reseersättningar.

Enligt KMU:s förslag skall, när organist fullgör fyllnadstjänstgöring såsom

övningslärare i musik, vederbörande läroanstalt ha att till avlöningen

bidraga med belopp, som enligt avlöningsreglemente för övningslärare skulle

ha utgått för denna lärartjänstgöring. Till stöd för förslaget i denna del

anförde utredningen huvudsakligen:

Eftersom det kan förväntas, att musiklärarbefattningarna vid de läroanstalter,

där kyrkomusikern skall ha att fullgöra här avsedd fyllnadstjänstgöring,

komma att vara lägre lönereglerade än nu ifrågavarande kyrkomu
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

sikerbefattningar, uppstår det problemet, huruvida det kan vara skäligt att

låta läroanstalterna i fråga bestrida hela den på fyllnadstjänstgöringen belöpande,

för deras del sålunda förhöjda avlöningen. KMU har funnit starka

skäl tala häremot, särskilt som en sådan förpliktelse skulle kunna medföra,

att skolorna i gemen — i eget naturligt intresse — sökte undgå, så långt

sig göra läte, att få kyrkomusiker anvisad för sin musikundervisning.

Den del av extra ordinarie befattningshavares fyllnadslön, liksom den del

av ordinaries på dennes fyllnadstjänstgöring belöpande årslön, som pastoratet

komme att få utgiva utöver vad som härför ersättes pastoratet av

vederbörande läroanstalt, torde pastoratet skäligen böra gottgöras direkt

av kyrkofonden. Denna utgift måste nämligen anses representera en av

själva tjänsteregleringen betingad kostnad och närmast motsvara en organisatorisk

fördel, som kommer kyrkoväsendet i dess helhet till godo.

Kostnaden synes närmast kunna betraktas såsom det vederlag, som för

kyrkomusikerväsendet måste erläggas för förmånen att i de särskilda fallen

kunna tillförsäkra dithörande befattningshavare en förbättrad utkomst.

En bärande punkt i KMU:s förslag till lösning av kyrkomusikerfrågan

har varit den, att mellan pastoraten såsom de huvudsakliga löngivarna åt

kyrkomusikerna skall ordnas en skatteutjämning genom kyrkofonden helt

analog med den, som nu förekommer mellan pastoraten såsom löngivare åt

församlingsprästerna. Förslaget i denna del är, såsom jag redan tidigare

understrukit, numera av statsmakterna godkänt. Här aktualiseras emellertid

vissa mera speciella problem.

För regleringen av det avräkningsförfarande, som komme att erfordras

för bestämmandet av vederbörande pastorat för kyrkomusikerlönekostnadernas

bestridande tillkommande skatteutjämningsbidrag (tillskott) från

kyrkofonden, har KMU föreslagit, att sådan avräkning skall ske enhetligt

och gemensamt med avräkningen beträffande prästlönekostnaderna. Kyrkomusiker-

och prästlönekostnaderna skola alltså för varje pastorat i avräkningshänseende

sammanslås. På samma sätt skall enligt förslaget den pastoraten

åliggande redovisningen för överskott å avkastningen av därvarande

lönetillgångar grundas på pastoratets sammanräknade kyrkomusikeroch

prästlönetillgångar. Till stöd för dessa förslag anförde KMU huvudsakligen

följande.

Följer man det på prästlöneområdet tillämpade förfarandet vid utformningen

av de speciella skatteutjämningsbestämmelserna med avseende å

kostnaderna för kyrkomusikernas verksamhet, skulle alltså jämväl dessa

senare kostnader, sådana de härförut angivits, komma att i första hand

bestridas med för pastoratet härför tillgängliga avlöningsmedel (boställsräntor

etc.). Där sådana medel överhuvudtaget cj finnas eller om de icke

förslå till täckande av kostnaderna i fråga, skulle pastoratet hava att för

ändamålet uttaxera särskilda avgifter; och där dessa avgifter överstege en

viss högsta uttaxering för skattekrona inom pastoratet, skulle pastoratet

alltså bliva berättigat att från kyrkofonden erhålla ett mot det överskjutande

beloppet svarande tillskott. Den avräkning, som härför skulle bliva

erforderlig, skulle emellertid, därest den gjordes fristående, komma att innebära

ett — till synes onödigt — dubbelarbete för de medelsförvaltande

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

kommunala organen och myndigheterna. Det måste därför framstå såsom

synnerligen önskvärt, att avräkningarna med avseende å kyrkomusikeroch

prästlönekostnaderna sammanslås. Några ekonomiska nackdelar av ett

dylikt förfarande — i varje fall icke av någon väsentlig betydelse — torde

icke kunna påvisas uppkomma, vare sig för pastoraten eller för kyrkofonden.

Den utdebitering av såväl allmän kyrkoavgift som församlingsavgifter,

vari de sammanslagna avräkningarna skulle resultera, skulle komma att

belasta samma samhällsmedlemmar och i det alldeles övervägande antalet

fall också till ett sammanlagt lika belopp, som om avräkningarna utfördes

fristående för de två olika ändamålen. Uppkommande överskottsmedel av

prästlönetillgångar likasåväl som av kyrkomusikertillgångar skola ju ock,

i den mån de bliva hos pastoraten behållna, användas för något deras kyrkliga

ändamål. Det kan fördenskull näppeligen sägas innebära någon oegentlighet

att sådana medel, som vid en fristående avräkning kunde uppkomma,

nu i stället omedelbart disponeras för täckande av pastoratets kostnader

för det sidoordnade ändamålet, prästernas respektive kyrkomusikernas

verksamhet. Regleras skatteutjämningen, såsom EMU anser sig böra

förorda, på här angivet sätt, d. v. s. genom ett enhetligt avräkningsförfarande

för prästlönekostnaderna och kostnaderna för kyrkomusikernas verksamhet,

följer härav ock, att överskottsredovisning för hithörande medel,

där sådan redovisning förekommer, skall av pastorat avgivas för båda verksamhetsområdena

gemensamt.

I sitt principbetänkande anförde EMU vidare:

I överensstämmelse med vad här förordats, blir det då också nödvändigt,

att de öretal, varefter allmän kyrkoavgift och församlingsavgifter skola uttaxeras,

bestämmas vardera till ett gemensamt belopp för båda utgiftsändamålen.

Att härvid den nu för församlingsavgifterna för prästlöneändamål

angivna högsta utdebiteringskvoten måste höjas, synes vara tydligt. De nuvarande

kostnaderna för kyrkomusikernas verksamhet (enligt den för år

1943 tillgängliga statistiken) ha i 36 procent av församlingarna påkallat en

utdebitering under 10 öre per skattekrona; häribiand förekommer det absoluta

flertalet av stadsförsamlingarna. I genomsnitt uppgår dock uttaxeringsbehovet

för här ifrågavarande ändamål för närvarande blott till 5.it öre per

skattekrona för landets samtliga församlingar utom de icke-territoriella

(för städerna 3.24 öre och enbart för landsförsamlingarna 8.23 öre). Med beaktande

av dessa utdebiteringssiffror samt med hänsynstagande såväl till

de genom nyorganisationsförslaget föranledda ökade kostnaderna som till

den skatteutjämnande effekten genom församlingarnas sammanförande till

bärkraftigare enheter (pastoraten) har KMU funnit högst antagligt, att en

maximiutdebitering av 30 öre, eller alltså en förhöjning av det nuvarande

för prästlönekostnadema enbart bestämda högsta öretalet med 10 öre, skulle

visa sig i det hela väl tillgodose det aktuella behovet.

I sitt slutbetänkande återkom KMU till frågan om vilken höjning av

maximum för församlingsavgifter enligt kyrkofondslagen som syntes bliva

erforderlig:

Av Växjö stifts organist- och kantorsförening har ifrågasatts, att maximum

för församlingsavgifterna skulle sättas lägre än 30 öre per skattekrona.

Ett stöd härför har föreningen ansett sig finna i vissa av densamma företagna

undersökningar rörande skatteunderlag m. m. i pastoraten inom Krono
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. May.ts -proposition nr 231.

bergs län. Såsom KMU redan i det föregående erinrat om ha numera särskilda

sakkunniga tillkallats för att verkställa en allmän revision av den

gällande lagstiftningen angående prästerskapets avlöning. Det kan med

säkerhet antagas, att nämnda sakkunniga under sitt kommande, förmodligen

tidskrävande utredningsarbete få anledning att — i ett vidare sammanhang

— taga ställning jämväl till skatteutjämningsregleringen på det kyrkliga

området. Den jämkning i de ännu gällande reglerna härutinnan, som nu

påkallas för kyrkomusikerfrågans lösning, lärer endast kunna få en mera

provisorisk karaktär. KMU har redan med hänsyn härtill icke funnit sig ha

skäl att nu frångå sitt tidigare förslag om församlingsavgifternas maximering

till 30 öre per skattekrona.

KMU har slutligen i detta sammanhang föreslagit, att den nuvarande

lagbestämda relationen mellan öretalet för allmänna kyrkoavgiften och öretalet

för församlingsavgifterna — det senare två gånger det förra — skall

bibehållas.

