Sök i Ratio Lex

Angående lönereglering för lärare vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter, m. m

1950-03-31 · 122 sidor, varav 104 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 104 av 122 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:235, Angående lönereglering för lärare vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

1

Nr 235.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående lönereglering

för lärare vid statsunderstödda folkhögskolor och

lantbruksundervisningsanstalter, m. m.; given Stockholms

slott den 31 mars 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

Under Hans Majrts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

John Lingman.*

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att principbeslut skall fattas om en lönereglering

för lärarpersonalen vid statsunderstödda folkhögskolor samt lantbruks-,

lantmanna- och lanthushållsskolor i anslutning till det statliga

lönesystemet, avsedd att om möjligt träda i kraft den 1 juli 1951. Detaljbestämmelser

äro avsedda att föreläggas 1951 års riksdag, vilken även torde

få att pröva frågor om omläggning av statsbidragssystemet och statsbidragens

storlek beträffande förevarande skolformer.

1 fråga om folkhögskolorna innebär förslaget bl. a., att vid folkhögskola

med både vinterkurs och sommarkurs minimitiden för vinterkursen skall

utsträckas från 21 till 22 veckor samt att undervisning vid statsunderstödda

fortsättningskurser och folkbildningskurser vid folkhögskola skall kunna

inräknas i lärares undervisningsskyldighet. Frågan om anställningsformen

och löneställningen för rektor anses böra upptagas först sedan lärarlönesakkunniga

i ett sammanhang prövat frågan om anställningsformen

för såväl dessa rektorer som rektorerna inom det statliga och kommunala

undervisningsväsendet. Anställning som ordinarie ämneslärare skall gälla

tills vidare med sex månaders ömsesidig uppsägning. Lärare med minst

tre års oförvitlig tjänstgöring i följd vid folkhögskola skall dock endast

under vissa förutsättningar kunna skiljas från sin tjänst. Anställningsformerna

som extra ordinarie och extra lärare ha utformats i viss anslutning

till motsvarande anställningsformer vid folkskola. Rektor, anställd

vid skola med både vinter- och sommarkurs, skall vara skyldig med1

Bihang titt riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 235.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 235-

dela undervisning under vinterkurs 18—22 veckotimmar och under sommarkurs

eller annan kurs 230 timmar. Full tjänstgöring för ämneslärare avses

skola utgöra minst 840 och högst 980 undervisningstimmar för år. Vissa

möjligheter att nedsätta de här för rektorer och ämneslärare angivna timtalen

skola föreligga. Full tjänstgöring för övningslärare skall omfatta 1 000

undervisningstimmar för år.

Beträffande löneställningen föreslås, att ordinarie ämneslärare skall placeras

i lönegrad Ca 26, extra ordinarie ämneslärare i Ce 24 eller Ce 21

och extra ämneslärare i Cg 21 eller Cg 20. Ordinarie ämneslärare skall kunna

anställas för mindre än full tjänstgöring, varvid lönen skall reduceras

i proportion till minskningen i tjänstgöringsskyldigheten. Extra ordinarie

och extra ämneslärares anställning skall endast avse vinterkurs, och lönen

skall utgå i form av läsårsdaglön, beräknad efter ett läsår om 245 dagar

(35 veckor). Övningslärarna skola inordnas under de avlöningsbestämmelser

för övningslärare, varom förslag förelägges årets riksdag, samt placeras

i lönegrad enligt följande:

Lärare i teckning, musik och gymnastik

Lärare i hushållsgöromål...............

Lärare i kvinnlig slöjd och vävning.....

Lärare i manlig slöjd..................

Lönegrad

{ Ca Is} Ce 20

, Ca 20, Ce 17

. Ca 18, Ce 15

/ Ca 18, Ce 17

\ Ca 16, Ce 15

I fråga om lantbruksnndervisningsanstalterna innebär förslaget bl. a.

att beträffande anställningsform och löneställning skall för rektor gälla vad

i det föregående sagts om rektor vid folkhögskola. Anställning som ordinarie

ämneslärare skall innebära detsamma som motsvarande anställning vid

folkhögskola. Extra ordinarie och extra anställning skall avse viss tid eller

gälla tills vidare, för extra lärare dock högst ett år. För extra ordinarie

lärare skall gälla en uppsägningstid av, i allmänhet, tre månader från skolans

sida och en månad från lärarens sida. I den med rektors- och äinneslärartjänst

förenade tjänstgöringsskyldigheten må även inräknas tjänstgöring

vid till skolan förlagda andra kurser än huvudkurs, varjämte det skall

åligga rektor och ämneslärare att, i den mån de icke helt tagas i anspråk

för skolans verksamhet, inberäknat förekommande skoljordbruk, fullgöra

viss fyllnadstjänstgöring vid hushållningssällskap, lantbruksnämnd eller

landsting eller vid annan lantbruksundervisningsanstalt. Möjligheten att be”

reda fyllnadstjänstgöring avses dock skola underkastas ytterligare undersökning,

innan förslag till detalj bestämmelser föreläggas riksdagen. Skulle

det härvid visa sig svårt att helt genomföra de sakkunnigas förslag i denna

del, torde bestämmelser böra utformas om reducering av lön, då full tjänstgöring

icke kan beredas vederbörande tjänsteman. Eljest innebär förslaget,

att lärarpersonalen skall vara helårsanställd med rätt till semester. Lärarna

föreslås inplacerade vid lantbruks- och lantmannaskolor i lönegraderna Ca

26, Ce 24 och Cg 21 samt vid lanthushållsskolor i lönegraderna Ca 20, Ce 18

och Cg 17.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 31 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson,

Lingman.

Statsrådet Lingman anmäler efter gemensam beredning med cheferna för

finans-, ecklesiastik- och jordbruksdepartementen fråga om lönereglering

för lärare vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter,

m. in. samt anför därvid följande.

I. Inledning.

För lärarpersonalen vid de statsunderstödda folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna

tillämpas ett lönesystem, som i flera avseenden

skiljer sig från det statliga. De förslag till lönereglering i anslutning

till det statliga lönesystemet, som i olika sammanhang framförts beträffande

såväl folkhögskolorna som lantbruksundervisningsanstalterna, ha visserligen

av olika skäl icke genomförts, men tanken på en sådan anslutning

har aldrig helt släppts. Skolöverstyrelsen, som i skrivelse den 20 januari 1942

lade fram förslag till nu gällande avlöningsbestämmelser för folkhögskolornas

lärarpersonal, framhöll sålunda därvid, att överstyrelsen med hänsyn

till de erinringar, som rests mot ett inordnande av folkhögskollärarna i det

statliga lönesystemet, och då det syntes angeläget, att lönefrågan utan ytterligare

uppskov bragtes till avgörande, hade frånfallit tanken på en reglering

efter det statliga lönesystemet. En lönereglering enligt skolöverstyrelsens

förslag borde dock icke uppfattas som en definitiv lösning av lönefrågan i

den meningen, att tanken på en omläggning av löneförhållandena efter förebild

av lönesystemet för statens nyreglerade verk därigenom skulle för obestämd

tid undanskjutas. I anslutning till beslutet om den samtidiga löneregleringen

för lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna, till

vilken lantbruksstyrelsen framlagt förslag, förklarade vidare 1942 års riksdag

(skr. nr 416; jordbruksutsk. uti. nr 57) sig förutsätta, att frågan om denna

lärarpersonals inordnande under det statliga lönesystemet upptoges till

omprövning, när förhållandena därtill kunde föranleda; även då under beaktande

av det nära sambandet med folkhögskollärarnas löneförhållanden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Den lönereglering, som från och med den 1 juli 1947 genomfördes för

statstjänstemän och tjänstemän vid viss statsunderstödd verksamhet, aktualiserade

behovet av en lönereglering för lärarna vid de statsunderstödda folkhögskolorna

och lantbruksundervisningsanstalterna. Av 1947 års statsverksproposition,

VIII huvudtiteln, s. 409, framgår, att folkhögskolans lärarförening

gjort framställning i syfte att en lönereglering för lärarna vid de statsunderstödda

folkhögskolorna måtte komma till stånd vid samma tidpunkt

som löneregleringen för statstjänstemännen. I anledning härav uttalade

chefen för ecklesiastikdepartementet, att detta av praktiska skäl syntes vara

omöjligt. Han förklarade sig emellertid vara beredd att föranstalta om en

utredning i syfte att en dylik lönereglering skulle kunna äga rum så snart

som möjligt. Ett liknande uttalande gjordes i statsverkspropositionen (IX

ht, s. 77) av chefen för jordbruksdepartementet beträffande frågan om lönereglering

för lärarpersonalen vid lantbruksskolan i Ultuna ävensom de

statsunderstödda lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolorna samt trädgårdsskolorna

och jordbrukets yrkesskolor. Chefen för jordbruksdepartementet

erinrade även om att frågan om organisationen av såväl den lägre

lantbruksundervisningen som lärarinneutbildningen på det husliga området

då var föremål för utredning. Dessa departementschefsuttalanden föranledde

icke någon erinran från riksdagens sida.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 februari 1947 erhöllo 1941 års lärarlönesakkunniga

i uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga

om reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena för lärarpersonalen

vid de statsunderstödda folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna.

Frågan om lönereglering för övningslärarna vid folkhögskolorna

hade redan år 1942 hänskjutits till de sakkunniga i enlighet med

anhållan av 1942 års riksdag. Lärarlönesakkunniga — undervisningsrådet

D. E. Andersson, ordförande, samt kanslichefen K. A. V. Arvidsson, undervisningsrådet

K. G. E. Källquist, generaldirektören A. E. V. Swartling och

f. d. skogschefen K. G. L. H. Tamm — ha den 12 oktober 1949 avgivit betänkande

med förslag till lönereglering m. m. för lärarpersonalen vid statsunderstödda

folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter (SOU 1949:

50).

Vid här ifrågavarande utredning ha de sakkunniga biträtts av folkhögskolinspektören,

rektorn vid Gästriklands folkhögskola K. V. Hedlund och

byråinspektören hos lantbruksstyrelsen B. E. B. Stensiö. De sakkunniga ha

vidare haft överläggningar i ämnet med representanter för Svenska folkhögskolans

lärarförening samt Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund.

Efter remiss ha yttranden avgivits, över betänkandet i dess helhet av statskontoret,

statens lönenämnd och svenska landstingsförbundet, över betänkandet

i vad det avser folkhögskolorna av skolöverstyrelsen efter hörande av

folkhögskolinspektören, vissa styrelser och rektorer för folkhögskolor samt

Svenska folkhögskolans lärarförening, och över betänkandet i vad det avser

lantbriiksundervisningsanstalterna av dels lantbruksstyrelsen efter hö
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

5

rande av vissa styrelser för lantbruksundervisningsanstalter samt Sveriges

agronom- och lantbrukslärareförbund, dels lantbrukshögskolan, dels Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, dels ock hushållningssällskapens

förbund. De yttranden, som av skolstyrelser och rektorer avgivits

till skolöverstyrelsen och lantbruksstyrelsen, redovisas endast undantagsvis

i det följande; i övrigt torde få hänvisas till handlingarna. Vidare ha

Svenska facklärareförbundet och Svenska skolkökslärarinnors förening inkommit

med yttranden i anledning av betänkandet.

Innan jag övergår till behandlingen av de sakkunnigas förslag i fråga om

de särskilda skolformerna, torde jag, i anslutning till vissa av de sakkunniga

och av remissmyndigheterna framförda allmänna synpunkter, få lämna

en kortfattad redogörelse för min principiella inställning till genomförandet

av löneregleringen för lärarpersonalen vid folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna

samt vissa därmed sammanhängande problem.

II. Allmänna synpunkter.

De sakkunniga.

1941 års lärarlönesakkunniga, som icke erhållit några särskilda direktiv

för ifrågavarande utredningsuppdrag, ha beträffande utredningsarbetet

framhållit i huvudsak följande.

Vid fullgörande av sitt uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag

i fråga om reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena för

lärarpersonalen vid de statsunderstödda folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna

ha de sakkunniga funnit sig böra till behandling

upptaga ett flertal med nyssnämnda anställnings- och avlöningsförhållanden

sammanhängande spörsmål, såsom beträffande lärarnas tjänstgöringsförhållanden,

ändrade grunder för utgående av statsbidrag, hälsovården vid

skolorna, lärarnas bostadsförmåner, stadgeförslag m. m. De sakkunniga ha

vidare haft att taga ställning till en för utredningen betydelsefull principfråga,

nämligen huruvida det vore möjligt och lämpligt att genomföra en

lönereglering för berörda lärarkategorier i anslutning till det statliga lönesystemet.

På grund av, bland annat, lärarnas vid folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna

från andra skolformer avvikande tjänstgöringsförhållanden

ha vissa svårigheter mött vid utformningen av löneregleringsförslagen.

De sakkunniga ha emellertid varit angelägna att finna en

sådan lösning av dessa problem, att skolornas rörelsefrihet i fråga om organisation,

kursernas anordning o. d. icke skall inskränkas. Förslagen ha

därför i möjligaste mån anpassats efter vid skolorna i nämnda avseenden

rådande förhållanden.

Ehuru utredningen och de framlagda förslagen avse anställnings- och

avlöningsförhållandena för lärarpersonalen vid två olika skolformer, ha

de sakkunniga funnit övervägande skäl tala för att resultatet av utredningen

redovisas i ett betänkande. Med hänsyn till vid skolorna i flera avseenden

rådande olikartade förhållanden ha emellertid särskilda stadgeförslag

utarbetats för respektive skolformer. Däremot ha de sakkunniga samman
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Alaj:ts proposition nr 235.

fört lönebestämmelserna till ett för båda skolformerna gemensamt avlöningsreglemente.

I fråga om folkhögskolans övningslärare ha de sakkunniga föreslagit, att

dessa befattningshavare skola inordnas i den allmänna lönereglering, varom

principbeslut fattades av 1948 års riksdag. Stadga och avlöningsreglemente,

som på grund av nämnda riksdagsbeslut komma att fastställas för av riksdagens

beslut berörda övningslärare, böra sålunda enligt de sakkunnigas

mening bliva gällande jämväl för folkhögskolans övningslärare. Erforderliga

särbestämmelser ha av de sakkunniga utarbetats i anslutning till de för fortsättningsskolans

lärare gällande bestämmelserna.

Beträffande behovet av en lönereglering för här ifrågavarande

lärarpersonal ha de sakkunniga, vad folkhögskolorna angår, framhållit,

att vid genomförandet av 1919 och 1942 års löneregleringar för dessa

skolors lärare eftersträvats att i fråga om lönesättningen åstadkomma en

viss likställighet mellan folkhögskolans och realskolans lärare. Efter år

1942 genomförda löneförbättringar för dessa båda lärarkategorier hade

emellertid varit så avvägda, att relationen mellan folkhögskollärarnas och

de med dem i lönehänseende tidigare närmast jämställda lärarnas löner förskjutits

till nackdel för folkhögskolans lärare, särskilt i fråga om de extra

ordinarie lärarnas löner. Det vore dock framförallt beträffande pensionsförhållandena

som folkhögskolans lärare kommit att intaga en i jämförelse

med övriga lärarkategorier missgynnad ställning.

De sakkunniga ha i detta sammanhang erinrat, att svenska folkhögskolans

lärarförening i skrivelse till 1946 års skolkommissions folkhögskoledelegation

anhållit om skolkommissionens medverkan till att förslag om

en provisorisk löne- och pensionsreglering för folkhögskolans lärare förelädes

1948 års riksdag. I anledning härav framhöll kommissionen i skrivelse

till Kungl. Maj :t bl. a., att ehuru kommissionen beaktat de statsfinansiella

skäl, som kunde anföras mot att vidare pensions- och löneregleringar

då genomfördes, kommissionen icke kunnat undgå att taga hänsyn

till de svårigheter för folkhögskolans lärarrekrytering, som redan gjort sig

märkbara och som inom de närmaste åren kunde bliva mycket allvarliga,

därest skolan icke kunde erbjuda löne- och pensionsförmåner, jämförliga

med dem, som bjödes inom andra skolformer, som efterfrågade akademiskt

utbildade lärare. Med hänsyn härtill och med hänsyn till den betydelsefulla

uppgift inom vårt skolväsen, som folkhögskolan tjänade, hemställde kommissionen,

att de avgivna förslagen skulle upptagas till Kungl. Maj :ts prövning.

I yttrande över skolkommissionens framställning vitsordade skolöverstyrelsen

riktigheten av ett i lärarföreningens skrivelse gjort uttalande,

att antalet behöriga sökande till ordinarie tjänst på sista tiden visat en

markerad nedgång. Särskilt betänklig ur rekryteringssynpunkt vore helt

naturligt de extra ordinarie lärarnas ogynnsamma löneställning i förhållande

till motsvarande kategori vid läroverken, speciellt efter den år 1947

genomförda löneregleringen. Det vore överstyrelsens bestämda mening, att,

därest icke löne- och pensionsförhållandena för folkhögskolans lärare reglerades

inom en nära framtid, en god lärarrekrytering äventyrades, vilken

vid denna skolform vore av avgörande betydelse. Överstyrelsen framhöll

tillika angelägenheten av att berörda lönefrågor bringades till en snar lösning

och att under alla förhållanden en definitiv lönereglering borde träda

i kraft den 1 juli 1949.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

Vad i nämnda uttalanden anförts ha de sakkunniga funnit utgöra en övertygande

motivering för att en löne- och pensionsreglering för folkhögskolans

lärare snarast möjligt genomföres. Att så sker har synts dem angeläget

särskilt med hänsyn till dels de svårigheter, som redan gjort sig märkbara

i fråga om folkhögskolans lärarrekrytering, dels nödvändigheten av förbättrade

pensionsförhållanden för dessa lärare.

Vad angår lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna

ha de sakkunniga framhållit, att frågan om lönereglering för

ifrågavarande personal under många år varit aktuell men av olika skäl

ej bringats till lösning. Numera hade emellertid tidigare åberopade uppskovsanledningar

av mera avgörande betydelse bortfallit. Sålunda hade genom

beslut av 1947 års riksdag lönereglering i anslutning till det statliga

lönesystemet blivit genomförd för den till hushållningssällskapens konsulentverksamhet

knutna personalen. Vidare hade den i 1947 års statsverksproposition

omnämnda utredningen angående den lägre lantbruksundervisningen

blivit verkställd (SOU 1948: 49), och 1949 års riksdag hade godkänt

av Kungl. Maj :t i anledning av sagda utredning framlagda förslag till vissa

ändringar rörande, bland annat, kurser och kursplaner vid lantmanna- och

lantbruksskolor (prop. nr 124, jordbruksutsk. uti. nr 45 och r. skr. nr 346).

Den omständigheten, att utredningen angående lärarinneutbildningen på det

husliga området ännu icke avslutats, syntes icke böra utgöra hinder för genomförande

av den nu ifrågasatta löneregleringen. Därest denna utredning

skulle giva till resultat, att utbildningstiden förlängdes något, syntes detta

icke ovillkorligen böra medföra ändring av den lönegradsplacering för befattningshavarna,

som av de sakkunniga komme att föreslås. Och även om

så skulle bliva fallet, gällde detta endast en detalj utan inverkan i övrigt på

lönebestämmelserna.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då förslag till lönereglering för

folkhögskolans lärare nu framlades, borde enligt de sakkunnigas mening

eu löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid lantbruks-, lantmanna-

och lanthushållsskolorna samtidigt genomföras.

I fråga om val av lönesystem ha de sakkunniga för sin del stannat

för att förorda en tillämpning av det statliga lönesystemet för lärarpersonalen

vid såväl folkhögskolorna som lantbruksundervisningsanstalterna. Beträffande

folkhögskolorna ha de sakkunniga härvid anfört i huvudsak

följande.

De sakkunniga ha funnit, att det otvivelaktigt möter vissa svårigheter, bl. a.

av löneteknisk art, att tillämpa det statliga lönesystemet på folkhögskolans

lärare. Orsaken härtill är framför allt de från andra skolformer avvikande

tjänstgöringsförhållandena för dessa lärare, vilka förhållanden i sin tur bero

på att folkhögskolorna äga relativt stor frihet att ordna kurserna efter skiftande

lokala behov. Det kunde då ligga närmast till hands att föreslå sådan

ändring i nu rådande förhållanden, att nyssnämnda svårigheter därmed

bortfölle. Den ändring, som då främst borde genomföras, vore att beträffande

de årliga lästiderna vid folkhögskolorna dels söka åstadkomma

större enhetlighet skolorna emellan, dels åvägabringa en närmare överensstämmelse

härutinnan med övriga skolformer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Så vitt de sakkunniga kunnat finna, nödvändiggöra de förhållanden, under

vilka folkhögskolornas verksamhet bedrives, en viss rörelsefrihet i fråga

om skolornas organisation. Enbart den omständigheten, att det övervägande

antalet elever vid dessa skolor äro i den ålder, att de antingen deltaga

i arbete i hemmen eller äro beroende av sin inkomst från förvärvsarbete,

gör, att tiden för kurserna vid folkhögskolorna måste begränsas. Men då

vid flertalet skolor olika kurser hållas, torde det vara möjligt att avväga

kursernas längd så, att de tillsammans komma att omfatta eu tid, som

bättre än nu motsvarar läsårets längd vid övriga skolformer. De sakkunniga

vilja för sin del förorda, att vid folkhögskola med både vinter- och sommarkurs

minimitiden för vinterkursen i regel utsträckes från 21 till 22

veckor.

De sakkunniga ha inhämtat, att skolkommissionens delegation för folkhögskolan

har upptagit bl. a. nämnda fråga till behandling. Det är emellertid

tydligt, att frågan om kurstidernas längd vid folkhögskolorna ej kan

lösas isolerad från andra för dessa skolor viktiga spörsmål. Utarbetandet av

förslag till lönereglering kan därför enligt de sakkunnigas mening ej uppskjutas

i avvaktan på resultatet av ifrågavarande utredning. Vad resultatet

av utredningen än blir, synes man böra utgå från att fullständig likformighet

i fråga om den årliga lästidens längd ej kan åstadkommas mellan de

olika skolorna eller med övriga skolformer. De sakkunniga ha sålunda

från denna utgångspunkt haft att undersöka möjligheterna att få fram ett

förslag till lönereglering, anpassat efter vid folkhögskolorna rådande särskilda

förhållanden. Därvid ha de sakkunniga även haft att taga ställning

till frågan, huruvida ett dylikt förslag kunde utformas i anslutning till det

statliga lönesystemet.

Efter verkställda undersökningar rörande möjligheterna för införande av

ett lönesystem, som på samma gång det i allt väsentligt ansluter sig till det

statliga lönesystemet är anpassat efter de vid folkhögskolorna rådande särskilda

förhållandena, ha de sakkunniga utarbetat ett förslag till lönereglering,

som enligt de sakkunnigas mening i stort sett uppfyller båda dessa

krav. Det bör framhållas, att löneregleringsförslaget givits sådan utformning,

att bestämmelserna kunna tillämpas, även om vissa ändringar vidtagas beträffande

kurstidernas längd o. d. med därav följande ändrade tjänstgöringsförhållanden

för lärarna.

\ ad lantbruk sundervisningsanstalter na angår ha de sakkunniga

bl. a. framhållit följande.

De sakkunniga dela helt den uppfattning, som kommit till uttryck i ett

departementschef suttalande i proposition 1939: 109 (lagtima riksdagen) angående^

lantbruksundervisningens ordnande, nämligen att lönesystemet för

nu ifrågavarande lärarpersonal bör anpassas efter det för tjänstemännen

vid hushållningssällskapen gällande. En dylik anpassning blir än mera

påkallad, därest, såsom de sakkunniga föreslå, lärare vid lantmanna- och

lantbruksskolor skola, i den mån de ej kunna erhålla full helårstjänstgöring

vid respektive skolor, vara skyldiga att tjänstgöra hos hushållningssällskap,

lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser. Sedan enligt beslut av 1947 års

riksdag lönereglering i anslutning till det statliga lönesystemet blivit genomförd

för hushållningssällskapens tjänstemän in. fl., böra i enlighet med vad

ovan sagts även lärarna vid lantmanna- och lantbruksskolorna vid en blivande

lönereglering inordnas i det statliga lönesystemet. Att samma lönesystem

bör tillämpas jämväl för lärarpersonalen vid lanthushållsskolorna finna de

sakkunniga självfallet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

9

Vid ett inordnande av lärarpersonalen vid folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna

under statens allmänna avlöningsreglemente skulle

enligt de sakkunnigas mening erfordras särskilda bestämmelser i betydande

omfattning. Tillämpningen av lönebestämmelserna komme på grund härav

att förorsaka dem, som vid skolorna ha att handlägga dessa frågor, betydande

svårigheter. Med hänsyn härtill ha de sakkunniga i stället framlagt

förslag till ett särskilt, för de båda skolformerna gemensamt avlöningsreglemente.

Yttrandena.

I yttrandena ha de sakkunnigas förslag i allmänhet tillstyrkts, varjämte

behovet av en snar lönereglering för de berörda lärarkategorierna understrukits.

Principiella erinringar mot förslaget ha dock framförts av statskontoret

och statens lönenämnd. :

Statskontoret har erinrat, att vid tidigare förslag till lönereglering för lärarna

vid ifrågavarande läroanstalter på grundval av det för civilförvaltningen

gällande avlöningssystemet såväl statens lönenämnd som statskontoret

framfört bestämda erinringar mot tanken på en tillämpning av detta lönesystem.

Då förslag härom nu åter framlagts, gjorde sig vissa av de svårigheter

som tidigare åberopats, såsom beträffande anställningsform samt avgränsning

mellan ämneslärare och övningslärare, icke längre gällande med

samma styrka som förut. Kvar stode likväl sådana invändningar av principiell

natur — främst sammanhängande med den vid många skolor begränsade

kursverksamheten — att starka betänkligheter alltjämt måste föreligga

mot ett tillmötesgående av förslaget om lönereglering.

Statskontoret har särskilt erinrat om sättet för bestämmandet av ordinarie

lärares lön vid mindre än full tjänstgöring, ävensom om förslagen, att

e. o. ämneslärare skulle vara anställda endast för vinterkurs, att dessa lärare

icke skulle vara skyldiga att åtaga sig tjänstgöring mot timarvode under

sommar- eller fortsättningskurs, att de likväl skulle i fråga om sjukvårdsförmåner

och pensionsrätt anses vara anställda hela det arbetsår, under vilket

vinterkursen infölle, samt att de på grund av den stora procentuella

minskningen i lönen, som skulle föranledas av den begränsade tjänstgöringen,

skulle hänföras till högre lönegrad än som eljest vore motiverat.

Vidare har statskontoret bringat i erinran, att de berörda båda skolkategorierna

företedde så betydande olikheter sinsemellan att lämpligheten av

den gemensamma behandlingen av dem kunde sättas i fråga. Skiljaktigheterna

framträdde redan i de stadgeenliga föreskrifterna om de olika skolkategoriernas

utbildningsmål. Folkhögskolan vore sålunda i första hand inriktad

på att meddela allmän medborgerlig bildning men hade därjämte att

bibringa eleverna vissa praktiska kunskaper och färdigheter. Lantbruksundervisningsanstalterna

åter avsåge i främsta rummet att främja yrkesutbildningen,

men borde samtidigt härmed taga vård om elevernas personliga utveckling.

Statskontoret har i fortsättningen ytterligare utvecklat sina synpunkter

på skiljaktigheterna mellan de två skolformerna och därvid anfört

i huvudsak följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Då man bär har, å ena sidan, en kategori skolor med klart teoretisk inriktning,

samt å andra sidan, skolor med huvudsaklig karaktär av yrkesutbildningsanstalter,

torde ett likställande av lärarpersonalen vid en lönereglering

förutsätta, att principerna för avvägningen av tjänstgöringens

omfattning och löneförmånernas storlek vid »teoretiska» skolor och vid yrkesundervisningsanstalter

äro ensartade. Så kan emellertid f. n. icke

anses vara fallet. Med avseende å tjänstgöringsskyldigheten framgår detta

redan vid en jämförelse mellan vad som föreslagits för här ifrågavarande

skolkategorier. För folkhögskolornas lärare har som full tjänstgöring förordats

en undervisningsskyldighet av i medeltal 26 veckotimmar under 34

veckor, medan lantbruksundervisningsanstalternas lärarpersonal skulle ha

en tjänstgöringsskyldighet, som avser helt år utom tid för semester. Olikheterna

äro särskilt påtagliga beträffande den kategori lärare, vilkas undervisning

i huvudsak är densamma vid båda slagen av skolor, exempelvis

lärarna i hushållsgöromål. Inom skolväsendet råder nämligen en väsentlig

skillnad i fråga om arbetsårets längd mellan övningslärare och motsvarande

lärare (arbetslärare) vid en yrkesundervisningsanstalt, ett förhållande som

i lönehänseende särskilt framträder beträffande timlärarna. En tillfälligt

anställd sådan lärare i slöjd eller hushållsgöromål erhåller vid tillämpning

av samma löneklass lägre lön per undervisningstimme om ämnet räknas

som arbetsämne än som övningsämne, ehuru ofta några mera väsentliga

olikheter i undervisningen icke kunna sägas föreligga. Som en tredje med

övnings- och arbetslärare jämförbar grupp må nämnas de s. k. ämneslärarna

vid yrkesbestämd praktisk mellanskola.

Då angivna förhållanden syntes påkalla, att spörsmålet om relationen

mellan lärare i teoretiska ämnen och i praktiska ämnen vid olika slag avskolor

upptoges till prövning i ett större sammanhang, och då det statsfinansiella

läget syntes lägga hinder i vägen för ett omedelbart genomförande

av löneregleringsförslaget, förefunnes enligt statskontorets mening vägande

skäl för en ingående prövning av de problem, som aktualiserats av utredningen

ifråga. Därest emellertid likväl de föreliggande förslagen skulle anses

böra läggas till grund för proposition till riksdagen, syntes det uppenbart,

att ytterlig försiktighet måste iakttagas, då det gällde att fastställa såväl

tjänstgöringens omfattning som löneställningen för lärarna. Ett accepterande

av de sakkunnigas förslag i oförändrat skick kunde medföra vittgående

konsekvenser i fråga om tjänstgöringsförhållanden och lönesättning

främst inom yrkesundervisningen men även för läroverk och mellanskolor.

Statens lönenämnd har i likhet med de sakkunniga ansett det vara av vikt

att tillse, att fullgörandet av folkhögskolornas betydelsefulla uppgifter icke

äventyrades genom en otillfredsställande lärarrekrytering. Även om de svårigheter,

som i detta hänseende kunde föreligga — och om vilkas omfattning

det hade varit önskvärt att i betänkandet erhålla närmare upplysningar

—- enligt lönenämndens mening icke enbart kunde betraktas som en

följd av den nuvarande lönesättningen, förefölle det dock lönenämnden

berättigat att utgå från att en viss förbättring av åtminstone de icke-ordinarie

lärarnas avlöningsförhållanden vore motiverad från rekryteringssynpunkt.

I frågan om folkhögskollärarnas inordnande under det statliga lönesystemet

har statens lönenämnd erinrat, att undervisningsväsendets lönenämnd

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Mcij.ts proposition nr 235.

i utlåtande den 13 december 1938 förklarat sig icke kunna tillstyrka ett av

skolöverstyrelsen då framlagt förslag, enligt vilket en lönereglering skulle

genomföras för folkhögskolans lärare i anslutning till det för allmänna civilförvaltningen

gällande lönesystemet. De erinringar, undervisningsväsendets

lönenämnd på sin tid anförde mot då föreliggande förslag, äga enligt

lönenämndens mening i huvudsak giltighet även med avseende på det av

lärarlönesakkunniga framlagda förslaget. Härom anför lönenämnden följande.

Enligt förslaget skall anställning såsom ordinarie äinneslärare kunna erhållas

även om anställningen enbart avser vinterkurs om 21—24 veckor.

Läraren skall visserligen i princip vara skyldig att — mot särskild ersättning

— meddela undervisning även under sommarkurs samt statsunderstödd

fortsättningskurs och folkbildningskurs, men man kan i varje fall icke

utesluta möjligheten att med ordinarie anställning understundom skulle

komma att vara förenad en tjänstgöringsskyldighet av endast 21 veckor

årligen. En sådan anordning stämmer enligt lönenämndens uppfattning

icke väl överens med det statliga lönesystemets principer. Vad beträffar

frågan om lärarnas kompetens innebär det föreliggande förslaget — i likhet

med 1938 års förslag — att någon bestämd formell kompetens icke skall

vara föreskriven utan att lärarnas behörighet skall prövas från fall till fall.

Även i detta hänseende är förslaget ägnat att ingiva vissa betänkligheter,

särskilt om man, såsom de sakkunniga förordat, bestämmer lönegradsplaceringen

med utgångspunkt från att folkhögskolans lärare skall vara jämställda

med en annan grupp (läroverksadjunkterna), för vilka gälla fixerade

krav på formell kompetens.

Vad angår tjänstgöringsförhållandena vid folkhögskolorna har lönenämnden

framhållit, att kursernas nuvarande längd och förläggning

under året vore till stor del historiskt betingade, i det att de ursprungligen

anpassats efter jordbrukets arbetsförhållanden. Numera

syntes emellertid eleverna icke rekryteras ur den jordbrukande befolkningen

i lika övervägande grad som tidigare, vilket i viss mån

kunde underlätta eventuella omläggningar av undervisningstiderna. Enligt

lönenämndens mening borde en utredning av här berörda spörsmål rörande

folkhögskolornas organisation rätteligen äga rum, innan beslut fattades

om lönereglering för lärarpersonalen enligt ett system, för vars tilllämpning

på förevarande område de organisatoriska förutsättningarna nu

icke vore för handen i önskvärd utsträckning. Det primära syftet med en

sådan utredning borde givetvis icke vara att lämpa skolornas organisation

efter ett visst avlöningssystem utan att söka uppnå ett från olika synpunkter

eftersträvansvärt bättre utnyttjande av folkhögskolornas personella och

materiella resurser. En sådan rationalisering av skolornas verksamhet —

vilken icke skulle beröra undervisningens innehåll eller förändra skolornas

allmänna karaktär -— borde knappast kunna anses träda vederbörande

huvudmäns rätt för nära utan ligga i deras eget intresse. Även om en utredning

icke ansåges lämpligen kunna verkställas före en lönereglering, syntes

det lönenämnden vara möjligt att vidtaga olika åtgärder för ett bättre

utnyttjande av lärarkrafter och lokaler in. in. Under framhållande härav

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 235-

har lönenämnden ansett sig icke böra göra erinran mot att förevarande förslag

tages till utgångspunkt för löneregleringen. Vid detta sitt ställningstagande

har lönenämnden även beaktat följande.

Folkhögskolornas jämte de lägre lantbruksundervisningsanstalternas lärare

vore numera de enda med statsbidrag avlönade grupper av någon större

omfattning, för vilka de statliga avlöningsgrunderna icke gällde eller beslutats

skola gälla. Från vissa synpunkter vore det otvivelaktigt till fördel, om

dessa grunder kunde göras tillämpliga även på ifrågavarande kategorier avlärare.

De sålunda vunna fördelarna måste dock vägas mot att man tvingades

frångå principer, vilka eljest plägat anses såsom grundläggande. I sistnämnda

hänseende borde beaktas, att »det statliga lönesystemet» i våra

dagar icke vore detsamma som undervisningsväsendets lönenämnd år 1938

benämnde »de reglerade verkens avlöningssystem». Sedan dess hade de

statliga avlöningsbestämmelserna utsträckts och anpassats till förvaltningsområden,

inom vilka organisations- och tjänstgöringsförhållandena icke varit

lika fast normerade som inom de verk, för vilka de ursprungliga bestämmelserna

konstruerats. Denna utveckling finge anses ha medfört en större

smidighet hos lönesystemet, ett förhållande, som vore ägnat att minska betänkligheterna

mot att folkhögskollärarna inordnades i detsamma. Vid sin

granskning av de sakkunnigas förslag till avlöningsreglemente hade lönenämnden

vidare kommit till den uppfattningen, att de sakkunniga i stort

sett lyckats bemästra de rent tekniska svårigheterna.

Mot det statliga lönesystemets tillämpning å lantbruksundervisningsanstalternas

lärarpersonal har lönenämnden icke haft några principiella erinringar

att göra.

Styrelsen för svenska landstingsförbundet har bl. a. uttalat att även om

styrelsen vore helt införstådd med önskemålet om en allmän lönereglering

för hithörande lärare, den icke vore övertygad, att tidpunkten nu vore

lämplig för genomförande av densamma. Med hänsyn till pågående stabiliseringssträvanden

och därav föranlett lönestopp, syntes det, hur önskvärd

den här ifrågasatta löneregleringen än vore, icke möjligt att låta den träda

i kraft, så länge gällande lönestopp bestode. Med denna allmänna reservation

anslöte sig styrelsen till förslaget, att lärarpersonalen vid hithörande

skolor inordnades i det statliga lönesystemet. Styrelsen har funnit det tacknämligt,

att sakkunniga vid utformandet av sina förslag sökt beakta skolornas

hittillsvarande frihet att anpassa sina kurser efter lokala förhållanden

och ej eftersträvat eu standardiserad kursorganisation.

I de särskilda yttrandena angående folkhögskolorna har bl. a.

anförts följande.

Skolöverstyrelsen har understrukit angelägenheten av att en löne- och

pensionsreglering snarast kommer till stånd för folkhögskolans lärarpersonal.

Särskilt sedan 1947 års lönereglering trätt i kraft för flertalet lärarkategorier

hade lärarrekryteringen berett folkhögskolorna stora svårigheter.

Väl kvalificerade lärare hade övergått till annan tjänst, och den ogynnsamma

löneställningen för extra ordinarie lärare hade i hög grad försvårat en lämplig

nyrekrytering, överstyrelsen utginge därför från att frågan förelädes

1950 års riksdag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

Det år 1947 genomförda statliga lönesystemet syntes enklare kunna anpassas

efter folkhögskolans speciella förhållanden än tidigare gällande statliga

lönesystem. Genom inordningen i det statliga lönesystemet vunnes flera

påtagliga fördelar. De för folkhögskolan så betydelsefulla pensionsfrågorna

reglerades nära nog automatiskt. Bestämmelserna om lön under tjänstledighet

bleve förmånligare, lärarna finge rätt till fri sjukvård i viss utsträckning

och övergången mellan folkhögskola och andra skolformer underlättades,

då den ej behövde inverka på pensionsförmåner och löneklassplacering.

Med hänsyn till dessa fördelar av olika slag, särskilt beträffande pensionsrätter

ansåge överstyrelsen sig kunna i allt väsentligt tillstyrka löneregleringsförslaget.

Överstyrelsen har dock framhållit, att den kontanta lönen

för nuvarande fast anställda ämneslärare ökades endast obetydligt och

i en del fall till och med minskades. De icke obetydliga löneökningarna för

extra ordinarie lärare syntes emellertid komma att underlätta lärarrekryteringen.

De föreslagna lönebeloppen måste betraktas som ett minimum, särskilt

som skolorna framdeles skulle vara förhindrade att av egna medel

utbetala högre lön.

Styrelsen för Svenska folkhögskolans lärarförening har som allmänt omdöme

om de sakkunnigas förslag uttalat, att det innebure en god lösning

av folkhögskollärarnas inpassning i det statliga lönesystemet. Förslaget

kunde därför i stort accepteras. Även om förslaget innebure en viss försämring

för lärarna vid enbart vinterkurs, då deras löneförmåner reducerades

samtidigt som deras möjligheter att genom eget initiativ skaffa sig

annan tjänstgöring under kursfri tid minskades på grund av den föreslagna

skyldigheten att då åtaga sig tjänstgöring, medförde dock inordningen i

det statliga lönesystemet i många avseenden en så stor förmån, att det vore

högst angeläget för den svenska folkhögskolan, att den nu genomfördes och

detta i så snabb takt som möjligt, för att skolans lärarrekrytering skulle

kunna säkras. De föreslagna lönebeloppen måste uppfattas som minimikrav.

Styrelsen har även understrukit vikten av att den föreslagna löneregleringen

träder i kraft så snart som möjligt.

Yttrandena angående lantbruk sundervisningsanstalterna

innehålla i här ifrågavarande avseenden bl. a. följande.

Lantbruksstyrelsen har bl. a. förklarat sig anse, att det av de sakkunniga

framlagda förslaget till lönereglering i stort sett borde kunna läggas till

grund för proposition i ärendet. Lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna

borde sålunda — i likhet med hushållningssällskapens

tjänstemän — inordnas i det statliga lönesystemet.

Enligt lantbruksstyrelsens mening synes det vidare i hög grad angeläget,

att eu lönereglering snarast möjligt genomföres för lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna.

Därest så icke sker, befarar lantbruksstyrelsen,

att lärarpersonalens rekrytering kommer att äventyras, vilket givetvis

kunde menligt inverka på skolornas framtida verksamhet. Lantbruksstyrelscn

framhåller därför nödvändigheten av att löneregleringen måtte

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

träda i kraft fr. o. in. den 1 januari 1951, då nuvarande lönestopp förutsättes

skola upphöra.

Därest lönereglering i anslutning till det statliga lönesystemet genomföres

för lärarpersonalen vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor, förutsätter

lantbruksstyrelsen, att motsvarande lönereglering kommer att genomföras

även för lärarpersonalen vid trädgårdsskolorna, jordbrukets yrkesskolor

och lanthushållningsseminariet å Rimforsa.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har anslutit

sig till ett uttalande av lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan, enligt vilket

det vore angeläget, att de agronomiskt utbildade lärarna bereddes förbättrade

villkor genom att de sakkunnigas förslag snarast möjligt genomfördes.

I den mån samma krav beträffande utbildning och tjänstgöringsmeriter

ställdes på rektorerna vid jordbrukets yrkesskolor som på rektorerna

vid lantbruks- och lantmannaskolorna borde även samma löneförmåner

och anställningsvillkor gälla.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har tillstyrkt

lärarlönesakkunnigas förslag och i anslutning därtill på i yttrandet

närmare angivna skäl hemställt, att vid reglering av lönerna för lärare vid

lantmanna- och lantbruksskolor frågan om tjänsteställning och lönegradsplacering

för föreståndaren och ämneslärare vid Alnarpsinstitutets lantbruksavdelning

måtte tagas under omprövning.

Styrelsen för hushållningssällskapens förbund har bl. a. framhållit, att

anställnings- och avlöningsförhållandena för den av förslagen berörda lärarpersonalen

för närvarande vore sämre än för flertalet andra grupper av

jämförbara befattningshavare. En snar lönereglering vore därför påkallad.

Styrelsen har förordat, att förslag till lönereglering för ifrågavarande lärarpersonal

måtte föreläggas 1950 års riksdag. Mot förslaget, att lantbruksundervisningsanstalternas

lärarpersonal skulle inordnas i det statliga lönesystemet,

har styrelsen icke haft något att erinra.

Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund har förklarat sig anse det

i hög grad angeläget, att lönereglering snarast möjligt genomföres för av

förslaget berörda lärarkategorier. Förbundet har vidare uttalat, att det finner

förslaget i stort sett ägnat att utgöra underlag för proposition, och understrukit

vikten av att — med hänsyn till föreliggande rekryteringssvårigheter

— löneregleringen genomföres med verkan från och med den 1 januari

1951 eller den dag, då det nuvarande lönestoppet förutsatts skola upphöra.

Enligt förbundets mening är det såväl ur rättvisesynpunkt som med avseende

å möjligheterna att återbesätta befattningarna vid jordbrukets yrkesskolor

med kvalificerad arbetskraft skäligt att i samband med löneregleringen

för lärarpersonalen vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor

motsvarande befattningar vid nämnda yrkesskolor samtidigt inordnas i

det statliga lönesystemet med i lönehänseende motsvarande placering. Förbundet

yrkar vidare, att lönereglering för lärarpersonalen vid trädgårdsskolorna

vid Experimentalfältet, Adelsnäs och Söråker skall genomföras samtidigt

med löneregleringen för lärarna vid lantbruks- och lantmannaskolorna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

15

Föredraganden.

I årets statsverksproposition, bilagan För flera huvudtitlar gemensamma

frågor, har framhållits, att beträffande vissa föreliggande löneregleringsfrågor

sakläget vore sådant, att ett uppskov med beslut i ämnet skulle kunna

medföra, att löneregleringens genomförande komme att fördröjas avsevärd

tid efter lönestabiliseringens upphörande. Med beaktande härav komme vissa

förslag till löneregleringar, avsedda att genomföras först efter utgången av

budgetåret 1950/51, att föreläggas 1950 års riksdag. Detta uttalande hade

bl. a. avseende på det förslag till lönereglering för lärarpersonalen vid statsunderstödda

folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter, som framlagts

av 1941 års lärarlönesakkunniga. Såsom närmare skall framgå av detaljbehandlingen

av de särskilda löneregleringsförslagen för nämnda skolformer,

innefatta nämligen de sakkunnigas förslag även organisatoriska

spörsmål, vilka åtminstone beträffande lantbruksundervisningsanstalterna

äro av sådan omfattning, att de i sina huvuddrag böra lösas i god tid före

löneregleringens genomförande. Sedan remissyttrandena över de sakkunnigas

förslag inkommit, har jag emellertid under ärendets fortsatta beredning

blivit tveksam om lämpligheten av att nu lägga detta förslag till grund för

ett principbeslut i ämnet. Jag har nämligen funnit, att förslaget på vissa

punkter påkallar ytterligare överväganden. Med hänsyn bl. a. till att det ingick

som ett led i resultatet av förra höstens stabiliseringsförhandlingar med

personalorganisationerna att föreliggande löneregleringsfråga om möjligt

skulle föreläggas 1950 års riksdag, synes dock ett uppskov med principbeslutet

böra undvikas. En fördel med att nu förelägga riksdagen principfrågorna

beträffande löneregleringen för lärarpersonalen vid folkhögskolorna

och lantbruksundervisningsanstalterna synes vara, att riksdagen får tillfälle

att uttala sig om riktlinjerna för löneregleringen, innan detaljbestämmelser

utformas. Av anförda skäl har jag ansett mig böra föreslå Kungl.

Maj :t att nu för riksdagen framlägga principförslag till lönereglering för

lärarpersonalen vid folkhögskolor och lantbruksundervisninganstalter.

De sakkunnigas förslag innebär, att i fråga om lärarpersonalen vid såväl

folkhögskolorna som lantbruksundervisningsanstalterna löneregleringen

skulle ske i anslutning till det statliga lönesystemet. I de till Kungl. Maj :t

avgivna yttrandena ha erinringar häremot endast framförts av statskontoret

och statens lönenämnd. Icke heller dessa myndigheter ha emellertid

helt motsatt sig en tillämpning av det statliga lönesystemet. Mot olika delar

av förslaget ha däremot invändningar framförts såväl av de hörda myndigheterna

som av personalorganisationer. Såsom skall framgå av den följande

redogörelsen, har jag funnit flera av dessa invändningar förtjäna beaktande

och i anledning därav förordat vissa ändringar i de sakkunnigas förslag. De

framförda invändningarna synas mig dock icke vara av sådan natur, atl de

utgöra binder för att löneregleringen vid folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna

genomföres i anslutning till det statliga lönesyste
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

met. Jag biträder därvid de sakkunnigas uppfattning, att löneregleringen

icke bör få medföra, att skolornas rörelsefrihet i fråga om organisation,

kursernas anordning o. d. inskränkes, utan att i möjligaste mån nu rådande

förhållanden kunna bibehållas. I anledning av vad lönenämnden anfört angående

behovet av en utredning om möjligheterna att bättre utnyttja folkhögskolans

resurser vill jag framhålla, att det hade varit önskvärt om 1946

års skolkommissions utredning angående folkhögskolundervisningen hade

hunnit slutföras, innan löneregleringsfrågan upptoges till slutlig prövning.

Då omständigheterna icke medgiva ett sådant förfaringssätt, synes det mig

angeläget, att det nya lönesystemet så utformas, att det bereder möjlighet till

framtida ändringar i kurstidernas längd och andra förändringar i lärarnas

tjänstgöringsförhållanden utan att detta automatiskt skall medföra ändrad

löneställning för lärarna. Till detta spörsmål återkommer jag vid behandlingen

av frågan om tjänstgöringsskyldighetens omfattning för rektorer

och ämneslärare vid folkhögskolan.

Att ifrågavarande lärare inordnas under det statliga lönesystemet innebär

bl. a., att de i fortsättningen icke bli berättigade till fri bostadsförmån

utan att de få uppbära bruttolön med skyldighet att i förekommande

fall erlägga hyra för tjänstebostad. Även i övrigt böra avlöningsförmånerna

så vitt möjligt utgå enligt de grunder, som gälla enligt statens allmänna

avlöningsreglemente. Med prövning av frågan huruvida sjukvårdsförmåner

skola tillkomma ifrågavarande lärarkategorier torde dock tills vidare

böra anstå.

