Angående vissa frågor rörande statsbidrag till avlönande av övningslärare to. to
1950-03-31 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1950:233, Angående vissa frågor rörande statsbidrag till avlönande av övningslärare to. to
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr £33.
1
Nr 233.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa frågor
rörande statsbidrag till avlönande av övningslärare
to. to.; given Stockholms slott den 31 mars 1950.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Josef Weijne.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 31 mars 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danjelson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson,
Lingman.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, följande.
1. Vissa frågor rörande statsbidrag till avlönande av övningslärare
vid folkskolan och fortsättningsskolan m. m.
För närvarande utgår icke något statsbidrag till avlönande av övningslärare
i musik, teckning och gymnastik vid folkskolan och fortsättningsskolan.
Däremot utgår sedan lång tid tillbaka till dessa skolor statsbidrag
till avlönande av särskilda lärare i manlig slöjd, kvinnlig slöjd och hushållsgöromål.
1 — Iiihan g till riksdagens protokoll 1900. 1 samt. Nr 23$.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
Beträffande lärarna i manlig och kvinnlig slöjd vid folkskolan gäller, att
läraren, om hans undervisning omfattar lägst 20 veckotimmar, skall erhålla
arvode med minst 1 krona 20 öre för varje undervisningstimme och eljest med
minst 2 kronor för undervisningstimme. Statsbidrag utgår med belopp motsvarande
minimiavlöningen, dock i intet fall för mer än 128 timmar per redovisningsår.
Lärarinna i hushållsgöromål vid folkskola skall erhålla i arvode
minst 255 kronor för varje hel skolkökskurs. Skall arvode utgå för kortare
tid än hel kurs, skall det beräknas efter minst 7 kronor 50 öre för arbetsdag.
Statsbidrag utgår även i detta fall med belopp motsvarande minimiavlöningen.
Såväl slöjd som hushållsgöromål falla utom timplanen i folkskolan.
Skoldistrikt äger tillerkänna lärare i slöjd eller hushållsgöromål högre ersättning
än minimiarvodet. Distriktet äger även bereda honom fastare anställning
med pensionsrätt i statens pensionsanstalt, därest tjänstgöringen
motsvarar minst 20 timmar i veckan under minst 24 veckor av året.
Statsbidragsbestämmelserna äro så utformade, att statsbidrag till undervisning
i slöjd i princip icke utgår, förrän samtliga folk- och småskollärare
i skoldistriktet uppnått stadgad maximi tjänstgöring. Tidigare måste därför
sådana lärare ofta utfylla sin tjänstgöring med undervisning i slöjd. Numera
kan emellertid skolstyrelsen bestämma, att läraren i stället skall utnyttjas
till förbättring av undervisningen inom egen undervisningsavdelning
genom att denna vissa timmar uppdelas (kungörelserna 1946: 309 och
1949: 392). I folkskolans fjärde och högre årsklasser tages lärarnas tjänstgöringsskyldighet
helt i anspråk enligt gällande timplan.
Fortsättning sskolan skall anordnas som yrkesbestämd eller allmän. Av
övningsämnen ingå stundom gymnastik men framför allt hushållsgöromål
och även i ganska stor utsträckning kvinnlig slöjd. Manlig slöjd förekommer
inom viss typ av fortsättningsskola. Yrkesbestämda fortsättningsskolor
med undervisning i husligt arbete (kvinnlig slöjd och hushållsgöromål)
böra upprättas särskilt i sådana skoldistrikt, där icke på annat sätt är sörjt
för den kvinnliga ungdomens utbildning i husliga sysslor (fortsättningsskolestadgan
2 §). Såsom villkor för statsbidrag till undervisning i hushållsgöromål
gäller bland annat, att den dagliga undervisningstiden må omfatta
högst 6 undervisningstimmar och, i vad den avser praktiskt arbete i skolkök,
ej understiga 4 undervisningstimmar. Antalet lärjungar i avdelning skall
vid kursens början utgöra minst åtta i hushållsgöromål och minst tio i manlig
och i kvinnlig slöjd. Minimiarvodet, som sammanfaller med statsbidraget,
är för lärare i manlig och kvinnlig slöjd 2 kronor 50 öre för undervisningstimme.