KMU har vidare framfört förslag till ändringar på ett par ytterligare rätt

betydelsefulla punkter i kyrkofondslagen, vilka ändringar dock icke ha ett

omedelbart eller tvingande samband med kyrkomusikerreformen. Det ena

av dessa förslag avser borttagande i nämnda lag (5 §) av bestämmelsen om

maximeringen — till 15 öre per skattekrona — av den allmänna kyrkoavgiften.

Det andra ändringsförslaget avser ett tillägg till regleringen i berörda

lag (8 §) i syfte att på ett verksammare sätt än hittills kunnat ske säkerställa

kyrkofondens kapitalbehållning.

Vad angår ändringsförslaget berörande 5 § kan utredningens ingående

argumentering sammanfattas sålunda:

Maximiregeln tillkom under riksdagsbehandlingen av 1932 års ecklesiastika

lagstiftning, och fixeringen av maximum kom därvid att ske på de

lösaste grunder. Långt ifrån att främja sparsamhet på det kyrkliga området

har genom regeln framkallats det grundlösa betraktelsesättet, att de utgifter,

som kunna täckas medelst uttagande av allmän kyrkoavgift intill gränsen

15 öre per skattekrona, skulle kunna från sparsamhetssynpunkt bedömas

med mindre stränghet än utgiftsanspråk, som anmälde sig efter det

denna skattesiffra uppnåtts. I likhet med 1927 års prästlöneregleringssakkunniga,

som voro de första förslagsställarna till denna egenartade pålaga,

är KMU av den meningen, att en långt effektivare kontroll från riksdagens

sida över utgifterna på det kyrkliga området kan och bör ernås genom att

Kungl. Maj:t årligen delgiver riksdagen en detaljerad redogörelse för den

kyrkliga organisationens omfattning och kostnaderna för densamma. —

Slutligen kunde anföras, att i händelse av en kraftigare stegring av prästlöneutgifterna

under år, då den allmänna kyrkoavgiften utginge med maximum

eller ett öretal i närheten därav, en lagändring in casu — såframt

man icke ville tillgripa fondens kapital — måste företagas, varigenom maximum

förskötes uppåt, utan att man därvid skulle ha möjlighet att på några

rationella grunder fixera den nya maximiskattesatsens läge.

I fråga om här avsedda tillägg till 8 § anförde KMU huvudsakligen:

Riksdagen uttalade år 1932, att diirest skatteunderlaget förminskades så,

att en utdebitering av 15 öre för skattekrona icke försloge, finge man taga

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 231.

fondens kapital i anspråk. — Detta uttalande erbjöde vissa tolkningssvårigheter.

Förmodligen hade utskottet härvid i tankarna endast tillfälliga ingrepp

i kapitalbehållningen och med belopp av mindre storleksordning.

Man hade nämligen att beakta, att enligt kyrkofondslagens hithörande bestämmelser

möjlighet icke förelåge att genom en »merutdebitering» under

ett efterföljande år åter bringa kapitalbehållningen upp till dess förutvarande

nivå. Skulle dylika åderlåtningar fortsätta under en längre följd av år,

skulle fördenskull fonden kunna tänkas till slut bliva helt förtärd.

Yttranden.

IvMU:s förslag till fördelning mellan pastorat och församling av kostnaderna

för kyrkomusikernas verksamhet lämnades från remissinstansernas

sida i stort sett utan erinran.

Förslaget om särskilt bidrag ur kyrkofonden till pastorat, som för avlöningen

till kyrkomusiker för av denne bestridd fyllnadstjänstgöring vid läroanstalt

haft att utgiva högre belopp än vad läroanstalten skolat härför

tillskjuta, har föranlett vissa uttalanden.

Statskontoret ansåg sålunda motiven härför knappast vara bärande. Enligt

ämbetsverkets mening syntes ifrågavarande kostnad böra kvarbliva å

pastoratet, som i första hand torde draga ekonomisk fördel av kyrkomusikems

möjlighet till fyllnadstjänstgöring som musiklärare.

Kyrkomötet fann den föreslagna anordningen väl innebära en nödfallsutväg

men ansåg sig av hänsyn till det organisatoriska sammanhanget mellan

denna del och kostnaderna i övrigt för kyrkomusikernas avlöning icke böra

motsätta sig förslaget på denna punkt.

I ett flertal remissyttranden har berörts KMU:s förslag, att prästlönekostnaderna

och pastoratens kostnader för kyrkomusikernas verksamhet

skola — liksom pastoratens inkomster av prästlöne- och kyrkomusikerlönetillgångar

— vid skatteutjämningen genom kyrkofonden sammanföras i ett

gemensamt avräknings- och redovisningsförfarande. Några myndigheter ha

därvid också berört förslaget om höjning till 30 öre per skattekrona av

maximum för församlingsavgifterna.

Den gemensamma avräkningen avstyrktes av åtskilliga domkapitel och

vissa stiftsnämnder, vilka därvid i huvudsak framförde samma synpunkter,

som kom till uttryck i följande av kyrkomötet godkända utskottsuttalande:

Utskottet anser sig icke heller kunna biträda kyrkomusikerutredningens

förslag om ett sammanförande av prästlönekostnadema och pastoratens

kostnader för kyrkomusikernas verksamhet i ett gemensamt avräkningsocli

redovisningsförfarande. Det synes nämligen icke principiellt riktigt, att

de egentliga prästlönetillgångarna tagas i anspråk jämväl för bestridande

av kyrkomusikernas verksamhet. Utskottet vill också i detta sammanhang

framhålla, att såväl kyrkomusikerutredningens som föredragande statsrådets

utgångspunkter varit, att de medel, som skola tillskjutas från kyrkofonden

för kyrkomusikernas verksamhet, skola anskaffas enbart genom

den allmänna kyrkoavgiften. Det är vidare tydligen önskvärt, att prästlönekostnadema

och kostnaderna för kyrkomusikerna kunna angivas var

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr £31.

för sig. Några tekniska svårigheter för anordnande av särskilda avräkningsoch

redovisningssystem synas knappast behöva förekomma. En förutsättning

härför är givetvis, att i de årliga besluten rörande fastställande av det

öretal per skattekrona för församlingsavgifterna, som skall läggas till grund

för pastoratens rätt till tillskott, särskilda öretal angivas beträffande prästlönekostnaderna

och kostnaderna för kyrkomusikerna.

Statskontoret, som ställde sig synnerligen tveksamt till lämpligheten över

huvud taget av att finansiera kyrkomusikerverksamheten medelst skatteutjämning

över kyrkofonden, åberopade till stöd för sin ståndpunkt bland

annat, att en dylik anordning måste avsevärt komplicera det avräkningsförfarande,

som tillämpades på detta område. Kammarkollegiet fann däremot,

att några betänkligheter knappast behövde möta mot den av KMU förordade

sammanslagningen av avlöningstillgångarna resp -kostnaderna. Även

stijtsnämnderna i Uppsala, Linköping och Västerås tillstyrkte den gemensamma

avräkningen. Stiftsnämnden i Lund lämnade beträffande detta problem

och frågorna om maxima för församlingsavgifterna och den allmänna

kyrkoavgiften följande sammanfattande omdöme:

Sammanförandet av prästerskapets och i klockarboställslagen angivna avlöningstillgångar,

gemensam avräkningslängd mellan kyrkofonden och pastoraten

rörande lönetillskott för prästernas och kyrkomusikernas avlönande,

borttagandet av maximibeloppet för allmänna kyrkoavgiften och höjandet

av maximibeloppet för församlingsavgifter till 30 öre per skattekrona

giva den nya kyrkomusikerorganisationen med hänsyn till förhållandena

ett så enkelt finansieringssystem, som det överhuvudtaget är möjligt att

komma fram till. Stiftsnämnden hyser icke några betänkligheter gentemot

de rättsliga synpunkter, de sakkunniga till stöd för sin mening lagt å dessa

problem. Då härtill kommer, att skatteutjämningsfrågan fått en tilltalande

lösning i förslagen, är det stiftsnämndens mening, att finansieringssystemet

utformats på att lyckligt och ändamålsenligt sätt.

Förslaget att borttaga bestämmelsen om maximeringen av den allmänna

kyrkoavgiften berördes — förutom av stiftsnämnden i Lund — av ett flertal

remissmyndigheter men avstyrktes av dessa rätt genomgående.

I motsats härtill föranledde förslaget att genom en bestämmelse i kyrkofondslagen

ytterligare säkerställa kyrkofondens kapitalbehållning i allmänhet

icke några uttalanden. Anmärkas må dock, att kammarkollegiet ansåg,

att en regel med detta syfte borde motsvaras av en bestämmelse, som hindrade

fonden att tillväxa.

F öredrag anden.

Vad till en början angår fördelningen mellan pastorat och församling av

kostnaderna för kyrkomusikernas verksamhet så synes intet vara att erinra

mot själva den princip, som varit bestämmande för KMU:s förslag till reglering

på denna punkt. De av 1949 års riksdag godkända grunderna för den

nya kyrkomusikerorganisationen innefatta emellertid i ett flertal hänseen
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

den rätt betydande avvikelser från KMU:s ursprungliga organisationsförslag.