Vid prövningen av lärarlönesakkunnigas förslag måste även beaktas, att

sådana ställningstaganden, som kunna föregripa 1949 års tjänsteförteckningskommittés

arbete, böra undvikas. Närmast med anledning av vad statskontoret

anfört vill jag i detta sammanhang understryka, att lärarlönesakkunnigas

förslag gäller två olika skolformer, vilka visserligen ha vissa anknytningspunkter

men för vilka icke med nödvändighet likartade lösningar

böra sökas på föreliggande problem. Erinras må, att folkhögskolorna torde

få betraktas i första hand såsom skolor för inhämtande av viss allmänbildning,

medan lantbruksundervisningsanstalterna närmast ha karaktären av

yrkesundervisningsanstalter. De sakkunniga ha även på väsentliga punkter

föreslagit olika bestämmelser beträffande de båda skolformerna. Därest angivna

förhållande beaktas, synas några mera vittgående konsekvenser av

en lönereglering i anslutning till de sakkunnigas förslag icke behöva befaras.

Såsom i vissa yttranden framhållits, torde dock löneregleringens genomförande

vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolorna böra föranleda,

att löneställningen för viss lärarpersonal vid trädgårdsskolorna och

jordbrukets yrkesskolor upptages till omprövning.

I fråga om avlöningsbestämmelsernas utformning ha de sakkunniga stannat

för att förorda bestämmelsernas sammanförande till ett för båda skol
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 23ö.

formerna gemensamt avlöningsreglemente. Ehuru i de avgivna yttrandena

några erinringar icke framförts mot en sådan lösning, måste jag starkt

ifrågasätta lämpligheten av att sammanföra avlöningsbestämmelserna för

dessa olika skolformer till ett särskilt avlöningsreglemente. Vad särskilt

lantbruksundervisningsanstalterna angår må även framhållas, att därest på

sätt de sakkunniga avsett dessa anstalters lärarpersonal regelmässigt skall

fullgöra fyllnadstjänstgöring vid institutioner, där statens allmänna avlöningsreglemente

tillämpas (hushållningssällskap, skogsvårdsstyrelser och

lantbruksnämnder), praktiska skäl tala för att nämnda reglemente även

tillämpas vid lantbruksundervisningsanstalterna. Vad här sagts har avseende

på rektorer och ämneslärare vid folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter.

I fråga om övningslärarna vid folkhögskolorna har jag

icke något att erinra mot att de underkastas de allmänna avlöningsbestämmelser

för övningslärare, som äro avsedda att gälla fr. o. in. den 1 juli

1950. Jag finner emellertid icke påkallat, att i detta sammanhang ställning

tages till frågan om avlöningsbestämmelsernas utformning, utan torde detta

spörsmål få göras till föremål för ytterligare överväganden, innan förslag

till avlöningsbestämmelser förelägges riksdagen.

Löneregleringen för såväl ämnes- som övningslärare torde om möjligt böra

genomföras den 1 juli 1951.

Då avsikten är att nu endast underställa riksdagen principerna för en lönereglering

vid folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter, begränsas

i fortsättningen behandlingen till de delar av de sakkunnigas förslag, som

avse anställningsformer, tjänstgöringsskyldighet och löneställning för ordinarie,

extra ordinarie och extra lärarpersonal. Däremot har det icke ansetts

påkallat att här ingå på de sakkunnigas förslag om arvoden till timlärare

i annan mån än som erfordras för bedömande av de sakkunnigas förslag

om lönebelopp för ordinarie ämneslärare vid folkhögskola. Icke heller

upptagas till behandling förslagen om befattningshavarnas rättigheter och

skyldigheter beträffande tjänstebostad, om hälso- och sjukvård samt om

övergångsbestämmelser i anledning av löneregleringen. Någon granskning

av förslaget till avlöningsreglemente för statsunderstödda folkhögskolor och

lantbruksundervisningsanstalter kan givetvis icke heller ifrågakomma i detta

sammanhang. Stadgor för respektive skolkategorier torde det få ankomma

på Kungl. Maj:t att utfärda med beaktande av riksdagens beslut i berörda

frågor angående lärarpersonalens anställningsförhållanden.

De statsbidrag, som för närvarande utgå till folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna,

äro av olika slag. De sakkunniga ha för folkhögskolornas

del föreslagit de nuvarande statsbidragens ersättande med ett

enda, nämligen 90 % av lärarlönekostnaderna. För lantbruksundervisningsanstalterna

ha de sakkunniga föreslagit två statsbidragsformer, nämligen

dels 90 % av lärarlönekostnaderna och dels visst per dag och elev bestämt

driftkostnadsbidrag. Mot dessa förslag har viss erinran framförts av stats-

Ilihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 235.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

kontoret. För egen del anser jag förslagen böra övervägas ytterligare, innan

statsbidragssystem och statsbidragsprocent fastställas. I det följande framlägges

alltså icke något förslag i statsbidragsfrågan. Jag utgår emellertid

ifrån, att staten i princip skall påtaga sig ansvaret för de ytterligare kostnader,

som uppkomma genom den lönereglering som av mig föreslås.

III. Folkhögskolorna.

1. Nuvarande förhållanden m. in.

Folkhögskolans uppgift, organisation in. in. Enligt

stadgan den 5 september 1942 för statsunderstödda folkhögskolor (1942: 802;

ändr. 1946: 374) skall folkhögskolan avse att åt vuxen ungdom meddela allmän

medborgerlig bildning, varvid väsentlig vikt skall läggas vid en väckande,

till personligt tankeliv och sedlig styrka fostrande undervisning och särskild

hänsyn tagas till att eleverna lära känna sin bygd och sitt land, dess

historiska utveckling och nuvarande samhällsförhållanden, dess andliga och

materiella hjälpkällor. Så långt med dessa syften är förenligt, bör undervisningen

därjämte ha till uppgift att bibringa eleverna sådana praktiska

kunskaper och färdigheter, som kunna giva dem ökad duglighet för deras

levnadsyrke.

Undervisningen skall i första rummet avse att giva eleverna sådana impulser

och insikter, som kunna främja deras personliga utveckling och giva

dem en levande uppfattning av deras ansvar som människor och samhällsmedlemmar.

Den bör därjämte söka väcka deras håg för ökat vetande och

anvisa dem vägar att förvärva sådant. Inpräglandet av enskildheter bör

begränsas och ungdomsålderns behov av självverksamhet tillgodoses. I uppfostrande

syfte bör folkhögskolan begagna de tillfällen till samvaro mellan

lärare och elever, som även utom undervisningen kunna erbjudas. Folkhögskolan

bör därför om möjligt under kursen kunna bereda eleverna hem

inom skolan.

Ur innehållet i stadgan må i övrigt nämnas följande.

Efter förslag av skolstyrelsen fastställer skolöverstyrelsen för varje folkhögskola

reglemente, vari skall bestämmas om förhållandet mellan skolan

och den eller de korporationer, som ansvara för dess upprätthållande, om

skolans styrelse, om skolans kurser, deras förläggning under arbetsåret,

manliga och kvinnliga elevers tillträde till kurserna och de ämnen, som ingå

i kurserna, samt om övriga erforderliga föreskrifter rörande arbetet vid skolan.

Folkhögskola står under inseende av skolöverstyrelsen samt är underkastad

den kontroll och de bestämmelser i övrigt, som Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

Folkhögskolas styrelse tillkommer bl. a. att antaga och entlediga rektor

och lärare, att bevilja rektor och lärare sökt tjänstledighet och, där så er
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 235-

fordras, förordna om befattningens uppehållande under ledigheten, samt

att årligen uppgöra inkomst- och utgiftsförslag för skolan.

Arbetsåret vid folkhögskola skall omfatta en huvudkurs (vinterkurs) och

må dessutom omfatta en kvinnlig kurs (sommarkurs). Vinterkurs kan

vara tillgänglig antingen för enbart manliga elever (manlig avdelning) eller

enbart kvinnliga elever (kvinnlig avdelning) eller ock för såväl manliga som

kvinnliga elever (samavdelning).

Vinterkurs och sommarkurs kunna anordnas som tvååriga, varvid andra

årskursen avses för elever, som genomgått första årskursen. Även treåriga

vinterkurser förekomma. Kostnaden för tredje årskursen beslrides i så

fall av vederbörande huvudman.

Eleverna inom viss avdelning må, i den mån deras olika kunskaper eller

antal gör det nödvändigt, vid undervisningen uppdelas i parallellgrupper.

Vinterkurs skall omfatta minst 21 veckor, därest vid skolan även är anordnad

sommarkurs, och i annat fall minst 24 veckor. Sommarkurs skall

omfatta minst 13 veckor. Ingår hushållsgöromål i första årskursen, skall

dock denna omfatta minst 16 veckor. I nämnda kurstider må inräknas visst

antal lovdagar. I kurstiden inräknas vidare dag för upprop och för avslutning.

I första årskursen av både vinter- och sommarkurs skall, där ej överstyrelsen

medger undantag, undervisning meddelas i modersmålet och dess

litteratur, historia, samhällslära, geografi, matematik och naturkunnighet

med hälsolära. I andra ämnen må undervisning meddelas, i den mån så

tinnes förenligt med skolans allmänna syfte. I andra årskursen må ingå

ett lämpligt urval av förut nämnda ämnen jämte de ämnen i övrigt, som

med hänsyn till skolans särskilda syfte anses böra upptagas. Vid folkhögskola

för kvinnliga elever må andra årskursen kunna anordnas med huvudvikten

lagd på undervisning i hushållsgöromål.

Elever, som därtill ha anlag, skola övas i gemensam sång. Genom regelbundna

gymnastik- och idrottsövningar bör sörjas för elevernas sunda

kroppsutveckling.

Antalet undervisningstimmar i veckan för varje kurs eller avdelning bestämmes

i skolans undervisningsplan och bör ej understiga för första årskursen

30 och för andra årskursen 24 timmar. Undervisningsplan, upptagande

undervisningsämnen och ungefärliga antalet lärotimmar per vecka

i varje ämne, fastställes av skolans styrelse efter förslag av rektor och delgives

skolöverstyrelsen.

Elev skall ha genomgått folkskola eller på annat sätt förvärvat motsvarande

kunskapsmått samt ha fyllt eller före kursens slut fylla, manlig elev

18 år och kvinnlig elev 16 år. Manlig elev kan undantagsvis antagas, om

han före kursens slut fyller 17 år. För inträde i andra årskursen fordras

att ha genomgått folkhögskolas första årskurs eller på annat sätt erhållit

motsvarande utbildning.

Vid folkhögskola skall finnas en rektor och minst eu fast anställd ämneslärare.

Har statsbidrag utgått fem år i följd till andra årskurs av vinterkurs,

skall en ämneslärare fast anställas för denna årskurs. Skolöverstyrelsen

äger medgiva befrielse från skyldigheten att inrätta ämneslärartjänst

med fast anställning. Ytterligare sådana tjänster må endast inrättas

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 235-

efter överstyrelsens prövning. Åtskilliga skolor ha erhållit rätt att tillsätta

en eller flera fast anställda ämneslärare utöver minimiantalet. I en del fall

har befattningen därvid knutits till kvinnlig avdelning under huvudkurs.

Rektor och ämneslärare med fast anställning kunna av styrelsen antagas

antingen tillsvidare med fyra månaders uppsägningstid eller för viss tid.

Efter tre på varandra följande års oförvitlig tjänstgöring i samma eller motsvarande

befattning vid folkhögskola, må han dock ej kunna skiljas från

sin befattning, så länge den kurs eller avdelning uppehälles, för vilken han

är anställd vid skolan, där han ej befinnes försumlig i tjänsten på sätt i det

följande sägs.

Befinnes rektor eller fast anställd lärare oskicklig till eller försumlig i

sin tjänst eller ådagalägga ett sådant uppförande, att han ej bör bibehållas

vid densamma, äger skolstyrelsen efter fruktlös befunnen i dess protokoll

intagen varning, skilja honom från befattningen. Befattningshavaren skall

dessförinnan ha beretts tillfälle att inkomma med förklaring, och beslutet

skall för att bli gällande stadfästas av skolöverstyrelsen.

Framkomma om rektors eller fast anställd lärares personliga vandel omständigheter,

som göra hans bibehållande tills vidare vid befattningen synnerligen

olämpligt, må han utan föregående varning kunna avstängas från

tjänstgöring och efter skolöverstyrelsens medgivande skiljas från sin befattning.

Rektor och fast anställd ämneslärare skall, bland annat, genom studier

vid universitet eller högskola eller på annat sätt ha förvärvat de insikter,

som prövas nödiga för tjänstens rätta skötande. Dessutom skall rektor minst

tre år med goda vitsord ha tjänstgjort såsom lärare med full tjänstgöring

vid statsunderstödd folkhögskola och fast ämneslärare minst två läsår ha

med goda vitsord tjänstgjort som lärare vid under offentlig kontroll stående

läroanstalt, därav vid statsunderstödd folkhögskola minst 21 veckor

under vinterkurs. Skolöverstyrelsen äger dock medgiva undantag från sistnämnda

behörighetsvillkor.

Vid ledigförklarande av befattning som rektor eller ämneslärare med fast

anställning skall angivas bl. a. om tjänstinnehavaren bör äga företrädesvis

humanistisk eller matematisk-naturvetenskaplig utbildning eller ock de särskilda

ämnen, vari han förnämligast bör undervisa. Om särskilda ämnen

angivas, fordras skolöverstyrelsens medgivande för annan ämneskombination

än vid adjunktstjänst. Över ansökningarna skall skolöverstyrelsen avgiva

yttrande. Sedan överstyrelsens beslut vunnit laga kraft, skall skolstyrelsen,

så snart ske kan, till befattningens innehavare utse en bland de

sökande, vilka förklarats lämpliga för befattningen.

Utom fast anställda ämneslärare kunna anställas extra ordinarie och

vikarierande ämneslärare, timlärare och lärare i övningsämnen till det antal

undervisningens uppehållande kräver.

Extra ordinarie ämneslärare och lärare i övningsämnen förordnas av skolans

styrelse på viss tid, högst en lärokurs, eller tills vidare med tre månaders

ömsesidig uppsägningstid. Timlärare förordnas av styrelsen tillsvidare

för viss tid, högst en lärokurs.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235-

21

Ådagalägger ifrågavarande lärare försumlighet, oskicklighet eller klandervärt

uppförande, kan han av skolstyrelsen varnas eller skiljas från förordnandet.

Har ämneslärare haft full tjänstgöring vid statsunderstödd folkhögskola

minst 42 veckor under vinterkurs eller vid annan under offentlig kontroll

stående läroanstalt minst 36 veckor samt därjämte vid statsunderstödd

folkhögskola minst 21 veckor under vinterkurs, äger han få sin behörighet

till fast ämneslärarbefattning vid folkhögskola prövad av skolöverstyrelsen.

Överstyrelsen har därvid i regel fordrat universitetsexamen i minst två av

folkhögskolans läroämnen.

För extra ordinarie anställning fordras icke inrättande av särskilda extra

ordinarie tjänster. Anställning som extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare

kan icke avse sommarkurs.

Undervisningsskyldigheten under vinterkurs är enligt stadgan för rektor

18—22 veckotimmar och för ämneslärare 24—28 veckotimmar. Skolstyrelsen

äger nedsätta undervisningsskyldigheten, dock icke utan skolöverstyrelsens

medgivande med mer än 4 veckotimmar under nämnda minimitimtal.

För extra ordinarie och vikarierande ämneslärare skall undervisningsskyldigheten

omfatta minst 24 veckotimmar.

Undervisningsskyldigheten under sommarkurs skall angivas i skolans reglemente.

Då de teoretiska lektionerna vid sommarkurs vid vissa skolor och i

vissa avdelningar äro färre än vid huvudkurs, bli lärarnas timtal här ofta

lägre än vid vinterkurs.

Enligt kungl. brev den 13 maj 1949 (jfr den 22 juni 1945) utgår statsbidrag

till fortsättningskurser vid statsunderstödd folkhögskola. Dylik kurs kan anordnas

i anslutning till vinterkurs eller sommarkurs samt anknytas till

såväl första som andra årskursen.

Fortsättningskurs avser att utvigda den vid vinterkurs eller sommarkurs

meddelade undervisningen. Under fortsättningskurs, vilken icke skall inriktas

på visst examensmål, t. ex. realexamen, bör eftersträvas att i så stor utsträckning

som möjligt utveckla elevernas förmåga till självverksamhet.

Undervisningen bör om möjligt avpassas med hänsyn till elevernas eventuellt

planerade fortsatta studiearbete efter kursens slut. Undervisningen skall

meddelas i historia och minst ett av ämnena geografi, litteraturhistoria och

samhällslära. I övrigt skall undervisningen vara samlad företrädesvis kring

visst läroämne eller viss grupp av läroämnen.

Fortsättningskurs skall pågå minst 4 och högst 12 veckor. Antalet undervisningstimmar

per vecka skall för fortsättningskurs vara detsamma som

lör kurs vid folkhögskola. Parallellundervisning må kunna anordnas. Lärare

anställes i den ordning, som är föreskriven beträffande timlärare vid folkhögskola.

Fast anställd lärare kan icke åläggas tjänstgöra vid fortsättningskurs.

Antalet elever skall utgöra minst 14 vid fortsättningskurs ansluten till

folkhögskolans första årskurs och minst 10 vid fortsättningskurs anknuten

till andra årskursen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 235-

I de sakkunnigas betänkande ha lämnats vissa uppgifter angående förhållandena

vid de statsunderstödda folkhögskolorna arbetsåret 19b6/47

(vinterkursen 1946/47; sommarkursen 1947). Ur dessa uppgifter må här

lämnas följande upplysningar om skolornas organisation, lärarantal in. in.

I en tablå, vilken torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga

1), redovisas folkhögskolorna arbetsåret 1946/47, elevantalet vid de olika

kurserna och deras längd samt antalet rektors- och ämneslärartjänster av

olika slag ävensom skolornas ortsgrupp enligt det nya statliga lönesystemet.

Kurstidernas längd redovisas i hela veckor. Eftersom tjänsterna redovisas,

upptas ej vikarierande lärare.

Sedan arbetsåret 1946/47 ha tillkommit statsunderstödda folkhögskolor

i Jära, Jokkmokk och Kungälv, vilka ha endast en årskurs. Samtliga statsunderstödda

folkhögskolor, som funnos 1946/47, finnas alltjämt. Av dem

liar numera endast en skola (Tomelilla) enbart en årskurs.

Av de 67 folkhögskolor, som voro i verksamhet under arbetsåret 1946/47,

hade 23 enbart vinterkurs, under det att de övriga hade såväl vinter- som

sommarkurs. 16 av nämnda 23 vinterkurser omfattade 24 veckor, medan 7

omfattade längre tid, dock högst 33 veckor. I skolor med både vinter- och

sommarkurs pågick vinterkursen i 21 veckor, medan sommarkursen vanligen

pågick i 16 veckor (27 skolor) eller 13 veckor (13 skolor). Undantag

utgjorde ett fall, då vinterkursen pågick i 23 veckor och sommarkursen i 14

veckor.

Fortsättningskurser förekonnno vid 35 skolor. Samtliga voro anslutna

till vinterkurs utom en fortsättningskurs om 10 veckor, som var anknuten

till sommarkurs. Fortsättningskurserna i anslutning till vinterkurs

pågingo i minst 4 veckor (15 skolor) och högst 13 veckor (2 skolor). Fortsättningskurser

och sommarkursen vid samma skola pågingo i stor utsträckning

samtidigt.

Under arbetsåret 1946/47 voro vid folkhögskolorna anställda 67 rektorer

och 140 ämneslärare med fast anställning. Av 23 resp. 66, som endast voro

anställda för vinterkurs, tjänstgjorde 12 som timlärare vid sommarkurs.

Antalet extra ordinarie ämneslärare utgjorde 90, av vilka 62 hade 21—23

veckors tjänstgöring och 28 minst 24 veckors tjänstgöring. Av nämnda 62

lärare tjänstgjorde 22 dessutom som timlärare vid sommarkurs. Antalet vikarierande

lärare uppgick till 15.

23 rektorer samt 54 fast anställda, 28 extra ordinarie och 10 vikarierande

ämneslärare hade icke någon tjänstgöring under sommarkurs.

Tjänstgöringstiden i veckor för olika lärarkategorier redovisas i följande

uppställningar. Då fortsättningskurs ofta helt eller delvis i tiden sammanfaller

med sommarkurs, blir den sammanlagda tjänstgöringstiden kortare

än summan av tiderna för de kurser, under vilka läraren tjänstgör. Lärare,

som varit tjänstlediga längre tid eller under året avlidit, ha uteslutits.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

Rektorers och ämneslärares tjänstgöringstid.

23

-.......................

( Vinterkurs

, Forts.-kurs

Sommarkurs

Sammanlagt

Befattningshavare

antal

antal

antal

antal

veckor

bef. h.

veckor

bef. h.

veckor

bef. h.

veckor

bef. h.

21

40

13

1

17

1

44

1

16

1

12

3

16

22

39—40

2

Rektorer vid skolor med

lu

8

1

15

14

1

1

37—38

35—36

24

3

O

1

6

2

13

16

34

11

1

4

7

41

17

41

41

33

1

6

2

33

1

28

1

4

7

29-30

5

27

1

27—28

26

5

enbart vinterkurs.............

26

25

2

24

9

|

24

14

22

9

—

22

1

23

i

13

4

17

1

45

2

Fast anställda ämneslärare

21

66

12

6

16

34

37—38

34

för vinterkurs och sommarkurs!

19

i

10

4

15

3

35—36

7

17

i

8

9

13

28

34

25

1

15

i

6

3

11

1

31

2

4

8

10

1

70

34

68

70

33

2

12

1

16

4

44l

1

28

2

10

1

15

1

37—38

5

27

3

8

3

13

5

35-36

1

26

25

24

5

7

6

4

2

3

16

7

1

33-34

31—32

29—30

6

(tjänstgöring under sommarkurs

4

19

4

10

mot timarvode)

21

25

27—28

10

17

1

25-26

5

24

8

21

10

17

1

Summa

61

26

11

61

1

28

1

6

3

29—30

4

E. o. ämneslärare. 2i veckor......<

26

25

3

3

4

6

27-28

25-26

5 ;

5 !

1

24

19

24

12

2(5

9

—

26

23

2

13

1

16

8

45

1 i

21

56

12

3

15

2

37—38

13 i

8

6

14

1

35—36

2

6

4

13

9

33—34

6

4

5

29-30

1

i

27-28

3

1

25-26

4

|

23—24

1

21

27

58

19

20

58

1 Vid Grimslövs folkhögskola vinterkurs 21 veckor + sommarkurs 13 veckor + fortsättningskurs

till sommarkurs 10 veckor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 235-

Befattningshavare

Vinterkurs

antal

Forts.-kurs

antal

Sommarkurs

antal

Sammanlagt

antal

veckor

bef. h.

veckor

bef. h.

veckor

bef. h.

veckor

bef. h.

24

2

13

1

16

1

38

1

21

6

8

1

13

3

34

2

16

1

7

1

11

1

31

1

15

2

6

2

28

1

Vik. ämneslärare.................

9

2

4

i

27

3

6

1

24

1

4

1

21

1

6-15

5

Summa

i 1

15

G

5

15

Antalet timlärare i läsämnen uppgick arbetsåret 1946/47 till 101 samt

antalet övningslärare å reglerade och oreglerade tjänster till 53 respektive

157. Tjänstgöringstiden i veckor för dessa timlärare och övningslärare framgår

av följande sammanställning.

Vinterkurs.

Antal veckor

<21

21

24

25

26

28

33

S:a

Antal timlärare......................................

9

55

15

3

2

1

6

91

y övningslärare å reglerade befattningar...........

—

33

7

O

—

1

—

44

> > å oreglerade befattningar..........

5

62

24

1

9

2

2

105

Sommarkurs.

Antal veckor

<13

13

14

15

16

17

S:a

Antal timlärare..........................................

2

8

1

1

15

2

29

> övningslärare å reglerade befattningar...............

6

5

—

2

21

1

35

> > å oreglerade befattningar..............

11

28

3

1

41

3

87

Fortsättningskurs i anslutning till vinterkurs.

Antal veckor

4

6

7

8

10

13

S:a

Antal timlärare.............................................

16

3

_

8

2

_

29

> övningslärare å reglerade befattningar..................

3

1

—

—

—

—

4

> > å oreglerade befattningar.................

1

6

1

2

—

1

11

Det antal timmar i veckan, som befattningshavarna undervisat under olika

kurser, framgår av följande uppställningar.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

25

Ämneslärare

Timlärare

Övningslärare

Antal veckotimmar

Rektorer

last

anställda

e. o.

vik.

i läs- ämnen

reglerade

befattn.

oreglerade !

befattn.

|

Vinterkursen 1946/47

lägst 29................

1

8

5

10

5

24 -28.................

3

103

98

1

16

13

23.....................

1

5

1

1

2

»>

18—22.................

50

19

—

6

11

13

13-17.................

11

—

1

10

—

4

j 8—12.................

—

1

—

18

1

12

högst 7................

—

—

—

55

4

55

Summa

6(1

136

105

91

44

107

Fortsättningskursen 1946/47

24-28.................

1

1

2

—

—

—

23.....................

—

—

—

1

—

—

18 22.................

2

6

7

3

1

1

13 17.................

4

19

7

1

—

—

8 12.................

8

12

5

3

—

1

högst 7................

7

7

1

17

2

6

Summa

22

45

22

25

3

3

Ämneslärare

Övningslärare

Antal veckotimmar

Rektorer

fast

anställda

e. o.

Timlärare

i läs- ämnen

reglerade

befatt-

ningar

1

oregierade i

befatt- ningar

vk +

sk

vk

vik.

Sommarkursen 1947

lägst 29................

12

14

9J

24 28.................

1

i

—

1

1

11

23.....................

1

—

—

—

—

1

£

18—22.................

—

12

3

6

—

10

9

13 17.................

15

37

3

6

2

—

12

8 12.................

24

17

3

3

4

1

7

högst 7................

—

7

5

24

—

18

Summa

41

74

12

18

31

35

83

Det sammanlagda antalet undervisningstimmar under arbetsåret 1946/47

för olika kategorier övningslärare framgår av följande två uppställningar. 1 2

Antal

timmar

!

Övningslärare å reglerade tjänster

100—

199

200—

539

: 540—

719

720—

899

900—

1079

1080

S:a |

1

4

1

1 6

8

3

3

25'' I

1

6

2

3

1

13’

_

3

2

5

1

—

It |

Summa

1

8

1 14

15

7

4

49

1 Varav 17 husmödrar.

2 Varav 1 husmoder.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

Övningslärare å oreglerade

tjänster

i

A

n t a

1 t i

in m a

r

S:a

0-

99

100-

199

200—

539

540-

719

720—

899

900-

1079

1080

; Skolkökslärarinnor...................

1

1

9

4

5

3

231

; Vävlärarinnor.......................

—

o

O

19

4

1

1

_

28

Lärarinnor i kvinnlig slöjd...........

1

7

19

5

2

1

—

35

Lärare i manlig slöjd................

2

3

4

1

—

—

—

10

Gymnastiklärare.....................

18

8

6

—

1

—

—

33

Musiklärare.........................

12

6

3

_

_

_

_

21

i Annan lärare.......................

7

O

O

6

—

—

—

—

162

Summa

41

«>1

(K!

14

!»

5

—

160

De sakkunniga ha inhämtat uppgift om i vilken utsträckning rektorer och

ämneslärare ha arbete i tjänsten vid sidan av lektionstimmarna. Dessa uppgifter,

som givetvis äro i hög grad approximativa, utvisa, att under arbetsåret

1946/47 av 307 rektorer och ämneslärare 30 uppgivit sig sakna arbete

i tjänsten utöver lektionstimmar, under det att sådant arbete uppgivits uppgå

till högst 10 veckotimmar för 204.

Enligt andra, av folkhögskolornas personalorganisation inhämtade specificerade

uppgifter skulle arbetet vid sidan av lektionstimmarna i medeltal

kräva det antal timmar i veckan, som framgår av följande uppställning.

Även dessa uppgifter måste anses vara i hög grad approximativa.

Rektorer

Ämneslärare

Ovnings-

lärare

Arbetsuppgifter utöver lektionstimmarna

fast anst.

e. o.

Antal veckotimmar i medeltal

Skrivningsrättning.............................

2-C

5-8

6-8

0-2

Handledning av elever.........................

3-6

1-9

20

2''3

Lektionsförberedelser ..........................

8-0

9-4

ll-o

61

Samkväm och fester...........................

28

2-2

2-2

2-8

Tillsyn av elevhem............................

1''2

04

1-4

1-4

Vakttjänst vid måltider........................

10

0-9

1-9

3-4

Annat arbete.................................

11-8

2-4

1-6

4-9

Summa

310

28-0

268

20 c

Antal lämnade uppgifter.......................

54

no

81

Öl

Avlöningsförhållanden. Den första allmänna löneregleringen

för folkhögskolornas lärare genomfördes år 1919. Den anslöt sig nära till

rådande förhållanden vid skolorna. Enligt kungörelsen i ämnet (1919: 864)

skulle avlöning till föreståndare och olika slag av lärare vid statsunderstödd

tolkhögskola utgå med minst vissa i författningen angivna belopp för år.

Föreståndare och fast anställda ämneslärare skulle dessutom åtnjuta fri

bostad jämte bränsle eller ersättning därför enligt ortens pris, dock lägst

med vissa i författningen fastställda belopp. Dyrtidslillägg utgick enligt 1 2

1 Varav 7 husmödrar.

2 Varav 1 husmoder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 23ö■ 2<

kungörelsen 1923:306 å ett tilläggsunderlag motsvarande hälften av ininimiavlöningen.

I flertalet fall utfylldes dyrtidstilläggen av huvudmannen, så

att de ungefär motsvarade dyrtidstillägg till statens befattningshavare vid

oreglerade verk.

Framställning om ny lönereglering för folkhögskolans lärare gjordes år

1924 av styrelsen för svenska folkhögskolans lärarförening, framför allt

med hänsyn till det förslag till lönereglering för läroverkens, folkskolornas

m. fl. läroanstalters lärare, som år 1923 framlagts av 1920 års lärarlönekommitté.

Förslag till sådan lönereglering framlades år 1926 av skolöverstyrelsen,

år 1930 av 1928 års lönekommitté i betänkande med förslag till avlöningsreglemente

för kommunalt anställda lärare (SOU 1930: 20), år 1938

av skolöverstyrelsen och år 1942 av skolöverstyrelsen jämte särskilt tillkallade

sakkunniga.

Av förslagen Jedde endast det sistnämnda till resultat. Det framlades för

1942 års riksdag, som i allt väsentligt biföll förslaget (prop. nr 274, r. skr.

nr 444). På grundval av riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t kungörelsen

den 5 september 1942:801 (jfr 1942:839) angående avlöning åt

lärare vid folkhögskola samt statsbidrag till sådan skola. Kungörelsen trädde

i kraft den 1 oktober 1942.

1942 års ännu gällande lönereglering bygger på samma principer som

löneregleringen år 1919. Enligt kungörelsen 1942: 801 utgår sålunda dels

kontant lön dels — för rektorer och ämneslärare — fri bostad jämte bränsle

eller ersättning därför.

Kontant lön utgår med minst följande belopp för läsår.

Befattning

Grundlön

kronor

Ålderstillägg

kronor

Rektor vid folkhögskola med

7 560

3 å 480

a) såväl vinter- som sommarkurs.........................

b) endast vinterkurs......................................

6 420

3 å 480

Ämneslärare med fast anställning vid

5 280

4 å 480

a) såväl vinter- som sommarkurs..........................

b) endast vinterkurs om minst 24 veckor..................

4 800

4 ä 480

c) endast vinterkurs om minst 21 veckor..................

4 200

4 ä 480

1 Extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänst- göring (minst 24 veckotimmar) vid vinterkurs

3 360

2 å 294

a) om minst 24 veckor...................................

b) om minst 21 veckor...................................

2 940

2 å 294

Rörligt tillägg utgår å grundlön och ålderstillägg med för närvarande 15

procent.

Vikarierande rektor äger uppbära 900 kronor för år vid skola med både

vinter- och sommarkurs och 720 kronor för år vid skola med endast vinterkurs.

Timarvode utgår med 2 kronor 50 öre för undervisningstimme till lärare

i manlig eller kvinnlig slöjd, ävensom 3 kronor 50 öre för undervisningstimme

till lärare i gymnastik och i sång, vilken ej på grund av annan anställning

vid skolan har årslön.

Till lärarinna i hushållsgöromål utgår arvode med 10 kronor för undervisningsdag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

K ungt. Maj.ts proposition nr 235-

Övningslärare uppbär dyrtidstillägg å hälften av det stadgade minimiaryodet

med för närvarande 44 procent. Skolorna utbetala dock i regel dyrtidstillägg

beräknat å hela minimiarvodet. Till övningslärare utgår även

barntillägg med 10 kronor i månaden för varje barn under 16 år, även

om det är fött efter den 1 oktober 1942. Till rektor och ämneslärare utgår

barntillägg övergångsvis, om de uppburit sådant tillägg före löneregleringens

ikraftträdande.

Kristillägg utgår med för närvarande 24,4 procent till rektorer och ämneslärare

och 31,23 procent till övningslärare. Dessutom utgår numera provisoriskt

lönetillägg (kung. 1948:30 och 1949:288).

Rektorer och ämneslärare åtnjuta fri bostad jämte för densamma erforderligt

bränsle eller ersättning därför enligt ortens pris dock lägst med

följande belopp.

Befattning

Bostad minst

Ersättning

minst

kronor

Rektor...................................

Fast anställd ämneslärare

med eget hushåll...................................

4 rum och kök

90(3

utan eget hushåll ..................................

2 rum

500

E. o. och vik. ämneslärare

med eget hushåll...................................

2 rum och kök

500

utan eget hushåll..................................

1 rum

300

Befattningshavare, som ej har eget hushåll, äger åtnjuta kost i elevhushållet

till självkostnadspris under kurstid.

Beträffande befattningshavarnas pensionering gäller SPA-reglementet för

rektor samt fast anställda och extra ordinarie ämneslärare. Även tjänst

som lärare i övningsämne och tjänst som husmoder, tillika lärarinna, kan

regleras i pensionsanstalten.

2. Lönereglering för rektorer och fast anställda ämneslärare.

De sakkunniga ha funnit nödvändigt att innan de framlägga förslag till

avlöningsförmåner för rektorer och fast anställda ämneslärare behandla

vissa närliggande spörsmål såsom frågorna om anställningsform och tjänstgöringsskyldighet

lör dessa lärare. I det följande lämnas en redogörelse för

de sakkunnigas förslag, i vad avser nämnda lärarpersonal, samt för innehållet

i de avgivna yttrandena i motsvarande delar. Det har även befunnits

påkallat att i viss utsträckning redogöra för tidigare framlagda löneregleringsförslag.

Anställningsformer.

De sakkunniga.

Enligt nu gällande bestämmelser antages rektor vid folkhögskola liksom

ämneslärare med fast anställning antingen tills vidare med minst fyra månaders

uppsägning eller för viss tid. Någon ändring härutinnan bör enligt

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

de sakkunnigas mening ej ske. Vid folkhögskolorna, där skolans styrelse

utser rektor, ha de sakkunniga funnit det statliga systemet för rektorsförordnanden

icke lämpligen kunna användas. Vid sitl ställningstagande till

frågan om anställningsformen för de fast anställda ämneslärarna ha de

sakkunniga främst beaktat, att huvudmannaskapet för folkhögskola i ett

betydande antal fall utövas av föreningar eller stiftelser, vilka åtminstone

i en del fall kunna antagas ha mindre god ekonomisk bärkraft. Härom anföra

de sakkunniga följande.

Inrättandet av ordinarie lärartjänster vid folkhögskolorna i enlighet med

för ordinarie lärare i statens eller kommunernas tjänst gällande grunder

skulle självfallet medföra förpliktelse för huvudmannen att bära det ekonomiska

ansvaret för en sådan tjänst, även om statsbidrag till tjänsten

av en eller annan anledning ej utginge. Visserligen torde man kunna förutsätta,

att frågan om behovet av dylika tjänster komrne att underkastas

en noggrann prövning, innan ordinarie tjänster inrättades, men det skulle

likväl kunna inträffa, att en ordinarie tjänst bleve obehövlig, exempelvis

genom nedläggande av en skola eller genom indragning av en parallellavdelning

på grund av minskat elevantal. Vid statliga och kommunala skolor

kunna i dylika fall bestämmelser angående förflyttning av lärare tillämpas.

För folkhögskolans vidkommande synas dylika bestämmelser icke lämpligen

böra ifrågakomma, särskilt som möjligheterna till förflyttning till

andra folkhögskolor äro mycket begränsade och kraven på lärarnas utbildning

icke äro desamma som vid de skolformer i övrigt, till vilka en förflyttning

eljest skulle vara tänkbar.

De sakkunniga ha sålunda funnit övervägande skäl tala för att nu gällande

bestämmelser angående anställning av ämneslärare vid folkhögskola

bibehållas. Enligt dessa bestämmelser tillförsäkras befattningshavare, som

under tre på varandra följande år oförvitligt tjänstgjort i samma eller motsvarande

befattning vid folkhögskola, sådan rättslig ställning, att anställningen

närmast är att betrakta som ordinarie. Såsom de sakkunniga framhållit,

inrättas vidare vid hushållningssällskapen och skogsvårdsstyrelserna

ordinarie tjänster, ehuru befattningshavarna anställas medelst skriftligt

kontrakt för viss tid, högst sex år. Även i den av Kungl. Maj :t fastställda

stadgan för statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter användes beteckningen

ordinarie för föreståndare och ämneslärare, vilka anställts tills

vidare med ömsesidig rätt till uppsägning.

De sakkunniga ha med hänsyn till nu anförda förhållanden funnit sig

böra föreslå, att beträffande rektor och ämneslärare vid folkhögskolan beteckningen

fast anställning utbytes mot benämningen ordinarie. Härigenom

skulle dock ingen ändring ske i fråga om de möjligheter skolstyrelsen nu

har att indraga lärartjänst på grund av att kurs eller avdelning ej längre

skall uppehållas.

Beträffande anställningsformen för extra ordinarie lärare föreslås viss

jämkning av nu gällande bestämmelser för att bringa dem i överensstämmelse

med vad som gäller för folkskolans extra ordinarie lärare. Däremot

anse de sakkunniga, att beteckningen vikarierande lärare bör, såsom skett

vid flertalet andra skolformer, ändras till extra ämneslärare. För timlärare

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 233.

kunna enligt de sakkunnigas mening nuvarande bestämmelser om anställning

i stort sett bibehållas.

Yttrandena.

Skolöverstyrelsen har icke motsatt sig de sakkunnigas förslag, att folkhögskolornas

rektorer skola anställas som ordinarie, men enligt överstyrelsens

mening bör övervägas, om icke rektorerna liksom vid realskolorna

böra förordnas på högst sex år. De borde i så fall placeras i lönegrad Cb 8.

Dessutom erfordrades vissa särbestämmelser. Då det vore angeläget, att förslaget

till lönereglering förelädes 1950 års riksdag, borde rektorerna i varje

fall tillsvidare kunna hänföras till lönegrad Ce 31. Frågan om definitiv anställningsform

syntes böra utredas av lärarlönesakkunniga, som bade i uppdrag

att framlägga förslag till anställningsform för rektorer vid vissa andra

skolor.

De sakkunnigas utformning av bestämmelserna om ordinarie anställning

för ämneslärare har överstyrelsen tillstyrkt. Skolöverstyrelsen har även

tillstyrkt förslaget om den extra ordinarie anställningsformen, överstyrelsen

har emellertid framhållit, att det vore beklagligt, att extra ordinarie anställning

endast kunde avse vinterkursen men att detta förhållande sammanhängde

med hela uppläggningen av lönesystemet.

Tjänstgöringsskyldighet m. m.

Tidigare förslag.

Fi ågan om lästidens längd vid folkhögskolorna och dess inverkan på lönesättningen

behandlades ingående i skolöverstyrelsens förslag år 1938. Skolöverstyrelsen

övervägde därvid olika system, där med utgångspunkt från

en årlig lästid av 34 veckor avdrag verkställdes å lönen med viss del för

varje vecka, varmed lästiden understeg 34 veckor. Ett avdrag med 2 procent

för vecka skulle enligt skolöverstyrelsens mening innebära en lämplig avvägning.

Skolöverstyrelsen ville emellertid icke tillstyrka ett sådant system

med hänsyn till de komplikationer, som uppkomme beträffande övningslärarna,

vilka även borde vidkännas avdrag för varje veckotimme, varmed

tjänstgöringen understege 30 veckotimmar. I stället förordade skolöverstyrelsen

en standardisering av lästidernas längd.

I sådant syfte skulle folkhögskolorna medgivas rätt att med sina lärarkrafter

anordna fristående kortare folkbildningskurser, som finge inräknas

i de deltagande lärarnas arbetstid. Dessa kurser skulle pågå 4 eller 8 veckor.

Beträffande kursinnehåll och anordning i övrigt borde stor frihet lämnas

skolorna, så att nya uppslag kunde prövas och "anpassning ske efter lokala

förhållanden och önskemål. Kurserna skulle ha till ändamål att meddela

allmän och medborgerlig bildning och alltså ha övervägande teoretisk läggning.

Kursplan borde för varje särskild kurs vara godkänd av överstyrelsen.

Vidare skulle minimitiden för huvudkurs ökas till 22 respektive 26 veckor,

överstyrelsen ansåge sig kunna räkna med att de skolor, som icke hade

fristående kvinnlig kurs, i regel skulle kunna få till stånd en fristående kortare

kurs om 4 veckor, i vilken lärarnas arbetskraft skulle bliva behövlig.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Muj:ts proposition nr 23ö.

Med anledning'' härav föreslog överstyrelsen, att läsåret vid folkhögskolorna

i för dem fastställda reglementen skulle fixeras till 26, 30, 34 eller

38 veckor.

Beträffande frågan om lärarnas undervisningsskyldighet uttalade skolöverstyrelsen

tvekan, huruvida det vore riktigt att fastställa ett så högt

maximital som 30 veckotimmar för undervisningsskyldigheten för lärare,

vilket överstyrelsen ifrågasatt i ett år 1926 framlagt förslag.

De elever, som eller folkskoleväsendets och det fria folkbildningsarbetets

utveckling besökte skolorna, ställde i många fall väsentligt större krav på

lärarna än eleverna ett tiotal år tidigare. Föredragsformen, kravet på individuell

handledning, skolornas egenskap av internat, vilken medförde att

lärarna nästan dagligen blevo upptagna av samkväm, studiehandledning och

samvaro med eleverna, gjorde det enligt överstyrelsens mening nödvändigt

att iakttaga stor varsamhet, när det gällde att föreskriva visst antal tjänstgöringstimmar

per vecka. Härtill komme enligt överstyrelsens förslag en

icke oväsentlig utsträckning av läsåret.

Med hänsyn till angivna omständigheter förordades, att intervallen för

undervisningsskyldigheten fastställdes till 24—28 veckotimmar, vilka vore de

dittills allmänt tillämpade. Beträffande föreståndarnas undervisningsskyldighet

vidhöll överstyrelsen ett tidigare förslag om 18—22 veckotimmar med

rätt för skolstyrelsen att efter medgivande av överstyrelsen sänka minimitalet

till 14 veckotimmar.

1942 års riksdag uttalade, att den då föreslagna minimisiffran 24 veckotimmar

för undervisningsskyldigheten för normala tall syntes vara lämpligt

avvägd. Vid fristående kvinnliga kurser syntes det i åtskilliga fall icke vara

möjligt att upprätthålla fordringarna på minst 24 veckotimmars undervisningsskyldighet

för lärarna. Då särskilda skäl kunde åberopas borde undantag

medgivas från bestämmelsen om 24 veckotimmars minimiundervisningsskyldighet

vid huvudkurs. Av vikt vore emellertid, att nämnda dispensmöjlighet

icke utnyttjades på sådant sätt, att missbruk uppstode.

De sakkunniga.

På grund av alt folkhögskolorna äga viss frihet att ordna kurserna efter

skiftande lokala behov, förete tjänstgöringsförhållandena för lärarna vid

dessa skolor, som redan nämnts, vissa avvikelser från motsvarande förhållanden

vid flertalet andra skolformer. Med hänsyn till angelägenheten av att

folkhögskolorna erhålla en så stor rörelsefrihet som möjligt i fråga om bl. a.

skolornas organisation, ha de sakkunniga icke ansett sig kunna framlägga

mera vittgående ändringsförslag i berörda avseenden. För löneregleringens

genomförande ha de sakkunniga emellertid funnit det vara av avgörande

betydelse att få fastställt omfattningen av den tjänstgöringsskyldighet, som

skall åligga ämneslärare vid folkhögskola för att komma i åtnjutande av

full lön i vederbörande löncklass. Av skäl, som i fortsättningen närmare angivas,

föreslå de sakkunniga, att såsom full tjänstgöring för ifrågavarande

lärare skall anses en undervisningstid av 34 veckor med för rektor 18 — 22

och för ämneslärare 24—28 undervisningstimmar i veckan. Vidare föreslås

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 23ö.

bestämmelser om skyldighet för rektor och fast anställd ämneslärare att

inom ramen för nämnda tjänstgöring undervisa under sommarkurs, fortsättningskurs

eller tolkbildningskurs vid skolan. Denna undervisningsskyldighet

bör enligt de sakkunniga fastställas till för rektor 195 och för ordinarie

ämneslärare, anställd för både vinter- och sommarkurs, 270 undervisningstimmar.

5 id tjänstgöring därutöver skall timarvode utgå. Vinterkurs

vid skola med både vinter- och sommarkurs föreslås förlängd från minst

21 till minst 22 veckor. Till stöd lör sina förslag ha de sakkunniga anfört

i huvudsak följande.

De sakkunniga ha övervägt, huruvida med tjänst vid folkhögskola skulle

kunna förenas fyllnadstjänstgöring vid andra skolformer eller inom folkbildningsverksamheten.

Det skulle emellertid knappast vara möjligt att i

större utsträckning regelbundet kunna bereda lärarna dylik tjänstgöring. På

grund härav ha de sakkunniga ansett sig böra föreslå reglering av tjänstgörings-

och avlöningsförhållandena för folkhögskolans rektorer och ämneslärare

enbart med hänsyn till tjänstgöringen vid folkhögskolan och vid

denna anordnade kurser.

För närvarande kan i rektors- och ämneslärartjänster endast inräknas undervisning

under vinter- och sommarkurser. Då statsunderstödda fortsättningskurser

numera regelbundet förekomma vid ett stort antal skolor,

förorda de sakkunniga, att undervisningen vid dessa kurser skall kunna

inräknas i den med de ordinarie tjänsterna förenade undervisningsskyldigheten.

Vidare förekommer numera i viss utsträckning, att kortare folkbildning

skur ser förläggas till folkhögskolor. De sakkunniga anse ett dylikt

samarbete mellan folkhögskolorna och folkbildningsrörelsen vara av värde.

I syfte att underlätta detta samarbete förorda de sakkunniga, att undervisning

vid statsunderstödda sådana kurser efter skolöverstyrelsens prövning

skall kunna inräknas i rektorers och ordinarie ämneslärares med tjänsten

förenade undervisningsskyldighet.

De sakkunniga föreslå vidare en mindre jämkning av vinterkursens längd

vid folkhögskola med både vinter- och sommarkurs. Sådan vinterkurs skall

för närvarande omfatta minst 21 veckor. Ur löneteknisk synpunkt vore det

önskvärt och för undervisningen skulle det givetvis vara till fördel, om kurstiden

kunde förlängas med någon vecka. För eleverna torde detta i regel

icke medföra några svårigheter. De sakkunniga förorda därför, att vid folkhögskola

med både vinter- och sommarkurs vinterkursen skall omfatta

minst 22 veckor. Om i vissa fall denna förlängning ej kan genomföras, bör

överstyrelsen efter framställning kunna medgiva, att sådan vinterkurs må

omfatta 21 veckor.

Undervisningsskyldigheten under vinterkurs är enligt folkhögskolestadgan

för rektorer 18—22 veckotimmar och för ämneslärare 24—28 veckotimmar.

De sakkunniga föreslå icke någon ändring i detta hänseende.

Undervisningsskyldigheten under sommarkurs regleras icke i stadgan

utan förutsättes, att föreskrifter härom skola intagas i det för vederbörande

skola fastställda reglementet. Av de i det föregående redovisade uppgifterna

framgår, att undervisningsskyldigheten under sommarkurs i flertalet

fall är avsevärt lägre än under vinterkurs. Timtalen förete stora olikheter,

för rektor från 8 till 24 veckotimmar och för ämneslärare, fast anställda för

vinter- och sommarkurs, från mindre än 8 till 24 veckotimmar. Medeltimtalet

är för rektorer 12 veckotimmar och för nämnda ämneslärare 14 veckotimmar.

