Sök i Ratio Lex

Angående vissa frågor rörande statsbidrag till avlönande av övningslärare to. to

1950-03-31 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:233, Angående vissa frågor rörande statsbidrag till avlönande av övningslärare to. to

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr £33.

1

Nr 233.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa frågor

rörande statsbidrag till avlönande av övningslärare

to. to.; given Stockholms slott den 31 mars 1950.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 31 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danjelson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson,

Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, följande.

1. Vissa frågor rörande statsbidrag till avlönande av övningslärare

vid folkskolan och fortsättningsskolan m. m.

För närvarande utgår icke något statsbidrag till avlönande av övningslärare

i musik, teckning och gymnastik vid folkskolan och fortsättningsskolan.

Däremot utgår sedan lång tid tillbaka till dessa skolor statsbidrag

till avlönande av särskilda lärare i manlig slöjd, kvinnlig slöjd och hushållsgöromål.

1 — Iiihan g till riksdagens protokoll 1900. 1 samt. Nr 23$.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

Beträffande lärarna i manlig och kvinnlig slöjd vid folkskolan gäller, att

läraren, om hans undervisning omfattar lägst 20 veckotimmar, skall erhålla

arvode med minst 1 krona 20 öre för varje undervisningstimme och eljest med

minst 2 kronor för undervisningstimme. Statsbidrag utgår med belopp motsvarande

minimiavlöningen, dock i intet fall för mer än 128 timmar per redovisningsår.

Lärarinna i hushållsgöromål vid folkskola skall erhålla i arvode

minst 255 kronor för varje hel skolkökskurs. Skall arvode utgå för kortare

tid än hel kurs, skall det beräknas efter minst 7 kronor 50 öre för arbetsdag.

Statsbidrag utgår även i detta fall med belopp motsvarande minimiavlöningen.

Såväl slöjd som hushållsgöromål falla utom timplanen i folkskolan.

Skoldistrikt äger tillerkänna lärare i slöjd eller hushållsgöromål högre ersättning

än minimiarvodet. Distriktet äger även bereda honom fastare anställning

med pensionsrätt i statens pensionsanstalt, därest tjänstgöringen

motsvarar minst 20 timmar i veckan under minst 24 veckor av året.

Statsbidragsbestämmelserna äro så utformade, att statsbidrag till undervisning

i slöjd i princip icke utgår, förrän samtliga folk- och småskollärare

i skoldistriktet uppnått stadgad maximi tjänstgöring. Tidigare måste därför

sådana lärare ofta utfylla sin tjänstgöring med undervisning i slöjd. Numera

kan emellertid skolstyrelsen bestämma, att läraren i stället skall utnyttjas

till förbättring av undervisningen inom egen undervisningsavdelning

genom att denna vissa timmar uppdelas (kungörelserna 1946: 309 och

1949: 392). I folkskolans fjärde och högre årsklasser tages lärarnas tjänstgöringsskyldighet

helt i anspråk enligt gällande timplan.

Fortsättning sskolan skall anordnas som yrkesbestämd eller allmän. Av

övningsämnen ingå stundom gymnastik men framför allt hushållsgöromål

och även i ganska stor utsträckning kvinnlig slöjd. Manlig slöjd förekommer

inom viss typ av fortsättningsskola. Yrkesbestämda fortsättningsskolor

med undervisning i husligt arbete (kvinnlig slöjd och hushållsgöromål)

böra upprättas särskilt i sådana skoldistrikt, där icke på annat sätt är sörjt

för den kvinnliga ungdomens utbildning i husliga sysslor (fortsättningsskolestadgan

2 §). Såsom villkor för statsbidrag till undervisning i hushållsgöromål

gäller bland annat, att den dagliga undervisningstiden må omfatta

högst 6 undervisningstimmar och, i vad den avser praktiskt arbete i skolkök,

ej understiga 4 undervisningstimmar. Antalet lärjungar i avdelning skall

vid kursens början utgöra minst åtta i hushållsgöromål och minst tio i manlig

och i kvinnlig slöjd. Minimiarvodet, som sammanfaller med statsbidraget,

är för lärare i manlig och kvinnlig slöjd 2 kronor 50 öre för undervisningstimme.