Och de sakkunnigförslag till avlönings- och pensionsbestämmelser för

hithörande befattningshavare, som numera framlagts, innebära också —

i såväl sakligt som tekniskt hänseende — avvikelser från de av KMU för

mera än tre år sedan framlagda motsvarande förslagen. Det konkreta bestämmandet

av de kostnadsposter, som skola påläggas pastoraten respektive

församlingarna, måste följaktligen nu företagas från i viss utsträckning

ändrade utgångspunkter. I anslutning till regleringen i det för 1949 års

riksdag framlagda förslaget till kyrkomusikerstadga och i sakkunnigförslaget

till avlönings- och pensionsbestämmelser för kyrkomusikerna synes

den kostnadsfördelning mellan pastorat och församling, varom här är fråga,

samt kostnadsfördelningen mellan de kyrkliga kommunerna och skolväsendet

lämpligen kunna närmare bestämmas sålunda:

Å pastoraten torde böra ankomma att bestrida kostnaderna för organist

och biträdande kyrkomusiker tillkommande lön, semester- och vikariatsersättningar,

kallortstillägg och särskilda ersättningar, sjukvård samt begravningshjälp

— i fråga om organist dock med avdrag för vad som, utom

beträffande flyttningsersättning, sjukvård och begravningshjälp, belöper

på av denne fullgjord fyllnadstjänstgöring. I fråga om kantor torde pastoratet

böra svara för dels kantorstillägg och förekommande semesterersättning

dels ock på den kyrkomusikaliska verksamheten belöpande rese- och

traktamentsersättning; för flyttningsersättning, sjukvård och begravningshjälp

synes skoldistriktet lämpligen böra bära det odelade ansvaret. Vidare

lärer pastoratet böra ansvara för organist, biträdande kyrkomusiker eller

kantor tillkommande personligt lönetillägg. Kostnaden för orgelspelarnas

enda avlöningsförmån — arvodet — lärer likaledes böra åvila pastoratet.

Slutligen torde pastoratet böra i förekommande fall stå för huvudmannaavgift

för pensionering av kyrkomusiker.

Å församlingarna torde böra ankomma kostnaderna för eventuell tjänstebostad

åt organist, för notmaterial, för musikinstrument för den fria musikverksamheten,

för uppvärmning, städning och belysning av lokaler, som erfordras

för kyrkokörsverksamheten och för den fria musikundervisningen,

samt för stämning och skötsel i övrigt av musikinstrument i den mån sådant

påkallas av instrumentets användning vid den fria musikundervisningen.

Slutligen synes mig böra föreskrivas, att eljest uppkommande särskilda

kostnader för kyrkomusikernas verksamhet, varom ej annorledes föreskrivits,

skola bestridas av församlingarna.

Kungl. Maj:t torde böra bemyndigas att utfärda erforderliga bestämmelser

om ifrågavarande kostnadsfördelning i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag här förordat.

Förslaget om rätt för pastorat att för avlöningen åt organist, som fullgör

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 2SI.

fyllnadstjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt, under viss förutsättning

erhålla bidrag ur kyrkofonden har jag funnit mig böra biträda.

De ytterligare frågor, för vilka jag i detta sammanhang närmare redogjort,

beröra alla kyrkofonden i dess centrala uppgift såsom regulator i det

specifikt kyrkliga skatteutjämningssystemet. Jag får då erinra om att riksdagen

i december 1949 fattat beslut om en till grunden gående omläggning

av de prästerliga avlöningsförhållandena. Denna i princip beslutade reform

förutsätter en rätt ingripande revision av de bestämmelser — främst i kyrkofondslagen

— som reglera kyrkofondens funktion i skatteutjämningsförfarandet.

1946 års prästlönekommitté är också för närvarande sysselsatt

med utarbetande av konkreta förslag till de författningsändringar, som här

komma att visa sig behövliga. Men berörda kommitté kan icke undgå att

för utformningen av dessa sina förslag taga omedelbar hänsyn jämväl till

den påverkan på den kyrkliga ekonomien, som den numera — ävenledes i

princip — beslutade nya kyrkomusikerorganisationen vid dess förestående

trädande i tillämpning kan beräknas få. Det ligger — med hänsyn till den

sålunda genom omständigheternas makt framtvungna splittrade behandlingsordningen

av de båda reformfrågorna — i sakens natur, att de ändringar

i kyrkofondslagen, som nu påkallas för kyrkomusikerreformens

ikraftträdande, måste få en starkt provisorisk karaktär och överhuvud

snävt begränsas till de absolut nödvändiga. Det kan för övrigt förtjäna att

framhållas, att icke ens prästlönekommitténs blivande förslag till reglering

på ifrågavarande område kan förväntas få någon slutgiltig innebörd. Jag

behöver här blott erinra om de av ortsavdragskommittén nyligen framlagda

förslagen, vilka — om de genomföras — kunna komma att påverka grunderna

för finansieringen av kostnaderna på det kyrkliga förvaltningsområdet.

Och den för närvarande arbetande dissenterslcatteutredningen bör —

såsom man har anledning att hoppas — komma att klarlägga åtskilliga

rättsförhållanden av omedelbar betydelse för fortsatta lagstiftningsåtgärder

berörande den kyrkliga ekonomien.

Med hänsyn till vad jag här och tidigare anfört torde det till en början stå

klart, att någon ställning i nu förevarande sammanhang icke lämpligen bör

tagas vare sig till förslaget om borttagande av maximeringen av den allmänna

kyrkoavgiften eller till förslaget om införande av en regel, som medgåve

att av fonden under ett år liden kapitalförlust finge täckas genom överbalansering

under följande år.

Förslaget om gemensam avräkning med kyrkofonden för kyrlcomusikerocli

prästlönekostnaderna har under remissbehandlingen blivit föremål för

delade meningar. Till stöd för förslaget har främst hänvisats till den stora

lättnad, som det skulle innebära för de myndigheter, som verkställa avräkningarna,

att icke behöva göra dubbla sådana, och till att separata avräkningar

skulle nödvändiggöra, att särskild församlingsavgift uttoges för bestridande

av kyrkomusikerkostnaderna. Från dem, som ställt sig kritiska

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 231.

till förslaget, har särskilt framhållits, att den gemensamma överskottsredovisningen

vore ägnad att inge principiella betänkligheter.

Under behandlingen i kyrkomötet av kyrkomusikerreformen ansåg jag

mig kunna ställa i utsikt, att separat avräkning skulle anordnas, om så vid

ytterligare undersökning befunnes tekniskt kunna ske utan alltför stora svårigheter.

Efter närmare övervägande av frågan har jag emellertid måst

stanna för att föreslå, att avräkningen göres gemensam. I första hand har

denna min slutliga ståndpunkt bestämts av de mycket påtagliga praktiska

fördelarna hos ett sådant förfarande. Jag har här icke kunnat undgå att

taga intryck av de farhågor, som från stiftsnämndshåll uttalats mot ett

system med dubbla avräkningar. Men ytterligare ett skäl tillkommer. Den

av mig nyss understrukna provisoriska karaktären av de ställningstaganden,

som nu påkallas, måste i särskild grad avse valet av avräkningsmetod.

Huru avräkningama skola bäst ordnas efter prästlönereformens ikraftträdande

blir beroende av bland annat den ordning, i vilken prästernas avlöning

kommer att utbetalas. I den här föreliggande ovissa situationen synes

det otvivelaktigt innebära minsta omgång att inkoppla pastoratens kyrkomusikerkostnader

på det avräkningsförfarande, som redan består. Visar det

sig sedermera att prästlönereformen gör det önskvärt att i avräkningshänseende

åtskilja kyrkomusiker- och prästlönekostnaderna, står också möjligheten

härtill öppen. Den av mig förordade gemensamma avräkningen innebär

nämligen icke någon ''sammanblandning’ av ett pastorats prästlöneoch

kyrkomusikerlönetillgångar utan endast att avkastningen av tillgångarna

under visst år gives en samfälld användning.

I visst samband med frågan om den gemensamma avräkningen står frågan

om höjning av det i kyrkofondslagen stadgade maximum för församlingsavgiftema.

Då EMU år 1946 framlade förslag om en sådan höjning

— med 10 öre per skattekrona — var detta förslag, från de förutsättningar

som då förelågo, knappast annat än följdriktigt. Vid behandlingen av

kyrkomusikerreformen vid nämnda års kyrkomöte ansåg jag mig också

kunna godtaga detta förslag, åtminstone — såsom jag uttryckte det —

som en lösning tillsvidare. Vad jag åsyftade med denna förslagets provisoriekaraktär

var givetvis det bedömandet, att prästlönekommittén, som vid

den tiden just påbörjat sitt arbete, icke skulle kunna undgå att taga hithörande

invecklade spörsmål till omprövning i deras gemensamma och allsidiga

sammanhang. Då jag likväl förordade KMU:s förslag på denna

punkt, var det under antagandet, att kyrkomusikerreformen skulle kunnat

få sin slutliga lösning redan vid 1947 års riksdag medan prästlönereformen

skulle bli en fråga på väsentligt längre sikt. Intervallen mellan lagstiftningsetapperna

för de båda reformerna har, såsom det aktuella läget visar, blivit

väsentligen kortare än som beräknats. I planläggningen av prästlönekommitténs

arbete är också förutsatt, att kommitténs slutliga förslag skola

framläggas under loppet av innevarande år.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 231.