I samband med att rektorer och ämneslärare inordnas i det statliga

lönesystemet, böra enligt de sakkunnigas mening lönerna bli såväl minimi
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235-

33

som maximilöner. Skolorna böra alltså framdeles ej äga rätt att för de med

tjänsten förenade göromålen utgiva tilläggsersättning. På grund härav

måste även undervisningsskyldigheten under sommarkurs regleras för de

rektorer och ordinarie ämneslärare, vilkas anställning även omfattar sommarkurs.

Under sommarkurserna, vilka endast kunna avse kvinnliga elever, meddelas

i stor utsträckning undervisning i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd.

Antalet timmar i teoretiska ämnen blir därför ofta lägre än under vinterkurs.

Under sådana förhållanden möter det svårigheter att bereda rektorer

och ämneslärare tjänstgöring i samma omfattning under sommarkurs som

under vinterkurs. Om detta skulle krävas, torde de i många fall bli nödsakade

att undervisa i ämnen, i vilka de ej ha speciell utbildning. Dessutom

torde möjligheterna att inrätta ämneslärartjänster med tjänstgöring under

både vinter- och sommarkurs starkt begränsas. Då tjänstgöringen under vinterkurs

tår anses vara mera krävande än vid flertalet andra skolformer, kan

en viss kompensation härför genom minskad undervisning under sommarkursen

anses befogad. Undervisningsskyldigheten under sommarkurs bör

därför kunna vara lägre än under vinterkurs.

Sommarkurserna omtatta i regel 13 eller 16 veckor, fortsättningskursernas

längd varierar mellan 4 och 12 veckor och folkbildningskurserna kunna

vara av olika längd. På grund härav är det knappast lämpligt att för sommarkurs

fastställa undervisningsskyldigheten till ett visst antal undervisningstimmar

i veckan, utan bör den fastställas till ett antal undervisningstimmar

för hela kursen. Detta timtal bör dock kunna fullgöras icke blott

under sommarkurs utan även helt eller delvis under statsunderstödd fortsättningskurs

eller folkbildningskurs. På samma sätt som undervisningsskyldigheten

under vinterkurs borde nämnda timtal variera inom vissa intervaller

med hänsyn till olika arbetsbelastning i skilda ämnen m. in. Då

det endast är fråga om tjänstgöring ett mindre antal veckor, och undervisningsskyldigheten

per vecka räknat måste vara lägre än under vinterkurs,

skulle emellertid intervallen bli ganska snäv. För att få till stånd så enkla

bestämmelser som möjligt föreslå de sakkunniga, att undervisningsskyldigheten

fastställes till ett bestämt timtal utan intervall. Olika timtal böra härvid

gälla för rektorer och ämneslärare.

Om även undervisning vid statsunderstödda fortsättningskurser och folkbildningskurser

kan inräknas, bör ett högre timtal kunna fastställas än

om endast hänsyn skulle tagas till undervisningen under sommarkurs. Enligt

de sakkunnigas mening bör för ordinarie ämneslärare fastställas timtalet

270, vilket motsvarar en undervisning av i runt tal 21 veckotimmar

vid sommarkurs om 13 veckor och 17 veckotimmar vid sommarkurs om 16

veckor. För rektorer bör motsvarande timtal vara 195, vilket motsvarar i runt

tal 15 veckotimmar vid sommarkurs om 13 veckor och 12 veckotimmar vid

sommarkurs om 16 veckor. Då särskilda skäl föreligga, bör dock överstyrelsen

äga medgiva viss nedsättning av nämnda timtal.

I många fall torde rektorer och ordinarie ämneslärare, vilkas anställning

omfattar både vinter- och sommarkurs, kunna erhålla en mera omfattande

tjänstgöring än den här föreslagna. För skolorna är det också angeläget

att lärarna åtaga sig sådan undervisning, då så erfordras. De sakkunniga

förorda därför, att rektor och ordinarie ämneslärare — utöver den med

tjänsten förenade undervisningsskyldigheten — skola kunna åli iggas att

mot timarvode meddela undervisning under sommarkurs samt statsunderstödda

fortsättnings- och folkbildningskurser. Denna skyldighet bör dock

It llihang till riksdagens protokoll 19Öl). I samt. Nr 2,''!ö.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 235-

enligt de sakkunnigas mening icke omfatta ilera timmar i veckan än att

den sammanlagda undervisningsskyldigheten motsvarar full tjänstgöring under

vinterkurs, d. v. s. för rektor 18—22 veckotimmar och för ämneslärare

24—28 veckotimmar.

Ämneslärare, som äro fast anställda för enbart vinterkurs, äro nu icke

skyldiga att åtaga sig undervisning vid andra kurser vid skolan. Motsvarande

ordinarie lärare skola enligt vad de sakkunniga föreslå erhålla en

i förhållande till tjänstgöringens omfattning högre lön än ordinarie lärare,

anställda för både vinter- och sommarkurs. De sakkunniga anse det därför

rimligt, att även ordinarie ämneslärare, anställda för enbart vinterkurs,

skola vara skyldiga att då styrelsen så påfordrar mot timarvode meddela

undervisning under nämnda kurs i samma omfattning som ordinarie ämneslärare,

anställda för både vinter- och sommarkurs. Föreligga särskilda förhållanden,

skulle dock ordinarie ämneslärare äga påfordra, att styrelsen för

prövning och avgörande underställde skolöverstyrelsen frågan om åläggande

för läraren att fullgöra dylik undervisning mot timarvode.

För att garantera ämneslärare, som ålägges tjänstgöra under sommar-,

fortsättnings- och folkbildningskurser, viss tids ledighet, förorda de sakkunniga,

att rektor och ordinarie ämneslärare icke skola kunna åläggas att

meddela undervisning mera än sammanlagt 42 veckor av ett och samma

arbetsår.

Jämfört med ordinarie ämneslärare, anställda för enbart vinterkurs, äro

extra ordinarie och extra ämneslärare ej lika fast knutna till skolan. De

böra enligt de sakkunnigas mening ej vara skyldiga tjänstgöra vid andra

kurser än vinterkurs.

Yttrandena.

Statskontoret har med skärpa framhållit, att i samband med löneregleringen

beslut ovillkorligen bör fattas, icke endast om det minimum, som

bör gälla såsom full tjänstgöring, utan jämväl i vilken utsträckning därutöver

tjänstgöring må kunna påkallas utan särskild ersättning till lärarna.

I detta hänseende föreslår statskontoret, att minimitjänstgöringsskyldigheten

skall fastställas till 910 undervisningstiinmar för år och maximitjänstgöringsskyldigheten

till 1 092 undervisningstiinmar för år. Dessa timtal

skulle gälla för såväl ordinarie som extra ordinarie och extra ämneslärare.

Till motivering för sitt förslag har statskontoret anfört i huvudsak följande.

Enligt de sakkunnigas förslag skall för erhållande av i det närmaste full

lön — 99 procent — vid folkhögskolorna erfordras ett arbetsår av 33 veckor

vid enbart vinterkurs men eljest minst 36 veckor — övrig tid skola

lärarna vara kursfria — medan lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna

skola tjänstgöra hela året och åtnjuta semester. Lämpligheten

av ett sådant avgränsande av tjänstgöringsskyldigheten för lärare vid

folkhögskolan kan med fog ifrågasättas. Med den utveckling, som i senare

tid karakteriserat folkbildningsarbetet inom landet borde det nämligen icke

vara omöjligt att till folkhögskolorna samla arbetsuppgifter i sådan omfatt
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

ning, att lärarpersonalen vid dessa skolor liksom vid lantbruksundervisningsanstalterna

kunde sysselsättas hela året eller i varje fall i betydligt

större utsträckning än de sakkunniga tänkt sig. Man borde kunna se fram

mot en tid, då folkhögskolan framstår som ett centrum för folkbildningsarbetet.

Om en sådan utveckling kan förutses, måste det vara mindre välbetänkt

att utgå från de nuvarande förhållandena och genomföra en lönereglering,

som bygger på en begränsad årlig undervisningsskyldighet för

lärarna såsom full tjänstgöring och förutsätter, att särskild ersättning i

t orm av timarvode skall utgå vid utökad undervisning.

Enligt statskontorets mening är det icke tillfyllest med en generell bestämmelse

om skyldighet för lärarna att underkasta sig jämkning i sina

åligganden. På samma sätt som latituder fastställts för undervisningsskyldigheten

per vecka, borde minimi- och maximigränser kunna angivas i fråga

om arbetsårets längd. I själva verket synas de sakkunniga icke ha varit

främmande för denna tanke. De ha nämligen i sitt betänkande rörande övningslärarna

förutsatt, att för lärare med ferier sommarferierna icke utan

lärarens medgivande skulle kunna inskränkas till mindre än 45 dagar, och

i förevarande betänkande har förordats, att rektor och ordinarie ämneslärare

vid folkhögskola icke skulle kunna åläggas att meddela undervisning

mera än sammanlagt 42 veckor av ett och samma arbetsår. De sakkunniga

ha emellertid utgått från att för tjänstgöring utöver visst antal veckor för

år (33 V, vid enbart vinterkurs men eljest minst 36 V2) timlärararvode skulle

utgå.

I sitt utlåtande över betänkandet rörande övningslärarna erinrade statskontoret

i denna fråga om 1944 års riksdags beslut, att folkskollärare i

princip finge anses pliktiga att utan särskild kompensation underkasta sig

av behovet påkallad avkortning av ferierna. I anslutning härtill framhöll

statskontoret, att det syntes rimligt, att övningslärarna underkastade sig den

förlängning av den årliga lästiden, som kunde förekomma vid fyllnadstjänstgöringens

skola. Denna uppfattning delades av föredragande departementschefen

(prop. 1948: 136 s. 14) och erinran häremot gjordes icke av

riksdagen. Det torde vara synnerligen angeläget, att berörda princip klart

fastslås även i fråga om andra kategorier lärare, så att icke olikheter beträffande

läsårets längd tages till intäkt för skiljaktigheter i löneställning mellan

eljest jämförbara lärare eller ock för ökade" löneförmåner i samband

med eventuell förlängning av läsåret.

Vid folkhögskolorna — där bl. a. med hänsyn till undervisningens anordnande

större förutsättningar för eu kontinuerlig tjänstgöring borde vara

för handen än vid folkskolor och läroverk med deras terminsbundna undervisning

— bör såväl en minimi- som en maximigräns bestämmas för lärarnas

tjänstgöringsskyldighet. Härigenom skapas möjligheter till en ur skälighetssynpunkt

bättre överensstämmelse mellan lärare vid folkhögskola

och lantbruksundervisningsanstalt. Det kan nämligen icke anses tillfredsställande,

att omfattningen av full tjänstgöring för folkhögskolans lärare

bestämmes till ett sådant mindre antal timmar, att betydande ökning av

löneförmånerna kan vinnas i form av timarvode, medan motsvarande möjligheter

icke stå till buds för lantbruksundervisningsanstalternas lärare,

vilka under hela året äro bundna vid tjänstgöring vid skola, hushållningssällskap

eller annan institution.

Beträffande frågan om sättet för bestämmandet av minimi- och maximitjänstgöringen

vid folkhögskola håller statskontoret före, att den enda framkomliga

vägen torde vara att fastställa ett totalt antal undervisningstimmar

för år. Detta bör dock icke leda till ändring i den föreskrivna maximitjänstgöringen

för vecka 28 timmar.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kanyl. Maj:ts proposition nr 235.

Vad angår den årliga minimitjänstgöringsskyldigheten synes denna kunna

bestämmas i huvudsaklig anslutning till vad de sakkunniga föreslagit beträffande

full tjänstgöring. På av de sakkunniga anförda skäl anser sig

statskontoret således kunna godtaga en undervisningsskyldighet per vecka

av 24—28 timmar med en medeltjänstgöring av 26 veckotimmar. Däremot

ha särskilda skäl icke förebragts för förslaget att räkna läsåret till allenast

34 veckor. Erinras må, att till grundval för fastställandet av timlärararvodena

lagts en årlig lästid av 35 veckor, och någon anledning att beträffande

folkhögskolorna välja annan beräkningsgrund föreligger enligt statskontorets

mening icke. Ämbetsverket får alltså förorda, att läsåret skall anses

omfatta 35 veckor eller (35 X 7 =) 245 dagar, och att minimiantalet undervisningstimmar

för läsår fastställes till (26 X 35 =) 910 timmar.

Spörsmålet om den maximitjänstgöringsskyldighet, som bör åvila folkhögskolans

ämneslärare, är mera svårlöst. Erinras må, att de sakkunniga

dragit en gräns vid 42 veckor, utöver vilken tid de ansett, att lärarna icke

skulle vara skyldiga att åtaga sig tjänstgöring eller — vid lantbruksundervisningsanstalt

— fyllnadstjänstgöring på annat håll än vid den egna skolan.

Sagda antal veckor är visserligen mindre än vid andra yrkesundervisningsanstalter

men synes dock kunna godtagas med hänsyn till förevarande

skolors särställning ävensom till att antalet skall läggas till grund för beräkning

av ett effektivt antal undervisningstimmar. Den genomsnittliga

maximala undervisningsskyldigheten skulle vid sådant förhållande kunna

fastställas till 26 veckotimmar under 42 veckor eller till 1 092 timmar för

år. Vid annan kurs än vinterkurs hör således av ämneslärare kunna uttagas

en undervisningsskyldighet, motsvarande skillnaden mellan 1 092 timmar

för år och det antal timmar, som — beräknat efter 26 veckotimmar — belöper

på respektive vinterkurs.

Vad sålunda anförts om tjänstgöringsskyldigheten hör enligt statskontorets

mening gälla icke blott ordinarie utan även extra ordinarie och extra

ämneslärare. Det kan nämligen icke anses tillfredsställande, att dessa lärare

— som vid full tjänstgöring under en vinterkurs skulle tillförsäkras förutom

minst 65 procent av full lön, sjukvårdsförmåner och pensionsrätt för

helt år — likväl icke skulle vara skyldiga att åtaga sig den undervisning,

som eventuellt kan beredas dem vid annan kurs. Enligt statskontorets mening

bör de sakkunnigas förslag till löneförmåner för extra ordinarie och

extra ämneslärare godtagas allenast under förutsättning, att bestämmelser

meddelas om skyldighet för dem att åtaga sig undervisning även vid andra

kurser än vinterkurs.

Skolöverstyrelsen har icke haft något att erinra mot förslaget, att vinterkurserna

vid folkhögskola med sommarkurs skulle ökas från 21 till 22

veckor, vilket ur pedagogisk synpunkt innebure en fördel. Att undervisning

vid fortsättningskurser skall kunna inräknas i tjänsten, anser överstyrelsen

vara lämpligt, då dessa kurser numera regelbundet förekomma

vid flera skolor.

Även förslaget, att undervisning vid s. k. folkbildningskurser skall få

inräknas i tjänsten, har tillstyrkts av överstyrelsen, som i anslutning därtill

bl. a. anfört följande.

Till folkbildningskurser utgå för närvarande statsbidrag enligt 16—20 §§

kungörelsen 1947: 508. Statsbidraget utgår till folkbildningsförbund, som

ha till uppgift att på olika platser inom ett större område (län, landstingsområde,

landskap) anordna dylika kurser. Längre folkbildningskurs skall i

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 235.

37

regel omfatta minst 30 undervisningstimmar, fördelade på minst tre veckor

med minst 6 undervisningstimmar i veckan i form av föreläsningar, övningar

och studiecirkelarbete, därav sammanlagt minst 10 timmar föreläsningar.

Ämneskurs skall i regel omfatta minst 10 och högst 20 undervisningstimmar

med minst 5 timmar i veckan under kurstiden.

Folkbildningskurserna pågå i regel under eftermiddagar och kvällar. De

förläggas till olika platser och endast ett mindre antal förlägges till folkhögskolor.

På grund av kursernas uppläggning torde för vissa delar av kurserna

ofta behöva anlitas andra än lärare från folkhögskola. Omfattningen

av den fyllnadstjänstgöring vid folkbildningskurser, som kan inräknas i

folkhögskolornas ämneslärartjänster, torde därför åtminstone till en början

icke bliva så stor. Enligt överstyrelsens mening är det önskvärt, att folkbildningskurser

i ökad utsträckning förläggas till folkhögskolor och att folkhögskolans

lärare medverka i dessa, även då kurserna äro förlagda till

annan plats än folkhögskola. Detta kommer att bli av värde såväl för folkhögskolan

som för folkbildningsarbetet i övrigt. I vad på överstyrelsen ankommer,

ämnar överstyrelsen söka främja en sådan utveckling.

Om tjänstgöring vid folkbildningskurs skall inräknas i tjänsten, erfordras

enligt skolöverstyrelsens mening kompletterande bestämmelser. För sådan

undervisning borde statsbidrag från folkbildningsanslaget ej utgå, då

lärarlönen täcktes genom statsbidrag i annan ordning. Läraren borde, om

rese- och traktamentsersättning utginge, kunna åläggas tjänstgöra vid folkbildningskurs,

som förlagts å annan plats än folkhögskolan. Det borde ankomma

på folkbildningsförbunden att i samråd med folkhögskolan bestämma,

om och i vad mån folkhögskolans lärare skulle anlitas vid dessa

kurser. Härvid borde en föreläsningstimme i lönehänseende jämställas med

två undervisningstimmar.

I fråga om undervisningsskyldigheten har skolöverstyrelsen konstaterat,

att den föreslagna bestämmelsen, att vissa timmar studiecirkelarbete finge

inräknas i undervisningsskyldigheten och statsbidrag utgå därför, innebure

en viss jämkning till lärarnas förmån. I flera yttranden från folkhögskolorna

hade emellertid uttalats, att timtalen för undervisningsskyldigheten

borde sänkas. Enligt överstyrelsens mening talade vissa skäl för denna

ståndpunkt. Särskilt borde framhållas, att det i regel vore fråga om internat,

där lärarna i stor utsträckning måste ägna sig åt eleverna, även då

lektioner icke påginge, samt att undervisningen i viss utsträckning skedde

i föreläsningsform, vilket krävde ett avsevärt förberedelsearbete från lärarnas

sida. En del av undervisningen vore dock av elementär art, och viss hänsyn

borde tagas till atl lärarnas tjänstgöringstid i veckor under ett år vanligen

vore lägre än vid andra skolformer. Därtill kommc, att undervisningsskyldigheten

under sommarkurserna vore lägre. Med hänsyn härtill vore

överstyrelsen icke beredd att förorda eu ändring av den föreslagna undervisningsskyldigheten

under vinter- och sommarkurser.

Däremot har överstyrelsen förordat att vid fastställande av antalet ämneslärartjänster,

för vilka statsbidrag må utgå, för varje tjänst beräknas

25 timmar i veckan i stället för 2<> timmar, såsom de sakkunniga föreslagit.

Skolorna skulle i så fall få större möjligheter atl nedsätta undervisningsskyldigheten,

där så erfordrades.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 235-

Lärarföreningen har i sitt yttrande till skolöverstyrelsen anfört betänkligheter

mot förslaget, att för enbart vinterkurs anställd ordinarie ämneslärare

skall kunna åläggas att tjänstgöra under sommarkurs samt statsunderstödd

fortsättningskurs och folkbildningskurs vid skolan. Då överstyrelsen

tillagts befogenhet att pröva tveksamma sådana fall, har överstyrelsen

för sin del tillstyrkt förslaget.

Löneställningen.

Tidigare förslag m. m.

Vid folkhögskolan äro de formella kraven på ämneslärarnas kompetens

ej närmare reglerade. Lärarna ha oavsett utbildning erhållit inbördes samma

löneställning. Frågan om en differentiering har emellertid behandlats i

vissa av de tidigare framlagda löneregleringsförslagen. Här må blott erinras

om följande uttalande av skolöverstyrelsen år 1938.

Filosofisk ämbetsexamen hade tillkommit med tanke på läroverkens behov.

För folkhögskolan viktiga ämnen, exempelvis nationalekonomi, inginge

ej i ämneskombinationerna för denna examen. Filosofisk ämbetsexamen i

och för sig utgjorde sålunda ingen garanti för reell kompetens till en folkhögskollärarbefattning.

Alldeles analogt vore förhållandet med provåret.

Detta gåve utbildning och erfarenhet rörande undervisningsmetoderna vid

läroverk och med dem närmast jämförbara läroanstalter. Men då metoderna

i stor utsträckning måste vara helt andra vid folkhögskolan, vore den direkta

nyttan för en folkhögskollärare av att genomgå provår inte så stor.

En särskild praktisk lärarkurs för blivande folkhögskollärare vore i själva

verket synnerligen motiverad. Om det förslag till behörighetsprövning av

icke fast anställda ämneslärare, vilket överstyrelsen framlade, vunne beaktande

och de extra ordinarie lärarnas ekonomiska villkor gjordes likvärdiga

vid folkhögskola och läroverk, torde en förstärkt kompetens för folkhögskolornas

lärare, i den mån en sådan vore behövlig, utan svårighet

kunna genomföras.

Angående den utbildning, som innehades av de under arbetsåret 1946/47

tjänstgörande rektorerna och lärarna, ha de sakkunniga inhämtat vissa

uppgifter, vilka redovisas å s. 47 i betänkandet. Av dessa uppgifter framgår,

att av 67 rektorer 32 (därav 5 med provår) voro filosofie doktorer, filosofie

licentiater eller filosofie magistrar, 33 (därav 1 med provår) innehade

annan akademisk examen, 1 innehade folkskollärar- och gymnastikdirektörsexamina

samt 1 enbart gymnastikdirektörsexamen. Av 245 ämneslärare

(fasta/extra ordinarie och vikarierande) voro 108 (därav 7 med provår)

filosofie doktorer, filosofie licentiater eller filosofie magistrar. 111 (därav

1 med provår) innehade annan akademisk examen. Av resterande 26

lärare hade 8 endast studentexamen, 4 folkskollärarexamen, 8 gymnastikdirektörsexamen,

2 examen från högre lärarinneseminarium, 2 sjökaptensexamen

och 1 högre musiklärarexamen, varjämte 1 genomgått baptistsamfundets

fyraåriga seminarium.

Vid lönesättningen för folkhögskolans lärare har, såsom tidigare nämnts,

eftersträvats likställighet med realskolans lärare och rektorer. Skälen för

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 235-

en sådan likställighet sammanfattades i ett särskilt yttrande till 1928 års

lönekommittéls betänkande av dåvarande folkhögskolinspektören på följande

sätt.

En folkhögskollärare hade att undervisa elever av vuxen ålder, de flesta

visserligen utan annan föregående utbildning än den folkskolan kunnat

skänka, men i övrigt på de mest olika stadier i fråga om förkunskaper och

vana vid studier. Vid andra årskursen förekomme ganska många elever,

som avlagt realexamen eller erhållit liknande förkunskaper. Olikheterna

i elevernas förutbildning nödvändiggjorde en långt utsträckt individuell

handledning av dessa. Läraren måste använda och behärska de mest olika

läroformer: vanliga frågelektioner, föredrag, studiecirkelarbete. Hans göromål

vore ej avslutade med timmarna å schemat och förberedelser till dessa.

Det ställdes i allmänhet fordran på honom att medverka vid elevernas fria

arbete, och ofta hade han att utom timmarna ge enskild handledning åt

elever, som behövde sådan. Det vore allmän praxis vid folkhögskolorna,

att ingen betalning erlades för enskilda lektioner; något tillfälle till extra

förtjänster på sådana hade han alltså icke. Därtill komme medverkan vid

de ofta förekommande aftonsamkvämen samt, därest han hade sin bostad

på skolan, tillsyn över där boende elever. Ferierna vid folkhögskolor vore

visserligen längre än vid realskolan, men fördelade på ett sätt, som ingalunda

vore till lärarnas förmån. Vid 34 veckors tjänstgöring hade läraren

2—3 veckors ledighet vid julen, ytterligare 1—2 veckor i slutet av april

och den egentliga ferien först under senhösten.

Beträffande tidigare förslag om löneställningen för de olika befattningarna

vid folkhögskolorna må här erinras om följande.

Skolöverstyrelsen framhöll i sitt förslag år 1926, att vid löneplaceringen

hänsyn borde tagas till den synnerligen omfattande representationsskyldighet,

som åvilade varje folkhögs koleföreståndare, samt den

högst olika arbetsbördan för föreståndare vid olika skolor, överstyrelsen

föreslog att manliga föreståndare skulle placeras i dåvarande lönegraderna

27, 24 och 23 allt efter som folkhögskolan omfattade huvudkurs och fristående

kvinnlig kurs, huvudkurs med både manlig och kvinnlig avdelning

respektive huvudkurs med en undervisningsavdelning.

1928 års lönekommitté föreslog dåvarande lönegraderna 27, 25 och 23,

dock med omedelbar placering i slutlöneklassen.

Enligt skolöverstyrelsens förslag år 1938 borde föreståndarna under benämning

rektorer allt efter läsårets längd om 38, 34, 30 och 26 veckor

hänföras till dåvarande lönegraderna 28, 27, 26 resp. 25, envar omfattande

fyra löneklasser. Till stöd för detta förslag anförde överstyrelsen i huvudsak

följande.

Resultatet av arbetet vid en folkhögskola vore i långt högre grad än vid

andra läroanstalter beroende av föreståndarens person. Vidare måste beaktas,

att en synnerligen viktig del av föreståndarens verksamhet fölle mellan

kurserna, t. ex. elevrekryteringen. Därest de kortare kurser, som överstyrelsen

föreslogc, komme till stånd, torde deras värde och betydelse i hög grad

bli beroende av föreståndarnas intresse, omtanke och organisationsförmåga.

De torde för en föreståndare innebära väl så mycket arbete som eu kvinnlig

kurs av vanlig typ. Flertalet skolor hade tillerkänt föreståndarna stundom

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 235-

mycket avsevärda lönetillägg, vid vissa skolor 1 000 å 2 000 kronor. Dessutom

åtnjöte föreståndarna i regel utom bostad med bränsle andra ekonomiskt

värdefulla naturaförmåner, såsom fritt lyse, trädgård etc. Den lönestandard,

som föreståndarna faktiskt innehaft/hade man att tacka för att

föreståndarbefattningarna kunnat rekryteras på ett så tillfredsställande sätt,

som skett.

Beträffande ämneslärarna föreslog skolöverstyrelsen år 1926, att

manlig ämneslärare med fast anställning skulle tillhöra dåvarande lönegrad

23 vid tjänstgöring både vid huvudkurs och fristående kvinnlig kurs samt

lönegrad 20 vid tjänstgöring endast under huvudkurs. För kvinnlig sådan

lärare borde gälla lönegrad 20 respektive 17. För bostad jämte bränsle

skulle avdrag å lönen ske.

1928 års lönekommitté föreslog, att lön för ämneslärare med fast anställning

för såväl huvudkurs som kvinnlig kurs skulle beräknas för 37

veckor och lön för ämneslärare med fast anställning för endast huvudkurs

för 24 veckor. För varje över- eller understigande vecka borde tillägg eller

avdrag ske med y37 respektive 1/2i av årslönen. Kommittén förordade dåvarande

22 lönegraden för manlig lärare med tjänstgöring både vid huvudkurs

och kvinnlig kurs, 19 lönegraden för kvinnlig sådan lärare, samt

19 respektive 16 lönegraden för lärare vid endast huvudkurs.

I skolöverstyrelsens förslag år 1938 uttalades, att vid beaktande av olika

på frågan inverkande faktorer överstyrelsen kommit till den övertygelsen,

att en lägre lönegrad än 23 icke kunde komma i fråga för ämneslärare med

fast anställning vid folkhögskola med 38 veckors årlig lästid. För varje

period av 4 veckor, varmed lästiden understege 38 veckor, borde läraren

placeras en lönegrad lägre än lönegrad 23.

För lönegrad 23 talade också angelägenheten av att lärartjänsterna vid

folkhögskolorna avlönades på ett sådant sätt, att de icke bleve genomgångsplatser

till adjunktstjänster vid läroverken. Även med den föreslagna placeringen

finge man icke bortse ifrån, alt adjunktstjänsterna i flera avseenden

måste vara mera lockande, särskilt i beaktande av anställningens fastare

karaktär samt att läroverken vore förlagda till städer eller större samhällen.

Någon kategoriklyvning beträffande ämneslärare med fast anställning med

hänsyn till deras olika utbildning kunde överstyrelsen icke förorda. Lönerna

föresloges dyrortsgrupperade enligt samma grunder som i det statliga lönesystemet.

Vid vissa skolor tillkomme dessutom kallortstillägg.

För bostad och bränsle skulle avdrag ske å lönen.

Undervisningsväsendets lönenämnd erinrade i sitt yttrande över skolöverstyrelsens

förslag av 1938 om enhetlig lönegradsplacering oavsett kompetensen,

att icke adjunktsbehörig adjunkt vid samrealskola, som ombildats från

kommunal mellanskola, placerats i 22 lönegraden samt att ämneslärarinna

vid allmänt läroverk, vilken åtminstone måste ha genomgått treårig kurs

vid högre lärarinneseminariet, placerats i 21 lönegraden.

Extra lärare och extra ordinarie lärare skulle enligt

skolöverstyrelsens förslag år 1938 kunna anställas endast vid huvudkurs,

alltså för någon av följande tider: 22, 26, 30, 34 eller 38 veckor. Av dessa

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 23ö
-

41

kurstyper syntes dock av de tre sistnämnda troligen knappast någon komma

i fråga. Vid en kurstid om 22 veckor föreslogs lönegrad 17 för extra ordinarie

och lönegrad 16 för extra lärare. För varje ökning av kurstiden med

4 veckor föreslogs en höjning av lönegradsplaceringen med en lönegrad. I

anslutning härtill anförde överstyrelsen följande.

Bortsett från föreståndarna hade nära hälften av de ämneslärare, som

verkade vid folkhögskolor, icke kunnat tillförsäkras fast anställning. De

icke fast anställda ämneslärarnas ställning utgjorde ett problem av stor

räckvidd för folkhögskolorna, alldenstund rekryteringen av de fast anställda

ämneslärarna så gott som undantagslöst skedde från denna kår. Då en

lärare vunnit anställning som extra ordinarie vid en folkhögskola stannade

han oftast inom denna skolform, till dess han där kunde vinna fast anställning.

Enär ingen praktisk lärarutbildning funnes anordnad för blivande lärare

vid folkhögskola, finge tjänstgöringen som extra ordinarie ersätta dylik

utbildning. Undervisningsmetoderna vid folkhögskolan vore i stor utsträckning

helt olika dem vid läroverken. Även en rik erfarenhet från

folkhögskolan kunde alltså icke utan vidare utnyttjas vid övergång till läroverk,

och därför betänkte sig en lärare många gånger, innan han sökte

över från folkhögskola till läroverk, även om detta eljest med hänsyn till

ämneskombination och annat kunde låta sig göra.

De sakkunniga.

En tillämpning av det statliga lönesystemet förutsätter, alt befattningshavarna

placeras i lönegrader och att lönen blir dyrortsgraderad. De sakkunniga

ha förklarat sig anse, alt lönegraden bör bestämmas med hänsyn

till befattningar, vilka anses vara förenade med full tjänstgöring. Då vid

folkhögskolorna många befattningshavare hade mindre än full tjänstgöring

för år räknat, borde för dem den för lönegraden gällande lönen reduceras.

Folkhögskolans rektorer och fast anställda ämneslärare hade i tidigare förslag

till löneregleringar ansetts i princip böra i lönehänseende jämställas

med realskolans rektorer och ordinarie adjunkter. Vid 1942 års lönereglering

tillförsäkrades rektorer och ämneslärare, fast anställda vid vinteroch

sommarkurs, löneförmåner, som inklusive samtliga ålderstillägg och

värdet av naturaförmåner voro något lägre än lönen till rektor vid realskola

tillhörande den lägsta lönegruppen respektive slutlönen för ordinarie adjunkt.

Jämställdheten med realskolans motsvarande befattningshavare borde

enligt de sakkunnigas mening alltjämt i princip bibehållas. Beträffande

de särskilda tjänsterna föreslå de sakkunniga placering i lönegrad Ca 31

för rektor samt i Ca 26, Ce 24 och Cg 21 för ordinarie, extra ordinarie resp.

extra ämneslärare. Till stöd för dessa förslag ha de sakkunniga anfört i

huvudsak följande.

Rektor vid folkhögskola bör placeras i lönegrad med beteckningen Ca.

För närvarande ha samtliga rektorer vid folkhögskolor med vinter- och

sommarkurs enhetlig lön oavsett skolans storlek. De sakkunniga förorda,

att denna enhetlighet i lönehänseende bibehålies. Samma lönegrad bör även

gälla för rektor vid folkhögskola med enbart vinterkurs, men lönen bör där

reduceras. I de minsta realskolorna tillhöra rektorerna lönegrad Cb 7 och

lön utgår enligt löneklass 33. Enligt de sakkunnigas mening böra folkhög
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

skolerektorerna ha en något förmånligare löneställning än rektorerna vid

de minsta realskolorna. Jämväl med hänsyn till betydelsen av att kunna till

folkhögskolorna förvärva goda skolledare, förorda de sakkunniga, att rektor

vid folkhögskola placeras i lönegrad Ca 31, omfattande löneklasserna

31—34,

Ordinarie ämneslärare vid folkhögskola bör liksom ordinarie

adjunkt vid realskola tillhöra lönegrad Ca 26.

Anställning som extra ordinarie ämneslärare vid folkhögskola

bör liksom hittills icke vara knuten till särskilda extra ordinarie

tjänster. Emellertid böra villkoren för extra ordinarie anställning närmare

regleras i anslutning till vad som gäller vid folkskolan och vid läroverken

in. fl. skolformer. Den behörighetsprövning för fast anställning, som nu kan

ske enligt 18 § i gällande folkhögskolestadga utan samband med tjänstetillsättning,

bör ersättas av en motsvarande prövning för rätt till extra ordinarie

anställning. Innan skolöverstyrelsen meddelat sådan behörighet, bör

ämneslärare endast kunna anställas som extra eller som timlärare vid folkhögskola.

Behörighetsvillkoren för extra ordinarie ämneslärare böra vara desamma

som för ordinarie ämneslärare. Sålunda bör fordras akademiska studier

eller motsvarande utbildning samt full, oförvitlig tjänstgöring som ämneslärare

minst 42 veckor under vinterkurs eller minst 20 veckor under vinterkurs

och minst 36 veckor vid annan läroanstalt under offentlig kontroll.

Innan skolöverstyrelsen förklarar ämneslärare behörig som extra ordinarie,

hör överstyrelsen pröva såväl hans formella meriter som hans allmänna

lämplighet som ämneslärare vid folkhögskola. Med ett dylikt prövningsförfarande

bör för anställning som extra ordinarie ledigförklarande

av tjänst icke vara erforderligt.

Ämneslärare bör ej kunna anställas som extra ordinarie vid kortare tillfälliga

anställningar. Anställningstiden bör omfatta minst 20 veckor i följd,

d. v. s. en tid, som med en vecka understiger den kortaste liden, som kan

förekomma för vinterkurs. Avser förordnandet kortare tid, bör extra ordinarie

anställning ej kunna erhållas. Förlänges emellertid förordnandet, så

att det sammanlagt omfattar minst 20 veckor vid samma folkhögskola, bör

läraren anställas som extra ordinarie, vilken anställning bör räknas retroaktivt

från anställningens början. Äro villkoren för extra ordinarie anställning

uppfyllda, bör läraren äga rätt till sådan anställning. Liksom nu

bör extra ordinarie anställning ej avse tjänstgöring under sommarkurs, fortsättningskurs

eller folkbildningskurs. Dock bör extra ordinarie lärare, anställd

för hel vinterkurs, i fråga om sjukvårdsförmåner och pensionsrätt anses

vara anställd under hela det arbetsår, under vilket vinterkursen infaller.

Vid de allmänna läroverken in. fl. skolformer har från och med den 1

juli 1948 införts en befordringsgång Cg 21 under fyra terminer och därefter

Ce 21, som innehaves tills tjänst i Ce 24 erhålles. För extra ordinarie lärare

vid folkhögskola kan tjänstgöringen endast omfatta vinterkurs om i regel

22 eller 24 veckor. Då dessa lärare, såsom framgår av det följande, på grund

härav få vidkännas en betydande procentuell minskning i lönen enligt lönegraden,

förorda de sakkunniga, att extra ordinarie ämneslärare vid folkhögskola

efter behörighetsförklaring omedelbart hänföres till lönegraden

Ce 25.

Vikarierande ämneslärare vid folkhögskola böra ersättas av e xt r a ä mneslärare.

Såsom extra bör ämneslärare anställas vid förordnande med

full tjänstgöring dels innan han förklarats behörig som extra ordinarie, dels

ock vid förordnanden, som omfatta kortare tid än 20 veckor av vinterkurs.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235-

43

För sådan anställning bör dock dessutom fordras viss kompetens eller

behörighetsförklaring av skolöverstyrelsen. Vid folkhögskola kunna kraven

på lärarnas kompetens ej regleras på samma sätt som vid realskolan. Att

differentiera lönen med hänsyn till olika utbildning skulle medföra stora

svårigheter. De sakkunniga föreslå därför, att samtliga extra ämneslärare

med godtagbar utbildning hänföras till samma lönegrad som extra adjunkt

eller lönegrad Cg 21. Ämneslärare med full tjänstgöring, som ej kan anställas

som extra ordinarie eller extra, bör anställas som timlärare.

Beträffande timarvodena erinra de sakkunniga, att för ämneslärare

vid folkhögskola undervisningsskyldigheten under vinterkurs uppgår till

24—28 veckotimmar. Enligt de i kungörelsen 1947: 680 tillämpade principerna

skulle i sådant fall timarvode TB utgå, som för veckotimme och läsår

räknat utgjorde V=7 av årslönen till närmast motsvarande extra lärare i lägsta

löneklassen. Vid folkhögskolan vore emellertid kurstiderna olika långa. Ett

timarvode beräknat för veckotimme och läsår kunde knappast komma i

fråga. Liksom nu horde timarvode utgå med visst belopp för undervisningstiinme.

TB-arvode för undervisningstimme utgjorde enligt nämnda kungörelse

av årslönen i vederbörande löneklass. Då extra lärare skulle tillhöra

lönegrad Cg 21, borde alltså timarvodet beräknas efter löneklass 21 till timlärare,

som vore behörig till extra anställning. (I ortsgrupp 1 och 5 är timarvodet

TB 21 för undervisningstimme 8 kronor 60 öre respektive 10 kronor

25 öre. Det nuvarande timarvodet inklusive provisoriskt lönetillägg är

7 kronor 80 öre för undervisningstimme.) För andra timlärare borde arvodet

TB 18 gälla (timarvode 7 kronor 40 öre, resp. 8 kronor 80 öre). För

övertimmar, som ordinarie, extra ordinarie och extra ämneslärare samt rektor

fullgjorde i läroämnen, borde även gälla timarvode TB 21. Såsom skäl

härför anföra de sakkunniga.

Enligt kungörelsen 1948: 568 utgår från och med den 1 juli 1948 ett förhöjt

timarvode till vissa ordinarie och extra ordinarie lärare vid de högre

skolformerna för undervisning utöver full tjänstgöring å egen tjänst. Anledningen

till höjningen var lärarbristen och önskemålet att stimulera de

mest erfarna lärarna att åtaga sig övertimmar. Vid folkhögskolan åter

kommer timarvode att i stor utsträckning utgå till exempelvis extra ordinarie

lärare, som skulle kunna anställas endast för vinterkurs, för deras

tjänstgöring under sommarkurs. För dem kunna sådana övertimmar ej

anses ligga utöver full tjänstgöring. Det kan icke heller anses vara i folkhögskolans

intresse, att ordinarie och extra ordinarie lärare under vinterkurs

åtaga sig ett högre timtal än det, som gäller för tjänsten, då det för

skolans verksamhet är av vikt, att lärarna under lektionsfri tid i så stor

utsträckning som möjligt ägna sig åt eleverna. Dessutom föreslå de sakkunniga

en i förhållande till tjänstgöringens omfattning relativt hög lön.

Om lärarna erhölle ett förhöjt timarvode för övertimmar, skulle de vid eu

tjänstgöring, som motsvarade full tjänstgöring för adjunkt, erhålla avsevärt

större sammanlagda löneförmåner än denne. Av anförda skäl kunna

de sakkunniga ej förorda, att ett högre timarvode utgår för övertimmar,

som ordinarie och extra ordinarie ämneslärare fullgöra.

De sakkunniga ha därefter övergått till att behandla frågan, i vilka fall

full lön skall utgå till rektor och ämneslärare samt efter vilka grunder lönen

skall reduceras, da eu reducering hefinncs motiverad.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 235-

Rektor anställd vid skola med både vinter- och sommarkurs bör enligt

de sakkunnigas mening åtnjuta full lön enligt lönegrad Ca 31. Sådan rektor

hade visserligen lägre undervisningsskyldighet under sommarkurs än under

vinterkurs men rektorsgöromålen vid folkhögskola med både vinter- och

sommarkurs vore av den omfattning och betydelse, att detta finge anses

kompensera nämnda minskning i undervisningsskyldigheten. Vid 1942 års

lönereglering, utgjorde slutlönen jämte värdet av naturaförmåner för ifrågavarande

rektorer inemot 95 procent av lönen till realskolerektor i lägsta lönegrupp

och ortsgrupp B.

Rektor vid skola med enbart vinterkurs erhöll vid 1942 års lönereglering

eu slutlön, som jämte värdet av naturaförmåner utgjorde omkring 88 procent

av motsvarande löneförmåner till rektor vid skola med både vinteroch

sommarkurs. I fråga om begynnelselön var procenttalet lägre. Då fortsättningskurser

i allt större omfattning anordnas vid skolor med enbart vinterkurs,

bör enligt de sakkunnigas mening skillnaden i lön ej vara för stor.

De sakkunniga förorda, att rektor vid folkhögskola med enbart vinterkurs

erhåller 90 procent av lönen enligt lönegrad Ca 31. Skolöverstyrelsen borde

emellertid äga befogenhet medgiva, att sådan rektor skulle uppbära full lön

enligt lönegrad Ca 31, därest vinterkursen vid skolan vore avsevärt längre

än 24 veckor, eller vid skolan regelbundet anordnades fortsättnings- eller

folkbildningskurser av sådan längd, att den sammanlagda kurstiden bleve

minst 34 veckor.

För ämneslärare skulle enligt de sakkunnigas mening såsom full

tjänstgöring anses en undervisning, motsvarande 24—28 undervisningstimmar

i veckan under 34 veckor. De sakkunniga ha härvid gjort följande jämförelse

med undervisningsskyldigheten å realskolans lågstadium.

Vid realskolor omfattar läsåret 39 veckor med en undervisningsskyldighet

å lågstadiet av 24—30 veckotimmar. Som nämnts ha flera folkhögskolor

endast en vinterkurs om 24 veckor. Därest för full tjänstgöring krävdes

en tjänstgöring, som närmade sig den för realskolan gällande, skulle flertalet

ämneslärare vid folkhögskolan få nöja sig med avsevärt lägre lön än

adjunkt och deras eventuella möjligheter att under kursfri tid erhålla regelbundna

inkomster på annat håll torde ej kunna kompensera detta. Lönerna

vid folkhögskolorna böra emellertid fastställas till sådana belopp, att ämneslärare,

som även tjänstgör under sommarkurs, kommer i åtnjutande av

i stort sett samma löneförmåner som läroverksadjunkt. I annat fall äventyras

rekryteringen av lärare till folkhögskolan. Därtill kommer, att undervisningen

i allmänbildande ämnen för vuxna elever får anses vara mera

krävande än undervisningen inom realskolan, att det i regel är fråga om

internatskolor, vid vilka tjänstgöringen medför extra arbete för lärarna,

samt att ämneslärarna i stor utsträckning skola ägna tid åt eleverna även

under lektionsfri tid. Även med hänsyn till tjänstgöringens mera krävande

beskaffenhet bör alltså den sammanlagda tjänstgöringen vid folkhögskola

kunna vara lägre än vid realskola.

De sakkunniga ha vidare uttalat, att därest folkhögskolans lärare framdeles

skulle kunna beredas mera omfattande tjänstgöring än vad nu vore

tallet, tiden för full tjänstgöring borde kunna ökas. Därvid borde prövas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235■ 4o

i vad mån ökning borde kunna ske utan motsvarande höjning av löneförmånerna.

Vad angår lönens reducering vid mindre än full tjänstgöring ha de sakkunniga

framhållit, att om för ordinarie ämneslärare lönen reducerades i

samma proportion som tjänstgöringen, lönen skulle bli väl låg, särskilt vid

anställning för enbart vinterkurs. Rekryteringen till dessa tjänster skulle

i så fall äventyras. Den nuvarande reduktionen vore också avsevärt mindre.

Lönereduktionen borde dock vara så stor, att den motsvarade timarvodet

för det antal timmar, varmed lärarens tjänstgöring underskrede full tjänstgöring

under 34 veckor. I annat fall skulle för enbart vinterkurs anställd

ordinarie lärare, som mot timarvode tjänstgjorde under sommarkurs i samma

omfattning som ordinarie lärare, anställd för både vinter- och sommarkurs,

erhålla högre sammanlagd ersättning än denne.

Med denna utgångspunkt föreslå de sakkunniga följande beräkningssätt

för bestämmande av lönen till ordinarie ämneslärare.

Först beräknas timarvodet TB 21 i ortsgrupp 3 för det antal undervisningstimmar,

varmed lärarens undervisningsskyldighet understiger full

tjänstgöring. Denna antages därvid utgöra 26 veckotimmar under 34 veckor

eller 884 timmar. Därefter uträknas, huru många procent denna arvodessumma

utgör av medeltalet av årslönerna i lägsta och högsta löneklasserna

av lönegrad Ca 26 (26 och 29 löneklasserna). Det för läraren tillämpliga

procenttalet blir då 100 procent minskat med det enligt nyss angivna

grunder uträknade procenttalet. Då både timarvode och löneklasslön variera

med samma procenttal vid olika pristal, böra uträkningarna lämpligen

grunda sig på de grundbelopp, som angivas i statens löneplansförordning.

Medelårslönen i lönegrad Ca 26 blir då 11 484 kronor och timarvode TB 21

8 kronor 40 öre för timme.

De procenttal, som sålunda erhållas, framgå av följande uppställning

(vk = vinterkurs, sk = sommarkurs).

1

•■2

3

4

5

6

7

8

Tjänstgöringens omfattning

Summorna

i kol. 4

understiger

timtalet

884 med

Timarvode

å 8:40

för detta

timtal kr.

Medellön i Ca 26

kr 11 484

vk

veckor

vk

a

sk j S:a

ntal timmar

tim- arvode i

% härav

lärarlön

i %

liärav

22

572

270

842

42

353

3

97

21

546

270

816

68

571

5

95

24

624

—

624

260

2184

19

81

22

572

—

572

312

2 621

23

77

21

546

—

546

338

2 839

25

75

Timarvodet för en veckas full tjänstgöring är i runt tal (1,902=) 2 procent

av medellönen i lönegrad 26. De sakkunnigas beräkningar leda alltså

i stort sett till samma resultat som den av skolöverstyrelsen år 1938 ifrågasatta

tvåprocentregeln. Nämnda tvåprocentregel bör kunna tillämpas, då

vinterkurs omfattar annat antal veckor än som ovan nämnts. Därvid bör

lönen för lärare, som endast är anställd för vinterkurs, ökas med 2 procent

för varje vecka varmed tiden för vinterkurs överstiger 22 veckor. Omfattar

den t. ex. 27 eller 33 veckor, bör lönen kunna fastställas till 87 res
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Moj:ts proposition nr 235-

pektive 99 procent av löneklasslönen. Högre procenttal än 100 böra dock

icke lämpligen förekomma.

Till ordinarie ämneslärare skulle lönen liksom nu utgå med yu för varje

kalendermånad under året.

Anställning som extra ordinarie och extra ämneslärare

skulle endast kunna avse vinterkurs. Under erinran, att lön nu utgår för

varje anställningsdag med V147 eller yi08 av årslönen för vinterkurs om 21

respektive 24 veckor, föreslå de sakkunniga, att extra ordinarie och extra

lärare skola uppbära lön endast under kurstid och att lönen skall utgå i

form av läsårsdaglön. Härom anföra de sakkunniga.