Därest manlig slöjd ingår i ämnet arbetskunskap vid yrkesbestämd
fortsättningsskola, kan minimiarvodet utgå med 3 kronor 50 öre
för undervisningstimme (1946: 367). I vissa fall kan för fast anställd lärare
utgå statsbidrag för ålderstillägg.
Arvodet till lärarinna i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan utgår
efter fyra arvodesgrupper. I dessa utgår arvodet för undervisningstimme
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 233.
med lägst 2 kronor 75 öre, 3 kronor, 3 kronor 25 öre respektive 3 kronor
50 öre. För uppflyttning i arvodesgrupp fordras, att lärarinnan tillhört den
lägre arvodesgruppen minst tre år och därunder tjänstgjort minst 2 160
timmar vid folk- eller fortsättningsskola, vid annan statsunderstödd kommunal
skola eller vid statlig skola. Nämnda timtal motsvarar 4/5 av 5
sexveckorskurser årligen under tre år. Vanligen anses 6 sexveckorskurser
motsvara full tjänstgöring, men då dessa lärarinnor ofta ha mindre än full
tjänstgöring, har en något gynnsammare beräkningsgrund fastställts. Tid,
efter vilken avbrott å mer än tre år i följd förelegat i lärarinnans tjänstgöring
inom undervisningsväsendet, må dock ej tillgodoräknas. Lärarinna
i hushållsgöromål åtnjuter därjämte fri kost i samband med de praktiska
övningarna i ämnet. Skoldistrikt skall dessutom under pågående kurs tillhandahålla
lärarinna i hushållsgöromål lämplig bostad jämte bränsle och
för matlagning erforderliga anordningar eller, där lärarinnan så påfordrar,
ersättning därför med minst 1 krona 50 öre om dagen.
Skoldistrikt kan också bestämma ersättning till lärare vid fortsättningsskola
i form av årsavlöning, reglerad för delaktighet i statens pensionsanstalt
på grundval av lägst de för lärarna fastställda minimiarvodena.
Enligt kungörelsen den 30 december 1932 (nr 589) om statsbidrag till
bestridande av kostnaderna för centralisering av fortsättningsskolväsendet
må statsbidrag till nämnda ändamål utgå med högst det belopp, som
anses motsvara den besparing i statsbidraget till avlönande av lärare vid
fortsättningsskola inom distriktet, vilken uppkommer därigenom, att eljest
erforderlig undervisningsavdelning på grund av centraliseringen blir obehövlig.
Den besparing i statsbidraget till avlönande av lärare, som uppkommer
för varje på grund av centraliseringen indragen avdelning med
minst 180 timmars undervisning i fortsättningsskola eller mindre fortsättningsskola,
skall anses utgöra 540 kronor. För undervisningsavdelning med
lägre timtal sänkes nämnda belopp i förhållande till timtalet.
Vid 1948 års riksdag (prop. nr 136; rilcsd. skr. nr 390) fattades principbeslut
om lönereglering för övningslärare. Efter regleringens genomförande
skola vid folkskolan och fortsiittningsskolan komma att finnas egentliga
övningslärare med anställning såsom ordinarie eller extra ordinarie eller
såsom timlärare. De ordinarie och extra ordinarie skola vara lönegradsplacerade,
timlärarna skola åtnjuta arvoden i överensstämmelse med vad
som gäller för andra timlärargrupper.
1948 års principbeslut avsåg även statsbidragsfrågan. I detta hänseende
beslöts, att statsbidraget till avlönande av övningslärare vid, bland andra,
folkskolor och fortsättningsskolor skall efter reformens genomförande tills
vidare utgå med 78 procent av avlöningskostnaderna.