Med hänsyn till de omständigheter som nu berörts har jag funnit övervägande

skäl tala för att, för den korta övergångstid varom här sannolikt

kan bli fråga, icke göres rubbning i den gällande regleringen med avseende

å maximeringen av församlingsavgiftema och relationen mellan dessa avgifter

och allmänna kyrkoavgiften. Beträffande pastorat, som på grund av

sitt svaga skatteunderlag redan nu uppbär tillskott från kyrkofonden, kommer

kyrkomusikerkostnademas finansiering tills vidare i enlighet med vad

jag här förordat att medföra en icke ringa ekonomisk lättnad i förhållande

till den sammanlagda kostnaden för pastoratet och däri ingående församlingar

för nu utgående präst- och kyrkomusikerlöner. Det torde dock knappast

behöva påpekas, att dessa pastorat icke kunna räkna med såsom

säkert, att ett så gynnsamt utfall av den provisoriska regleringen får sin

fulla motsvarighet vid den blivande allsidiga omprövningen av skatteutjämningen

på det kyrkliga området.

Till frågan om den påverkan på den allmänna kyrkoavgiften, som de av

mig här förordade grunderna för finansieringen kunna tänkas få under

övergångstiden, återkommer jag i det följande.

2. Specialmotivering.

2 §.

Av vad jag tidigare anfört framgår, vilka poster uti kostnaderna för

kyrkomusikernas verksamhet som skola åvila pastoraten. Samtliga dessa

poster skola ligga till grund för avräkningen med kyrkofonden. Däremot

skall det bidrag, som pastorat kan komma att uppbära ur kyrkofonden till

utfyllnad av vederbörande läroanstalts ersättning för kostnaderna för

kyrkomusikers fyllnadstjänstgöring, självfallet icke sammankopplas med

avräkningen i skatteutjämningssyfte utan utgå vid sidan därav.

6 §.

På min föredragning har Kungl. Maj:t tidigare denna dag beslutit, att

proposition skall avlåtas till riksdagen med förslag till ändrade arrendebestämmelser

för ecklesiastika löneboställen m. m. Då enligt detta förslag

arvoden skola utgå även till annan ledamot i boställsnämnd än ordförande,

har i samband med de av kyrkomusikerreformen föranledda ändringarna i

kyrkofondslagen uti 6 § intagits en bestämmelse om att även dessa arvoden

skola utgå ur fonden.

7 §.

För i denna paragraf omnämnda löneboställen har, till undvikande av

sammanblandning med äldre till kyrkomusikers avlönande anslagna löneboställen,

i förtydligande syfte införts bestämningen »som avses i ecklesiastik

boställsordning». Motsvarande tillägg har icke ansetts behöva göras

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 231.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

i 9 och 14 §§, då någon tvekan icke lärer kunna uppstå om att ordet »löne
boställe»

där har samma innebörd som i 7 §.

T illämpning sföreskriften.

KMU har anfört i huvudsak följande:

Bestämmelserna rörande den nya tjänsteorganisationen ha förutsatts

skola gälla även för Karlsborgs pastorat. Detta pastorat är undantaget

från den gällande regleringen enligt lagen om kyrkofond och deltager sålunda

för närvarande icke i den alla övriga pastorat åvilande skyldigheten

att erlägga allmän kyrkoavgift. Emellertid torde nämnda pastorats inordnande

under kyrkofondslagens bestämmelser i avseende å prästlöneväsendet

endast vara en tidsfråga. KMU har icke ansett någon större olägenhet

behöva vara förbunden med att framskjuta en allmän reglering av detta

pastorats ställning till kyrkofonden i avseende å dess blivande kyrkomusikertjänst

till den nära förestående tidpunkt, då de hithörande frågorna

kunna vinna sin lösning i ett sammanhang. Ett undantag måste dock här

göras beträffande nämnda reglering på en speciell punkt. I det förevarande

lagförslaget har nämligen upptagits ett stadgande av innehåll, att där pastoratskyrkorådet

haft att till innehavare av självständig deltidstjänst utbetala

avlöning för av denne bestridd fyllnads- eller ersättningstjänstgöring

såsom lärare i musik vid läroanstalt, pastoratet skall äga ur kyrkofonden

utfå särskilt bidrag till täckande av vad sålunda utbetalts, utöver vad till

samma avlöning, på sätt nyss sagts, uppburits från läroanstalten. Denna

bestämmelse bör givetvis omedelbart bliva tillämplig jämväl för Karlsborgs

pastorat, inom vilket finnes läroanstalt vid vilken kyrkomusiker torde

kunna bliva engagerad såsom musiklärare. Bestämmelse härom har i lagförslaget

upptagits i en tillämpningsföreskrift.

Vad KMU här föreslagit har jag funnit mig böra biträda.

IV. Övriga författningsförslag.

A. Allmänna församlingsstyrelselagen.

2 §.

I uppräkningen av de kyrkliga angelägenheter, som ankomma å kyrkostämma

och kyrkofullmäktige, ha gjorts vissa ändringar. Av dessa är ändringen

av punkten c) föranledd av att kyrkomusikerna icke bliva att anse

såsom »kyrkobetjänte» och jämkningarna av punkterna f) och o) av rent

redaktionell art, syftande bland annat till att i hithörande lagbestämmelser

utmönstra den för däri avsedda tjänstebostäder numera — sakligt

sett — oriktiga beteckningen »boställen».

Enligt det av riksdagen i fjol godkända förfarandet vid tillsättning av

kyrkomusikertjänst, som avses i lagen om kyrkomusiker, kommer varken

kyrkostämma eller kyrkofullmäktige att ha att taga befattning med tillsättning

av sådan tjänst eller med beviljande av avsked därifrån. Med hänsyn

härtill har bestämmelsen i punkten b) om tillsättande och avskedande

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

av organister, kyrkosångare, klockare och andra kyrkobetjänte ansetts böra

inskränkas till att avse endast tillsättande och avskedande av kyrkobetjänte.

Som jag tidigare antytt förutsätts emellertid, att församling framgent

skall kunna för speciella kyrkomusikaliska uppgifter mer eller mindre

stadigvarande anlita annan kyrkomusiker än som avses i kyrkomusikerlagen.

Anställandet av dylik »församlingsmusiker» kommer givetvis att

vara en rent kyrkligt kommunal angelägenhet. Församlingens befogenhet

att besluta härom rymmes inom det föreslagna tillägget till punkten a).

Rörande nämnda tillägg har KMU anfört följande:

Kyrkoförsamlingarnas rätt att besluta om vissa sedvanligt förekommande

anordningar för kyrkomusikens uppehållande (såsom om kyrkokör och

dylikt) anses väl i allmänhet kunna grundas å bestämmelsen under 2 § punkten

a), enligt vilken till församlingens gemensamma kyrkliga angelägenheter

skola räknas åtgärder till främjande av för samling svår den. Församlings befogenhet

att för bestridande av kostnad för sådana åtgärder anskaffa därför

erforderliga medel genom uttaxering grundas återigen å bestämmelsen i

punkten g) enligt vilken församling har att besluta om avgifter till kyrka

jämte dit hörande anstalter. Man har emellertid att beakta, att med uttrycket

''åtgärder till främjande av församlings vården’ närmast syftas på angelägenheter

av viss speciell natur, sammanhörande med församlingarnas

kyrkligt-sociala verksamhet (se härom närmare proposition 1930: 100 och

Förvaltningsrättslig tidskr. 1940 s. 86 o. f.). Det kan väl också med visst

fog sättas i fråga, huruvida exempelvis de numera — särskilt inom större

stadsförsamlingar — icke sällan förekommande initiativen till anordnande

av s. k. kyrkokonserter, vid vilka medverka av församlingen engagerade

och av denna med uttaxerade medel honorerade solister, kunna betraktas

såsom enligt församlingsstyrelselagarna i deras gällande avfattning lagenliga.

Å andra sidan äro naturligtvis dessa församlingarnas initiativ till

dylika utbyggnader på det kyrkomusikaliska området i hög grad tacknämliga

och värda all uppmuntran. Önskligt är dock, att även den formella

kompetensregleringen i dessa hänseenden blir otvetydig. Ett ytterligare skäl

för ett förtydligande tillägg i lagregleringen på hithörande punkt föreligger,

om det av KMU framförda förslaget beträffande den ''fria’ musikundervisningen

blir av statsmakterna godtaget. Att denna undervisning skulle komma

att omedelbart och verksamt främja ett rent kyrkligt församlingsintresse

har av KMU ingående påvisats. Angeläget är emellertid, att även denna

kyrkomusikerns verksamhetsgren får i församlingsstyrelselagen sin formelltlegala

täckning.

Det av KMU i här angivet syfte föreslagna tillägget i uppräkningen av de

angelägenheter, som tillhöra församlings kompetensområde, har givits avfattningen

''särskilda anordningar till kyrkomusikens höjande’. Lämpligast

hade givetvis varit, om ifrågavarande tillägg kunnat infogas i paragrafen

under särskild litterabeteckning. Då tillägget givetvis, med hänsyn till sitt

ämne, icke kunnat insättas sist (efter punkten r) skulle varje annan självständig

placering av den nya bestämmelsen ha nödvändiggjort förändrade

litterabeteckningar för flera eller färre av de många äldre punkterna. Med

hänsyn till de betydande praktiska olägenheter, som härmed skulle uppkomma,

har KMU icke funnit ett sådant rcdigeringssiitt tillrådligt.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

41 §.