Extra ordinarie och vikarierande lärare ha nu samma lön, medan extra

ordinarie och extra ämneslärare av de sakkunniga föreslås hänförda till

lönegraderna Ce 24 respektive Cg 21. Därest lönen för dem reduceras enligt

samma grund som för ordinarie ämneslärare, d. v. s. minskas med timarvodet

för det antal timmar, som fattas i full tjänstgöring, bli procenttalen

för dem betydligt lägre än för de ordinarie ämneslärarna. Detta gäller särskilt

i fråga om extra lärare, för vilka begynnelselönen utgår efter 21 löneklassen

eller samma löneklass, efter vilken timarvodet beräknas. För dem

skulle lönen bli i det närmaste proportionell med tjänstgöringens omfattning-

Extra lärare vid allmänna läroverk med flera läroanstalter erhålla

nu läsårsdaglön, som utgår med visst belopp för varje anställningsdag under

läsåret. Beloppet motsvarar årslönen i löneklassen delat med det antal

dagar läsåret anses omfatta. Då det skulle medföra avsevärda förenklingar,

förorda de sakkunniga att läsårsdaglön tillämpas icke blott för extra ämneslärare

utan även för extra ordinarie ämneslärare vid folkhögskolan. Här

bör läsårsdaglönen beräknas efter ett arbetsår av (34 X 7 =) 238 dagar.

Vid de allmänna läroverken in. fl. skolformer beräknas läsårsdaglön efter

ett läsår av 273 dagar och vid försvarets läroverk efter ett läsår av 225 dagar.

Lönereduktionen blir ganska stor, men detta skulle kunna anses kompenserat

av att de redan efter två vinterkurser skulle kunna placeras i lönegrad

Ce 24, medan denna lönegrad enligt den för läroverken föreslagna

befordringsgången skulle uppnås först efter fyra år. Läsårsdaglönen under

21 och 24 veckors vinterkurs skulle utgöra 61,8 respektive 70,6 procent avårslönen

i vederbörande löneklass, medan motsvarande tal för de ordinarie

ämneslärarna skulle utgöra 75 respektive 81 procent.

Läsårsdaglöner vid 238 dagars läsår inklusive nu gällande 12 % förhöjning

framgå av följande uppställning.

Löneklass

O

r t s g r u p

P

Löneklass

1 | 2

3

4

5

Läsårsdaglön kronor

21

34:10

35: 75

37:30

38:95

40: 60

21

22

36:15

37: 90

39:60

41:35

43: —

22

23

38: 25

40:10

41:90

43: 75

45:60

23

24

40: 50

42: 40

44:30

46: 25

48:15

24

25

43:15

45: 10

47: —

48: 90

50:80

25

26

45:85

47: 80

49: 70

51:65

53:55

26

27

48:75

50: 65

52: 60

54:50

56:40

27

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

47

Enligt de sakkunnigas förslag skulle löner till rektorer och ämneslärare

vid folkhögskolan i avrundade tal utgå med följande belopp i olika ortsgrupper

(inklusive 12 % höjning). Procenttalen ange lönens storlek i förhållande

till full lön i löneklassen.

Befattning

Löne-

Ort

s g r

upp

klass

%

1

2

3

4

5

Rektor, Ga 31

vinter- och sommarkurs:

begynnelselön.........................

31

100

14 340

14 796

15 252

15708

16 164

slutlön................................

34

100

16128

16 536

16 944

17352

17 760

vinterkurs:

begynnelselön.........................

31

90

12 906

13 316

13 727

14 137

14 548

slutlön................................

34

90

14 515

14 882

15 250

15 617

15 984

Ordinarie ämneslärare, Ca 26

vinterkurs om 22 veckor och

sommarkurs:

begvnnelselön.........................

26

97

10 581

11035

11477

11919

12 362

slutlön................................

29

97

12 594

13 037

13479

13 921

14 364

vinterkurs om 21 veckor och

sommarkurs:

begynnelselön.........................

26

95

10 363

10 807

11240

11674

12107

slutlön................................

29

95

12 335

12 768

13 201

13 634

14 068

vinterkurs om 24 veckor:

begynnelselön.........................

26

81

8 835

9 215

9 584

9 953

10 323

slutlön................................

29

81

10517

10 886

11256

11625

11994

vinterkurs om 22 veckor:

begynnelselön.........................

26

77

8 399

8 760

9111

9 462

9 813

slutlön................................

29

77

9 998

10349

10 700

11051

11402

vinterkurs om 21 veckor:

begynnelselön.........................

26

75

8181

8 532

8 874

9 216

9 558

slutlön................................

29

75

9 738

10 080

10 422

10 764

11106

Extra ordinarie ämneslärare, Ce 24

vinterkurs om 24 veckor:

begynnelselön.........................

24

70-6

6 804

7123

7 442

7 770

8 089

slutlön................................

27

70-6

8190

8 509

8 837

9156

9 475

vinterkurs om 22 veckor:

begynnelselön.........................

24

64-8

6 237

6 530

6 822

7123

7 415

slutlön................................

27

64-8

7 508

7 800

8100

8 393

8 686

vinterkurs om 21 veckor:

begynnelselön.........................

24

61-8

5 954

6 233

6 512

6 799

7 078

slutlön................................

27

61-8

7166

7 446

7 732

8 012

8 291

Extra ämneslärare, Cg 21

vinterkurs om 24 veckor:

begynnelselön.........................

21

70-6

5 729

6 006

6 266

6 544

6 821

slutlön................................

24

70-fi

6 804

7123

7 442

7 770

8 089

vinterkurs om 22 veckor:

begynnelselön.........................

21

64-8

5 251

5 506

5 744

5 998

6 252

slutlön................................

24

64-8

6 237

6 530

6 822

7123

7 415

vinterkurs om 21 veckor:

begvnnelselön.........................

21

61-8

5 013

5 255

5 483

5 726

5 968

slutlön................................

24

61-8

5 954

6 233

6 512

6 799

7 078

Antal folkhögskolor.........................

—

—

3

29

19

10

6

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

I följande uppställning redovisas den löneökning eller löneminskning,

som ett genomförande av de sakkunnigas förslag skulle medföra i ortsgrupp

2, dit ett betydande antal folkhögskolor hänföres. Jämförelsen har

verkställts mellan lön för kurstider av samma längd utom beträffande vinterkurs

om 22 veckor, där jämförelsen skett med nuvarande lön för vinterkurs

om 21 veckor.

1

Befattning

Löneökning ( + ) eller

löneminskning ( —) för år

Begynnelse-

lön

Slutlön

Rektor vid skola med

vinter- och sommarkurs......................

+ 1397

+ 1130

enbart vinterkurs.............................

+ 1885

+ 1443

Ordinarie ämneslärare anställd för

vinterkurs om 22 veckor och sommarkurs.................

+ 1427

+ 752

vinterkurs om 21 veckor och sommarkurs.................

+ 1199

+ 483

i vinterkurs om 24 veckor ..........................

+ 616

- 390

vinterkurs om 22 veckor.........................

+ 1093

+ 6

vinterkurs om 21 veckor............................

+ 865

- 263

Extra ordinarie ämneslärare anställd för

vinterkurs om 24 veckor..............................

+ 1039

+ 1605

vinterkurs om 22 veckor............................

+ 1075

+ 1525

vinterkurs om 21 veckor.........................

+ 778

+ 1171

Extra ämneslärare anställd för

vinterkurs om 24 veckor......................

+ 222

+ 519

vinterkurs om 22 veckor...........................

+ 368

+ 572

vinterkurs om 21 veckor..................................

+ 117

+ 275

De sakkunnigas förslag innebär alltså, att lönerna genomgående höjas

utom för ordinarie ämneslärare anställda för enbart vinterkurs om 21

eller 24 veckor, för vilka slutlönen skulle bli något lägre. I högre ortsgrupper

bortfaller emellertid denna löneminskning och ersättes av en löneökning.

Därtill kommer att hänsyn även bör tagas till de förmåner i övrigt,

som den föreslagna löneregleringen medför, t. ex. i fråga om lön vid tjänstledighet

och pensionsförmåner. Vissa övergångsbestämmelser till avlöningsreglementet

föreslås av de sakkunniga för att löneminskning skall undvikas.

De sakkunniga ha i detta sammanhang uttalat, att då de sakkunniga för

ordinarie ämneslärare verkställt reduktion av löneklasslönen efter en möjligast

förmånlig beräkningsgrund, nämligen med belopp motsvarande timarvode

för den tjänstgöring, som återstode för att full tjänstgöring skulle

uppnås, ansåge de sakkunniga det möta principiella betänkligheter att för

dessa lärarkategorier fastställa lönen till högre belopp än som föreslagits.

Yttrandena.

Statskontoret har framhållit, att de sakkunniga som motiv för f o 1 khögskolerektorernas

placering i lönegraden Ca 31 anfört betydelsen

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 235-

att kunna förvärva goda skolledare, varjämte dessa rektorer ansetts böra

ha en något förmånligare löneställning än rektorerna vid de minsta realskolorna.

Med anledning härav har statskontoret, som föreställt sig, att

önskemålet att förvärva goda skolledare icke vore mindre framträdande

vid andra skolformer, erinrat, att spörsmålet om ifrågasatt likställighet mellan

rektorer vid kommunala mellanskolor och realskolor genom utbyggnad

nedåt av antalet avlöningsgrupper för realskolorna enligt vad statskontoret

hade sig bekant skulle bli föremål för övervägande av de sakkunniga

(jfr prop. 1949: 55 s. 17—20). I avvaktan härpå kunde statskontoret icke

förorda högre löneställning för rektor vid folkhögskola än en lönegrad över

den lägsta för rektor vid kommunal mellanskola eller således Ca 30. Med

hänsyn till skolornas väsentligt olika storlek hyste emellertid statskontoret

den uppfattningen, att en differentiering av rektorsbefattningarna borde

ske, så att de mindre skolornas rektorer placerades i 28 lönegraden.

För de ordinarie ämneslärarna har statskontoret på i det följande

angivna grunder förordat en differentiering på lönegraderna Ca 26

och Ca 24.

Såväl vid realskolorna som vid kommunala mellanskolor och flickskolor

finnes en stor grupp lärare — ämneslärarna — vilka icke äga behörighet till

adjimktstjänst, och av denna anledning placerats i 24 lönegraden. Erinras

må i detta sammanhang, att lärarna vid högre folkskola icke kunna erhålla

26 lönegraden, även om de äro adjunktsbehöriga. Statskontoret, som måste

utgå från att det för folkhögskolornas del är av vikt, att vissa krav på behörighet

upprätthålles, kan icke förorda, att ordinarie lärare vid dessa skolor

placeras i 26 lönegraden utan hänsyn till lärarnas meriter. I analogi med

förhållandena vid realskolor och kommunala mellanskolor böra därför två

lönegrader — 24 och 26 lönegraden — tillämpas för ordinarie lärare vid

folkhögskola. Till den högre lönegraden bör hänföras lärare, vilken äger behörighet

till adjunktstjänst vid allmänt läroverk eller enligt skolöverstyrelsens

beprövande anses ha sådan utbildning och övriga meriter, att hån

under tjänstgöring vid folkhögskola i lönehänseende bör vara jämställd med

adjunktskompetent lärare.

I avvaktan på fastställandet av en definitiv befordringsgång för lärarpersonal

bör enligt statskontorets mening extra ordinarie ämneslär

a r e hänföras till lönegraden Ce 22 och extra ämneslärare till lönegraden

Cg 20. Härom har statskontoret anfört i huvudsak följande.

Som motiv för att skapa väsentligt förmånligare löneställning för folkhögskolans

än för läroverkens icke-ordinarie lärare kunna de begränsade möjligheterna

till tjänstgöring uppenbarligen icke tillmätas någon avgörande

betydelse. Det bör understrykas, att kravet på akademiska meriter för folkhögskolans

lärarpersonal icke gäller särskild examen, samt att av lärarna

icke fordras genomgång av provår. Av nuvarande ämneslärare ha nära 30

procent enbart fil. kand.-examen. I analogi med vad som förordats beträffande

folkhögskolornas ordinarie ämneslärare borde egentligen en differentiering

i lönehänseende ske även av de icke-ordinarie lärarna. Det torde

emellertid vara angeläget alt i avvaktan på fastställandet av en definitiv befordringsgång

för lärarpersonal icke onödigtvis komplicera lönesystemet vid

ifrågavarande skolkategorier. Av denna anledning vill statskontoret icke

motsätta sig förslaget, att icke-ordinarie ämneslärare, som vunnit behörig4

Bihang till riksdagens protokoll 1050. 1 samt. Nr 235.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Mcij:ts proposition nr 235-

het såsom e. o., hänföras till en och samma lönegrad oavsett kompetens. Vid

valet av lönegrad bör hänsyn tagas såväl härtill som till angelägenheten att

icke skapa väsentligt förmånligare befordringsgrunder än vid andra skolformer.

Under beaktande av samtliga på frågan inverkande omständigheter har

statskontoret ansett sig böra föreslå, att e. o. ämneslärare hänföras till lönegraden

Ce 22. Extra lärare böra i anslutning härtill placeras i lönegrad

Cg 20. De sakkunnigas förslag att till grund för beräkning av tjänstetiden

för vinnande av behörighet som e. o. ämneslärare lägga antalet veckor under

vinterkurs synes knappast leda till ett tillfredsställande resultat med de

väsentliga variationerna i vinterkursernas omfattning. I stället bör fordras

full tjänstgöring antingen under två vinterkurser eller under en vinterkurs

tillsammans med 36 veckor vid annan läroanstalt under offentlig kontroll.

Statens lönenämnd har i fråga om rektorernas lönegradsplacering

framhållit, att vad angår de minsta folkhögskolorna Ca 31 måste betecknas

som en alltför hög placering. Å andra sidan funnes folkhögskolor av relativt

betydande omfattning, beträffande vilka rektor stjänster nas hänförande

till nämnda lönegrad icke syntes behöva föranleda några starkare betänkligheter.

I betraktande av skolornas mycket varierande storlek skulle i

själva verket en differentiering av rektorernas lönegradsplacering ha framstått

som en naturlig åtgärd. Då emellertid vissa praktiska olägenheter sannolikt

skulle vara förenade därmed —- bl. a. kunde differentieringen antagas

främja en på detta speciella område mindre önskvärd rörlighet mellan rektorstjänster

med lägre och högre placering — ansåge sig lönenämnden i likhet

med de sakkunniga böra förorda en enhetlig löneställning och ville fördenskull

icke motsätta sig rektorernas placering i lönegrad Ca 31.

I en reservation till lönenämndens utlåtande ha lönenämndens ordförande

Johnsson samt ledamöterna Almgren och Wahlmark förklarat sig anse,

att rektor vid folkhögskola med hänsyn i första hand till skolornas genomsnittliga

ringa storlek icke borde hänföras till högre lönegrad än Ca 30.

Vad angår de ordinarie ämneslärarna har lönenämnden efter

ingående överväganden stannat för att icke motsätta sig den föreslagna placeringen

i lönegrad Ca 26. Av vad lönenämnden i detta sammanhang anfört

må här återgivas följande.

Lönenämnden anser det vara en riktig princip, att lönegradsplaceringen

göres oberoende av tjänstgöringens omfattning. Den föreslagna metoden

för reduktion av lönen vid mindre än full tjänstgöring synes också i princip

kunna godtagas. Vad beträffar själva löneställningen, bör vid en jämförelse

mellan folkhögskolans ämneslärare och realskolans adjunkter klarläggas,

i vad mån likheter föreligga i fråga om tjänstgöringsskyldigheten,

tjänstgöringens art och de formella kompetenskraven.

Full tjänstgöring vid folkhögskola skall enligt förslaget anses utgöra

884 undervisningstimmar för år, motsvarande 26 veckotimmar under 34

veckor. Angivna veckotimtal representerar medeltjänstgöringen; den lägsta

undervisningsskyldigheten för vecka föreslås utgöra 24 timmar och den

högsta 28 timmar. Sistnämnda timtal är något lägre än den maximala undervisningsskyldigheten

för adjunkt, 30 veckotimmar. Skillnaden kan enligt

lönenämndens mening anses motiverad av de särskilda arbetsuppgifter,

delvis sammanhängande med folkhögskolornas karaktär av internat, vilka

åläggas lärarna vid dessa skolor (t. ex. studiehandledning, deltagande i

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235-

51

sainkväm och fester, tillsyn av elevhem). Vad angår antalet tjänstgöringsvcckör,

är detta visserligen mindre än det som innefattas i realskolornas

läsår, men enligt vad lönenämnden under hand inhämtat ha de sakkunniga

utgått från att den effektiva lästiden i båda fallen skall bli i stort sett

densamma. På grund av det anförda synes det berättigat att anse folkhögskolläraren

jämställd med adjunkten i fråga om tjänstgöringens omfattning

i sådana fall, då båda lärarna ha full tjänstgöring.

I fråga om tjänstgöringens art är att märka, att folkhögskolornas lärare

—• såsom nyss nämnts — utöver undervisningen i snävare bemärkelse ha

att fullgöra uppgifter, som icke förekomma vid realskolorna. Utan att söka

värdera dessa skiftande uppgifter torde man kunna konstatera, att vissa

av dem — liksom också det egentliga undervisningsarbetet vid sagda skolor

— förutsätta en bestämd inriktning av lärarens personlighet, vilken

måste präglas av ett levande intresse för människor, för folkbildning och

för sociala frågor. Beträffande undervisningen är att märka, att denna, som

avses för elever på ett genomsnittligt sett betydligt högre åldersstadium

än realskolans, delvis meddelas i form av föreläsningar. Någon jämförelse

avseende studiemålen torde, med hänsyn bl. a. till skolstyrelsernas frihet

att bestämma rörande ämnen och kursplaner samt till att folkhögskolorna

äro examensfria, knappast vara möjlig att företaga.

Några krav på viss examenskompetens äro icke avsedda att uppställas

beträffande folkhögskolans ämneslärare. Härvidlag föreligger en markerad

skillnad mellan folkhögskolans och realskolans lärare. Det skulle kunna

ifrågasättas, huruvida icke folkhögskollärarnas likställdhet i lönehänseende

med läroverksadjunkterna borde förutsätta, att av ordinarie ämneslärare

krävdes adjunktskompetens, d. v. s. filosofisk ämbetsexamen jämte

provår. Såsom skolöverstyrelsen framhöll i sitt löneregleringsförslag av år

1938, äro emellertid både den nämnda examen och provåret utformade

med hänsyn till läroverkens behov och garantera icke någon reell kompetens

till en folkhögskollärarbefattning. Krav på adjunktsbehörighet torde

därför icke böra uppställas såsom villkor för innehav av dylik befattning.

Detta oaktat skulle kunna göras gällande, att ämneslärare, som vore adjunktsbehörig

eller eljest avlagt viss examen, borde placeras i högre lönegrad

än lärare utan den ifrågavarande kompetensen. Lönenämnden kan

emellertid icke finna en sådan differentiering lämplig. Med hänsyn till den

särskilt stora betydelse, som för folkhögskollärarnas del måste tillmätas

den personliga fallenheten och erfarenheten — faktorer, på vilka examensbetyg

icke utgöra någon mätare — kan nämligen förutses, att differentieringen

i många fall skulle leda till reellt sett otillfredsställande resultat och

att dispensfrågor tämligen ofta skulle uppkomma.

Sammanfattningsvis finner lönenämnden, att jämställdhet kan sägas råda

mellan folkhögskollärare och adjunkter beträffande omfattningen av »full

tjänstgöring» men däremot icke i fråga om kompetenskrav och knappast

heller i fråga om tjänstgöringens art. Vid angivna förhållanden synes det

lönenämnden icke vara befogat att så oreserverat, som skett i betänkandet,

anknyta den förra gruppens lönegradsplacering till den, som gäller för

den senare. 1 varje fall hade en mera utförlig argumentering för de sakkunnigas

ståndpunktstagande varit påkallad. Även om lönenämnden således

finner vissa skäl tala för att folkhögskollärarna placeras något lägre

än adjunkterna, vill lönenämnden dock, med hänsyn till angelägenheten av

att undervisningen vid folkhögskolorna hålles på en hög nivå, icke motsätta

sig de sakkunnigas förslag i denna del.

Lönenämnden har i detta sammanhang ifrågasatt, (''in ordinarie anställning

bör få förekomma för vinlcrkurs av kortare varaktighet än ‘it veckor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 235-

och därvid erinrat, att statskontoret i yttrande över 1942 års löneregleringsförslag

för folkhögskolorna förordade, att fast anställning endast skulle

medgivas lärare med minst 24 veckors tjänstgöring. I proposition 1942:

274, s. 17, förklarade sig vederbörande departementschef — visserligen

utan att tillstyrka införandet av en sådan ordning — icke vilja bestrida, att

densamma skulle kunna genomföras utan svårare organisatoriska olägenheter.

Vad de sakkunniga föreslagit i fråga om löneställningen för extra ordinarie

och extra ämneslärare vid folkhögskola har lönenämnden

förklarat sig kunna biträda.

Skolöverstyrelsen har i huvudsak godtagit de sakkunnigas förslag i här

ifrågavarande delar.

Med anledning av att rektorn för Brunnsviks folkhögskola i yttrande till

skolöverstyrelsen förordat, att för behörighet som ämneslärare skulle fordras

akademisk examen liksom för andra motsvarande lärarkategorier, har överstyrelsen

framhållit, att de skiftande förhållandena vid folkhögskolorna

försvårade en närmare reglering av behörighetsvillkoren. Vid den prövning,

som överstyrelsen nu hade att verkställa, toges hänsyn icke blott till

akademiska meriter utan även till lärarnas allmänna lämplighet för undervisning

inom folkhögskolan. Denna friare prövning innebure ingalunda, att

kraven på folkhögskolans lärare vore lägre än vid andra skolformer. Om

behörighetsvillkoren närmare fixerades i författning och krav på akademiska

examina därvid fastställdes, skulle folkhögskolornas möjligheter att förvärva

för arbetet vid folkhögskolan lämpliga arbetskrafter beskäras. Dessutom

kunde fråga uppstå att differentiera lönegradsplaceringen med hänsyn

till lärarnas formella kompetens. En sådan utveckling skulle enligt

överstyrelsens mening vara till skada för folkhögskolan. Med hänsyn till

det anförda funne överstyrelsen det vara av stor betydelse, att de sakkunnigas

utformning av behörighetsvillkoren genomfördes.

Skolöverstyrelsen upplyser vidare, att de sakkunnigas förslag till lönegradsplacering

för rektorer och ämneslärare, varigenom de i princip ånyo

jämställts med motsvarande befattningshavare vid realskolorna, godtagits

av folkhögskolinspektören, lärarföreningen och flertalet skolor, som yttrat

sig. Rektorn vid Brunnsviks folkhögskola hade dock gjort invändningar

mot den förordade jämställdheten med realskolans lärare, eftersom dessa

enligt hans mening tillhörde de sämst avlönade statstjänstemännen med

motsvarande kompetens. Den allmänna lönenivån för folkhögskollärarna

bleve därför i lägsta laget. Ehuru de föreslagna lönerna enligt överstyrelsens

mening icke kunde anses höga, utan måste betraktas som ett minimikrav,

vore emellertid överstyrelsen i nuvarande läge icke beredd att förorda

en högre lönegradsplacering.

Överstyrelsen, som icke ansett sig böra ingå på en närmare prövning av

beräkningsgrunderna, har funnit de erhållna procenttalen för beräkning av

ordinarie ämneslärares lön lämpligt avvägda. Att läsårsdaglön skulle utgå

till extra ordinarie och extra ämneslärare, syntes överstyrelsen medföra en

behövlig förenkling av nuvarande beräkningssätt.

Skolöverstyrelsen har slutligen berört frågan om en ytterligare förlängning

av vinterkurs vid folkhögskola med såväl sådan kurs som sommarkurs

och därvid anfört följande.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235-

53

Den nu gällande differentieringen av vinterkursens längd vid skolor med

och utan sommarkurs beror i första hand på organisatoriska förhållanden

och svårigheten för många elever att vara borta från förvärvsarbete längre

tid. Där det är möjligt, bör emellertid vinterkursen helst omfatta 24 veckor

även vid skola med sommarkurs, överstyrelsen ämnar i sådana fall medgiva,

att statsbidrag må utgå till lärarlöner för hela denna kurstid. För en

lärare med tjänstgöringsskyldighet under vinterkurs om 24 veckor och under

sommarkurs bör i författning fastställas ett särskilt lönebelopp å 100

procent av löneklasslönen. Överstyrelsen anser det önskvärt, att någon kategori

ämneslärare kan erhålla full lön enligt löneklassen. Visserligen blir

löneökningen i förhållande till lön för vinterkurs om 33 veckor endast en

procent, men då ökningen med 2 procent för varje vecka är något mer än

som motsvarar de sakkunnigas beräkningar och den sammanlagda tjänstgöringen

kan anses motsvara den som förekommer vid realskolan, synes

lönen likväl i så fall bli avvägd till ett skäligt belopp.

Styrelsen för svenska landstingsförbundet har funnit förslaget om reglering

av anställnings- och avlöningsförhållandena för folkhögskolans lärare

i det stora hela tillfredsställande. Att i fråga om lönesättningen jämställdhet

med realskolans lärare eftersträvats vore riktigt, och styrelsen kunde

för sin del godtaga den föreslagna lönegradsplaceringen. De grunder, som

av sakkunniga föreslagits, för reducering av lönerna, i de fall full tjänstgöring

ej kunde erhållas, syntes, såvitt styrelsen kunde bedöma, i det stora

hela väl avvägda.

Föredraganden.

Vid folkhögskolorna finnas f. n. fast anställda ämneslärare samt extra

ordinarie och vikarierande ämneslärare. I betydande utsträckning meddelas

vidare undervisning i läroämnen av rektorer och timlärare. Fast anställning,

som även innehaves av rektorerna, innebär, att befattningshavaren

är anställd antingen tills vidare med minst fyra månaders uppsägning eller

för viss tid. Fast anställd rektor eller ämneslärare, som i tre på varandra

följande år fullgjort oförvitlig tjänstgöring i samma eller motsvarande befattning

vid folkhögskola, må dock ej skiljas från sin befattning, så länge

den kurs eller avdelning uppehälles, för vilken han är anställd vid skolan,

om han ej befinnes försumlig i tjänsten.

Enligt de sakkunnigas förslag skall den fasta anställningsformen för rektorer

och ämneslärare bibehållas oförändrad men i fortsättningen benämnas

ordinarie anställning. Den extra ordinarie anställningsformen, som f. n.

innebär anställning på viss tid, högst en lärokurs, eller tills vidare med tre

månaders ömsesidig uppsägningstid, skulle ändras i anslutning till den

extra ordinarie anställningsform som tillämpas vid folkskolan. Anställningsformen

vikarierande ämneslärare skulle ersättas av extra ämneslärare.

Anställning såsom timlärare skulle däremot förekomma även i fortsättningen.

Vad de sakkunniga sålunda föreslagit, har i huvudsak godtagits av remissmyndigheterna.

Skolöverstyrelsen har dock uttalat sig för ett närmare

övervägande av det av de sakkunniga berörda spörsmålet, huruvida icke

för rektorerna vid folkhögskolorna skulle kunna tillämpas den anställning

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 235-

med förordnande på viss tid, som användes exempelvis för rektorer vid de

statliga läroverken.

Med anledning av vad skolöverstyrelsen anfört vill jag erinra, att 1941

års lärarlönesakkunniga även ha i uppdrag att verkställa utredning angående

den i proposition 1949: 132 under punkt 3 berörda frågan om anställningsformen

för rektorer vid högre kommunala m. fl. skolor. De sakkunniga

synas härvid böra till förnyad prövning upptaga frågan om anställningsformen

för rektorerna vid folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna.

I avbidan på resultatet av denna utredning, som torde kunna föreligga

före utgången av detta år, synes beslut icke nu böra meddelas om

anställningsformen för rektorerna vid sistnämnda båda skolformer. Vad

de sakkunniga i övrigt anfört beträffande anställningsformerna för ämneslärarna

föranleder i detta sammanhang icke annan erinran från min

sida än att ordinarie lärare bör anställas tills vidare och att uppsägningstiden

för sådan lärare bör utsträckas till sex månader. Jag återkommer senare

till vissa spörsmål i fråga om de extra ordinarie och extra anställningsformerna.

Enligt det vid folkhögskolorna nu tillämpade lönesystemet gälla för olika

lärarkategorier — fast anställda, extra ordinarie och vikarierande ämneslärare

— särskilda grundlönebelopp, allteftersom vederbörande är anställd

för endast vinterkurs eller för vinter- och sommarkurs samt, i förstnämnda

fall, allteftersom vinterkursen omfattar minst 21, dock ej 24 veckor,

eller minst 24 veckor. För rektorerna är grundlönen högre vid skolor med

både vinter- och sommarkurs än vid de övriga skolorna. Undervisningsskyldigheten

uppgår under vinterkurs, för rektor till 18—22 och för ämneslärare

till 24—28 undervisningstimmar i veckan. Under sommarkurs, som

skall omfatta minst 13 veckor, är undervisningsskyldigheten icke reglerad

i stadgan. I allmänhet uttages under sommarkurs en betydligt lägre undervisningsskyldighet

än under vinterkurs.

Enligt de sakkunnigas nu föreliggande förslag skulle för ordinarie ämneslärare

lön utgå efter lönegrad Ca 26. Lönebeloppet skulle dock reduceras

efter vissa grunder, i den mån vederbörande ämneslärare icke anställes

för vad de sakkunniga avsett skola utgöra full tjänstgöring. De sakkunniga

föreslå i detta hänseende, att såsom full tjänstgöring för ämneslärare

— såväl ordinarie som icke-ordinarie —- skall anses en undervisningstid

av 34 veckor med för rektor 18—22 och för ämneslärare 24—28

undervisningstimmar i veckan. Angivna tjänstgöring skulle uttagas under

loppet av 42 veckor av arbetsåret, vilket enligt de sakkunnigas förslag skulle

omfatta tiden 1 oktober—30 september. I tjänstgöringen skulle ingå dels

undervisning vid en vinterkurs om normalt minst 22 veckors längd och med

en undervisningsskyldighet av nyss nämnd omfattning för rektor och ämneslärare,

dels ock undervisning vid sommarkurs, fortsättningskurs eller folkbildningskurs

om tillhopa 195 timmar för rektor och 270 timmar för ämneslärare.

För tjänstgöring utöver den fastställda skulle särskild ersättning

utgå i form av timarvode. De sakkunniga ha dock uttalat, att därest

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

55

folkhögskolans lärare framdeles skulle kunna beredas mera omfattande

tjänstgöring än vad nu vore fallet, tiden för full tjänstgöring borde kunna

ökas, varvid borde prövas, i vad mån ökning skulle kunna ske utan motsvarande

höjning av löneförmånerna.

De sakkunnigas förslag i här ifrågavarande delar har mött bestämda invändningar

från statskontorets sida men i övrigt godtagits av remissmyndigheterna.

Statskontoret har funnit det angeläget, att det i samband med

löneregleringen fastställes såväl en maximi- som en minimitjänstgöringsskyldighet

för ämneslärare och att ämneslärare med en tjänstgöringsskyldighet

inom de sålunda fastställda gränserna skulle äga uppbära full lön

utan vare sig tillägg eller avdrag å densamma. Såsom maximi- respektive

minimitjänstgöringsskyldighet föreslår statskontoret 1 092 och 910 undervisningstimmar

för arbetsår.

Strävandena att inordna folkhögskolans lärarpersonal under det statliga

lönesystemet ha hittills strandat bl. a. på svårigheten att på ett ''lämpligt

sätt bestämma lärarnas tjänstgöringsskyldighet. Även det av lärarlönesakkunniga

nu framlagda förslaget synes mig lida av vissa svagheter. För egen

del har jag funnit statskontorets förslag, enligt vilket tjänstgöringsskyldigheten

skulle fastställas till visst antal undervisningstimmar för arbetsår,

vara att föredraga. I varje fall anser jag lämpligt att vid avvägandet av löneställningen

beräkna undervisningsskyldigheten i form av ett visst antal undervisningstimmar

för arbetsår. Huruvida undervisningsskyldigheten även i

stadgan skall fastställas på samma sätt eller angivas omfatta tjänstgöring

under en vinterkurs jämte visst antal undervisningstimmar, är en fråga,

vartill ställning icke behöver tagas i detta sammanhang. Jag delar även

statskontorets uppfattning, att för full tjänstgöring bör fastställas såväl ett

minimi- som ett maximiantal undervisningstimmar.

För fastställandet av det minimiantal undervisningstimmar för år, som

skulle berättiga till full lön, synes till utgångspunkt böra tagas en tjänstgöringstid,

motsvarande summan av det föreslagna minimiantalet veckor i en

vinterkurs (22 veckor) och en sommarkurs (13 veckor), eller 35 veckor,

samt en undervisningsskyldighet av 24 undervisningstimmar i veckan, d. v. s.

den lägsta undervisningsskyldigheten under vinterkurs. Full tjänstgöring

skulle enligt detta beräkningssätt omfatta minst (35 X 24 =) 840 timmar.

Det maximiantal timmar, som skulle motsvara full tjänstgöring och som

skulle kunna uttagas utan att vederbörande lärare bleve berättigad till särskild

ersättning, synes böra bestämmas med utgångspunkt från en sammanlagd

tjänstgöringstid av tillhopa 35 veckor samt en undervisningsskyldighet

av 28 undervisningstimmar i veckan, d. v. s. den högsta undervisningsskyldigheten

under vinterkurs. Maximiantalet undervisningstimmar vid full

tjänstgöring skulle således komma alt uppgå till (35 X 28 =) 980 undervisningstimmar.

Det torde få förutsättas, alt tjänstgöringen normalt skall förläggas

inom högst 42 veckor av arbetsåret samt att undervisningen icke

skall omfatta mer än 28 timmar i veckan. Arbetsåret förutsättes enligt vad

de sakkunniga föreslagit i regel omfatta tiden 1 oktober—30 september.

.lag är medveten om att här angiven minimi- och maximi tjänstgörings
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 235-

skyldighet — 840 respektive 980 undervisningstimmar — kan förefalla låg.

Förslaget bör emellertid bedömas mot bakgrunden av de vid folkhögskolorna

rådande särskilda förhållandena. Vidare bör understrykas, att de angivna

antalen undervisningstimmar i så måtto äro nettotimantal, att vad som skall

förstås med undervisningstimme skall bestämmas i anslutning till stadgandet

i It § kungörelsen 1947 (nr 680) angående timarvoden till vissa lärare

vid civila och militära skolor. Detta innebär, att undervisningstimmar, som

kunna beräknas infalla under helgdagar, lov eller motsvarande ledighet,

icke skola beaktas. Vid en bruttoberäkning av antalet undervisningstimmar

borde till utgångspunkt tagas en tjänstgöringstid av 38 veckor, varigenom

minimi- respektive maximiantalet i stället skulle uppgå till (38 X 24 =)

912 och (38 X 28 =) 1 064.

Enligt min mening vore det önskvärt, att ordinarie ämneslärartjänster inrättades

vid folkhögskolorna endast i den mån de kunde förenas med full

tjänstgöring. Ett generellt krav härpå torde emellertid icke böra uppställas,

förrän organisatoriska förutsättningar föreligga för anställande av minst en

ordinarie heltidstjänstgörande lärare vid varje folkhögskola. Med hänsyn härtill

och då inom 1946 års skolkommission en särskild delegation f. n. är sys-- selsatt med att utreda folkhögskolans ställning m. m., torde nu förefintlig

möjlighet att anställa ordinarie lärare för enbart vinterkurs övergångsvis

böra bibehållas, i den mån Kungl. Maj :t så prövar erforderligt. Beträffande

den reducering av lön, som skall verkställas för sådan deltidsanställd

lärare, må erinras, att för annan deltidsanställd personal lönen i princip

reduceras i förhållande till avkortningen av tjänstgöringstiden. De skäl,

som föranlett mig att föreslå, att ordinarie anställning med reducerad tjänstgöring

övergångsvis skall bibehållas, synas mig emellertid motivera att reduceringen

av lönen må ske efter för läraren gynnsammare grunder. Såsom

norm för reduceringen av lönen synes böra gälla, att lönen minskas med

1 % för varje fullt tiotal undervisningstimmar, varmed lärarens tjänstgöring

under arbetsåret understiger 840.

Den skyldighet att åtaga sig undervisning mot timarvode, som enligt de

sakkunnigas förslag skulle under sommarkurs, fortsättningskurs eller folkbildningskurs

åligga ordinarie ämneslärare, vilkens anställning omfattar både

vinter- och sommarkurs, synes vid bifall till vad jag i det föregående förordat

beträffande minimi- och maximitjänstgöringsskyldighet ej erforderlig.

De sakkunniga ha även föreslagit, att ordinarie lärare, anställd endast

för vinterkurs, skulle vara skyldig att, då skolans styrelse så påfordrar,

mot timarvode meddela undervisning under sommar-, fortsättnings- eller

folkbiidningskurs i samma omfattning som ordinarie lärare, anställd för

både vinter- och sommarkurs. På lärarens begäran skulle dock frågan om

sådant åläggande kunna underställas skolöverstyrelsen för prövning och avgörande.

Med anledning härav vill jag framhålla, att i den mån sommar-,

fortsättnings- eller folkbildningskurs regelmässigt förekommer vid folkhögskola

ordinarie lärare icke bör anställas för enbart vinterkurs. Om däremot

vid skola med enbart vinterkurs annan kurs av nyss nämnt slag undantagsvis

skulle anordnas, synes vad de sakkunniga föreslagit böra tilläm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

pas med den jämkning, som föranledes av vad jag förordat beträffande

beräkningen av ordinarie ämneslärares undervisningsskyldighet. Tilläggsundervisning

bör icke uttagas till större timantal än att lärarens sammanlagda

tjänstgöring under året kommer att uppgå till 980 undervisningstimmar.

Förslaget, att ordinarie ämneslärare vid folkhögskola skulle placeras i

lönegraden Ca 26, har godtagits i samtliga yttranden. Statskontoret har dock

förordat en placering i lönegrad Ca 24 för icke-adjunktskompetenta lärare.

Det synes icke kunna bestridas, att en differentiering av folkhögskolans lärare

efter kompetens skulle ha visst fog för sig. Den vid läroverken stadgade

adjunktskompetensen torde dock icke vara lämplig som differentieringsgrund,

eftersom denna kompetens, innefattande bl. a. genomgånget

provär, i allmänhet icke torde utgöra någon särskild merit för den undervisningsform,

som tillämpas vid folkhögskolan. Enligt de sakkunnigas förslag

skulle för behörighet som ordinarie och extra ordinarie ämneslärare

fordras bl. a. att genom studier vid universitet eller högskola eller på annat

sätt ha förvärvat de insikter, som prövas nödiga för tjänstens rätta

skötande, samt att med goda vitsord ha tjänstgjort som lärare med full

tjänstgöring minst 42 veckor under vinterkurs vid statsunderstödd folkhögskola

eller minst 20 veckor under sådan kurs och minst 36 veckor vid annan

läroanstalt under offentlig kontroll. Skolöverstyrelsen skulle dock, där

giltiga skäl förelåge, äga medgiva undantag från angivna behörighetsvillkor.

Enligt min mening bör angivna minimitjänstgöring icke anses tillräcklig

för vinnande av behörighet till ordinarie ämneslärartjänst, om denna

placeras i så hög lönegrad som Ca 26. Med beaktande av att för anställning

som ordinarie adjunkt fordras filosofie magisterexamen jämte provår

samt minst två års lärartjänstgöring, synes i de fall då vederbörande lärare

avlagt akademisk examen (motsvarande), som innefattar ämnen av betydelse

för hans lärarverksamhet vid folkhögskola, kravet på viss tjänstgöringstid

böra utsträckas till fyra år. Lärare, som saknar akademisk examen (motsvarande),

torde icke böra beredas ordinarie anställning vid folkhögskola

i annan mån än skolöverstyrelsen med hänsyn till lång och välmeriterad

tjänstgöring beviljar dispens. Endast därest angivna behörighetskrav upprätthållas,

synes en placering i lönegrad Ca 26 för ordinarie ämneslärare

vid folkhögskola kunna godtagas. Särskilda övergångsbestämmelser torde

emellertid bli erforderliga för vid löneregleringens genomförande befintliga

ordinarie lärare, som sakna angiven kompetens.

Den av mig förordade metoden för beräkning av ordinarie ämneslärares

tjänstgöringsskyldighet är närmast motiverad av tekniska skäl. Dessa skäl

ha icke samma styrka, då det gäller att bestämma rektorernas undervisningsskyldighet.

Med hänsyn härtill ifrågasältes icke annan ändring i de

sakkunnigas förslag i denna del än att rektors tjänstgöringsskyldighet vid

sommar-, fortsättnings- eller folkbildningskurs bör höjas till 230 undervisningstimmar.

Då särskilda skäl föreligga, bör dock — såsom de sakkunniga

föreslagit — skolöverstyrelsen äga medgiva viss nedsättning av nämnda

timantal. Vad angår rektorernas löneförmåner må erinras, att jag i det före
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

gående uttalat, att med ett ställningstagande till anställningsformen för

dessa befattningshavare bör anstå. Vid sådant förhållande torde icke heller

deras löneställning nu kunna upptagas till slutlig prövning.

Extra ordinarie anställning såsom ämneslärare skulle enligt de sakkunnigas

förslag kunna vinnas av den som av skolöverstyrelsen förklarats behörig

att inneha ordinarie eller extra ordinarie anställning som ämneslärare

vid folkhögskola. Lärare med behörighetsförklaring, som vinner anställning

för minst 20 veckor i följd, skulle omedelbart erhålla extra ordinarie anställning

i lönegraden Ce 24. Detta innebär en gynnsammare inplacering än

den soin kommer lärare vid de allmänna läroverken in. fl. skolformer till

del, eftersom de efter tjänstgöring i fyra terminer såsom extra lärare i lönegrad

Cg 21 erhålla extra ordinarie tjänst i samma lönegrad och erhålla befordran

till extra ordinarie tjänst i lönegrad Ce 24 endast i mån av vakanser

på dylik tjänst. Förutsättning för sådan befordran är att provår genomgåtts.

Den förmånligare inplaceringen av folkhögskolans extra ordinarie ämneslärare

har av de sakkunniga ansetts motiverad av att de endast kunna vinna

anställning för vinterkurs och på grund härav få vidkännas en betydande

procentuell minskning i den enligt lönegraden utgående årslönen. Lönen

föreslås skola utgå i form av läsårsdaglön beräknad till “/*« av månadslönen.

Vid beräknandet av läsårsdaglönen har till utgångspunkt tagits det

antal veckor, 34, som enligt de sakkunnigas förslag skulle läggas till grund

för beräkning av full tjänstgöring å ordinarie ämneslärartjänst (7 X 34

= 238). I fråga om sjukvårdsförmåner och pensionsrätt skulle extra ordinarie

lärare, anställd för hel vinterkurs, anses vara anställd under hela det

arbetsår, under vilket vinterkursen infaller. Till skillnad från de ordinarie

ämneslärarna skulle emellertid de extra ordinarie —- liksom de extra —

ämneslärarna icke vara skyldiga att tjänstgöra vid andra kurser än vinterkurs.

Av den föregående redogörelsen för de avgivna utlåtandena framgår, att

enligt statskontorets mening extra ordinarie och extra ämneslärare böra

åläggas samma tjänstgöringsskyldighet som ordinarie ämneslärare. I fråga

om lönegradsplaceringen förordar statskontoret Ce 22 för extra ordinarie

och Cg 20 för extra ämneslärare. I övriga remissyttranden biträdas de sakkunnigas

förslag eller lämnas desamma utan erinran.

Den föreslagna placeringen av extra ordinarie ämneslärare i lönegrad Ce

24 synes kunna godtagas endast om för behörighet till sådan tjänst uppställas

samma krav som jag i det föregående förordat i fråga om behörighet

till ordinarie ämneslärartjänst. Möjlighet bör emellertid föreligga för folkhögslcollärare

att vinna anställning såsom extra ordinarie i lägre lönegrad än

Ce 24. Jag vill därför förorda, att lärare, som avlagt akademisk examen

(motsvarande) och som tjänstgjort vid folkhögskola minst 42 veckor under

vinterkurs eller ock minst 20 veckor under vinterkurs och minst 36 veckor

vid annan läroanstalt under offentlig kontroll, må erhålla extra ordinarie

anställning i lönegrad Ce 21. Annan lärare bör efter nyss angiven tjänstgöringstid

kunna vinna anställning såsom extra ordinarie lärare under förutsättning

att han av skolöverstyrelsen förklarats behörig att inneha ickeordinarie

ämneslärarbefattning vid folkhögskola.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kiingl. Maj:ts proposition nr 235.

Vad de sakkunniga föreslagit i fråga om läsårsdaglön för extra ordinarie

lärare föranleder mig endast att framhålla, att såsom en konsekvens av den

i det föregående beräknade minimiundervisningsskyldigheten för ordinarie

ämneslärare, läsårsdaglönen bör beräknas utgöra av månadslönen.

Frågorna om extra ordinarie lärares rätt till sjukvårdsförmåner och pensionsrätt

under den del av arbetsår, då vinterkurs ej pågår, torde få prövas,

den förra frågan i samband med övervägandena, huruvida folkhögskolans

lärare böra åtnjuta sjukvårdsförmån, och den senare frågan, då den av löneregleringen

följande pensionsregleringen upptages till behandling. I avbidan

härpå synes ställning icke nu böra tagas till om extra ordinarie anställning

skall kunna innehavas tills vidare, eftersom detta spörsmål äger samband

med de berörda frågorna.

I fråga om extra ämneslärare anser jag mig icke kunna biträda de sakkunnigas

förslag om placering i Cg 21 för annan än den som avlagt akademisk

examen (motsvarande). Annan extra ämneslärare synes böra placeras

i lönegraden Cg 20, om han av skolöverstyrelsen förklarats behörig att inneha

icke-ordinarie ämneslärarbefattning vid folkhögskola. Läsårsdaglönen bör

liksom för extra ordinarie lärare utgöra “/A av månadslönen. Lärare, som

icke fyller villkoren för extra anställning, bör anställas såsom timlärare.

På sätt de sakkunniga föreslagit synes varken extra ordinarie eller extra

lärare böra åläggas skyldighet att tjänstgöra vid andra kurser än vinterkurs.

Jag finner icke påkallat att i detta sammanhang, som endast avser

ett principbeslut i ämnet, ingå på vilka övergångsbestämmelser som kunna

bli erforderliga vid ett genomförande av vad här föreslagits. Givetvis bör

emellertid genom personlig lönefyllnad eller i annan ordning tillses, att

lärare icke får vidkännas minskning i sina löneförmåner i anledning av löneregleringen.

3

3. Lönereglering för övningslärare.

(Ang. nuvarande förhållanden in. m. för folkhögskolans övningslärare,

se s. 22—28.)

Såsom redan nämnts, föreslå de sakkunniga att folkhögskolans övningslärare

skola inordnas i den allmänna lönereglering för övningslärare, varom

principbeslut fattades vid 1948 års riksdag (prop. nr 136; statsutsk. uti.

nr 192; r. skr. nr 390). I proposition denna dag föreslås, att sagda lönereglering

skall genomföras den 1 juli 1950.

Beträffande innebörden i denna lönereglering må erinras, alt för övningslärare

endast skola finnas tre anställningsformer, nämligen ordinarie och

extra ordinarie lärare samt timlärare. Ordinarie anställning skall vara knuten

till särskilda tjänster med full tjänstgöring. Så är däremot icke fallet

med extra ordinarie anställning, som bl. a. skall kunna förekomma vid

vikariat å ordinarie tjänst. För anställning som extra ordinarie övningslä
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

rare kommer att fordras, att vederbörande har föreskriven behörighet, att

tjänstgöringen omfattar minst hälften av full tjänstgöring eller vid fortsättningsskolan

minst två tredjedelar, att anställningstiden omfattar eller

skall anses omfatta minst ett kalenderhalvår samt att, då så föreskrives,

ledigförklarande ägt rum. Då villkoren för ordinarie eller extra ordinarie

anställning ej äro uppfyllda, skall läraren anställas som timlärare.

I övrigt gäller enligt den beslutade löneregleringen för övningslärare, att

tjänstgöring vid olika skolor skall kunna förenas till en tjänst. Sådan tjänst

skall vara placerad vid en viss bestämd skola och tjänstgöring vid andra

skolor skall anses som fyllnadstjänstgöring. Särskilt med hänsyn till fyllnadstjänstgöringen

har löneregleringen begränsats till skolformer, där

tjänstgöringsförhållandena äro i stort sett likartade i fråga om läsårets

längd (36—40 veckor) och lektionstimmarnas fördelning med i regel lika

stort timtal varje vecka under läsåret m. m. Löneregleringen har dock utsträckts

även till fortsättningsskolan, oaktat lärarna där ha speciella tjänstgöringsförhållanden.