Därest manlig slöjd ingår i ämnet arbetskunskap vid yrkesbestämd

fortsättningsskola, kan minimiarvodet utgå med 3 kronor 50 öre

för undervisningstimme (1946: 367). I vissa fall kan för fast anställd lärare

utgå statsbidrag för ålderstillägg.

Arvodet till lärarinna i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan utgår

efter fyra arvodesgrupper. I dessa utgår arvodet för undervisningstimme

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

med lägst 2 kronor 75 öre, 3 kronor, 3 kronor 25 öre respektive 3 kronor

50 öre. För uppflyttning i arvodesgrupp fordras, att lärarinnan tillhört den

lägre arvodesgruppen minst tre år och därunder tjänstgjort minst 2 160

timmar vid folk- eller fortsättningsskola, vid annan statsunderstödd kommunal

skola eller vid statlig skola. Nämnda timtal motsvarar 4/5 av 5

sexveckorskurser årligen under tre år. Vanligen anses 6 sexveckorskurser

motsvara full tjänstgöring, men då dessa lärarinnor ofta ha mindre än full

tjänstgöring, har en något gynnsammare beräkningsgrund fastställts. Tid,

efter vilken avbrott å mer än tre år i följd förelegat i lärarinnans tjänstgöring

inom undervisningsväsendet, må dock ej tillgodoräknas. Lärarinna

i hushållsgöromål åtnjuter därjämte fri kost i samband med de praktiska

övningarna i ämnet. Skoldistrikt skall dessutom under pågående kurs tillhandahålla

lärarinna i hushållsgöromål lämplig bostad jämte bränsle och

för matlagning erforderliga anordningar eller, där lärarinnan så påfordrar,

ersättning därför med minst 1 krona 50 öre om dagen.

Skoldistrikt kan också bestämma ersättning till lärare vid fortsättningsskola

i form av årsavlöning, reglerad för delaktighet i statens pensionsanstalt

på grundval av lägst de för lärarna fastställda minimiarvodena.

Enligt kungörelsen den 30 december 1932 (nr 589) om statsbidrag till

bestridande av kostnaderna för centralisering av fortsättningsskolväsendet

må statsbidrag till nämnda ändamål utgå med högst det belopp, som

anses motsvara den besparing i statsbidraget till avlönande av lärare vid

fortsättningsskola inom distriktet, vilken uppkommer därigenom, att eljest

erforderlig undervisningsavdelning på grund av centraliseringen blir obehövlig.

Den besparing i statsbidraget till avlönande av lärare, som uppkommer

för varje på grund av centraliseringen indragen avdelning med

minst 180 timmars undervisning i fortsättningsskola eller mindre fortsättningsskola,

skall anses utgöra 540 kronor. För undervisningsavdelning med

lägre timtal sänkes nämnda belopp i förhållande till timtalet.

Vid 1948 års riksdag (prop. nr 136; rilcsd. skr. nr 390) fattades principbeslut

om lönereglering för övningslärare. Efter regleringens genomförande

skola vid folkskolan och fortsiittningsskolan komma att finnas egentliga

övningslärare med anställning såsom ordinarie eller extra ordinarie eller

såsom timlärare. De ordinarie och extra ordinarie skola vara lönegradsplacerade,

timlärarna skola åtnjuta arvoden i överensstämmelse med vad

som gäller för andra timlärargrupper.

1948 års principbeslut avsåg även statsbidragsfrågan. I detta hänseende

beslöts, att statsbidraget till avlönande av övningslärare vid, bland andra,

folkskolor och fortsättningsskolor skall efter reformens genomförande tills

vidare utgå med 78 procent av avlöningskostnaderna.