I KMU.s förslag hade närmast efter punkt f) i första stycket införts följande

bestämmelse: »Om kyrkorådets befattning med vissa kyrkliga angelägenheter,

såsom beträffande kyrkomusikers anställande och verksamhet,

stadgas särskilt».

Efter att ha erinrat om den befattning, som vederbörande kyrkoråd

komme att enligt utredningens förslag få taga med åtskilliga ärenden berörande

kyrkomusikernas tjänsteförhållanden, anförde utredningen följande.

Om kyrkorådets åligganden i dessa avseenden böra närmare bestämmelser

upptagas i särskild författning (kyrkomusikerstadga). En allmän erinran

om dessa kyrkorådets i annat sammanhang närmare reglerade åligganden

torde emellertid lämpligen böra upptagas i förevarande paragraf. Till belysning

av denna redaktionella fråga får KMU erinra om följande.

I paragraf 41 i församlingsstyrelselagen saknas beträffande kyrkorådet en

sådan exemplifierande uppräkning av särskilda i annan författning reglerade

åligganden, som beträffande kommunalnämnd finnes intagen i 44 § lagen

om kommunalstyrelse på landet. Förklaringen härtill bör väl sökas i det förhållandet,

att sådana speciella åligganden för kyrkoråd vid tiden för församlingsstyrelselagens

tillkomst varken voro många eller särdeles maktpåliggande.

Under de senast gångna femton åren ha dock bestämmelser utfärdats,

varigenom åtskilliga nya bestyr av det ena eller andra slaget kommit

att påläggas kyrkoråd. Bland de å kyrkoråd för närvarande enligt stadgande

i särskild författning ankommande bestyren kunna nämnas de som grunda

sig på: prästlöneregleringslagen 11 § 1 mom. och 26 §, prästlönereglementet

7 kap. 4 § 1 mom. A, domkapitelslagen 4 § 2 mom., kungörelsen den

26 november 1920, nr 744, med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet

§ 38, kungörelsen den 28 september 1928, nr 382, med vissa föreskrifter

rörande taxeringsförfarandet 1 § 2 mom. a) och 2 §, kungörelsen den

8 december 1933, nr 659, angående eldbegängelse 13 § sista stycket (lydelse

enl. k.k. 1943 nr 823).

Det kan knappast ifrågasättas, att dessa eller liknande bestyr skulle särskilt

uppräknas i förevarande paragraf. Kyrkorådets befogenheter med avseende

å kyrkomusikers anställande och verksamhet få dock här obestridligen

en viss särställning. I det föreslagna tillägget till paragrafen har exemplifieringen

begränsats till kyrkorådets befattning med hithörande angelägenheter.

Det av KMU föreslagna tillägget har jag — utan att därvid någon skillnad

i sak avses — funnit böra få en något annorlunda utformning. I ett

ytterligare tillägg har erinrats om skolrådets befattning med kyrkomusikernas

anställande och verksamhet.

53 §.

Efter att ha redogjort för de tid efter annan tillkomna bestyr av praktisktekonomisk

art, som tillhört de gamla klockartjänsterna, har KMU anfört

i huvudsak följande.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

Dessa åligganden avse — om man frånser den väl endast mera sällan

aktualiserade uppgiften att vid förfall för prästman verkställa lysning

till äktenskap — samt och synnerligen bestyr, som enligt gällande lag

om församlingsstyrelse helt falla inom de kyrkligt-kommunala organens

kompetensområde. Det lärer också vara obestridligt, att om överhuvudtaget

något mått av självständigt handlande skall kunna inrymmas åt de

kyrkligt-kommunala organen, då det gäller ombesörjande av de med kyrkans

verksamhet inom församlingarna förbundna uppgifterna, just de ekonomiska

och praktiska ordningsangelägenheter, varom här är fråga, böra

överlåtas till den kommunala självbestämmanderätten. Det rör sig härvid

om bestyr, för vilka några särskilda kvalifikationsvillkor — såsom avlagda

examina eller dylikt — icke rimligen kunna uppställas utan endast bör

gälla betygad praktisk duglighet. Härtill kommer, att förutsättningarna

inom de olika församlingarna för dessa funktioners bestridande äro utomordentligt

skiftande. Enligt vad erfarenheten nogsamt bekräftat, måste därför

också ett administrativt ingripande genom allmänt reglerande bestämmelser

härvid bereda särskilda vanskligheter. Vad särskilt beträffar vården

om församlingens för kyrkligt ändamål avsedda egendom är att beakta, att

detta åliggande ingår bland de centrala uppgifter, som enligt församlingsstyrelselagen

äro anförtrodda åt vederbörande kyrkoråd. —

För sina förvaltande och övervakande uppgifter ha kyrkoråden att tillita

särskilda förtroendemän, nämligen de av rådet inom sig utsedda kyrkvärdarna.

De förtroendeuppdrag, som beklädas av kyrkvärdarna, äro av hög ålder.

Uppdragen äro också inom församlingarna allmänt högt värdesatta. Göres

regleringen av de egentliga s. k. klockarsysslorna till en angelägenhet, helt

förbehållen den enskilda församlingens fria beprövande, bör det ligga nära

till hands att, i större omfattning än nu sker, utnyttja kyrkvärdarnas arbetskrafter

såväl för vården om den kyrkliga egendomen som för medverkan vid

gudstjänsten m. m.

Hinder för en utvidgning på sätt här antytts av kyrkvärdarnas funktioner

torde så mycket mindre behöva möta, som författningsenligt numera

icke saknas möjlighet för församlingarna att, om så skulle befinnas lämpligt,

jämlikt de grunder, som härför finnas angivna i församlingsstyrelselagen,

tillerkänna dessa sina förtroendemän arvode med skäligt belopp för deras

med uppdraget förenade besvär. Fastän vid ett dylikt utsträckt ianspråktagande

av kyrkvärdarna behovet att anställa särskild kyrkobetjäning alltjämt

kommer att kvarstå, torde anordningen i givna fall möjliggöra vissa

besparingar på vederbörande församlings stat.

Det till denna paragraf fogade tillägget har föreslagits av KMU.

B. Församlingsstyrelselagen för Stockholm.

Ändringarna i församlingsstyrelselagen för Stockholm motsvara i allt

väsentligt de ändringar, som föreslagits beträffande allmänna församlingsstyrelselagen.

C. Promulgationslagen till församlingsstyrelselagarna.

KMU har anfört följande:

Jämlikt 6 § andra stycket promulgationslagen till församlingsstyrelselagen

stadgades en frist till den 1 januari 1033, efter vilken tidpunkt för
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts -proposition nr 231.

ening av kyrko- och skolråd till ett gemensamt kyrko- och skolråd icke

längre skulle vara tillåten.

Då i 7 § nämnda promulgationslag stadgas, att skolråd skall ''tillsvidare’

få finnas även i församling, där folk- och fortsättningsskoleväsendet överflyttats

till den borgerliga kommunen, så vilade tydligen denna bestämmelse

på förutsättningen, att lagen den 6 april 1894 (nr 14) angående ändring

i gällande stadganden om tillsättning av organist- och klockarbefattningar,

vilken senare lag upptog föreskrifter rörande medverkan av ''gemensamt

kyrko- och skolråd’ vid sådan tjänstetillsättning, skulle hinna på den

här berörda punkten underkastas en nödig revision, innan den förenämnda

medgivna tidsfristen utlöpte. Denna revision har emellertid allt intill denna

dag icke kommit till stånd. Frågan tycks helt ha fallit i glömska.

Uppenbart är, att den ifrågavarande bestämmelsen i 7 § berörda promulgationslag

bör upphävas, därest den av KMU föreslagna tjänstereformen i

övrigt genomföres. Övergångsvis lärer dock bestämmelsen böra förbliva gällande

för varje här ifrågavarande församling, intill dess kyrkomusiker enligt

den nya lagstiftningen blivit där första gången anställd.

Vad KMU här föreslagit har jag ansett mig böra biträda, dock att övergångsbestämmelsen

icke synes mig erforderlig.

D. Skolstyrelselagen.

I 5 § har införts ett tillägg, motsvarande den föreslagna bestämmelsen

i 41 § allmänna församlingsstyrelselagen om skolråds befattning med

kyrkomusikers anställande och verksamhet.

E. Dissenterskattelagen.

Uti första stycket har vidtagits en formell ändring motsvarande den, som

gjorts i 2 § c) allmänna församlingsstyrelselagen. Med uttrycket »avgifter

till svenska kyrkan---kyrkomusiker» bör förstås för avlöningen till

sådana befattningshavare eller i övrigt för dessas kyrkomusikaliska verksamhet

utdebiterade avgifter. Beträffande avlöningen till organist, som fullgör

fyllnadstjänstgöring såsom musiklärare vid läroanstalt, och kantor

avses härvid självfallet endast den för befattningshavarens kyrkomusikaliska

tjänstgöring, däri inbegripet förekommande fri musikundervisning, utgående

avlöningen.

Uti en inom ecklesiastikdepartementet upprättad promemoria har anförts

i huvudsak följande:

Enligt 2 § 1 mom. andra stycket ecklesiastika medelsförvaltningsreglementet

sådant detta lyder enligt kungörelse den 31 augusti 1949 skola statskontoret

och stiftsnämnderna från och med år 1950 regelmässigt ha de

årliga avräkningarna mellan pastoraten och kyrkofonden avslutade den

10 september. Denna tidpunkt har bestämts med hänsynstagande till att

pastoraten måste i tid få besked om vad de böra i sin stat för det följande

året upptaga i utgift för allmän kyrkoavgift och i inkomst av tillskott från

kyrkofonden.