Vid denna skolform är undervisningen ofta koncentrerad

till kortare kurser på omkring sex veckor med 30 undervisningstimmar

i veckan, men i andra fall är den utspridd under längre eller kortare

tider av året med växlande antal undervisningstimmar i veckan. På grund

härav har vid fortsättningsskolan full tjänstgöring bestämts till 1 080 undervisningstimmar

för redovisningsår eller 540 timmar för kalenderhalvår,

medan den för övriga skolformer bestämts till 30 undervisningstimmar i

veckan (veckotimmar) under läsår eller termin. I fråga om fyllnadstjänstgöring

m. m. har bestämts, att 36 undervisningstimmar vid fortsättningsskolan

skola anses motsvara en veckotimme vid andra skolformer.

Vad angår löneregleringen för övningslärare vid folkhögskolorna innehålla

de sakkunnigas förslag och de däröver avgivna yttrandena i huvudsak

följande.

Anställningsformer. Tjänstgöringsskyldighet.

De sakkunniga.

De sakkunniga föreslå, att för folkhögskolans lärare skola beträffande

anställningsformerna i huvudsak gälla samma regler som vid

övriga skolformer. Dock skulle av skäl, som framgå av det följande, ordinarie

tjänst kunna inrättas även vid mindre än full tjänstgöring, blott

den motsvarade minst halv tjänstgöring. Detsamma skulle gälla för extra

ordinarie anställning. Ordinarie anställning för övningslärarna vid folkhögskola

borde i övrigt ha samma innebörd som för ämneslärarna. Då extra

ordinarie ämneslärare vid folkhögskola enligt gällande bestämmelser och

enligt de sakkunnigas förslag kunde tillsättas utan att ledigförklarande ägt

rum, borde vidare detsamma gälla för extra ordinarie övningslärare vid

folkhögskola.

De sakkunniga framhålla i detta sammanhang, att av övningsämnena

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungi. Mapts proposition nr 235.

vid folkhögskolorna endast hushållsgöromål, kvinnlig slöjd och vävning

förekomma i sådan omfattning, att timtalen mera allmänt förslå till ordinarie

eller extra ordinarie anställning. I teckning, musik, gymnastik och

manlig slöjd äro timtalen avsevärt lägre, varför endast undantagsvis annat

än timläraranställning skulle komma i fråga. I dessa ämnen syntes

i regel knappast föreligga behov av att inrätta pensionsberättigande tjänster

vid folkhögskolorna.

De sakkunniga förorda därför, att i regel ordinarie tjänster endast skola

inrättas i hushållsgöromål, kvinnlig slöjd och vävning. För inrättande av

sådan tjänst skulle skolöverstyrelsens medgivande erfordras. I teckning,

musik, gymnastik och manlig slöjd böra enligt de sakkunnigas mening

ordinarie tjänster kunna inrättas, endast då särskilda skäl föreligga. Prövningen

härav skulle ankomma på Kungl. Maj :t. Extra ordinarie anställning,

vilken såsom nämnts icke skulle vara knuten till vissa tjänster, skulle

däremot — i teckning, musik, gymnastik och manlig slöjd likaväl som i

hushållsgöromål, kvinnlig slöjd och vävning — erhållas, då vederbörande

lärare uppfyllde förutsättningarna härför.

Vad angår tjänstgöringsskyldigheten framhålla de sakkunniga,

att eftersom övningslärarna vid folkhögskolorna tjänstgöra vid kurser

av olika längd med stundom växlande antal undervisningstimmar i veckan

under olika tider av året, undervisningsskyldigheten, liksom vid fortsättningsskolan,

bör fastställas till visst antal undervisningstimmar för

år eller halvår. Däremot ha de sakkunniga — med hänsyn till de särskilda

arbetsförhållandena för folkhögskolans övningslärare — icke ansett sig

kunna förorda, att för folkhögskolans lärare fastställes samma timtal för

full tjänstgöring som vid fortsättningsskolor, d. v. s. 1 080 timmar för år,

utan ett lägre timtal av 960 för helt arbetsår. Härom ha de sakkunniga anfört

i huvudsak följande.

Vid behandlingen av folkhögskollärarnas lönefråga har i olika sammanhang

framhållits, att tjänstgöring vid folkhögskola måste anses vara mera

krävande än vid flertalet andra skolformer. Därvid har särskilt understrukits,

att vid folkhögskolorna undervisning skall meddelas åt vuxna elever

ävensom att lärarna dels på grund av att skolorna äro förenade med internat,

dels ock med hänsyn till skolornas målsättning måste ägna icke

ringa tid åt eleverna under lektionsfri tid. De sakkunniga ha också tagit

viss hänsyn härtill vid sitt ställningstagande till frågan om vad som skall

anses som full tjänstgöring för ämneslärare, liksom vid beräkning av de

lönebelopp, som skola utgå till dessa lärare vid mindre än full tjänstgöring.

Nyssnämnda förhållanden inverka emellertid i lika hög grad på övningslärarnas

vid folkhögskolan tjänstgöring. För närvarande och säkerligen

även framdeles har man härvid att främst räkna med tjänster i ämnena

hushållsgöromål, kvinnlig slöjd och vävning. I dessa ämnen ställas särskilda

krav på lärarna i fråga om planläggning av arbeten, som skola utföras

av vuxen ungdom, liksom beträffande handledningen vid arbetenas

utförande. För att nå ett tillfredsställande arbetsresultat under de jämförelsevis

korta kurstiderna ägna lärarna icke ringa tid utöver lektionstimmarna

åt sina arbetsuppgifter. Med hänsyn till det anförda ha de sak
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

kunniga funnit det vara motiverat, att för övningslärarna vid folkhögskolan

fastställes ett lägre timtal för full tjänstgöring än det för fortsättningsskolan

gällande.

Icke ens om antalet timmar vid full tjänstgöring nedsättes till 960 för

arbetsår blir det möjligt att bereda något större antal övningslärare full

tjänstgöring (jfr uppgifterna angående sammanlagda antalet undervisningstimmar

för olika kategorier övningslärare under arbetsåret 1946/47

å s. 25—26). De sakkunniga ha därför föreslagit, att ordinarie övningslärartjänst

skall kunna inrättas, då befattningshavarens årliga tjänstgöring

omfattar minst 480 undervisningstimmar, d. v. s. hälften av full tjänstgöring.

En tjänstgöringsskyldighet av nämnda omfattning skulle även kunna

berättiga till extra ordinarie anställning. Beträffande förevarande spörsmål

ha de sakkunniga anfört i huvudsak följande.

De sakkunnigas i annat sammanhang framlagda förslag, att i övningslärartjänst

skall få inräknas husmoi''sbefattning vid folkhögskola, torde möjliggöra

uppehållandet av ett antal heltidstjänster. Med hänsyn till de krävande

uppgifter som i synnerhet vid större skolor åvila husmodern, synes

emellertid en sådan kombination icke kunna eller böra ifrågakomma i någon

större omfattning. Det synes icke heller bli möjligt att ordna fyllnadstjänstgöring

för folkhögskolans övningslärare i samma omfattning som för

lärare vid andra skolformer. Snarare synas förutsättningar komma att finnas

för övningslärare vid andra skolformer att fullgöra fyllnadstjänstgöring

vid folkhögskola.

Om sålunda något större antal övningslärare vid folkhögskola icke vid

nuvarande organisation kan beredas full årlig tjänstgöring, böra dock lönebestämmelserna

givas en sådan utformning, att möjligheter finnas för lärare,

som fullgöra tjänstgöring av viss omfattning, att erhålla anställning

med pensionsrätt. Beträffande fortsättningsskolan gäller nu, att lärare

med fast anställning på någon med pensionsrätt i statens pensionsanstalt

förenad befattning må, därest tjänstgöringen vid fortsättningsskolan motsvarar

minst tjugu timmar i veckan under minst tjugufyra veckor av året,

kunna komma i åtnjutande av ålderstillägg. Sagda bestämmelse innebär,

att lärare vid fortsättningsskola kan erhålla fast anställning, närmast motsvarande

vad som vid folkhögskolan föreslås skall benämnas ordinarie

anställning, om den årliga tjänstgöringen uppgår till minst 480 undervisningstimmar.

Vid folkhögskolan finnes för närvarande ett femtiotal i statens

pensionsanstalt reglerade övningslärartjänster. Frågan om reglering

av dylika tjänster skall enligt gällande bestämmelser upptagas till prövning

beträffande övningslärare, som har en tjänstgöringstid av minst tjuguen

veckor årligen och varit anställd vid samma folkhögskola under fem huvudkurser

med i medeltal minst tjugu veckotimmars undervisning eller i medeltal

minst 420 timmar för år.

Vid bedömande av detta spörsmål bör beaktas, att timtalet för erhållande

av ordinarie eller extra ordinarie anställning blir så avvägt, att de övningslärare,

som nu inneha pensionsberättigande tjänster, vid övergång å nya

avlöningsreglementet icke förlora sin fastare anställning. Fastställes ett

för högt timtal, kan det inträffa, att sådan lärare endast kan erhålla anställning

som timlärare.

De sakkunniga föreslå alltså, att vid folkhögskola skall med ordinarie

tjänst vara förenad en undervisningsskyldighet av 480—960 undervisnings
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

timmar för år. Samma undervisningsskyldighet skall gälla för extra ordinarie

lärare. Är extra ordinarie lärare anställd för endast ett halvt år,

skall undervisningsskyldigheten vara 240—480 undervisningstimmar. De

sakkunniga förorda, att därutöver ordinarie och extra ordinarie lärare skola

vara skyldiga att mot timarvode tjänstgöra ytterligare 160 timmar för

år eller beträffande extra ordinarie övningslärare, anställd för endast ett

halvt år, ytterligare 80 timmar.

Beträffande frågan, vilken undervisning som skall kunna inräknas i undervisningsskyldigheten

ha de sakkunniga framhållit följande.

I undervisningsskyldigheten bör inräknas undervisning under vinteroch

sommarkurs samt under statsunderstödda fortsättnings- och folkbildningskurser.

I anslutning till vad som gäller för övningslärare vid andra

skolformer bör efter medgivande av skolöverstyrelsen i övningslärartjänst

kunna inräknas undervisning i övningsämne, vartill statsbidrag ej utgår.

I undervisningsskyldigheten skall i förekommande fall inräknas fyllnadstjänstgöring.

Vidare bör i tjänst i hushållsgöromål, kvinnlig slöjd eller vävning

kunna inräknas befattning som husmor vid skolan.

Vid folkhögskolorna med deras friare arbetsformer böra vidare olika

övningsämnen kunna ingå i samma tjänst i större utsträckning än vid

andra skolformer. I ordinarie tjänst och i icke-ordinarie tjänst, som uppehälles

av extra ordinarie lärare, böra kunna ingå två eller samtliga av ämnena

hushållsgöromål, kvinnlig slöjd och vävning. I tjänst i andra övningsämnen

böra kunna ingå två eller flera övningsämnen. Vidare böra ordinarie

och extra ordinarie övningslärare i sin undervisningsskyldighet kunna inräkna

undervisning i annat övningsämne än det eller de, som ingå i tjänsten,

samt undervisning i läroämne. Härför bör emellertid fordras, att

skolöverstyrelsen prövat dem lämpliga för sådan undervisning. Eljest gällande

behörighetsvillkor för sådan undervisning böra dock därvid ej uppställas.

De sakkunniga förorda, att timtalen för undervisningsskyldigheten och

därmed tiden för extra ordinarie anställning skola avse arbetsåret eller

halvt arbetsår. I regel skall arbetsåret vid folkhögskola omfatta tiden 1 oktober—30

september. Då enligt den beslutade löneregleringen för övningslärare

timtalet för undervisningsskyldigheten vid övriga skolformer beräknas

för redovisningsår (1 juli—30 juni) eller kalenderår, uppstå vissa

olägenheter under fyllnadstjänstgöring vid andra skolformer och då lärare

övergår från anställning vid folkhögskola till annan skolform eller omvänt.

De sakkunniga anföra härom.

Har övningslärare vid folkhögskola fyllnadstjänstgöring vid skola med

läsår indelat i terminer, bör vid beräknande av undervisningsskyldigheten

fyllnadstjänstgöring en veckotimme anses motsvara samma antal undervisningstimmar

som antalet veckor med fyllnadstjänstgöring, vilka infalla

under arbetsåret respektive halvt arbetsår, dock högst 32 undervisningstimmar

för arbetsår. Vid anställning som extra ordinarie vid folkhögskola

under ett halvt arbetsår (1 oktober—31 mars) med tjänstgöring hela läsåret

vid annan skola, kan det alltså inträffa, att läraren avlönas som timlärare

under höstterminen intill den 1 oktober och under vårterminen

fr. o. m. den 1 april, medan lön som extra ordinarie utgår för tiden 1 oktober—31

mars.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

Övergång från annan skolform till folkhögskola försvåras genom att två

extra ordinarie eller ordinarie anställningar icke samtidigt kunna innehavas.

Ordinarie tjänsteman kan endast inneha extra ordinarie anställning

i högre lönegrad och endast om han frånträder utövningen av den ordinarie

tjänsten. Om t. ex. extra ordinarie övningslärare vid allmänt läroverk

önskar tillträda anställning som extra ordinarie vid folkhögskola under

sommarkurs, skall sistnämnda anställning räknas från och med den 1 april.

Han måste då uppsäga sin extra ordinarie anställning vid läroverket att

upphöra sistnämnda dag.

Då extra ordinarie övningslärare vid folkhögskola övergår till ordinarie

eller extra ordinarie anställning vid annan skola, bör gälla, att förstnämnda

extra ordinarie anställning anses upphöra, då han tillträder ordinarie eller

annan extra ordinarie anställning.

Beträffande den i det föregående berörda möjligheten att kombinera övningslärarebefattning

med husmodersbefattning vid skola ha de sakkunniga

erinrat, att f. n. 17 av 25 skolkökslärarinnor å reglerade befattningar

tillika inneha husmorsbefattning. Detsamma gäller 1 av 13 vävlärarinnor

å reglerade tjänster, 7 av 23 skolkökslärarinnor å oreglerade befattningar

och 1 av 16 lärare i »andra ämnen» å oreglerade befattningar. Sammanlagt

inneha alltså 26 lärare tillika husmorsbefattning.

De sakkunniga anse, att kostnaderna för husmorsgöromålen böra åvila

skolan. Med hänsyn härtill har det synts de sakkunniga tveksamt, om

tjänstekombinationen husmor-lärare bör bibehållas. Starka sakliga skäl

talade emellertid för en sådan anordning, och då det vore möjligt att särskilja

de kostnader, som borde åvila skolan för husmorsbefattningen, ha

de sakkunniga förordat, att denna tjänstekombination bibehålies och ingår

i löneregleringen. Härom anföra de sakkunniga följande.

Villkoren för en sådan kombination böra vara, att befattningshavaren

regelmässigt har minst 180 undervisningstimmar för arbetsår i övningsämne

och är behörig till extra ordinarie anställning i ämnet. Tjänsten bör

placeras i den lönegrad befattningshavaren såsom enbart lärare skulle tillhört.

Husmorsgöromålen böra av skolan uppskattas till visst antal undervisningstimmar

för år. Härvid bör ett timtal väljas, som medför en lön,

som innebär en skälig ersättning för husmorsbefattningen. Nämnda timtal

bör dock godkännas av skolöverstyrelsen. Fastställes t. ex. timtalet som

husmor till 500 timmar och har läraren undervisning 200 timmar, kan hon

anställas som ordinarie och erhåller sålunda en årslön av ™%«o av löneklasslönen.

Statsbidrag bör dock beräknas endast å av årslönen. De

sakkunniga vilja erinra om, att i förslaget till stadga för övningslärare

en liknande anordning gäller för lärarinna i hushållsgöromål, som tjänstgör

som elevhem sföreståndarinna, vilken befattning närmast kan jämställas

med husmorsbefattning.

Enligt de sakkunnigas mening böra av praktiska skäl huvudmansavgifter

icke utgå för övningslärare. För den del av tjänsten, som motsvarar husmorsbefattningen,

borde rätteligen huvudmansavgift erläggas och avdragas

vid bidragsrekvisitionen. De sakkunniga anse dock, att löneregleringen

icke bör tyngas med dylika detalj bestämmelser, som äro av ringa ekonomisk

betydelse för statsverket.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235. 65

Yttrandena.

Statskontoret har funnit, att problemen i fråga om tjänstgöringsskyldigheten

för övningslärare vid folkhögskolorna äro i huvudsak desamma

som beträffande ämneslärarna. Under erinran, att vid löneregleringen för

övningslärarna stor tvekan rådde, om undervisningstiden skulle fastställas

till ett så lågt timtal vid läroverk och folkskolor som SO veckotimmar,

har statskontoret bestämt motsatt sig ytterligare reducering av den årliga

undervisningsskyldigheten. De sakkunnigas motiv kunna enligt statskontorets

mening icke heller anses hållbara vid beaktande av förhållandena

vid lanthushållsskolorna med deras under 44 veckor tjänstgörande lärare,

vid Brättegårdens yrkesskola med folkhögskolundervisning samt vid hantverksskolan

för blinda kvinnor i Växjö. Under åberopande härav har statskontoret

förklarat sig anse, att minimigränsen för övningslärarnas tjänstgöring

icke kan sättas lägre än till 1 050 undervisningstimmar, vilket timtal

komme att gälla för motsvarande lärare vid realskola. I anslutning till

vad som föreslagits beträffande ämneslärarna, syntes maximitjänstgöringsskyldigheten

böra bestämmas till 30 undervisningstimmar under 42

veckor eller således 1 260 timmar för år. Statskontoret understryker, att

ämbetsverket härvid icke förbisett, att vid bifall till detta förslag möjligheterna

till full tjänstgöring för närvarande bleve mera begränsade än enligt

betänkandet. Självfallet borde emellertid alla möjligheter tillvaratagas

för att med utnyttjande av timmar vid folk- och fortsättningsskola samt

folkhögskola och eventuellt andra skolformer skapa ordinarie tjänster.

Däremot kunde statskontoret icke förorda, att i strid mot grundtanken i

övningslärarregleringen ordinarie anställning vid folkhögskola skulle kunna

vinnas även vid halv tjänstgöring. För sådana fall syntes endast extra

ordinarie anställning böra ifrågakomma.

Beträffande tjänsten husmoder-lärare förutsätter statskontoret, att den

behandlas som lärartjänst allenast om — i överensstämmelse med de sakkunnigas

förslag i betänkandet rörande övningslärarna — minst hälften av

tjänstgöringen fullgöres som lärare. Det borde nämligen beaktas, att förefintliga

befattningar som husmoder tillhöra högst 12 lönegraden.

Skolöverstyrelsen framhåller, att bibehållandet av kombinerad husmoderslärartjänst

vore av särskilt värde för mindre folkhögskolor.

Svenska facklärarförbundet har funnit förslaget att ordinarie övningslärartjänster

i andra ämnen än hushållsgöromål, kvinnlig slöjd och vävning

endast skulle inrättas, därest särskilda skäl förelåge och då efter prövning

av Kungl. Maj :t, mycket otillfredsställande icke minst med hänsyn till

en jämn och god rekrytering av lärare i dessa övningsämnen. Det mycket

ringa timantalet i respektive ämnen vid folkhögskola skulle enligt förbundets

mening kunna utökas med fyllnadstjänster vid folk- och fortsättningsskolor

eller andra skolformer inom närbelägna skoldistrikt, där undervisningen

i ovanberörda övningsämnen förekomme, vilket i så fall skulle

möjliggöra en reglering av tjänsterna, övningsämnena intoge en mycket

central plats i folkhögskolornas undervisningsplan och timläraranställning5

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 20.i.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

ar skulle här åstadkomma en ständig cirkulation å lärarbefattningarna,

som icke enbart kameralt, utan även eljest skulle ha menlig inverkan på

undervisningsresultaten.

Kompetenskrav.

De sakkunniga förorda, att för folkhögskolans övningslärare i stort sett

skola gälla samma kompetenskrav som för övningslärare vid andra skolformer.

Härutöver ha de sakkunniga i fråga om kompetenskraven anfört i

huvudsak följande.

För kompetens i hushållsgöromål bör fordras samma utbildning som

kräves för innehav av tjänst vid högre folkskola och vid folk- och fortsättningsskola.

Vid dessa skolformer godtagas även de, som genomgått lärarinnekurs

för huslig ekonomi med lanthushållning vid fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala (C-kursen) och skolkökslärarinne- och lanthushållningslärarinnelinjerna

vid Fredrika Bremerförbundets lanthushållsseminarium

i Rimforsa (linjerna på skolkök och djurvård). I kvinnlig slöjd bör

vid folkhögskola som behörighetsvillkor kunna godtagas genomgång av

nämnda lanthushållsseminariums trädgårds- och slöjdlinje. Skolöverstyrelsen

bör liksom vid andra skolformer äga medgiva behörighet för lärarinna,

som på annat sätt förvärvat erforderlig utbildning i ämnet.

I vävning är utbildningen mycket skiftande. Vävlärarinnor utbildas vid

handarbetets vänners seminarium, Maria Nordenfelts seminarium, J. Brunssons

vävskola, slöjdföreningens vävskola och Katrineholms stads praktiska

vävskola. Utbildningstiden växlar från 1—5 år. Frågan om utbildningen är

för närvarande föremål för utredning. Tills vidare bör det ankomma på skolöverstyrelsen

att genom allmänna föreskrifter eller prövning i varje särskilt

fall besluta om behörigheten för vävlärarinnor. Därvid bör även genomgång

av lanthushållsseminariums trädgårds- och slöjdlinje godtagas.

Avser tjänst utom hushållsgöromål även kvinnlig slöjd och (eller) vävning,

bör lärarinnan ha föreskriven behörighet i hushållsgöromål, medan

i övriga ämnen efter överstyrelsens prövning bör kunna godtagas även

annan utbildning än som ovan angivits.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att utbildningen i kvinnlig slöjd å trädgårds-

och slöjdlinjen vid Fredrika Bremerförbundets lanthushållsseminarium

i Rimforsa icke kan jämställas med den, som förekommer vid seminarierna

i kvinnlig slöjd. Vid flera folkhögskolor vore dessutom undervisningen

i kvinnlig slöjd betydligt mera omfattande än vid lanthushållsskolorna.

överstyrelsen har därför icke ansett sig kunna tillstyrka, att denna

utbildning generellt skulle medföra kompetens till lärarinnebefattning i

kvinnlig slöjd vid folkhögskola. Där undervisningen i ämnet vid folkhögskola

vore av mindre omfattning, borde dock lärarinna med utbildning å

ifrågavarande trädgårds- och slöjdlinje kunna av överstyrelsen förklaras behörig

att inneha lärarinnebefattning i kvinnlig slöjd vid folkhögskola.

Löneställning.

övningslärare vid andra skolformer ha placerats i lönegrad efter följande

princip: samma lönegrad för lärare i samma ämne vid olika skolformer, om

lärjungarna tillhöra samma åldersstadium, men med möjlighet till högre

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

67

lönegradsplacering, om lärjungarna i en skolform tillhöra högre åldersstadium.

Nämnda möjlighet har dock endast avsetts för sådana fall, då undervisningen

är av mera kvalificerad art. De beslutade lönegraderna av intresse

i detta sammanhang framgå av följande uppställning.

Ämnen. Skolformer

Lönegrader

ord.

e. o.

Hushållsgöromål.

Kommunala flickskolor...................................

Ca 20

Ce 17

Realskolor, folkskolor.....................................

Ca 18

Ce 17

Kvinnlig slöjd.

Kommunala flickskolor...................................

Ca 18

Ce 15

Realskolor, folkskolor.....................................

Ca 16

Ce 15

Manlig slöjd.

_ ... , „ , , högre kompetens....................

Ca 18

Ce 17

Realskolor, folkskolor ,

’ lagre kompetens....................

Ca 16

Ce 15

Teckning, musik och gymnastik.

Högre allmänna och tekniska läroverk....................

Ca 23

Ce 20

Realskolor, folkskolor...............................

Ca 21

Ce 20

Tjänster i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd äro placerade i samma lönegrad

som motsvarande tjänster i enbart hushållsgöromål.

De sakkunniga.

De sakkunniga föreslå för övningslärarna vid folkhögskolorna följande

lönegradsplaceringar.

Ämnen Lönegrad

ord. e. o.

Hushållsgöromål (även i förening med kvinnlig slöjd

och/eller vävning)................................ Ca 20 Ce 19

Kvinnlig slöjd och vävning:

med behörighet.................................. Ca 18 Ce 17

utan behörighet.................................. Ca 14 Ce 13

Manlig slöjd:

högre kompetens ................................ Ca 18 Ce 17

lägre kompetens.................................. Ca 16 Ce 15

Teckning, musik och gymnastik .................... Ca 21 Ce 20

undantagsvis .................................... Ca 23 Ce 22

Till motivering av dessa förslag ha de sakkunniga anfört i huvudsak följande.

Vid folkhögskolorna äro ämnena hushållsgöromål och kvinnlig slöjd av

stor betydelse för de kvinnliga eleverna och undervisningen är mera kvalificerad

än vid folkskolor och realskolor. Undervisningen torde närmast

opaginerad Kontrollera mot PDF

G8

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

vara jämförbar med den, som meddelas vid kommunala flickskolor. Vid

dessa skolor liksom vid folkskolor in. fl. skolor äro lärare i liushållsgöromål

placerade två lönegrader högre än lärare i kvinnlig slöjd, vilket framför

allt föranletts av den något längre utbildningstiden i hushållsgöromål

och att undervisningen i hushållsgöromål får anses mera krävande än i

kvinnlig slöjd. I sistnämnda hänseende får skillnaden mellan dessa ämnen

anses vara mindre vid folkhögskolorna än vid andra skolformer. Även vid

folkhögskolorna torde dock undervisningen i hushållsgöromål i regel ställa

något större krav på lärarna än i kvinnlig slöjd. De sakkunniga ha icke

funnit tillräckliga skäl föreligga för att vid folkhögskolorna frångå den

differentiering i lönehänseende mellan dessa ämnen, som beslutats för

andra skolformer.

I vävning är utbildningen, som nämnts, för närvarande skiftande och i

regel torde utbildningen vara mindre omfattande än i kvinnlig slöjd. Skillnaden

är dock ej så stor, att den åtminstone vid folkhögskolan bör föranleda

annan lönegradsplacering än i kvinnlig slöjd.

Vid kommunala flickskolor skola extra ordinarie lärare i hushållsgöromål

och kvinnlig slöjd tillhöra samma lönegrad som vid realskolor och

folkskolor, d. v. s. lönegrad Ce 17 respektive Ce 15. För folkhögskolorna

är det av särskild betydelse att kunna förvärva väl kvalificerade yngre

lärare i dessa ämnen. Med hänsyn till de ofta låga timtalen i dessa ämnen

vid folkhögskolorna kunna emellertid icke-ordinarie tjänster med samma

lönegradsplacering som vid andra skolformer knappast bliva särskilt lockande.

De sakkunniga vilja därför förorda, att extra ordinarie lärare i

dessa ämnen placeras endast en lönegrad under den lönegrad, som gäller

för motsvarande ordinarie lärare.

Vid folkhögskolorna finnas lärare i vävning och slöjd, vilka icke ha föreskriven

utbildning. De sakkunniga föreslå, att dessa lärare, i den mån skolöverstyrelsen

ej anser sig kunna förklara dem behöriga till tjänst i ovan

angivna lönegrader, placeras i lönegrad Ca 14 respektive Ce 13, om de vid

löneregleringens ikraftträdande äro anställda vid folkhögskola och ha haft

sådan anställning minst tio år.

Övriga övningsämnen intaga i regel icke den centrala ställning i folkhögskolornas

verksamhet som de ovan nämnda. Undervisningen i dessa

ämnen kan vanligen icke heller anses avse en mera kvalificerad undervisning

än den, som gäller för övningslärartjänster tillhörande den s. k. normallönegraden

vid andra skolformer. I teckning, musik och gymnastik förorda

de sakkunniga därför lönegraderna Ca 21 och Ce 20. Där i något fall

folkhögskolans verksamhet är särskilt inriktad på undervisningen i något

av dessa ämnen t. ex. vid gymnastikfolkhögskolan i Lillsved och folkliga

musikhögskolan i Ingesund, därest denna organiseras som folkhögskola,

bör dock en högre lönegrad kunna komma i fråga, nämligen Ca 23 och

Ce 22.

Vid mindre än full tjänstgöring skall enligt de sakkunnigas förslag lönen

liksom för andra övningslärare reduceras i samma grad som tjänstgöringen,

d. v. s. att exempelvis vid halv tjänstgöring löneldassbeloppen reduceras till

hälften.

Enligt de sakkunnigas förslag skall timläraranställning tillämpas dels då

tjänstgöringen omfattar mindre än 480 undervisningstimmar för arbetsår

eller 240 undervisningstimmar för halvt arbetsår, dels då tjänstgöringen är

av större omfattning än nyss nämnts, men läraren icke är behörig att anställas

som extra ordinarie.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

69

För övningslärare vid folkhögskolor skall i övrigt gälla samma anställningsvillkor

som för övningslärare vid fortsättningsskolor t. ex. i fråga om

lön under tjänstledighet och uppflyttning i löneklass. Förslag till bestämmelser

härom ha av de sakkunniga framlagts i betänkande med förslag till

avlöningsreglemente för övningslärare.

Yttrandena.

Statskontoret har icke funnit särskilda skäl föreligga att i fråga om vissa

övningslärare — lärarna i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd — frångå likställigheten

med realskolans motsvarande lärarpersonal. Statskontoret har

därför förordat, att lärarna i nyssnämnda ämnen skola hänföras till lönegraderna

Ca 18 och Ce 16, respektive i slöjd Ca 16 och Ce 15. Extra ordinarie

lärare i teckning, musik och gymnastik vid folkhögskola med speciell

inriktning bör enligt statskontorets mening — i konsekvens med 1948 års

principbeslut — icke placeras i högre lönegrad än Ce 20 såsom vid högre

allmänt läroverk.

Statens lönenämnd har framställt erinran mot de sakkunnigas förslag till

ordnande av övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden endast

i vad avser lönegradsplaceringen vid extra ordinarie anställning. Vid den år

1948 beslutade allmänna löneregleringen för övningslärare uppställdes, med

undantag i fråga om lärarutbildningsanstalterna, såsom en grundsats, att

extra ordinarie lärare i samma ämne skulle tillhöra samma lönegrad oavsett

skolform (jfr SOU 1947: 15 s. 158). I enlighet därmed skulle folkhögskolornas

extra ordinarie övningslärare i hushållsgöromål, kvinnlig slöjd, vävning,

teckning, musik och gymnastik ha hänförts till två nummer lägre lönegrader

än som föreslagits. Även om de sakkunnigas motivering, att icke-ordinarie

tjänster med samma lönegradsplacering som vid andra skolformer på

grund av ofta låga timtal knappast skulle bliva särskilt lockande, syntes förtjäna

visst beaktande, har lönenämnden dock för sin del icke ansett tillräckliga

skäl föreligga att frångå den nyssnämnda huvudregeln. Lönenämnden

har därför föreslagit, att vid folkhögskolorna extra ordinarie övningslärartjänst

skall hänföras till, i hushållsgöromål Ce 17, i kvinnlig slöjd och

i vävning Ce 15 samt i teckning, musik och gymnastik Ce 20.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att den föreslagna jämförelsevis höga

löneställningen för extra ordinarie övningslärare vore av särskild betydelse

för folkhögskolan. I hushållsgöromål, kvinnlig slöjd och vävning komme de

att uppbära lön efter lönegraden närmast över den, som gällde för motsvarande

ordinarie lärare vid folkskolan och realskolan. Med hänsyn till det

krävande arbetet vore en sådan löneställning väl motiverad.

Skolöverstyrelsen har även framhållit, att såsom fyllnadstjänstgöring

borde kunna räknas tjänstgöring vid kurser för utbildande av personal vid

skolmåltider beträffande lärarinna i hushållsgöromål och tjänstgöring vid

kurser för utbildande av hemvårdarinnor beträffande lärarinna i kvinnlig

slöjd.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kanyl. Maj.ts proposition nr 2oö.

Styrelsen för svenska landstingsförbundet har icke haft något att erinra

mot vad de sakkunniga föreslagit med avseende å övningslärarna.

Svenska facklärarförbundet har framhållit, att de skäl, som anförts för

lönesättningen beträffande lärare i kvinnlig och manlig slöjd, vävning och

teckning, icke vore godtagbara.

Att i lönesättningen över huvud taget skilja på ämnena hushållsgöromål,

kvinnlig och manlig slöjd samt vävning, finge anses otillfredsställande och

att utgå från den lönesättning, som i princip antagits i riksdagen beträffande

motsvarande lärare i folk- och fortsättningsskolor, hade i någon mån

undanskymt dessa ämnens inbördes relation vid folkhögskolorna och de sakkunniga

hade själva uttalat att skillnaden mellan dessa ämnen finge anses

vara mindre vid folkhögskolor än vid andra skolformer, ehuru man framhållit

att även vid folkhögskolorna undervisningen i hushållsgöromål i regel

ställde något större krav på lärarna än i övriga ämnen. Förbundet hävdar

att lärarna i kvinnlig och manlig slöjd samt vävning vid folkhögskolorna

i lönehänseende böra likställas som skett i skolkommissionens förslag till

lönereglering för de centrala verkstadsskolorna.

Slöjd- och vävlärarinnor måste, liksom hushållslärarinnorna, ägna mycken

tid till preparation och organisation av undervisningen med hänsyn till

elevernas mogenhetsgrad. I arbetet inginge bland annat anskaffning av

material före kurserna, mönsterkonstruktion, mönsterutformning jämte

översyn av arbetsmaterial. En mer individuell undervisning nödvändiggjordes

därav, att elevernas arbeten icke löpte parallellt, utan befunne sig

i olika stadier, alltefter elevernas förutsättningar. Därutöver hade ifrågavarande

lärare att föra viss bokföring med slutredovisning och statistik.

Beträffande hushållslärarinnornas lönegradsplacering har förbundet anslutit

sig till ett uttalande av Svenska skolkökslärarinnors förening enligt

vilket det icke vore motiverat, att ifrågavarande lärare vid folkhögskolorna

placerades i lägre lönegrad än de vid lanthushållsskolorna tjänstgörande,

för vilka de sakkunniga föreslagit lönegrad Ca 22. I båda fallen vore det

fråga om undervisning av vuxna elever av ungefär samma kategori, och

av lärarna fordrades samma kompetens.

Vid folkhögskolekurserna bedreves eu mycket intensifierad undervisning

och elevgrupperna vore ofta stora, vilka förhållanden gjorde undervisningen

utomordentligt krävande. Det gällde för lärarna att på kort tid meddela

ett tämligen ojämnt elevmaterial kunskaper och färdigheter, som utan

ytterligare utbildning kunde bli till verklig nytta för elevernas framtida

livsföring. Undervisningen i hushållsgöromål vid folkhögskolekurserna vore

i själva verket väl jämförbar med undervisningen vid de skolor, där ämnet

betecknades som yrkesämne. Läraranställning vid internat vore dessutom

i regel särskilt betungande, vilket medförde att dessa tjänster bleve mindre

eftersträvansvärda. Det vore därför nödvändigt även ur rekryteringssynpunkt,

att man genom en tillfredsställande lönegradsplacering erhölle möjlighet

att förvärva goda lärarkrafter. Det föreslagna lägre timtalet för full

tjänstgöring borde icke utgöra hinder för en lönegradsplacering, som motsvarade

undervisningens svårighetsgrad och de kompetenskrav, som ställdes

på här avsedda lärare. På grund av folkhögskolornas organisation komme

endast ett relativt litet antal lärare i hushållsgöromål att uppnå det timtal,

som fordrades för ordinarie tjänst. Flertalet tjänster torde bli extra ordinarie.

Då alltså hela det för den ordinarie graden fastställda lönebeloppet

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 235.

71

i de flesta fall icke komme att utgå, vore det så mycket mer angeläget,

att lönegradsplaceringen icke bleve för låg.

Ordinarie lärare i hushållsgöromål vid folkhögskolor borde alltså, i likhet

med motsvarande lärare vid lanthushållsskolor, placeras i lönegrad Ca

22. Extra ordinarie lärare i detta ämne borde placeras i lönegrad Ce 21.

De sakkunnigas förslag till lönegradsplacering för lärare i teckning vore

även otillfredsställande. Här hade de sakkunniga icke följt samma linje som

beträffande sitt förslag till lönesättning för lärare i hushållsgöromål, utan

övningslärare i teckning hade placerats i lönegrad Ca 21 under motivering

att ämnet teckning inte hade den centrala ställning i folkhögskolans verksamhet,

eller att ämnet inte kunde anses vara mer kvalificerat än teckningsundervisningen

i folkskola eller realskola. Mot detta har förbundet hävdat

att där ämnet teckning förekoirtme i folkhögskola, dess plats vore motiverad

och att undervisningen måste bedrivas med samma allvar och läggas

på ett lika högt plan som undervisningen i andra ämnen. Det vore här

fråga om samma mogna ungdom som i övriga ämnen, även om undervisningen

delvis behandlade elementärt stoff. Teckningsundervisningen stode

närmast på samma plan som på gymnasiet. Ordinarie lärare i teckning

borde placeras i lönegrad Ca 23 och extra ordinarie i Ce 22.

Föredraganden.

I en annan proposition denna dag framlägges för riksdagen förslag, att

den vid 1948 års riksdag i princip beslutade löneregleringen för övningslärare

skall sättas i kraft den 1 juli 1950. Sagda förslag omfattar övningslärarna

vid folk- och småskoleseminarier, allmänna läroverk, högre tekniska

läroverk, läroanstalter för blinda, vårdanstalten för blinda med komplicerat

lyte, läroanstalter för dövstumma, högre kommunala skolor, folkskolor samt

fortsättningsskolor. Löneregleringen bygger på den förutsättningen, att antalet

heltidstjänster för övningslärare skall kunna väsentligt ökas genom

att en tjänst vid en viss skola skall kunna förenas med tjänstgöring vid eu

eller flera andra skolor (fyllnadstjänstgöring). Bl. a. av denna anledning

bär löneregleringen begränsats till skolformer, där tjänstgöringsförhållandena

äro i stort sett likartade i fråga om läsårets längd (36—40 veckor)

och lektionstimmarnas fördelning med i regel lika stort timtal varje vecka

under läsåret m. in. Undantag utgör fortsättningsskolan. På grund av de

vid sistnämnda skolform rådande speciella förhållandena har full tjänstgöring

där bestämts till 1 080 undervisningstimmar för redovisningsår eller

540 timmar för kalenderhalvår, medan den för övriga skolformer bestämts

till 30 undervisningstimmar i veckan (veckotimmar) under läsår eller termin.

I fråga om fyllnadstjänstgöring in. in. har bestämts, att 36 undervisningstimmar

vid fortsättningsskolan skola anses motsvara en veckotimme

vid andra skolformer.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle övningslärarna vid folkhögskolorna

inordnas under de nya avlöningsbestämmelserna för övningslärarna i all
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

mänhet, varvid i stort sett samma särbestämmelser, som skulle gälla för

fortsättningsskolan, även skulle erhålla tillämpning å folkhögskolan. Med

hänsyn till de vid folkhögskolorna rådande särskilda arbetsförhållandena,

vilka de sakkunniga beaktat vid utformningen av förslaget beträffande ämneslärarna,

föreslå emellertid de sakkunniga, att för övningslärarna vid

folkhögskolorna timtalet för full tjänstgöring skall bestämmas till endast

960 för helt arbetsår. Vidare skulle — i motsats till vad fallet skulle bli vid

övriga skolformer — kunna inrättas ordinarie halvtidstjänster med en undervisningsskyldighet

av 480 timmar för år.

I likhet med statskontoret finner jag det för övningslärarna vid folkhögskolorna

föreslagna timtalet för full tjänstgöring — 960 timmar — vara för

lågt. I anslutning till den av mig i det föregående förordade uppräkningen

av ämneslärarnas undervisningsskyldighet vill jag föreslå att för övningslärarna

timtalet tastställes till 1 000 för år. Jag kan icke heller tillstyrka att

för folkhögskolorna avses ordinarie halvtidstjänster. Liksom vid övriga skolformer,

som omfattas av löneregleringen för övningslärarna, böra tjänster,

som omfatta mindre än full tjänstgöring, dock minst halv, inrättas såsom

extra ordinarie.

Vad de sakkunniga i övrigt föreslagit i fråga om anställningsformer och

tjänstgöringsskyldighet för övningslärarna vid folkhögskolan synes mig

böra godtagas med den jämkningen, att ordinarie anställning bör gälla tills

vidare med en ömsesidig uppsägningstid av 6 månader. För extra ordinarie

lärare, anställd endast för ett halvt år, bör undervisningsskyldigheten utgöra

250—500 undervisningstimmar.

De sakkunnigas förslag till lönegradsplacering för de ordinarie övningslärarna

anser jag mig — i likhet med statens lönenämnd — kunna biträda.

Även i fråga om de extra ordinarie övningslärarnas lönegradsplacering delar

jag lönenämndens uppfattning, vilket innebär en avvikelse från de sakkunnigas

förslag i så måtto, att extra ordinarie lärare i hushållsgöromål böra

placeras i Ce 17 i stället för Ce 19, i kvinnlig slöjd och vävning i Ce 15 i

stället för Ce 17 och i teckning, musik och gymnastik vid folkhögskolor med

speciell inriktning på ett av dessa övningsämnen i Ce 20 i stället för Ce 22.

Vad angår kombinationen övningslärare-husmoder synas hinder icke böra

möta att inrätta sådana tjänster. Jag är emellertid icke nu beredd att taga

ställning till frågan om lönegradsplaceringen för sådan tjänst.

IV. Lantbruksundervisningsanstalterna.

1. Nuvarande förhållanden m. in.

Lantbruksunder visnings anstalternas uppgift, organisation

m. m. Till lantbruksundervisningsanstalterna hänföras i detta

sammanhang de lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor, som avses i

stadgan den 30 juni 1949 (nr 461) för statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter.

Stadgan gäller i tillämpliga delar jämväl de statliga lant
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 235.

73

bruksskolorna vid Ultuna och Alnarp. Enligt stadgan ha lantbruksundervisningsanstalterna

till ändamål att främja yrkesutbildningen inom jordbruksnäringen

genom att meddela utbildning, lantmannaskola i lanthushållningens

utövande, lantbruksskola i lanthushållningens utövande med särskilt

syfte att bibringa övning och färdighet i lantbruksarbetens ordnande och

ledning samt lanthushålls skola i skötseln av ett lanthushåll.

Ur innehållet i stadgan må i övrigt nämnas följande.

Vid varje lantbruksundervisningsanstalt skall finnas en styrelse. Denna

styrelse tillkommer bl. a. att, under iakttagande av vad därom är särskilt

stadgat, antaga och entlediga föreståndare och lärare samt bestämma dessas

avlöningsförmåner, att besluta om tjänstledighet och semester åt föreståndare

och lärare samt, om så prövas nödigt, förordna om sådan befattnings

uppehållande under ledigheten ävensom att besluta om tilldelande av varning

åt nämnda befattningshavare, att hava överinseende över skolans ekonomi,

samt att årligen, efter förslag av föreståndaren, uppgöra inkomst- och

utgiftsstat för skolan. Styrelsen bör i största möjliga utsträckning samverka

med hushållningssällskapet och skogsvårdsstyrelsen i orten. Lantbruksundervisningsanstalt

står under överinseende av lantbruksstyrelsen, som ock

äger utfärda de närmare föreskrifter, vilka kunna erfordras för ordnandet

av undervisningen vid anstalten.

Huvudkurserna och deras längd framgå av följande uppställning.

Skola Kurs

Kurstid

Lantmannaskolor:

Minst 125 arbetsdagar

Fortsättningskurs till vinterkurs.............................

Minst 125 arbetsdagar

Minst 250 arbetsdagar

Praktisk-teoretisk sommarkurs................................

Minst 125 arbetsdagar

Ett år

Ladugårdsförmanskurs.......................................

Ett år

Lantbruksskolor:

Kurs för utbildande av jordbruksförmän......................

Två år

Kurs för meddelande av allmän praktisk-teoretisk jordbruks-

Ett år

Ladugårdsförmanskurs.......................................

Ett år

Lanthushållsskolor:

Halvårskurs.................................................

Minst 154 dagar

Helårskurs..................................................

Minst 308 dagar

Efter tillstånd av lantbruksstyrelsen må dessutom vid lantbruksskola

anordnas ettårig arbetsledarkurs samt vid lanthushållsskola, då särskilda

skäl föranleda därtill, huvudkurser av annan längd än nyss angivits.

I föreskrivet minimiantal arbetsdagar vid lantmannaskola inräknas icke

sön- och helgdagar eller ferier. Vid lanthushållsskola inräknas i minimiantalet

dagar sön- och helgdagar men icke ferier.

Läsåret omfattar liden 1 november—31 oktober. Lantbruksstyrelsen äger

medgiva jämkning härutinnan. Under varje läsår skall vid skolan anordnas

en eller flera huvudkurser i överensstämmelse med vad Kung]. Maj :t efter

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

förslag av skolans styrelse bestämmer. Kortare undervisnings- och utbildningskurser

må efter medgivande av Kungl. Maj:t anordnas utöver vad därom

finnes särskilt stadgat.

Beträffande undervisningen stadgas i huvudsak följande.

Vid lantmannaskolas vinterkurs skall, därest lantbruksstyrelsen ej annorlunda

föreskriver, teoretisk undervisning — såvitt möjligt förenad med

praktiska övningar och demonstrationer •— meddelas i, förutom vissa allmänna

kunskapsämnen, ämnen av speciell betydelse för lanthushållningen.

Vid fortsättningskurs skola utom teoretisk undervisning förekomma praktiska

övningar i lantmannagöromål. Vid längre kurs skall undervisningen

omfatta samma ämnen som vid vinterkurs. Vid praktisk-teoretisk sommarkurs

skall huvudvikten läggas på att genom praktiskt arbete, övningar

och demonstrationer bibringa eleverna kunnighet i olika arbetsuppgifters

rätta utförande; den teoretiska undervisningen skall avse att i anslutning till

den praktiska undervisningen bibringa eleverna elementära insikter i vissa

ämnen av speciell betydelse för lanthushållningen. Vid helårskurs skall den

teoretiska undervisningen omfatta samma ämnen som vid vinterkurs och

i huvudsak vara förlagd till vinterhalvåret; vid den praktiska undervisningen

skola eleverna övas i förekommande lantmannagöromål. Vid ettårig ladugårdsförmanskurs

skall förekomma såväl praktisk som teoretisk undervisning.

Den teoretiska undervisningen skall omfatta sammanlagt omkring

400 timmar lämpligt fördelade under hela utbildningstiden.

Efter lantbruksstyrelsens medgivande må undervisningen vid vinterkurs,

fortsättningskurs till vinterkurs och längre kurs ordnas efter olika studielinjer.

Under tid, då huvudsakligen teoretisk undervisning meddelas, bör

varje elev erhålla i medeltal 40 timmars undervisning i veckan.

Vid lantbruksskola skall den teoretiska undervisningen i huvudsak omfatta

detsamma som vid lantmannaskolas vinterkurs. Särskilt avseende skall

dock fästas å förhållandena vid större jordbruk. Under den tvååriga kursen

skola minst 140 hela dagar eller däremot svarande halva dagar ägnas åt

lektioner med därtill hörande övningar och demonstrationer samt studieresor.

Av nämnda antal dagar skola minst 40 hela dagar eller motsvarande

antal halva dagar förläggas till första året. Därutöver bör under första vinterhalvåret

för elev, som i huvudsak sysselsättes med praktiska göromål,

teoretisk undervisning i form av övningar och repetitioner anordnas under

i regel en timme dagligen. I den ettåriga kursen skola minst 100 hela dagar

eller motsvarande antal halva dagar ägnas åt teoretisk undervisning, vilken

företrädesvis skall ordnas gemensamt med undervisningen för eleverna i

den tvååriga kursens äldre avdelning. Vid lantbruksskola skola eleverna övas

i alla förekommande lantmannagöromål samt turvis tjänstgöra som arbetsförmän.

Vid lantbruksskolas ettåriga ladugårdsförmanskurs skall för undervisningen

gälla detsamma som för motsvarande kurs vid lantmannaskola.

Vid ettårig arbetsledarkurs skall förekomma såväl teoretisk som praktisk

undervisning. Teoretisk undervisning skall omfatta minst 550 timmar

och meddelas i vissa ämnen av speciell betydelse för lanthushållningen med

särskilt avseende fäst å förhållandena vid större jordbruk och arbetsledarnas

uppgifter vid ett sådant. Den praktiska undervisningen skall avse att utveckla

elevernas arbetsskicklighet samt att öva dem i att rätt bedöma och

planlägga olika arbeten.