I en denna dag beslutad proposition med förslag till avlöningsbestämmelser

för övningslärare och kyrkomusiker in. m. har föreslagits, att övningslärarrefonnen

skall genomföras från och med den 1 juli 1950.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. ilIaj:ts proposition nr 233.

Den beslutade omläggningen av statsbidragssystemet i fråga om kostnaderna

för avlöning åt övningslärare vid folk- och fortsättningsskolor

nödvändiggör radikala förändringar av nu gällande författningar rörande

nämnda lärares löneförmåner och statsbidrag därtill. Dessa författningar

ha utfärdats av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande.

Kungl. Maj:t torde därför nu böra inhämta riksdagens bemyndigande att

utfärda nya statsbidragsbestämmelser, anpassade efter de beslutade nya

löne- och statsbidragssystemen. Beträffande den huvudsakliga innebörden

av de nya bestämmelserna synes följande böra gälla.

Vad först angår fortsättningsskolan (utom de särskilda reglerna vid centralisering),

innefattas de gällande föreskrifterna i kungörelsen den 30 december

1932 (nr 587) om avlöning åt lärare vid fortsättningsskolan samt

statsbidrag till sådan avlöning och i kungörelsen den 12 maj 1944 (nr 225)

med provisoriska bestämmelser om avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid fortsättningsskolan samt statsbidrag till sådan avlöning in. m. Vid

fortsättningsskolan är timtalet i bland annat slöjd och hushållsgöromål

fastställt genom för distriktet gällande reglemente med därtill hörande under

visningsplan. Lärarnas avlöningsförmåner komma att regleras av avlöningsreglementet

för övningslärare med därtill anslutande författningar

samt den s. k. timlärarkungörelsen. Övriga organisationsbestämmelser finnas

i fortsättningsskolestadgan. Kungörelsen 1944: 225 synes sålunda böra helt

upphävas samt kungörelsen 1932: 587 upphävas i den mån den gäller övningslärare.

I en ny författning synas böra intagas erforderliga bestämmelser

rörande det nya statsbidraget.

När det gäller det särskilda statsbidraget för centralisering av fortsätt - ningsskolväsendet, bör det angivna beloppet av 540 kronor ändras i samband

med övningslärarreformens genomförande. Detta belopp är så avvägt,

att det utgör produkten av minimiantalet undervisningstimmar (180) och

timarvodet åt lärare i allmän fortsättningsskola (3 kronor). I den förut

nämnda propositionen denna dag med förslag till avlöningsbestämmelser

för övningslärare och kyrkomusiker föreslås också en reglering av löneförhållandena

för ämneslärare vid fortsättningsskolorna. Det föreslås, att ämneslärarna

skola få åtnjuta timarvode TC 17 enligt timlärarkungörelsen.

Detta innebär för närvarande belopp, som variera mellan 6 kronor 40 öre

i ortsgrupp 1 och 7 kronor 60 öre i ortsgrupp 5. Jag föreslår, att maximibeloppet

fastställes till 180 gånger vederbörligt timarvode enligt TC 17.

För folkskolans del regleras förevarande löne- och statsbidragsfrågor för

närvarande framför allt i två kungörelser den 30 juni 1920, nämligen nr

572 angående statsbidrag för undervisning i slöjd vid folkskolor, mindre

folkskolor eller särskild slöjdskola och nr 573 angående statsbidrag för undervisning

i hushållsgöromål vid folkskola eller särskild anstalt. Vid övningslärarreformens

ikraftträdande synes kungörelsen 1920: 572 böra upphävas

helt och kungörelsen 1920: 573 upphävas beträffande undervisning i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

folkskolan. I en ny författning synas böra intagas erforderliga bestämmelser

rörande det nya statsbidraget. Ett särskilt problem i detta sammanhang

är frågan, under vilka förutsättningar statsbidrag skall utgå för undervisning

genom övningslärare. Jag förutsätter nämligen, att vissa villkor för

statsbidrags utgående måste uppställas. Vid ställningstagande till detta

spörsmål kan jag icke bygga på något av sakkunniga eller skolmyndigheterna

framlagt förslag. Att statsbidrag får utgå till övningsl är artjänst,

som ersätter eljest erforderlig folkskollärartjänst, synes mig naturligt.