Tm grund för statskontorets och stiftsnämndernas uträkning av de belopp,

som pastoraten skola erlägga i allmän kyrkoavgift respektive uppbära

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 231.

i tillskott, skall ligga sammanlagda antalet skattekronor och skatteören,

som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen vid taxeringen under

avräkningsåret påförts de till svenska kyrkan och dess prästerskap i pastoratet

skattskyldiga, varvid för främmande trosbekännare, vilka enligt vad

särskilt är stadgat åtnjuta lindring i denna sin skattskyldighet, det dem för

inkomst påförda antalet skattekronor och skatteören medräknas med allenast

halva sitt belopp. Uppgift om sålunda påförda skattekronor och skatteören

skall av vederbörande lokala skattemyndighet varje år efter slutade

taxeringsförrättningar så fort ske kan och senast före den 15 augusti tillhandahållas

statskontoret, i vad uppgifterna avse församling inom Stockholms

stift, och eljest stiftsnämnden.

Enligt 1908 års dissenterskattelag skall föreståndaren för främmande församling

före den 1 juli tillställa pastorsämbetet i den lokala församlingen

intyg beträffande dem, som den 1 januari tillhört och fortfarande tillhöra

den främmande församlingen. Efter granskning av intyget skall pastorsämbetet

ofördröjligen översända detta till den som verkställer debiteringen.

I följd av dessa tidsbestämningar och gängse semestertid torde den lokala

skattemyndigheten ofta få intyget först mot slutet av augusti och därigenom

bli ur stånd att lämna statskontoret eller stiftsnämnden uppgift å

skattekronor och skatteören inom sådan tid, att dessa myndigheter kunna

avsluta avräkningslängderna till den 10 september.

Föreståndarna för de främmande församlingarna böra emellertid utan

svårighet kunna färdigställa omförmälta intyg före utgången av april månad.

Vidare synes kunna föreskrivas viss tid, förslagsvis före den 1 juni,

inom vilken pastorsämbetena skola ha granskat och vidarebefordrat intygen

till debiteringsförrättaren.

Vid en ändring av bestämmelserna i 1908 års lag, på sätt här angivits,

torde lämpligen beteckningen »den som verkställer debiteringen» böra ändras

till »vederbörande lokala skattemyndighet» för vinnande av överensstämmelse

med uppbördsförordningens och ecklesiastika medelsförvaltningsreglementets

terminologi.

Här föreslagen lagändring synes med hänsyn till berörda avräkningsförfarande

böra genomföras utan avvaktande av eventuella ytterligare ändringar

i lagstiftningen rörande främmande trosbekännare.

Visserligen pågår, såsom jag redan nämnt, för närvarande genom sakkunniga

utredning rörande de med dissenterlagstiftningen sammanhängande

skattefrågorna. Men då de i departementspromemorian föreslagna nya tidsbestämningarna

äro ägnade att undanröja kännbara olägenheter för de

myndigheter, som ha att verkställa avräkningarna enligt ecklesiastika

medelsförvaltningsreglementet, har jag funnit mig böra i detta sammanhang

framlägga förslag även om dessa ändringar.

V. Särskilda frågor.

1. Av såväl organisatoriska som lönetekniska skäl kan tjänstereformen

icke träda i tillämpning samtidigt i alla kyrkomusikerdistrikt i riket utan

först successivt under en övergångstid, som kan bliva av avsevärd längd.

Med det av mig här förordade sättet för finansieringen av kostnaderna för

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 231.

kyrkomusikernas verksamhet uppkommer genom detta förhållande ett speciellt

problem, som av EMU utvecklats sålunda:

Den situation, som i detta samband närmast påkallar uppmärksamhet,

må här belysas med ett exempel. Ett pastorat består av församlingarna A,

B och C. Förutsättningarna för tjänstereformens omedelbara genomförande

föreligga endast i församlingen A. Under en övergångstid, vars längd icke låter

sig på förhand beräkna, nödgas vid angivna förhållande församlingarna B

och C allt fortfarande ensamma bestrida avlöningen vid sina egna oreglerade

befattningar men också därjämte—må vara efter en förhållandevis lindrig

skattekvot — deltaga i avlönandet av den eller de nya kyrkomusikaliska

befattningshavarna i församlingen A. Har härvid församlingen A en svagare

ekonomisk ställning än någon av de båda andra församlingarna, lär väl den

här framhållna konsekvensen av den uppkomna situationen icke behöva ingiva

någon egentlig betänklighet. Men i motsatt fall kan med visst fog sägas,

att endera av församlingarna B och C eller båda bli missgynnade.

Man har i själva verket anledning att här fästa uppmärksamheten på en

ytterligare omständighet, som — i det nyss anförda exemplet — kan sägas

ställa församlingarna B och C i ett i viss mån missgynnat läge. Det förhållande

KMU här åsyftar får för övrigt i förekommande fall sin motsvarighet

även för en församling, som ensam bildar pastorat. Frågan skall här med

några ord beröras.

Givetvis måste det — och detta redan av tekniska skäl — förutsättas, att

alla rikets territoriella pastorat (här frånses det hittills särställda Karlsborgs

pastorat) skola redan från och med tjänsteref ormens första start ha

att efter samma grund deltaga i utgörande av den allmänna kyrkoavgiften

och sålunda även i den successivt inträdande stegring av densamma, som

följer därav att allt flera församlingar bli delaktiga av kyrkofondstillskotten

för avlöningen vid nyreglerad kyrkomusikertjänst. Den nu berörda ekonomiska

förpliktelsen kan då naturligtvis för en församling, som själv ännu

icke kunnat bli delaktig av dylikt tillskott av den anledningen att hinder

tills vidare mött för den nya tjänsteorganisationens trädande i tillämpning

i församlingen, framstå såsom i viss mån obillig.

Enligt KMU:s mening kunde det komma att visa sig angeläget, att möjlighet

icke saknades att i någon form ekonomiskt bispringa särskilda församlingar,

varom här vore fråga. Utredningen anförde härom följande.

Enklast torde detta kunna ske genom bidrag i särskild ordning ur kyrkofonden.

Man torde härvid kunna välja mellan bidrag efter individuell behovsprövning

och bidrag, utmätta automatiskt enligt viss formel, vari de

huvudsakliga faktorerna för vederbörande församlings ekonomiska bärkraft

komme till uttryck. KMU anser emellertid, att ett slutligt ståndpunktstagande

till föreliggande spörsmål icke lämpligen bör ske nu. Man

torde härför böra i första hand avvakta resultatet av den blivande tjänsteregleringen.

Och först sedan något år förflutit efter tjänsteref ormens praktiska

igångsättande torde en tillförlitligare överblick kunna vinnas rörande

omfattningen av de övergångsfall, som här kunna — i angivet syfte — kräva

en reglering. Skulle en sådan reglering därvid för vissa församlingar komma

något i efterhand, lär större olägenhet därav icke behöva uppstå, om

möjlighet beredes att i ömmande fall till sådan församling utlämna det ifrågasatta

kyrkofondsbidraget retroaktivt.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Samma ekonomiska situation för den enskilda församlingen uppkommer

därest den nuvarande kyrkomusikern väljer att stå kvar på nuvarande

system i stället för att övergå på det nya lönesystemet.

Det synes mig omöjligt att för närvarande kunna taga ställning till de

svårigheter av olika slag, som kunna uppkomma av nämnda förhållanden.

Med hänsyn härtill föreslår jag, att med prövningen av frågan om särskild

ekonomisk reglering av ifrågavarande övergångsförhållanden får anstå tills

någon erfarenhet vunnits rörande utfallet i dessa hänseenden av tjänsteref

ormen.

2. Med lagen om kyrkomusiker upphävdes klockarboställslagen den 9

december 1938 samt den till densamma anknutna kungörelsen den 5 maj

1939, nr 173; dock skola dessa författningar alltjämt gälla intill dess kyrkomusiker

blivit anställd för församling enligt kyrkomusikerlagen.

Klockarboställslagen samt berörda kungörelse upptaga, såsom KMU

erinrat, stadganden beträffande

1) avlöningsförhållandena för klockare och organister;

2) dispositionen av avlöningstillgångar vid klockar- och organisttjänst;

3) uppskattning av sådana tillgångar; samt

4) ansvarighet för boställskapital, skyldigheten att utgöra boställsränta

samt proceduren vid dylik räntas fortgående bestämmande.

För den närmare innebörden av denna författningsreglering har KMU

lämnat en redogörelse i sitt principbetänkande, s. 21—25, vartill här torde

få hänvisas.

Såväl klockarboställslagen som 1939 års kungörelse innehåller viss rättsreglering,

vilken måste iakttagas även efter den nya organisationens ikraftträdande.

För lösandet av härmed sammanhängande frågor har KMU

framlagt förslag till kungörelse angående lönetillgångar vid kyrkomusikertjänst.