Under tid, då vid lantbruksskola huvudsakligen teoretisk undervisning

meddelas, bör varje elev erhålla i medeltal 40 timmars undervisning i veckan.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungi. Maj.ts proposition nr 23J.

Vid lanthushållsskolas halvårskurs skall, där ej lantbruksstyrelsen annorlunda

föreskriver, undervisning meddelas i närings-, födoämnes- och

matlagningplära, hemmets ekonomi, ihälsolära och barnavård, hemvård,

husdjurslära och mjölkhushållning, trädgårdsskötsel, slöjd och medborgarkunskap.

Vid helårskurs skall undervisningen omfatta samma ämnen som

vid halvårskurs. Elev bör vid sidan av praktiska övningar erhålla omkring

tolv timmars teoretisk undervisning i veckan.

Enligt stadgan bör vidare vid lantbruksundervisningsanstalt genom gymnastik-

och idrottsövningar sörjas för elevernas sunda kroppsliga utveckling.

Undervisningsplan, upptagande kursernas längd, lärarnas undervisning i

olika läroämnen och det ungefärliga antalet lärotimmar, som skall ägnas

varje ämne. fastställes av lantbruksstyrelsen efter förslag av skolans styrelse.

Genom studieresor under lärares ledning böra eleverna komplettera de vid

skolan vunna kunskaperna.

Efter genomgången kurs erhåller elev avgångsbetyg enligt av lantbruksstyrelsen

fastställt formulär undertecknat av rektor.

Till varje lantbruksundervisningsanstalt skall höra ett skoljordbruk.

Denna skyldighet har för lantmanna- och lanthushållsskolor trätt i kraft den

1 november 1948, men äger Kungl. Maj :t alltjämt medgiva befrielse härifrån.

I så fall skall skolan i nödig utsträckning för undervisningsändamål

äga disponera över någon i skolans närhet belägen, för ändamålet lämplig

och av lantbruksstvrelsen godkänd egendom. Kan detta ej ordnas för lantliushållsskola,

skall skolan i varje fall ha erforderliga anläggningar = för

praktisk undervisning i trädgårds- och smådjursskötsel. För lanthushålls

skola å samma plats som lantmannaskola med skoljordbruk kan detta godkännas

som skoljordbruk även för lanthushållsskolan.

Lantmannaskolas skoljordbruk skall drivas av skolan och förestås av

rektor eller någon lärare. Vid lantmanna- eller lantbruksskola i trakt, där

skogsskötseln är av betydelse för lantbrukets utövare i allmänhet, skall, där

ä skolegendomen ej finnes lämpligt skogsområde, praktisk undervisning

i skogsskötsel anordnas å annan lämplig egendom i orten.

För inträde som elev vid lantbruksundervisningsanstalt fordras, där ej

lantbruksstyrelsen för särskild anstalt annorlunda föreskrivit, att ha genomgått

folkskola eller ock på annat sätt förvärvat motsvarande kunskapsmått.

Elev vid lantmanna- eller lantbruksskola skall, bland annat, före inträdet

ha haft minst ett års praktik i lantbruksarbete eller — vid tadugärdsförmanskurs

— i djurskötsel och ha fyllt 18 år eller i fråga om ladugårdsförmanskurs

19 år. Vid praktisk-teoretisk sommarkurs fordras dock

icke någon praktik, varjämte beträffande åldern vid inträdet gäller, att elev

skall ha fyllt 16 men ej 18 år. Vid arbetsledarkurs fordras för inträde minst

tre års praktik i lantbruksarbete och en minimiålder av 19 år. Vid lanthushållsskola

skall elev ha fyllt 17 år. Där särskilda skäl föreligga, må elev

kunna antagas, som ej uppnått stadgad minimiålder.

Vid varje skola skall finnas en föreståndare, benämnd rektor, samt det

antal ämneslärare, extra ordinarie ämneslärare och speciallärare, som kräves

för undervisningens behöriga uppehållande.

Rektor, ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare skola ha avlagt, vid

lantbruks- och lantmannaskola agronomexamen och vid lanthushållsskola

avgångsexamen från lärarinnekurs vid med statsmedel understött lanthushållningsseminarium.

Dessutom skall rektor under minst Iva läsår med

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘ ’ Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

goda vitsord tjänstgjort såsom ämneslärare vid lantmanna- eller lantbruksskola

respektive lanthushållsskola och ämneslärare under sammanlagt

minst två läsår med goda vitsord tjänstgjort som extra ordinarie ämneslärare

vid lantmanna- eller lantbruksskola respektive lanthushållsskola. Lantbruksstyrelsen

äger dock, där särskilda skäl föreligga, medgiva undantag

från dessa villkor.

Vid tillsättande av rektor eller lärare, vilken skall handha skötsel av skoljordbruk,

bör särskilt uppmärksammas betydelsen av att sökanden äger de

insikter, erfarenheter och egenskaper, som ha betydelse för en god skötsel

av skolegendomen.

Rektor, ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare anställas tills vidare

med ömsesidig rätt till uppsägning. Uppsägningstiden är för rektor och

ämneslärare sex månader och för extra ordinarie ämneslärare, såvitt möjligt,

tre månader. Skolstyrelsens beslut om uppsägning av ordinarie rektor

eller ordinarie ämneslärare skall dock, innan beslutet må gå i verkställighet,

underställas lantbruksstyrelsen för godkännande. Speciallärare anställes

på viss tid.

Rektor eller lärare, som icke förmår att vid skolan upprätthålla skick

och ordning eller uraktlåter att fullgöra sina åligganden enligt stadgan,

må kunna av skolans styrelse skiljas från sin befattning utan iakttagande

av stadgad uppsägningstid, dock, där fråga är om ordinarie rektor eller

ämneslärare, endast efter förut given varning, av vilken han icke låtit sig

lätta. Beslut angående skiljande av ordinarie rektor eller ämneslärare från

skolan skall, innan beslutet må gå i verkställighet, underställas lantbruksstyrelsen

för godkännande.

Ledig rektors- eller ämneslärarbefattning skall ledigförklaras. Lantbruksstyrelsen

prövar sökandenas behörighet och uppsätter på förslag tre sökande.

Skolans styrelse har att till befattningen antaga någon av de på förslaget

uppförda. Beträffande rektorsbefattning vid lantbruksskola, som är

lörlagd till enskild egendom, skall därvid personvalet träffas i samråd med

ägaien eller innehavaren av egendomen. Extra ordinarie ämneslärare och

speciallärare förordnas av skolans styrelse.

Ordinarie befattningshavare må icke samtidigt inneha ordinarie anställning

vid annan skola. Rektor, ämneslärare eller extra ordinarie ämneslärare

må icke utan lantbruksstyrelsens tillstånd åtaga sig uppdrag, som är

lörenat med tjänstgöring under tid kurs pågår vid skolan (kungörelsen

1942:807, 11 §).

Rektor åligger bl. a. att under styrelsens inseende handha skolans ekonomi,

där styrelsen icke annorlunda beslutar, att, där icke av styrelsen eller

eljest i vederbörlig ordning annorlunda bestämmes, handha ledningen av

till skolan förlagda särskilda undervisnings- och utbildningskurser och där

anordnad försöksverksamhet samt att handha skötseln av skoljordbruket,

såvitt ej styrelsen därtill utsett annan lärare vid skolan.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 235.

77

Under tid, då huvudsakligen teoretisk undervisning meddelas, skall undervisningsskyldighetcn

för rektor och ämneslärare vid lantbruks- och lantmannaskola

vara av följande omfattning, räknat i medeltal för tiden i fråga.

Då särskilda skäl därtill föranleda, må lantbruksstyrelsen medge minskning

i nämnda undervisningsskyldighet.

För ianthushållsskola saknas allmänna bestämmelser om undervisningsskyldighetens

omfattning.

Skolornas organisation m. m. läsåret 1946/4-7 framgår av vissa av de sakkunniga

upprättade tabeller, vilka torde såsom bilaga få fogas till detta

protokoll (bilaga 2). I dem redovisas för varje skola antalet elever vid olika

kurser samt antalet lärare av olika slag. För de skolor, som ha skol jordbruk,

redovisas dessutom arealen odlad jord.

Sedan läsåret 1946/47 har Ökna lantmannaskola i Södermanlands län

tillkommit, vilken skola har vinterkurs, helårskurs och ladugårdsförmanskurs.

Dessutom har Katrinebergs lantmannaskola i Hallands län flyttats

till Plönninge och lantmannaskolan i Markaryd ersatts av en skola i Ryssby.

Beträffande skoljordbruken må nämnas, att utöver de i tabellerna redovisade

skolorna en del skolor arrendera skoljordbruk samt att flera skolor

torde komma att anskaffa skoljordbruk.

Utöver huvudkurserna ha till lantbruksundervisningsanstalterna under

läsåret 1946/47 varit förlagda ett flertal kortare utbildningskurser. Bland

annat ha hållits tjugu utbildningskurser för kontrollassistenter om 40 dagar

för sammanlagt 316 elever samt åtta utbildningskurser för ladugårdsförmän

om 3 månader för sammanlagt 85 elever.

Vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna förekommer praktisk

undervisning i mycket stor utsträckning. Detta gäller särskilt lanthushållsskolorna

men även lantbruksskolorna under de tider, som ej äro avsedda

för teoretisk undervisning. Lantmannaskolornas vinterkurser äro däremot

väsentligen inriktade på teoretisk undervisning.

I följande sammanställningar (se s. 78) redovisas dels antalet veckotimmar

under läsåret 1946/47, som lärarna meddelat teoretisk undervisning,

dels ock det antal procent, som denna undervisning beräknats utgöra

av lärarnas totala arbetsåligganden i tjänsten. Återstoden av tjänstgöringen

har fullgjorts genom praktisk undervisning eller arbete å skoljordbruket

in. in., som åvilar dem i tjänsten.

Antal

veckotimmar

Lantmannaskola: Rektor ....

Ämneslärare

Lantbruksskola: Rektor ....

Ämneslärare

14—20

20—24

10—12

16—20

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

Teoretisk undervisning läsåret 1946/47

Skolor Befattningshavare

Antal veckotimmar

Upp-

gifter

saknas

S:a

0-4

5-9

10-14

15-1920-24

25—29

Antal befattningshavare

Lantbruksskolor:

Rektorer..........................

_

_

5

1

1

7

Ämneslärare......................

—

—

2

4

1

7

E. o. ämneslärare.................

—

—

—

2

4

—

6

Summa

—

—

5

5

8

1

1

20

Lantmannaskolor:

Rektorer..........................

1

1

16

28

1

_

1

48

Ämneslärare, helårsanställda.......

—

2

3

7

22

1

2

37

150 arbetsdagar.................

—

—

—

2

3

1

6

125 arbetsdagar.................

—

—

—

2

16

—

—

18

E. o. ämneslärare, helårsanställda ..

—

—

1

10

7

_

1

19

150 arbetsdagar.................

—

—

1

—

5

_

6

125 arbetsdagar.................

—

—

—

3

7

1

—

11

Summa

1

3

21

52

61

3

4

145

Lanth ushällsskolor:

Rektorer..........................

24

14

_

_

_

1

39

Ämneslärare, helårsanställda.......

45

10

—

_

_

__.

1

56

154 dagar.......................

8

—

—

—

—

_

3

11

E. o. ämneslärare, helårsanställda ..

26

—

—

—

_

_

_

26

154 dagar.......................

9

2

—

—

—

—

1

12

Summa

112

26

—

—

—

—

6

144

Teoretisk undervisning i % av total tjänstgöring 1946/47

1

Antal procent

Upp-

gift

S:a

Skolor Befattningshavare

0-9

10—24

25—49

50-74

75—99

100

saknas

Antal befattningshavare

Lantbruksskolor:

Rektorer..........................

—

2

—

_

_

_

5

7

Ämneslärare......................

—

1

2

2

_

_

2

7

E. o. ämneslärare.................

—

1

2

1

—

—

2

6

Summa

—

4

4

3

—

—

9

20

Lantmann askolor:

Rektorer..........................

1

1

11

8

6

12

9

48

Ämneslärare......................

—

3

7

10

10

20

11

61

E. o. ämneslärare.................

—

—

5

7

8

10

6

36

Summa

1

4

23

25

24

42

26

145

Lanthushållsskolor:

Rektorer..........................

10

16

2

1

_

__

10

39

Ämneslärare......................

34

13

1

_

1

_

18

67

E. o. ämneslärare.................

23

4

1

—

1

—

9

38 ,

Summa

67

33

4

1

2

—

37

144 !

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungi. Maj:ts proposition nr 235.

De sakkunniga ha genom rektorerna erhållit uppgifter om huru många

timmar i medeltal per vecka lärarna under läsåret 1946/47 ägnat skrivningsrättning,

studiehandledning, samkväm med eleverna, tillsyn av elevhem,

biträdande arbete åt rektor o. d., för vilka uppgifter särskilt arvode

ej utgår och nedsättning i undervisningsskyldigheten icke äger rum. De

lämnade, i hög grad approximativa uppgifterna redovisas i nedanstående

tabell.

Arbete i tjänsten vid sidan av praktisk och teoretisk undervisning

Antal veckotimmar

Upp-

gift

saknas

1

S:a j

Skolor Befattningshavare

1

O

5-9

10—14

15—1920—24

25—29

30-

Antal befattningshavare

Lantbruksskolor:

3

3

1

7

1

3

1

_

_

_

1

6

Summa

—

4

6

1

—

—

—

2

13

j Lantmannaskolor:

8

11

17

10

6

4

1

4

61

7

5

7

7

2

1

1

36

Summa

15

16

23

17

13

c

5

97

Lanthushållsskolor:

16

18

10

10

1

12

67

15

6

8

3

1

—

—

5

38

Summa

31

24

18

13

2

—

—

17

105

Vid lantmannaskolorna ha många lärare vid sidan av sin lärartjänstgöring

stadigvarande arbete på annat håll än i skolan. Dessa arbeten äro av

skiftande art, t. ex. som föreståndare i elektrisk distributionsförening och

som konsulent hos hushållningssällskap. Sammanlagt 42 rektorer och lärare

vid lantmannaskolor hade årligen återkommande arbete utom skolan

under läsåret 1946/47, varav 11 i 12—20 veckor, 11 i 21—30 veckor och

11 i 41—52 veckor. Av återstoden hade 7 befattningshavare arbete utom

skolan i högst 12 veckor och 2 i 31—40 veckor. Vid lanthushållsskolor

hade tre rektorer och en helårsanställd lärare arbete utom skolan i 21—30

veckor.

Avlöningsförhållanden. Lantbruksundervisningsanstalterna blevo

först år 1919 föremål för en allmän lönereglering. Av de i anledning

därav utfärdade kungörelserna, nr 850, om statsunderstöd till lantbruksskolor,

nr 857, om statsunderstöd till lantmannaskolor och nr 854, om statsunderstöd

till lanthushållsskolor trädde de två förstnämnda i kraft den 1

november 1919 och den sistnämnda den 1 januari 1920. Kungörelsen 1919:

850 ersattes sedermera av kungörelsen 1927: 222.

Enligt nämnda kungörelser gällde såsom villkor för statsbidrag, att kontant

minimiavlöning skulle utgå till rektorer och lärare (lärarinnor) med

vissa belopp. Utöver den kontanta lönen skulle skolorna tillhandahålla fri

bostad jämte bränsle eller kontant ersättning härför.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

Endast i undantagsfall utgick högre kontant lön än minimilönen. Sedermera

tillkom dyrtidstillägg enligt för oreglerade verk gällande grunder

å ett belopp motsvarande hälften av den kontanta minimiavlöningen. Åtskilliga

landsting utgåvo dock av egna medel utfyllnad av dyrtidstillägget

med så stort belopp, att detta sammanlagt utgick å minimiavlöningens hela

belopp.

Provisorisk avlöningsförbättring utgick från och med den 1 juli 1936

vid lantmannaskolorna och från och med den 1 juli 1937 vid lantbruksskolor.

Ovannämnda kungörelser ersattes fr. o. in. den 1 november 1940 av kungörelsen

den 21 juni 1940 (nr 847) angående statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter,

vilken i sin tur fr. o. m. den 1 november 1942 ersattes

av nu gällande kungörelse den 5 september 1942 (nr 807; ändr.

1945: 375, 1949: 462) angående statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter

in. in. Även enligt sistnämnda kungörelse skall utgå viss minimiavlöning

för läsår i form av grundlön jämte ålderstillägg. Beloppen framgå

av följande sammanställning.

Befattningshavare

Grundlön Ålderstillägg

kronor kronor

Lantmannaskolor

med vinterkurs om minst 125 arbetsdagar:

Rektor.....................................................

Ämneslärare................................................

E. o. ämneslärare...........................................

med vinterkurs om minst 150 arbetsdagar:

Rektor.....................................................

Ämneslärare................................................

E. o. ämneslärare...........................................

med helårskurs eller med vinterkurs jämte annan huvudkurs:

Rektor......................................................

Ämneslärare................................................

E. o. ämneslärare...........................................

Lantbruksskolor:

Rektor......................................................

Ämneslärare................................................

E. o. ämneslärare...........................................

Lanthushållsskolor

med halvårskurs:

Rektor.....................................................

Ämneslärare................................................

E. o. ämneslärare...........................................

med årskurs eller (och) två halvårskurser eller årskurs och en

halvårskurs:

Rektor.....................................................

Ämneslärare................................................

E. o. ämneslärare ...........................................

5 580

4 200

3100

3 å 480

4 å 480

2 å 240

6 030

4 500

3 300

3 å 480

4 å 480

2 å 240

7 560

5 520

4 000

3 å 480

4 å 480

2 å 240

7 560

5 520

4 000

3 å 480

4 å 480

2 ä 240

2 760

2100

1600

3 å 300

4 å 300

2 å 150

4 752

3 480

2 600

3 å 300

4 å 300

2 å 150 |

Rätt till ålderstillägg inträder efter respektive tre, sex, nio och tolv år,

‘därest tjänstgöringen varit av viss omfattning.

Vid lantmannaskola med vinterkurs må rektor, ämneslärare eller extra

ordinarie ämneslärare medgivas rätt att uppbära lön isom vid skola med

vinterkurs och fortsättningskurs, därest han, då vinterkurs ej pågår, antingen

vid skolan tjänstgör vid andra undervisningskurser om tillhopa

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

81

minst 110 arbetsdagar eller minst fem månader biträder med arbete, som

faller inom hushållningssällskapets verksamhet.

Vid lanthushållsskola med halvårskurs må rektor, ämneslärarinna och

extra ordinarie ämneslärarinna medgivas rätt att uppbära lön som vid skola

med helårskurs, därest hon, då halvårskursen ej pågår, antingen vid skolan

tjänstgör vid andra undervisningskurser om tillhopa minst 154 dagar,

sön- och helgdagar inräknade, eller minst fem månader biträder med arbete,

som faller inom hushållningssällskapets verksamhet.

Nu nämnda medgivanden skola lämnas av lantbruksstyrelsen i fråga om

undervisningskurser vid lantmanna- eller lanthushållsskola och eljest av

Kungl. Maj :t.

Ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare, som för deltagande utom

skolan i undervisnings- och försöksarbete, bokföring eller annan jämförlig

verksamhet, vilken står under statens eller hushållningssällskapets överinseende

och av lantbruksstyrelsen medgivits minskad undervisningsskyldighet

vid skolan, må av Kungl. Maj :t medgivas rätt att uppbära lön såsom

för full tjänstgöring, under förutsättning att särskild ersättning icke

utgår för verksamheten.

Vidare må rektor, ämneslärare eller extra ordinarie ämneslärare vid

lantmannaskola, där ingen annan huvudkurs än vinterkurs anordnas, av

Kungl. Maj :t medgivas rätt uppbära lön såsom rektor, ämneslärare eller

extra ordinarie ämneslärare vid lantmannaskola med vinterkurs jämte annan

huvudkurs, om det prövas skäligt med hänsyn till hans arbete med undervisningen

i övrigt och med skol jordbruket.

Till vikarier för ordinarie och extra ordinarie befattningshavare skall

utgå arvode med lägst 2/s av minimigrundlönen för befattningen.

Enligt 15 § kungörelsen 1942: 807 utgår rörligt tillägg med för nälrvarande

15 procent å minimigrundlön, ålderstillägg och vikariatsersättning

till ordinarie och extra ordinarie befattningshavare samt vikarier för dessa.

Kristillägg utgår med för närvarande 24,4 procent. Därtill kommer provisoriskt

lönetillägg (jfr betänkandet s. 172).

Den kontanta lönen utgår för lästid och utbetalas månadsvis i efterskott.

Utöver kontant avlöning skall enligt statsbidragskungörelsen nedan angivna

befattningshavare åtnjuta fri bostad jämte bränsle eller ersättning

därför enligt ortens pris, dock med lägst i sammanställningen angivna

belopp.

Skola Befattning

Tjänstebostad

om minst

Minimi-

ersättning

kronor

Lantmanna- och lantbruksskolor:

5 rum och kök

1200

Ämneslärare med eget hushåll.......................

4 rum och kök

900

> utan > > .......................

2 rum

500

E. o. ämneslärare med eget hushåll...................

2 rum och kök

500

> > utan » » ...................

1 rum

300

1

| Lanthushållsskolor:

Rektor.............................................

2 rum

500

Ämneslärare........................................

1 rum

300

i E. o. ämneslärare, helårsanställd.....................

1 rum

300

> > , halvårsanställd....................

1 rum

200

(i Iiihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 235.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

Extra ordinarie befattningshavare utan eget hushåll äger rätt till fri bostad

jämte bränsle allenast under den del av läsåret, hans anställning omfattar.

Befattningshavare utan eget hushåll äger under kurstid åtnjuta kost i elevhushållet

till självkostnadspris.

I statsbidragskungörelsen meddelas även bestämmelser om lön under

tjänstledighet m. m. Det synes icke vara erforderligt att i detta sammanhang

lämna någon redogörelse för dessa bestämmelser.

Vid lantbruksundervisningsanstalterna utgå ofta löneförmåner utöver minimilönen.

Rektor erhåller stundom representationsbidrag och i många fall

utgår personligt lönetillägg. Vidare utgår i vissa fall särskild ersättning för

arbete vid skoljordbruk, vilket i regel ej anses ingå i de med tjänsten förenade

åliggandena. I följande uppställning redovisas emellertid den ersättning,

som under läsåret 1946/47 utgått utöver minimilön, för såväl åligganden

i tjänsten som för skoljordbruket. Däremot har ej medräknats ersättning

för vid skolan anordnade extra kurser.

Avlöningsförmåner utöver minimiavlöning

Skolor

Befattningshavare

0

kronor

1-1000

kronor

1001—

2 000

kronor

2 001—

3 000

kronor

mer än

3 000

kronor

Upp-

gift

saknas

i

S:a j

Antal befattningshavare

1

Lantbruksskolor:

Rektorer................

1

6

7

Ämneslärare............

1

2

4

—

—

—

7

E. o. ämneslärare.......

—

4

1

1

—

—

6

Summa

2

6

5

1

6

—

20

Lantmannaskolor:

Rektorer................

13

17

12

4

2

_

48

Ämneslärare............

36

19

4

1

—

1

61

E. o. ämneslärare.......

25

6

3

1

—

1

36

Summa

74

42

10

0

2

2

145

Lanthushållsskolor:

Rektorer................

34

3

1

—

—

i

39

Ämneslärare............

60

4

—

—

—

3

67

E. o. ämneslärare.......

33

3

—

—

—

2

38

Summa

127

10

1

—

—

6

144

Totalsumma

203

58

25

7

8

8

300

För arbetet med skol jordbruken utgingo läsåret 1946/47 särskilt arvode

till ett stort antal rektorer. Vid 6 lantbruksskolor utgingo särskilda förvaltararvoden

med lägst 4 000 och högst 6 500 kronor. Vid en lantbruksskola

(Varpnäs) ägdes skoljordbruket av rektor.

Vid lantmannaskolorna växlade förvaltararvodena betydligt. En rektor

hade 10 000 kronor, en 3 000 kronor, en 2 400 kronor, femton 1 000—2 000

kronor och sex mindre än 1 000 kronor. Övriga rektorer synas icke ha

erhållit särskild ersättning för skoljordbruket.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

83

Av ordinarie och extra ordinarie ämneslärare vid lantbruks- och lantmannaskolorna

biträdde omkring 70 med skötseln av skol jordbruket i olika

hänseenden. Endast ett mindre antal av dem erhöllo särskild ersättning

härför.

Vid lanthushållsskolorna utgick icke särskild ersättning för skoljordbruken,

vilket torde sammanhänga med att dessa jordbruk i regel äro av mindre

omfattning.

Vid lantbruksundervisningsanstalterna anordnas ett flertal i regel kortare

extra kurser, t. ex. kontrollassistentkurser, vid vilka lärarna anlitas mot särskilt

arvode. Under läsåret 1946/47 tjänstgjorde sammanlagt 72 lärare vid

sådana regelbundet anordnade extra kurser vid skolan. Arvodenas belopp

växlade från under 100 kronor upp till 1 400 kronor. För 47 lärare översteg

arvodet icke 500 kronor och för 11 av dessa icke 100 kronor.

I fråga om pension gäller, att SPA-reglementet är tillämpligt å rektorer,

ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna.

2. Lönereglering för rektorer och lärare.

Anställningsformer.

De sakkunniga.

De sakkunniga föreslå, att vid lantbruksundervisningsanstalterna skola

finnas ordinarie rektorer samt ordinarie, extra ordinarie och extra ämneslärare.

De olika anställningsformerna skulle ha väsentligen samma innebörd

som motsvarande anställningsformer vid folkhögskolorna skulle erhålla

enligt de sakkunnigas förslag. Härom ha de sakkunniga bl. a. anfört följande.

För närvarande äro, såsom redan nämnts, rektorer och lärare vid lantbruksundervisningsanstalterna

anställda tills vidare med ömsesidig rätt till

uppsägning. Vid hushållningssällskap och skogsvårdsstyrelser tillsättas däremot

motsvarande ordinarie tjänster medelst skriftliga kontrakt för viss tid,

högst sex år. Sker ej uppsägning från någondera sidan minst sex månader

före kontraktstidens utgång, skall anställningen anses förlängd för lika lång

tid som i kontraktet angives.

De sakkunniga kunna icke förorda, att den ordinarie anställningen vid

lantbruksundervisningsanstalterna gives samma innebörd som vid hushållningssällskap

och skogsvårdsstyrelser. Om i något undantagsfall det skulle

visa sig nödvändigt att entlediga en lärare, t. ex. på grund av omläggning

av kurserna, skulle skolan behöva avvakta sexårstidens utgång, vilket kan

medföra betydande olägenheter. Vidare skulle lärarna äga rätt till lön under

hela sexårsperioden, även om en skola undantagsvis måste nedäggas. En

omprövning av anställningens fortbestånd vart sjätte år torde även medföra

ett större osäkerhetstillstånd för befattningshavarna än den nu gällande

tillsvidareanställningen.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungi. Maj:ts proposition nr 235.

Enligt de sakkunnigas mening bör i stället ordinarie anställning vid lantbruksundervisningsanstalterna

givas väsentligen samma innebörd som de

sakkunniga föreslagit för folkhögskolornas del. Ordinarie befattningshavare

bör i enlighet härmed anställas tills vidare med minst fyra månaders ömsesidig

uppsägning eller för viss tid. Har han tre år i följd oförvitligt tjänstgjort

i samma eller motsvarande befattning vid lantbruksundervisningsanstalt,

skall han dock ej kunna skiljas från sin befattning av annan anledning

än på grund av fel eller försummelse i tjänsten, så länge enligt lantbruksstyrelsens

prövning full tjänstgöring kan beredas honom i hans anställning

vid skolan.

Extra ordinarie anställning vid folkhögskola har av de sakkunniga föreslagits

få väsentligen samma innebörd som vid folkskolan. Motsvarande

bestämmelser böra i huvudsak även gälla för lantbruksundervisningsanstalterna.

Extra ordinarie anställning bör i enlighet härmed ej vara knuten till

särskilda extra ordinarie tjänster. Lärare, som är behörig till extra ordinarie

anställning, bör äga rätt att anställas som extra ordinarie, om anställningstiden

omfattar minst sex månader och det är avsett att läraren därunder

skall ha full tjänstgöring antingen enbart vid skolan eller utökad med fyllnadstjänstgöring.

Extra ordinarie anställning skall alltså kunna komma i

fråga icke blott vid innehav av icke-ordinarie heltidstjänst utan även vid

vikariat om minst sex månader å ordinarie eller icke-ordinarie heltidstjänst.

Extra ordinarie lärare böra anställas tills vidare, där ej tiden för anställningens

upphörande kan angivas. Uppsägningstiden bör, i anslutning till

vad som gäller enligt statens allmänna avlöningsreglemente, från skolans

sida vara tre månader och från lärarens sida en månad. Uppsägning bör

dock ej kunna ske till tidpunkt, som infaller under pågående kurs, såvida

icke skolan och läraren äro ense därom.

För behörighet som extra ordinarie bör fordras, utom föreskriven examen,

att läraren under två läsår tjänstgjort som extra lärare vid lantmannaeller

lantbruksskola respektive lanthushållsskola eller haft annan motsvarande

lärartjänstgöring. Dessförinnan bör läraren endast kunna anställas

såsom extra liksom vid förordnanden av kortare varaktighet än sex månader.

Yttrandena.

Lantbruksstgrelsen och Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund

förorda, att skola bör medgivas rätt anställa extra ordinarie ämneslärare för

minst vinterkurs resp. sommarkurs.

Stgrelsen för hushållningssällskapens förbund har uttalat, att även om

den för hushållningssällskapens del gällande anställningsformen ännu ej

tillämpats under mer än två år, erfarenheterna av ifrågavarande system, såvitt

styrelsen hade sig bekant, syntes vara i stort sett goda. Den för skolorna

föreslagna anställningsformen syntes dock för befattningshavarnas del

måhända innebära en något högre grad av trygghet.

Tjänstgöringsskyldighet.

Tidigare förslag m. m.

Vid 1919 års lönereglering för lantbruksundervisningsanstalterna meddelades

icke några allmänna föreskrifter om undervisningsskyldigheten för

rektorer och övrig lärarpersonal utan denna bestämdes av skolornas styrelser.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

85

Frågan om lärarpersonalens tjänstgöringsskyldighet behandlades emellertid

ingående av 1928 års lantbruksunderuisningskommitté i dess år 1930

avgivna betänkande, vilket emellertid icke föranledde några omedelbara åtgärder

från Kungl. Maj :ts sida.

Lantmannaskolornas lärare utnyttjades icke i tillfredsställande omfattning.

I anledning av ett då väckt förslag, att skolornas lärarpersonal skulle

anställas i hushållningssällskapens tjänst och av dem utnyttjas under kursfri

tid, förklarade sig emellertid kommittén icke kunna förorda, att skolorna

ställdes under hushållningssällskapens ledning. Under sådana förhållanden

borde det få anses uteslutet, att lantmannaskolornas föreståndare och lärare

anställdes i hushållningssällskapens tjänst.

En annan tänkbar utväg vore, att samtliga skolors rektorer och ordinarie

lärare skulle vara årsanställda i skolans tjänst mot viss årslön. Under den

tid skolans ordinarie kurs ej påginge, skulle de vara skyldiga att enligt skolstyrelsens

bestämmande tjänstgöra vid undervisningskurser eller annan liknande

verksamhet vid eller utom skolan, dock med undantag för vanliga ferier.

Av hushållningssällskapens förvaltningsutskotts uttalanden i frågan

framginge emellertid, att det vore långt ifrån säkert, att sällskapen alltid

kunde erbjuda lämpliga arbetstillfällen. Därest lärarna garanterades fast

årslön även om full tjänstgöring ej kunde beredas dem, kunde icke heller

något särdeles stort intresse påräknas från lärarnas sida att medverka vid

extra arbete eller att söka få särskilda kurser, kursförlängningar m. in. till

stånd. Dessutom komplicerades frågan genom förekomsten av skölj ordbruk,

som måste skötas även under kursfri tid.

Av framför allt nu anförda skäl kunde kommittén för det dåvarande ej

förorda, att lärarna, oberoende av kurstidens längd, bleve helårsanställda.

Kommittén förordade emellertid vissa åtgärder för att möjliggöra ett effektivare

utnyttjande av lärarnas arbetskraft. Särskilda lantbruksundervisningsnämnder

borde inrättas med uppgift att organisera den lägre lantbruksundervisningen.

Dessa borde årligen upprätta en plan över lantbruksundervisningen

inom området och därvid tillse, att den ordinarie lärarpersonalen

vid lantmannaskolorna såvitt möjligt erhölle full sysselsättning

under hela den tid av året, som ej kunde anses utgöra ferier. Utom för extra

kurser vid skolorna borde lärarna kunna utnyttjas för undervisning vid

ambulatoriska kurser, premieringar, konsulent- och försöksverksamhet

in. m. För sådan verksamhet borde de erhålla skälig ersättning utöver sin

ordinarie avlöning vid skolan.

Löneförmånerna för tjänstgöring vid endast huvudkurs hade blivit tilltagna

jämförelsevis rikligt i förhållande till den korta tjänstgöringstiden

just med hänsyn till svårigheten för befattningshavaren att erhålla inkomstbringande

arbete under den återstående delen av året. Det kunde då icke

anses obilligt, att ifrågavarande befattningshavare förpliktades att under

återstående del av året — förutom ferietid — stå till förfogande, när skälig

ersättning skulle lämnas för det utförda arbetet.

193(1 ars lantbruksniulervisningskommitté (SOU 1937:33) anförde hl. a.

följande.

Lantbruksundervisningsanstalterna borde till en viss grad inordnas som

elt led i hushållningssällskapets allmänna verksamhet. Sålunda borde sällskapet

pröva den allmänna planen för skolans undervisning och denna verksamhets

ställning inom lantbruksundervisningen i allmänhet inom sällskapets

område. Vidare borde sällskapet sysselsätta skolans mera stadigvaran
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

de lärarpersonal, när denna icke helt togs i anspråk för skolans verksamhet.

På grund härav borde lärarpersonalen anställas av hushållningssällskapen.

Vid lantbruksskolorna påginge verksamheten hela året, varför flertalet

lärare vid denna skolform finge ständig sysselsättning. Så vore däremot ej

förhållandet vid lantmanna- och lanthusiiållsskolorna. Vid en nyordning

på detta område borde i princip lärarna stå till vederbörande skolas förfogande

ej blott för huvudkurser utan även för kortare utbildnings- och undervisningskurser.

Vidare borde lärarnas arbetskraft, i den mån den ej toges

i anspråk för skolans undervisningsverksamhet, utnyttjas på ett sådant sätt,

att skolans syfte därigenom främjades och läraren erhölle ökade förutsättningar

att meddela en efter bygdens förhållanden anpassad gagnande undervisning.

Kommittén räknade med att under kurstid lärarna vid lantbruks- och

lanthushållsskolor kunde fullt utnyttjas. Däremot syntes för lantmannaskolans

vidkommande fall kunna inträffa, då så icke bleve förhållandet. Agronomutbildningen

vore nämligen specialiserad på tre linjer: jordbrukslinjen,

husdjur slinjen och den ekonomiska linjen. På grund härav framstode det

som ett viktigt önskemål, att minst tre agronomiskt utbildade lärare funnes

vid varje lantmannaskola. Vid mindre sådan skola torde det emellertid icke

vara möjligt att effektivt utnyttja så många lärare vid undervisningen. I

vissa fall borde därför den möjligheten stå öppen, att en eller fliera av

lärarna icke blott under kursfri tid utan även under kurstid sysselsattes

med andra uppgifter, främst i hushållningssällskapens tjänst, t. ex. medverkan

i undervisningskurser samt arbete för ungdomsorganisationer, försöksringar

och bokföringsföreningar. Om exempelvis lärarens undervisningsskyldighet

vore 24 veckotimmar och hans verkliga undervisning endast motsvarade

16 timmar i veckan, borde han under omkring en tredjedel av undervisningstiden

kunna arbeta med andra uppgifter. Denna »fritid från skolan»

borde i det valda exemplet kunna fördelas med två dagar per vecka eller

sammanföras i längre perioder allt efter omständigheterna. Det torde böra

ankomma på lantbruksstyrelsen att utfärda närmare bestämmelser om

anordnandet och kontrollen av sådan tjänstgöring.

I Kungl. Maj :ts proposition (nr 109) till 1939 års lagtima riksdag angående

den lägre lantbruksundervisningens ordnande framlades förslag om

lärarnas undervisningsskyldighet och deras tjänstgöring vid hushållningssällskapen

in. in. i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommittén föreslagit.

Dock skulle lärarna ej vara anställda hos hushållningssällskapen.

I överensstämmelse härmed infördes i stadgan 1940: 724 för statsunderstödda

undervisningsanstalter en föreskrift, enligt vilken Kungl. Maj :t ägde

på framställning av hushållningssällskapet och skolstyrelsen föreskriva, att

lantbruksundervisningsanstalt skulle inordnas som ett led i hushållningssällskapets

allmänna undervisningsverksamhet. Hushållningssällskapets

förvaltningsutskott ägde då yttra sig över skolans förslag till allmän plan

för skolans verksamhet och till undervisningsplan för skolan, innan dessa

fastställdes av lantbruksstyrelsen. Skolans inkomst- och utgiftsstat skulle

vidare tillställas hushållningssällskapet. I den mån rektor, ämneslärare eller

extra ordinarie ämneslärare icke helt toges i anspråk för skolans verksamhet,

ålåge det honom att fullgöra de inom hushållningssällskapets verksam
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

87

hetsområde fallande uppgifter, som förvaltningsutskottet och skolans styrelse

gemensamt tilldelade honom.

Även där skolans verksamhet icke inordnats som ett led i hushållningssällskapets

allmänna undervisningsverksamhet, borde samarbete i största

möjliga utsträckning anordnas mellan hushållningssällskapet och skolstyrelsen

rörande skolans undervisningskurser och verksamhet i övrigt. Samarbete

borde jämväl av skolstyrelsen sökas med skogsvårdsstyrelsen.

I den nya stadgan 1949, nr 401, återfinnes icke annan motsvarighet till här

återgivna bestämmelser än en allmän föreskrift, att styrelsen i största

möjliga utsträckning bör samverka med hushållningssällskapet och skogsvårdsstyrelsen

i orten.

De sakkunniga.

De sakkunniga erinra, att tjänstgöringsförhållandena för lärarna vid

lanlbruksundervisningsanstalterna — liksom vid folkhögskolorna — förete

vissa avvikelser från motsvarande förhållanden vid flertalet andra skolformer.

Detta gällde såväl i fråga om den årliga tjänstgöringstiden som beträffande

undervisningsskyldigheten för vecka i teoretiska ämnen. För

att dessa skolor skulle kunna fylla sin uppgift, finge emellertid alltför stora

krav på enhetlighet härutinnan icke uppställas. Skolornas jämförelsevis

stora frihet att anpassa kurserna efter de lokala behoven syntes därför icke

lämpligen kunna eller böra inskränkas.

Vid en lönereglering för ifrågavarande befattningshavare måste sålunda

hänsyn tagas till nyssnämnda förhållanden och utformningen av erforderliga

bestämmelser ske i anslutning härtill. Vidare måste anordningar

vidtagas för utfyllnad av lärarnas tjänstgöring i de fall, då full sysselsättning

ej kunde beredas dem vid respektive skolor.

De sakkunniga ha erinrat om att 1949 års riksdag beslutat en förlängning

dels av den vid lantmannaskolorna anordnade s. k. längre kursen

från minst 230 till minst 250 arbetsdagar, dels ock av den i samband med

vinterkursen anordnade fortsättningskursen från minst 110 till minst 125

arbetsdagar. Även om förlängningen av nämnda kurser endast i mindre omfattning

inverkade på lärarnas tjänstgöringsförhållanden, ökades dock

härigenom vid vissa skolor möjligheterna att bereda lärarna full tjänstgöring

vid respektive skolor.

I samma syfte borde även den åtgärden vidtagas, att lärarna förklarades

vara skyldiga meddela undervisning — förutom vid huvudkurser — vid

andra av skolan anordnade längre eller kortare kurser. Särskild ersättning

borde alltså ej utgå till lärarpersonalen för dylika kurser, bortsett från

specialarvode för övertidstjänstgöring om sådan förekomme.

Vid en del skolor bleve dock även andra åtgärder erforderliga för att

befattningshavarna skulle kunna beredas tjänstgöring under hela året. De

sakkunniga föreslå därför, att med rektors- och ämneslärartjänst skall vara

förenad skyldighet till fyllnadstjänstgöring hos hushållningssällskap,

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

skogsvårdsstyrelser, lantbruksnämnder eller landsting eller vid annan lantbruksundervisningsanstalt,

i den män årstjänslgöring ej kan beredas befattningshavaren

vid den skola, där han är anställd. Det skulle tillkomma

skolans styrelse att efter samråd med den institution, hos vilken tjänstgöringen

skulle äga rum, söka ordna dylik tjänstgöring ävensom att fatta

erforderliga beslut därom. Beträffande fyllnadstjänstgöringen ha de sakkunniga

i övrigt anfört följande.

De sakkunniga ha kommit till den uppfattningen, att med den utbyggnad

av konsulentverksamheten inom jordbrukets område, som skett under de

senaste åren, hushållningssällskap, skogsvårdsstyrelser, lantbruksnämnder

och landsting numera ha ett flertal uppgifter, vilka kräva eller i varje

fall med fördel kunna utföras av personal med agronomutbildning eller

utbildning vid lanthushållsseminarium. På grund härav och då det för

närvarande torde råda brist på sådan arbetskraft, anse de sakkunniga, att

lärarpersonalen vid Iantbruksundervisningsanstalterna bör i större utsträckning

än nu är fallet anlitas för dylika arbetsuppgifter. Fyllnadstjänstgöring

bör givetvis kunna fullgöras även vid annan lantbruksundervisningsanstalt.

Befattningshavarna vid lanthushållsskolorna torde främst kunna

anlitas som hemkonsulenter hos hushållningssällskapen.

Fyllnadstjänstgöringen bör ordnas med hänsynstagande till vid skolorna

under varje arbetsår rådande förhållanden. Det är därför icke möjligt för

de sakkunniga att föreslå detaljerade bestämmelser härom. Det bör ankomma

på lantbruksstyrelsen att utfärda för fyllnadstjänstgöringens ordnande

erforderliga anvisningar. Några allmänna synpunkter rörande denna

tjänstgöring må dock här framföras.

Enligt de sakkunnigas mening torde fyllnadstjänstgöring i regel kunna

ifrågakomma endast under tid, då kurser ej pågå vid vederbörande skola.

Det synes därför bli vid lantmannaskolor anställda befattningshavare, som

tjänstgöra endast vid vinterkurs eller sommarkurs, samt befattningshavare

vid lanthushållsskolor med enbart halvårskurs, vilka kunna mera regelmässigt

och i större omfattning beredas fyllnadstjänstgöring. Befattningshavare,

som under läsåret tjänstgör under kurser vid skolan i föreskriven omfattning

minst 42 veckor och som under återstående delen av läsåret kan beredas

tjänstgöring vid skolan i icke alltför ringa utsträckning, t. ex. vid skoljordbruket,

synes icke böra åläggas fyllnadstjänstgöring. Vid bestämmande

av sådan tjänstgöring bör hänsyn jämväl tagas till det förhållandet, att vid

skolan vissa arbeten måste utföras efter avslutandet av varje kurs, liksom

att vissa förarbeten krävas vid början av en kurs. Över huvud taget bör vid

ordnandet av fyllnadstjänstgöring gälla, att sådan tjänstgöring skall ifrågakomma

endast i den män tjänstgöring vid skolan ej kan beredas befattningshavaren,

och att sålunda verksamheten vid skolan icke lider men av anordningen

i fråga. Vidare bör tillses, att fyllnadstjänstgöringen ordnas så. att

befattningshavarnas åligganden i möjligaste mån äro jämförbara med dem,

som de ha att fullgöra vid skolan, och att de i varje fall tilldelas kvalificerade

och lämpliga arbetsuppgifter.

Lantbruksstyrelsen bör äga befogenhet att, då särskilda förhållanden därtill

föranleda, ålägga skola att avstå befattningshavare för fullgörande av

fyllnadstjänstgöring ävensom att befria befattningshavare från honom ålagd

sådan tjänstgöring. Huruvida lantbruksstyrelsen tillika bör äga befogenhet

att ålägga institution, hos vilken fyllnadstjänstgöring kan ifrågakomma, att

mottaga befattningshavare från lantbruksundervisningsanstalt, därom anse

sig de sakkunniga icke böra göra något uttalande. Det torde böra ankomma

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

■Kungi. Maj.ts proposition nr 235.

på lantbruksstyrelsen att, om så befinnes erforderligt, vidtaga åtgärder i

detta syfte.

I fråga om lärarnas undcrvisningsskgldighet per vecka föreslå de sakkunniga

icke någon ändring i nu gällande bestämmelser (se s. 77). I detta sammanhang

ha de sakkunniga bl. a. anfört följande.

Vid lanthushållsskolorna pågår undervisningen i teoretiska och praktiska

ämnen jämsides under hela kurstiden, och lärarnas tjänstgöring per vecka

överstiger den i andra skolformer för lärarna vanligen föreskrivna undervisningsskyldigheten.

Vid bedömandet av frågan om undervisningsskyldigheten per vecka för

befattningshavare vid lantmanna- och lantbruksskolor bör hänsyn tagas till

vid dessa skolor rådande särskilda förhållanden. Såvitt möjligt böra vid

skolorna finnas lärare med utbildning inom varje speciell studielinje av

agronomexamen (jordbrukslinje, husdjurslinje och ekonomisk linje). Undervisningen

per vecka i ämnen tillhörande varje sådan linje är dock ofta

icke av sådan omfattning, att lärarna kunna beredas full tjänstgöring. Till

följd härav är undervisningsskyldigheten i teoretiska ämnen vid nämnda

skolor lägre än vad som i regel gäller för lärare vid flertalet andra skolformer.

Då emellertid vid övervägande antalet lantbruksundervisningsanstalter

finnas skoljordbruk, kan lärarnas tjänstgöring utfyllas med praktiska övningar

och demonstrationer.

Den av 1949 års riksdag beslutade omläggningen till en mera praktiskt

betonad undervisning vid lantbruksundervisningsanstalterna torde medföra,

att arbetet vid skölj ordbruken i större utsträckning än tidigare bör inräknas

i den med tjänsterna förenade tjänstgöringsskyldigheten. Enligt de sakkunnigas

mening böra befattningshavarna kunna åläggas att taga befattning

med arbetsuppgifter i samband med skölj ordbruken. De sakkunniga äro

icke beredda att framlägga några detaljbestämmelser härom. Det torde

få ankomma på lantbruksstyrelsen att, om så erfordras, utfärda anvisningar

i detta hänseende.

Slutligen ha de sakkunniga framhållit, att det förhållandet, att lantbruksundervisningsanstalterna

äro internat, medför för såväl rektorer som

ämneslärare arbetsuppgifter, vilka ej förekomma vid flertalet andra skolformer.

Vad de sakkunniga därom anfört beträffande folkhögskolans befattningshavare

gäller i allt väsentligt jämväl lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna.

Yttrandena.

Statens lönenumnd förklarar, att nämnden icke kunnat undgå att finna

förslagen beträffande fyllnadstjänstgöring tämligen skissartade. Någon mera

ingående utredning rörande möjligheterna att organisera fyllnadstjänstgöringen

återfunnes icke i betänkandet. I den viktiga frågan om arten av de

göromål, soan skulle kunna åläggas lärare under fyllnadstjänstgöring, hade

de sakkunniga inskränkt sig till att lämna en rekommendation, enligt vilken

denna borde ordnas så, att befattningshavarnas åligganden i möjligaste

mån vore jämförbara med dem, som de hade att fullgöra vid skolan, och att

de i varje fall tilldelades kvalificerade och lämpliga arbetsuppgifter.

Då lönenämnden således ansåge sig ha anledning att hysa stark tvekan rörande

lön er cgler i n gsf ör s la ge t s organisatoriska underlag, förutsatte löne
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

nämnden, att möjligheterna att i praktiken genomföra förslaget om fyllnadstjänstgöring

komme att ingående undersökas, innan löneregleringen genomfördes.

Styrelsen för svenska landstingsförbundet har beträffande den föreslagna

fyllnadstjänstgöringen vid hushållningssällskap, skogsvårdsstyrelser, lantbruksnämnder,

landsting eller annan lantbruksundervisningsanstalt framhållit,

att det vore ovisst huruvida och i vilken omfattning sådan fyllnadstjänstgöring

verkligen kunde komma till stånd. De hittillsvarande erfarenheterna

gåve vid handen, att förefintliga möjligheter till dylik tjänstgöring

utnyttjas endast i ringa utsträckning. Det förefölle därför mycket tveksamt,

om man vid lönesättningen kunde utgå från att hithörande lärare på denna

väg verkligen kunde beredas full sysselsättning. Närmare till hands syntes

ligga att befattningshavarnas åligganden beträffande deltagandet i skoljordbruken

ökades och att dessa uppgifter inginge i dex-as tjänsteåligganden. I

den mån full tjänstgöring trots detta icke kunde beredas vederbörande lärare,

syntes möjlighet böra föreligga, att, såsom föreslagits för folkhögskolans

lärare, verkställa vissa reduceringar av de angivna lönerna.