I vad män statsbidrag bör utgå till avlönande av sådan övningslärare,

vars undervisning svarar mot medgiven nedsättning av undervisningsskyldigheten

för folk- och småskollärare i distriktet, synes böra bli beroende

på ytterligare överväganden. Jag vill erinra om att statsbidrag till undervisning

i slöjd för närvarande endast utgår för högst 128 timmar per redovisningsår

och slöjdgrupp, motsvarande 4 veckotimmar under 32 veckor.

Då läsåret numera i regel omfattar 39 veckor, kan det synas befogat, att

statsbidrag till övningslärartimmar i slöjd må kunna utgå för längre tid

än 32 veckor. Liknande synpunkter torde kunna anföras beträffande statsbidraget

till avlönande av lärarinnor i hushållsgöromål. Kungl. Maj:t torde

böra bemyndigas att meddela de nya statsbidragsbestämmelserna.

Jag förutsätter, att de nya övningslärarbestämmelserna skola — liksom

de nuvarande (se kungörelsen 1934: 472) — äga motsvarande tillämpning

vid vissa sjukvårdsanstalter och barnhem.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser

rörande statsbidrag i vissa fall till avlönande av lärare vid

folk- och fortsättningsskolor m. in. i anslutning till vad

jag i det föregående anfört.

2. Statsbidrag till av landsting m. fl. upprättade skolhem.

Enligt gällande bestämmelser — utfärdade av Kungl. Maj:t med stöd

av riksdagens beslut — äger skoldistrikt, som anordnar skolhem,

erhålla statsbidrag dels till skolhemsbyggnaderna, dels till inackordering

av skolbarn i skolhemmet och dels till avlönande av viss personal vid skolhemmet.

De gällande statsbidragsbestämmelserna förutsätta sålunda, att

endast skoldistrikt kunna vara huvudmän för skolhem.

I proposition till riksdagen den 21 april 1943, nr 217, föreslog Kungl.

Maj:t (s. 18—19), bland annat, att Kungl. Maj:t skulle efter verkställd

utredning äga lämna medgivande, att gällande grunder för statsbidrag till

inackordering, till skolhemsbyggnader och till avlönande av personal vid

skolhem skulle i tillämpliga delar gälla även beträffande ett ifrågasatt

skolhem för barn inom Stockholms skärgård, försåvitt Stockholms läns

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 833.

landsting eller eventuellt annan av Kungl. Maj:t godkänd myndighet eller

organisation åtoge sig huvudmannaskapet. Riksdagen framställde ingen erinran

mot förslaget (riksd. skr. nr 259).

I en den 16 mars 1950 dagtecknad skrift har Södermanlands läns landstings

förvaltningsutskott hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen

utverka bemyndigande att medgiva, att landstinget finge för anskaffande

och driften av ett planerat skolhem i Flen för hjälpklassmässiga barn från

länet åtnjuta statsbidrag enligt samma grunder som gälla i fråga om statsbidrag

för skolhem, anordnat av skoldistrikt. Till stöd härför har förvaltningsutskottet

anfört i huvudsak följande.