I en denna dag beslutad proposition med förslag till avlöningsbestämmelser
för övningslärare och kyrkomusiker in. m. har föreslagits, att övningslärarrefonnen
skall genomföras från och med den 1 juli 1950.
4
Kungl. ilIaj:ts proposition nr 233.
Den beslutade omläggningen av statsbidragssystemet i fråga om kostnaderna
för avlöning åt övningslärare vid folk- och fortsättningsskolor
nödvändiggör radikala förändringar av nu gällande författningar rörande
nämnda lärares löneförmåner och statsbidrag därtill. Dessa författningar
ha utfärdats av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande.
Kungl. Maj:t torde därför nu böra inhämta riksdagens bemyndigande att
utfärda nya statsbidragsbestämmelser, anpassade efter de beslutade nya
löne- och statsbidragssystemen. Beträffande den huvudsakliga innebörden
av de nya bestämmelserna synes följande böra gälla.
Vad först angår fortsättningsskolan (utom de särskilda reglerna vid centralisering),
innefattas de gällande föreskrifterna i kungörelsen den 30 december
1932 (nr 587) om avlöning åt lärare vid fortsättningsskolan samt
statsbidrag till sådan avlöning och i kungörelsen den 12 maj 1944 (nr 225)
med provisoriska bestämmelser om avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid fortsättningsskolan samt statsbidrag till sådan avlöning in. m. Vid
fortsättningsskolan är timtalet i bland annat slöjd och hushållsgöromål
fastställt genom för distriktet gällande reglemente med därtill hörande under
visningsplan. Lärarnas avlöningsförmåner komma att regleras av avlöningsreglementet
för övningslärare med därtill anslutande författningar
samt den s. k. timlärarkungörelsen. Övriga organisationsbestämmelser finnas
i fortsättningsskolestadgan. Kungörelsen 1944: 225 synes sålunda böra helt
upphävas samt kungörelsen 1932: 587 upphävas i den mån den gäller övningslärare.
I en ny författning synas böra intagas erforderliga bestämmelser
rörande det nya statsbidraget.
När det gäller det särskilda statsbidraget för centralisering av fortsätt - ningsskolväsendet, bör det angivna beloppet av 540 kronor ändras i samband
med övningslärarreformens genomförande. Detta belopp är så avvägt,
att det utgör produkten av minimiantalet undervisningstimmar (180) och
timarvodet åt lärare i allmän fortsättningsskola (3 kronor). I den förut
nämnda propositionen denna dag med förslag till avlöningsbestämmelser
för övningslärare och kyrkomusiker föreslås också en reglering av löneförhållandena
för ämneslärare vid fortsättningsskolorna. Det föreslås, att ämneslärarna
skola få åtnjuta timarvode TC 17 enligt timlärarkungörelsen.
Detta innebär för närvarande belopp, som variera mellan 6 kronor 40 öre
i ortsgrupp 1 och 7 kronor 60 öre i ortsgrupp 5. Jag föreslår, att maximibeloppet
fastställes till 180 gånger vederbörligt timarvode enligt TC 17.
För folkskolans del regleras förevarande löne- och statsbidragsfrågor för
närvarande framför allt i två kungörelser den 30 juni 1920, nämligen nr
572 angående statsbidrag för undervisning i slöjd vid folkskolor, mindre
folkskolor eller särskild slöjdskola och nr 573 angående statsbidrag för undervisning
i hushållsgöromål vid folkskola eller särskild anstalt. Vid övningslärarreformens
ikraftträdande synes kungörelsen 1920: 572 böra upphävas
helt och kungörelsen 1920: 573 upphävas beträffande undervisning i
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 238.
folkskolan. I en ny författning synas böra intagas erforderliga bestämmelser
rörande det nya statsbidraget. Ett särskilt problem i detta sammanhang
är frågan, under vilka förutsättningar statsbidrag skall utgå för undervisning
genom övningslärare. Jag förutsätter nämligen, att vissa villkor för
statsbidrags utgående måste uppställas. Vid ställningstagande till detta
spörsmål kan jag icke bygga på något av sakkunniga eller skolmyndigheterna
framlagt förslag. Att statsbidrag får utgå till övningsl är artjänst,
som ersätter eljest erforderlig folkskollärartjänst, synes mig naturligt.