Lantbruksstyrelsen har icke framställt någon principiell erinran mot de

sakkunnigas förslag om skyldighet för lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna

att åtaga sig fyllnadstjänstgöring. Lantbruksstyrelsen

ger emellertid uttryck åt den uppfattningen, att behovet av fyllnadstjänstgöring

komme att bliva väsentligt mindre än vad de sakkunniga beräknat i och

med att skolorna på jordbrukets område bleve utbyggda och försedda med

egna sköljordbruk och vid skolorna kunde anordnas såväl kortare som

längre kurser under både vinter- och sommarhalvåren. Att endast några få

halvårsanställda extra ordinarie ämneslärare utnyttjat redan nu förefintlig

möjlighet att genom tjänstgöring hos hushållningssällskap erhålla helårsanställning

vid vederbörande skola, beror enligt lantbruksstyrelsens mening

på att skillnaden mellan den helårsanställdes minimigrundlön (4 000 kronor)

och den vinterkursanställdes (3 100 kronor och 3 300 kronor vid resp.

5 och 6 månader vinterkurs) är alltför liten för att locka vederbörande till

fyllnadstjänstgöring hos hushållningssällskap under 5 månaders tid.

I övrigt har lantbruksstyrelsen beträffande fyllnadstjänstgöringen endast

berört följande detalj spörsmål.

Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund har i sitt yttrande erinrat

om att gällande resereglementen för hushållningssällskap'' och lantbruksnämnder

icke till alla delar äro lika, varför vid lantbruksnämnd fyllnadstjänstgörande

lärare, å vilken enligt de sakkunnigas förslag hushållningssällskapens

reglemente skulle vara tillämpligt, icke skulle utfå samma ersättning

som motsvarande tjänsteman hos nämnden. Med anledning därav

hår lantbruksstyrelsen framhållit, att de s. k. besparingsreglementena f. n.

vore föremål för utredning, varvid styrelsen förutsatt, att samma besparingsbestämmelser

komme att bliva gällande för såväl hushållningssällskapens

och lantbruksnämndernas som skogsvårdsstyrelsernas tjänstemän.

Om lärare måste fullgöra sin fyllnadstjänst inom ett annat hushållningssällskaps

område än det inom vilket skolan, där vederbörande är anställd,

är belägen, torde enligt lantbruksstyrelsens mening ersättning böra utgå

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungi. Maj:ts proposition nr 235.

etter samma grunder, som gälla för tjänstemän inom hushållningssällskapen

och lantbruksorganisationen vid tjänstgöring utanför hushållningssällskapsområdet.

Vid överenskommelse mellan skolstyrelse och den institution, vid vilken

fyllnadstjänstgöring skall fullgöras, torde även böra bestämmas, om vederbörandes

stationeringsort skall vara den ort, där skolan är belägen, den stad,

till vilken institutionens expedition är förlagd, eller annan ort.

De sakkunnigas förslag i fråga om tjänstgöringsskyldigheten för lärarpersonalen

vid folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter innebure

enligt lantbruksstyrelsens mening att den praktiska undervisningen vid sistnämnda

anstalter i hög grad undervärderats.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens jordbruksförsök framhåller,

att full lön bör utgå till befattningshavare, som uppehållit lärartjänst med

minst 42 veckors undervisningsskyldighet per läsår, även om fyllnadstjänstgöring

icke anvisats honom. I detta sammanhang uttalar styrelsen, att då

undervisningsskyldigheten i folkskolorna omfattar 39 veckor och i de högre

allmänna läroverken 38 veckor per läsår, en tjänstgöringsskyldighet av 42

veckor per läsår vid lantbruksundervisningsanstalterna tillräckligt motiverar,

att full årslön utgår.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinslitut har särskilt

framhållit lämpligheten av att det för rektorer och ämneslärare anordnas

lämplig fyllnadstjänstgöring, i den mån de icke helt tagas i anspråk

för skolans verksamhet.

Styrelsen för hushållningssällskapens förbund ifrågasätter lämpligheten

av att föreskriva skyldighet för lärare vid lantbruksundervisningsanstalt

att åtaga sig fyllnadstjänstgöring hos bl. a. hushållningssällskap. Såsom

■Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap i yttrande till förbundsstyrelsen

anfört talade många skäl för att sådan tjänstgörings fullgörande

allt fortfarande borde prövas och lösas genom överenskommelser från fall

till fall. För sådana befattningshavare vid folkhögskolor, som ej finge full

tjänstgöring, hade de sakkunniga föreslagit, att lönen i vederbörande löneklass

skulle reduceras med vissa procenttal, allt efter undervisningens årliga

omfattning. Förbundsstyrelsen ville med avseende å den personal vid lantbruksundervisningsanstalterna,

vilken ej komme att fullgöra föreslagen fyllnadstjänstgöring,

närmast föreslå, att motsvarande bestämmelser tillämpades.

I anslutning härtill har styrelsen anfört följande.

Vid lantmannaskolor ha sammanlagt 79 befattningshavare årsanställning,

medan 67 tjänster endast avse kurser om 125 eller 150 dagar per år.

Föreslagen fyllnadstjänstgöring skulle därför komma att få ganska stor omfattning.

Genom densamma skulle sålunda härav berörda institutioner, i

första hand hushållningssällskap och lantbruksnämnder, kunna erhålla en

utökning av sina personella resurser. För ifrågavarande institutioner kommer

emellertid nämnda arbetskraft endast att stå till förfogande under viss

del av året. Som följd härav torde denna som regel icke kunna anförtros

mera kontinuerliga och självständiga uppgifter utan kommer huvudsakligen

att få biträda dessas fast anställda befattningshavare (konsulenterna).

Då berörda lärarpersonal under tiden för fyllnadstjänstgöringen skulle kun
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

na tagas i anspråk för tillfälliga kurser och arbeten vid skolorna, åtnjuta

semester in. in., synes det även bli upprepade avbrott i nämnda tjänstgöring.

Genom att lärarpersonalen är bosatt å annan ort, ofta långt avlägset

från meranämnda institutioners expeditioner, måste man vidare räkna

med betydande olägenheter vid fördelningen av arbetsuppgifterna och vid

själva tjänstgöringens fullgörande. Angivna omständigheter gör att. åtminstone

för hushållningssällskapens del, blir den förstärkning av arbetskrafterna,

som det föreslagna systemet vid ett ytligt bedömande skulle

innebära, ej så betydande. Ej heller synes det möjligt att på ett fullt

tillfredsställande sätt utnyttja densamma. Därtill kommer att efter hand

som undervisningsverksamheten vid skolorna utökas kommer fyllnadstjänstgöringen

att minska i omfattning. Som i olika andra sammanhang

anförts ha hushållningssällskapen stort behov av ytterligare arbetskraft.

Det gäller emellertid härvid i främsta rummet en utökning av instruktörskåren.

Med hänsyn härtill och till följd av ovan anförda omständigheter

kommer den föreslagna anordningen med fyllnadstjänstgöring för vissa

lantbruksundervisningsanstalters lärare att endast i ringa omfattning kunna

tillgodose föreliggande personalbehov inom hushållningssällskapen.

I anslutning härtill må vidare nämnas, att redan nu förefinnas för lantbruksundervisningsanstalternas

lärarpersonal möjligheter till erhållande av

lielårsanställning genom tjänstgöring inom hushållningssällskaps verksamhetsområde

under den kursfria delen av året. Som i "betänkandet anförts

ha emellertid dessa möjligheter utnyttjats i förhållandevis ringa omfattning.

Erfarenheterna av systemet äro heller icke enbart goda, uppenbarligen till

stor del beroende på att arbets- och tjänstgöringsförhållandena icke blivit

tillräckligt bestämda och klarlagda. Som följd av att vederbörande anställts

för i första hand lärartjänsten har fyllnadstjänstgöringen kommit att betraktas

mera som en bisyssla. Befattningshavarna ha vidare då och då

under tiden för fyllnadstjänstgöringen fått arbeta med uppgifter för skolornas

räkning, vilket helt naturligt verkat hindrande på fullgörandet av den

avsedda verksamheten inom sällskapen. Det är därför ett bestämt önskemål

att när nu berörda fyllnadstjänstgöring föreslås skola få väsentligt utökad

omfattning, noggranna anvisningar angående arbets- och tjänstgöringsförhållandena

måtte utfärdas. För att arbetet inom den institution,

där fyllnadstjänstgöringen fullgöres, skall kunna fortgå normalt och för

att vederbörande befattningshavare skall kunna anförtros mera ansvarsfulla

arbetsuppgifter bör det sålunda i nämnda anvisningar anges, att dessa under

tiden för fyllnadstjänstgöringen skola stå helt till förfogande för berörd

institution och under den sistnämndas huvudmannaskap. Om befattningshavarens

tjänster behöva tagas i anspråk för skolans räkning, bör detta ej

ske annat än efter samråd med nyssnämnda institution. — De sakkunniga

ha icke direkt angivit, vem som skall äga fastställa, inom vilken institution

fyllnadstjänstgöringen skall fullgöras. I meranämnda anvisningar torde

böra införas föreskrift härom.

Enligt förslaget skall tjänsteman vid lantbruksundervisningsanstalt under

fyllnadstjänstgöringen äga rätt till rese- och traktamentsersättning enligt

för hushållningssällskapen härför gällande bestämmelser och denna ersättning

skall erläggas av den institution, där fyllnadstjänstgöringen fullgöres.

Då vederbörandes stationeringsort utgör den ort, där befattningshavarens

skola är belägen, kommer nämnd ersättning att utgå även vid tjänstgöring

å berörd institutions expedition och därför i stort sett under samtliga

tjänstgöringsdagar. Angivna ersättningar torde sålunda komma att

uppgå till betydande belopp, vilka, åtminstone för hushållningssällskapens

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235. 93

de!, kunna bli betungande och icke stå i proportion till verksamhetens omfattning.

Svei-iges agronom- och lantbrukslärareförbund har erinrat, att vid lantbruksundervisningsanstalterna

förutsattes för full tjänstgöring en kurstid

av 42 veckor, medan motsvarande tid vid folkhögskolorna förutsattes omfatta

34 veckor. Utan att ifrågasätta skäligheten av den för folkhögskolorna

stipulerade minimitiden för full tjänstgöring kunde förbundet icke underlåta

att framhålla, att den tidigare relationen i lönehänseenden mellan folkhögskolornas

och de manliga lantbruksundervisningsanstalternas befattningshavare

därmed rubbades. Lönetekniska svårigheter syntes icke stå

hindrande i vägen för bibehållande av denna relation. Då de sakkunniga

föresloge, att folkhögskolelärare, som icke uppnådde stadgat minimiantal

tjänstgöringsveckor, skulle vidkännas visst procentuellt löneavdrag per

vecka, syntes en motsvarande anordning kunna genomföras vid lantbruks-,

lantmanna- och lanthushållsskolorna, genom att befattningshavarna vid

dessa skolor finge uppbära ett procentuellt lönetillägg för varje vecka, överstigande,

om icke 34, så åtminstone 39 veckor, eller den tjänstgöringstid,

som förekomme vid de allmänna läroverken. Skulle trots ''ällt hinder möta

häremot, borde en bättre löneställning än den föreslagna tagas under övervägande.

Förbundet har vidare funnit, att vid bedömande av lärarnas tjänstgöring

i timmar per vecka de sakkunniga syntes något ha överbetonat den teoretiska

undervisningen i förhållande till den praktiska. Förutom praktiska

övningar och demonstrationer, vilka på grund av erforderligt förarbete och

planläggning syntes böra anses lika krävande som teoretisk undervisning,

måste hänsyn jämväl tagas till med skoljordbruket förknippad förvaltning,

driftsledning, arbetsplanering, upprättande av foderstater, planläggning och

skötsel av försök m. m. Vid skoljordbruket skulle dessutom ske utbildning

av lantbrukselever, vilka skulle ha såväl praktisk handledning som teoretisk

undervisning. Dessutom förekomme — i motsats till vad fallet vore

vid folkhögskolorna — en för lantbrukslärarna betungande tentamen sverksamhet.

I fråga om den föreslagna fyllnadstjänstgöringen har förbundet framhållit

följande.

Det är av stor vikt, att all hänsyn tages till skolornas verksamhet, så att

denna ej blir satt i efterhand. Den »mottagande» institutionen bör icke

medgivas begagna sig av denna möjlighet, så att skolorna bliva lidande

därpå och kanske ej kunna fullt utnyttjas. Sådan fara ligger nära till hands,

bl. a. på grund av rådande brist på agronom- och lanthushållslärarinneutbildad

personal. Även under kursfri tid måste det tillses, att skolorna ha

arbetskraft nog för förberedelse- och avslutningsarbeten för olika kurser

samt till skötsel av skoljordbruk, försök o. s. v. Vidare bör beaktas, att denna

tjänstgöring hos två eller möjligen flera olika arbetsgivare och på skilda

platser utgör en extra belastning för den anställde.

Den föreslagna anordningen, enligt vilken vid fullgörande av fyllnadstjänstgöring

befattningshavare skulle uppbära rese- och traktamentsersättning

enligt de för motsvarande tjänstemän vid hushållningssällskap gäl
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

lande grunder, synes vara i hög grad diskutabel. Förbundet vill till en början

framhålla, att gällande resereglementen för hushållningssällskap och

lantbruksnämnder icke till alla delar äro lika, varför vid lantbruksnämnd

fyllnadstjänstgörande befattningshavare icke skulle utfå samma ersättningar

som motsvarande befattningshavare vid nämnden. Med än starkare

skäl kan ifrågasättas riktigheten av att befattningshavare, vilken ålagts

fyllnadstjänstgöring utanför stationerings-(skol-)orten skall behöva nöja

sig med de ersättningar, vilka utgå enligt s. k. besparingsreglemente. De

ökade omkostnader, som befattningshavare i dylikt fall får vidkännas för

kost och logi, böra givetvis kompenseras. Förbundet påyrkar att i de fall,

då fyllnadstjänstgöring äger rum utanför stationeringsorten, de för statens

tjänstemän gällande bestämmelserna om tjänstgöringstraktamente göras

tillämpliga.

Löneställningen.

Tidigare förslag m. m.

Enligt 1936 års lantbruksundervisningskommitté borde en lönereglering

ske i ungefärlig överensstämmelse med det statliga lönesystemet. Kommitténs

förslag byggde i väsentliga delar på det motsvarande förslag, som

då uppgjorts med avseende på folkskollärare. I enlighet härmed borde bruttolöneprincipen

tillämpas, d. v. s. hela avlöningen till läraren borde utgå såsom

kontant lön och läraren lämna ersättning för anvisad tjänstebostad.

Kommittén föreslog följande lönegrader.

Befattning Lönegrad

° ord. e. o.

A. Skola, där tjänstgöringen omfattar minst tio månader

antingen enbart vid huvudkurs eller vid huvudkurs jämte annan

jämförlig verksamhet hos hushållningssällskapet m. m.

Lantbruks- och lantmannaskola:

Rektor ................................................ B 26

Ämneslärare ............................................ B 22 17

Lanthushållsskola:

Rektor ................................................ B18

Ämneslärare .......................................... B 15 11

B. Lantmannaskola med enbart vinterkurs:

Rektor ................................................ B 23

Ämneslärare .......................................... B 18 12

C. Lanthushållsskola med enbart halvårskurs:

Rektor ................................................ Bil

Ämneslärarinna .............................................. B 7 4

Den extra lärarpersonalens löneförmåner hade dittills icke reglerats genom

allmänna föreskrifter. Kommittén föreslog att löneregleringen skulle utsträckas

även till denna personal.

I proposition nr 109 till 1939 års lagtima riksdag avvisades förslaget

till lönereglering (jfr jordbruksutsk. uti. nr 51 och r. skr. nr 230).

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

95

De sakkunniga.

För rektorer vid lantbruks- och lantmannaskolor föreslå de sakkunniga

placering i lönegrad Ca 31. Ordinarie, extra ordinarie och extra ämneslärare

skulle placeras i lönegrad Ca 26, Ce 24 respektive Cg 21. Vid lanthushållsskolor

skulle rektor tillhöra lönegrad Ca 26 samt ordinarie, extra ordinarie

och extra ämneslärare lönegrad Ca 22, Ce 20 respektive Cg 18.

Till motivering för dessa förslag ha de sakkunniga anfört i huvudsak

följande.

I tidigare löneregleringsförslag har framhållits betydelsen av att lärarpersonalens

löner avvägas så, att cjn övergång från skoltjänstgöring till tjänst

hos hushållningssällskap eller omvänt icke försvåras. Med hänsyn bland

annat till det av de sakkunniga förordade utbytet av lärarkrafter inom den

statsunderstödda verksamheten på jordbruksområdet är det även ur löneteknisk

synpunkt lämpligt, att lantbruks- och lantmannaskolornas rektorer

och ämneslärare erhålla en löneställning, som i huvudsak ansluter sig till

den, som gäller för närmast motsvarande befattningshavare vid hushållningssällskap

och lantbruksnämnder. De sakkunniga förorda, att vid

lantbruks- och lantmannaskolor rektorer och ämneslärare erhålla väsentligen

samma löneställning som motsvarande befattningshavare vid hushållningssällskapen.

Vid dessa tillhöra sekreterare lönegrad Ca 31 och konsulenter

lönegrad Ca 26. Samma lönegrader ha de sakkunniga föreslagit för

rektor respektive ordinarie ämneslärare vid folkhögskolorna. Med hänsyn

härtill vilja de sakkunniga föreslå, att rektorer och ordinarie ämneslärare

vid lantmanna- och lantbruksskolor placeras i lönegrad Ca 31 respektive

Ca 26. Liksom vid folkhögskolorna bör för rektor "lönegrad Ca 31 gälla

oavsett skolans storlek.

Extra ordinarie och extra ämneslärare böra, i anslutning till vad de sakkunniga

föreslagit för folkhögskolan, tillhöra lönegrad Ce 24 respektive

Cg 21.

För lärarpersonalen vid lanthushållsskolorna kan någon jämförelse icke

ske med närmast motsvarande befattningshavare vid hushållningssällskapen,

då hemkonsulenterna icke inordnats under det statliga lönesystemet.

Ordinarie ämneslärarinnor vid lanthushållsskola torde böra placeras i lönegrad

med beaktande av löneställningen för motsvarande lärarinnor vid

andra skolformer. Enligt beslut av 1948 års riksdag skall normallönegraden

för lärarinna i hushållsgöromål vara Ca 18 och i kvinnlig slöjd Ca 16. I

kommunal flickskola, där undervisningen även avser äldre elever, skola

motsvarande lönegrader vara Ca 20 respektive Ca 18. Sistnämnda lönegrader

ha av de sakkunniga föreslagits för folkhögskolans del. Ordinarie ämneslärare

i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd såsom praktiska läroämnen

vid högre kommunala skolor tillhöra lönegrad Ca 22.

Lärarpersonalen vid lanthushållsskolorna intaga emellertid, vid en jämförelse

med närmast motsvarande lärare i flertalet andra skolformer, en särställning.

Vid nämnda skolor skall meddelas undervisning icke blott i hushållsgöromål

och kvinnlig slöjd utan även i sådana ämnen som husdjurslära och

mjölkhushållning samt trädgårdsskötsel. Dessutom skall i samband med

undervisningen det till skolan hörande skoljordbruket utnyttjas för demonstrationer

och övningar eller i varje fall praktisk undervisning meddelas i

trädgårdsskötsel och smådjursskötsel. Undervisningen vid dessa skolor har

sålunda en speciell karaktär och skiljer sig i flera avseenden från den un
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

rlervisning i närmast motsvarande övningsänmen, som meddelas i andra

skolformer. Lanthushållsskolorna synas därför närmast kunna betecknas

som yrkesutbildningsanstalter och undervisningen får anses närmast vara

av samma karaktär som undervisning i praktiska läroämnen. Den dagliga

tjänstgöringen torde vara mera omfattande än för flertalet övningslärare

och de sammanlagda kurstiderna äro längre än läsåret för övningslärarna.

Då det dessutom är fråga om undervisning av äldre elever, anse de sakkunniga,

att lanthushållslärarinnor böra tillhöra en högre lönegrad än motsvarande

övningslärare. Ä andra sidan äro de sakkunniga icke beredda tillstyrka

en högre lönegradsplacering än för motsvarande lärare i praktiska

läroämnen vid högre kommunala skolor. Att hänföra lanthushållslärarinnorna

till olika lönegrader i olika ämnen kunna de sakkunniga icke finna

vara befogat. De sakkunniga förorda därför, att ordinarie ämneslärare vid

lanthushållsskolorna hänföras till lönegrad Ca 22. Icke-ordinarie ämneslärare

vid lanthushållsskolor kunna i regel påräkna full tjänstgöring i motsats

till de icke-ordinarie övningslärarna. Här föreligger därför knappast särskilda

skäl att tillerkänna dem en i förhållande till de ordinarie lärarna särskilt

gynnsam lönegradsplacering. De sakkunniga förorda, att extra ordinarie

och extra ämneslärare vid lanthushållsskolorna hänföras till lönegraderna

Ce 20 respektive Cg 18. Vid en avvägning av löneställningen för rektor

vid lanthushållsskola kan icke heller någon direkt jämförelse göras med

annan likställd grupp av befattningshavare. Avvägningen får därför ske

främst med hänsynstagande till arbetsuppgifternas art och omfattning samt

till kraven på utbildning. Det torde kunna sägas, att rektor vid lanthushållsskola

har delvis samma åligganden i fråga om skolans ledning, ekonomi

och vissa andra förhållanden som rektor vid lantmannaskola. En på frågan

om löneställningen inverkande omständighet föreligger dock, nämligen

olikheten i fråga om kvalifikationskraven. Rektor vid lantmannaskola skall

ha avlagt agronomexamen, medan för rektorstjänst vid lanthushållsskola erfordras

examen från lärarinnekurs vid lanthushållsseminarium. Förstnämnda

examen kräver betydligt längre utbildningstid och avsevärt högre kostnader,

vilket förhållande bör kompenseras med en högre lönegradsplacering.

Avvägningen bör emellertid även ske under beaktande av den löneställning,

som anses böra tillkomma ämneslärare vid lanthushållsskola. Befattningen

bör vidare icke placeras i lägre lönegrad än ordinarie ämneslärarbefattning

vid lantmanna- eller lantbruksskola. De sakkunniga förorda, att rektor hänföres

till lönegrad Ca 26.

Enligt de sakkunnigas förslag skola rektorer och ämneslärare vid lantbruksundervisningsanstalterna

i regel beredas full tjänstgöring hela året.

I den mån tjänstgöringen vid skolornas huvudkurser ej förslå härtill, skola

de tjänstgöra under kortare kurser vid skolorna eller ha fyllnadstjänstgöring

hos hushållningssällskap, skogsvårdsstyrelser, landsting eller andra

liknande offentliga institutioner. Både ordinarie och icke-ordinarie lärare

böra till följd härav enligt de sakkunnigas mening erhålla lön för kalendermånad

med de belopp, som framgå av statens löneplansförordning.

Då rektorer och lärare inordnas i det statliga lönesystemet, böra vidare

enligt de sakkunnigas mening lönerna vara såväl minimi- som maximilöner.

Skolorna borde alltså icke äga rätt att utge lägre lön eller särskilda löneförmåner

utöver lönen för i tjänsten ingående arbete. Skötseln av skölj ordbruket

syntes dock i många fall kräva så omfattande arbete av särskilt rek
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

97

torernu och i en del fall även av ämneslärarna, att detta ej i sin helhet kunde

inräknas i tjänsten. I sådana fall borde skolorna vara oförhindrade att,

liksom hittills, utgiva särskilt arvode för arbete vid skoljordbruken. Att

närmare reglera, i vilka fall och med vilka belopp dessa arvoden borde utgå,

syntes knappast vara möjligt. De sakkunniga förorda, att frågan i vad mån

sådant arvode skall utgå överlämnas till skolornas prövning.

De sakkunniga framhålla vidare, att undervisningsskyldigheten för rektorer

och ämneslärare vid lantbruksundervisningsanstalterna icke är lika

reglerad som vid folkhögskolorna. Det vore därför vanskligt att avgöra, i

vad mån rektor eller ämneslärare kunde anses ha undervisning utöver full

tjänstgöring (övertimmar). I vissa fall kunde detta dock fastställas, t. ex.

då lärare hade att fullgöra undervisning vid kortare kurser, som påginge

samtidigt med huvudkurs vid skolan. I dylika fall borde lärarna efter medgivande

av lantbruksstyrelsen kunna erhålla timarvode för övertimmar.

Arvodet borde utgå som specialarvode men i förekommande fall med samma

belopp som vid folkhögskolorna.

Då rektorer och ämneslärare enligt de sakkunnigas förslag skola uppbära

kalendermånadslön och regelmässigt ha fortlöpande anställning under hela

året, kunna bestämmelserna i statens allmänna avlöningsreglemente om placering

i löneklass, tjänstledighetsavdrag, semester in. in. göras tillämpliga

på dem utan några särbestämmelser. Vad särskilt angår semestern anföra

de sakkunniga följande.

Om rektorer och lärare vid lantbruksundervisningsanstalterna regelmässigt

skola beredas tjänstgöring hela året, måste deras ledighet närmare regleras.

Då undervisning eller fyllnadstjänstgöring kan pågå hela året, kunna

de knappast som lärare vid andra skolformer beredas ferier utan böra de

erhålla semester i den omfattning, som framgår av statens allmänna avlöningsreglemente.

Detta överensstämmer med vad som gäller för motsvarande

befattningshavare vid hushållningssällskapen. I enlighet härmed bör

rektor erhålla årlig semester om 35 dagar till och med det kalenderår han

fyller 39 år och därefter 45 dagar. Detta bör gälla även för rektor vid lanthushållsskola,

oaktat den föreslagna lönegraden endast berättigar till en

något kortare semester. För ämneslärare blir motsvarande antal dagar 25

respektive 35.

Beträffande de löneökningar, som den föreslagna löneregleringen skulle

komma att medföra, framhålla de sakkunniga, att då lärarpersonalen enligt

de sakkunnigas förslag regelmässigt skulle vara hclårsanställd, vore det

icke möjligt att göra några rättvisande jämförelser mellan nuvarande löner

till dem som anställts för enbart vinterkurs eller halvårskurs och de blivande

helårslönerna. I följande tabell redovisas därför endast löneförmåner till

helårsanställda befattningshavare. I de belopp, som angivas för nuvarande

löneförmåner, ha även inräknats rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt

lönetillägg. Pensionsavgifter för man eller vid lanthushållsskolorna för

kvinna ha frånräknats. Vidare har värdet av fri bostad jämte bränsle inräknats

med följande belopp: för rektor vid lantbruks- och lantmannaskola

7 Jlihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 235.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

2 000 kronor, för ordinarie och extra ordinarie ämneslärare vid sådan skola

1 500 respektive 1 000 kronor, för rektor vid lanthushållsskola 1 000 kronor

samt för ordinarie och extra ordinarie ämneslärare vid sådan skola 500 kronor.

I de föreslagna lönebeloppen inräknas 12 procents förhöjning enligt

kungörelsen 1947:377. Beloppen angivas för ortsgrupp 2.

Lön vid tjänstgöring hela året.

Skolform

Befattningshavare

Nuvarande

löne-

förmåner

kronor

Föreslagna löner

Löneökning

kronor

Löne-

grad

Löne-

klass

Ortsgrupp 2

kronor

Lantbruks- och lantmanna- skolor:

Rektor

13 3291

Ca 31

f31

14 796

1467

15 336/''

\34

16 536

1 200

Ordinarie ämneslärare

9 8731

Ca 26

(26

11 376

1 503

12 549/''

\29

13 440

891

Extra ordinarie ämneslärare

7 2721

Ce 24

/ 24

10 092

2 820

7 941/

\27

12 060

4119

Extra ämneslärare

—1

Cg 21

[21

8 508

\24

10 092

__

Lanthushållsskolor:

Rektor

8 4461

Ca 26

[26

11376

2 930

9 701/

\29

13 440

3 739

Ordinarie ämneslärare

61361

Ca 22

[22

9024

2 888

7 809/

\25

10 728

2 919

Extra ordinarie ämneslärare

4 8321

Ce 20

/ 20

8028

3196

5 250/''

\23

9 540

4 290

Extra ämneslärare

—1

Cg 18

[18

7 320

slutlön ..................

121

8 508

—

Av tabellen framgår, att samtliga helårsanställda befattningshavare redan

i ortsgrupp 2 enligt de sakkunnigas förslag skulle erhålla löneökningar.

Särskilt vid lanthushållsskolorna skulle dessa uppgå till betydande belopp.

Enligt de sakkunnigas mening vore detta väl motiverat, då lärarpersonalen

vid dessa skolor för närvarande hade en uppenbart för låg löneställning. I

högre ortsgrupper ökades lönerna ytterligare. Antalet nuvarande skolor i

olika ortsgrupper framgår av följande uppställning.

Skolform

Ortsgrupp

Summa

1

2

3

4

5

Antal skolor

Lantbruksskolor.................

1

4

2

1

_

8

Lantmannaskolor ...............

8

20

8

9

4

49

Lanthushållsskolor ..............

7

15

7

8

3

40

Summa

16

39

17

18

7

97

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

För den lärarpersonal, som endast är anställd för vinterkurs respektive

en halvårskurs, äro löneförmånerna för närvarande liksom vid folkhögskolorna

relativt gynnsamma. Enligt de sakkunnigas förslag åter skulle lönen

utgå i förhållande till anställningstidens längd. Detta medför, att lönen kan

bli lägre än nuvarande löneförmåner för icke-ordinarie lärare, som undantagsvis

anställas enbart för vinlerkurs eller halvårskurs utan därpå följande

fyllnadstjänstgöring vid hushållningssällskap m. in. Detta inträffar dock

endast vid lantmannaskolor. Förslagets innebörd i detta hänseende belyses

i följande uppställning. I denna redovisas dels nuvarande löneförmåner, dels

lön för 6 månader enligt de sakkunnigas förslag, varvid hänsyn tagits till

att lärare, som tjänstgjort under sådan kurs, bör äga rätt till viss tids semester.

Beloppen ha beräknats på motsvarande sätt som i tabellen angående

lön vid tjänstgöring hela året. För extra ordinarie ämneslärare har dock

bostadsförmånen värderats till 500 kronor vid lantmannaskola och 300 kronor

vid lanthushållsskola.

Icke-ordinarie ämneslärare anställda för cirka ett halvt år.

Skolform

Befattningshavare

Nuvarande

löne-

förmåner

kronor

Föreslagna löner för 6 mån.

Löneökning

( + ) Löne- minskn. ( —)

kronor

Löne-

grad

Löne-

klass

Ortsgrupp 2

kronor

Lantmannaskolor:

Ämneslärare anställda enbart

för vinterkurs om 125 arbets- dagar

Extra ordinarie

begynnelselön............

5139

Ce 24

24

5 046

- 93

slutlön..................

5 808

27

6 030

+ 222

Extra

begynnelselön............

_

eg 21

21

4 254

slutlön..................

—

24

5 046

—

Lanthushållsskolor:

Ämneslärare anställda för

enbart halvårskurs

Extra ordinarie

begynnelselön............

8 022

Ce 20

20

4 014

+ 992

slutlön..................

3 440

23

4 770

6- 1 330

Extra

begvnnelselön............

_

Cg 18

18

3 660

slutlön ..................

—

21

4 254

—

Med ordinarie rektors- och ämneslärartjänster skall framdeles alltid vara

förenad full tjänstgöring under hela året bortsett från semester. De ordinarie

befattningshavare, vilkas huvudsakliga tjänstgöring för närvarande

endast avser vinterkurs eller halvårskurs, få alltså en avsevärt ökad tjänstgöring,

medan lönen icke ökats i motsvarande grad. Det kan tänkas, att

dylika befattningshavare önska kvarstå å sina nuvarande anställningsvillkor.

Enligt de sakkunnigas mening borde denna möjlighet hållas öppen vid införandet

av det nya lönesystemet.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Yttrandena.

Statskontoret liar i fråga om lärarpersonalen vid lantbruks- och lantmannaskolorna

förordat, att rektorerna vid lantbruksskolorna placeras i 30 lönegraden,

att rektorerna vid lantmannaskolorna med beaktande av skölj ordbrukets

och elevantalets storlek differentieras på 28 och 30 lönegraderna,

att ordinarie ämneslärare placeras i lönegrad Ca 26, extra ordinarie i lönegrad

Ce 22 och extra i lönegrad Cg 20. För lanthushållsskolornas del förordar

statskontoret en placering av rektorerna i lönegrad Ca 26 samt ordinarie,

extra ordinarie och extra ämneslärare i lönegrad Ca 19, Ce 18 respektive

Cg 16. Förslaget att rektorer eller ämneslärare för skötsel av till skolan

hörande skoljordbruk skulle beredas särskild ersättning vid sidan av löneförmånerna

enligt avlöningsreglementet, har statskontoret ansett sig icke

kunna biträda och därvid erinrat, att befattningshavare i det löneläge, varom

här vore fråga, icke vore berättigade till övertidsersättning. Med hänsyn

till nu utgående ersättningar syntes särskilda övergångsbestämmelser

få meddelas i fall av löneminskning.

I fråga om löneställningen för den ordinarie lärarpersonalen vid lantbruks-

och lantmannaskolor har statskontoret anfört följande.

Till 30 lönegraden synas kunna hänföras rektorerna vid lantbruksskolorna,

vilka samtliga äro förenade med skoljordbruk av mycket stor omfattning

(minst 264 hektar odlad jord). Däremot måste betänkligheter möta

mot en placering av rektorerna vid lantmannaskolorna i samma lönegrad.

Skölj ordbruket har där i regel icke någon större omfattning, och antal elever

och fast anställda lärare är vid de flesta av dessa skolor blygsamt. Av i

betänkandet redovisade 48 lantmannaskolor hade 1946/47 endast 18 större

elevantal än 36 och icke mindre än 13 allenast omkring 20 elever. Vid sådant

förhållande kan man i lönefrågan svårligen bortse från att föreståndaren

för lantbruksskolan för dövstumma å Broby med ett jordbruk å cirka

60 hektar odlad jord och ett elevantal av omkring 20 är placerad i 26 lönegraden.

Å andra sidan tillhör rektor vid hantverksskola för blinda lönegrad

Cb 5, motsvarande 31 löneklassen eller högsta löneklassen i 28 lönegraden.

Under erinran härom anser statskontoret, att rektorerna vid lantmannaskolor

böra hänföras till 28 lönegraden. Ett par lantmannaskolor kunna emellertid

på grund av skölj ordbrukets och elevantalets storlek anses så likställda

med lantbruksskolorna, att rektorerna icke skäligen böra sättas i

lägre lönegrad än vid sistnämnda skolor. Detta synes vara fallet beträffande

lantmannaskolorna i Hamra, önnestad och Ingelstad.

Då lantbruks- och lantmannaskolornas ordinarie ämneslärare ha en enhetlig

utbildning — agronomutbildning — samt därjämte komma att belastas

med särskilt arbete för skoljordbruk, för vilket ersättning utöver lönen

enligt statskontorets förmenande icke bör ifrågakomma, kan statskontoret

tillstyrka de sakkunnigas förslag att hänföra de ordinarie lärarna vid lantbruks-

och lantmannaskolor till 26 lönegraden.

I fråga om lanthushållsskolornas fast anställda ämneslärare har statskontoret

för den av ämbetsverket föreslagna placeringen i lönegrad Ca 19 angivit

följande skäl.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

101

Enligt det av de sakkunniga åberopade jämförelsematerialet skulle, om

hänsyn toges till ämnet hushållsgöromål, valet av lönegrad för lanthushållsskolornas

fast anställda lärare stå mellan normalgraden för övningslärare

eller 18 lönegraden, vilken skulle gälla bl. a. för fortsättningsskolans lärare

i sagda ämne, 20 lönegraden, till vilken hänförts lärare i ämnet vid kommunala

flickskolor, och 22 lönegraden, vilken gällde för lärare i hushållsgöromål

som praktiskt läroämne vid högre kommunala skolor. Motsvarande placering

av övningslärare i kvinnlig slöjd vore två lönegrader lägre. Enligt

statskontorets mening vore det angivna jämförelsematerialet icke tillräckligt

uttömmande, då man hade att bedöma löneställningen för lanthushållsskolornas

fast anställda lärare. Enär dessa skolor svårligen kunde karakteriseras

annat än som yrkesutbildningsanstalter, syntes med hänsyn till

konsekvenserna ofrånkomligt att i förevarande sammanhang beakta löneställningen

för jämförbara lärare inom yrkesundervisningen. En sådan jämförelse

gåve närmast det resultatet, att lanthushållsskolornas lärare icke

borde placeras i högre lönegrad än Ca 19, vilken lönegrad gällde bl. a. för

motsvarande lärare vid Brättegården och vid hantverksskolan för blinda

kvinnor i Växjö, där även äldre elever undervisades.

Av skäl som närmare framgå av vad som anförts i fråga om folkhögskolornas

icke-ordinarie lärare, har statskontoret ansett sig böra för lantbruksoch

lantmannaskolorna föreslå lönegraden Ce 22 för extra ordinarie ämneslärare

och lönegraden Cg 20 för extra ämneslärare. De icke-ordinarie ämneslärarna

vid lanthushållsskolorna ha liksom motsvarande lärare vid hantverksskolorna

för blinda ansetts böra placeras i lönegrad Ce 18, resp. Cg 16.

Statens lönenämnd har föreslagit, att rektorerna vid lantbruks- och lantmannaskolorna

skola differentieras å lönegraderna Ca 30 och Ca 28 utan

rätt till särskild ersättning för skötsel av skölj ordbruk. I övrigt har lönenämnden

godtagit de sakkunnigas förslag till lönegradsplacering för lärarpersonalen

vid lantbruksundervisningsanstalterna. Av lönenämndens motivering

för sitt ställningstagande må här återgivas följande.

Med hänsyn bl. a. till att för innehav av ämneslärartjänst vid lantbrukseller

lantmannaskola skall fordras agronomexamen, kan lönenämnden tillstyrka,

att ordinarie sådan tjänst hänföres till Ca 26. Även för ämneslärare

vid lanthushållsskola förutsättes en bestämd formell kompetens, examen

från lärarinnekurs vid statsunderstött lanthushållningsseminarium. Då vidare

den av de sakkunniga anställda jämförelsen med ämneslärare i hushållsgöromål

och kvinnlig slöjd såsom praktiska läroämnen vid högre kommunala

skolor synes lönenämnden ha fog för sig, tillstyrker lönenämnden,

att ordinarie ämneslärare vid lanthushållsskola placeras i Ca 22.

Såvitt lönenämnden kunnat finna av betänkandet, förutses icke blott lanthushållsskolornas

utan även lantbruks- och lantmannaskolornas icke-ordinarie

ämneslärare i regel kunna erhålla full tjänstgöring. De skäl, som de

sakkunniga åberopat för att e. o. anställning vid folkhögskola skall ske direkt

i Ce 24, synas därför icke vara för handen beträffande lantbruks- och

lantmannaskolorna. Det vill emellertid förefalla lönenämnden, som om här

ifrågavarande lärare knappast kunna i förevarande avseende behandlas på

annat sätt än c. o. ämneslärare vid folkhögskolorna.

Mot den för lanthushållsskolornas rektorer föreslagna löneställningen,

Ca 26, har lönenämnden intet att erinra. För rektorer vid lantbruks- och

lantmannaskolor ha de sakkunniga förordat lönegraden Ca 31 och därvid

åberopat dels sitt förslag beträffande folkhögskolerektorerna, dels ock att

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

hushållningssällskapens sekreterare tillhöra angivna lönegrad. Lönenämnden,

som icke finner jämförelsen med hushållningssällskapens sekreterare

vara övertygande, anser för sin del att högre lönegrad än Ca 30 icke bör

komma i fråga. Vid löneavvägningen torde vidare viss hänsyn böra tagas till

att rektorerna ha att taga befattning med skölj ordbruken. I motsats till de

sakkunniga hyser lönenämnden den bestämda uppfattningen, att arbetet

därmed bör i sin helhet tillhöra tjänsten och följaktligen icke bör kunna

ersättas särskilt vid sidan av lönen. Denna uppfattning leder till att mera

avsevärda skiljaktigheter beträffande skoljordbrukens omfattning i princip

höra påverka lönegradsplaceringen. Enligt uppgifter i betänkandet, avseende

läsåret 1946/47, voro samtliga lantbruksskolor försedda med stora skoljordbruk

(ca 250—ca 450 hektar odlad jord), medan endast ett skoljordbruk

vid lantmannaskola var av jämförlig storlek. Enligt vad lönenämnden

under hand inhämtat från lantbruksstyrelsen, går visserligen utvecklingen

i riktning mot större skoljordbruk vid lantmannaskolorna, och redan nu

finnas ett flertal sådana om ca 200 hektar odlad jord. Det synes dock lönenämnden

alltjämt föreligga så stora skillnader i fråga om skoljordbrukens

storlek, att en differentiering av rektorernas löneställning är påkallad. Lönenämnden

anser fördenskull, att rektorstjänsterna vid lantbruks- och lantmannaskolor

böra fördelas på lönegraderna Ca 30 och Ca 28. Såvitt framgår

av de tillgängliga uppgifterna, torde därvid samtliga rektorstjänster vid

lantbruksskolor böra hänföras till den förstnämnda lönegraden.

Ledamoten Sundelin har beträffande lönegradsplaceringen för rektorer

vid lantbruks- och lantmannaskolor anslutit sig till de sakkunnigas förslag.

Svenska landstingsförbundet, som uttalat sig för att deltagandet i skoljordbruken

skall ingå i lärarpersonalens tjänsteåligganden, har förklarat

att de till vissa rektorer utgående förvaltararvodena — vilka kunde uppgå

till relativt betydande belopp — i detta sammanhang borde avvecklas.

Under förutsättning att hithörande lärare kunde beredas full tjänstgöring,

syntes några vägande invändningar mot de föreslagna lönegradsplaceringarna

för lantmannaskolornas lärare knappast kunna göras. Vad angår

lanthushållsskolornas lärare hade styrelsen observerat att den föreslagna

lönegradsplaceringen medförde löneökningar, som, även med beaktande av

att det nuvarande löneläget vore lågt, kunde betecknas som avsevärda. Huruvida

med anledning härav en något lägre lönegradsplacering vore motiverad,

undandroge sig emellertid styrelsens bedömande.

I den mån full tjänstgöring icke kunde beredas vederbörande lärare borde

enligt styrelsens mening möjlighet föreligga att, såsom föreslagits för

folkhögskolans lärare, verkställa vissa reduceringar av de angivna lönerna.

Lantbruksstyrelsen tillstyrker, att rektor och ordinarie ämneslärare vid

lantbruks- och lantmannaskola — i likhet med vad som föreslagits i fråga

om motsvarande befattningar vid folkhögskola — placeras i lönegrad Ca 31

resp. Ca 26 samt att icke-ordinarie ämneslärare placeras i lönegrad Cg 21

för att efter två år uppflyttas i Ce 24 och befordras till extra ordinarie ämneslärare.

Lantbruksstyrelsen har i detta sammanhang framhållit nödvändigheten

av att befordringsgången för agronomer vid lantbruksorganisationen

förbättras.

Utöver de skäl, de sakkunniga anfört för en högre lönegradsplacering av

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 23ö.

103

lanthushållsskolornas lärarinnor än motsvarande ämneslärarinnor vid högre

kommunala skolor, har lantbruksstyrelsen framhållit, att de förra förutom

en omfattande undervisning ha att fullgöra de speciella och ansvarsfulla

arbetsuppgifter, som följa med att lanthushållsskolorna äro internatskolor.

Lantbruksstyrelsen anser sålunda, att starka skäl tala för en högre

lönegradsplacering av lanthushållslärarinnorna än vad de sakkunniga förordat

och har därför föreslagit, att ämneslärarinna vid lanthushållsskola

skall placeras i lönegrad Ca 23. I anslutning härtill och med hänsyn till de

göromål och det ansvar, som åvila rektor vid lanthushållsskola, har lantbruksstyrelsen

vidare ansett, att sådan befattningshavare bör placeras i lönegrad

Ca 27. I fråga om icke-ordinarie ämneslärarinna har lantbruksstyrelsen

funnit det skäligt att extra ämneslärarinna placeras i Cg 19 för att efter

två års tjänst uppflyttas i lönegrad Ce 21 och befordras till extra ordinarie

ämneslärarinna. Ledamoten Andersson har anmält avvikande mening i fråga

om lärarpersonalen vid lanthushållsskolorna och tillstyrkt de sakkunnigas

förslag.

Enligt lantbruksstyrelsens mening böra föreståndarskap för internat och

handhavandet av skötseln av skol jordbruk ingå i vederbörande rektors eller

ämneslärares tjänsteåligganden. Vid vissa skolor t. ex. lantbruksskolor och

större lantmannaskolor kunna dock skölj ordbruken vara av den storlek och

driften av sådan omfattning, att detta enligt lantbruksstyrelsens mening motiverar

att för skötseln och ansvaret för detsamma bör utgå särskilt förvaltararvode.

Lantbruksstyrelsen föreslår, att det måtte få ankomma på

lantbruksstyrelsen att, efter förslag av vederbörande skolstyrelse, fastställa

ifrågavarande förvaltararvode.

I fråga om de icke-ordinarie ämneslärarna föreslår lantbruksstyrelsen —

i anslutning till ett uttalande av Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund

— att de skola erhålla läsårsdaglön.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens jordbruksförsök har anslutit

sig till ett uttalande av lärarkollegiet vid högskolan, enligt vilket de sakkunniga

föreslagit en något för låg lönegradsplacering för extra ämneslärare

vid lantbruks- och lantmannaskola. Härom har anförts följande.

För agronomkårens rekrytering, icke minst i kvalitativt avseende, är

det av mycket stor betydelse, att agronomerna i lönehänseende bli likställda

med jämförbara, högskoleutbildade yrkesgrupper, t. ex. jägmästare, lantmätare

och civilingenjörer. Våra lantbruks- och lantmannaskolor ha på

längre sikt utomordentligt stor betydelse för jordbrukets utveckling och de

böra därför tillförsäkras goda lärarkrafter. Man kan räkna med att omkring

30 procent av samtliga utexaminerade agronomer bli lärare vid sådana

skolor. För närvarande erhålla nästan lika många agronomer anställning

inom näringslivet som vid skolorna och eftersom lönerna inom näringslivet

äro avsevärt högre, föreligger den risken, att skolorna få nöja sig

med de agronomer, som icke vinna anställning på annat håll. Enligt lärarkollegiets

mening ha de sakkunniga föreslagit en något för låg lönegradsplacering

för extra ämneslärare vid lantbruks- och lantmannaskola (Cg 21),

helst som minst två års tjänstgöring kräves för befordran till extra ordina
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 23-5.

rie lärare i lönegrad Ce 24. Lärarkollegiet vill framhålla, att detta kommer

att inverka ogynnsamt på lärarkårens rekrytering och understryker betydelsen

av att de extra ämneslärarna beredas en sådan lönegradsplacering,

att en god rekrytering kan påräknas.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har ej

haft något att erinra mot den föreslagna lönegradsplaceringen för lärare vid

lantbruksundervisningsanstalter.

Styrelsen för hushållningssällskapens förbund har intet att erinra mot

de föreslagna löneställningarna för rektor och ordinarie ämneslärare vid

lantbruks- och lantmannaskolor men förmenar, såsom redan i inledningen

nämnts, på härefter angivna skäl att ett genomförande av de sakkunnigas

förslag i nu berört avseende bör medföra en uppflvttning av sekreterar- och

konsulentbefattningar hos hushållningssällskapen.