Vid verkställd undersökning hade konstaterats ett stort behov av hjälpklassundervisning

inom länet. Detta behov hade ansetts böra tillgodoses

genom anordnande av en till vissa skoldistrikt inom länet centraliserad

hjälpskoleundervisning, för vars bedrivande erfordrades inrättande av skolhem

för hjälpklassmässiga barn från övriga skoldistrikt. Landstinget, som

ansett det angeläget, att hjälpklassundervisningen inom länet snarast utbyggdes,

hade beslutit att ställa sig som huvudman för ett första skolhem

för hjälpklassmässiga barn från länet, under förutsättning att enahanda statsbidrag

som utginge till skoldistrikt vid anordnandet av dylikt skolhem jämväl

komme att utgå till landstinget. I detta syfte hade landstinget beslutit

förvärva en vårdhemsbyggnad i Flen, avsedd att inredas till skolhem för

ett 30-tal elever, vilka skulle erhålla undervisning i stadens skolor.

Över framställningen ha utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen och

statskontoret. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt förvaltningsutskottets hemställan

samt framhållit, att överstyrelsen tidigare i olika sammanhang förordat,

att gällande bestämmelser om statsbidrag beträffande skolhem skulle

få avse även skolhem, som anordnades av annan huvudman än skoldistrikt,

närmast landsting. Statskontoret har förklarat sig icke ha något att erinra

mot bifall till förvaltningsutskottets framställning. För sådant bifall erfordrades

riksdagens medverkan. Ämbetsverket har ansett sig böra ifrågasätta,

om icke i samband därmed Kungl. Maj:t borde utverka bemyndigande

av riksdagen att efter prövning av omständigheterna i varje särskilt

fall medgiva statsbidrag till skolhemsanläggning av i ärendet angivet slag,

även då landsting åtoge sig huvudmannaskapet.

Departementschefen. Det är önskvärt, att det initiativ, som Södermanlands

läns landsting tagit för att åstadkomma en vidgad hjälpskol undervisning

inom länet, icke motverkas av det formella hinder, som ligger i att

statsbidragsbestämmelserna rörande skolhem förutsätta, att endast skoldistrikt

kan vara huvudman för skolhem. Om efter prövning i vederbörlig

ordning förutsättningar befinnas föreligga för inrättande av det ifrågavarande

hjälpskolehemmet i Flen, torde därför Kungl. Maj:t böra äga lämna

medgivande, att gällande grunder för statsbidrag till inackordering, till

skolhemsbyggnader och till avlönande av personal vid skolhem skola i till
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 238.

lämpliga delar gälla även beträffande hjälpskolehemmet i Flen, försåvitt

landstinget eller eventuellt annan av Kungl. Maj:t godkänd myndighet

eller organisation åtager sig huvudmannaskapet. Kungl. Maj:t torde även

få meddela de kompletterande bestämmelser, som må finnas påkallade. Såsom

skolöverstyrelsen berört har i olika sammanhang framkommit förslag

om att statsbidrag för anskaffande och drift av skolhem generellt skulle

kunna utgå även till annan huvudman för skolhem än skoldistrikt. Det

synes vara lämpligt att, på sätt statskontoret ifrågasatt, Kungl. Maj:t

av riksdagen utverkar bemyndigande att även beträffande andra av

landsting, myndighet eller organisation upprättade skolhem än det nu

ifrågavarande efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall

lämna enahanda medgivande som jag här förordat. Även i dylika fall torde

Kungl. Maj:t böra få meddela eventuellt erforderliga kompletterande statsbidragsbestämmelser.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att efter prövning i varje

särskilt fall medgiva statsbidrag enligt gällande grunder

till byggnader samt till inackordering och till avlönande av

personal även beträffande sådant skolhem, för vilket landsting

eller annan av Kungl. Maj:t godkänd myndighet eller

organisation åtager sig huvudmannaskapet.

Vad departementschefen sålunda under punkterna 1 och

2 hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt

förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Inga Bäcklin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:298 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande statsbidrag till avlönande av övningslärare m. m. a1 i texten
  2. SU 1950:162 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa frågor rörande statsbidrag till avlönande av övningslärare m. m. s. 30 i texten