I vad män statsbidrag bör utgå till avlönande av sådan övningslärare,
vars undervisning svarar mot medgiven nedsättning av undervisningsskyldigheten
för folk- och småskollärare i distriktet, synes böra bli beroende
på ytterligare överväganden. Jag vill erinra om att statsbidrag till undervisning
i slöjd för närvarande endast utgår för högst 128 timmar per redovisningsår
och slöjdgrupp, motsvarande 4 veckotimmar under 32 veckor.
Då läsåret numera i regel omfattar 39 veckor, kan det synas befogat, att
statsbidrag till övningslärartimmar i slöjd må kunna utgå för längre tid
än 32 veckor. Liknande synpunkter torde kunna anföras beträffande statsbidraget
till avlönande av lärarinnor i hushållsgöromål. Kungl. Maj:t torde
böra bemyndigas att meddela de nya statsbidragsbestämmelserna.
Jag förutsätter, att de nya övningslärarbestämmelserna skola — liksom
de nuvarande (se kungörelsen 1934: 472) — äga motsvarande tillämpning
vid vissa sjukvårdsanstalter och barnhem.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser
rörande statsbidrag i vissa fall till avlönande av lärare vid
folk- och fortsättningsskolor m. in. i anslutning till vad
jag i det föregående anfört.
2. Statsbidrag till av landsting m. fl. upprättade skolhem.
Enligt gällande bestämmelser — utfärdade av Kungl. Maj:t med stöd
av riksdagens beslut — äger skoldistrikt, som anordnar skolhem,
erhålla statsbidrag dels till skolhemsbyggnaderna, dels till inackordering
av skolbarn i skolhemmet och dels till avlönande av viss personal vid skolhemmet.
De gällande statsbidragsbestämmelserna förutsätta sålunda, att
endast skoldistrikt kunna vara huvudmän för skolhem.
I proposition till riksdagen den 21 april 1943, nr 217, föreslog Kungl.
Maj:t (s. 18—19), bland annat, att Kungl. Maj:t skulle efter verkställd
utredning äga lämna medgivande, att gällande grunder för statsbidrag till
inackordering, till skolhemsbyggnader och till avlönande av personal vid
skolhem skulle i tillämpliga delar gälla även beträffande ett ifrågasatt
skolhem för barn inom Stockholms skärgård, försåvitt Stockholms läns
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 833.
landsting eller eventuellt annan av Kungl. Maj:t godkänd myndighet eller
organisation åtoge sig huvudmannaskapet. Riksdagen framställde ingen erinran
mot förslaget (riksd. skr. nr 259).
I en den 16 mars 1950 dagtecknad skrift har Södermanlands läns landstings
förvaltningsutskott hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen
utverka bemyndigande att medgiva, att landstinget finge för anskaffande
och driften av ett planerat skolhem i Flen för hjälpklassmässiga barn från
länet åtnjuta statsbidrag enligt samma grunder som gälla i fråga om statsbidrag
för skolhem, anordnat av skoldistrikt. Till stöd härför har förvaltningsutskottet
anfört i huvudsak följande.