Rörande detta förslag, vilket torde få såsom bilaga fogas vid statsrådsprotokollet

i detta ärende (Bil. 1), har KMU anfört:

Med ett genomförande av den nu föreslagna tjänstereformen förfaller tilllämpningen

av de stadganden, som avses i punkt 1). De i punkterna 2) och

3) avsedda stadgandena beröra engångsåtgärder, vilka — om man frånser

ett mindretal restfall — redan äro slutförda. Stadgandena i de ämnen, som

avses i punkt 4), beröra återigen en rättsreglering, som — ehuru med jämkningar

i vissa hänseenden — måste även efter den nya tjänstereformens fullständiga

genomförande upprätthållas och tillämpas. —

Motivet för förslaget om dessa två författningars formella upphävande

har givetvis varit, att desamma efter kyrkomusikerreformens genomförande

komme att till allra största delen rymma endast dött rättsligt stoff.

Vad angår de under punkt 4) avsedda, förhållandevis fåtaliga bestämmelserna

har det icke synts KMU tillrådligt att bryta ut desamma ur det

sammanhang, vari de för närvarande förekomma i klockarboställslagen och

kungörelsen den 5 maj 1939 nr 173, och härvid, så att säga, utfärda dem på

nytt. Det förevarande förslaget till kungörelse angående lönetillgångar vid

kyrkomusikertjänst har följaktligen redigerats på det sätt, att stadgandena

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 231.

däri huvudsakligen givits formen av en hänvisning till de rättsregler, som

återfinnas i klockarboställslagen och kungörelsen 1939/173. Med hänsyn till

den rättsliga naturen av de i det föreliggande kungörelseförslaget upptagna

bestämmelserna lärer hinder icke möta för deras utfärdande i administrativ

ordning. KMU förutsätter emellertid, att riksdagen — i samband med dess

prövning av tjänstereformen i övrigt — beredes tillfälle att yttra sig jämväl

rörande den i förevarande författningsförslag upptagna regleringen.

Vad slutligen angår den i författningsförslaget under 3 § upptagna bestämmelsen

får KMU erinra om, att där avsedda medel — ehuru tills vidare

fonderade —icke representera kapitaltillgångar i egentlig mening utan

utgöra överskott av boställsräntor, som icke behövt tagas i anspråk för avlöningsändamål.

De klockardistrikt, där sådana medel förefinnas, torde icke

vara särdeles många, ej heller lärer det fonderade beloppet i något fall vara

mera betydande. Det har förefallit KMU mest rationellt, att denna fondering

bringas att upphöra samt att förefintliga tillgångar av detta slag skola

få av vederbörande församling disponeras för sådana ändamål, vartill kyrkokassas

medel författningsenligt må användas.

Detta av KMU framförda förslag har under remissbehandlingen berörts

endast av kammarkollegiet. Kollegiet har därvid ansett förslagets innebörd

vara, att i lag upptagna bestämmelser, vilka fortfarande skulle gälla, komme

att för sin giltighet ha stöd allenast av en i administrativ ordning utfärdad

författning. Det har synts kollegiet kunna ifrågasättas, huruvida detta

vore möjligt med hänsyn till bestämmelserna dels i 2 § första stycket a) och

c) om församlings och kyrkofondens ansvarighet för boställskapital och

skyldighet att utgiva boställsränta dels ock i 3 § om dispositionen av överskottsmedel

å klockarlönetillgångar.

Såsom KMU framhållit synes alternativet till utredningens förslag vara

att en eller flera nya författningar finge utfärdas innehållande vissa

av de stadganden, som nu rymmas i klockarboställslagen och 1939 års

kungörelse. Jag kan icke finna, att en sådan författningsreglering skulle innebära

några fördelar i förhållande till KMU:s förslag. I anledning av vad

kammarkollegiet yttrat vill jag erinra om att den föreslagna kungörelsen

har stöd i 2 § lagen om kyrkomusiker. Jag förordar därför, att Kungl. Maj:t

hemställer om bemyndigande att utfärda erforderliga bestämmelser angående

lönetillgångar vid kyrkomusikertjänst i huvudsaklig överensstämmelse

med det av KMU framlagda förslaget till kungörelse.

3. Enligt föreliggande förslag till avlöningsreglemente för kyrkomusiker

skall kantor, som utan något sitt förvållande förflyttas till folk- eller småskollärartjänst,

äga bibehålla det före förflyttningen utgående kantorstillägget,

så länge han innehar tjänst av samma slag som den, till vilken han

blivit förflyttad, dock högst fem år.

Då dylika förflyttningar få antagas komma att — så gott som undantagslöst

— vara förestavade av skolorganisatoriska förhållanden och något kyrkomusikaliskt

intresse sålunda icke tillgodoses genom desamma, torde det

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 231.

icke böra ifrågakomma att något pastorat skall svara för kostnaden för det

efter förflyttningen utgående kantorstillägget eller att kyrkofonden skall

direkt belastas härmed. Ifrågavarande kostnader synas mig böra få avföras

å det i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Folkskolor

m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor. Fall av dylika

ersättningar kunna väntas bliva helt få.

4. Den totala årskostnaden för kyrkomusikernas (klockares, organisters

och kyrkosångares) avlönande uppskattades på grundval av en statistisk

undersökning avseende år 1943 till 4 050 000 kronor. Denna årskostnad kan

antagas numera ha stigit till cirka 5 000 000 kronor.

Det ekonomiska ansvaret för avlöningen åt hithörande befattningshavare

åvilar enligt hittills gällande ordning helt och i sista hand vederbörande

kyrkof församling. En av KMU för nyssnämnda år företagen särskild undersökning

gav vid handen, att utdebiteringen inom rikets församlingar för

kyrkomusikernas verksamhet utfallit med ytterlig ojämnhet. För 16 församlingar

understeg utdebiteringen 1 öre per skattekrona, för 358 låg den

mellan 1 och 5 öre, för 544 mellan 5 och 10 öre, för 461 mellan 10 och 15

öre, för 414 mellan 15 och 20 öre, för 443 mellan 20 och 30 öre, för 172 mellan

30 och 40 öre, för 90 mellan 40 och 50 öre, för 43 mellan 50 och 75 öre,

för 8 mellan 75 öre och en krona samt för en församling över sistnämnda

belopp. Den markanta ojämnhet i skattebelastningen, som dessa siffror avspegla,

torde fram till innevarande tidpunkt icke ha väsentligen mildrats.

Ett av kyrkomusikerreformens huvudsyften har, såsom ofta framhållits,

varit att omsider råda bot på här föreliggande missförhållande. Den eftersträvade

slcatteutjämningen kommer med reformen att vinnas dels därigenom,

att kostnaderna för kyrkomusikernas verksamhet — praktiskt taget

i deras helhet — komma att övertagas av pastoraten, dels och framför allt

därigenom, att pastoraten berättigas för dessa sina utgifter uppbära skatteutjämningsbidrag

från kyrkofonden i enlighet med de beträffande kostnaderna

för prästerskapets avlöning gällande grunder. Godtages mitt härförut

framförda förslag, att den maximala gränsen för församlingsavgifterna, nu

20 öre per skattekrona, i detta sammanhang icke höjes, blir utjämningseffekten

beträffande kyrkomusikerkostnaderna än starkare accentuerad.

Enligt de för riksdagen i proposition 199/1949 framlagda kostnadskalkylerna

skulle den totala årliga avlöningskostnaden för den beslutade nya kyrkomusikerorganisationen,

sedan den efter en kortare eller längre övergångstid

över hela linjen trätt i tillämpning, kunna uppskattas till 9 miljoner kronor.

Merkostnaden — utöver den nuvarande kostnadsramen — skulle följaktligen

bli cirka 4 miljoner kronor. Enligt de av 1941 års lärarlönesakkunniga

utförda, till grund för det angivna totalkostnadsbeloppet å 9 miljoner kronor

liggande detaljberäkningarna belöpte av sistnämnda summa ett belopp av

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

6,2 miljoner kronor å organister och biträdande kyrkomusiker samt 2,8 miljoner

kronor å kantorer och orgelspelare.

Uppställer man då frågan, huru stor del av totalkostnadsbeloppet 9 miljoner

kronor som — under antagandet att organisationen i sin helhet trätt

i tillämpning den 1 januari 1950 — skulle kommit att belasta, å ena sidan,

pastoraten i form av intill 20-öresgränsen maximerade församlingsavgifter

och, å den andra, allmänna kyrkoavgiften genom anspråk å höjda skatteutjämningsbidrag,

så torde lätt inses, att en sådan beräkning — till följd

av den mångfald av osäkra faktorer som därvid skulle möta — måste i

närvarande läge ställa sig ytterligt vansklig. En uppskattning med grov

approximation kan dock här göras. Antages, att inrättande av organistoch

av biträdande kyrkormisikerbeiattmng såsom regel kommer i fråga

allenast inom den grupp av ekonomiskt bärkraftigare pastorat, som för närvarande

äro ''självförsörjande’ och som även efter tillägg av kyrkomusikerlönekostnaderna

komme att behålla denna sin karaktär, så skulle följaktligen

den för innehavare av dylika befattningar beräknade andelen — 6,2 miljoner

kronor — av totalkostnaden kunna antagas komma att i det hela

slutligen stanna å pastoraten i form av förhöjda församlingsavgifter eller

ökat ianspråktagande av lokala avlöningstillgångar. Göres beträffande

kantors- och orgrefspeforbefattningarna det motsatta antagandet, eller att

befattningar av dessa slag komme att företrädesvis inrättas i pastorat, som

redan äro ''tillskottspastorat’, så skulle det för här nämnda befattningar

beräknade kostnadsbeloppet, 2,8 miljoner kronor, kunna förutsättas komma

att till någon mindre del täckas med förhöjda församlingsavgifter men i

huvudsak få bestridas med medel, som uttagits genom den allmänna kyrkoavgiften.