Den föreslagna löneregleringen skulle, därest sekreterare- och konsulentbefattningarna

vid hushållningssällskap i samband härmed ej uppflyttas i

lönehänseende, innebära ett frångående utav den hittills tillämpade principen,

att löneläget skulle avvägas så att befordringsgången mellan sällskap

och förutnämnda skolor underlättas. Denna princip har inneburit, att konsulent

haft en något förmånligare löneställning än ämneslärare och samma

förhållande har rått mellan sekreterare och rektor. Något skäl till frångående

av denna princip, som statsmakterna tidigare ansett böra gälla, senast

i samband med behandlingen av förslag till omorganisation av hushållningssällskapen

vid 1947 års riksdag, hava de sakkunniga ej framlagt. De hava

endast anfört, att med hänsyn till omfattningen av förutnämnd fyllnadstjänstgöring

böra vid lantbruks- och lantmannaskolor rektorer och ämneslärare

erhålla väsentligen samma löneställning som motsvarande befattningshavare

vid sällskapen. Förbundsstyrelsen kan ej finna, att nämnda

omständighet utgör skäl för ifrågasatt jämställdhet och förmenar därför,

att ett genomförande av de sakkunnigas förslag i nu berört avseende bör

medföra en uppflyttning av nämnda befattningshavare hos sällskapen.

Styrelsen har vidare ifrågasatt, om icke anledning föreligger att diffenrentiera

löneställningen för såväl rektorer som övriga lärare. Härom har

styrelsen i huvudsak anfört följande.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle inom de olika kategorierna av lärarpersonalen

gälla samma löneställning, oavsett undervisningens årliga omfattning.

Förbundsstyrelsen anser, att i första hand för rektorsbefattningarna

borde, liksom gäller för läroverk och realskolor, en viss gradering av

löneställning förefinnas. Det måste föreligga väsentliga skillnader i arbetsuppgifter

och ansvar för exempelvis å ena sidan en rektor vid skola med endast

en kurs om 125 dagar årligen och ett jämförelsevis lågt antal elever samt

å andra sidan en rektor vid skola med helårskurs eller motsvarande och

ett betydande elevantal. Visserligen skulle även rektorer vid förstnämnda

slag av skolor kunna åläggas fyllnadstjänstgöring, men härunder åvilande

arbetsuppgifter synas knappast kunna jämföras med rektorsgöromål året

om. I all synnerhet som föreslagen fyllnadstjänstgöring i flertalet fall

torde komma att utövas under konsulents närmaste överinseende och ledning.

Anförda skäl torde även med fullt fog kunna åberopas för en något

lägre löneställning för sådan ämneslärare, som förutsättes skola fullgöra

sådan tjänstgöring.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

105

I fråga om rektor vid lanthushållsskola uttalar styrelsen, att med hänsyn

till det betydande och stora ansvar, som åvilar ledarna för dessa skolor,

sådan rektor, åtminstone vid skola med helårskurs eller motsvarande,

borde placeras en lönegrad högre än ämneslärarna vid lantbruks- och lantmannaskolor.

I anslutning härtill har styrelsen framhållit att starka skäl

talade för att vid en kommande lönereglering för hemkonsulenterna hos

hushållningssällskapen, dessa inplacerades i lönegrad, som vore högre än

den som nu föreslagits för ordinarie ämneslärarinna vid lanthushållsskola.

I fråga om de s. k. förvaltararvodena vid vissa skoljordbruk har styrelsen

framhållit, att lantbruksskolorna, där dessa jordbruk vore av avsevärd

storlek och skötseln till följ härav vore i hög grad betungande, syntes föreslagna

arvoden befogade. Då det gällde lantmannaskolor med jordbruk av

normal storlek, syntes det däremot tveksamt med lämpligheten av sådana

arvoden, eftersom driften vid skol jordbruken numera vore så intimt sammankopplad

med undervisningsverksamheten och skötseln av jordbruken

innefattades i den fastställda tjänstgöringsskyldigheten. I vart fall syntes,

för undvikande av ojämnheter olika skolor emellan, arvodenas storlek böra

prövas och fastställas av lantbruksstyrelsen.

Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund har uttalat vissa betänkligheter

mot den av de sakkunniga föreslagna lönesättningen för den agronomutbildade

lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna. Då

emellertid ytterligare uppskov med den år efter år uppskjutna löneregleringen

för lantbrukslärare skulle sätta alltför stora värden på spel, har

förbundet funnit sig nödsakat att för stunden godtaga de föreslagna lönegradsplaceringarna

utom för extra ämneslärare, för vilka förbundet påyrkat

lägst lönegraden Cg 22. Förbundet har därvid förutsatt, att en allmän

omprövning av lönegradsplaceringarna för den agronomutbildade arbetskraften,

sålunda även den vid lantbruksundervisningsanstalterna sysselsatta,

snarast komme till stånd.

För lanthushållsskolornas del förordar förbundet, att ordinarie ämneslärare

skall placeras i lönegrad Ca 23 och rektor i Ca 28, och anför till

motivering härför följande.

Även de för lärarpersonalen vid lanthushållsskolor^ föreslagna lönegradsplaceringarna

måste anses otillfredsställande. Närmast bör jämförelse

göras med ordinarie ämneslärarinnor i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd

såsom praktiska läroämnen vid högre kommunala skolor. Dessa tillhöra

f. n. lönegraden Ca 22. I motsats till denna hefattningshavarekategori ha

emellertid lärarinnorna vid lanthushållsskolorna bl. a. dels en betydligt

längre tjänstgöringstid såväl per år som per vecka, dels eu synnerligen

betungande internatstjänst. De ha jämväl i förhållande till dessa lärarinnor,

vilka företrädesvis ha skolkökslärarinneutbildning, regelmässigt en

längre och dyrbarare utbildning. Följaktligen borde ordinarie ämneslärarinna

vid lanthushållsskola erhålla en något förmånligare löneställning,

lägst lönegraden Ca 23. För extra ordinarie och extra ämneslärare borde

motsvarande förhöjning äga rum. Rektor har av de sakkunniga föreslagits

placerad i lönegraden Ca 2fi. vilket bl. a. motiverats med att befatt
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

ningen icke bör placeras i lägre lönegrad än ordinarie ämneslärarbefattning

vid lantmanna- eller lantbruksskola. De sakkunniga ha framhållit att rektor

vid lanthushållsskola har delvis samma åligganden i fråga om skolans

ledning, ekonomi och vissa andra förhållanden som rektor vid lantmannaskola

och att hennes ansvar sålunda är betydligt. I själva verket torde det

ekonomiska ansvaret och de administrativa arbetsuppgifterna i stort sett

vara likvärdiga med rektors vid lantmannaskola. Om, som de sakkunniga

hållit före, löneavvägningen sker under beaktande av den löneställning, som

bör tillkomma ämneslärare vid lanthushållsskola, torde skäligheten tala för

att rektor vid lanthushållsskola placeras i lönegraden Ca 28, eller fem lönegrader

över den för ordinarie ämneslärarinna påyrkade.

I fråga om arvoden för arbete vid skoljordbruk understryker förbundet

vikten av att sådana arvoden icke begränsas till att avse arbete vid skoljordbruk

utan även må utgå för skötsel av större trädgårdsanläggning

o. d. vid lanthushållsskola. Förbundet framhåller vidare, att även om befattningshavarna

kunna åläggas att taga befattning med arbetsuppgifter

i samband med skol jordbruken, sådant åläggande borde begränsas att avse

för vederbörande befattningshavare specifika arbetsuppgifter.

Arvode för övertidstimmar bör enligt förbundets mening utgå till det antal

vederbörande skolstyrelse bestämmer med lägst det belopp lantbruksstyrelsen

fastställer.

Förbundet har slutligen uttalat, att den årliga semestern i intet fall borde

understiga 30 dagar för kalenderår med hänsyn tagen dels till den betungande

internatstjänstgöringen, dels till behovet av fortbildning, för vilken

i annat fall icke skulle finnas något utrymme.

Föredraganden.

Liksom i fråga om folkhögskolorna har vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna

svårigheten att bereda lärarna full tjänstgöring

ansetts utgöra ett väsentligt hinder för tillämpning av det statliga

lönesystemet å dessa lärare. Vid tidigare utredningar angående lönereglering

för lantbruksundervisningsanstalternas lärare ha därför övervägts olika

sätt att bereda dessa lärare heltidsanställning. Här må i detta hänseende

erinras, att 1936 års lantbruksundervisningskommitté ansåg lämpligt, att

Kungl. Maj :t skulle äga förordna, att lantbruksundervisningsanstalt inordnades

som ett led i vederbörande hushållningssällskaps allmänna undervisningsverksamhet.

Lärarna skulle anställas av hushållningssällskapet, vilket

skulle sysselsätta skolans lärare, i den mån de ej helt kunde tagas i anspråk

för skolan. Remissmyndigheterna ställde sig i allmänhet avvisande till kommitténs

förslag i nu ifrågavarande delar. I proposition till 1939 års lagtima

riksdag godtog Kungl. Maj :t så till vida kommitténs förslag, att en samverkan

mellan skolorna och lantbruksundervisningsanstalterna ansågs böra

komma till stånd på frivillighetens väg. Lärarna skulle dock icke anställas

av hushållningssällskapen. Även då avtalad samverkan ej komrne till stånd,

borde sällskapen i den mån så vore möjligt begagna skolans lärarkrafter i

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

sin verksamhet, överenskommelse om samverkan mellan hushållningssällskap

och lantbruksundervisningsanstalter har endast träffats i Göteborgs

och Bohus samt Skaraborgs län. I nu gällande stadga (1949: 461) finnes icke

annan föreskrift om ifrågavarande samarbete än att styrelsen för lantbruksundervisningsanstalt

bör i största möjliga utsträckning samverka med hushållningssällskapet

och skogsvårdsstyrelsen i orten.

1941 års lärarlönesakkunniga ha i nu föreliggande förslag till lönereglering

utgått från att rektorer och ämneslärare vid lantbruksundervisningsanstalterna

skola — i den mån de icke tagas i anspråk för full tjänstgöring

vid undervisningsanstalten hela året — beredas erforderlig fyllnadstjänstgöring

hos annan lantbruksundervisningsanstalt eller hos hushållningssällskap,

lantbruksnämnd, skogsvårdsstyrelse eller landsting. Skolan skulle

uppbära statsbidrag för att utbetala lön till läraren även under fyllnadstjänstgöringen.

Den andre huvudmannen skulle därför endast — i förekommande

fall — betala rese- och traktamentskostnad under lärarens tjänstgöring

hos huvudmannen. I flera av remissyttrandena har tveksamhet yppats

om möjligheten att genom sådan fyllnadstjänstgöring bereda vederbörande

lärare full sysselsättning. Fyllnadstjänstgöringens värde för den institution,

vid vilken den fullgöres, sättes även i fråga av olika skäl. Belysande i angivna

hänseenden är yttrandet från hushållningssällskapens förbund, vilket

återgivits i det föregående. Svenska landstingsförbundet, som är en annan

av de organisationer som representera huvudmän för sådana institutioner,

vid vilka fyllnadstjänstgöring skulle kunna fullgöras, har även uttalat tveksamhet

om värdet av anordningen.

Under nu angivna förhållanden och då — såsom redan framhållits — de

sakkunnigas löneregleringsförslag lielt bygger på förutsättningen, att full

tjänstgöring skall kunna beredas vederbörande lärare, har jag övervägt att

underkasta förslaget i denna del ytterligare utredning innan löneregleringslrägan

framlägges för riksdagen. Jag har emellertid funnit hinder icke möta

att för riksdagen nu framlägges förslag om lönegradsplaceringen för lantbruksundervisningsanstalternas

lärare. Frågan om fyllnadstjänstgöringen

skulle däremot icke nu behöva slutligt prövas utan underkastas ytterligare

undersökning. Resultatet av undersökningen bör sedermera föreläggas riksdagen

samtidigt med förslag till avlöningsbestämmelser för lantbruksundervisningsanstalternas

lärarpersonal. Skulle utredningen visa att fyllnadstjänstgöring

i erforderlig utsträckning icke kan beredas lärarna, torde föreskrifter

böra utfärdas om avdrag å lön vid reducerad tjänstgöring.

När jag nu övergår till att behandla de sakkunnigas förslag i fråga om

avlöningsförhållandena för lantbruksundervisningsanstalternas lärarpersonal,

utgår jag — såsom framgår av det redan anförda — från den förutsättningen,

att samtliga lönegradsplaccrade lärare skall kunna beredas

tjänstgöring under hela året, bortsett från semestertid. De sakkunniga ha

för sin del ställt sig avvisande mot deltidsanställning för icke-ordinarie lärare.

Denna fråga anser jag böra underkastas ytterligare prövning i samband

med den förordade undersökningen om fyllnadstjänstgöring.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Ehuru av skäl, som angivits i det föregående, klarhet icke nu kan vinnas

i frågan i vad mån »full tjänstgöring» kan beredas lantbruksundervisningsanstalternas

lärare, måste dock i detta sammanhang, då lärarnas löneställning

upptages till prövning, fastställas vad som skall förstås med full tjänstgöring,

dels med avseende på tjänstgöringsskyldighetens utsträckning under

året, dels i fråga om undervisningsskyldighetens omfattning.

I förstnämnda avseende föreslå de sakkunniga, att rektorer och lärare

skola vara skyldiga att tjänstgöra — antingen vid egen skola eller vid annan

institution — under hela året med undantag för semestertiden, vilken skulle

bestämmas enligt samma grunder som i statens allmänna avlöningsreglemente.

Befattningshavare skulle sålunda icke behöva fullgöra fyllnadstjänstgöring,

om han under läsåret tjänstgör vid kurser vid skolan i föreskriven

omfattning minst 42 veckor och under återstående delen av läsåret kan beredas

tjänstgöring vid skolan i icke alltför ringa utsträckning, t. ex. vid

skoljordbruket. Såväl lantbruksstyrelsen som Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund

har framhållit, att fastställandet av en tjänstgöringsskyldighet

av denna omfattning vid lantbruksundervisningsanstalterna innebure

en undervärdering av dessa anstalters mera praktiskt inriktade undervisning

i förhållande till folkhögskolornas.

Vid ett bedömande av detta spörsmål bör beaktas, att f. n. ifrågavarande

rektorers och lärares rätt till semester ej är närmare reglerad. Belysande i

detta hänseende äro vissa uppgifter, som de sakkunniga å s. 183 i betänkandet

lämnat angående den semester, som lärarna åtnjutit under läsåret

1946/47.

Avvägandet av tjänstgöringsskyldighetens omfattning bör ske även under

hänsynstagande till den undervisningsskyldighet i teoretiska ämnen,

som normalt skulle åvila lärarpersonalen ifråga. I detta avseende föreslå de

sakkunniga icke någon ändring i nu gällande bestämmelser, som innebära,

att under den tid, då huvudsakligen teoretisk undervisning meddelas, undervisningsskyldighet

skall i följande omfattning åligga rektor och ämnes1

är are vid lantbruks- och lantmannaskola, räknat i medeltal för tiden ifråga.

Rektor vid lantbruksskola 10—12 timmar för vecka

Ämneslärare » > 16—20 » » »

Rektor vid lantmannaskola 14—20 » » »

Ämneslärare » » 20—24 » > »

Lantbruksstyrelsen skulle, då särskilda skäl därtill föranleda, kunna medgiva

minskning i här angiven undervisningsskyldighet.

För lärarpersonalen vid lanthushållsskolorna skulle såsom hittills undervisningsskyldigheten

endast regleras genom den undervisningsplan, som för

varje skola fastställes av lantbruksstyrelsen, och genom skolans arbetsordning,

som fastställes av skolans styrelse efter förslag av lärarrådet. Enligt

stadgeförslaget skall undervisningsplan upptaga kursens längd, lärarnas

undervisning i olika läroämnen och det ungefärliga antal lärotimmar, som

skall ägnas åt varje ämne.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

Vad de sakkunniga föreslagit i här ifrågavarande avseenden synes mig

godtagbart. Jag förutsätter dock, att lantbruksstyrelsen såsom tillsynsmyndighet

över skolorna skall tillse att lärarpersonalen vid skolorna tages i anspråk

för heltidstjänstgöring antingen i undervisningen vid ordinarie eller

extra kurser eller i skölj ordbruket.

Anställningsformen för rektor vid lantbruksundervisningsanstalt bör på

sätt förordats i fråga om rektorerna vid folkhögskolorna upptagas till omprövning

av de sakkunniga vid fullgörandet av deras uppdrag att utreda frågan

om anställnings- och avlöningsförhållanden för rektorer i allmänhet.

Vad angår de ordinarie ämneslärarna innebär de sakkunnigas förslag, att

ordinariebegreppet skulle utformas i anslutning till vad de sakkunniga förordat

för folkhögskolornas del. Detta förslag har icke mött någon bestämd

gensaga, ehuru hushållningssällskapens förbund erinrat om innebörden i

den för hushållningssällskapens ordinarie personal gällande anställningsformen.

Mot ett användande av denna anställningsform vid lantbruksundervisningsanstalterna

ha de sakkunniga framhållit, att om i något undantagsfall

det skulle visa sig nödvändigt att entlediga en lärare, t. ex. på grund av omläggning

av kurserna, skolan skulle behöva avvakta sexårstidens utgång,

vilket kunde medföra betydande olägenheter. Vidare skulle lärarna äga rätt

till lön under hela sexårsperioden, även om en skola undantagsvis måste

nedläggas. En omprövning av anställningens fortbestånd vart sjätte år syntes

även medföra ett större osäkerhetstillstånd för befattningshavarna än

gällande ordning med anställning tills vidare med sex månaders uppsägning.

För egen del vill jag — i avbidan på ytterligare erfarenhet av den vid

hushållningssällskapen använda anställningsformen — föreslå att för ämneslärare

ordinariebegreppet utformas i anslutning till vad jag förordat för

ordinarie ämneslärare vid folkhögskola.

I fråga om de extra ordinarie och extra anställningsformerna har jag icke

funnit anledning till någon principiell erinran mot de sakkunnigas förslag,

som innebär, att för dessa anställningsformer skulle gälla bestämmelser,

vilka nära ansluta sig till motsvarande bestämmelser i statens allmänna avlöningsreglemente.

Under hänvisning till att sekreterare och konsulenter vid hushållningssällskapen

äro placerade i lönegrad Ca 31 resp. Ca 26 föreslå de sakkunniga,

att rektorer resp. ordinarie ämneslärare vid lantbruks- och lantmannaskolor

hänföras till samma lönegrader. Extra ordinarie och extra lärare

skulle, i anslutning till vad de sakkunniga föreslagit för folkhögskolan, tillhöra

lönegrad Ce 24 resp. Cg 21.

Av skäl som framgår av vad jag anfört beträffande löneställningen för

folkhögskolornas rektorer anser jag mig icke nu böra ingå på frågan om

löneställningen för rektorerna vid lantbruksundervisningsanstalterna. Vid

sådant förhållande synes icke heller spörsmålet, om och i vad mån skötseln

av skoljordbruk skall berättiga till särskild ersättning, nu böra upptagas till

prövning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungi. Maj:ts proposition nr 235.

V ad angår de ordinarie ämneslärarna vid lantbruks- och lantmannaskolor

finner jag mig i likhet med bl. a. statskontoret och lönenämnden kunna tillstyrka

den föreslagna placeringen i lönegrad Ca 26. Med anledning av vad

hushållningssällskapens förbund anfört angående konsekvenserna av en

dylik inplacering för hushållningssällskapens konsulenter är jag angelägen

framhålla, att enligt min mening något omedelbart samband icke föreligger

mellan dessa lärares och konsulenternas löneställning. Det torde få ankomma

på 1949 års tjänsteförteckningskommitté att enligt sitt allmänna uppdrag

förutsättningslöst pröva Iöneställningen för konsulenterna.

De sakkunnigas förslag till inplacering i lönegrad av de icke-ordinarie

ämneslärarna vid lantbruks- och lantmannaskolorna kan jag icke helt ansluta

mig till. De icke-ordinarie lärarna vid lantbruksundervisningsanstalterna

synas till en början böra inplaceras såsom extra i 21 lönegraden, under

förutsättning att de avlagt agronomexamen. Efter två års tjänstgöring

såsom extra böra de erhålla anställning såsom extra ordinarie med oförändrad

placering i 21 lönegraden. Efter huru lång tid uppflyttning till 24 lönegraden

såsom extra ordinarie bör medgivas, torde bl. a. bli beroende av resultatet

av den utredning angående Iöneställningen för amanuenser och

assistenter vid universitet och högskolor, som är avsedd att igångsättas.

Den av de sakkunniga föreslagna placeringen i lönegrad Ca 22 av de ordinarie

ämneslärarna vid lanthushållsskolorna har godtagits av statens lönenämnd

och vissa andra remissmyndigheter, medan en lägre placering

— Ca 19 — förordats av statskontoret och en högre — Ca 23 — av lantbruksstyrelsens

majoritet samt Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund.

Svenska landstingsförbundet bär inskränkt sig till att påpeka den

stora löneökning — på 2-ort i det närmaste 3 000 kronor för år — som

ett genomförande av de sakkunnigas förslag skulle medföra för lanthushallsskolornas

ordinarie ämneslärare. För egen del finner jag med hänsyn

till pågående tjänsteförteckningsrevision tveksamt, om lärarna vid lanthushållsskolorna

böra placeras i så hög lönegrad som Ca 22. Otvivelaktigt

framstår denna placering som hög i jämförelse med exempelvis den nuvarande

avvägningen av arvodet till yrkeslärare vid central verkstadsskola.

Beträffande dessa lärare ha 1941 års lärarlönesakkunniga i utlåtande över

ett av 1946 års skolkommission framlagt förslag förordat, att arvodet måtte

avvägas efter 20 lönegraden. Med beaktande bl. a. härav anser jag mig

icke för närvarande kunna tillstyrka högre placering än i lönegrad Ca 20

för de ordinarie ämneslärarna vid lanthushållsskolorna.

För de icke-ordinarie ämneslärarna ha de sakkunniga föreslagit, att extra

ordinarie lärare hänföras till lönegraden Ce 20 och extra lärare till lönegraden

Cg 18. Lägre respektive högre placering har förordats av statskontoret

och lantbruksstyrelsen jämte Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund.

För egen del vill jag förorda, för extra ordinarie lärare placering i

18 lönegraden och för extra lärare placering i 17 lönegraden.

Med anledning av att de sakkunniga ifrågasatt, att rektor vid lanthushållsskola

skulle erhålla längre årssemester än andra tjänstemän i samma

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 235-

in

löneställning, vill jag framhålla, att någon sådan särbestämmelse icke gäller

för andra rektorer i motsvarande löneläge, över huvud taget bör principen

vara, att statens allmänna avlöningsreglementes allmänna bestämmelser

skola erhålla tillämpning å lantbruksundervisningsanstalternas lärare.

De sakkunniga ha även berört frågan, i vad mån rektorer och ämneslärare

vid lantbruksundervisningsanstalterna böra få ersättning för övertimmar.

Såsom de sakkunniga därvid framhållit, är undervisningsskyldigheten

för dessa lärare icke lika reglerad som vid folkhögskolorna, varför det är

vanskligt att avgöra i vad mån rektor eller ämneslärare kunna anses ha

undervisning utöver full tjänstgöring (övertimmar). När detta kunde fastställas,

t. ex. då lärare hade att fullgöra undervisning vid kortare kurser,

som påginge samtidigt med huvudkurs vid skolan, borde enligt de sakkunnigas

mening lärarna kunna efter medgivande av lantbruksstyrelsen erhålla

timarvode för övertimmar. Arvodet borde utgå som specialarvode men i förekommande

fall — då arvodet utginge i teoretiska läroämnen av samma

karaktär som vid folkhögskolorna eller i övningsämnena — med samma

belopp som vid folkhögskolorna. Med anledning av detta uttalande har Sveriges

agronom- och lantbrukslärareförbund framhållit, att det borde få ankomma

på skolstyrelse att bestämma såväl om arvode skulle utgå som arvodets

storlek.

Om undantagsvis undervisning i teoretiska ämnen i medeltal under kurstiden

räknat förekommer i större utsträckning än som motsvarar den i

stadgan eller eljest föreskrivna undervisningsskyldigheten, synes enligt min

mening i första hand böra undersökas om icke under annan del av läsåret

vid skolan tjänstgöringsskyldigheten för läraren ifråga är uppenbart för

låg. Befinnes så vara förhållandet, torde läraren härigenom få anses helt eller

delvis kompenserad för övertimmarna. Kan full kompensation icke anses

föreligga, synes den av de sakkunniga anvisade utvägen med timarvode få

tillgripas. Ställning synes icke nu böra tagas till frågan om timarvodets

storlek.

Under hänvisning till vad jag anfört i fråga om folkhögskolorna vill jag

slutligen tillägga, att jag icke ansett mig i detta sammanhang böra lägga

fram förslag om de övergångsanordningar, som kunna bli erforderliga vid

bifall till vad jag i det föregående förordat.

V. Kostnadsberäkningar.

De sakkunniga ha gjort vissa beräkningar angående de ekonomiska konsekvenserna

av en lönereglering för lärarpersonalen vid folkhögskolor och

lantbruksundervisningsanstalter i enlighet med de sakkunnigas förslag.

Dessa beräkningar visa emellertid endast hur stor den på statsverket belöpande

kostnadsökningen approximativt kan uppskattas till med utgångspunkt

från nu utgående statsbidrag och med tillämpning för tiden efter

löneregleringens genomförande av vissa av de sakkunniga föreslagna änd
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

ringar i statsbidragssystemet. I de redovisade kostnadsökningarna för statsverket

ingå därför vissa kostnader, som på grund av övergången till bruttolönesystem

och ändrade statsbidragsgrunder överflyttas från huvudmännen

till staten. Med hänsyn härtill torde de av de sakkunniga redovisade kostnadsökningarna

kunna betraktas såsom maximisiififror för de av löneregleringen

föranledda ökningarna av de totala löneutgifterna vid ifrågavarande

skolor, även om — såsom statskontoret påpekat i sitt utlåtande — den omständigheten

att kostnaderna beräknats efter så låg dyrort som ortsgrupp 2

i och för sig är ägnad att giva för låga tal för kostnadsökningarna. Enligt

de sakkunnigas beräkningar skulle ett genomförande av deras förslag föranleda

en årlig kostnadsökning för statsverket av omkring 950 000 kronor

beträffande folkhögskolorna och omkring 600 000 kronor beträffande lantbruksundervisningsanstalterna.

Vid bifall till i det föregående förordade

jämkningar i de sakkunnigas förslag reduceras angivna belopp, dock icke

i någon mera avsevärd omfattning.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående i skilda hänseenden anfört

och föreslagit får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna de framlagda grunderna för en lönereglering

för lärarpersonalen vid de statsunderstödda folkhögskolorna

och lantbruksundervisningsanstalterna, avsedd att om möjligt

träda i tillämpning den 1 juli 1951.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B. Sandberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGOR

8 llihang till riksdagens protokoll 19Ö0. 1 samt. AV 235.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Folkhögskolor vinterkursen 1946,47 och sommarkursen 1947.

Bilaga 1.

Vinterkurs

(vk)

Sommarkurs

(sk)

Fortsättnings- kurs 1

Summa

elever

vk + slc

Rektor

Antal

imneslärare

Års-

kurs

Skola

Orts-

fast anställda

extra ord.

Antal

Antal

Antal

grupp

vk +

sk

vk

vk +

för vinterkurs om

veckor) elever

veckor) elever

veckor

elever

sk

24 v.

21 v.

24 v.

21 v.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

ii

12

13

14

15

16

17

,!}

21

44

32

13

4

4

40

45

107

Birkagården .........

5

i

—

i

n

—

—

I)

29

_

_

_

_

n

33

25

—

_

—

—

68

S:t Erik.............

5

_

i

_

2

—

_

_

in)

14

—

—

—

—

,1}

21

31

28

16

36

—

—

95

Väddö ..............

2

i

—

2

—

i

—

—

i)

21

3i\

18/

17

13

—

—

72

4

i

2

1

u/

10

—

—

i(

21

13

321

4

19

11

46j

25/

25

162

Sigtuna..............

3

i

—

3

—

—

—

o_

in)

12

—

24

42

11

40

30

53

Jakobsberg ..........

4

i

2

1

Hl

.11

24

—

—

—

—

7G

Lillsved..............

3

—

i

—

1

—

2

ii)

21

401

12)

13

25

4

—

—

87

Wik ................

2

i

2

1

IIlJ

ill

21

6

581

26/

16

19

It

_

17

114

Åsa ................

2

i

1

2

2

nj

4

.1}

21

44

31

13

9

11

0

15

17

95

Gripsholm...........

2

i

—

2

—

—

—

2

.!}

21

691

19/

13

35

15

13

18

138

Lunncvad............

2

i

—

2

—

i

—

3

.!}

24

25

19

—

—

4

19

16

44

Marieborg............

3

—

i

—

1

—

—

—

■i!

24

21

11

—

—

—

32

Vadstena............

3

—

i

—

—

1

— .

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tn

21

86

46

16

45

27

12

17

204

Sörängen ............

3

1

2

1

2

m

T{1

25

68

37

4

26

29

105

Jönköping ..........

3

1

9>

1

in

.il

21

871

381

16

31

22

8

12

190

Värnamo............

2

1

2

3

in)

12

.1!

21

85

35

13

29

10

10

10

25

23

159

Grimslöv ............

1

1

2

1

2

.1}

24

35

22

—

—

8

22

13

57

S:t Sigfrid............

3

—

1

—

2

—

—

—

i|

951

16

47

_

_

11

21

39)

24

12

19

213

Gamleby ............

2

1

_

3

_

1

1

ml

8

—

—

—

i

21

35

16

20

—

—

55

Högalid..............

2

1

—

i

—

—

—

—

.1}

21

63

26

16

17

/_

—

106

Ölands-Skogsby......

2

1

—

i

—

2

1

.11

21

35

12

17

23

—

70

Hemse..............

2

1

--

i

—

2

.11

21

29

35

13

47

10

22

in

Bräkne-IIoby........

2

1

—

2

—

—

—

—

.11

21

96

69

16

23

7

12

43

195

Önnestad............

2

1

—

3

—

—

—

2

i

21

51

16

16

_

_

67

Tomelilla............

2

1

i

.1!

21

71

17

16

16

8

12

101

Munka-Ljungby......

9

u

1

—

i

—

i

—

—

.11

24

37

34

—

—

4

23

28

71

Sundsgården.........

3

—

1

—

2

—

1

—

.11

21

62

43

16

13

—

11

118

Vilan................

2

1

i

32

2

—

4

.11

21

48

22

16

10

10

—

—

90

Fridhem.............

i

1

—

i

—

1

—

i

.11

24

43

12

—

—

—

—

55

Skurup..............

2

—

1

—

1

—

1

_

i|

49

n

24

16

—

—

—

—

68

Eslöv................

2

—

1

_

2

_

1

in

•1

i)

1 Samtliga fortsättningskurser ha varit anslutna till vinterkurs, utom den med 25 elever vid Grimslövs folkhögskola. — 2 Skolan fick statsunderstöd

till'' sommarkurs första gången 1946. En lärare var under arbetsåret 1946/47 anställd vid 24 veckors vinterkurs; är numera anställd

för båda kurserna. — 3 En tjänst anses motsvara den tjänstgöring folkhögskolans lärare fullgöra i specialgymnasiet.

Cl

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vinterkurs

Sommarkurs

Fortsättnings-

Summa

elever

vk + sk

Rektor

Antal ämneslärare

Års-

(vk)

(sk)

kurs

Skola

Orts-

vk +

sk

fast anställda

extra

ord.

kurs

Antal

Antal

Antal

grupp

vk

vk +

för vinterkurs om

veckor[ elever

veckor| elever

veckor| elever

sk

24 v.

21 v.

24 v.

21 v.

1

2

1 3

4

5

6

i

8

9

10

a

12

13

14

15

16

17

ifl

21

44

11

16

8

4

31

10

63

Östra Grevic ........

2

i

1

1

11/

—

—

.!!

21

74

44

15

15

33

27

_

178

Katrineberg..........

1

i

_

o

_

1

_

3

21

29

15

26

16

16

13

63

Grebbestad ..........

3

i

i

2

11/

.!}

21

16

6

23

7

—

—

72

Tytt ................

3

i

—

i

—

2

—

—

I|

61

in

21

32

13

115

13

115

164

Vendelsberg..........

3

i

_

2

_

2

ml

15

)41

/12

il

21, 25

76

42

26

230

nf

29

81

13

11

8

44

Ljungskile ..........

2

i

—

2

—

1

—

4

in

25, 29

20

—

—

i}}

21

63

44

16

20

8

13

127

Fristad..............

2

i

1

2

1

ii/

—

—

.!}

21

59

29

16

20

4

24

10

108

Färgelanda ..........

2

i

1

2

—

—

8

.!}

21

17

15

16

10

8

18

42

Viskadalen 1..........

2

i

—

1

—

1

—

1

T;i

24

48

30

—

—

7

24

78

2

1

2

2

ni

—

—

—

—

■il

21

84

16

7

6

—

—

97

Vara................

2

i

—

1

—

1

—

1

.!}

23

47

27

14

12

16

—

—

102

Molkom.............

3

i

—

1

—

1

—

l

ill

21

39

21

16

12

6

17

72

Ingesund ............

3

i

—

1

—

1

—

1

i|

53

13

11}

21

20

13

12

109

Kävesta ............

2

i

—

3

_

_

2

HlJ

11

.!}

21

42

14

13

10

8

—

—

74

Fellingsbro ..........

2

i

—

1

—

1

—

1

21

63

61

13

64

36

224

Tärna ..............

2

i

3

1

2

11/ 1

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

opaginerad Kontrollera mot PDF

,!}

21

82

41

16

46

11

6

37

19

180

Fornbv.....

3

1

—

1

—

1

—

2

.!}

i!}

27

54

38

—

—

—

—

92

Brunnsvik .

3

—

1

—

4

—

—

—

25

48

26

—

—

—

—

74

Mora.......

2

—

1

—

2

—

1

—

4

24

42

22

68

Malung.....

3

__

1

_

2

_

1

_

ml

4

4

29

88

35

—

—

—

—

123

Sjövik .....

3

—

1

—

2

—

1

—

4

21

29

19

16

16

21

—

—

85

Bollnäs.....

3

1

—

2

—

—

—

—

4

21

50

22

16

20

—

—

92

Forssa .....

3

1

—

1

—

1

—

2

4

21

105

34

16

15

17

4

171

Västerberg .

2

1

—

2

—

1

—

2

4

21

66

35

16

12

4

32

15

113

Ålsta.......

2

1

—

2

—

—

—

2

i»

25

60

36

—

—

4

14

17

96

Härnösand .

4

-

1

—

2

—

1

—

4

21

86

41

16

24

22

—

—

173

Hola.......

4

1

—

2

—

1

—

3

21

76

47

16

45

16

4

15

16

184

Hampntis ...

4

1

_

2

1

_

3

ni

24

59

33

6

47

92

Mellansel ...

4

_

1

2

_

1

—

11/

_

—

32

4

26

52

15

—

—

—

—

67

Birka.......

4

—

1

—

2

—

1

—

*1

24

34

22

88

49

6

30

56

Hålland ...

4

_

1

_

_

_

2

—

ii/

4

21

13

31

20

183

Vindeln.....

4

1

2

4

in 1

15

_

4

24

32

28

—

—

4

14

18

60

Edclvik.....

5

—

1

—

1

—

1

—

4

24

88

43

—

—

4

19

131

Sunderbv ...

5

—

1

—

2

—

2

—

24

78

51

53

23

_

4

15

129

Kalix.......

5

1

_

1

_

O

O

—

ii/

ii}

24

—

_

—

19

76

Matarengi...

5

—

1

—

22

—

2

—

5 748

1481

1171

7 229

Summa

44

23

72

40

34

26

66

1 Skolan har även haft en tredje årskurs, s. k. förberedande samhällsvetenskaplig kurs. Till denna har utgått särskilt av riksdagen beviljat

anslag. — 2 En av dessa lärare är anställd för tjänstgöring vid bygdekurserna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lantbruksskolor läsåret 1946147. Huvudkurser.

Bilaga 2.

Skoljord- bruk

hektar

odlad jord

A n t a 1

elever

Summa

elever

Skola

Orts-

grupp

Antal tjänster till vilka stats- bidrag utgår

Tvåårskurs

Ettårs-

kurs

Ettårs

ladug.-

kurs

Rektor

Ämncs-

lärare

E. o. ämneslärare

l:a året

2:a året

helt år

125 dgr

454

15

13

12

40

Ultuna...........

3

323

14

14

20

4

52

Alnarp ........

2

417

12

14

10

6

42

Berga ........

4

1

1

1

355

—

11

6

—

17

Ulvhäll..........

2

1

1

1

329

16

14

12

11

53

Bjärka-Säby.......

2

1

1

1

389

8

13

9

5

35

Bollerup..........

1

1

1

1

33o

7

10

12

6

35

Klagstorp ........

2

1

1

1

264

12

12

6

2

32

Varpnäs...........

3

1

1

1

_

84

101

87

34

306

Summa

6

C

6

_

Antal kurser

7

8

8

6

Lantmannaskolor läsåret 1946/47. Huvudkurser.

Skol-

jord-

bruk

hektar

odlad

jord

Ant

i 1 e

e v e

r

Skola

Ortsgrupp

Antal tjänste

r, till

vilka statsbidrag utgår

Vin-

ter-

kurs

Som-

mar-

kurs

Hel-

års-

kurs

Ett- års la- dug.- kurs

Sum-

ma

sätt-

nings-

kurs

Lang-

re

kurs

Rektorer

Ämneslärare

E. o.

ämneslärare

år

150 d.

125 d.

år

150 d.ll25 d.

år

150 d.

125 d.

19

1

*2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

16

16

17

18

390-0

_

_

_

_

21

7

28

Hamra.............

4

i

1

1

62-0

44

—

—

—

—

—

44

Sånga-Säby.........

3

i

_

_

1

_

1

25''7

42

—

—

16

5

—

63

Jälla...............

2

i

_

_

2

—

53

—

—

—

—

—

53

Strängnäs ..........

3

—

_

1

_

1

1

—

26

—

—

—

—

—

26

Höje...............

2

—

—

1

_

_

1

—

20

—

—

—

—

—

20

Lunnevad ..........

2

—

_

1

1

1

160

57

—

10

—

—

—

67

Tenhult............

1

i

_

2

30o

43

—

10

—

—

—

53

St. Segerstad........

1

t

_

_

1

_

_

i

111-3

56

—

10

—

—

—

66

Ingelstad...........

1

i

_

_

2

_

_

i

—

26

—

5

—

—

—

31

Markaryd ..........

1

i

—

_

1

_

_

37

—

—

—

—

—

37

Gamlebv............

2

—

—

1

—

—

1

—

_

1

Kung!. Maj ds proposition nr 235.

opaginerad Kontrollera mot PDF

70o

29

_

_ _

—

—

29

Högalid ............

1

—

—

1

—

—

1

—

—

1

—

15

—

—

—

15

Högsby ............

1

—

—

1

—

—

1

—

—

—

750

18

—

—

—

18

Hemse .............

2

1

—

—

—

—

1

—

—

—

370

22

. _

- -

—

—

22

Bräkne-Hoby ......

2

--

—

1

1

—

—

—

—

1

152-0

60

—

52 19

—

—

131

Önnestad...........

2

1

—

—

3

—

—

2

—

—

—

27

_

—

—

27

Tomelilla...........

2

1

—

—

1

—

—

—

—

1

41-3

61

‘18 + 8

23 I —

—

—

no

Osby...............

2

1

—

—

3

—

—

—

—

1

27

—

— ! 31

—

—

58

Hainmenhög........

1

1

—

—

1

—

1

1

—

—

58

—

32 —

—

—

90

Vilan ..............

2

1

—

—

2

—

—

—

—

—

22-3

60

__

11 | 32

—

—

103

Svalöv .............

1

1

—

—

3

—

—

1

—

—

32-7

25

—

8

—

—

33

Skurup ............

2

1

—

—

1

—

—

1

—

—

-

30

—

- -

—

—

30

Katrincberg 2........

2

—

—

1

—

—

1

—

—

1

30-0

53

—

11 —

—

—

64

Dingle..............

2

1

—

—

2

—

—

—

—

—

310

18

—

- j -

—

—

18

Nuntorp............

2

—

1

—

—

1

—

1

—

—

—

16

—

- • -

—

—

16

Fristad.............

2

—

—

1

—

—

1

—

—

—

26

_

- -

—

—

26

Sätila...............

2

—

—

1

—

—

1

—

—

1

63''9

60

—

19 ! —

—

—

79

Uddetorp ..........

3

1

—

—

2

—

—

—

—

1

—

17

—

- 1 -

—

—

17

Kristinehamn.......

4

—

—

1

—

—

1

—

—

—

—

28

- -

—

—

28

Molkoin............

3

—

1

—

—

1

—

—

i

—

25''4

32

—

— ! —

—

—

32

Kyrkcrud ..........

3

1

—

—

1

—

—

—

2

—

—

29

_

— —

_

—

29

Kävesta............

2

—

—

1

—

—

1

—

—

1

330

32

_

— —

—

—

32

Fellingsbro.........

2

—

—

1

—

—

1

—

—

1

74-7

50

_

16

—

—

66

Sala................

3

1

—

—

1

—

—

1

—

1

115-0

6

—

12

—

18

Vassbo.............

2

1

—

—

1

—

—

1

—

—

7-5

19

_

- ] -

—

—

19

Mora...............

3

—

1

—

—

1

—

—

—

—

SOS

66

—

29 —

—

—

95

Nytorp ............

3

1

—

—

2

—

—

1

—

—

61-9

—

—

- |--

22

—

22

Nordvik............

4

1

—

—

1

—

—

1

—

—

150

16

—

- -

—

—

16

Tvillingsta..........

4

—

1

—

—

1

—

—

—

—

530

25

—

- -

—

—

25

Hussborg...........

4

—

—

1

—

—

1

—

—

—

38-0

50

_

- -

—

—

50

Törsta..............

4

—

1

—

—

1

—

—

1

—

90''0

-

—

- -

31

—

31

Umeå..............

4

1

—

—

1

—

—

1

—

—

22-5

38

- -

—

—

38

Vindeln ............

4

—

1

—

—

1

—

—

1

—

220

24

—

- -

—

—

24

Anderstorp .........

4

—

1

—

1

—

—

—

—

—

22-0

^6

18

- -

—

—

24

Malgomaj ..........

5

1

—

—

—

1

—

—

1

—

17-1

36

—

- -

—

—

36

Gran...............

5

—

1

—

—

—

1

—

—

1

19-0

21

—

8 —

—

—

32

Matarengi ..........

5

1

—

—

—

1

—

—

—

—

66-1

—

—

|

23

—

23

Björktors ...........

5

1

_

—

1

—

—

1

-

—

1469

82

244 98

114

7

2 014

Summa

26

8

14

38

8

16

15

«

15

Antal

kurser

42

3

14 i 4

6

1

1 Jordbruks- och ladugårdskurs 3 mån. ^

2 Numera Plönninge. co

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

opaginerad Kontrollera mot PDF

to

o

Lanthushållsskolor läsåret 1946/47. Huvudkurser.

Skoljord-

bruk

hektar

odlad

jord

A

n t a 1

elev

e r

Skola

Orts-

grupp

Antal tjänster, till vi

lka statsbidrag utgår

helårs-

kurs

Summa

vinter

da)

sommar

(2:a)

Rektorer

Ämneslärare

E. o. ämneslärare

År

Vs år

År

Va år

År

Vä år

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

It

12

13

17-5

12

_

16

28

Vackstanäs..................

3

l

o

2

10-5

19

10

29

Kumlan....................

2

1

_

2

_

30

18

17

21

56

Benninge...................

3

1

_

3

_

2

_

21''6

23

15

—

38

Rimforsa...................

2

1

_

2

_

—

30

19

—

49

Borghamn..................

2

1

—

2

_

_

1

—

32

12

—

44

Tenhult.....................

1

1

_

2

_

1

1

—

28

7

—

35

St. Segerstad................

1

1

_

2

_

1

—

24

8

—

32

Markaryd ..................

1

1

—

1

—

1

—

—

12

—

12

Högsby ....................

1

—

i

_

1

_

_

—

32

28

—

60

Bräkne-Hoby...............

2

1

1

_

2

—

31

15

_

46

Hammenhög................

1

1

2

1

—

36

33

18

87

Osby.......................

2

1

o

O

_

2

—

34

25

—

59

Tollarp.....................

1

1

_

2

_

2

_

—

20

20

12

52

Apelryd....................

2

1

_

2

_

2

—

33

36

—

69

Åkersberg...................

2

1

3

_

1

_

—

24

21

—

45

Katrineberg ................

1

1

_

1

_

1

l

—

27

23

—

50

Dingle......................

2

1

_

2

_

—

22

9

—

31

Nuntorp....................

2

1

—

1

_

__

1

—

—

24

—

24

Sätila.......................

2

—

i

_

1

_

1

—

—

—

15

15

Bjertorp ....................

2

1

_

1

1

—

30

28

—

58

Brunsbo ....................

2

1

_

1

2

1-5

23

11

—

34

Uddeholm..................

3

1

_

2

_

—

—

15

—

15

Kyrkerud ..................

3

—

i

1

_

1

—

—

16

—

16

Kävesta....................

2

—

i

_

1

_

1

—

—

16

—

16

Fellingsbro..................

2

_

i

_

1

_

7''5

30

14

—

44

Tärna ......................

2

1

_

2

1

7''9

—

12

—

12

Mora ......................

3

_

i

1

—

—

—

19

19

Snöån ......................

3

1

1

1

_

3-5

23

8

15

46

Helsingegården..............

3

1

—

2

—

2

1

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 235.

—

—

15

—

15

Hussborg .

14-0

30

12 + 51

—

47

Stöndar ..

—

16

9

—

25

Tvillingsta

10-0

32

26

—

58

Rösta ....

—

—

14

—

14

Vindeln ..

24-0

19

6 + 92

—

34

Strömsör..

22-08

10

12a+122

—

34

Anderstorp

22-03

24

7

—

31

Malgomaj.

8''6

i-

—

36

36

Dalkarlså .

8-0

30

27

—

57

Gran.....

—

—

18

—

18

Mataren gi

712

C2G

152

1490

Antal

kurser

28

36

8

1 Trädgårdsbetonad halvårskurs.

! 3-mån. kurs.

8 I sambruk med lantmannaskolan på platsen.

Summa

_

1

_

1

—

1

1

—

2

—

i

1

1

—

1

—

i

—

1

1

2

—

2

1

1

1

_

1

1

_

__

1

1

—

1

_

1

—

1

1

1

—

2

—

2

—

1

—

2

—

1

—

—

1

—

1

—

1

31

0

54

9

33

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

opaginerad Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Mcij.ts proposition nr 235.

Innehållsförteckning.

Sid.

I. Inledning........................................................ 3

II. Allmänna synpunkter ............................................ 5

De sakkunniga s. 5. — Yttrandena s. 9. — Föredraganden s. 15. -

III. Folkhögskolorna.................................................. 18

1. Nuvarande förhållanden m. m.................................... 18

2. Lönereglering för rektorer och fast anställda ämneslärare............ 28

Anställningsformer.............................................. 28

De sakkunniga s. 28. — Yttrandena s. 30.

Tjänstgöringsskyldighet m. m..................................... 30

Tidigare förslag s. 30. — De sakkunniga s. 31. — Yttrandena s. 34.

Löneställningen................................................. 38

Tidigare förslag m. m. s. 38. — De sakkunniga s. 41. — Yttrandena s. 48.

Föredraganden................................................. 53

3. Lönereglering för övningslärare .................................. 59

Anställningsformer. Tjänstgöringsskyldighet ........................ 60

De sakkunniga s. 60. — Yttrandena s. 65.

Kompetenskrav ................................................ 66

Löneställning .................................................. 66

De sakkunniga s. 67. — Yttrandena s. 69.

Föredraganden................................................. 71

IV. Lantbruksundervisningsanstaiterna.

1. Nuvarande förhållanden m. m................................... 72

2. Lönereglering för rektorer och lärare.............................. 83

Anställningsformer.............................................. 83

De sakkunniga s. 83. — Yttrandena s. 84.

Tjänstgöringsskyldighet.......................................... 84

Tidigare förslag m. m. s. 84. — De sakkunniga s. 87. — Yttrandena s. 89.

Löneställningen................................................. 94

Tidigare förslag m. m. s. 94. — De sakkunniga s. 95. — Yttrandena s. 100.

Föredraganden.................................................. 106

V. Kostnadsberäkningar................................. m

Hemställan.......................................................... 112

Bilagor,

Bilaga 1. Tablå över de under arbetsåret 1946/47 verksamma folkhögskolorna

m. m....................................................... 114

Bilaga 2. Tablå över lantbruksundervisningsanstaltemas organisation m. m.

läsåret 1946/47............................................. 118

607372. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:422 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av Sveriges anslutning till en överenskommelse angående upp a1 i texten
  2. JoU 1950:62 Memorial med anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om lönereglering för lärare vid statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1950:411 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönereglering för lärarna vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruk sundervisnin a1 i texten
  4. JoU 1950:61 Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönereglering för lärare vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter m. s. 1 i texten
  5. SU 1950:226 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående lönereglering för lärare vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter in. s. 1 i texten