Vid verkställd undersökning hade konstaterats ett stort behov av hjälpklassundervisning
inom länet. Detta behov hade ansetts böra tillgodoses
genom anordnande av en till vissa skoldistrikt inom länet centraliserad
hjälpskoleundervisning, för vars bedrivande erfordrades inrättande av skolhem
för hjälpklassmässiga barn från övriga skoldistrikt. Landstinget, som
ansett det angeläget, att hjälpklassundervisningen inom länet snarast utbyggdes,
hade beslutit att ställa sig som huvudman för ett första skolhem
för hjälpklassmässiga barn från länet, under förutsättning att enahanda statsbidrag
som utginge till skoldistrikt vid anordnandet av dylikt skolhem jämväl
komme att utgå till landstinget. I detta syfte hade landstinget beslutit
förvärva en vårdhemsbyggnad i Flen, avsedd att inredas till skolhem för
ett 30-tal elever, vilka skulle erhålla undervisning i stadens skolor.
Över framställningen ha utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen och
statskontoret. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt förvaltningsutskottets hemställan
samt framhållit, att överstyrelsen tidigare i olika sammanhang förordat,
att gällande bestämmelser om statsbidrag beträffande skolhem skulle
få avse även skolhem, som anordnades av annan huvudman än skoldistrikt,
närmast landsting. Statskontoret har förklarat sig icke ha något att erinra
mot bifall till förvaltningsutskottets framställning. För sådant bifall erfordrades
riksdagens medverkan. Ämbetsverket har ansett sig böra ifrågasätta,
om icke i samband därmed Kungl. Maj:t borde utverka bemyndigande
av riksdagen att efter prövning av omständigheterna i varje särskilt
fall medgiva statsbidrag till skolhemsanläggning av i ärendet angivet slag,
även då landsting åtoge sig huvudmannaskapet.
Departementschefen. Det är önskvärt, att det initiativ, som Södermanlands
läns landsting tagit för att åstadkomma en vidgad hjälpskol undervisning
inom länet, icke motverkas av det formella hinder, som ligger i att
statsbidragsbestämmelserna rörande skolhem förutsätta, att endast skoldistrikt
kan vara huvudman för skolhem. Om efter prövning i vederbörlig
ordning förutsättningar befinnas föreligga för inrättande av det ifrågavarande
hjälpskolehemmet i Flen, torde därför Kungl. Maj:t böra äga lämna
medgivande, att gällande grunder för statsbidrag till inackordering, till
skolhemsbyggnader och till avlönande av personal vid skolhem skola i till
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 238.
lämpliga delar gälla även beträffande hjälpskolehemmet i Flen, försåvitt
landstinget eller eventuellt annan av Kungl. Maj:t godkänd myndighet
eller organisation åtager sig huvudmannaskapet. Kungl. Maj:t torde även
få meddela de kompletterande bestämmelser, som må finnas påkallade. Såsom
skolöverstyrelsen berört har i olika sammanhang framkommit förslag
om att statsbidrag för anskaffande och drift av skolhem generellt skulle
kunna utgå även till annan huvudman för skolhem än skoldistrikt. Det
synes vara lämpligt att, på sätt statskontoret ifrågasatt, Kungl. Maj:t
av riksdagen utverkar bemyndigande att även beträffande andra av
landsting, myndighet eller organisation upprättade skolhem än det nu
ifrågavarande efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall
lämna enahanda medgivande som jag här förordat. Även i dylika fall torde
Kungl. Maj:t böra få meddela eventuellt erforderliga kompletterande statsbidragsbestämmelser.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att efter prövning i varje
särskilt fall medgiva statsbidrag enligt gällande grunder
till byggnader samt till inackordering och till avlönande av
personal även beträffande sådant skolhem, för vilket landsting
eller annan av Kungl. Maj:t godkänd myndighet eller
organisation åtager sig huvudmannaskapet.
Vad departementschefen sålunda under punkterna 1 och
2 hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt
förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Inga Bäcklin.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1950:298 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande statsbidrag till avlönande av övningslärare m. m. a1 i texten
- SU 1950:162 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa frågor rörande statsbidrag till avlönande av övningslärare m. m. s. 30 i texten