Då denna såsom jag redan nämnt vid de senast verkställda

avräkningarna mellan kyrkofonden och pastoraten beräknats efter 9 öre

per skattekrona, kommer varje höjning av densamma att medföra, att

församlingsavgifternas öretal stiger från nuvarande tal, 18 öre, till 20

öre, d. v. s. till det i kyrkofondslagen stadgade maximum. Med hänsyn till

storleken av det vid de senaste taxeringarna framkomna skatteunderlaget

i tillskottspastoraten kan en sådan höjning av församlingsavgifterna för

dessa pastorats vidkommande beräknas inbringa ett belopp av drygt

400 000 kronor. Med ungefärligen detta belopp skulle sålunda dessa pastorat

tillhopa få direkt bidraga till avlöningskostnaderna för kantorer och

orgelspelare. Återstoden av den uppskattade kostnaden för dessas avlönande

eller 2,4 miljoner kronor skulle komma att belasta kyrkofonden.

Utslaget på det senast kända kommunala skatteunderlaget för hela riket

motsvarar detta belopp en uttaxering av omkring 1,5 öre per skattekrona,

vartill enligt de här gjorda, givetvis starkt schematiska beräkningarna den

av kyrkomusikerreformen föranledda höjningen av den allmänna kyrkoavgiften

sålunda skulle inskränka sig.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

VI. Ikraftträdandet av den nya kyrkomusikerorganisationen.

I årets statsverksproposition, bilagan För flera huvudtitlar gemensamma

frågor, och i propositionen den 20 januari 1950 (nr 41) angående grunderna

för höjning av löner enligt statens löneplansförordning har förutsatts, att

den nya kyrkomusikerorganisationen skall träda i kraft 1 juli 1950.

Innan ikraftträdandet av denna organisation kan ske i de särskilda församlingarna,

måste lagakraftägande beslut föreligga beträffande indelningen

i kyrkomusikerdistrikt och beträffande tjänstetypen i dessa distrikt. Dylika

beslut skola i de flesta fall fattas av vederbörande domkapitel. I vissa

fall skola frågorna dock underställas Kungl. Maj:ts prövning. I samtliga

fall skall prövningen grundas på förslag eller yttrande från kommunal myndighet,

antingen kyrkorådet eller också kyrkorådet och skolstyrelsen.

Från tidpunkten för riksdagens beslut i föreliggande ärende till den 1 juli

i år kommer icke att bliva så lång tidrymd. Det kan därför förutses, att

lagakraftägande beslut i angivna frågor i regel icke kunna föreligga till

den 1 juli i år, icke ens om vissa förberedande åtgärder kunna vidtagas

före riksdagsbeslutet. Med hänsyn härtill föreslår jag, att den nya kyrkomusikerorganisationen

beslutas skola träda i kraft beträffande varje särskilt

kyrkomusikerdistrikt från och med månaden näst efter den, då lagakraftägande

beslut föreligger om distriktsindelningen och tjänstetypen,

dock tidigast den 1 juli 1950.

I den mån den nya kyrkomusikerorganisationen träder i tillämpning beträffande

de särskilda kyrkomusikerdistrikten, komma pastoraten i stället

för församlingarna att få i första hand svara för kostnaderna för kyrkomusikernas

avlönande. Den omständigheten, att nyorganisationen för vissa

pastorat kan komma att tillämpas redan under loppet av innevarande

kalenderår, d. v. s. under löpande kyrkligt-kommunala statperiod, synes

icke behöva för sådant pastorat medföra några mera svårbemästrade ekonomiska

problem. I avräkning med kyrkofonden kunna dock pastoratets

och dess församlingars utgifter för 1950 för den nya organisationen icke

bli definitivt reglerade förrän i och med den på hösten 1951 verkställda

slutliga avräkningen för 1950. På samma sätt skulle motsvarande utgifter

för 1951 icke komma att avräkningsmässigt slutregleras förrän på hösten

1952 i den slutliga avräkningen för 1951. För att underlätta församlingarnas

statberäkningar för 1951 med avseende å kyrkomusikerkostnaderna och

samtidigt bereda pastoraten ett visst förskott till ifrågavarande utgifter för

nämnda år, kan det dock bli erforderligt att stiftsnämnderna hösten 1950

uppgöra särskilda preliminära avräkningar för varje pastorat för 1951

med hänsyn till dessa kostnader. Ifrågakommande förskott komma då att

tillhandahållas pastoraten under januari 1951. Kungl. Maj:t torde — därest

riksdagen icke framställer erinran häremot — böra meddela de för dylik

reglering erforderliga bestiimmelserna.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

VII. Hemställan.

Som förut nämnts, har KMU framlagt fem författningsförslag, som

överarbetats inom ecklesiastikdepartementet. Dessa äro förslag till lag angående

ändring i lagen den 30 augusti 1932 (nr 404) om kyrkofond, lag

angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse,

lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse

i Stockholm, lag angående upphävande av 7 § lagen den 6 juni 1930

(nr 261) om införande av lagen om församlingsstyrelse samt lag om ändring

i lagen den 16 oktober 1908 (nr 110, sid. 1) angående lindring i främmande

trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan samt hennes prästerskap

och betjäning. I samband med förenämnda överarbetning har i departementet

utarbetats förslag till lag om ändring av 5 § lagen den 6 juni

1930 (nr 262) om skolstyrelse i vissa kommuner.

Under åberopande av vad sålunda i det föregående i skilda hänseenden

anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna förenämnda lagförslag;

dels besluta, att den nya kyrkomusikerorganisationen

skall träda i kraft den 1 juli 1950, dock att den skall för

varje särskilt kyrkomusikerdistrikt träda i tillämpning

först från och med månaden näst efter den, då lagakraftägande

beslut föreligger om distriktsindelningen och tjänstetypen;
dels

bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående förordats meddela bestämmelser
a)

rörande fördelningen mellan pastorat och församling

av kostnaderna för kyrkomusikernas verksamhet,

b) angående lönetillgångar vid kyrkomusikertjänst;

dels medgiva, att övergångsvis utgående kantorstillägg

till kantor, som förflyttas till folk- eller småskollärartjänst,

må bestridas från förslagsanslaget till bidrag till avlöning

åt lärare vid folkskolor;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de övriga

föreskrifter, som föranledas av tjänstereformen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Inga Bäcklin.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 231.

47

Förslag

Bil. 1.

till kungörelse angående lönetillgångar vid kyrkomusikertjänst.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Denna kungörelse avser enligt lagen den 9 december 1938 nr 732 (klockarboställslagen)

fastställt eller eljest slutligen bestämt boställskapital, som

jämlikt 2 § 3 mom. lagen den....... 1947, (nr....) om kyrkomusiker skall

tor pastorat utgöra tillgång för kyrkomusikers avlönande, ävensom å dylikt

boställskapital belöpande boställsränta.

2 §.

1 klockarboställslagen samt i kungörelsen den 5 maj 1939 (nr 173)

med föreskrifter rörande tillämpningen av berörda lag finnes stadgat

a) om församlings och kyrkofondens ansvarighet för boställskapital,

b) om beräkningen av boställsränta,

...c) .om skyldighet för församling och för kyrkofonden att såsom ansvarig

för visst boställskapital årligen utgöra belopp, som svarar mot för året å

detta boställskapital belöpande boställsränta, samt

„ d) åliggande för länsstyrelse och överståthållarämbetet att fastställa

sadana enhetsvärden, som enligt 18 § förenämnda kungörelse den 5 maj

1939 nr 173 skola lända till efterrättelse vid uträkning av boställsränta

skall efter ikraftträdandet av lagen om kyrkomusiker fortfarande äga tilllämpning.

Härvid skall dock iakttagas:

att belopp, som det enligt c) ankommer på församling eller kyrkofonden

att utgöra, skall erläggas till vederbörande pastorat för därvarande kyrkomusikers

avlönande, samt

att vad i fråga om myndigheternas åligganden enligt d) säges om klockardistrikt

i stället skall avse pastoratet.

3 §.

Där vid den tid, då kyrkomusiker enligt lagen om kyrkomusiker varder

för församling första gången anställd, finnas hos det klockardistrikt, till

vilket församlingen hört, avsatta sådana medel, som avses i 8 § 2 mom.

klockarboställslagen, skola dessa medel tillföras församlingens kyrkokassa.

Har klockardistriktet utgjorts av flera församlingar, skola medlen dem

emellan fördelas efter förhållandet mellan församlingarnas invånarantal vid

närmast föregående kalenderårsskifte.

Denna kungörelse träder i kraft den

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:352 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om svenskt medborgarskap, dels ock i ämnet väckta motioner. s. 12 i texten
  2. Rskr. 1950:336 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående finansieringen av kostnaderna för den nya kyrkomusikerorganisationen m. m., i vad prop s. 3 i texten
  3. 1LU 1950:29 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående jinansieringen av kostnaderna för den nya kyrkomusikerorganisationen m. to., såvitt propositionen hä s. 1 i texten